Delårsrapport Nybro kommun

Delårsrapport 2014 Nybro kommun

Omvärldsanalys ..................................................................................................................................... 3

Nybro kommun ............................................................................................................................... 4 Målavstämning kommunfullmäktiges mål ............................................................................................. 5

Kärnverksamhet ............................................................................................................................. 5 Demokrati ...................................................................................................................................... 7 Kommun att bo och leva i .............................................................................................................. 8 Näringslivsutveckling ................................................................................................................... 10 Ekonomi ....................................................................................................................................... 11 Kommunfullmäktiges uppdrag ............................................................................................................ 14 Finansiell analys .................................................................................................................................. 15

Resultat - kapacitet ...................................................................................................................... 15 Risk - kontroll............................................................................................................................... 19 Nämnder och bolags resultatredovisning ............................................................................................. 25

Nämnder....................................................................................................................................... 25 Nybro kommunbolag AB .............................................................................................................. 32 Personal ............................................................................................................................................... 37

Personalstruktur .......................................................................................................................... 37 Nyckeltal sjukfrånvaro, hälsa, rehab ........................................................................................... 41 Semesterskuld och övertidsskuld.................................................................................................. 42 Ledarutveckling............................................................................................................................ 42

Resultaträkning .................................................................................................................................... 43 Balansräkning ...................................................................................................................................... 44 Kassaflödesanalys ................................................................................................................................ 45 Nothänvisningar, elimineringar och nyckeltal ..................................................................................... 46 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ................................................................................. 55

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar för den sammanställda redovisningen............ 57

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

2(60)

Omvärldsanalys Statistiska centralbyrån skriver i SCB-Indikatorer från juni att konjunkturläget varit något spretigt det första halvåret i år. Utvecklingen var något dämpad det första kvartalet för att sedan stiga under det andra kvartalet. Både inom industrin och tjänstesektorn ökade produktionen i april. Konjunkturåterhämtningen är dock måttlig. Den inhemska efterfrågan är relativt god, medan exporten har det svårare då efterfrågan från utlandet är medelmåttig. Bostadsinvesteringarna har tagit fart i Sverige, vilket är positivt. Men det är framför allt hushållen som håller igång ekonomin. Under det första kvartalet var det detaljhandeln och bilhandeln som bidrog mest. Tjänstesektorn är den som utvecklats starkare än industrin. Det har varit uppgång fyra månader på rad och det är inte så vanligt utan det brukar vanligtvis gå upp och ned. Ökningen har varit främst inom tjänster som vänder sig direkt till hushållen, men även handeln, hotell, restaurang och hälso- och sjukvård har ökat. Utvecklingen inom industrisektorn har däremot gått sämre och till viss del ned. Det finns inte heller några tecken på att den ska förbättras. Det största hotet mot svensk ekonomi är enligt IMF, internationella valutafonden, hushållens höga skulder. För att minska skuldsättningen föreslår de en rad åtgärder. Inflationen har varit låg under våren och kritiker menar att Riksbanken har hållit räntan på en för hög nivå. En räntesänkning gjordes dock och den är nu 0,25 procent. ECB, Europeiska centralbanken sänkte sin styrränta i början på juni och de införde också negativ inlåningsränta, vilket är ovanligt. De sätter också in ett antal åtgärder för att få ned marknadsräntorna och öka utlåningen till företagen. Återhämtningen av ekonomin i Europa har saktat ned och Tyskland som varit draglok har inte längre samma fart. Detta påverkar hela Europa och i stort också Sverige som har en betydande handel med Tyskland. Man går i och för sig från höga nivåer och det är ännu ingen större fara. Det går dock saktare än man tidigare beräknat. Oroligheterna i Ukraina påverkar landets ekonomi, men även Rysslands då både USA och EU infört sanktioner mot Ryssland. Många länder i Europa är beroende av rysk gas och det har gjort att man inte satt in så kraftiga åtgärder mot dem. Moskvabörsen har emellertid gått ned mycket. Inledningen av året för USA var något dämpad, men signalerna framåt är positiva. Arbetstillfällena som försvann under finanskrisen har återhämtats. Men befolkningsökningen gör att siffrorna är sämre än tidigare. Tillväxten är god, bostadsmarknaden ökar likväl som detaljhandeln. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gett ut MakroNytt 2/2014 och skriver att den svenska ekonomin utvecklats svagare än beräknat. De skriver därför ned prognosen på årets tillväxt av BNP från 3 procent till 2,1 procent. År 2015 förväntas tillväxten öka med 3,3 procent. Sysselsättningen har dock förbättrats och gör att utvecklingen av skatterna är positiv. Realt växer den med ca 2 procent både i år och nästa år. Det är den svaga tillväxten i exporten som medfört en lägre prognos på BNP. Däremot räknar man med en högre tillväxt under andra halvåret i år och nästa år. Det är den inhemska efterfrågan och investeringarna som driver tillväxten. En stor del av detta är bostadsbyggandet som gått från en nedgång på drygt 11 procent 2012 till en beräknad ökning på 18 procent i år. Sedan slutet av 2011 har konsumentprisindex varit i stort oförändrat. Det är lägre räntor och den underliggande inflationen som är orsaken. Den låga räntan är orsak till den svaga svenska kronan. Under det senaste året har den försvagats med ca 6 procent mot euron, 3 procent mot amerikanska dollarn och med 14 procent mot det brittiska pundet. Prognosen framåt är att inflationen kommer att öka i och med kronförsvagningen och den allt starkare inhemska efterfrågan. Den högre inflationen tillsammans med minskad arbetslöshet gör att Riksbanken förmodligen kommer höja räntan i två steg nästa år upp till 0,75 procent. Statistiska centralbyrån visar i sin arbetskraftsundersökning från juli att sysselsättningen ökar. Från juli 2013 till juli 2014 var 77 000 fler personer i arbete. Arbetslösheten uppgick till 7,1 procent, säsongsrensat 7,9 procent. Antalet arbetade timmar har också ökat och med 4 procent jämfört med föregående år. SKL menar att det reala skatteunderlaget ökar trots den måttliga ekonomiska tillväxten och det beror på att både inkomstindex och att antalet pensionärer ökat. Dessutom har den automatiska balanseringen av allmänna pensioner gett ökade pensionsinkomster. Både i år och nästa år kommer tillväxten på det reala skatteunderlaget att öka. Det beror dels på att sysselsättningen i början på 2014 utvecklades bra och dels på att återhämtningen tar fart i ekonomin. Den låga inflationen är också gynnsam för utvecklingen av skatterna. Åren framåt kommer tillväxten av skatteunderlagen att hålla i sig, vilket till viss del beror på att pensionsinkomsterna ökar. Kommuner och landsting kommer att få det svårt med ekonomin de kommande åren trots den starka skatteutvecklingen, vilket beror på den demografiska utvecklingen och urholkningen av de generella statsbidragen. Nybro kommun, Delårsrapport 2014

3(60)

Tidigare år har återbetalningar av premier till AFA Försäkring gett goda resultat i kommunsektorn. I år finns ännu inget beslut om premierna från 2004 kommer att återbetalas. SKL räknar med att ca 70-80 kommuner inte kommer att klara balanskravet, vilket kan jämföras med 20-30 stycken de senaste två åren. Den demografiska utvecklingen har i snitt ökar kostnaderna med en halv procent per år de senaste tio åren, medan de åren framöver kommer att stiga till drygt en procent per år.

Nybro kommun Nybro är en industrikommun med en mängd olika företag, vilka givetvis påverkas av den internationella konjunkturen och förändringar i regionen. Kalmar län har många pendlare, vilket innebär att arbetstillfällena inte enbart finns i den egna kommunen utan i andra kommuner och även utan för länsgränserna. Ett problem är arbetslösheten och framför allt för de unga. Kommunen har aktivt arbetat med olika aktiviteter för att förbättra detta. Krösatåget mellan Kalmar och Emmaboda har gjort sin jungfrufärd och invigning av den nya perrongen i Örsjö har skett. Detta möjliggör ett bättre pendlande och ökar vår lokala arbetsmarknadsregion. Nya mötesspår längs sträckan gör även järnvägen mindre sårbar och minskar förseningar. Ett antal stora investeringar sker under året, däribland Annexet och kombiterminalen. Under året har beslut tagits om att flytta glasskolan till Pukebergsområdet. Supervalåret 2014 med val både till Europaparlamenten och till riksdag, landsting och kommun. Valet till Europaparlamentet är genomfört och 43,57 procent av de röstberättigande röstade, vilket är fler än i valet 2009 då 42,59 procent röstade. Den 14 september är det val till riksdag, landsting och kommun. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen är av stor betydelse för kommunen och den 30 juni 2014 uppgick antalet invånare till 19 610, en ökning med 121 personer sedan årsskiftet. Följande förändringar har skett: Födda +106 Avlidna -108 Inflyttade +568 Utflyttade -447 Vid en jämförelse med föregående års delårsrapport är det i år 30 fler födda och 18 färre avlidna. Antalet inflyttade är 84 fler och utflyttade 3 fler. Totalt antal invånare 30 juni 2013 var 19 476, en ökning på 134 personer. Varje förändring av folkmängden med 50 personer, per den 1 november, innebär drygt 2 miljoner kronor i högre eller lägre skatteintäkter.

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

4(60)

Målavstämning kommunfullmäktiges mål Vision 2030 - "med sikte på 25 000" Nybro kommun har 25 000 invånare och är i centrum i Glasriket mellan Kalmar och Växjö. Hela Nybro kommun kännetecknas av hållbarhet i alla avseenden - ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt. VISION

Målområden: Kärnverksamhet Kommunfullmäktiges mål: All vård, skola och omsorg ska vara god och kvalitetssäkrad Målet är delvis uppnått. Ett axplock ur det samlade resultatet visar ..att nyckeltalen gällande servicemätningen som ingår i Kkik-mätningen visar på god resultatutveckling liksom att Nybro kommun har ett gott bemötandet. ..att analysen beträffande de äldres nöjdhetsgrad synliggör goda resultat, där aktiviteter kring hälsofrämjande förhållningssätt troligen är en bidragande orsak. ..att det är en låg måluppfyllnad av ej verkställda beslut gällande särskilt boende. Över tid kommer det att visa sig om det är av tillfällig karaktär eller något som verksamheten behöver granska närmare ..att förutsättningarna för att bedriva kvalitativ undervisning i förskola och skola är goda sett till personaltäthet och andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal satt i relation till rikets nivåer ...att framtagandet av ett program för hållbar utveckling i Nybro kommun påbörjats - här finns nu möjlighet för fullmäktige att ange målvärden för kraven på kommunens livsmedel. Utvecklingsområden som synliggjorts är … att inom Omsorgsnämnden fortsätta pågående arbete kring trygghetsaspekten och möjligheter till delaktighet i sin vård och omsorg liksom systematisering av förvaltningens planerings- och förbättringsarbete. ..att inom Lärande- och kulturnämndens verksamheter fortsätta arbetet med verksamhetsutveckling starkt kopplad till pågående process gällande mål och resultat. ..att Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden har "god service till kärnverksamheterna" som mål och måluppfyllnaden ska mätas under 2014 genom kundnöjdhetenkäter som avser Måltidsservice, Städservice och ev. Fastigheter.

Nyckeltal

Målvärde

Utfall

1. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via epost får svar inom två arbetsdagar? Senaste kommentar Målet är uppnått. Det samlade resultatet är betydligt bättre än snittkommunen. Nybro hamnar på plats 15 av 126 testade kommuner (genom Profitel) Avser såväl telefoni som e-post. Positivt E-mail: Betydligt bättre svarstid än genomsnittet och jämfört med 2012. Betydligt högre andel relevanta och kompletta svar än genomsnittet. Tydliga avsändaruppgifter. Att förbättra: Svarskvalitet, d v s mervärde, merinformation. 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? Senaste kommentar Målet är uppnått. Resultatet kan ses som godkänt. Vi ser i första hand två anledningar till positiv utveckling:

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

5(60)

Nyckeltal

Målvärde

Utfall

1. Vi har fått en fastare form av medborgare/kundservice nära knutet till växeln. När växeltelefonisten får motfrågor eller har synpunkter eller frågor kring för henne okända verksamheter kan man lämna över ärendet till medborgarkontoret. 2. Den andra anledningen är att Reception/växeln har arbetat in FAQ-frågorna och i många fall lyckas svara eller hänvisa på ett korrekt sätt. Förbättringsarbete: Det finns fortfarande relativt mycket av telefontid, stängda telefoner under raster och andra mer eller mindre tillfälliga stängningar. Detta innebär att den som ringer inte alltid kan få tag i någon handläggare. 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Senaste kommentar Målet är uppnått. Resultatet när det gäller intresse och engagemang för frågorna är bättre än genomsnittet. Även bemötandet i stort är bättre än genomsnittlig kommun. 10. Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14 dagars period? Senaste kommentar Resultatet nio visar att vi har en bra kontinuitet. Vi uppfyller syftet, vilket är att vi ska säkra behovet av kontinuitet och trygghet för våra omsorgstagare som har behov av omsorg i ordinärt boende. 11 A. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? (planerad) Senaste kommentar Nyckeltalet är delvis uppnått. Under 2013 har olika insatser gjorts för att öka personaltätheten i barngrupperna på förskolan. Insatserna består i att vi dels utökat mättillfällen till fyra ggr/år gällande planerat barnantal i relation till faktiskt barnantal och dels i att vi tillsatt fem pooltjänster med grundplacering på de förskolor som har störst behov. De utökade uppföljningarna har gett oss ett bättre underlag till resursfördelning och i analysen av barnens behov och barngruppens sammansättning kopplat till personalens kompetens, lokalernas storlek och utformning. Resultatet är att vi 2013 har något färre inskrivna barn per årsarbetare än jämfört med tidigare år, dock har vi fortfarande fler barn inskrivna per årsarbetare än riket. Nämnden har till budgetberedningen begärt en utökad ekonomisk ram för att säkerställa att barngrupperna har en lämplig storlek. Under 2014 frigörs 1,5 miljoner i budget för att användas till kärnverksamheten i förskola. 11 B. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? (faktiska antalet) Senaste kommentar Nyckeltalet är delvis uppnått. Detta resultat är tätt sammankopplat med mått 11a. Under 2013 har vi gått igenom rutinerna och utökat mättillfällen till fyra ggr/år gällande planerat barnantal i relation till faktiskt barnantal. Uppföljningarna redovisas i nämnd fyra gånger per år. De utökade uppföljningarna har gett oss ett bättre underlag till resursfördelning och i analysen av barnens behov och barngruppens sammansättning kopplat till personalens kompetens, lokalernas storlek och utformning. 17 A. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? Senaste kommentar Nyckeltalet är uppfyllt. I relation till föregående år gör kommunen en resultatförbättring med åtta procentenheter. Bedömningen är att vi har god måluppfyllelse när det gäller det sammanvägda resultatet av andelen elever som nått godkänd kravnivå i åk 6 på alla nationella proven i matematik, svenska och engelska. 17 B. Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? Senaste kommentar Nyckeltalet är uppnått. Årets mätning visar att vi ökat vårt resultat med 12 procentenheter. Insatserna under 2013 har till stor del handlat om att analysera hur undervisningen kan ändras för att ge så goda förutsättningar som möjligt för den enskilde elevens lärande. Flera skolor har även använt sig av genrepedagogiken vilken har haft goda effekter på resultatet främst gällande det nationella provet i svenska. 18. Andelen behöriga elever till ett yrkesprogram. Senaste kommentar Nyckeltalet är uppnått. Resultatet är visar att vi även i år har god måluppfyllelse när det gäller andelen behöriga elever till ett yrkesprogram. 21. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år inkl. IM. Senaste kommentar Nyckeltalet är uppnått.

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

6(60)

Nyckeltal

Målvärde

Utfall

Årets resultat visar i relation till föregående år en förbättring. Andelen som fullföljer en gymnasieutbildning under fyra är och har varit god under fler år. 23. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende? Senaste kommentar Här får vi ett lågt resultat på grund av att vi inte erbjuder varje omsorgstagare utevistelse varje dag eller tid för sina egna önskemål dagligen. När det gäller kvälls-/nattmål ska det erbjudas om behov finns, vi erbjuder inte detta fullt ut idag. I möjligaste mån försöker vi tillgodose den enskildes önskemål att få välja tid vid uppstigning. Vi har idag inte kontinuerligt aktiviteter på helgerna och inte alltid två aktiviteter per vardag. 26. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? Senaste kommentar Vi har inte insatser matlagning och att följa med och handla. Promenader sker om biståndsbeslut finns och är planerade. Vi har idag inte någon biståndsbedömd dagverksamhet för dementa. Men vi har vissa aktiviteter, som genomförs på våra mötesplatser, som är inriktade på personer med demenssjukdom. Vi behöver arbeta med att starta dagverksamhet för dementa under året. 29. Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende? Senaste kommentar Nybro kommun når i dessa avseenden inte upp till 100 % vad gäller fritidsaktiviteter med personalstöd efter kl 21:00 en dag per månad och dels när det gäller möjligheten till individuellt anpassad aktivitet en gång per dag. Detta är bara möjligt till 60 % och beror på otillräcklig bemanning. Personal kan inte avvaras vid bostad med särskild service i den utsträckning som skulle krävas för att fullt ut klara detta. Nybro kommun kan heller inte fullt ut erbjuda möjlighet att bli sambo. 30. Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. Senaste kommentar Underlaget som framtagits skiljer sig från föregående år på så sätt att både utredningar som avslutats utan åtgärd och avslutade verkställigheter/insatser medräknats. Av 6 ungdomar återaktualiserades 1 inom 1 år efter avslutad verkställighet/insats. Av 12 ungdomar återaktualiserades 4 inom 1 år efter avslutad utredning. Utfallet baseras således på ett förhållandevis litet underlag, vilket anger att vi även fortsättningsvis behöver arbeta för en större genomströmning av ärenden i verksamheten. 32. Hur stor del av befolkningen får försörjningsstöd?

Målområden: Demokrati Kommunfullmäktiges mål: Medborgarna ska uppleva att de har goda möjligheter att påverka kommunens utveckling Målet är delvis uppnått. Ett axplock ur det samlade resultatet visar ..att kommunernas webbplatser blivit ett allt viktigare verktyg för att förmedla allt ifrån information om kommunens olika verksamheter till hur medborgare kan få kontakt med både förtroendevalda och tjänstemän ..att det förebyggande arbete som idag råder inom Omsorgsnämndens verksamheter och bygger på frivilliginsatser är väl fungerande. Drygt 24 föreningar medverkar i arbetet ..att huvudbibliotekets öppettider, 51 timmar under en normalvecka (vintertid är det söndagsöppet från och med oktober till och med mars), sett ur ett tillgänglighetsperspektiv visar på mycket goda resultat. ..att konsekvensbeskrivningarna för detaljplaner har fram tills nu uppfyllt lagkraven, men inte fullt ut kommunens egna ambitioner på konsekvensbeskrivningar. Under 2014 har dessa rutiner skapats. Utvecklingsområden som synliggjorts är ..att alla förvaltningar behöver förstärka och synliggöra medborgardialogen så att den, till större del än idag, blir en naturlig del i styrprocesser och verksamhetsutveckling. ..att Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens mål "Utvecklad dialog med medborgarna för att öka inflytandet och anpassa verksamhetens innehåll med hänsyn till samhällsutveckling och den lokala kulturen", saknar nyckeltal för Nybro kommun, Delårsrapport 2014

7(60)

mätning av måluppfyllnad och ska tas fram inför 2015.

Nyckeltal

Målvärde

Utfall

13. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Senaste kommentar Målet är uppnått. Resultatet måste uppfattas som väl godkänt. Av ca 200 frågor som ska kunna besvaras inom en viss tidsrymd klarar Nybro detta bättre än snittkommunen. Detta trots att vår hemsida har ett antal år på nacken och är svårarbetad idag jämfört med modernare versioner. Tanken är att göra ett tekniskt hemsidebyte under 2014. Men, som noterats informationen har rätt kvalité. 14. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Senaste kommentar Målet är uppnått. Trenden är positiv och 9 av 19 verktyg för medborgarnas delaktighet används helt. Endast 5 verktyg av 19 används ej av kommunen. Förvaltningen ska pröva KSAU när det gäller de verktyg som kan utvecklas under 2014. 15. Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Senaste kommentar Trots flera aktiviteter kring FÖO-frågorna har värdet försämrats från förra året 19. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. Senaste kommentar Nyckeltalet är uppnått. Bedömningen är att det finns ett stort egenvärde i att eleverna trivs i sin skola och är nöjda med undervisningen. Inte minst med tanke på att grundskolan är obligatorisk och att elevernas inställning till skolan påverkar studieresultaten. Årets resultat placerar oss på en nionde plats i Kkik-mätningen. 25. Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? Senaste kommentar Vi har ökat sedan föregående mätning. Vi arbetar med att få ännu bättre resultat nästa år genom att fortsätta att arbeta bland annat med värdegrundsarbete, delaktighet/inflytande, måltidsmiljöer och synpunktshantering. Vi har låg standard på vissa av våra särskilda boende, vilket kan påverka resultatet. 28. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? Senaste kommentar Våra brukare är mer nöjda en snittet i Sverige. Vi arbetar för att ha en bra kontinuitet och arbetar med att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt. Vi har satsat mycket på team-samverkan med de olika professioner som arbetar runt den enskilde. Den enskilde ska känna trygghet, delaktighet och ha inflytande över sin omsorg.

Målområden: Kommun att bo och leva i Kommun att bo och leva i

Kommunfullmäktiges mål: Medborgarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv plats att arbeta, leva och bo i Målet är delvis uppnått. Ett axplock ur det samlade resultatet visar ...att medborgarnas upplevda trygghet hamnar på ett genomsnittligt index jämfört med andra kommuner i riket i den senaste undersökningen. ...att invånarantalet ökar men inte i tillräcklig utsträckning i förhållande till vision 2030. ...att det pågår ett flertal aktiviteter för att uppnå målet, bl.a. uppföljning av pågående utredning av badvattenkvalitén i Linneasjön och inventering av enskilda avlopp. Nybro kommun, Delårsrapport 2014

8(60)

...att när det gäller tillsyn t.o.m. augusti månad klarar inte livsmedel- och miljöenheterna helt planerad tillsyn. Åtgärder pågår för att omfördela vissa resurser. ..att kommunen hade 62% miljöklassade personbilar samt 2 dito lätta lastbilar och 2 tunga lastbilar. Rikssnittet låg på 44%, dvs ett mycket positivt utfall. Utvecklingsområden som synliggjorts är ..att det är angeläget för den närmaste framtiden att skapa ytterligare bostäder för människor med demenssjukdom. De aktiva dialogerna kring Kvarnbackens framtida verksamhetsinnehåll är positivt för invånarna i Nybro kommun ..att utbildningsverksamheten har fortsatt svårt att planera tillgången på förskoleplatser i förhållande till behov och erbjudande om plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum. ..att under hösten 2014 tas en energibalans liknande den för 2008 fram. P.g.a. SCB:s tidsförskjutning kan då siffror för 2012 fås.

Nyckeltal

Målvärde

Utfall

4. Öppettider utöver vardagar 8-17 på bibliotek, simhall och återvinnings-station, h/v Senaste kommentar Simhallen: Sedan ny renoveringen har öppettider i simhallen för allmänheten ökat med ca. 7 timmar/vecka. Skulle kunna ökas med några timmar till på lördagar om mer resurser avsetts på personalkostnader. I dag finns en simklubb som är mycket aktiv och behöver mer träningstider. Det är inte många timmar på dygnet som simhallen står tom. 5. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten får plats på önskat placeringsdatum?

35%

Senaste kommentar Nyckeltalet är inte uppnått. Resultatet visar på en lite förbättring i relation till föregående år, dock har vi fortsatt svårt att planera tillgången till förskoleplatser i förhållande till behovet, så att erbjudandet om plats inom förskoleverksamheten fås på önskat placeringsdatum. Nyckeltalet mäter den reella väntetiden innan kommunen kan erbjuda plats i förskola. Hade nyckeltalet gällt fyramånadersregeln hade vi ht 2013 uppfyllt det måttet. 6. Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte får plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum?

25 dgr

Senaste kommentar Nyckeltalet är delvis uppnått. I relation till föregående år har vi försämrat väntetiden marginellt för de som vill ha plats för sitt barn i förskolan utifrån önskat placeringsdatum. Bedömningen är att vi fortfarande har något för lång väntetid. 7. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Senaste kommentar Väntetiden har minskat till 16 dagar beroende på att vi under året haft kontinuerlig tillgång till lediga särskilda boenden. De lediga boendena har också matchat våra kunders önskemål, vilket förkortat väntetiden. 8. Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? Senaste kommentar På grund av sjukdom och en ökning av antalet nybesök med 44 % har mottagningsgruppen varit underbemannad i förhållande till ärendebelastningen under hela 2013. Då vi valt att bibehålla kvaliteten i utredningsarbetet och inte betala ut bistånd förrän utredningen om rätten till bistånd är beslutad har detta blivit på bekostnad av handläggningstiden. 9. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Senaste kommentar I stort sett oförändrat i förhållande till 2012. Nyckeltalet kan inte användas som styrinstrument men är ett viktigt mått att följa 31. Andelen förvärvsarbetare i kommunen. Senaste kommentar Mycket små förändringar mellan åren. Speglar en relativt lugn arbetsmarknad i kommunen under 2012.

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

9(60)

Nyckeltal

Målvärde

Utfall

37. Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar? Senaste kommentar Kommunen har 53 stycken miljöklassade personbilar samt 2 stycken lätta lastbilar och 2 stycken tunga lastbilar. 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel?

22%

Senaste kommentar Andelen ekologiska livsmedel ökar från 8,7% till 22,06% men ligger under regeringens nationella mål för hur stor andel ekologiska livsmedel som ska serveras i offentlig sektorn, 25 procent. Lägger vi till procenten för närproducerat dvs potatis, lök från Öland samt färskt kött från Karlskrona så kommer vi upp i 45 %. Kommunens mat- och måltidspolicy ska revideras under hösten 2014 och framtagandet av ett program för hållbar utveckling i Nybro kommun har påbörjats. 39. Hur ser medborgarna på sin kommun som en attraktiv plats att leva och bo på? Senaste kommentar Värdet försämrat för andra året i rad. Arbetet med attraktivitetsfrågorna bör prioriteras upp.

Målområden: Näringslivsutveckling Kommunfullmäktiges mål: Företagarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv kommun att verka i Målet är delvis uppnått. Ett axplock ur det samlade resultatet visar ..att trenden brutits när det gäller medias attityder till företagande liksom en försiktigt positiv trend av antalet nya företag i förhållande till folkmängd. ..att kommunens egen uppföljning av myndighetsärenden visar på att företagen är mycket nöjda med myndighetsutövningen, nöjdhetsindex på 3,7 av 4 möjliga ..att handlingsplanen (myndighetsfrågor) med åtgärder som togs fram under 2013 har i stora delar genomförts avseende de prioriterade områdena bemötande och rättssäkerhet. ..att Webbplattformen samverka.nu är tänkt att underlätta och synliggöra samverkan och öppna upp kontaktvägar på flera sätt mellan näringsliv/arbetsliv och skola. ..att kommunens arbetsmarknadsenhet är en aktiv samverkanspart för att hjälpa ungdomar att hitta vägen mot arbete, inte minst riktat mot de elever som har en snårigare väg ut mot arbetslivet. .. att Lok-förvaltningen nyttjar Ung Företagsamhets tjänster som stöd i arbetet med entreprenöriellt lärande. Utvecklingsområden som synliggjorts är Utveckla den nystartade Ungdomsservicen  

Antal deltagare som vänder sig till Arbetsmarknadsenheten på egen hand. Antal inskrivna i vår egen verksamhet

Näringsliv     

att fortsatta utvecklandet av goda relationer med kommunens näringsliv där kommunikation är ett centralt begrepp. att stärka förtroendet mellan politiker och tjänstemän i syfte att förtydliga och medvetandegöra sina respektive roller och uppdrag. att hitta en entreprenör med goda kunskaper inom logistik och transport som vill driva Kombiterminalen att utveckla konceptet Nystart som är till för företag som är 0-3 år gamla att revidera handelsstrategin

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

10(60)

Nyckeltal

Målvärde

Utfall

33. Antal nya företag som har startats per 1.000 invånare i kommunen? Senaste kommentar Vi är på väg åt rätt håll och jobbar med många olika insatser för att uppnå målvärdet. Målvärdet är för högt uppsatt för året men ett rimligt mål över tiden. Vi kommer under år 2014 titta över vår nystarts koncept för att utveckla det vidare. I dag levererar vi en hög kvalitet på vårt lotsarbete både i form av service och utbildningar. Vi har jobbat på detta sätt snart i två år och ska nu under 2014 utvärdera resultatet. Att verka för entreprenörskap i skolan är en viktig del för att uppnå målet och att vi har ett gott företagsklimat i kommunen vilket ger en långsiktig grogrund för nya företag. Vi ser också att det är viktigt att engagera oss i de företag som startar och följa företagen och visa på olika affärsutvecklingsmöjligheter, så att fler tillväxtföretag skapas. 34. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? Senaste kommentar Vi har ett värde som ligger på godkänt enligt SKL men ligger en bra bit under vårt egna mål och riksgenomsnittet som är 67. Riksgenomsnittet har höjts från föregående mätning. I mätningen är Nybro kommunen endast med i två myndighetsområden, Brandtillsyn med 25 svar och Miljö-och hälsoskydd med 86 svar. Inom de andra myndighetsområdena hade vi för få svar för att det ska vara med i undersökningen. Vi har analyserat undersökningen tillsammans med förvaltningen Samhällsbyggnad och kan konstatera att det är särskilt mot miljö som vi ligger sämre till och måste göra särskilda insatser. Förbättringsarbetet pågår bl.a. en omorganisation har just genomförts på förvaltningen Samhällsbyggnad .Vi jobbar med kommunikationen mellan företag och kommun ska bli bättre. Vi kommer att genomföra mindre frukostmöten där olika delar av myndigheten kommer att informera om olika områden, rutiner för uppföljning av ärenden ska införas. Vi ser att det är viktigt att näringslivsenheten och myndigheten har en bra kommunikation med varandra för att tillsammans påverka myndighetsutövningen på ett positivt sätt.

Målområden: Ekonomi Kommunfullmäktiges mål: Nybro kommun ska ha en god ekonomisk styrning Målet är inte uppnått. Ett axplock ur det samlade resultatet visar .. att flera nämnder inte håller sina budgetramar eller har en underfinansierad rambudget. ..att arbete har pågått under första tertialet med att få fram en rapport som beskriver ekonomi, personal och avtalstroheten. Denna användes första gången i uppföljning på tertial 1. ..att avsättningen för visstidspension ökar med 11,6 mnkr och som har en direkt påverkan på resultatet. Ovan medför att resultatet i delåret är negativt och prognosen för helåret också är negativt. Kommunstyrelsen Målet är delvis uppnått För att Nybro kommun ska ha en god ekonomisk styrning behöver nämnderna hålla sina budgetramar. För kommunstyrelsen är detta svårt då man gick in året med en budget som är underfinansierad med 2 mnkr. Det är tjänster som avvecklas under året inom den administrationen och en tjänst inom räddningstjänsten som inte är budgeterad. Arbete pågår dock med att minimera underskottet, dels genom att inte tillsätta vakanta tjänster och dels genom allmän kostnadsmedvetenhet. Arbetet har gett effekt då utfallet den siste augusti är positivt i jämförelse med riktpunkten. Arbete har pågått under första tertialet med att få fram en rapport som beskriver ekonomi, personal och avtalstroheten. Denna användes första gången i uppföljning på tertial 1. Även hur nämnderna arbetat med målen på kommunfullmäktigenivå redovisas. Nybro kommun, Delårsrapport 2014

11(60)

Under juli månad ser vi en rejäl minskning av sjukfrånvaron som nu närmar sig målvärdet 2 procent och i augusti var den 0,6 procent. Erfarenhetsmässigt sjunker sjukfrånvaron ofta under sommarmånaderna och det troliga är att det är en tillfällig minskning. Kommunstyrelseförvaltningen når inte målet om 95 procents avtalstrohet i augusti. Utfallet var 89,2 procent men det är låga belopp som får stor procentuell påverkan i och med att inköpen under augusti vara små. Trenden är dock att vi blir allt bättre att följa avtalen. Ju fler avtal vi får desto bättre blir också möjligheten att följa avtalstroheten. Myndighetsnämnden Målet är uppnått. Myndighetsnämndens mål är "Budget i balans", där ett antal nyckeltal visar att målet nås. Konstaterar att nämndens budget är i balans. Kostnaderna är klart lägre än budgeterat. Under perioden januari till augusti 2014 var det ekonomiska kostnadsutfallet i relation till budget 81 %. Nämnden arbetar bl.a. med att effektivisera nämndmöten. Myndighetsverksamhetens utfall finns med i Teknik- och Samhällsbyggnads ekonomirapportering. Individ- och familjenämnden Målet är uppnått. Individ- och familjenämnden redovisar såväl i utfall efter augusti som i upprättad årsprognos ett positivt ekonomiskt resultat. Nämnden redovisar även måluppfyllelse i övriga avseenden inom målområdet med undantag för långtidssjukskrivningar som fortfarande ligger över målvärdet. Lärande- och kulturnämnden Målet är delvis uppnått. Bedömningen görs utifrån följande styrkeområden:   

Förvaltningen har många goda interna processer och god dialog kring uppföljning och resursjusteringar. Budgetansvariga på alla nivåer tar ett stort ansvar. Återrapporteringen till nämnd bedöms av tjänstemännen som välfungerande och prognoserna under året har varit tillförlitliga.

Utvecklingsområden som ringats in: Införandet av ekonomisystemet Agresso är ännu inte genomfört fullt ut. P.g.a. vakanser och personalomsättning på kommunens ekonomienhet har mycket av arbetet med att utveckla ekonomiarbetet fått stå tillbaka. Vi räknar med att utveckla ekonomiarbetet på ett bra sätt framöver, inte minst samverkan mellan förvaltningen och ekonomienheten. Flera steg i den riktningen har nu genomförts. I syfte att stärka måluppfyllelsen att Nybro kommun ska ha en god ekonomisk styrning har olika aktiviteter genomförts bl.a. har förvaltningen har organiserat och förberett för att kunna fullfölja arbetet med Agresso. Ambitionen är att kunna arbeta mer effektivt med uppföljningen och att budgetansvariga ska få en bättre överblick. I planeringen ligger även att fastställa ett antal uppföljningar som ska ske med regelbundet intervall och genomföras centralt i förvaltningen. Underbudgeterad verksamhet (Glasskolan), ökade krav på verksamheten, samt ökade volymer är huvudskälen till att nämnden brottas med ett underskott. Flera insatser har genomförts för att så långt det är möjligt minska underskottet, vilket också har gett resultat.

Nyckeltal

Målvärde

Utfall

Nettokostnad som andel av skatt och generella statsbidrag

högst 98 %

103,3 %

Senaste kommentar Nettokostnadsandelen i delårsbokslutet 2014 är 103,3 procent och målet är 98 procent. Föregående år 2013 var nettokostnadsandelen 98,9 procent. Soliditet

37,4 %

Senaste kommentar Soliditeten den 31 augusti 2014 var 37,4 procent vilket är en försämring sedan årsskiftet då den var 39,4 procent. Räknar man även in

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

12(60)

Nyckeltal

Målvärde

Utfall

högst 66,6 %

65 %

pensionsåtagandet är soliditeten -10,3 procent mot bokslut 2013 -8,6 procent. Riktpunkt för utfall i relation till budget.

Senaste kommentar Nämndernas utfall i relation till budget är 65 procent och riktpunkten 66,6 procent den 31 augusti 2014. Ett bättre utfall än tidigare i år. Prognostiserat resultat och/eller resultat i bokslut får ej överstiga 100 procent.

högst 100 %

103,9 %

Senaste kommentar Prognosen på helåret i delåret är -25 mnkr. Det är ökade kostnader för visstidspensioner, minskade reavinster m.m. som försämrar prognosen. I prognosen finns återbetalningen av premier från AFA med och om dessa inte får intäktsföras 2014 är prognosen -34 mnkr. Riktpunkt för utfall för investeringsredovisningen i förhållande till beslutad budget

högst 100 %

127,5 %

Senaste kommentar Målet om självfinansiering av investeringarna har uppnåtts. Självfinansieringsgraden är 127,5 procent. Antal anställda årsarbetare per 1000 invånare

högst 80

Senaste kommentar Mäts i oktober respektive år och avser tillsvidareanställda årsarbeten. Personalomsättning under viss period Senaste kommentar Då rapporten avser första halvåret kan den rapporteras först månaden efter halvårsskiftet. Avtalstrohet

minst 95 %

92,7 %

Senaste kommentar Juli månads utfall var 84,7 procent, vilket är bättre än föregående månad. Trenden är att allt fler inköp sker via avtal eller upphandlas. Hälsotal - total sjukfrånvaro

5%

4,7 %

Senaste kommentar September avser sjukfrånvaro för augusti månad, och sommarmånaderna påverkar fortfarande utfallet. Sjukskrivning 28 dagar eller mer

3,5 %

3,09 %

5%

6,77 %

Senaste kommentar Siffrorna för sommarmånaderna påverkas av semesterperioden. Sjuktillfällen, upprepad korttidsfrånvaro

Senaste kommentar Att utfallet under sommarmånaderna är högre än tidigare beror på att vi börjat använda ett nytt och tillförlitligare sätt att mäta. Vi har även med timavlönade i statistiken nu. 16. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Senaste kommentar Nyckeltalet är uppnått. Även om vi i relation till föregående år fått ökade kostnader för ett inskrivet barn i förskolan håller vi fortfarande trenden att ligga under rikets snitt. Resultatet är tätt sammankopplat med låg personaltäthet i kombination med stora barngrupper. 20. Kostnad per betygspoäng Senaste kommentar Nyckeltalet är uppnått. Vår organisation med många mindre småenheter gör det svårt att få en riktigt kostnadseffektiv organisation. Det innebär att lärartätheten är något över riket och klasstorlekarna något under. Årets resultat hör starkt samman med att meritpoängen är högre i år jämfört med förra året. 22. Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram. Senaste kommentar Nyckeltalet är uppnått. Resultatet visar att i relation till föregående år har snittkostnaden i riket för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram ökat, medan Nybro kommun minskat sina kostnader. Resultatet hänger starkt samman med andelen elever som fullföljer ett gymnasieprogram, vilket i Nybro är god. 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende?

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

13(60)

Nyckeltal

Målvärde

Utfall

Senaste kommentar Vårt utfall är 422 143 kronor och det ligger mycket under snittet i riket som är 619 393 kronor. En förklaring kan vara att vår omsorgspersonal arbetar både inne och ute. Eftersom de arbetar inne och ute har vi schabloniserat deras tidsfördelning. Den kan vara felbedömd eftersom vi kan se att vi har ett högre utfall när det gäller kostnad per vårdtagare för hemtjänst, se mått 27. Men om vi räknar ihop kostnaden för särskilt boende och kostnaden för per vårdtagare för hemtjänst blir totalutfallet 661 003 kronor mot snittet i riket totalt 821 253 kronor. 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Senaste kommentar Vårt utfall är 238 860 kronor och det ligger över snittet i riket som är 201 860 kronor. En förklaring kan vara att vår omsorgspersonal arbetar både ute och inne. Eftersom de arbetar ute och inne har vi schabloniserat deras tidsfördelning. Om vi räknar ihop kostnaden för särskilt boende och kostnaden för per vårdtagare för hemtjänst blir totalutfallet 661 003 kronor mot snittet i riket totalt 821 253 kronor, vilket visar att vi totalt ligger under snittet i riket. 35 Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? Senaste kommentar Utfallet för 2013 är en försämring för Nybro kommun. Sjukpenningtalet ökar för Nybro kommun. Dock följer även riket samma trend vilket innebär att Nybro kommun ligger något högre än riket. Måttet är svårt att påverka som kommunorganisation, vilket innebär att detta är inget mått kommunen styr på utan endast följer.

Kommunfullmäktiges uppdrag Uppdrag i kommunplan 2014-2016 Uppdrag 1 Förslag till en prioriterad handlingsplan för att genomföra tre områden/frågor i den fördjupade översiktplanen för Nybro stad, FÖP, för att uppnå Vision 2013. Ansvarig: kommundirektören Nuläge: Inom följande frågeområden pågår utrednings- och utvecklingsarbete inom främst teknik- och samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Svartbäcksmåla, området runt Linneasjön samt förtätning av byggnation i centrum. Aktiviteternas status avrapporteras av samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer till delårsbokslut Uppdrag 2 Förslag till generella utbildningsinsatser för att stödja organisationens fortsatta utveckling av de förmågor som leder till ett gott värdskap, god service och en förbättrad bild av Nybro som en attraktiv kommun att bo, leva och verka i. Ansvarig: kommundirektören Nuläge: Värdskapsutbildning för alla anställda är genomförd under perioden maj-oktober 2014. Uppdrag 3 Förslag till en långsiktig (5-10 år) handlingsplan för Svartbäcksmåla (Svartbäcksmåla-Krukebo) där föreningslivets stora engagemang ges ytterligare förutsättningar. Områdets utveckling ska stärkande samverka med utvecklingen i Pukeberg. Ansvarig: kommundirektören Nuläge: I samverkan med föreningslivet har en utvecklingskarta tagits fram som visar på områdets stora potential. Energibolaget (VA) har påbörjat planering för insatser i området. I augusti inbjöds till en temakväll för kommunfullmäktiges ledamöter med information och rundvandring i området. Under september/oktober genomförs en enkät (digitalt ställd till kommunens invånare – över 100 svar har inkommit fram till dags dato. I området byggs under hösten/vintern ett utomhusgym med tillhörande lekplats. Förslag till långsiktig plan beräknas preliminärt vara klar för behandling i kommunfullmäktige under första halvåret 2015 Uppdrag 4 Nybro kommun, Delårsrapport 2014

14(60)

Förslag till en plan för samtliga förvaltningar i syfte att hitta former för den framtida administrationens utveckling. Särskild fokus ska läggas på kombinationen av ny teknik och dess möjligheter till högre rationalitet i kombination med utvecklingen av intressanta, utvecklande och attraktiva arbetsplatser. Under 2015-2016 ska det resultera i minskade kostnader för organisationen med 7,5 miljoner kronor. Ansvarig: kommundirektören Nuläge: Projektplan antagen av ksau i maj. Projektledaren har startat upp arbetsgrupper där samtliga förvaltningar deltar. Vissa utbildningsinsatser planeras med start hösten 2014. Beslutade ramjustering för 2015 (3,75 mnkr) fördelad lika mellan förvaltningarna. Uppdrag 5 Genomföra en grundläggande utredning i syfte att analysera behovet av en omfördelning inom den totala budgetramen. Den ska ta sina utgångspunkter i den kommunala utjämningen och därmed standardkostnaden för olika verksamheter. Utredningen ersätter uppdrag 2012:15 som avser att ta fram förslag till resursfördelningssystem. Uppdraget ska presenteras på kommunstyrelsens sammanträde i augusti 2014. Ansvarig: kommundirektören Nuläge: Konsult har anlitats för att ta göra en analys av kommunens kostnader och göra jämförelse med riket och liknande kommuner. Utredningen har presenterats i september och bör därmed kunna ligga till grund för kommande budgetarbeten. Ekonomienheten arbetar med att ta fram resursfördelningssystem för de verksamheter som har en direkt påverkan av befolkningsförändringarna. Arbetet kommer att presenteras under hösten.

Finansiell analys RK-modellen: fyra aspekter vid finansiell bedömning RK-modellen är en finansiell analysmodell för att kartlägga och analysera resultat, finansiell utveckling och finansiell ställning. Målsättningen är att utifrån analysen identifiera finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Varje perspektiv i modellen analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. Aspekterna resultat-kapacitet och risk-kontroll utgör hörnstenar i modellen. Resultat: Vilken balans har vi haft över våra intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet: Vilken kapacitet (betalningsberedskap) har vi för att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk: Föreligger det några risker som kan påverka vårt resultat och vår kapacitet? Kontroll: Vilken kontroll har vi över den ekonomiska utvecklingen? Hur följs upprättade finansiella målsättningar och planer? OBS! Delårsrapport 2014 är per den siste augusti i och med att en sammanställd redovisning med bolagen måste göras. Tidigare år har delårsrapporten för kommunen varit per den siste juni och bolagen har gjort delårsrapport per siste april och siste augusti. Jämförelserna med tidigare år är därför per den siste december, vilket kan störa jämförelserna.

Resultat - kapacitet Årets resultat och god ekonomisk hushållning och balanskrav Kommunallagen anger att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning och ett sätt att belysa detta är att studera det löpande resultatet. Viktigt styrinstrument för att uppnå god ekonomisk hushållning är budgeten. Nämndernas förmåga att bedriva sin verksamhet inom budgetramarna är en grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka den förmögenhet som tidigare generationer byggt upp. Resultatet måste därför vara tillräckligt högt för att dels värdesäkra det egna kapitalet och dels täcka kommande pensionsutbetalningar som ökar. Det bör också finnas en marginal som klarar oförutsedda händelser och risker, till exempel negativ skatteutveckling, eventuellt infriande av borgensåtaganden och oväntade kostnadsökningar. Kommunallagen kräver att kommunen formulerar finansiella mål, för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Vidare krävs mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning, för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen. Nybro Nybro kommun, Delårsrapport 2014

15(60)

kommuns definition av god ekonomisk hushållning är att nettokostnaderna ska högst uppgå till 98 procent för 2014 och att investeringarna ska självfinansieras. I kommunfullmäktiges beslutade styrprinciper framgår huvudprinciper för styrningen och dess grundläggande principer.   

God ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas Helhetssyn och kommunnytta - Nybro kommuns bästa är överordnat enskilda verksamheters och bolags behov och önskemål Dialog - styrningen sker genom dialog på olika nivåer i organisation kring resurser och mål samt i undantag genom uppdrag som ges under löpande verksamhetsår.

Av styrprinciperna framgår också ansvarsnivåer och styrprocesser samt på vilket sätt som uppföljning sker under året. Redovisning av måluppfyllelsen av de finansiella målen återfinns i särskilt avsnitt för målavstämning. Delårets resultat uppgår till -21,5 mnkr, vilket är ett sämre resultat än föregående år (-5,1 mnkr) och sämre än budgeten (0,9 mnkr). Under året har månadsvisa prognoser tagits fram och resultatnivåerna under året har varit lägre än budgeten. Flera faktorer har påverkat delårsresultatet. Nämndernas resultat är -6 mnkr. Avskrivningarna ökar och innebär -1 mnkr i ökade kostnader. Ny pensionsprognos som ger en ökad avsättning med -11,6 mnkr. Reavinst/förlust avviker mot budget med -4,5 mnkr och återbetalningen av AFA:s premier för avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) är fortfarande inte beslutad. Denna innebär -6 mnkr i delåret mot budget. Skatteunderlagsprognoserna visat på 2,6 mnkr mer i skatteintäkter. Finansnettot avviker positivt från budget med 4,5 mnkr. Prognosen för helåret är -25,6 mnkr mot budgetens 892 tkr. Nämndernas prognos för 2014 är -10,1 mnkr och prognos på avskrivningarna -1,5 mnkr. Reavinsterna avviker med -6,0 mnkr och ökade kostnader på finans -0,7 mnkr. Avsättningen för visstidspensioner för förtroendevalda -11,6 mnkr. Skatteintäkterna avviker positivt med 4,3 mnkr. Om återbetalningen av 2004 års premier från AFA ej kan intäktsföras i år blir prognosen ytterligare -9 mnkr, dvs. -35 mnkr. Resultatet för delåret på koncernnivå är -15,1 mnkr och där bolagskoncernen har ett positivt resultat, medan kommunens negativa resultat ger ett totalt negativt resultat.

Mnkr

2010-12-31

2011-12-31

2012-12-31

2013-12-31

2014-08-31

13,8

19,2

14,4

10,3

-21,5

9,6

16,5

9,4

-1,2

-13,4

30,1

0,3

27,0

19,9

-15,1

Årets resultat, kommunen Balanskravsresultat, kommunen Årets resultat, koncernen

Balanskravsavstämning Den kommunala ekonomin har historiskt under flera perioder befunnit sig i ett besvärligt läge. Från och med år 2000 infördes det så kallade balanskravet, vilket innebär att kommunerna ska ha en ekonomi i balans. Delårets resultat uppgår till -21,5 mnkr, men efter justeringar för reavinster/förluster och synnerliga skäl, så är balanskravsresultatet -13,4 mnkr. I pensionsprognosen för 31 augusti 2014 ökade avsättningen till visstidspension för förtroendevalda med 11,6 mnkr och får en direkt påverkan på resultatet 2014. Denna avsättning avser dels visstidspension, efterlevandepension och ålderspension för förtroendevalda. Avsättningen är beräknad utifrån att hela uttaget kommer att ske under en period på ca 35 år. Den är dock både osäker till belopp och till tidsperiod. Balanskravet kräver att ett negativt resultat ska återställas inom tre år, men denna avsättning avser en betydligt längre tid så synnerliga skäl kan föreligga. Från 2013 finns -1,2 mnkr kvar att återställa. Förslag till beslut om åtgärdsplan kommer att tas upp i samband med beslut om delårsbokslutet.

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

16(60)

Mnkr

2010-12-31

2011-12-31

2012-12-31

2013-12-31

2014-08-31

Årets resultat enligt resultaträkningen

13,8

19,2

14,4

10,3

-21,5

-avgår samtliga realisationsvinster/förluster

-4,2

-4,4

-5,2

-13,5

-3,5

-justering förändrad RIPSränta

0,0

1,7

0,0

2,0

0,0

-synnerliga skäl

0,0

0,0

0,0

0,0

11,6

Balanskravsunderskott från tidigare år

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Årets balanskravsresultat

9,6

16,5

9,2

-1,2

-13,4

Olika kostnaders andel av skatteintäkter och kommunal utjämning (nettokostnadsandel) En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Viktigt är då att analysera hur stor andel olika typer av återkommande löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och kommunal utjämning. På lång sikt krävs då att minst 2 procent finns kvar för att finansiera nettoinvesteringar och för att möta förändrade ekonomiska förutsättningar. Nybro kommuns mål för 2014 är 2 procent eller omvänt en nettokostnadsandel på 98 procent. Nettokostnadsandelen har 2014 försämrats med 4,4 procentenheter sedan 2013 från 98,9 till 103,3 procent. Verksamhetens nettokostnader har ökat från 92,0 till 95,5 procent och jämförelsestörande poster från 2,2 till 3,1 procent. Avskrivningarna har ökat med 0,2 procentenheter. Finansnettos andel har minskat från 0,4 till 0,3 procent. Målet som för 2014 är 98 procent av nettokostnaderna är inte uppfyllt.

% Kommunen

2010-12-31

2011-12-31

2012-12-31

2013-12-31

2014-08-31

Verksamhetens nettokostnader

93,3

91,7

90,4

92,0

95,5

Jämförelsestörande poster

0,0

0,2

2,1

2,2

3,1

Avskrivningar

5,0

5,2

5,0

4,3

4,5

Finansnetto

0,2

0,9

0,9

0,4

0,3

98,5

98,0

98,5

98,9

103,3

Nettokostnadsandel

Nettokostnads- och skatteintäktsökning Nettokostnaderna minskade kraftigt 2009, men ökade också kraftigt 2010. Därefter har ökningarna varit mindre för att under 2013 öka med 3,7 procent. Skatteintäkterna har ökat samtliga år förutom 2012 då de minskade med 0,2 procent. År 2013 ökade de med 2,9 procent. Totalt över perioden har skatteintäkterna ökat med 9,5 procent och nettokostnaderna med 8,2 procent. Prognosen för 2014 är att nettokostnaderna ökar med 6,3 procent och skatteintäkterna med 1,4 procent.

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

17(60)

Personalkostnader Nämnd/styrelse, mnkr

2010-12-31

2011-12-31

2012-12-31

2013-12-31

2014-08-31

Kommunstyrelse

76,1

46,5

48,5

52,2

37,1

Teknisk nämnd

29,2

64,3

75,4

0,0

0,0

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd*

10,4

11,5

5,1

86,3

58,6

Kultur- och fritidsnämnd**

20,2

22,5

7,4

0,0

0,0

Omsorgsnämnd

316,3

329,2

333,0

207,5

142,3

Individ- och familjenämnd

38,5

40,9

43,0

174,6

117,5

Lärande- och kulturnämnd**

224,6

222,3

233,7

255,3

181,3

Revision

0,1

0,1

0,1

0,1

0,1

Överförmyndarnämnd

3,3

4,0

4,1

5,1

3,8

718,6

741,4

750,3

781,1

540,9

Summa

Personalkostnaderna utgör en stor del av kommunens kostnader och för 2013 uppgick de till 781,1 mnkr och utgjorde 69,5 procent av bruttokostnaderna exkl. kapitaltjänstkostnaderna. Personalkostnaderna ökade med 4,1 procent mellan 2012 och 2013. Den 31 augusti 2014 uppgår personalkostnaderna till 540,9 mnkr och utgör 70,2 procent av bruttokostnaderna exkl. kapitaltjänstkostnaderna. Antalet tillsvidareanställda ökade med 56,7 årsarbetare mellan 2012 och 2013, men då övergick verksamhet från AB Nybro Brunn. Mellan den 31 augusti 2013 och 31 augusti 2014 ökade antalet tillsvidareanställda årsarbetare med 9,2 personer.

Investeringsvolym och självfinansieringsgrad 2010-12-31

2011-12-31

2012-12-31

2013-12-31

2014-08-31

Investeringar kommunen, mnkr (exkl. VA)

101,0

61,8

46,8

59,7

37,9

Självfinansieringsgrad, %

92,4

156,9

195,2

139,9

127,5

Investeringar koncernen, mnkr

259,5

170,0

95,3

74,6

105,1

När den löpande driften har finansierats bör det helst finnas kvar tillräckligt stor andel av skatteintäkter och kommunal utjämning så att större delen av investeringarna kan finansieras med egna medel. Det är summan av årets resultat, avskrivningar och avsättningar som utgör det finansiella utrymmet för investeringar som kommunen kan göra utan att ta upp nya lån eller minska befintlig likviditet. Detta benämns självfinansieringsgrad. Nybro kommun investerade under de första åtta månaderna 2014 för 37,9 mnkr och större genomförda investeringar under året är kultur- och fritidslokaler 4,6 mnkr, barn- och ungdomslokaler 16,5 mnkr och utbildningslokaler 1,6 mnkr. Investeringar i gator och vägar har gjorts med 2,7 mnkr och parker och lekplatser med 0,6 mnkr. Budgeten för investeringar är 69,6 mnkr för 2014. Koncernen har hittills investerat för 105,1 mnkr under 2014 och en stor del av dessa är kommunala investeringar. Kommunens finansiella mål om att självfinansiera investeringarna till 100 procent har uppnåtts i delårsbokslutet.

Soliditet och skuldsättningsgrad Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan, betalningsförmågan på lång sikt. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel, det vill säga med skatteintäkter, eller hur stor del av kommunens tillgångar som inte motsvaras av skulder. Nybro kommun, Delårsrapport 2014

18(60)

Soliditeten (det egna kapitalet i relation till de totala tillgångarna) redovisas både inkluderat och exkluderat den pensionsskuld som ligger utanför balansräkningen. Från och med 1998 redovisas tidigare intjänad pensionsskuld som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och enbart nyintjänad pensionsskuldsökning bokförs som avsättning i balansräkningen.

Soliditet, %

2010-12-31

2011-12-31

2012-12-31

2013-12-31

2014-08-31

Kommunens soliditet exkl. pensionsåtagande

34,2

35,1

39,8

39,2

37,4

Kommunens soliditet inkl. pensionsåtagande

-5,3

-7,1

-7,1

-8,6

-10,3

Koncernens soliditet, exkl. pensionsåtagande

26,4

26,4

26,5

27,4

26,6

Koncernens soliditet, inkl. pensionsåtagande

3,7

1,9

2,9

2,7

2,1

Soliditeten, exkl. pensionsåtagande uppgår till 37,1 procent och är sämre än vid årsskiftet då den var 39,2 procent. Att även ta med pensionsåtagandet i nyckeltalet speglar bättre kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Kommunens soliditet, inkl. pensionsåtagande uppgår till -10,3 procent och har försämrats sedan årsskiftet då den var -8,6 procent. Koncernens soliditet, exkl. pensionsåtagande uppgår till 26,6 procent och inkl. pensionsåtagande 2,1 procent Den del av de totala tillgångarna som finansierats med främmande kapital benämns skuldsättningsgrad. I skuldsättningsgraden ingår avsättningar, lång- och kortfristiga skulder.

Skuldsättningsgrad, %

2010-12-31

2011-12-31

2012-12-31

2013-12-31

2014-08-31

Kommunen

65,8

64,9

60,2

60,8

62,6

Koncernen

73,6

73,6

73,5

72,6

73,8

Kommunens skuldsättningsgrad har ökat från 60,8 procent till 62,6 procent. Både avsättningar och kortfristiga skulder har ökat, medan de långfristiga har minskat. Det egna kapitalet har också minskat i delårsbokslutet jämfört med vid årsskiftet. I koncernen har skuldsättningsgraden också ökat från 72,6 vid årsskiftet till 73,8 vid delåret.

Risk - kontroll Likviditet Den kortsiktiga betalningsberedskapen är likviditeten där kassalikviditeten utgörs av omsättningstillgångarna (exkluderat lager) i förhållande till de kortfristiga skulderna. Om måttet överstiger 100 procent innebär det att de likvida medlen är högre än de kortfristiga skulderna och räcker till att betala de skulder som förfaller inom den närmaste tiden.

Kassalikviditet, %

2010-12-31

2011-12-31

2012-12-31

2013-12-31

2014-08-31

Kommunen

85,9

83,5

109,6

96,2

84,5

Koncernen

92,3

95,7

111,8

110,8

88,9

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

19(60)

Nybro kommuns kassalikviditet är sämre vid delåret än vid årsskiftet och har försämrats de senaste åren. De likvida medlen har minskat och de kortfristiga skulderna har ökat. Investeringar har gjorts för ca 38 mnkr som har finansierats med egna medel och inte genom upplåning. Före årsskiftet 2013 genomfördes försäljningen av VAverksamheten till Nybro Elnät AB. Detta medförde att kassalikviditeten förbättrades 2012. I koncernen har kassalikviditeten minskat från 110,8 procent vid årsskiftet till 88,9 procent vid delåret. Det är framför allt de likvida medlen som har minskat. Balanslikviditet motsvarar i princip samma mått men lagret är inkluderat.

Balanslikviditet, %

2010-12-31

2011-12-31

2012-12-31

2013-12-31

2014-08-31

Kommunen

87,6

91,7

127,1

116,0

105,1

Koncernen

98,4

109,3

131,3

133,4

113,1

Balanslikviditeten har minskat de första åtta månaderna 2014. De likvida medlen ha minskat medan lagret ökat och de kortfristiga skulderna har också ökat. Balanslikviditeten i koncernen har också minskat från 133,4 procent vid årsskiftet till 113,1 procent vid delåret. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) är ett mått på kommunens finansiella styrka.

Rörelsekapital, mnkr

2010-12-31

2011-12-31

2012-12-31

2013-12-31

2014-08-31

Kommunen

-30,4

-17,2

50,6

35,9

12,0

Koncernen

-4,0

19,0

71,4

79,8

32,8

Rörelsekapitalet har varit positivt både 2012 och 2013, vilket beror på försäljningen av VA-verksamheten till Nybro Elnät AB. Dock har den minskat under de första åtta månaderna 2014. I koncernen är den rörelsekapitalet 32,8 mnkr vid delåret, en minskning sedan årsskiftet då den var 79,8 mnkr.

Ränterisk – finansnetto Finansnettots utveckling är intressant ur finansieringssynpunkt. Ett negativt finansnetto innebär att räntekostnaderna överstiger ränteintäkterna. Det påverkar kommunens handlingsutrymme negativt ifråga om kommunens möjligheter att betala investeringar med egna medel.

Finansnetto, mnkr

2010-12-31

2011-12-31

2012-12-31

2013-12-31

2014-08-31

Kommunen

-1,9

-10,5

-8,2

-6,0

-1,7

Koncernen

-20,0

-33,7

-33,1

-30,1

-18,0

Senaste årens ränteutveckling har varit gynnsam för kommunen. I delåret 2014 är finansnettot -1,7 mnkr, vilket är en förbättring sedan årsskiftet -6,0 mnkr. Kommunen återbetalade ett lån på 71 mnkr 2012 och inga nyupplåningar har gjorts sedan dess. Koncernens finansnetto var 2014 -30,1 mnkr och vid delåret -18 mnkr.

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

20(60)

Budgetföljsamhet och prognossäkerhet En viktig del för att nå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att det finns god budgetföljsamhet i kommunen. I tabellen nedan redovisas hur den varit de fyra senaste åren.

Budgetföljsamhet, mnkr

Budget

Prognos, juni

Utfall

Diff. prognos utfall

Diff. budget - utfall

2010

6,7

13,8

13,8

0

20,6

2011

3,6

3,5

19,2

15,7

15,6

2012

4,3

20,0

14,4

-5,6

10,1

2013

-4,3

5,2

10,3

5,1

14,6

0,9

-25,0

2014-08-31

Budgeten som beslutades i december 2013 för 2014 har ett ekonomiskt resultat på 0,9 mnkr. Under året har prognoserna för nämnderna svängt både uppåt och nedåt. Nämndernas avvikelser har varierat över åren, men totalt sett har de tre senaste åren gått med underskott och även i delåret, vilket försvårar möjligheterna för kommunen att nå kommunfullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning. I tabellen nedan redovisas respektive nämnds avvikelse mot budget.

Nämndernas avvikelser, mnkr Kommunstyrelse Teknisk nämnd Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd*

2010-12-31

2011-12-31

2012-12-31

2013-12-31

2014-08-31

1,5

-3,7

-8,0

-2,5

1,3

-4,5

6,0

0,0

0,0

0,0

3,8

2,9

1,2

3,7

-1,1

Myndighetsnämnd

0,1

Kultur- och fritidsnämnd**

1,6

0,0

0,0

0,0

0,0

Omsorgsnämnd

1,2

-9,3

3,0

-12,0

-7,2

Individ- och familjenämnd

-0,7

2,0

-2,4

-3,9

1,2

Lärande- och kulturnämnd**

-2,5

-7,0

-0,5

-2,3

-0,1

Revision

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Överförmyndarnämnd

0,0

0,0

-0,3

-0,2

-0,2

Summa

0,3

-9,1

-7,1

-17,2

-6,0

Från och med 2012 *) Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd inkl. myndighetsnämnd och fritidsverksamheten **) Kultur- och fritidsnämndens verksamheter överflyttade till teknik- och samhällsbyggnadsnämnd och till barn- och utbildningsnämnd ***) Lärande- och kulturnämnd

Störst underskott i delåret 2014 har omsorgsnämnden med -7,2 mnkr. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden tillsammans med myndighetsnämnden redovisar ett underskott på 1 mnkr. Lärande- och kulturnämnden med -0,1 mnkr. Individ- och familjenämnden har ett överskott med 1,2 mnkr och kommunstyrelsen med 1,3 mnkr. I nämndernas verksamhetsberättelser och i respektive nämnds redovisning lämnas resultatanalys. När det gäller prognoserna under året är det ett område som bör stärkas ytterligare för att ha en god finansiell kontroll och för att kunna uppnå de ekonomiska målen.

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

21(60)

Placerade pensionsmedel I kommunal redovisningslag (1997:614) regleras hur pensionskostnad/skuld ska redovisas enligt den s.k. blandmodellen. Enligt denna ska pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som skuld i balansräkningen och pensionsförpliktelser intjänade före 1998 ska redovisas som ansvarsförbindelse.

Pensionsåtaganden, mnkr

2010-12-31

2011-12-31

2012-12-31

2013-12-31

2014-08-31

Avsättningar intjänade före 1998

356,4

389,7

389,6

412,9

409,9

Avsättningar intjänade efter 1997

26,9

23,5

23,7

25,5

34,9

Löneskatt

93,0

100,2

100,3

106,4

107,9

476,2

513,5

513,5

544,8

552,7

Nybro kommun

24,2

26,1

26,4

28,0

28,2

Kalmar län

23,8

26,5

26,7

28,5

Hela riket (vägt medelvärde)

23,9

26,5

26,6

28,0

Total pensionsskuld

Pensionsskuld per invånare (tkr)

Under 2013 bytte kommunen pensionsskuldsförvaltare från SPP till Skandia. SPP gjorde dock en prognos för den siste december 2013 med den nya RIPS-räntan innan övertagandet. Pensionsskulden ökar från 544,8 mnkr 2013 till 552,7 mnkr i delåret 2014. Pensionsskulden per invånare ökar från 28,0 tkr 2013 till 28,2 tkr 2014. Till delårsbokslut 2014 har en ny pensionsskuldsprognos tagits fram av Skandia och avsättningen för visstidspensioner för förtroendevalda ökar med 11,6 mnkr. Avsättningen ökar i och med att uttagen har påbörjats i år. Avsättningen är beräknad utifrån försiktighetsprincipen om hela beloppet och tidsperioden utfaller. Beräkningen har en tidsperiod på ca 35 år, vilket gör att beloppet är betydande. Avsättningen kan sedan förändras mellan åren beroende på om den kommer att regleras med exempelvis inkomst.

Finansiella placeringar, mnkr Tillgångsslag

Bokfört värde 2010-12-31

2011-12-31

2012-12-31

2013-12-31

2014-08-31

Aktier

29,3

33,8

36,6

42,0

45,5

Räntebärande

30,5

33,3

35,0

38,4

38,5

Upplupna ränteintäkter

0,5

0,5

0,4

0,4

0,3

Likvida medel

1,3

2,3

3,0

1,8

4,5

Summa

61,6

69,8

75,0

82,6

88,8

Aktier

40,4

37,7

43,6

53,5

57,8

Räntebärande

30,8

33,3

35,9

39,4

39,9

Upplupna ränteintäkter

0,5

0,5

0,4

0,4

0,3

Likvida medel

1,1

2,3

3,0

1,8

4,5

72,9

73,7

82,9

95,0

102,5

Marknadsvärde

Summa

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

22(60)

Kommunen har satt in 50 mnkr till KLP AB, det länsgemensamma pensionskapitalförvaltningsbolaget, och marknadsvärdet siste augusti 2014 uppgår till 102,5 mnkr.

Återlånade medel, mnkr

2010-12-31

2011-12-31

2012-12-31

2013-12-31

2014-08-31

Total pensionsskuld

476,2

513,5

513,5

544,8

552,7

Finansiella placeringar

-61,6

-69,8

-75,0

-82,6

-88,8

Summa återlånade medel

414,6

443,7

438,5

462,2

463,9

I tabellen ovan redovisas skillnaden mellan total pensionsförpliktelse och finansiella placeringar avsedda för kommande pensionsutbetalningar. Denna skillnad definieras i kommunala sammanhang som återlån av pensionsmedel. Av den totala pensionsskulden finns det 16,0 procent i avsatta medel om man beräknar på det bokförda värdet.

Borgensåtaganden Totalramen för generell borgen uppgår till 1 456 mnkr för bolagen. Hela utrymmet är inte utnyttjat vid delårsbokslutet utan uppgår till 769,5 mnkr. Mnkr

2010-12-31

2011-12-31

2012-12-31

2013-12-31

2014-08-31

Kommunägda företag

678,0

679,7

787,6

767,2

769,5

Egna hem och småhus

4,8

4,3

3,9

3,5

3,5

Övriga

0,7

0,7

2,9

2,8

2,8

683,5

684,7

794,4

773,5

775,8

Summa borgensåtaganden

Borgensåtagande 2014-08-31

Beviljat (kr)

Utnyttjat (kr)

Nybro Kommunbolag AB

60 000 000

60 000 000

AB Nybro Brunn

52 000 000

22 400 000

Nybro Bostads AB

400 000 000

329 987 427

Nybro Elnät AB

329 659 848

234 500 000

Nybro Värmecentral AB

516 500 000

33 700 000

Nybro Energi AB

86 000 000

78 100 000

Transtorpsfastigheter AB

12 000 000

10 750 000

Medlemsansvar Nybro kommun har i april 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 279 kommuner som per den 2014-06-30 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Nybro kommun, Delårsrapport 2014

23(60)

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Nybro kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-06-30 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 274 758 265 613 kronor och de totala tillgångarna till 276 295 310 824 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 247 986 145 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 254 951 493 kronor. Nybro kommun har sedan 2010 dessutom upptagit ett förlagslån på 3,6 mnkr på 30 år som lämnats till Kommuninvest.

Känslighetsanalys Nybro kommun påverkar av en mängd omvärldsfaktorer och i tabellen nedan ger vi några exempel på händelser och dess effekter på kommunens ekonomi. Känslighetsanalys 1 kr i utdebitering (skattehöjning/skattesänkning) 1 ny invånare

Tkr 36 000 47

1 procents ränteförändring på lån

3 960

1 procents löneökning

8 000

1 procents ökning av övriga kostnader

4 900

10 nya heltidstjänster (27 tkr i månadslön, 38,46 procent i po)

4 500

1 barn i förskolan 1 elev i grundskolan

112 96

1 elev i gymnasieskolan

116

1 procents ökning av försörjningsstödet

113

1 LVU-placering i 6 månader

850

1 LVM-placering i 6 månader

850

Sammanfattning Resultatet per den 31 augusti 2014 är -21,5 mnkr och har till stor del påverkats av nämndernas avvikelser och avsättning till visstidspensioner. I balanskravsavstämningen justeras för bl.a. reavinster/förluster och synnerliga skäl och då är balanskravsresultatet -13,4 mnkr. Ett negativt resultat ska återställas enligt balanskravsreglerna inom tre år och en åtgärdsplan måste tas fram senast delårsbokslut 2015. I pensionsprognosen för 31 augusti 2014 ökade avsättningen till visstidspension för förtroendevalda med 11,6 mnkr och får en direkt påverkan på resultatet 2014. Denna avsättning avser dels visstidspension, efterlevandepension och ålderspension för förtroendevalda. Avsättningen är beräknad utifrån att hela uttaget kommer att ske under en period på ca 35 år. Den är dock både osäker till belopp och till tidsperiod. Balanskravet kräver att ett negativt resultat ska återställas inom tre år, men denna avsättning avser en betydligt längre tid så synnerliga skäl kan föreligga. Nämndernas resultat 2014 är -6 mnkr och där omsorgsnämnden har störst underskott med -7,2 mnkr. Det är av största vikt att nämnderna håller sin budget för att resultatet för kommunen ska bli positivt och klara målet om 98 procents nettokostnadsandel. De kommande åren kommer också att kräva åtgärder för att få kommunens ekonomi i balans. Nettokostnadsandelen är 103,3 procent och klarar inte 2014 års mål som är 98 procents nettokostnadsandel. Målet 98 procents nettokostnadsandel innebär att resultatet måste uppgå till ca 19 mnkr. Självfinansieringsgraden är 127,5 procent och klarar målet om 100 procents självfinansiering av investeringarna. Investeringarna uppgår till 37,9 mnkr.

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

24(60)

Nämnder och bolags resultatredovisning I följande kapitel redovisar kort nämnder och styrelser både i kommunen och i bolagen vad som hänt under 2014. För utförligare redovisning hänvisar vi till respektive nämnds/styrelses verksamhetsberättelser och till bolagens årsredovisningar.

Nämnder I tabellen nedan redovisas respektive nämnd/styrelse utfall, budget och avvikelse per den siste augusti 2014 och utfall för 2013.

Driftredovisning, tkr 2014-08-31

2013-12-31

Nämnd/styrelse

Utfall

Budget

Avvikelse

Utfall

Kommunstyrelse

47 858

49 115

1 257

75 864

Teknik- och Samhällsbyggnadsnämnd

51 348

50 269

-1 079

69 239

250

307

57

1 062

Omsorgsnämnd

153 153

146 000

-7 153

225 453

Individ och familjenämnd

119 823

121 023

1 201

182 108

Lärande- och kulturnämnden

244 492

244 390

-101

357 443

Myndighetsnämnd

Revision

635

635

0

952

1 432

1 254

-178

1 806

618 990

612 992

-5 997

913 927

Överförmyndarnämnd Total

I utfall 2013 har kostnader för teknik- och samhällsbyggnadsnämnden belastat myndighetsnämnden. Investeringsredovisning Investeringar 2014-08-31

2013-12-31

Nämnd/Styrelse

Utfall

Budget

Avvikelse

Utfall

Kommunstyrelse

2 418

3 033

616

4 860

31 494

34 171

2 677

48 983

Omsorgsnämnd

266

2 232

1 966

398

Individ och familjenämnd

514

692

178

618

3 212

6 267

3 054

4 021

37 905

46 395

8 490

58 880

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd

Lärande- och kulturnämnden Total

Kommunstyrelse Måluppfyllnaden för kommunstyrelsen är god då målen är uppnådda eller delvis uppnådda. Hela förvaltningen arbetar med att förbättra måluppfyllnaden än mer. Tjänstegarantierna är också uppfyllda eller delvis uppfyllda. Nya mätningar kommer under hösten så till årsredovisningen få vi nya uppgifter på hur vi uppfyllt exempelvis tillgängligheten. Nybro kommun, Delårsrapport 2014

25(60)

Arbetsmarknadsverksamheten har startat upp en ny verksamhet med en mindre organisation och mot en ny målgrupp enligt uppdrag 5. Arbetet följer verksamhetsplanen och man har ett tätt samarbete med AF och IFO Näringsliv har satsat och genomfört väldigt många aktiviteter med målet att öka dialogen men befintligt näringsliv. Ekonomienhetens arbete har präglats av att få till enhetliga rutiner vad gäller uppföljning av ekonomi, personal och avtalstroheten. Delårsrapporten är i år ändrad från den 1 juni till den 31 augusti och kommer att vara sammanställd med bolagen, ett lagkrav från och med i år. Personalenheten har haft mycket HR-arbete ute i förvaltningarna och energibolaget. Bl.a. har det varit mycket arbete med rehabilitering och rekryteringar av högre tjänster. Arbetet med att hitta effektiva arbetsformer gentemot förvaltningar och bolag fortsätter. Ett projekt med syfte att kommunens personal ska kunna få önskad sysselsättningsgrad har påbörjats och en pilotsstudie görs nu på en avdelning inom omsorgen. Medarbetarenkäten har redovisats under våren och nu pågår arbetet ute i verksamheterna med att ta fram handlingsplaner. Administrativa enheten 2014 präglas av att det är "Supervalår". Många medarbetare är inblandade i valet, och enheten är ansvarig för organisering och verkställighet. Sedan 2013 har ett sekretariat för nämndadministration arbetat. Sekretariatet svarar numera för nämnds- och protokollshantering för alla nämnder med undantag för individ- familjenämnden och gemensamma överförmyndarnämnden. Även bolagen ska erbjudas sekretariat av enheten senast 2015. Utvecklings- och kvalitetsarbetet fortsätter genom samordning av strategi- och utvecklingsgruppen. En fråga som utreds under året är huruvida Emmaboda kan ta på sig ansvaret för telefoni- och växelfunktion för Nybro och Torsås och Emmaboda. Nytt avtal för telefoni ska verkställas under hösten. Samordning av upphandling genom Kalmar kommun. Utvecklingsarbete har fortsatt inom kommunarkivet bland annat med stöd via kulturarvslyftet. Arkivet arbetar nu på fyra fronter: Nybro "stadsarkiv", näringslivsarkiv, föreningsarkiv och e-arkiv tillsammans med kommuner i hlän, Småland och Blekinge. Kommunikation och webb arbetar under året med ny plattform för kommunens gemensamma webbsida (sidor). Mål finns för ny kommunikationsplattform och för att fatta beslut om ny besöksnäringsstrategi. På resecentrum/Turisminformationen har man märkt av den minskade resursen i Glasriket AB, att flera frågor, kontakter och bokningar inkommer. Krisledningsövning har genomförts under våren. Krisledningsorganisation måste ständigt revideras och prövas organisatoriskt. Ett särskilt trygghets- och säkerhetsavtal i samarbete med Polisen finns och ska följas upp under året. För Överförmyndaren (i fyra kommuner i samarbete) ställs nya krav i samband med den kraftiga ökningen av ensamkommande barn, som omgående ska få gode män. IT-enhetens projekt "gemensamt nät" har påbörjat framgångsrikt. Datorer för administrationen och Nybro Energi har fått uppdaterade applikationer och uppdaterade datorer till Windows 8.1. I samband med byte har cirka 500 anställda deltagit i utbildningsinsatsen om den nya datorarbetsplatsen. Vi har fått mycket beröm att utbytet skedde professionellt och att den nya datorarbetsplatsen är lätt att använda. Det är också många som berömmer oss om att efter uppdateringen är kommunens IT-miljö modern och i framkanten. Under hösten fortsätter vi projektet genom att förbereda servermiljön för att skolans datorer kan komma åt administrativa program. Vi förbereder också att planera in byte av operativsystemet för skolans datorer, cirka 1000. Samtidigt arbetar vi för att stödja grundskolan införande av molntjänsten, Office 365. Planering pågår att under 2015 kunna flytta över Åkrahälls IT-miljö till den centrala IT-miljön. Ett länsgemensamt projekt inom informationssäkerhet påbörjas under hösten. Projektet kommer att fortgå under 2015. Vi strävar också efter att delta i och utöka gemensamma IT-projekt inom Kalmar län. Första halvåret har varit förskonade från större händelser men dom är mindre och fler. Antalet händelser har ökat till ca 260 händelser tom augusti 2014 mot 170 händelser halvåret 2013. En händelser är lastbilsolycka med 570 liter diesel som rinner ut i anslutning till vattenskyddsområde i Orrefors, saneringsarbete pågår under fyra veckor med räddningstjänst, VA avdelning samt miljökontor inblandat. Externt fanns försäkringsbolag, miljörestvärdesledare och Skadeservice AB insatta i händelsen. Automatlarmen har ökat markant då vi fått boende åt Migrationsverket, boende missbrukar larmanordningar och en del har polisanmälts. Under första halvåret har det även gjorts en utredning på räddningstjänstens övningsplats, detta är gjort efter larm från miljöorganisationer om användning av miljöfarliga släckmedel i detta fall skumvätska. Prover är tagna och åtgärdsplan kommer redovisas i höst. Detta har ökat kostnaderna för verksamheten. Arbetet med provtagning har även gjorts för att kommunen eventuellt skall använda Desemåla vattenverk igen som vattentäkt. Nybro kommun, Delårsrapport 2014

26(60)

Det har även gjorts en revision av räddningstjänsten och kommunstyrelsen som nämnd för räddningstjänsten, det påvisades några brister som skall åtgärdas under året. Ett arbete som håller på är utbildning och körkortstagning för motorsåg och detta gäller all personal då det är ett lagkrav som gäller fr.o.m. 2015 för att få använda motorsåg. Ett projekt har nu startat med hela omsorgsförvaltningen, det handlar om individanpassat brandskydd för privatboende och där kommunen har personal för hjälp och vård till omsorgstagare.

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden, Myndighetsnämnden och Kommunstyrelsen skapar genom Samhällsbyggnad förutsättningar för ett hållbart samhälle i förändring och bidrar till att alla boende och verksamma i Nybro kommun ska kunna leva ett gott liv, dvs. Samhällsbyggnad bygger en hållbar livsmiljö med kvalitet i Nybro kommun. Samhällsbyggnad bidrar till att skapa attraktiva och uthålliga miljöer för medborgare, kommunala verksamheter, näringsliv och organisationer genom att leverera tjänster och service professionellt och med rätt kvalitet. Samhällsbyggnad bidrar till att göra kommunen attraktiv som boende-, arbets- och besöksort genom att driva och utveckla den fysiska miljön. Samhällsbyggnad inspirerar och ger möjlighet till hälsofrämjande aktiviteter bl.a. via idrotts- och fritidsanläggningar och friluftsliv. Lagar och förordningar beskriver hur vi får bete oss mot varandra, mot naturen och miljön. Samhällsbyggnad ger människor och företag råd och stöd för att kunna ”göra rätt”. Därför bedriver myndighetsverksamheten tillsyn i till exempel miljö-, hälsoskydds-, livsmedels-, alkohol-, tobaks-, bygg- och trafikfrågor. För att tillgodose kundernas framtida förväntningar och behov behöver vi en gemensam färdriktning och målbild. Samhällsbyggnads uppdrag är att genomföra den politik (planer, program, strategier etc.) och ge den service som politikerna har bestämt. En föränderlig värld kräver att vi prioriterar och fokuserar på rätt saker. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden och Myndighetsnämnden arbetar för att förverkliga kommunfullmäktiges tillväxt- och hållbarhetsvision och mål och nämndens verksamheter tar gemensamt ansvar för hela samhällsbyggnadsprocessen och innehar många olika kompetenser som krävs för att bygga en stad och dess omland. Vi skapar planer för framtidens hållbara och attraktiva Nybro kommun, tar hand om kommunens mark och byggnader, gör kartor, ger tillstånd för bygglov, planerar stadens trafik, bygger gator, broar och gång- och cykelbanor, tar hand om parker och grönområden, driver fritids-, idrotts- och friluftsanläggningar, ser till så att vi har en god bostadsmiljö, städar lokaler, lagar mat, skottar snö och sopar gator och mycket, mycket mer. Den sammanvägda måluppfyllelsen specifikt för teknik- och samhällsbyggnadsnämnden bedöms som god. Bedömningen baseras främst på nämndens resultat inom målen om kommunen att leva och bo i, ekonomi, samt generella och riktade uppdrag. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden har för perioden januari - augusti 2014 ett negativt utfall på 1 miljoner kronor, men prognosen för helåret 2014 är ett positivt utfall på motsvarande nivå. Vissa av nämndens verksamheter har dock starkt påverkats av den minskande ramen, där nämnden haft och har att hantera besparingarna enligt kommunplaneuppdragen 2012 och 2014 samt att spara in driftskostnadsökningar, t ex för elenergi, fjärrvärme och övrigt med anledning av tillkommande lokal- och markytor. En grundförutsättning för att Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden ska kunna utföra sitt uppdrag som förvaltare av kommunägda fastigheter tillika lokalförsörjare till kärnverksamheterna, krävs att fastighetsverksamheten får möjlighet att agera professionellt. Bl.a. är behovet mycket stort av att kunna öka fastighetsverksamhetens underhållsbudget, för att kunna säkerställa leverans av lokaler för kärnverksamhet i enlighet med deras behov, samt att minimera kapitalförstöring. Den statusbedömning och underhållsplan som på konsultbasis genomfördes under 2013, visar tydligt på ett eftersatt underhåll och ett underhållsbehov motsvarande över en miljard kronor på 30 års sikt. Det akuta underhållsbehovet för 2014-2016 ligger på drygt 300 mnkr, dvs. drygt 100 mnkr/år, därefter ett kommande underhållsbehov på ca 20 mnkr per år. För år 2014 har Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden endast kunnat avsätta 3 mnkr till löpande och planerat underhåll ur ordinarie budget, vilket ger ett underhåll på drygt 20 kr per kvm fördelat på hela fastighetsbeståndet. Olika fastigheter kräver olika mycket underhåll beroende på verksamhet och användning, men riktvärdet för normalt underhåll av skolor (år 2012) var mellan 100 och 230 kr per kvm. Motsvarande riktvärde för förskolor var mellan 109 och 249 kr per kvm. Konsultens förslag till delstrategier att gå vidare är att besvara följande frågor: Avyttra, renovera eller bygga nytt - vilka lokalbehov finns framöver och vilka fastigheter kan möta behovet, är lämpliga för ändamålet, är driftsmarta byggnader? Vilka investeringar krävs för att nå en bra driftsekonomi? Ekonomiska förutsättningar i paritet med behovet är avgörande för att kunna säkerställa leverans av lokaler för kärnverksamhet i enlighet med deras behov, samt att minimera kapitalförstöring.

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

27(60)

Myndighetsnämnd Myndighetsnämnden har en viktig roll i syfte att påverka så att berörda lagstiftningars ändamål tillgodoses. Nämnden ska följa av kommunfullmäktige fastställda mål och riktlinjer för nämndens verksamhet, de föreskrifter för verksamheten som finns i lag eller annan författning. Personalförändringar och administrativa uppdrag har inneburit att nämndens resurser inte varit helt tillfyllest och därför har vissa uppdrag inkl. tillsyn inte kunnat utföras under perioden. Planen är att tillsynsarbetet ska prioriteras med målet att flertalet av de planerade besöken ska genomföras under sista delen av året. Administrativa projekt såsom uppgradering av diarieprogramvaran EDP Vision kommer att kräva extra resurser som går ut över ordinarie tillsynsarbete. Nämnden klarar sina ekonomiska mål. Nyckeltalen och dess målsättningar i övrigt uppfylls till största delen. Organisatoriskt måste vi arbeta för att vi är en verksamhet som kan dra fördelar av verksamhetens olika enheter.

Omsorgsnämnd Av omsorgsnämndens tio mål är fyra uppnådda:    

Vår verksamhet ska vara såväl rättssäker som patientsäker. Vi skall arbeta förebyggande genom att stödja anhöriga, frivilliga, föreningar och organisationer Vi skall medverka till människors aktiva deltagande i samhällslivet genom mötesplatser och meningsfulla aktiviteter Vår målsättning är att skapa fler samverkanslösningar i vår verksamhet med lokala företag och organisationer.

två delvis uppnådda:  

Vår verksamhet ska kännetecknas av ett hälsofrämjande förhållningssätt i vård och omsorg och i livets alla skeden. Det innebär att vi skall stärka människors egen möjlighet till delaktighet, tilltro till förmåga samt känsla av trygghet och värdighet. Medarbetarna ska känna delaktighet och engagemang.

och fyra mål har inte nått måluppfyllelse vid delårsbokslut:    

Vår målsättning är ett ökat brukarinflytande som stärker förmåga, oberoende och självständighet. Vi skall verka för en fortsatt utveckling av varierande boendeformer med tillgänglighet för alla. Bostäder tillgängliga för alla Genom god ekonomisk hushållning ställer vi kostnader mot värde och behov

De fyra mål som inte nått uppfyllelse vid delårsbokslut kommer inte heller att vara uppnådda vid helårsbokslut. Det kommer att ta ett antal år för omsorgsnämnden att nå en budget inom ram. Ett målmedvetet arbete med fokus på bemanningsekonomi och verktyg för ekonomisk kontroll är avgörande för resultatet. Omsorgsförvaltningen arbetar med ett uppdrag från KSAu - önskad sysselsättningsgrad. Under året har omsorgsnämnden givit förvaltningen sju uppdrag utöver mål och resultat: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik (berör samtliga kommuner i länet) Att tillförsäkra personal som arbetar i den direkta vården och omsorgen personalkläder Dagverksamhet specifikt anpassad för personer med demenssjukdom Revidering av riktlinjer för biståndsbedömning Utreda vikarieanskaffningen Analyser av skillnader i kostnader mellan olika enheter avseende kostnad per brukare (KPB) Ökade krav på nattbemanning enl. SOSFS 2012:12

Ett uppdrag har fortsatt in i 2014 från 2013: 

Stimulera kompetensutbildning såväl grundläggande som fortbildning

Internkontrollplan för 2014-2015 är genomarbetad och ligger för beslut. Det arbetet kommer att fungera utmärkt framöver. 2014 läggs tyngdvikt vid orientering i nuläge, inkluderat relationsskapande mellan medarbetare och chef, att upprätta verktyg och strukturer för ekonomisk kontroll, fokus på teamarbetet ute i områdena samt att hitta former för systematik i kvalitetsarbetet. Systematik i kvalitetsarbetet är en högt prioriterad arbetsuppgift för samtliga Nybro kommun, Delårsrapport 2014

28(60)

chefsbefattningar och stödfunktioner i förvaltningen. Omsorgstyngdsmätning i vecka 35 visar en mindre brist på resurser i förhållande till omsorgstyngd och personalbudget. Prognos beräknad per den 31/8: -8 700 tkr, orsak högre personalkostnader än budgeterat. Snitt för verkställda timmar årets åtta månader är 32924 tim/månad, för augusti är nivån högre än snittet, 34767 timmar, vilket också givit utslag i omsorgstyngdsmätningen vecka 35. Omsorgsnämnden kommer sannolikt inte att förbruka sin investeringsram för 2014. Bedömningen är att ca 1000 tkr inte används. En utmaning ligger i de höga sjuktalen, främst då på korttidsfrånvaron, här genomförs ett kontinuerligt arbete med målsättningen att anställda ska klara av att gå till sitt arbete. De främsta utmaningarna för framtiden är anpassade bostäder för den äldre befolkningen, såväl särskilda boenden som trygghetsbostäder. Personalförsörjning, dels att rekrytera dels att behålla kompetenser, att vara en attraktiv arbetsgivare är angeläget. Förutom ett ekonomiskt resultat inom ram är systematik i kvalitetsarbetet de främsta arbetsuppgifterna framöver inom omsorgsförvaltningen.

Individ- och familjenämnd Nämndens och förvaltningens arbete har i stor utsträckning präglats av ansträngningarna att kunna redovisa en budget i balans vid årets slut. Detta har varit särskilt tydligt inom verksamheten omsorger om personer med funktionsnedsättningar, där årsprognosen hela tiden pekat mot ett större underskott. Stora ansträngningar har gjorts inom samtliga enheter för att i första hand komma till rätta med höga vikariekostnader och köp från Bemanningsenheten. Bland annat har förvaltningen i samverkan med Omsorgsförvaltningen anlitat företaget Ensolution för att analysera situationen och lägga förslag till åtgärder för att om möjligt effektivisera bemanningsarbetet. Resultatet kommer att presenteras under hösten. Inom de personliga assistanserna har ansvariga chefer med ekonomstöd sökt få struktur på verksamheten och kontroll över ekonomin på såväl intäktssom utgiftssida. Detta har skett med viss framgång, men ytterligare arbete återstår. Inom OF har vidare dagverksamheterna för personer med psykiska funktionsnedsättningar omorganiserats. Verksamheterna vid tidigare Kontaktgruppen och Smedjan (Jutegården) har flyttats över till nytt Aktivitetscentrum i Gammelgården. Samtidigt har verksamhetens innehåll setts över i syfte att utöka sysselsättningsmöjligheterna för personer tillhörande en yngre målgrupp. En inventering av personer med psykiska funktionsnedsättningar har under året genomförts i samverkan med Emmaboda och Torsås kommuner med stöd av statsbidrag inom ramen för den så kallade PRIO-satsningen. Avsikten är att inventeringen skall ge underlag för upprättande av handlingsplan för målgruppen. Avsikten är också att förvaltningen i det sammanhanget skall se över behovet av anhörigstöd, vilket är lagstadgat men där Nybro för närvarande inte har någon resurs att erbjuda. Detta arbete kommer att kunna fortsätta in på nästa år med stöd av statsbidrag. Samverkansarbetet, såväl internt som externt, har fortsatt varit i fokus. I förvaltningen har detta handlat om att få struktur och form på den interna samverkan mellan förvaltningens olika verksamheter. Huvudsyftet med det har varit att rätt insats skall kunna ges med effektivitet i rätt verksamhet och att det i de fall det finns samverkan, denna skall ske komplikationsfritt och för den enskilde mer eller mindre obemärkt. De områden som särskilt har behandlats är Hot och våld i nära relationer och missbruksvård för unga. Externt har samverkan fortsatt skett mellan länets kommuner och landsting i en rad olika konstellationer. Bland annat har den s.k. Länsgemensamma gruppen (förvaltningschefer i kommuner och landstinget) kommit i gång i sitt arbete. Integrationen av nyanlända är också en verksamhet som kommit i rejält fokus under året. Detta i första hand för att inflyttningen av personer med uppehållstillstånd har ökat kraftigt från 50 2012 till 124 2013 till hittills i år ca 230. Ingen av dessa har varit anvisad av Arbetsförmedlingen utan har uppfattat Nybro som en bra kommun att bo i. Detta har inneburit att belastningen på förvaltningens Integrationsverksamhet har ökat betydligt och verksamheten har förstärkts personellt för att möta dessa ökade behov. Till detta kommer att Migrationsverket under året öppnat två asylboenden i kommunen med platser för närvarande drygt 400 personer. Detta har fått återverkningar på förvaltningens arbete men har sannolikt mest hittills kommit att beröra Lärande och kultur. De båda förvaltningarna har varslat kommunledningen om de åtgärder detta kan behöva ge upphov till både på kort och längre sikt. I övrigt har kraven på kommunens mottagande av ensamkommande barn och ungdomar ökat på olika sätt, och kommunledningen har därför beslutat att teckna nytt utökat avtal för denna grupp från 4 till 7 asyloch PUT-platser. Detta för att kommunen skall leva upp till det framräknade fördelningstalet, vilket är just 7. Beslutet har inneburit att Nybro kommun för närvarande kan hävda att vi lever upp till detta tal. Nybro kommun, Delårsrapport 2014

29(60)

Individ- och familjenämnden redovisar i utfall efter augusti ett positivt resultat om 1,2 mnkr. Nämnden kan enligt årsprognosen komma att redovisa ett visst mindre nettoöverskott om ca 500 tkr. Osäkerheterna i prognosen avser främst personalkostnader inom OF och eventuellt ökade placeringskostnader inom verksamheten Barn och familj.

Lärande- och kulturnämnd Den samlade och övergripande bedömningen är att nämnden till mycket stora delar präglas av en hög ambitionsnivå, en vilja till ständiga förbättringar, en öppenhet för att se brister och vilja att hitta lösningar. Måluppfyllelsen är hög inom många områden. Detta trots att budgetramen upplevs som stram och att stora delar av organisationen upplever bristande förutsättningar för att genomföra uppdraget på bästa sätt. Förvaltningen har ett stort fokus på kvalitets-/förbättringsarbete. En framgångsfaktor för skolverksamheternas kvalitetsarbete har varit vägvalet att införliva även de statliga uppföljningskraven i Stratsys-verktyget. Kvalitetsarbetets årshjul följs till största del och processerna bidrar i större utsträckning till en bättre uppföljning, bättre analyser och mer välgrundade ställningstaganden vid planering av aktiviteter och fokusområden. Interaktionen mellan nämnd och förvaltning upplevs av förvaltningen som väl fungerande. Mål- och resultatstyrningen fungerar därmed allt bättre. Kompetensnivån är hög i personalstyrkan och en allt tydligare koppling mot aktuell forskning, erkända framgångsfaktorer etc. kan skönjas i arbetet. Arbetsmiljöarbetet har utvecklats t ex genom en mer utvecklad uppföljning, särskilda medel avsatta av nämnden, samt flera aktiva åtgärder som är genomförda. Integrationsarbetet i dess olika delar har varit och kommer fortsatt att vara en utmaning för såväl Lärande och kultur, som för hela Nybro kommun. Ett flertal spännande utvecklingsområden är under pågående arbete i hela förvaltningen.

Överförmyndarnämnd Nybro, Emmaboda, Torsås och Uppvidinge kommuner har fr.o.m. 2007-01-01 en gemensam nämnd för samverkan kring överförmyndarfrågor. Värdkommun är Nybro och nämnden ingår således i Nybro kommuns organisation. Överförmyndarnämnden skall enligt föräldrabalken och förmynderskapsförordningen utöva tillsyn över förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet. Vid tillsynen skall särskilt tillses att den enskildes tillgångar används för hans eller hennes nytta och att tillgångarna i övrigt är placerade så att tillräcklig trygghet finns för deras bestånd och ger skälig avkastning. Avsikten med tillsynen är att ge en garanti mot rättsförluster. Det kan avse underåriga, personer som på grund av hög ålder, sjukdom, psykisk störning eller andra funktionshinder inte kan tillvarata sina intressen. Enligt budgetutfall från ekonomisk rapport 2014-08-31 ligger riktpunkt på cirka 66 procent, d.v.s. i linje med budget. Verksamhetens omfattning förutom ensamkommande barn har varit relativt stabil, inga större förändringar i antalet ärenden. Antalet ensamkommande barn har ökat kraftigt under året. Första januari i år fanns det i de fyra kommunerna totalt 30 ensamkommande barn. Under året har 55 nya ärenden tillkommit och i slutet av augusti fanns 67 aktuella ärenden. Lagen om god man för ensamkommande barn innehåller bestämmelser om god man för de ensamkommande barnen. Det är överförmyndaren som förordnar den gode mannen, beslutet ska ske så snart som möjligt. Med detta menas inom 2-3 dagar från det att ansökan kommer in till överförmyndaren. Vår uppgift i överförmyndarnämnden är att förordna och kontrollera att den utsedda personen utför sitt uppdrag på ett korrekt sätt. Det är i princip omöjligt att följa dessa riktlinjer om snabb handläggning i dagsläget, trots att förvaltningen prioriterat verksamheten kring ensamkommande barn. Den kraftiga ökningen av ensamkommande barn har inneburit att övrig handläggning blivit lidande. Överförmyndarnämnden har beslutat att under hösten utreda huruvida administrationen kring gode mäns redovisning och administration kan effektiviseras, att under hösten förstärka myndigheten med allmän administrativ kompetens samt att under våren genomföra rekrytering av ytterligare en handläggare. Finansiering av utökningen genomförs inom nämndens befintliga budget under 2014, och från och med 2015 kommer respektive kommuns ersättning till nämnden att ökas. Respektive kommun belastas procentuellt utifrån invånarantal Förhoppningen är att budgeten för administrationen kommer att hållas eller att underskottet för 2014 blir litet. Anledningen till befarat underskott är att arbetsbelastningen blivit betydligt större strax före och efter sommaren, Nybro kommun, Delårsrapport 2014

30(60)

då ensamkommande barn ökat och behovet av att förordna gode män för dessa barn därmed ökat drastiskt. Med anledning av detta har också nämnden äskat ökade resurser för 2015. Kostnader för uppdragstagare debiteras samtliga kommuner två gånger per år, 2013-06-30 för första halvåret och resterande kostnader 2013-12-31. När det gäller arvoden för uppdragstagare är den största andelen arvoden utbetalda under de första åtta månaderna. Detta beroende på att de flesta årsredovisningar granskas under våren. Detta gäller dock ej gode män till ensamkommande barn, där månatliga arvoden granskas, betalas ut och återsöks hos Migrationsverket. Tjänstegarantin följs, om längre handläggningstid meddelas detta till berörd. Överförmyndarhandläggarna finns i Emmaboda, Torsås och Uppvidinge en dag i veckan. Övriga dagar finns handläggarna i Nybro och där finns även kansli och samtliga akter förvaras i Nybro. Telefontid samtliga vardagar mellan klockan 10.00–12.00. Utbildning för nya ställföreträdare genomförs varje år. Den sista augusti 2014 har: Nybro: 290 öppna ärenden, varav 18 ensamkommande barn Emmaboda: 135 öppna ärenden, varav 7 ensamkommande barn Torsås: 90 öppna ärenden, varav 7 ensamkommande barn Uppvidinge: 132 öppna ärenden, varav 34 ensamkommande barn Till dessa ärenden kommer ett arbete med en omsättning under året som beror på dödsfall, byten av gode män etc. etc. Trenden i alla fyra kommuner är således ökande, främst när det gäller ensamkommande barn beroende på så kallad anknytning. Avtalen med Migrationsverket om platser för ensamkommande har i stort sett spelat ut sin roll. De flesta kommer till kommunen på annat sätt. Arvoden till ställföreträdare kommer som tidigare år att bli något högre under 2014, eftersom ärendena är mer komplicerade. Arvodesberäkning görs i procent av basbeloppet. En viss ökning av arvodena finns inlagd i budget.

Revision Uppdrag Revisorernas uppgifter innefattar att årligen pröva om: verksamheten sköts ändamålsenligt verksamheten är tillfredsställande ur ekonomisk synvinkel räkenskaperna är rättvisande den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig En annan viktig del är att pröva om nämnderna fullgör sina uppdrag från fullmäktige. Verksamhet Revisorernas prioriteringar bygger på slutsatser i en risk- och väsentlighetsanalys och fastställd revisionsplan. Under 2014 har följande granskningar initierats utöver normal revisionsverksamhet: Räddningstjänsten Kommunens IT-verksamhet Personalförsörjningen Kvalitetsledningssystem inom Omsorgsnämnden och Individ- och familjenämnden Av dessa djupgranskningar är verksamhetsanalysen av räddningstjänsten avslutad. Granskningen av ITverksamhet respektive personalförsörjning pågår. Beträffande IT så berörs också kommunens bolag av granskningsuppdraget. Ytterligare granskningar kan bli aktuella under hösten.

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

31(60)

Ekonomi Revisionens budget för 2014 uppgår till 952 tkr. Utfallet per 31 augusti uppgår till 635 tkr. Den samlade bedömningen indikerar ett 0-resultat för året.

Nybro kommunbolag AB Nybro kommun äger samtliga aktier i Nybro Kommunbolag AB. Samtliga dotterbolag är helägda.

Nybro kommun äger bolag och bedriver företagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa nytta för kommunen och medborgarna. De bärande skälen till bolagsformen är att verksamheten bedrivs på en konkurrensutsatt, kommersiell marknad och/eller att bolagsformen är en lämplig form vid samverkan med andra privata, kommunala eller regionala intressenter. Bolagens ekonomi är tydligt avgränsad från kommunens. Målet är att bolagen ska bedriva sin verksamhet ekonomiskt självbärande utan kommunala bidrag. Undantag kan var bolag där andra skäl än ekonomiska ligger till grund för att bedriva verksamheten i bolagsform. De kommunala bolagen skall enskilt och gemensamt verka för kommunens övergripande mål: all vård, skola och omsorg ska vara god och kvalitetssäkrad medborgarna ska uppleva att de har goda möjligheter att påverka kommunens utveckling företagarna ska uppleva att Nybro är en attraktiv kommun att verka i medborgarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv plats att arbeta, leva och bo i Nybro kommun ska ha en god ekonomisk styrning. Bolagens syfte är att stärka kommunens attraktionskraft för boende, näringsliv och besökare. Bolagen skall medverka till utveckling, tillväxt och trygghet i Nybro kommun. Bolagens verksamhet skall bedrivas på affärsmässiga grunder Ägardirektiv och Bolagspolicy I november 2011 antog Nybro kommunkommunfullmäktige ”Nybro kommuns bolagspolicy och ägardirektiv för direkt och indirekt ägda bolag”. Nybro kommun, Delårsrapport 2014

32(60)

Denna utgör värdegrunden för kommunens ägande av bolag samt gemensamma ägardirektiv som ger en grund för styrning av alla kommunens helägda bolag. Där finns även bolagsspecifika ägardirektiv där bolagets uppdrag och långsiktiga finansiella mål anges. Ägardirektiven antogs av årsstämmorna 2014. Då koncernen och omvärlden ständigt utvecklas och förändras, skall ägardirektiv och bolagspolicy revideras årligen. Bolagets uppdrag Bolaget skall, som moderbolag i den av Nybro kommun helägda koncernen, äga aktier i och företräda Nybro kommuns intressen i Koncernen. Bolaget bedriver verksamhet via koncernens dotterbolag. Nybro kommunkoncern kan genom aktiva åtgärder bidra till en utveckling inom kommunen och har där vid lag en viktig roll som en aktör för att bidra till ökad attraktivitet och tillväxt. Koncernens insatser ska leda till individers, organisationers och såväl nya som befintliga företags utveckling och ökad konkurrenskraft genom ständiga förbättringar inom områden såsom infrastruktur, utbildning, miljö, bostäder och service. Bolaget ska säkerställa att de kommunägda bolagen verkar för koncernnytta och att helhetssyn genomsyrar bolagen i kommunkoncernen. Årets händelser I början av året slutfördes den sedan tidigare planerade omstruktureringen i koncernen i syfte att förenkla ägardialogen och minska administrationen. Mål och måluppfyllelse Styrelsen arbetar under 2014 med att fastställa koncernens mål i enlighet med de 5 kommunövergripande målen. Förutom arbetet med att utveckla internkontroll och säkerställa rutiner för ägardialog, är det viktigt att tillsammans med ägaren skapa en gemensam plattform för kommunnytta och utveckling. Ekonomi 2014

2013

679

309

-1 365

-309

-686

0

0

0

-898

0

-1 584

0

Bokslutsdispositioner

0

0

Skatt

0

0

-1 584

0

Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster

Periodens resultat

Analys Moderbolagets verksamhet finansieras i sin helhet av admission fee och koncernbidrag från dotterbolagen. Koncernens rörelsedrivande bolag visar på en god och stabil ekonomi som ger utrymme för detta. Kapitalkostnaden för ägandet av aktierna i dotterbolag uppgår till ca 0,9 mnkr.

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

33(60)

Framtiden Koncernens roll i kommunens utvecklingsarbete blir allt viktigare. Möjligheterna att tillsammans med ägaren tillföra kompetens och finansiella resurser kommer att spela stor roll för kommunens visionsarbete.

Nybro Bostads AB

Bolagets uppdrag Bolaget skall i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i Nybro kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Verksamheten skall bedrivas enligt affärsmässiga principer. Årets händelser Under 2014 ser vi en fortsatt ökad efterfrågan på våra lägenheter. Under perioden har bolaget investerat i Allaktivitetshuset Frysdisken, sprinkleranläggning i Kören 9, ombyggnation till nya lägenheter i Örsjö samt påbörjat uppförande av nya kombohus med 16 lägenheter i kvarteret Vulkanus. Året präglas för övrigt av utvecklingsdiskussioner såväl inom bolaget som inom kommun-koncernen. Diskussionerna kring bolagets roll i kommunens utvecklingsarbete har resulterat i förändringar i styrelsen och ledning av bolaget under våren. Mål och måluppfyllelse NBAB:s styrelse har antagit följande effektmål: Bygga 30 nya lägenheter på 3 år. Sänka nuvarande energiförbrukning (normalårskorrigerad) för uppvärmning från 161 kwh/m² med 3 % under tidsperioden 2009-2012. Ekonomi 2014

2013

79 912

81 030

-68 982

-67 195

Rörelseresultat

10 930

13 835

Finansiella poster

-6 689

-7 475

4 241

6 360

Intäkter Kostnader

Periodens resultat

Analys De lägre intäkterna jämfört med motsvarande period föregående år kan härledas till en reavinst vid försäljning av fastigheter förra året med 1,4 mnkr. Kostnaderna för perioden belastas med avgångsvederlag om 1,7 mnkr till tidigare VD samt dubbla VD-löner under perioden februari - maj. Räntenettot har förbättrats till följd av sänkta rörliga räntor och omsättning av fasta lån till lägre räntenivåer. Resultatet överstiger budget med 2,2 mnkr. Likvida medel har under perioden ökat med 2 093 tkr, Ingen nyupplåning har skett samtidigt som amortering av gamla lån skett med 2 339 tkr. Nybro kommun, Delårsrapport 2014

34(60)

Framtiden Det pågår diskussioner angående utförsäljning av en centralt belägen tomt och ett antal fastigheter med hyreslägenheter. Beslut fattas troligen under hösten 2014. Upparbetade kostnader uppgår så här långt till 0,3 mnkr.

Nybro Elnät AB

Bolagens uppdrag Bolaget skall äga elnätanläggningar och främja distribution av el jämte handel från förråd. Bolaget är verksamt inom Nybro tätort med kringliggande landsbygd inom ett område av 5 km radie och inom Alsterbro-området samt ett mindre område beläget i Kalmar Kommun. Elnätsdriften redovisas skiljt från annan verksamhet. Bolaget skall även leverera vatten- och avloppstjänster inom Nybro kommun med iakttagande av självkostnadsprincipen, med optimalt resurs-utnyttjande och med hög leveranssäkerhet främja god och långsiktig vattenförsörjning inom kommunen. Driften redovisas skiljt från annan verksamhet. Ekonomi 2014

2013

61 130

58 490

-52 493

-48 072

Rörelseresultat

8 637

10 418

Finansiella poster

-4 433

-3 491

4 204

3 220

Intäkter Kostnader

Periodens resultat

Analys Temperaturen under redovisad period är högre än motsvarande period föregående år, vilket resulterat i lägre intäkter, men även i lägre direkta kostnader. Bolagen redovisar fortsatt positivt resultat. Framtiden För att ytterligare tillgodose kommunens ändamål och stärka våra kundkontakter, utreds möjligheterna att, utöver ren distribution av el, även sälja el. Allt i enlighet med Nordisk Slutkundsmarknad.

Nybro Energi AB

Bolagets uppdrag Bolaget skall bedriva distribution av fjärrvärme i Nybro kommun. Syftet är att med en god ekonomisk och teknisk praxis effektivt utnyttja resurserna till att främja en god energiförsörjning i Nybro kommun. Bolaget skall även med iakttagande av lokaliseringsprincipen främja tillgången till bredband för boende och företag i Nybro kommun.

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

35(60)

Ekonomi 2014

2013

37 361

40 230

-34 718

-37 681

Rörelseresultat

2 643

2 549

Finansiella poster

-1 075

-913

1 568

1 636

Intäkter Kostnader

Periodens resultat

Nybro Värmecentral AB

Bolagets uppdrag Bolaget skall producera fjärrvärme och el. Produktions-anläggningar finns förutom i Nybro stad även i Orrefors och i Alsterbro. Bolaget äger även 10 % av Vindkraftsparken Stengårdsholma. Verksamheterna skall bedrivas på affärsmässig grund. Ekonomi 2014

2013

48 214

55 989

-43 686

-50 776

Rörelseresultat

4 528

5 213

Finansiella poster

-2 723

-2 923

1 805

2 290

Intäkter Kostnader

Periodens resultat

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

36(60)

Personal Under avsnittet personal redovisas siffror både för kommunen och bolagen. I de fall det är bolagen som avses så anges detta. Står inget angivet så är det kommunens siffror som redovisas.

Personalstruktur Antal anställda 1786 personer var tillsvidareanställda 31 augusti 2014, vilket är 20 fler än motsvarade tidpunkt 2013. Antalet visstidsanställda, för en tid av tre månader eller längre, var 239 personer i augusti 2014 vilket är 24 färre än motsvarande tidpunkt 2013. Anställningsstoppet som infördes den 26 september 2011, upphörde i slutet av 2012 vilket förklarar en stor del av skillnaden i anställningsstrukturen. Tabellerna nedan visar de anställdas överenskomna sysselsättningsgrader omräknat till helårsarbeten.

Antal anställda omräknat till årsarbeten Förvaltning

Tillsvidareanställda 2014-08-31

2013-08-31

2012-08-31

2011-08-31

81,6

79,7

72,3

68,8

190,1

192,7

180,3

164,9

00

0

0

53,6

Lärande- och kulturförvaltning

547,3

550,5

524,9

511,7

Omsorgsförvaltning

463,1

459

460,3

724

Individ- och familjeförvaltning

337,7

328,6

318,4

65,4

00

0

0

24,4

1 619,8

1 610,6

1 556,2

1 612,8

Kommunstyrelseförvaltning Samhällsbyggnad Kultur- o fritidsförvaltning

Samhällsbyggnadsförvaltning Total

April 2013 övergick arbetsmarknadsenheten och vuxenutbildningen från AB Nybro Brunn till LoK och KSF. 2012: Kultur- och fritidsförvaltningen upphörde i mars och tillhör nu främst Barn och Utbildning och Samhällsbyggnad. Viss verksamhet har flyttats från Omsorgsförvaltningen till Individ och familjeförvaltningen. VA flyttas från Tekniska till bolag. Tekniska och Samhällsbyggnad bildar nu Samhällsbyggnad.

Antal anställda omräknat till årsarbeten för Nybro Kommunbolag AB Förvaltning

Tillsvidareanställda 2014-08-31

2013-08-31

2012-08-31

2011-08-31

Transtorpfastigheter AB

0

0

0

0

AB Nybro Brunn

0

4

42

40

31,6

30,8

30

19

0

0

0

0

Nybro Värmecentral AB

15

15

15

15

Fastigheter i Nybro AB

0

0

0

0

Nybro Bostad AB

Nybro Elnät AB Nybro Energi AB

Total

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

37(60)

Förvaltning

Visstidsanställda, månadsavlönade 2014-08-31

2013-08-31

2012-08-31

2011-08-31

8,5

7,5

5,5

8,60

16,4

17,3

21

10,6

Kommunstyrelseförv. Samhällsbyggnad Kultur o fritidsförvaltning

0

0

0

5,1

Lärande- och kulturförvaltning

66,4

60,3

64,3

48,3

Omsorgsförvaltning

41,2

48,7

45

45,4

Individ o familjeförv.

20,5

38

18,7

8,8

0

0

0

5

153,0

171,8

154,5

131,8

Samhällsbyggnadsförv. Total

Fotnot: Antal anställda är en ögonblicksbild vid mättidpunkten och avser anställda enligt Allmänna Bestämmelser (AB). Anställda enligt övriga avtal såsom BEA (arbetsmarknadsåtgärder), PAN (ex. anhörigvårdare) och RiB (deltidsbrandmän) tillkommer.

Timavlönade visstidsanställda Förutom tillsvidareanställda och visstidsanställda för längre tid har kommunen ett stort antal timavlönade vikarier som kommer och går under året. Deras rapporterade timmar under årets åtta första månader motsvarar hittills cirka 91 årsarbeten, vilket är i stort sett samma som de senaste åren. Sommarpraktiken sysselsatte 71 ungdomar jämfört med 66 för 2013. Störst andel timavlönade finns inom Omsorgsförvaltningen, drygt 48 årsarbeten till och med augusti och Individ och Familjeförvaltningen, cirka 19 årsarbeten. Barn och Utbildningsförvaltningens timmar motsvarar cirka 18 årsarbeten. Detta är ungefär samma fördelning som de senaste åren. Då mätmånaden är inklusive julis arbetade timmar ingår en stor andel semestervikariat, ca 31 årsarbeten, till och med 31 juli.

Mertid, övertid Fyllnadstiden, dvs. den mertid som utförs av deltidsanställda, har registrerats motsvarande ca 8 årsarbeten vilket är en minskning med ca ett årsarbete jämfört med 2013. Dessutom har övertid rapporteras motsvarande 4 årsarbeten/helår jämfört med ca 5 åa för samma period 2013.

Antal anställda uppdelat på personalgrupp Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 90 % vilket är ungefär lika med de senaste åren,(95 % för männen och 89,5 % för kvinnorna).

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

38(60)

Åldersfördelning, män och kvinnor 80,5 % av kommunens anställda är kvinnor. Cirka 43 % av de tillsvidareanställda är 50 år eller äldre (jämfört med 40 % 2002). Genomsnittlig ålder är 46,2 år (kvinnor 46 och män 47 år).

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

39(60)

Lönekartläggning Enligt Jämställdhetslagen ska lönekartläggning genomföras var tredje år. Den syftar till att analysera osakliga löneskillnader inom och mellan olika yrkesgrupper. Lönekartläggningen som genomfördes 2013 gav följande åtgärder: - Gruppen köksbiträden tillförs 300 kronor per anställd vid löneöversynerna 2014 och 2015. Detta vid jämförelse med gruppen parkarbetare. - Gruppen fritidspedagoger tillförs 300 kronor per anställd vid löneöversynerna 2014 och 2015. Detta vid jämförelse med gruppen ingenjörer och miljöinspektörer.

Personalrörlighet Kommunens personalomsättning är cirka 5 %, vilket är ung. lika med 2013. Av kommunens tillsvidareanställda har 90 personer slutat årets 8 första månader, varav 35 är eget valt pensionsuttag alternativt på grund av hel sjukersättning. Om personalomsättningen räknas totalt, alltså även visstidsanställningar, är den mycket större. På grund av olika former av ledigheter anställs och avslutas fler än tusen personer varje år i olika vikariat eller andra tidsbegränsade anställningar. Den obligatoriska pensionsåldern är 67 år - 20 arbetstagare har nu valt att arbeta kvar på sin tillsvidareanställning även efter 65 år, vilket är ungefär lika med tidigare år. Tabellen nedan visar kommande pensionsavgångar förutsatt att arbetstagaren arbetar till 65 år.

Kommande pensionsavgångar Personalgrupp

Tillsvidareanställda 2014-2015

2016-2017

Administrativt arbete

5

15

9

Vård/omsorgsarbete

31

34

36

Rehab/förebyggande arbete

2

1

0

Social/kurativt arbete

1

2

3

21

35

25

Skol/barnomsorgsarbete

2018-2019

Kultur/fritidsarbete

4

1

3

Teknikarbete

3

10

9

67

97

85

Total

Inom sex år kommer 249 arbetstagare (cirka 15 %) att uppnå 65 år. Erfarenheten visar dock att omkring 50 % av pensionsavgångarna sker före 65 år, vilket tyder på att ytterligare personer kommer att sluta tidigare än prognosen visar.

I takt med att det allmänna pensionssystemet och pensionsavtalen genomgått stora förändringar har allt mer fokus lagts på att den enskilde ska kunna få ett så bra besked som möjligt om sitt totala intjänande. Det är då viktigt att ha en hög aktualiseringsgrad dvs. att så mycket som möjligt av personens pensionsgrundande tid och lön är utredd och registrerad. Nybro kommuns aktualiseringsgrad är nu 93 % - vilket är så högt vi kan komma i dagsläget. Resterande del är beroende av att andra aktörer, till exempel KPA, utreder tidigare anställningar. En hög grad av aktualisering är också viktig för pensionsskuldens beräkning. Nybro kommun sänder årligen pensionsprognos till de som är 59 år och äldre. Dessutom genomförs vartannat år en pensionsinformation där även Pensionsmyndigheten bjuds in för att informera om den allmänna pensionen. 2014 sker den i oktober. Eftersom pensionen påverkas av individuella faktorer såsom anställningstid, lön och vilken typ av pension som gäller, läggs alltid störst vikt på den personliga dialogen med arbetstagaren.

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

40(60)

Nyckeltal sjukfrånvaro, hälsa, rehab Sammanfattning Den totala sjukfrånvaron är i stort sett oförändrad, cirka 4,85 % för årets första sju månader.

2 014

2 013

2 012

4,8

2 011

4,85

2 010

4,8

2 009

4,5

2 008

4,8

2 007

5,6

2 006

6,9

2 005

7,0

7,2

Sjukarbetsdagar per förvaltning, månadsavlönade Förvaltning Dag 1-90 2 014

Dag 912 013

2 014

Dagar totalt 2 013

2 014

2 013

Per anställd 2 014

2 013

Kommunstyrelseförvaltning Samhällsbyggnad Lärande och kulturförvaltning Omsorgsförvaltning Individ- och familjeförvaltning Total

Kostnader för utbetald sjuklön Utbetald sjuklön för perioden jan - juli 2014 har kostat cirka 7 miljoner kronor inklusive personalomkostnader, vilket är en minskning med ca 250 000 kr jämfört med samma period 2013. Sänkningen beror på att det nu är den korta frånvaron - då arbetsgivaren betalar sjuklön - som minskat. Den längre sjukfrånvaron har ökat något.

Hälsonyckeltal Hälsonyckeltalen enligt lag omfattar alla arbetstagare förutom "springvikarier" på grund av att de inte arbetar regelbundet och därmed sällan har någon sjukfrånvaro registrerad. Uppgifterna anges i procent av "tillgänglig ordinarie arbetstid". Med detta avses den ordinarie arbetstiden enligt anställningsavtalet med hänsyn tagen även till frånvaro utan lön, exempelvis tjänstledigheter, föräldraledigheter och övrig frånvaro. Den totala sjukfrånvaron då begreppet "tillgänglig ordinarie arbetstid" tillämpas är 5,4 % jämfört med 5,3 % 2013, (från 5,2 % 2009 upp till 8,4 % för 2004).

Kön

Åldersgrupp

2 014 -08-31

2 013 -08-31

2 012 -08-31

Kvinnor

Totalt

6,0

5,9

5,9

29 år och yngre

5,5

6,3

6,6

30 - 49 år

5,5

5,5

5,7

50 år och äldre

6,7

6,3

6,0

Totalt

3,1

3,6

3,7

29 år och yngre

2,6

2,6

2,6

30 - 49 år

2,4

3,4

2,9

50 år och äldre

4,0

4,2

4,7

5,4

5,3

5,4

Män

Total

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

41(60)

Sjukfrånvaron ökar i åldersintervallet för kvinnor 50 år och äldre.

Rehab Antal sjukfall 28 dagar eller längre - i förhållande till antal anställda vid mättidpunkten respektive månad: Under första delen av 2014 blev utfallet: Januari 2,9 %, 58 ärenden (2013: 55) April 4,3 %, 88 ärenden (2013: 78 ) Flest ärenden som leder till rehabilitering finns inom Omsorgsförvaltningen och Lärande och Kulturförvaltningen.

Semesterskuld och övertidsskuld Den totala semesterlöneskulden uppgick i augusti till cirka 30,7 miljoner kronor. Andelen anställda med ferie- och uppehållstjänst, till största delen lärarkollektivet, kan inte spara någon semester, utan de börjar med nytt intjänande från och med arbetsåret som startar i augusti. Dessutom tillkommer 2,4 miljoner som hänförs till cirka 9 200 timmar i okompenserad mertid.

Ledarutveckling Under hösten 2014 påbörjas nästa omgång av Chefskörkortet. Ytterligare ca 10 chefer kommer att genomgå totalt åtta dagars utbildning som hjälp att hantera de vardagliga chefsuppgifterna exempelvis inom rekrytering, ekonomi, avtals - och arbetsrättsfrågor. Därutöver finns ett återkommande länsbaserat Ledarutvecklingsprogram omfattande sju utbildningsdagar med fokus på den personliga utvecklingen, och till stöd att förhålla sig i olika situationer.

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

42(60)

OBS! Delårsrapport 2014 är per den siste augusti i och med att en sammanställd redovisning med bolagen måste göras. Tidigare år har delårsrapporten för kommunen varit per den siste juni och bolagen har gjort delårsrapport per siste april och siste augusti. Jämförelserna med tidigare år är därför per den siste december, vilket kan störa jämförelserna.

Resultaträkning Not

Kommun

Kommun

Sammanställd redovisning

Sammanställd redovisning

nr

2014-08-31

2013

2014-08-31

2013

Verksamhetens intäkter

1

122 461

214 257

293 245

495 973

Verksamhetens kostnader

2

-767 350

-1 124 236

-878 875

-1 317 352

Av- och nedskrivningar

3

-29 435

-41 389

-65 968

-93 383

-674 324

-951 368

-651 598

-914 762

Tkr

Verksamhetens nettokostnad

Skatteintäkter

4

484 351

711 313

484 351

711 313

Generella statsbidrag

5

170 147

256 383

170 148

256 383

Finansiella intäkter

6

4 622

6 447

6 082

5 130

Finansiella kostnader

7

-6 306

-10 430

-24 055

-33 246

Jämförelsestörande post, RIPS

7

0

-1 996

0

-1 996

-21 510

10 349

-15 072

22 822

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto

Uppskjuten skattekostnad

-1 543

Årets skattekostnad

-1 372

Årets resultat

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

-21 510

10 349

-15 072

19 907

43(60)

Balansräkning Not

Kommun

Kommun

Sammanställd redovisning

Sammanställd redovisning

nr

2014-08-31

2013

2014-08-31

2013

8

0

4 027

4 202

9

731 859

724 923

1 449 399

1 425 583

Maskiner och inventarier

10

63 144

62 341

321 476

306 246

Finansiella anläggningstillgångar

11

27 356

25 784

17 757

16 185

822 359

813 048

1 792 659

1 752 216

Tkr

Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar

Summa anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar Förråd

12

48 305

44 443

60 689

53 847

Fordringar

13

78 437

70 538

102 266

114 991

Placerade pensionsmedel

14

84 011

80 387

84 011

80 387

Likvida medel

15

35 490

65 780

36 991

69 750

246 243

261 148

283 957

318 976

1 068 602

1 074 196

2 076 616

2 071 192

420 932

410 600

568 338

550 058

115

-17

115

-1 626

Årets resultat

-21 510

10 349

-15 072

19 906

Summa eget kapital

399 537

420 932

553 381

568 338

43 329

31 788

43 329

31 788

24 668

24 445

Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Ingående balans

16

Justerat för resultatregleringsfonder

Avsättningar Avsättning för pensioner

17

Avsättning för uppskjuten skatt Summa avsättningar

43 329

31 788

67 997

56 233

Skulder Långfristiga skulder

18

391 508

396 266

1 204 102

1 207 437

Kortfristiga skulder

19

234 228

225 210

251 136

239 184

625 736

621 476

1 445 238

1 446 621

1 068 602

1 074 196

2 076 616

2 071 192

Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

Pensionsförpliktelser inkl. löneskatt

20

509 384

513 028

509 384

513 028

Ansvars- och borgensförbindelser

20

773 471

773 508

6 296

6 334

Operationell leasing, framtida förfallobelopp

20

0

0

0

0

Fastighetsinteckningar, ej pantsatta Fastighetsinteckningar

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

40 796 116 349

44(60)

Kassaflödesanalys Not

Kommun

Kommun

Sammanställd redovisning

Sammanställd redovisning

nr

2014-08-31

2013

2014-08-31

2013

-21 510

10 349

-15 072

19 906

Justering för av- och nedskrivningar

29 435

41 389

65 968

93 383

Justering ej likviditetspåverkande poster

11 641

2 339

12 119

4 497

19 566

54 077

63 015

117 786

-3 862

-11 680

9 102

22 917

Ökning(-)Minskning(+) av kortfristiga fordringar

-11 523

14 170

-6 842

-9 471

Ökning(+)Minskning(-) av kortfristiga skulder

9 019

38 753

11 952

6 217

13 200

95 320

77 227

137 449

Tkr

Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

21

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Ökning(-)Minskning(+) av förråd

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar

22

-37 799

-59 587

-106 842

-82 266

Försäljning av materiella anläggningstillgångar

23

640

3 434

1 763

7 634

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar

-1 573

0

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten

0 -38 732

-56 153

-105 079

-74 632

-4 758

-8 960

-3 335

-29 839

-3 637

-1 572

-3 728

-4 758

-12 597

-4 907

-33 567

-30 290

26 570

-32 759

29 250

Likvida medel vid årets början

65 780

39 210

69 750

40 500

Likvida medel vid årets slut

35 490

65 780

36 991

69 750

Finansieringsverksamheten Amortering av låneskuld Nyupplåning Förändring av lånefordringar Nyutlåning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Summa kassaflöde

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

45(60)

Nothänvisningar, elimineringar och nyckeltal

Kommun

Kommun

Sammanställd redovisning

Sammanställd redovisning

2014-08-31

2013

2014-08-31

2013

enligt driftsredovisningen

199 293

295 747

interna poster

-80 698

-129 507

293 245

495 973

1 Verksamhetens intäkter

resultatregleringsfonder Jämförelsestörande post, återbetalning AFA övriga gemensamma intäkter Summa verksamhetens intäkter

0 0

19 456

3 865

28 561

122 461

214 257

818 283

1 229 129

2 Verksamhetens kostnader enligt driftsredovisningen kapitalkostnader övriga interna poster pensionskostnader

0

0

-80 698

-129 507

26 065

25 148

resultatregleringsfonder övriga gemensamma kostnader Summa verksamhetens kostnader

3 700

-534

767 350

1 124 236

878 875

1 317 352

21 163

29 875

45 586

55 360

8 272

11 514

20 241

35 191

3 Avskrivningar fastigheter och anläggningar maskiner och inventarier övr. avskrivningar Summa avskrivningar

141

2 834

29 435

41 389

65 968

93 385

483 041

714 216

483 041

714 216

2 050

-4 753

2 050

-4 753

-740

472

-740

472

4 Skatteintäkter preliminär skatteinbet preliminär slutavräkning innevarande år x kr/inv slutavräkningsdifferens föregående år x kr/inv slutavräkning enligt redovisningsräkning mellankommunal utjämning

0 0

1 378

484 351

711 313

484 351

711 313

12 358

23 649

12 358

23 649

inkomstutjämning

147 438

217 686

147 438

217 686

kostnadsutjämningsavgift

-16 324

-27 074

-16 324

-27 074

regleringsavgifter

3 013

8 876

3 013

8 876

strukturbidrag

1 351

0

1 351

Summa skatteintäkter

1 378

5 Kommunal utjämning LSS-bidrag

kommunal fastighetsavg Summa generella statsbidrag

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

22 312

33 246

22 312

33 246

170 147

256 383

170 147

256 383

46(60)

Kommun

Kommun

Sammanställd redovisning

Sammanställd redovisning

2014-08-31

2013

2014-08-31

2013

1 079

1 987

1 079

1 987

0

0

0

0

utdelning på aktier o andelar

1 736

1 931

1 736

1 931

övriga finansiella intäkter

1 807

2 529

3 267

1 212

Summa finansiella intäkter

4 622

6 447

6 082

5 130

6 134

10 214

23 884

33 030

0

0

0

0

171

216

171

216

6 Finansiella intäkter räntor på rörliga & utlånade medel avkastning från egna bolag

7 Finansiella kostnader räntor på anläggningslån övriga kostnadsräntor övriga finansiella kostnader RIPS-räntan, jämförelsestörande post Summa finansiella kostnader

0

1 996

0

1 996

6 306

12 426

24 055

35 242

7 703

7 703

8 Immateriella anläggningstillgångar ingående anskaffningsvärde årets investering årets försäljning/utrangering omklassificering ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar

7 703

7 703

-3 501

-3 238

-175

-263

-3 676

-3 501

4 027

4 202

återförda avskrivningar ub ackumulerade avskrivningar utgående värde 9 Fastigheter och anläggningar Pågående investeringar ingående anskaffningsvärde

0

årets investering

28 692

utgående värde

28 692

0

65 612

66 716

Markreserv ingående anskaffningsvärde årets investering årets försäljning/utrangering omklassificering ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar ub ackumulerade avskrivningar utgående värde

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

0

0

-411

-1 104

0

0

65 201

65 612

-22 235

-22 235

0

0

0

0

-22 235

-22 235

42 966

43 377

47(60)

Kommun

Kommun

Sammanställd redovisning

Sammanställd redovisning

2014-08-31

2013

2014-08-31

2013

Verksamhetsfastigheter ingående anskaffningsvärde

875 155

838 938

årets investering

0

36 217

årets försäljning/utrangering

0

0

omklassificering

0

0

ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar ub ackumulerade avskrivningar utgående värde

875 155

875 155

-357 775

-334 401

-16 501

-23 374

0

0

-374 276

-357 775

500 879

517 380

Fastigheter för affärsverksamhet ingående anskaffningsvärde

37 668

34 185

årets investering

0

3 483

årets försäljning/utrangering

0

0

omklassificering

0

0

ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskr. årets avskrivningar

37 668

37 668

-12 845

-11 683

-847

-1 162

återförda avskrivningar

0

0

ub ackumulerade avskr.

-13 692

-12 845

23 976

24 823

utgående värde Publika fastigheter ingående anskaffningsvärde

256 612

251 944

årets investering

0

4 668

årets försäljning/utrangering

0

0

omklassificering ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar ub ackumulerade avskrivningar utgående värde

-200 256 412

256 612

-136 917

-131 578

-3 816

-5 339

33 -140 700

-136 917

115 712

119 695

19 648

21 978

Exploateringsmark ingående anskaffningsvärde årets investering årets försäljning/utrangering ub ackumulerade anskaffningsvärden

0

0

-29

-2 330

19 619

19 648

ib ackumulerade avskrivningar

0

0

årets avskrivningar

0

0

återförda avskrivningar

15

0

ub ackumulerade avskrivningar

15

0

19 634

19 648

utgående värde

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

48(60)

Kommun

Kommun

Sammanställd redovisning

Sammanställd redovisning

2014-08-31

2013

2014-08-31

2013

1 254 695

1 213 761

2 452 781

2 416 576

28 692

44 368

71 227

49 677

årets försäljning/utrangering

-440

-3 434

-1 672

-13 472

omklassificering

-200

0

-200

0

1 282 747

1 254 695

2 522 136

2 452 782

-529 772

-499 897

-1 027 199

-977 924

-21 164

-29 875

-45 586

-55 360

48

0

48

6 085

-550 888

-529 772

-1 072 737

-1 027 199

731 859

724 923

1 449 399

1 425 583

summa fastigheter och anläggningar ingående anskaffningsvärde årets investering

ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar ub ackumulerade avskrivningar utgående värde 10 Maskiner och inventarier Pågående investeringar ingående anskaffningsvärde

0

årets investering

8 781

utgående värde

8 781

Maskiner ingående anskaffningsvärde årets investering årets försäljning/utrangering ub ack. anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar ub ackumulerade avskrivningar utgående värde

21 106

20 640

326

466

0

0

21 432

21 106

-13 097

-11 660

-1 018

-1 437

0

0

-14 115

-13 097

7 317

8 009

Inventarier ingående anskaffningsvärde

143 563

128 892

årets investering

0

14 671

årets försäljning/utrangering

0

0

ub ack.anskaffningsvärden

143 563

143 563

ib ackumulerade avskrivningar

-97 650

-88 632

-6 590

-9 018

årets avskrivningar återförda avskrivningar ub ackumulerade avskrivningar utgående värde

0

0

-104 240

-97 650

39 323

45 913

Transportmedel ingående anskaffningsvärde

17 594

17 594

årets investering

0

0

årets försäljning/utrangering

0

0

17 594

17 594

-12 395

-11 337

-695

-1 058

ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar ub ackumulerade avskrivningar utgående värde

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

0

0

-13 090

-12 395

4 504

5 199

49(60)

Kommun

Kommun

Sammanställd redovisning

Sammanställd redovisning

2014-08-31

2013

2014-08-31

2013

Transportmedel ingående anskaffningsvärde

17 594

17 594

årets investering

0

0

årets försäljning/utrangering

0

0

ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar ub ackumulerade avskrivningar utgående värde

17 594

17 594

-12 395

-11 337

-695

-1 058

0

0

-13 090

-12 395

4 504

5 199

Konstverk o samlingar ingående anskaffningsvärde

3 220

3 138

årets investering

0

82

årets försäljning/utrangering

0

0

ub ack. anskaffningsvärden

3 220

3 220

utgående värde

3 220

3 220

185 483

170 264

677 283

647 119

9 107

15 219

35 609

32 589

summa maskiner och inventarier ingående anskaffningsvärde årets investering årets försäljning ub ack. anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar ub ackumulerade avskrivningar

0

0

-1 273

-2 425

194 590

185 483

711 619

677 283

-123 142

-111 629

-371 036

-335 189

-8 303

-11 513

-20 241

-35 191

0

0

1 134

2 178

-131 445

-123 142

-390 143

-368 202

0

-2 834

63 145

62 341

321 476

306 246

Årets nedskrivning

11 Finansiella anläggningstillgångar aktier och andelar i dotterföretag övriga aktier och andelar bostadsrätter andelar Glasrikets skatter fordringar utlämnade lån Summa finansiella anläggningstillgångar

100

100

0

0

1 035

1 035

1 195

1 195

16

16

16

16

3 000

3 000

3 000

3 000

19 605

18 033

9 946

8 374

3 600

3 600

3 600

3 600

27 356

25 784

17 757

16 185

47 320

43 189

47 320

43 189

985

1 254

13 369

10 658

48 305

44 443

60 689

53 847

12 Förråd exploateringsfastigheter tekniskt förråd Summa förråd

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

50(60)

Kommun

Kommun

Sammanställd redovisning

Sammanställd redovisning

2014-08-31

2013

2014-08-31

2013

statsbidragsfordringar

1 475

2 358

1 475

2 358

fordringar på koncernbolag

7 371

4 688

0

0

mervärdeskatt och kommunmoms

7 551

11 269

7 551

11 269

13 Fordringar

övriga avräkningar

5 154

3 510

10 765

6 285

fakturafordringar

11 798

15 852

21 184

31 755

förutbetalda driftskostnader

21 641

812

34 914

30 193

0

0

2 930

1 082

upplupna driftsintäkter

7 373

8 296

7 373

8 296

upplupna ränteintäkter

344

339

344

339

2 052

9 333

2 052

9 333

upplupna fastighetsavgifter

13 678

14 081

13 678

14 081

Summa interimsfordringar

78 437

70 538

102 266

114 991

aktier och andelar 1)

45 463

41 951

45 463

41 951

räntebärande värdepapper 2)

38 548

38 436

38 548

38 436

0

0

0

0

förutbetalda skatter

upplupna skatteintäkter

14 Placeringar av pensionsmedel via KLP

likvida medel nedskrivning kortfristiga placeringar Summa placerade pensionsmedel

0

0

0

0

84 011

80 387

84 011

80 387

1) marknadsvärdet, 57 801 tkr 2) marknadsvärdet, 39 858 tkr 15 Likvida medel kassa

35

33

35

33

807

1 345

807

1 345

bank

34 648

64 402

36 149

68 372

Summa likvida medel

35 490

65 780

36 991

69 750

420 932

410 600

568 338

550 058

420 932

410 600

568 338

postgiro

16 Eget kapital Ingående eget kapital Korrigering av anläggningstillgångar Justerat ingående kapital Förändring skaderegleringsfond

-1 609 115

-17

115

-17

årets resultat

-21 510

10 349

-15 072

19 906

Utgående eget kapital

399 537

420 932

553 381

568 338

2 147

2 032

kommunstyrelse

-2 057

-2 057

teknisk- och samhällsbyggnadsnämnd

10 409

6 134

-603

0

varav: * skaderegleringsfond resultatreglering enligt KF:s styrprinciper 1/1:

myndighetsnämnd kultur- och fritidsnämnd

0

0

omsorgsnämnd

0

2 966

individ- och familjenämnd barn- och utbildningsnämnd revision överförmyndarnämnd, Nybro

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

0

968

1 081

1 081

0

0

-242

-242

51(60)

Kommun

Kommun

2014-08-31

2013

Sammanställd Sammanställd redovisning redovisning 2014-08-31

2013 5 984

17 Avsättningar för pensioner särskild avtals/ålderspension

7 599

5 984

7 599

11 937

5 126

11 937

5 126

ålderspension

6 696

12 970

6 696

12 970

pension till efterlevande

2 152

1 502

2 152

1 502

6 486

0

25 582

34 870

25 582

förmånsbestämd/kompletteringspension

visstidspension Summa pensioner särskild löneskatt

6 486 34 870 8 459

6 206

8 459

6 206

43 329

31 788

43 329

31 788

Ingående balans

31 788

29 431

31 788

29 431

utbetalningar

-1 164

-1 164

2 253

2 253

Summa avsättningar för pensioner Antal pensionsavtal enligt pensionsreglemente

nyintjänad pensionsrätt ränte- och basbeloppsuppräkning förändring löneskatt bromsen försäkrade åtaganden nya efterlevandepensioner engångseffekt, förändrad diskonteringsränta övrig förändring

10 452

2 357

10 452

2 357

Utgående balans

43 329

31 788

43 329

31 788

18 Långfristiga skulder långfristiga lån i svenska kronor

391 508

396 266

1 177 341

1 180 065

resultat-/investeringsfond VA, kvarvarande

0

0

26 761

27 372

finansiering inv. VA 2008, upplöses under 33 år

0

0

finansiering inv. VA 2009, upplöses under 33 år

0

0

finansiering inv. VA 2010, upplöses under 33 år

0

0

finansiering inv. VA 2011, upplöses under 33 år

0

0

391 508

396 266

1 204 102

1 207 437

44 312

47 348

0

0

372

1 589

401

1 589

12 686

11 561

12 686

11 620

9 010

9 010

9 010

9 010

övriga kortfristiga skulder

58 230

22 128

74 958

29 257

leverantörsskulder

15 052

24 561

30 525

37 002

kortfristig pensionsskuld

0

25 800

0

26 831

upplupna driftskostnader

9 329

9 157

38 268

49 743

upplupna räntekostnader

1 492

1 287

1 492

1 287

53 527

52 527

53 527

52 527

13 777

0

13 777

24 725

1 712

24 725

1 788

0

0

51

0

5 493

4 753

5 493

4 753

234 228

225 210

251 136

239 184

Summa långfristiga skulder 19 Kortfristiga skulder avräkning med koncernföretag mervärdesskatt källskatt amorteringar på långfristiga lån

upplupna semesterlöner m m upplupna sociala avgifter förutbetalda driftsintäkter förutbetalda hyror förutbetalda skatteintäkter Summa kortfristiga skulder

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

52(60)

Kommun

Kommun

2014-08-31

2013

767 175

767 175

egnahem och småhus

3 448

övrig borgen och förpliktelser summa borgen och förlustansvar

Sammanställd Sammanställd redovisning redovisning 2014-08-31

2013

3 486

3 448

3 486

2 848

2 848

2 848

2 848

6 296

6 333

6 296

6 334

513 028

484 055

513 028

484 055

20 Ansvars- och borgensförbindelser kommunala företag borgen och förlustansvar avseende:

pensioner: Ingående balans utbetalningar nyintjänad pensionsrätt ränte- och basbeloppsuppräkning förändring löneskatt bromsen försäkrade åtaganden nya efterlevandepensioner engångseffekt, förändrad diskonteringsränta övrig förändring

-3 644

28 973

-3 644

28 973

Utgående balans

509 384

513 028

509 384

513 028

summa pensioner

509 384

513 028

509 384

513 028

0

0

0

0

operationell leasing årets betalade leasingavgifter, inventarier, fordon, hyror framtida förfallobelopp: förfallotidpunkt <1 år förfallotidpunkt >1 år <5 år förfallotidpunkt >5 år summa förfallobelopp

Höga borgensåtaganden kan betyda en finansiell risk för kommunen i form av övertagande av lån alternativt ägartillskott. Bedömningen är att borgensåtagandet för kommunens bolag för närvarandehar låg risk och för egna hem/småhus låg till måttlig risk. Ökningen har dock varit förhållandevis kraftig för kommunens bolag de senare åren. 21 Justerat resultat resultat efter skatteintäkter o finansnetto

-21 510

10 349

100

-18

av- och nedskrivningar materiella anl tillgångar

29 435

avsättning pensioner

11 541

ändrad redovisning resultatregleringsfonder

-15 072

19 906

41 389

65 968

93 383

2 357

12 119

5 474

19 566

54 077

63 015

117 786

37 473

59 587

106 842

82 266

106 842

82 266

försäljningar och andra justeringar Summa justerat resultat

-977

22 Förvärv av materiella anläggningstillgångar Investeringsprojekt, inkl pågående Scenvagn omklassificering

200

Scenvagn

126

Investering 2014 aktiverat 2013

Summa förvärv materiella anläggningstillgångar

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

65

37 799

59 652

53(60)

23

Kommun

Kommun

2014-08-31

2013

Sammanställd Sammanställd redovisning redovisning 2014-08-31

2013

Försäljning materiella anläggningstillgångar Rössbo Släta

434

Korgmakaren, till exploatering

6

Omklassificering till maskiner

200

Exploatering Vulcanus

622

622

1 250

1 250

Smedstorp

217

217

Överstatorp

720

720

Skillerhult

166

166

Stansen

459

459 4 200

Summa försäljning materiella anläggningstillgångar

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

640

3 434

0

7 634

54(60)

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Redovisningen har skett i enlighet med god kommunal redovisningssed, KRL (kommunal redovisningslag) samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Följande gäller i Nybro kommun för: Leverantörsfakturor inkomna efter delåret samt kända fakturor av väsentlig betydelse som är hänförbara till redovisningsåret har kostnadsbokförts och belastar redovisning. Även upplupna räntor har kostnadsförts. Utställda fakturor efter delåret, men hänförbara till redovisningsåret har fordringsförts och tillgodogjorts delårets redovisning. De anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar redovisas i balansräkningen som en kortfristig skuld. Den beräknade förändringen under året, ingår i verksamhetens kostnader. För delåret har en beräkning gjorts utifrån att semesterlöneskulden tidigare år ökat med ca 1,5 mnkr per år, dvs. en uppbokning har skett med 1 mnkr. Statsbidrag/driftsbidrag hänförbara till delåret, och som är av väsentlig betydelse, men ännu inte är influtna, har fordringsförts, likaså har bidrag erhållna under året som avser täckande av framtida kostnader skuldförts. Intäkter hänförbara till delåret, och som är av väsentlig betydelse, men ännu inte är influtna, har fordringsförts, likaså har intäkter erhållna under året som avser framtida intäkter skuldförts. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. På ersättningar till arvodesanställda och förtroendemän m.fl. beräknas 31,42 procent, och anställda med kommunal kompletteringspension 38,46 procent. Skatteintäkter den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s prognos 14:32 i enligt med rekommendation RKR 4.2. Anläggningstillgångar och avskrivningar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet (utgifter minus eventuella investeringsbidrag) med avdrag för avskrivningar. Beloppsgräns för aktivering ska överstiga 0,5 prisbasbelopp. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgång görs. Tillgångstypen skrivs sedan av på den närmast lägre avskrivningstiden. Följande avskrivningstider har använts: Mark 0 Mark inkl byggnad 20-50 år Byggnader 20-50 år Tekniska anläggningar 5-15 år Datorer 0-5 år Nybro kommun, Delårsrapport 2014

55(60)

Maskiner 5-10 år Övriga inventarier 5-10 år Exploateringsmark/fastigheter klassificeras som omsättningstillgångar, förutom de delar i projekten som utgör kommunens investering. I och med att vi förändrat redovisningsprinciperna de senaste två åren bedöms värdet vara aktuellt. Extern värdering kommer att göras om försäljningen av tilltänkta exploateringsfastigheter inte genomförs i den takt som avsett. Värderingen har skett med utgångspunkt från kända marknadsvärden vid försäljning av liknande tomter. I de fall bokfört värde bedöms överstiga verkligt värde sker nedskrivningen enligt lägsta värdets princip. Placerade pensionsmedel redovisas i balansräkningen som en kortfristig tillgång. Värdering enligt lägsta värdets princip. Pensionsskuld förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Förpliktelser för särskild avtalspension/ålderspensioner som inte regleras enligt RIPS07 är nuvärdesberäknade med en kalkylränta på 2 %. För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från de förhållanden som är kända vid bokslutstillfället. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Försäkringslösningen Alternativ KAP-KL ersätter den förmånsbestämda ålderspensionen i KAP-KL vårt nuvarande pensionsavtal) för de som erbjuds och väljer det alternativet. De som erbjuds är de som har pensionsunderlag med 8,5 inkomstbasbelopp (IBB), eller mer. Kostnaden inklusive löneskatt tas löpande genom premien istället för skuld. Lösningen innebär "slutbetalning" vid intjänandet istället för vid utbetalningstillfället. Aktualiseringsgrad i och med byte av administratör för pensionsskulden under löpande år så har det uppstått svårigheter att få fram aktualiseringsgraden. Viss annan information i noten till pensionsskulden har ej heller gått att få fram. Amorteringar på långfristiga lån som förfaller till betalning under 2014, redovisas som kortfristig skuld. Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig till. Kommuninvests återbäringsmodell från och med 2013 innebär att Nybro kommun erhållit 3 515 774 kr i återbäring och ränta avseende 2013. Medlen har i sin helhet använts till att förvärva andelar i Kommuninvest. Återbäringen har redovisats som kortfristig skuld och reglerats med förvärvet av andelarna i enlighet med RKR:s yttrande. Återbetalning av premier från AFA sjukförsäkring för 2004 är inte beslutade ännu och är inte uppbokade i delåret.

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

56(60)

I följande fall avviker vi från rekommendationer eller god redovisningssed Avskrivningar består av linjär avskrivning, det vill säga lika stora belopp varje år beräknat på objektens anskaffningsvärden. Avskrivningarna påbörjas 1:a december anskaffningsåret, vilket då avviker från rek 11.1. Kommunen följer inte fullt ut rekommendation RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar vad det gäller komponentavskrivningar. Möjligheten att gå över till komponentavskrivning kommer att undersökas under 2015. Systemdokumentation/behandlingshistorik Enligt KRL 2:7 ska beskrivning av bokföringssystemets organisation och uppbyggnad behövas för att ge en överblick över systemet (systemdokumentation). Det ska också finnas beskrivningar över bearbetningarna inom systemet som gör det möjligt att utan svårighet följa de enskilda bokföringsposternas behandling (behandlingshistorik). Detta finns inte för Nybro kommun. Nytt ekonomisystem infördes 2012 och har medfört mycket arbete sedan dess. Detta och brist på bemanning på ekonomienheten under 2013 och 2014 har gjort att arbetet med systemdokumentationen har försenast och kommer att påbörjas först under 2015. Rekommendation 20 där det anges att det ska finnas en sammanfattande beskrivning av policy för hantering av för kommunen väsentliga risker förknippade med finansiella tillgångar och finansiella skulder, såsom exempelvis ränterisk, valutarisk, kreditrisk, etc. Med exempelvis upplysningar om genomsnittlig upplåningsränta, genomsnittlig räntebindningstid samt analys över upplåningens förfallostruktur. Vi har inte genomfört en sammanfattande beskrivning i delåret då vi nyligen har börjat använda Kommuninvests skuldförvaltningssystem för lånehanteringen.

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar för den sammanställda redovisningen Den sammanställda redovisningen för Nybro kommun (koncernen) omfattar de bolag som kommunen har en bestämmande eller väsentligt inflytande över. Från och med 2013 ingår även kommunens andel på 18 procent i Kalmarsundsregionens renhållare i den sammanställda redovisningen. Siffrorna för 2012 har räknats om, men inte för 2011. Redovisningen utgör ett sammandrag av kommunens och dotterföretagens resultat- och balansräkningar. Interna mellanhavanden mellan de i koncernen ingående enheterna har i allt väsentligt eliminerats. Efter elimineringarna förs kommunens och dotterföretagens räkenskaper samman (konsolidering) till en redovisningsenhet. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Det innebär att kommunen vid anskaffningstillfället förvärvade eget kapital i dotterföretagen har eliminerats. Därefter intjänat eget kapital räknas in i koncernens eget kapital. Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver som finns i bolagen har i den sammanställda redovisningen lagts till eget kapital respektive skuld för uppskjuten skatt. De kommunala bolagen använder sig av Årsredovisningslagen, Bokföringslagen samt Bokföringsnämndens allmänna råd. Vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan kommun och kommunala bolag är kommunens redovisningsprinciper vägledande för den sammanställda redovisningen. Inga väsentliga skillnader i redovisningsprinciper har identifierats. Nybro kommun, Delårsrapport 2014

57(60)

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

58(60)

Resultaträkning - hämtas från kommunens redovisning och visar i sammandrag kommunens samtliga intäkter och kostnader under året. I en resultaträkning ser man hur resultatet har uppkommit. Intäkter minus kostnader ger resultatet Balansräkning - visar kommunens ekonomiska ställning sista dagen på året. Balansräkningen består av två sidor, en tillgångssida och en skuldsida. På tillgångssidan finns kommunens redovisade tillgångar, t ex likvida medel, bankmedel, fordringar, fastigheter, maskiner och inventarier. På skuldsidan finns poster som banklån, leverantörsskulder, checkkrediter m.m. På skuldsidan finns även kommunens eget kapital Kassaflödesanalys - är en redovisning av hur verksamheten har finansierats och hur kapitalet har använts under året. Anläggningstillgång - är tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk, t ex fastigheter, byggnader, maskiner, inventarier och aktier. Omsättningstillgång - är andra tillgångar än anläggningstillgångar och där avsikten med innehavet är att omsätta dem inom ett år, t ex varulager, fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank samt exploateringstillgångar. Eget kapital - är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Det egna kapitalet förändras genom kommunens resultat. Ett överskott ökar det egna kapitalet, ett underskott minskar det egna kapitalet. Långfristiga skulder - skulder som förfaller till betalning senare än om 1 år, t.ex. reverslån. Kortfristiga skulder - skulder som förfaller tillbetalning på kortare tid än ett år, t.ex. leverantörsskulder. Avsättning - är en speciell post i balansräkningen, som skiljer sig från skulderna genom att de på bokslutsdagen ska vara säkra eller sannolika till sin existens och höra till det gångna räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, samt ovissa till belopp och/ eller tidpunkt när de ska betalas. Avsättning kan t ex vara pensionsskulder. Soliditet - är ett ekonomiskt nyckeltal som beskriver förhållandet mellan det egna kapitalet och det totala kapitalet. Man kan också se det som hur stor andel av tillgångarna som inte motsvaras av skulder. Soliditet beskrivs som betalningsförmåga på lång sikt. Soliditeten påverkas av resultat och finansiering. Så länge det egna kapitalet växer i förhållande till skulderna så förbättras soliditeten kontinuerligt. Nyckeltalet visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Likviditet - visar betalningsförmågan på kort sikt. Nettokostnadsandel - Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkterna och generella statsbidrag. Rörelsekapital - Nettot mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar - beskriver hur stor del av intäkterna som blir kvar att finansiera nettoinvesteringarna med. Verksamheternas självfinansieringsgrad - visar hur stor del av kostnaderna som finansieras av avgifter, hyror och specialdestinerade statsbidrag. Avskrivning - ett redovisningsbegrepp som innebär att anskaffningsutgiften för en tillgång inte kostnadsförs direkt utan periodiseras, d.v.s. fördelas på så flera år som motsvarar den beräknade ekonomiska livslängden. Exempel på tillgångar som skrivs av är inventarier, markanläggningar och byggnader. Den årliga avskrivningen ska motsvara tillgångens värdeminskning. Detta kallas planenlig avskrivning

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

59(60)

2014-08-31

2013

2012

2011

2010

19 610

19 489

19 486

19 636

19 651

Kommunal utdebitering, kr

33,49

32,70

32,70

32,45

32,45

varav landstinget, kr

11,37

10,87

10,87

10,21

10,21

674

951

918

913

907

39

56

47

62

101

Årets resultat, mnkr

-22

10

14

19

14

Kommunala skatteintäkter, mnkr

484

711

700

701

685

Antal invånare 31 december, för 2014 30 juni

Verksamhetens nettokostnader, mnkr Nettoinvesteringar, mnkr

Generella statsbidrag och utjämning, mnkr

170

256

241

242

238

1 069

1 074

1 032

1 147

1 121

55

55

53

58

57

400

421

411

403

383

20

22

21

21

19

669

654

621

745

738

34

34

32

38

37

392

396

405

509

459

Långfristig låneskuld per invånare, tkr

20

20

21

26

23

Rörelsekapitalet, mnkr

12

36

51

-17

-30

Finansnetto, mnkr

-2

-6

-8

-11

-2

103

99

99

98

98

37

39

40

35

34

-10

-9

-7

-7

-5

Tillgångar, mnkr Tillgångar per invånare, tkr Eget kapital, mnkr Eget kapital per invånare, tkr Avsättningar och skulder, mnkr Avsättningar och skulder per invånare, tkr Långfristig låneskuld, mnkr

Nettokostnadsandel (%) Soliditet (%) Soliditet inkl. pensionsskulden (%)

Nybro kommun, Delårsrapport 2014

60(60)