Den åldrande familjen och informell omsorg Magnus Nilsson Karlstad universitet
Omsorg
• Anhöriginsatserna är av en sådan omfattning att enbart en minskning på några procent skulle åstadkomma åtskilliga påfrestningar på den offentliga vården. […] Sett i perspektivet av vilka kostnader som kan uppkomma om anhörigas engagemang minskar, innebär ett bättre anhörigstöd en god investering. (SoSrapport 1994:22, 54f)
Ideologiskt grundade utgångspunkter
• En tydlig tendens är att allt mer omsorg sköts av anhöriga och mindre av det offentliga. • Ideologiskt driven diskussion • ”Man kan välja mellan att bekosta allt via skattesedeln eller att göra frivilliga insatser. Vi har vant oss vid att samhället klarar allt och glömt stöd och nätverk. En återgång till frivilliginsatser är bra, ett värdefullt kitt i samhället […] varför skall man kräva att mamma skall ligga på sjukhus fast hon kan ligga hemma.” (UNT 19 mars 1996, s.7)
Ideologiskt grundade utgångspunkter
• Bilder och föreställningar om ”hur det var förr” i det förindustriella samhället har i stor utsträckning präglat kritiken mot dagens samhälles behandling av äldre. • Moderniseringsteorins antagande om att äldres status i samhället samt välbefinnande har minskat i takt med moderniseringen har inget egentligt stöd i forskning.
Vem ska ge omsorg?
• Stödet för den offentliga omsorgen är starkt. Förhållandevis få vill att omsorgen ska ges av familjen. • Ju mer omsorg man är i behov av desto större är önskan att omsorgen ska ges av den formella sektorn • Även de som är omsorgsgivare anger majoriteten att de själva, när den dagen kommer, helst vill ha hjälp från den formella sektorn.
Omsorgsbegreppet
• Äldreomsorgen i samhället kan delas upp i två delar – Den formella omsorgen som utgörs av kommuner, landsting och privata företag – Den informella omsorgen. Hit räknas all omsorg som utförs av någon som inte har det som sitt yrke.. Oftast anhöriga. En mellanform är anhörigvårdare som är anställda av kommunen men är anhöirig.
Omsorgsbegreppet
• Man kan uppfatta omsorgen som ett viktigt ’kitt’ som gör att samhället inte faller sönder” (Lagergren m.fl. 1982) • ”Omsorg i vid betydelse innebär att sörja för, att visa omtänksamhet och hängivenhet för andra. Det är något vi alla behöver och alla ger” (Lingsom 1985) • ”Att ha omsorg om andra hör till samhällets fundament som just i vår kultur kvinnorna tilldelats.” (Johansson, 1991) • ”Omsorg är utbyten mellan människor” (Odbratt 1992) • ”det som håller ihop de mer informella relationerna, kittet i vårt sociala kontaktnät, det som gör relationerna till något mer än formella transaktioner” (Thorsen & Dyb 1993)
Omsorgsbegreppet
• Omsorgsforskningen har utvecklats i två riktningar. Dels har det handlat om att utforma och planera omsorgsverksamhet och dels har det handlat om att problematisera omsorgen. • Omsorgsbegreppet syftar bland annat till kvaliteten på sociala relationer. Begreppet betecknar också verksamheter med uppgift att ta hand om människor. • ”Sammantaget har omsorg tre innebörder – det är praktiska sysslor utförda med noggrannhet och omtanke av en känslomässigt engagerad person. Begreppet omsorg säger därmed något om vad som görs, om relationen mellan de inblandande parterna och kvaliteten i det utförda arbetet.” (Shebehely 1996, 22)
Omsorgsbegreppet
• Waerness gör en distinktion mellan personlig service och omsorgsarbete. Det kan i princip handla om samma uppgifter, men omsorgsarbetet utförs åt någon som inte själv kan göra det. • Personlig service ger högre status medan omsorgsarbete ger lägre status. • Som ett resultat av denna distinktion ”avgränsas beteckningen omsorgsarbete till de former för omsorg som utförs till förmån för icke-självhjälpta samhällsmedlemmar, ochsom innebär ansvar och förpliktelser från omsorgsgivarens sida. (Waerness 1996, s. 205, citerad i Winquist 1999)
Omsorgsbegreppet
• Omsorgsrationalitet – grundat i både förnuft och känsla • Omsorgsrationaliteten inriktar sig på att tillgodose individuella behov, den är konkret, baserad på anpassning till situationen och söker lösning på akuta problem.
Informell omsorg
• Grundläggande definition: Informell omsorg är oavlönad hjälp till en person som inte kan klara sig själv. • Uppgifterna kan delas in i fyra typer av hjälp: Emotionellt stöd, praktisk hjälp, förmedla kontakter och ekonomiskt stöd.
Informell omsorg
Uppdelning av omsorgsgivare utifrån omfattning av omsorg: 1.Aldrig hjälper till 2.De som har en låg nivå av hjälpgivande 3.De som ligger på en mediumnivå, 4.De med en hög nivå av hjälpinsatser Uppdelning av omsorgsgivare utifrån deras funktion i omsorgen: 1. Primära omsorgsgivare – övergripande ansvar 2. Sekundär omsorgsgivare – inget ansvar Omsorgssystem (nätverk av omsorgsgivare)
Omsorgsbegreppet
• Problem med användningen av omsorgsbegreppet i tidigare forskning: – Omsorgsbegreppet har använts för allt i en relation mellan en äldre person och en anhörig – Detta har lett till negativ opionsbildning vad gäller synen på äldre och deras hjälpbehov – Ett ensidigt fokus på omsorg som något positivt minskar möjligheten att upptäcka och förstå nya fenomen – De olika dimensioner som omsorgsbegreppet innehållet (ex. praktiskt och emotionellt) gör det svårt att hantera omsorgsinsatser som uppfattas negativt av omsorgstagaren
Vuxna barn och deras föräldrar
• Vuxna barns moraliska krav på att ta hand om sina föräldrar är fortsatt starkt och har inte minskat i och med utvecklingen av välfärdsstaten – men behovet har minskat • Det geografiska avståndet mellan vuxna barn och deras föräldrar är en grundläggande förutsättning för omsorgen. – 85 % av de äldre har minst ett barn inom 50 kilometers avstånd från sin bostad – 10 % bor väldigt nära vuxna barn – På landsbygden har färre äldre barn inom en radie av 50 kilometer, men av de som har det är det fler än i staden som har sina vuxna barn på väldigt nära avstånd.
Vuxna barn och deras föräldrar
• Vuxna barn står för merparten av omsorgen om äldre • Räknar man in institutionsvård gör den formella omsorgen fler timmar än anhöriga • Klass har inte visat sig vara utslagsgivande vad gäller graden av informell omsorg.
Kvinnor och män som informella omsorgsgivare
• Många studier har visat att kvinnor är de främsta omsorgsgivarna. • I stor utsträckning förklaras det av att makar är de som utför mest informell omsorg och eftersom män oftast är äldre än sina fruar innebär det att kvinnorna kommer dra det största lasset. • När det gäller vuxna barn förefaller skillnaden främst ligga i vilka sysslor de gör. – Kvinnor utför mer personlig omvårdnad och hushållssysslor – Män ger i större utsträckning hjälp med ekonomi/administration och tar hand om hus och trädgård.
Kvinnor och män som informella omsorgsgivare
• Ett flertal förklaringsmodeller har formulerats för att förklara skillnaden mellan mäns och kvinnors insatser i den informella omsorgen. • Några exempel: – Kvinnor är mer känslomässigt engagerade i andra människor – Omsorg är en del av identiteten för kvinnor i större utsträckning än för män. – Omsorgen utförs inom hemmet och i familjen vilket traditionellt är en kvinnlig domän – Mäns och kvinnors krav från arbetslivet ger dem olika möjligheter att utföra informell omsorg.
Kvinnor och män som informella omsorgsgivare
• I studier har man sett att kvinnor i större utsträckning hjälper sin mor och söner sin far. Men sambandet är svagt.
Motiv att hjälpa sina föräldrar
• Tre olika faktorer som anses vara motiv för omsorg av äldre föräldrar: – Sociala normer eller plikt och ansvar som är starkt influerat av historiska traditioner och/eller religiösa läror (filialförpliktelse) – En känsla av tacksamhet och behov av återgäldande (utbytesteori) – Kärlek och tillgivenhet
Filial förpliktelse
• De allra flesta vuxna barn känner en förpliktelse att ge sina äldre föräldrar omsorg. • I den omgivande kutluren finns mer eller mindre starka uttryck för vuxna barns ansvar (i Sverige i mindre utsträckning än i många andra länder) • För att framstå som moralisk krävs ofta kulturellt legitima ursäkter till varför man inte ger omsorg.
Utbytesteoretiska motiv till omsorg
• Enligt utbytesteorin strävar vi efter att ha en balans och ömsesidighet i relationer. • En svårighet när det gäller att avgöra om utbytesteorin är relevant eller ej är att det är svårt att redogöra för vad som utbyts och hur man ska väga olika sorters tjänster och värden mot varandra.
Utbytesteoretiskt perspektiv
• Tvärtemot vad man förväntat sig utifrån utbytesteorin har man inte kunnat visa att äldres välbefinnande är sämre då de inte kan återgälda tjänster • Detta har förklarats med begreppet seriell reciprocitet. • Seriell reciprocitet innebär att man ser utbytesrelationen över en längre tidsperiod. Föräldrarna har tagit hand om barnen och de återgäldar det genom att ge omsorg när föräldrarna blivit gamla.
Känslomässig närhet – kärlek och tillgivenhet
• I studier är det vanligt att vuxna barn anger kärlek som skäl till varför de ger omsorg. • Anknytningsteorin har använts för att förklara den känslomässiga bindningen mellan vuxna barn och föräldrar. • Omsorg handlar utifrån detta perspektiv om att bevara och skydda relatione.
Negativa konsekvenser av omsorg för vuxna barn
• Mycket forskning visar att omsorgsgivare utsätts för negativa påfrestningar. • Vanligt är också att uppmärksamma att kvinnor kommer i kläm genom att samtidigt inneha flera olika roller och samtidigt ta hand om gamla föräldrar. I praktiken är det få som befinner sig i denna situation. • Omsorgsgivare med låg inkomst lider i större utsträckning av psykisk ohälsa än de med hög inkomst.
Positiva erfarenhet av att ge omsorg
• Kunskapen om positiva aspekter av omosrgsgivande är svagt • Många upplever både stress och glädje i omsorgssituationen. • Positiva aspekter av omsorg – – – – –
Trivdes med omsorgsmottagarens sällskap Utförde kärlekshandling Förhindrade institutionalisering Fullföljde en plikt Upplevde andra positiva konsekvenser som till exempel att man lärde sig nya saker.
