Delårsrapport Gnesta kommun KF

Delårsrapport 2014 Gnesta kommun

KF 2014 11 03

Inledning Vision och styrmodell och organisationsschema

3

Förvaltningsberättelse

ö

Gnesta och omvärlden Gnestas mål Gnestas ekonomi Gnestas nämnder och bolag Gnestas medarbetare Framtiden – Vad händer i Gnesta?

5 6 28 32 35 37

Ekonomisk analys Redovisningsprinciper Resultaträkning och balansräkning för Gnesta /sammanställd Resultaträkning och balansräkning inkl. ansvarsförbindelse Resultaträkning och balansräkning för VA-enheten Resultaträkning och balansräkning för Renhållningsenheten Kassaflödesanalys för Gnesta /sammanställd Driftredovisning per verksamhetsområde Investerings- och exploateringsredovisning

Revisionsberättelse Revisionsberättelse

40 42 47 49 51 53 55 57

Vision och styrmodell Gnesta tillämpar en målstyrning där förbättringsarbete och uppföljning av indikatorer är grundstenar. I måluppföljningen ingår flera indikatorer för att bedöma måluppfyllelsen: - beslutade mått i Framtidsplanen - resultat från medborgare/brukarundersökningar och fokusgrupper - aktiviteter/insatser/åtgärder/ insatser som kan kopplas till respektive mål

Styrmodell för Gnesta Styrande för all verksamhet inom kommunen är Gnesta kommuns vision: ”Gnesta – för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls”. Till visionen finns både långsiktiga mål och en tillväxtstrategi. Kommunens långsiktiga mål Målen fram till 2020 är: • En ökande befolkning. Kommunen ska ha 12 000 invånare 2020 • En trygg och hållbar livsmiljö • Kunskapstillväxt (bland annat utbildning)

Samtliga mått ska visa ett successivt bättre värde jämfört med föregående år. Utifrån kommunfullmäktiges mål sätts sedan mål i respektive nämnd. Genom att politikerna sätter strävansmål kan verksamheterna sedan göra prioriteringar i enlighet med målen och på så sätt arbeta för att uppnå kommunens vision.

Tillväxtstrategi För att nå målen ska kommunen arbeta för – ett förbättrat vägnät och god kollektivtrafik – att kommuninvånare och besökare ska få berikande upplevelser

Uppföljningen av mål för verksamhet och ekonomi sker sedan i delårsrapporten och i årsredovisningen. Delårsrapporten och årsredovisningen bildar sedan tillsammans med jämförelser och annan statistik ett viktigt underlag som kan användas till revideringar inför nästa planeringsperiod. På så sätt uppnås en kontinuitet och ständig utveckling av verksamheten samtidigt som politiska mål styr verksamheten.

Framtidsplanen Det övergripande styrmedlet för att uppnå visionen är kommunfullmäktiges Framtidsplan. Framtidsplanen antas varje år i juni av kommunfullmäktige för den kommande treårsperioden. Framtidsplanen anger inriktningen för kommunens verksamhet de närmaste tre åren med politiska prioriteringar i form av mål och förutsättningar som påverkar kommunen som t ex skatteintäkter, byggnation, befolkningstillväxt.

3

Vision och styrmodell Politiska partier i fullmäktige Kommunfullmäktige har 31 mandat. Under mandatperioden 2011-2014 styrs Gnesta av Socialdemokraterna med 11 mandat, Miljöpartiet med 4 mandat och Vänsterpartiet med 1 mandat. Moderaterna har 8 mandat, Centerpartiet har 3 mandat, Folkpartiet 2 mandat, Kristdemokraterna 1 mandat och Sverigedemokraterna 1 mandat. Gnesta kommun har tre kommunalråd; ett vardera från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Moderaterna. Gnestas organisation Gnestas organisation omfattar Gnesta kommun med dess nämnder samt Gnesta kommunkoncern AB. I Gnesta kommunkoncern AB ingår Gnestahem AB, Gnesta förvaltnings AB, Gnesta stadsnät AB och Gnesta centrumfastigheter AB.

Miljö- och hållbarhetsutskott

4

Gnesta och omvärlden den befolkningsutvecklingen som skett i kommunen under året kan tillskrivas en positiv nettoinflyttning från andra kommuner i landet.

Gnesta och omvärlden Gnesta är en ung kommun i hjärtat av den sörmländska kulturbygden. Kommunen ligger ca 65 km sydväst om Stockholm. Restiden med bil är ca 45 min och knappt 40 min med regionaltåg. Gnesta har dessutom täta pendeltågsförbindelser med Södertälje och Stockholm. Det är en växande kommun vid västra stambanan. Vintertid bor här drygt 10 400 personer och sommartid är det många, många fler tack vare alla fritidshus. Gnesta är en utpräglad småföretagarkommun. Här finns ca 1 160 registrerade företag i en mängd olika branscher. Många av dem är lantbruk vilka, tillsammans med alla sjöar, lägger grunden för det vackra, mångskiftande naturlandskapet. I Gnesta finns ett brett utbud av fritidsaktiviteter i en frisk och omväxlande miljö. Den sköna naturen bjuder på äventyr för alla intressen, åldrar och säsonger.

Arbetsmarknaden i Gnesta I Gnesta finns cirka 3 000 arbetstillfällen varav 2 000 inom privat näringsliv. De större företagen har mellan 25 och 50 anställda. De flesta är fåmansföretag - ofta med inriktning mot tjänsteproduktion. Gnestas arbetsmarknad domineras av arbeten inom vård och omsorg samt utbildning med totalt 1 200 eller 40 % av arbetstillfällena i kommunen. Näst största näringsgren är handel och kommunikationer med 420 eller 14 % av arbetstillfällena. Tillverkning och byggindustri sysselsätter ungefär 300 personer eller drygt 10 % vardera. Pendling 2 800 Gnestabor pendlar till arbeten i andra kommuner varav 1 200 till Södertälje och 600 till Stockholm. 800 personer pendlar in till Gnesta kommun främst från Södertälje kommun.

Befolkningsförändring Under 2014 (jan-juli) har befolkningen ökat med 82 personer och uppgick den 31 juli till 10 491 personer. Den största anledningen till

5

Gnestas mål Uppföljning sker av mål som beslutats i kommunfullmäktige för 2011-2014. I måluppföljningen ingår flera indikatorer för att bedöma måluppfyllelsen: - beslutade mått i Framtidsplanen - resultat från medborgar/brukarundersökningar och fokusgrupper - aktiviteter/insatser/åtgärder/insatser som kan kopplas till respektive mål Måluppföljningen sammanfattas i en bedömning av måluppfyllelsen för 2014-08-31. Måtten bedöms utifrån om det skett förbättringar eller inte mellan åren. Detta baseras på grundtanken i styrsystemet om en organisation som kännetecknas av ständiga förbättringar. Det är viktigt att komma ihåg att eftersom målen är strävansmål baseras bedömningen av måluppfyllelse på i vilken utsträckning resultat uppnåtts och tillräckliga aktiviteter genomförts för respektive år. Uppföljningen av målen går därför ut på att analysera om kommunen är på rätt väg att uppnå målets avsikter eller om det fordras andra aktiviteter alternativt ändrad kurs på den inslagna vägen. Bedömningen av måluppfyllelse utmynnar i följande fyra sammanfattande slutsatser (med respektive definitioner) och färgsättning.

1. Uppfyllt

Målet är uppfyllt. Under året visar märkbara resultatförbättringar jämfört med föregående år och/eller viktiga aktiviteter/åtgärder har genomförts. (Grönt)

2. Delvis uppfyllt

Under året är resultaten oförändrade eller visar viss förbättring jämfört med föregående år och/eller några aktiviteter har genomförts. Delar av målet är uppfyllt eller utvecklingen går i målets riktning, men uppfylls inte helt. (Gult)

3. Arbete inlett

Inga effekter kan ännu avläsas i resultat men arbetet med att uppnå målet har inletts (aktiviteter har till viss del genomförts). (Vitt)

4. Ej uppfyllt

Arbetet har inte inletts (inga genomförda aktiviteter) eller utvecklingen går i fel riktning utifrån målets intentioner (sämre resultat). (Rött) Nedan redovisas fullmäktiges åtta mål med förklaringar samt uppföljning av mått och andra resultat, aktiviteter, insatser etc.

6

Gnestas mål 1. Hela kommunen ska utvecklas och vitaliseras

Gnesta centrum ska vara en plats av liv och rörelse. Den fysiska utformningen av kommunens tätorter ska förbättras och förskönas, detta berör bland annat infarterna till tätorterna samt utformningen av Gnesta centrum. Tillgängliga parkområden såväl som en stärkt lokal handel är viktiga delar i en levande stadsbild. Halva kommunens befolkning är bosatt utanför centralorten. Därför är det viktigt att utvecklingen i kommunen planeras för att komma alla till del. Bedömning av måluppfyllelse Målet bedöms bli uppfyllt för 2014. Som tidigare år är framtidsmöten, mötesplatser och god planberedskap i hela kommunen viktiga faktorer för en god måluppfyllelse. Till detta kommer ett ökat bostadsbyggande samt utsmyckning i form av sommarblommor i hela kommunen. Uppföljning av mått Antal framtidsmöten. Antal aktiviteter efter framtidsmöten I Stjärnhov har två framtidsmöten med Stjärnhovs Byalag hållits under första halvåret. Styrelsen består av fyra kvinnor och två män. Frågor som diskuterats har varit mötesplats Stjärnhov som invigdes 5 juli. I Laxne har ett möte hållits med delar av styrelsen för Föreningen Laxnegården. Styrelsen består av 6 män och en kvinna. Frågor som diskuterats har varit badplatsen, reningsverket och avloppsledning till Gnesta, föreningsbidrag, tomterna på Spårbacken mm. I Björnlunda har två öppna möten hållits för alla Björnlundabor. På första mötet i februari deltog 3 kvinnor och 6 män, på mötet i maj deltog 8 kvinnor och 11 män. En fråga som togs upp i Björnlunda handlade om den tidigare inbrottsvågen och polisen deltog vid februarimötet för att svara på frågor mm. Andra frågor handlade om promenadstråk, lekplatser, husvagnsövernattning på allmän plats, hjärtstartare, tomterna vid Aspliden och gång- och cykelvägar. Antal påbörjade bostäder i nyproduktion (enfamiljs- och flerfamiljshus) Antal bygglov för småhus 9 bostäder (varav ett tvåfamiljshus). Peab färdigställde två flerfamiljshus till sommaren på Thulegatan med tillsammans 32 lägenheter i bostadsrätt. Inflyttning pågår. Gnestahem sökte bygglov för 42 hyreslägenheter på Frösjöstrand före sommaren. Grundläggningsarbete påbörjades i augusti. Genomsnittlig handläggningstid och antal aktiviteter efter medborgarförslag Handläggningstiden då det gäller medborgarförslag och motioner varierar stort beroende på när en motion eller ett medborgarförslag inkommer till kommunen och när nästkommande kommunfullmäktigemöte är. Alla medborgarförslag samt motioner anmäls först till kommunfullmäktige för att sedan därifrån delegeras till den nämnd som ska svara. Medborgarförslag stannar i nämnden medan motioner alltid går tillbaka till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Besvarade medborgarförslag redovisas löpande som anmälningsärenden till kommunfullmäktige. Medborgarförslag Hittills har under 2014 inkommit 14 medborgarförslag. Ett av dessa kommer att besvaras under kommunstyrelsesammanträdet i september övriga 13 medborgarförslag är obesvarade. Motioner Handläggningstiden för motioner varierar stort, under 2014 har 2 motioner inkommit, en av dem kommer att besvaras på kommunstyrelsesammanträdet i september. Handläggningstiden för denna motion är 161 dagar. Handläggningstiderna kan förskjutas av att ärendets natur kräver en mer ingående beredning samt att man kan invänta svarsutredningar från andra nämnder. Handläggningstiden fördröjs också av hur kommunfullmäktigesammanträden samt nämndsammanträden ligger inplanerade vilket kan innebära att ärendena ej hinner med nästa nämnd.

7

Gnestas mål Invånarnas uppfattning om bl a tillgänglighet och information på hemsidan SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) gör årligen en granskning av alla kommuners webbplatser utifrån drygt 250 vanliga medborgarfrågor. Gnesta kommun fick 2013 ett medelvärde på 77 av 100 möjliga. Uppgift för 2014 saknas. Dagbefolkning (antal personer som arbetar i kommunen) År Gnesta Män Kvinnor

2010 2011 2012 2 919 3 002 3 057 1 309 1 385 1 367 1 610 1 617 1 690

Uppgift för 2013 kommer i december.

Antal aktiviteter och antal medborgare delaktiga i arbetet med centrumförnyelse i Gnesta Två arkitektkontor anlitades för att ta fram förslag och visioner för Gnesta centrum utifrån de synpunkter som framkom under medborgardialogerna 2013 och synpunkter från kommunen. Förslagen presenterades av arkitektkontoren på ett öppet möte den 5 mars 2014 där cirka 100 personer kom för att ta del av informationen. Under våren 2014 hölls ytterligare en medborgardialog utifrån de två arkitektförslagen. Under fyra öppna möten deltog 29 personer. Utöver de öppna mötena ställdes förslagen ut på biblioteket i Gnesta centrum där synpunkter kunde lämnas in samt skickas in digitalt till kommunen. Uppföljning av övriga indikatorer Medborgardialog om Thuleparken I samband med Kalaset den 24 maj ställdes ett förslag gällande Thuleparken ut och synpunkter samlades in. Förslaget hade sin grund i medborgardialogen kring centrumutveckling. Sammanlagt samlades synpunkter in från 132 personer. Den 3 juni 2014 genomfördes en medborgardialog med Frejaskolans elever från klass 6, 7 och 8. Dialogen innehöll en kortare presentation om Gnesta centrum och Thuleparken med tillhörande grupparbete gällande förslaget om Thuleparken. Sammanlagt deltog cirka 70 personer i dialogen. Deltagande vid medborgardialoger inklusive könsfördelning Dialog Totalt Pojke/Man Flicka/Kvinna Digitalt Formulär Presentation av centrumförslag (5/3) ca 100 ca 50 ca 50 Centrum (6/3 - 6/4) 29 16 13 41 56 Thuleparken (24/5) 132 77 55 Thuleparken (3/6) ca 70 ca 35 ca 35 Totalt 331 178 153 41 56

Ny äldreomsorgsplan

Socialförvaltningen har inlett arbetet med en ny äldreomsorgsplan för åren 2015-2018. Planen beräknas bli färdig under hösten 2014.

Badplatser I centrala Stjärnhov har kommunen varit delaktig i iordningställandet av en ny badplats. Projektet har genomförts i samarbete med Stjärnhovs byalag och resultatet har varit mycket lyckat. Badplatsen har varit välfrekventerad hela sommaren. Utöver det har nya rastbord placerats vid badplatserna i Laxne och i Björnlunda.

8

Gnestas mål Klotter Klotter på kommunens fastigheter har minskat något under året. Hittills har klotter sanerats vid 10 tillfällen i Gnesta (under samma period 2013 anmäldes 12 tillfällen med klotter). Förutom klotter som saneras via ett upphandlat saneringsföretag så utför VA- och renhållningsenheten övermålning på egna anläggningar så fort det upptäcks. Detta har stor betydelse för att det inte ska upprepas på samma anläggning. Allt anmält klotter vidarebefordras till ett saneringsföretag som fotograferar, polisanmäler och sanerar i möjligaste mån inom 48 timmar. Ett förnyat arbete kommer att genomföras i samarbete med privata fastighetsägare för att hitta lösningar för klotter på deras fastigheter. Nya hastigheter i Gnesta centrum Den nya hastighetsplanen ”Rätt fart i staden” har genomförts i Gnesta. Björnlunda håller på att skyltas om och hastighetsbegränsningarna i Laxne kommer att justeras senare i höst. Förenklat innebär förändringen att alla rena bostadsgator får hastighetsbegränsningen 30 km/tim och genomfartsgatorna i tätorterna 40 km/tim. Mer blomsterprakt i kommunen Fler urnor med sommarblommor har under året placerats i Laxne, Stjärnhov och Björnlunda. Även på Strömmentorget i Gnesta har extra blomurnor placerats ut. Sittbänkar har placerats utmed Solåkravägen. Rallarkajens gångstråk har delvis byggts om med färre planteringslådor med anpassat växtmaterial och sittbänkar. Fler papperskorgar har satts upp. En förenklad drift medför att det dagliga helhetsintrycket höjts betydligt. Kulturskolans aktiviteter Kulturskolan bedriver sedan ett år tillbaka s.k. LEK-kurser (Lärorikt Engagerande Kul!) i alla tätorter för att på så sätt vidga möjligheterna till aktiviteter i hela kommunen.

9

Gnestas mål 2. Kommunen ska utveckla ett gott företagsklimat Gnesta kommun ska vara en bra kommun att driva verksamhet i. Den kommunala servicen till företagare ska hålla hög kvalitet. En förutsättning för ett framgångsrikt företagsklimat är tillgången till kunskap och kompetens. Kommunen bör därför aktivt verka för att stärka utbildningsnivån hos invånarna. Bedömning av måluppfyllelse Målet bedöms bli uppfyllt för 2014. Aktiviteter för och med företagarna är fortsatt i stor omfattning. Kommunen jobbar aktivt med att besöka företag, kommunicera via webbplats, Facebook och nyhetsbrev. Mötesplatser såsom morgonsoffa och nätverksaktiviteter lockar många företag. Planering inför höstens stora event Gnesta Expo och en näringslivsgala är i full gång. Allt i enlighet med Näringslivsprogrammets målområden och handlingsplanen som näringslivsrådet tagit fram. Uppföljning av mått Antal nystartade företag Under första halvåret startade 25 företag i Gnesta kommun. Den största delen inom bygg, gräv, måleri och el, vvs. Samtidigt avregistrerades 15 företag och 5 gick i konkurs. Antal företag med fler än 5 anställda Antalet företag med fler än 5 anställda uppgår till 68. (67 företag vid 2013 års slut). Andel invånare med fullföljd gymnasieskola och högskola Andelen invånare med fullföljd gymnasieskola och högskola ligger i samma nivå som för landet och följer mönstret att det är fler kvinnor än män som väljer eftergymnasiala studier. Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola var 2013 80.7 % män och 93.1 % kvinnor också det i paritet med landet i övrigt. Däremot skiljer sig siffrorna för andelen gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning åt mot landet i övrigt. Andelen kvinnor har sjunkit från 42 % 2011 till 25 % 2013 att jämföra med landets 44.5 %. Andelen män som påbörjat universitet/högskola inom 3 år efter gymnasiet har stigit från 13.8 % 2011 till 28.4 % 2013, men ligger fortfarande under rikets 37.6 %. Andel (%)

2011

könsuppdelat

2012

2013

m

k

m

k

m

k

Invånare 25-64 år högst gymnasial utbildning

56.9

50.4

57.1

50.7

57.3

50.5

Alla kommuner

57.2

52.6

57.6

52.5

57.8

52.1

Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning

24.9

36.7

25.5

37.3

25.9

38.1

Alla kommuner

25.5

36.6

25.8

37.4

26.0

38.1

Kolada 140822

Vilket sammanfattande omdöme vill du ge företagsklimatet i kommunen? (Ur Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimat) Det sammanfattande omdömet företagen i Gnesta kommun vill ge företagsklimatet i kommunen har sjunkit från 3,6 till 3,42. Det finns under perioden inga resultat från Nöjd kundindex att redovisa. Nöjdhet vid kommunal enkätundersökning till företag Det finns under perioden inga resultat från Nöjd kundindex att redovisa. Senaste resultatet var 2012.

10

Gnestas mål Planlagd och såld mark till företag (ha) I Gnesta finns planlagd mark på totalt 23 ha varav 20 ha är kommunal mark i Vackerby industriområde. Det nyligen antagna planprogrammet för Norra Gnesta innebär dock att cirka 17 ha industrimark istället kommer att planläggas för bostäder. Därmed skulle planberedskapen minska drastiskt för industrimark i Gnesta, från 23 ha till 6 ha, varav cirka 5 ha är i kommunal ägo. Förutom Vackerby industriområde så äger kommunen en tomt i Frösjö strand och en tomt i anslutning till Tvålfabriken. Ingen mark såld under 2014. Uppföljning av övriga indikatorer Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet antogs i november 2013 och därmed gick startskottet för det nya näringslivsrådets arbete med att ta fram konkreta aktiviteter för att uppnå målen i programmet. Under våren har ett handlingsprogram med aktiviteter och olika arbetsgrupper tagit form. Företagsbesök Kommunstyrelsens ordförande, oppositionsråd och näringslivschef gjorde under första halvåret 15 företagsbesök varav 13 företag drevs av män och 2 av kvinnor. Starta-eget-kurs Tillsammans med Nyföretagarcentrum har Gnesta kommun arrangerat en starta-eget-kurs om 5 tillfällen. Cirka 25 personer deltog varav 60 % män och 40 % kvinnor. Morgonsoffor och föreläsningar Kommunen arrangerade i samarbete med Företagarna, Regionförbundet Sörmland, Nordea och Almi tre morgonsoffor, varav en också var i samarbete med Strängnäs kommun. Totalt deltog 211 företagare på dessa företagsfrukostar. Dessutom anordnade kommunen tre föreläsningar kvällstid för företagare. Under första halvan av året skickade kommunen ut 5 nyhetsbrev till drygt 400 företag. Näringslivsråd Två av grundskolans rektorer deltar i näringslivsrådet och arbetar särskilt för att öka samarbetet mellan näringslivet och skolan, men också med att utveckla PRAO:n. I Svenskt Näringslivs ranking och frågan ”Skolans attityder till företagande” sjunker Gnesta från placering 126 2013 till plats 139 2014. Arbetsmarknadsåtgärder i samverkan med företag och föreningar Individ- och familjeomsorgen har arbetat med arbetsmarknadsåtgärder genom att bedriva projektet Kulturarvslyftet och sysselsättningen Slussen. Arbetet har bedrivits i nära samarbete med Arbetsförmedling, näringsliv och olika förvaltningar i kommunen. Därutöver har enheterna inom äldreomsorgen och omsorg om personer med funktionsnedsättning haft ett antal samverkansmöten med Försäkringskassan för att ta emot praktikanter. Verksamheterna har också tagit emot elever/studenter från olika skolor. Träffpunktsverksamheten har samverkat med olika föreningar.

11

Gnestas mål 3. Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet – för alla Jämställdhet är ett tillstånd vilket vi ännu inte är framme vid. Det är en rättighet för människor att behandlas lika, därför krävs aktiva åtgärder. Genom normbrytande arbete kan vi skapa kunskap som ger människor möjlighet till ett jämställt förhållningssätt. Kommunen behöver också kontinuerligt göra översyn och utvärderingar av styrdokument och praktiska arbetssätt. Kommunen ska erbjuda valfrihet inom de verksamhetsområden där så är möjligt. De individuella behoven och önskemålen kan se olika ut för olika människor, därför är det angeläget att kommunen så långt som möjligt möter de förväntningar invånarna har. En god delaktighet från invånare såväl som anställda är att eftersträva för att den kommunala verksamheten ska kunna utvecklas och det individuella inflytandet ska kunna öka. Kommunens invånare ska ges förutsättningar att leva ett fritt och aktivt liv. Vissa grupper har idag sämre möjlighet till deltagande än andra, därför krävs ett aktivt arbete för att ta bort eventuella hinder. Barnens perspektiv likväl som äldreperspektivet ska vara en viktig del i kommunens verksamhet. Gnesta ska vara en kommun där man oavsett kön, könsöverskridande identitet, ålder, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etniskt eller nationellt ursprung har möjlighet att leva ett aktivt liv. Bedömning av måluppfyllelse Målet bedöms bli uppfyllt för 2014. Flera goda resultat motiverar bedömningen. CEMR deklarationen har antagits och en politisk referensgrupp arbetar med att ta fram en handlingsplan. Jämställdhetsprojektet hade en lyckad avslutning och en nationell jämställdhetskonferens genomfördes. Checklista för jämställdhet har införts och föräldrar i skolan upplever en stor delaktighet. Uppföljning av mått Aktiviteter och resultat utifrån CEMR-deklarationen 1 Gnesta kommun undertecknade CEMR-deklarationen som en fortsättning på SKL-projektet Hållbar jämställdhet som pågått 2009-2013. Huvudsyftet med utvecklingsarbetet var att skapa förutsättningar för ett jämställdhetsarbete hållbart på lång sikt. En vision om en mer jämställd kommun bygger på tankar om likvärdig utbildning, ett samhälle planerat för alla, frihet från kränkningar och våld, en positiv fritid för alla samt att politiker fattar jämställda beslut. I ett samhälle där ovanstående är självklarheter får fler invånare del av kommunens resurser och får mer utrymme och makt att forma sina egna liv. Därför är arbetet med att upprätta en handlingsplan utifrån CEMR-deklarationens sex grundprinciper en mycket viktig del i det långsiktiga jämställdhetsarbetet för Gnesta kommun. CEMR-deklarationens sex grundprinciper 1. Jämställdhet är en grundläggande rättighet 2. För att jämställdhet ska garanteras måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas 3. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle 4. Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet Counsil of European Municipalities and Regions (deras deklaration för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män)

1

12

Gnestas mål 5. Jämställdhetsintegrering av alla kommunens/regionens verksamheter är nödvändiga för att främja jämställdhet 6. Att handlingsplaner och program har tillräcklig finansiering är nödvändigt för att jämställdhetsarbete ska nå framgång Utifrån ovanstående grundprinciper har 30 artiklar utformats som omfattar såväl den politiska rollen, rollen som tjänsteleverantör och arbetsgivarrollen. Just nu pågår ett omfattande arbete med att färdigställa handlingsplanen för jämställdhet där prioriteringar, åtgärder och resurser tydligt ska anges. I arbetet deltar en grupp politiker och tjänstemän. Handlingsplanen ska beslutas i KF juni 2015. Parallellt med detta jämställdhetsarbete på styr- och ledningsnivå pågår hela tiden praktiskt förändringsarbete ute i verksamheterna. Arbete med likabehandling Barn- och utbildningsförvaltningen bedriver sedan många år ett framgångsrikt jämställdhetsarbete som har uppmärksammats även på nationell nivå. Arbetet med jämställdhet har fortsatt utifrån de goda erfarenheter som SKL-projektet gav. Detta sker bl. a genom värdegrundsarbete där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling ingår. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling sammanfattas sedan 2009, både enligt skollagen och diskrimineringslagen, i en likabehandlingsplan. Tydligare riktlinjer för likabehandlingsarbetet samt en ny övergripande likabehandlingsplan har upprättats i Gnesta kommun i juni 2014. Stor vikt läggs vid det främjande arbetet så att samtliga barn och ungdomar får goda möjligheter till utveckling och lärande. Nationell jämställdhetskonferens Den 6 maj genomfördes också en välbesökt jämställdhetskonferens arrangerad av Gnesta kommun. Ett antal inbjudna föreläsare medverkade, bl.a. jämställdhetsminister Maria Arnholm. Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i medborgardialogen Samhällsbyggnadsförvaltningen har fokuserat på att utveckla sina medborgardialoger utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Man arbetar även med att öka antalet jämställdhetsanalyser vid framtagandet av detaljplaner. Arbete mot våld i nära relationer Socialförvaltningen har fortsatt att utveckla sitt jämställdhetsarbete genom arbete mot våld i nära relationer. En samordnare för arbetet med våld i nära relationer finns nu anställd i Gnesta kommun. En grupp med representanter från Socialförvaltningens olika delar samt jämställdhetsstrateg och samordnare träffas regelbundet. Nya rutiner har tagits fram i samarbete med personalen med utgångspunkt från höstens utbildningar. En handlingsplan för hela arbetet mot våld i nära relationer är antagen, kartläggning av omfattningen av våld i nära relationer i Gnesta kommun har gjorts, informationsspridning i ämnet till allmänheten har skett m.m. Nya regler för ansökan om föreningsbidrag På Kultur- och fritidsförvaltningen fortsätter jämställdhetsarbetet bl. a. genom att nya regler för ansökningar om föreningsbidrag håller på att arbetas fram. Checklista för jämställdhetsanalys För att säkerställa jämställda politiska beslut finns tydliga riktlinjer för tjänsteskrivelser framtagna samt en checklista för jämställdhetsanalys. Det finns även en checklista för förtroendevalda för att de ska kunna kontrollera att jämställdhetsperspektivet har beaktats i underlaget för beslut. Antal individuella valmöjligheter till medborgare/brukare per verksamhetsområde Renhållningen: Möjlighet att välja olika storlek på sophämtningskärlet, ansöka om förlängt hämtningsintervall och välja extrahämtningar i samband med storhelger och sportlov. Förskola: Förskola finns i alla kommundelar och man kan välja förskola i mån av plats. I Gnesta tätort

13

Gnestas mål finns både kommunal och fristående förskola. Skola: Grundskola F–5 finns i alla kommundelar. Föräldrar och elever har rätt att välja skola var de önskar, elevpengen följer då eleven. I Gnesta tätort finns både kommunal grundskola och friskola. Gymnasieskola: Gnesta kommun har ingen egen gymnasieskola. I kommunen finns en fristående gymnasieskola. Eleverna väljer utifrån samverkansavtal med sex kommuner (samma turordning som dessa kommuners egna elever), och har ett fritt val till fristående gymnasieskolor och till andra kommunala gymnasieskolor om de erbjuder andra val än samverkanskommunerna. Kulturskola: Instrument anpassade för yngre barn finns för att ge möjligheter till de yngre eleverna att påbörja musikundervisning och flera olika valmöjligheter finns gällande dans, drama och instrumentalmusik. Genom uppstart av Lek-kurserna erbjuds från och med hösten 2013 aktiviteter i alla kommundelar. Vuxenutbildning: Vuxenutbildningen erbjuder många olika ämneskompletteringar i kommunen och i övrigt köp av utbildning från andra kommuner, samt även en del yrkesutbildningar och sfi (svenska för invandrare) samt alla ämnen inom särvux. Äldreomsorg: Gnesta kommun har valfrihetssystem inom hemtjänsten sedan 2010, vilket innebär att privata företag kan bli utförare av hemtjänst efter ansökan hos kommunen, och brukaren har möjlighet att välja en privat eller kommunal utförare av sina insatser. Personer med funktionsnedsättning: Dessa kan välja assistansanordnare mellan privat eller kommunal verksamhet eller att själv ansvara för assistansen. Medborgarundersökning: Invånarnas möjligheter till insyn, inflytande och påverkan Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2015. Antal möten med handikappråd och pensionärsråd Två möten i handikapprådet har hållits under våren där bl a planen för Thuleparken diskuterades utifrån ett tillgänglighets perspektiv. Pensionärsrådet (två möten)och handikapprådet har vid varje rådsmöte fått löpande information om socialnämndens olika beslutsärenden. Pensionärsrådets representanter deltog i Kommunfullmäktigeberedningens arbete med förprojektering av ett nytt äldreboende i Gnesta. Råden har även yttrat sig om förslaget till lokala värdighetsgarantier. Antal aktiviteter och därpå efterföljande åtgärder angående anmälda enkelt avhjälpta hinder Under 2014 har inga nya anmälningar gällande enkelt avhjälpta hinder inkommit. Handikappsrådet har däremot lämnat in 4 punkter som skall utredas under hösten. 12 inkomna anmälningar fanns 2013 (varav 11är från 2012), 10 st är åtgärdade och avslutade. Fördelning av kommunala resurser inom fritidssektorn mellan flickor och pojkar Redovisas i årsbokslutet då alla olika kategorier av bidrag inte är utbetalda. Meritvärde för flickor respektive pojkar Målsättningen är att ha en hög måluppfyllelse, d.v.s. att alla elever ska ha fullständiga betyg och dessutom ha ett högt meritvärde när de lämnar årskurs 9. Båda måtten ökar 2014 och är bland de absolut bästa sedan 2004. Två utmaningar kvarstår dock; skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärde fortsätter att öka, och våra resultat ligger inte på en stabilt hög nivå. Utvecklingsarbetet som pågår handlar om att stabilisera resultaten på en hög nivå. Som stöd för en hög måluppfyllelse sker exempelvis bättre uppföljning av resultat, kompetensutveckling av personal och chefer samt arbete med att förbättra arbetsmiljön för lärare.

14

Gnestas mål Meritvärde för flickor respektive pojkar i åk 9 ÅK 9

2011

2012

2013

2014

pojkar/flickor

pojkar/flickor

pojkar/flickor

pojkar/flickor

Frejaskolan

197.7

212.9

200.4

215.9

185.8

213.2

204.1

233.1

riket

199.6

222.1

199.4

223.8

202.1

224.0

*

*

SIRIS 140115. OBS! Siffror för 2014 är preliminära då SCB-statistiken ännu inte är klar.

Andel elever med fullständiga betyg i åk 9 (16 ämnen) ÅK 9 (%) Frejaskolan riket

2011

2012

2013

2014

pojkar/flickor

pojkar/flickor

pojkar/flickor

pojkar/flickor

71

71 77.3

79

79 77.4

71

80 77

82

88 *

Kolada och SIRIS 140107 2011-2012. 2013 skedde en felrapportering till SCB därför redovisas enhetens egna siffror. OBS! Siffror för 2014 är preliminära då SCB-statistiken ännu inte är klar.

Äldres möjligheter till delaktighet inom äldreomsorgen Arbetet med uppsökande verksamhet bland äldre fortsätter sedan augusti 2014 då tjänsten som anhörigkonsulenten har tillsatts. Uppföljning av övriga indikatorer Upplevelse av delaktighet inom förskola och grundskola I den föräldraenkät som genomfördes i maj (svarsfrekvens 39 %) uppgav 89 % av vårdnadshavarna i förskolan och 88 % av vårdnadshavarna i grundskolan att de känner sig delaktiga i sitt barns förskole vistelse eller skolgång. Integrationsverksamheten Flyktingmottagandet är fortsatt lågt i Gnesta kommun vilket framförallt beror på en ansträngd bostadsmarknad i Gnesta. Hittills har 8 personer tagits emot; fyra män och fyra kvinnor, alla från Syrien. För att underlätta för flyktingar att komma in i det svenska samhället och lära sig språket har ett system med flyktingguider utvecklats i Sveriges kommuner. Tanken är att flyktingar ska paras ihop med intresserade svenskar. De träffas och gör saker ihop, t ex går på museum, lagar mat till varandra etc. I Gnesta startade projektet i juni och hittills har en matchning gjorts. Könsuppdelad statistik inom fritidsverksamheten 2014 finns 22 idrottsföreningar (inklusive Friluftsfrämjandet) i Gnesta kommun som sammanlagt har cirka 2 000 barn och ungdomar som medlemmar varav ca 1 130 är pojkar och ca 850 flickor. Tillgänglighetsanpassning av bad Gnesta kommun har tillsammans med Stjärnhovs byalag ställt i ordning en badplats i centrala Stjärnhov. Badplatsen har tillgänglighetsanpassats med en ramp ner i vattnet.

15

Gnestas mål 4. Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv

För en gynnsam utveckling behöver kommunen samverka med andra aktörer. Möjligheterna att beslut och utveckling går i rätt riktning ökar när fler aktörer deltar i dialog, planering och utförande. Ett väl fungerande förenings- kultur och näringsliv skapar mervärde för kommuninvånarna, vilket stärker kommunens attraktionskraft. Bedömning av måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppfyllt. Vi får inget resultat från medborgarundersökningen i år, men mycket annat positivt har genomförts. Ett antal samverkansmöten har genomförts och föreningarnas dag genomfördes i samband med Gnesta kalaset. Vidare så har föreningen c/o Gnesta deltagit i planeringen av ett antal aktiveter som genomförs under hösten. Uppföljning av mått Antal samverkansmöten med föreningsliv, kulturliv och näringsliv inom olika områden. Fem samverkansmöten har hållits perioden januari-augusti. Tre idrottsråd, ett kulturråd samt ett gemensamt möte med både kultur- och idrottsföreningar. Antal aktiviteter efter samverkansmöten Målsättningen med råden har varit att informera, kommunicera och arbeta fram en långsiktig plan för hur kommunen och föreningslivet ska arbeta tillsammans. Det gemensamma mötet var en del i dialogen kring arbetet med det nya bidragssystemet. Medborgarundersökning: Nöjdhet med anläggningar och möjligheter till utövande inom fritidssektorn Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2015. Medborgarundersökning: Nöjdhet med tillgång till kulturaktiviteter inom fritidssektorn Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2015. Uppfattning från föreningsliv, kulturliv och näringsliv om kommunens vilja att samverka Undersökning har inte genomförts. Uppföljning av övriga indikatorer Föreningarnas dag I samband med Kalaset hölls Föreningarnas dag i Thuleparken där kommunens idrottsföreningar fick möjlighet att visa upp sig. Flera föreningar stod också för uppvisningar och publika pass. I samband med Föreningarnas dag ställde kommunen ut planen för Thuleparken. Tältet var välbesökt och dialogen mycket lyckad. Förskolornas- och grundskolornas samverkan Via projektet Skapande skola får eleverna samarbeta med lokala kulturarbetare, exempelvis ArtLab Gnesta. Under våren samarbetade vuxenutbildningen med Vuxenskolan och arrangerade en välbesökt internationell mässa på Elektron. Skolorna samarbetar med de lokala idrottsföreningarna och med andra föreningar och näringslivet på orten. Under förskole- och skoltiden får barn och elever ta del av teater- och musikföreställningar via Scenkonst Sörmland och biovisningar anordnade av Film i Sörmland. Flera av musikföreställningarna har samarrangerats med Kulturskolan. Kulturskolan har också utvecklat ett samarbete med Skottvångs Grufva och exempelvis genomfört sin vårkonsert där. Frejaskolan 6-9 genomför varje termin en arbetslivsdag då yrkesverksamma bjuds in för att berätta om sitt yrke för eleverna.

16

Gnestas mål Samarbete med SISU Under året har SISU (Svenska idrottsrörelsens studieförbund) och Sörmlandsidrotten hållit tre öppna konsulentträffar, utbildning i ”Dolda utmaningar” samt utbildning och support i Idrott Online. Sponsring Kommunen har sponsrat 13 aktiviteter hittills under året bl a Cirkusskola, Lakeside, Fotbollskola och Gnestarevyn. Föreningen c/o Gnesta Föreningen c/o Gnesta, med representanter från näringsliv, föreningsliv och kommun har under halvåret haft årsmöte, stormöte och 6 styrelsemöten. Resultaten är planering av Gnesta Gröna Marknad, uppstart av ökad samverkan kring Gnesta marknad, initiativ till cykellopp och deltagande i planering av en oktoberfest tillsammans med Gnesta handel. Aktiviteter inom turismen Hittills under året har det hållits fyra nätverksträffar i länet samt fem inom ramen för destinationsutvecklingsprojektet som Regionförbundet Sörmland driver tillsammans med alla nio kommuner i Sörmland. Tre möten har hållits för coacherna i processen och två med alla företag och coacher. Gnesta turism finns på Facebook, Instagram och Twitter. I juni öppnades också Visit Sörmlands turismsajt på webben. Besöksguiden delades ut till samtliga hushåll, inklusive sommargäster och den finns även att hämta på medborgarkontoret. Sommarprogramet producerades som vanligt samt ny kommunkarta för gratis utdelning samt kartor för cykelleder. Öppna verksamheter

Under första halvåret 2014 besökte i snitt 25 personer per månad Powerhusets öppna verksamhet och i snitt 27 personer per månad Flammans öppna fredagsfik. Chills öppna onsdagsträffar besöktes av i snitt 10-15 personer per gång.

17

Gnestas mål 5. Kommunen ska genom god planering skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling Gnesta kommun har en speciell identitet som kan sammanfattas i ord som småskalighet och småstadsidyll, denna bild av kommunen är värdefull att behålla. Kommande bebyggelse måste ta hänsyn till landskapsbilden, naturen samt invånarna. Exploatering ska inte ske på bekostnad av de karaktärsdrag som symboliserar Gnesta. För en sund och långsiktig utveckling är hela samhällsplaneringen viktig. Hur bostadsområden, grönstråk, förskolor, idrottsanläggningar och liknande placeras i förhållande till varandra, avgör såväl stadsbildens utseende som invånarnas möjlighet till en god livssituation. Bedömning av måluppfyllelse Målet bedöms bli delvis uppfyllt för 2014. Befolkningsutvecklingen har efter en tid av minskning ökat igen. Kommunen har övertagit ansvaret för Storgatan vilket borgar för en framtida centrumutveckling. Vidare så har en del strategiska cykelvägar byggts och ombyggnationen av badhuset har startat. Uppföljning av mått Befolkningsförändring årsvis, totalt och i respektive tätort Sedan kommunen bildades 1992 fram till december 2013 har befolkningen ökat från 9481 till 10 409 invånare. Könsfördelningen i kommunen är jämn då det under december 2013 fanns 5209 pojkar/män och 5200 flickor/kvinnor. Anledningen till befolkningsutvecklingen som har skett i Gnesta är främst invandring, inrikes inflyttning och födelseöverskott. Under 2000-talet har den genomsnittliga befolkningsökningen varit cirka 50 personer per år. Mellan åren är det stora variationer och befolkningen har minskat under 4 år under 2000-talet. Detta skedde under 2001, 2004, 2011 och 2013. Den största befolkningsökningen skedde 2003 då befolkningen ökade med 188 personer. Även under åren 2008 och 2009 var befolkningsökningen relativt hög då utvecklingen var 148 respektive 139 invånare. Senaste året minskade befolkningen med 33 personer vilket till största del kan förklaras genom ett negativt flyttnetto till andra kommuner.

Under 2014 (jan-juli) har befolkningen ökat med 82 personer. Födelseöverskottet - 9, nettoinvandring + 8, inrikes nettoinflytt + 81. Befolkningen uppgick den 31 juli till 10 491 personer. (Statistiken under

18

Gnestas mål året är preliminär pga eftersläpning i inrapportering och justeras därmed kontinuerlig varpå ekvationen ovan ej går ihop i detta fall. Först när december ingår i materialet är statistiken slutlig.)

Senaste årets befolkningsutveckling 10 500 10 490 10 480 10 470 10 460 10 450 10 440 10 430 10 420 10 410 10 400 10 390 10 380 10 370 10 360 10 350 10 340 10 330 10 320 jul-14

jun-14

maj-14

apr-14

mar-14

feb-14

jan-14

dec-13

nov-13

okt-13

sep-13

aug-13

jul-13

Senaste årets befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling i de olika delområdena. Namn

Tot (2012-12-31) M

Tot (2013-12-31)

K

M

K

Utv. - Tot

Utv. - M Utv. - K

Vackerby

1 184

575

609

1203

585

618

19

10

9

Gnesta centrum

1 972

931 1 041

1973

939

1 034

1

8

-7

Dansut

1 104

563

541

1098

558

540

-6

-5

-1

Gnestahöjden

560

277

283

551

267

284

-9

-10

1

Frönäs Gnesta landsbygd

708

342

366

720

350

370

12

8

4

1 464

756

708

1470

760

710

6

4

2

Laxne tätort Laxne landsbygd Björnlunda tätort Björnlunda landsbygd

187

101

86

170

93

77

-17

-8

-9

932

493

439

913

479

434

-19

-14

-5

816

400

416

801

392

409

-15

-8

-7

569

298

271

567

295

272

-2

-3

1

Stjärnhov tätort Stjärnhov landsbygd Gnesta kommun

554

292

262

559

288

271

5

-4

9

389

206

183

376

196

180

-13

-10

-3

10 439 5234

5205

10401 5202

5199

-38

-32

-6

Medborgarundersökning: Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? Hur nöjd är du med din kommun vad gäller hur det planeras för bostäder?

19

Gnestas mål Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2015. Antal fastställda och andel överklagade detaljplaner samt hur många lägenheter som omfattas av överklaganden Tre planer är fastställda, varav en blev överklagad, inga lägenheter omfattas av överklaganden. Jämförelse mellan behov och faktiskt tillgänglig hallyta inom fritidssektorn Det finns inga siffror att rapportera, däremot så är det ett faktum att tillgänglig hallytan för bollsporter inte räcker till. Konsekvensen blir bl a att flera klubbar inte kan träna tillräckligt. Uppföljning av övriga indikatorer Övertagande av Storgatan Gnesta kommun har under 2014 tagit över Storgatan. Övertagandet är strategiskt viktigt för att komma vidare med centrumutvecklingen och skapa mer attraktiva infarter. Förberedelsearbetet för att kunna påbörja byggnationen av den östra rondellen pågår och plantering utefter Östra Storgatan planeras under hösten. Upprustning av Skillingavallen Skillingavallen genomgår en ansiktslyftning. Efter rivning av det gamla omklädningsrummet och en allmän uppfräschning planeras nu för att lägga nya löparbanor. Arbetet beräknas vara slutfört våren 2015. Om- och tillbyggnad av badhuset Om- och tillbyggnaden av badhuset är i full gång. Under våren har flera möten hållits med de boende i området för att lösa trafiksituationen i området. Ny idrottshall Utredningsarbetet gällande en ny idrottshall i Gnesta har fortgått under 2014. Fokus har legat på att hitta rätt plats för den. För närvarande finns tre olika lokaliseringsalternativ; i anslutning till Tvålen, på Rekals gamla industriområde samt Hagstumosse. Gång- och cykelvägar En ca 300 m lång GC-väg har anlagts utmed Häggvägen i Stjärnhov vars syfte är att säkrar upp skolbarnens väg till Kvarnbackaskolan. Asfaltering återstår och sker i höst. En ca 40 m lång GC-väg har byggts ut mot bussangöring vid Frejaskolan. Även här återstår asfaltering som sker i höst. Övervakningssystem för VA Nytt övergripande driftövervakningssystem har upphandlats och införs succesivt i verksamheten. Detta medför på sikt att driftförhållandena vid VA-anläggningarna kan övervakas på ett mer effektivt sätt. Arbete på vattenreservoaren Rengöring av vattenreservoarer har utförts på Gnesta vattentorn, Laxne vattenverk, Björnlunda vattenverk och Stjärnhovs vattenverk för att vattenkvaliteten ska kunna behållas. Nya pumpar Ett flertal pumpar i avloppspumpstationer har förnyats för att minska akuta driftstörningar. Ny avloppsledning från Laxne Arbetet med VA-ledningen mellan Laxne och Gnesta fortgår. Markägare har kontaktats och arkeologisk undersökning utförts. VA-sammarbete med SYSAV Under våren har diskussioner fortsatt med Sysav (Sydvästra Stockholmsregionens VA-verksaktiebolag) om möjligheten att pumpa avloppsvatten från Gnesta till Himmerfjärdsverket utanför Södertälje.

20

Gnestas mål Tanken är att satsa pengar på att bygga en ledning mellan Gnesta och Mölnbo i stället för att investera pengar i ett nytt reningsverket i Gnesta. Utöver ökad driftsäkerhet skulle en behandling av Gnestas avloppsvatten vid Himmerfjärdsverket ge en större miljönytta, dels är reningstekniken avancerad dels görs fordonsgas av slammet. Kommunfullmäktige fattade i maj beslut om att alternativet med ledning till Mölnbo är att föredra framför att bygga ett nytt reningsverk

6. Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor Kommunen ska arbeta aktivt för att vara en positiv förebild för såväl kommuninvånare som för andra kommuner, då det gäller miljö- och klimatfrågor. För att bidra till en hållbar samhällsutveckling ska samtliga verksamheter sträva efter energieffektiviseringar och minsta möjliga negativa påverkan på miljön. Bedömning av måluppfyllelse Målet bedöms bli delvis uppfyllt under 2014. Målet att vara en föregångskommun är mycket ambitiöst. Många positiva åtgärder har genomförts. Under året har miljö- och hållbarhetsutskottet arbetat fram en resepolicy och en grön IT-plan som kommer till beslut under hösten. Vidare så kan nämnas att en första solcellsanläggning i kommunens regi nu prövas på Welandersborgskolan. Uppföljning av mått Uppföljning av mått i Gnesta kommuns miljö- och hållbarhetsplan. Minskat bilresande Östra Storgatan. – Gnesta kommun har tagit över gatan och arbete med åtgärder planeras för att främja gång- och cykeltrafikanter. Cykelplan. – Antagen juni 2014. Användning av fossila energikällor ska minska i samhället Personligt infobrev till 80 som enligt sotningsregistret har oljeeldning. – Brev har gått ut till samtliga som enligt sotningsregistret eldar med olja. Gnesta kommun ska minska energiberoendet i sin egen verksamhet Rörelsestyrda LED-lampor har installerats i kommunhusets lokaler. Föra över el- och vattenförbrukning på brukaren så att brukaren själv kan styra kostnaden och därmed få incitament till sparande. Åtgärder som kräver tekniklösningar och investeringar, hyresomförhandlingar behövs. En inledande diskussion har skett. En inventering av lämpliga solcellslägen har skett på samtliga tänkbara kommunala byggnader. Inventeringen redovisar lämplig placering, investeringskostnad, möjligt effektuttag mm. En första solcellsanläggning testas nu på Welandersborgs skola. Utbilda anställda i Gnesta kommun i sparsam körning är ännu ej påbörjat, men inom socialförvaltningen kommer utbildning att tillhandahållas i programmet exyPLUS, se nedan. Klimatkompensationskonto för resor i den kommunala organisationen. – Metoder studeras för att finna en för användarna lättarbetad ”Gnestamodell”. Resepolicy, framskrivet förslag berett i Miljö- och hållbarhetsutskottet.

21

Gnestas mål Vatten Avloppsinventering, inspektion avseende växtnäringsläckage ingår i miljöenhetens tillsynsplaner. Samarbete med vattenorganisationer. – Gnesta kommun är medlemmar i Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund och Trosaåns vattenvårdsförbund (Tvvf). Tvvf´s styrelse uppvaktade tillsammans med Nyköpingsåarnas länsledning för att fördjupa samarbetet i vattenfrågor. Uppvaktningen fick ett positivt gensvar från landshövdingen. Under hösten planeras å-vandringar längs Trosaån. Kalkning av sjöar. – Provtagning utfördes två gånger enligt program våren 2014. Åtgärder inom kommunens vatten och avloppsnät. Beslut om överföringsledning för avlopp från Laxne till Gnesta reningsverk. Ekologisk omställning Utöka antalet miljöcertifierade skolor och förskolor. – Alla förskolor har nu formulerat en projektplan för arbetet med Grön Flagg. Gläntans förskola har kommit längst i arbetet. Förskolan arbetar nu med tema om kretslopp och har ett utvecklingsprojekt som handlar om fröer och kärnor. Öka andelen ekologiska livsmedel till 50 % samt öka andelen miljöanpassade varor i upphandlingen och minska varuflödet. En Grön IT-plan är under framtagande med miljö- och hållbarhetsutskottet som styrgrupp. Kommunens tätortsnära skogar ska skötas så att de inbjuder till besök och skog i närheten av skolorna kan erbjudas som skolskog. – Arbete med tätortsnära natur fortsätter. Under 2014 har nya resurser kommit genom att arbetslag från kulturarvslyftet kunnat arbeta med skötsel av när-naturen. Projektet kulturarvslyftet har avslutats och ersatts med Slussen som är en verksamhet under Individ och familjeomsorgen. Alla skolor har erbjudits teckna markavtal för skolskog. Uppföljning av övriga indikatorer Idéskola På Welandersborgs skola pågår ett utvecklingsprojekt, Idéskola, där naturvetenskap och miljö står i fokus. Skolan har också utrustats med solpaneler under sommaren, ett tekniskt projekt som är fullt möjligt att koppla ihop med det pedagogiska miljöarbetet. Andel ekologiska livsmedel Andelen ekologiska livsmedel inom kostenheten har ökat från 21 procent år 2013 till 25 procent t.o.m. augusti 2014. Miljöbilar och ekokörning Av socialförvaltningens 28 tjänstebilar är 18 miljöbilar. Förvaltningens 10 transportbilar är inte miljöbilar eftersom utbudet av dessa är begränsat. I samband med upphandling av nya bilar köper förvaltningen i möjligaste mån miljöbilar. Personer som sedan år 2006 skaffar sig nya körkort får automatiskt utbildning i eko-körning. Alla som använder kommunens bilar får utbildning i alkolås och positioneringsteknik. Förvaltningen har idag exyPLUS (positioneringsteknik) i 26 bilar och i det programmet kommer även eko-körning att ingå. Enhetsspecifika miljöplaner Samtliga enheter inom socialförvaltningen har inlett arbetet med att upprätta enhetsspecifika miljöplaner för att minska miljöpåverkan. Överskridet gränsvärde vid Gnesta reningsverk Tidigare års överskridande av tillåtet gränsvärde på utsläpp av BOD (syreförbrukande ämnen) vid

22

Gnestas mål reningsverket i Gnesta har fortgått under 2014. För att få bukt med problemet har bl a gamla bassänger renoverats för att åter tas i bruk. Slam Avloppsslam för det senaste året har avyttrats till en lokal lantbrukare som skall använda det som gödningsmedel på åkermark. Kg restavfall/invånare Restavfall är det som blir kvar när man från hushållsavfallet tagit bort det utsorterade organiska avfallet. Mängden 92 kg/invånare är 4 kg mindre än vid samma tid förra året (96 kg/inv). Den lägre siffran kan härledas till att kommuninvånarna har producerat mindre hushållsavfall 2014. Hela avfallsflödet från sopkärlen i Gnesta kommun hittills under 2014 är 120 kg/inv.

7. Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk hushållning

Kommunens verksamheter ska arbeta för ökad effektivitet. Alla medarbetare ska ständigt sträva efter att hålla högsta kvalitet gentemot invånare, företagare och andra kunder. Ekonomiskt ansvarstagande och ett effektivt resursutnyttjande ska genomsyra kommunens verksamheter. För att uppnå en kvalitativ, effektiv och ekonomiskt gångbar verksamhet behöver kommunens medarbetare ges möjlighet att aktivt delta i förbättringsarbetet. Bedömning av måluppfyllelse Målet bedöms bli delvis uppfyllt för 2014. Kommunens uppfyller per sista augusti att resultatets andel av skatter och statsbidrag ska uppgå till minst 1,5 %. I nämnderna redovisas prognos i enlighet med budget. Uppföljning av mått Medborgarundersökning: Nöjdhet med olika kommunala verksamheter Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2015. Jämförelser med andra kommuner avseende kvalitet och ekonomi Kommunen har sedan fem år tillbaka tagit fram jämförelser av ekonomiska nyckeltal. Från och med 2010 finns också kvalitetsnyckeltal med i jämförelserna. De används för planeringsarbetet för kommande år för att kunna positionera kommunen när det gäller kvalitetsnivån och hur mycket olika verksamheter kostar. Kommunen är också med i ett nätverk som heter Kommunens kvalitet i korthet där cirka 200 kommuner deltar för att kunna jämföra både kvalitet och kostnader (se avsnittet Gnesta i korthet). Jämförelser redovisas vid dagen för gemensamma planeringsförutsättningar i november 2014. Kostnad per betygspoäng Kostnaderna för skolan i förhållande till betygspoäng har ökat mellan 2011 och 2013, vilket framgår av nedanstående tabeller. I alla landets kommuner samt i ett urval av likande kommuner och dess grundskolor ökar kostnaden per betygspoäng något över de tre åren medan det i Gnesta kommun skett en större kostnadshöjning. Gnesta kommun har medvetet satsat på förskola och grundskola men resultatet har inte förbättrats i paritet med ökad budgettilldelning. Ett utvecklingsarbete har påbörjats för analysera orsaker och att öka måluppfyllelsen i våra skolor.

23

Gnestas mål

Prognossäkerhet vid budgetuppföljningar Redovisas i delårsrapportens ekonomiavsnitt. Ekonomiskt resultat Redovisas i delårsrapportens ekonomiavsnitt. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter Redovisas i delårsrapportens ekonomiavsnitt. Andel verksamheter som använder en systematisk förbättringsmetod för att utveckla verksamheten Redovisas i årsredovisningen. Sammanvägt index om innovativt organisationsklimat i medarbetarundersökning Frågan ingår inte i nuvarande medarbetarundersökning. Medarbetarnas egna initiativ till förändring på arbetsplatsen i medarbetarundersökning Frågan ingår inte i nuvarande medarbetarundersökning. Uppföljning av övriga indikatorer Nytt bidragssystem Under året har förslag på ett nytt bidragsreglemente tagits fram. Förslaget är för närvarande ute på remiss till bl a föreningslivet. Arbetet har inneburit en genomlysning av det gamla systemet, omvärldsanalyser och dialog med föreningarna. Syftet med det nya systemet är bl a att skapa ett mer rättvist och logiskt bidragsystem för kommunens föreningar. E-fakturering Inom renhållningen har under året införts möjligheten till e-fakturering för sophämtning och slamsugning.

24

Gnestas mål Dag för gemensamma planeringsförutsättningar och Analys- och framtidsdag Samtliga ledande politiker och tjänstemän samlas två gånger per år för att få en gemensam lägesbild genom att diskutera dåtid, nutid och framtid. Det är viktiga dagar för att belysa kommunens ekonomi och verksamhet och för att skapa en grund för ett effektivt resursutnyttjande. Arbete med lokal för Teknikenheten Under våren 2014 gick arbetet med att skapa bättre förutsättningar för den geografiskt splittrade Teknikenheten in i en ny fas. 2013 års utredning mynnade nu ut i ett konkret förslag där alla delar i Teknikenheten (renhållning, va, gata/park och kundtjänst) skulle sitta tillsammans i nybyggda lokaler ute på Vackerbyförrådet. Personalen har varit delaktig i framtagandet av förslaget. I dagsläget råder stor osäkerhet i lokalfrågan då kommunen köpt in Åsbackaskolan för kommunens ändamål. Felanmälan Det pågår ett arbete inom Teknikenheten att utveckla kundtjänsten för renhållning och va till en kundtjänst för hela tekniska. En viktig del i detta utvecklingsarbete är att köpa in ett smart system för felanmälan. Arbete pågår med att utvärdera olika system för det, samt även ärendehantering. Verksamhetsuppföljning Socialförvaltningen har genomfört verksamhetsuppföljningar utifrån en uppföljningsplan på tre år. Under året har verksamhetsuppföljningar genomförts på Liljedalshemmet, Frustunagården och på Dammlöta Hages gruppbostad. Läkemedelsgenomgång Hälso- och sjukvårdsenhet har genomfört förenklad läkemedelsgenomgång på samtliga patienter som är inskrivna i hemsjukvården. När det gäller fördjupad läkemedelsgenomgång så har 20 personer fått detta. Fördjupad läkemedelsgenomgång är beroende på läkares delaktighet. Ny organisation inom äldreomsorg- och omsorg om personer med funktionsnedsättning Organisering av verksamheter inom verksamhetsområdet äldreomsorg- och omsorg om personer med funktionsnedsättning har fortsatt. En ny verksamhetschef tillträdde i februari 2014. Kommunens hemtjänst fördelades till två mindre enheter (Björnlunda och Gnesta) under juni 2014. Enheterna för personer med funktionsnedsättning organiserades till två enheter. Köp av tjänst för bostadanpassningar Sedan maj 2014 köper socialnämnden en halvtidstjänst för handläggning av bostadsanpassningsbidrag från Flens kommun.

25

Gnestas mål 8. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser Gnesta kommun ska ständigt arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare med ett kompetent ledarskap. Kommunen ska ha arbetsplatser där de anställda genom delaktighet och en god arbetssituation känner arbetsglädje och stolthet. Personalen ska ha rätt till utveckling i arbetet och dess kompetens ska tas tillvara på bästa sätt. Bedömning av måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppfyllt. I år får vi inget resultat från medarbetarundersökningen. Tyvärr har sjukfrånvaron ökat något, vilket är en rikstrend. En hel del kompetensutvecklingsinsatser har genomförts och en stor insats för utbildning i stresskunskap har genomförts. Uppföljning av mått Total sjukfrånvaro i % Den totala sjukfrånvaron har ökat den senaste 12 månadsperioden jämfört med helåret 2013. Den totala sjukfrånvaron för perioden 2013-07-01–2014-06-30 är 6,19 % (kvinnor 6,56 % män 4,64 %) att jämföra med helåret 2013 5,9 % (kvinnor 6,43 % män 3,61 %). Ökningen återfinns inom barn-och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen och hos både kvinnor och män. Sjukfrånvaron minskar inom övriga förvaltningar. Sjukfrånvaro mer än 59 dagar i % av total sjukfrånvaro Sjukfrånvaron över 59 dagar har under perioden 2013-07-01–2014-06-30 ökat till 47,62 % av den totala sjukfrånvaron jämfört med helåret 2013 då den uppgick till 45,75 %. Andel heltidsanställda Andelen heltidsanställda minskade något totalt och för kvinnor samt är oförändrat för män. 63 % av kommunens månadsavlönade personal har en heltidsanställning (61 % av kvinnorna och 74 % av männen). Motsvarande siffror för 2013 var 64 % (62 % av kvinnorna och 74 % av männen). Andelen tillsvidareanställda som slutar sin anställning inom två år Av de tillsvidareanställda som anställdes mellan 1 september 2012 och 31 augusti 2014 har 12 % slutat sin anställning, vilket är samma andel som vid årsbokslut 2013. Hållbart medarbetarengagemang (HME) 2 med delindex: − Motivation − Ledarskap − Styrning Hållbart medarbetarengagemang (HME) mäts vartannat år i medarbetarundersökningen. Nästa medarbetarundersökning genomförs 2015. Eget initiativ till kompetensutveckling och deltagande i kompetensutveckling i medarbetarundersökning Frågan har utgått ur medarbetarundersökningen. Uppföljning av övriga indikatorer Kompetensutveckling För att utveckla delaktighet och samverkan gällande kompetensutveckling pågår arbetet med verksamhetsplan inklusive strategisk kompetensförsörjning inom barn- och utbildningsförvaltningen 2

Framtaget av SKL och RKA, Rådet för främjande av kommunala analyser

26

Gnestas mål för att tydliggöra förvaltningsledningens riktning utifrån de politiska målen. I samband med arbetet kommer medarbetare och chefer representeras i en sk utvecklingsgrupp som ska vara delaktiga i att ta fram en kompetensutvecklingsplan, allt i syfte att öka samarbete, delaktighet och tydlighet i organisationen. Under våren har 3 ledarforum för kommunens samtliga chefer genomförts. Kommunchefens ledningsgrupp har under våren arbetat med utveckling av ledningsgruppens syfte, mål och sammansättning. Mindre stress – mer kunskap för livet Medarbetarundersökningen som genomfördes 2013 visade att flertalet medarbetare var nöjda och särskilt bra värden fanns för motivation och engagemang. De svagare områdena var arbetssituation och hälsa. Under hösten 2013 erbjöds samtliga anställda en föreläsning av Dan Hasson med temat Stressa rätt och finn balans i tillvaron. Ledarforum (kommunens samtliga chefer) och den centrala samverkansgruppen beslöt vidare under hösten 2013 att fortsätta kraftsamla kring områdena arbetssituation och hälsa. Under våren har förvaltningarnas ledningsgrupper utbildats i stresskunskap. Utbildningen erbjuds även till arbetsplatsträffar och hittills har 5 arbetsplatser utbildats. Må bra I juni genomfördes en må-bra-dag där anställda gavs möjlighet att prova på olika aktiviteter för att må bra. Önskad sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i Gnesta kommun är 88,04 % (kvinnor 87,37 % och män 91,57 %), vilket innebär att den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökat något sedan 2013-12-31 (totalt 87,79 % kvinnor 87,26 % män 90,55 %). För de större yrkeskategorierna i kommun ser motsvarande siffror ut på följande sätt: Barnskötare 87,79 % (kvinnor 87,99 % män 83,33 %) Förskollärare 97,79 % (kvinnor 97,79 %) Undersköterskor 84,56 (kvinnor 84,03 % och män 90,07 %) Vårdbiträden 82,41 % (kvinnor 82,03 % och män 100 %) Den största ökningen av sysselsättningsgrader har skett inom grupperna undersköterskor (82,59 % 2013-12-31)och vårdbiträden (78,74 % 2013-12-31) och i dessa grupper står kvinnor för den största ökningen. Samtliga anställda inom äldreboenden som inte har heltidsanställning har erbjudits en högre sysselsättningsgrad under viss tid, under förutsättning att man är flexibel och kan tänka sig arbeta på flera enheter. Hemtjänsten har fortsatt utvecklingsarbetet med att använda schemaläggningssystemet (Time Care) på bättre sätt för att kunna utnyttja flexibiliteten utifrån brukar- och verksamhetsbehoven. I dagsläget planeras personal på fasta rullande scheman utifrån hur personalen arbetar. Samtliga anställda inom hemtjänsten har tillfrågats om deras önskemål om en högre tjänstgöringsgrad. Ökning av tjänstgöringsgrad förutsätter att personalen arbetar flexibla arbetstider och att de kan alternera mellan flera olika enheter/arbetsgrupper. Samtliga anställda inom hälso- och sjukvårdsenheten har den sysselsättningsgrad som man önskar.

27

Gnestas ekonomi Resultat och prognos Kommunens resultat efter augusti uppgår till 8,5 mkr och prognosen för 2014 är 9,2 mkr. Det är framförallt de kommungemensamma posterna som bidrar till periodens resultat. Prognoserna för skatter och pensioner har förbättrats med 2,5 mkr vardera jämfört med budget och reavinster och inom finansnettot finns reavinster på 2,2 mkr. (mkr)

2012

2013

2014

Resultat efter augusti

17,3

-4,1

8,5

Prognos helår inkl budgeterat resultat 1,4 mkr Resultat helår 3

Budgetavvikelse och prognos per nämnd 4 Den totala budgetavvikelsen var 9,1 mkr, varav kommungemensamma poster stod för 9,0 mkr. Avvikelse mot budget efter aug månad

(mkr) Budget helår

Prognos avvikelse helår

Kommungemensamma poster

524,5

9,1

7,5

Kommunstyrelse

-40,0

0,9

0,5

18,5

-4,9

9,2

Miljö- och byggnämnd

-11,1

0

-0,2

7,2

1,5

-

Barn- och utbildningsnämnd

-251,3

0,7

0

Socialnämnd

-194,7

0,2

0

Kultur- och tekniknämnd

-26,0

-1,7

-0,8

0

-0,7

-0,8

1,4

9,2

7,8

Sammanställt resultat Det sammanställda resultatet efter elimineringar för Gnesta kommun tillsammans med bolagen är 8,7 mkr (-0,8 mkr per 201312 och -5,1 mkr per 201308 ).

Varav VA Renhållning Totalt exkl. VA/RH

Kommungemensamma poster Verksamhetsområdet visar en avvikelse på 9,1 mkr. Inom verksamhetsområdet finns budget för återbetalning av AFA-premier med 5 mkr. Det är osäkert om dessa kommer att betalas ut 2014, det innebär att utfallet påverkas negativt med ca 3,3 mkr för perioden januari-augusti. Det vägs dock upp av överskott för skatter, pensioner och finansnetto som prognostiseras ge ett överskott med 7,2 mkr samt medel för folkomröstning som inte kommer att användas 0,3 mkr. Nämnderna Kommunstyrelseförvaltningen Nämnden visar ett överskott på 0,9 mkr efter augusti och prognostiserar ett överskott på 0,5 mkr. Verksamhetsområde Kommunchef, Mark- och fastigheter och IT-verksamhet prognostiserar underskott, vilket vägs upp av övriga verksamhetsområden inom kommunstyrelseförvaltningen. Resultatet 2012 skiljer sig mot prognosen pga särskilda satsningar som beslutades sent under året.

3

4 Sammanställning per verksamhetsområde finns i avsnittet ekonomisk analys

28

Gnestas ekonomi Telefonikostnaderna överskrider budget och antal datorer och datamängd har också ökat vilket medför högre kostnader för back-up, licenser och hantering, totalt prognostiseras ett underskott på 300 tkr.

Elevhälsan visar liksom föregående år en positiv prognos 1,3 mkr. En djupare analys av resurserna kommer att göras inför budget 2015. Socialnämnden har en positiv budgetavvikelse på 0,2 mkr. Avvikelserna mellan verksamhetsområdena är kraftiga men nämnden förväntas ha ett resultat enligt budget vid årets slut.

För samhällsunderstödda resor prognostiseras ett överskott på 800 tkr beroende på att kollektivtrafikmyndighetens budget förändrades efter att budgeten i Gnesta kommun fastställdes.

Underskotten återfinns främst inom äldreboenden, hemtjänst och dagverksamhet -4,8 mkr (varav hemtjänst 3,4 mkr). Personalkostnaderna för hemtjänst är ännu inte i fas med beställda timmar. Inom vissa av äldreomsorgens verksamheter saknas budget för OB-tillägg. Även omsorg om personer med funktionsnedsättning prognostiserar med underskott, 1,3 mkr, underskottet avser främst personlig assistans. Försäkringskassans ersättningsmodell för sovande jour omfattar endast ett par timmar per natt. Det medför att kommunen har skyldighet att ersätta merparten av timmarna för nattpersonalen. Även behovet av personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har ökat.

Miljö- och byggnämnden har ökade kostnader med 250 tkr för ombyggnad av brandstationen. Underskottet, som beviljades av kommunstyrelsen i maj, vägs till viss del upp genom att övriga delar av nämndens verksamheter genererar ett överskott med 100 tkr. Barn- och utbildningsnämnden visar ett överskott på 0,7 mkr. Den största negativa avvikelsen finns inom verksamhetsområde förskola -1,2 mkr, vilket balanseras av överskott inom främst särskola och elevhälsa. Helårsprognosen visar på ett resultat enligt budget. Fler barn i förskolan gör att kostnaderna är högre än budgeterat. Antalet placerade barn sjunker något under hösten, vilket gör att viss del av underskottet återhämtas. Förskolans verksamheter har även vidtagit åtgärder inför hösten för att anpassa organisationen till de resurser som fördelas. Hela underskottet kommer dock inte kunna hämtas upp och förskolan prognostiserar därför ett underskott på 0,7 mkr.

Dessa underskott uppvägs bl a genom förbättrade rutiner för handläggning och uppföljning av bistånd som resulterat i minskade kostnader för köp av hemtjänst och hemsjukvård. Lägre kostnader för köp av externa platser. Ersättningar avseende personlig assistans till andra vårdgivare har också minskat. Totalt 2,4 mkr. Individ- och familjeomsorg har ett aktivt arbete för egenförsörjning och insatser på hemmaplan. Vakanta tjänster bidrar också till det prognostiserade överskottet, 1,5 mkr.

Även inom grundskolan prognostiseras ett underskott, 0,6 mkr. Anpassningar av organisationen har gjorts men de skolor som visade underskott under våren kan inte fullt ut hämta upp det till årets slut. Kostnaderna för kompletteringstrafiken har också ökat pga fler elever har rätt till skolskjuts.

Inom området för verksamhetstöd, uppföljning och tillsyn finns en budget för oförutsedda kostnader och prognosen visar på 2,7 mkr. Inom Kultur- och tekniknämnden är avvikelsen -1,0 mkr för den skattefinansierade delen. För helår prognostiseras ett nollresultat jämfört med budget för den skattefinansierade delen. För vatten- och avloppsenheten prognostiseras ett underskott med 0,8 mkr.

Inom gymnasieskolan förväntas ett underskott på 0,4 mkr pga elevers särskilda behov. Gymnasiekostnaderna är svårbedömda eftersom de är beroende av vilka program eleverna väljer, vilket inte är helt klart i augusti.

29

Gnestas ekonomi Inom den skattefinansierade delen visar fritidsverksamheten ett underskott. Badhuset planerade om- och tillbyggnad har skjutits fram pga överklaganden och badhuset har då fortsatt att ha öppet. Personalkostnaderna var inte budgeterade för den förlängda öppettiden och det har medfört ett underskott, dessutom minskade försäljningen av årskort då badet hade planerats att stänga under första kvartalet. På helår förväntas ett underskott på 0,4 mkr, varav 0,1 mkr avser uteblivna intäkter för uthyrning av konstgräsplan. Gata/park har ökade kostnader för åtgärdade belysningsstolpar, 0,2 mkr. Dessa kostnadsökningar vägs upp av reserv för oförutsedda kostnader och vakant tjänst. VAverksamheten har en avvikelse på -0,4 mkr efter augusti, främst på grund av omfattande insatser i vatten- och avloppsanläggningarna. Det handlar om kostnader för att åtgärda problem som borde ha genomförts de senaste 10-15 åren. Exempel på avvikelser vid tillsyn av miljöenheten/länsstyrelsen är driftsäkerhetsproblem, arbetsmiljöproblem och säkerhetsproblem om medborgare vistas nära anläggningarna. Även renhållningen har en negativ avvikelse -0,3 mkr, vilket beror på säsongsvariation och prognosen är ett nollresultat. Finansiella nyckeltal 31/8 2013

31/8 2014

Soliditet inklusive ansvarsförbindelse

27 %

30 %

Kassalikviditet

15 %

9,7 %

Nettokostnadsutveckling exklusive jämförelsestörande poster

9,0 %

0,3 %

Verksamhetens nettokostnader i % av skatteintäkter

102 %

98 %

haft ett negativt medelsaldo perioden juliseptember.

Nettokostnadsutvecklingen för perioden

januari-augusti är 0,3 % och har därmed fallit kraftigt från föregående års höga nivå. Verksamhetens nettokostnader ökade med 1,3 mkr jämfört med 30 mkr samma period föregående år. Verksamhetens kostnader motsvarar 98 % av skatteintäkterna per sista augusti. Nyckeltalet motsvarar nivån för god ekonomisk hushållning. Avstämning av verksamhetsmål Gnesta kommuns verksamhetsmål har karaktären av strävansmål som de förtroendevalda prioriterat för en mandatperiod. Det innebär att bedömningen av måluppfyllelsen baseras på i vilken utsträckning resultat uppnåtts och tillräckliga aktiviteter genomförts för respektive år. Uppföljningen av målen går därför ut på att analysera om kommunen är på rätt väg att uppnå målets avsikter eller om det fordras en ändrad kurs på den inslagna vägen. Kommunen bedöms uppfylla tre av åtta verksamhetsmål och återstående fem mål bedöms bli delvis uppfyllda i år. Det återstår fyra månader av året och i årsredovisningen görs en mer fullständig återrapportering av mått och aktiviteter som får utvisa om graden av måluppfyllels har förbättrats. En utförlig redovisning av måluppfyllelsen i delårsrapporten återfinns i avsnittet Gnestas mål. Uppföljningen av mål utgår från de mått som fastställts i kommunens Framtidsplan. I måluppföljningen ingår också andra indikatorer (medborgar/brukarundersökningar, aktiviteter, insatser, åtgärder etc) som underlag för en total bedömning av måluppfyllelse. 5.

Soliditeten är 3 % högre jämfört med samma

period föregående år och är på en tillräcklig nivå. I nyckeltalet räknas även ansvarsförbindelsen för kommande pensionsförpliktelser in med ca 192 mkr.

Kassalikviditet De likvida medlen underskrider de korta skulderna med 9,7 %. Kommunen har använt kontokrediten till och från under året och 5

30

Se vidare avsnittet Gnestas mål

Gnestas ekonomi

Avstämning av finansiella mål Gnesta kommun har tre finansiella mål: 1. Långsiktigt ska resultatbudgeten ge ett överskott (ökning av eget kapital) med 1,5 % av skatter och statsbidrag Gnesta kommun har beslutat om ett resultat nära 0 % av skatter och statsbidrag 2014. Årets prognos pekar på ett resultat motsvarande 1,7 %. Målet förväntas bli uppfyllt 2. Investeringarna ska vara självfinansierade till 100 % Målet förväntas bli uppfyllt 3. Det överordnade målet är att säkerställa att kommunen kan fullgöra sina långsiktiga pensionsåtaganden. Detta innebär att avkastningen på kommunens kapital enbart får användas till det långsiktiga pensionsåtagandet. Målet förväntas bli uppfyllt Balanskravet Om prognosen för 2014 står sig kommer Gnesta kommun att uppfylla det lagstadgade balanskravet. Resultat enligt balanskravsuträkningen är 6,2 mkr efter avräkning av reavinster med 2,3 mkr.

31

Gnestas nämnder och bolag Arrangemanget är ett samarbete mellan Kultur och teknikförvaltningens olika enheter, samt Kulturskolan.

Nämndernas verksamhet

Om- och tillbyggnad av badhuset Om- och tillbyggnaden av badhuset är i full gång. Det har varit många diskussioner om badhusets utformning och innehåll men vårens stora fråga har handlat om att lösa trafiksituationen i området. Det har bl a inneburit ett flertal möten med de närboende.

Trafikräkning Statistik och dokumentation av trafikflöden på kommunens gatunät är många gånger otillräcklig. Ny utrustning för trafikräkning har införskaffats och används i första hand för att kartlägga nuvarande trafiksituation på Storgatan. Bostadsgator har också undersökts med avseende på om bilister följer gällande hastighetsbestämmelse.

Utveckling av Thuleparken Under årets arbete med utformningen av Thuleparken kan konstateras att medborgardialog som verktyg i planeringsprocessen är mycket bra. Det kan också konstateras att många Gnestabor har väntat på att Thuleparken ska utvecklas.

Övertagande av Storgatan Gnesta kommun har under 2014 tagit över Storgatan och förberedelsearbetet för att kunna påbörja byggnationen av den östra rondellen pågår och plantering utefter Östra Storgatan planeras under hösten. Många kommuninvånare är intresserade av utvecklingen kring Storgatan och förväntningarna på bättre skötsel och vackrare infarter är höga.

Gång- och cykelplan En gång- och cykelplan antogs av kommunfullmäktige i juni. Syftet med gångoch cykelplanen är att främja möjligheterna och säkerheten att cykla i Gnesta kommun. Vidare ska Gnesta kommun genom gång- och cykelplanen få ett aktuellt planeringsunderlag både för översiktlig och detaljerad planering gällande cykeltrafik.

Ny lokal för Tekniska enheten I arbete med att hitta bättre arbetsförutsättningar för Teknikenheten har det tydligt framgått att enheten är sårbar och missar viktiga synergieffekter pga av dess geografiska spridning i Gnesta.

Uppsnyggning av Strömmen och Elektron Under våren och sommaren har Strömmen fått en ansiktslyftning. Golv är utbytta, nymålade väggar, inredning och ny disk. Allt är framtaget med medborgaren i fokus. Intervjuer med medborgare, medborgarförslag och personalens önskemål har legat till grund för designen och utformningen. Lokalen är nu ljus och tillgänglig för alla våra besökare. Elektrons båda salar har färdigställt med ljusa väggar och nya armaturer i B-salen och nya stolar i A-salen.

Koncernen Gnesta kommun Koncernen Gnesta kommun omfattar, förutom kommunens nämnder, Gnesta kommunkoncern AB. Gnesta kommunkoncern AB började sin verksamhet år 2009. Koncernen ska, med beaktande av kommunens vision och långsiktiga mål och med utgångspunkt i företagspolicyn för Gnesta kommun och dess bolag, ha en sammanhållande ägarroll för de kommunala bolag där kommunen har ett ägande med minst 50 procent av aktierna.

Kalaset Kalaset hölls för andra året i rad och lockade ca 3000 personer. I år delades dagen upp i Föreningarnas dag, där föreningarna kunde visa upp sig i Thuleparken, samt själva Kalaset som hölls på Strömmen-torget. På torget bjöds barnen på en stor fest med brandbilar, sopbil, källsorteringstävling, Bubblan (en husvagn full med berättelser), ansiktsmålning, glass, tandborstregn och en rad olika uppträdanden. Dragplåstret i år var Dogge Doggelito.

Eftersom kommunen har ett bestämmande inflytande i Gnesta kommunkoncern AB ingår den i den sammanställda redovisningen.

32

Gnestas nämnder och bolag Under sommaren 2014 har bolaget påbörjat en produktion av 42 nya lägenheter på området Frösjöstrand, lägenheterna beräknas vara klara 2015. Med en stark finansiell ställning, inga vakanser och bra kontroll på underhållet så ser framtiden ljus ut för bolaget.

Gnesta kommunkoncern AB 6 Gnesta kommunkoncern AB ägs till 100 % av Gnesta kommun. I Gnesta kommunkoncern AB ingår bolagen Gnestahem AB, Gnesta förvaltnings AB, Gnesta stadsnät AB och Gnesta centrumfastigheter AB. Koncernens resultat Resultatet för hela koncernen inklusive alla bolag (GKK) är 0,2 mkr (-2,3 mkr per 201312 och -1,0 mkr per 201308). Det sammanställda resultatet efter elimineringar för Gnesta kommun tillsammans med bolagen är 8,7 mkr (-0,8 mkr per 201312 och -5,1 mkr per 201308 ). Gnestahem AB är ett allmännyttigt bostadsbolag som äger och förvaltar 818 lägenheter och ett 20 tal lokaler i Gnesta kommun. Den totala förvaltade ytan uppgår till drygt 62 000 m2. Syftet med bolaget är att det på affärsmässiga grunder ska bygga och förvalta bostäder och lokaler för såväl kommersiella som för kommunala ändamål. Bolaget ska eftersträva ett varierat utbud av bostäder för att tillgodose olika boendes önskemål.

Gnesta förvaltnings AB Bolaget hyr ut i stort sett samtliga lokaler till Gnesta kommun. Gnesta Förvaltnings AB är tidigt med i processen om nya kommunala lokaler vilket är en förutsättning för att både ändamålsenliga och ekonomiska lönsamma lokaler ska kunna erbjudas. Bolagets samtliga lokaler är uthyrda med fleråriga kontrakt. En moderninsering och ombyggnad av simhallen i Gnesta har påbörjats under sommaren 2014 och beräknas vara klart till sommaren 2015. Bolaget köpte Åsbackaskolan av Specialfastigheter i Sverige AB i augusti. För närvarande hyr Specialskolemyndigheten lokalerna med kontrakt till 2017-06-30 och 2019-11-30 och meningen är att Gnesta kommun successivt kommer att flytta in i lokalerna.

Bolaget inte haft några vakanta lägenheter och bolagets andel av det totala lägenhetsbeståndet i Gnesta kommun uppgår till 63 %. Gnestahems intressebank hade 3 269 intressenter den 31 aug 2014.

6

Jämförelsevärden från 2012 presenteras inom parantes

33

Gnestas nämnder och bolag Gnesta stadsnät AB Verksamheten är att förvalta och driva fiberoptiskt stadsnät i Gnesta. För att få fart på utbyggnaden av bredband i kommunen beslutade kommunfullmäktige och kommunstyrelsen att bolaget ska säljas. Ett aktieöverlåtelseavtal godkändes av kommunstyrelsen i juni, men beslutet överklagades. I väntan på dom i Förvaltningsrätten så kvarstår bolaget i kommunal ägo.

långsiktigt bästa villkor för ägarnas finansiella verksamhet. Kommunen har 1,79 % andelar i Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet som verkar som huvudman för länets kollektivtrafik. Kommunen äger 100 aktier motsvarande 2 % i Energikontoret Mälardalen AB. Energikontoret ska verka för en hållbar energiutveckling i Mälardalen genom att bidra till ökad medvetenhet om och agerande för energi- och klimatfrågor

Gnesta centrumfastigheter AB Bolaget äger och förvaltar fastigheterna vid Strömmentorget i centrala Gnesta. I beståndet finns både bostäder och lokaler. Fastighetsbeståndet utgör en viktig del i arbetet med att förnya Gnesta centrum.

Gnesta kommun äger också tre aktier i Sörmlands turismutveckling AB à 1 tkr. Sörmlands turismutveckling AB’s uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisationer i Sörmland verka för ökad lönsamhet och tillväxt inom turistnäringen i länet genom länsgemensam marknadsföring och produktutveckling.

Övriga aktieinnehav I följande juridiska personer äger inte kommunen något bestämmande inflytande varför de inte ingår i den sammanställda redovisningen. Gnesta kommun har ett andelskapital i kreditmarknadsbolaget Kommuninvest med 420 tkr, som ägs och garanteras av fler än 260 svenska kommuner och landsting. Bolagets syfte är att utifrån kommunal värdegrund skapa

Gnesta kommun har en andel i Byggnadsföreningen Gryts Föreningshus i Stjärnhov. Föreningen har som syfte att förvalta en byggnad med samlingslokal som hyrs ut till föreningar. Kommunen äger också 6,5 andelar i Daga Vattenregleringsföretag.

34

Gnestas medarbetare Personalvolymen minskat något Antalet månadsavlönade den 31 augusti 2014 uppgick till 748 personer (628 kvinnor och 120 män). Omräknat till årsarbetare (heltidsanställda) motsvarar detta 666 årsarbetare. Personalvolymen har minskat med 8 personer. Omräknat till årsarbetare motsvarar minskningen 7,7 årsarbetare. 84 % av kommunens anställda är kvinnor och 16 % är män, vilket är oförändrat sedan årsslutet 2013. Andelen tillsvidareanställda oförändrad 91 % av kommunens månadsavlönade är tillsvidareanställda vilket är i stort oförändrat sedan årsslutet 2013. 15 % går i pension inom 7 år 15 % av kommunens anställda är 60 år och äldre och förväntas gå i pension inom 7 år, vilket är något större andel jämfört med årsslutet 2013. Sjukfrånvaron ökar Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid var ca 6,2 % under perioden 1 juli 2013 till 30 juni 2014 för kommunens anställda, vilket är en ökning jämfört med helåret 2013 då sjukfrånvaron utgjorde 5,9 % av ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron ökar inom barn- och utbildningsförvaltningen samt inom socialförvaltningen. Sjukfrånvaron har ökat bland både kvinnor och män. Sjukfrånvaron minskar i åldersgruppen 30-49 och ökar inom övriga åldersgrupper. Antalet sjukfrånvarodagar som är 60 dagar eller fler står för 47,6 % av den totala sjukfrånvaron, vilket är en ökning sedan helåret 2013. Ökningen av sjukfrånvaron inom barn- och utbildningsförvaltningen ses främst inom förskolan medan grundskolans sjukfrånvaro har minskat något. I analysen av detta konstateras att en del av den långvariga sjukfrånvaron är svår för chefer och medarbetare att påverka då den inte är arbetsrelaterad Däremot finns det all anledning att fortsätta arbetet med att förbättra arbetsmiljö, medarbetarskap och ledarskap för att brister i detta inte ska leda till ohälsa.

35

Gnestas medarbetare Nyckeltal Antal månadsavlönade samt årsarbetare Nämnd

Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Kultur- och tekniknämnden Totalt

Antal Årsarb Antal Årsarb Anställda Anställda 2013-12-31

337

309,1

334 30 11

2014-08-31

336

303,4

283,7 28,2 11

323 31 14

276,9 29,5 14

46

41,3

46

41,8

756

673,3

748

665,6

Antal månadsavlönade samt årsarbetare fördelat på kvinnor och män. Nämnd

Antal Årsarb Antal Årsarb Anställda kvinnor Anställda kvinnor män

Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Kultur- och tekniknämnden Totalt

289

263,1

47

40,3

289 21 9

245,8 19,5 9

34 10 5

31,1 10 5

21

17,4

25

24,4

628

554,8

120

110,8

Total sjukfrånvaro i % Nämnd

2013

2013-07-01--2014-0630 Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män 5,9 6,2 3,6 6,5 6,73 5,1

Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden 6,7 Kommunstyrelsen 2,2 Miljö- och 5,4 byggnämnden Kultur- och 3 tekniknämnden Totalt 5,9

7,1 1,9 10,4

4,7 2,9 1,4

6,87 1,62 4,62

7,02 1,48 8,41

6,04 1,88 1,11

3,5

2,7

2,87

2,23

3,29

6,4

3,6

6,2

6,6

4,6

Tabellen visar den totala sjukfrånvaron i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid.

36

Framtiden – Vad händer i Gnesta Ny nämndsorganisation En politisk referensgrupp har sett över kommunen nämndsorganisation och lämnade ett förslag som det beslutades om under våren. Förslaget innebar förändringar för alla nämnder. Den största förändringen är att kultur- och tekniknämnden upphör. Ansvarsområdet delas upp på kommunstyrelsen och Miljö- och samhällsbyggnadsnämnen. År 2015 får även flera av nämnderna nya namn och till viss del ändrade ansvarsområden.

Klämmingen och pumpa det till nuvarande vattenverk. En plan för ombyggnation av befintligt vattenverk med ny teknik håller också på att utarbetas. Syftet med en ny vattentäkt är dels att säkra vattenförsörjningen över tid, dels att höja kvalitén på drickvattnet. Samarbete med Syvab Kommunfullmäktige fattade i våras beslut om att inleda samarbete med Syvab (Sydvästra stockholmsregionens va-verksaktiebolag) gällande möjligheten att pumpa Gnestas avloppvatten till Himmerfjärdsverket i Botkyrka kommun. För att dessa planer ska förverkligas krävs att Södertälje genomför liknande beslut under den närmaste tiden. En realistisk tidshorisont för avvecklandet av reningsverket är 7-10 år. Lösningen för Gnesta del förutsätter en ny avloppsledning mellan Gnesta och Mölnbo. Lösningen förutsätter också ett intensifierat arbete med att åtgärda sk ovidkommande vatten, dvs dagvatten som idag hamnar i reningsverket i Gnesta bl a till följd av inläckage i avloppsledningar. Att transportera regnvatten till Himmerfjärdsverket för rening är inte ekonomiskt hållbart.

Köp av Åsbackaskolan Kommunen förvärvade Åsbackaskolan den 15 augusti. Förvärvet innebär att kommunen kommer kunna samla en stor del av den kommunala verksamheten i Åsbackaskolans lokaler. Därmed kan kommunen kliva ur ett antal externt förhyrda lokaler. På sikt innebär detta stora besparingar i lokalkostnad och effektivisering i verksamheten. Nytt äldreboende och nytt LSS-boende Socialnämnden har fått i uppdrag att projektera ett nytt äldreboende med 40 platser. Äldreboendet beräknas bli inflyttningsklar år 2017. Socialnämnden har utifrån behovsinventering föreslagit till Kommunfullmäktige en förprojektering av ett nytt LSS boende med sex platser.

Avloppsledning från Laxne till Gnesta För närvarande pågår förprojektering av ny avloppsledning från Laxne till Gnesta. Avloppsledningen ersätter befintligt avloppsreningsverk i Laxne och beräknas färdigställas under 2016.

Försäljning av Gnesta stadsnät AB Kommunstyrelsen godkände i våras en försäljning (ett aktieöverlåtelseavtal) av Gnesta stadsnät AB till Teliasoneraägda bolaget Skanova AB. Beslutet överklagades dock och har inte vunnit laga kraft. Syftet med försäljningen är att få in en aktör med resurser och kompetens som kommunen saknar för att nå ett av målen i den nationella IT-strategin: Att 90 procent av kommunens hushåll ska ha fått ett erbjudande om bredband senast år 2020.

Övertagande av Storgatan Gnesta kommun har under 2014 tagit över Storgatan. Övertagandet är strategiskt viktigt för att komma vidare med centrumutvecklingen och skapa mer attraktiva infarter. Förberedelsearbetet för att kunna påbörja byggnationen av den östra rondellen pågår och plantering utefter Östra Storgatan planeras under hösten.

Ny råvattentäkt i Gnesta Arbetet med att se över förutsättningarna för den framtida vattenförsörjningen till Gnesta tätort har påbörjats och arbetet kommer att intensifieras kommande år. Målet är att hitta en ny råvattentäkt och anlägga ett nytt ytvattenverk på samma plats som det befintliga vattenverket. En möjlig lösning är att ta råvatten från

Program för Norra Gnesta Ett planprogram för Norra Gnesta tätort togs i kommunfullmäktige i mars 2014. Förslaget innehåller 200-250 bostäder på tomter i storleken 1000-1200 kvm. Planprogrammet för Norra Gnesta tätort lägger grunden för fortsatt planering i området och kan tillsammans med redan detaljplanerade

37

Framtiden – Vad händer i Gnesta Handlingsplan för arbetet mot våld i nära relationer Socialnämnden antog handlingsplanen för arbetet med våld i nära relationer inom socialnämnden i Gnesta kommun samt godkände kartläggning av omfattningen i Gnesta kommun för åren 2012 och 2013. Informationsarbete har bedrivits genom att sprida information internt och externt om arbetet med våld i nära relationer.

områden på sikt ge möjlighet till 500 nya bostäder. Bl a planeras området utifrån en framtida möjlighet med bro över järnvägen. Ett reservat för ny skoltomt ingår söder om Jagbacken. Kommunstyrelsen beslöt att uppdra miljö- och byggnämnden att som en första etapp påbörja ett planarbete för ett område med cirka 10 tomter i Framnäsvägens förlängning. Programhandling för centrum Två förslag till utformning av Gnesta centrum har tagits fram av två arkitektkontor. Kommunen har redovisat dessa för Gnestaborna under våren vid olika s.k. medborgardialoger där de fått möjlighet att ta ställning till de olika delarna i förslagen. Förslagen innehåller bl a förslag på hur förutsättningarna för handeln kan förbättras, hur gator, parker och torg kan förbättras, var nya bostäder kan tillkomma och hur kontakten med Frösjön kan förbättras. Kommunen arbetar vidare med olika delar. Arkitektförslagen innehöll även olika förslag till utformning av Thuleparken. I juni beslutade kommunstyrelsen om utformningen och en första etapp kommer att påbörjas under hösten.

Förutsättningar för ökad måluppfyllelse i grundskolan Utifrån elev- och föräldraenkäten som genomfördes av barn- och utbildningsförvaltningen våren 2014 visar sig följande: De föräldrar som svarat på enkäten i förskolan anser att barnen trivs (98 %), föräldrar känner sig välkomna och personalen visar barnen respekt (98 %). Grundskolans föräldrar som besvarat enkäten anser, liksom förskolans föräldrar, att de är välkomna till skolan (96 %), upplever att barnen är trygga och trivs (93 %) och att personalen visar respekt. Eleverna åk 3-9 känner sig trygga i skolan och med sina klasskamrater (95 %). De trivs också med sin skola och sina klasskamrater (93 %). Dessutom upplever eleverna att lärarna förväntar sig att de ska nå målen.

Ny översiktsplan Under nästa mandatperiod måste en ny översiktsplan tas fram. Ett förslag om tidsplan, ekonomi och arbetsformer kommer att presenteras under hösten. Arbetet beräknas kunna påbörjas 2015 och kommer att ta 2-3 år fram till ett antagande i kommunfullmäktige.

Trygghet och trivsel bland eleverna och positiva förväntningar från lärare är enligt forskningen av stor betydelse för ökad måluppfyllelse. Resultaten från 2014 är avsevärt bättre än 2013, så grunden finns för att uppnå ett jämnare elevresultat på sikt.

Beläggningsprogram Ett beläggningsprogram för kommunens gator och cykelvägar kommer att tas fram under hösten 2014. Till grund för detta ligger en undersökning med mätfordon som genomfördes 2013.

Förändrad skolorganisation för ökad måluppfyllelse En omorganisation genomfördes under våren inom grundskolan. Skolorna i ytterområdena, främst skolorna i Laxne och Stjärnhov. Det medför också att antalet medarbetare blir färre eftersom resurserna styrs av antalet elever. Ett prioriterat utvecklingsområde är ökad måluppfyllelse. Genom att knyta Laxne skola till Dansutskolan och Kvarnbackaskolan till Frejaskolan F-5 har respektive rektor ett

Föreskrifter om bemanning Socialstyrelsens föreskrifter om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilt boende väntas träda i kraft den 31 mars 2015. Detta innebär bl.a. att äldreomsorgen behöver handlägga och följa upp hemtjänstinsatser inom särskilt boende.

38

Framtiden – Vad händer i Gnesta uppdrag att öka utbytet mellan sina respektive skolor. Ett pedagogiskt utbyte mellan fler pedagoger skapar förutsättningar för utveckling med syfte att förbättra elevernas måluppfyllelse. Omsorg på obekväma tider Kommunen ska enligt skollagen sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds, i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt. Efterfrågan på omsorg på obekväma tider har ökat under våren. Det medför att överväganden måste göras för att kunna tillmötesgå efterfrågan på denna omsorgsform. Ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande flyktingbarn ökar i antal nationellt men också Gnesta kommun. De ungdomar som placeras här har rätt till skolgång. För att ge dessa ungdomar en positiv kunskapsutveckling ställs stora krav på de skolor som tar emot dem. Både resurser och kompetens behöver ses över. Utbildning i svenska för invandrare En statlig SFI-utredning (SOU 2011:05) har just genomförts kring ökad valfrihet och individuell anpassning i SFI och man föreslår att en "skolpeng" ska införas så att eleven fritt kan välja utbildningsanordnare. Utredningen föreslår också att SFI ska bli en del av KomVux för att eleverna lättare ska kunna läsa komvux-kurser i kombination med SFI. Det flaggas också för att en "skolpeng" ska införas även för KomVux, samt att rätten att läsa in grundläggande högskolebehörighet ska utökas. Förslaget skulle kunna få som konsekvens för Gnesta att elever väljer andra utbildningsanordnare samtidigt som rätten att studera stärks, vilket innebär en ökad kostnad för oss. En översyn av vuxenutbildningsutbudet och efterfrågan behöver därför göras.

39

Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning.

uppskrivningen av ansvarsförbindelsen tas som en kostnad i resultaträkningen medan utbetalningar från ansvarsförbindelsen tas direkt från balansräkningen.

Periodiseringar Periodiseringar har skett för att ge en rättvisande bild av kommunens finansiella ställning för den aktuella perioden. Det innebär att utgifter kostnadsförs den period förbrukningen skett och inkomster intäktsförs den period intäkterna avser.

Kommunen har även bokfört övriga avsättningar, det vill säga förpliktelser som är ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska betalas. Avsättning för Citybanan baseras på ett regerings-beslut. Kalkylen indexuppräknas utifrån basår januari 2008 och sker i slutet av varje år.

Villkorade bidrag som sträcker sig över flera redovisningsperioder intäktsredovisas i takt med att villkoren bedöms vara uppfyllda.

Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivning sker på ursprungligt anskaffningsvärde.

Väsentlighetsprincipen utgör utgångspunkten vid periodisering av kostnader och intäkter. I bokslutsanvisningen anges att belopp över 20 000 kronor ska periodiseras.

För att inventarier ska gå under benämningen förbrukningsinventarier, korttidsinventarier eller inventarier av mindre värde, ska de ha en ekonomisk livslängd på högst 3 år eller ha ett anskaffningsvärde exklusive moms som understiger ett halvt prisbasbelopp. Inventariet blir då inte föremål för avskrivning utan kostnadsförs i sin helhet i samband med anskaffningen.

Avsättningar Semesterlöneskulden, det vill säga skulden till personalen för sparade semesterdagar och okompenserad övertid, redovisas som kortfristig skuld. Förändringen av semesterlöneskulden bokförs vid årsbokslutet. Det beror dels på att aktuell skuld per 31 augusti 2014 inte blir klar förrän i månadsskiftet september/oktober, men framförallt ger skuldförändringen en missvisande bild per sista augusti eftersom skulden då är som lägst efter ett högt semesteruttag.

Inköp över ett halvt basbelopp aktiveras i balansräkningen som en investering, förutsatt en livslängd på minst 3 år. Kalkylränta på 2,9 procent har belastat samtliga investeringar i anläggningsregistret.

Den del av pensioner till personalen som kan hänföras till det individuella valet har särredovisats och klassificerats som kortfristig skuld i balans­räkningen. Övriga pensionsåtaganden, som visstids- eller garantipension och intjänad pension på lönedelar över 7,5 basbelopp, redovisas under avsättningar i balansräkningen.

Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Viss vägledning för bedömning finns i Sveriges Kommuner och Landstings förslag till avskrivningstider och Rådet för kommunal redovisnings skrift om avskrivningar.

Pensionsåtagandet före 1998 redovisas som ansvars­förbindelse. Beräkningen av kommunens pensions­åtagande bygger på de förutsättningar som anges i RIPS 07. I delårsrapporten finns också en beskrivning av hur resultat- och balansräkning skulle påverkas om ansvarsförbindelsen inklusive löneskatt lyfts in i balansräkningen via eget kapital och

40

Redovisningsprinciper Komponentavskrivningar Kommunen har under året inlett arbetet med komponentavskrivning. Syftet är att felaktigheter vad gäller avskrivningar, dvs periodiseringar av anskaffningsutgifter, i framtida resultaträkningar minimeras.

Redovisningsprinciperna kan därför skilja något mellan de ingående enheterna. Det rör sig dock om i sammanhanget marginella skillnader, som inte i någon väsentlig grad påverkar koncernens resultat och ekonomiska ställning. Där så har varit möjligt, har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande.

Det pågår främst en genomgång av kommunens gator och VA-anläggningar i anläggningsregistret. Beloppsgränser för en komponent är beräknad till 500 tkr. Exploateringsfastigheter som ska avyttras klassificeras som en omsättningstillgång. Utgångspunkten för omklassificeringen av en exploateringsfastighet från anläggnings- till omsättningstillgång är att detaljplanen vunnit laga kraft och att avtal upprättats med exploatören för igångsättning av markarbeten. Intäkter och kostnader från exploateringar går via resultaträkningen och nollställs sedan mot balansräkningen. Först när exploateringen är färdig kommer underskottet eller överskottet att påverka resultatet 7. Finansiella tillgångar Kommunens pensionsmedelsportfölj är klassificerad som omsättningstillgång. Portföljens förvaltning regleras i av fullmäktige antagen finanspolicy. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen för koncernen Gnesta kommun har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Konsolideringen innebär att kommunens och Gnesta kommunkoncern AB:s räkenskaper sammanförts efter eliminering av alla koncerninterna mellanhavanden och att endast de ägda andelarna (räkenskapsposterna) har tagits med. Den sammanställda redovisningen är grundad på erhållen delårsrapport från Gnesta kommunkoncern AB. För Gnesta kommunkoncern AB gäller bokföringslagen och för kommunen har redovisningen skett enligt den kommunala redovisningslagen. 7

Se även investerings- och exploateringsverksamhet

41

Resultaträkning & balansräkning

Resultaträkning GNESTA KOMMUN

SAMMANSTÄLLD Budget

Prognos

Utfall

Helår

Helår

Helår

Prognos

Utfall

Utfall

Utfall

Helår

Helår

2013

201408

201308

2014

2013

93 712

103 172

94 951

0

152 847

-427 751

-422 296

0

-643 469

0

0

0

6 966

-18 904

-17 289

0

-25 070

-343 483

-344 634

0

-508 726

430 105

293 254

287 170

0

430 105

91 262

68 726

60 897

0

91 262

4 499

2 370

2 243

0

3 096

Utfall

Utfall

Not

201408

201308

2014

2014

Verksamhetens intäkter

1

63 218

56 500

101 401

101 301

Verksamhetens kostnader

2

-412 614

-405 594

-631 267

-629 310

-615 649

Jämförelsestörande kostnader

3

0

0

0

0

6 966

4

-7 011

-6 007

-13 165

-11 665

-9 054

-356 407

-355 101

-543 031

-539 674

-524 025

5

293 254

287 170

438 312

439 883

6

68 726

60 897

102 185

103 088

Finansiella intäkter

7

3 577

3 147

4 200

6 200

Finansiella kostnader

8

Tkr

Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning

Resultat före extraordinära poster

-662

-200

-297

-297

-372

-12 211

-10 737

0

-15 937

8 488

-4 087

1 369

9 200

1 469

8 656

-5 061

0

-200

8 488

-4 087

1 369

9 200

1 469

8 656

-5 061

0

-797

Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader -597

Skattekostnader PERIODENS RESULTAT Omstruktureringskostnader/Citybanan Reavinst PERIODENS RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET

0

0

144

-2 290

-139

-362

6 198

-4 226

1 251

42

Resultaträkning & balansräkning Balansräkning Tkr

Tillgångar

Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar

Not

Gnesta kommun 201408

Eget kapital därav periodens resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder

Pensionsförpliktelse intjänad före 1998, inkl.löneskatt 24,26% Kommunal borgen Gnesta kommunkoncern AB, Gnestahem AB och Gnesta förvaltnings AB Borgen och förlustansvar Egna hem Operationella Leasingavgifter 12 mån och framåt Framtida Hyror med förfall överstigande 5 år. Summa ansvarsförbindelser Förvaltningsuppdrag

201312

1 070

689

1 118

71 083 28 000 99 083 125 010 224 734

65 614 21 069 86 683 125 010 212 763

707 479 39 527 747 006 4 440 752 135

593 383 31 265 624 648 5 572 631 338

26 749 45 263 127 389 8 264 207 665

25 592 57 578 121 699 21 718 226 587

26 921 45 878 127 389 37 428 237 616

25 765 55 082 121 699 30 172 232 718

432 399

439 350

989 751

864 056

17

-322 225 -8 488

-313 737 -1 469

-309 028 -8 656

-299 892 5 046

18 19

-8 306 -17 498 -25 804

-8 763 -17 498 -26 261

-8 306 -17 498 -25 804

-8 763 -17 979 -26 742

20 21

0 -84 370 -84 370

0 -99 352 -99 352

-550 077 -104 842 -654 919

-391 195 -146 227 -537 422

-432 399

-439 350

-989 751

-864 056

191 964

194 985

550 077

423 329

0 6 987

0 8 883

375 277 1 124 305

367 911 995 108

1 110

1 110

10 11 12

13 14 15 16

Summa Eget kapital, avsättningar och skulder

Panter och Ansvarsförbindelser

Sammanställd 201408

641

9

Summa Tillgångar

Eget kapital, avsättningar och skulder

201312

22

43

Resultaträkning & balansräkning Tilläggsupplysning sammanställd redovisning Tkr

Bidrag, tillskott och utdelningar Bolag:

Gnesta kommun Gnesta kommunkoncern AB Gnestahem AB Gnesta förvaltning AB Gnesta stadsnät AB Gnesta centrumfastigheter AB

Ägartillskott Koncernbidrag Givna Mottagna Givna 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Kostnader, intäkter, fordringar och skulder Bolag

Gnesta kommun Gnesta kommunkoncern AB Gnestahem AB Gnesta förvaltning AB Gnesta stadsnät AB Gnesta centrumfastigheter AB

Försäljning Köpare 43 023 104 2 902 2 004 0 0

Säljare 5 010 0 1 711 41 312 0 0

Lån

44

Givna 0 0 0 0 0 0

Mottagna 0 0 0 0 0 0

Mottagna 0 0 0 0 0 0

Utdelning Givna Mottagna 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Borgen

Givna Mottagna 549 944 0 0 45 400 0 223 544 0 281 000 0 0 0 0

Resultaträkning & balansräkning Kommunen Not 1.Verksamhetens intäkter (tkr)

Koncernen

201408

201308

201408

201308

159 236 -96 018

169 562 -113 062

0 0

0 0

Verksamhetens intäkter varav försäljningsmedel varav taxor och avgifter varav hyror och arrende varav bidrag varav försäljning av verksamhet varav övriga förvaltningsintäkter

63 218 3 491 33 461 1 571 19 860 4 835 0

56 500 2 940 31 953 1 515 18 522 1 570 0

103 172 3 491 33 461 40 344 19 860 4 835 1 181

94 951 2 940 31 953 39 554 18 522 1 570 412

Not 2. Verksamhetens kostnader (tkr)

201408

201308

201408

201308

Inklusive interna poster avgår interna poster

-508 632 96 018

-518 656 113 062

0 0

0 0

Verksamhetens kostnader varav entreprenader och köp av verksamhet varav bidrag varav personalkostnader

-412 614

-405 594

-427 751

-422 296

-97 413 -9 721 -227 320

-92 941 -10 119 -227 935

-97 413 -9 721 -238 577

-92 941 -10 119 -238 936

-42 001

-41 697

0

0

-36 159

-32 902

-82 040

-80 300

201408 0 0 0 201408 -429 -2 098 -4 484 -7 011 201408 292 422 1 096 -264 293 254

201308 0 0 0 201308 -438 -1 808 -3 761 -6 007 201308 288 268 -1 863 765 287 170

201408 0 0 0 201408 -429 -13 085 -5 390 -18 904 201408 292 422 1 096 -264 293 254

201308 0 0 0 201308 -471 -12 151 -4 667 -17 289 201308 288 268 -1 863 765 287 170

201408

201308

201408

201308

Inklusive interna poster avgår interna poster

varav lokalkostnader varav förbrukning och främmande tjänster Not 3. Jämförelsestörande poster (tkr) Indexuppräkning Citybanan Förändring pensionsskuld pga räntesänkning Summa Not 4. Avskrivningar (tkr) Immateriella tillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa Not 5. Skatteintäkter (tkr) Preliminär skatteinbetalning Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa Not 6. Generella statsbidrag och utjämning (tkr) Bidragsintäkter Inkomstutjämningsbidrag Reglerings-/stukturbidrag Kommunal fastighetsavgift

50 005 2 332 13 497

49 814 3 169 13 252

50 005 2 332 13 497

49 814 3 169 13 252

2 297 595 68 726 201408 1 661 35 0 1 292 589 3 577 201408 -10 -21 -59 -572 -662

-4 381 -957 60 897 201308 2 133 98 0 916 0 3 147 201308 -6 -12 -169 -13 -200

2 297 595 68 726 201408 1 663 35 0 0 672 2 370 201408 -11 559 -21 -59 -572 -12 211

-4 381 -957 60 897 201308 2 145 98 0 0 0 2 243 201308 -10 543 -12 -169 -13 -10 737

201408

201312

201408

201312

3 697 0 0 3 697

3 697 0 0 3 697

3 941 0 0 3 941

3 941 0 0 3 941

-2 627 -429 - 3 056

-1 970 -657 -2 627

- 2 823 -429 -3 252

-2 117 -706 -2 823

641 3-5 år

1 070 3-5 år

689 3-5 år

1 118 3-5 år

Bidragskostnader Kostnadsutjämningsavgift Utjämningsavgift LSS Summa Not 7. Finansiella intäkter (tkr) Ränteintäkter Ränteintäkter kundfordringar Ränta på reverslån Borgensavgift Övriga finansiella intäkter Summa Not 8. Finansiella kostnader (tkr) Räntekostnader Dröjsmålsränta Bankavgifter Övriga finansiella kostnader Summa Not 9. Immateriella anläggningstillgångar (tkr) Anskaffningsvärde Vid årets början Årets investeringar Avyttrat under året Summa Avskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar Summa Utgående bokför värde Avskrivningstider Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Pågående investeringar avskrivs ej

Not 10. Materiellla anläggningstillgångar (tkr) Anskaffningsvärde Vid årets början Årets investeringar Avyttrat under året Utrangeringar/omklassificiering Summa Avskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar Summa

Kommunen

Koncernen

201408

201312

201408

201312

128 699 7 567 0 0 136 266

121 360 7 339 0 0 128 699

789 709 129 379 0 - 2 191 916 897

751 510 40 467 -1 828 0 790 149

-63 085 -2 098 -65 183

-60 373 -2 712 -63 085

-196 328 -13 090 -209 418

-179 011 -17 755 -196 766

707 479

593 383

344 188 38 127 11 750 251 897 61 517 707 479 10-50 år

231 793 33 232 11 121 255 720 61 517 593 383 10-50 år

201408

201312

80 074 13 779 -128 93 725

73 852 6 756 0 80 608

Utgående bokfört värde 71 083 65 614 Varav: Verksamhetsfastigheter 553 608 Fastigheter för affärsverksamhet 38 127 33 232 Publika fastigheter 11 750 11 121 Bostadsfastigheter 0 0 Mark/markanläggning 20 653 20 653 Summa 71 083 65 614 Avskrivningstider 10-50 år 10-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Pågående investeringar avskrivs ej Not 11. Maskiner och inventarier (tkr) 201408 201312 Anskaffningsvärde Vid årets början 63 477 57 668 Årets investeringar 11 542 6 343 Avyttrat under året -128 0 Summa 74 891 64 011 Avskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar Summa

-42 407 -4 484 -46 891

-37 257 -5 685 -42 942

-48 808 -5 390 -54 198

-42 735 -6 608 -49 343

Utgående bokfört värde Varav: Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden

28 000

21 069

39 527

31 265

2 878 24 5 447 4 824

2 359 0 6 174 4 026

2 878 24 5 447 4 824

2 359 0 6 174 4 026

Kultur- och tekniknämnden

14 827

8 510

14 827

8 510

11 527 39 527 3-20 år

10 196 31 265 3-20 år

201408

201312

756 -115 420 0 0 0 2 435 944 4 440

756 -115 420 0 0 0 3 567 944 5 572

Bolagen 0 0 Summa 28 000 21 069 Avskrivningstider 3-20 år 3-20 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Pågående investeringar avskrivs ej. Not 12. Finansiella anläggningstillgångar 201408 201312 (tkr) Aktier i koncernföretag 55 856 55 856 Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar -115 -115 Andelskapital i Kommuninvest * 420 420 Obligationer 0 0 Reversfordran Gnesta förvaltnings AB 0 0 Reversfordran Gnesta kommunkoncern AB 66 200 66 200 Övriga långfristiga fordringar 1 705 1 705 Bostadsrätt 944 944 Summa 125 010 125 010

*Gnesta kommun har i maj 2011 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 279 kommuner som per 2014-06-30 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelse. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Gnesta kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-06-30 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 274 758 mkr och totala tillgångar till 276 295 mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 225,1 mkr per 2013-12-31 och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 226,7 mkr.

Not 13. Förråd, lager och expl.fast (tkr) Förråd Expl. Fasanvägen, Laxnevägen servis Expl Björnlundagården 1:1 servis Expl. Thulegatan 1:1, Frösjöstrand servis Expl gatukostnader Fasanvägen Expl. Gnesta tätort Mårdstigen Expl. Vackerby 3:3, 4:70 Expl. Gnesta 38:17 Expl gatukostnader Frösjöstrand Expl. Björnlunda 1:5 och del av 1:1 Expl. Ytterby 4:24 Expl. Vesslevägen

45

201408 0 243 33 81 300 -202 -1 038 1 734 225

201312 0 243 33 0 291 -202 -1 038 1 790 0

201408 172 243 33 81 300 -202 -1 038 1 734 225

201312 173 243 33 0 291 -202 -1 038 1 790 0

128

128

128

128

-1 313 -296

-1 313 -296

-1 313 -296

-1 313 -296

Resultaträkning & balansräkning Forts förråd, lager och expl.fast (tkr) Expl. Österkärv, Gnesta 84:14, Gnestahöjden Expl. Prästhopen 2:1,2:2, industri Expl. Prästhopen 2:1,2:2, bostad Expl. Vackerby industriområde Expl. Gnesta tätort (Thulegatan) Expl. Gnesta Centrum Expl. Vackerby Hage 2+ Norra Vackerby Expl. Framnäs (villor+förskola) Expl. Skenda (Aspliden) Expl. Stationsområdet Expl. Färdigst, Frönäs Gärde, Hovgården Summa Not 14. Fordringar (tkr) Kundfordringar Momsfordran Fordringar skattekonto Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader Upplupna skatteintäkter Upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Summa Not 15. Kortfristiga placeringar (tkr) Obligationer, värdepapper Summa Not 16. Kassa och bank (tkr) Kassa

Kommunen 201408 992 5 079 10 259 678 199 623 795 1 537 374 -151 6 469 26 749 201408 3 605 3 587 66 350 15 688 18 859 0 3 108 45 263 201408 127 389

201312 978 5 116 10 139 678 195 0 779 1 537 374 -151 6 311 25 592 201312 6 729 4 016 69 2 313 14 329 22 598 7 088 436 57 578 201312 121 699

Koncernen 201408 992 5 079 10 259 678 199 623 795 1 537 374 -151 6 469 26 921 201308 4 473 3 587 66 571 15 214 18 859 0 3 108 45 878 201408 127 389

201312 978 5 116 10 139 678 195 0 779 1 537 374 -151 6 311 25 765 201208 7 169 4 016 69 3 278 10 428 22 598 7 088 436 55 082 201312 121 699

127 389 201408 83

121 699 201312 148

127 389 201408 92

121 699 201312 152

Plusgiro

0

431

11 970

431

Bank Summa

8 181 8 264

21 139 21 718

25 366 37 428

29 589 30 172

201408

201312

201408

201312

-313 737 0 0 576 115 -8 488 -322 225 201408

-312 268 0 0 180 -1 783 -1 469 -313 737 201312

-299 892 0 -480 576 115 -8 656 -309 028 201408

-301 656 --107 1 074 180 -1 783 797 -299 892 201312

-4 248 -41

-3 994 -69

-4 248 -41

-3 994 -69

8 151

-44 228

8 151

-44 228

-2 -4 132 -2 533 -19 -1 622 -8 306

-369 -4 248 -2 804 0 -1 711 -8 763

-2 -4 132 -2 533 -19 -1 622 -8 306

-369 -4 248 -2 804 0 -1 711 -8 763

24 755 93% 201408

24 755 92% 201312

24 755 93% 201408

24 755 92% 201312

-10 087 0 0 -10 087 0

-11 962 -144 2 019 -10 087 0

-10 087 0 0 -10 087 0

-11 962 -144 2 019 -10 087 0

-6 411 0 -6 411

-6 711 300 -6 411

-6 411 0 -6 411

-6 711 300 -6 411

-1 000

-1 000

-1 000

-1 000

0 -1 000

0 -1 000

0 -1 000

0 -1 000

-7 411

-7 411

-7 411

-7 411

0

0

0

-481

-17 498

-17 498

-17 498

-17 979

Not 17. Eget kapital (tkr) Ingånde eget kapital Direktbokning mot eget kapital Balanserat resultat varav Va-kollektivet varav Avfallskollektivet Periodens resultat Utgående eget kapital Not 18. Avsättningar pensioner (tkr) Avsättning exkl. ÖK-SAP Ingående balans Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Nya utbetalningar Sänkning av diskonteringsränta/Intjänad PAKL Utgående bokfört värde Garanti- o visstidspensioner Övrig post Löneskatt på pensioner Summa avsättningar Upplysning avseende avsättn. enl ÖK-SAP Förpl. minskad genom försäkring Aktualiseringsgrad Not 19. Övriga avsättningar (tkr) Avsättning Citybanan Redovisat vid årets början Nya avsättningar Utbetalning Kollektivtrafikmyndigheten Utgående avsättning Ackumulerad överavskrivning Avsättning för återställande av deponier/soptippar Korslöt Redovisat värde vid årets början Ianspråktagna avsättningar Utgående avsättning Käxle Redovisat värde vid årets början Nya och ianspråktagna avsättningar Utgående avsättning Summa deponier/soptippar Uppskjuten skatteskuld Summa övriga avsättningar

Not 20. Långfristiga skulder (tkr) SEB Nordea Kommuninvest SBAB Summa Not 21. Kortfristiga skulder (tkr) Leverantörsskulder Personalens källskatt Okompenserad övertidsersättning Upplupna semlöner Upplupna sociala avgifter Upplupen särskild löneskatt Upplupen pension individuell del Interima skulder Statsbidrag med villkor Förutbetalda hyror och avgifter Övriga kortfristiga skulder Summa Not 22. Panter och ansvarsförbindelser (tkr) Pensionsförpliktelse ingående balans Försäkring IPR Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Gamla utbetalningar Sänkning av diskonteringsräntan Aktualisering Övrig post Löneskatt Pensionsförpliktelse intjänad före 1998, inkl.löneskatt 24,26% Aktualiseringsgrad

Kommunen 201408 0 0 0 0 0 201408 -21 532 -4 968 -1 247 -18 998 -5 934 -9 896 -7 547 -8 480 -5 145 -589 -34 -84 370 201408 156 917 0 958 165 -3 572 0 -278 296 37 478

201312 0 0 0 0 0 201312 -34 269 -4 894 -1 247 -18 998 -5 678 -12 506 -11 154 -5 063 -4 768 0 -775 -99 352 201312 149 657 -4 262 1 681 2 930 -5 371 11 692 330 260 38 068

191 964

194 985

93%

92%

Kommunägda företag, Gnesta kommunkoncern SBAB SEB Bolån Kommuninvest Nordea Summa

77 868 37 925 299 284 135 000 550 077

78 124 47 925 175 151 122 129 423 329

Operationella leasingavgifter Datautrustning Kopiatorer & faxar Kaffemaskin Personbilar Massagefåtölj, gasflaska Telefoniutrustning, trygghetslarm

2015 69 259 19 358 9 2 236

2016-2020 4 191 7 159 0 3 676

2 950

4 037

Summa

6 987

Föregående års operationella leasingavgifter Datautrustning Kopiatorer & faxar Kaffemaskin Personbilar Gräsklippare, rökstation Telefonutrustning

2014 59 243 48 737 72 2 113 3 272 8 883

Summa Hyror med förfall överstigande 5 år Hyror Summa panter och ansvarsförbindelser

Under 2008-2013 har indexuppräkning skett för Citybanan. Avsättning för återställande av deponin Korslöt sker i samarbete med Trosa. Avsättning för återställande av Käxkletippen

46

2015-2019 42 304 31 266 117 4 851 5 611

375 277

367 911

1 124 305

995 108

Koncernen 201408 -37 925 -135 000 -299 284 -77 868 -550 077 201408 -24 479 -4 968 -1 247 -18 998 -9 275 -9 896 -7 547 -8 480 -5 145 -9 740 -5 067 -104 842

201312 -47 925 -90 000 -175 151 -78 119 -391 195 201312 -36 577 -4 894 -1 247 -19 475 -5 829 -12 506 -11 154 -10 119 -4 768 -4 559 -35 099 -146 227

Resultaträkning & balansräkning Resultaträkning Gnesta kommun inklusive ansvarsförbindelse Resultaträkning (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Periodens förändring av ansvarsförbindelsen Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster

PERIODENS RESULTAT

201408

201308

63 218 -412 614 3 021 -7 011 -353 386 293 254 68 726 3 577 -662 11 509

56 500 -405 594 -10 430 -6 007 -365 531 287 170 60 897 3 147 -200 -14 517

11 509

-14 517

Förändringen av ansvarsförbindelsen till KPA har förts på resultatet. Nedan visas skillnaden mellan kommunens bokförda resultat och resultat inkl. ansvarsförbindelsen. Kommunens redovisade resultat Resultat inkl. ansvarsförbindelsen Skillnad av resultat

8 488 11 509

3 021

47

-4 087 -14 517 -10 430

Resultaträkning & balansräkning Balansräkning Gnesta kommun inklusive ansvarsförbindelse Balansräkning (tkr) Tillgångar

201408

201312

Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar

641

1 070

71 083 28 000 99 083 125 010 224 734

65 614 21 069 86 683 125 010 212 763

Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar

26 749 45 263 127 389 8 264 207 665

25 592 57 578 121 699 21 718 226 587

Summa Tillgångar

432 399

439 350

-130 261

-118 751

-191 964 -8 306 -17 498 -217 768

-194 985 -8 763 -17 498 -221 247

0 -84 370 -84 370

0 -99 352 -99 352

-432 399

-439 350

Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Periodens resultat Avsättningar Ansvarsförbindelse KPA inklusive löneskatt Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder

-11 509

Summa Eget kapital, avsättningar och skulder

7 552

I balansräkningen inklusive ansvarsförbindelsen har posten ansvarsförbindelse lagts upp som en egen post och därmed reducerat det egna kapitalet.

48

Resultat- och balansräkning för VA-enheten Resultaträkning VA Gnesta kommun Prognos H elår 2014

Utfall Not 201408 1 9 620 2 1 242 10 862

Utfall 201308 7 686 368 8 054

Budget Helår 2014 12 677 552 13 229

Verksamhetens externa kostnader Verksamhetens interna kostnader Verksamhetens kostnader

3 4

-8 251 -1 826 -10 077

-6 965 -1 324 -8 289

-10 298 -1 551 -11 849

-11 098 -1 551

-12 649

-9 470 -2 335 -11 805

Avskrivningar

5

-1 184

-926

-1 380

-1 380

-1 388

-399

-1 161

0

-800

-419

5 -2 -396

8 -13 -1 166

0

-800

12 -13 -420

-396

-1 166

0

-800

-420

Tkr Verksamhetens externa intäkter Verksamhetens interna intäkter Verksamhetens intäkter

Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster

6

PERIODENS RESULTAT

12 677 552

13 229

Utfall Helår 2013 11 943 831 12 774

Balansräkning VA Gnesta kommun Tkr Tillgångar

Not

Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Övriga Fordringar Summa omsättningstillgångar

201408

201312

33 634 0 33 634 33 634

28 477 0 28 477 28 477

565 949 1 514

496 599 1 095

7

8

Summa Tillgångar

Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital därav periodens resultat

9

Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder

10 11

Summa Eget kapital, avsättningar och skulder

49

35 148

29 572

576 396

180 420

-31 861 -3 863 -35 724

-27 378 -2 374 -29 752

-35 148

-29 752

Resultat- och balansräkning för VA-enheten 201408 201308

Anläggningsavgifter Lönebidrag Hyror och arrende

201312

28 477

24 596

6 341

5 269

Not 7. Materiella anläggningstillgångar (tkr)

Not 1.Verksamhetens externa intäkter (tkr) Brukningsavgifter

201408

8 305

7 676

Ingående balans

7

55

Anskaffning under året

118 11

11

Avyttrat under året

Periodisering årets anläggningsavgifter

1 179

-56

Avskrivning enligt plan

-1 184

-1 388

Summa

9 620

7 686

Utgående bokfört värde

33 634

28 477

33 634

28 477

Varav: Verksamhetsfastigheter Not 2.Verksamhetens interna intäkter (tkr)

Maskiner, inventarier, bilar

Anläggningsavgifter

858

0

Försäljning av verksamhet *

384

368

1 242

368

Summa * avser slamtömning från septitankar från renhållningsenheten

0

0

33 634

28 477

Exploateringsfastigheter

565

496

Kundfordringar

710

567

Värdereglering kundfordringar

-23

-43

217

0

Summa

Not 8. Omsättningstillgångar (tkr)

Not 3. Verksamhetens externa kostnader (tkr) Entreprenader och köp av verksamhet

-7 489

-4 593

Momsfordran

Personalkostnader

-3 230

-2 220

Förutbetalda kostnader

Förbrukning och främmande tjänster

-2 976

-2 167

Summa Omsättningstillgångar

Periodisering årets anläggningskostnader

5 444

2 015

Summa

-8 251

-6 965

45

75

1 514

1 095

Ingående eget kapital

180

-240

Årets resultat

396

420

Utgående eget kapital

576

180

-31 272

-26 782

-589

-596

-31 861

-27 378

-2 337

-1 466

0

-329

Upplupna semesterlöner, Okomp.överers.

-274

-274

Upplupna sociala avgifter och källskatt

-192

-149

Upplupen pensionskostnad

-103

-106

-25

-26

Not 9. Eget kapital (tkr) Not 4. Verksamhetens interna kostnader (tkr) Övriga interna kostnader därav avgifter enl. miljöbalken därav gemensamma verksamhetskostnader därav övriga interna kostnader Kalkylräntekostnad Intern personalkostnad för gatupersonal Summa

-1 826

-1 324

0

0

-1 054

-847

0

0

-613

-477

-159

0

-1 826

-1 324

Not 5. Avskrivningar (tkr)

Not 10. Långfristiga skulder (tkr) Lån från kommunen Förutbetalda intäkter serviser Summa

Not 11. Kortfristiga skulder (tkr)

Mark, byggnader, tekniska anläggningar

-1 184

-926

Leverantörsskulder

Summa

-1 184

-926

Momsskuld

Not 6. Finansiella intäkter (tkr) Ränteintäkter kundfordringar

5

8

Upplupen löneskatt

Summa

5

8

Övriga kortfristiga skulder Summa

50

-932

-24

-3 863

-2 374

Resultat- och balansräkning för Renhållningsenheten Resultaträkning Renhållning Gnesta kommun

Utfall 201408 7 623 79 7 702

Utfall 201308 6 948 67 7 015

Budget Helår 2014 13 951 55 14 006

Prognos H elår 2014

Utfall Helår 2013 13 329 107 13 436

Tkr Verksamhetens externa intäkter Verksamhetens interna intäkter Verksamhetens intäkter

Not 1 2

Verksamhetens externa kostnader Verksamhetens interna kostnader Verksamhetens kostnader

3 4

-8 433 -910 -9 343

-7 756 -897 -8 653

-12 275 -1 333 -13 608

-12 275 -1 333

-13 608

-11 311 -1 376 -12 687

Avskrivningar

5

-260

-313

-368

-368

-469

-1 901

-1 951

30

30

280

6 -3 -1 898

7 -15 -1 959

0 -30 0

0 -30

0

11 -16 275

-1 898

-1 959

0

0

275

Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster

6

PERIODENS RESULTAT

13 951 55

14 006

Balansräkning Renhållning Gnesta kommun Tkr Tillgångar

Not

Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Övriga Fordringar Summa omsättningstillgångar

201408

201312

3 922 260 4 182 4 182

4 132 310 4 442 4 442

418 418

726 726

7

8

Summa Tillgångar

4 600

5 168

9

115 1 898

- 1 783 -275

10 11

-2 773 -1 942 -4 715

-1 898 -1 487 -3 385

-4 600

-5 168

Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital därav periodens resultat Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder

Summa Eget kapital, avsättningar och skulder

51

Resultat- och balansräkning för Renhållningsenheten 201408 Not 1.Verksamhetens externa intäkter (tkr) Brukningsavgifter Periodisering årets anlägningsavgifter Övriga externa intäkter

Not 2.Verksamhetens interna intäkter (tkr) Anläggningsavgifter Försäljning av verksamhet Summa

201308

7 334 151

6 978 -327

138 7 623

297 6 948

0 79 79

0 67 67

201408

201312

Not 7. Materiella anläggningstillgångar (tkr) Ingående balans

4 442

4 671

Anskaffning under året Avyttrat under året Avskrivning enligt plan Utgående bokfört värde

0 0 -260 4 182

240 0 -469 4 442

Varav: Verksamhetsfastigheter Maskiner, inventarier, bilar Summa

3 922 260 4 182

4 132 310 4 442

324

406

94

320

418

726

-1 783 1 898

-1 508 -275

115

-1 783

Not 10. Långfristiga skulder (tkr) Lån från kommunen Summa

-2 773 -2 773

-1 898 -1 898

Not 11. Kortfristiga skulder (tkr) Leverantörsskulder Momsskuld

-1 130 0

-744 -105

-62

-62

-117 -54 -13 -566 -1 942

-62 -66 -16 -432 - 1 487

Not 8. Omsättningstillgångar (tkr) Not 3. Verksamhetens externa kostnader (tkr)

Kundfordringar

Entreprenader och köp av verksamhet

-6 122

-5 593

Förutbetalda kostnader

Personalkostnader

-1 712

-1 429

Summa Omsättningstillgångar

Förbrukning och främmande tjänster Diverse kostnader Summa

-502 -97 -8 433

-443 -191 -7 756

Not 4. Verksamhetens interna kostnader (tkr) Övriga interna kostnader

-812

-792

därav avgifter för externslam därav hyreskostnad därav övriga interna kostnader Kalkylräntekostnad

-763 -49 0 -98

-767 -25 0 -105

Intern personalkostnad Renhållnings personal Summa

0 -910

0 -897

Not 9. Eget kapital (tkr) Ingående eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital

Not 5. Avskrivningar (tkr) Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner o inventarier Summa

Not 6. Finansiella intäkter (tkr) Ränteintäkter kundfordringar Summa

-210

Upplupna semesterlöner, Okomp.överers.

-208

-50 -260

-105 -313

6 6

7 7

Upplupna sociala avgifter och källskatt Upplupen pensionskostnad Upplupen löneskatt Interima skulder Summa

52

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Not.

Kommunen 201408

201312

Koncernen 201408

201312

1 2

8 488 7 011 212

1 469 9 054 55

8 656 18 904 218

-797 25 070 -1 091

12 315 -1 157 -14 982

4 717 -8 564 -6 759

9 204 -1 156 -41 385

7 885 -8 542 -14 624

11 887

- 28

- 5 559

7 901

0 0 -19 109 128 -18 176 11 816

0 0 -13 682 -10 355 10 494

0 0 -140 967 128 -18 176 12 948

0 0 -47 223 1 828 -10 476 10 494

-25 341

-13 543

-146 067

-45 377

Nyupptagna lån Amortering av skuld

0 0

0 0

158 882 0

24 590 0

Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Minskning av avsättningar pga. utbetalningar

0 0 0

0 0 -2 319

0 0 0

0 0 -2 319

Medel från finansieringsverksamheten

0

-2 319

158 882

22 271

-13 454

-15 890

7 256

-15 205

21 718 8 264

37 608 21 718

30 172 37 428

45 377 30 172

-13 454

-15 890

7 256

-15 205

Tkr Den löpande verksamheten

Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder

Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten

Förvärv immateriella anläggningstillgångar Försäljning immateriella anläggningstillgångar Förvärv materiella anläggningstillgångar Försäljning materiella anläggningstillgångar Förvärv finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar

3 4

Medel från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut

53

Kassaflödesanalys Notförteckning

Kommunen 201408

201312

Koncernen 201408

201312

429 2 098 4 484 7 011

657 2 712 5 685 9 054

429 13 085 5 390 18 904

706 17 756 6 608 25 070

670 0 -456 0 0 -2

0 197 194 -362 0 26

670 0 -456 0 0 4

0 197 -225 -362 -657 -44

212

55

218

-1 091

Not 3. Förvärv materiella anläggningstillgångar Anskaffning mark, byggnader, tekniska anläggningar Anskaffning maskiner och inventarier Summa

-7 567 -11 542 -19 109

-7 339 -6 343 -13 682

-127 188 -13 779 -140 967

-40 467 -6 756 -47 223

Not 4. Förvärv finansiella anläggningstillgångar Inköp värdepapper Aktieägartillskott Förvärv av koncernbolag Bolagen Summa

-18 176 0 0 0 -18 176

-10 355

-18 176 0 0 0 -18 176

-10 355 0 0 -121 -10 476

Not 1. Justering för av- och nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa Not 2. Justering för ej likviditetspåverkande poster Värdereglering placeringar Ej kapitaliserad ränta Justering gjorda avsättningar Justering reavinster Förändring av bundna reserver Justerings post Summa

54

-10 355

Driftsredovisning per verksamhetsområde Driftsredovisning per verksamhetsområde

Förändring Förändring 1308/1408 1308/1408 tkr %

Utfall 201408 Kommungemensamma poster

Budget 201408

Budgetavvikelse

358 691

16 155

4,7%

349 659

9 032

Revision

-415

-1

0,1%

-415

0

Överförmyndare

-687

14

-2,0%

-577

-110

Övriga förtroendevalda

-3 446

-197

6,0%

-3 741

295

Pensioner

-3 796

-497

15,1%

-7 027

3 231

361 980

13 913

4,0%

360 331

1 649

Räntenetto/Borgensavgift

5 237

2 005

62,0%

2 667

2 571

Övrigt kommungemensamt

-181

917

-83,5%

-1 579

1 398

-25 769

-1 396

5,7%

-26 713

944

Kommunchefen

-3 627

-629

21,0%

-3 622

-5

Kansli- och nämndserviceenheten

-3 138

158

-4,8%

-3 168

31

IT-enheten

-4 209

-442

11,7%

-3 851

-358

Ekonomienheten

-2 803

-25

0,9%

-3 258

456

-83

-204

168,4%

-9

-74

Personalenheten

-3 521

-421

13,6%

-3 963

442

Samhällsunderstödda resor

-8 389

167

-1,9%

-8 842

453

Miljö- och byggnämnden

-7 388

159

-2,1%

-7 379

-9

Samhällsbyggnad administration

-1 120

-90

8,8%

-1 154

34

Plan o byggenheten

-391

435

-52,7%

-536

145

Planeringsenheten

-853

12

-1,4%

-875

22

Räddningsenheten

-4 259

-2

0,0%

-4 280

21

-765

-197

34,6%

-535

-231

-166 859

-1 370

0,8%

-167 527

668

BoU Administration

-4 392

-714

19,4%

-4 367

-25

Förskoleverksamhet

-40 682

945

-2,3%

-39 503

-1 178

Grundskola

-75 312

-2 845

3,9%

-75 071

-240

Särskola

-7 270

-720

11,0%

-8 100

830

Elevhälsa

-8 261

1 005

-10,8%

-9 563

1 302

Kulturskola

-1 487

42

-2,7%

-1 434

-53

-26 559 -2 897

912 5

-3,3% -0,2%

-26 388 -3 102

-172 204

Skatter/Statsbidrag

Kommunstyrelsen

Mark och fastigheter

Miljöenheten Barn- och utbildningsnämnden

Gymnasieskola Vuxenutbildning

55

Driftsredovisning per verksamhetsområde Driftsredovisning per verksamhetsområde Utfall 201408

Förändring Förändring Budget 1308/1408 1308/1408 201408 tkr %

Budgetavvikelse

Socialnämnden

-129 585

-96

0,1%

-129 800

215

Nämndkostnader

0

21

-100%

-20

20

-5 447

-1 107

25,5%

-6 547

1 100

Individ- och familjeomsorg

-12 809

-716

5,9%

-14 547

1 737

Äldreomsorg

-27 507

19 850

-41,9%

-29 568

2 151

Myndigheten för vård och omsorg

-40 621

-20 964

106,7%

-36 378

-4 243

Stödverksamheten

-22 187

3 741

-14,4%

-21 450

-736

-9 381

432

-4,4%

-9 523

142

Hälso- och sjukvårdsenheten

-11 633

-1 354

13,2%

-11 676

43

Kultur- och tekniknämnden (totalt)

-20 602

-877

4,4%

-18 912

-1 690

Kultur- och tekniknämnden (skattefinansiering)

-18 307

-1 707

10,3%

-17 326

-981

0

7

-100,0%

-27

27

-856

80

-8,5%

-1 035

180

Bibliotek/Allmänk./Medborgarkontor

-5 119

-666

15,0%

-5 103

-16

Fritidsverksamhet

-4 407

-918

26,3%

-3 339

-1 068

Gata/Park/Anl.enhet

-7 926

-210

2,7%

-7 821

-104

Kultur- och tekniknämnden (taxefinansiering)

-2 295

830

-26,6%

-1 586

-709

-396

770

-66,0%

0

-396

Renhållningsenheten

-1 898

60

-3,0%

-1 586

-313

Kommunen totalt

8 488

12 574

307,7%

-673

9 161

Gemensam verksamhet

Kostenheten

Nämndkostnader KoT administration

VA-enheten

56

Investerings- och exploateringsredovisning Investeringar Nettoinvesteringar januari- augusti är 19 110 tkr. De investeringar som har aktiverats i kommunens anläggningsregister uppgår till 2 595 tkr. Utgående värde för pågående investeringar är 19 086 tkr. Periodens aktiverade nettoinvesteringar är 2,6 mkr fördelade på: • Fordon 1,3 mkr • Belysning 0,8 mkr • V/A-ledningar, reningsverk 0,4 mkr • IT-investeringar 0,1 mkr

Immateriella anläggningar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa Pågående immateriella anläggningar Pågående mark, byggnader, tekniska anläggningar Pågående maskiner och inventarier Summa

Total

Varav Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Barn och utbildnings nämnden Socialnämnden Kultur- och tekniknämnden 8

Utgående värde

Totalt beslutade investeringar

Återstår beslutssumma

0

0

0

0

0

0

0

0

1 227

1 227

670

380

1 050

-177

0 0

1 368 2 595

1 368 2 595

750 1 420

1 090 1 470

1 840 2 890

472 295

0

0

0

0

0

0

1 522

6 341

7 863

39 100

21 526

60 626

52 763

1 049 2 571

10 174 16 515

11 223 19 086

26 760 26 155

18 501 40 027

45 261 105 887

34 038 86 801

2 571

19 110

21 681

67 280

41 497

108 777

87 096

106

2 007

2 113

3 120

2 344

5 464

3 351

0

0

0

80

0

80

80

0 70

900 1 639

900 1 709

5 400 1 305

1 665 4 701

7 065 6 006

6 165 4 297

2 395

14 564

16 959

57 375

32 787

90 162

73 203

Total

2 571

19 110

21 681

67 280

41 497

108 777

87 096

Varav taxekollektivet VA-enheten Renhållning

1 522 0

6 341 0

7 863 0

39 100 350

21 906 125

61 006 475

53 143 475

Total

8

Ingående Årets ande skaffning

Beslutade investeringar före 2014

Beslutade Investeringar 2014

1 522

6 341

7 863

I siffran ingår taxekollektivet, som redovisas ovan.

57

39 450

22 031

61 481

53 618

Investerings- och exploateringsredovisning Exploateringar Under perioden har 32 lägenheter på Thulegatan färdigställts. Byggnationen påbörjades i juli 2013 och stod klart för inflyttning i maj 2014. Förutom lägenheterna har trafiksäkerhetshöjande åtgärder på Thulegatan genomförts med bl a avsmalning av gatan. I projekt Frösjö strand påbörjades i augusti byggnationen av 42 hyresrätter i Gnestahems regi. Därutöver kommer PEAB bygga 100 bostäder i flerbostadshus och småhus. I en första etapp byggs hyreslägenheterna samt småhus närmast vattnet och ett av PEAB:s flerbostadshus. Gator, park och badplats projekteras under hösten 2014 och kommer att byggas under 2015. Planprogram för Norra Gnesta antogs i fullmäktige i mars 2014 och en detaljplan för en första etapp med tiotal villatomter påbörjas under hösten 2014. Arkitektuppdrag har genomförts för Gnesta centrum och arbete pågår med etappindelning och prioritering av projekt. Som ett led i centrumarbetet har en villafastighet på Dagagatan köpts. En gatukostnadsutredning för Fasanvägen i Stjärnhov har ställts ut för synpunkter från berörda fastigheter och gatan planeras att byggas ut under våren 2015. Ingående balans 209

Inkomster

0

0

0

Utgående balans 209

222

0

0

0

222

Expl. Laxnetorp 1:16, Laxneväg servis

21

0

0

0

21

Expl. Björnlundagården 1:1 servis

33

0

0

0

33

Expl. Thulegatan1:1 servis

11

0

0

0

11

0

0

70

0

70

Expl. Vackerby 3:3

-951

0

0

0

-951

Expl. Ytterby 4:24

-1 313

0

0

0

-1 313

Expl. Vässlevägen

-296

0

0

0

-296

Expl. Präshopen 2:1, Industri

5 116

-37

0

0

5 079

Expl. Präshopen 2:1, Bostad

Pågående exploateringar: Expl. Vackerby industriområde servis Expl. Fasanvägen Stjärnhov servis

Expl.Frösjöstrand, bostad servis

Utgifter Vinst/förlust

10 139

-406

526

0

10 259

Expl. Vackerby industriområde

469

0

0

0

469

Expl. Framnäs (villor+förskola)

1 537

0

50

0

1 537

374

0

0

0

374

Expl. Stationsområdet

-151

0

0

0

-151

Exp. Gnesta tätort (Mårdstigen)

-202

0

0

0

-202

Expl. Vackerby Hage 2

258

0

0

0

258

Expl. Norra Vackerby

521

0

16

0

537

Expl. Hovgården, Stjärnhov

-56

0

80

0

24

Expl. Gnesta Thulegatan

184

0

15

0

199

55

0

0

0

55

Expl. Vackerby 4:70

-87

0

0

0

-87

Expl. Björnlunda 1:5 och del av 1:1

128

0

0

0

128

Expl. Frönäs Gärde

6 367

74

0

0

6 441

Expl. Gnestahöjden

923

14

0

0

937

Expl. Gatukostnader Fasanvägen

291

9

0

0

300

1 790

-56

0

0

1 731

Expl. Gnesta centrum

0

0

623

0

623

Expl. Gatukostnad, Frösjöstrand

0

0

225

0

225

Expl.färdigställande Frönäs m fl

0 25 592

0 -499

4 1 656

0 0

4 26 749

Expl. Skenda (Aspliden)

Expl. Österkärv

Expl. Gnesta (Gnesta 38:17)

Resultat

58

Revisionsberättelse

59