Delårsrapport 2013-08-31 Kommunstyrelsen 2013-09-30 § xxx Kommunfullmäktige 2013-10-22 § xxx
Delårsrapport 2013-08-31 Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 1
Förvaltningsberättelse
3
1.1
Väsentliga händelser
3
1.2
Ekonomi
4
1.3
Måluppfyllelse
6
1.4
Volymer och nyckeltal
8
1.5
Organisation
9
2
Verksamheterna
12
2.1
Barn och ungdom
12
2.2
Utbildning, arbetsmarknad och integration
17
2.3
Kultur och fritid
20
2.4
Vård och omsorg
24
2.5
Social omsorg
27
2.6
Bygg och teknik
30
2.7
Avgiftskollektiven
32
2.8
Miljö
37
2.9
Överförmyndare
40
2.10
Övriga nämnder
43
2.11
Kommunstyrelsen
44
2.12
Produktionsstyrelsen
48
2.13
Finansförvaltning
53
2.14
Kommunens koncernföretag
54
3
Räkenskaper
55
3.1
Resultaträkning
55
3.2
Kassaflödesanalys
56
3.3
Balansräkning
57
3.4
Noter
58
3.5
Investeringar
67
3.6
Exploatering
69
3.7
Driftredovisning
70
3.8
Redovisningsprinciper
71
2 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Väsentliga händelser
1
Förvaltningsberättelse
1.1 Väsentliga händelser Övergripande Resultatet i befolkningsutvecklingen är glädjande, Nyköpings kommun har ökat sin befolkning med 356 personer sedan årsskiftet, vilket är den största ökningen hittills under 2000-talet. Procentuellt sett är befolkningsökningen i Nyköpings kommun en av de högsta i Sörmland och högre än riket totalt. Kommunen är just nu inne i en intensiv investeringsperiod med flera stora projekt, bland annat äldreboendet Myntan, ny högstadieskola och renovering av Hjortensbergsbadet. Investeringarna t o m augusti uppgår totalt till 269 mnkr. Det är en ökning med 155 mnkr jämfört med samma period förra året. Kommunens webbplats nykoping.se har genomgått en re-design med syfte att göra det enklare att navigera även från andra plattformar än datorn. Omkring en femtedel av besöken kommer från mobiltelefoner. Processen för hur kommunen kommunicerar vid vattenläckor och andra större avbrott i kommunens service har ytterligare förbättrats. I det här arbetet spelar Facebooksidan Nyköpings kommun en allt större roll. Sidan har idag 888 följare vilket är cirka 300 fler än vid årsskiftet. Under sommaren inleddes förhandlingar om att det spanska bolaget Abertis ska sälja sin andel av Skavsta flygplats AB till det amerikanska företaget Houstons flygplatsgrupp. Nyköpings kommun fortsätter att äga 9,9 procent av bolaget. Barn och ungdom Barn- och ungdomsnämndens skolorganisation Skola 2012 fortskrider. Nyköpings högstadium beräknas starta sin verksamhet höstterminen 2014, den ersätter då samtliga nuvarande kommunala 7-9 skolor. Planering av elevernas flytt till skolenheten samt rekrytering av rektor pågår. Nyköpings högstadium innebär organisationsförändringar som beräknas leda till en ökning av andelen behöriga lärare och lägre personalkostnader. En översyn av lärares behörighet och därtill kopplad kompetensutveckling pågår. I mars antog nämnden riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola och grundskola. Internationella klasser är nu förlagda till åtta skolenheter, tidigare fanns de på fem skolenheter. Antalet elever i åldern 6-12 år är högre än prognostiserat då befolkningsökningen till och med juni för dessa åldrar redan är i nivå med årsprognosen. Utbildning Arbetsmarknad och Integration Antal gymnasieelever folkbokförda i Nyköpings kommun läsåret 12/13 var 1 960 elever. Motsvarande antal höstterminen 2013 är 1 892 elever, d v s en minskning med 68 elever. Ombyggnationen och renoveringen av Gripenområdet till ett samlat campusområde etapp 1 har påbörjats
med idrottshallen, som beräknas vara klar oktober 2013, och den s.k. expeditionsbyggnaden som beräknas vara klar i januari 2014. Etapp 2 projekteras och upphandlas under hösten 2013 och hela ombyggnationen beräknas vara klar i augusti 2015. På den gymnasiala lärlingsvuxenutbildningen och yrkesvuxenutbildningen har Campus Nyköping erhållit ökat stadsbidrag och startat fler lärlings- och yrkesutbildningar än budgeterat. Inom den eftergymnasiala utbildningen har fler nya utbildningar startas, specialistutbildning för sjuksköterskor (distriktssköterska), el-konstruktör och elkraftstekniker, projektledare elteknik, medicinsk sekreterare och musik och eventarrangör. Med nämnden som beställare fattade kommunstyrelsen i juni 2013 beslut om att Campus Nyköping ska hantera och organisera ”Centrum för ungdomspraktik”. Projektet ska pågå under två år med start oktober 2013 och 65 praktikplatser, 5 traineeplatser och 10 åtgärdsanställningsplatser för ungdomar upp till 25 år ska hanteras. Kultur och fritid Gästabudet lockade 8 500 besökare, i nivå med toppnoteringen 2011. Även Typ en festival och Hertig Karls marknad var välbesökta arrangemang. Projektet Ung Vilja hade aktiviteter i hamnen under sommaren som sammanföll med invigningen av graffitiväggen. Invigningsceremonin i juni och Walls of Fame i augusti var välbesökta och resulterade i högklassig graffitikonst. I maj stängdes Hjortensbergsbadet för omfattande renovering och ombyggnad. Avtalet med Medley om driften av badet förlängdes med 5 år. Stavsjöbadets brygganläggning har upprustats och alla badplatser har fått nya informationstavlor och vägvisare. Vård och omsorg Vård- och Omsorgsnämnden har under året fortsatt att arbeta med kostnadseffektiviteten i hemtjänsten och har presenterat en åtgärdsplan för att komma till rätta med underskottet. Inför Socialstyrelsens nya föreskrifter om bemanning på boenden för demenssjuka, börjar fyra nya handläggare på myndighetsfunktionen under hösten. Produktionen ska inleda arbetet med att införa genomförandeplaner enligt Socialstyrelsens föreskrivna arbetssätt. Social omsorg Insatser för barn och ungdomar står fortsatt i fokus för Sociala divisionen. Utveckling av programverksamhet och olika lösningar i egen regi ska minska behovet av placeringar. Det finns ett samverkansavtal med Polisen, inom vilket flera aktiviteter pågår, bl a sociala insatsgrupper och arbete med föräldrastöd. Två arbetsgrupper har arbetat med att utveckla mottagningen av ensamkommande flyktingbarn i syfte
3 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Ekonomi
att bl a säkerställa att arbetet genomsyras av rättssäkerhet och ett stärkt barnperspektiv. Bygg och teknik Flera trafiksäkerhets- och tillgänglighetsåtgärder har påbörjats och delvis genomförts. Exempelvis har avtal upprättats med Trafikverket avseende en ombyggnad och kapacitetshöjande åtgärder i Gumsbackerondellen. Projektering för en ombyggnad av Östra Storgatan till gångfartsområde har påbörjats och en upphandling för en ombyggnad är planerad under hösten. Servicestationen för fritidsbåtar i Nyköpings hamn har driftsatts under året där fritidsbåtsägare har erbjudits möjligheten att lämna sitt avfall vid servicestationen och tvätta sina fritidsbåtar i båtbottentvätten. Avgiftskollektiven Byggande av kustledningen mellan Sjösa och Vålarö har påbörjats med start i Sjösa. Under sommaren 2013 har Brandholmens avloppsreningsverk etapp 2 i biosteget blivit klart och provdrift har genomförts med goda resultat.
Nyköping och Oxelösund har under en längre tid haft en avsättningsproblematik kring slam från avloppsreningsverken. Under året har 1 800 ton slam levererats till olika lantbrukare i Sörmland som använt det till spridning på jordbrukmark. Tidigare har slammet komposterats och använts som anläggningsoch konstruktionsmaterial på Björshults avfallsanläggning. Återvinningscentralen vid Lenningsväg stängde 31 mars och har ersatts av utökade öppettider på Björshult och en mobil återvinningscentral som ställs upp i Nyköpings centralort enligt fastställt schema. Ett lakvattenläckage på Björshult har inneburit omfattande utredningar och temporära åtgärder för att förhindra ett fortsatt läckage. Lakvattensystemet är gammalt och behöver ses över i sin helhet. Miljö Inventeringstakten på enskilda avlopp har ökat från 150 till 430 per år vilket har inneburit en väsentlig ökning av inkommande avloppsärenden.
1.2 Ekonomi Januari - Augusti
Helår
Utfall
Utfall
FörFör-
Budget
Prognos
Budget
Budget
2013 2013
2012 2012
ändring
avvikelse
2013 2013
2013 2013
avvikelse
13-12 Nämnder, mnkr Produktionens resultat, mnkr Verksamhetens nettokostnad, mnkr Finansförvaltningen Användande av tidigare års resultat Redovisat resultat Avgår reavinster
-1 617,1
-1 575,7
-41,4
19,1
-2 469,0
-2 454,8
-14,3
-3,7
-10,0
6,4
-10,3
-43,9
0,0
-43,9
-1 620,8
-1 585,7
-35,0 35,0
8,8
-2 512,9
-2 454,8
-58,1
1 700,0
1 695,4
4,6
36,0
2 553,4
2 496,0
57,4
-20,1
-22,7
2,6
-20,1
-20,1
0,0
-20,1
59,2 59,2
86,9
-27,8 27,8
24,7
20,3 20,3
41,2
-20,9 20,9
-16,2
-2,2
-14,1
-16,2
-16,2
0,0
-16,2
Användande av tidigare års resultat
20,1
22,7
-2,6
20,1
20,1
0,0
20,1
Ränteförändring pensionsskuld
18,2
0,0
18,2
18,2
18,2
0,0
18,2
81,2
107,5
-26,3
46,7
42,4 42,4
41,2
1,2
1 124
1 688
1 574
387
781
Justerat resultat (enligt balanskravsutr) Redovisat resultat, kr per invånare
Januari - augusti Kommunens redovisade delårsresultat visar på ett överskott med 59,2 mnkr. Jämfört med samma period förra året har resultatet försämrats med 27,8 mnkr. Detta kan helt hänföras till att återbetalningen av 1 försäkringspremier från AFA 2012, 29,7 mnkr .
1 2012 återbetalades försäkringspremier från AFA för 2007 och 2008 med 44,5 mnkr. I delårsbokslutet 2012 bokades 8 tolftedelar av detta upp, dvs 29,7 mnkr. Under slutet av 2013 kommer försäkringspremier för 2005 och 2006 att
4 (71)
Jämfört med förra året har verksamhetens nettokostnad ökat med 35,1 mnkr eller 2,2 %. Under samma period har finansförvaltningens intäkt (rensad från AFA-premier) ökat med 34,3 mnkr eller 2,1 %. Skatteintäkterna har ökat med 39,2 mnkr eller 2,8 %. De generella statsbidragen har ökat med 17,1 mnkr eller 6,2 %. Finansen har samtidigt belastats med
återbetalas med 41,8 mnkr. Dessa har inte bokförts förrän beslut fattades om återbetalningen, dvs i september. Beloppet ingår därmed inte i utfallet tom augusti 2013.
Delårsrapport 2013-08-31 Ekonomi
ökade pensionskostnader som en följd av en sänkning av diskonteringsräntan RIPS. Denna ökning motsvarar 18,2 mnkr. Jämfört med budget visar nämnderna ett budgetöverskott för perioden om 19,1 mnkr och produktionen ett underskott på 10,3 mnkr vilket sammanlagt ger ett budgetöverskott på 8,8 mnkr för verksamheterna. Större budgetavvikelser återfinns inom Bygg- och Tekniknämnden, (+6,9 mnkr) Kommunstyrelsen (+13,3 mnkr), Division Barn-, Utbildning och Kultur (-12,6 mnkr) samt Division Social omsorg (-7,6 mnkr). Finansförvaltningens budgetavvikelse för perioden uppgår till + 36 mnkr och består främst av ökade skatteintäkter och statsbidrag (12,9 mnkr) samt reavinster (16,2 mnkr).
Prognos för helår Prognosen för helår visar på ett positivt redovisat resultat med 20,3 mnkr inkl reavinster med 16,2 mnkr. Justerat resultat enligt balanskravet visar totalt på ett överskott med 42,4 mnkr vilket är 1,2 mnkr bättre än budget. Verksamhetens nettokostnad visar på en negativ budgetavvikelse med sammanlagt 58,1 mnkr. Finansförvaltningens överskott med 57,4 mnkr motverkar inte helt detta underskott. Finansens prognostiserade överskott beror till stor del på engångshändelser, bl a återbetalning från AFAförsäkringen, 41,8 mnkr, och reavinster på 16,2 mnkr. Mer ingående beskrivningar om den förväntade utvecklingen och förslag till åtgärder finns beskrivet under respektive verksamhetsområde
5 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Måluppfyllelse
1.3 Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges uppföljning av övergripande mål görs utifrån mål och indikatorer enligt tabellen nedan. Merparten av målen mäts under hösten vilket innebär att det för dessa inte är möjligt att uttala sig om målen är uppnådda vid delårsbokslutet. De mål som har ett delårsresultat är i stort sett bara de finansiella mål för ekonomin som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. I tabellen nedan finns dessa angivna som mål för hållbar utveckling ekonomiskt perspektiv. Sammantaget är
Övergripande mål
Indikator (informationskälla)
måluppfyllelsen god för indikatorerna kopplade till dessa mål. Målet om att öka antalet invånare är uppnått för första halvåret, likaså årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Även soliditetsmålet och avvikelsen jämfört mot budget är uppnått. Inom mål för hållbar utveckling – socialt perspektiv finns ett delårsresultat. Det är sjukpenningtalet som visar ett försämrat resultat och är därför inte uppnått.
Basvärde (basår)
Förväntat resultat
Utfall/kommentar
2013
Nöjd medborgarindex (SCB medborgarundersökning)
52 (2008)
> föreg år
Medborgarundersökningen genomförs under hösten.
Andel medborgare som skickat in en fråga via e-post som får svar inom 2 dagar (KKiK 1, servicemätning)
73 % (2010)
77 %
Servicemätningen genomförs under hösten.
Andel medborgare som tar telefonkontakt får kontakt med en handläggare (KKIK 2, servicemätning)
58 % (2010)
60 %
Servicemätningen genomförs under hösten
Att medarbetare ger ett bemötande som inger tillit och förtroende
Andel medborgare som uppfattar att de fått ett gott telefonbemötande (KKiK 3, servicemätning)
75 % (2010)
92 %
Servicemätningen genomförs under hösten.
Hållbar utveckling -
Antal invånare
51 896 (2011)
+700 jmf 2012
52 692 per 30 juni, en ökning med 356 invånare
Ekonomiskt Ekonomiskt perspektiv
Årets resultat enligt resultaträkningen i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag
0,7 % (2011)
≥2 %
3,4 %
Eget kapital inkl ansvarsförbindelsen i % av balansomslutningen
5,3 % (2011)
>0 %
5,5 %
Differens mellan delårsprognos och årsbokslut i % av omsättningen
0,5 % (2011)
≤0,5 %
Redovisas i årsbokslutet
Budgetavvikelse
-33,4 mnkr (2011)
>0
24,7
God Service De som bor, verkar och vistas här ska uppleva att de får en god service av Nyköpings kommun Att medborgarna enkelt kommer i kontakt med kommunen
God ekonomisk hushållning - att nästa generation inte ska betala för den verksamhet som bedrivs idag
6 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Måluppfyllelse Övergripande mål
Indikator (informationskälla)
Basvärde (basår)
Förväntat resultat
Utfall/kommentar
2013 Socialt perspektiv
Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Ekologiskt
Att till nästa generation (2020) lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta
6,6 (2011)
< föreg år
Resultat: 7,5
Delaktighetsindex (KKiK)
63 (2011)
65 %
KKiK genomförs under hösten.
Nöjd region index (SCB medborgarundersökning)
62 (2011)
> föreg år
Medborgarundersökningen genomförs under hösten.
Nöjd medborgarindex – kommunens miljöarbete (SCB medborgarundersökning)
55 (2011)
65
Medborgarundersökningen genomförs under hösten.
Utsläpp av växthusgaser, ton/år (RUS)
573 100 (1990)
< föreg år
Redovisas i årsbokslutet
Kvävehalten i Mellanfjärden (SKVVF)
827 µg/liter (2011)
< föreg år
Redovisas i årsbokslutet
Utifrån god ekonomisk hushållning följer Kommunfullmäktige upp de övergripande målen ovan, inom god service och hållbar utveckling. Dessutom var uppdraget till nämnder och styrelser i budget 2013 att utgå från de förbättringsområden som identifierats med hjälp av kvalitetssystemet och inom ramen för budgetarbetet. Utifrån de 14 utpekade målområdena i visionen lyfte därefter nämnder och styrelser fram vissa målområden som särskilt viktiga för att realisera politiska ambitioner och möta behov av förändringar i kommunala uppdrag. Nämnder och styrelser har följt upp de mål som kan mätas i samband med delårsbokslutet. Det är sammanlagt 25 mål som redovisas med 38 indikatorer. Utifrån indikatorernas utfall kan man dra slutsatsen att 11 mål är uppfyllda eller beräknas bli uppfyllda vid årets slut, 8 delvis och 6 ej uppfyllda. Sammanlagt är 76 % av de 25 målen uppfyllda eller delvis uppfyllda. Exempel på positiva måluppfyllelser finns bland annat inom Utbildnings-, arbetsmarknads- och
2
2
Ohälsotal/Sjukpenningtal (KKiK)
integrationsnämnden där målresultaten inom vuxenutbildningen, SFI och tillgodosett förstahandsval inom gymnasieutbildning är uppnådda. Inom Barnoch ungdomsnämnden är resultaten avseende läsåret 12/13 inte publicerade ännu i officiell statistik men tendensen avseende meritvärde är enligt lokal statistik positiv. Inom Vård- och omsorgsnämnden är målet om att det finns ett skadeförebyggande arbete uppfyllt. Exempel på mål som inte är uppfyllda är mål utifrån attitydundersökningen i åk 5 och 8 där resultatet är generellt sämre än föregående år. Mest nöjda är eleverna med undervisningen och identifierat förbättringsområde är elevernas delaktighet och inflytande. Produktionsstyrelsens mål om sjukfrånvaro är inte uppfyllt. Fortsatt fokus på hälsofrämjande insatser är en viktig åtgärd tillsammans med ledarutbildningsinsatser inom rehabilitering.
Korrigerat basvärde jmf med budget 2013
7 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Volymer och nyckeltal
1.4 Volymer och nyckeltal Delår
Bokslut
Bokslut
Bokslut
Bokslut
31/8
2012 2012
2011 2011
2010 2010
2009 2009
52 336
51 896
51 664
51 209 21,28
2013 2013 Kommunen Antal invånare Utdebitering per skattekrona
52 692 21,48
21,48
21,48
21,483
Årets/periodens redovisade resultat, mnkr
59,2
45,4
-40,1
34,6
68,3
Årets/periodens justerade resultat, mnkr
81,2
75,3
2,3
53,7
84,2
Kassaflöde, mnkr
-1,0
75,3
74,9
-181,4
28,7
Investeringar, mnkr
260,5
278,1
182,5
245,3
237,0
Anläggningstillgångar, kr per inv
39 655
36 307
38 148
37 121
36 183
Omsättningstillgångar, kr per inv
16 540
20 682
13 140
8 698
10 775
Eget kapital, kr per inv
27 484
26 542
25 884
26 783
26 337
93,0
96,5
99,3
97,8
95,9
Soliditet exkl ansvarsförbindelser, %
48,9
46,6
50,5
58,5
56,1
Soliditet inkl ansvarsförbindelser, %
5,5
6,5
5,3
12,2
8,6
143,6
152,6
126,7
77,4
82,5
53,7
46,7
47,4
50,7
46,3
78,0
308,3
-24,2
49,4
79,2
Anläggningstillgångar, kr per inv
59 150
56 837
63 030
61 699
58 620
Eget kapital, kr per inv
37 846
36 608
30 968
31 587
30 892
47,3
45,6
40,3
43,5
44,0
171,4
179,6
136,1
79,0
94,1
Nettokostnaders andel av tot skatteintäkter, %4
Balanslikviditet, % Fastigheter o anläggningar i % av tot tillgångar Koncernen Årets/periodens redovisade resultat, mnkr
Soliditet exkl ansvarsförbindelser i % Balanslikviditet i %
3
Skattehöjning 20 öre avser skatteväxling med landstinget avseende hemsjukvården fr om 1 januari 2010 .
4 Nettokostnader = Verksamhetens nettokostnader enligt resultaträkningen exklusive jämförelsestörande poster enligt not i resultaträkningen.
8 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Organisation
1.5 Organisation Kommunkoncernen
Kommunfullmäktige
Kommunkoncernen omfattar Nyköpings kommun med dess nämnder och förvaltning samt de aktiebolag och förbund i vilka kommunen har ett bestämmande inflytande (s.k. dotterföretag) eller betydande inflytande (s.k. intresseföretag). För kommunkoncernen görs en sammanställd redovisning för att ge en helhetssyn på kommunens verksamhet och ekonomi.
Kommunfullmäktige är kommunkoncernens högsta beslutande organ. Fullmäktige består av 61 ledamöter och 33 suppleanter och utses vid allmänna val, vart fjärde år. Hur mandaten (ledamöterna) fördelas mellan de olika partierna framgår nedan. Kommunen styrs av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i samarbete.
Mandatfördelning 2011-2014
23
3
6
3
15
4
3
4
Kommunala uppdragsföretag
Beställar- utförarmodell
I Nyköpings kommun finns även kommunala uppdragsföretag. Det är dels andra samägda företag utan något betydande inflytande – men även kommunala entreprenader till vilka kommunen överlämnat en kommunal angelägenhet. För att en kommunal entreprenad ska anses föreligga ska det bland annat finnas ett avtal mellan kommunen och företaget, kommunen har ett huvudansvar för att tjänsterna erbjuds kommunmedborgarna och att verksamheten annars skulle ha utförts i egen regi. Verksamhet som benämns som stödverksamhet (t ex städ, kost) är här inte definierat som ett kommunalt uppdragsföretag. Tillsammans benämns kommunkoncernen och de kommunala uppdragsföretagen ”Kommunens samlade verksamhet”, se organisationsschema på kommande sida.
Kommunens nämnder och förvaltning styrs genom beställar- utförarmodell. Syftet är att få en effektiv kommunal verksamhet genom att tydliggöra och skilja mellan frågorna VAD som ska produceras och HUR det ska produceras. VAD ska spegla det politiska synsättet och fånga upp signaler från medborgarna. Nämnderna tolkar kommunfullmäktiges målsättningar till konkreta beställningar av uppdrag åt interna och externa producenter. Nämnderna prioriterar inom och mellan sina verksamheter och anger i beställningarna vilken verksamhet som ska bedrivas, dess kvantitet, kvalitet och hur mycket det får kosta. HUR ska spegla det företagsekonomiska synsättet, dvs produktionen av beställd verksamhet ska ske så rationellt och effektivt som möjligt. Det är produktionen som genom internöverenskommelser verkställer nämndernas uppdrag. Kommunstyrelsen fungerar också som produktionsstyrelse.
9 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Organisation
10 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Organisation
11 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Barn och ungdom
2
Verksamheterna
2.1 Barn och ungdom VÄSENTLIGA HÄNDELSER – nämnd och produktion
Barn- och ungdomsnämndens skolorganisation Skola 2012 fortskrider. Nyköpings högstadium beräknas starta sin verksamhet höstterminen 2014, den ersätter då samtliga nuvarande kommunala 7-9 skolor. Planering av elevernas flytt till skolenheten samt rekrytering av rektor pågår. Nyköpings högstadium innebär organisationsförändringar som beräknas leda till en ökning av andelen behöriga lärare och lägre personalkostnader. En översyn av lärares behörighet och därtill kopplad kompetensutveckling pågår. Regeringens satsning på karriärtjänster inom lärarkåren resulterade i att Nyköping beviljades 18 platser. Av dessa är tolv karriärtjänster för grundskolan och lärare till dessa tjänster är rekryterade. Under våren kommer även de fem karriärtjänster som beviljats kommunen för 2014 att tillsättas. Matematiklyftet, regeringens satsning på att fortbilda lärare i matematikdidaktik, har resulterat i att kommunen har anställt fem matematikhandledare. 95 lärare deltar i kompetensutvecklingen. I samverkan med Mälardalens högskola startade under våren kompetensutveckling inom Entreprenöriellt lärande. Kompetensutvecklingen är gemensam för förskolechefer och rektorer. All undervisande personal i grundskolan och alla elever i åk 4 och 7 har bärbara datorer. Profiler ska erbjudas eleverna i syfte att öka attraktionskraften och skapa positiva förväntningar på skolan och dess elever. En dialog med Nyköpings gymnasium är inledd för att om möjligt synkronisera grundskolans profiler med gymnasieprogram. Ett exempel på det är satsningen på Vetenskapens hus och den vetenskapsprofil som kommer att erbjudas. Nyköpings högstadium, i egenskap av en skolenhet för åk 7-9, ökar också möjligheterna för social och kulturell integration. Internationella klasser är nu förlagda till åtta skolenheter, tidigare fanns de på fem skolenheter. De 26 nyanlända elever som kom under våren har fått skolplacering. Under sommaren kom ytterligare 25 och den första skolveckan kom 3. Fler, 14-16 st, förmodas komma snart. Divisionens arbete med att skapa plats för nyanlända elever fortskrider. Alla är ännu inte skolplacerade, men ett mottagande av dem pågår. Även förskolan behöver ha beredskap för nyanlända barn. Två integrationssamordnare är rekryterade och börjar sin anställning i september. En av deras huvuduppgifter är mottagande och placering av nyanlända barn och elever. I mars antog nämnden Riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola och grundskola.
12 (71)
Bristen på förskolplatser i Nyköpings kommun är mycket påtaglig, hundra planerade förskoleplatser saknas fortfarande. Utrymmet för strategisk planering påverkas av återkommande akutlösningar. Anpassning av lokaler till förskoleverksamhet i Högbrunn är genomförd. Beräknad start, för en förskolegrupp på ca 20 barn, är hösten 2013. Därmed kan nuvarande Svalsta förskola utrymmas och byggnation av nya förskolelokaler i Svalsta påbörjas. Systematisk kvalitetsuppföljning för 2012 är ej slutförd i produktionen, den förväntades vara avslutad och rapporterad före delårsbokslutet. Systematisk kvalitetsuppföljning för 2013 är påbörjad och produktionens uppdrag är att slutföra den i samband med årsbokslutet. Nämnden har genomfört två kvartalsuppföljningar av Internöverenskommelsen och delar av uppdragen i Internöverenskommelsen är redovisade på nämnd. Brukarenkät för uppföljning av nämndens tjänstegarantier är genomförd. Enkäten är samordnad med produktionens frågor till brukaren. Svarsfrekvensen är fortsatt låg och behöver öka för att resultatet ska bli tillförlitligt. Nämndens Attitydundersökning för elever i årskurs 5 och 8 inklusive SKL: s frågor är genomförd. Resultatet är generellt sämre än föregående år. Mest nöjda är eleverna med undervisningen och identifierat förbättringsområde är elevernas delaktighet och inflytande. SKL: s frågor ersätter nuvarande frågor i nämndens Attitydundersökning fr. o m 2014, den nationella jämförelsen är viktig. En fristående förskola har fått godkännande av nämnden. Den är planerad för 40 platser, de har i dagsläget sex barn. Nämndens kvalitetsgrupp genomför hearing med förskolechefer, med fokusområde språkutveckling. Kvalitetsgruppen planerar också för en fördjupad granskning av arbetet med språk- och läsutveckling i förskoleklass. I augusti antog nämnden ”Riktlinjer för avgiftsfri skola”. Regeringen har beslutat att utöka timplanen för matematik i grundskola och grundsärskola med vardera 120 timmar. Ändringen gäller för elever som börjar årskurs 1 hösten 2013. För övriga årskurser finns övergångsbestämmelser. En anpassning av timplanerna är genomförd. Kostsam och tidsödande logistik samt brist på behöriga språklärare har lett till att undervisning i moderna språk i åk 6 ännu inte är påbörjade. Verksamheten fortsätter att planera för en lösning
Delårsrapport 2013-08-31 Barn och ungdom
som ger eleverna möjlighet att bekanta sig med moderna språk. Statsbidrag för omsorg på obekväm tid är beviljat för perioden 1/7-31/12 (143 877 kr), det täcker inte kommunens kostnader för att utöka för natt- och helgomsorg. Ett utökat samarbete mellan division Barn, Utbildning och Kultur och division Social Omsorg påbörjades under våren 2013. Samarbetet är reglerat i ett avtal mellan divisionerna, undertecknat av divisionscheferna i april. Enhetschefer från
divisionerna har formulerat en handlingsplan för samverkan mellan förskola/skola och socialtjänst. Avsikten är att klargöra respektive verksamhets uppdrag och ansvarsområde samt tydliggöra vilka delar som är viktigt att samverka kring gällande barn och unga. Gemensamma forum för möten är framtagna för att optimera stödet till barn och unga. Kommunstyrelsen har beslutat att samordna kommunens skolskjutsorganisation. Samhällsbyggnad övertar ansvar och planering under året.
EKONOMI – nämnd och produktion Januari - Augusti
Nämnd, mnkr Produktionens resultat, mnkr
Helår
Utfall
Utfall
Förändring
Budget
Prognos
Budget
Budget
2013 2013
2012 2012
13-12
avvikelse
2013 2013
2013 2013
avvikelse
-554,9
-533,9
-839,5
-830,1
-21,0
-1,5
-9,4
-6,3
-3,3
-3,0
-10,1
-21,0
0,0
-21,0
Nettokostnad, Nettokostnad, mnkr
-561,2
-537,2 537,2
-24,0
-11,6
-860,5
-830,1
-30,4
Nettokostnad, kr per invånare
10 651
10 311
16 312
15 736
Nämnd Jämfört med föregående år är nettokostnaderna 21 mnkr högre, en ökning med ca 4 %. Nettokostnadsökningen beror främst på volymförändringar. Fler elever i förskoleklass och grundskola, 133 st (2 %). Ett ökat elevantal ger en ökning även på fritidshem, med 92 elever (2 %). I förskola är nettokostnaderna 4 % högre, med i princip oförändrat antal barn, på grund av ökad lokalkostnad. Jämfört med budget redovisas en negativ avvikelse med -1,5 mnkr för delårsperioden. Orsaken är fler barn än budgeterat inom förskola vilket innebär en negativ budgetavvikelse med 6,9 mnkr. Inom grundskola och fritidshem är däremot avvikelsen positiv, 1,9 respektive 2,4 mnkr på grund av färre barn under vårterminen. Helårsprognosen jämfört med budget visar ett negativt resultat med -9,4 mnkr (varav mot kommunal produktion -4,5 mnkr). Intäkterna för förskole- och fritidshemsavgifter beräknas till 1,9 mnkr högre än budgeterat. Kostnaderna för förskola beräknas till 12 mnkr högre på grund av drygt 100 fler barn, för fritidshem till 3,9 mnkr lägre på grund av färre elever samt för grundskola och förskoleklass 3,8 mnkr högre på grund av fler elever under framförallt höstterminen.
Produktion Vid en jämförelse med förra delårsbokslutet redovisas sämre resultat för perioden, -6,3 mnkr (-3,2 mnkr). Kostnaderna har ökat med 4,0 % och intäkterna har ökat med 3,4 %. Lönekostnaderna har stigit med 3,4 %. Bör noteras att löneavtalen för lärare de senaste åren varit ca 4,2 %. Vidare redovisas ökade kostnader för skolskjutsar, kostleveranser och lokalhyror. Ökad satsning på IKT för elever och lärare innebär ökade leasingkostnader.
För perioden redovisas en budgetavvikelse på – 10,1 mnkr. Arbetet med att anpassa och effektivisera verksamheten är en ständigt pågående process som tar tid, åtgärderna får i många fall inte helårseffekt. Ökade lönekostnader redovisas med -13,0 mnkr jfr med budget. Varje procent utöver budgeterad nivå för nytt löneavtal innebär ca 5,5 mnkr i ökad kostnad. Detta ökar kraven på anpassningar och effektiviseringar. Avräkningen/prognos mot nämnden för antalet elever och barn har totalt inneburit ökad kommunersättning jämfört med budget och internöverenskommelse, 2,3 mnkr . Inom förskola och grundskola är det fler barn och på fritidshem färre barn. Årsprognosen är ett underskott, – 21 mnkr (pedagogisk omsorg -1,7 mnkr, förskola -11,5 mnkr, förskoleklass +1,1 mnkr, fritidshem + 1,1 mnkr, grundskola åk 1-6 -2,3 mnkr och åk 7-9 -7,0 mnkr, grundsärskola -0,7 mnkr). Omställningsarbete pågår och antal elever i grundskolan, främst i de lägre åldrarna ökar sakta. Vissa enheter får färre elever och måste anpassa sin organisation. Andra enheter får fler elever men antalet elever per klass och årskurs är inte optimalt. Dessutom är många enheter små och saknar ekonomisk bärighet. Inom förskolan är antalet barn på samma nivå som förra året. Prognosen är + 4,5 mnkr i ökad kommunersättning för fler barn och elever, samtidigt som lönekostnaderna också ökar. Delegationen av anställningar inom grundskola kommer även i fortsättningen att vara indragen från rektorerna för att fortsätta att samordna omställningsarbetet med strikt återbesättningsprövning. Samtliga enheter har fått redovisa det ekonomiska resultatet och beskriva vilka åtgärder som vidtagits för att få en budget i balans. Anpassningarna till elev- och barnantalet och krav på effektiviseringar uppgick vid
13 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Barn och ungdom
årets början till ca 30 mnkr. Arbetet med att anpassa och hitta effektiviseringar har pågått och pågår. Flera enheter har reducerat eller ej återbesatt tjänster inför hösten men dessa åtgärder får ej helårseffekt. Tidigare planer på reduceringar har ej kunnat verkställas som en effekt av fler elever/barn i höst och svåra/ej effektiva delningstal (antal barn per klass) vilket leder till organisationssvårigheter. Flera enheter, grundskola och förskola, redovisar att antalet barn i behov av särskilt stöd har ökat men alla uppfyller inte kriterierna för tilläggsbelopp. Cheferna har svårt att finansiera stödbehoven inom ramen för grundbeloppet. De tre högstadieskolor som läggs ner till sommaren 2014 har i år sämre ekonomiska förutsättningar än de haft de senaste fyra åren utifrån att enheterna minskar i storlek.
Inom förskolan redovisas fortsatt stort underskott. Fler barn, jämfört med internöverenskommelsen, ger ökad kommunersättning/intäkt men innebär också ökade personalkostnader. Många förskolor försöker att ha drygt sex barn per pedagog för att få en budget i balans. Förskolans problem är att vid skolstart försvinner en hel årskull samtidigt och det tar hela hösten innan grupperna är fulla igen. Bemanningen på hösten skulle kunna vara lägre än på våren men timanställda/säsongsanställda bör så långt som möjligt undvikas av kvalitetsskäl. Många förskolor jobbar hårt för att få fler barn i verksamheten redan i augusti/september. Flertalet förskolor har haft sommarstängt två- fyra veckor med en samordning mellan enheter så att någon förskola per område har varit öppen. Utredning av förskolans kostnader pågår.
MÅLUPPFYLLELSE OCH KVALITET - nämnd Övergripande mål i
Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
relaterat styrdokument
Nämndmål
(informationskälla)
(basår)
resultat 2013
(styrdokument)
Barn, elever och föräldrar känner trygghet och trivsel, har inflytande och ansvar samt ges möjlighet att få kunskaper. (Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för pedagogisk kvalitet BUN10/60, nämndens tjänstegarantier BUN 07/80)
Trygghet och säkerhet Delaktighet Barn, elever och föräldrar instämmer i hög grad, > 90 %, i påståenden i de brukarundersökni ngar som genomförs i förskola och grundskola
Andel som instämmer i nämndens Attitydundersökni ng (nämndens enkät, SKL: s sju enkätfrågor)
Andel som instämmer i nämndens brukarenkät för tjänstegarantier (nämndens enkät)
5 6
Korrigerat värde jfr med uppgift i Budget och Internbudget för 2013 Korrigerat värde jfr med uppgift i Budget och Internbudget för 2013
14 (71)
Utfall
Nämnd: Åk 5 74 %
> 2012
Nämnd: Åk 5 72 % < 2012
Åk 8 65 %
Åk 8 59 % < 2012
SKL: Åk 5 88 %5
SKL: Åk 5 89 % > 2012
Åk 8 84 %6 (2012)
Åk 8 81 % < 2012
Fsk 81 %
> 2012
Fsk 72,5 % < 2012
Fth 74 %
Fth 50 % < 2012
Fkl 82 %
Fklass 72,5 % < 2012
Grsär 60 % (2012)
Grsär 62 % > 2012
Delårsrapport 2013-08-31 Barn och ungdom
Andel elever i årskurs 5 och 8 som känner trivsel och trygghet är hög. Mest nöjda är eleverna med undervisningen. Det område som har lägst resultat är inflytande och ansvar, målnivån uppnås inte. Nämnden har begärt en djupanalys, specifikt för resultatet i åk 8, att redovisas på nämnd 1 oktober. Nämnden vill ha svar på hur elever upplever möjligheterna till inflytande och ansvar och en analys utifrån elevernas resonemang om inflytande. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder verksamheten vidtar för fortsatt utveckling av elevers inflytande och ansvar över sin skolgång. Resultatet för Nyköping i SKL: s attitydundersökning, SKL:s sju enkätfrågor visar vid en jämförelse med andra kommuner att resultatet är positivt. Särskilt positivt är resultatet i åk 8 där Nyköpings resultat ligger åtta procentenheter över medelvärdet. Målnivån i åk 5 uppnås, dock inte i åk 8. Brukarenkäten avseende tjänstegarantier har mycket låg svarsfrekvens, det är därför svårt att dra några rättvisande slutsatser. Resultatet antyder ändå att vårdnadshavare uppfattar att verksamheten inte lever upp till tjänstegarantierna. Minst nöjda är vårdnadshavare med barn i fritidshem, där andelen nöjda med verksamheten är 49 %. Det område de är minst nöjda med är uppdraget att ge kännedom om
det lokala förenings- och kulturlivet (43 % instämmer). Mest nöjda är vårdnadshavare med barn i pedagogisk omsorg, där 100 % av de svarande är nöjda med verksamheten som helhet. Andelen nöjda med verksamheten som helhet i förskolan är 67 %. I nämndens kvalitetsgrupp är hearing med rektorer avslutad och pågår med förskolechefer. Det samlade intrycket är att förskolecheferna driver ett medvetet och kvalitativt språkutvecklingsarbete och att de olika förskolorna arbetar i samma riktning. En intressant iakttagelse är att vårdnadshavare inte uppfattar det fina arbete som nämnden ser. I Systematisk kvalitetsuppföljning för 2013 (SKUPP 13) ska verksamheten, som uppföljning av Internöverenskommelse för 2013, redovisa resultat, analys och åtgärder. Det ska göras på såväl enhetssom divisionsnivå. Resultat inom målområdena Goda verksamhetsresultat, Integration och mångfald, Jämställdhet och Grön omställning rapporteras i årsbokslut. Resultaten är ännu inte publicerade i officiell statistik. Tendensen avseende meritvärde är enligt lokal statistik positiv. Vid halvårsskiftet är det färre för- och grundskolenheter som har utmärkelsen Skola för hållbar utveckling än 2012.
MÅLUPPFYLLELSE OCH KVALITET - produktion Övergripande mål i
Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
relaterat styrdokument
Produktionsmål
(informationskälla)
(basår)
resultat 2013
(styrdokument)
Kommunen ska vara ett föredöme och välja de bästa alternativen ur miljö- och hälsosynpunkt (Miljö- och folkhälsostrategi)
Utfall
Grön omställning Andel förskolor och grundskolor med utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” ökar.
Andel för- och grundskolor som får utmärkelsen under året.
25 % (2011)
> 15 %
Förskola 17,5 % Grundskola 16 %
Det förväntade resultatet ligger lägre än basvärdet 2011. Delårsresultatet för andel enheter med utmärkelsen ”Skola för Hållbar utveckling” visar en ökning under första halvåret. Resterande produktionsmål redovisas i årsbokslut.
15 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Barn och ungdom
VOLYMER OCH NYCKELTAL – nämnd och produktion Januari - Augusti Utfall 2013
Utfall 2012 2012
Förskola
2664
2657
varav i kommunal verksamhet
2306
varav i fristående verksamhet
358
Pedagogisk omsorg
Helår
Förändring
Prognos
Budget
Budget
1313-12
2013
2013
avvikelse
7
2664
2555
109
2310
-4
2306
2225
80
347
11
358
330
28
56
76
-20
56
63
-7
varav i kommunal verksamhet
40
57
-17
40
47
-7
varav i fristående verksamhet
16
19
-3
16
16
0
3
8
-5
3
3
0
Fritidshem
2384
2292
92
2384
2452
-68
varav i kommunal verksamhet
2091
2040
51
2091
2182
-91
varav i fristående verksamhet
293
252
41
293
270
23
Förskoleklass
606
590
16
606
611
-5
varav i kommunal verksamhet
549
532
17
549
546
3
Vårdnadsbidrag
57
58
-1
57
65
-8
Grundskola åk 1-9
varav i fristående verksamhet
5085
4968
117
5085
5014
71
varav i kommunal verksamhet
4201
4156
45
4201
4150
51
varav i fristående verksamhet
884
812
72
884
864
20
Grundskola åk 1-6
3463
3344
119
3463
3428
35
varav i kommunal verksamhet
2975
2898
77
2975
2936
39
varav i fristående verksamhet
488
446
42
490
492
-4
Grundskola ål 7-9
1622
1624
-2
1622
1586
36
varav i kommunal verksamhet
1226
1258
-32
1226
1214
12
varav i fristående verksamhet
396
366
30
398
372
24
29
29
0
29
29
0
625
625
625
625
625
0
Grundsärskola åk 1-9, inskrivna Frivillig musikundervisning
16 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Utbildning, arbetsmarknad och integration
2.2 Utbildning, arbetsmarknad och integration VÄSENTLIGA HÄNDELSER – nämnd och produktion
ökat stadsbidrag och startat fler lärlings- och yrkesutbildningar än budgeterat. Med nämnden som beställare fattade kommunstyrelsen i juni 2013 beslut om att Campus Nyköping ska hantera och organisera ”Centrum för ungdomspraktik”. Projektet ska pågå under två år med start oktober 2013 och 65 praktikplatser, 5 traineeplatser och 10 åtgärdsanställningsplatser för ungdomar upp till 25 år ska hanteras. Åtgärder som satts in på den grundläggande nivån inom vuxenutbildningen för att höja resultaten kommer att redovisas vid årsbokslutet. En karriärtjänst och en förstelärare inom svenska som andraspråk har tillsatts. Inom den eftergymnasiala utbildningen har fler nya utbildningar startas, specialistutbildning för sjuksköterskor (distriktssköterska), el-konstruktör och elkraftstekniker, projektledare elteknik, medicinsk sekreterare och musik och eventarrangör. Arbetet med ytterligare eftergymnasiala ansökningar pågår för att nå nämndmålet 1000 studerande på högre utbildning 2015/16.
Gymnasiet Antal gymnasieelever folkbokförda i Nyköpings kommun läsåret 12/13 var 1 960 elever. Motsvarande antal höstterminen 2013 är 1 892 elever, dvs en minskning med 68 elever. Antal elever i Nyköpings gymnasium har minskat från 1 573 i maj 2013 till 1 485 i augusti 2013, dvs 88 elever färre. Under första halvåret har personalminskning med 8 helårsarbetare gjorts. För läsåret 2011/2012 var betygsmedelvärdet 13,2 och för läsåret 12/13 redovisas resultat först i januari 2014. Ett av nämndens mål är att betygsgenomsnittet ska vara samma som rikssnittet, som ett led i att nå detta mål har nämnden beslutat att genomföra en studie avseende kvalitetssäkring och resultatutveckling, vilket påbörjats under året. Ombyggnationen och renoveringen av Gripenområdet till ett samlat campusområde etapp 1 har påbörjats med idrottshallen, som beräknas vara klar oktober 2013, och den sk expeditionsbyggnaden som beräknas vara klar i januari 2014. Etapp 2 projekteras och upphandlas under hösten 2013 och hela ombyggnationen beräknas vara klar i augusti 2015 Den reformerade gymnasiesärskolan påbörjades den 1 juli 2013. Fr o m läsåret 13/14 är GY11 helt genomförd vilket innebär att organisationen är mer effektiv. En ny ledningsorganisation har införts på Nyköpings gymnasium fr o m 1 augusti 2013 vilket ger en tydligare styrning och ledning. Fem karriärtjänster har inrättats på Nyköpings gymnasium.
Arbetsmarknad och integration I ett av de fem introduktionsprogrammen på gymnasiet, språkintroduktion ökar elevantalet kontinuerligt bl a beroende på anhöriginvandringen. För närvarande finns 59 elever, fler förväntas inom kort. Nytt för läsåret är att de sk papperslösa har rätt till gymnasieutbildning. Med medel från Länsstyrelsen har en delrapport från Linköpings universitet tagits fram gällande myndigheternas genomförande av etableringsreformen i Nyköping och Eskilstuna. Arbetsmarknadsprojektet Isak som genomförs i länet har slagit väl ut i GNOT-området (Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa). 26 deltagare har fram till juni månad fått en anställning i företag. Projektet fortsätter fram till 31 december 2014. Av de 500 beställda feriepraktikplatserna har 470 använts.
Vuxenutbildning Övergång till helårsundervisning har skett. Samtliga lärare har från 7 augusti semestertidstjänst i stället för ferietjänstgöring. På den gymnasiala lärlingsvuxenutbildningen och yrkesvuxenutbildningen har Campus Nyköping erhållit
EKONOMI – nämnd och produktion Januari – Augusti
Nämnd, mnkr Produktionens resultat Nettokostnad, mnkr Nettokostnad, kr per invånare
Helår
Utfall
Utfall
Förändring
Budget
Prognos
Budget
Budget
2013 2013
2012 2012
13-12
avvikelse
2013 2013
2013 2013
avvikelse
-168,1
-172,6
4,5
0,0
-252,2
-252,2
0,0
-1,6
-8,8
7,2
-1,9
-8,0
0,0
-8,0
-169,7
-181,2
11,7 11,7
-1,9
-260,2 260,2
-252,2
-8,0
3 221
3 482
4 933
4 781
17 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Utbildning, arbetsmarknad och integration
Nämnd Jämfört med föregående delårsperiod är nettokostnaderna 4,5 mnkr lägre, 3 %, främst på grund av att det är färre elever i gymnasieskolan . Även inom arbetsmarknad är nettokostnaderna lägre vilket är en justering utifrån att det tidigare år har varit ett budgetöverskott. Jämfört med budget redovisas ingen avvikelse. För helåret prognostiseras inte heller någon avvikelse mot nämndens budget.
Produktion Jämfört med föregående år har gymnasiets resultat förbättrats, omorganisation och personalplanering har gjorts hösten 2012 som ger lägre kostnader 2013 jämfört med föregående år. Lokaler har sagts upp och administrationen har minskats. Vuxenutbildningen har ett bättre resultat, yrkesvux och YH utbildningar har ökat. Jämfört med budget redovisas en negativ avvikelse med sammanlagt -1,9 mnkr. Inom gymnasieskolan (-
5,5 mnkr) förklaras det av högre lönekostnader och högre interkommunala kostnader än budgeterat. Vuxenutbildning visar en positiv avvikelse med 1,8 mnkr p g a kostnader. Inom arbetsmarknad är avvikelsen positiv (1,8 mnkr) och beror främst på vakant tjänst. För helåret prognostiseras för gymnasiet en avvikelse på -9,5 mnkr och för vuxenutbildningen +1,5 mnkr vilket ger en sammanlagd prognos på -8,0 mnkr. Interkommunala intäkter och kostnader är i dagsläget osäkra inför ht 13. Första avstämningen görs 15/9. Under första halvåret har fortsatta anpassningar genomförts p g a färre elever i gymnasieåldern. Personalresursen har minskat med 8 helårsarbetare från juni till augusti. De flesta medarbetarna har omplacerats inom BUK men det finns fortfarande en viss övertalighet som belastar budget. Delegationen av anställningar kommer även i fortsättningen att vara indragen från rektorerna för att fortsätta att samordna omställningsarbetet med strikt återbesättningsprövning.
MÅLUPPFYLLELSE OCH KVALITET – nämnd Övergripande mål i
Målområde Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
relaterat
Nämndmål
(informationskälla)
(basår)
resultat
styrdokument
Utfall
2013
(styrdokument)
Att Nyköpingsbor får en god service av Nyköpings kommun (Vision 2020)
Tillgänglighet
Utveckling av ett hållbart Nyköping (Vision 2020)
Goda verksamhetsresultat
De studerandes efterfrågan styr utbudet av gymnasieutbildning på Nyköpings gymnasium
De studerande ska minst uppnå godkända betyg på sina kurser
Uppgifter från antagningskansliet om tillgodosett förstahandsval (antagningskansli) Andel godkända betyg: Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning
85 %
90 %
95,4% (preliminärt efter slutantagning)
80 %
85 %
87 %
83 %
85 %
88 %
Kurs 1A 7 38
1A 60 %
(2011)
(2010) Målområde 3, Utbildning (Strategi för integration och mångfald)
7
Integration och mångfald Goda resultat inom SFI utbildningen bidrar till integrationen av utrikesfödda
Andel kursdeltagare med godkända betyg inom kurserna 1A och kurs 3D (skolverket)
Motsvarar resultatet i riket år 2010 på motsvarande kurs
18 (71)
Andel studerande klar med kurs 1A 24 % och 3D 46 % (Resultat 2010)
3D 54 % Kurs 3D 2 47
Delårsrapport 2013-08-31 Utbildning, arbetsmarknad och integration
MÅLUPPFYLLELSE OCH KVALITET - produktion Övergripande mål i
Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
relaterat
Produktionsmål
(informationskälla)
(basår)
resultat
styrdokument
Utfall
2013
(styrdokument)
Ett professionellt bemötande inger tillit och förtroende (Vision 2020)
Kommunen ska vara ett föredöme och välja de bästa alternativen ur miljö- och hälsosynpunkt (Miljö- och folkhälsostrategi)
Professionellt bemötande Öka andel medarbetare med relevant kompetens
Grön omställning
Jag vill rekommendera min skola till andra elever Skolans personal hjälper mig att stärka tilltron till min egen förmåga (Elevenkät åk2)
Nytt 2013
Nytt 2013
5,9 (1-10)
Nytt 2013
Nytt 2013
6 (1-10)
Skolan hjälper mig att förstå att det jag gör påverkar miljön i världen
Nytt 2013
Nytt 2013
5,3 (1-10)
Nytt Nytt 2013 5,4 (1-10) På min skola tar 2013 vi hand om vår närmiljö (Elevenkät åk2) Elevenkäten för åk2 har omarbetats varför basåret är 2013. Nytt är också att enkäten genomförs i verktyget Easy research vilket gör att det är en ny värdeskala jämfört med tidigare. De värden som anges är ett snittvärde för skalan 1-10. VOLYMER OCH NYCKELTAL – nämnd och produktion Januari - Augusti Utfall 2013
Utfall 2012 2012
Helår
Förändring
Prognos
Budget
Budget
1313-12
2013
2013
avvikelse
Gymnasieutbildning*: Gymnasieutbildning*: Antal Nyköpingselever i egen regi o externt - varav externt
1962
2083
-121
1926
1921
5
888
825
63
890
910
-20
Antal elever i egna skolor (Nyk gymn)
1590
1820
-230
1535
1513
22
- varav från andra kommuner (intäkter)
516
562
-46
500
502
-2
65
51
14
150
140
10
Vuxenutbildning: Nyköpings vuxenutbildning antal årsstudieplatser** - grundläggande - gymnasial***
177
162
15
357
347
10
- sfi****
31,1
27,6
3,5
55
55
0
* januari-augusti avser volymer och nyckeltal vårterminen 2013. Helår är snitt vt/ht. ** antal årsstudieplatser är en volym motsv 800 poäng/plats (vilket inte får förväxlas med antal studerande) *** Siffror inkluderar Yrkesvux och Lärlingsvux **** Siffrorna inkluderar inte de personer som är etableringsflyktingar och studerar på SF
19 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Kultur och fritid
2.3 Kultur och fritid VÄSENTLIGA HÄNDELSER – nämnd och produktion
Karls marknad var välbesökta arrangemang. Projektet Ung Vilja hade aktiviteter i hamnen under sommaren som sammanföll med invigningen av graffitiväggen. Invigningsceremonin i juni och Walls of Fame i augusti var välbesökta och resulterade i högklassig graffitikonst. Nämnden har tagit fram flera viktiga styrdokument, däribland en ny Kulturpolitisk policy för kommunen (antagen av kommunfullmäktige) och Riktlinjer för folkbiblioteksverksamheten. De publika ytorna på huvudbiblioteket har utökats och förberedelser vidtagits för flytten av programverksamhet, lokalbokningen och föreningsstödet från Kultur och fritid till Nyköpings Arenor i september. ”Boken kommer” har marknadsförts med hjälp av hemtjänsten.
I maj stängdes Hjortensbergsbadet för omfattande renovering och ombyggnad. Avtalet med Medley om driften av badet förlängdes med 5 år på entreprenörens begäran. En grupp kritiska badgäster fick uppmärksamhet i media. Kultur- och fritidsnämnden träffade kritikerna och oroade ledare för simklubbarna för att lyssna på synpunkterna och kunna förklara kommunens beslut. I år har inget utomhusbad kunnat tillgänglighetsanpassas enligt plan p g a begränsade ofördelade medel i nämndens budget, men Stavsjöbadets brygganläggning har upprustats och alla badplatser har fått nya informationstavlor och vägvisare. Gästabudet lockade 8 500 besökare, i nivå med toppnoteringen 2011. Även Typ en festival och Hertig
EKONOMI – nämnd och produktion Januari - Augusti
Helår
Utfall
Utfall
Förändring
Budget
Prognos
Budget
Budget
2013 2013
2012 2012
13-12
avvikelse
2013 2013
2013 2013
avvikelse
-55,2
-53,9
-1,3
1,4
-85,6
-85,3
-0,3
1,0
0,6
0,4
1,0
0,0
0,0
0,0
Nettokostnad, mnkr
-54,2
-53,3
-0,9
2,4
-85,6
-85,3
-0,3
Nettokostnad, kr per invånare
1 029
1 023
1 623
1 617
Nämnd, mnkr Produktionens resultat, mnkr
Nämnd
Produktion
Utfallet per augusti 2013 skiljer sig 1,3 mnkr från utfallet för samma period 2012. Avvikelserna är främst att kostnaderna för lokalbokningen är 1,3 mnkr högre, medan utbetalningarna av föreningsbidrag är 0,8 mnkr lägre än förra året. Nämnden redovisar en budgetavvikelse på 1,4 mnkr. Orsakerna är främst att kostnaderna för Nyköpingshus är ojämnt fördelade över året samt att periodiseringen av föreningsbidrag avviker från budget. Prognosen för helåret är att nämnden överskrider budget med 0,3 mnkr p g a att hela tältkonstruktionen på Nyköpingshus måste rivas då fortsatt bygglov ej kunnat beviljas.
Delårsresultatet för kultur och fritid har förbättrats med 0,4 mnkr jämfört med föregående år. Lokalbokningens stora minus 2012 har reglerats genom att medel överförts till nämnden. Periodavvikelsen mot budget är 1,0 mnkr. Utbetalningar av bidrag till föreningar sker senare under året när redovisning av verksamhet inlämnats. Inköp till bibliotek planeras under hösten. Effektivisering har skett genom insatser från Stöd och utveckling samt återhållsamhet med inköp och vikarietillsättning. Prognosen för helår är ett nollresultat. Från och med 1 september flyttas programverksamheten, fritid med föreningsstöd och lokalbokningen till Nyköpings Arenor. Den ekonomiska redovisningen mellan enheterna regleras i efterhand.
20 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Kultur och fritid
MÅLUPPFYLLELSE OCH KVALITET - nämnd Övergripande mål i
Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
relaterat styrdokument
Nämndmål
(informationskälla)
(basår)
resultat 2013
(styrdokument)
Ett rikt kultur- och fritidsliv (Vision 2020)
Kommunal organisation Föreningsdriften inom kultur- och fritidsverksamhete n ska utvecklas
Ett rikt kultur- och fritidsliv (Vision 2020)
Kostnadseffektivitet Effektivt utnyttjande av lokaler för kulturoch fritidsaktiviteter
Drogfria miljöer och uppväxtvillkor (Miljöoch folkhälsostrategin)
Utfall
Goda verksamhetsresultat Hållbar utveckling, god miljö och folkhälsa är vägledande principer för kvalitetssäkringen och stödet till föreningslivet
Antal föreningsdrivna verksamheter (egna uppgifter)
11 (2011)
11
11
Bokning av mindre sportanläggningar Bokning av kulturlokaler (egna uppgifter)
Mindre sportanläggningar : 23,7 % (2012) Kulturlokaler: 40 % (2011)
Mindre sportanlä ggningar: 30 % Kulturlok aler: 45 %
Mindre sportanläggningar: 19,5 % Kulturlokaler: 45,5 %
Andel föreningar med kvalitetssäkring (egna uppgifter)
94 % (2011)
95 %
95 %
Kultur och fritid har jobbat med att marknadsföra uthyrningen av mindre sportanläggningar, som trots det minskat med 4 procentenheter. Statistiken har påverkats negativt av att föreningar och skolor blivit bättre på att avboka lokaler när de inte används. Uthyrningen av kulturlokaler har ökat 20 procentenheter från 2012 års nivå och är i nivå med målet. Nyköpingsbornas nöjdhet med kultur- och fritidsverksamheten mäts under hösten (SCB:s Medborgarundersökning).
MÅLUPPFYLLELSE OCH KVALITET - produktion Övergripande mål i
Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
relaterat styrdokument
Produktionsmål
(informationskälla)
(basår)
resultat
Utfall
2013
(styrdokument)
Fokus på effektivitet och kvalitet skapar bra förutsättningar för en god ekonomi, god service och hållbar utveckling (Vision 2020)
Processeffektivitet
Fokus på effektivitet och kvalitet skapar bra förutsättningar för en god ekonomi, god service och hållbar utveckling (Vision 2020)
Processeffektivitet
90 % av utlån/återlämning på bibliotek ska ske via automatik
Andelen sålda biljetter via webb ska vara minst 65 %
Andel utlån/återlämning via automatik (Lokal statistik)
58 % (2010)
85 %
89 %
Andel sålda biljetter via webb (Lokal statistik)
44 % (Bokslut 2011)
65 %
39 %
21 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Kultur och fritid Övergripande mål i
Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
relaterat styrdokument
Produktionsmål
(informationskälla)
(basår)
resultat 2013
(styrdokument)
Ett professionellt bemötande inger tillit och förtroende ( Vision 2020)
Professionellt bemötande
Ett professionellt bemötande inger tillit och förtroende (Vision 2020)
Professionellt bemötande
Kommunen ska vara ett föredöme och välja de bästa alternativen ur miljö- och hälsosynpunkt (Miljöoch folkhälsostrategi)
Grön omställning
SCB statistik
0.76 (2010)
0,8
0,75
Lokal statistik
44 % (2012)
45 %
44 %
Andel miljöfordon, %
50 % (2012)
50 %
50 %
Årsarbetare, inom barn- och ungdomsverksam het(bibliotek)/ 1000 barn (0-14 år) ska vara minst 0,8
45 % av personalen ska ha minst 80 högskolepoäng
Miljöpåverkan av resor i tjänsten ska minska
Kultur och Fritid har till stor del nått uppställda mål. Besökarnas nöjdhet med verksamheten, kostnaden per bibliotekslån och antal besökare/dag mäts senare under året och redovisas i årsbokslutet. Vad gäller processeffektivitet överstiger andelen utlån/återlämning via automatik målet med 4 procentenheter medan andelen sålda biljetter via webben har minskat med 16 procentenheter jämfört med delåret 2012, trots att antalet sålda biljetter via
22 (71)
Utfall
webben har ökat. Det förklaras av det stora antalet manuellt sålda biljetter till Gästabudet. Prioriteringen av verksamhet för barn och unga återspeglas i att antal årsarbete med inriktning på barn och ungdom ökar liksom en fortsatt hög andel program för målgruppen samt att antal utlån per barn ökar och ligger över riksgenomsnittet (se nyckeltalen nedan).
Delårsrapport 2013-08-31 Kultur och fritid
VOLYMER OCH NYCKELTAL – nämnd och produktion Januari - Augusti Utfall Utfall 2013
Utfall 2012 2012
Helår Förändring
Prognos
Budget
Budget
1313-12
2013
2013
avvikelse
Fysiska besök, bibliotek*
228 862
223 663
5 199
270 000
270000
0
Utlån bibliotek inkl. bokbuss
301 231
293 842
7 389
50 0000
500000
0
70 515
67 008
3 507
120 000
120000
0
Antal barnböcker per barn (0-14 år)
8,0
7,5
0,5
8,0
7,4
0,6
Programaktiviteter, totalt
624
519
105
700
700
0
Programaktiviteter för barn och ungdom
478
406
72
550
550
0
10 %
10 %
0
10 %
15 %
-5 %
74 %
72 %
2%
74 %
90 %
- 16 %
Utlån på bokbussen
Andel barn/ungd aktiviteter utanför centrum Andel av 6-åringar som deltagit i Bokskola
241 367
175 026
66 342
350 000
(423979)**
(278447)**
(+145 532)
(500000)
Bokningar av mindre sportanläggningar
19,5 %
23,7 %
-4,2 %
20 %
20 %
0
Bokningar av kulturlokaler
45,5%
25,5%
+20%
45 %
45 %
0
11
11
0
11
11
0
95 %
95 %
0
95 %
95 %
0
Antal nyttjare i uthyrda lokaler
Antal föreningsdrivna verksamheter Andel föreningar med kvalitetssäkring
250000
100 000 (+250000)
*besök på Culturum, Stigtomtafilialen och bokbussen ** inkl Interna kommunala bokningar (skolan)
23 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Vård och omsorg
2.4 Vård och omsorg VÄSENTLIGA HÄNDELSER – nämnd och produktion
under hösten inleda arbetet med att införa genomförandeplaner enligt det föreskrivna arbetssättet. Socialstyrelsen har gjort tillsyn av sjuksköterskeorganisationen och pekade i beslutet på flera förbättringsområden. Divisionen har redan tidigare inlett ett omfattande utvecklingsarbete inom området. Nämnden kommer att följa upp detta under hösten. Från augusti 2013 har divisionen övertagit driften av dagverksamhet för demenssjuka på Villa Högbrunn. Nämnden har gett uppdrag till Kooperativet Silvermånen att hösten 2013 genomföra en brukarrevision för funktionsnedsatta inom FIA.
Myndighetsfunktionen arbetar på delvis nya sätt dels efter nämndens beslut om ändrade riktlinjer och delegationsordning, dels med assistans av två arbetsterapeuter. Tillsammans med ändringar i förfrågningsunderlaget var det nämndens förhoppning att detta åtminstone skulle bromsa ökningen av kostnaderna. Tyvärr har detta ännu inte visat sig och nämnden fortsätter att följa utvecklingen och leta ytterligare åtgärder. Divisionen arbetar med kostnadseffektiviteten i hemtjänsten och har presenterat en åtgärdsplan för att komma tillrätta med underskottet. Inför Socialstyrelsens nya föreskrifter om bemanning i boenden för demenssjuka börjar fyra nya handläggare på myndighetsfunktionen i september. Divisionen ska
EKONOMI – nämnd och produktion Januari – Augusti
Nämnd, mnkr Produktionens resultat, mnkr Nettokostnad, mnkr Nettokostnad, kr per invånare
Utfall
Utfall
Förändring
Budget
Prognos
Budget
Budget
2013 2013
201 2012
13-12
avvikelse
2013 013
2013 2013
avvikelse
-516,3
-497,6
-776,4
-771,8
-18,7
-1,8
-4,6
-6,0
-10,1
4,1
-8,1
-13,0
0,0
-13,0
-522,3
-507 507,7
-14,6
-10,0
789,5
-771,8
-17,7
9 912
9 745
14 966
14 631
Nämnd Delårsutfallet 2013 är 18,7 mnkr högre än 2012. 14 mnkr hänför sig till äldreomsorgen, framför allt är det hemtjänsten som fortsätter att öka. Handikappomsorgen ligger 7 mnkr högre, den största delen är ökning av placeringar utom kommunen. Intäkterna har ökat med nästan 3 mnkr. Samma förklaring gäller för delårsutfall jämfört med budget, hemtjänst och placeringar back, men intäkterna visar plus. Bostadsanpassning visar ett stort överskott i delåret, men prognosen inkluderar att ansökningar om tre stora ombyggnader är under utredning. I utvecklingen resten av året förväntas inga överraskningar bortsett från två orosområden, hemtjänsten och handikappomsorgen. Divisionen lämnar nu bättre statistik för hemtjänsten och den visar att antalet kunder ökat från 1 113 i januari till 1 176 i juli (5,7 %) och antalet beviljade timmar har ökat med 5,9 % samma tid. Nämndens avsikt att ändra riktlinjer och delegationsordning så att besluten blev mindre omfattande tidsmässigt har inte infriats. En förklaring skulle kunna vara att fler bor hemma längre med större behov av insatser. Antalet kunder med mer än 100 timmar hemtjänst per 4
24 (71)
Helår
veckor har ökat från 36 till 52 (45 %) från januari till juli. Genomsnittstiden för dessa har ökat från 138 till 142 timmar (2,9 %). Detta kan i sin tur vara en förklaring till att många lägenheter står tomma i våra särskilda boenden. Nämndens kostnad för boende enligt avtal/ internöverenskommelse innehåller inget avdrag för tomplatser i ersättningen. Utförarna är också duktiga att utföra beviljade timmar. Genomsnittet ligger kring 90 % utförd av beviljad tid (inklusive hemsjukvård och dubbelbemanning över 20 timmar). En annan anledning till ökningen är att ett antal personer förs över från boendestöd fys till hemtjänst, 1,2 mnkr. Den summan betalar divisionen tillbaka från ersättningen för boendestöd i internöverenskommelsen. Det andra området som ger anledning till oro är handikappomsorgen. I budget finns inget utrymme för volymökningar. Divisionen aviserar ett underskott på personlig assistans som ingår i divisionens prognos. För nämndens del handlar det än så länge om en kostnadsökning inom externa placeringar med ca 2 mnkr. Ev ytterligare volymökningar blir en förhandling med divisionen. Att inte tillgodose gynnande beslut är inte ekonomiskt eftersom det leder till att man något år senare får en
Delårsrapport 2013-08-31 Vård och omsorg
sanktionsavgift som är 25 % högre än den kostnad kommunen skulle ha haft. Nämnden fortsätter att följa utvecklingen inom hemtjänsten, med fakturagranskningar och utveckling av riktlinjer och ersättningssystem. Effekterna tycks dock i nuläget motverkas av ökande behov.
Produktion Utfallet per augusti är ett minus på 5,99 mnkr, vilket är en förbättring med drygt 4 mnkr jämfört med samma period förra året. Inom grupp- och servicebostäder och daglig verksamhet syns tydlig förbättring, men jämförelsen försvåras då löneökningarna 2012 bokfördes centralt och inte på respektive verksamhet. Den negativa budgetavvikelsen för perioden beror till största del på hemtjänsten. Trots rättningar av Mobipenanvändning och en striktare uppföljning på utförd tid hos kund, har vi inte kommit till rätta med ekonomin. Även personlig assistans uppvisar en negativ avvikelse för perioden, vilket förklaras av att ärenden saknades i budget, samt att ärenden har tillkommit under året. Mindre negativa avvikelser ses inom verksamheten för psykiskt funktionsnedsatta samt korttidsvistelsen. För den förstnämnda är förklaringen merkostnader till följd av två Lex Sarah-rapporter, och för den sistnämnda beror det på brukare med speciella behov.
Prognosen för året är ett underskott på 13,1 mnkr. Till största del förklaras detta av hemtjänsten som spår en negativ avvikelse på 14,9 mnkr. Detta är dock en förbättring jämfört med föregående års resultat på 18,4 mnkr. Rättad användning av Mobipen beräknas förbättra resultatet på helår med 3,5 mnkr, men även det arbete som utförs för att minska kringtiden väntas ge stort utslag. Underskott kommer även att visas inom personlig assistans, beroende på fler ärenden än budgeterat. Trenden från förra året med fler avslag från Försäkringskassan håller i sig, vilket gör att den kommunala kostnaden ökar. Grupp- och servicebostäder beräknas gå med överskott till följd av vakanta tjänster och schema-förändringar. Även våra demensboenden lämnar en positiv prognos av samma anledning, men dessa får väga upp den kärvare ekonomin inom våra äldreboenden. För fortsatt garanterad kvalitet måste bemanning inom våra äldreboenden öka. Daglig verksamhet prognostiserar ett nollresultat, men här möter vakanta tjänster upp det underskott som befaras för dagcenterresorna. Överskotten till följd av vakanta tjänster inom administrationen, samt centrala buffertposterna, beräknas parera en del av det ovan nämnda underskotten.
MÅLUPPFYLLELSE OCH KVALITET - nämnd Övergripande mål i
Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
relaterat styrdokument
Nämndmål
(informationskälla)
(basår)
resultat
(styrdokument)
Trygga, sunda och säkra miljöer och produkter (Miljö- och folkhälsoplan)
Utfall
2013
Trygghet och säkerhet Det finns ett organiserat skadeförebyggande arbete
Statistik över individuella skadeförebyggande insatser. (Egna verksamhetssystem)
477 (2010) = 318 för delåret
Fallskador bland personer över 80 år. (Öppna jmf)
59 (2010)
Endast trygghetsmålet ska följas upp i delårsrapporten. Nämndens övriga mål om nöjda kunder/brukare inom verksamheterna samt tjänstegarantierna följs upp
318
700
59
58
under hösten i socialstyrelsens och egna enkäter. Resultaten redovisas i bokslutet.
25 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Vård och omsorg
MÅLUPPFYLLELSE OCH KVALITET - produktion Övergripande mål i
Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
relaterat styrdokument
Produktionsmål
(informationskälla)
(basår)
resultat
(styrdokument)
Utfall
2013
Professionellt bemötande
Öka andel medarbetare med relevant kompetens
Andel medarbetare med relevant kompetens, %
70 % V&O
10 % höjning
72 % av anställda undersköterskor har relevant kompetens
Grön omställning
Miljöpåverkan av resor i tjänsten ska minska
Andel miljöfordon
91
86
64 av 84 är miljöbilar (76 %) Avser hela DSO
Produktionen har följt upp de av produktionsstyrelsen beslutade målen som är möjliga att stämma av i delårsbokslut. Produktionsstyrelsens övriga mål, liksom de av verksamheten prioriterade förbättringsområdena, kommer att redovisas i bokslut.
VOLYMER OCH NYCKELTAL – nämnd och produktion Januari - Augusti Utfall 2013 2013
Antal timmar hemtjänst, tusental varav tätort
257
Utfall 2012 2012
250
Helår Förändring
Prognos
13-12
2013 2013 7
Budget 2013 2013
Budget avvikelse
390
370
20 19
246
235
11
373
354
11
15
-4
17
16
1
varav intern utförare
122
115
7
185
170
15
varav extern utförare
135
135
0
170
200
5
Antal äldreboendeplatser
620
620
0
620
620
0
Antal grupp- och servicebostäder
135
133
2
137
133
4
Antal daglig verksamhet
255
250
5
257
257
0
23
23
0
23
23
0
varav landsbygd
Antal boende psykiskt funktionsnedsatta
26 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Social omsorg
2.5 Social omsorg VÄSENTLIGA HÄNDELSER – nämnd och produktion
Rädda barnen och Linköpings universitet har gjort en kvalitetsgranskning av 23 Barnahus varav Nyköping är ett. Granskningen styrker att en utökning av samordnarfunktionen behövs samt pekar på en del andra kvalitetsbrister inom verksamheten även i Nyköping, Personal som arbetar i divisionens förebyggande enhet har under året hbtq-certifierats. För att ge en tydlig och rättssäker service till medborgarna har en processkartläggning gjorts av myndighetsprocessen. Utifrån den kommer en tidplan att tas fram för det fortsatta arbetet med att organisera myndighetsutövningen inom divisionen. Två arbetsgrupper arbetat med frågan om att vidareutveckla arbetet med mottagning av ensamkommande flyktingbarn i syfte att säkerställa att arbetet genomsyras av rättssäkerhet, ett stärkt barnperspektiv och att insatserna som ges är av god kvalitet. Arbetsgrupperna har föreslagit tre nivåer i vårdkedjan med utslussningsfas för de ungdomar som tas emot i kommunens eget HVB-hem. Rättssäkerheten i utredningsförfarandet har stärkts genom att ytterligare en socialsekreterare rekryterats. Rutiner har tagits fram för att utreda släktinghem och för att återsöka kostnader från Migrationsverket. En särskild utbildningsinsats riktad till familjehem som tar emot ensamkommande flyktingbarn planeras.
I syfte att ge evidensbaserade insatser och stöd i missbruks- och beroendevården har divisionen tagit fram ett utvecklingsförslag på uppdrag av nämnden. Nämnden kommer också att revidera sina riktlinjer för handläggning. I augusti flyttade HVB-hemmet Nygården in i nya lokaler på Hemgårdsområdet. Under de sista månaderna år 2012 ökade kostnaderna för ekonomiskt bistånd och utvecklingen har fortsatt under de första månaderna i år. Situationen på arbetsmarknaden och flyktingpolitiken fortsätter att påverka utvecklingen. Insatser för barn och ungdomar står fortsatt i fokus. Utveckling av programverksamhet och olika lösningar i egen regi ska minska behovet av placeringar. Divisionen har även gjort en kartläggning av placeringar, med syfte att effektivisera och minska placeringskostnaderna. Förslag finns om utslussning i egen regi. Ett samverkansavtal och en tillhörande handlingsplan mellan division Social omsorg och division Barn, Utbildning och Kultur har tagits fram för att förbättra och tydliggöra samverkan med skola och förskola. Inom ramen för samverkansavtalet med Polisen pågår flera aktiviteter. Sociala insatsgrupper och föräldrastöd är exempel på två områden där arbetet har intensifierats.
EKONOMI – nämnd och produktion Januari - Augusti
Nämnd, mnkr Produktionens resultat, mnkr Nettokostnad, mnkr
Nettokostnad, kr per invånare
Helår
Utfall
Utfall
Förändring
Budget
Prognos
Budget
Budget
2013 2013
2012 2012
1313-12
avvikelse
2013 2013
2013 2013
avvikelse
-114,6
-111,6
- 3,0
0,5
-172,6
-172,6
0,0
-1,3
3,0
- 4,3
- 1,3
- 2,9
0,0
- 2,9
-115,9
-108,6
-7,3
-0,9
-175,5
-172,6
-2,9
2 200
2 085
3 326
3 272
Nämnd Nämnden visar ett sämre resultat 2013 än 2012 beroende på att internöverenskommelsen med DSO 2013, som är på ett högre belopp än fg år. Det hämtas upp något av att nämndens egna kostnader är lägre. Främst för Bidrag till verksamhet, eftersom nämnden för 2013 inte lämnar bidrag till OLA. Jämfört med budget är det en positiv avvikelse på nämndens egna verksamheter med 0,5 mnkr. Övriga verksamheter kommenterar divisionen, eftersom ingen avräkning kommer att ske 2013.
Prognosen på helåret ligger som budget, eftersom ingen avräkning kommer att ske, däremot har korrigeringar gjorts i den nya IÖ, som kommenteras av produktionen.
Produktion Jämförelsen med samma period föregående år visar på en försämring med drygt 4 mnkr, vilket främst förklaras av ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. Jämförelsen försvåras dock av att vissa kostnader inte periodiserades rätt 2012.
27 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Social omsorg
Budgetavvikelsen för perioden visar på ett underskott om 1,3 mnkr. Den största negativa avvikelsen ses inom ekonomiskt bistånd, men även vuxna placeringar och öppna insatser för vuxna visar underskott, den sistnämnda beroende på kostnader för skadegörelse och tomhyror för sociala bostäder. Dessa underskott vägs upp av positiva avvikelser för barn och unga placeringar, samt vakanta tjänster i administrationen. Antalet hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd ligger kvar på en hög nivå, även om det för juni och augusti minskade något. Till följd av detta befarar vi ett budgetöverskridande om 3,9 mnkr vid årets slut. Budgeten för vuxna placeringar förstärktes till följd av den nya internöverenskommelsen, varför prognosen för året är justerad till 0. Divisionen känner tillförsikt
med att det arbete som kommer att inledas under hösten med öppenvård på hemmaplan och utökningen av Nygården kommer att dämpa kostnadsökningen på sikt. I den öppna verksamheten för barn och unga på hemmaplan har vi nått framgång, så även om dessa kostnader överskrider helårsbudget, är kostnadsminskningen för externa placeringar större. Obudgeterade poster såsom tomhyror, skadegörelse och OLA-verksamheten genererar tillsammans ett mindre underskott vid årets slut. Positiva avvikelser återfinns främst, som tidigare nämnts, inom placeringar av barn och unga, men även genom vakanta tjänster inom administrationen och den förebyggande verksamheten.
MÅLUPPFYLLELSE OCH KVALITET – nämnd Övergripande mål i
Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
relaterat styrdokument
Nämndmål
(informationskälla)
(basår)
resultat 2013
(styrdokument)
Barnets rätt till den levnadsstandard som krävs för dess utveckling (Barnkonventionen, artikel 27)
Utfall
Integration och mångfald
Antal vräkta barnfamiljer
Saknas (2012)
0
0
Antal hushåll med barn som har behov av försörjningsstöd i förhållande till befolkningen
Saknas (2012)
< jmf föreg år
0,4 %
Ingen barnfattigdom finns i kommunen
Uppföljningen av målet avseende Barnets rätt till den levnadsstandard som krävs för dess utveckling visar att målet är uppnått.
Övriga mål i budget 2013 är inte möjliga att följa upp redan 31/8. Skälet är att de bygger på brukarundersökningar som görs endast en gång per år och dessa undersökningar är ännu inte gjorda.
MÅLUPPFYLLELSE OCH KVALITET - produktion Övergripande mål i
Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
relaterat styrdokument
Nämndmål
(informationskälla) (informationskälla)
(basår)
resultat 2013
(styrdokument)
Processeffektivitet
28 (71)
Utfall
Andel ärenden med orsak ”arbetslösa, ingen ersättning” som beviljats ekonomiskt bistånd ska minska
Procapita
19 %
17 %
21 %. Det totala antalet biståndstagare som erhåller ekonomiskt bistånd pga arbetslöshet har ökat jämfört med föregående år
Delårsrapport 2013-08-31 Social omsorg Övergripande mål i
Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
relaterat styrdokument
Nämndmål
(informationskälla) (informationskälla)
(basår)
resultat
Utfall
2013
(styrdokument)
Processeffektivitet
Andel ärenden med orsak ”arbetshinder, ej utrett arbetshinder” som beviljats ekonomsikt bistånd ska minska
Procapita
16 %
12
16 %
Grön omställning
Miljöpåverkan av resor i tjänsten ska minska
Andel miljöfordon, ska minska
91
86
64 av 84 är miljöbilar (76 %) Avser hela DSO
Prioriterade förbättringsområden
Kort väntetid för budget- och skuldrådgivning ska bibehållas, max 14 dagar
Statistik från verksamheten
9,5 dagar, 2011
100 %
14,25 dgr första halvåret 2013 (11,1 dgr 2012)
VOLYMER OCH NYCKELTAL – nämnd och produktion Januari - Augusti
Helår
Utfall
Utfall
Förändring
Prognos
Budget
Budget
2013 2013
2012 2012
13-12
2013 2013
2013 2013
avvikelse
Volymer Ekonomiskt bistånd, antal hushåll
960
802
110
960
920
40
Institution barn/unga, vårddygn
3 374
3 612
-238
5 061
4 910
151
Upph famhem barn/unga, vårddygn
1 191
1 281
-90
1 787
1 810
-23
15 837
15 087
472
24 745
24 745
0
2 493
2 021
151
3 740
1 055
2 685
594
443
17
891
400
491
0
0
0
0
0
0
Familjehem barn/unga, vårddygn Institution/famhem vux missbruk, vårddygn Upph famhem vux, vårddygn Nyckeltal Inga barn ska vräkas från sina hem
29 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Bygg och teknik
2.6 Bygg och teknik VÄSENTLIGA HÄNDELSER – nämnd och produktion
verksamheten i kommunens växthus har upphört har parkverksamheten köpt in växter externt istället för att odla dessa. Upprustning av lekparker och parker har genomförts bland annat har en upprustning av trappan till Östra klockstapeln genomförts. Trädinventering och nedtagning av träd sker kontinuerligt i stadsmiljön för att förebygga skador. Flera exploateringsprojekt har färdigställts och övertagits vilket innebär utökade ansvarsområden. Utvecklingen av hamnområdet har fortgått och projektering av en ombyggnad av kajerna på Västra och Östra hamnsidan har genomförts och en renovering av dessa är planerad att påbörjas under hösten. Servicestationen för fritidsbåtar i Nyköpings hamn har driftsatts under året och fritidsbåtsägare har erbjudits möjligheten att lämna avfall vid servicestationen och tvätta sina fritidsbåtar i båtbottentvätten. I anslutning till gästhamnen har en grind satts upp för att öka säkerheten hos besökande båtar i gästhamnen. Arbetet med att minimera gåsproblemet i Spelhagsoch Kungshagenområdet fortgår. Volymerna under 2013 är hittills något lägre än 2012 när det gäller bygglovansökningar. Inströmningen av tillsynsärenden, speciellt när det gäller OVK och olovligt byggande, har ökat sedan förra året där vi redan nu i augusti har en ca 25 % högre volym än för hela 2012. Kartenheten fick i mars en beställning av BTN att ytbilda primärkartan. Digitaliseringsarbetet är omfattande och har genomförts till ca 1/3 vilket motsvarar ca tre månaders heltidsarbete.
Vintern 2012/2013 var lång och kall med många kraftiga snöfall. Kostnaden för vinterväghållning och snöröjning har varit högre än budgeterat. Arbetet med trafiksäkerhets- och tillgänglighetsåtgärder sker fortsatt med hög prioritet. Under första halvåret 2013 har flera trafiksäkerhetsoch tillgänglighetsåtgärder påbörjats och delvis genomförts. Exempelvis har avtal upprättats med Trafikverket avseende en ombyggnad och kapacitetshöjande åtgärder i Gumsbackerondellen. Projektering för en ombyggnad av Östra Storgatan till gångfartsområde pågår och en upphandling för en ombyggnad är planerad under hösten. Åtgärder för att ökad cykling är prioriterad och under året har två cykelpumpar köpts som ska placeras vid järnvägsstationen och vid Rosvalla. Projektering pågår för en planskild korsning vid nya högstadieskolan mellan Tessin och Rosvalla pågår och ytterligare gång- och cykelvägar vid Runebergsgatan, Gustavsbergsstigen är planerade att genomföras under året. Genomförande av åtgärder enligt antagen strategi för parkering fortgår och under året planeras inköp av nya parkeringsautomater samt införande av ett nytt system för parkering med differentierade taxor och förändrad reglering av parkering i stadskärnan. Utbyte av gatubelysning pågår och under våren genomfördes utbyte i Nävekvarn vilket innebär att utbytet av armaturer på landsbygden är avklarad. Under hösten planeras utbytet av armaturer i centralorten påbörjas. En översyn av kommunens lekplatser gällande antal, skötsel och utveckling pågår och beräknas färdigställas under hösten. Under första halvåret 2013 har en hundrastgård och en Graffitivägg anlagts och invigts i Kungshagen. Med anledning av att
EKONOMI – nämnd och produktion Januari - Augusti
Nämnd, mnkr Produktionens resultat, mnkr SHB Produktionens resultat, mnkr TE Nettokostnad, mnkr Nettokostnad, kr per invånare
30 (71)
Helår
Utfall
Utfall
Förändring
Budget
Prognos
Budget
Budget
2013
2012 2012
1313-12
avvikelse
2013
2013
avvikelse
-41,4
-41
-0,4
1,9
-65
-65
0
0,2
0,6
-0,4
0,3
0
0
0
1,3
1,8
-0,5
1,6
0
0
0
-39,9
-38,6
-1,3
3,8
-65
-65
0
757
740
1232
1232
Delårsrapport 2013-08-31 Bygg och teknik
Nämnd
Produktion
Bygg- och tekniknämndens skattefinansierade verksamheter redovisar ett resultat för perioden på 41,4 mnkr. Det är -0,4 mnkr sämre än för samma period föregående år. Intäkterna inom byggverksamheten visar en positiv avvikelse från budget. Detta beror på ett antal större bygglov som hanterats under året. Inom gatuverksamheten är kostnaden högre än budget samtidigt som intäkterna är lägre än budget. De högre kostnaderna beror främst på utökade uppdrag från nämnden. Parkverksamheten redovisar lägre kostnader än budget. Totalt redovisar de skattefinansierade verksamheterna ett positivt resultat för perioden som uppgår till 1,9 mnkr jämfört med budget. Bygg- och tekniknämndens kommer att ersätta samhällsbyggnad med 0,4 mnkr för digitalisering av byggarkivet och tekniska divisionen med 1,2 mnkr för utökad service inom väghållningen. Totalt prognostiserar bygg- och tekniknämndens skattefinansierade verksamheter ett resultat i enlighet med budget för hela året 2013.
Resultatet för perioden visar ett överskott på 1,5 mnkr, vilket är 0,9 mnkr lägre än 2012. Den stora skillnaden mellan åren är att väghållningen har varit dyrare under 2013. Gata/Park/ Hamns omsättning har minskat mot föregående år p g a en förändrad redovisningsmetod för interna transaktioner. Periodens intäkter är högre än budget. Under perioden har extra ersättningar erhållits från Bygg och tekniknämnden samt Kommunstyrelsen med sammanlagt 719 tkr. För båtbottentvätten och septiktanken i hamnen har Kommunen erhållit LOVA bidrag med 781 tkr. Byggverksamheten visar ett överskott på 300 tkr p.g.a. minskade personalkostnader genom vakanta tjänster. Prognosen beräknas till ett nollresultat under förutsättning att det blir en normalvinter och att en extra ersättning erhålles för att täcka skärgårdstrafikens kostnader. Prognosen innehåller ökade kostnader för serviceuppdraget, vilket kompenseras med minskade kostnader inom parken. Kostnaderna för skärgårdstrafiken beräknas bli ca 300 tkr högre än den ersättning som utgår från Länstrafiken. Vilken verksamhet som kommer belastas med kostnaden är under diskussion.
MÅLUPPFYLLELSE OCH KVALITET – nämnd Övergripande mål i
Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
relaterat styrdokument
Nämndmål
(informationskälla)
(basår)
resultat 2013 2013
(styrdokument)
Hållbar utveckling – befolkningen ska öka med 700 inv/år (Vision 2020)
Utfall
Tillväxt Nöjdhet med handläggning av bygglovsärenden i helhet ska vara minst 8,0
Nöjdhet, skala 1-10 (intern verksamhetsstatisti k)
7,5 (2012)
8,0
Mätning genomförs under 4:e kvartalet
Verksamhetsstatistiken som är tillgänglig är inte tillräckligt stort för att få ett mätbart resultat till delårsbokslutet.
VOLYMER OCH NYCKELTAL – nämnd och produktion Januari - Augusti Utfall 2013
Utfall 2012 2012
Helår
Förändring
Prognos Prognos
Budget
Budget
1313-12
2013
2013
avvikelse
Volymer Antal bygglovsbeslut, st Antal detaljplaner, st
311
376
-65
550
600
-50
10
13
-3
15
25
-10
60
60
0
65
75
-5
0,7
1
-0,3
1
Nyckeltal Andel detaljplaner handlagda inom 6 månader, % Förnyelse av asfalt, %
1
0
31 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Vatten och avlopp
2.7 Avgiftskollektiven 2.7.1 Vatten och avlopp VÄSENTLIGA HÄNDELSER – nämnd och produktion
biosteget blivit klart och provdrift genomförts med goda resultat. Projektering har påbörjats av etapp 3, slamhanteringen. Slammet har omhändertagits under våren med ökade kostnader främst hanteringskostnader i form av rensningsarbeten för inblandning av kompost i slam som lagras för anläggningsmaterial, logistik och kostnad till entreprenör för slamhantering på åkermark. Ett arbete med att ta fram lösningar för Slamhanteringen pågår och återkoppling av förslag kommer att lyftas fram till politik efter 1 januari tillsammans med Renhållningen. Under våren har omfattande arbeten har utförts av Nyköping Vatten på uppdrag av NOVF, för att förnya och förstärka huvudledningarna från Högåsen in till Nyköping och Oxelösund. Tre nya medarbetare har anställts på Nyköping Vatten under våren för att stärka upp driftsidan i och med pensionsavgångar. Ytterligare rekryteringar pågår.
Kommuninvånarnas behov av rent och gott dricksvatten har tillgodosetts enligt livsmedelsverkets krav och rekommendationer. Producerat avloppsvatten har renats enligt uppsatta miljökrav. Fortsatt arbete har pågått under våren och sommaren för att sammanställa material till VA-plan enligt Nyköpings kommuns policy för styrdokument. Fortsatt arbete pågår med inmätningar av ledningsnät och att lagra in data till underhållssystemet VAbanken. På grund av den långa vintern och några omprioriteringar till ytterområden har tidplanen för centralorten blivit förskjuten till hösten 2013. Fortsatt exploatering runt om i kommunen, främst centralorten med både nya bostadsområden, industriområden och områden för kontor/handel. Färdigställande av Malmbryggshagen 3, Rosenhill 4, Arnö Norra och P-plats korvetten pågår. Kustledningsprojektet mellan Sjösa och Vålarö startade under våren i Sjösa. Fortsatt utveckling av Brandholmens avloppsreningsverk. Under sommaren 2013 har etapp 2
EKONOMI – nämnd och produktion Januari - Augusti
Nämnd, mnkr Produktionens resultat, mnkr Nettokostnad, mnkr
Helår
Utfall
Utfall
Förändring
Budget
Prognos
Budget
Budget
2013 2013
2012 2012
1313-12
avvikelse
2013
2013
avvikelse
5,8
7,5
-1,7
5,8
1,1
0
1,1
-1,8
-0,9
-0,9
-1,8
0
0
0
4,0
6,6
-2,6
4,0
1,1
0
1,1
Nettokostnad, kr per invånare
Nämnd Intäkterna för VA-kollektivet ligger 1,5 mnkr högre än samma period förra året. Anledningen är den taxehöjning som gjordes inför 2013. Nämndens kostnader uppgår till 3,1 mnkr högre än föregående år och beror på utökad beställning och höjd ambitionsnivå. VA-kollektivets intäkter för perioden ligger på 2,1 mnkr över budget. Anledningen att intäkterna är högre än budget är att budget 2013 baserades på utfall 2011 och budget 2012. Utfallet för 2012 var bättre än budgeterat.
32 (71)
Nämndens kostnader för perioden ligger på 3,7 mnkr under budget. Framförallt är det kapitaltjänstekostnaderna som avviker från budget och orsaken är att investeringarna under innevarande år inte ger helårseffekt på kostnadssidan. Dessutom finns i budgeten en kostnad för reglering mot resultatutjämningsfonden. Bygg- och tekniknämnden prognostiserar att intäkterna för VA-kollektivet på hela året uppgår till 2,6 mnkr över budget. Nämnden prognostiserar VAkollektivet kostnader för hela året uppgår till 1,5 mnkr under budget efter att nämnden ersatt Tekniska divisionen med 2,2 mnkr för merkostnader på grund av utökat serviceuppdrag och hantering av slammet. Bygg- och tekniknämnden avser att avsätta 3 mnkr till
Delårsrapport 2013-08-31 Vatten och avlopp
en investeringsfond för VA-kollektivet enligt 30 § lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Byggoch tekniknämnden prognostiserar ett resultat för VAkollektivet på 1,1 mnkr över budget. Resultatet regleras mot tidigare års negativa resultat.
Under 2013 har Nyköping Vatten haft 33 st läckor som har totalt kostat på 2,2 mnkr, snittkostnaden per läcka har varit 66,7 tkr. Budgeterad kostnad per läcka är 60 tkr. Det tillkommer kostnad för asfaltering av vattenläcka från 2012 som utförts i år till en kostnad av 115 tkr. För drift avlopp har konsultkostnader för tillståndsansökan och omstrukturering av miljörapport tillkommit, den kalla och snörika vintern har också inneburit att el, fjärrvärmer och vinterväghållning har varit dyrare. Prognosen helår pekar på ett 0 resultat efter extra ersättning med 2,2 mnkr från nämnden.
Produktion Flera externa uppdrag har utförts, vilket innebär högre både intäkter och kostnader med 3,7 mnkr. Ändrad redovisningsmetod avseende interna fördelningar samt ny verksamhet serviceuppdrag mot nämnden har införts för att lättare kunna se kostnaderna. Kostnaden för serviceuppdraget ligger 695 tkr över budget. MÅLUPPFYLLELSE OCH KVALITET - nämnd Övergripande mål i relaterat
Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
styrdokument
Nämndmål
(informationskälla)
(basår)
resultat
Utfall Utfall
2013
(styrdokument)
Nästa generation ska inte betala för den verksamhet som bedrivs idag (vision 2020)
Goda finansiella resultat
De som bor verkar och vistas här ska uppleva utvecklingen av ett hållbart Nyköpings (vision 2020)
Tillgänglighet
Resultatfondens utveckling
-8,2 mnkr (2011)
-6,7 mnkr
-5,6
Årlig förnyelse av vattenlednings-nä tet (VASS – Svenskt vattens VA statistik)
0,1 % (2011)
1%
0,53 % vatten (1,6 km)
-
5 km
Totala ledningsnätet: 2,6 km
VA ska vara i ekonomisk balans 1 % av kommunens vattenledningar och totalt 5 km ledningar ska vara förnyat den 31 december 2013
Målet beräknas nås vid årsbokslutet
VOLYMER OCH NYCKELTAL – nämnd och produktion Januari - Augusti Utfall 2013
Utfall 2012 2012
Volymer
Helår
Förändring
Prognos
Budget
Budget
1313-12
2013
2013
avvikelse
Antal VA-abonnenter, st
7015
6977
38
7020
7120
-100
Levererat dricksvatten, 100 m³
2489
2419
70
3810
3810
0
Debiterat dricksvatten, 100 m³
2291
2282
9
3120
3120
0
Behandlat avloppsvatten, 100 m³
3800
3916
-116
5800
6000
-200
Nyckeltal Nyckeltal Driftstopp i avloppsledning, st
7
16
-9
12
20
-8
33
28
5
50
60
-10
Kostnad dricksvatten från NOVF, kr/m³
2,60
2,00
0
2,30
2,60
0
Driftstopp i vattenledning > 8 timmar, st
12
-
-
19
6
13
12,00
10,30
1,70
12,00
10,70
1,30
Vattenledningsläckor, st
Kostnad dricksvatten egen produktion kr/m³
33 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Renhållning
2.7.2 Renhållning VÄSENTLIGA HÄNDELSER – nämnd och produktion
På grund av att deponiresten minskat så kraftigt har planerna på att anlägga en ny deponi lagts på is. Tekniska divisionen har i uppdrag och titta på alternativa lösningar. Ett lakvattenläckage på Björshult har inneburit omfattande utredningar och temporära åtgärder för att förhindra ett fortsatt läckage. Under året har det klargjorts att läckaget inte bara är vid södra delen av deponin utan att hela lakvattensystemet börjar bli gammal och behöver ses över. Permanenta åtgärder kommer att projekteras under hösten. På sikt planeras ett lokalt omhändertagande av lakvattnet på Björshult. En av de större problem som Renhållningen har brottats med tillsammans med Nyköping Vatten är att få avsättning för rötslammet från Brandholmens avloppsreningsverk. Utmaningen som vi står inför att hitta en hållbar lösning där vi kontinuerligt har en avsättning, där slammet används inom jordbruket. Om vi inte lyckas med det kommer det att uppstå en platsbrist på Björshults avfallsanläggning inom kort. I december 2012 anvisades 5 mnkr för att genomföra åtgärder på Björshults avfallsanläggning. Under det första halvåret har en dispositionsplan upprättats, förslag har tagits fram på arbetsmiljöförbättrande åtgärder samt projektering av ombyggnationen har påbörjats. Ett viktigt arbete med att ta fram en fungerande egenkontroll har påbörjats under 2013. Bland annat har det tagits fram ett nytt kontrollprogram för vatten som kommer att implementeras under september månad. 700 tkr är reserverade för avsättning avseende framtida sluttäckning av Björshults deponier.
Fokus har under 2013 legat på att genomföra de åtgärder i avfallsplanen som antogs under hösten 2012. En plockanalys genomfördes i november 2012 för att få ett referensvärde på vad hushållens avfall innehåller och hur duktiga hushållen i Nyköping är på att sortera. Resultaten från plockanalysen visar att mycket matavfall sorteras som restavfall. I jämförelse med andra kommuner kan Nyköping bli bättre på insamling av matavfall. Däremot är vi bra på insamling av återvinningsmaterial såsom t ex glas och tidningar. Ett nytt system för insamling av grovavfall har införts under året. Återvinningscentralen vid Lenningsväg har ersatts av utökade öppettider på Björshult och en mobil återvinningscentral som ställs upp i Nyköpings centralort enligt fastställt schema. I tätorterna har även grovflaken ersatts av den mobila återvinningscentralen. Dessutom planeras fyra återvinningscentraler att byggas i orterna Nävekvarn, Tystberga, Stigtomta och Jönåker. Dessa kommer att ersätta de grovflak som finns där idag. Syftet med det nya systemet är att öka medborgarnas tillgänglighet, göra det enklare att lämna ifrån sig farligt avfall, öka sorteringsgraden och därmed minska deponiresten och öka mängden återvunnet avfall. Omfattande informationsinsatser har genomförts både med anledning av det nya systemet och för att öka medborgarnas medvetenhet om avfall och återvinning. För att klättra ytterligare i avfallstrappan har nämnden har gett Renhållningen i uppdrag att göra en förstudie för ett återbruk i Nyköping som väntas bli klar i december 2013.
EKONOMI – nämnd och produktion Januari - Augusti
Nämnd, mnkr Produktionens resultat, mnkr Nettokostnad, mnkr
Helår
Utfall
Utfall
Förändring Förändring
Budget
Prognos
Budget
Budget
2013
2012 2012
1313-12
avvikelse
2013
2013
avvikelse
-0,8
0
-0,8
-0,8
-1,3
0
-1,3
0,8
3,6
-2,8
0,8
0
0
0
0
3,6
-3,6
0
-1,3
0
-1,3
Nettokostnad, kr per invånare
Nämnd Intäkterna och kostnaderna ligger högre än för samma period förra året.
34 (71)
Intäkterna ligger lägre än budget och kostnaderna ligger i enlighet med budget. Renhållningskollektivets prognostiserar att intäkterna för hela året 2013 landar på budget.
Delårsrapport 2013-08-31 Renhållning
Prognostiserade kostnaderna för hela året bedöms bli 1,3 mnkr över budget. Det negativa resultatet regleras mot tidigare års överskott (resultatutjämningsfond).
Produktion Resultatet är 2 800 tkr lägre än samma period föregående år. Till stor del beror det på att Björshult haft ökade kostnader för slamhanteringen och större mängd lakvatten pga läckage på lakvattensystemet. Lönekostnaderna ligger också högre än föregående år pga satsningen med nytt insamlingssystem för grovavfall och ökad satsning på information. Insamlingen visar ett plus jämfört med periodiserad budget vilket till största delen beror på att lägre kostnader för slamfordon, färre inköp av kärl och påsar under det första halvåret och avsatta medel för konsultkostnader som kommer först under hösten. Björshult visar ett negativt resultat jämfört med periodiserad budget vilket till största delen beror på kostnader för slamhanteringen och lakvattenläckaget. I redovisningen finns det med kostnader för slamhanteringen (700 tkr) som ska debiteras Nyköping Vatten och OxelöEnergi och kostnader för
klotterbilen (200 tkr) där faktureringen inte har kommit igång. Under 2013 har Renhållningen gjort omfattande förändringar i redovisningsprinciperna. Det innebär att budgetsiffrorna inta alltid stämmer överens med utfallet på enskilda poster och heller inte i jämförelse med föregående år. All åvc-verksamhet redovisas nu inom Björshults ansvarsområde. Renhållningens omsättning har minskat med ca 15 mkr genom ändrad redovisningsprincip för löne- och fordonskostnader. Under 2013 har också nya verksamheter för fordonsadministration bildats för att få en mer rättvis kostnadsfördelning. Björshults prognos för helåret är – 1500 tkr. 750 tkr är direktavskrivning projektering deponicellen i enlighet med KS beslut under 2013. 800 tkr avser ökade kostnader för lakvattenhanteringen och utebliven intäkt för gas. Nyköpings andel motsvarar – 1300tkr som regleras mot nämnden. Det negativa resultatet kommer vid årets slut att regleras mot Renhållningens resultatutjämningsfond.
MÅLUPPFYLLELSE OCH KVALITET - nämnd Övergripande mål i
Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
relaterat styrdokument
Nämndmål
(informationskälla)
(basår)
resultat 2013
(styrdokument)
Hållbar utveckling (ekologisk hållbarhet) Avfallshanteringen ska vara effektiv och återvinningen ska öka. (Avfallsplanen)
Utfall
Grön omställning 48 % av hushållsavfall återvunnet i förhållande till totala mängden hushållsavfall
Hushållsavfall återvunnet i förhållande till totala mängden hushållsavfall (KkiK)
45 % (2011)
48 %
47 % (2012)
Resultatet för 2013 kommer att redovisas under första kvartalet 2014. Utfallet 2012 tyder på att vi är på rätt väg. Under 2013 har åtgärder utförts som bör medverka till ökad återvinningsgrad, ett tydligt exempel är införande av mobil återvinningscentral och borttagning av grovflak på landsbygden.
MÅLUPPFYLLELSE OCH KVALITET - produktion Övergripande mål i relaterat Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
styrdokument
(informationskälla)
(basår)
resultat
Produktionsmål
2013
(styrdokument)
Produktionsstyrelsemål Kostnadseffektivitet
Utfall
Bättre Intäktskontroll genom inventering av abonnemang i samband med digitalisering av hämtställen
Mäts genom antal distrikt som blivit inventerade
0 st
8 st
0 st t.o.m. augusti
Renhållningen förväntas uppnå sina mål under 2013.
35 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Renhållning
VOLYMER OCH NYCKELTAL – nämnd och produktion Januari - Augusti Utfall 2013
Utfall 2012 2012
Helår
Förändring
Prognos
Budget
Budget
1313-12
2013
2013
avvikelse
Volymer 12 684
12 663
21
12 700
12 740
-40
Totalt deponerat avfall, ton
1 288
1 586
- 298
1 900
4 400
-2 500
Insamlat hushållsavfall, ton
8 439
8 186
253
12 200
11 500
700
-
-
-
48
48
0
160
157
3
225
220
-5
67
53
14
99
95
4
1 899
1 844
55
1 899
1 900
-1
Antal renhållningsabonnemang, st
Nyckeltal Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall – KkiK (%) Insamlat hushållsavfall, kg/invånare Insamlat farligt avfall från hushåll, ton Renhållningsavgift för ”normalvilla” (kr/år)
Deponimängderna har minskat drastiskt under 2012-2013. Anledningen är ett förändrat arbetssätt vid återvinningscentralen på Björshult. Det nya insamlingssystemet mobil återvinningscentral har också bidragit till minskade deponimängder. Deponin förväntas minska ytterligare när de fasta återvinningscentralerna i Nävekvarn, Stigtomta, Tystberga och Jönåker är i drift. Mängden insamlat hushållsavfall har ökat jämfört med samma period föregående år. Enligt Avfall Sverige har landet tyvärr inte lyckats bryta trenden, utan avfallsmängderna fortsätter att öka. Renhållningen håller på och tar fram en kommunikationsplan där det ingår många aktiviteter som förhoppningsvis ska leda till att medborgarna vill vara med och förändra sitt beteende kring avfallshantering och konsumtion.
36 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Miljö
2.8 Miljö VÄSENTLIGA HÄNDELSER – nämnd och produktion
inplanerade tillsynsbesök inte hinner genomföras under året. Detta medför ett behov av omfördelning av resurser inför 2014. Den ogenomförda kontrollen från tidigare år inom livsmedel, kommer att genomföras under året. Ingen ny skuld beräknas uppstå inför 2014.
Ökningen av inventeringstakten på enskilda avlopp, från 150 till 430 per år har inneburit en väsentlig ökning av inkommande avloppsärenden. För att klara hanteringen av den stora mängden beslutsärenden genomförs en översyn av delegationsordningen. Tillsyn inom tobaksområdet har påbörjats. Stora avvikelser har påträffats vilket leder till flera
EKONOMI – nämnd och produktion Januari - Augusti
Nämnd, mnkr Produktionens resultat, mnkr Nettokostnad, mnkr Nettokostnad, kr per invånare
Helår
Utfall
Utfall
Förändring
Budget
Prognos
Budget Budget
Budget
2013
2012 2012
1313-12
avvikelse
2013
2013
avvikelse
-4,4
-4,5
0,1
1,4
-8,7
-8,8
0,1
0,8
0
0,8
0,7
0
0
0
-3,6
-4,5
0,9
2,1
-8,7
-8,8
0,1
68
86
165
167
Nämnd
Produktion
Avvikelsen mot budget beror på att intäkterna är periodiserade i tolftedelar och den största delen av intäkter ligger före september månad. En ökad mängd ärenden medför ökade kostnader och intäkter (cirka 200 tkr). För att klara den ökade ärendehanteringen planeras en resursökning till produktionen inför 2014.
Avvikelsen mot föregående år och budget t.o.m. augusti beror på minskade personalkostnader p.g.a. långledighet och svårighet att rekrytera. Prognos för helåret visar på en minimering av avvikelsen t.o.m. augusti. Den minskade personalstyrkan har inneburit längre handläggningstider och minskad tillsyn på förorenade marker. Det har dock inte påverkat inventeringstakten på enskilda avlopp. En rekryteringsprocess pågår.
37 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Miljö
MÅLUPPFYLLELSE OCH KVALITET - nämnd Övergripande Övergripande mål i
Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
relaterat styrdokument
Nämndmål
(informationskälla)
(basår)
resultat
Utfall
2013
(styrdokument)
De som bor, verkar och vistas här ska uppleva att de får en god service av nyköpings kommun (Vision 2020)
Tillgänglighet Den tillsyn som nämnden fakturerar kund ska utföras inom tillsynskontrollperioden
Skuld för tillsyn/kontroll i timmar
Alla enskilda avlopp i Sverige ska vara åtgärdade senast år 2021. (Vattendirektivet)
Grön omställning
Bra företagsklimat med god vägledning och snabb myndighetshandläggn ing. (Vision 2020)
Professionellt bemötande
Alla enskilda avlopp ska vara inventerade senast 2019 och åtgärdade senast år 2021.
Andel nöjda kunder inom tillsyn och kontroll ska öka.
Livsmedel: 319 tim (2011) Miljö: 0 tim (2011)
Skuld 0 tim.
Skulden är inarbetad och ingen ny skuld förväntas uppstå inför 2014
Antal inventerade och åtgärdade enskilda avlopp (egna verksamhetssyste m). Utökning till 430 st per år för att nå målet.
1700 av 4700 (36 %) har inventerats och åtgärdats t.o.m. 2011. Varav 150 st år 2011.
Mål 430 st/år
200 inventerade t.o.m. augusti. Prognosen visar att målet kommer att nås innan årets slut.
Antal ändrade ärenden vid överprövning. (Egna verksamhetssyste m)
0 ärenden ändrades vid överprövning i bokslut 2011
0 st
0 st
Vissa indikatorer som t.ex. enkätsvar kan inte utläsas innan bokslut. Målen kan därför inte redovisas i delårsrapporten.
38 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Miljö
VOLYMER OCH NYCKELTAL – nämnd och produktion Januari - Augusti Utfall 2013
Utfall 2012 2012
Helår
Förändring
Prognos
Budget
Budget
1313-12
2013
2013
avvikelse
Volymer Gemensamma Beslut ändrade eller återförvisade av överprövande instans pga formella fel, st Överprövade ärenden, antal, st
0
0
0
0
0
43
600
700
-100
52
2
75
75
0
0
0
0
0
0
0
284
241
54
Volymer Miljö och hälsoskydd Anmälningar, ansökningar, registreringar, st Klagomål, st Remisser, st
50
39
11
90
85
5
285
289
-4
285
288
-3
60
55
5
116
92
24
220
215
5
220
54
42
12
69
200
149
51
430
430
Överklagade ärenden, st
18
-
25
10
15
Miljösanktionsavgifter, st
21
33
30
20
10
94
>90
90
-
>90
>90
Årsavgifter miljöskydd (exkl. hälsoskydd), st Inspektioner på årsavgiftsobjekt miljöskyddsobjekt, st Årsavgiftsobjekt hälsoskydd, st Inspektioner på årsavgiftsobjekt hälsoskydd, st Inventerade enskilda avlopp, st
-12
220 95
-26
Nyckeltal Miljö och hälsoskydd Andel ärenden handlagda inom 3 veckor (%) Andel nöjda kunder, % Volymer Livsmedel Anmälningar, ansökningar, registreringar, st
62
54
8
90
90
Klagomål, st
31
21
10
40
20
20
Remisser, st
38
25
13
45
40
5 -30
Anläggningar för livsmedelskontroll, st
505
467
38
500
530
Planerad livsmedelskontroll (IÖ), timmar
911
1100
-189
1700
1700
120*
50
70
180*
60*
467
-407
80*
Kontroll animaliska biprodukter, timmar
0
25
-25
Överklagade ärende, st
3
-
3
Extrakontroll livsmedel på årsavgiftsobjekt, timmar Tillsyn, folköl, tobak, receptfria läkemedel, timmar
300
-120*
500
-420*
0
300
-300
5
10
-5
>90
>90
Nyckeltal Livsmedel Andel nöjda kunder, %
-
*under 2013 redovisas endast fakturerbara timmar utförda under året. Budget är totalt antal nedlagda timmar.
39 (71)
Delårsrapport 2012-08-31 Överförmyndare
2.9 Överförmyndare VÄSENTLIGA HÄNDELSER – nämnd och produktion
Under perioden 2009-2013 har rutinerna vid överförmyndarkontoret effektiviserats så att handläggningstiden inom de mest frekventa typerna av ärenden har halverats. Noterbart är att antalet ställföreträdare ökar. Nämnden jobbar med rekryteringskampanjer för att värva fler ställföreträdare bland annat på facebook. Kampanjerna är nödvändiga för att möta behovet av det ökade antalet förvaltarskap. Nämndens mål om att samtliga i tid inkomna årsräkningar ska vara granskade till 1 juli uppnåddes inte i år. Orsaken är flera nya handläggare på kontoret. Nämnden har under våren granskats av Länsstyrelsen i Stockholm. Granskningsrapporten har ännu inte inkommit till nämnden.
Antalet förvaltarskap fortsätter öka jämfört med budget och jämfört med tidigare år i såväl Nyköping som Oxelösunds kommun. Ökningen har pågått de senaste åren och det finns ingen tendens på avmattning. Ökningen av förvaltarskap är ca 10 per år. För första gången på tiotal år minskar antalet godmanskap i Nyköpings kommun, däremot ökar antalet i Oxelösund varför det totala antalet godmanskap endast är något under budget. Antalet ensamkommande flyktingbarn har ökat bland annat som en effekt av att Trosa kommun har avtal med ett HVB hem beläget i Nyköpings kommun för ensamkommande flyktingbarn. Dessa barn ska ha god man i Nyköpings kommun.
EKONOMI – nämnd och produktion Januari Januari - Augusti
Helår
Utfall
Utfall
Förändring
Budget
Prognos
Budget
Budget
2013
2012 2012
1313-12
avvikelse
2013
2013
avvikelse
Nämnd, mnkr
-3,2
-2,9
0,3
-0,9
-3,6
-3,5
-0,1
Nettokostnad, mnkr
-3,2
-2,9
0,3 0,3
-0,9
-3,6 3,6
-3,5
-0,1 0,1
61
56
68
66
Nettokostnad, kr per invånare
Nämnd Den utbetalda ersättningen till ställföreträdare har minskat mellan år 2012 och år 2013. Det beror på att årsräkningarna granskats senare. Prognosen för helåret är budgetöverskridande för ersättning till ställföreträdare som en effekt av ökade volymer. Ersättningsnivån baseras på SKL:s rekommendationer. Då volymerna huvudmän har ökat prognostiseras ersättningen till ställföreträdare att öka i år och framöver.
40 (71)
Kostnaden för ensamkommande flyktingbarn har ökat från 72 tkr delår 2012 till 130 tkr delår 2013. Helårsbudget kostnad för de ensamkommande är 98 tkr och utfallet var 99 tkr helår 2012. Nämnden återsöker arvodet till den gode mannen för ensamkommande flyktingbarnen från Migrationsverket. Bidraget från Migrationsverket kan minska nämndens prognostiserade underskott för helåret. Intäkten från Migrationsverket är budgeterad till 15 tkr eftersom ersättningsdatum är så osäkert mellan budgetåren. Intäkten från migrationsverket för helår 2012 var 73 tkr.
Delårsrapport 2013-08-31 Överförmyndares
MÅLUPPFYLLELSE OCH KVALITET - nämnd Övergripande mål i
Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
relaterat styrdokument
Nämndmål
(informationskälla)
(basår)
resultat 2013
(styrdokument)
De som bor, verkar och vistas här ska uppleva att de får en god service av Nyköpings kommun. (Vision 2020)
Goda verksamhetsresultat
God service innebär tillgänglighet, valmöjlighet och ett professionellt bemötande
Valmöjlighet
100 % av samtliga årsräkningar som inkommit i rätt tid ska vara handlagda 1/7 varje år. Antalet ställföreträdare ska öka årligen med minst 7 %.
(Vision 2020)
De som bor, verkar och vistas här ska uppleva att de får en god service av Nyköpings kommun (Vision 2020)
Utfall
Trygghet och säkerhet Överförmyndarämnden ska ha juridiskt korrekt hantera ärenden rörande förmynderskap, förvaltarskap och godmanskap.
Antal i tid inkomna årsräkningar handlagda till 1/7 varje år.
100 % (Årsbokslut, 2011)
100 %
73 %
Antal ställföreträdare.
352 st (Årsbokslut, 2012)
406 st
394 st, 12 % ökning mellan 2012 och delår 2013
Ingen ställföreträdare ska ha fler än 10 uppdrag.
2 ställföreträdare har fler än 10 uppdrag
Vi garanterar att vi handlägger ett byte av ställföreträdare inom 3 månader.
Förslag på ny ställföreträdare har tagits fram i samtliga ärenden inom tre månader.
Nämnden hanterar ärenden på ett sådant sätt att <1 % av nämndens myndighetsbeslut upphävs vid överklagan.
<1 % Manuell mätning
0 st
0 beslut har upphävts
Nämnden ska hantera ärenden så att det i inget fall leder till anmärkning från JO eller Länsstyrelsen.
0 st Manuell mätning
0 st
0 st
Ingen huvudman ska inlämna synpunkt på att man saknar information från nämnden.
0 st
0 st
En synpunkt har inkommit under året med förbättringsförslag på årsräkningsgranskning
Nämndens mål om att samtliga i tid inkomna årsräkningar ska vara granskade till 1 juli uppnåddes inte, detta på grund av nya handläggare på kontoret. De nya handläggarna har deltagit på ett flertal kurser för att snabbare komma in i verksamheten. Ett projekt kommer under hösten genomföras på kontoret för att förenkla årsräkningsgranskningen både för ställföreträdarna och för kontoret.
Utredningen SOU 2013:27 Vissa frågor om gode män och förvaltare är på remiss. Utredningens främsta syfte är att säkerställa att det finns tillgång till kvalificerade och lämpliga ställföreträdare. I utredningen föreslås inga större ekonomiska förändringar som påverkar kommunens budget. En annan fråga i utredningen har varit att säkerställa att det finns tillgång till relevant statistik över överförmyndarnas verksamhet. Det saknas idag goda
41 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Överförmyndare
jämförelser med andra kommuner. En jämförelse mellan ca 20 kommuner visar att medelantal akter per anställd är 257 st och Nyköpings kommun hade 2012
just 257 st per anställd. Högsta antalet var 384 akter per anställd (Linköping) och lägsta antalet var 164 akter per anställd (Vimmerby och Kristinehamn).
VOLYMER OCH NYCKELTAL Januari - Augusti
Volymer Förvaltarskap Nyköping Förvaltarskap Oxelösund
Utfall 2013
103
Utfall 2012 2012
97
Helår
Förändring
Prognos
Budget
Budget
1313-12
2013
2013
avvikelse
6
105
100
5
30
27
3
30
28
2
TOTALT antal förvaltarskap
133
124
10
135
128
7
Godmanskap – Nyköping
342
347
-5
345
360
-15
Godmanskap – Oxelösund
74
65
9
75
72
3
TOTALT antal godmanskap
416
412
4
420
432
-12
19
9
9
161
215*
-54*
Varav Ensamkommande flyktingbarn Nyköping Ensamkommande flyktingbarn Oxelösund TOTALT Ensamkommande flyktingbarn Förmynderskap – Nyköping*
0
1
-1
19
10
8
161
235*
-74
Förmynderskap – Oxelösund*
37
50*
-13
39
39*
0
TOTALT antal förmynderskap* förmynderskap*
198
285* 285*
-87
200
254* 254*
-54*
Antal gode män/förvaltare – Nyköping
314
293
23
320
329
-9
Antal gode män/förvaltare – Oxelösund TOTALT antal gode män/förvaltare
80
51
29
80
77
3
394 394
344
52
400
406
-6
Nyckeltal Antal uppdrag per ställföreträdare - antal ställföreträdare med fler än 5 uppdrag
16
10
6
16
-
-
- antal ställföreträdare med fler än 10 uppdrag
2
1
1
2
0
2
81
87
-6
81
90
-9
73
100
-27
100
100
-27
-
100
-
100
100
-
Andel årsräkningar inkomna i rätt tid, % Andel årsräkningar som inkommit i rätt tid och som granskats till 1:a juli, % Andel granskade årsräkningar per 31 dec, %
* Antalet akter för förmyndarskap är normalt ca 200 st/år varav 160 st i Nyköping och ca 40 st i Oxelösund. Under år 2012 angavs felaktigt antalet förmyndare dvs om det fanns två föräldrar räknades båda. Korrigering genomförs i budget 2014.
42 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Övriga nämnder
2.10 Övriga nämnder VÄSENTLIGA HÄNDELSER
att verka för en standardisering av kommungemensamma tillämpningar inom dessa områden. En gemensam kartenhet skapar även goda förutsättningar för att möta omvärldens krav på mät- och kartverksamheten inom exempelvis fysisk planering, bygglovshandläggning, markförvaltning och exploaterings samt utveckling av GIS-tjänster.
Kommunfullmäktige har under året förberett för införande av läsplattor. Ledamöterna kommer från och med första september att få samtliga kallelser och protokoll digitalt. Under året har Nyköpings-Oxelösunds Gemensamma Servicenämnd arbetat med att samordna mät-, kart och GIS-tjänster. Syftet är att uppnå kostnadseffektivitet genom ett bredare användarunderlag samt
EKONOMI Januari - Augusti
Helår
Utfall
Utfall
Förändring
Budget
Prognos
Budget
Budget
2013
2012
1313-12
avvikelse
2013
2013
avvikelse
Kommunfullmäktige, mnkr
-3,8
-3,6
-0,2
-0,4
-5,3
-5,1
-0,2
Revision, mnkr
-1,3
-1,5
0,2
0,1
-2,0
-2,0
0,0
Valnämnd, mnkr
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Servicenämnd, mnkr
0,0
0,0
0,0
0,0
-0,1
-0,1
-0,0
Nettokostnad, mnkr
-5,1
-5,1
0
-0,3
-7,4
-7,2
-0,2
97
98
140
136
Nettokostnad, kr per invånare
För Kommunfullmäktige och Övriga nämnder noteras inga större avvikelser vare sig mot föregående år eller jämfört med budget. De mindre avvikelser som finns beräknas i stort jämnas ut vid årets slut
Helårsprognosen visar på -0,2 för Kommunfullmäktige och det beror på större kostnader jämfört med budget för förtjänsttecken. Åtgärder har vidtagits för att begränsa överdraget.
43 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Kommunstyrelsen
2.11 Kommunstyrelsen VÄSENTLIGA HÄNDELSER – nämnd och produktion
Tillväxt I Svenskt Näringslivs ranking av lokalt företagsklimat förväntas Nyköping hamna på plats 85, vilket är en förbättring med 7 platser jämfört med föregående år. Under kvartal två har ett fördjupat arbete pågått för att analysera hur näringslivet i Nyköping mår och vilka behov som finns. De omfattande mässorna Ung Företagsamhet och Gastronomiskt forum genomfördes under våren, båda med mycket bra deltagarantal och fina omdömen som resultat. Bo i Nyköping-kampanjen har intensifierats med insatser för webbplatsen boinykoping.nu, dels i form av en film av Nyköping ur den fotograferade hunden Abbys perspektiv, dels genom en omgjord webbplats som har flyttat till webbportalen nykoping.se. Resultatet i befolkningsutvecklingen är glädjande, Nyköpings kommun har ökat sin befolkning med 356 personer sedan årsskiftet, vilket är den största ökningen hittills under 2000-talet. Procentuellt sett är befolkningsökningen i Nyköpings kommun den näst högsta i Sörmland och den är dubbelt så hög som riksgenomsnittet. Kommunens webbplats nykoping.se har genomgått en re-design med syfte att göra det enklare att navigera även från andra plattformar än datorn. Omkring en femtedel av besöken kommer från mobiltelefoner. Antalet besökare och kundkontakter ökar stadigt både för Turistbyrån och för webbplatsen Nyköpingsguiden.se. Arbetet med att förbättra Nyköpingsguidens evenemangsdel är inledd och evenemangsguiden ska översättas. Turistmarknadsföringens satsning på riktade aktiviteter mot besöksnäringen och nyköpingsborna har fortsätt under sommaren 2013 och resultaten är positiva. Den internationella marknadsföringen har också gett goda resultat och vi ser en ökning av besök till Nyköpingsguiden.se (visitnykoping.se) och till Turistbyrån. Under våren har ett utvecklingsarbete av kommunens grafiska profil genomförts för att skapa några ”undervarumärken”. Det gäller stora och konkurrensutsatta verksamheter som behöver profilera sig med en egen logotype, men utan att kopplingen till Nyköpings kommuns varumärke går förlorad. Nyköpings gymnasium har med stöd av Kommunikationsavdelningen framgångsrikt skapat en egen profil som delvis bygger på gymnasieelevernas egna bilder och Nyköpings Arenor har utvecklat en egen undervarumärkesprofil för att förbättra marknadsföringen av Nyköping som evenemangsort både mot målgrupperna arrangörer och den stora publiken. En reviderad Grafisk profil ska läggas fram för beslut under hösten 2013. Processen för hur kommunen kommunicerar vid vattenläckor och andra större avbrott i kommunens
44 (71)
service har ytterligare förbättrats. I det här arbetet spelar Facebooksidan Nyköpings kommun en allt större roll. Sidan har idag 888 följare vilket är cirka 300 fler än vid årsskiftet. Funktionen ”kommunikatör i beredskap” har inrättats just för att kunna säkra god kommunikation i kris och större avbrott i den kommunala servicen. Medborgardialog Medborgardialog har påbörjats i kommunen, utifrån initiativ från den politiska majoriteten. Under hösten 2013 kommer medborgardialog att genomföras med syfte att förbättra för kommunens cyklister. Hållbar utveckling Nyköpings kommun har varit pilotkommun för projektet Ledningssystem för hållbar kommun, som letts av SKL och SIS. En utvärdering och rapport kommer under hösten att presenteras. Internationellt Internationellt utbyte med vänorten Salascgriva, Lettland har genomförts och resulterade i ett gemensamt EU-projekt. Utbyte har även skett med kinesiska regioner. Detta utbyte har innefattat demokrati och ungdomsfrågor, särskilt rörande verksamhet vid Ungdomsmottagningen. E-samhället Beslutet att tidigarelägga satsningen på en dator till varje elev har resulterat i beställningar av datorer till de elever inom årskurs 4-9 som saknat en egen dator. Planering för införande av elevportal för installation av programvaror samt plattform för e-post har genomförts. Införande av elevportal och plattform för e-post pågår och driftssättning planeras i anslutning till höstens skolstart. Kollektivtrafik Ett nytt kostnadsfördelningsavtal gäller från 1 januari 2013. Detta innebär kortfattat att kommunen är kostnadsansvarig för stadsbusstrafik och landsbygdstrafik inom kommunen. Landstinget Sörmland kommer att vara kostnadsansvarig för stombusstrafik och tågtrafiken. Förstärkningstrafik under morgontimmarna i stadstrafiken har genomförts. Förstärkningstrafik trafikerar under oktober – april. Arbetet med ett nytt resecentrum fortsätter och har intensifierats under perioden och kommer att integreras med en översyn av trafiksituationen i och kring det nya resecentrumområdet. Räddning och säkerhet Under den första delen av året som gått har inga omfattande händelser inträffat. Trafikolyckor ligger fortfarande högt i statistiken, de är dock färre än föregående år. Målet med att få ned antalet onödiga automatiska brandlarm är uppfyllt. Fram tom aug i år var antalet
Delårsrapport 2013-08-31 Kommunstyrelsen
larm 152 st jämfört med 198 st förra året. Medeltalet för de fem senaste åren ligger på 178 st. Försäkrings- och skadeståndsärendena ligger fortfarande på en relativt hög nivå. Anmälningsrutinerna har utvecklats genom digitalt formulär på kommunens hemsida. Kommunens brottsförebyggande arbete fortsätter att fokusera på bland annat grannsamverkan där antalet aktiva områden ständigt ökar. Samarbetet mellan kommunen och polisen fortsätter med brottsförebyggande samordnare och kommunpoliserna som samordnande funktioner.
Nyuppstartade projekteringar är t ex ny skola i Stigtomta, ny förskola i Svalsta samt omställning av skola i Ålberga. Samhällsbyggnad Under sommaren har naturvärdesinventering och filmning av kommunens vatteninnehav genomförts i syfte att undersöka förutsättningarna för ett marint reservat Tillväxtmålet med att skapa 300 nya byggrätter prognostiseras att uppnås tack vare ett stort antal byggrätter inom detaljplan för Kv Förrådet. Ekonomisk oro nationellt och internationellt riskerar att begränsa försäljning och bostadsbyggande under 2013. För att motverka detta föreslås att kontakter med exploatörer och bostadsbyggare intensifieras. Flera större projekt kommer under året att hanteras. Bland dessa kan nämnas Åkroken, företagsparken på Arnö och markföroreningar i Kungshagen. Under året pågår planering för flera stadsbyggnadsprojekt med stort allmänt intresse. Bland dessa kan nämnas planeringen för omvandlingen av Nicolaiområdet, Tessinområdet och Teaterstråket med gamla brandstationen. Under hösten kommer ombyggnaden av Spelhagsvägen och Tolagsgatan slutföras.
Kommunfastigheter Köpeavtal är tecknat med köpare på fastigheten Gripen 23 . Ett köpeavtal för Vattensportens Hus är skickat till aktuell köpare. Bruksgränd 6 med lägenheter och Waldorf förskola ligger hos mäklare för försäljning. Hjortensbergsbadet har stängts för en större renovering och öppnas igen under 2015. Gamla brandstationen är iordningställd för Stöd & Utveckling, som kommer att flytta in i mitten av september. Ombyggnationen av Gripenskolan fas 1 pågår med omställning av gymnastiksal och expeditionsbyggnad, beräknas vara klart under hösten 2013.
EKONOMI – nämnd och produktion Januari - Augusti
Helår
Utfall
Utfall
Förändring
Budget
Prognos
Budget
Budget
2013 2013
201 2012
1313-12
avvikelse
2013 2013
2013 2013
avvikel se
Kommunstyrelsen inkl KLK, mnkr Räddning och säkerhet, mnkr Kommunfastigheter, mnkr Samhällsbyggnad, mnkr Nettokostnad, Nettokostnad, mnkr Nettokostnad, kr per invånare
-158,8
-160,0
1,2
13,3
-257,9
-258,3
0,4
4,7
2,8
1,9
4,4
0,8
0,0
0,8
-0,7
-2,5
1,8
0,2
0
0,0
0
2,8
0,7
2,1
2,7
0,7
0,0
0,7
--152,0 152,0
-159,0 59,0
7
20,6
-256,4
-258,3
1,9
2 885
3 052
4 861
4 897
Kommunstyrelsen och Kommunledningskontoret Nettokostnaderna för Kommunstyrelsen och Kommunledningskontoret har minskat med 1,2 mnkr jämfört med samma period 2012. Jämfört med den periodiserade budgeten finns en positiv avvikelse 13,3 mnkr. En stor del av avvikelsen, 4,2 mnkr, beror tyvärr på ett periodiseringsfel och den verkliga avvikelsen är +9,1 mnkr. IT-enheten redovisar ett överskott med 5,0 mnkr och orsaken är bl a lägre kapitaltjänstkostnader, lägre personalkostnader samt att ingen uppgradering görs av växeln. KS-ofördelade medel har beslut på 2,6 mnkr som ännu inte betalats ut. I övrigt så är det något lägre kostnader på flera enheter/avdelningar.
Sammantaget beräknas en positiv avvikelse med 0,4 mnkr jämfört med budget för helåret. IT-avdelningen beräknas gå +3 mnkr bl a pga lägre kostnader inom telefoni då växeln inte uppgraderas. Övriga enheter Inom KLK lämnar mindre avvikelser åt både det positiva och negativa hållet. Kollektivtrafikens helårsprognos är -2,0 mnkr och orsaken är förändringar i den sk omräkningsfaktorn.
Produktion Räddning och säkerhet Jämfört med 2012 är resultatet 1,9 mnkr högre. Det är intäkterna som är högre pga av större kommunbidrag med anledning av ökade kapitaltjänstkostnader. Jämfört med budget är avvikelsen positiv och uppgår till +4,4 mnkr. I resultatet ingår positiva avvikelser för
45 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Kommunstyrelsen
Trosa och Gnesta med 0,5 mnkr, vilket innebär att Nyköping-Oxelösunds resultat uppgår till +3,9 mnkr. Kommunskydd har haft lägre försäkringskostnader och lägre självriskkostnader vilket gör att de ligger på +1 mnkr. De externa utbildningarna har gått över förväntan och visar på +0,6 mnkr. Räddning o Säkerhet har även fått pengar, 0,4 mnkr, till förprojektering av Björshult vilka ännu inte utnyttjats. Kostnaderna är lägre pga sänkta rakellicenskostnader samt lägre kostnader för bilservice. Även lönekostnaderna är lägre pga vakanser och senare tillsatta tjänster mot budgeterat. För helåret prognostiseras en positiv avvikelse med 0,8 mnkr. Orsaken till den positiva prognosen beror främst lägre lönekostnader. Kommunfastigheter Ändrat redovisningsmetod gällande interna transaktioner gör att omslutningen på intäkter och kostnader är lägre under 2013 jämfört med 2012. Omslutning av riktade medel är lägre under 2013 jämfört med 2012, samt högre omslutning av intäkter och kostnader pga tillkommande objekt och ökade antal inhyrda paviljonger. Delår visar ett resultat på 0,7 mnkr mot -2,5 mnkr för 2012. Jämfört med budget är hyresintäkter lägre pga ökade tomställda ytor under året. Högre kostnader för energi- och snöröjningskostnader med 4,3 mnkr som täcks av lägre kostnader för tillsyn & larmkostnader, skador/skadegörelse samt personalkostnader personal pga sjukfrånvaro och föräldraledighet. KS
ersättning och kostnader för riktade medel uppgår till 10,0 mnkr. Jämfört med årsbudget är intäkterna lägre pga tomställda lokaler och inhyrda objektet ”Perioden” som lämnas i september samt mindre beställningsarbete. Kostnaderna för snöröjning och energi beräknas bli högre än budget som täcks av lägre kostnader för tillsyn, larm och skador samt lägre personalkostnader pga sjukskrivningar och föräldraledigheter Samhällsbyggnad Jämfört med 2011 är resultatet för perioden 2,1 mnkr bättre. Samtidigt är budgetavvikelsen +2,7 mnkr på grund av att en del av kostnader för utredningar av utvecklingsområden samt marintreservat på Plan och naturenheten kommer senare under året. Kostnader för annonsering och kopiering i samband med plansamråd har minskat beroende på ändrad arbetssätt. Driftskostnader för Väderbrunn ligger lägre än periodens budget jämfört med samma period föregående år. Möjlig förklaring kan vara att en hel del åtgärder gjordes direkt efter övertagande under år 2012. En del av åtgärder inom övrig mark är senarelagda där av avvikelse från periodens budget. Prognosen för helår uppgår till +0,7 mnkr och beror främst på att Utredningar inom utvecklingsområden inom planarbetet inte kommer att göras i samma omfattning som budgeterat. Därav lägre kostnader för köp av tjänst.
MÅLUPPFYLLELSE OCH KVALITET - nämnd Övergripande mål i
Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
relaterat styrdokument
Produktionsmål
(informationskälla)
(basår)
resultat resultat
Utfall
2013
(styrdokument)
Kommunfastigheter Fokus på effektivitet och kvalitet skapar bra förutsättningar för en god ekonomi, god service och hållbar utveckling (Vision 2020)
Kostnadseffektivitet
Kommunen går före i den gröna omställningen (Vision 2020)
Grön omställning Avveckla fossila bränslen
Mediakostnad/m (egen statistik)
2
2
133 kr/ m (2012)
131,3 kr/ m
2
Utfall per augusti = 108 kr/ m2
Minskad mediaförbrukning av fjärrvärme och el (graddagsjusterat) 3
Oljeförbrukning/ 3 m (egen statistik)
129 m (2012)
100 m
NKI-värde från SKL eller SBA
2011: 78
80
3
Förbrukning per augusti = 100 m3
Sörmlandskustens räddningstjänst God service förutsätter ett professionellt bemötande (Vision 2020, handlingsprogram för Säkerhet och Trygghet 20122016)
46 (71)
Professionellt bemötande Tillhöra de 25 % bästa avseende service inom brandförebyggand e myndighetsutövni ng
77 i insikt 2013 (för 2012 ärenden)
Delårsrapport 2013-08-31 Kommunstyrelsen
VOLYMER OCH NYCKELTAL – nämnd och produktion
Januari - Augusti Utfall
Utfall 201 2012
2013 2013
Helår Förändring
Prognos
13-12
2013 2013
Budget 2013 2013
Budget avvikelse
Kommunstyrelsen Placering i näringslivsranking av lokalt
85
92
+39
85
-
-
5 300
4 925
+75
8 000
8 000
0
Antal rörelser/insatser totalt i regionen
940/770
1 083/848
-143/-78
1480/1110
1600/1200
-120/-90
Antal bostadsbränder, totalt inkl tillbud
26
27
11
43
40
+3
Antal säkerhetsronder (Nyköping)
11
13
-2
16
16
0
315
188
+127
430
400
+30
20
37
-17
40
50
-100
120
134
-14
104
69
35
företagsklimat8 Sörmlandskustens räddningstjänst Antal utbildade personer, totalt
Antal tillsyner, totalt Förnyade och nya tillstånd, totalt Kommunfastigheter Planerat underhåll inkl riktade medel, kr/m²
71
64
7
71
69
2
Energikostnader inkl STÖV, kr/m²
201
184
17
198
185
13
Energikostnader exkl STÖV, kr/m²
176
158
18
173
146
27
27
19
8
28
26
2
Antal sålda småhustomter
7
2
5
20
10
10
Antal sålda flerbostadshustomter
0
1
-1
3
6
-3
Antal sålda arbetsplatstomter
0
1
-1
1
5
-4
Planerat underhåll exkl riktade medel, kr/m²
Akutunderhåll, kr/m² Samhällsbyggnad
8
Undersökning som görs av Svenskt Näringsliv. Rankingen baseras på en enkätundersökning som görs i slutet av varje år. Resultaten presenteras i början av nästkommande år.
47 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Produktionsstyrelsen
2.12 Produktionsstyrelsen VÄSENTLIGA HÄNDELSER Medarbetare Under våren avslutades pilotprojektet med att erbjuda heltidsanställningar inom tidigare division Vård och omsorg. Projektet genomfördes inom 4 grupper och totalt omfattades 34 deltidsanställda medarbetare. Slutrapporten från pilotprojektet kommer att redovisas under hösten 2013, därefter fattas beslut om ett eventuellt breddinförande. Som ett led i kommunens arbete med jämställdhet och mångfald beslutade KS under våren om nya riktlinjer för mångfald ur ett medarbetarperspektiv vilka ersätter det tidigare jämställdhetsprogrammet. Arbetet med att utbilda alla arbetsgrupper i samverkansavtalet har fortsatt. Syftet är att utbilda medarbetarna om möjligheterna till inflytande på sin arbetsplats och att påverka sin arbetsmiljö. Ungefär 100 utbildningstillfällen har genomförts sedan 2012. Under våren HBT-certifierades delar av förebyggande enhetens verksamheter inom division social omsorg. HBT står för homo -bi och transpersoner och certifieringen genomfördes av RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter). Syftet med certifieringen var att höja kompetensen om HBT-frågor för att skapa ännu bättre förutsättningar för ett bättre bemötande och ökat förtroende hos medborgarna. Ledarutvecklingsprogrammet för nyanställda chefer avslutades under våren. Programmet har pågått under ett år och innehåller 13 seminarier. En planering inför ett reviderat ledarutvecklingsprogram har gjorts inför hösten 2013. Lokaler och utrustning Ett antal större lokalprojekt pågår i kommunen, bl a ny högstadieskola, nytt äldreboende och renovering av badhuset. Lokalresursplanen har under våren 2013 färdigställts ur ett fastighetsperspektiv. Under hösten kompletteras planen med verksamheternas behov av lokaler och fastigheter med hänsyn tagen till kommunens översiktsplanering. Projektet att samordna livscykelhanteringen av skrivare/multifunktionsskrivare har påbörjats. Upphandlingen har slutförts, utskriftssortiment finns beskrivet i tjänstekatalogen och planering för den fysiska inventering som påbörjas till hösten har genomförts.
48 (71)
Inför uppdateringen av Windows 7 och Office har PCmodeller, kringutrustning, programvaror och verksamhetssystem verifierats. Utrullningen har påbörjats med detaljplanering för att antingen byta ut, uppgradera eller avveckla datorer under hösten. Beslutet att tidigarelägga satsningen på en dator till varje elev har resulterat i beställningar av datorer till de elever inom årskurs 4-9 som saknat en egen dator. Planering för införande av elevportal för installation av programvaror samt plattform för e-post har genomförts. Införande av elevportal och plattform för e-post pågår och driftssättning planeras i anslutning till höstens skolstart. Inom ramen för uppdraget att införa E-tjänstekort till alla anställda i kommunen har en koppling mot Skatteverket för verifiering av personuppgifter införts. Därefter har en synkronisering av namnuppgifterna i kommunens lönesystem med Skatteverkets namnregister genomförts. Effektiva processer LEAN som arbetsmetod har börjat införas inom Samhällsbyggnad och bemanningscentralen inom Division Social omsorg. Ambitionen är att metoden ska spridas vidare inom övriga delar i kommunen. Kommunstyrelsen har beslutat att samordna kommunens skolskjutsorganisation. Samhällsbyggnad kommer att överta ansvar och planering från skolorganisationen under året. Kostnadseffektiviteten inom den kommunala hemtjänsten har utretts och division Social omsorg har presenterat en åtgärdsplan för att komma tillrätta med det ekonomiska underskottet. Ledamöter i kommunstyrelse och nämnder har under våren erhållit läsplattor har och samtliga verksamhetsnämnder undantaget miljönämnden har nu enbart digitala kallelser. Ledamöterna i kommunfullmäktige kommer att erhålla läsplattor i september. Upphandlingen av ett nytt HR-system påbörjades under våren. Syftet är hitta ett användarvänligt system med minskad administration som följd.
Delårsrapport 2013-08-31 Produktionsstyrelsen
MÅLUPPFYLLELSE OCH KVALITET Flera av produktionsstyrelsens mål följs upp i årsbokslutet. Uppföljningen av målen kring kostnadseffektivitet, processeffektivitet och professionellt bemötande baseras på en sammanvägning av utfallet för de mål som divisioner och verksamheter brutit ned i respektive internbudget. Övergripande mål i
Målområde
Indikator
Basvärde
Förväntat
relaterat styrdokument
Nämndmål
(informationskälla)
(basår)
resultat 2013
(styrdokument) (styrdokument)
Ett strukturerat lednings- och kvalitetsarbete (Vision 2020)
Utfall
Kommunal organisation
Andel enheter med HRI-värde > 50 (Reflectmätning)
55 % (2011)
> föreg år
Följs upp i årsbokslutet
Andel enheter med HRI-värde < 50 som genomför åtgärder enligt åtgärdsplan (Intern uppföljning)
Saknas
100 %
Följs upp i årsbokslutet
Sjukfrånvaron ska vara max 4 %
Andel sjukfrånvaro av arbetad tid, %
4,7 % (2011)
<4%
6,4 %
Fokus på effektivitet och kvalitet skapar bra förutsättningar för en god ekonomi, god service och hållbar utveckling (Vision 2020)
Kostnadsffektivitet Verksamheten ska bedrivas effektivt och ändamålsenligt
Indikatorer har specificerats i verksamheternas internbudgetar
-
-
Målet är inte uppfyllt
Fokus på effektivitet och kvalitet skapar bra förutsättningar för en god ekonomi, god service och hållbar utveckling (Vision 2020)
Processeffektivitet
Indikatorer har specificerats i verksamheternas internbudgetar
-
Målet är delvis uppfyllt.
Ett professionellt bemötande inger tillit och förtroende (Vision 2020)
Professionellt bemötande Öka andel medarbetare med relevant kompetens
Andel medarbetare med relevant kompetens, %
Specificeras i respektive verksamhets internbudget
> föreg år
Målet är delvis uppfyllt.
Kommunen ska vara ett föredöme och välja de bästa alternativen ur miljö- och hälsosynpunkt (Miljöoch folkhälsostrategi)
Grön omställning
Andel miljöfordon, % (KKIK)
64 (2011)
> föreg år
Följs upp i årsbokslut
80 % av enheterna har ett HRI-värde över 50
Minimera antal fel
Miljöpåverkan av resor i tjänsten ska minska
49 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Produktionsstyrelsen
Kommunal organisation Utifrån Vision 2020 och målområdet kommunal organisation finns tre produktionsmål varav två kommer att följas upp vid årsbokslutet. Målet att kommunens sammanlagda sjukfrånvaro ska understiga 4 % har inte uppnåtts. Sjukfrånvaron var under perioden 6,4 % jämfört med 5,6 % föregående år. Trenden med en ökad sjukfrånvaro märks över hela arbetsmarknaden. Fortsatt fokus på hälsofrämjande insatser är en viktig åtgärd tillsammans med ledarutbildningsinsatser inom rehabilitering och arbetsmiljö. Kostnadseffektivitet Indikatorer som har följts upp i delårsbokslutet är bland annat kostnad för akut fasighetsunderhåll/kvm, antal tomställda kvm lokalyta, leveranstider och kvalitet i interna processer. Både tomställd lokalyta och akutunderhållet har minskat men inte så mycket som förväntades i budget. Aktivt arbete pågår för att minska akutunderhållet och prognosen för helåret är att tomställd yta ska nå målet. När det gäller interna processer har t ex andel felaktiga fakturor ökat och IT-enhetens projekt har 50 % av beställda uppdrag levererats på utlovad tid och till rätt kostnad. Målet var 75 %.
Processeffektivitet Målet att minimera antal fel har bedömts som delvis uppfyllt bland annat mot bakgrund av följande indikatorer: andel gymnasieelever med grundläggande behörighet till högskola (ökat från 83 till 87 %, mål 87 %) andel utlån/återlämningar på biblioteket som sker via automatik (ökat från 78 till 89 %, mål 90 %) andel ärenden med orsak ”arbetshinder, ej utrett arbetshinder” som beviljats ekonomisk bistånd (är oförändrat 16 %, mål 12 %) kostnaden för felaktiga larmutryckningar till kommunens fastigeter (prognos minskning från 600 tkr till 500 tkr, mål 400 tkr) andel dukade ärenden i nämnderna (har ökat från ca 5 till ca 10 %, mål högst 1 %) andel ärenden i IT-supporten som lösts inom 3dagar (har ökat från 84 till 87 %, mål 87 %) Professionellt bemötande Målet bedöms delvis uppfyllt med hänsyn till att andelen undersköterskor inom DSO med relevant kompetens har ökat från 70 % till 72 % och andel lärare på Nyköpings gymnasium med pedagogisk högskoleexamen har ökat från 74 % till 77 %. Samtidigt har andelen lärare (heltidstjänster) på gymnasiesärskolan med specialpedagogisk högskoleexamen minskat från 16 % till 7 %. Måluppfyllelsen för helåret är svår att prognostisera med hänsyn till att många verksamheter har valt indikatorer som följs upp i årsbokslutet
VOLYMER OCH NYCKELTAL Januari - Augusti Utfall 2013
Andelen arbetsplatser med ett HRI-värde över 50, % Genomsnittligt HRI-värde, hela kommunen
Utfall 2012 2012
Helår
Förändring
Prognos
Budget
Budget
1313-12
2013
2013
avvikelse
Mäts under
-
-
>få
>få
-
-
-
-
hösten -”-
Sjukfrånvaro, %
6,4
5,6
1,1
-
<4 %
Korttidssjukfrånvaro, %
3,0
2,7
0,3
-
-
0,9
0,8
0,1
-
-
Andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnliga medarbetare
50 (71)
-
Delårsrapport 2013-08-31 Produktionsstyrelsen
Antal anställda 20132013-0707-31
20122012-0707-31
Förändring 1313-12
Tillsvidareanställda Barn Utbildning Kultur
1 716
1 747
-31
Division Social omsorg
1 480
1 542
-62
Tekniska divisionen
175
166
9
Centrala funktioner
272
260
12
3 642
3 715
-73
Barn Utbildning Kultur
111
60
51
Division Social omsorg
110
39
71
Summa tillsvidareanställda
Visstidsanställd
Tekniska divisionen
20
6
14
Centrala funktioner
24
16
8
Summa visstidsanställda
264
121
143 143
Medarbetare, totalt antal
3906
3 836
70
Det totala antalet anställda inom Nyköpings kommun har ökat med 70 st sedan årsskiftet, ökningen utgörs av visstidsanställda som ökat med 143 personer. Andelen tillsvidareanställda har samtidigt minskat med 73 personer. Den största förändringen har skett inom division Social omsorg där antalet tillsvidareanställda har minskat med 62 personer och antalet visstidsanställda ökat med 71 personer. Divisionen har haft en tilläggsorganisation med tillsvidareanställda som ersatt längre ledigheter. Denna organisation har successivt minskat och istället ersätts nu längre ledigheter med visstidsanställd personal. Inom Barn Utbildning och Kultur har antalet tillsvidareanställda minskat med 31 personer och antalet visstids-
anställda har ökat med 51 personer. På grund av minskade elevkullar och ökad konkurrens från privata skolor finns behov av att genomföra omställningar av skolorganisationen både på grundskolan och på gymnasiet. Ökningen inom tekniska divisionen förklaras bland annat av fordonssamordnare, driftschef inom Gata, kommunikatör och nya renhållningsarbetare på Björshult med anledning av utökade öppettider. Inom centrala funktioner förklaras ökningen bland annat av tillskott inom Samhällsbyggnad med anledning av Ostlänken, ytterligare nättekniker inom Gästabudsstaden, ledning för Nyköpings Arenor samt skolskjutssamordnare.
51 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Produktionsstyrelsen
Närvaro och frånvaro Januari - Juli Utfall
Utfall
Förändring
2013
2012 2012
1212-11
79,25
79,51
-0.26
- Varav övertid och mertid
1,27
0,98
0,29
Sjukfrånvaro
6,38
5,56
0,82
0,03
0,09
-0,06
Tillfällig vård av barn
0,88
0,82
0,06
Studieledighet
0,11
0,22
-0,11
Facklig verksamhet
0,03
0,02
0,01
Semester och ferier
14,60
14,84
-0,24
- 29 år
6,18
6,65
-0,47
30 – 49 år
5,98
5,21
0,77
50 år och äldre
6,75
5,56
1,19
Kvinnor
7,09
6,24
0,85
Män
3,69
3,06
0,63
Närvaro och frånvaro i % Producerad tid
- varav sjuk- och aktivitetsersättning
Sjukfrånvaro i % Per åldersgrupp
Per kön
52 (71)
I frånvarostatistiken syns framförallt att sjukfrånvaron har ökat till 6,4 % jämfört med 5,6 % föregående år. Ökningen av den totala sjukfrånvaron har till största delen skett bland kvinnor, vilka utgör 80 % av kommunens anställda. Trenden med en ökad sjukfrånvaro, framförallt bland kvinnor, märks över hela arbetsmarknaden. Det beror bland annat på att en del av dem som nått vägs ände i sjukförsäkringssystemet nu återförsäkras. Sjukfrånvaron är högst inom division Social Omsorg (7,6 %). Det är framförallt den långa sjukfrånvaron som har ökat. Korttidssjukfrånvaron varierar mellan olika verksamheter och är högst inom division Social Omsorg (3,3 %). Siffrorna för sjuk- och aktivitetsersättning minskar. Det beror på att medarbetare med tillfällig sjukersättning inte längre ingår i siffrorna. Den s.k. producerade tiden har minskat något vilket bl.a. beror på den ökade sjukfrånvaron.
Delårsrapport 2013-08-31 Finansförvaltning
2.13 Finansförvaltning EKONOMI Januari - Augusti
Helår
Utfall
Utfall
Förändring
Budget
Prognos
Budget
Budget
2013 2013
2012 2012
13-12
avvikelse
2013 2013
2013 2013
avvikels e
1 429,7
1 390,5
39,2
7,7
2 141,6
2 133,0
8,5
Generella statsbidrag, mnkr
Skatteintäkter, mnkr
291,7
274,6
17,1
5,2
437,5
429,7
7,8
Räntenetto, mnkr
-22,6
-7,3
-15,3
-7,2
-19,9
-19,8
-0,1
Övrigt inkl pensionskostnader, mnkr
-15,0
35,4
-50,4
14,0
-22,0
-46,9
24,9
Reavinster
16,2
2,2
14,0
16,2
16,2
0,0
16,2
1 700,0
1 695,3
4,6 4,6
36,0 6,0
2 553,4
2 496,0
57,4
-20,1
-22,7
2,6
-20,1
-20,1
0,0
-20,1
Redovisad nettointäkt, mnkr
1 679,9
1 672,6
7,2
15,9 15,9
2 533,3
2 496,0
37,3
Redovisad intäkt, kr per invånare
32 692
32 541
48 405
47 320
1 088
Summa finansförvaltning Användande av tidigare års resultat
Finansförvaltningens redovisade nettointäkt har ökat med 7,2 mnkr jämfört med föregående år. Skatteintäkterna har ökat med 39,2 mnkr vilket motsvarar 2,8 %. Skatteintäkterna har liksom föregående år periodiserats utifrån senaste skatteprognos från SKL. De generella statsbidragen har ökat med 17,1 mnkr eller 6,2 %. Räntenettot är 15,3 mnkr sämre än föregående år, framförallt pga den förändrade diskonteringsräntan RIPS avseende pensionsavsättningen som bokförts med 14,6 mnkr i delåret. Posten Övrigt inkl pensionskostnader har försämrats med 50,4 mnkr jämfört med föregående år, till största delen beroende på den återbetalning av försäkringspremier från AFA på 29,7 mnkr som fanns med i delårsresultatet 2012, men inte ligger med i 2013 års delårsresultat. Bland övriga poster som bidrar till förändringen är en ökning av avskrivningar med 8,5 och löneskatt på diskonteringsräntan 3,5 mnkr. Finansens positiva budgetavvikelse uppgår till 15,9 mnkr per den sista augusti och består främst av
ökade skatteintäkter och statsbidrag (12,9 mnkr) samt reavinster (16,2 mnkr). Reavinsterna på16,2 mnkr har främst uppkommit i samband med avyttring av en del av kommunens pensionsplaceringar. Från överskottet avräknas användande av tidigare års resultat med 20,1 mnkr. Helårsprognosen pekar på ett överskott för finansförvaltningen på 57,4 mnkr. Av detta utgör skatteintäkterna 8,5 mnkr, generella stadsbidrag 7,8 mnkr och reavinster 16,2 mnkr. Dessutom tillkommer den beslutade återbetalningen av försäkringspremier från AFA, för åren 2005 och 2006, sammanlagt 41,8 mnkr. Samtidigt beräknas den förändrade diskonteringsräntan RIPS innebära en negativ budgetavvikelse med 18,2 mnkr. Från detta överskott avräknas användandet av tidigare års resultat 20,1 mnkr vilket resulterar i en redovisad nettointäkt för finansen som är 37,3 mnkr högre än budgeterat.
53 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Kommunens koncernföretag
2.14 Kommunens koncernföretag EKONOMI
Nyköpingshems låneskuld drygt 300 mnkr större och de finansiella kostnaderna utgjorde 57 % av koncernen. Balansomslutningen har ökat med 66,9 mnkr jämfört med föregående år och uppgår till 4 214,2 mnkr. Ökningen kan främst hänföras till koncernens anläggningstillgångar och kortfristiga skulder. Egna kapitalet ökade i samband med fastighetsförsäljningen inom Nyköpingshem hösten 2012, samtidigt som låneskulden minskade. Koncernens samlade tillgångar består till 74 % av kommunens samt Nyköpingshems fastigheter och anläggningar.
Kommunkoncernens resultat för delårsperioden uppgår till 78,0 mnkr vilket är 28,9 mnkr sämre än motsvarande period föregående år. Försämringen beror främst på ett sämre resultat för kommunen med drygt 27,7 vilket beror på att återbetalningen av försäkringspremier från AFA-29,7 mnkr, fanns med i 2012 års delårsbokslut. Nyköpingshem och NOVF redovisar däremot ett något bättre resultat än föregående år. Omsättningen (definieras som verksamhetens intäkter, skatteintäkter samt inkomst- och kostnadsutjämningsbidrag) har ökat och uppgår till 2 313,6 mnkr, en ökning med 2,7 % jämfört med föregående år.
Soliditeten uppgår till 47,3 % vilket är en ökning med 6 procentenheter jämfört med delårsbokslutet 2012.
Finansnettot är negativt och uppgår till -23,3 mnkr. Av de finansiella kostnaderna avser 36 % Nyköpingshem som står för ca hälften av koncernens låneskuld. Vid motsvarande tidpunkt föregående år var
Mnkr
JanuariJanuari-Augusti
Delårsresultat för respektive företag i
Utfall
Utfall
Förändring
kommunkoncernen (exkl elimineringar) elimineringar)
2013 2013
201 2012
13-12
Nyköpings kommun
59,2
86,9
Nyköpingshem AB
Bokslut 201 2012
-27,7
45,4
18,1
13,6
4,5
266,1
Gästabudsstaden AB
0,5
0,7
-0,2
-1,1
Nyköpings Sport & Event AB
2,1
2,3
-0,2
0,0
EUU AB
1,6
4,3
-2,7
2,0
Onyx AB
0,3
0,2
0,1
0,0
NOVF
1,6
0,3
1,3
-0,3
KB Rosvalla
0,0
0,0
0,0
3,1
54 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Resultaträkning
3
Räkenskaper
3.1 Resultaträkning
Mnkr
Kommunen
Sammanställd redovisning
Not
JanJan-Aug
JanJan-Aug
JanJan-Aug
JanJan-Aug
2013
2012
2013
2012 2012
Verksamhetens intäkter
1
443,1
413,3
592,2
587,7
Verksamhetens kostnader
2
-2 022,1
-1 917,0
-2 099,3
-2 002,3
Avskrivningar
3
-76,2
-67,9
-109,8
-105,0
-1 655,2
-1 571,5 571,5
-1 616,9
-1 519,5
Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter
4
1 390,5
1 429,7
1 390,5
Inkomst- o kostnadsutjämningsbidrag
5
291,7
274,6
291,7
274,6
Finansiella intäkter
6
23,4
16,6
25,8
14,1
Finansiella kostnader
7
-30,5
-23,2
-49,2
-47,2
86,9
81,2
112,5
-
-
-
0,0
-
-3,1
-5,6
59,2
86,9
78,0
106,9
Resultat före extraordinära extraordinära poster
1 429,7
59,2
Extraordinära intäkter/kostnader Skattekostnad
8
Redovisat resultat Justeringar enligt balanskravet Periodens resultat enligt balanskravet
9
22,0
20,5
0,0
0,0
81,2
107,4
78,0
106,9
55 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Kassaflödesanalys
3.2 Kassaflödesanalys
Mnkr
Kommunen
Sammanställd redovisning
Not
JanJan-Aug
JanJan-Aug
JanJan-Aug
JanJan-Aug
2013
2012
2013
2012
Den löpande verksamheten Periodens resultat
59,2
86,9
78,0
106,9
Justering för avskrivningar
76,2
67,9
109,8
105,0
Justering förändring pensionsavsättning
21,6
-5,0
21,6
-5,0
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av
10
1,7
1,1
-2,5
1,6
158,7
150,9
207,0
208,5
-18,2
-113,9
-16,9
-113,0
8,3
-54,9
21,5
-54,2
-102,6
-24,6
-46,3
-30,2
46,2
-42,5
165,3
11,0
-270,7
-110,5
-316,5
-136,8
1,5
1,4
2,2
2,0
-123,7
-27,7
-123,7
-27,4
142,7
22,2
150,7
22,4
-250,1 250,1
-114,5
-287,3
-139,7
rörelsekapital +/- Minskning/ökning förråd mm +/- Minskning/ökning övriga kortfristiga fordringar +/- Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i fastigheter o inventarier Försäljning av fastigheter o inventarier Investering i aktier o andelar Försäljning av aktier o andelar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utlåning
3,5
0,0
-40,2
-30,6
Upplåning
0,0
109,4
0,0
109,4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
3,5
109,4
-40,2
78,8
PERIODENS KASSAFLÖDE KASSAFLÖDE
-200,4
-47,6
-162,1
-50,0
Likvida medel vid årets början
205,6
130,2
330,4
139,9
5,2
82,7
168,3
89,9
Likvida medel per 31/8
56 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Balansräkning
3.3 Balansräkning
Mnkr
Not
Kommunen 2013 2013-0808-31
Sammanställd redovisning
20122012-0808-31
20132013-0808-31
20122012-0808-31
1 745,7
1 427,0
3 116,7
2 986,4
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - varav mark, byggnader o tekniska anläggningar
18
1 590,3
1 276,6
2 929,0
2 797,4
- varav maskiner o inventarier
19
155,4
150,4
187,7
188,9
Finansiella anläggningstillgångar
20
288,4
296,1
61,3
73,3
1 723,1
3 178,0
3 059,6
Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur
2 034,0 21
55,5
57,0
55,5
57,0
22
355,5
379,5
355,5
380,8
Omsättningstillgångar Förråd o mark under exploatering Fordringar
23
295,3
340,7
238,8
304,4
Kortfristiga placeringar
24
215,4
251,2
218,1
255,5
Kassa o bank
25
5,2
82,7
168,3
89,9
871,5
1 054,1
980,7
1 030,7
2 960,9 960,9
2 834,2
4 214,2 214,2
4 147,3
1 448,2
1 430,2
1 994,2
1 714,0
59,2
86,9
78,0
106,9
Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O SKULDER Eget kapital
26
- varav periodens resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner o förpliktelser
27
209,6
190,0
215,0
195,3
Återställning deponi
28
1,7
1,0
1,7
1,0
Avsättningar för skatter
-
Summa avsättningar
-
-
3,7
5,8
211,3
191,0
220,4
202,1
Skulder Långfristiga skulder
29
694,5
699,3
1 394,8
1 732,4
Kortfristiga skulder
30
606,9
513,7
604,7
498,7
Summa skulder
1 301,3
1 213,1
1 999,5
2 231,1
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O
2 960,9
2 834,2
4 214,2
4 147,3
SKULDER PANTER O ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och fastighetsinteckningar
31
-
-
308,8
385,4
Pensionsförpliktelser
32
1 285,9
1 206,8
1 285,9
1 206,8
Övriga ansvarsförbindelser
33
-
-
0,5
0,4
Borgensåtaganden
34
810,1
809,4
9,8
9,8
2 096,0
2 016,2 016,2
1 550,1
1 602,4 602,4
SUMMA PANTER O ANSVARSFÖRBINDELSER
57 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Noter
3.4 Noter Kommunen Mnkr
Delår 2013
Sammanställd redovisning
Delår 2012
Delår 2013
Delår 2012
Noter resultaträkning not 1
Verksamhetens intäkter Driftredovisning, verksamheten
2 232,4
2 195,2
2 232,4
2 195,2
86,0
77,4
86,0
77,4
1,1
2,3
1,1
2,3
-1,2
-2,5
-1,2
-2,5
-1 875,2
-1 859,1
-1 875,2
-1 859,1
Bolagens intäkter
-
-
240,1
276,1
avgår koncerninterna intäkter
-
-
-91,0
-101,7
443,1
413,3
592,2
587,7
20,7
21,6
Taxor o avgifter
138,9
130,0
Hyror o arrenden
73,4
67,2
116,2
102,0
84,0
77,2
Reavinst materiella anläggningstillgångar
1,1
1,3
Övriga intäkter
8,8
14,0
443,1
413,3
592,2
587,7
Reavinst materiella anläggningstillg
1,1
1,3
5,6
8,7
Diff
0,0
-3 866,6
-3 779,6
-3 866,6
-3 779,6
Driftredovisning, avgiftskollektiven
-75,4
-78,7
-75,4
-78,7
Finansförvaltning
-98,0
-58,4
-98,0
-58,4
avgår finansiella kostnader verksamheten
0,1
0,1
0,1
0,1
avgår avskrivningar verksamheten
5,6
5,0
5,6
5,0
2 012,2
1 994,7
2 012,2
1 994,7
Bolagens externa kostnader
-
-
-168,2
-187,0
avgår koncerninterna kostnader
-
-
91,0
101,7
-2 022,1
-1 917,0
-2 099,3
-2 002,3
-802,3
-782,8
Driftredovisning, avgiftskollektiven Finansförvaltning avgår finansiella intäkter verksamheten avgår övr interna poster
Verksamhetens intäkter Fördelade enligt nedan: Försäljningsmedel
Bidrag Försäljning av verksamhet o entreprenader
Verksamhetens intäkter intäkter
5,6
Varav jämförelsestörande intäkter
not 2
Verksamhetens kostnader Driftredovisning, verksamheten
avgår övriga interna poster
Verksamhetens kostnader Fördelade enligt nedan: Löner o ersättningar
58 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Noter Arbetsgivaravgifter o avtalsförsäkringar
-262,8
-224,2
-68,1
-60,8
Lokal-, markhyror o fastighetsservice
-126,4
-131,2
Entreprenader o köp av verksamhet
-442,1
-414,8
Bidrag o transfereringar
-104,1
-100,5
Reaförluster materiella anläggningstillgångar
-1,4
0,0
Uppl bidrag till statlig infrastruktur
-1,5
Befarade kundförluster
-0,2
-0,2
-213,3
-202,5
-2 022,1
-1 917,0
Pensionskostnader inkl löneskatt
Övriga verksamhetskostnader Verksamhetens kostnader Varav jämförelsestörande jämförelsestörande kostnader Ianspråkstagande av tidigare års resultat
29,7 -22,7
-20,1
-22,7
-1,4
2,2
-1,4
2,2
-21,4
-20,5
-21,4
-20,5
-43,5
-40,9
-71,9
-73,0
-4,9
-5,0
-4,9
-5,0
Maskiner o inventarier
-27,9
-21,9
-33,0
-26,9
Koncerninterna förvärv
-
-
-0,1
-0,1
-76,2
-67,9
-109,8
-105,0
1 433,2
1 364,3
1 433,2
1 364,3
-9,3
20,5
-9,3
20,5
5,9
5,6
5,9
5,6
1 429,7
1 390,5
1 429,7
1 390,5
Jämförelsestörande kostnader
Avskrivningar Mark, byggnader o tekniska anläggningar Styr- o övervakningsanläggning för energibesparing
Avskrivningar
not 4
-2 002,3
-20,1
Reaförluster materiella anläggningstillgångar
not 3
-2 099,3
Skatteintäkter Kommunala skatteintäkter Preliminära skatteintäkter Preliminär slutavräkning innevarande år Preliminär slutavräkning tidigare år Skatteintäkter Skatteintäkter
Vid preliminär slutavräkning har RKR:s rekommentation 4.2 använts. D v s prognosen baseras på Sveriges Kommuner och Landstings beräkningar i augusti. not 5
Inkomst o kostnadskostnads-utjämningsbidrag Inkomstutjämning
218,5
201,6
218,5
201,6
LSS bidrag
-6,1
-2,8
-6,1
-2,8
Kommunal fastighetsavgift
57,4
57,3
57,4
57,3
Regleringsavgift
15,9
17,0
15,9
17,0
6,0
1,5
6,0
1,5
291,7
274,6
291,7
274,6
5,1
10,1
7,7
7,9
-
-
-
0,1
Kostnadsutjämning Inkomstutjämning
not 6
Finansiella intäkter intäkter Ränteintäkter o liknande poster Statliga bostadsbyggnadssubvention
59 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Noter
not 7
Utdelningar aktier i dotterbolag
0,3
0,4
-
-
Utdelningar övriga fonder/aktier
2,9
5,1
2,9
5,1
Reavinst fonder/aktier
15,2
1,0
15,2
1,0
Finansiella Finansiella intäkter
23,4
16,6
25,8
14,1
-11,6
-16,0
-30,3
-40,0
0,1
-6,1
0,1
-6,1
-18,2
0,0
-18,2
-0,7
-0,7
-0,7
-0,7
0,0
-0,4
0,0
-0,4
-30,5
-23,2
-49,2
-47,2
Årets skatt
-
-
-3,1
-5,7
Uppskjuten skatt
-
- -
Finansiella kostnader Räntekostnader Räntekostnader pensioner Jämförelsestörande Reaförlust fonder/aktier Nedskrivning Finansiella kostnader
not 8
Skattekostnad
Skattekostnad
not 9
0,0
0,0
59,2
86,9
-16,3
-2,2
0,0
0,0
Justeringsposter mot tidigare års reslutat
20,1
22,7
Justeringsposter ränteförändring pensionsskuld
18,2
0,0
Periodens justerade resultat enligt balanskrav
81,3
107,5
-
Reavinster materiella anläggningstillgångar
0,1 -3,1
-5,6
-
1,7
1,0
-1,1
-1,3
-1,2
-1,8
Reavinster finansiella anläggningstillgångar
0,0
-1,0
-5,8
-1,0
Reaförluster finansiella anläggningstillgångar
0,7
0,7
0,7
0,7
Indexuppräkning Citybanan
0,7
5,8
0,7
5,8
Återföring av nedskrivning av placeringar
0,0
-4,0
0,0
-4,0
Nedskrivning av placeringar
0,0
0,4
0,0
0,8
Upplösning Citybanan
1,5
0,0
1,5
0,0
-0,1
0,3
-0,1
-0,1
1,7
1,1
-2,5
1,6
2 435,1
2 235,4
4 361,1
4 473,6
Justeringar enligt balanskravet Periodens reslutat enl RR Reavinster anläggningstillgångar Reaförluster aktiefonder
Noter kassaflödesanalys not 10
Justering för ej likviditetspåverkande poster Koncernjustering
Avrundning Justering för ej likviditetspåverkande poster Noter balansräkning not 18
Mark, byggnader o tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde
60 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Noter Justering av ingående balans
-18,7
1,1
-18,9
1,1
Årets investeringar
247,4
60,0
257,0
72,5
-5,8
-0,2
-6,4
-0,2
2 657,9
2 296,3
4 592,7
4 547,1
-1 064,2
-1 002,1
-1 673,0
-1 722,0
18,8
-1,1
18,9
-1,1
4,3
0,0
4,3
0,0
-43,5
-40,9
-71,9
-73,0
-1 084,6
-1 044,1
-1 721,7
-1 796,1
Ingående nedskrivningar
-
-
-14,3
-26,9
Årets nedskrivningar
-
-
-
-
Ack nedskrivning på försäljningar
-
-
-
-
0,0
0,0
-14,3
-26,9
-
-
55,3
48,9
1 573,3
1 252,2
2 912,0
2 772,9
79,0
79,9
79,0
79,9
Årets investeringar
-
-
- -
Försäljningar/utrangeringar
-
-
- -
79,0
79,9
79,0
79,9
-57,1
-50,4
-57,1
-50,4
0,0
0,0
0,0
-4,9
-5,0
-4,9
-5,0
-62,0
-55,4
-62,0
-55,4
17,0
24,5
17,0
24,5
1 590,3
1 276,6
2 929,0
2 797,4
Försäljningar/utrangeringar Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Justering av ingående balans Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar Pågående nyny- och ombyggnader Bokfört värde mark, byggnader o tekniska anl
StyrStyr- och övervakningsanläggning för energibesparing Ingående anskaffningsvärde
Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Styr- o övervakn anl Mark, byggnader o tekniska anläggningar
Anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar mm utgår från bokfört värde 1992 (vid kommundelningen). Under 2003 påbörjades en installation i kommunens fastigheter av en styr- och övervakningsanläggning för energibesparing. 2009 har återstående betalningsförpliktelse till TAC Svenska AB bokförts som skuld och därmed hela investeringskostnaden som anläggningstillgång. not 19
Maskiner o inventarier Ingående anskaffningsvärde
372,4
300,0
456,6
381,8
Justering av ingående balans
-0,2
Årets investeringar
23,3
50,5
25,0
55,9
Försäljningar/utrangeringar
-3,4
0,0
-4,4
-2,2
392,1
350,5
477,0
435,4
-212,5
-178,2
-261,0
-221,8
Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Justering av ingående balans
0,2
Försäljningar/utrangeringar
3,4
-0,2
0,2 0,0
4,4
2,2
61 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Noter Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Maskiner o inventarier
-27,9
-21,9
-33,0
-26,9
-236,8
-200,2
-289,3
-246,5
155,4
150,4
187,7
188,9
Anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar mm utgår från bokfört värde 1992 (vid kommundelningen).
not 20
Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Nyköpingshem AB
0,7
0,8
-
-
170,7
184,8
-
-
- varav kortfristig del
-1,8
-5,3
-
-
Övriga långfristiga fordringar
17,1
17,1
31,5
44,6
188,5
197,4
31,5
44,6
70,1
69,7
-
-
0,0
0,3
-
-
28,3
27,9
28,3
27,9
Årets anskaffningar
1,4
3,7
1,4
3,7
Årets försäljningar
0,0
-2,6
0,0
-2,6
Nedskrivning av aktier och andelar
0,0
-0,4
0,0
-0,4
99,8
98,5
29,7
28,5
KB Rosvalla
Långfristiga fordringar Aktier och andelar i koncernföretag Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Aktier och andelar i övriga bolag Ingående anskaffningsvärde
Utgående anskaffningsvärde anskaffningsvärde
Andelar i KB Rosvalla 90 % till ett värde av 900 kr. Kommunens del av KB Rosvallas resultat är 100 %. Övriga aktieaktie- och räntefonder Ingående anskaffningsvärde
0,0
0,0
0,0
0,0
Årets anskaffningar
0,0
0,0
0,0
0,0
Årets försäljningar
0,0
0,0
0,0
0,0
Utgående anskaffningsvärde
0,0
0,0
0,0
0,0
Marknadsvärde
0,0
0,0
- Varav bokfört värde aktie o räntefonder avsatta för
0,0
0,0
0,0
0,0
0,1
0,1
0,1
0,1
99,9
98,6
29,8
28,6
288,4
296,0
61,3
73,2
57,0
57,0
57,0
57,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Upplösning
-1,5
0,0
-1,5
0,0
Bidrag till statlig infrastruktur
55,5
57,0
55,5
57,0
framtida pensioner Bostadsrätter Aktier och andelar Finansiella anläggningstillgångar
Övriga aktie- och räntefonder har överförts till omsättningstillgångar, not 24
not 21
Bidrag till statlig infrastruktur Ingående beslutat bidrag till statlig infrastruktur Årets beslutade bidrag
62 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Noter Beslut om medfinansiering av Citybanan har tagits under 2009 av KF §180 och KS §314 och §358. Upplösning kommer att ske under 25 år och påbörjas det år första utbetalningen sker (2013). not 22
Förråd o Mark under exploatering Bränsle fastigheter o övriga förråd
0,6
0,7
0,6
2,0
336,7
265,0
336,7
265,0
Årets utgifter
22,3
119,9
22,3
119,9
Årets inkomster
-4,1
-6,0
-4,1
-6,0
-
-
-
-
Bokfört värde exploateringar
354,9
378,9
354,9
378,9
Förråd och Mark under exploatering
355,5
379,5
355,5
380,8
58,8
46,2
Varav osäkra kundfordringar
0,0
0,0
Räntefordringar
0,0
4,0
Avr. koncernkonto dotterbolag
72,1
46,6
Momsfordran
29,7
15,9
7,7
9,1
330,7
375,4
127,1
219,0 -92,0
-71,0
Ingående värde
Nedskrivning
not 23
Fordringar Kundfordringar
Övriga fordringar Interimsfordringar Avgår koncerninterna fordringar Fordringar
not 24
295,3
340,7
238,8
304,4
Ingående anskaffningsvärde
235,8
243,2
240,8
248,1
Årets anskaffningar
122,3
23,7
122,3
23,7
Årets försäljningar
-142,7
-19,6
-144,9
-20,3
0,0
4,0
0,0
4,0
Utgående anskaffningsvärde
215,4
251,2
218,1
255,5
Marknadsvärde
225,5
252,5
225,5
- Varav bokfört värde aktie o räntefonder avsatta för
188,6
212,5
188,6
212,5
Aktier Aktier och andelar
215,4
251,2
218,1
255,5
Finansiella anläggningstillgångar
215,4
251,2
218,1
255,5
Kortfristiga placeringar Övriga aktieaktie- och räntefonder
Återföring av nedskrivning av placeringar
framtida pensioner
För övriga aktie- och räntefonder är det bokförda värdet är lika med anskaffningsvärde.
not 25
Kassa och bank Sörmlandsbanken
3,7
80,4
3,7
80,4
Övrig kassa o bank
1,5
2,3
164,6
9,5
Kassa och bank
5,2
82,7
168,3
89,9
63 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Noter
not 26
Eget kapital Ingående eget kapital - Skattekollektivet
1 389,2
1 345,2
-8,3
-8,1
- Renhålllningskollektivet
4,8
3,2
- Skatteavräkningsreserv
0,0
0,0
- Säkerhetsfond
3,4
3,0
-
-
1 915,9
1 607,1
1 389,1
1 343,3
1 915,9
1 607,1
- varav obeskattade reserver
-
-
10,4
15,3
Justeringar i koncernen
-
-
0,3
-
54,1
79,5
5,8
7,4
-0,8
0,0
-
-
78,0
106,9
59,2
86,9
78,0
106,9
1 448,2
1 430,2
1 994,2
1 714,0
136,9
137,7
142,3
143,0
2,8
-1,9
2,8
-1,9
- VA-kollektivet
- Koncernen Ingående eget kapital
Periodens resultat - Skattekollektivet - VA-kollektivet - Renhålllningskollektivet - Koncernen S:a Periodens resultat Eget kapital
not 27
Avsättningar för pensioner o förpliktelser Ingående avsättning Förändring Sänkning av diskonteringsränta
Utgående avsättning
135,8
159,7
141,1
4,5
8,1
4,5
8,1
-0,1
-2,2
-0,1
-2,2
4,4
5,9
4,4
5,9
36,7
38,1
36,7
38,1
4,2
-1,0
4,2
-1,0
Särskild löneskatt, utgående värde
40,9
37,1
40,9
37,1
Visstidspension inkl löneskatt
10,0
11,1
10,0
11,1
209,6
190,0
215,0
195,3
1,7
1,0
1,7
1,0
Nordea
100,0
100,0
100,0
100,0
Sörmlandsbanken
250,0
250,0
250,0
250,0
Kommuninvest
250,0
250,0
250,0
250,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Förändring
Särskild avtalspension, utgående avsättning Särskild löneskatt, ingående värde Förändring
Avsättningar för pensioner o förpliktelser
Återställning Deponi Björshult
not 29
Långfristiga skulder
TAC Svenska AB
64 (71)
14,7
154,3
Särskild avtalspension, ingående avsättning
not 28
14,7
Delårsrapport 2013-08-31 Noter Citybanan
50,8
67,3
50,8
67,3
Nyköpingshems fastighetslån
-
-
700,3
1 033,1
Övriga skulder koncernen
-
-
-
-
VA-avgifter
28,0
17,9
28,0
17,9
Investeringsbidrag
15,6
14,2
15,6
14,2
Långfristiga skulder
694,5
699,3
1 394,8
1 732,4
Fr o m 2010 redovisas investeringsbidrag och anslutningsavgifter som förutbetald intäkt som regleras över flera år. Investeringsbidrag och anslutningsavgifter periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har.
not 30
Kortfristiga skulder Avr. koncernkonto dotterbolag
43,0
88,1
Stb-skuld avs flyktingar
5,5
7,9
Momsskuld äldreboendet Riggargatan
1,4
1,5
Kortfristig del Citybanan
10,2
0,0
Övriga kortfristiga skulder
96,3
-
-
11,3
463,0
399,1
126,1
80,2
141,8
99,6
58,7
55,5
100,7
100,8
Löne- och arvodesskuld
24,6
31,4
Pensioner, individuella
40,9
40,9
Löneskatt
4,4
2,5
TAC Svenska AB
0,0
3,8
96,6
89,9
608,3
513,7
604,7
498,7
-
-
308,8
385,4
0,0
0,0
308,8
385,4
1 002,0
940,8
1 002,0
940,8
7,4
7,5
7,4
7,5
11,4
11,5
11,4
11,5
247,7
232,9
247,7
232,9
17,4
14,1
17,4
14,1
1 285,9
1 206,8
1 285,9
1 206,8
Leverantörsskulder Personalens skatter, avg o löneavdrag Sparade semesterdagar o övertid*
Interimsskulder Kortfristiga skulder *Saldot uppdateras enbart i samband med årsbokslut not 31
Panter och fastighetsinteckningar Fastighetsinteckningar Nyköpingshem Panter och fastighetsinteckningar
not 32
Pensionsförpliktelser före 1998 intjänad pensionsförmån Skattekollektivet VA-kollektivet Renhållningskollektivet Särskild löneskatt Pensioner visstidsanställda Pensionsförpliktelser
65 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Noter not 33
Övriga ansvarsförbindelser Nordeabank, avseende styr och övervakningsanl för
-
-
- -
energibesparing. Omklassificerades vid årsbokslutet 2009 till lång- och kortfristig skuld Nyköpingshem, Fastigo Övriga ansvarsförbindelser
not 34
-
-
0,5
0,4
0,0
0,0
0,5
0,4
Borgensförbindelser
Föreningar Bostadsbolag Nyköpingshem AB Förlustgaranti egna hem Borgensförbindelser
7,4
6,7
7,4
6,7
800,3
800,4
-
-
2,4
2,4
2,4
2,4
810,1
809,4
9,8
9,8
Nyköpings kommun har ingått solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per 2011-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Nyköping kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2013-06-30 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 278 152 671 920 kronor och totala tillgångar till 280 054 092 403 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 608 868 191 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 612 703 427 kronor.
66 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Investeringar
3.5 Investeringar INVESTERINGAR PER VERKSAMHET Mnkr
JanuariJanuari-Augusti
Totalt
Utfall
Utfall
Förändring
Prognos
Prognos
Total
Total
Budget
2013
2012
1313-12
2013
2014
prognos
budget
avvikelse
och framåt Barn, utbildning och kultur
3,5
9,3
-5,7
18,4
5,9
24,3
24,3
0,0
Social omsorg
0,8
0,2
0,6
2,9
-
2,9
2,9
0,0
Tekniska divisionen
239,4
56,6
182,7
510,6
319,5
830,1
844,5
14,3
- varav Kommunfastigheter
2,6
15,3
-12,6
14,1
1,7
15,7
15,5
-0,2
- varav Gata, park och hamn
5,0
6,5
-1,6
26,4
19,7
46,0
47,6
1,6
30,8
17,3
13,5
49,5
9,4
58,9
51,4
-7,5
- varav Nyköping vatten - varav Renhållning - varav Projektkontoret Kommunledningskontoret Kommunstyrelsens ofördelade medel Samhällsbyggnad Räddningstjänst Specifika objekt
3,6
4,6
-0,9
9,7
1,3
11,0
11,8
0,8
197,4
12,9
184,4
411,0
287,5
698,5
718,1
19,6
10,5
22,3
-11,7
51,1
6,5
57,7
54,8
-2,8
-
-
-
109,3
685,1
794,4
794,4
0,0
12,9
5,7
7,2
38,9
36,7
75,6
73,6
-2,0
1,9
14,0
-12,1
7,4
-
7,4
7,4
0,0
-
5,4
-5,4
-
-
-
-
-
Summa investeringar
269,0
113,5
155,5
738,7
1 053,7 053,7
1 792,4
1 801,9
9,5
Anslutningsinkomster
-8,5
-7,4
-1,1
-8,5
0,0
-8,5
-
8,5
260,5
106,1
154,3
730,1
1 053,7
1 783,9
1 801,9
18,1
Netto investeringar
DE STÖRSTA AKTUELLA PROJEKTEN
Mnkr
Totalt utfall utfall
Total
Total
Avvikelse
Beräknas
tom augusti
prognos (inkl
investerings
budgetbudget-
vara klar
2013 och
tidigare års
budget
prognos
tidigare år
utfall)
Äldreboende Myntan
98,2
305,2
315,5
10,2
Nov -14
Nya högstadieskolan
101,3
224,9
224,9
0,0
Jun -14
35,9
151,5
151,3
-0,2
Mar -15
0,0
40,0
40,0
0,0
Jul -14
Gripenskolan etapp 1
15,0
34,8
34,0
-0,8
Jan -14
Västra kajen och Spelhagsvägen
11,2
33,8
31,8
-2,0
Jul -149
Brandholmens reningsverk etapp 2
28,9
32,3
31,0
-1,3
Maj -13
0,1
31,0
31,0
0,0
Jun -14
Hjortenbergsbadet Åkroken P-hus
Östra kajen
9
Spelhagsvägen beräknas vara klar redan under hösten 2013
67 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Investeringar
Investeringarna t o m augusti uppgår totalt till 269 mnkr. Det är en ökning med 155,5 mnkr jämfört med samma period förra året. Enligt budget för 2013 uppgår investeringsramen för skatte- och avgiftskollektiven till sammanlagt 1 050,1 mnkr. Därutöver tillkommer pågående investeringar med 738,6 mnkr från 2012 samt beslut över budgetram i kommunfullmäktige med 13 mnkr. Sammanlagt ger detta en total investeringsram 2013 med 1 801,7 mnkr. Prognostiserat utfall för 2013 är 738,7 mnkr och resterande prognos som fördelats på 2014 och framåt uppgår till 1 053,7 mnkr. Total prognos blir 1 792,4 mnkr, vilket är 9,5 mnkr lägre än budget. Vatten- och avlopps anläggningsarbeten gör att Nyköping Vatten visar en avvikelse mot budget med 7,5 mnkr dessa utgifter kommer att täckas av motsvarande anslutningsinkomster. Inom tekniska
68 (71)
divisionens projektkontor visas en positiv avvikelse med 19,6 mnkr. Den beror främst på lägre kostnader för äldreboendet Myntan, förskola i Svalsta och lekpark vid Kompassen. En negativ avvikelse finns också hos kommunledningskontoret inom ITavdelningen med -2,8 mnkr beroende på högre antal beställningar än väntat av datorer inom skolan och surfplattor. Under året har beslut tagits om utökad budget för renovering av Hjortensbergsbadet (20 mnkr och ombyggnation av Gripenskolan (9 mnkr). Justeringar av KS-ofördelade medel sker löpande efter framskrivning och särskilda KS-beslut. De utökade investeringarna har tom augusti kunnat hanteras utan nyupptagning av lån. Fr o m september har kommunen lånat 200 mnkr för finansieringen.
Delårsrapport 2013-08-31 Exploatering
3.6 Exploatering BOKFÖRT VÄRDE EXPLOATERINGAR Mnkr
Januari - Augusti
Helår
Utfall
Utfall
FörFör-
Prognos
Budget
Budget
2013
2012
ändring
2013
2013
avvikelse
1313-12 336,7
264,9
71,8
336,7
292,9
43,8
Utgifter
Bokfört värde januari
22,3
119,9
-97,6
107,2
67,5
39,7
Inkomster
-4,1
-6,0
1,9
-36,3
-57,5
21,2
354,9
378,8
-23,9
407,6
302,9
104,7
Bokfört värde
AVVIKELSE PER STÖRRE PROJEKT
Mnkr, netto
Ingående
Utfall
Prognos
Budget
Budget
värde Jan
2013 2013 tom
helår
2013 2013
avvikelse
2013
31/8
2013
Projekt enl budget 2013 Hemgården
32,2
1,8
-5,1
-5,0
-0,1
Kustledningen
0,0
0,0
36,4
36,4
0,0
Anderslund Hinzens krog
2,9
1,8
2,8
-3,0
5,8
Industri bakom Thorsman
-1,5
0,0
5,0
1,0
4,0
1,7
0,2
0,2
15,0
-14,8
Dammgruvan Exp Ekensberg
3,7
0,2
0,2
-6,0
6,2
Åkroken
38,9
3,7
3,8
-12,0
15,8
Arnö Norra
12,6
1,2
-6,6
-5,0
-1,6
33,6
0,2
1,6
0
1,6
Projekt som inte finns i budget 2013 Påljungshage Marieberg/Brandkärr
2,6
0,1
5,1
0
5,1
Stensborg
4,6
-1,4
-2,3
0
-2,3
Arnö Företagsparken
61,4
-0,1
6,4
0
6,4
Strandstuviksvägen
20,3
-0,9
3,1
0
3,1
Sydvästra Skavsta
0,2
3,8
5,9
0
5,9
Det bokförda värdet för kommunens exploateringar är 354,9 mnkr per 31/8 2013. Det är en minskning med 23,9 mnkr jämfört med föregående år. Det beror främst på en nedskrivning på 12 mnkr och omflyttning av fastigheten Vägporten från exploatering till anläggningstillgångar vid årsskiftet. Totalt under året beräknas utgifterna bli 107,2 mnkr vilket är 39,7 mnkr mer än budgeterat. Orsaken till detta är bland annat genomförande av ett antal projekt som inte fanns med i budget 2013. Samtidigt har exploateringen av Dammgruvan senarelagts vilket ger lägre utgifter än beräknat. Intäkterna beräknas bli 21,2 mnkr lägre vilket främst beror på låg efterfrågan. När det gäller objekten Hinzens krog, Marieberg/Brandkärr samt Malmbryggshagen beräknas lägre försäljning än budgeterat. Projektet Arnö Företagspark avser kostnader för utbyggnad av vägar samt flytt av ledningar. Sydvästra Skavsta är ett projekt där kommunen tillsammans med Vattenfall Fjärrvärme anlägger nytt fjärrvärmenät för Skavsta industriområde och flygplatsen.
69 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Redovisningsprinciper
3.7 Driftredovisning Mnkr
Januari - Augusti Utfall 2013 2013
Utfall 2012
Helår
FörFör-
Budget
Prognos
Budget
BudgetBudget-
ändring
avvikelse avvikelse
2013 2013
2013
avvikelse
13-12 Nämnder -554,9
-533,9
-21,0
-1,5
-839,5
-830,1
-168,1
-172,6
4,5
0,0
-252,2
-252,2
-55,2
-53,9
-1,2
1,4
-85,6
-85,3
-0,3
Vård- och omsorg
-516,3
-497,6
-18,7
-1,8
-776,4
-771,8
-4,6
Social
-114,6
-111,6
-3,0
0,5
-172,6
-172,6
0,0
-41,4
-41,0
-0,4
1,9
-65,0
-65,0
0,0
5,0
7,5
-2,5
5,0
-0,2
0,0
-0,2
Barn- och ungdom Utbildning, arbetsmarknad o integration Kultur- och fritid
Bygg- och teknik Avgiftskollektiven exkl pensionsskuld
-9,4 0,0
Miljö
-4,4
-4,5
0,1
1,4
-8,7
-8,8
0,1
Kommunfullmäktige
-3,8
-3,6
-0,2
-0,4
-5,3
-5,1
-0,2
Överförmyndare
-3,3
-2,9
-0,4
-0,8
-3,6
-3,5
-0,1
-158,8
-160,0
1,2
13,3
-257,9
-258,3
0,4
Kommunstyrelsen10 Övrigt11
-1,3
-1,5
0,2
0,0
-2,1
-2,1
0,0
-1 617,1
-1 575,7
-41,4 41,4
19,1
-2 469,0
-2 454,8
-14,3
Barn, utbildning och kultur
-8,5
-12,9
4,4
-12,6
-29,0
0,0
-29,0
Social omsorg
-5,5
-5,6
0,1
-7,6
-15,9
0,0
-15,9
Teknik
1,8
4,5
-2,7
1,9
-0,3
0,0
-0,3
Samhällsbyggnad
3,8
1,2
2,6
3,6
0,7
0,0
0,7
Räddning och säkerhet
4,7
2,8
1,9
4,4
0,6
0,0
0,6
-3,7
-10,0
6,4 6,4
-10,3
-43,9
0,0
-43,9
-1 620,8
-1 585,7
-35,0 35,0
8,8
-2 513,0 513,0
-2 454,8
-58,2 58,2
1 700,0
1 695,3
4,6
36,0
2 553,4
2 496,0
57,4
-20,1
-22,7
2,6
-20,1
-20,1
-
-20,1
59,2 59,2
86,9
-27,8 27,8
24,7
20,3 20,3
41,2
-20,9 20,9
Summa nämnder Divisioner/produktion
Summa divisioner/produktion Verksamhetens nettokostnader Finansförvaltning Användande av tidigare års resultat REDOVISAT RESULTAT
10 11
Inklusive kommunledningskontoret. Överförmyndarnämnd och verksamhet, Revision, Val- och Lönenämnd.
70 (71)
Delårsrapport 2013-08-31 Redovisningsprinciper
3.8 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciperna motsvarar de principer som tillämpas i senaste årsredovisningen. Med undantag för: Semesterskulden har inte periodiserats löpande i redovisningen eller i budget under året. En förändring av den löpande bokföringen avseende semesterlöneskulden kräver idag omfattande förändringar av rapporter, system och arbete med budget. Dessutom finns en pedagogisk utmaning i att förklara kostnadssvängningarna som en periodisering av semesterlöneskulden skulle medföra för alla berörda (ca 400 budgetansvariga). I delårsrapporten har inte en specifik resultat- och balansräkning upprättats för avgiftskollektivet. Men liksom tidigare år kommer detta att göras i årsbokslutet. Kommunens finansiella placeringar har under 2012 omklassificerats från anläggningstillgångar till omsättningstillgångar i enlighet med rekommendation från Rådet för Kommunal Redovisning, RKR 20.
71 (71)
Nyköpings kommuns grafiska profil Beslut i KS 2002-11-18 och KF 2002-12-10 Revision 1 i december 2007 Revision 2 i september 2010 Revison 3 i september 2013 Kommunikationspolicy, bilaga 1 Dnr KK13/167
Identitet och varumärke. Nyköpings kommuns grafiska profil Nyköping kommuns grafiska profil är godkänd av KS 2002-11-18 och i KF 2002-12-10. Den ingår som styrdokument för uppdraget till kommunikationsavdelningen enligt Kommunikationsplattform för Nyköpings kommun, beslutad i KS 2006-12-18. I december 2007 gjordes revision 1 därefter revision 2 i september 2010. Föreliggande revideringar innehåller några viktiga förändringar. Den grafiska profilen är dock i sin helhet densamma som 2002 och beskrivs också här i sin helhet.
Varumärke Den grafiska profilen har en betydelsefull funktion för uppfattningen av varumärket Nyköpings kommun. Den grafiska profilen skapar igenkänning för Nyköpings kommuns hela verksamhet. När kommunens olika verksamhetsområden uppträder under en gemensam grafisk profil stärker delarna helheten, kommunikationen blir tydligare och förtroendet för verksamheten ökar.
Budskap
I de sammanhang då hela staden ska marknadsföras används trebildskombinationen i den ordning som beskrivs ovan. En av bilderna ska vara svart/vit. Det är viktigt att bilderna är tagna i Nyköping, att människorna och platserna inte förskönas utan är verklighetsnära och reflekterar det moderna samhällets mångfald, att de är tagna i stunden, lustfyllda, moderna och att humor anas i bilderna. Bilderna kan ha en koppling till innehållet, men inte beskrivande i detalj och det viktiga är att skapa spänning mellan bild och text – att väcka uppmärksamhet och locka till fördjupning.
Copy Copyn ska vara stringent, positiv men aldrig överlastad. Vi är stolta över Nyköping men har självdistans och ett seriöst men humoristiskt anslag. Profilen ska attrahera såväl nyköpingsbor som andra och det är viktigt att vi framstår som ett attraktivt alternativ både som arbetsgivare, boplats och besöksmål. Beroende på målgrupp och exempelvis under kampanjer kan kommunikationen avpassas för att bli så effektiv som möjligt.
Argument
Undervarumärken
Vision 2020 med verksamhetsidé och mål styr den verksamhet som är varumärket Nyköpings kommun. Den grafiska profilen stärker varumärket genom att framföra argumentet: Nyköping är en trygg, modern och framåtsträvande kommun med bra kommunikationer vid kusten 1 timma söder om Stockholm.
All kommunikation genom exempelvis bild, text, skyltar, webbplatser och annonser såväl internt som externt ska utgå från det grafiska profilprogrammet. I viss konkurrensutsatt verksamhet finns behov av att profilera den egna enheten. I den reviderade grafiska profilen finns mallar för sådan profilerande kommunikation där det ändå är tydligt att Nyköpings kommun är avsändaren.
Kärnvärden Livet, havet, navet. Dessa tre kärnvärden uttrycks genom en trebildslösning med ett bildval som kan variera.
Logotyp Ordet Nyköping, bredvid stadsvapnet, skrivs i ett linjärt och kraftigt typsnitt.
Se avsnitt om undervarumärken på sidan 20. Användarinstruktioner och samtliga mallar för den grafiska profilen finns på IN. Mallar för ärendehantering och presentationer är integrerade i kommunens ärendehanteringssystem Platina.
Bild All kommunikation från Nyköpings kommun måste vara enhetlig. Därför väljs genomgående bildlösningar som ger en flexibilitet att förstärka de värden som är viktiga för den målgrupp vi riktar oss till. I all kommunikation används en trebildslösning för att kommunicera profilens kärnvärden: Livet: Bilden som representerar livet ska visa en människa (ganska nära). Havet: Havet kan vara en sommar- eller vinterbild som visar vatten i någon form. Navet: Navet kan antingen associera till något kommunikationsslag eller vara en symbolisk bild av ett nav, ett möte, en färdväg eller riktning.
2
Logotyp Logotypen används främst utan www-adress och placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper. Stadsvapnet Kastalen får aldrig stå ensam.
Profilfärger
Primärfärg Blå
Nyköpingröd
Komplementfärg
Aktivitetsfärg
Röd
Limegrön
Orange
Används i logotypen. C-10, M-80, Y-8o, K-0 PMS 185
Används som accentfärg. C-29, M-0, Y-10o, K-0 PMS 382 R-190 G-214 B-0
Används sparsamt t ex knappar på webben. C-0, M-60, Y-10o, K-0 PMS 138 R-223 G-122 B-0
Används även i logotypen. C-100, M-80, Y-o, K-10 PMS 662 R-0 G-29 B-119 3
Typsnitt Vårt typsnitt är Akziens Grotesk och det är bara Kommunikationsavdelningen som har tillgång till det. Övriga verksamheter använder sig av Arial. MillerDisplay light används i KOM och NY.
Berthold Akzidens Grotesk light oldstyle figures Berthold Akzidens Grotesk regular Berthold Akzidens Grotesk medium Berthold Akzidens Grotesk bold Berthold Akzidens Grotesk super
(används endast på posters där extra synlighet behövs)
Kursiv används aldrig! Arial regular Arial bold
MillerDisplay light
4
Logotyper divisioner och verksamheter.
Logotyp med divisonsnamn används till exempel på Tekniska divisonens bilar.
Logotyp med verksamhetsnamn används till exempel på Hemtjänstens bilar inom divison Social omsorg.
Om det är av stor vikt att mottagarna måste veta vilken verksamhet inom Nyköpings kommun som är avsändaren används divisonsnamn eller verksamhetsnamn under den vanliga logotypen.
Skolor och förskolor Se sidan 7.
5
Kontorstryck
611 83 Nyköping. www.nykoping.se
C5, C4
Namn Efternamn titel/tjänst avdelning Nyköpings kommun 611 83 Nyköping Besöksadress Rådhuset, Stora Torget Växel 0155-24 80 00 Direkt 0155-24 87 06 Mobil 073-xxx xx xx E-post
[email protected]
Namn Efternamn titel/tjänst avdelning Nyköpings kommun
Palaemona Mörner
Postadress: Nyköpings kommun 611 83 Nyköping E-post:
[email protected]
Besök: Rådhuset Tfn: 0155-24 83 89 Mobil: 073-773 79 13 Fax: 0155-24 80 01
A6 Korrespondenskort/ Block
www.nykoping.se
A4 Brevpapper – icke formellt
www.nykoping.se www.boinykoping.se
Nyköpings kommun 611 83 Nyköping Besöksadress Rådhuset, Stora Torget Växel 0155-24 80 00 Direkt 0155-24 87 06 Mobil 073-xxx xx xx E-post
[email protected] www.nykoping.se www.boinykoping.se
Visitkort 55x90
För beställning av kontorstryck kontakta vaktmästeriet. 6
Brevpapper för icke formell profilering Förtryckt brevpapper
Skolor
För profilerande, icke-formella utskick kan det förtryckta brevpappret med trebildskombinationen användas.
Vid profilering av exempelvis skolor i icke-formella sammanhang och i profilerande syfte kan skolorna använda den särskilda mall där skolans namn skrivs i övre vänstra hörnet. På detta brevpapper finns Nyköpings kommuns logotype till höger strax ovan strecket som avskiljer sidfoten.
Här finns Nyköpings kommuns logotype förtryckt i det högre nedersta hörnet och möjlighet att skriva kontaktuppgifter under bilderna. Detta brevpapper läggs direkt i skrivaren eller kopiatorn och finns att beställa från vaktmästaren. När du skriver för ett sådant papper, använd den mall som finns på IN.
För skolor och förskolor placeras namnet uppe till vänster. Används även på förtryckt brevpapper. För övrig profilering se undervarumärken sid X.
Förtryckt brevpapper med 3-bildskombination.
Nicolaiskolan
Titel
Titel Här ska brödtexten börja. Markören ska inte stå i rubriken när användaren öppnar dokumentet. Brödtext = Arial 11, radavståndet är satt till 1,1 så att det blir ett lite längre avstånd än mellan normalt radavstånd, men inte lika stort som när radavståndet är satt till 1,5. Resultatet blir en lättläst text med tanke på personer som kan ha svårt att läsa en text med vanligt radavstånd.
Här ska brödtexten börja. Markören ska inte stå i rubriken när användaren öppnar dokumentet. Brödtext = Arial 11, radavståndet är satt till 1,1 så att det blir ett lite längre avstånd än mellan normalt radavstånd, men inte lika stort som när radavståndet är satt till 1,5. Resultatet blir en lättläst text med tanke på personer som kan ha svårt att läsa en text med vanligt radavstånd.
Den här mallen används till bla brev, skrivelser, tjänsteskrivelser, rutiner. Adressfältet tas bort i förekommande fall.
Den här mallen används till bla brev, skrivelser, tjänsteskrivelser, rutiner. Adressfältet tas bort i förekommande fall.
Längre dokument som utredningar, policys, planer har samma inställningar, men förstasidan ser annorlunda ut i de dokumenten.
Längre dokument som utredningar, policys, planer har samma inställningar, men förstasidan ser annorlunda ut i de dokumenten.
Rubrikerna ser ut enligt följande:
Rubrikerna ser ut enligt följande:
Förstasiderubrik = Arial 20, gemener, fet
Förstasiderubrik = Arial 20, gemener, fet Nyköpings kommun 611 83 Nyköping telefon 0155-24 80 00
[email protected]
7
Brevpapper – formellt – ärendemallar Formella brev
Undantag
Alla formella ärenden ska skrivas i de mallar som finns i Platina eller på IN. Nyköpings logotype är placerad i övre vänstra hörnet. Kontaktuppgifter skrivs under strecket i sidfoten.
• Samarbeten Oxelösund. Ärenden från Lönenämnden, Överförmyndarnämnden och andra samarbetsdokument med Oxelösund. Här placeras logotyperna ovanför strecket vid sidfoten. Nyköpings logotype placeras till höger, Oxelösunds till vänster. Kontaktuppgifterna i sidfoten är Nyköpings kommuns. • Sörmlandskustens Räddningstjänst. Särskilda mallar finns för Sörmlandskustens Räddningstjänst.
Formella brev.
Samarbete Oxelösund. Dokumenttyp
Dnr
Avdelning Handläggare
Dokumenttyp
Dnr
Datum
Avdelning Handläggare
Datum Företag Avdelning/namn Adress Postnr ORT Land
Företag Avdelning/namn Adress Postnr ORT Land
Här skriver du din rubrik Här ska brödtexten börja. Markören ska inte stå i rubriken när användaren öppnar dokumentet. Brödtext = Arial 11, radavståndet är satt till exakt vid 15 pt så att det blir ett lite längre avstånd än mellan normalt radavstånd, men inte lika stort som när radavståndet är satt till 1,5. Resultatet blir en lättläst text med tanke på personer som kan ha svårt att läsa en text med vanligt radavstånd.
Här skriver du din rubrik
Den här mallen används till bla brev, skrivelser, tjänsteskrivelser, rutiner. Adressfältet tas bort i förekommande fall.
Här ska brödtexten börja. Markören ska inte stå i rubriken när användaren öppnar dokumentet. Brödtext = Arial 11, radavståndet är satt till exakt vid 15 pt så att det blir ett lite längre avstånd än mellan normalt radavstånd, men inte lika stort som när radavståndet är satt till 1,5. Resultatet blir en lättläst text med tanke på personer som kan ha svårt att läsa en text med vanligt radavstånd.
Längre dokument som utredningar, policys, planer har samma inställningar, men förstasidan ser annorlunda ut i de dokumenten.
Den här mallen används till bla brev, skrivelser, tjänsteskrivelser, rutiner. Adressfältet tas bort i förekommande fall. Längre dokument som utredningar, policys, planer har samma inställningar, men förstasidan ser annorlunda ut i de dokumenten.
Rubrikerna ser ut enligt följande:
Förstasiderubrik = Arial 20, gemener, fet Rubrik1 = Arial 16, gemener, fet Rubrik2 = Arial 13, gemener, fet Rubrik3= Arial 11, gemener,fet
Sidhuvud och Sidfot Sidhuvud sid 1= Arial 10, gemener Sidhuvud sid 2 = Arial 8, gemener
Rubrikerna ser ut enligt följande:
Sidfot sid 1 = Arial 7
Sidfot sid 2 = Arial 8
Sidnummer sid 2 och framåt = Arial 10
Förstasiderubrik = Arial 20, gemener, fet
Postadress Nyköpings kommun Avdelning 611 83 NYKÖPING
Besöksadress
Tfn Mob Fax E-post
Org nr 21 20 00-29 40 Bg 619-03 42
[email protected] www.nykoping.se
Rubrik1 = Arial 16, gemener, fet Räddningstjänsten.
Rubrik2 = Arial 13, gemener, fet Rubrik3= Arial 11, gemener,fet
Dokumenttyp
Dnr
Sidhuvud och Sidfot Datum
Handläggare
Sidhuvud sid 1= Arial 10, gemener
Företag Avdelning/namn Adress Postnr ORT Land
Sidhuvud sid 2 = Arial 8, gemener Sidfot sid 1 = Arial 7
Sidfot sid 2 = Arial 8
Sidnummer sid 2 och framåt = Arial 10
Här skriver du din rubrik Postadress Nyköpings kommun Avdelning 611 83 NYKÖPING
Besöksadress
Tfn Mob Fax E-post
Org nr 21 20 00-29 40 Bg 619-03 42
[email protected] www.nykoping.se
Här ska brödtexten börja. Markören ska inte stå i rubriken när användaren öppnar dokumentet. Brödtext = Arial 11, radavståndet är satt till exakt vid 15 pt så att det blir ett lite längre avstånd än mellan normalt radavstånd, men inte lika stort som när radavståndet är satt till 1,5. Resultatet blir en lättläst text med tanke på personer som kan ha svårt att läsa en text med vanligt radavstånd. Den här mallen används till bla brev, skrivelser, tjänsteskrivelser, rutiner. Adressfältet tas bort i förekommande fall. Längre dokument som utredningar, policys, planer har samma inställningar, men förstasidan ser annorlunda ut i de dokumenten.
Förstasiderubrik = Arial 20, gemener, fet Rubrik1 = Arial 16, gemener, fet Rubrik2 = Arial 13, gemener, fet Rubrik3= Arial 11, gemener,fet
Sidhuvud och Sidfot Sidhuvud sid 1= Arial 10, gemener Sidhuvud sid 2 = Arial 8, gemener Sidfot sid 1 = Arial 7
Sidfot sid 2 = Arial 8
Sidnummer sid 2 och framåt = Arial 10
Postadress Nyköpings kommun Avdelning 611 83 NYKÖPING
Besöksadress
Tfn Mob E-post Fax
Org nr 21 20 00-29 40 Bg 619-03 42
[email protected] www.nykoping.se
8
Övrigt Dokumentmall, rapporter Mall med försättsblad till rapporter, presentationer, planer med mera görs i de mallar som finns på lN eller i Platina.
Power Point Power Point-presentationer görs i de mallar som finns på lN eller i Platina. Olika versioner av trebildskombinationen finns att välja på. Använd ej clip-art bilder eftersom de står i konflikt med Nyköpings profilbilder. Följ mallen för typsnittens storlek. Gör hellre fler bilder med färre textrader än att packa text i mindre grad.
Rubrik
Stipendier och diplom Stipendier och diplom skrivs i en särskild mall. Kontakta den kommunikatör som finns på din division eller kommunikationsavdelningen centralt.
Rubrik
Lorem ipsum • Sit dolor amet • itaspis consere perecus • que nimusae • Sit dolor amet • itaspis consere perecus • que nimusae
Antagen av xx datum Reviderad datum
Powerpointmall, finns på I N och i Platina.
Dokumentmall, rapport finns på I N och i Platina.
9
Övrigt Blanketter
Faktablad
Nyköpings kommuns blanketter ska följa den grafiska profilen, vara enhetliga oavsett verksamhet och använda ett enkelt och tydligt språk.
Tjänstegaranti
Faktablad
Tjänstens namn Kort beskrivning av tjänsten (ej beskrivning av verksamheten)
Faktablad har samma utseende både på webb och för tryckt information. Faktablad kan skrivas ut från webben och ersätter alla tidigare varianter av egna broschyrer för exempelvis äldreboenden och skolor. Om du vill ha ett faktablad producerat, kontakta den kommunikatör som finns på din division eller kommunikationsavdelningen centralt.
Vi lovar att Här beskrivs tjänstegarantin i klartext
Vårt ansvar Här berättas vad som händer om vi inte håller vårt löfte.
Ditt ansvar (– rubriken kan utgå) Här tydliggörs ev åtagande för att garantin ska gälla.
Vid frågor kontakta: Här presenteras kontaktvägar
Vad tycker du Det är viktigt att vi får veta vad du tycker om tjänstegarantin. Bra kan kanske bli ännu bättre. Dåligt kanske enkelt kan fixas. Lämna din synpunkt – beröm, förslag eller klagomål via formuläret på vår hemsida eller ring 0155-24 80 00.
Tjänstegarantin följs upp ________________________________
Resultatet presenteras _________________________________ Nyköpings kommun 611 83 Nyköping
och i kommunens årsredovisning.
tfn 0155-24 80 00 www.nykoping.se
Rubrik … Ansökan/Anmälan …
En tjänstegaranti i Nyköpings kommun beskriver vad du som medborgare kan förvänta dig av en viss kommunal tjänst, service eller verksamhet.
Division Enhet
Faktablad Brödtext arial 11. Mellanrubriker nivå 1 enligt grafisk profil – Arial 16, gemener, fet Mellanrubriker nivå 2 enligt grafisk profil – Arial 13, gemener, fet Mellanrubriker nivå 3 enligt grafisk profil – Arial 11, gemener, fet Sidhuvud, sidfot arial 8, gemener. Sidhuvud och sidfoten på alla sidor. Sidfoten – fylles i av blankettmakaren. UPPGIFTERNA KOMMER ATT BEHANDLAS I ENLIGHET MED PERSONUPPGIFTSLAGEN
Mellanrubriker nivå 3 Arial 11. Telefon (även riktnummer)
Namn - Arial 6
Information consediciet hicab is dent pora ipsant. Liberio doloreiusam essimint volorehent audae sitat. Dae cus. Abor mos cum voluptatest, solupta tincit quis doleniene optur alit facea evel ilis ilis exerum fuga. Ut dus ut omnimoditate vit, ut officid quissita sam et, volupis dolor simpostio mossequae re sum hiciae sequi am, unto voluptat.
Mellanrubriker nivå 3 Arial 11. Namn - Arial 6
Namn - Arial 6
Namn - Arial 6
Namn - Arial 6
Lorem
Rum que que
Mellanrubriker nivå 3 Arial 11. Lorem
Lorem
Lorem
Lorem
Lorem
Lorem
Lorem
Lorem
eum fugita nonsecum, consed et hit voluptatur aut at que reratiis del is endus ea quis eate modiam renis derum rem et occaborentia perum eari reprovid que volorem porerae sequaer uptatem de cone nonem el idessit la doluptatur? Ut et acipsunt. Upta num, quas delit, cus ea vel ipsame expersperem volupta velibus, et faccum, nis quunt laut perferf eriandem ea nobis ipsa volorumquid mos es moditat estium quas plicips ustias solorum non pa naturem pediassunt erciis in conseque earchil es alis minctes eremperrori dollendamet, que cuptatem senemoloria ius ne litatur ma doluptas untotaquia quis et ut dolupta tiatusc idelecatur alibusam esequid ma pores auda niminvernam non porerum nonsectatem. Nam que pres et resto doluptis sintus, cullaborem recabor ibusandus restium unt.
Mellanrubriker nivå 3 Arial 11.
Esed que cullendene
ommod mossum doluptiuntis eroritatum nobisciae reritius quae volorehenda vero comni que exeritas eate re solorro omnis plique nonsequi consequ aeptatem. Eque voluptam quam, sinverum, con placesequi num sitiam, a num qui ium doloreptatet voluptatem isitet ende nes endit, et int quias dollesequia delestr uptinve lestionsedi ipis mod qui tenemquam conseque qui offictu riberum a is aut ant.
Lorem Lorem
Lorem
Esed que cullendene
Gitat facest asinveriam am, id quo bea sandant. Ignatius porerciis mos quam volorerio ma dempore hendeli gnihicatque nonsequam que ad quossitias dis ut ulluptatio dolorepe libus dolut volupidem soluptat reictem ea porerum volent etur sam aut debisquia sedis sunt ratintem lam, totat atia ime ex et occus simet qui ant, similiquam fugitatur?
För mer information och var blanketten ska skickas se nästa sida.
nobit, qui tessintium haribusam que reictae riantiam id milit que adis mos prate et rerat fugiae plam restis si aut oditis quas es aut pel ipienis aut evel moluptatus dolorenis ilique dollautate volo doluptiur minihitat pratur? Rum hit, suntus evelestiore et que aliciamento ommolup taquiae acimolu ptataeprae ne sercia a suntiatur, ut dendell autent laboreiur, sus idus ipsaperro eos quas ad qui tem volum nos dellanim sent porrovidunt derore moloreribus eaqui deliber namusciuscil estis es arcillo ribusda ndipis as atet qui dolupta tionsedi odias duciis magnihi lluptur sus et alit, sed excearum qui doluptas nobit volupta disquod maio de ped quo mos venimpore etur, simolorro eles aliquo totati cuscilit quunte labo. Porere laborunturis id min exerum quae laborae dolupta tiatur? Qui voluptatus ex el et quiant aut quae.
eroviduntios nestium ratur
quid moluptio explictatur a nobis il il imi, occus doleculparum ipidi omnit veligen imolorioriam es sant as nimentota volut aut pedicipit fugit ventiatem rent vid que cus assi blaccus, sam raepudam labo. Nem consequam aperum remperrunt quis expedipis in pe nimet millorum fugiaspiento iducia delenite pori aligentorero officatur? Qui te por aboreicium si qui verfere ssunt.
Ri te qui ut late
consedia sit volupta turibusantio tecatis sam, omnis quo mosa nihillaborem laccumet, officidellut quibusam hil il mi, ommoleseque et ut rent. Um sunt quo odis quiant eaque ilit, ut pratius que dolum quia exerum volluptur alis esendent labor archilic tem rem harisit omnimolorum, simaxim fugia debit et, et essunte mperchi liquibus voloren ectumque officia quod ut as aceriant quo illorepudi temporr ovitatur? Eceaquist alis conestis et et quidusantia audipis eliquatque volessu ntusam eate quunt ut modictat
Sänd blanketten till: Adress
Veritat est acepero tem
ut verit, sunt, omniet laborpo rrorum quaepedi quam as exceste mpelit quae nam re voloreius natem. Ut harum fuga. Nam quam qui dolore, sin
Nyköpings kommun Division 611 83 Nyköping
Besöksadress
Telefon Fax Gruppepost www.nykoping.se
Bankgiro Postgiro
Organisationsnummer Nyköpings kommun Division 611 83 Nyköping
Besöksadress
Telefon Fax Gruppepost www.nykoping.se
Bankgiro Postgiro
Organisationsnummer
Blanketter Extra information, lagar, regler, PU L etcetera placeras på separat informationssida. 10
Annonsering Uppmanar vi: »Läs mer på nykoping.se« används logotypen utan www-adress.
Lore ipsum?
Lore ipsum?
Nequide et eario itae volorempor fuga eiuscimos nihilis. • Quae sum se coriaepudit perum. • Quae nus re cum evellorem experit volorec. • Earumqu aepudis ut odi dus.
Nequide et eario itae volorempor fuga eiuscimos nihilis. • Quae sum se coriaepudit perum. • Quae nus re cum evellorem experit volorec. • Earumqu aepudis ut odi dus.
Blandaesene nim alite pra!
Blandaesene nim alite pra!
Acipit velest exerspe dicae. Abo. Ecum volupit magnatem cor ad moloresto berum ima ex experuptat ariti cum rentur.
Acipit velest exerspe dicae. Abo. Ecum volupit magnatem cor ad moloresto berum ima ex experuptat ariti cum rentur.
Läs mer på nykoping.se
Läs mer på nykoping.se
Meddelandeannonser Lore ipsum, lore ipsum ipsum.
Lore ipsum, lore ipsum ipsum.
Ror moluptas aute nos ut voluptatius aut ommoditate quo volorio in rero omnia nuscimi nctusap ernatem quatist etus. Aniet exeris ullaccum estia conse nis simolupturis ipicte voluptat.
Ror moluptas aute nos ut voluptatius aut ommoditate quo volorio in rero omnia nuscimi nctusap ernatem quatist etus. Aniet exeris ullaccum estia conse nis simolupturis ipicte voluptat.
Bitiamu sciatas sequibu Sum alitat. On nullaboratur sum aut porestiae que et omniam sit as quis eost re pra volut volorum accum aut iurita dolectist iligene exerum eum veritibus et as cus everspe lestruntium.
Bitiamu sciatas sequibu Sum alitat. On nullaboratur sum aut porestiae que et omniam sit as quis eost re pra volut volorum accum aut iurita dolectist iligene exerum eum veritibus et as cus everspe lestruntium. Ett samarbete mellan
I samannonsering med andra placeras Nyköpings logotyp till höger.
Kontakta divisionernas kommunikatör eller kommunikationsavdelningen centralt för beställning av annons. 11
Rekryteringsannonser Topptext utanför Sörmland Nyköping ligger vid kusten, en timme söder om Stockholm. I kommunen arbetar ca 4 000 mot målet om god service och för att möta de utmaningar som ställs på en region i stark tillväxt. Topptext i Sörmland Nyköping med internationell närhet ger lokalt unika möjligheter. I kommunen arbetar vi för att uppfylla målen om god service och möta de utmaningar som ställs på en region i stark tillväxt.
Topptext
Nyköping med internationell närhet ger lokalt unika möjligheter. I kommunen arbetar ca 4 000 mot målet om god service och för att möta de utmaningar som ställs på en region i stark tillväxt.
Nyköping med internationell närhet ger lokalt unika möjligheter. I kommunen arbetar vi för att uppfylla målen om god service och möta de utmaningar som ställs på en region i stark tillväxt.
Befattning. Lore ipsum bis dolestionse con consed quis dunde ententi dolesti quis. Läs mer på nykoping.se
Levande sjöstad söker kreativa medarbetare. Nyköping ligger vid kusten, tio mil söder om Stockholm. I Nyköping är det lite närmare till havet, till skolan och arbetet. Här är det enklare att ha ett bra liv. Vill du se hur det är att bo i Nyköping? Vi tar dig med på en guidad tur runt stan. Ring Susanna, 0155-24 83 67 eller läs mer på www.nykoping.se
Platsannonsering inom Sörmland. Profilerande platsannonsering.
Kontakta divisionernas HR-konsult för beställning. 12
Foldrar
Lore ipsum, lore ipsum ipsum.
Liggande 210x140 mm
1
Lore ipsum lore ipsum. Te pra sitiatium audandi aspelique nume nam, velitio volora quaessitem dolorit et, con poriorio consed mil ipsae ius quia voluptatur arum etum es asimet restius si apellaut reperio in poritat liquiandae nus, te esciand enihiciis ad que eosandae dem. Uciendem quidestium, conse postem autempore, accuptatem nist officto rrovitae quam, offictur audam rerum fugia evenis aborendit as nusania nditatur simus.
4
Producerad av
Em est, cus volupta
Xero con core endit am, aris doluptatis mincips aessum restis sant aute nat audaes as vel es aspe magnimus et ducidus, aut omnihil lorepratem et pereptae sitatendem volo bearcitis ma sequam voles aute volupta tecaes essinture nusciendent, as di con pla dendaectaque vellaut quunduntio volore sit unt. Offic te ea conem quibearuntur sus est, con cus is etur?
Temquae stinciligent inctem labor as quid ut quia doluptatio tem est officit que cusamusa doluptas ventio omnis ant fugitam, arci cullign aturibus ditate porectet laboribus. Sed ut inihic tes voluptia volores doluptionse voluptati consentis poreste mquide cusda denis is doluptiur? Sum hit, quissin recus verovid expelen deliquas dolo illupta quunda perfero videsto tem voluptam fugias a ium aspitam unt.Dam, offictum reribus et remodiore videnia nem il ium quiatent.
Ipsae nempos adigeni mpelis Aut fuga. As dollorr umenda si remperunto cuptat quature pudandia ex est, sanienim inctorem. Nempore con nihilit autecae latum labor si sinullestrum in eossum fugiti od ut exerit fugitatiis que dignam, sit quam experum sum eniminv doluptas mod mil is molest velectorro ium as volorum lab invereperum, ut ommolup taestiae. Nequam vellandelit peration comnihicto endiatur?
5
Eliquos sinveri busapel luptas pliquiae qui cum verro verum quam eossed et que res am dolorat ionsendae con pelit ma vella vellestrunt pore vente voles doluptate sumquas etur aped et quodicaecta volo verum eost aut as ma as dolor. Aut fuga. As dollorr umenda si remperunto cuptat quature pudandia ex est, sanienim inctorem. Nempore con nihilit autecae latum labor si sinullestrum in eossum fugiti od ut exerit fugitatiis que dignam, sit quam experum sum eniminv doluptas
Nyköping ligger vid kusten en timme söder om Stockholm. Närheten till havet, lokal prägel och Europas storstäder inom räckhåll ger dig möjligheter att andas och växa.
www.nykoping.se
Lore ipsum lore ipsum.
Stående A7 - 74x105 mm
Lore ipsum. • Re consende nonsequam ducimus molorat emporeribus apedit fugia sit harchit assum que comnia dolorunt lanendicabor aut . • Re consende nonsequam ducimus molorat emporeribus apedit fugia sit harchit. Producerad av...
Lore ipsum. Re consende nonsequam ducimus molorat emporeribus apedit fugia sit harchit assum que comnia dolorunt lantiatur magnimus, sit, sit inciis eosaped endicabor aut liqui idebis aut dis molut eaquam eatur?
Equate volorio. Nam eum accument offic temporibus, eicit vent. Musciis illendis incil et aut officia non erspita temporio eum el is apitiaepudit rernate mporecum eossi.
Nyköping med internationell närhet ger lokalt unika möjligheter. I kommunen arbetar vi för att uppfylla målen om god service och möta de utmaningar som ställs på en region i stark tillväxt.
www.nykoping.se
Kontakta divisionernas kommunikatör för beställning av trycksaker. 13
Övriga produktioner NY – hushållstidning
KOM – personaltidning Posttidning B
hbt certifiering granskar våra normer
Nyköpings kommun 611 83 Nyköping
social omsorg flyttar till vägporten tora här kan drömmen bli sann
Nr 1| 2013
kom i form träna tabata hemma
NYKÖPI NG S TI D N I NG. I N FOR MATION FRÅN NYKÖPI NGS KOM M U N. APR I L N R 3 • 2013
FÖR MEDARBETARE I NYKÖPINGS KOMMUN
tema: medarbetare
Musiken är hans vardag och fritid – Riktiga munspel, sträng instrument och trummor har finare klang än plastinstrument. Det skiljer dessutom inte mycket i pris. Uppmaningen kommer från musikläraren och bandmedlem men Lars Borg. Till vardags undervisar Lars på Långbergsskolan och Borgmästarhagsskolan. Övrig tid är han bland annat med i livebandet bakom underhållningsduon Sisters of Soul och undervisar på Nyköpings Folkhögskola l a r s i n t r e s s e för musik väcktes i kommunala musikskolan i Oxelösund. Han kände tidigt ett intresse för att arbeta med barn och unga och började som elevassistent i klass tre. Kombinationen elevassistent och musiklärare var perfekt. Hans huvudinstrument är kontrabas och elbas men även piano, gitarr och trummor behärskar han utan problem. – 03, 5, 6, 7, räknar Lars in eleverna i årskurs fyra på Långbergsskolan. Alla fattar strängarna på gitarrerna samtidigt under djup koncentration och fram
kommer en lite svajig version av Michael Jacksons Bad. – Bra, utropar Lars. Eleverna får sedan följa sin kroppspuls genom att klappa händerna efter Lars rytmer på metalltrumman Darbuka. När fyrorna ställt undan sina gitarrer och gått ut på rast tumlar årskurs fem in i salen. Lars sitter vid elpianot och klinkar jazzigt i väntan på att alla ska sätta sig på sina platser. värma upp med Så ska det låta. Lars ritar sex streck på Smartboarden och ger eleverna ordet Burn som en del av en låttext. Klassen är uppdelad i två lag och alla gissar och samlar poäng med stor entusiasm. En elev sjunger plötsligt den gamla Kiss-låten Burn with me, heaven’s on fire och plockar hem tre poäng till laget. Sedan använder Lars en musiktjänst på internet för en så kallad introtävling. Eleverna ska så fort som möjligt gissa vilken låt som spelas. 80-talsmusik är svårt för eleverna att hänga med på men Darins låtar tar de inom bråkdelen av en sekund. – Femmorna ska ha en rockmusikal
Barnen lär sig att äta upp bättre Nya ledningar ska ge färre vattenläckor
lars borg, musiklärare
S u San na M ö r n e r foto h u g o le ij o n
e l eve r n a få r s e da n
Hållbara Nyköping
Vardagsjobb för framtidens Nyköping
på fredag på Nyköpings teater för hela skolan. De har gjort hela musikalen och spelar och sjunger själva, säger Lars. Att det finns ungdomar med stort musikintresse i Nyköping är uppenbart. Ansökningarna till musikklasserna på Borgis ökar hela tiden. Lars är en av de lärare som gör urvalet av vilka elever som tas in i de högpresterande musikklasserna.
- Köp riktiga instrument till era barn.
Lars Borg Yrke: Musiklärare Ålder: 39 år Bor: tingshusplatsen i nyköping Antal år i kommunen: 6 år Vad är bäst med ditt jobb? jag gillar mina elevers energi och att det är stökigt. Vad ser du helst på TV? allt faller Det här vet inte många om mig: jag älskar att köpa kläder till min sambo. jag har tre katter. Det är faktiskt ganska konstigt.
Christel lever som hon lär
Foto Hugo Leijon
APRILNUMRET AV NYKÖPINGS TIDNING handlar om allt jobb som görs varje dag för att skapa ett hållbart Nyköping. Vi berättar om hur barnen i skolorna engagerar sig för en rättvisare värld och lär sig äta upp maten bättre. I vår öppnar den nya båtbottentvätten i Nyköpings hamn som ska bidra till att utsläppen av giftiga färger i havet minskar. Läs också om parken och området runt ån som görs i ordning samtidigt som bostäderna och parkeringsgaraget byggs i kvarteret Åkroken bakom Stadshuset. MINDRE MAT SKA SLÄNGAS OM TVÅ ÅR
– Vad kan jag själv göra för att bidra till en hållbar utveckling?
nästa nummer av kom utkommmer i maj 2013
ny personalpolicy i nyköpings kommun
4000
personer är anställda i nyköpings kommun
ALEXAN D RA, E LEV PÅ NYKÖPI NG S GYM NAS I U M
Det här kan du göra i april i Nyköping. För fler evenemang och konserter besök www.nyköpingsguiden.se LÄNGRE EVENEMANG & UTSTÄLLNINGAR Kalla kriget ur ett Nyköpings- och Oxelösundsperspektiv på NK-villan, till 4/5. Ögonblicksbilder i vardagen Leif Moberg på NK-villan, pågår till 26/4. Kraftfull vänskap, Anki Lööw och Stanko Stankovic visar måleri i NK-villan 6—20/4. Öster Malma Slott öppet för gratis rundvandring varje ons & fre 12.30—13.30. Konstutställning på Galleri Sjöhästen, Pernilla Stappe & Lars Larsson pågår till 13/4. 13/4—14/4 Helgkurs i silversmide: designa och tillverka egna smycken, ABF:s lokal. Gunta Podina foto i NK-villan 27/4—11/5. Barnkulturcentrum och Gripes Modellteatermuseum lördagar kl. 11–15
6 Familjeträff med sagor på polska, Culturum kl. 11—12 Bil- och MC-utställning med Saab Show Room, Pål Jungs Hage kl. 11—16 Tradjazzkonsert med Arne Ericsons kvartett, Ambrosia kl.19—21.30
13 Familjeträff med sagor på tigrinja för barn, Culturum kl.11 Familjeträff med sagor på arabiska för barn, Culturum kl. 12.30 Humorshow: Anders & Måns — Primater med topplån, Culturum kl.19.30
7 Asparundan terränglöpning, Aspa, kl.11 PRO-dans i Vrena Folkets Hus kl.13—16 Kungstornet i Nyköpingshus kl. 11—17 tema föredrag: Sörmländska kyrkor My Rose and Mass, klassiska körverk på Culturum kl. 16.00
14 Mindfulness Introduktionskurs, Runnviken, Tystberga, kl. 10—13 Kungstornet i Nyköpingshus öppet kl. 11—17 tema föredrag: Häxors möte i tid och rum Fotboll Seriepremiär Div 1 Norra. Nyköping BIS — Västerås SK på Rosvalla kl. 16
8 Norge 9 april 1940, NK-villan kl. 18.30
3 Prova-på-dag på Rosvalla, testa olika idrotter, kl. 10—17
9 Författarcafé med Kristian Lundberg i Nyköpings Folkhögskolas aula kl.19 Teater Det värdefulla, Nyköpings Teater kl. 19
16 Svenska deckareakademin — Ulf Durling Nyköpings Folkhögskolas aula kl.19 Limpan — monolog med Johannes Brost på Koordinaten, Oxelösund kl. 19
4 Vårglöd 5sax&komp ger en konsert på Pelles Lusthus kl. 19 Livgardets Dragonmusikkår på Culturum kl. 19. Gratis entré med biljett. 5 Dans på Träffen med Donnez kl. 20—01
11 Sagostund för barn 1—3 år, Culturum kl. 10.30—11 Oligarken med Stig Fredriksson på NK-villan kl. 18.30
17 Mitt scenliv — Kim Anderzon berättar i Nyköpings Folkhögskolas kl.18 & 20 18 Max — bollen, bilen, lampan teater för de minsta, Culturum kl. 10 & 12 Författarkväll — Elisabeth Åbrink föreläser
om sin senaste bok, Culturum kl. 19 Nordiska Mästerskapen i barbershop-sång för män Pelles Lusthus kl. 18.30 19 Nordiska Mästerskapen i barbershop-sång för män, tävlingar på Culturum kl. 15 Dans på Träffen med Fernandoz kl. 20—01 20 Familjeträff med sagor på tyska för barn, Culturum kl. 11 Nordiska Mästerskapen i barbershop-sång tävlingar & konsert Culturum kl. 15 Vårkonsert — Music Hall med Sörmlands Musikkår, Nyköpings Teater kl.15 GDV-dans i Vrena Folkets Hus till Matz Rogers orkester kl. 20–00 21 Kungstornet i Nyköpingshus kl. 11—17 tema föredrag: Möte med delfinen 23 Manne af Klintberg om barns rätt till lek i Nyköpings Folkhögskolas aula kl. 19 Voices — en konsert med rösten i centrum med Borgiselever, Culturum kl. 19 24 Bokfika — bokcafé för lästokiga barn 9—12 år, Culturum kl. 16
25 Lasse Lindberg på NK-villan kl. 18.30 Tradjazzkonsert på Pelles Lusthus med Arne Ericsons kvartett kl.19 Tradish — Irish music and beyond, Nyköpings Teater kl. 19.30 27 Aktivare Sörmland stor mässa om sport & fritid, Pål Jungs Hage kl. 10–16 Barnen och djuren i centrum barnaktiviteter på stan kl.10—16 Musikskolans Öppet Hus med instrumentprovning, Tonborgen kl.10—13 Familjeträff med sagor på somali för barn, Culturum kl. 12.30 Julius Caesar — opera live från Metropolitan, Nyköpings Teater kl. 18–22.30 28 Stor loppis på Rosvalla kl. 11–14 Meta Roos med Oxelösound konsert, Nyköpings Teater kl. 15 Kungstornet i Nyköpingshus kl. 11–17 tema föredrag: Den medeltida staden 30 Valborgsmässofirande på olika ställen i Nyköping.
www.nykoping.se. För digital grafisk manual se bilaga, 1.
Livet vid havet.
Livet vid havet. Nyköping nu och då.
Livet vid havet. Nyköpings magasinet nr 1 för gåvor och representation finns i webb-shopen under inköp på I N och hos Turistbyrån i Rådhuset.
14
Profiliering inom turismmarknadsföring och www.nykopingsguiden.se Turistproduktioner har ett eget manér inom den grafiska profilen.
Upplev Nyköping. Välkommen in till Turistbyrån i Rådhuset på Stora Torget eller ring 0155-24 82 00.
www.visitnykoping.se
Ex. Annons
One eos derchitium elliteceped quae nequatur.
Rutnätet är vår utgångspunkt – används fritt från en till 12 rutor.
A5, A7 Broschyr
Nyköpingsguiden 2013. Nyköping ligger vid havet, en timme söder om Stockholm. Välkommen.
H E LA UTB U D ET H ITTAR D U PÅ WWW.NYKÖ P I N G S G U I D E N.S E
turist_guide_sv.indd 1
1 2012-12-21 10.27
Enjoy Nyköping. Take a break here. You’ll find a historic town of a comfortable size with a wide range of attractions. Explore the nature on foot along the Sörmland Trail or get as close to the sea as you can in a kayak. Keep an eye out for seals and eagles. Find nice accommodations close to the airport. Nyköping is located only 7 minutes from Stockholm Skavsta Airport.
www.visitnykoping.se an_ram_210x146_april_12.indd 1
Ex. Annons
2012-03-15 14.44
www.nyköpingsguiden.se
15
Skyltar Nedan finns exempel på olika sorters skyltar. En skylt måste passa in i miljön och därför anpassas efter material, storlek och utseende. Många skyltar kräver bygglov. Kontakta alltid Kommunikationsavdelningen för tillverkning av skyltar. Att kommunen är avsändare ska alltid anges tydligt på våra skyltar genom Nyköpings logotyp.
Fasadskylt.
Nicolaiskolan Anhörigcenter.
Skylt vid tågcentralen
Välkommen till Nyköping Skylt vid Skavsta turistbyrå
Visit Nyköping by the sea – 7 minutes away. Skylt vid byggnation.
Här skapar vi nya bostäder – en del av kommunens hållbara tillväxt Skylt vid vägarbete.
16
Kampanjproduktion och mässmaterial Lore ipsum lore ipsum ipsu.
Lore ipsum lore ipsum ipsu.
Lore ipsum. Met utemporit aut alibuscidion poritaerum volupid quiae pero blab in plam eaquatet omnimi,
Rubrik
conse sit enda est.
mellanrubrik lupta tempori beriaer oreicil lupture, qui officii ssumquia voluptur? Qui vellabo. Qui consequost a in co:
K lupta tempori beriaer oreicil lupture, qui officii ssumquia voluptur? K Qui vellabo. Qui consequost a in co K Qui vellabo. Qui consequost a in co K lupta tempori be Dag: lupta tempori be Plats: lupta tempori be
Affisch A3, A4
Rollups med plats för bilder.
Profilerande rollups finns att låna på kommunikationsavdelningen centralt.
Flaggor
17
Arbetskläder Det är viktigt att Nyköpings kommuns logotyp syns tydligt på våra arbetskläder. Syftet med en tydlig profil är att stärka Nyköpings kommuns identitet och göra det lätt att igenkänna våra verksamheter. Det blir svårt för mottagaren att veta vem som levererar service om det bara står ett namn utan att Nyköpings kommuns logotyp finns med. Några exempel K En skola utan Nyköpings kommuns logotyp kan uppfattas vara en friskola. K Ett enhetsnamn som Parkavdelningen, Social omsorg och Renhållningen utan Nyköpings kommuns logotyp kan uppfattas som ett privat företag.
För tryck på textil används den förenklade versionen av Nyköpings kommuns logotype i svart eller vitt beroende på plaggets färg. Tag kontakt med Kommunikationsavdelningen för rätt original av logotypen.
18
Bilar
19
Undervarumärken. När vi bygger en egen identitet för någon av kommunens verksamheter vill vi behålla en koppling till kommunens identitet och varumärke. Därför utgår principerna för våra undervarumärkens grafiska identitet från kommunens grafiska profil. Det innebär att vi behåller samma typsnitt och grundfärger, att kommunens egen logotyp inte förändras och att de logotyper vi bygger för respektive undervarumärke utgår från vårt eget typsnitt Akzidens Grotesk. Varumärket Nyköpings kommun fungerar som “endorser”, det vill säga som en trygghetsskapande signal till mottagaren. Målgruppen och andra intressenter som tar del av materialet får kunskap eller en påminnelse om att Nyköpings kommun erbjuder denna verksamhet till medborgarna. Följande kriterier krävs för att en verksamhet inom Nyköpings kommun ska få uppträda under ett eget undervarumärke:
Riktlinjer 1. Undervarumärket får en egen logotyp. Den byggs i en eller två rader i Akzidens. Den kan antingen göras friliggande eller i en platta utan kompletterande symboler eller märken. En sådan logotyp blir förhållandevis neutral, men kompletterad med ett eget bildspråk (se punkt 2) skapas en tydlig egen identitet och samtidigt en bra balans och koppling till kommunens varumärke. Undervarumärket ses som bärare och avsändare av all kommunikation. 2. Undervarumärket skapar ett eget bildspråk. Bildspråket ska bygga på en tydlig varumärkesplattform som harmonierar med kommunens varumärkesbudskap och ha en livslängd på flera år. Bildspråket ska alltså vara väl genomarbetat och tydligt varumärkesrelaterat – i motsats till kortsiktiga kampanjbilder. Ett exempel på detta är det arbete som Nyköpings gymnasium gjort under 2012.
a. Verksamheten ska vara konkurrensutsatt.
3. Riktlinjer ska arbetas fram för olika typenheter:
b. Verksamheten ska arbeta fram sitt varumärkes värde genom en intern process som ska utgå ifrån Vision 2020.
• Webb
c. Kommunen ska endast ha ett fåtal undervarumärken.
• Annonser
d. Kommunens kommunikationschef tar slutlig ställning till om en verksamhet får uppträda som undervarumärke. Undervarumärket ska skrivas in i Grafisk profil KK 13/167.
• Affischer
• Digitala nyhetsbrev
• Roll-ups • Trycksaker • Powerpoint • Kontorstryck (d v s visitkort, brevpapper, kuvert, m m)
20
Undervarumärken – logotyp. Logotypen byggs i en eller två rader i Akzidens friliggande eller i en platta utan kompletterande symboler eller märken. Vald signaturfärg används. En sådan logotyp blir förhållandevis neutral, men kompletterad med ett eget bildspråk och en egen färg skapas en tydlig egen identitet och samtidigt en bra balans och koppling till kommunens varumärke.
Undervarumärkelogotyp tillsammans med Nyköpings logotyp. Större skyltar. Oftast används endast undervarumärkets logga. En sådan skylt är till för att man på avstånd ska kunna identifiera byggnaden, varumärket och verksamheten och man behöver inte veta vem som är ägare det i det skedet. Diskutera med Ateljén.
Mindre skyltar. Exempelvis invid entréer, på fasaden eller på stolpar för exempelvis skolor, så används en kombination. Då gör man den på samma sätt som i den befintliga manualen, exemplet Nicolaiskolan sid 16. D v s man placerar ordet Nyköping med stadsvapnet under, högerställt.
21
Undervarumärken – annonser och affischer. Annonser och affischer Här är några exempel på annonser och affischer. Undervarumärket är huvudavsändare och placerat längst ned till höger. Uppe till höger ligger Nyköpings kommuns logotyp i något mindre format för att påvisa och stärka kopplingen till kommunen. Observera att Nyköpings kommuns logotyp alltid visas i dess tillåtna färger (blå, svart eller negativ vit).
Logotyp
Logotyp Logotyp
Logotypen används främst utan www-adress. Om det står t ex »Läs mer på www.nykoping.se« så används logotypen utan wwwadress. Logotypen placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper.
Kommunikation; målgrupp arrangörer
Logotypen används främst utan www-adress. Om det står t ex »Läs mer på www.nykoping.se« så används logotypen utan wwwadress. Logotypen placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper.
Logotypen används främst utan www-adress. Om det står t ex »Läs mer på www.nykoping.se« så används logotypen utan wwwadress. Logotypen placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper.
Affisch A3
Affisch A3
Med publikhavet 300 meter från havet.
Färger på logotypen Färg 4-färg: Röd= C-10, M-80, Y-80, K-0. Blå= C-100, M-80, Y-0, K-10. PMS: Röd= 185. Blå=662. Färg logo i neg Sköld: vit med svart kontur. Torn röd (med svart kontur): C-10, M-80, Y-80, K-0 / PMS 185. Text: vit Svart/vit logo Sköld: vit med svart kontur. Torn: vit med svart kontur. Text: svart.
Färger på logotypen Färg 4-färg: Röd= C-10, M-80, Y-80, K-0. Blå= C-100, M-80, Y-0, K-10. PMS: Röd= 185. Blå=662. Färg logo i neg Sköld: vit med svart kontur. Torn röd (med svart kontur): C-10, M-80, Y-80, K-0 / PMS 185. Text: vit Svart/vit logo Sköld: vit med svart kontur. Torn: vit med svart kontur. Text: svart.
Färger på logotypen Färg 4-färg: Röd= C-10, M-80, Y-80, K-0. Blå= C-100, M-80, Y-0, K-10. PMS: Röd= 185. Blå=662. Färg logo i neg Sköld: vit med svart kontur. Torn röd (med svart kontur): C-10, M-80, Y-80, K-0 / PMS 185. Text: vit Svart/vit logo Sköld: vit med svart kontur. Torn: vit med svart kontur. Text: svart.
Hos oss får du arenorna, staden och havet. Läs mer på nykopingsarenor.se
Et et et doluptae es am nam rerrum se perat. Vit eos audi ommolor acitasp iciam, net enimi, nimod minvellaut et et velitas veles accae. Xerspel enimagni reseque pe de prest, volupta volore exerum disciendera nienihit omnimpe rspero cum acescimusda quam es ventoribusam et et, iducid et eos aditiunt pre, officat ianihil molupic torestia dolutat inciisci cus ut milis et magnimi nullab illiber iorpor audis dolum sam eum ab idiaerro to volor ratur aliquia dolore.
Itatione min restio. Et et et doluptae es am nam rerrum se perat. Vit eos audi ommolor acitasp iciam, net enimi, nimod minvellaut et et velitas veles accae. Xerspel enimagni reseque pe de prest, volupta volore exerum disciendera nienihit omnimpe rspero cum acescimusda quam es ventoribusam et et, iducid et eos aditiunt pre, officat ianihil molupic torestia dolutat inciisci cus ut milis et magnimi nullab illiber iorpor audis dolum sam eum ab idiaerro to volor ratur aliquia dolore.
Nyköpings gymnasium
Undervarumärke
Nyköpings Arenor Rosvalla Culturum Teatern Träffen
Tillämpningar Logotyp Logotypen används främst utan www-adress. Om det står t ex »Läs mer på www.nykoping.se« så används logotypen utan wwwadress. Logotypen placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper.
Annons A4 liggande
Nyköpings Arenor presenterar:
Mando Diao på Rosvalla 2 maj kl. 19.00.
Färger på logotypen Färg 4-färg: Röd= C-10, M-80, Y-80, K-0. Blå= C-100, M-80, Y-0, K-10. PMS: Röd= 185. Blå=662. Färg logo i neg Sköld: vit med svart kontur. Torn röd (med svart kontur): C-10, M-80, Y-80, K-0 / PMS 185. Text: vit Svart/vit logo Sköld: vit med svart kontur. Torn: vit med svart kontur. Text: svart.
Itatione min restio. Et et et doluptae es am nam rerrum se perat. Vit eos audi ommolor acitasp iciam, net enimi, nimod minvellaut et et velitas veles accae. Xerspel enimagni reseque pe de prest, volupta volore exerum disciendera nienihit omnimpe rspero cum acescimusda quam es ventoribusam et et, iducid et eos aditiunt pre, officat ianihil molupic torestia dolutat inciisci cus ut milis et magnimi nullab illiber iorpor audis dolum sam eum ab idiaerro to volor ratur aliquia dolore.
Nyköpings gymnasium Nyköpings Arenor presenterar:
Nyköpings Arenor
Biljetter/bokning: nykopingsguiden.se eller ring 0155-12 34 56
Rosvalla Culturum Teatern Träffen
Logotyp
Logotyp
Logotypen används främst utan www-adress. Om det står t ex »Läs mer på www.nykoping.se« så används logotypen utan wwwadress. Logotypen placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper.
Mando Diao på Rosvalla 2 maj kl. 19.00.
Logotypen används främst utan www-adress. Om det står t ex »Läs mer på www.nykoping.se« så används logotypen utan wwwadress. Logotypen placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper.
Annons A4 liggande
Mando Diao på Rosvalla 2 maj kl. 19.00.
Färger på logotypen
Färger på logotypen
Färg 4-färg: Röd= C-10, M-80, Y-80, K-0. Blå= C-100, M-80, Y-0, K-10. PMS: Röd= 185. Blå=662.
Färg 4-färg: Röd= C-10, M-80, Y-80, K-0. Blå= C-100, M-80, Y-0, K-10. PMS: Röd= 185. Blå=662.
Färg logo i neg Sköld: vit med svart kontur. Torn röd (med svart kontur): C-10, M-80, Y-80, K-0 / PMS 185. Text: vit Svart/vit logo Sköld: vit med svart kontur. Torn: vit med svart kontur. Text: svart.
Annons A4 liggande
Nyköpings Arenor presenterar:
Färg logo i neg Sköld: vit med svart kontur. Torn röd (med svart kontur): C-10, M-80, Y-80, K-0 / PMS 185. Text: vit Svart/vit logo Sköld: vit med svart kontur. Torn: vit med svart kontur. Text: svart.
Nyköpings Arenor
Biljetter/bokning: nykopingsguiden.se eller ring 0155-12 34 56
Rosvalla Culturum Teatern Träffen
Itatione min restio. Itatione min restio. Et et et doluptae es am nam rerrum se perat. Vit eos audi ommolor acitasp iciam, net enimi, nimod minvellaut et et velitas veles accae. Xerspel enimagni reseque pe de prest, volupta volore exerum disciendera nienihit omnimpe rspero cum acescimusda quam es ventoribusam et et, iducid et eos aditiunt pre, officat ianihil molupic torestia dolutat inciisci cus ut milis et magnimi nullab illiber iorpor audis dolum sam eum ab idiaerro to volor ratur aliquia dolore.
Biljetter/bokning: nykopingsguiden.se eller ring 0155-12 34 56
Nyköpings Arenor Rosvalla Culturum Teatern Träffen
Nyköpings gymnasium
Itatione min restio. Itatione min restio. Et et et doluptae es am nam rerrum se perat. Vit eos audi ommolor acitasp iciam, net enimi, nimod minvellaut et et velitas veles accae. Xerspel enimagni reseque pe de prest, volupta volore exerum disciendera nienihit omnimpe rspero cum acescimusda quam es ventoribusam et et, iducid et eos aditiunt pre, officat ianihil molupic torestia dolutat inciisci cus ut milis et magnimi nullab illiber iorpor audis dolum sam eum ab idiaerro to volor ratur aliquia dolore.
Undervarumärke
22
Undervarumärken – rollups. Rollups Här är några exempel på rollups. Undervarumärket är huvudavsändare och placerat längst ned till höger. Uppe till höger ligger Nyköpings kommuns logotyp i något mindre format för att påvisa och stärka kopplingen till kommunen. Observera att Nyköpings kommuns logotyp alltid visas i dess tillåtna färger (blå, svart eller negativ vit).
Roll ups
Roll ups
Logotyp
Logotyp
Roll ups
Logotyp
Logotypen används främst utan www-adress. Om det står t ex »Läs mer på www.nykoping.se« så används logotypen utan wwwadress. Logotypen placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper.
Logotypen används främst utan www-adress. Om det står t ex »Läs mer på www.nykoping.se« så används logotypen utan wwwadress. Logotypen placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper.
Logotypen används främst utan www-adress. Om det står t ex »Läs mer på www.nykoping.se« så används logotypen utan wwwadress. Logotypen placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper.
Färger på logotypen
Färger på logotypen
Färg 4-färg: Röd= C-10, M-80, Y-80, K-0. Blå= C-100, M-80, Y-0, K-10. PMS: Röd= 185. Blå=662.
Färger på logotypen
Färg 4-färg: Röd= C-10, M-80, Y-80, K-0. Blå= C-100, M-80, Y-0, K-10. PMS: Röd= 185. Blå=662.
Färg 4-färg: Röd= C-10, M-80, Y-80, K-0. Blå= C-100, M-80, Y-0, K-10. PMS: Röd= 185. Blå=662.
Färg logo i neg Sköld: vit med svart kontur. Torn röd (med svart kontur): C-10, M-80, Y-80, K-0 / PMS 185. Text: vit
Färg logo i neg Sköld: vit med svart kontur. Torn röd (med svart kontur): C-10, M-80, Y-80, K-0 / PMS 185. Text: vit
Färg logo i neg Sköld: vit med svart kontur. Torn röd (med svart kontur): C-10, M-80, Y-80, K-0 / PMS 185. Text: vit
Svart/vit logo Sköld: vit med svart kontur. Torn: vit med svart kontur. Text: svart.
Svart/vit logo Sköld: vit med svart kontur. Torn: vit med svart kontur. Text: svart.
Svart/vit logo Sköld: vit med svart kontur. Torn: vit med svart kontur. Text: svart.
Itatione min restio. Et et et doluptae es am nam rerrum se perat.
Itatione min restio. Et et et doluptae es am nam rerrum se perat.
Vit eos audi ommolor acitasp iciam, net enimi, nimod minvellaut
Vit eos audi ommolor acitasp iciam, net enimi, nimod minvellaut
et et velitas veles accae. Xerspel enimagni reseque pe de prest,
et et velitas veles accae. Xerspel enimagni reseque pe de prest,
volupta volore exerum disciendera nienihit omnimpe rspero cum
volupta volore exerum disciendera nienihit omnimpe rspero cum
acescimusda quam es ventoribusam et et, iducid et eos aditiunt
acescimusda quam es ventoribusam et et, iducid et eos aditiunt
pre, officat ianihil molupic torestia dolutat inciisci cus ut milis et
pre, officat ianihil molupic torestia dolutat inciisci cus ut milis et
magnimi nullab illiber iorpor audis dolum sam eum ab idiaerro to
magnimi nullab illiber iorpor audis dolum sam eum ab idiaerro to
volor ratur aliquia dolore.
volor ratur aliquia dolore.
Itatione min restio. Itatione min restio. Et et et doluptae es am nam rerrum se perat. Vit eos audi ommolor acitasp iciam, net enimi, nimod minvellaut et et velitas veles accae. Xerspel enimagni reseque pe de prest, volupta volore exerum disciendera nienihit omnimpe rspero cum acescimusda quam es ventoribusam et et, iducid et eos aditiunt pre, officat ianihil molupic torestia dolutat inciisci cus ut milis et magnimi nullab illiber iorpor audis dolum sam eum ab idiaerro to volor ratur aliquia dolore.
Nyköpings gymnasium
Nyköpings gymnasium
Nyköpings gymnasium
Roll ups
Roll ups
Roll ups
Logotyp
Logotyp
Logotyp
Logotypen används främst utan www-adress. Om det står t ex »Läs mer på www.nykoping.se« så används logotypen utan wwwadress. Logotypen placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper.
Logotypen används främst utan www-adress. Om det står t ex »Läs mer på www.nykoping.se« så används logotypen utan wwwadress. Logotypen placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper.
Logotypen används främst utan www-adress. Om det står t ex »Läs mer på www.nykoping.se« så används logotypen utan wwwadress. Logotypen placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper.
Färger på logotypen
Färger på logotypen
Färger på logotypen
Färg 4-färg: Röd= C-10, M-80, Y-80, K-0. Blå= C-100, M-80, Y-0, K-10. PMS: Röd= 185. Blå=662.
Färg 4-färg: Röd= C-10, M-80, Y-80, K-0. Blå= C-100, M-80, Y-0, K-10. PMS: Röd= 185. Blå=662.
Färg 4-färg: Röd= C-10, M-80, Y-80, K-0. Blå= C-100, M-80, Y-0, K-10. PMS: Röd= 185. Blå=662.
Färg logo i neg Sköld: vit med svart kontur. Torn röd (med svart kontur): C-10, M-80, Y-80, K-0 / PMS 185. Text: vit
Färg logo i neg Sköld: vit med svart kontur. Torn röd (med svart kontur): C-10, M-80, Y-80, K-0 / PMS 185. Text: vit
Färg logo i neg Sköld: vit med svart kontur. Torn röd (med svart kontur): C-10, M-80, Y-80, K-0 / PMS 185. Text: vit
Svart/vit logo Sköld: vit med svart kontur. Torn: vit med svart kontur. Text: svart.
Svart/vit logo Sköld: vit med svart kontur. Torn: vit med svart kontur. Text: svart.
Svart/vit logo Sköld: vit med svart kontur. Torn: vit med svart kontur. Text: svart.
Itatione min restio. Itatione min restio. Et et et doluptae es am nam rerrum se perat. Vit eos audi ommolor acitasp iciam, net enimi, nimod minvellaut et et velitas veles accae. Xerspel enimagni reseque pe de prest, volupta volore exerum disciendera nienihit omnimpe rspero cum acescimusda quam es ventoribusam et et, iducid et eos aditiunt pre, officat ianihil molupic torestia dolutat inciisci cus ut milis et
Itatione min restio. Et et et doluptae es am nam rerrum se perat. Vit eos audi ommolor acitasp iciam, net enimi, nimod minvellaut et et velitas veles accae. Xerspel enimagni reseque pe de prest, volupta volore exerum disciendera nienihit omnimpe rspero cum acescimusda quam es ventoribusam et et, iducid et eos aditiunt pre, officat ianihil molupic torestia dolutat inciisci cus ut milis et magnimi nullab illiber iorpor audis dolum sam eum ab idiaerro to volor ratur aliquia dolore.
Itatione min restio. Itatione min restio. Et et et doluptae es am nam rerrum se perat. Vit eos audi ommolor acitasp iciam, net enimi, nimod minvellaut et et velitas veles accae. Xerspel enimagni reseque pe de prest, volupta volore exerum disciendera nienihit omnimpe rspero cum acescimusda quam es ventoribusam et et, iducid et eos aditiunt pre, officat ianihil molupic torestia dolutat inciisci cus ut milis et
magnimi nullab illiber iorpor audis dolum sam eum ab idiaerro to
magnimi nullab illiber iorpor audis dolum sam eum ab idiaerro to
volor ratur aliquia dolore.
volor ratur aliquia dolore.
Undervarumärke
Undervarumärke
Undervarumärke
23
Undervarumärken – broschyrer.
Broschyrer I broschyrer bör det framgå att undervarumärket är huvudavsändare. Därför tillämpas samma principer som för annonser och affischer på broschyrens baksida – d v s undervarumärket nere till höger och Nyköpings kommuns logotyp uppe till höger. Formaten visas i skisserna. Framsidan kan utformas med eller utan logotyp. I de fall logotyp används är det undervarumärket som gäller.
Framsida Broschyr A5 framsida Broschyr A5 framsida
Itatione min restio.
Nyköpings gymnasium
Itatione min restio.
Undervarumärke
Baksida Logotyp Logotyp Logotypen används främst utan www-adress. Om det står t ex »Läs mer på www.nykoping.se« så används logotypen utan wwwadress. Logotypen placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper.
Logotypen används främst utan www-adress. Om det står t ex »Läs mer på www.nykoping.se« så används logotypen utan wwwadress. Logotypen placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper.
Broschyr A5 baksida
Broschyr A5 baksida
Färger på logotypen
Färger på logotypen Färg 4-färg: Röd= C-10, M-80, Y-80, K-0. Blå= C-100, M-80, Y-0, K-10. PMS: Röd= 185. Blå=662. Färg logo i neg Sköld: vit med svart kontur. Torn röd (med svart kontur): C-10, M-80, Y-80, K-0 / PMS 185. Text: vit
Färg 4-färg: Röd= C-10, M-80, Y-80, K-0. Blå= C-100, M-80, Y-0, K-10. PMS: Röd= 185. Blå=662. Färg logo i neg Sköld: vit med svart kontur. Torn röd (med svart kontur): C-10, M-80, Y-80, K-0 / PMS 185. Text: vit Svart/vit logo Sköld: vit med svart kontur. Torn: vit med svart kontur. Text: svart.
Svart/vit logo Sköld: vit med svart kontur. Torn: vit med svart kontur. Text: svart.
Undervarumärke
Nyköpings gymnasium
24
Undervarumärken – powerpoint. Powerpoint Mallar för powerpoint följer i grunden det utseende som kommunens generella mallar har. Bilder och rubriker placeras på samma sätt och samma typsnitt används. Färger anpassas till undervarumärkets egen signaturfärg. Logotypernas placering följer samma logik som för tryckt material, d v s undervarumärket (avsändaren) nere till höger och kommunens logotyp uppe till höger. I den mån man vill använda ”dekorationsbilder” för textbaserade powerpointbilder, läggs dessa som en kolumn längst ute till höger, d v s på samma sätt som trebildskombinationen i kommunens generella mallar.
Logotyp Logotypen används främst utan www-adress. Om det står t ex »Läs mer på www.nykoping.se« så används logotypen utan wwwadress. Logotypen placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper.
PPT framsida
PPT följande sidor
Itatione min restio.
Färger på logotypen Färg 4-färg: Röd= C-10, M-80, Y-80, K-0. Blå= C-100, M-80, Y-0, K-10. PMS: Röd= 185. Blå=662. Färg logo i neg Sköld: vit med svart kontur. Torn röd (med svart kontur): C-10, M-80, Y-80, K-0 / PMS 185. Text: vit Svart/vit logo Sköld: vit med svart kontur. Torn: vit med svart kontur. Text: svart.
Itatione min restio. Et et et doluptae es am nam rerrum se perat. Vit eos audi ommolor acitasp iciam, net enimi, nimod minvellaut et et velitas veles accae. Xerspel enimagni reseque pe de prest, volupta volore exerum disciendera nienihit omnimpe rspero cum acescimusda quam es ventoribusam et et, iducid et eos aditiunt pre, officat ianihil molupic torestia dolutat inciisci cus ut milis et magnimi nullab illiber iorpor audis dolum sam eum ab idiaerro to volor ratur aliquia dolore.
Itatione min restio. Nyköpings gymnasium
Nyköpings gymnasium
Logotyp Logotypen används främst utan www-adress. Om det står t ex »Läs mer på www.nykoping.se« så används logotypen utan wwwadress. Logotypen placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper.
PPT framsida
Färger på logotypen Färg 4-färg: Röd= C-10, M-80, Y-80, K-0. Blå= C-100, M-80, Y-0, K-10. PMS: Röd= 185. Blå=662. Färg logo i neg Sköld: vit med svart kontur. Torn röd (med svart kontur): C-10, M-80, Y-80, K-0 / PMS 185. Text: vit Svart/vit logo Sköld: vit med svart kontur. Torn: vit med svart kontur. Text: svart.
PPT följande sidor
Itatione min restio. Itatione min restio. Et et et doluptae es am nam rerrum se perat. Vit eos audi ommolor acitasp iciam, net enimi, nimod minvellaut et et velitas veles accae. Xerspel enimagni reseque pe de prest, volupta volore exerum disciendera nienihit omnimpe rspero cum acescimusda quam es ventoribusam et et, iducid et eos aditiunt pre, officat ianihil molupic torestia dolutat inciisci cus ut milis et magnimi nullab illiber iorpor audis dolum sam eum ab idiaerro to volor ratur aliquia dolore.
Itatione min restio. Undervarumärke
Undervarumärke
25
Undervarumärken – kontorstryck. Kontorstryck – icke formell profilering För brevpapper, visitkort, kuvert etc används samma principer som för kommunens generella material, se sid 7. Undervarumärket placeras längt uppe till vänster på brevpapper och kuvert, medan kommunens logotyp ligger längst nere till vänster på kuvert, och längst ner till höger på brevpapper. I den mån denna typ av material kompletteras med bilder används det egna bildspråket på liknande sätt som den generella trebildskombinationen (antalet bilder måste dock inte vara tre!).
A4 Brevpapper – icke formellt Brevpapper
Brevpapper
Nyköpings gymnasium
Nyköpings gymnasium
Itatione min restio. Et et et doluptae es am nam rerrum se perat. Vit eos audi ommolor acitasp iciam, net enimi, nimod minvellaut et et velitas veles accae. Xerspel enimagni reseque pe de prest, volupta volore exerum disciendera nienihit omnimpe rspero cum acescimusda quam es ventoribusam et et, iducid et eos aditiunt pre, officat ianihil molupic torestia dolutat inciisci cus ut milis et magnimi nullab illiber iorpor audis dolum sam eum ab idiaerro to volor ratur aliquia dolore.
Nyköpings gymnasium adress telefonnummer mailadress
Logotyp
Logotyp
Logotypen används främst utan www-adress. Om det står t ex »Läs mer på www.nykoping.se« så används logotypen utan wwwadress. Logotypen placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper.
Logotypen används främst utan www-adress. Om det står t ex »Läs mer på www.nykoping.se« så används logotypen utan wwwadress. Logotypen placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper.
Färger på logotypen
Färger på logotypen
Färg 4-färg: Röd= C-10, M-80, Y-80, K-0. Blå= C-100, M-80, Y-0, K-10. PMS: Röd= 185. Blå=662.
Kuvert
Färg 4-färg: Röd= C-10, M-80, Y-80, K-0. Blå= C-100, M-80, Y-0, K-10. PMS: Röd= 185. Blå=662.
Visitkort
Färg logo i neg Sköld: vit med svart kontur. Torn röd (med svart kontur): C-10, M-80, Y-80, K-0 / PMS 185. Text: vit
Färg logo i neg Sköld: vit med svart kontur. Torn röd (med svart kontur): C-10, M-80, Y-80, K-0 / PMS 185. Text: vit
Svart/vit logo Sköld: vit med svart kontur. Torn: vit med svart kontur. Text: svart.
611 83 Nyköping. www.nykoping.se
Nyköpings gymnasium
Svart/vit logo Sköld: vit med svart kontur. Torn: vit med svart kontur. Text: svart.
Kuvert
Namn Efternamn titel/tjänst avdelning Nyköpings gymnasium xxx xx Nyköping Besöksadress Xxxxxxxx Växel 0155-xx xx 00 Direkt 0155-xx xx 06 Mobil 070-xxx xx xx E-post fornamn.efternamn@ nykopingsgymnasium.se www.nykoping.se www.nykopingsgymnasium.se
Nyköpings gymnasium
Logotyp Logotypen används främst utan www-adress. Om det står t ex »Läs mer på www.nykoping.se« så används logotypen utan wwwadress. Logotypen placeras i nedre högra hörnet vid annonsering och på brevpapper.
26 Färger på logotypen Färg 4-färg: Röd= C-10, M-80, Y-80, K-0. Blå= C-100, M-80, Y-0, K-10. PMS: Röd= 185. Blå=662. Färg logo i neg Sköld: vit med svart kontur.
Undervarumärken – webb. Se Digital manual, bilaga 1.
27
Nyhetsbrev. Webb och nyhetsbrev Grunddesign för både webb och nyhetsbrev har utvecklats med utgångspunkt i den nya formen för vår webbplats nykoping.se (2013). Det är viktigt att det framgår vilket varumärke som är huvudavsändare och på webben (i motsats till tryckta media) är det praxis att placera huvudavsändaren uppe till vänster. Där finner man alltså logotypen för i en färgplatta. Se detaljerade anvisningar i Digital manual, bilaga 1.
28
DIGITAL MANUAL BILAGA 1 TILL GRAFISK PROFIL KK 13/167
DIGITAL MANUAL
Innehåll Logotyp för webb Användning av logotypen
2 2
Färger3 Primärfärger 3 Komplementfärger
3
Att använda färgerna
4
Kontraster
4
Typsnitt5 Bilder6 Storlekar och dimensioner 7 Rutnät8 Nyköpings struktur Startsidan
9 9
Undersida
10
Viktigt meddelande
11
Kontakt
12
Sociala funktioner
12
Formulär och tabeller
13
Sidfot14 Skriv för webben
15
E-tjänster16
DIGITAL MANUAL
Digital manual Det digitala manualen är ett hjälpmedel för alla som arbetar med Nyköpings varumärke på webben. Den bygger på Nyköping kommuns grafiska profil. Nyköpings kommun består av flera divisioner och verksamheter, därför är det viktigt att vi har en samlad profil och tonalitet. Nyköpings kommuns varumärke ska uppfattas tydligt i alla kanaler. Genom att följa de anvisningar som ges i detta tillägg kan vi förmedla en tydlig och stark identitet där varje kommunikations- och informationsinsats bidrar till att positivt förstärka vårt gemensamma varumärke. Det säkerställer också att alla våra kanaler är tillgängliga, användarvänliga och trovärdiga för alla medborgare. Detta uppnås genom att använda färger på rätt sätt, välja rätt bilder, rätt logotyp eller att skriva med rätt tonalitet. All publicering på webbplatserna ska ske genom de publiceringsverktyg som kommunen centralt beslutat. Om du vill presentera information på webbplatserna genom exempelvis iframe ska detta först diskuteras med webbavdelningen.
1/22
DIGITAL MANUAL
Logotyp för webb Nyköpings logotyp är en kraftfull symbol som knyter ihop kommunikationen över flera plattformar. Se Nyköpings grafiska profil för att få veta mer om logotypen.
Användning av logotypen Hur du använder logotypen utanför webben kan du läsa i Nyköpings Grafiska profil. När du använder den på webben ska du tänka på att göra den synlig. Använd logotypen mot enfärgade ytor med bra kontrast.
✔
✘
Godkända undervarumärken har sin egen logotyp längst upp till vänster. Det ska följa riktlinjen nedan. Nyköpings kommuns logotyp ska alltid finnas med i högra hörnet längst ner på sidan.
2/22
DIGITAL MANUAL
Färger
# 053E80
# F37C05
# F2F2F2
# 9BC52D
# F5F1E9
# F0F4F7
Primärfärg
Primärfärg Tillsammans med logotypen är den blå färgen primärfärg i kommunens Grafiska profil. Därför är det viktigt att den används genomgående över alla plattformar.
Sekundärfärger Dessa färger är ett komplement till primärfärgen. Den är till för att tillföra ett visuellt värde och för att markera specifika detaljer eller funktioner. Det är viktigt att sekundärfärgerna aldrig används som huvudfärg utan alltid som ett komplement. Sekundärfärgerna används exempelvis som bakgrund i innehållsblock, färger i grafiska element och på detaljer.
3/22
DIGITAL MANUAL
Att använda färgerna Den orange sekundärfärgen används som så kallad ”actionfärg”. Den visar var man är och vad man ska göra, exempelvis klicka på knappar i ett formulär. Den gröna sekundärfärgen används för att markera viktiga funktioner på webbplatsen, så som e-tjänster och kontaktytor. De grå, beige och ljusblå ytorna används som bakgrunds bakgrundsfärg vid kortare innehåll såsom faktarutor eller banners.
Kontraster När man arbetar med färger är det viktigt att tänka på kontraster. Detta kan gälla former, storlekar eller bara hur färger passar ihop.
4/22
DIGITAL MANUAL
Typsnitt För digitala medier används typsnittsfamiljen Arial enligt riktlinjerna i Grafisk profil.
H1 RUBRIK
Arial Regular 28px, #3b3b3b
Lorem ipsum dolor H2 RUBRIK
Arial Regular 16px, #3b3b3b
Lorem ipsum dolor H3 RUBRIK
Arial Regular 14px, #3b3b3b Lorem ipsum dolor INGRESS
Arial Regular 16px, #3b3b3b
Lorem ipsum dolor BRÖDTEXT
Arial Regular 14px, #3b3b3b Lorem ipsum dolor BRÖDTEXT ARTIKELMODUL / NYHETSMODUL/TABELL
Arial Regular 12px, #606060 Lorem ipsum dolor
5/22
DIGITAL MANUAL
Bilder Bildspråket för webben ska ta avstamp i de riktlinjer som finns i Nyköpings Grafiska profil. Varumärkesbilderna bör vara svartvita med tydliga objekt som följer parollen att ge En skön känsla. Bilderna ska skildra verksamheten genom människor, produkter eller föremål, men inte vara miljöbilder av vykaraktär. Bildspelet består av minst tre bilder och ska representera Livet, Havet och Navet. Bildspelet har en bild i fokus och byter automatiskt men kan även bytas med hjälp av pilarna. Andra bilder som används, exempelvis i nyhets- eller informationstexter, ska följa samma formspråk men vara i färg. Bilderna ska alltid tillföra något till det budskap man vill förmedla och komplettera textinnehållet. Bilder ska inte användas bara som dekoration eller utsmyckning.
6/22
DIGITAL MANUAL
Storlekar och dimensioner Bilder i digitala sammanhang ska vara av rätt typ och i rätt skala, normalt av formatet JPEG/ JPG, GIF eller PNG. De olika filändelserna beskriver hur filen är komprimerad. Använder du egentagna bilder eller liknande så får du dem oftast i JPG.
Filstorlek och pixelmått Bilders storlek på webben anges antingen i pixlar eller filstorlek. Att en bild är i önskat filformat betyder inte alltid att bilden är klar för att användas. En viktig sak att tänka på är filstorleken. Detta påverkar hur lång tid det tar att ladda en webbsida. En bild som är tagen med exempelvis en iPhone (4s) är 2048x1536 pixlar stor och har en filstorlek på ungefär 1,8MB (MegaByte). Detta blir tungt att ladda för användaren och är således för stort att användas på webben. Om man gör om bilden till 1024x768 pixlar får man en filstorlek på ungefär 500kB (KiloByte) vilket är ett mycket mer lämpligt format. En bild behöver oftast inte vara större än 1024x768 pixlar stor och då blir filstorleken mycket mer lämplig för webben.
✔
✘
Dimensioner När du ska ladda upp en bild är det viktigt att bilden kvarhåller sina dimensioner. Ladda till exempel inte upp en liggande bild där det bör vara en stående eller vice versa. Om du inte har en annan fil kan du beskära bilden. Var noga med att inte förvränga bildens proportioner.
7/22
DIGITAL MANUAL
Ikoner Ikoner används för att förtydliga och förstärka informationen på våra webbplatser. Nedan visas exempel på återkommande symboler. Har din verksamhet behov av ytterligare någon ikon, kontakta webbavdelningen.
Tyck till
E-tjänster
Jämför service
Evenemang
Just nu
Kontakt PDF-fil Facebook Twitter
Skicka e-post
Skriv ut
Instagram
8/22
DIGITAL MANUAL
Rutnät Nyköpings egna plattformar bygger på ett rutnät med basen 960 pixlars bredd och 12 kolumner. Detta gör att alla sidor följer samma mönster och att man snabbt känner igen sig. Rutnätet har en aktiv innehållsyta på 940 pixlar och bygger på 3 kolumner. Rent tekniskt möjliggör detta återanvändandet av exempelvis moduler och banners. Det är även ett rutnät som fungerar bra över de flesta skärmupplösningar.
9/22
DIGITAL MANUAL
Nyköpings struktur Strukturen för webbsidor inom Nyköpings digitala sfär ska vara sammanhängande. Vi arbetar med en tydlig topp och sidfot. Eftersom vi arbetar med ett rutnät kan delar byta plats och anpassas efter verksamhetens önskemål.
1
Startsidan
2
1. Navigering En horisontell meny ligger i toppen av sidan
2. Varumärkesyta
3 5
4
Här marknadsförs varumärket genom ett bildspel.
3. Nyheter Yta för aktuella nyheter.
4. Genvägar/moduler På våra webbplatser arbetar vi med olika genvägar till viktiga funktioner med hjälp av olika typer av moduler som vi kan lägga in. Alla dessa moduler har en ikon som tydligt visar vad besökaren kan förvänta sig.
6
5. Puffar Yta för aktuella puffar med bild, pufftext och länk.
6. Sidfot På den övre delen av sidfoten finns bland annat kontaktinformation och viktiga genvägar. Den kan verksamhetsanpassas för de olika undervarumärkena. Den nedre delen knyter ihop verksamheten med Nyköping.se genom navigeringslänka till hela kommunen. 10/22
DIGITAL MANUAL
Understartsida 2
1 3
1. Menynivå två Här är undersidans individuella information i fokus genom en egen menystruktur
2. Genvägar Genvägar till viktiga sidor och funktioner.
4
3. Informationstext & mest efterfrågat Länkar till de mest efterfrågade delarna på den här delen av webbplatsen. En kort informationstext om vad besökaren kan förvänta sig på den här delen av webbplatsen.
4. Nyheter/puffar Yta för att visa vad som är på gång i verksamheten.
11/22
DIGITAL MANUAL
2 3
1 5
4
Undersida 1. Menynivå två Här är undersidans egen information i fokus genom särskild menystruktur
2. Genvägar Genvägar till viktiga sidor och funktioner.
3. Kontakt Kontaktmöjligheter för den aktuella sidan.
4. Mer info Relaterad information som också kan vara intressant för besökaren antingen som text eller länkar.
5. Informationstext Huvudinformationen på sidan.
12/22
DIGITAL MANUAL
Undervarumärken De verksamheter som har behov av att profilera sig tydligt mot sin specifika målgrupp är huvudsakligen verksamheter som är konkurrensutsatta. Mer information om regler och principer för ett undervarumärke bestäms av den Grafiska profilen. Verksamheter med undervarumärken ska finnas presenterade med minst kontaktuppgifter på nykoping.se. På sin webbplats måste ett undervarumärkena alltid ange Nyköpings kommuns logotyp längst ner till höger i sidfoten. Logotypen ska länka till startsidan för nykoping.se. Den sammanhållande sidfoten för kommunens övergripande navigering ska också finnas med. En särskild sidtyp för undervarumärken har tagits fram som kan anpassas utifrån verksamhetens specifika behov. Sidtypen baseras på nykoping.se och har en egen varumärkesyta i form av ett bildspel.
13/22
DIGITAL MANUAL
1
Undervarumärken
2
1. Navigering En horisontell meny ligger i toppen av sidan
2. Varumärkesyta
3 5
4
Här marknadsförs varumärket genom ett bildspel eller bilder för verksamheten.
3. Nyheter Yta för aktuella nyheter.
4. Genvägar/moduler
6
På våra webbplatser arbetar vi med olika genvägar till viktiga funktioner med hjälp av olika typer av moduler som vi kan lägga in. Alla dessa moduler har en ikon som tydligt visar vad besökaren kan förvänta sig.
5. Puffar Yta för aktuella puffar med bild, pufftext och länk.
6. Sidfot På den övre delen av sidfoten finns bland annat kontaktinformation och viktiga genvägar. Den kan verksamhetsanpassas för de olika undervarumärkena. Den nedre delen knyter ihop verksamheten med Nyköping.se genom navigeringslänka till hela kommunen.
14/22
DIGITAL MANUAL
Formulär och tabeller Formulär och tabeller är viktiga funktioner på våra webbplatser. Därför är det viktigt att de ser likadana ut på alla våra webbplatser. Formulären i Nyköpings webbsfär är tydliga med vita fält på ljusblå bakgrund och orange knappar för att indikera skicka, gå vidare eller spara.
Tabeller För att tabellerna ska vara tydliga och användarvänliga är varannan rad grå och varannan rad vit. Tabeller får endast användas för att strukturera innehåll, inte i dekorationssyfte. För mer information, se avsnittet om tillgänglighet.
15/22
DIGITAL MANUAL
Sidfot För att ytterligare profilera och framhäva Nyköpings digitala sfär så används en illustration över Nyköping. Denna handgjorda siluett skapar en brygga mellan det digitala och det analoga. Sidfoten ger ytterligare yta för kontaktinformation och snabbgenvägar, samt håller ihop kommunens olika delar i den digitala sfären genom en gemensam navigation. .
16/22
DIGITAL MANUAL
Viktigt meddelande Funktionen ”Viktigt meddelande” finns till för att snabbt kunna nå ut till kommuninvånare vid större kriser. Funktionen ska bara användas vid allvarliga krislägen som rör allmänheten. Vid krisinformation används den orange färgen med vit text för att besökaren snabbt ska kunna särskilja informationen. För störningar i kommunens service som inte räknas som krisinformation används funktionen ”Just nu”
1
17/22
DIGITAL MANUAL
E-tjänster Tjänster och tillämpningar ska anpassas grafiskt så att de upplevs som en del av nykoping.se eller intranätet. Tjänsterna ska även klara tillgänglighetskraven efter målgruppens behov. När vi tar in externa e-tjänster ska vi ställa höga krav på att de ska vara användarvänliga och anpassningsbara efter vår grafiska profil. Vi ska kunna ändra typsnitt, knappar och lägga till egna förklarande texter. För att kunna förändra utseendet måste vi få tillgång till tjänstens CSS (Cascading Style Sheets). Om inte detta är möjligt ska leverantören av tjänsten förändra utseendet efter våra önskemål. I CSS:en kan vi styra det mesta av utseendet som knappar, rubriker, texter, formulär och tabeller. Detta är extra viktigt när vi inkluderar e-tjänsten på vår egen sida. Ett minimikrav för externa e-tjänster inom Nyköpings kommun är att Nyköpings kommuns logotyp ligger längst upp till vänster samt att vi har en tydlig länk till startsidan på nykoping.se. Vi ska också sträva efter att ha vår primärfärg i sidhuvudet. En separat manual och riktlinje gällande gränssnitt för e-tjänster inom Nyköpings kommun kommer att tas fram.
18/22
DIGITAL MANUAL
Sociala medier Precis som i andra kanaler och sammanhang där Nyköpings kommun är avsändare ska den grafiska profilen tillämpas i sociala medier. Det gäller till exempel Facebooksidor och bloggar. Logotypen och varumärket ska alltid finnas med, liksom övriga byggstenar i den grafiska profilen.
Sociala funktioner På alla undersidor på våra webbplatser ska det finnas en delningsfunktion för den aktuella sidan. Delningsfunktionen är mot Facebook och Twitter och via den kan man dela informationen med sina vänner. Det ska även finnas funktioner för att skriva ut och dela via e-post. Ikonerna som används ska vara samma i alla våra kanaler.
Film Filmer som Nyköpings kommun skapar ska ha tydlig avsändare och inleds med en nyköpingsblå bild med negativ logotyp och/eller text. Är produktionen ett samarbete mellan flera aktörer ska detta framgå i beskrivande text. Alla filmer lagras på Nyköpings kommuns officiella Youtubekanal. De som ska vara nåbara externt listas som ”publika” och de som ska ligga på vårt intranät kan endast ses av de som har länken till filmen. Filmer kan antingen bäddas in på en webbsida eller länkas direkt till Youtube. I anslutning till filmlänken ska det finnas en sammanfattning av filmens innehåll. Kontakta kommunikationsavdelningen om du behöver hjälp med film eller har övriga frågor. 19/22
DIGITAL MANUAL
Digitalt nyhetsbrev Nyhetsbrev inom kommunen ska följa vår grafiska profil. Kontakta kommunikationsavdelningen om du önskar hjälp med nyhetsbrev.
20/22
DIGITAL MANUAL
Webbadresser & domäner Alla kommunens verksamheter ska använda domänen nykoping.se i sin kommunikation. Undantag gäller för Nyköpings kommuns godkända undervarumärken. När sidor eller tjänster behöver marknadsföras ska vi använda enkla adresser i stället för att köpa in nya domäner, till exempel ”http://www.nyköping.se/namn”. En enkel adress är en genväg till en sida längre ner i strukturen. Syftet med sådana adresser är att underlätta marknadsföring av webbsidor. Nyköpings kommuns sidor och tjänster ska i största möjligaste mån använda läsbara webbadresser. Med detta menas att adressen är begriplig för användare och sökmotorer. Webbadressen ska även beskriva sidan adressen leder till. Om det behövs en egen domänadress av tekniska skäl används adressen: https://namn.nykoping.se (exempel bibliotek.nykoping.se) Nya domänadresser tillkommer endast i samråd med webbavdelningen.
Namn på E-tjänster Namnsätt e-tjänster utifrån vad de gör för användaren. Fokusera på det besökaren vill uppnå. Det underlättar för användaren att förstå vad tjänsten innehåller och att hitta till rätt tjänst. Alla externa e-tjänster ska ha en startsida på nykoping.se med en enkel adress, och det är den adressen som ska användas vid marknadsföring. Exempel: http://www.nykoping.se/namn
E-post-signatur Alla e-postsignaturer inom kommunen ska följa Nyköpings grafiska profil. En e-postsignatur ska vara tydlig och lättläst. Använd därför inga mallar med dekor, typ kollegieblock eller dylikt. Lägg inte heller till Nyköpings logotyp eller andra bilder, då vissa mailläsare tolkar det som bilagor. Mer information om e-postsignaturer finns på IN.
21/22
DIGITAL MANUAL
Skriv för webben Text på Nyköpings webbplatser ska vara enkel och tydlig. Skriv det viktigaste först, ha en objektiv men positiv ton och variera längden på texterna. En bra sida innehåller en matnyttig inledande text (ingress) för den som vill hitta det viktigaste följt av en utförligare text (brödtext) för den som vill ha detaljer. Rubriken eller titeln ska klara av att stå för sig själv och locka in besökaren med exempelvis nyckelord om vad sidan handlar om. Tänk på att rubriken kan vara det enda någon ser i en nyhetslistning eller i ett sökresultat. Underrubriker är en viktig funktion vid längre texter för att skapa pauser för besökaren och för att lyfta fram information. För mer information om hur du skriver på webben, se redaktörssidan på vårt intranät IN.
Tillgänglighet En tillgänglig webbsida gör informationen åtkomlig för alla besökare, oavsett funktionshinder eller webbläsare. Att utforma sin webbsida så att den blir tillgänglig handlar mycket om hur koden är skriven, men även om hur du skriver texter och om typsnitt och färgval. Riktlinjer för hur information och tjänster kan utformas för att göra webbplatser tillgängliga har tagits fram av WAI (Web Accessibility Initiative, en arbetsgrupp inom W3C, World Wide Web Consortium). EU:s medlemsländer har enats om att offentliga webbplatser ska följa riktlinjerna. De aktuella riktlinjerna från WAI heter WCAG 2.0 (Web Content Accessibility Guidelines 2.0). Exempel på tillgänglighet på våra webbplatser • Besökaren kan anpassa och lyssna på webbplatsen. • Webbplatsen tillgängliggörs på flera språk genom Googles översättartjänst. • Utformning och placering av menyer, länkar och andra sätt för att gå vidare och komma tillbaka i webbplatsen bör göras så att det är lätt att förstå och komma ihåg. • Vi använder gärna ikoner för att förtydliga där det behövs. • Alla bilder och grafiska objekt förses med ”alt-text”. Det innebär att synskadade också kan tolka webbplatsen. • Konsekvens vad gäller struktur och design. Vi använder stilmallar för att formatera sidorna. Enhetlig design underlättar navigering för alla, speciellt för lindrigt funktionshindrade. Läs mer om tillgänglighet på redaktörssidan på vårt intranät på IN.
22/22
RE S IS M
Regional plan för transportinfrastruktur i Sörmland 2014-2025 Remissversion 2013-06-11 Diarienummer 13-008
INNEHÅLL 1.
INLEDNING ................................................................................................................................ 5 1.1 DIREKTIVEN .............................................................................................................................. 5 Ekonomiska förutsättningar .......................................................................................................... 6 1.2 LÄNSTRANSPORTPLANEN 2010-2021 ........................................................................................ 7 1.3 ARBETET I LÄNET/PROCESSEN ................................................................................................... 7 1.4 MILJÖBEDÖMNINGSPROCESSEN ................................................................................................. 7
2.
SÖRMLANDS FÖRUTSÄTTNINGAR .................................................................................... 8 2.1 ALLMÄNT OM REGIONENS SAMBAND MED OMGIVNINGEN ......................................................... 8 2.2 FUNKTIONELLA SAMBAND, BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH ARBETSPENDLING ....................... 8 2.3 PERSONTRANSPORTER ............................................................................................................. 12 2.4 BOSTADSBYGGANDE ............................................................................................................... 14 2.5 NÄRINGSLIV ............................................................................................................................ 15 2.6 GODSTRANSPORTER ................................................................................................................ 16 2.7 INFRASTRUKTUR ..................................................................................................................... 19 Vägsystemet ................................................................................................................................. 19 Busstrafikens infrastruktur .......................................................................................................... 23 Olyckor och trafiksäkerhet .......................................................................................................... 23 Gång- och cykelvägar ................................................................................................................. 24 Järnvägssystemet ......................................................................................................................... 24 Hamn och sjöfart ......................................................................................................................... 25 Flygplatser och luftfart................................................................................................................ 25
3.
MÅL OCH STRATEGIER ...................................................................................................... 27 3.1 NATIONELLA MÅL ................................................................................................................... 27 Transportpolitik och miljö ........................................................................................................... 27 Tillgänglighetsmålen ................................................................................................................... 27 Hänsynsmålen ............................................................................................................................. 28 3.2 GEMENSAMMA MÅL FÖR STOCKHOLM-MÄLARREGIONEN INKLUSIVE ÖSTERGÖTLAND ......... 28 3.3 SÖRMLANDSSTRATEGIN 2020 ................................................................................................. 30 3.4 SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM ..................................................... 30 3.5 ÖVERGRIPANDE STRATEGIER FÖR SÖRMLANDS LÄNSPLAN ..................................................... 31 Starka funktionella stråk ............................................................................................................. 32 Långsiktigt hållbart transportsystem ........................................................................................... 32 Strategiska planeringsunderlag .................................................................................................. 32 3.6 KOMPLETTERANDE STRATEGISKA INRIKTNINGAR ................................................................... 33 Fyrstegsprincipen ........................................................................................................................ 33 Jämställdhet ................................................................................................................................ 33 Barns resande.............................................................................................................................. 33 Medfinansiering i regionala transportinfrastrukturplanen ......................................................... 34
4.
ÅTGÄRDSPLAN ...................................................................................................................... 35 4.1 NYTT PLANERINGSSYSTEM MED ÅRLIGA PLANBESLUT ................................................................ 35 4.2 PLANEN ....................................................................................................................................... 37 År 1-6 .......................................................................................................................................... 38 Funktionella stråk ....................................................................................................................... 41 Hållbart transportsystem ............................................................................................................. 43 Långsiktiga och strategiska planeringsunderlag ........................................................................ 45 År 7-12 ........................................................................................................................................ 47
5.
SAMBAND MED NATIONELL PLAN OCH GRANNLÄNENS PLANER ....................... 51
Sida 3(60)
5.1 NATIONELLA PLANEN ......................................................................................................... 51 Nu pågående byggnation och strategiska samband .................................................................... 51 Ny nationell trafikslagsövergripande plan .................................................................................. 51 5.2 ÖVRIGA REGIONALA PLANER ..................................................................................................... 52 Samfinansiering av objekt i annat läns regionala plan ............................................................... 52 Gemensamma stråkprioriteringar ............................................................................................... 52 6.
EFFEKTBEDÖMNING ........................................................................................................... 53 6.1
7.
BEDÖMNING FÖR ÅREN 2014-2019 (ÅR 1-6)............................................................................ 53
MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING (MKB)...................................................................... 56 7.1 MILJÖBEDÖMNING AV FÖRESLAGNA ÅTGÄRDSKATEGORIER ................................................... 56 7.2 SAMLAD BEDÖMNING .............................................................................................................. 58 Klimat .......................................................................................................................................... 58 Hälsa ........................................................................................................................................... 58 Landskap ..................................................................................................................................... 58
Sida 4(60)
1. Inledning Regionförbundet Sörmland har fått i uppdrag av regeringen att upprätta ett förslag till trafikslagsövergripande länsplan för regional transportinfrastruktur för åren 20142025 som ersätter den nu gällande planen för 2010-2021. I uppdragets förutsättningar finns ett antal kriterier att förhålla sig till och dessa beskrivs dels i propositionerna ”Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt” (prop. 2008/09:35), dels i direktiv som beslutades den 20 december 2012, bilaga 4.
1.1
Direktiven
Näringsdepartementet angav att de regionala planerna skulle omfatta tolv år och innehålla följande åtgärder: 1. Investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet. 2. Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur. 3. Investeringar och förbättringsåtgärder för vilka Trafikverket har ansvaret enligt förordningen (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur. 4. Byggande och drift av enskilda vägar. 5. Åtgärder i sådana anläggningar med mera för vilka statlig medfinansiering kan beviljas enligt 2 § förordningen (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar med mera. 6. Åtgärder i andra icke statligt finansierade anläggningar av betydelse för det regionala transportsystemet som bör redovisas i planen. 7. Driftbidrag till icke-statliga flygplatser som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen. Länen redovisar sitt uppdrag till Näringsdepartementet den 16 december 2013. I redovisningen ska länen lämna förslag till åtgärder för de planeringsramar som angavs i bilagan. Förslagen till regionala planer ska, för att ge en total översikt, innehålla objekt i den preliminära nationella planen som berör respektive län. Innan uppdraget redovisas ska länens förslag ha remissbehandlats. Enligt direktiven ska Trafikverket utgöra ett stöd i arbetet med att ta fram länsplanen genom expertkunskap, underlag, dialog och samverkan. Trafikverket ska eftersträva att åtgärderna i länsplanerna ska vara genomförda senast vid utgången av 2021. Samtidigt gav regeringen Trafikverket i uppdrag att upprätta en nationell plan och genomföra planeringen i enlighet med det nya planeringssystemet och ta fram förslag till åtgärder motsvarande den preliminära planeringsramen. Trafikverket redovisar sitt uppdrag till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 14 juni 2013.
Sida 5(60)
Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna för Sörmlands del är 967 miljoner kronor fram till 2021 räknat från 2010 och ytterligare 322 miljoner kronor för åren 2022-2025. Länets ekonomiska ramar ska vara oförändrade för åren till och med 2021 i enlighet med regeringens tidigare beslut (dnr N2009/6374/TE och N2008/8869/TE [delvis]). Regeringen förväntar sig att följande förbättringar ska göras för åren 2014–2025:
Transportsystemet bidrar till tillväxt och till att fler människor kommer i arbete i fler och växande företag i hela landet.
Arbetsmarknadsregionerna för kvinnor och män vidgas.
Akuta flaskhalsar i transportsystemet försvinner.
Tillgängligheten inom storstadsregionerna förbättras.
Infrastrukturen vårdas med ökade satsningar på underhåll.
Det blir säkrare att färdas på våra vägar.
Hela transportkedjan blir bättre samordnad och anpassad till användarnas behov.
Klimateffektiva transporter underlättas vilket bidrar till att uppnå de klimatpolitiska målen.
Samhällsnyttan av satsningar i infrastrukturen ökar.
Sörmland kommer att påverkas stort av kommande satsning med en ny järnväg för snabbtåg, Ostlänken, så som Regeringen beslutat. Banan som ska börja byggas under den kommande planperioden innebär en nationell satsning om minst 36 miljarder kronor och den kommer att få till följd ökade behov av investeringar i länen som berörs. Detta kommer att innebära att delar av Sörmlands läns regionala plan behöver användas till investeringar i infrastrukturen som ansluter till den nya banan, vilket ger mindre utrymme för att täcka upp för andra, regionala, angelägna behov. Riksväg 55 som går genom länet uppfyller även nationella transportbehov och trots att Sörmland har prioriterat satsningar längs vägen sedan 2004 finns det ännu stora behov av åtgärder kvar innan vägen når den standard som en väg av den betydelsen bör ha. Dessa två faktum innebär att Sörmland kommer att hemställa om att få utökade medel i den regionala planen, alternativt särskilda medel, för att klara dessa behov.
Sida 6(60)
1.2
Länstransportplanen 2010-2021
I nu gällande länstransportplan, som antogs 2010 för åren 2010–2021, har ett namnsatt objekt, tillfart Skavsta, färdigställts helt genom förskottering från kommunen. De övriga tre högst prioriterade namnsatta åtgärderna, som alla handlar om förbättring i tillgänglighet och framkomlighet längs riksväg 55 med allt högre personbils- och lastbilsflöden, pågår just nu. Den mest omfattande åtgärden sker mellan YxtatorpetMalmköping som byggstartades under 2012. Sträckan Valla-Flen är helt klar för byggstart och för Dunker-Björndammen pågår arbetsplan som är sista steget före byggstart. I övrigt och vad gäller mindre objekt har flera åtgärder genomförts och prioriteringen och hanteringen av vilka som ska byggas görs i en beredning där Regionförbundet, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten tillsammans sitter. Utgångspunkten är hela tiden kommunernas treårsplaner där prioritetsordning och medfinansiering anges, mer om detta i kapitel 4.
1.3
Arbetet i länet/processen
Processen med Sörmlands regionala plan 2014-2025 har präglats av politiskt engagemang och en tidigt öppen process, där alla har bjudits in att ta del av och påverka planen. Kommuner och andra instanser för infrastruktur har uttryckt behov av och önskemål om åtgärder för att lösa befintliga brister och problem i transportsystemen och dessa har behandlats utifrån de principer som beskrivs i kapitel 3. Därefter har remissförslaget i sin helhet antagits av Regionförbundet Sörmlands styrelse. Den politiska beredningsgruppen som utsågs av regionstyrelsen i början av 2013 har bestått av nio ledamöter och har haft fem stycken beredningsmöten. I slutet av april 2013 genomfördes en större öppen konferens där strategierna och utgångspunkterna för planen redovisades. Alla prioriteringar och åtgärdsförslag som nu redovisas har gjorts utifrån ett regionalt helhetsperspektiv och fördelningen av investeringarna har i största möjliga utsträckning skett med hjälp av den så kallade fyrstegsprincipen. Detta illustreras bland annat genom att namnsatta objekt i tidigare planer som innebar nya vägsträckningar nu omprövas genom åtgärdsvalsstudier där åtgärder av andra steg enligt fyrstegsprincipen tas fram och prioriteras.
1.4
Miljöbedömningsprocessen
I samband med att arbetet med att upprätta denna regionala transportinfrastrukturplan genomfördes ett avgränsningssamråd. Processens olika delar beskrivs närmare i den separat redovisade bilaga 2 och själva miljökonsekvensbeskrivningen för hela planen sammanfattas i kapitel 7.
Sida 7(60)
2. Sörmlands förutsättningar Globaliseringen förändrar regioners utvecklingsförutsättningar i hela världen. För att lyckas förändra sig efter nya förutsättningar gäller det att organisera och dra fördel av de tillgångar en region redan har. Det gäller också att aktivt möta regionens utmaningar.
2.1
Allmänt om regionens samband med omgivningen
Sörmlands utveckling har starka samband med utvecklingen i omgivande regioner. Typiskt för Sörmland är framförallt de institutionella sambanden som binder ihop länet. Samtidigt har flera sörmländska kommuner inlett samarbeten i olika former med kommuner i angränsande län. Länets regionala utvecklingsprogram, Sörmlandsstrategin 2020, ska främja samband där det är funktionellt motiverat oavsett institutionella gränser. Sörmland har särskilda förutsättningar genom korta avstånd till större befolkningscentra och regionala kärnor i hela Stockholm-Mälarregionen och Östergötland. Samtidigt är länet differentierat och i vissa delar av länet är avstånden längre och resandemöjligheterna sämre. Det finns också svaga inomregionala samband och regional obalans i tillgänglighet, befolknings- och sysselsättningsutveckling. Regionens samband med omgivningen är särskilt tydliga på arbetsmarknaden. Transportsystemen och särskilt kollektivtrafiken spelar en stor roll för den framtida utvecklingen i Sörmland. Den är viktig för att stärka förutsättningarna för regionförstoring. På vissa sträckor i Sörmland går det snabbare att åka tåg än bil, vilket är en viktig faktor för såväl hållbart resande som regionens attraktivitet. Sörmland kan beskrivas som ett genomfartslän, särskilt när det gäller godstransporter på väg. Även järnvägen har omfattande godsflöden genom länet och den kan komma att belastas i än högre grad i framtiden av gruvnäringens transporter. För den internationella tillgängligheten har Oxelösunds hamn, länets kombiterminaler samt Stockholm-Skavsta flygplats stor betydelse.
2.2
Funktionella samband, befolkningsutveckling och arbetspendling
Södermanlands län bildar tillsammans med Stockholms, Örebro, Uppsala och Västmanlands län en funktionellt alltmer sammanhållen Stockholm-Mälarregion. I regionen bor nära en tredjedel av landets befolkning och antalet invånare förväntas öka. Befolkningen i Mälarregionen exklusive Stockholms beräknas öka med cirka 280 000 invånare från 2010 till 2040. Ökningen beror främst på regionförstoring då det sker en utflyttning från Stockholms län. Enligt prognoser kommer ökningen till en början att vara mellan 8 000 – 9 000 per år för att efter 2020 blir något större.
Sida 8(60)
Av Sörmlands nio kommuner ingår Trosa, Strängnäs och Gnesta kommuner i Stockholms lokala arbetsmarknad och är därmed en integrerad del av storstadsområdet. I övrigt delar Katrineholm, Vingåker och Flen arbetsmarknadsregion med Eskilstuna, medan Nyköping och Oxelösund utgör en egen arbetsmarknadsregion i sydöstra Sörmland. Förutsättningarna och utgångspunkterna för kommunerna i länet är olika och respektive kommuns inriktning och satsningar skiljer sig därför åt. Sörmlands befolkning har ökat successivt under de senaste decennierna. Men utvecklingen ser olika ut för länets nio kommuner där de kommuner som ligger närmast Stockholms län, och de med bäst förbindelser vad gäller infrastruktur och trafikering, har haft en mer positiv befolkningsutveckling än övriga. Befolkningsutvecklingen är därmed positiv i länet och bedömningen är att trenden kommer att hålla i sig under överskådlig tid. Under 2007 ökade befolkningen med över 2 000 invånare. Mellan 2010 till 2012 ökade befolkningen med 3 900 invånare. Under de närmaste 40 åren väntas Sörmland öka sin befolkning med cirka 110 000 invånare. Detta ger ett bostadsbehov på mer än 1 500 nya bostäder per år i snitt fram till år 2050, för att svara upp mot förväntad befolkningsökning. Tabell 1 Sörmlands kommuner – befolkning (2012), befolkningsutveckling (2002-2012) och arbetspendling (2011). Källa: SCB.
2012
Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Sörmland
98 606 16 009 10 430 32 465 52 286 11 223 33 024 11 529 8 759 274 331
Genomsnittlig årlig befolkningsförändring 2002-2012 Riket: 0,68 % 0,96 % -0,27 % 0,63 % 0,04 % 0,61 % 0,08 % 1,02 % 1,01 % -0,42 % 0,41 %
Arbetspendling 2011 in
ut
6 306 1 459 816 3 106 4 854 2 204 2 378 1 082 847 23 052
7 039 2 346 2 846 3 285 6 059 1 909 6 753 2 943 1 685 34 865
Sörmland karakteriseras av att vara ett utpendlingslän. Rent funktionellt är Sörmland inte ett sammanhållet län, eftersom pendlingen är så dominerande. Av de sörmlänningar som pendlar över minst en kommungräns passerar 65 procent över länsgränsen, i huvudsak till Stockholms län. Av de 124 000 sörmlänningar som har arbete är det nästan 22 000 eller 18 procent som arbetar utanför länet (2011). Det är en ökning med ungefär 10 000 personer jämfört med 1993. Då var det tolv procent av de förvärvsarbetande invånarna som hade
Sida 9(60)
sitt arbete utanför länet. Av de utpendlande sörmlänningarna reste närmare tre fjärdedelar till Stockholms län och övriga ganska jämnt fördelat till Västmanland, Östergötland samt till övriga Sverige. Den höga andelen arbetspendling ställer särskilda krav på samverkan med grannlänen och en gemensam syn på transportnäten inom och mellan länen. I de undersökningar som tidigare gjorts framkommer att i många av de tunga pendlingsrelationerna är kollektivtrafikandelen ganska låg under de senaste åren. Därför finns det en stor potential att öka resandet med kollektivtrafik. Regionförbundet Sörmland har antagit en vision1 om pendling med kollektivtrafik där målet är att hälften av arbetspendlingen på sikt ska ske med kollektivtrafik.
Figur 1 Arbetspendling, andel in- och utpendlare per län 2011. Källa: SCB.
Följande pendlingskartor visar den totala arbetspendlingen år 2010 och den förändring som skett i de olika relationerna mellan år 2000 och 2010. Av de som pendlar ut från någon av Sörmlands kommuner till en ort utanför länet är cirka 40 % kvinnor och 60 % män. Samma förhållande gäller för inpendlarna. Det innebär att andelen kvinnor som pendlar både in och ut ur länet har ökat i förhållande till andelen män under de senaste tio åren.
1
Länets kollektivtrafikvision antogs av Regionförbundet Sörmlands styrelse den 1 juni 2006.
Sida 10(60)
Figur 2 Mellankommunal arbetspendling 2010
Figur 3 Mellankommunal arbetspendlingsförändring 2000-2010
Sida 11(60)
2.3
Persontransporter
Persontransporterna brukar vanligtvis delas in i arbetspendling, utbildningspendling och fritidsresande. Förändringen av det så kallade persontransportarbetet (antalet resta kilometer multiplicerat med antalet resenärer) visar på en kraftig ökning av trafikutvecklingen under de senaste decennierna. Prognoser visar också att persontransporterna kommer att öka kraftigt i framtiden. Enligt prognosen för persontransporter år 2030 beräknas biltransportarbetet i Sverige öka med 34 procent gentemot 2010. Persontransportarbetet på järnväg beräknas öka med 27 procent och det sammanlagda transportarbetet för färdsätten bil, buss, tåg och flyg beräknas öka med 29 procent under perioden. Tabell 2 Persontransportarbete i Trafikverkets basprognoser 2010 och 2030 i miljoner personkilometer per år (avrundat till hundratals miljoner). Källa: Trafikverket.
Resandet med kollektivtrafik i länet ökar och samtidigt ökar samhällskraven och resenärernas förväntningar på en attraktiv trafik. På övergripande nivå finns betydande brister i förhållande till de i trafikförsörjningsprogrammet angivna målen. Bland annat är marknadsandelen i de så kallade starka stråken 20-25 procent jämfört med kollektivtrafikvisionen om att marknadsandelen ska vara 50 procent efter 2020. Vidare har tillgänglighetsanpassningen förbättrats framförallt genom krav på nya fordon. Däremot är tillgängligheten bristande på eller runt hållplatser och stationer. Slutligen är nöjdheten med kollektivtrafiken relativt låg med 62 procent nöjda resenärer enligt
Sida 12(60)
mätning 2012. Särskilt låg är den när det gäller information vid förseningar och stopp med enbart 18 procent nöjda resenärer. Det regionala resandet med tåg i Mälardalen har mellan 1997-2012 utvecklats i snitt med 2-3 procent från knappt 10 miljoner till cirka 15 miljoner resor per år, resandet förväntas fortsätta att öka framöver bland annat mot bakgrund av befolkningstillväxten i regionen, vilket ställer krav på ökat utbud och tåg med fler sittplatser.
Figur 4 Persontåg per vardagsmedeldygn 2011. Källa: Trafikverket (data) och VAP VA-Projekt AB (bearbetning).
Sida 13(60)
Figur 5 Persontåg per vardagsmedeldygn 2030. Källa: Trafikverket (data) och VAP VA-Projekt AB (bearbetning).
I bilderna på föregående sida blir det tydligt att persontrafiken på tåg 2011-2030 förväntas öka särskilt längs Västra- och Södra Stambanan genom hela länet men även på TGOJ-banans norra del, sträckan Eskilstuna-Flen. Värt att notera är att inga nämnvärda ökningar prognostiseras för Svealandsbanan respektive Nyköpingsbanan. På grund av osäkerhet i prognosarbetet har Ostlänken utelämnats i flödeskartorna. Nuläge och prognoser för användandet av länets vägar redovisas under kapitel 2.6.
2.4
Bostadsbyggande
Det är övervägande bostadsbrist i länet där länsstyrelsens bedömning är att det är bostadsbrist på centralorten i åtta av länets nio kommuner. Det är endast Vingåkers kommun som inte har bostadsbrist på centralorten. Bostadsbristen omfattar alla upplåtelseformer, men gäller särskilt hyresrätter och bostadsrätter i centrala lägen. Sammantaget uppger kommunerna att det skulle behöva byggas åtminstone 450-750 nya hyresbostäder i år för att tillgodose efterfrågan. Behovet av bostäder i Stockholm-Mälarregionen är enligt aktuella prognoser cirka 20 000 bostäder per år de närmaste 40 åren och enbart i Sörmland omkring 1 500-2 000 bostäder per år fram till 2050. Lägsta ökningarna av nya bostäder förväntas i Vingåker och Flen. Flen har totalt sett överskott på bostäder medan det i Vingåker är balans. Omvandlingen av fritidshus till permanenta bostäder sker i betydande omfatt-
Sida 14(60)
ning i Trosa, Strängnäs, Eskilstuna och Nyköpings kommun. Totalt bedöms att 150 fritidshus per år omvandlas till permanentboende.
2.5
Näringsliv
Sörmlands näringsliv domineras av tillverkningsindustrin, som är utsatt för stark konkurrens på den internationella marknaden. De större företagen, främst inom stål/metall, fordon, läkemedel/bioteknik och verkstad, är avgörande för sysselsättningen. Två procent, 174 företag med fler än 50 anställda, står för hälften av de sysselsatta inom näringslivet i Sörmland. Den kunskapsintensiva tjänstesektorn är relativt liten i länet och koncentreras till kommuner med bra förbindelser. Otillräcklig kapacitet i trafik och infrastruktur, och därmed sämre förutsättningar att attrahera arbetskraft och nya företagsetableringar, gör att andra delar av länet riskerar att utvecklas långsammare eller stagnera. Sveriges tillväxtbranscher såsom bioteknik, informations- och kommunikationsteknik (IKT), finans och kunskapsintensiva företagstjänster (KIBS) har en svagare utveckling i Sörmland än i Mälarregionen i övrigt. Det finns en mer lokalt inriktad tjänstemarknad i Sörmland. Besöksnäringen är den näring i Sverige som ökar sin andel av BNP mest och har också en väsentlig betydelse för Sörmland. En stor del av Sörmlands besökare kommer från Stockholm-Mälarregionen. Den storstadsnära landsbygden är ett rekreationsområde för storstadsborna samt bostadsort för arbetspendlare. Sörmland har också betydelse som ett komplement för den internationella storstadsturisten. Stockholm-Skavsta flygplats spelar en viktig roll som inkörsport för det växande antalet utländska besökare. Karakteristiskt för hela länet är kust och sjöar, öppna landskap, högklassiga konferensanläggningar, ofta i herrgårds- och slottsmiljöer, gastronomi och kulturhistoria. Under 2008 registrerades runt en miljon kommersiella övernattningar i Sörmland med en tillväxt över riksgenomsnittet under de senaste åren. Övriga övernattningar, det vill säga antal icke kommersiella övernattningar (fritidshus, släkt/vänner) är tre gånger högre. Det beror på att många stockholmare har sina fritidshus i länet. Förutom övernattningsgäster har regionen ett stort antal dagbesökare, cirka en miljon. De flesta av Sörmlands besöksmål ligger inom en timmes restid från Stockholm vilket gynnar dem i konkurrensen med övriga besöksmål i landet. De flesta kräver dock att besökarna har egen bil, eftersom kollektiva anslutningar ofta saknas eller har dålig turtäthet. De stora besöksmålen är Rosvalla Nyköping Eventcenter, Vingåker Factory Outlet, Parken Zoo i Eskilstuna samt Gripsholms slott i Mariefred.
Sida 15(60)
2.6
Godstransporter
Industrin och näringslivet i Sörmland ställer krav på infrastrukturen och bättre förutsättningar för att utveckla och verka för effektiv godshantering. Den största noden inom länet för hantering av gods är Oxelösunds hamn, som haft en positiv utveckling sedan starten. Flyggodshanteringen inom länet är dock ytterst begränsad och inga större satsningar sker på Stockholm-Skavsta flygplats för denna verksamhet. Det pågår en utveckling inom godstransportområdet i länet. Den påbörjades då det blev tydligt att allt fler industrier med behov av större ytor för sin verksamhet valde att flytta från Stockholms närhet och längre ut i regionen. Detta har lett till en omfattande utveckling på kombiterminalen Folkesta i Eskilstuna med start 2002. Under 2009 har en större satsning på en kombiterminal i Katrineholm gjorts och anläggningen öppnades för trafik under 2009. Även i samband med Kjula flygfält öster om Eskilstuna sker en ökad utveckling för att kunna ta hand om gods som ska flyttas mellan olika trafikslag. Totalt sett har en kraftig ökning skett av godsflödena i Sörmland, både på väg och på järnväg. Det är viktigt att notera att Sörmland som transitlän utsätts för en stor miljöbelastning, vilket bör uppmärksammas i den nationella planeringen. Kartan nedan visar godstransporter i Sörmland för respektive transportslag. Mest gods går på E20 och E4 på väg. Även riksväg 56 mellan Katrineholm och Norrköping har förhållandevis stora flöden. När det gäller järnväg är flödena störst på
Sida 16(60)
Figur 6 Fördelningen mellan export, import, transporter inom länet och transit för de totala transporterna i Sörmland. Källa: Godsflöden i Östra Mellansverige - Södermanlands län, preliminär rapport, Vectura, 2013.
Västra stambanan och på Södra stambanan söder om Katrineholm. Den största delen av länets import2 sker med sjöfart till Oxelösunds hamn. Sörmland har en stor andel transittransporter3 (stor andel rött i cirklarna på kartan). Längs de något mindre vägarna i länet (riksväg 52 väster om Katrineholm och riksväg 55 öster om Katrineholm) tycks dock en stor del av transporterna vara export (stor andel grönt i cirklarna på kartan). Även längs järnvägen mellan Eskilstuna och Flen är exporten stor, runt 50 procent. 2 3
Import innebär gods som har sin startpunkt utanför länet och sin målpunkt inom länet. Transit innebär gods som har start- och målpunkt utanför länet.
Sida 17(60)
Störst godsmängder i Östra Mellansveriges hamnar hanteras i Oxelösunds hamn, nästan 5,7 miljoner ton gods 2011 enligt Sveriges Hamnars statistik. För länet är dessutom Hallsberg en viktig rangerbangård på grund av närheten till länet och dess centrala funktion i järnvägsnätssystemet. I länet finns större lastbilsterminaler i anslutning till kombiterminalerna i Eskilstuna och Katrineholm. Katrineholms Logistikcentrum är belägen där Västra och Södra stambanorna korsar varandra. Här möts riksväg 52, 55, 56 och 57 och knyter samman E4, E18 och E20. Eskilstunas och Katrineholms kombiterminaler är en del av Göteborgs hamn och ingår i Railport Scandinavia. Varor kan alltså fraktas direkt till kombiterminalen utan att behöva förtullas i Göteborg. Dessutom finns en logistikpark i Strängnäs i direkt anslutning till motorväg E20 mellan Göteborg och Stockholm samt riksväg 55 mellan Uppsala och Norrköping. Stockholm-Skavsta flygplats är Sveriges tredje största flygplats. Flygplatsen har i huvudsak persontrafik men även en liten mängd flygfrakt, motsvarande 264 ton 2012.
Figur 7 Transportarbete per trafikslag. Statistik för 2006 och modellberäknad tillväxt till 2030 (enhet miljarder tonkilometer per år). Källa: Trafikverket.
En prognos för godstransporter med sikte på 2030 pekar mot att den totala tillväxttakten mätt i transportarbete för inrikes transporter skattas till 1.7 procent per år fram till 2030. Väg är det trafikslag som bedöms öka mest med 1.9 procent i årstakt, följt av sjöfart på 1.7 procent och järnväg på 1.4 procent per år. Inrikes flygtransporter existerar i princip inte, men ökningen av utrikes godstransporter på flyg har beräknats till 1.6 procent per år. Vägtransporterna gynnas både av höjda banavgifter för godstrafiken på järnväg och av införandet av svaveldirektivet för sjöfart och beräknas
Sida 18(60)
öka från 39.9 miljarder tonkilometer 2006 till 63 miljarder tonkilometer år 2030. Efterfrågan på järnvägstransporter väntas öka från 2010 års nivå på 23.5 miljarder tonkilometer till 32.8 miljarder tonkilometer 2030, vilket ger en total relativ efterfrågeökning under perioden på cirka 40 procent. En stor del av ökningen består av nya transportbehov till följd av en utökad gruvbrytning i norra Sverige. Om malmökningen exkluderas, beräknas antalet tonkilometer till 26.9 miljarder tonkilometer.
2.7
Infrastruktur
Södra Skandinavien, södra Finland och Baltstaterna ingår i en potentiellt stark tillväxtzon på en europeisk och global nivå. Stockholmsområdet utgör det starkaste storstadsområdet i denna zon. En förutsättning för att området ska bli en global tillväxtzon är att infrastrukturen och flaskhalsar i systemet åtgärdas. Arbetet med den Nordiska triangeln är en del i detta. Det innebär dels att knyta samman de fyra nordiska huvudstäderna med effektiva och kapacitetsstarka järnvägar, vägar och fartygsleder, dels att knyta samman denna region med övriga Europa. Nordiska triangeln kan delas in i ett nord-sydligt och ett öst-västligt perspektiv. Det nord-sydliga perspektivet är viktigt både för att knyta samman länet med övriga Stockholm-Mälarregionen samt med Östergötland, Göteborg, Skåne och vidare mot kontinenten. I ett öst-västligt perspektiv handlar det om att knyta samman Osloregionen österut mot Stockholm-Mälarregionen och vidare mot Helsingfors och S:t Petersburg. Vägsystemet Genom länet sträcker sig två europavägar, E4 respektive E20. Deras nationella betydelse med stor andel långväga trafik har medfört att en utbyggnad av dessa vägar har prioriterats sedan 1970-talet. Övriga delar av länets huvudvägnät består av riksvägarna 52 Nyköping–Örebro, 53 Oxelösund–Eskilstuna, 55 Katrineholm–Uppsala, 56 Norrköping–Gävle och 57 Flen–Järna. Av dessa har riksväg 56, även kallad Räta linjen, blivit en nationell stamväg och har byggts ut med medel från den nationella planen.
Sida 19(60)
54 60
60 88 14520
9950
0 23 6
30 50
Trafikflöden nuläge
16 21 0
00 32
60 22
Förklaring ÅDT (årsdygnstrafik) 0 - 750
35 40
31 20
750 - 2 000 2 000 - 4 000 4 000 - 12 000
56 20
12 000 -
90 24
0 27 8
50 43
70 44
36 3 0
5170
74 30
11 40 67 20
77 0
15 40
14 80
50 29
5790
0 75 23
0 10 1
0 25 1
37 60
19240
15 60
0 19 32
70 40
70 25
Figur 8 Trafikflöden nuläge ÅDT (årsdygnstrafik). Källa: Trafikverket (data) och VAP VAProjekt AB (bearbetning). TUMBO
TORSHÄLLA
HÄLLBYBRUNN
KJULAÅS
ESKILSTUNA
HÄRAD
ABBORRBERGET STR ÄNGNÄS STALLARHOLMEN STALLARHOLMEN
SKOGSTORP HÄLLBER GA HÅLLSTA MERLÄNNA
ÄRLA
ALBER GA
MARIEFRED ÅKERS STYCKEBRUK BÄLGVIKEN
HÄLLEFOR SNÄS
ÄSKÖPING
MALMKÖPING
MELLÖSA BIE
ORRHAMMAR FLEN
VINGÅKER
STJÄRNHOV SPARREHOLM SKEBOKVARN
BJÖRNLUNDA GNESTA
MARMORBYN SKÖLDINGE VALLA
HÖGSJÖ BAGGETORP KATRINEHOLM
SUND
Förklaring
VAGNHÄRAD
FORSSJÖ
Trafikökning 2010-2030 VÄSTERLJUNG
Antal fordon/årsmedeldygn
TROSA
BETTNA
STR ÅNGSJÖ
- 4 000 -
RUNTUNA
- 2 000 - - 4 000
VRENA
TYSTBERGA
- 500 - - 2 000 BJÖRKVIK
- 100 - - 500 STIGTOMTA
0 - - 100 +/- 0
OXBACKEN SJÖSA
0 - 100 JÖN ÅKER
100 - 500 STAVSJÖ
500 - 2 000
NYKÖPING ENSTABERGA SVALSTA BERGSHAMMAR ARNÖ
ÅLBER GA
2 000 - 4 000 OXELÖSUND
4 000 BUSKHYTTAN 0
10
OXELÖSUND
20 Kilometer NÄVEKVARN
Figur 9 Trafikökning 2010-2030, antal fordon per årsmedeldygn. Källa: Trafikverket (data) och VAP VA-Projekt AB (bearbetning).
Sida 20(60)
Förutom de ovan nämnda europavägarna samt riksväg 55 har även riksväg 56 Alberga-Norrköping, riksväg 52 Katrineholm-Vingåker-Örebro, riksväg 57 GnestaSparreholm samt riksväg 52 Nyköping-Bettna de största trafikflödena i länet med årsdygnstrafik om minst 3 500 fordon. Tittar man på en prognos för framtiden, det vill säga beräknad trafikökning över åren 2010-2030, så är det också dessa vägar som förväntas få en ökad årsdygnstrafik. Här utkristalliseras särskilt riksväg 55 Katrineholm-Malmköping, riksväg 56 Alberga-Norrköping samt väg 230 EskilstunaAlberga med 2 000–4 000 fordon ytterligare per dygn. Även riksväg 52 NyköpingKatrineholm-Vingåker, riksväg 53 Malmköping-Eskilstuna samt riksväg 57 GnestaBjörnlunda förväntas få en ökad årsdygnstrafik, om än något lägre, med 500–2 000 fordon ytterligare per dygn. Redan i länstransportplanen 2004–2015, var utbyggnaden av riksväg 55 utpekad som den viktigaste satsningen för länet. Planen genomfördes framtungt mot bakgrund av de stora tillgänglighetsbehov som finns i västra Sörmland. I den nu gällande planen (2010-2021) är riksväg 55 prioriterad, eftersom standarden ännu inte uppfyller länets behov och förväntningar. Även på det övriga riksvägnätet är behoven stora och på vissa platser är standarden riktigt låg med smala vägfält, dåliga siktförhållanden och låg framkomlighet. Längs det omfattande länsvägnätet, som brukar delas upp i tre olika kategorier, är behoven av förbättringar i vissa fall omfattande med i första hand drift- och underhållsåtgärder. Riksväg 55 sträcker sig från Norrköping till Uppsala via Katrineholm, Flen, Strängnäs och Enköping. För Sörmlands regionala utveckling är kommunikationer över länsgränserna med framför allt Stockholm men även med större regioncentra i grannlänen såsom Uppsala, Västerås, Örebro samt Norrköping/Linköping av största betydelse. Riksväg 55 är ett viktigt vägstråk både ur ett regionalt och nationellt perspektiv. Sett i ett nationellt perspektiv fungerar vägen som en del av Sörmlands huvudförbindelse med Stockholm och avlastar till viss del Stockholmsområdets trafiksystem genom att den långväga trafiken, bland annat godstrafiken, har möjlighet att välja riksväg 55 istället för väg E4 genom Stockholm. Med en förbättrad standard kan riksväg 55 komma att få ökad betydelse för framför allt långväga transporter som idag går via Stockholm. Under årens lopp har ytterst få åtgärder vidtagits på den aktuella sträckan. Den avlastande funktionen för riksväg 55 på Stockholmsområdets trafiksystem gäller åtminstone fram till att Förbifart Stockholm är byggd och tagen i drift. Sannolikt kommer riksväg 55 även därefter att ha en viktig funktion i det nationella trafiksystemet och på sikt kan delar eller hela stråket ingå i den nationella planen.
Sida 21(60)
Några delsträckor har förbättrats och byggs om eller är i slutfasen av projekteringen under 2013, men det finns fortfarande delar kvar att genomföra innan vägen har nått sin målstandard som mötesfri landsväg. Kartbilden på nästa sida ger en översikt över stråket.
Figur 10 Riksväg 55 genom Sörmland, planläge maj 2013. Källa: Lantmäteriet (karta) och Vectura (bearbetning).
Sida 22(60)
Busstrafikens infrastruktur Ansvaret för kollektivtrafikens infrastruktur i länet är uppdelad på flera parter. När det gäller busstrafikens hållplatser är det väghållarens ansvar, i huvudsak Trafikverket och kommunerna men även privata väghållare förekommer. Av Sörmlands totalt 4 500 hållplatser är relativt få hållplatser tillgänglighetsanpassade och fokus ligger därför på att få en enhetlig standard i de starka stråken. Till busstrafikens infrastruktur räknas även de tekniska systemen såsom betalsystem, realtidssystem och busskommunikationsradio. Samtliga system är föråldrade och lever inte upp till dagens krav på attraktivitet och enkelhet. Det är därför en angelägen åtgärd att i närtid åstadkomma en förbättring inom detta område. Olyckor och trafiksäkerhet Figuren på nästa sida visar var olyckor har inträffat som lett till dödade eller svårt skadade trafikoffer. Dessa olyckor är koncentrerade till tätorterna men också överrepresenterade längs vissa vägstråk. Kartan är ett underlag för prioriteringar av trafiksäkerhetsåtgärder och illustrerar var sådana kanske behövs allra mest. I samband med en allt mer omfattande utbyggnad av mittseparerade vägar med vajerräcke uppkommer också behov av planskilda korsningar och alternativa sätt att lösa framkomligheten för gång- och cykeltrafikanter. Även uppsättning av räcken i vägkant medför problem för dessa trafikanter, eftersom risken för trängning kan vara stor. Ur folkhälsoperspektiv är det angeläget att utveckla cykelvägnätet så att cykling kan bli ett reellt alternativ till bilåkande. Sörmland har som övriga Sverige problem med viltolyckor. Kollisioner med rådjur, vildsvin, älg och dovhjort är de i särklass vanligast förekommande och av länets 2 475 viltolyckor 2012 stod dessa för nästan 98 procent. Kollision med rådjur är allra vanligast och står för närmare 63 procent. Bland möjliga åtgärder för att förhindra kollisioner är viltstängsel med siktröjningar den vanligaste metoden i landet. Det förefaller vara den mest effektiva åtgärden, men egentligen först när de kombineras dels med över- och undergångar, dels med anordningar som tillåter viltet innanför stängslet att snabbt hitta ut. Studier har visat att det inte finns mycket belägg för att vare sig viltreflektorer eller doftrepellenter har någon verkan på vilt. Inte heller informationskampanjer tycks ha någon verkan, eftersom allmänheten i viltrika områden redan tenderar att ha en hög medvetenhet om olycksrisken. En viss potential tillskrivs dock viltvisslor på fordonen, genom att visslorna kan motverka att viltet springer ut från ett skydd när ett fordon närmar sig.
Sida 23(60)
Figur 11 Polisrapporterade olyckor 2008-2012. Källa: STRADA (data) och VAP VA-Projekt AB (bearbetning).
Gång- och cykelvägar Separata gång- och cykelvägar byggs längs det statliga vägnätet, där det behövs sådana stråk som binder samman tätorter och gör det möjligt med en trafiksäker koppling för oskyddade trafikanter. I dagsläget finns det cirka 200 kilometer cykelväg i Sörmland längs statliga och större kommunala vägar. Byggandet som hitintills skett är dock otillräckligt och det saknas gång- och cykelvägar längs flera av våra viktiga vägar. Det saknas även sammanhängande cykelstråk med hög standard mellan större tätorter i kommunen. Sörmland har tagit fram en cykelstrategi för länets cykelvägar. Det är ett bra underlag för utbyggnad av cykelvägar i regionen. Järnvägssystemet Genom Sörmland går två stambanor, Södra- och Västra stambanan, samt Svealandsbanan som är byggd som en i huvudsak enkelspårig bana för regionaltågtrafik och invigdes 1997. Västra stambanan har dubbelspår i sin helhet genom länet, medan Södra stambanan är enkelspårig genom länet, förutom på några förbigångssträckor samt på sträckan Katrineholm–Norrköping.
Sida 24(60)
Därutöver finns TGOJ-banan mellan Sala och Oxelösund, som i dagsläget i sin södra sträckning enbart trafikeras av godstrafik på delen mellan Oxelösund och Flen. Godstrafiken utgörs i huvudsak av transporter mellan Oxelösund och Borlänge. Stora delar av järnvägsnätet genom länet är enkelspårigt. Detta innebär stora kapacitetsbrister med lågt utbud av trafikeringsmöjligheter mellan flera av orterna inom regionen. Samtidigt är det den stora flaskhalsen i Stockholm som begränsar ytterligare tågtrafik längs våra banor. Genom utbyggnaden av Citybanan öppnas möjligheter från 2017 för kapacitetsförstärkningar på andra delar av järnvägsnätet. Det pågår utbyggnad av partiella dubbelspår längs Svealandsbanan, vilket är positivt för den delen av systemet. I oktober 2012 pekades Ostlänken ut som en satsning i infrastrukturpropositionen som regeringen lämnade till riksdagen. Hamn och sjöfart Det finns nio större handelshamnar inom Stockholm-Mälarregionen med omnejd, från Gävle i norr till Norrköping i söder. Dessa betjänar ofta industrier men i ökande grad också marknaderna inom land. Oxelösunds hamn är en av Sveriges sex största hamnar med betydande verksamhet och hanterar årligen cirka tre miljoner ton storbulk i oceangående fartyg och 660 000 ton småbulk för närsjöfart. Oxelösunds hamn har mycket kort insegling, är isfri året om och har ett djup på 16,5 meter. Motorväg och järnväg ligger i direkt anslutning till kajerna. Hamnen fick under våren 2009 en ny kran, som innebär en betydande kapacitetsförstärkning och som gjorde att hamnen kunde fördubbla lossningstakten och ta emot dubbelt så stora, oceangående fartyg. I oktober 2011 började CMA CGM, som är världens tredje största containerrederi, trafikera Oxelösunds hamn i rutten: Zeebrugge/Hamburg/Kaliningrad/Oxelösund/Rauma/Gävle. Flygplatser och luftfart I Stockholm-Mälarregionen är Stockholm Arlanda den självklara storflygplatsen. Tillgängligheten till den är därför en viktig fråga för Sörmland, som också deltar i samverkan med grannlänen, så att Arlanda kan utvecklas som internationell flygplats. Med en allt mer globaliserad ekonomi ökar utbytet med länder utanför Europa, varför fler internationella, särskilt interkontinentala, flyglinjer behövs. Stockholm-Skavsta flygplats, som är landet tredje största, har idag en mycket snabb utveckling av antalet passagerare. Utvecklingen under 2009 har bromsats upp något som effekt av finanskrisen, dock betydligt mindre än övriga flygplatser i landet. Antalet passagerare var 2011 totalt cirka 2,5 miljoner. Dominerande flygbolag på Stockholm-Skavsta flygplats är Ryanair, som trafikerar 45 linjer med sex flygplan som är baserade på flygplatsen, därutöver Wizz Air som trafikerar sju linjer.
Sida 25(60)
Tillgängligheten till flygplatsen för personbilstrafiken och för den omfattande flygbusstrafiken från ett växande omland är god i och med byggandet av den nya tillfartsvägen från riksväg 52. Det finns också en kombination av alternativväg för cyklister, bred vägren och en nybyggd gång- och cykelväg längs med hela sträckan från väg 52 in till flygplatsen. Ostlänken, dubbelspårsjärnvägen mellan Järna och Linköping, ska även ha ett järnvägsstopp vid flygplatsen. Det planerade resecentrumet kommer att förbättra tillgängligheten avsevärt och öka flygplatsens utveckling ytterligare, enligt prognoserna. I länet finns också en flygplats i Eskilstuna (Kjula flygfält) där körs taxi-, affärs-, transport- och ambulansflyg, flygskoleverksamhet samt allmänflygtrafik.
Sida 26(60)
3. Mål och strategier 3.1
Nationella mål
Transportpolitik och miljö De nationella målen för transportpolitiken och miljön är utgångspunkter för utvecklingen av transportsystemet. Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det finns två jämbördiga mål, ett funktionsmål ”Tillgänglighet” och ett ”Hänsynsmål”, det vill säga säkerhet, miljö och hälsa. Under tillgänglighetsmålet finns sju delmål och under hänsynsmålen finns fem delmål. Tillgänglighetsmålen Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. 1. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. 2. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. 3. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. 4. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. 5. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. 6. Barns möjligheter att själva, på ett säkert sätt, använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer, ökar. 7. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras.
Sida 27(60)
Hänsynsmålen Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att inte någon ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen och ökad hälsa uppnås: 1. Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020. 2. Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020. 3. Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransportområdet och luftfartsområdet minskar fortlöpande. 4. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. 5. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål.
3.2
Gemensamma mål för Stockholm-Mälarregionen inklusive Östergötland
Inom ramen för ”En bättre sits”-arbetet har politiker från riksdagspartier i sju län (Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland) enats om ett antal övergripande mål för regionen. Måldokumentet togs från början fram genom ett samarbete mellan fem län och antogs 2006. Dokumentet har därefter reviderats och godkändes i oktober 2012 av de nu sju samarbetande länen. Målet är att skapa ett transportsystem… … där regionens och nationens internationella konkurrenskraft utvecklas och bidrar till attraktivitet för de samverkande länen i Östra Mellansverige. … där utvecklingen är långsiktigt hållbar – ekonomiskt, socialt och ekologiskt. … där samverkan, helhetssyn och utnyttjande av alla fyra trafikslagen leder till effektivitet. … där flerkärnighet och en förstorad arbetsmarknad främjar regional utveckling.
Sida 28(60)
Dessa mål, som alla fokuserar på tillgänglighet ur olika aspekter, har preciserats inom områdena internationell konkurrenskraft, hållbarhet, regional utveckling och effektivitet. Transportsystemet i Stockholm-Mälarregionen står under de närmaste decennierna inför stora utmaningar som kan sammanfattas med orden klimat, konkurrensförmåga, kapacitet och kostnader. För att möta dessa utmaningar togs en systemanalys för Stockholm-Mälarregionen och Gotland fram 2008. Denna analys har översiktligt kompletterats 2012 för hela Östra Mellansverige, då har även Östergötlands län inkluderats. En större revidering av systemanalysen planeras ske under 2013. I systemanalysen från 2008 fanns strategier för att utveckla:
ett klimatneutralt transportsystem en effektiv regional och nationell struktur med snabba förbindelser och attraktiva knutpunkter en god tillgänglighet till framför allt Arlanda ökad kapacitet och effektiv trafik genom en sammanhållen kollektivtrafik i Stockholm-Mälarregionen, en stärkt kollektivtrafik i de större stråken och ett kapacitetsstarkt huvudvägnät av god kvalitet ökad kostnadseffektivitet genom att utnyttja fyrstegsprincipen och bättre samverkan i planeringen goda möjligheter för alla trafikantgrupper genom en helhetssyn på resan och transporten och ta tillvara ny kunskap
I kompletteringen av systemanalysen som gjordes 2012 belystes några inriktningsområden för utveckling av trafik och infrastruktur i Östra Mellansverige. Dessa baserades på strategierna från systemanalysen från 2008 och utifrån de trender och förändringar som skett och efter den togs följande förslag fram:
Förbättra drift och underhåll på den befintliga järnvägen Förbättringar i storstadstrafiken, bland annat för kollektivtrafik, cykel- och mobility management-åtgärder. Öka framkomligheten och pålitligheten för godstransporter Genomföra åtgärderna från ”En bättre sits”-listan samt prioriterade åtgärder för Östergötland och sjöfarten.
Sida 29(60)
3.3
Sörmlandsstrategin 2020
Regionförbundet Sörmland har antagit en regional utvecklingsplan, Sörmlandsstrategin 2020.
Vision Leva, växa, verka Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland.
Visionens övergripande mål, som ligger till grund för Sörmlandsstrategin, är följande: År 2020 är det vackra Sörmland en attraktiv plats att leva, växa och verka i. Sörmland är en viktig del i den växande och långsiktigt hållbara StockholmMälarregionen. Sörmlands unika förutsättningar attraherar både människor och investeringar. Här finns goda kommunikationer. Här är nära till natur, kultur, utbildningsmöjligheter och service. Här har vi ett gott liv. Utifrån visionen har fyra mål formulerats: 1. I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. 2. Sörmland har starka samband med omvärlden. 3. Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv. 4. Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer. Det är framförallt mål nummer två som rör transportsystemet. För att nå målet finns följande strategier (exklusive strategier för att förbättra IT-infrastrukturen): Utveckla kollektivtrafiken: o Utveckling av starka stråk, resecentra och bytespunkter. Utveckla ett hållbart transportsystem: o Infrastrukturinvesteringar för en hållbar regional utveckling. o Internationell tillgänglighet och näringslivets transporter.
3.4
Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram
Enligt kollektivtrafiklagen (2010-1065) som trädde i kraft årsskiftet 2011/2012 ska varje region/län i Sverige ta större ansvar för den långsiktiga utvecklingen av tra-
Sida 30(60)
fikslagsövergripande kollektivtrafik i regionen/länet. I Sörmland bildades Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet i januari 2012 och är den organisation som har detta ansvar i Sörmland. Kollektivtrafikmyndigheten har i sitt arbete tagit fram ett trafikförsörjningsprogram för Sörmland. Programmet utgår från ett resenärsperspektiv och ska vara strategiskt och långsiktigt. Det omfattar all kollektivtrafik inom länet men främst den trafik som tillgodoser behov av arbetspendling och annat dagligt resande inom länet och till angränsande län. I programmet finns följande fyra ledord som ska karakterisera den framtida kollektivtrafiken i Sörmland: Förenkling:
Det ska vara lätt att förstå hur kollektivtrafiken är uppbyggd och lätt att resa med den.
Förtätning:
Kollektivtrafiken ska vara tätast där flest människor bor eller arbetar.
Förkortning:
Linjesträckningar ska vara så gena och raka som möjligt.
Fördubbling:
Kollektivtrafikandelen ska fördubblas på lång sikt.
3.5
Övergripande strategier för Sörmlands länsplan
I arbetet med att upprätta en ny regional transportinfrastrukturplan enligt det nya planeringssystemet för Sörmland har beredningsgruppen utformat tre strategier som utgångspunkt för planens utformning och prioritering. De övergripande strategierna för prioriteringen av länets satsningar i den regionala planen är följande:
Utveckla Sörmlands starka funktionella stråk (persontrafikstråk och godsstråk) inom länet och över länsgränserna.
Fortsätta med att bygga ett långsiktigt hållbart transportsystem som utgår från att främja jämställdhet, god miljö och hälsa genom satsningar på kollektivtrafik, steg 1- och 2-åtgärder enligt fyrstegsprincipen, samt verka för ökad gång- och cykeltrafik. Med strävan att planen ska ha ett positivt utfall för alla kommuner.
Skapa förutsättningar för att Sörmlands länsplan tillsammans med länets aktörer bidrar till hög måluppfyllelse. Genom att avsätta medel till att ta fram långsiktiga och strategiska planeringsunderlag främjas länets utveckling.
Sida 31(60)
Starka funktionella stråk I länstransportplanerna för Sörmland år 2004-2015 samt 2010-2021 var satsningar på riksväg 55 högst prioriterade. Prioriteringen att bygga ut vägen i hela sin sträckning upp till Strängnäs kvarstår, med syfte att uppnå en standard som ger riktigt hög tillgänglighet för person- och godstrafik i stråket. Sörmlands övriga starka funktionella stråk består av europavägarna 4 och 20 samt riksvägarna 52, 53, 56 och 57 samt järnvägarna Södra och Västra stambanan, Svealandsbanan samt Ostlänken. Europavägarna, riksväg 56 och järnvägarna är nationell infrastruktur vars åtgärder prioriteras och finansieras via nationell plan för transportsystemet, dock med möjlighet att om länsplaneupprättarna så önskar prioritera medel till dessa åtgärder ur den regionala planen för transportsystemet. Regionförbundet Sörmland prioriterar utöver riksväg 55 åtgärder på riksvägarna 52, 53 och 57 samt resecentrum i ovan nämnda järnvägsstråk. För godstransporter är stråket mellan Oxelösund och Borlänge ett starkt funktionellt stråk i dagsläget och på sikt kan bansträckningen i sin helhet även bli funktionellt stråk för persontrafik förutsatt att det finns en bra koppling till Skavsta.
Långsiktigt hållbart transportsystem Den här strategiska prioriteringen ska bidra till att uppfylla det nationella tillgänglighets- och hänsynsmålet samt de regionala målen i såväl Mälardalsregionen som i Sörmland. För att bidra till uppfyllelse av dessa olika mål krävs olika former av åtgärder. Regionförbundet Sörmland har i Sörmlandsstrategin 2020 tydligt uttryckt målet att utveckla kollektivtrafiken vilket är en viktig del i att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem. Andra prioriterade delar är att bygga ut cykelnätet i Sörmland i enlighet med den nyligen upprättade cykelstrategin och att förbättra tillgänglighet och trafiksäkerhet på de vägar som inte ingår i starka funktionella stråk. Strategiska planeringsunderlag Regionförbundet Sörmland vill med denna strategiska prioritering säkerställa att utvecklingen av Sörmlands transportsystem optimeras. Det kräver framförhållning och god samplanering. Enskilda åtgärder ska på ett kostnadseffektivt sätt bidra till ett samspelt förbättrande av möjligheterna att resa och transportera gods i Sörmland. Åtgärdsvalsstudier enligt det nya planeringssystemet är en viktig förutsättning för att finna optimala åtgärder och utgör en viktig del av det långsiktiga och strategiska planeringsunderlaget.
Sida 32(60)
3.6
Kompletterande strategiska inriktningar
Fyrstegsprincipen I direktivet för länsplanen anger regeringen att åtgärderna bör analyseras enligt den så kallade fyrstegsprincipen. Principen är en planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska transportsystemets miljöpåverkan. Steg för steg analyseras hur ett trafikproblem bäst kan lösas – i första hand genom att påverka behovet av transporter, i sista hand genom stora nybyggen. Steg 1 - Tänk om Åtgärder som påverkar behovet av transporter och val av transportsätt. Steg 2 - Optimera Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon. Steg 3 - Bygg om Begränsade ombyggnadsåtgärder. Steg 4 - Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Jämställdhet Följsamhet mot de övergripande strategierna ska bidra till att uppnå såväl de nationella som de regionala målen för resande och transporter. Regionförbundet Sörmland har en stark ambition att göra transportsystemet mer jämställt, dels med syfte att förbättra både mäns och kvinnors sätt att resa idag, dels med syfte att inte cementera dagens ojämlika sätt att resa utan istället främja ett mer jämlikt resande. Att vidta fysiska åtgärder som gör olika former av resande mer tillgängligt för såväl män som kvinnor främjar möjligheterna till ett mer jämställt resande och bidrar till uppfyllelse av målet. De fysiska åtgärderna kan med fördel kombineras med steg 1- och 2åtgärder som syftar till ett förändrat och mer jämställt resmönster. Mot bakgrund av detta resonemang kommer inte enskilda åtgärders påverkan och bidrag till ett mer jämställt transportsystem utvärderas men jämställdhetsperspektivet ska beaktas i all åtgärdsplanering. Barns resande Regionförbundet Sörmland vill även understryka vikten av att öka barns möjligheter att själva, på ett säkert sätt, använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer. Eftersom barns resande främst består av lokalt resande bedöms huvudansvaret för detta ligga hos de enskilda kommunerna. Kommunala kollektivtrafik- och cykelåtgärder kommer vara möjliga att delfinansiera med medel ur länsplanen.
Sida 33(60)
Medfinansiering i regionala transportinfrastrukturplanen Följande principer gäller för medfinansiering av olika sorters åtgärder. Det kan handla om antingen kommunal medfinansiering av åtgärder på de statliga näten eller statlig medfinansiering av åtgärder längs de kommunala näten. Funktionella stråk, resecentrum
25 % statlig medfinansiering, utifrån definierade åtgärder kring resecentrum
Cykelstråk enligt cykelstrategin
50 % medfinansiering av berörd kommun
Gång-, cykel- och trafiksäkerhetsåtgärder på kommunala vägnätet
50 % statlig medfinansiering
Kollektivtrafik regionala nätet
0-50 % kommunal/annan medfinansiering
Kollektivtrafik kommunala nätet
50 % statlig medfinansiering
Satsningar i vägnätet, ofta tätortsnära, där kommunerna ser utvecklingsvinster
Kommunal medfinansiering enligt särskild förhandling med Trafikverket
Åtgärdsvalsstudier
Medfinansiering från berörd kommun/organisation med 25 %.
Sida 34(60)
4. Åtgärdsplan 4.1 Nytt planeringssystem med årliga planbeslut I detta kapitel presenteras länsplanen för den regionala infrastrukturen 2014 – 2025 för Sörmlands län. Det nya planeringssystem som nu börjar användas kan beskrivas schematiskt i nedan figur.
Figur 12 Schematisk figur över det nya planeringssystemet
Detta innebär att det som årligen (utifrån Trafikverkets verksamhetsplan och budget) framöver fastställs är tre olika beslut, ett för år 1-3, ett för år 4-6 och ett för de återstående åren, 7-12. Besluten som fastställer de först kommande sex åren utgår ifrån att de åtgärderna har kommit så långt i sina fysiska planeringsprocesser att de kan börja byggas så som de ligger. De sista sex åren av hela planperioden är mer av en totalbild av de behov och brister som finns i länets transportsystem. Den totala kostnaden för dessa åtgärder är omöjliga att ange då flera brister ska utredas i ett så kallat åtgärdsval och därefter plockas olika åtgärder för genomförande. Beroende på de olika åtgärdernas karaktär och storlek är den fysiska planeringen olika lång och en del åtgärder kan komma att plockas in i de två tidiga delplanperioderna i de årliga besluten under hand. Därför kommer vi inte i det här plandokumentet kunna ange en totalsumma för åtgärdsbehoven för de sista åren i planen även om den preliminära ramen är känd.
Sida 35(60)
Nedan bild beskriver den årliga processen framöver där regionstyrelsen kommer att fatta beslut om vilka åtgärder i prioriteringsordningen som ska genomföras utifrån Trafikverkets budget och också vilka brister som behöver utredas vidare av de som finns i behovslistan år 7-12.
Kommunala treårsplanerna uppdateras och skickas till regionala transportgruppen
Beslut i Regionstyrelsen om ekonomisk plan år 1-6 och inriktningsbeslut år 7-12 samt Trafikverksbeslut om statlig medfinansiering till kommunerna
Kommuner inkommer med ansökningar för statlig medfinansiering
Trafikverkets verksamhetsplan och budgetramar tillkännages
Rekommendationer från regionala transportgruppen till kommunerna om ansökningar för statlig medfinansiering och förslag på objekt för kommunal medfinansiering
Figur 13 Den årliga processen kring vilka åtgärder som ska prioriteras
Regionförbundet har tillsammans med Trafikverket regionalt och länets kollektivtrafikmyndighet upprättat ett samarbete för uppföljning, beredning och beslut av de mindre åtgärder som ska genomföras årligen. Det viktigaste underlaget för detta arbete är kommunernas treårsplaner där åtgärder utifrån kommunens prioritering och möjlighet till medfinansiering redovisas. Denna inarbetade process utgör grunden för den nya planeringscykeln också för de större objekten och planens genomförande som helhet. Det som är helt nytt är att regionstyrelsen årligen ska fatta beslut enligt ovan beskrivning.
Sida 36(60)
4.2 Planen Planen baseras på de tre tidigare beskrivna övergripande strategierna (se även kap 3.5): Starka funktionella stråk Långsiktigt hållbart transportsystem Strategiska planeringsunderlag För att uppnå syfte och mål med såväl de övergripande strategierna som med de nationella och regionala målen krävs olika typer av åtgärder. De åtgärder som föreslås utföras i planen redovisas i åtgärdsgrupper under varje strategi i enlighet med tabellen nedan: Tabell 3 Åtgärdsgrupper per strategi
Funktionella stråk Vägåtgärder Resecentrum Hållbart transportsystem Starka cykelstråk enligt cykelstrategin Gång, cykel och TS åtgärder, kommunala nätet Kollektivtrafik regionala nätet Kollektivtrafik kommunala nätet Trafiksäkerhet och effektivitet på regionala vägnätet Enskilda vägar Långsiktiga och strategiska planeringsunderlag Åtgärdsvalsstudier
De större objekten är namnsatta och redovisas i åtgärdsgruppen ”Starka funktionella stråk”. I övrigt redovisas medelsfördelning till de olika åtgärdsgrupperna, vad åtgärdsgrupperna omfattar för typ av åtgärder samt hur urval av åtgärder kommer att genomföras. Inför fördelningen av medel till de olika åtgärdsgrupperna genomfördes en bedömning av de olika åtgärdsgruppernas måluppfyllelse. Hela tabellen redovisas i bilaga 1 och som en sammanställning i kapitel 7. Redovisningen sker även indelat i år 1-6 och år 7-12. Enligt det nya planeringssystemet redovisas i delen år 7-12 samtliga identifierade brister och behov. Som tidigare nämnts kommer dessa brister och behov att studeras vidare i åtgärdsvalsanalyser. Därefter fattas beslut om vilka åtgärder som bör vidtas och när. För år 1-6 sker redovisningen per strategi och åtgärdsgrupp. Planen innehåller även en redovisning av hur medlen fördelas per strategi och per transportslag.
Sida 37(60)
År 1-6 Under den första treårsperioden används drygt hälften av planramen till åtgärder under strategin om hållbart transportsystem och där merparten utgörs av gång- och cykelåtgärder samt regionala kollektivtrafikåtgärder. Här finns också återbetalningen för en förskottering för att höja tillgängligheten till landets tredje största flygplats, Stockholm-Skavsta, genom en ny anslutning från riksväg 52. Den fortsatta satsningen på att förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet på riksväg 55, genom att bygga ut den till en 2+1-väg med mittseparering och därmed med högsta tillåtna hastighet om 100 km/h, utgör åtgärdsgruppen Vägåtgärder under Funktionella stråk. Förbättringsåtgärderna består av tre namnsatta objekt som pågår antingen i byggande eller fysisk planering. Fördelningen av medlen under de första sex åren, det vill säga 2014-2019, utifrån de tre strategierna är totalt cirka 80 miljoner kronor per år, något mer de första åren utifrån Regeringens och Trafikverkets tilldelning och fördelning. Denna fördelning inkluderar också utöver, de cirka 80 miljoner kronorna, eventuell medfinansiering från kommuner och övriga parter för att därmed kunna nå en högre måluppfyllelse för hela planen. Planeringsunderlag 1%
Hållbart transportsystem 44%
Funktionella stråk 55%
Figur 14 Fördelning av planens investeringsmedel utifrån strategierna
Under de sex första åren har fördelningen mellan de tre strategierna tyngdpunkt på de prioriterade funktionella stråken i länet. Med det avses det viktiga vägnätet och resecentrum. Knappt hälften av fördelningen, 44 procent, går till åtgärder som är antingen länstäckande eller andra delar av länets transportsystem än just i de funktionella stråken, till exempel kollektivtrafik och gång- och cykelåtgärder. De långsiktiga planeringsunderlagen omfattar inte så mycket pengar men utgör en viktig strategisk funktion.
Sida 38(60)
Gång & cykel 16%
Bil/lastbil 51%
Kollektivtrafik 33%
Figur 15 Fördelning av planens investeringsmedel utifrån färdmedel
Fördelningen per färdmedel visar en relativt jämn fördelning mellan åtgärder inom kollektivtrafiksystemen och gång- och cykelåtgärder och vägåtgärder.
Trafiksäkerhet och effektivitet på regionala vägnätet 9%
Enskilda vägar 0%
Åtgärdsvalsstudier 1%
Kollektivtrafik kommunala nätet 4%
Vägåtgärder 39%
Kollektivtrafik regionala nätet 23%
Gång, cykel och TS åtgärder, kommunala nätet 6%
Starka cykelstråk enligt cykelstrategin 18%
Figur 16 Fördelning av totala investeringen år 1-3 utifrån åtgärder
Ovan cirkeldiagram visar fördelningen mellan åtgärder för de tre första åren, det vill säga 2014-2016, inklusive medfinansiering för de olika åtgärdsgrupperna.
Sida 39(60)
Kollektivtrafik kommunala nätet 2% Kollektivtrafik regionala nätet 1%
Trafiksäkerhet och effektivitet på regionala vägnätet 10%
Enskilda vägar 0%
Åtgärdsvalsstudier 1%
Gång, cykel och TS åtgärder, kommunala nätet 3%
Vägåtgärder 44%
Starka cykelstråk enligt cykelstrategin 7% Resecentrum 32% Figur 17 Fördelning av totala investeringen år 4-6 utifrån åtgärder
För den här planperiodens senare del, åren 2017-2019, blir det en tydlig prioritering på åtgärder inom kategorin funktionella stråk och mindre medel till åtgärder i strategin hållbara transportsystem. Samtidigt som åtgärderna på vägar för bil och lastbilstrafik tilldelas mer medel enligt nedan diagram. Här ingår också den medfinansiering som är planerad. För att se vilken storleksordning på pengar det handlar om för de olika åtgärdsgrupperna se nedan tabell. Total kostnad anges inklusive medfinansiering och alla summor är preliminära då Trafikverket parerar sin budget efter hand utifrån Regeringens årliga tilldelningar. Tabell 4Fördelning av medel i planförslaget år 2014 till 2020 Åtgärder Funktionella stråk Vägåtgärder Resecentrum Hållbart transportsystem Starka cykelstråk enligt cykelstrategin Gång, cykel och TS åtgärder, kommunala nätet Kollektivtrafik regionala nätet Kollektivtrafik kommunala nätet Trafiksäkerhet och effektivitet på regionala vägnätet Enskilda vägar Långsiktiga och strategiska planeringsunderlag Åtgärdsvalsstudier SUMMA
Sida 40(60)
ÅR 1-3 Investeringar År 4-6 Investeringar År 1-6 Investeringar I plan
Totalt
I plan
Totalt
I plan
Totalt
129 -
129 -
118 40
215 160
247 40
344 160
30 10 60 6 26 1,5
60 20 75 12 30 1,5
18 6 10 5 50 1,5
36 12 6,25 10 50 1,5
48 16 70 11 76 3
96 32 89 22 80 3
4 266,5
4 331,5
4 252,5
4 494,8
8 519,0
8 834,0
Nedan följer en beskrivning av de åtgärder som finns i planförslaget och den totala kostnad antingen på objektsnivå, där det handlar om enskilda namnsatta objekt, eller på åtgärdsgruppsnivå för hela sexårsperioden. Funktionella stråk Vägåtgärder För att uppfylla strategin Funktionella stråk återfinns de åtgärder som är påbörjade under nu gällande plan (2010-2021) och det handlar om tre objekt på riksväg 55. Objekten har betydelse för näringslivets transporter och ambitionen är att i framtiden fullfölja satsningen, som påbörjades i och med länsplanen som fastställdes år 2004, på väg 55 med ytterligare åtgärder. Se mer om riksväg 55 i kapitel 2. Riksväg 55, Yxtatorpet–Malmköping
Vägobjektet omfattar ombyggnad av väg 55 till mötesfri landsväg med mitträcke och en skyltad hastighet på 100 km/h på en sträcka av 7 km. På de kurvigaste partierna längs nuvarande riksväg 55 får vägen en ny sträckning på cirka 3 km. Vägobjektet börjar cirka 200 meter norr om korsningen med väg 690 vid Yxtatorpet/Sveaborg och slutar cirka 300 meter söder om korsningen med riksväg 53 vid Malmköping. Ombyggnaden innebär en uppskattad vägförkortning på knappt 900 meter. Ombyggnaden innebär att vägen breddas till knappt 13 meter på omkörningssträckorna (2+1) och på övrig sträcka (1+1) breddas vägen till knappt 9,5 meter. Andelen omkörningssträckor beräknas till cirka 30 procent i respektive riktning. Vägens framkomlighet och säkerhet förbättras avsevärt med de beskrivna åtgärderna. Restiden förkortas med höjd hastighet och rakare väg. Resterande investeringen i planen är 37 miljoner kronor för att slutföra den pågående om- och nybyggnad som startade 2011. Riksväg 55, Valla–Flen
Vägobjektet omfattar ombyggnad av befintlig väg till mötesfri landsväg med mitträcke och en skyltad hastighet på 100 km/h. Plankorsningar med riksväg 55 byggs om med separata vänstersvängfält och större fyrvägskäl på sträckan byggs om till trevägskäl. Busshållplatser byggs ut på vissa avsnitt. Framkomligheten och säkerheten förbättras. Restiden förkortas genom att hastigheten kan höjas till 100 km/h. Investerade medel från planen i början av planperioden är 41 miljoner kronor. Riksväg 55, Dunker–Björndammen
Objektet omfattar rätning och ny sträckning av vägen till mötesfri landsväg på en sträcka av cirka 4 km, vilket är cirka 1 km kortare än befintlig sträckning. Den samhällsekonomiska beräkningen bygger på alternativ Väst. Den nya vägen föreslås dimensioneras för hastigheten 100 km/h. Befintlig väg 55 norr om den nya sträckningen och fram till korsningen med väg 894, en sträcka på cirka 1,8 km, föreslås utgå ur allmänt underhåll och återgår helt eller delvis till skogsmark. Befintlig väg mellan väg 894 och Björndammen behålls som lokalväg med dimensionerande hastighet 70 km/h.
Sida 41(60)
Korsningen mellan befintlig väg och den nybyggda väg 55 utformas med mittrefug och separat körfält för vänstersvängande trafik. Ur planen investeras totalt 84 miljoner kronor för den här åtgärden under den första sexårsperioden. Riksväg 57, Gnesta–E4
Åtgärden innebär höjd vägstandard med en högsta tillåtna hastighet på 80 km/h. Det betyder att vägen måste breddas till minst 7,5 meter. Sidoområdena behöver åtgärdas och cirka tre korsningar förbättras. Vägen passerar över tre mindre vattendrag där breddning av broar kan bli aktuell. Oskyddade trafikanter förekommer främst vid bebyggelse och busshållplatser och deras intressen behöver också tillgodoses genom säkrare möjligheter till passager med mera. Genom Järna behöver tätortsåtgärder göras och åtgärder för att förbättra kopplingen mellan riksväg 57 och E4 vid ramperna görs också. Framkomlighet och trafiksäkerhet i sin helhet förbättras. Vägen får skyltad hastighet 80 km/h i stället för 70 km/h, vilket betyder att restiden mellan Gnesta och E4 totalt sett förkortas. Ur Sörmlands länsplan används 42 miljoner kronor till Stockholms plan för investeringen och Stockholm lägger de resterande 97 miljoner kronorna för att genomföra åtgärden under den första sexårsperioden, 2014-2019. Riksväg 53, Infart Eskilstuna
Åtgärden innebär breddning av befintlig väg och utbyggnad av friliggande gång- och cykelväg. Hastigheten bör kunna höjas till 80 km/h. Sanering av in-och utfarter till fastigheter samt bullerskyddsåtgärder. Förbättring av sidoområdet intill vägen. Utbyggnad av vänstersvängsfickor. Riksvägen får en genomgående sträckning med Sveavägen. För den här åtgärden investeras 54 miljoner kronor fram till 2019 då åtgärden senast planeras vara färdigställd. Resecentrum Strängnäs
Svealandsbanan kompletteras partiellt med dubbelspår och på sträckan SträngnäsHärad byggs under kommande år detta. I samband med det behöver Strängnäs station flyttas och byggas ut för att få plats med det extra spåret och också bra ytor för byte för resande med olika transportslag. Enligt principbeslut av vad regionala medel kan användas till i resecentrumanläggningar investeras det i detta resecentrum cirka 20 miljoner kronor som medfinansiering under den första sexårsperioden. Resecentrum Nyköping
Det planerade nya Resecentrum i Nyköping ska stärka kollektivtrafiken genom att koppla ihop olika transportslag och göra det enkelt att byta mellan buss, tåg, cykel och andra färdmedel. En viktig del i planeringen är att förbereda för den utökade tågtrafik som kan bli möjlig i samband med att Ostlänken byggs. Enligt principbeslut av vad regionala medel kan användas till i resecentrumanläggningar investeras det i detta resecentrum cirka 20 miljoner kronor som medfinansiering under den första sexårsperioden.
Sida 42(60)
Hållbart transportsystem Starka cykelstråk enligt cykelstrategin Under 2012 antog Regionförbundet Sörmlands styrelse en cykelstrategi som tagits fram i en väl förankrad och genomarbetad process. Strategin beskriver hur cykelvägar och turistcykelleder i Sörmland bäst kan utvecklas för att på sikt uppnå ett regionalt sammanhängande cykelvägnät för att främja cyklandet. Utbyggnadsförslagen visar var olika investeringar lämpar sig bäst utifrån befolkning, avstånd, att utnyttja befintliga cykelvägar och turistcykelleder samt att knyta ihop tätorter och andra viktiga målpunkter. Under år 1-6 påbörjas utbyggnaden med några av de stråk som har prioriterats fram enligt strategins metodik och utifrån Trafikverkets fysiska planeringsprocess. Listan kan komma att revideras i samband med de årliga besluten efter att det också är nödvändigt med kommunal medfinansiering och möjligheterna för det kan ändras. Ur regionala planen används för denna period 48 miljoner kronor för dessa stråk mot att de medfinansieras med 50 procent av berörd kommun. Tabell 5 Starka cykelstråk enligt cykelstrategin som är förslagen för år 1-3 inklusive kommunernas medfinansiering
Starka cykelstråk Eskilstuna - Sundbyholm Baggetorp - Katrineholm Härad – Strängnäs Skavsta – Oppeby (Nyköping) Eskilstuna – Ärla Eskilstuna - Kvicksund
Uppskattad kostnad 18 15 7,5 6,5 4,5 14,5
Ovan objekt fyller ungefär den satsning som är förslagen för år 1-3 inklusive kommunernas medfinansiering. Övriga objekt längs stråken enligt cykelstrategin fylls på efter hand, då bättre underlag tagits fram även för de objekten. Gång-, cykel- och trafiksäkerhetsåtgärder på kommunala nätet Gång- och cykelåtgärder på kommunala nätet finns fortsatt för kommuner att söka utifrån treårsplanerna och dessa behandlas i beredningsprocessen. För alla åtgärder krävs här 50 procent medfinansiering från kommunerna och länets regionala plan investerar 18 miljoner kronor för dessa åtgärder vars prioritering bereds i den årliga processen utifrån kommunernas treårsplaner. I denna åtgärdskategori ingår möjligheten för kommuner och andra att också söka medfinansiering för åtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 1 och 2 som mer handlar om att påverka vårt sätt att resa och transportera och att utnyttja befintlig infrastruktur. Det handlar om kostnadseffektiva åtgärder med stor miljövinst och det finns
Sida 43(60)
stora behov av att utveckla och använda dessa åtgärder i länets hela transportsystem, inte minst i tätorterna. Kollektivtrafikåtgärder på regionala nätet Det finns stora behov inom kollektivtrafikens infrastruktur för att nå målen om ökat resande med kollektivtrafik i Sörmland. Därmed görs en stor satsning tidigt under planperioden som innebär en regional investering om 70 miljoner kronor totalt under de första 6 åren. För de här åtgärderna finns möjlighet till medfinansiering av kommun eller annan berörd part upp till 50 procent vilket kan innebära ytterligare grad av genomförande. Följande satsningsområden har prioriterats:
Investeringar i modern och användarvänlig teknik; realtidssystem/bussprioritering, internet ombord och kommunikationsradiosystem. Ett nytt betalsystem och automatisk trafikanträkning. Upprustning och utveckling av befintliga stationsmiljöer. En större sammanhållen konceptsatsning för ökad tillgänglighet på de största regionala stombusslinjerna inkluderande hållplatser, pendlarparkeringar, cykelparkeringar, trygga gångvägar, realtid och internet ombord.
I den stombussatsning som genomfördes i och med nya regionalbussystemet, som startade i december 2012, framkom behov av att utföra flera åtgärder längs stråket i form av nya busshållplatser och medhörande åtgärder för att ha hög tillgänglighet till dem. Vilka platser det gäller och vilka åtgärder som behöver genomföras framgår av den förstudie som Trafikverket tar fram under 2012-2013 tillsammans med kollektivtrafikmyndigheten. Vilka specifika åtgärder inom beskrivningen ovan och när de ska genomföras utarbetas och beslutas i den årliga processen som beskriv i början av kapitel 4. Förlängd perrong i Kvicksund
Persontågstrafiken i Kvicksund förväntas öka och för att klara av att ta emot längre tåg behöver plattformen förlängas. I dagsläget klaras inte ens alla av dagens tåg att stanna inom plattformsområdet. Åtgärden genomförs med medfinansiering av berörda parter med 25 procent. Kollektivtrafikåtgärder på kommunala nätet Även för kollektivtrafikåtgärder på kommunala nätet finns fortsatt möjlighet att söka statliga investeringsmedel, för till exempel hållplatsåtgärder med mera. Ur regionala planen investeras 11 miljoner kronor för detta och berörd kommun medfinansierar med 50 procent. Prioritering enligt beredningen i den årliga processen.
Sida 44(60)
Trafiksäkerhet och effektivitet på regionala vägnätet Här avsätts medel för att helt eller delvis finansiera mindre åtgärder längs regionala eller kommunala nätet för att upprätthålla hög trafiksäkerhet och effektivitet i systemen. För de åtgärder som ligger längs kommunala nätet söks 50 procent medfinansiering. Investeringsdelen från regionala planen för åren 2014-2019 är totalt 76 miljoner kronor och av dessa finns ett antal namngivna åtgärder enligt följande: Mejerigatan i Katrineholm
Ombyggnad av korsningen mellan Mejerigatan och riksväg 52 behöver genomföras för att nå bättre framkomlighet i vägsystemet. En åtgärd som genomförs med 50 procent stöd från den regionala planen. Prioritering enligt beredningen i den årliga processen. Tillfart Skavsta
En ny anslutning till terminalområdet på Skavsta flygplats, väg 629, öppnades för trafik 2011. Objektet var förskottsfinansierat av Nyköpings kommun och summan om 16 miljoner kronor i den här planen är en återbetalning till kommunen. Länsväg 218, Trosa–Vagnhärad
Väg 218 förbinder Trosa och Vagnhärad med E4. Pendlingstrafiken är omfattande både mellan Trosa och Vagnhärad och från Trosa/Vagnhärad vidare ut på E4. Turisttrafiken är också betydande. Trafiken uppgår till drygt 6 500 fordon/dygn. Vägbredden är 9 meter och skyltad hastighet är 70 km/h. Många kör dock betydligt fortare och det förekommer många omkörningar. Längs vägen finns separat gång- och cykelväg. Föreslagen åtgärd är ombyggnad till mötesfri landsväg, MLV (2+1) med mitträcke med omkörningssträckor motsvarande ca 20-30 procent av längden i respektive riktning. Breddning krävs där omkörningssträckorna placeras. Nuvarande vägbredd på 9 meter är tillräcklig för mötesfri väg med 2 körfält (1+1) och med mitträcke. Ombyggnadslängd ca 3,9 km. Möjlig skyltad hastighet blir 100 km/h. Investeringskostnaden från den här regionala planen är 43 miljoner kronor. Enskilda vägar Denna åtgärdsgrupp omfattar stöd till nybyggnad och rekonstruktion av enskilda vägar i Sörmland. Driftsbidrag hanteras via Trafikverkets hantering och inkluderas inte här. Årligen avsätts cirka 500 000 kronor för dessa åtgärder. Långsiktiga och strategiska planeringsunderlag Åtgärdsvalsstudier Utifrån att en ny planeringsutredningsprocess tagits i bruk från Trafikverkets sida kommer vi i den regionala planen för varje delplaneringsperiod ha medel för att genomföra de åtgärdsvalsstudier som ska utgöra första steget i processen. Under de första tre åren planeras tre utredningar att genomföras, enligt nedan. De åtgärder som sedan kan komma att föreslås från de här utredningarna kan sedan väljas i den årliga
Sida 45(60)
planprocessen att läggas in i någon av de två delplaneperioderna, beroende på hur stor åtgärden är och vilken ytterligare planering den kräver. En låg grad av medfinansiering av berörd kommun/organisation om 25 procent krävs. Följande åtgärdsvalsstudier kommer att påbörjas under den första planperioden och det finns möjlighet att fylla på efter hand med nya. Västra infarten Nyköping
Nyköping är en expansiv kommun och flera områden växer med både bostäder och handel. E4 utgör en gräns i nordväst för stora delar av denna utveckling och detta ställer krav på utformningen av vägsystemet i övrigt så att tillgängligheten kan vara fortsatt god. För att hitta så bra åtgärder som möjligt föreslås en åtgärdsvalsstudie utföras kring hela västra infartsområdet inklusive den så kallade Kungsladugårdsleden, som ännu ej är utredd. Övriga kopplingar som skulle kunna utredas i samband med detta finns återgivna i kommunens treårsplan och åtgärdspaket 1. Stråket Eskilstuna-Västerås En förstudie för att dra ny järnväg mellan Västerås och Eskilstuna genomfördes 2011 men det finns inga beslut om att gå vidare till järnvägsplan med något av alternativen i dagsläget. Det finns dock behov av att studera andra åtgärder för att utveckla sambandet mellan de två städerna och denna åtgärdsvalsstudie ska resultera i att ta fram dessa. Stråket Strängnäs-Enköping
Kraven på möjligheter till bra och effektivt resande mellan Strängnäs och Enköping ökar allt mer, på lite längre sikt kan det vara intressant att också titta på möjligheterna att bygga järnväg i den relationen och därmed också skapa en möjlighet att resa med tåg mellan alla de orter som finns runt Mälaren. Riksväg 55 är starkt prioriterat som det viktigaste regionala vägstråket genom länet och det finns behov av att även norr om Strängnäs genomföra åtgärder för att stärka vägen. Den här studien bör ta in alla delar som är relevanta för att hitta möjligheter att stärka sambanden över Mälaren där broarna är en viktig del. Regional genomfart Eskilstuna stad
Eskilstuna stad har idag länets mest trafikintensiva sträcka räknat i utsläpp mitt inne i staden då riksväg 53 har en central dragning. En åtgärdsvalsstudie som utgår från stadsutveckling med transportsnål samhällsplanering med goda förutsättningar för kollektivtrafik, inklusive möjligheterna att bygga spårväg samt snabba, säkra, trygga gång- och cykelstråk, ska genomföras så att en bra helhetslösning kan nås. Riksvägen föreslås få en ny genomgående sträckning längs med Sveavägen. Länsväg 230, Lista – Hällbylund – Borsöknakorset
Tidigare genomförda förstudier längs denna vägsträcka har tagit fram förslag på nya eller upprustade vägsträckor som mötesfri landsväg. Nu behöver en åtgärdsvalsstudie genomföras med förslag för att öka trafiksäkerheten totalt sett längs sträckan, det vill säga för boende och oskyddade trafikanter, samtidigt som förutsättningar för att
Sida 46(60)
kollektivtrafikförsörja sträckan ytterligare tas fram. Längs hela den aktuella sträckan är det viktigt att det finns säker gång- och cykelförbindelse. År 7-12 Brister och behov Med det nya planeringssystemet finns en större flexibilitet för planupprättarens sida och åren 7-12 kan beskrivas i termer av de stora behov och brister som idag finns i systemen och som behöver tid för planering men som är lika angelägna som de som prioriterats under de tidigare åren. Följande lista består av flera namngivna större objekt, utan inbördes prioritering, som redan identifierats som lösningar på några av systemens brister. Planupprättaren kommer att i och med de årliga besluten kopplade till Trafikverkets verksamhetsplan göra klart för vilka av dessa den fysiska planeringen ska påbörjas. Beskrivningar av respektive åtgärdsgrupp, typ av objekt eller brist följer under listan.
Tabell 6 Behov och brister
Behov och brister Rv 55 Björndammen - Byringe Rv 55 Strängnäsbron - Edeby Rv 55 Förbi Flen Rv 55 Byringe - Länna Rv 55 Härad - Knäppingen Rv 55/E20 Trafikplats Ulvs Hällar Rv 55 Flen - Yxtatorpet Rv 52 Grindstugan-Bo Hage Rv 52 Nyköping - Stigtomta Vagnhärad resecentrum Skavsta resecentrum Eskilstuna resecentrum Väg 230 Västerleden Väg 782 Förbifart Trosa TGOJ-banan med koppling till Skavsta Upprustning och utveckling av befintliga stationsmiljöer
Uppskattad kostnad 88 129 135 58 45-100 55-150 94 93 41
51 70
Sida 47(60)
Riksväg 55 Som framgår av kartbilden i kapitel 2 återstår ännu en hel del delsträckor längs riksväg 55 innan den har standard i klass för 100 km/h. För de ovan namngivna objekt längs vägen är den fysiska planeringen i nuläget olika långt gången. Det högst prioriterade objektet att fortsätta med för att nå den framkomlighet och trafiksäkerhet som krävs för sträckan är Björndammen-Byringe. Att påbörja den fortsatta fysiska planeringen för den sträckan är angelägen.
För det objektet, liksom för de övriga, är det viktigt att i den fortsatta planeringen också titta på möjligheterna till bra och säker cykelförbindelse mellan orterna i stråket så att det i slutänden är möjligt att nå ett sammanhållet cykelsystem i hela länet i enlighet med cykelstrategin. Riksväg 52 Riksväg 52 utgör också ett sedan tidigare prioriterat stråk i länet och över länsgräns mot Örebro. Under 2013 tas en åtgärdsvalsstudie fram för hela sträckan från Läppe (knyter an till den studie som genomförts under 2012 utifrån Örebros initiativ) till Nyköping. Sedan tidigare finns utredningar gjorda på några delsträckor med syfte att höja trafiksäkerheten och öka framkomligheten på vägen. Vagnhärads resecentrum Som en del av utbyggnaden av snabbjärnvägen Ostlänken genom länet ingår ett resecentrum i Vagnhärad, Trosa kommun. Trosa kommun har en hög andel arbetspendling till Stockholms län och betydelsen av Ostlänken är stor för att flytta över ytterligare andelar av den pendlingen till den spårbundna trafiken. Detta resecentrum kommer att få en helt annan placering än nuvarande stationshus och innebär stora satsningar från kommunens sida på att utveckla nya områden i orten och kommunen och skapa ett nytt utvecklat Vagnhärads centrum utifrån det nya resecentrumet. Skavsta resecentrum Vid utbyggnad av Ostlänken ingår också ett nytt resecentrum på Skavsta flygplats. Syftet är att utveckla den unika möjlighet som finns att knyta ihop flera trafikslag och skapa möjlighet för resenärer att byta mellan tåg, flyg, buss, cykel och bil i en och samma terminal. Detta har också lyfts fram i Regeringens proposition som föregick detta åtgärdsplaneringsuppdrag och Regeringen pekar där på vikten av att knyta ihop landets största flygplatser med fungerande tågförbindelse och att persontransporterna till och från Skavsta i och med detta blir mer miljövänliga och snabbare. Resecentrum Eskilstuna Eskilstuna resecentrum behöver byggas om eller till och med flyttas för att möta den utveckling som sker inom kollektivtrafiken och möta de olika behov som finns för bytesmöjligheter mellan olika trafikslag. Några av de delar som identifierats är att utveckla bussfunktionen, ändra planlösningen av vänthallen efter flödet, skapa bättre förbindelse mellan Nyfors och centrum för både gående och cyklister samt satsa på utbyggnad av cykelgarage och fler väderskyddade platser för cykelparkeringar.
Sida 48(60)
Väg 230 Västerleden Denna del av länsväg 230 utgör en förbindelselänk mellan E20 och Torshälla och passerar några tungt trafikerade delar av Eskilstuna, bland annat Tuna Park. I tidigare utredningar föreslås breddning av cirkulationsplatser och utökning av antalet körfält i anslutning till dem. Väg 782 Förbifart Trosa Förbifart Trosa mellan Västerljungsvägen och Ådavägen syftar till att förbättra framkomlighet, trafiksäkerhet och boendemiljön i Trosas centrala delar. Den kommer också att möjliggöra ny bostadsbebyggelse väster om Trosa. Vägutredning pågår av denna namnsatta åtgärd och kommunen finansierar 60 procent av investeringen samtidigt som den är villig att förskottera byggnationen. Detta innebär att det eventuellt kommer att påbörjas byggnation under planperioden år 1-6 och då behöver planupprättaren i ett årligt beslut lyfta fram detta objekt och därefter meddela vid vilket år återbetalning till kommunen kan ske. TGOJ-banan med koppling till Skavsta På banans södra del går det sedan 80-talet endast godstrafik. En nationell utredning pågår om den tunga godstrafiken längs hela banan kommer att utökas kraftigt i och med att det planerade malmuttaget från Bergslagen ska ta vägen genom Sörmland och skeppas ut vid Oxelösunds hamn. För att det ska vara möjligt krävs en hel del investeringar i banans norra delar och om dessa blir aktuella i närtid är det viktigt att de inte på något sätt motverkar en framtida eventuell satsning också på persontrafik längs banan. I dagsläget är det inte möjligt att köra en kvalitativ persontrafik på banan då flera åtgärder krävs för att det ska vara möjligt. Om banan dras om och anknyts till Skavsta flygplats är det möjligt att knyta ihop järnvägssystemet mellan alla av länets kommuner. Upprustning och utveckling av befintliga stationsmiljöer Utöver de resecentrum som har beskrivits i planen finns ett antal befintliga stationer och bytespunkter i länet som är i behov av att rustas upp och utvecklas i olika delar. Detta har påtalats av bland andra länets kollektivtrafikmyndighet och Mälab AB som också lyft problematiken med att det i dagsläget inte finns någon enskild myndighet som tagit sig an frågan om dess miljöer och samordningen av hur de ser ut och sköts utifrån information, tillgänglighet med mera. Hur detta arbete ska komma att se ut och vilka investeringsåtgärder som kommer att krävas behöver diskuteras och utredas framöver. Framtida, ännu ej kända åtgärder Utöver alla de åtgärder som finns på listan ovan kan det i de åtgärdsvalsstudier som redovisats för åren 1-6 komma fram åtgärder som sedan ska läggas till på den här listan för år 7-12 alternativt i den tidigare delen, år 1-6 av planen, beroende på vilken slags åtgärd, storlek och vilken fysisk planering den kräver. Detta avgörs i den årliga beredningen och prioriteringsbeslut som länsplaneupprättaren fattar. Det innebär att alla listor kommer kunna ändras vid varje årligt beslut i regionstyrelsen.
Sida 49(60)
Tabell 7 Behov och brister, ännu ej kända åtgärder
Behov och brister – Åtgärder från Åtgärdsvalsstudier Västra infarten Nyköping Stråket Eskilstuna - Västerås Stråket Strängnäs – Enköping Regional genomfart Eskilstuna stad Länsväg 230, Lista – Hällbylund - Borsöknakorset
Det är viktigt att Trafikverket i god tid får veta vilka av ovan behov och brister som ska åtgärdas med ett eller flera av de objekt eller åtgärder som är listade så att de kan påbörja den fysiska planeringen i rätt tid för att åtgärderna sedan ska kunna lyftas in i den ekonomiska planen. Den regionala transportinfrastrukturplanens genomförande är avhängigt av att planupprättare och genomförare är samstämmiga så att den fysiska planeringen går i takt med den ekonomiska.
Sida 50(60)
5. Samband med nationell plan och grannlänens planer 5.1
Nationella planen
Nu pågående byggnation och strategiska samband Som tidigare nämnts så byggs Citybanan i centrala Stockholm med hjälp av medfinansiering från Sörmlands kommuner och landsting med 600 miljoner kronor. Citybanan beräknas kunna tas i bruk under 2017 och kommer att innebära högre framkomlighet på spåren i och runt Stockholm centralt. Ostlänken pekades ut av regeringen i propositionen 2012 som ett nationellt viktigt projekt att genomföra i och med att den nya nationella trafikslagsövergripande planen 2014-2025, som under våren 2013 tas fram av Trafikverket. Därmed ser nu regionen att objektet finansieras i den kommande planen och att dess fysiska planering kan komma igång så snart som möjligt. Riksväg 56 från Norrköping och norrut förbi Katrineholm, Eskilstuna och vidare till Västerås - Uppsala - Gävle, även kallad ”Räta Linjen”, är ett av de högt prioriterade nationella vägstråken som berör länet och som det under senare år skett en del utbyggnad på. Inte minst är ”Östra förbifarten Katrineholm” klar och det medför stora förändringar för tätorten när den omfattande och tunga genomfartstrafiken går utanför istället. I det underlag som Trafikverket har i sin pågående process finns ytterligare åtgärder längs sträckan genom Sörmland med och Sörmland tillsammans med övriga län i samarbetet ”En Bättre Sits” jobbar för att hela stråket ska byggas till en vägförbindelse med hög framkomlighet och trafiksäkerhet. Ny nationell trafikslagsövergripande plan Parallellt med vårt arbete att ta fram den här regionala planen har Trafikverket uppdraget att ta fram en nationell plan för samma tidsperspektiv, 2014-2025. Inför den här remissversionen är det inte känt vad remissversionen av den nationella planen innehåller och det är därmed svårt att beskriva de sambanden. Det som delgetts från den trafikverksregion som Sörmland tillhör är en lista på ett antal namngivna åtgärder som förordas härifrån regionen, men vilka som kommit med är alltså ännu ej känt. Det som fanns på den listan med koppling till Sörmland listas nedan: År 1-3 Strängnäs - Härad, dubbelspår År 4-6 Rv 56 Katrineholm - Bie Ostlänken, etapp 2 Järna - Norrköping
Sida 51(60)
Namngivna brister Rv 56 Bie - Stora Sundby Förbi Katrineholm, kvarvarande delar Svealandsbanan, dubbelspår Folkesta - Rekarne (gruvnäringen m fl) Mälardalen kapacitet persontrafik (paket Mälab) Övriga åtgärder för gruvnäringen i Bergslagen Bangårdsåtgärder Nyköping Plankorsning Eskilstuna Gillbergavägen Av dessa som finns under namngivna brister är ännu inte alla definierade, till exempel de som ingår i paket. Mälab-paketet bygger på en rapport som Mälab tagit fram och som visar tydligt vilka åtgärder i infrastrukturen som är nödvändiga för att Trafikplan 2017 ska kunna införas.
5.2 Övriga regionala planer Samfinansiering av objekt i annat läns regionala plan Länsväg 57, Gnesta–E4
Gnesta har en stor pendling mot Stockholm. Sträckan från Gnesta till E4 på väg 57 är undermålig och i stort behov av förbättringsåtgärder. I första hand handlar det om åtgärder för att kunna höja hastigheten till 80 km/h och att samtidigt höja trafiksäkerheten på sträckan. Största delen av sträckan ligger i Stockholms län. Regionförbundet Sörmland har, efter samråd med Stockholms län, tillfört 42 miljoner kronor av tillgängliga medel till länsplanen för Stockholms län för satsningar på väg 57, se mer i kapitel 4. Gemensamma stråkprioriteringar Länsväg 55 genom Sörmland mot Uppsala Regionförbundet prioriterar omfattande satsningar på väg 55 från Katrineholm via Flen, Malmköping och Strängnäs som redovisas i kapitel 2 och 4. Denna satsning förstärks ytterligare av att Uppsala län också prioriterar flera satsningar på väg 55. Länsväg 52 mot Örebro
Örebro län har under 2012 genomfört en åtgärdsvalsstudie på stråket från Örebro och över länsgräns mot Vingåker. Denna studie har tagit fram ett stort antal olika åtgärder för att förbättra trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet för kollektivtrafiken på vägen. Under 2013 genomförs en likvärdig studie längs vägstråket vidare österut genom Sörmland till Nyköping och kommer att omfatta olika slags åtgärder enligt fyrstegsprincipen. Vilka av dessa som sedan kan genomföras behandlas i den årliga processen kring den regionala planen.
Sida 52(60)
6. Effektbedömning I åtgärdsplanen som finns i kapitel 4 finns bara medlen fördelade mellan åtgärder de första sex åren. Därmed kommer effektbedömningen av planen endast utvärdera de åren. Åtgärderna är effektbedömda som åtgärdsgrupper mot uppsatta mål och redovisas nedan.
6.1
Bedömning för åren 2014-2019 (år 1-6)
De första sex åren görs en betydande satsning på kollektivtrafik samt gång- och cykelåtgärder. Detta kombineras med den sedan tidigare beslutade fokuseringen på vägåtgärder i de viktigaste funktionella stråken i länet. Planen består till cirka 20 procent av den totala kostnaden (inklusive medfinansiering) av steg 1-2 åtgärder (enligt fyrstegsprincipen som beskrivs i kapitel 3). Dessa åtgärder bidrar främst till en effektivisering av befintligt kollektivtrafiksystem. Dock räcker inte åtgärder i steg 1 och 2 till för att nå målen i planen utan det krävs även åtgärder i steg 3 och 4 som innebär ombyggnad eller nybyggnad av infrastruktur. Om- och nybyggnad av befintlig infrastruktur är kostnadskrävande och som en konsekvens av detta är ungefär hälften av planens medel fördelad till denna typ av åtgärder. Nationella mål – Planens åtgärder bidrar till att uppnå de två nationella målen. Den procentuellt sett stora satsningen på väginvesteringar ger ett starkt positivt bidrag till uppfyllelse av funktionsmålet men en negativ inverkan på hänsynsmålet. Satsningarna på kollektivtrafik samt gång- och cykelåtgärder bidrar på ett positivt sätt till uppfyllelse av både funktionsmålet och hänsynsmålet. Sammantaget bedöms planen verka svagt positivt på uppfyllandet av de nationella transportpolitiska målen. Regionala mål – Under de sex första åren av planen bidrar vägåtgärder till uppfyllelse av prioriteringen att utveckla Sörmlands starka funktionella stråk. Sörmlands andra strategiska prioritering är att fortsätta bygga ett långsiktigt hållbart transportsystem genom satsningar på kollektivtrafik, steg 1- och 2-åtgärder enligt fyrstegsprincipen, samt åtgärder för ökad gång- och cykeltrafik. Den prioriteringen får en mycket positiv effekt tack vare betydande satsningar på resecentrum, gång-, cykel- och kollektivtrafikåtgärder. Totalt sett bidrar åtgärderna till uppfyllelse av de regionala prioriteringarna. Miljömål – De åtgärder som planeras får generellt en positiv påverkan på miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan, bortsett från vägåtgärderna som motverkar detta mål. För de hälsorelaterade miljökvalitetsmålen blir påverkan till största delen positiv. Vad gäller miljökvalitetsmålen inom landskapsområdet har vägåtgärderna en negativ påverkan medan övriga åtgärder har obetydlig påverkan.
Sida 53(60)
Sammantaget kan sägas att åtgärder som innebär en satsning på vägar har en negativ miljöpåverkan och åtgärder som innebär satsningar på gång-, cykel- och kollektivtrafik har en positiv påverkan på miljön. Under de sex första åren i planen satsas mycket pengar på vägåtgärder, men det finns även en stor andel inom kollektivtrafiken som väger upp något och tillsammans med satsningar på gång- och cykelvägar blir inte den negativa inverkan på miljön lika stor. För en utförlig miljöbedömning hänvisas till bilaga miljökonsekvensbeskrivning. Tabell 8 Måluppfyllnad av åtgärder i plan 2014-2019 Åtgärd
Nationella mål
Funktions- Hänsynsmål mål
Regionala mål Utveckla Sörmlands starka funktionella stråk
Miljömål
Långsiktigt hållbart transportsystem Klimat
Hälsa
Andel i plan inklusive medfinansieLandskap ring
Fyrstegsprincipen
Vägåtgärder
++
-
++
+
--
+/-
-
42%
3&4
Resecentrum
+
+/-
++
++
+
+
+/-
19%
4
+
+
+/-
++
+
++
+/-
12%
4
++
+
+/-
++
+
++
+/-
4%
1, 2, 3 & 4
Kollektivtrafik regionala nätet
+
+/-
+/-
++
+
+
+/-
10%
2, 3 & 4
Kollektivtrafik kommunala nätet
+
+/-
+/-
++
+
+
+/-
3%
1, 2, 3 & 4
Trafiksäkerhet och effektivitet på regionala vägnätet
+/-
+
+/-
+
+/-
+
+/-
10%
1, 2, 3 & 4
Enskilda vägar
+/-
+/-
+/-
+/-
-
+/-
-
0,4%
3&4
?
?
?
?
?
?
?
1%
-
Starka cykelstråk enligt cykelstrategin Gång, cykel och TS åtgärder, kommunala nätet
Åtgärdsvalsstudier
Åtgärderna i planen bidrar främst till förbättringar i de starka funktionella stråken i Sörmland, de ökar även trafiksäkerheten och ger förbättrade möjligheter för arbetspendling med kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik. Genom satsningar på väg 55, som är en viktig länk över Mälaren, blir fler sammanhängande stråk mötesfria vilket förbättrar trafiksäkerheten och effektiviserar både person- och godstrafik. Satsningarna på väg 57 innebär ökad trafiksäkerhet längs den viktiga länken mellan Stockholm och Sörmland. I planen avsätts även medel till enskilda vägar med syfte att värna om tillgängligheten i glesbygdsområden samt åtgärdsvalsstudier som har syftet att bidra till strategiska, kostnadseffektiva lösningar på problem och brister i Sörmlands transportsystem. Den procentuella fördelningen av medel till dessa åtgärder är liten och effekterna som utvärderats i planen bedöms därmed vara ringa. Trots detta är åtgärderna betydelsefulla för den långsiktiga utvecklingen av möjligheten att ta sig till, från och inom Sörmland. Satsningar på resecentrum blir viktiga i Sörmland i och med utbyggnaden av Ostlänken. Genom välplanerade resecentrum blir ”hela resan” smidigare och snabbare för resenären då kopplingen mellan flera färdmedel synkroniseras och det kan leda till ökat resande med kollektivtrafik.
Sida 54(60)
Den regionala planen i Sörmland är upprättad enligt regeringens planeringsdirektiv. Genom satsningar på bland annat väg 55 och 57 åtgärdas några av de akuta flaskhalsarna i regionen och det blir även säkrare att färdas på vägarna genom mötesfriheten. Det blir fler resmöjligheter genom resecentrum, kollektivtrafiksatsningar och vägåtgärder vilket i sin tur underlättar för arbetspendling och näringslivet i regionen. Detta bidrar till en attraktivare region som kan leda till tillväxt. För att vidga arbetsmarknadsregioner måste avstånden minskas genom kortare restider. Detta görs inte märkbart i planen, men i samband med byggandet av Ostlänken satsar Sörmland på resecentrum vilket tillsammans med kortare restider till och från Stockholm, som Ostlänken bidrar med, vidgas arbetsmarknadsregionen på sikt för både män och kvinnor. De betydande satsningarna på väg-, kollektivtrafik-, gång- och/eller cykelåtgärder samt tillgänglighetsanpassningar inom kollektivtrafiken bidrar till fler resandemöjligheter för fler människor, oavsett om det är män eller kvinnor, unga som gamla, att välja det färdmedel som passar deras situation bäst.
Sida 55(60)
7. Miljökonsekvensbedömning (MKB) Miljöbedömning är en process som utgör en del av arbetet med att utarbeta en länstransportplan. Resultatet av miljöbedömningen redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som i detta fall utgör en bilaga till den regionala planen. I detta kapitel följer en kortare sammanfattning av resultaten i MKB:n. Den fullständiga MKB:n utgörs av bilaga 2.
Denna miljöbedömning beskriver de miljökonsekvenser som de strategiska prioriteringarna i länsplanen kan ge upphov till. Målet med bedömningen är att ge en sammanvägd bild av planen som helhet. Ambitionen har varit att integrera miljöbedömningen i planarbetet tidigt och på ett tydligt och praktiskt sätt. Arbetet har omfattat både enskilda åtgärdsförslag och planens sammantagna strategiska inriktning. MKB:n har utarbetats parallellt med färdigställandet av den nya planen. Miljöbedömningen har avgränsats till de tre fokusområdena: klimat, hälsa och landskap. Valet av fokusområden grundar sig på de bedömningsgrunder som Trafikverket utvecklat för miljöbedömningar av transportplaner och fastställdes efter samråd med länets kommuner, angränsande län och Naturvårdsverket. Nollalternativet för planens strategiska miljöbedömning definieras som att inriktningen i den föreliggande planen för perioden 2010-2021 behålls och att även framtida investeringar kan ha samma inriktning, där huvudfokus ligger på åtgärder för biltrafik.
7.1
Miljöbedömning av föreslagna åtgärdskategorier
I tabellen nedan presenteras mycket kortfattat resultaten av miljöbedömningen av planens tio åtgärdsgrupper. För en mer ingående genomgång av planens miljöpåverkan, metoder och avgränsningar, se fullständig MKB i bilaga 2.
Sida 56(60)
Tabell 9 Sammanställning av de föreslagna åtgärdskategoriernas miljökonsekvenser. I kolumnerna Klimat, Hälsa och Landskap bedöms åtgärdernas miljöpåverkan enigt följande: ++,+ för positiv påverkan, - -, - för negativ påverkan, + / - för obetydlig miljöpåverkan.
Åtgärdsgrupper Klimat Hälsa Landskap Vägåtgärder
--
+/-
--
Resecentrum
+
+
+/-
Cykelstråk
+
++
+/-
Gång-, cykel- och TS-åtgärder på kommunala nätet
+
++
+/-
Kollektivtrafik regionala nätet
+
+
+/-
Kollektivtrafik kommunala nätet
+
+
+/-
+/-
+
+/-
Trafiksäkerhet och effektivitet på väg
Enskilda vägar
Åtgärdsvalsstudier
-
+/-
-
+/-
+/-
+/-
Kommentar Bättre framkomlighet och ökade hastigheter medför ökade utsläpp. Ur hälsosynpunkt balanseras ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet med ökade luft- och bulleremissioner. Påverkan på landskapet i form av barriäreffekter, markanspråk och förändrad landskapsbild. Ökad andel resande med kollektivtrafik medför minskade utsläpp av klimatpåverkande och hälsoskadliga ämnen. Planerade åtgärder ligger inom bebyggt område och bedöms inte medföra någon större påverkan på landskapet. I den mån trafikanter avstår från bil till förmån för cykel minskar klimatpåverkan. Cykling ger vardagsmotion, inget buller och ökad tillgänglighet. Begränsad påverkan på landskapet. Samma bedömning som för cykelstråk. Då över 80 % av planerade medel i denna kategori utgörs av steg 1- och 2-åtgärder fokuserar utvärderingen på dessa. Dessa åtgärder kan långsiktigt medföra betydande minskningar av bilanvändning, och därav minskade utsläpp av klimat- och hälsopåverkande gaser. Medför ökad funktionalitet och tillgänglighet. Ett långsiktigt minskat behov av vägtransporter medför även minskat behov av ianspråktagande av mark. I den mån överflyttning sker från bil till buss minskar klimatpåverkan. Ökad tillgänglighet för olika samhällsklasser. Lägre utsläpp av hälsoskadliga ämnen jämfört med bil. Begränsad påverkan på landskapet. Under förutsättningen att åtgärderna inte medför hastighetshöjningar, medförs ingen särskild påverkan ur klimatsynpunkt. Ger ökad tillgänglighet, högre trygghet, minskat buller och minskade risker i trafiken. Begränsad påverkan på landskapet. Ökad vägtrafik väntas ge ökade utsläpp av växthusgaser. Ökad TS och tillgänglighet balanserar ökade luftföroreningar och ökat buller. Påverkan på landskapet i form av barriäreffekter, markanspråk och förändrad landskapsbild. Ingen direkt effekt
Sida 57(60)
7.2
Samlad bedömning
Nedan bedöms planens samlade miljöpåverkan, både utifrån föreslagna åtgärders potentiella miljöeffekter och i förhållande till nollalternativet. Klimat I planen föreslås åtgärder som både förbättrar förutsättningarna för en mer miljömässigt hållbar utveckling men även åtgärder som medger fortsatta utsläpp av klimatpåverkande gaser. Specificerade förslag till åtgärder för år 1-6 utgörs till knappt hälften av åtgärder som särskilt gynnar bilismen och vägtransporter. Även om dessa åtgärder i stor utsträckning är positiva ur trafiksäkerhetssynpunkt, gynnar de långsiktigt en ökad bilanvändning och därmed negativ klimatpåverkan. Att en stor del av planens medel går till åtgärder som gynnar bilism och vägtransporter kan tolkas som motstridigt i förhållande till det transportpolitiska hänsynsmålet. Det ska tilläggas att andelen medel avsatta för finansiering av denna typ av åtgärder var betydligt högre i nuvarande plan och den samlade bedömningen är att det nya planförslaget medför en lägre klimatpåverkan jämfört med nollalternativet. Hälsa Hälsa är ett brett begrepp där både fysisk och psykisk hälsa är viktigt för ett totalt välmående. Genom att planförslaget i många avseenden förbättrar tillgänglighet och trafiksäkerhet bidrar den till större och tryggare tillgång till centrala sociala behov såsom arbetsmarknad, utbildning och en varierad tillvaro. Satsningar inom kollektivtrafiken samt gång- och cykelvägar är särskilt viktiga för ökad tillgänglighet då denna typ av transportmedel även kan användas av den delen av befolkningen som inte har tillgång till bil (barn, äldre, funktionshindrade). Förbättrade förutsättningar för gång och cykling ger även ökade möjligheter till vardagsmotion och medföljande positiva hälsoaspekter. Samtidigt bidrar planen i sin helhet till ökad trafik, inte minst för vägtransporter, vilket medför ökade utsläpp av hälsopåverkande emissioner. Den nya fördelningen av medel i jämförelse med nollalternativet medför sammantaget en positiv inriktning även ur hälsosynpunkt. Landskap Påverkan på landskapet genereras främst genom ny eller kraftigt utbyggd befintlig infrastruktur. Flera av de större vägåtgärderna i planen medför nybyggnad av transportinfrastruktur vilket medför ianspråktagande av mark, barriäreffekter i landskapet samt en förändrad landskapsbild. Samtidigt kan utformningen av infrastrukturen vara av stor betydelse och i många fall kan negativ påverkan minskas eller kringgås. Genom utbyggnad av cykelstråk kan tillgängligheten till naturen leda till ökad uppskattning av landskapet. Barriäreffekter kan ofta åtgärdas med alternativa övergångar för korsande resenärer. Därför är det viktigt att ta hänsyn till effekter på landskapet vid planering av infrastrukturen. Planens samlade effekt inom kategorin landskap bedöms som måttligt negativ.
Sida 58(60)
Förändringen av miljöpåverkan i jämförelse med noll-alternativet bedöms vara måttligt positiv, främst för att mer resurser planeras att läggas på steg1- och 2-åtgärder enligt Trafikverkets fyrstegsprincip samt för gång- och cykelåtgärder. Påverkansområde Bedömningsgrund Klimat Hälsa
Landskap
Klimatfaktorer Luft Människors hälsa Vatten Mark Materiella tillgångar Befolkning Djur- och växtliv, biologisk mångfald Landskap Forn- och kulturlämningar, annat kulturarv och bebyggelse
Planförslagets bidrag ++ ++ + ? ? ? ++ + +/+/-
Sida 59(60)
REMISSVERSION
Datum
Dnr
2013-06-11
13-008
BILAGA 1 Samlad effektbedömning gentemot mål och strategier i kapitel 3
ån G r ie ud st ls va ds är tg ar Å g å vä tp a ite ild iv sk kt fe En ef t te h oc nä t et äg te rh a v nä ke al a al sä ion ik un af reg m Tr m t ko e ät fik n tra a la iv al na kt o un le gi m ol re m K ko fik r, tra de iv är kt g n åt gi te T S et t tra
en
nä
k t lig cy
r
m ru nt
e rd gä
ce
t gå
e es
ch
R
å tr ls
lo
ke
le ol
cy
ke cy
K
g,
ka ar St
Vä
Mål/ Åtgärder
Transportpolitiska Hänsynsmål
Nationella mål
Transportpolitiska Funktionsmål
ls ke
Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar.
+
+
+
+
+
+
+
+
?
++
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
?
++ +/-
+ +/-
+/+/-
+/+/-
+ +/-
+/+/-
+/+/-
+/+/-
? ?
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
?
+/-
+/-
+
++
+/-
+
+/-
+/-
?
Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras.
+/-
++
++
++
++
++
+/-
+/-
?
Aggregerad nivå funktionsmål
++
+
+
++
+
+
+/-
+/-
?
Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020
++
+/-
+
+
+/-
+/-
++
+/-
?
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
?
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
?
--
+
+
+
+
+
+/-
-
?
-
+ +/-
+ +
+ +
+ +/-
+ +/-
+ +
+/-
? ?
++
+
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
?
+
++
++
++
++
++
+
+/-
?
+/-
++
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
?
++
++
+/-
+/-
++
+
+/-
+/-
?
--
+
+
+
+
+
+/-
+/-
?
++
++
+/-
+/-
+
+/-
+/-
+/-
?
+
+
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
?
++
++
+/-
+/-
++
+/-
+/-
+/-
?
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
++
Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020 Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransportområdet och luftfartsområdet minskar fortlöpande Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimat påverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha enfordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål.
Gemensamma mål för Stockholm-Mälarregionen inklusive Östergötland Sörmlands regionala Sörmlandstrafikförsörjningsstrategin 2020 program
Storregionala/Regionala mål
Aggregerad nivå hänsynsmålet Skapa ett transportsystem där regionens och nationens internationella konkurrenskraft utvecklas och bidrar till attraktivitet för de samverkande länen i Östra Mellansverige. Skapa ett transportsystem där utvecklingen är långsiktigt hållbar – ekonomiskt, socialt och ekologiskt Skapa ett transportsystem där samverkan, helhetssyn och utnyttjande av alla fyra trafikslagen leder till effektivitet. Skapa ett transportsystem där flerkärnighet och en förstorad arbetsmarknad främjar regional utveckling. strategi för att utveckla ett klimatneutralt transportsystem Strategi för att utveckla en effektiv regional och nationell struktur med snabba förbindelser och attraktiva knutpunkter Strategi för att utveckla en god tillgänglighet till framför allt Arlanda Strategi för att utveckla ökad kapacitet och effektiv trafik genom en sammanhållen kollektivtrafik i Stockholm-Mälarregionen, en stärkt kollektivtrafik i de större stråken och ett kapacitetsstarkt huvudvägnät av god kvalitet Strategi för att utveckla ökad kostnadseffektivitet genom att utnyttja fyrstegsprincipen och bättre samverkan i planeringen Strategi för att utveckla goda möjligheter för alla trafikantgrupper genom en helhetssyn på resan och transporten och ta tillvara ny kunskap.
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
++
Förbättringar i storstadstrafiken, bland annat för kollektivtrafik, cykel och mobility management-åtgärder.
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
Öka framkomligheten och pålitligheten för godstransporter
++
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
?
Genomför åtgärderna från ”En bättre sits”-listan samt prioriterade åtgärder för Östergötland och sjöfarten
+/-
+
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
?
+
++
+/-
+/-
++
++
+/-
+/-
?
++
++
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
+/-
++
+/-
+/-
++
++
+/-
+/-
?
+/-
++
+/-
+/-
++
++
+/-
+/-
?
Förkortning – Linjesträckningar ska vara så gena och raka som möjligt.
+/-
++
+/-
+/-
++
++
+/-
+/-
?
Fördubbling – Kollektivtrafikandelen ska fördubblas på lång sikt.
+/-
++
+/-
+/-
++
++
+/-
+/-
?
Utveckla kollektivtrafiken - Utveckling av starka stråk, resecentra och bytespunkter Utvecklar ett hållbart transportsystem - Infrastrukturinvesteringar för en hållbar regional utveckling & Internationell tillgänglighet och näringslivets transporter Förenkling – Det ska vara lätt att förstå hur kollektivtrafiken är uppbyggd och lätt att resa med den. Förtätning – Kollektivtrafiken ska vara tätast där flest människor bor eller arbetar.
Box 325, 611 27 Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: 0155-778 90 E-post:
[email protected] Hemsida: www.region.sormland.se Org nr: 222000-1545
?
BILAGA 2
Miljökonsekvensbeskrivning av regional infrastrukturplan för Sörmland 2014-2025
Uppdragsnummer
3580703003
© Länstrafikens Image Bank
Remissversion Regionförbundet Sörmland
2013-06-11
repo02.docx 2012-03-29
1 (40) Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8 6956010 www.sweco.se
Swe c o En vir on me n t AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm
Lova André Nilsson Miljökonsult / Projektledare Miljöutredning och Tillstånd Telefon direkt +46 (0)8 6956437 Mobil +46 (0)8 6959537
[email protected]
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Sammanfattning Alla län fick i december 2012 i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på åtgärder som gäller satsningar på de olika transportslagen för perioden 2014-2025. Länstransportplanen ska fungera som komplement till den nationella planen för transportinfrastruktur. Den kan även fungera som ett viktigt strategiskt dokument i arbetet mot en hållbar utveckling av länet. Länsplaner bedöms alltid innebära betydande miljöpåverkan och kräver därför en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Därmed har denna miljöbedömning utförts enligt Miljöbalkens 6:e kapitel om Miljökonsekvensbeskrivningar. Denna miljöbedömning har gjorts utifrån vissa av de nationella miljömålen som ansetts relevanta samt det transportpolitiska målet. Miljöbedömningen fokuserar på aspekterna klimat, hälsa och landskap där det bedöms om planens åtgärder strävar mot en förbättrad utveckling av dessa aspekter. Planen har fått en ändrad inriktning jämfört med tidigare plan med nya strategier och betydande förändringar i fördelningen av medel. Omfördelningen av medel har gjorts för att gynna åtgärder för kollektivtrafik samt gång- och cykelåtgärder, och har medverkat till att det nya planförslaget i större utsträckning bidrar till att minska miljöpåverkan inom undersökta aspekter. Hela-resan-perspektivet har även funnits i fokus med målet att det ska vara enklare att resa kollektivt och med cykel, samt att göra lätta byten mellan olika transportslag. Sammantaget bedöms den nya inriktningen medföra en inriktning på länets transportinfrastruktur som innebär en minskad miljöpåverkan. Men det bedöms även att de åtgärder som möjliggör ett ökat kollektivt resande inom länet samt gynnade förutsättningar för gång och cykel, även behövs kompletteras med begränsande åtgärder för biltrafiken. Om det samtidigt blir svårare att åka bil och lättare med alternativa transportmedel bedöms planens nya inriktning mot kollektiva- samt gång och cykelåtgärder få större genomslag.
repo02.docx 2012-03-29
2 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Innehållsförteckning 1
Inledning
5
1.1
Om transporter och miljöpåverkan
5
1.2
Bakgrund och syfte med miljöbedömningen
5
1.3
Regler och riktlinjer för miljöbedömningen
6
1.4
Nuläge och prognos
7
2
Länsplanen och dess sammanhang
8
2.1
Strategisk prioritering för planen
9
2.2
Alternativa inriktningar av planen och strategiska val
9
2.3
Nollalternativ
10
3
Process och samråd om miljöbedömningen
11
3.1
Metod och struktur för miljöbedömningsprocessen
11
4
Bedömningsgrunder och avgränsningar
12
4.1
Relevanta mål för miljöbedömningen
12
4.1.1
De transportpolitiska målen
12
4.1.2
Nationella miljömål
12
4.1.3
Nationellt klimatmål
13
4.1.4
Regionala mål
13
4.2
Beslutade avgränsningar
14
5
Planens miljökonsekvenser
16
5.1
Funktionella stråk
17
5.1.1
Vägåtgärder
17
5.1.2
Resecentrum
19
5.2
Hållbart transportsystem
21
5.2.1
Starka cykelstråk enligt cykelstrategin
21
5.2.2
Gång, cykel och TS åtgärder, kommunala nätet
22
5.2.3
Kollektivtrafik på regionala nätet
23
5.2.4
Kollektivtrafik på kommunala nätet
25
5.2.5
Trafiksäkerhet och effektivitet på regionala vägnätet
26
5.2.6
Enskilda vägar
27
5.3
Långsiktiga och strategiska planeringsunderlag
28
5.4
Sammanfattning av planens miljökonsekvenser
28
6
Samlad bedömning
30
6.1
Samlad bedömning av planen
30
6.2
Indirekta eller kumulativa effekter
33
repo02.docx 2012-03-29
3 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
7
Uppföljning av planens miljöpåverkan
Källor
36
Bilaga 2A. Transportpolitiska mål
38
Bilaga 2B. Fyrstegsprincipen
40
4 (40) repo02.docx 2012-03-29
33
BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
1
Inledning
1.1
Om transporter och miljöpåverkan Transportsektorns miljöpåverkan berör till exempel områden som luftföroreningar, klimatpåverkan, buller, barriärer och förändrad landskapsbild. Under senaste åren har den generella trenden i landet varit att antalet transporter liksom körsträckornas längs ökat. Detta stigande behov av transporter har medfört växande utmaningar i ett samhälle som strävar efter att minska sin totala miljöpåverkan. Därav är det centralt att ta hänsyn till miljöaspekter vid utformandet av transportstrategier och planer, för att i största möjliga mån begränsa dess miljöpåverkan. Vid planering av transportåtgärder är det ur miljösynpunkt huvudsakligen relevant att se på lösningar för effektivare användning av energi och optimering av transporter för att minska utsläppen, samt hushållning med mark och vatten för att skapa en god bebyggd miljö. Folkhälsopolitikens mål om god hälsa på lika villkor handlar om arbete, ekonomisk och social trygghet, medinflytande, trygg uppväxt för barn, bra miljö att leva i och sunda levnadsvanor. Landskapets natur, kultur och möjligheter till rekreation är viktig för hälsa och välbefinnande. Många av dessa mål har direkta eller indirekta kopplingar till utformningen och funktionen av transportsektorn. Trygghet och tillgänglighet i trafiken är av stor vikt här. Hälsorisker är i första hand relaterade till föroreningar och buller. Föroreningar av särskild vikt att ta hänsyn till ur hälsosynpunkt är koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolväten och partiklar. Åtgärdsplaneringen kan bidra till att reducera störningarna (ofta vid källan) även om det också finns utsläppskällor som åtgärderna inte råder över. Transporter spelar även en viktig roll i strävan efter att minska vårt samhälles klimatpåverkan, då denna sektor idag till stor del drivs av fossila bränslen. God åtgärdsplanering kan bidra till att skapa energieffektiva strukturer och klokt samspel med övrig fysisk planering. Beroende på hur transporterna planeras kan deras effekter på samhälle och miljö både få positiva och negativa effekter. För information om situationen i Södermanlands län se avsnitt 1.5 Nuläge och prognos.
1.2
Bakgrund och syfte med miljöbedömningen Miljöbedömning är en process som görs som en del av arbetet med att utarbeta en länstransportplan. I sin helhet ska miljöbedömningen bidra med underlag om viktiga miljöaspekter, så att dessa kan integreras i planen. Ur ett större perspektiv kan miljöbedömningen bidra till att ekologiska hållbarhetsaspekter lyfts i planen. Samråd under arbetet med miljöbedömningen genomförs för att ge berörda myndigheter och allmänheten möjlighet till insyn och påverkan i arbetet med länstransportplanen. Resultatet av miljöbedömningen redovisas i denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som utgör en bilaga till Länstransportplanen. Kapitel 7 i den nya Länstransportplanen utgörs av en kortare sammanfattning av resultaten i denna MKB.
repo02.docx 2012-03-29
5 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
MKB:n ska bland annat redovisa planens betydande miljöpåverkan och tydliggöra ställningstaganden under arbetet och motiv till vägval i processen.
I miljöbalkens 6 kap finns krav på att en miljöbedömning ska upprättas för planer som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar finns angivet vilka planer som omfattas av kraven på miljöbedömning. En länsplan för regional infrastruktur antas enligt förordningen alltid medföra betydande miljöpåverkan och ska därför alltid miljöbedömas. MKB:n syftar till att:
1.3
Beskriva planens betydande miljöpåverkan och hur denna ska hanteras i planarbetet
Möjliggöra en samlad bedömning av planens miljöpåverkan
Beskriva hur miljömålen har beaktats vid utarbetandet av planförslaget
Där så är möjligt redovisa förslag på åtgärder så att eventuella negativa effekter av planens betydande miljöpåverkan minskar eller helt kan undvikas
Utgöra ett beslutsunderlag i länstransportplanen
Regler och riktlinjer för miljöbedömningen Miljöbedömningen utgår från ett antal styrdokument från olika nivåer. De viktigaste dokumenten redovisas här och en detaljerad lista finns i avsnittet Referenser. I miljöbalkens 6 kap§ 12, samt i Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar finns lagregler för miljöbedömningar. Regeringsuppdraget att upprätta förslag till trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur kom 20 december 2012. Varje läns ekonomiska ram kommer att vara oförändrad fram till och med 2021. För de tillkommande 4 åren tillförs preliminära ramar på motsvarande nivå, för Sörmland ca 80 miljoner kronor per år. Regeringen förväntar sig att följande förbättringar ska åstadkommas för åren 2014–2025: • • • • • • • • •
Transportsystemet bidrar till tillväxt och till att fler människor kommer i arbete i fler och växande företag i hela landet. Arbetsmarknadsregionerna för kvinnor och män vidgas. Akuta flaskhalsar i transportsystemet försvinner. Tillgängligheten inom storstadsregionerna förbättras. Infrastrukturen vårdas med ökade satsningar på underhåll. Det blir säkrare att färdas på våra vägar. Hela transportkedjan blir bättre samordnad och anpassad till användarnas behov. Klimateffektiva transporter underlättas vilket bidrar till att uppnå de klimatpolitiska målen. Samhällsnyttan av satsningar i infrastrukturen ökar.
repo02.docx 2012-03-29
6 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Nationella myndigheter har gett ut flera relevanta publikationer som använts i arbetet, t.ex. Metod för miljöbedömning av planer och program inom transportsystemet och Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit, som utgivits av Trafikverket samt Naturvårdsverkets Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program. Trafikverkets fyrstegsprincip handlar i stora drag om transportlösningar i större utsträckning ska fokusera kring effektivt utnyttjande av befintlig väginfrastruktur. Fyrstegsprincipen har blivit allmänt accepterad och appliceras i regel vid utförande av planer och strategier med koppling till transporter. Hänsyn till denna princip har tagits vid utformandet av planen och i denna miljöbedömning. För mer information om fyrstegsprincipen, se Bilaga 2B. Under avsnitt 4.1 presenteras de nationella och regionala mål som är av relevans för denna miljöbedömning.
1.4
Nuläge och prognos I dagsläget utgörs Södermanlands läns befolkning av knappt 275 000 personer, och enligt prognoser väntas befolkningen öka med mellan 45 000 och 100 000 invånare fram till år 2050. Trafikprognoserna visar att länet står inför stora utmaningar vad gäller trafikens utveckling. Samtidigt som en stadig tillväxt förväntas i de kommuner som angränsar till Stockholms län, pågår en långsam avfolkning i mindre kommuner i andra delar av länet. En av utmaningarna blir därmed att å ena sidan hitta transportlösningar som kan tillfredsställa det ökade transportbehovet i städerna, och å andra sidan garantera tillgänglighet till de småorter där antalet resande minskar. Andra utmaningar består i att det på många håll i länet finns stora åtgärdsbehov inom riksvägnätet. På vissa platser är standarden riktigt låg med smala vägfält, dåliga siktförhållanden och låg framkomlighet. Man kan även urskilja vägstråk som är överrepresenterade vad gäller inträffade trafikolyckor och där trafiksäkerhetsåtgärder är särskilt viktiga. Byggande av gång- och cykelvägar pågår, men bedöms vara otillräckligt. Det saknas fortfarande gång och cykelstråk längs flera viktiga vägar. Nuläge i förhållande till de regionala miljömålen Enligt nuvarande prognos kommer inte något av de regionala miljökvalitetsmålen att nås i Södermanland till år 2020. Miljömålet Bara naturlig försurning är nära att nås och där följer miljötillståndet en positiv trend. Elva mål nås inte i länet utan ytterligare styrmedel och åtgärder. Tre av miljökvalitetsmålen (Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö) bedöms inte på regional nivå. I dagsläget är trenden för de flesta målen neutral, dvs. och inga större förändringar i miljötillstånder har skett under se senaste åren. Tillståndet med hänsyn till målet och Ett rikt växt- och djurliv har en negativ trend.
repo02.docx 2012-03-29
7 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Miljöpåverkan från transporter i Sörmland Utsläppen av växthusgaser från transportsektorn i länet har minskat med ca fem procent mellan 1990-2010. Utsläppen ökade fram till 2007, därefter har en liten minskning skett. Från lätta lastbilar har utsläppen nästan fördubblats 1990-2010, dock har denna ökning inte bidragit så mycket till de totala utsläppen eftersom denna fordonstyp endast står för åtta procent av utsläppen från transportsektorn. Någon närmare bedömning av miljömålet begränsad klimatpåverkan görs inte på regional nivå (Miljömålsportalen, 2012). Det är väl känt att motordrivna fordon släpper ut hälsofarliga gaser. I Södermanlands län indiktar mätningar generellt sett en relativt god luftkvalitet. Riktvärden överskrids dock för partiklar och marknära ozon. Mätningar som gjordes under 2012 visade att det rekommenderade årsmedelvärdet (15 μg/m3 luft) överskreds vid ett eller flera gatuavsnitt i sex av länets nio kommuner (Miljömålsportalen, 2012). Som mest överskreds riktvärdena på vägar i Nyköping, Eskilstuna och Katrineholm. I Trafikverkets rapport om Trafikbuller och nybyggda lägenheter (2011) framgår att 11 % av de undersökta lägenheterna i länet utsätts för trafikbuller med bullernivåer över riktvärdet 55 dBA.1
2
Länsplanen och dess sammanhang Enligt planeringsdirektivet från regeringen (se ovan) ska länsplaneupprättarna redovisa förslag till trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur till Regeringskansliet senast den 16 december 2013. Förslagen ska då vara remitterade och sammanställda. Regeringen kommer därefter att fatta beslut om vilka definitiva ramar som tilldelas respektive länsplan. Detta görs samtidigt som den nationella planen fastställs. Respektive länsplaneupprättare ska fastställa länsplanen senast två månader efter att regeringen beslutat om definitiva ramar. Sörmlands länsplan ska beslutas i regionstyrelsen den 5 december 2013. Trafikverket ska remittera förslaget till nationell plan den 13 juni 2013. Remissyttranden ska lämnas till Näringsdepartementet senast den 1 oktober 2013. Region Sörmlands yttrande kommer att samordnas inom ”En bättre sits”-samarbetet. Under samma period upprättar Trafikverket en ny nationell plan för Sveriges transportsystem. Ett förslag till åtgärdsplan ska presenteras den 13 juni 2013. Åtgärder och strategier på länsnivå hänger nära samman med både nationella och lokala satsningar i transportsystemet och det är viktigt att insatser på olika nivåer utformas så att de samverkar och så att den kumulativa, totala effekten blir den önskade. Eftersom planen utgår ifrån en större kontext, där nationella och storregionala mål och strategier tas hänsyn till, kan det vara svårt att göra skarpa avgränsningar av miljöpåverkan som
1
Lägenheterna som undersöktes i denna studie omfattar byggda bostäder under perioden 1998-2008.
repo02.docx 2012-03-29
8 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
länstransportplanen kan medföra. Denna MKB har avgränsats till att endast att miljöbedöma konsekvenserna av den regionala planen och håller sig, i den mån detta är möjligt, inom denna ram.
2.1
Strategisk prioritering för planen Föreliggande planförslag tar sin grund i den befintliga transportplanen, som förlängs och omarbetas. En övergripande förändring som planförslaget medför är att investeringarna omfördelas från ett fokus på större vägåtgärder till att i större utsträckning fokusera på mer hållbara transportslag och trafikslagsövergripande transportsystem. Alla prioriteringar har gjorts utifrån ett regionalt helhetsperspektiv och fördelningen av medel har i största möjliga utsträckning skett med hjälp av den så kallade fyrstegsprincipen. De övergripande strategierna för prioriteringen av länets satsningar i den regionala planen definierats som följer:
Utveckla Sörmlands starka funktionella stråk (persontrafikstråk och godsstråk) inom länet och över länsgränserna. Med strävan efter att planen ska ha ett positivt utfall för alla kommuner.
Fortsätta bygga ett långsiktigt hållbart transportsystem som utgår ifrån att främja jämställdhet, god miljö och hälsa genom satsningar på kollektivtrafik, steg 1 och 2 åtgärder enligt fyrstegsprincipen, samt verka för ökad gång- och cykeltrafik.
Skapa förutsättningar för att Sörmlands länsplan tillsammans med länets aktörer bidrar till hög måluppfyllelse. Genom att avsätta medel till framtagande av långsiktiga och strategiska planeringsunderlag främjas länets utveckling.
Dessa övergripande prioriteringsområden har påverkat hela planprocessen. Mer information om vilka typer av åtgärder dessa tre inriktningar omfattar, samt miljöbedömning av dem finns under avsnitt 5.1 Funktionella stråk, 5.2 Hållbara transportsystem och 5.3 Strategiska underlag.
2.2
Alternativa inriktningar av planen och strategiska val Utifrån de tre ovan nämnda strategierna, har fördelningen av medel mellan åtgärdskategorierna funktionella stråk, ett hållbart transportsystem och strategiska planeringsunderlag varit öppen för diskussion. Beroende på prioriteringen av dessa kategorier har planens utformning och miljöpåverkan kunnat skilja relativt mycket. Under framtagandet av länstransportplanen har därför ett antal olika förslag om resursfördelning diskuterats i samråd med berörda parter, så som kommuner och angränsande länsstyrelser. Detta arbete resulterade i det förslag till resursfördelning som finns presenterat i planen, och som miljöbedömningen i denna MKB är uppbyggt efter, se vidare kapitel 5 i denna MKB.
repo02.docx 2012-03-29
9 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
2.3
Nollalternativ Nollalternativet för planens strategiska miljöbedömning definieras som att inriktningen i den föreliggande planen för perioden 2010-2021 behålls och att även framtida investeringar skulle ha samma inriktning, där huvudfokus ligger på större vägåtgärder som främst gynnar för biltrafik. Diagrammet nedan ger en bild av skillnaderna i fördelningen av medel mellan nollalternativet och det nya planförslaget. Summorna innefattar medfinansiering, vilket i båda planernas fall resulterar i större andelar inom gång- och cykel- samt kollektivtrafikåtgärder. Eftersom åtgärdskategorierna skiljer sig mellan den gamla planen och det nya planförslaget, har en enklare indelning av olika åtgärdstyper gjorts i denna jämförelse. I kategorin Marknadsanpassning och Utvecklingsåtgärder ingår de medel som avsatts för olika typer av trafikutredningar, i det nya planförslaget motsvaras detta av kategorin Åtgärdsvalsstudier.
Figur 1: Fördelningen av medel i den gamla planen (nollalternativ) och det nya planförslaget, uppdelade i 7 åtgärdsgrupper. Eftersom åtgärderna för år 7-12 i den nya planen inte är bestämda, jämförs nollalternativet med de två första etapperna av planförslaget (år 1-6).
En tydlig skillnad i det nya planförslaget jämfört med nollalternativet är att en mindre andel av medlen har avsatts för större vägåtgärder till förmån för kollektivtrafik samt gång- och cykelåtgärder. I nollalternativet finns ingen direkt motsvarighet till resecentrumsatsningen, även om kategorin ”utvecklingsåtgärder” kan innefatta olika typer av satsningar inom transportinfrastrukturen.
repo02.docx 2012-03-29
10 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 20 14-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
3
Process och samråd om miljöbedömningen Ambitionen har varit att integrera miljöbedömningen i planarbetet tidigt och på ett tydligt och praktiskt sätt. Arbetet har omfattat både enskilda åtgärdsförslag och planens sammantagna strategiska inriktning. MKB:n har utarbetats parallellt med färdigställandet av den nya planen. För att integrera planen väl med MKB:n har dialog och möten hållits med planupprättarna. En politisk beredningsgrupp har utsetts av regionförbundet, som har fått mandat att ta fram ett planförslag för den nya länstransportplanen. Gruppen består av nio medlemmar från olika partier i länet (S, M, FP, C och MP) och har deltagit i beslutandet om den nya planens avgränsningar, omfattning etc. Vidare finns två tjänstemannaberedningar: en regional transportgrupp och ett nätverk för planeringschefer, vilka varit inblandade i framtagandet av den nya planen. Regionförbundet Sörmland skickade ut en skriftlig inbjudan att lämna synpunkter på avgränsning för miljöbedömningen av kommande länsplan den 22 mars 2013. Förfrågan skickades till Södermanlands län och angränsande län, länets kommuner samt berörda myndigheter. Fyra skriftliga svar inkom. Länsstyrelsen i Södermanland hade några invändningar mot förslaget. Gnesta och Katrineholm kommun svarade att de avstod från att yttra sig. Naturvårdsverket lämnade flera synpunkter i sitt yttrande om förslaget till avgränsning och betonade att syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Målkonflikter behöver synliggöras och rimliga alternativ utvecklas och belysas. Den geografiska omfattningen bör vara större än länet för exv. Klimataspekter och det kan finnas behov av att uppmärksamma indirekta och kumulativa effekter i ett länsöverskridande perspektiv. Vidare understryker Naturvårdsverket vikten av att redovisa motiven vid val av miljöaspekter som planen bedöms utifrån.
3.1
Metod och struktur för miljöbedömningsprocessen
För att ge ett tydligt sammanhang mellan miljöbedömningen och åtgärderna i det nya planförslaget är bedömningen uppdelad i avsnitt enligt samma struktur. Planens sammantagna miljökonsekvenser bedöms också på en översiktlig nivå (se vidare kapitlen 5 och 6 i denna MKB). Som underlag för att beskriva miljöförhållandena och miljökonsekvenserna på den länsövergripande nivå som är aktuell för länsplanen har huvudsakligen den nationella/ regionala miljömålsuppföljningen använts. Även andra underlag har använts för att komplettera underlaget, exempelvis årliga rapporter från olika myndigheter. Miljömålsuppföljningen görs länsvis och beskriver utvecklingen av miljötillståndet i länet. Vilka nationella miljömål som bedömts vara relevanta för Sörmlands länstransportplan och vilka miljömål som hänger samman med vilka miljöaspekter framgår av Tabell 1 på sidan 16.
repo02.docx 2012-03-29
11 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Miljömålen har i miljöbedömningen inte bara använts som ett underlag för att beskriva miljötillståndet idag utan också som grund för att bedöma huruvida de miljökonsekvenser som uppstår är positiva eller negativa. Arbetet har följt följande steg:
Avgränsning Utredning och granskning av förslag (en iterativ process) Beslut Uppföljning
I bedömningen antas att vägtrafikens (personbil, buss, lastbil) miljöpåverkan fortsätter på samma sätt som idag avseende t.ex. utsläpp av klimatgaser och utsläpp till vatten. Hänsyn har inte tagits till möjliga effekter av en radikalt förändrad fordonsflotta eller drivmedelsförsörjning.
4
Bedömningsgrunder och avgränsningar
4.1
Relevanta mål för miljöbedömningen Det finns ett stort antal mål på nationell, internationell, regional och lokal nivå som är relevanta för miljöbedömningen. För att göra arbetet greppbart har överlappande eller nära liggande mål sammanförts i övergripande grupper. De mål och måldokument som har ingått som underlag i miljöbedömningen beskrivs nedan.
4.1.1 De transportpolitiska målen Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet delas upp i två områden, funktion och hänsyn, vars grundprinciper beskrivs kortfattat nedan, och mer ingående i Bilaga 2A. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. 4.1.2 Nationella miljömål Enligt miljöbalkens 6 kap (12§) ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en ”beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn har beaktats i planen”. De miljökvalitetsmål som har tydligast bäring på Sörmlands länstransportplan redovisas i avsnitt 4.2 Beslutade avgränsningar.
repo02.docx 2012-03-29
12 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
4.1.3 Nationellt klimatmål I regeringens proposition En sammanhållen svensk klimat- och energipolitik – Klimat (prop. 2008/09:162) presenteras den långsiktiga prioriteringen att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen samt visionen att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta ska ses som ett steg på vägen mot visionen för 2050. 4.1.4 Regionala mål Sörmlandsstrategin Sörmlandsstrategin uppdaterades 2013. Två mål kan tydligt kopplas till miljö och transporter: Mål 2 - Sörmland har starka samband med omvärlden (indikatorer, ex: pendling, besökare), vilket omfattar strategierna: - Utveckla starka stråk - Utveckla resecentra och bytespunkter - Utveckla ett hållbart transportsystem - Ökad internationell tillgänglighet och transporter inom näringslivet Mål 4 - Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer (indikatorer, ex: ohälsotal, växthusgaser), vilket omfattar strategierna: - prioritera en hållbar och attraktiv boendemiljö - skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa hos sörmlänningarna - skapa förutsättningar för en rik fritid En bättre sits En bättre sits är ett samarbetsprojekt mellan politiker från riksdagspartier i sju län i Östra Mellansverige (däribland Sörmland) som arbetar för internationell tillgänglighet, rimlig pendling mellan regionala noder, klimatsmarta och effektiva godstransporter samt framkomliga och trafiksäkra vägar. Inom ramen för En bättre sits-arbetet har man enats om fyra övergripande mål för regionen. Målet är att skapa ett transportsystem där… … regionens och nationens internationella konkurrenskraft utvecklas och bidrar till attraktivitet för de samverkande länen i Östra Mellansverige. … utvecklingen är långsiktigt hållbar – ekonomiskt, socialt och ekologiskt … samverkan, helhetssyn och utnyttjande av alla fyra trafikslagen leder till effektivitet … flerkärnighet och en försonad arbetsmarknad främjar regional utveckling. Målkonflikter Infrastrukturinvesteringar bidrar till ökad mobilitet och tillgänglighet, vilket skapar förutsättningar för snabbare och effektivare resor och transporter. Den största andelen resor och transporter sker på väg och Trafikverkets trafikprognoser visar fortsatt repo02.docx 2012-03-29
13 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
trafiktillväxt. Resenärer och godstransportörer drar nytta av tillkommande infrastruktur, vilket kan generera samhällsekonomisk nytta i form av bland annat kortare restider och minskad risk för olyckor. Den minskade restiden som investeringarna ska leda till är viktig bland aspekter som gör det samhällsekonomiskt lönsamt att investera i ny infrastruktur. När befolkningen och ekonomin växer ökar även efterfrågan på resor och transporter. För att möta en ökad efterfrågan byggs bland annat ny väginfrastruktur, vilket i sig kan generera mer vägtrafik och ökade utsläpp (Riksrevisionen, 2012). När trafiken ökar så ökar även utsläppen av koldioxid, vilket motverkar riksdagens klimatmål. Här finns tydliga målkonflikter mellan miljömål och mål för ”tillgänglighet”, ”ökad framkomlighet” och ”kapacitetsutbyggnad”. Vidare genererar högre tillåtna hastigheter på vägarna också ökade utsläpp av växthusgaser. Dessa målsättningar kan också innebära svårigheter att tillämpa fyrstegsprincipen, vars första steg innebär att man ska "överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt". En annan målkonflikt är regionförstoring och ökad arbetspendling, som medför ökade persontransporter och därmed ökad miljöbelastning. Även ökad utrikeshandel kan innebära ökade godstransporter och därmed ökad miljöbelastning. Det handlar inte bara om utsläpp av växthusgaser utan också om andra luftföroreningar, buller, biologisk mångfald, landskapsfrågor m.m. Riksdagens trafikutskott har konstaterat att tydliga prioriteringar behöver göras när infrastrukturen byggs ut de närmaste åren. Beslut som vi fattar idag kommer att påverka transportmöjligheterna och därmed även exempelvis lokalisering av bostäder och arbetsplatser för en lång tid framöver. Utskottet slår fast att investeringar i ny infrastruktur sammantaget behöver bidra till att minska koldioxidutsläppen och att det krävs prioriteringar som bidrar till en sådan utveckling.
4.2
Beslutade avgränsningar Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en ”beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn har beaktats i planen” (6 kap 12§ miljöbalken 1998:808). Efter genomfört avgränsningssamråd beslutades att miljöbedömningen ska avgränsas enligt följande: -
Geografisk avgränsning: huvudfokus är miljöpåverkan inom Södermanlands län. Utsläpp av växthusgaser har vidare påverkansområde, och i detta fall kommer ett globalt perspektiv användas. Specifika geografiska förhållanden i olika delar av länet har inte tagits hänsyn till i bedömningen.
-
Tidsmässig avgränsning: miljöbedömningen ska huvudsakligen omfatta miljöpåverkan under perioden 2014-2030. Ett längre perspektiv, till år 2050, används för klimatrelaterade konsekvenser.
-
Miljömässig avgränsning: miljöbedömningen har avgränsats till tre fokusområdena Klimat, Hälsa och Landskap. Valet av fokusområden grundar sig på de bedömningsgrunder som Trafikverket utvecklat för miljöbedömningar av transportplaner. De miljöaspekter som kommer omfattas av bedömningen syns i Figur 2 nedan.
repo02.docx 2012-03-29
14 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Figur 2: Miljöbedömningens fokusområden och miljöaspekter2
Miljöbedömningen baseras i grunden på de nationella miljömålen. Sju av de sexton nationella miljömålen bedömdes vara av särskild relevans för planen: -
Begränsad klimatpåverkan (CO2 ekvivalenter) Frisk luft (NOx, partiklar, sot) Bara naturlig försurning (SO2, i mindre utsträckning relevant) Ingen övergödning (relativt liten relevans) Levande sjöar och vattendrag (PAH, tungmetaller, olja) God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv
Tabellen nedan visar i grova drag på vilket sätt valda fokusområden och miljöaspekter hänger samman med ovan nämnda miljömål.
2
Källa: Trafikverket Rapport 2011:134. Publicerad med tillstånd från Michel Gabrielsson, Trafikverket.
repo02.docx 2012-03-29
15 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Tabell 1: Fokusområden, Miljöaspekter och Miljömål i ett sammanhang.
HÄLSA
KLIMAT
Fokusområden
Miljöaspekter
Miljömål
Klimatfaktorer
Begränsad klimatpåverkan
Människors hälsa
God bebyggd miljö
Befolkning
God bebyggd miljö
Luft
Frisk luft
Vatten
LANDSKAP
Mark
Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet Bara naturlig försurning, Ingen övergödning
Materiella tillgångar
Kan beröra ett flertal miljömål
Landskap
God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv
Biologisk mångfald, växtliv och djurliv
Ett rikt växt- och djurliv
Bebyggelse
God bebyggd miljö
Forn- o. kultur-lämningar, annat kulturarv
God bebyggd miljö
Ambitionen att ta in miljöaspekter i planeringsprocessen redan på ett tidigt stadium innebär att bedömningen måste göras på en åtgärdsbeskrivning som ofta är mycket kortfattad och innehåller ett stort mått av osäkerhet. Den samlade miljöbedömningen har därför gjorts på en övergripande och strategisk nivå. I genomförandefasen för planens åtgärder kommer miljökonsekvensbeskrivningar att tas fram för samtliga åtgärder som anses medföra betydande miljöpåverkan, i enlighet med gällande lagstiftning.
5
Planens miljökonsekvenser I detta kapitel beskrivs den miljöpåverkan som länstransportplanens föreslagna tilldelade penningsummor och prioriterade objekt bedöms ge upphov till. Kapitlets struktur är uppdelad efter de 3 strategiska inriktningar som planförslagets åtgärder följer. Därefter följer en redogörelse för indirekta och kumulativa effekter. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av miljökonsekvensbedömningen. Varje åtgärdskategori klassificeras även översiktligt enligt Trafikverkets fyrstegsprincip. Fyrstegsprincipen förklaras i närmare i Bilaga 2B. För de olika objektstyperna har en bedömning gjorts om åtgärden väntas ge positiv eller negativ påverkan och hur stor påverkan väntas bli. Skalan redovisas i tabellen nedan.
repo02.docx 2012-03-29
16 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Tabell 2: Symboler och skala i redovisningen av miljökonsekvensbedömning
Bedömningssymboler +, + + -, - +/?
Betydelse Åtgärden bedöms i ökande grad ge positiv miljöpåverkan Åtgärden bedöms i ökande grad ge negativ miljöpåverkan Åtgärden bedöms ge obetydlig miljöpåverkan Åtgärdens konsekvenser är oklara
Bedömningen om åtgärden ger positiva eller negativa miljökonsekvenser är väl underbyggd. Bedömningen av hur stora miljökonsekvenserna kan bli (antalet plus- eller minustecken) bör däremot ses som mer ungefärlig. Den bygger på en värdering av riskkällor och uppskattningar av möjliga konsekvenser samt sannolikheten för dessa. Uppskattningen är ofta en sammanvägning av flera olika faktorer och parametrar som är relevanta för målområdet. I bedömningen antas att vägtrafikens (personbil, buss, lastbil) miljöpåverkan fortsätter på samma sätt som idag avseende t.ex. utsläpp av klimatgaser och utsläpp till vatten. Hänsyn har inte tagits till möjliga effekter av en radikalt förändrad fordonsflotta eller typ av drivmedel.
5.1
Funktionella stråk Länets funktionella stråk utgörs av större transportleder som är de huvudsakliga lederna för längre transporter med högre hastigheter och med kopplingar till det regionala transportnätet (gods- samt persontransporter och genomfartstrafik på riksvägar och järnväg). Riksväg 55 är högt prioriterad där åtgärder omfattar utbyggnad av vägen i hela sin sträckning upp till Strängnäs med syftet att uppnå en standard som ger riktigt hög tillgänglighet för person- och godstrafik i stråket. Sörmlands övriga starka funktionella stråk består av riksvägarna 52, 53, 56 och 57 samt järnvägarna Södra och Västra stambanan, Svealandsbanan samt Ostlänken. Region Sörmland prioriterar utöver riksväg 55 åtgärder på riksvägarna 52, 63 och 57 samt resecentrum i ovan nämnda järnvägsstråk.
5.1.1 Vägåtgärder En övervägande andel av de planerade åtgärderna, och däribland de namngivna åtgärderna, utgör ut- och ombyggnad av större vägar. Här omfattas bland annat åtgärder på Riksvägarna 52, 53, 55 och 57. Åtgärderna syftar ofta till att höja standarden på befintliga vägar och kan inkludera exempelvis ombyggnad till mötesfri väg, breddning, rätning samt ombyggnad av korsningar till cirkulationsplatser. I en något mindre utsträckning omfattas även utbyggnad av nya vägar. Denna typ av åtgärder faller inom steg 3 och steg 4 enligt Trafikverkets fyrstegsprincip. Åtgärderna utmynnar främst i förbättrad framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet samt att restider förkortas genom att skyltad hastighet höjs. Flertalet av de åtgärder som finns i åtanke handlar om att kunna hålla jämn och hög hastighet för motorfordon (bil, lastbil, även buss).
repo02.docx 2012-03-29
17 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Effekten av förändrade hastigheter kan delas upp i:
-
Direkta effekter, som kommer av att varje fordon sänker/höjer farten,
-
Indirekta effekter genom förändrad restid; och
-
Indirekta effekter genom förändrad närmiljö
På kort sikt har de direkta effekterna störst inverkan. Indirekta effekter kan vara svårare att mäta, men har sannolikt större effekt på sikt. Direkta effekter är tydligast i farter över 70 km/h. Här finns en tydlig koppling mellan hastighet, bränsleförbrukning och energianvändning. Utsläppen och bränsleförbrukningen ökar inte linjärt, utan snabbare vid högre hastigheter. Förklaringen är att luftmotståndet får allt större betydelse. Vid lägre hastigheter är effekten på utsläpp inte lika tydlig. Detta beror på att dagens motorer har låg verkningsgrad vid låga hastigheter. I takt med ökad elektrifiering, hybrider, laddhybrider och elbilar kommer även sänkta hastigheter vid låga hastigheter ge minskade utsläpp och energianvändning. Indirekta effekter från högre hastigheter i stadsmiljö är en otrygg miljö för oskyddade trafikanter. Man får en negativ spiral där allt fler väljer att ta bilen istället för att gå eller cykla. En högre hastighet innebär också att det behövs ett större gaturum för bilarna eftersom säkerhetsmarginalen måste öka. Vid 60 km/h krävs mer än dubbelt så stor yta för biltrafiken som vid 20 km/h. Indirekta effekter kan också vara förändrat beteende som exempelvis ökad pendling. Den sammanvägda bedömningen syns i tabellen nedan. Åtgärdsområde - Vägåtgärder Fokusområde
Miljöpåverkan
Kommentar
Klimat
--
Ökad vägtrafik väntas ge ökade utsläpp
Hälsa
+/-
Ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet (för bilburna), ökade luftföroreningar, ökat buller
-
Barriäreffekter, markanspråk, landskapsbild
Landskap Klimat
Som framgår tydligt i texten ovan, innebär denna typ av åtgärder generellt sett ökade utsläpp av växthusgaser. Både genom att hastigheterna på vägar med över 70 km/h höjs och genom underlätta för fler trafikanter att välja vägtransporter. Vissa åtgärder som medför ökad framkomlighet, exempelvis genom utbyggnad av förbifarter för att undvika genomfartstrafik i tätorter, kan kortsiktigt sett minska klimatpåverkan från transporterna. Färre stop och hinder i stadsmiljö medför mindre utsläpp, men samtidigt kan även dessa åtgärder långsiktigt sett medföra ökad bilanvändning.
repo02.docx 2012-03-29
18 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Hälsa För bilburna trafiktanter innebär flertalet av åtgärderna inom denna kategori en ökad trafiksäkerhet. Genom bättre vägnät ökar även tillgängligheten och framkomligheten för dessa trafikanter. På vägsträckor där hastigheter höjs, kan däremot trafiksäkerheten sänkas för gående och cyklister, såvida inte separat gång- och cykelbana byggs. Ökad trafik och höjda hastigheter medför även ökade luftutsläpp med negativ påverkan på hälsa (partiklar, organiska kolväten, bensen etc.). Landskap Flertalet åtgärder inom denna kategori innebär att ny mark tas i anspråk vis om- och nybyggnation av vägar. I samband med ombyggnad till mötesfri väg sätts oftast vägräcken upp, som utgör en barriär för kringliggande miljön. Mark som tas i anspråk blir obrukbar för andra syften på obestämd tid, och landskapsbilden bedöms oftast påverkas negativt. 5.1.2 Resecentrum Resecentrum utgör viktiga transportnoder, där olika färdsätt ska kunna kombineras och fungera i samklang. Därmed är det viktigt att kollektivtrafik med buss och tåg kan bli tillgängligt och fungera som anknytande transporter för resenärer som går, cyklar eller kör bil. Dessutom ska långväga transportmedel kunna kopplas samman med stadstrafiken. Förutom utbyggnad av cykel- och bilparkeringar i närheten av resecentrum kan åtgärder som belysning och utformning av hållplatser stimulera ökad användning av spårtrafik. Vidare är informations- och kommunikationsåtgärder, som underlättar navigering och förståelse av hur man tar sig till önskat resmål gör kollektivtrafiken mer tillgänglig, centrala. Kommunikationsåtgärder inom och mellan de olika enheterna för kollektivtrafik möjliggör smidigare och effektivare resor. Åtgärderna innebär i första hand anpassning och ombyggnad av redan bebyggda områden. Åtgärder som omstrukturering av system för kommunikation för att öka effektiviteten innebär inga fysiska ingrepp. Vidare bidrar åtgärder inom denna kategori till att underlätta transporter med kollektivtrafik, och bedöms kunna öka andelen kollektiva transporter inom länet. Denna typ av insatser faller främst in under steg 1-, 2- och 3 enligt Trafikverkets fyrstegsprincip. Nya Resecentrum föreslås i följande orter som utgör viktiga noder i Sörmlands kollektivtrafiknät; Nyköping, Strängnäs, Vagnhärad och Eskilstuna. Kostnaden för planerade åtgärder beräknas schablonmässigt till 250 Mkr, varav medfinansiering söks för 50 % av kostnaden. Vidare har åtgärdsbehovet inom utvecklingen av länets järnvägsstationer uppskattats till en kostnadsschablon av 20 Mkr, varav medfinansiering söks för 50 % av kostnaden.
repo02.docx 2012-03-29
19 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Åtgärdsområde - Resecentrum Fokusområde Klimat
Hälsa
Landskap
Miljöpåverkan
Kommentar
+
Ökad andel resande med kollektivtrafik, men också ökade antal resor totalt.
+
Ökad andel resor med kollektivtrafik medför lägre utsläpp av hälsoskadliga ämnen. Ökad tillgänglighet för gång/cykel bidrar till vardagsmotion.
+/-
Medför ingen större påverkan på landskapet. Mindre negativ miljöpåverkan vid ökade kollektivtransporter.
Klimat Genom att åtgärderna stimulerar till och möjliggör en överflyttning från bil till kollektivtrafiken, kan de bidra till att minska transportsektorns koldioxidutsläpp i Södermanlandsregionen. Endast möjliggörande för användning av kollektivtrafiken medför dock inte garanterat till en minskad bilanvändning. För en effektiv överflyttning mellan dessa transportslag krävs även begränsande åtgärder för biltrafiken. Å andra sidan kan åtgärderna även medföra att antalet resor/transporter totalt sett ökar, vilket kan få negativa klimateffekter. De positiva effekterna av ökad kollektivtrafik har bedömts överväga en eventuell ökning av transporter. Hälsa Kollektivtrafik medför generellt lägre utsläpp av hälsopåverkande utsläpp per personkilometer jämfört med bil/lastbil. Genom att göra resecentrum mer tillgängligt för gång/cykel möjliggör åtgärderna för ökad vardagsmotion och därmed långsiktigt bättre hälsa. Även dessa positiva effekter skulle förstärkas genom införande av restriktioner för biltrafiken. Landskap De fysiska åtgärderna utförs främst i stadsmiljöer och påverkar därmed inte naturmiljön i någon större utsträckning. Därmed bedöms åtgärdsgruppen inte få några betydande konsekvenser för landskapet. I förlängningen kan dock ett ökat användande av tågtransporter och medföljande utbyggnad av järnvägsinfrastruktur påverka landskapet, exempelvis genom att mark tas i anspråk och att barriärer i landskapet uppstår.
repo02.docx 2012-03-29
20 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
5.2
Hållbart transportsystem Den här strategiska prioriteringen ska bidra till uppfyllelse av det nationella tillgänglighetsoch hänsynsmålet samt de regionala målen i såväl Mälardalsregionen som i Sörmland. För att bidra till uppfyllelse av dessa olika mål krävs olika former av åtgärder. Region Sörmland har i Sörmlandsstrategin 2020 tydligt uttryckt målet att utveckla kollektivtrafiken vilket är en viktig del i att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem. Andra prioriterade delar är att bygga ut cykelnätet i Sörmland i enlighet med den nyligen upprättade cykelstrategin och att förbättra tillgänglighet och trafiksäkerhet på de vägar som inte ingår i starka funktionella stråk.
5.2.1 Starka cykelstråk enligt cykelstrategin I Södermanlands läns regionala cykelstrategi presenteras hur cykelvägsinfrastruktur och turistcykelleder i länet bäst kan utvecklas för att på sikt uppnå ett regionalt sammanhängande cykelvägnät. Genomförende av åtgärder som utvecklar cykelstråken möjliggör för längre cykelresor. Överlag har åtgärder för att främja cykeltrafik mycket positiv inverkan. Det är en av få infrastruktursatsningar i steg 3 och 4 (ombyggnad och nyinvestering) som nästan alltid är samhällsekonomiskt lönsamma, inte bidrar till ökade koldioxidutsläpp eller partiklar, och inte påverkar landskapet negativt. Vad gäller säkerhet så krävs att särskild hänsyn tas vid val av utformning och dimensionering för att en positiv effekt ska uppnås. Därmed kan utoch ombyggnad av cykelstråken samt sammansnytning av befintliga tråk medför även ökad säkerhet för cyklister. Genom att möjliggöra för regelbunden cykling inversterar man också i en bättre hälsa. En satsning på åtgärder för förbättrad standard för cyklister kan också bidra till en jämnare resursfördelning och tillgänglighet för dem som har och dem som inte har bil. För bästa positiva effekt på hälsa och miljö ska åtgärderna medföra att cykel ersätter bilresor. I cykelstrategin har 13 starka cykelstråk utpekats. Stråken utgör sammanlagt knappt 13 km cykelväg. Sammanlagt uppskattas kostnaden för åtgärden till 171,4 miljoner kr. I detta planförslag har ca 96 miljoner kr avsatts, under planens sex första år, för åtgärder inom cykeltråk, vilket utgör drygt 55 % av de totala kostnaderna för starka cykelstråk som uppskattats i cykelstrategin. Vidare har 10 kompletterande stråk av lägre prioritering utpekats. Dessa utgör ytterligare 85,5 km (till största delen obyggda) uppskattad kostnad om drygt 151 Mkr. Åtgärderna inom denna kategori syftar till upprustning och nyetablering av utpekade starka cykelstråk. De faller därmed främst under steg 3 och 4 enligt Trafikverkets fyrstegsprincip.
repo02.docx 2012-03-29
21 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Åtgärdsområde – Starka cykelstråk Fokusområde
Miljöpåverkan
Kommentar
Klimat
+
Utsläppsminskningar beror av i vilken utsträckning trafikanter avstår från bil.
Hälsa
++
Cykling som vardagsmotion, minskat buller, staden upplevs som mer attraktiv, ökad tillgänglighet
Landskap
+/-
Begränsad påverkan, följer befintliga vägar
Klimat Enbart satsningar på cykeltrafiken leder endast till en mindre överflyttning från biltrafik till cykeltrafik och därmed begränsad klimatnytta (upp till ca 2% utsläppsminskning från biltrafiken3). Men ett stärkt och konkurrenskraftigt cykelvägnät kan tillsammans med insatser för att minska biltrafiken ge mer betydande utsläppsminskningar. Det är därför viktigt att satsning görs både för att förbättra för cykel och för att styra bort oönskad biltrafik. Hälsa Satsningar på cykelinfrastruktur genererar ökad cykeltrafik. Ökad motion ger mycket positiv effekt på folkhälsan och cykeltrafiken kommer därför med satsningar att bidra till denna ökade hälsa. Den stora hälsovinsten bidrar starkt till att satsning inom cykelinfrastruktur är mycket samhällsekonomiskt lönsamma. Förbättrad infrastruktur för cykel har även visat sig vara mycket uppskattad hos befintliga cyklister och bidrar till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Landskap De fysiska ingreppen bedöms bli relativt små i jämförelse med övrig infrastruktur. Med god utformning bedöms därför inte landskapet påverkas betydande. 5.2.2 Gång-, cykel- och TS-åtgärder, kommunala nätet Åtgärder inom denna kategori sammanfaller till stor del med föregående avsnitt om cykelstråk. I Länstransportplanen reserveras en pott till åtgärder inom det kommunala gång- och cykelvägnätet. Här omfattas till större delen mindre åtgärder inom tätorter. Åtgärderna inom denna kategori faller främst under steg 3 och 4 enligt Trafikverkets fyrstegsprincip.
3
Trafikverket. (2012). Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit. Rapport 2012:105. repo02.docx 2012-03-29
22 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Liksom i föregående avsnitt, medför även utbyggnad av gång och cykelvägar inom det kommunala vägnätet positiva effekter för klimat och hälsa, samt ingen särskild påverkan på landskapet. Att även gångvägar ingår i denna kategori medför ingen betydande skillnad för miljöpåverkan. Åtgärdsområde – Gång, cykel och TS, kommunala nätet Fokusområde
Miljöpåverkan
Kommentar
Klimat
+
Utsläppsminskningar beror av i vilken utsträckning trafikanter avstår från bil.
Hälsa
++
Cykling och gång som vardagsmotion, minskat buller, staden upplevs som mer attraktiv, ökad tillgänglighet
Landskap
+/-
Begränsad påverkan, följer befintliga vägar
För motiveringar till bedömningen inom kategorierna klimat, hälsa och landskap se avsnitt ovan om cykelstråk. 5.2.3 Kollektivtrafik på regionala nätet Över 80 % av planerade medel i denna kategori utgörs av mjuka åtgärder (steg 1- och 2åtgärder enligt trafikverkets definition4) och omfattar investeringar i kommunikationsradio, nytt betalsystem, automatisk trafikanträkning, samt investeringar i modern och användarvänlig teknik (realtidssystem/bussprioritering, internet ombord). Därmed fokuserar bedömningen av denna åtgärdsgrupp på denna typ av åtgärder. Drygt 15 % av medlen inom denna kategori planeras för fysiska åtgärder som förbättringar och nybyggnad av busshållsplatser. Miljöbedömningen av denna typ av åtgärder sammanfaller med miljöbedömningen i avsnitt 5.2.3. om kollektivtrafikåtgärder inom det kommunala/statliga nätet. Planerade åtgärder inom denna grupp syftar till åtgärder som omfattar åtgärder som fokuserar på att Tänka om (steg 1) och Optimera (steg 2). Genom att tänka om, överväger man åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Vid optimering av transportsystem genomför man åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Både steg 1 och steg 2 syftar på åtgärder som inte medför någon om- eller nybyggnation. Trafikverket har specificerat ett huvudområde för trafikåtgärder som transportsnålt samhälle. Ett sådant samhälle bygger på minskat oljeberoende och ökade transporter med kollektivtrafik, samt gång och cykel.
4
För mer information om Trafikverkets fyrstegsprincip se Bilaga 3B.
repo02.docx 2012-03-29
23 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Några av fördelarna som kan nämnas i samband med ett transportsnålt samhälle är bland annat:
mindre utsläpp av luftföroreningar och mindre bulleremissioner förbättrad närmiljö ökad fysisk aktivitet och förbättrad hälsa förbättrad tillgänglighet ökad social integration högre trafiksäkerhet
Trafikverket har uppskattat att tillväxten av bilanvändningen kan minska med ca 19 % genom satsningar på åtgärder som förbättrad kollektivtrafik och ökad turtäthet, bilpooler, möjligheter till resfria möten och e-handel och regionala ekonomiska styrmedel (dvs. inte bränsleskatt).5 Insatser för att optimera systemet och underlätta resande med kollektivtrafik kan alltså långsiktigt medföra en överflyttning av transporter från bil till buss. För att underlätta och förstärka denna överflyttning och minska andelen biltransporter bör kollektivtrafikåtgärderna kombineras med åtgärder som begränsar fördelarna med bilanvändning. Åtgärdsområde - Kollektivtrafik på regionala nätet Fokusområde Klimat
Miljöpåverkan ++
Hälsa
Landskap
Kommentar Kan långsiktigt medföra betydande minskningar i bilanvändning.
+
Lånsiktigt positiv påverkan genom minskade luftföroreningar och buller, samt ökad funktionalitet och tillgänglighet.
+
Långsiktigt minskat behov av ianspråktagande av mark för transportinfrastruktur.
Klimat Åtgärderna syftar till att underlätta och optimera kollektivtrafiksystemet. Långsiktigt kan det bidra till en ökad i användning av kollektivtrafiken. Beroende på i vilken utsträckning ökat resande med kollektivtrafik ersätter bilresor, kan åtgärderna medföra en betydande minskning av klimatpåverkande utsläpp. Hälsa Ett minskat bilberoende medför både mindre utsläpp av luftföroreningar och mindre bulleremissioner. Vidare gör åtgärderna kollektivtrafiken mer funktionell och ökar tillgängligheten. 5
Trafikverket, 2012. Samlat planeringsunderlag för Energieffektivisering och Begränsad klimatpåverkan. ISBN: 978-91-7467-355-5 repo02.docx 2012-03-29
24 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Landskap På längre sikt skulle en minskad transportefterfrågan kunna minska behovet av markanspråk för vägar, parkeringsplatser etc. och verka positivt för landskapet. Personbilen är det vägfordon som tar mest mark i anspråk per person. 5.2.4 Kollektivtrafik på kommunala nätet Det kommunala vägnätet omfattar generellt sett främst vägar inom tätortsområden, samt något mindre vägar (riksvägar, europavägar, och motorvägar ägs av staten). Investeringar för att bygga ut busslinjenätet inom det kommunala vägnätet omfattar bland annat åtgärder för byggnad av nya hållplatser och förbättring av befintliga hållplatser (handikappsanpassning, väderskydd etc.). En annan inriktning på kollektivtrafikåtgärder är att inrätta bussgator. Denna typ av investeringar syftar till att både öka tillgängligheten till kollektivtrafik på väg samt öka kapaciteten hos väg och därmed kollektivtrafiken på väg. Åtgärder prioriterar ombyggnation och nyinvestering och faller därmed främst under steg 3 och 4 enligt Trafikverkets fyrstegsprincip. Resonemanget under kapitlet Funktionella åtgärder – avsnitt Vägåtgärder, kring höjda hastigheter och därmed ökad kapacitet i transportsystemet på väg gäller även här. En skillnad är dock att om åtgärden kan leda till en överflyttning från bil till buss så leder detta till att kapaciteten i systemet kan öka med en väsentligt mer begränsad miljöpåverkan eller rentav ge minskade utsläpp. Den detaljerade utformningen av systemet är avgörande för att inte bara skapa efterfrågan på busstransporter utan också få människor att välja bort bilen. Bedömningen av miljöpåverkan sammanfattas i tabellen nedan. Åtgärdsområde – Kollektivtrafik på kommunala nätet Fokusområde
Miljöpåverkan
Kommentar
Klimat
+
Mindre utsläpp per pkm vid överflyttning från bil till buss (ett viktigt syfte med åtgärderna).
Hälsa
+
Tillgänglighet kan öka. Något lägre utsläpp av hälsoskadliga ämnen om kollektivtrafik ersätter bil.
Landskap
-/+
Mindre påverkan, åtgärderna gäller redan etablerade trafikplatser
Klimat Jämfört men bil, har klimatpåverkan från busstrafik per personkilometer uppskattats till knapp hälften6. Enbart satsningar på kollektivtrafik ger en begränsad överflyttning från biltrafik till buss. I kombination med restriktioner för biltrafiken kan ett stärkt och konkurrenskraftigt bussystem däremot resultera i betydande utsläppsminskningar. 6
Trafikverket, 2012. Jämför trafikslag, online: http://www.trafikverket.se/Privat/Miljo-och-halsa/Dinaval-gor-skillnad/Jamfor-trafikslag/ repo02.docx 2012-03-29
25 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Hälsa Ökat resande med buss bidrar inte i sig till förbättrad folkhälsa. I den utsträckning åtgärderna medför att fler väljer att åka kollektivt framför personbilen medförs minskade utsläpp av hälsopåverkande emissioner. Ett väl fungerande ”hela-resan-perspektiv” kan vidare främja ett kombinerat resande med t ex. cykel och kollektivtrafik. God möjlighet att kunna parkera sin cykel vid hållplatser ger förutsättningar för mer hälsosamma resvanor. Landskap Flertalet åtgärder inom denna kategori sker i anslutning till befintliga vägar och medför inte att ny mark tas i anspråk. De åtgärder som kräver att ny mark ianspråktas bedöms som marginella jämfört med andra infrastrukturinsatser, och uppskattas därmed inte medföra någon större inverkan på landskapet. 5.2.5 Trafiksäkerhet och effektivitet på regionala vägnätet Trafiksäkerhetsåtgärder är exempelvis ombyggnad av korsningar, hastighetsdämpande åtgärder, bullerskydd, åtgärder för funktionshindrade och åtgärder för att förbättra tillgängligheten i trafiksystemet. Denna typ av åtgärder påverkar olika typer av trafik, och tar ofta särskild hänsyn till oskyddade trafikanter som gående och cyklister. Till viss del ingår sådana åtgärder även i avsnitten om vägåtgärder och kollektivtrafik. Skillnaden är att dessa åtgärder i mindre utsträckning fokuserar på tillgänglighet och kan snarare innebära sänkta hastigheter än höjda. Vid ombyggnad av korsningar till cirkulationsplatser höjs dock trafiksäkerheten samtidigt som framkomligheten blir bättre. Åtgärder inom denna pott faller främst under steg 3 och 4 enligt Trafikverkets fyrstegsprincip. Ur miljösynpunkt kan denna typ av åtgärder vara positiv genom att risker för utsläpp och läckage vid trafikolyckor minskar. Åtgärdsområde - Trafiksäkerhet och effektivitet på regionala vägnätet Fokusområde
Miljöpåverkan
Klimat
+/-
Hälsa
+
Landskap
+/-
Kommentar Ingen särskild förändring Ökad tillgänglighet, högre trygghet, minskat buller, minskade risker i trafiken Markanspråk för vissa åtgärder, minskade risker för olyckor och relaterade utsläpp.
Klimat De hastighetsdämpande åtgärderna på vägar med hastigheter under 70 km/h bedöms inte få några märkvärde positiva effekter för klimatpåverkan (se resonemang under avsnittet Vägåtgärder)
repo02.docx 2012-03-29
26 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Hälsa Trafiksäkerhetsåtgärder medför generellt en ökad trygghet i trafiken, både för fordon och oskyddade trafikanter. Vissa av åtgärderna ökar även tillgängligheten i trafiken. Landskap Vissa av åtgärderna (såsom ombyggnad av korsning till cirkulationsplats) medför att ny mark tas i anspråk. Genom att minska risken för trafikolyckor minskar man även risken för relaterade utsläpp och annan negativ påverkan på landskapet som trafikolyckor kan medföra. 5.2.6 Enskilda vägar Enskilda vägar utgörs av mindre vägar som ägs av enskilda markägare eller organisationer. Vägarna har oftast lägre hastighets begränsningar jämfört med statliga och kommunägda vägnätet. Bidrag till enskilda vägar används vanligen till nybyggnad och rekonstruktion och faller således under steg 3- och 4- åtgärder enligt Trafikverkets fyrstegsprincip. Driftsbidrag för barmarksunderhållning samt vintervägshållning hanteras via Trafikverkets hantering och inkluderas inte här. Miljöpåverkan vid nybyggnation av enskilda vägar bedöms få liknande konsekvenser som de vägåtgärder som beskrivs under funktionella åtgärder, dock i mindre skala. ÅTGÄRDSOMRÅDE ENSKILDA VÄGAR Fokusområde
Miljöpåverkan
Kommentar
Klimat
-
Hälsa
+/-
Ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet (för bilburna), ökade luftföroreningar, ökat buller
-
Barriäreffekter, markanspråk, landskapsbild
Landskap
Ökad vägtrafik väntas ge ökade utsläpp
Klimat En bättre tillgänglighet bedöms kunna öka biltrafiken, och därmed få måttliga negativa konsekvenser på klimatet. Konsekvenserna bedöms som måttliga eftersom trafikmängderna generellt sett är relativt långa på enskilda vägar. Hälsa Nybyggnad och rekonstruktion av enskilda vägar bedöms medföra en ökad tillgänglighet. Eftersom många av dessa vägar leder ut till naturområden, bedöms de kunna påverka tillgängligheten till rekreationsområden positivt. Åtgärderna kan medföra ökad trafik, vilket medför ökade utsläpp och buller.
repo02.docx 2012-03-29
27 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Landskap Vid nybyggnation av vägar ianspråktas ny mark. Mark som tas i anspråk blir obrukbar för andra syften på obestämd tid, och landskapsbilden bedöms oftast påverkas negativt.
5.3
Långsiktiga och strategiska planeringsunderlag En liten del (ca 1,5 %) av de planerade medlen i planförslaget är avsatta för åtgärder inom kategorin strategiska planeringsunderlag. Region Sörmland vill med denna strategiska prioritering säkerställa att utvecklingen av Sörmlands transportsystem optimeras. Det kräver framförhållning och god sam-planering. Enskilda åtgärder ska på ett kostnadseffektivt sätt bidra till ett samspelt förbättrande av möjligheterna att resa och transportera gods i Sörmland. Åtgärder inom denna strategiska inriktning utgörs av åtgärdsvalsstudier och har därmed inga direkta miljöeffekter. Åtgärdsområde - Åtgärdsvalsstudier Fokusområde
Miljöpåverkan
Kommentar
Klimat
+/-
Ingen direkt påverkan
Hälsa
+/-
Ingen direkt påverkan
Landskap
+/-
Ingen direkt påverkan
Även om utförandet av åtgärdsvalsstudier inte har någon direkt miljöpåverkan så kan deras resultat vara av stor betydelse för vilka åtgärder som blir aktuella. Med tidigt fokus på miljö- och hållbarhetsfrågor kan åtgärder med större negativa miljöeffekter synliggöras och vilket möjliggör för att på bästa sätt analysera problemet och hitta kloka lösningar.
5.4
Sammanfattning av planens miljökonsekvenser För att ge en överblick av miljökonsekvenserna för de bedömda åtgärdsgrupperna presenteras resultaten av avsnitten 5.1, 5.2 och 5.3 i tabellen nedan. De olika strategiska inriktningarna funktionella stråk, hållbart transportsystem och strategiska underlag indikeras i samma ordning av färgsättningen i kolumnen med åtgärdsgrupper. Tabell 3: Sammanfattning av miljöbedömningen av planens åtgärder.
Åtgärdsgrupper
Vägåtgärder
Klimat
--
Hälsa
+/-
Landskap
--
Kommentar Bättre framkomlighet och ökade hastigheter medför ökade utsläpp. Ur hälsosynpunkt balanseras ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet med ökade luft- och bulleremissioner. Påverkan på landskapet i form av barriäreffekter, markanspråk och förändrad landskapsbild.
repo02.docx 2012-03-29
28 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Åtgärdsgrupper
Resecentrum
Klimat
+
Hälsa
+
Landskap
Kommentar
+/-
Ökad andel resande med kollektivtrafik medför minskade utsläpp av klimatpåverkande och hälsoskadliga ämnen. Planerade åtgärder ligger inom bebyggt område och bedöms inte medföra någon större påverkan på landskapet.
Cykelstråk
+
++
+/-
I den mån trafikanter avstår från bil till förmån för cykel minskar klimatpåverkan. Cykling ger vardagsmotion, inget buller och ökad tillgänglighet. Begränsad påverkan på landskapet.
Gång-, cykeloch TS-åtgärder på kommunala nätet
+
++
+/-
Samma bedömning som för Cykelstråk.
+/-
Åtgärderna kan långsiktigt medföra betydande minskningar av bilanvändning, och därav minskade utsläpp av klimatoch hälsopåverkande gaser. Medför ökad funktionalitet och tillgänglighet. Ett långsiktigt minskat behov av vägtransporter medför även minskat behov av ianspråktagande av mark.
+/-
I den mån överflyttning sker från bil till buss minskar klimatpåverkan. Ökad tillgänglighet för olika samhällsklasser. Lägre utsläpp av hälsoskadliga ämnen jämfört med bil. Begränsad påverkan på landskapet.
+/-
Ingen särskild påverkan ur klimatsynpunkt. Ger ökad tillgänglighet, högre trygghet, minskat buller och minskade risker i trafiken. Begränsad påverkan på landskapet.
Kollektivtrafik regionala nätet
Kollektivtrafik kommunala nätet
Trafiksäkerhet och effektivitet på väg
Enskilda vägar
Åtgärdsvalsstudier
+
+
+/-
+
+
+
-
+/-
-
+/-
+/-
+/-
Ökad vägtrafik väntas ge ökade utsläpp av växthusgaser. Ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet balanserar ökade luftföroreningar och ökat buller. Påverkan på landskapet i form av barriäreffekter, markanspråk och förändrad landskapsbild. Ingen direkt effekt
repo02.docx 2012-03-29
29 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 20 14-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
6
Samlad bedömning I detta kapitel görs en miljöpåverkansbedömning på plannivå (samlad bedömning). Bedömningen görs utifrån nollalternativet. Därefter presenteras möjliga indirekta och/eller kumulativa effekter av planen.
6.1
Samlad bedömning av planen I tabellen nedan görs en konsekvensanalys av samtliga alternativ enligt Trafikverkets ”Förslag till miljöbedömningsgrunder för bedömning av planer och program inom transportområdet” och de definitioner av varje bedömningsgrund som anges där. I kolumnen planförslagets bidrag finns en bedömning av planförslagets samlade miljöpåverkan i förhållande till nollalternativet. Det bör uppmärksammas att ett positivt resultat i denna tabell inte nödvändigtvis medför en absolut positiv miljöpåverkan, utan att den är positiv endast i relativa termer, eftersom bedömningen görs i förhållande till nollalternativet. Exempelvis bedöms det nya planförslaget ge en mycket positiv inverkan inom området klimatfaktorer här, även om transportsektorn i länet fortfarande kommer att bidra negativt till miljömålet begränsad klimatpåverkan efter implementeringen av planen. I denna tabell fanns inte utrymme för visualisering av planens samlade bidrag till de miljömål som bedömdes relevanta för planen. Eftersom bedömningsgrunderna i denna tabell har en tydlig koppling till miljömålen kan denna bedömning även appliceras på planens bidrag till miljömålen. För att se hur bedömningsgrunderna är kopplade till miljömålen, se Tabell 1 på sidan 16. Tabell 4: Samlad bedömning av planens miljöpåverkan i jämförelse med nollalternativ
Målområde Klimat
Hälsa
Bedömningsgrund
Definition
Klimatfaktorer
Utsläpp av växthusgaser Energianvändning
Luft
Människors hälsa
Vatten
Planförslagets bidrag
Emissioner av luftföroreningar Luftkvalitet i tätort Störning i form av buller, luftförorening eller vibrationer Trafiksäkerhet Tillgång till utbud och aktiviteter Förorening av dricksvatten eller mark, strålning, byggskede Påverkan på vattenkvalitet både vid drift och i byggskede
++
+
?
Mark
Förorening av mark som kan ge skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön
?
Materiella tillgångar
Reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden såsom avfall-
?
30 (40) repo02.docx 2012-03-29
++
BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Målområde
Bedömningsgrund
Befolkning Landskap
Definition
Planförslagets bidrag
/avfallshantering, areella näringar, social infrastruktur, transportinfrastruktur m.m.) Tillgänglighet till olika målpunker Avser främst befolkning utan tillgång till bil (barn, äldre, funktionshindrade)
++
Djur- och växtliv, biologisk mångfald
Mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem
+
Landskap
Landskapets skala, struktur och visuell karaktär (topografi, riktning, öppenhet/slutenhet)
+/-
Forn- och kulturlämningar, annat kulturarv och bebyggelse
Fysiska spår i landskapet av människors användning (mönster i landskapet, byggnader, fornlämningar m.m.)
+/-
Jämfört med den föreliggande planen ser man tydligt att omfördelningen av medel, som har gjorts för att gynna åtgärder för kollektivtrafik samt gång- och cykelåtgärder, har bidragit till att det nya planförslaget i större utsträckning bidrar till att minska miljöpåverkan inom undersökta aspekter. De miljöaspekter som planen inte berör har bedömts med frågetecken. Klimat I planen föreslås åtgärder som förbättrar förutsättningarna för en mer miljömässigt hållbar utveckling men även åtgärder som medger fortsatta utsläpp av klimatpåverkande gaser. Specificerade förslag till åtgärder för år 1-6 utgörs till knappt hälften av åtgärder som särskilt gynnar bilismen och vägtransporter. Även om dessa åtgärder i stor utsträckning är positiva ur trafiksäkerhetssynpunkt, gynnar de långsiktigt en ökad bilanvändning, och därmed negativ klimatpåverkan. Att en stor del av planens medel går till åtgärder som gynnar bilism och vägtransporter kan tolkas som motstridigt i förhållande till det transportpolitiska hänsynsmålet. Det ska tilläggas att andelen medel avsatta för finansiering av denna typ av åtgärder var betydligt högre i nuvarande plan. En betydande förbättring ur med hänsyn till klimataspekten är att planförslaget avsätter betydligt mer medel till åtgärder som minskar transportsektorns klimatpåverkan. Här innefattas satsningar på gång- och cykel, attraktiva resecentrum samt kollektivtrafik med buss. För att dessa åtgärder, som möjliggör ett ökat kollektivt resande inom länet, ska få fullt genomslag, behövs också åtgärder begränsande åtgärder för biltrafiken göras, så att det blir svårare att åka bil och lättare med alternativa transportmedel. Sådana åtgärder ryms inte inom denna plan men bör aktivt finnas med i den framtida planeringen. Den samlade bedömningen är att planförslaget fortfarande medför negativ klimatpåverkan, men i betydligt lägre omfattning jämfört med nollalternativet. repo02.docx 2012-03-29
31 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Hälsa Hälsa är ett brett begrepp där både fysisk och psykisk hälsa är viktigt för ett totalt välmående. Genom att planförslaget i många avseenden förbättrar tillgänglighet och trafiksäkerhet bidrar den till större och tryggare tillgång till centrala sociala behov såsom arbetsmarknad, utbildning och en varierad tillvaro. Satsningar inom kollektivtrafiken samt gång- och cykelvägar är särskilt viktiga för ökad tillgänglighet då denna typ av transportmedel även kan användas av den delen av befolkningen som inte har tillgång till bil (barn, äldre, funktionshindrade). Förbättrade förutsättningar för gång och cykling ger även ökade möjligheter till vardagsmotion och medföljande positiva hälsoaspekter. Samtidigt bidrar planen i sin helhet till ökad trafik, och inte minst för vägtransporter, vilket medför ökade utsläpp av hälsopåverkande emissioner. Majoriteten av de åtgärder som bidrar till ökade utsläpp av hälsopåverkande emissioner såsom partiklar, buller och kväveoxider berör glest befolkade områden, och får därmed inte så stor negativ hälsoeffekt. Den totala ökade vägtrafiken kommer dock med stor sannolikhet även påverka trafiken i tätorter och städer. Liksom för klimatpåverkan, krävs åtgärder som begränsar framkomligheten för bilar även för att de åtgärder som är positiva ur hälsosynpunkt ska få bättre genomslag. Här bedöms begränsningar inom städer och tätorter som särskilt viktiga. Den nya fördelningen av medel i jämförelse med nollalternativet medför sammantaget en positiv inriktning även ur hälsosynpunkt. Landskap Påverkan på landskapet genereras främst genom ny eller kraftigt utbyggd befintlig infrastruktur. Flera av de större vägåtgärderna i planen medför nybyggnad av transportinfrastruktur vilket medför ianspråktagande av mark, barriäreffekter i landskapet samt förändrad landskapsbild. Samtidigt kan utformningen av infrastrukturen vara av stor betydelse, och i många fall kan negativ påverkan minskas eller kringgås. Barriäreffekter kan ofta åtgärdas med alternativa övergångar för korsande resenärer. Därför är det viktigt att ta hänsyn till effekter på landskapet vid planering av infrastrukturen. Landskapet i Södermanlands län är varierat, vilket även påverkar dess känslighet för utbyggnad av infrastruktur. I områden med öppna landskap finns större risker för visuell påverkan av dess karaktär, medan skogsklädda områden ofta är av intresse för friluftslivet. Landskapets karaktär är därav en väsentlig aspekt som bör tas hänsyn till vid utformandet av transportinfrastrukturen. Åtgärder för utbyggnad av cykelstråk kan tillgängligheten till vistelse i naturen leda till ökad uppskattning av landskapet. Planens samlade effekt inom kategorin landskap bedöms som måttligt negativ. Förändringen av miljöpåverkan i jämförelse med nollalternativet bedöms vara måttligt positiv, främst för att mer resurser planeras att läggas på steg1- och 2-åtgärder enligt Trafikverkets fyrstegsprincip samt gång- och cykelåtgärder. repo02.docx 2012-03-29
32 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
6.2
Indirekta eller kumulativa effekter Kumulativa konsekvenser är sådana som är samverkande eller ökande över tiden. Även om många av de föreslagna åtgärderna inte medför någon större påverkan var för sig, kan deras sammanlagda påverkan få större konsekvenser. Många förbättringar av vägar, (bredare vägar, höjda hastighetsbegränsningar etc.) kan sammantaget medföra att fler väljer bilen framför andra transportsätt, och därmed ökad negativ klimatpåverkan. Val av geografisk placering av exempelvis transportleder eller kollektivtrafik kan långsiktigt påverka stadsutvecklingen. Där nya områden tillgängliggörs kan utbyggnad av transportinfrastrukturen på längre sikt även bidra till markexploatering för byggnader och verksamheter. Indirekta följder av detta slag kan långsiktigt sett ha en betydande påverkan på landskapsbilden. I den mån denna sekundära exploatering leder till förtätning och effektivare nyttjande av transportinfrastrukturen och kringliggande service kan dess miljökonsekvenser vara positiva. En mycket direkt kumulativ effekt av planen är kopplad till hur vad man prioriterar att lägga medlen på. Beroende på hur resurserna i planen fördelas, varierar kommunens medfinansiering för transportåtgärder. Fysiska åtgärder inom gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik (bussar) finansieras till 50 % av kommunen. Ju mer resurser som reserveras till denna typ av åtgärder, desto större blir den totala potten för dem. Eftersom denna typ av åtgärder (särskilt gång- och cykelåtgärder) bedöms få positiva effekter för både klimat och hälsa, bidrar planen genom kommunens medfinansiering i större utsträckning till dessa positiva effekter.
7
Uppföljning av planens miljöpåverkan Miljöpåverkan av länstransportplanen kommer att följas upp med hjälp av redan befintliga miljöövervakningssystem. Det finns ett antal olika system och indikatorer som följs upp som kan vara relevanta för att följa länstransportplanens miljökonsekvenser. Syftet med uppföljningen är att se om åtgärderna bidrar till måluppfyllelse på det sätt som man tänkt sig, att kontrollera att negativ miljöpåverkan inte blir större än avsett, och att kunna upptäcka och åtgärda oförutsedda negativa konsekvenser.
repo02.docx 2012-03-29
33 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Faktaruta: Lagstiftningens krav på uppföljning av planer Alla planer som ska miljöbedömas måste också följas upp. Syftet med kravet på uppföljning är att myndigheten som antagit planen tidigt ska skaffa sig kunskap om den betydande miljöpåverkan genomförandet av planen faktiskt medför. Det ska göras för att ”myndigheten tidigt skall få kännedom om sådan betydande miljöpåverkan som tidigare inte identifierats så att lämpliga åtgärder för avhjälpande kan vidtas” (MB 6 kap. 18§). ”Åtgärder för avhjälpande” avser givetvis endast negativ miljöpåverkan. Uppföljningen ska omfatta all betydande miljöpåverkan: positiv, negativ, förutsedd, oförutsedd, och gränsöverskridande. Fokus ska vara på den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan få enligt miljöbedömningen och effekterna av de åtgärder som vidtas för att minska påverkan. Ansvaret för uppföljningen ligger hos den myndighet som har antagit planen (MB 6 kap. 18§). Det inbegriper även det ekonomiska ansvaret för uppföljningen och eventuella åtgärder. Själva genomförandet av uppföljningen kan helt eller delvis utföras av exv. konsult eller annan aktör. Resultaten från uppföljningen ska dokumenteras och bör göras tillgängliga för allmänheten. Det finns inga krav på att upprätta ett enskilt uppföljningsprogram per plan. Istället rekommenderas att befintliga övervaknings- och uppföljningssystem används när det är lämpligt. Planens kumulativa effekter kan t.ex. i vissa fall lättare konstateras om uppföljningen och övervakningen omfattar flera planer och program. Det finns heller inga närmare bestämmelser om hur uppföljningen ska gå till angående t.ex. tidpunkter, frekvens eller metoder. Detta bör anpassas till planen och beror bl.a. av hur miljöstörande planen antas vara. Effekterna av planen analyseras i samband med ordinarie årsuppföljning. (Källa: Naturvårdsverket. Handbok 2009:1)
För närvarande uppdaterar Länsstyrelsen RUS-indikatorerna för transporter. Dessa indikatorer kommer troligen vara väl lämpade även för uppföljningen av Länstransportplanen. Boverket håller också på att ta fram uppdaterade RUS-indikatorer för miljömålet God Bebyggd Miljö. Även dessa kan vara lämpliga för uppföljningen av Länstransportplanen. I tabellen nedan listas exempel på uppföljningssystem och indikatorer som länsstyrelsen skulle kunna använda för uppföljning av planens miljökonsekvenser. Tabell 5: Lista på möjliga indikatorer för uppföljning av Sörmlands regionala transportplan
HÄLSA
KLIMAT
Fokusområden
Miljöaspekter
Exempel på indikatorer
Bedömningsgrund
Klimatfaktorer
• Klimatpåverkande utsläpp • Körsträcka med bil per år och invånare • Andel kollektivtrafik-resenärer • Antal utbyggda km cykelväg i länet
Begränsad klimatpåverkan
Människors hälsa
• Besvär av trafikbuller i eller nära bostaden • Antal utbyggda km cykelväg i länet • Resvanor • Antal olycksfall hos oskyddade trafikanter utan fordon inblandade
God bebyggd miljö
repo02.docx 2012-03-29
34 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
LANDSKAP
Fokusområden
Miljöaspekter
Exempel på indikatorer
Bedömningsgrund
Befolkning
• Medborgarundersökning
God bebyggd miljö
Luft
• Utsläpp av PM2,5 • Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) • Kväveoxider, NOx • Kvävedioxid, NO2 • Partiklar, PM10/PM2.5 • Besvär av bilavgaser i eller nära bostaden
Frisk luft
Vatten
• Nedfall av kväve
Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet
Mark
• Nedfall av kväve
Bara naturlig försurning, Ingen övergödning
Materiella tillgångar
N/A; (hanteras lämpligen i MKBskedet för åtgärder)
Kan beröra ett flertal miljömål
Landskap
• Bevarande av viktiga landskapsrum • Minska barriäreffekter för människor, djur och växter • Buller • Bara naturlig försurning
God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv
Biologisk mångfald, Växtliv och Djurliv
• Minska fragmentering av grönområden, åtgärdsprogram och bevarandeåtgärder.
Ett rikt växt- och djurliv
Bebyggelse
• Antal utbyggda km cykelväg i länet, Cykelbokslut
God bebyggd miljö
Forn- o. kulturlämningar, Annat kulturarv
• Planering kulturmiljö
God bebyggd miljö
Det finns många olika sätt att hitta rätt underlag för att följa upp de indikatorer som bedöms som lämpligast för uppföljning av planen. På Miljömålsportalen samlas och sammanställs ett brett utbud av underlag för uppföljning av indikatorer inom alla tre fokusområden. En annan tillförlitlig källa för uppföljningsunderlag är Nationella Emissionsdatabasen, där information om en rad olika emissioner från transportsektorn kan följas på länsnivå. Vidare finns även relevant information tillgänglig genom analyser och rapporter som tas fram av myndigheter och organisationer, se exempelvis Statistiska centralbyrån, Trafikverket, Naturvårdsverket och Svensk kollektivtrafik, samt undersökningar som görs på regional och länsnivå.
repo02.docx 2012-03-29
35 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Källor Regering och Riksdag Direktiv till trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur 2012-1220 Förordning (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar Miljöbalken 6 kapitlet Regeringens proposition 2008/09:35, Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt Miljömålsportalen, www.miljomal.se Trafikverket och nationella myndigheter Banverket mfl. (2008). Metodbeskrivning. Miljöbedömning i transportsektorns åtgärdsplanering 2010-2021. Naturvårdsverket. (2013). Yttrande 2013-01-10. Avgränsningssamråd för miljöbedömning av nationell transportplan 2014-2025 Naturvårdsverket. (2009:1). Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program. Riksrevisionen. (RR 2009:23). Länsplanerna för regional transportinfrastruktur. Riksrevisionen. (RIR 2012:7). Infrastrukturplanering – på väg mot klimatmålen? Trafikverket. (TRV 2012:239). Enklare effektsamband för transportpolitisk måluppfyllelseanalys. Steg 1 och 2 åtgärder. Trafikverket. (TRV 2012/85778) Avgränsningssamråd för miljöbedömning av nationell transportplan 2014-2025 Trafikverket. (TRV 2012:105). Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit. Trafikverket. (2011:134). Metod för miljöbedömning av planer och program inom transportsystemet Trafikverket. (TRV 2010:095). Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för Begränsad klimatpåverkan. Trafikverkets hemsida: http://www.trafikverket.se/Privat/I-ditt-lan/Stockholm/Projekt-ilanet/ Vägverket. (2008). Effektsamband för vägtransportsystemet. ISSN 1401-9612
repo02.docx 2012-03-29
36 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Regionala och kommunala underlag Länsstyrelsen Södermanlands län (2012). Bostadsmarknadsanalys 2012. ISSN 16525329 Mälardalsrådet (2012). Övergripande mål för transportsystemet. Utarbetat inom ramen för projektet ”En bättre sits”. Regionförbudet Sörmland (2012). Regional cykelstrategi för Sörmlands län. Regionförbudet Sörmland (2010). Länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län, 2010-2021.
repo02.docx 2012-03-29
37 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Bilaga 2A. Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål och principer I mars 2009 kom regeringens proposition24 ”Mål för framtidens resor och transporter” som föreslog en ny struktur för de transportpolitiska målen. I propositionen skriver regeringen att de transportpolitiska principerna även i framtiden kommer att vara den viktigaste utgångspunkten för regeringens åtgärder och val av styrmedel inom transportområdet. De viktigaste medlen inom transportområdet är infrastrukturplanering, organisering och styrning av myndigheter, lagstiftning och regelgivning samt ekonomiska styrmedel. Av propositionen framgår att regeringen gör bedömningen att de åtgärder som genomförs i transportinfrastrukturen bidrar till att de transportpolitiska målen uppfylls.25 De transportpolitiska målen består av ett övergripande mål som är nedbrutet i ett funktionsmål om tillgänglighet samt i ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa.
Övergripande mål Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.
Funktionsmålet för tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Preciseringar för funktionsmålet:
Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillgänglighet, trygghet och bekvämlighet.
Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften.
Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder.
Arbetsformerna, genomförandet och resultatet av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle.
Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning.
Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer ökar.
Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras.
repo02.docx 2012-03-29
38 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Hänsynsmålet – säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Preciseringar för hänsynsmålet miljö och hälsa:
Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020.
Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020.
Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransportområdet och luftfartsområdet minskar fortlöpande.
Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende.
Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa.
Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål.
Transportpolitiska principer De transportpolitiska principerna bör vara vägledande när styrmedel ska väljas och ekonomiska medel prioriteras och anslås:
Kunderna ska ges stor valfrihet att bestämma hur de vill resa och hur en transport ska utföras.
Beslut om transportproduktion bör ske i decentraliserade former.
Samverkan inom eller mellan olika trafikslag ska främjas.
Konkurrensen mellan olika trafikutövare och transportalternativ ska främjas.
Trafikens samhällsekonomiska kostnader ska vara en utgångspunkt när transportpolitiska styrmedel utformas.
(ur: RR 2009:23, bilaga 1)
repo02.docx 2012-03-29
39 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
Bilaga 2B. Fyrstegsprincipen I samband med att den nya transportpolitiken formades (se propositionen ”Transportpolitik för en hållbar utveckling” 1997/98:56) uttalades krav på att i ökad utsträckning välja lösningar som utnyttjar befintlig väg på ett mer effektivt sätt. I propositionen uttalas också att planeringssystemet bör utformas så att det medger en samordning av, och avvägning mellan, olika typer av åtgärder inom transportsektorn. Mot bakgrund av bl.a. denna betoning av helhetssyn på transportsystemet, effektivare utnyttjande av befintligt vägnät, möjligheten att vidta andra åtgärder som alternativ eller komplement till infrastrukturåtgärder och transportinformatikens nya möjligheter har Vägverket utarbetat den s.k. fyrstegsprincipen. Enligt denna ska förslagen till lämpliga lösningar på identifierade problem diskuteras och prövas på ett mera förutsättningslöst sätt än tidigare. Fyrstegsprincipen används numera som arbetsstrategi inom alla trafikverkets aktiviteter. Fyrstegsprincipen: 1.
Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.
2.
Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.
3.
Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer.
4.
Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder.
Hållbart resande och hållbara transporter lägger tyngdpunkten på de två första stegen, som handlar om att bearbeta attityder och att framhålla och marknadsföra hållbara resval.
(källa: Trafikverket http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Planerapersontransporter/Hallbart-resande/Fyrstegsprincipen/ 9 april 2013 samt Vägverkets Publikation 2004:80)
repo02.docx 2012-03-29
40 (40) BILAGA 2 2013-06-11 REMISSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN FÖR SÖRMLAND 2014-2025
JE \\rfssbs01\dokument\verksamhet\trafik och infrastruktur\infrastruktur\regional infraplan 2014 - 2025\remissversion\mkb regional plan för transportinfrastruktur i sörmland remissversion 130611.docx
