Delårsbokslut 2011 Tibro kommun
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning................................................................................................ 3 2 Ekonomisk utveckling - juni 2011 (Ekonomirapporten - maj 2011 SKL) ................................................................................................................... 5 3 Verksamhetsuppföljning .................................................................................. 6 3.1
Medborgare/kund ................................................................................................6
3.2
Tillväxt och utveckling........................................................................................9
3.3
Medarbetare.......................................................................................................12
3.4
Ekonomi ............................................................................................................14
4 Ekonomisk uppföljning .................................................................................. 17 4.1
Resultaträkning..................................................................................................17
4.2
Balansräkning....................................................................................................17
4.3
Budget och prognos...........................................................................................18
4.4
Ekonomisk analys..............................................................................................19
4.5
Personal .............................................................................................................21
4.6
Nyckeltal ...........................................................................................................21
5 Investeringsuppföljning.................................................................................. 22
Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
2(23)
1 Sammanfattning Inledning Under våren har Tibro kommun infört det nya affärs/redovisningssystemet Raindance. Delårsbokslut 2011 är den första rapporteringen ur det nya systemet och ett kvitto på att vi lyckats med införandet. Delårsbokslutet är också till stor hjälp inför helårsbokslutet 2011 och gör att vi kan känna oss trygga inför det arbetet. Ekonomisk uppföljning Delårsresultat 2011 I avsaknad av en periodiserad budget och för bästa möjliga analys och jämförelse av delårsresultat används halva årsbudgetvärden. Resultatet för det första halvåret blev +3,7Mkr och det är 0,7Mkr bättre än budgeterat. Av resultatets delposter är det kommunbidraget och skatteintäkterna som haft en positiv utveckling under perioden medan de centrala posterna samt finansnettot visar en negativ utveckling. Av kommunbidragets positiva bidrag till resultatet kommer 8Mkr från socialtjänsten pga. lägre kostnader för placeringar. Att skatteintäkterna för perioden har ökat beror på positiv prognos för skatteintäkterna 2011 och positiv slutavräkning för 2010. Den negativa utvecklingen av de centrala posterna beror främst på att semesterlöneskulden ökar under våren och är som högst under slutet av juni för att sedan sjunka tillbaka till en lägre nivå efter semesterperioden. Avkastningen på vår värdepappersportfölj har varit betydligt lägre än vad vi förväntat oss och består till största delen aktieutdelningar. Mkr [jan-jun 2011]
Utfall
Budget
Differens
Kommunbidrag
-234,3
-241,2
+6,9
Centrala poster
-2,6
5,2
-7,9
-237,0
-236,0
-1,0
239,4
235,7
+3,7
Finansnetto
1,3
3,3
-2,0
Resultat
3,7
3,0
+0,7
Balanskravsresultat
3,7
3,0
+0,7
Verksamhetens netto Skatteintäkter
SKL: s skatteprognos 110617, cirk. 11:30
Prognos helårsresultat juni 2011 Verksamheterna redovisar en prognos på sina nettokostnader som är ca. 3Mkr bättre än vad som budgeterats för 2011. Kommunledningskontoret räknar med ett överskott på 1Mkr beroende på att verksamhetens kostnader totalt kommer följa budget samt att man inte kommer att behöva utnyttja KS reserv för oförutsedda kostnader. Samhällsbyggnad kommer överskrida sin budget med 1Mkr pga. ökade kostnader för snöröjning, värme och mat men förbättrar samtidigt sitt resultat pga. ökade intäkter från fjärrvärmeförsäljning. Barn och utbildning prognostiserar ett underskott på 1,8Mkr främst beroende på ett ökat ofinansierat uppdrag inom förskolan samt ökade kostnader för skolmat, fastighetshyror och elevhälsa med insatser för barn med särskilda behov. Socialtjänstens verksamhetsområde pekar Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
3(23)
mot ett överskott på 5Mkr vid årets slut. Individ- och familjeomsorgen har gått in i år 2011 utan institutionsplaceringar och har i dagsläget bara en institutionsplacering vilket ger en mycket ljus prognos så här långt. Skatteprognosen från juni var 7,3Mkr bättre än vad som beräknats i budget. En försiktig bedömning av finansnettots utveckling medför att utfallet blir 4,9Mkr sämre än budget. Vi räknar med att de centrala posterna i stort följer budget och ger ett litet överskott på 0,4Mkr. Resultat-prognosen för 2011 beräknas till 11,8Mkr vilket är 5,8Mkr högre än det budgeterade värdet på 6Mkr. Mkr
Prognos 2011
Budget 2011
Differens 2011
Kommunbidrag
-479,4
-482,4
+3,0
Centrala poster
10,9
10,5
+0,4
-468,5
-471,9
+3,4
478,7
471,4
+7,3
1,6
6,5
-4,9
Resultat
11,8
6,0
+5,8
Balanskravsresultat
11,8
6,0
+5,8
Verksamhetens netto Skatteintäkter Finansnetto
SKL: s skatteprognos 110617, cirk. 11:30
Genomförda investeringar Av årets prognostiserade investeringsnivå på ca. 29Mkr är knappt 1/4 av budgeterad nivå eller drygt 6Mkr upparbetad under första halvåret. De största genomförda investeringarna är uppsnyggning av centrummiljön, valedning till de nya punkthusen och konstverken i rondellerna. När det gäller fastigheter är ombyggnaden av Fågelviksgymnasiets kök klart, arbetet med att laga tak har fortsatt och markarbeten, skyltning och sättning av belysning har gjorts i Actionparken.
Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
4(23)
2 Ekonomisk utveckling - juni 2011 (Ekonomirapporten - maj 2011 SKL) Allmänt Trots att svensk ekonomi var på väg upp ur en djup svacka blev 2009 och 2010 två resultatmässigt bästa åren någonsin för kommuner och landsting. Förklaringen är främst kraftigt höjda statsbidrag och återhållsam kostnadsutveckling. Men det blir en kortvarig glädje. Kalkylerna för kommande år tyder på ett begränsat utrymme. Efter att den svenska ekonomin föll med 5 procent under 2009 kunde vi registrera en BNP-tillväxt på 5,5 procent under förra året. Även 2011 har inletts med mycket starka ekonomiska data och framåtblickande indikatorer som industri- och hushålls barometrar pekar på fortsatt bra fart i samhällsekonomin. Det är visserligen inte realistiskt att förvänta sig lika starka tillväxttal de kommande åren men vi räknar ändå med att ekonomin växer med närmare 5 procent 2011 och med 3 procent per år de följande åren. Detta innebär att ekonomin utvecklas i en takt som ger en sysselsättningstillväxt stark nog att pressa ner arbetslösheten under 6 procent 2015. Samhällsekonomin Den svenska ekonomin är nu inne i en mycket stark tillväxtfas. BNP växte förra året med 5,5 procent och i år beräknas tillväxten bli nästan lika hög (4,8 procent). Man får gå tillbaka till 1960-talet för att finna två på varandra följande år med så höga tillväxttal. Trots den snabba återhämtningen är resursutnyttjandet i ekonomin som helhet fortfarande lågt. Därmed finns förutsättningar för fortsatt höga tillväxttal, växande sysselsättning och lägre arbetslöshet. Sverige delar inte de problem som många andra länder har. De offentliga finanserna är i god ordning, hushållens ekonomi är stark och banksektorn har inte haft några större lik i garderoben. Tvärtom visar Sverige styrka där åtskilliga andra länder visar svaghet. Kommunernas ekonomi Kommunerna hade ett rekordhögt resultat 2010. En stark tillväxt av skatteunderlaget och positiv skatteavräkning från 2010 bidrar till att även 2011 ser ut att bli ett år med gott resultat. Minskade statsbidrag och ökade kostnader gör att resultatet därefter faller. De kommuner som inte har tillräckligt höga resultat med sig från 2010 kommer att ha en besvärlig situation att behålla ekonomin i balans. SKL:s prognos om kommunernas ekonomi de närmaste åren 2011 - 2015 I början av andra halvåret 2011 var det turbulens på de finansiella marknaderna bland annat beroende på det politiska läget och den ekonomiska utvecklingen i USA. Det innebär att även den ekonomiska utvecklingen i Sverige kommer att få en lägre utvecklingstakt främst under år 2012. Med en svagare ekonomisk tillväxt följer att sysselsättningen utveckling försvagas. Den öppna arbetslösheten beräknas uppgå till i genomsnitt 7,7% år 2012 jämfört med 7,6% i år. Att arbetslösheten inte blir större beror på att fler äldre väljer lämna arbetslivet och de yngre söker sig inte till arbetsmarknaden när chanserna att få arbete minskar. Inflationstakten faller under år 2012 bland annat till följ av en lägre ökningstakt av Riksbankens höjningar av reproräntan. Jämfört med tidigare prognoser försvagas ökningstakten för skatteunderlaget under åren 2012 och 2013 men beräknas bli högre år 2014-2015. SKL räknar fortfarande med att ekonomin åter kommer att vara i balans år 2015. Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
5(23)
3 Verksamhetsuppföljning Inledning
I Vision Tibro 2017 beskrivs vårt övergripande mål för samhällsutvecklingen i Tibro. Visionen har gjorts mera konkret i de två strategierna för näringslivet och boplatsen. Tibro kommuns övergripande inriktning formuleras i de politiska programmen vilka kan sägas motsvara kommunfullmäktiges verksamhetsidé. Vi har idag tre politiska program som beskriver den kommunala organisationens roll i att uppnå vår vision. Kommunfullmäktige har fram till idag fastställt program för näringsliv, kultur och folkhälsa. Under utarbetande är ett program för miljö. Utifrån Vision 2017, strategierna och de politiska programmen har kommunfullmäktige formulerat fyra strategiska mål i fyra perspektiv: ·
I dialog med medborgarna utforma den kommunala verksamheten utifrån invånarnas behov.
·
Tillsammans med näringsliv och boende utvecklar vi Tibro till en attraktiv kommun.
·
En arbetsgivare i ständig rörelse och en arbetsplats i ständig utveckling.
·
Ekonomi i balans skapar trygghet i framtiden.
Utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål har nämnder och förvaltningar formulerat verksamhetsplaner som kommunfullmäktige fastställt. Verksamhetsplanen beskriver hur kommunens olika nämnder och förvaltningar ska bidra till att uppfylla kommunfullmäktiges mål. Denna rapport beskriver arbetet så här långt från respektive nämnd.
3.1 Medborgare/kund Kommunstyrelse-KLK
Under lågkonjunkturen 2009-10 ökade arbetslösheten kraftigt bland ungdomar och utrikes födda. Nu har arbetsmarknaden förbättrats. Arbetsmarknadsenheten har arbetat hård för att få fler ungdomar i arbete. Ungdomsarbetslösheten är nu nere i närheten av riksnivån. Fortfarande är det höga arbetslöshetssiffror bland utrikes födda i Tibro. På kommunens hemsida finns möjligheter för kommuninnevånarna att ta del av de kommunala beslut och händelser. Nyheter läggs ut successivt för att få en "levande" hemsida. Tibro kommun fortsätter att stärka kommunens varumärke. Under våren har föreningar, företag och kommunens anställda tillsammans arbetat för att få en bättre förståelse för värdet av ett starkt varumärke för Tibro. Under våren har på uppdrag av kommunen genomfört en medborgarundersökning motsvarande den som genomfördes 2007 och 2009. Medborgarna ger Tibro som boendeort ett högt betyg även om de inte i samma nivå rekommenderar andra att flytta till Tibro. Verksamheten får mycket höga värden och inom några områden bland de bättre i kommuner som genomfört motsvarande enkät.
Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
6(23)
Kommunstyrelse-Samhällsbygg/Bygg
En väl fungerande infrastruktur ger förutsättningar för att hela samhället , kommunens verksamhet och medborgarna skall kunna trivas och fungera i sin roller, en del av den infrastrukturen är vårt ansvar. Även i år har vintern varit tuff med kyla och mycket snö. Det har kostat pengar men vi tycker att vi klarat av vår uppgift på ett bra sätt. Med Tibromått sett så är det en hel del byggande på gång eller under planering. Framförhållning är viktigt och därför har Samhällsbyggnad under våren gjort klart två nya detaljplaner för att möjliggöra byggnation av en förskoleavdelning och ett gemensamt gruppboende/skola ( Myran/Gärdhem). En ny plan och bygglag (PBL) innebär stora förändringar. Samhällsbyggnad har så här långt klarat av denna förändring bra. Barn- och utbildning
Gemensam administration För att stärka det administrativa och professionella stödet för verksamheten har en personalsekreterare och en central rektor för förskolefrågor anställts. För att tillgodose ett ökande behov av det psykosociala stödet i förskola och skola har en heltid psykolog anställts. Förskola Efterfrågan på platser inom barnomsorgen ökar och 93 % av åldersgruppen är nu inskrivna på förskolan. Under året har en tillfällig förskoleavdelning i Centrumhuset öppnats. I anledning av en ökade efterfrågan på barnomsorg i Fagersanna påbörjas en förstudie av en tredje avdelning i Gläntans förskola. För närvarande tillgodoses efterfrågan av förskoleplatser i Tibro. Skolbarnsomsorg och förskoleklass Skolbarnsomsorg och förskoleklass bedrivs som integrerad verksamhet vid F-5 skolorna i Häggetorp, Ransberg och Smuleberg. Ökningen av barn på fritids har under de senaste åren bidragit till stora barngrupper vilket påverkar både barnens och personalens arbetsmiljö. Lokaler anpassade för denna verksamhet måste nu ses över. I anledning av detta har kommunens lokalstyrgrupp tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att lämna förslag på framtida lokalförsörjning. Grundskola Skolan i Tibro påbörjar nu ett utvecklingsarbete för att öka måluppfyllelsen i matematik. Sedan tidigare pågår motsvarande insatser för att öka och utveckla elevernas läs- och skrivförmåga. Uppdraget är att arbeta för ett helhetsperspektiv inom matematiken från åldrarna ett till tjugo år. Ett omfattande implementeringsarbete av den nya skolreformen har påbörjats och kommer att pågå under närmaste åren. Gymnasieskola och komvux Gymnasiereformen och det lägre elevtalet medför förändrade förutsättningar för gymnasiet i Tibro. De närmaste åren kommer elevtalet att vara nere i ungefär 450 elever och en successiv strukturell anpassning till det lägre elevtalet pågår.
Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
7(23)
Musikskola En viktig del för att ge barn och elever en trygg fritid i Tibro är att skapa meningsfull sysselsättning. Musikskolan ger möjlighet för många till sång- och musikutövande vilket härigenom bidrar till en positiv och kreativ fritid. Social
Anhörigstöd Socialtjänstens anhörigsamordnare har enligt uppdrag tagit fram en handlingsplan för socialtjänstens samlade anhörigstödarbete. Fokus är lagt på individ- och familjeomsorg samt funktionshinderområdet då detta är mer eftersatt. Idag pågår vissa insatser för de sistnämnda områdena såsom erbjudande om taktil massage samt anhöriggrupper. Demensområdet Den uppstartade demensutbildningen fortskrider enligt framtagen tidplan och upplevs hålla en hög kvalitet av den personal som deltar. Bäcklidens dagverksamhet är i full drift och erbjuder dagverksamhet måndag till fredag för de boende på Bäckliden. Projekt socialt innehåll på omvårdnadsboende Arbetet med att utveckla det sociala innehållet på äldreomsorgens omvårdnadsboende har startat upp i projektform. Projektet syftar till att ta tillvara de boendes egna resurser på ett bättre sätt genom arbeta mer individinriktat. De boende ska uppleva ett större mått av välbefinnande och få en meningsfull vardag. I projektet har arbetats fram ett innehåll för samtal med vårdtagarna kring vad som är livskvalitet. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen har tillgodosett familjecentralens behov av socialtjänstens insatser genom att medverka med råd och stöd, deltagande i föräldrautbildning samt gruppverksamhet för unga föräldrar. Kultur och fritid
Förvaltningen deltar aktivt i att förverkliga Skaraborgsleder.se som skall bli en gemensam portal i Skaraborg för vandring, cykel, kanot- och ridleder. Ett stort antal möten har skett med föreningslivet i olika frågor. Tillsammans med Ridsportförbundet i Västra Götaland diskuteras hur och om de båda ridklubbarna kan ha verksamhet vid i Kateryd. En ansökan om bidrag och kommunal borgen till ytterligare ett ridhus kommer att behandlas under hösten. Två möten har hållits med Tibro Film och teater avseende digitaliseringen av biografen. Genom stöd från stat, region och kommun sker detta under 2011. Fortsatta möten med idrottsföreningarna för att ta fram underlag till ytterligare en Sporthall som kommer att innehålla flera andra verksamheter. Ett stort kulturprojekt, Imagine, har genomförts i samverkan med Institutet för scenkonst. 15 olika kulturarbetare från olika europeiska länder erbjöd under en månad förskolan, grundskolan gymnasiet, föreningarna och allmänheten olika workshops. En succéavslutning i Inrediahuset blir fortsättningen på mer kultur för olika grupper i Tibro efter projektmånaden.
Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
8(23)
Kollektivtrafik
Inom medborgarperspektivet har kollektivtrafiknämnden formulerat följande mål för 2011: Hög servicegrad och rättssäker myndighetsutövning Målet är att 85% av kompletta ansökningar ska vara klara inom 15 arbetsdagar. För första kvartalet var 91% av ansökningarna klara, för andra kvartalet 83%. Det innebär att 87,5% av kompletta ansökningar, under första halvåret, var klara inom 15 arbetsdagar. För att säkerställa en rättssäker myndighetsutövning har en modell för uppföljning av antal överklaganden konstruerats och tillämpas från och med 2011. Målet är därmed uppnått för första halvåret 2011.
3.2 Tillväxt och utveckling Kommunstyrelse-KLK
Inom ramen för tillväxt och utveckling finns Näringslivets Hus och dess verksamhet som kommunstyrelsens viktigaste resurs. Tibro satsar på handelsutveckling. Under våren har handel- och serviceföretag genomfört projekt för att utveckla handeln. De har en kampanj för att få levande handel där utbud och service ges med stolthet. För att förbättra företagsklimatet i Tibro anordnas regelbundet företagsfrukost för att stärka samhörighetskänslan och delge information. Det finns även en plan för ett antal företagsbesök ska genomföras. För att utveckla och bredda Näringslivet i Tibro tas en etableringsstrategi fram som blir klar under hästen 2011. Arbetet med att förverkliga Inredia har fortsatt under våren. Bygganbudet har antagits och kommunfullmäktige har ökat investeringskostnaden till 26,5 mkr. Ombyggnaden av fastigheten kommer att påbörjas under hösten. Föreningarna i Tibro fortsätter att arrangerar olika cuper och tävlingar. Tibro behöver utarbeta en plan på för att utveckla besöksnäringen. Kommunstyrelse-Samhällsbygg/Bygg
Samhällsbyggnad har sin roll i arbetet med att förverkliga Inredia. Många möten, diskussioner och arbete har det varit under första halvåret. Ett halvår som avslutades med ett undertecknat kontrakt med JD-bygg och entreprenad AB vilken är den som skall bygga om själva huset. Barn- och utbildning
Övergripande För att ge bästa förutsättningar för barn och elever till en trygg och modern lärmiljö pågår ett kontinuerligt arbete med anpassning av lokaler, utemiljöer och läromedel. Flertalet skolor och förskolor har nu egna tillagningskök. Detta höjer matkvalitén, vilket uppskattas mycket av barn, elever och personal. Samarbete grundskola/företag pågår inom ramen för Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) och Företagsamt Lärande i Skaraborg (FLIS). Vid gymnasiet utvecklas Ung Företagsamhet (UF) och Arbetsplatsförlagt Lärande (APL). Lärare besöker företag för att få kunskap om arbetslivet.
Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
9(23)
För att utöka samverkan mellan personal i skola, socialtjänst och kultur o fritid har nätverksutbildning genomförts. Målgruppen är framförallt utsatta barn och elever med behov av särskilt stöd. Aktiv medverkan från såväl politiker som tjänstemän i samrådsgruppen, med ansvar för det övergripande och förebyggande arbete, skall skapa trygga levnadsmiljöer för barn och unga. Förskola En ny förskoleavdelning har öppnats i Centrumhuset - Fjärilen. Detta innebär att medborgarnas efterfrågan på platser inom förskolan kan tillgodoses. I sammanhanget kan följande fakta noteras: · Andelen barn i barnomsorg har ökat från 79% år 2007 till 93% år 2011. · Antal folkbokförda 1-5 åringar har ökat från 541 barn 2007 till 595 barn år 2011. · Andel barn med annat modersmål än svenska har ökat från 12% år 2007 till 16% år 2011. · Alternativ förskola erbjuds vid ordinarie stängningsdagar. Exempelvis samverkar Snickargården och Torpet, Karusellen och Kullerbyttan för att bereda alla barn plats. Skolbarnsomsorg och förskoleklass Skolbarnsomsorg och förskoleklass bedrivs som integrerad verksamhet vid F-5 skolorna i Häggetorp, Ransberg och Smuleberg. I förskoleklassernas verksamhet deltar i huvudsak alla sexåringar i kommunen. Efterfrågan på skolbarnsomsorg har under flera år varit hög med en stigande tendens. Detta gör att barngruppen för närvarande är större än tillgången på lokaler. Grundskola Elevunderlaget är fortsatt stabilt i grundskolan och ligger på en nivå om drygt hundra elever per årskull. Nationella prov genomförs i grundskolans årskurser 3, 5 och 9. Överensstämmelsen mellan resultat på nationella prov och avgångsbetyg i åk 9 är fortsatt god. Gymnasieskola och komvux För att kvalitetssäkra betygsättningen i gymnasieskolan pågår ett samarbetsprojekt inom Gymnasium Skaraborg. Här jämförs bl.a. resultaten på nationella prov med betygsättningen. Tibro kommun är representerat i den styrgrupp, som leder kvalitetsarbetet. Transportutbildning kommer att erbjudas inom ramen för yrkesvux. Från och med höstterminen 2010 erbjöds utbildningen för gymnasieelever i egen regi. Social
Utveckling av Fredsgatans äldreboende Diskussion har förts i socialnämnden ang. lokalanpassning av Fredsgatans äldreboende. Fredsgatans lokaler är prioriterade från socialnämnden avseende lokal/ verksamhetsanpassning då lokalerna idag inte uppfyller de behov som Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
10(23)
finns vad gäller ändamålsenliga lägenheter. Det är svårt att utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt med de boende då lokalerna sätter begränsningar. Det är t ex svårt för de boende i rullstol att själva ta sig in till sina toaletter pga. trånga passager. Socialnämnden har tillskrivit Tibrobyggen AB med en hemställan om att påbörja planeringsarbetet kring en kommande lokal/verksamhetsanpassning. Planeringsarbetet där socialtjänstens förvaltning tillsammans med Tibrobyggen AB ska delta ska kartlägga vilka möjliga alternativ som står till buds. I detta planeringsarbete är t ex studiebesök i andra kommuner önskvärt för att få inspel kring hur utformning av Fredsgatans äldreboende kan förverkligas. Kultur och fritid
Genomförandet av Inredia, både som byggnad och koncept, pågår. Kultur & fritid har en mycket aktiv del i projektet med medverkan i flera olika grupper. Utformning av utställningen pågår i samverkan med Västarvet och arkitekterna. Kultur & fritid leder ADA-gruppen, som har till uppgift att samla kreativa krafter i Tibro för att se vilka möjligheter som Inredia kan bidra med. Underlag till "den goda berättelsen om Tibro" har inletts med intervjuer, fotografering och filmning av personer och miljöer. Hur och i vilken form allt material skall användas bestäms under senare delen av året. Projektet Boken om Brittgården har inletts. Tillsammans med Studiefrämjandet genomförs projekt Filmverket, som nu fått ordentlig fart. Verksamhet sker i skolorna, på fritidsgårdarna och workshops för allmänheten. Samrådsgruppen har fastställt det reviderade materialet "Med gemensamma krafter - barn i riskzon". materialet kommer att gå ut på remiss till berörda för att därefter förankras i organisationerna. I samverkan med Leader Östra Skaraborg och föreningsklivet genomfördes en ungdomsdag i maj från morgon till sen kväll i Tibro Actionpark. Full verksamhet i parken, musik och uppträdande lockade många besökare, såväl ung som gammal. Den konstnärliga utsmyckningen i rondellerna invigdes 25 maj och konstnärens Claes Hakes, Göteborg har väckt mycket reaktioner med sina verk. Utställningsverksamheten har omfattat konst på Ateljé Blockning i samarbete med Tibro Konstförening och på biblioteket där såväl interna som externa utställningar visats. Som en del i en ökat friskvårdssatsning vid Örlenbadet har två beachvolleybollplaner iordningställts. Kollektivtrafik
Inom perspektivet tillväxt och utveckling har kollektivtrafiknämnden formulerat följande mål för 2011: Bibehålla kollektivtrafiken i nuvarande omfattning och öka tillgängligheten Målet innebär att säkerställa en aktiv beställarroll mot Västtrafik. Genom att verka för fler pendlarparkeringar i prioriterade stråk ska tillgängligheten till kollektivtrafiken öka. Under första halvåret har ett arbete med syfte att öka tillgängligheten mellan Fågelviksgymnasiet och Hjo prioriterats med gott resultat. Nämnden har under första halvåret ställt sig positiva till åtgärder gällande pendlarparkering i Västtrafiks trafikförsörjningsplan för trafikåret 2012. Nämndens mål är uppnått för första halvåret 2011. Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
11(23)
3.3 Medarbetare Kommunstyrelse-KLK
För att bedriva ett fullvärdigt personalarbete finns det brister i resurser på den personaladministrativa sidan. Nu finns en plan för fortsättning av ledarutvecklingsprogrammet. Programmet kommer att startas upp under hösten. Arbete fortsätter med att minska sjukfrånvaron i Tibro kommun. Den ligger jämfört med andra kommuner på en relativt låg nivå. Ambitionen är att minska sjukfrånvaron ytterligare genom att ha flera informations- och temakvällar om hälsofrämjande ledarskap. Under hösten kommer särskilda resurser att avsättas för att förbättra folkhälsoarbetet i kommunen. Arbetet med skyddsronder har fortsatt på KLK:s olika enheter. För alla nyanställda ingår information om Vision 2017 för att öka kunskapen om Tibros framtid. Introduktionsdagen för nyanställda ska ge en tydlig bild av Tibro kommun som en bra arbetsgivare. Utvecklingssamtalen ska innehålla ett utvecklingsavsnitt. Under hösten kommer medarbetarsamtalen genomföras för att komma överens om personliga utvecklingsplaner. Kommunstyrelse-Samhällsbygg/Bygg
Samhällsbyggnad försöker, liksom alla andra förvaltningar, vara en god arbetsgivare och leva upp till KF:s mål. Det är inte lätt och med en halvering av ledarstaben inom fastighetsavdelningen, där två chefer väljer likvärdiga jobb i Karlsborgs kommun, så är jag inte nöjd. Barn- och utbildning
Bra ledarskap Arbete pågår med att se över rektors uppdrag och arbetssituation. Särskild arbetsgrupp för detta är utsedd. Två rektorer genomgår statlig rektorsutbildning. Bra medarbetarskap Kompetensutveckling för pedagogisk personal samordnas i kompetensutvecklingsgruppen. Rektor har dock ansvar för kompetensutvecklingen inom sitt ansvarsområde. Likabehandlingsplaner och planer mot kränkande särbehandling för barn/elever och personal finns på både verksamhets- och politisk nivå. Gemensamma fortbildningsinsatser och konferenser genomförs, och all personal har personliga kompetensutvecklingsplaner. Medarbetarsamtal genomförs regelbundet vid alla enheter. Förskola I huvudsak har all tillsvidareanställd personal pedagogisk högskoleutbildning eller barnskötarutbildning.
Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
12(23)
Skolbarnsomsorg och förskoleklass Personalen inom skolbarnsomsorg och förskoleklass består av förskollärare och fritidspedagoger. Andelen behöriga fritidspedagoger är 77% jämfört med rikets 57%; behöriga förskollärare 100% mot rikets 93%. Båda yrkesgrupperna arbetar integrerat i verksamheterna, och tjänstgör ofta även i skolan. Grundskola Större delen av personalen, framför allt på F-5 områdena har en adekvat pedagogisk utbildning. Gymnasieskola och komvux Större delen av personalen har en adekvat pedagogisk utbildning. Andelen behörig lärarpersonal är 67%, vilket är något lägre än föregående år och lägre än riksgenomsnittet. En inventering av lärares behörighet har påbörjats. Syftet är att tillse att all undervisande personal skall, före 2015, ha behörighet för det ämne hon/han undervisar i. Musikskola I stort sett all personal har en adekvat pedagogisk utbildning för sitt arbete. Social
Kvalitetsarbete Socialtjänsten har startat upp ett arbete för att ta fram ett kvalitetsledningssystem. Detta ska leda till en systematik som ger möjlighet att planera för, genomföra och följa upp ett samlat kvalitetsarbete. En process för kvalitets- och målstyrning har arbetats fram och förslag på handlingsplan för 2012. En del av kvalitetsarbetet har varit att ta fram en värdegrund för socialtjänsten. Värdegrunden är nu antagen av socialnämnden och grundar sig på värdeorden trygghet, delaktighet och respekt. Värdegrundsarbetet faller väl i tid då socialstyrelsen fått i uppdrag att arbeta med värdegrund och värdighetsgarantier för äldreomsorgen. Under våren har en planering gjorts för utbildning och introduktion av samtlig personal i socialtjänsten avseende kvalitetsarbetet. Hälsoplaner Socialtjänstens enheter arbetar med att implementera de framtagna hälsoplanerna. Ska hälsoplanerna vara ett levande verktyg är de löpande diskussionerna på APT och under planeringsdagar av stor vikt. Hälsocoachernas delaktighet i detta arbete är viktigt och bör prioriteras. Socialtjänstens del i vision 2017 Socialtjänsten arbetar kontinuerligt med att ha med vision 2017 i arbetet. Det påtalade behovet av lokal/verksamhetsanpassning av Fredsgatans äldreboende ligger väl i linje med visionens tankar om boplats som inspirerar och inredning med funktion och känsla. Kultur och fritid
Samtliga chefer deltar i kommunens ledarutvecklingsprogram, vilket prioriteras.
Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
13(23)
Kontinuerligt sker insatser för att öka medarbetarnas stolthet. I stort sett alla förvaltningens medarbetare har genomgått utbildning i värdskap. Tillsammans med förvaltningschef har två verksamhetschefer deltagit i framtagandet av underlag till kommunens varumärke. Vår aktiva hälsocoach gör en aktiv insats för att öka välbefinnandet hos medarbetarna. Detta sker dels genom en stående punkt på våra Arbetsplatsträffar dels genom olika aktiviteter utanför arbetet. Aktivt verkar vi för att medarbetarna känner stolthet att arbeta i Tibro kommun. Den framarbetade lokala hälsoplanen implementeras och utgör en viktig del för fortsatt högt välbefinnande bland medarbetarna i verksamheterna. Genom att nya medarbetare anställts har förvaltningens organisation justerats innebärande en satsning och bättre samordning av kulturverksamheten. Kollektivtrafik
Inom perspektivet medarbetare har kollektivtrafiknämnden inte formulerat några mål. Nämndens förvaltning, kollektivtrafikkontoret, innefattas av de mål som kommunstyrelsen formulerat för samtliga medarbetare på kommunledningskontoret.
3.4 Ekonomi Kommunstyrelse-KLK
Under första halvåret har ekonomerna arbetat intensivt med att införa ett nytt affärssystem för att förenkla och höja kvalitén i beslutsunderlagen. Underlaget för uppföljningen hämtas nu direkt från Raindance. Det är lätt att ta fram underlag för att göra analyser. Mål- och verksamhetsplaner är en viktig del för att utveckla den kommunala verksamheten. Ledningsgruppen har varit drivande i processen att utvecklat en mål- och verksamhetsplanerna. Kommunstyrelse-Samhällsbygg/Bygg
Samhällsbyggnad prognostiserar ett underskott vilket i sig är allvarligt. Mer bekymmersamt är att mycket av verksamheten handlar om "akuta" åtgärder. Med mycket akuta åtgärder blir ekonomin svår att hantera men även planerade åtgärder riskerar att försvinna p.g.a. pengar och utförare måste jobba akut. Vi har under det första halvåret inte lyckats minska andelen akuta åtgärder. Här återstår mycket arbete. Situationen på fastighetsavdelningen har inte underlättat det hela. Barn- och utbildning
Ekonomi i balans Alla chefer är aktivt delaktiga i hela budgetprocessen och vid budgetuppföljningen. Alla chefer har ansvar för sin respektive budget och alla har ansvar för helheten. Produktivitet och effektivitet I syfte att mäta effektivitet använder verksamheten SKL:s "Öppna jämförelser" för förskola, grundskola och gymnasieskola. Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
14(23)
Gemensam administration Barn & Utbildnings gemensamma administration omfattar totalt 8 personer fördelat på 7,5 tjänster. Förskola Samtliga ansökningar till barnomsorgsplats beviljades inom fyra månader. Detta innebär att full behovstäckning uppnåtts. Skolbarnsomsorg och förskoleklass Andelen inskrivna barn i åldern 6-9 år är 73% och i åldern 10-12 år 7% av samtliga barn i kommunen. Motsvarande siffror för riket är 80 respektive 13%. Antalet inskrivna barn per avdelning är 37st medan riket har 34,9st. I förskoleklasserna är 96% av samtliga barn inskrivna, något mera än rikets 95%. Musikskola Musikskolan finansierar till en del sin verksamhet genom elevavgifter. Exempel på sådana: Undervisning i ämneskurs (instrument) 650:- Endast ensemble 200:- Teori 75:Syskonavgifter 2 elever 980:- 3 elever 1200:- Hyra av stråk och blåsinstrument 200:Social
Prognosarbete Socialtjänstens ledning arbetar med modellen att månatligen träffa alla chefer för genomgång av prognos samt diskutera åtgärder utifrån prognosutfall. Detta är en framgångsrik modell som leder till reflektion, gemensamt lärande och gemensamt ansvarstagande över enhetsgränserna. Den nya avdelningen vård- och omsorg borgar också för att enheterna får ett tydligare ansvar för att se över enhetsgränserna och ta ett gemensamt ansvar för socialtjänstens budget som helhet. Nyckeltal Socialtjänsten har fastställt ett antal nyckeltal för socialtjänsten. Dessa följs upp månadsvis och avrapporteras till socialnämnden. Cheferna har inte fått utbildning i verksamhetssystemet Stratsys men däremot kommer alla chefer få en genomgång i styrmodellen för Tibro kommun vilket bedöms vara mycket bra och rätt ända att börja i. Stratsys är ett bra och enkelt verktyg i ekonomiarbetet och är användbart för cheferna framledes när styrmodellen är förankrad hos alla. Kultur och fritid
Den nyvalda nämnden med flertalet nya ledamöter har informerats om kommunens styrmodell och de olika dokument som finns i budgetarbetet. Presidiet och ordinarie ledamöter i nämnden har deltagit i den utbildning som skett gemensamt i den utvecklade styrmodellen för Tibro kommun. Motsvarande informations- och utbildningsinsatser har skett och kommer att fortsätta inom förvaltningen. Månatliga avstämningar sker såväl till nämnden som förvaltningen. Ledningsgruppen ägnar mycket tid åt uppföljning och fördjupning i vårt nya ekonomisystem. Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
15(23)
Kollektivtrafik
Inom ekonomiperspektivet har kollektivtrafiknämnden formulerat följande mål för 2011: Säkerställa en balanserad ekonomistyrning Nämnden ska redovisa budget- och verksamhetsuppföljningar varje kvartal, i enlighet med Tibro kommuns uppföljningsmodell. Målet är uppnått för perioden januari-juni. Säkrare och mer integrerad redovisning Målet att tillämpa ett nytt affärssystem uppnåddes redan under första kvartalet, då Tibro kommun från och med 2011 tillämpar ett nytt system. Dock finns utvecklingspotential då systemet kommer att utvecklas och byggas på med fler funktioner. Sedan andra kvartalet används en rapporteringsdel.
Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
16(23)
4 Ekonomisk uppföljning 4.1 Resultaträkning RESULTATRÄKNING (tkr)
Utfall Utfall Budget Budgetavvikelse 2010-06-30 2011-06-30 halvår 2011
Verksamhetens intäkter
87 226
88 661
88 660
1
303 330
319 005
316 625
-2 380
6 783
6 607
8 000
1 393
Verksamhetens nettokostnad
222 888
236 952
235 965
-986
Skatteintäkter
177 174
180 130
182 223
-2 093
57 695
59 238
53 492
5 746
5 360
1 558
3 850
-2 292
Finansiella kostnader
835
230
600
370
Balanskravsresultat
+16 506
+3 747
+3 000
+747
Upp/nedskrivning finansiella tillgångar
0
0
0
0
Extraordinära poster
0
0
0
0
+16 506
+3 747
+3 000
+747
Verksamhetens kostnader Avskrivningar
Statsbidrag Finansiella intäkter
Periodens resultat SKL:s skatteprognos 110617, cirk. 11:30
4.2 Balansräkning BALANSRÄKNING (tkr)
2 010 -0630
2 011 -0630
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Fastigheter, anläggningar, inventarier
193 626
200 631
Finansiella anläggningstillgångar
130 641
131 737
Summa anläggningstillgångar
324 268
332 369
25 401
26 005
1 078
307
24 473
46 742
0
0
Likvida medel
22 034
4 000
Summa omsättningstillgångar
72 986
77 062
397 254
409 431
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Exploateringsfastigheter Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar
SUMMA TILLGÅNGAR Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
17(23)
EGET KAPITAL Vid årets början
290 656
307 806
16 506
3 747
307 162
311 553
1 705
1 520
Långfristiga skulder
1 709
3 874
Kortfristiga skulder
86 678
92 484
Summa skulder
88 387
96 358
397 254
409 431
Vid årets slut Summa Eget kapital AVSÄTTNINGAR SKULDER
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER
4.3 Budget och prognos Resultaträkning, prognos juni 2011 Nämnd
Budget 2011 Prognos 2011 Budgetavvikelse
Kommunstyrelsen-KLK
35 487
34 487
+1 000
Kommunstyrelsen-Samhällsbygg/Bygg
36 770
37 770
-1 000
BUN
204 209
206 061
-1 852
SN
186 678
181 678
+5 000
KFN
17 584
17 584
0
KTN
1 660
1 760
-100
Nettokostnad totalt
482 388
479 340
+3 048
Centrala poster
-10 458
-10 840
+382
Verksamhetens netto
471 930
468 500
+3 430
Skatteintäkter
364 446
360 260
-4 186
Statsbidrag
106 984
118 481
+11 497
Finansiella intäkter/kostnader
6 500
1 570
-4 930
Balanskravsresultat
6 000
11 811
+5 811
Upp/nedskrivning finansiella placeringar
0
0
0
Extraordinära intäkter/kostnader
0
0
0
6 000
11 811
+5 811
Resultat
Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
18(23)
4.4 Ekonomisk analys Delårsresultat 2011 Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnaden för perioden är +1Mkr högre än budgeterat. De största förklaringar till underskottet är: Kommunstyrelse-KLK +1Mkr KS reserv outnyttjad samt lägre personalkostnader pga. fördröjning av tillsatt tjänst. Kommunstyrelse-Samhällsbygg/Bygg -0,7Mkr Lägre personalkostnader pga. otillsatta tjänster +1,3Mkr, ökade kostnader för snöröjning -1,1Mkr, ökade fastighetskostnader pga. ökade värmekostnader samt extrakostnader för snöröjning av tak, ökade intäkter av fjärrvärmeförsäljning +1,2Mkr samt fördyrade matkostnader inom äldreomsorgen -0,9Mkr. Barn- och utbildning -1,3Mkr De huvudsakliga orsakerna till Barn- och utbildnings halvårsresultat är ökade kostnader i samband med utökat uppdrag i förskolan samt strukturanpassning av gymnasieskolan till ett lägre elevantal. Social +8,0Mkr Delårsbokslutet 2011 avseende socialnämndens verksamheter visar en positiv ackumulerad avvikelse mot budget på 8Mkr per halvårsskiftet. Den huvudsakliga anledningen till detta gynnsamma resultat är att individ- och familjeomsorgens kostnader understiger budgeterade kostnader på konton för placeringar. Vård och omsorgsverksamhetens kostnader väger inte jämt över året till följd av att kostnader för semestervikarier under sommarhalvåret till stor del faller ut under augusti och september. Den totala kostnaden för semestervikarier uppskattas till 8Mkr varav 6,5Mkr faller ut under det andra halvåret. Övriga -0,1Mkr Centrala poster -7,9Mkr Ökning av kommunens semesterlöneskuld -7,9Mkr. Beräknad pensionskostnade 1,6Mkr. Övriga centrala poster +1,6Mkr. Skatteintäkter och bidrag SKL:s prognos över skatteintäkterna har under våren ökat. Det beror främst på förbättrad prognos över slutavräkningen för år 2010 (+1,5Mkr) och år 2011 (+7,3Mkr). Det medför att de totala skatteintäkterna beräknas bli +7,3Mkr högre än budgeterat för 2011. Finansnetto Finansnettots utveckling har varit betydligt sämre än vad som varit förväntat för perioden. Resultatet blev +1,3Mkr och är ca. 1,9Mkr lägre än budgeterat. De finansiella intäkterna uppgick till +1,5Mkr och kostnaderna till -0,2Mkr. Den positiva avkastningen kommer främst från aktieutdelningar (+1,1Mkr). Värdepappersportföljens marknadsvärde har sedan årsskiftet ökat marginellt och har per den 110630 ett värde av 117,8Mkr. Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
19(23)
Resultat Det redovisade resultatet är +3,7Mkr för perioden och det är +0,7Mkr bättre än budgeterat. Skillnaden jämfört med budget består av: Verksamhetens överskott
+6,9Mkr
Centrala poster
-7,9Mkr
Ökade skatteintäkter
+3,7Mkr
Försämrat finansnetto
-2,0Mkr +0,7Mkr
Prognos helårsresultat 2011 Verksamheterna redovisar en prognos på sina nettokostnader som är ca. 3Mkr bättre än vad som budgeterats för 2011. Kommunledningskontoret räknar med ett överskott på 1Mkr beroende på att verksamhetens kostnader totalt kommer följa budget samt att man inte kommer att behöva utnyttja KS reserv för oförutsedda kostnader. Samhällsbyggnad kommer överskrida sin budget med 1Mkr pga. ökade kostnader för snöröjning, värme och mat men förbättrar samtidigt sitt resultat pga. ökade intäkter från fjärrvärmeförsäljning. Barn och utbildning prognostiserar ett underskott på -1,8Mkr främst beroende på ett ökat ofinansierat uppdrag inom förskolan samt ökade kostnader för skolmat, fastighetshyror och elevhälsa med insatser för barn med särskilda behov. Socialtjänstens verksamhetsområde pekar mot ett överskott på 5Mkr vid årets slut. Individ- och familjeomsorgen har gått in i år 2011 utan institutionsplaceringar och har i dagsläget bara en institutionsplacering vilket ger en mycket ljus prognos så här långt. Skatteprognosen från juni var 7,3Mkr bättre än vad som beräknats i budget. En försiktig bedömning av finansnettots utveckling medför att utfallet blir 4,9Mkr sämre än budget. Vi räknar med att de centrala posterna i stort följer budget och ger ett litet överskott på 0,4Mkr. Resultat prognosen för 2011 beräknas till 11,8Mkr vilket är 5,8Mkr högre än det budgeterade värdet på 6Mkr.
Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
20(23)
4.5 Personal Det första kvartalet har präglats av lönerörelse där målet var att förhandlingarna skulle vara klara till den 1 april, vilket de också var. Vi fortsätter arbetet med att se över våra långtidssjukskrivnas rehabiliteringsprocess. Arbetet fortgår också med implementering av samverkansavtal och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sjukfrånvaro 2011-06-30 2 011 -06-30
Alla
yngre-29 år
30 -49 år
50 år-äldre
Kvinnor
4,7
2,0
5,2
4,6
Män
2,5
0,8
2,7
2,5
Samtliga
4,2
1,7
4,7
4,1
Varav långtidsfrånvaro
44
23
41
51
2 010 -12-31
Alla
yngre-29 år
30 -49 år
50 år-äldre
Kvinnor
4,4
2,4
4,0
5,2
Män
3,0
1,0
2,1
4,0
Samtliga
4,1
2,2
3,6
4,9
Varav långtidsfrånvaro
49
0
39
58
Sjukfrånvaro 2010
4.6 Nyckeltal Kommungemensamma nyckeltal Befolkningsutveckling Arbetslöshet Ungdomsarbetslöshet
Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
Utfall 2010
Mars 2011
Juni 2011
10 560
10 573
10 565
9,1
8,6
8,3
12,0
10,4
10,2
21(23)
5 Investeringsuppföljning Investeringar, prognos juni 2011 Investeringar
Utfall 201106-30
Budget 2011
Prognos 2011
Differens P/B
KS Kommunledningskontor NAFS Raindance
512
535
535
0
Dokumentärende
95
500
500
0
0
500
500
0
0
1 300
1 300
0
Gator och vägar
2 083
6 300
4 200
-2 100
Fastigheter
2 321
12 100
8 100
-4 000
Exploateringsmark
316
500
500
0
Affärsdrivande verk
786
1 800
1 800
0
6 113
23 535
17 435
-6 100
SN
0
300
300
0
BUN
0
500
500
0
KFN
94
100
100
0
BN
0
0
0
0
KTN
0
0
0
0
Föreningslån
205
350
350
0
Delsumma
299
1 250
1 250
0
62
17 441
10 000
-7 441
6 474
42 226
28 685
-13 541
Datanät Samhällsbyggnad/Byggnadsnämnd Inventarier
Delsumma
Inredia Totalt
Investeringsutfall t.o.m. 2011-06-30 Inventarier KS Införande av ett nytt affärssystem Raindance (leverantör Logica). Påbörjat arbetet med nytt dokument- och ärendesystem. Gator och vägar Centrummiljön, va-ledningar till de nya punkthusen är klara. Utsmyckning av tre cirkulationsplatser invigdes i maj månad.
Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
22(23)
Fastigheter Ombyggnaden av Fågelviksgymnasiets kök klart. Actionparken är också klar med skyltar, belysning och markarbeten runt parken. Takreparationer pågår. Lokalutredningar pågår. Lokalutredningar av skolor, Ängen, Gläntan/Myran m.fl. Exploateringsmark Bråbacka, planering av området mellan bostäder och sjön. Affärsdrivande verk Ny vattenledning till Ridklubben m.fl. Påbörjat omkoppling av fjärrvärme mellan kommunens ledningsnät och Neovas industrinät. Inventarier KFN Utbytt gräsklippare. Föreningslån Föreningslånen för 2011 fördelas mellan Bygdegårdens intresseförening i Hönsa (150 Tkr), Tibro Bågskyttesällskap (55 Tkr) och Tibro Film och teater (100Tkr). Inredia Projekteringspengar är det enda som hittills belastat projektet. Byggkontrakt med JD Bygg o entreprenör AB är klart och nu inleds byggnadsarbetena på på Inredia. För en mer detaljerad investeringsuppföljning se rapporten Investeringsuppföljning 2011 jan-juni.
Tibro kommun, Delårsbokslut 2011
23(23)