december 2013 januari 2014

Källan

december 2013 januari 2014 1

Att se det stora i det lilla Jag minns min gammelfaster Eira som var över 70 år och som ibland var vår barnvakt när vi var små. Hon var alltid glad, skrattade ofta och älskade att få göra oss barn glada genom att ibland ge oss presenter och ta hand om oss. Vi fick fina presenter, sådant som mamma och pappa inte alltid kunde ge oss och vi tyckte alltid om när faster Eira kom på besök. Inte bara för presenterna utan också för hennes värme. Eira tyckte väldigt mycket om barn, men hon kunde tyvärr inte få några egna. Hon älskade barn och för henne var det roligare att ge gåvor till andra än att själv få. När faster Eira blev äldre så fortsatte hon att ge till andra genom att varje julafton servera mat på Ria Dorkas i Kumla. Hon slet hårt flera julaftnar och jag minns att hon berättade om hur de utslagna på Ria Dorkas alltid var så tacksamma över den goda maten och hur de uppskattade värmen och gemenskapen som fanns där. Hon lämnade bekvämligheten hemma i soffan under julen för att hjälpa andra utsatta i samhället.

Nu när mörkret börjar falla och hösten snart går över till vinter så går mina tankar över till den stora högtiden julen, då Jesusbarnet föddes, Guds son. Jesus var en sann medmänniska och han såg alltid de som var utsatta, svaga och små. Han vågade trotsa kungar, högre präster och ledare för att stå upp för de små och svaga. Jesus var en sann diakon och han såg alltid det stora i det lilla. Jag vill avsluta med en bön i adventstid från Bönboken (Verbum). ”O du eviga ljus, som överglänser alla skapade ljus, genomträng våra hjärtan. Lys oss och lär oss att i tacksamhet och glädje dela med oss. Låt vår samvaro med varandra dessa dagar, i både hem och församling, bli en glädjens och kärlekens fest. Lär oss skilja på smått och stort, på skal och kärna. Låt våra julförberedelser och allt vårt arbete få glans av den oerhörda gåvans härlighet!”

Det var länge sedan Eira dog men hon finns kvar i mitt hjärta och hon har på sista tiden kommit upp i mina tankar när jag nu jobbar som diakon i församlingen. För mig var hon en sann medmänniska och diakon. Hon kunde glädjas åt andras lycka, hjälpa de små och svaga i samhället och framförallt se det stora i det lilla.

Omslag: Kjell Brunnegård, foto, Charlotte Sjöberg, foto o collage.

2

Pernilla Olsson

Redaktionen önskar alla Källans läsare God Jul och Gott Nytt År

När vintermörkret kring oss står Dags för årsmöte! Vilka är det egentligen som bestämmer i vår församling? En del skulle svara pastorn, andra styrelsen. Kassören, om det gäller ekonomin. Helena, om man vill hyra lokaler. Estetiska gruppen, när det handlar om nya gardiner! Och fastighetsutskottet, när dörrar ska bytas ut. Vi är många som delar på ansvaret. Och det allra högsta beslutande organet är vi alla tillsammans i församlingsmötena, med årsmötet som vår främsta demokratiska möjlighet.

Det är en ros utsprungen av Davids rot och stam, av fäderna besjungen, en ros i Juda land, en blomma skär och blid, mitt i den kalla vinter, i midnatts mörka tid.

Vi möts till årsmöte lördag 8 februari kl 15 i församlingssalen. För diskussioner, frågor, svar och beslut om verksamhet och ekonomi – och gemenskap. Och vem får ungdomsledarstipendiet i år? Vill du föreslå någon konkret förändring eller förbättring? Lämna då en motion till styrelsen senast tre veckor före årsmötet. Vid kretsmötena söndag 2 februari kl 18 finns det en chans att förbereda besluten genom att gå igenom verksamhetsberättelse och budgetförslag – och diskutera tillsammans. Välkomna!

Ps o S 113 v 1

Gudstjänstseminarium Onsdag 4 december kl 18.30 Alla som vill är välkomna till ett seminarium om våra gudstjänster. Varför firar vi gudstjänst? När är en gudstjänst lyckad? Gudstjänstgruppen inbjuder till ett öppet idésamtal.

Församlingsstyrelsen genom Ann Lystedt, ordförande

Välkomna till Ansgarsförsamlingens Ungdoms årsmöte Fredag 14 februari 2014 kl 19.00 i Ansgarsgården Ett bra sätt att fira Alla hjärtans dag på!

3

Bara Jesus? Vi har nu haft Jesus som tema under hela hösten. Bara Jesus? Gud Fader då? Endast några ytterst få av gamla testamentets allra största gestalter fick komma Gud nära. Det står, till exempel, att Mose fick se Guds rygg. Det är en markering av närhet, men ändå stor distans. I Jesus har Gud blivit helt synlig för oss alla. Lärjungen Filippos bad Jesus: ”Visa oss Fadern!”. Han fick svaret ”den som har sett mig har sett Fadern”. Bara Jesus? Nej, när vi ser på Jesus lär vi oss mer om vem Fadern är. Gud är naturligtvis varken man eller kvinna, varken jude eller blåögd, men precis som Jesus är Gud både kärleksfull och barmhärtig. Bara Jesus? Hur är det med Anden då? Det är trots allt bara några få tusental personer i historien som har sett Jesus. Inte ens de som var med honom hela tiden begrep vad han sa, och än mindre vad han skulle göra här. Det var först när Anden kom som de förstod. Då, plötsligt, kom allt det Jesus hade sagt till liv. Då blev berättelserna om Jesus till det bränsle som nu brinner och ger värme över hela världen. Anden tände den elden, inte Jesus. Utan Anden inget kristet liv. Utan Anden ingen Jesus i våra hjärtan. Varför talar vi då så pass lite om Anden? För att Anden inte vill stå i centrum. Anden pekar hela tiden på Jesus. Jesus säger till lärjungarna i sitt avskedstal: ”Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte ta emot det nu. Men när han kommer, sanningens ande, skall han vägleda er med hela sanningen; han skall inte tala av sig själv utan förkunna det han hör …” Bara Jesus? Nej, men Andens roll är att peka på Jesus. Bara Jesus? Det är inte så bara! Jesus Kristus är centrum för vår kristna tro. Luther kallade honom för skriftens kärna och stjärna. Det är bara genom Jesus vi kan förstå vem Gud är och vad Gud vill med oss. Närmast i våra gudstjänster kommer vi att följa Jesus genom kyrkoårets texter, från krubban till korset. Låt de 100 dagarna få bli en livstid. Jesus själv lovade: ”Jag är med er alla dagar till tidens slut." Mikael Ericson

4

Allt vad vi gör för andra Inför den traditionella offerperioden, december – januari, är det läge att reflektera kring begreppet internationell mission.

Vi står vid ett missionens vägskäl, där vi för att vara trovärdiga, bland annat behöver tänka över följande:

Mission kan översättas : uppdrag, kallelse, sändning. Vad gäller uppdraget? På vems initiativ utför vi uppdraget? Vad motiverar oss?

Att samtidigt som vi tar vara på förtroendet från t.ex SIDA, motverkar att barn blir barnsoldater, stöttar arbete för mänskliga rättigheter etc., inte glömmer banden till systerkyrkorna. Att vi öppnar dörren i Sverige för kristna från Mellanöstern. Att vi öppnar dörren bokstavligt och bildligt för grannen.

Vi, du och jag, har ett uppdrag som kristna och kyrka. Formerna har sett olika ut under tid och ska så göra. Grunden däremot, är densamma, alltsedan Jesu ord i Missionsbefallningen (Matt 28:18–20) ”Gå ut i hela världen...” Låt oss fundera ett tag, varifrån vi har fått våra ”missionsbilder” och vår inställning till mission. Jag kan minnas missionärens diabilder från fjärran land, insamlingen till ett jordbruksprojekt i Indien, försäljningen av etiopisk peppar till förmån för en blindskola i Etiopien etc. Exemplen kan radas upp och många känner igen sig i och identifierar sig med dessa ”missionsbilder”.

Under adventssöndagarna kommer vi från Internationella Rådet att informera om internationell mission. Vi kommer också att utifrån föregående, dela tankar angående olika missionsaspekter. Tillsammans har vi världens möjlighet till insats, ”hemma” och internationellt! Offerdag söndag 5 januari för den internationella missionen. Vi gör skillnad! Lars Persson Internationella Rådet

Vi ska emellertid inte vara så rädda och försiktiga, att vi inte vågar tänka nytt. Gud har gett oss fria händer, nya möjligheter och nya vägar. Han går vid vår sida och litar på oss. När jag tänker framåt, vill jag alltså först blicka bakåt. Inte minst för att i nuet, försöka förstå vad mission i tjugohundratalet kan innebära. Begreppet bistånd finns då i högsta grad på ”missionskartan”. För vad innebär satsning på utbildning, sjuk- och hälsovård, arbete för mänskliga rättigheter, vattenprojekt, klimatarbete etc., om inte att gå i Missionsbefallningens anda!

Foto Marianne Jansson i Kongo Brazzaville

5

Skilda världar ”Alla människor är födda fria, lika i värde och rättigheter..” säger Art.1 i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. Tänk dig att Svartån utgör gränsen mellan västra och östra Västerås. Du som bor på västra sidan rör dig mycket sällan över till den östra sidan, för där bor människor som inte är som du. Du som bor på östra sidan håller dig också på din sida, såvida du inte jobbar på andra sidan, där du kan hitta servicejobb. Du som bor på väster njuter av parker, rena gator, parkeringsytor, sophämtning, gatubelysning och en allmänt välordnad miljö. Barnen kan glädja sig åt en välutrustad skola och lekparken i kvarteret. Shoppingutbudet är som i vilken storstad som helst, med gallerior och välsorterade butiker. Du som bor öster om ån, trampar dagligen fram på trasiga trottoarer bland drivor av sopor som blåst i väg från kvarterets öppna container. Någon sophämtning från huset där du bor finns inte. Dina barn går till den kommunala skolan som är överfull och dåligt utrustad. Den som har råd väljer en privat skola med bättre standard. Barnens främsta lekyta är gatan, som också utgör parkeringsplats. Här på öster tycks tiden stått stilla; inga shoppinggallerior värda namnet, men många små specialbutiker där varorna trängs på en minimal yta. Troligen har butiksägaren ärvt butiken och din storfamilj bor i samma slitna fastighet. Livet på öster styrs av regler som de boende på väster har bestämt. Som öster-bo är du inte fullvärdig medborgare i Sverige, får inte göra militärtjänst och inte rösta i nationella val. Du innehar ett ID-kort som kan gå förlorat om du bor utomlands

6

en längre tid eller om du inte längre har ditt ”livscentrum” i den här delen av Västerås. Då måste du flytta till någon kranskommun. För att reparera eller bygga ut ditt hus krävs bygglov, precis som för dem som bor väster om ån, men du på öster får vänta i åratal på att få ditt tillstånd och i slutändan får du troligtvis avslag. Du bygger ändå för familjen växer. Då riskerar du att tvingas riva ditt hus, annars gör myndigheterna det och räkningen skickas till dig. Varför avslag? Det finns en kommunal lag som säger att befolkningen i Västerås ska bestå av 70% väst-bor och 30% öst-bor. På öster föds fler barn och fördelarna med att inneha ett VästeråsID jämfört med ett ID från Sura eller Hallsta, hindrar människor från att flytta ut. Den helt avgörande skillnaden i rättigheter är att du i kraft av ett Västerås ID kan röra dig fritt över hela landet och ta flyget från närmaste flygplats om du vill resa utomlands. Utan detta ID måste du först resa till Finland för att flyga därifrån. Detta är Jerusalem år 2013. I den västra delen bor israeliska medborgare, i den östra bor palestinier med ”residensstatus”. Östra Jerusalem är ockuperat område liksom övriga Västbanken sedan 1967. Någon sa: ”Vi dricker ockupationen varje dag”. Människor särbehandlas och förvägras rättigheter på etnisk grund. Utanför Jerusalem är begränsningen av rörelsefriheten den värsta och utgör kollektiv bestraffning, förbjudet enligt Internationell humanitär rätt. Hur blev det med människors lika värde? Gunlög Galmén följeslagare i Jerusalem

Måndagsträffens terminsstart 3 feb. 19.00.Välkommen att lyssna till Gunlög!

… och fred på jorden?! Östra Jerusalem 29 oktober 2013 Vi fick se en fruktansvärd syn! Ett hem för en familj med tre barn, jämnat till marken. Kl 04 på morgonen stormade hundratals soldater och militär in i familjens tvåvåningshus, gav dem 20 minuter att tömma huset. Enligt mamman fanns ingen förvarning. Sen gjorde bulldozers jobbet och mannen arresterades. Bygglov saknas! Familjen har ansökt om detta i åratal och betalat en förmögenhet. Men palestinier får nästan aldrig något tillstånd. Hur det än förhåller sig: Hur kan detta få ske? Var finns moral, var finns humanitet?

” Han tårar fälla skall som vi, förstå vår nöd och stå oss bi, med kraften av sin Anda…”

Västra Jerusalem……………….. På andra sidan av den 8 m höga betongmuren, i de västra stadsdelarna, finns det nya moderna bostäder för de som får bo där. De psalmer vi sjunger i advent och jul får oss kanske att tänka andra tankar nu…

”Jerusalem höj upp din röst och dotter Sion fatta tröst…” EAPPI-följeslagarna höjer sina röster för fred på jorden. På besök i Hebron EAPPI-följeslagare på guidad tur. Här är en av alla platser där det har byggts en mur för att skilja människor åt. Här i Västerås: ”Advent är mörker och kyla Vi tänder ett ljus och ber: Förbarma dig, Gud, över jorden, all nöd, all förtvivlan du ser.”

Sammanställt av Charlotte Sjöberg

7

PROGRAMSIDOR Varje söndag kl 10.30 är det Bön före gudstjänsten i samtalsrummet.

DECEMBER 01 Sö 11.00 Gudstjänst på första advent 100 dagar med Jesus: Vardagskraft. Predikan av Mikael Ericson, sång och musik med Ansgarskören, Musikkåren och barn från Musiklekis. Sara Lundqvist är gudstjänstledare. Under tiden: Äventyret, för barn 0-14 år. Kyrkfika. 03 Ti 14.00 Tisdagsträff Källmoragården Sång och musik med grupp från PRO i Ramnäs. 03 Ti 18.00-20.00 Kvinnocafé i församlingssalen. 04 On 14.00 Onsdagsträffen Doris Bernhardson, fängelsepastor i Sala, om arbetet innanför fängelsemurarna. 18.30 Gudstjänstseminarium Varför firar vi gudstjänst? När är en gudstjänst lyckad? Gudstjänstgruppen inbjuder till ett öppet idésamtal. 06 Fr 19.00 Gränslös gudstjänst med Hanna Czitrom, bön och lovsång. 08 Sö 11.00 Gudstjänst med nattvard Avslutning på serien 100 dagar med Jesus. Predikan av Mikael Ericson. Sång av Charlotta Hammar. Gudstjänstledare: Johan Backman. Äventyret för barn 0-14 år. Utgångskollekt till sjukhuskyrkan och stadsmissionen. Kyrkfika. 18.00 Ekumenisk bön i Centrumkyrkan. 09 Må 18.00 Repetition för julspel För alla barn och vuxna som vill vara med den 15 dec. 11 On 13.00 Onsdagsträffen Jultallrik och luciafirande. OBS! föranmälan.

8

14 Lö 17.00 Julkonsert med Cantabile, Musikkåren och Ansgarskören Inledande luciatåg med Musikmakarna. Särskild kollekt till flygelrenovering. Fri entré 19.00 Julfest med Tonår. 15 Sö 11.00 Gudstjänst med julspel Julens glada psalmer blandas med änglar, herdar, vise män och så klart Jesus-barnet. Medverkan av Mikael Ericson, Pernilla Olsson, Musikmakarna och många flera. Kyrkfika. 12.00 Församlingsmöte med samtal om församlingens vision och framtidsplaner. Film för barnen. 21 Lö 12.30 Ungersk gudstjänst 22 Sö 11.00 Gudstjänst på fjärde advent. Predikan: Ingvar Gustafsson. Sång: Anna Nager. Gudstjänstledare: Barbro Berglund. Bibeltexter: Fil 4:4-7 och Luk 1:30-35. Kyrkfika. 24 Ti 11.00 Julbön i Missionshuset på Vallby friluftsmuséum med Pernilla och Erik Olsson. 23.00 Julnattsgudstjänst med Mikael Ericson. Sång av Anette Hallqvist och Monica Bertram. 25 On 07.00 Julotta i Centrumkyrkan Lars-Erik Pettersson predikar. 29 Sö 11.00 Gudstjänst Predikant meddelas i annonsering. Maja Odendaal sjunger och Hans Rudäng är gudstjänstledare. Tema: Guds barn. Bibeltexter: Jes 11:1-9 och Matt 18:1-5.

31 Ti 17.00 Nyårsbön med Mikael Ericson och sång av Ann-Christine & Björn Folke.

JANUARI 2014 01 On 16.00 Gudstjänst i Centrumkyrkan på nyårsdagen, med Alf & Gunvor Englund. Bibeltexter: Joh 2:23-25 och Ps 21. 05 Sö 11.00 Missionsgudstjänst med Elisabeth Lindgren se sid 10 Sång av Ola Andersson. Gudstjänstledare: Bettan Svärd Rosenqvist. Särskild insamling för Equmeniakyrkans Internationella mission. 12.20 Julfest på trettondagsafton efter gudstjänsten med jullunch och roliga upptåg för alla åldrar. 12 Sö 11.00 Gudstjänst med nattvard Vittnesbörd från höstens 100 dagar med Jesus. Predikan av Mikael Ericson. Sång av Helena Lundin. Gudstjänstledare: Sara Lundqvist. Kyrkfika. 14 Ti 18.00-20.00 Stickcafé Terminsstart 15 On 14.00 Onsdagsträffen (se sid 10) Terminsstart med Knytis. 18 Lö Bygglördag i Ansgarsgården Var med och bygg och fixa! 19 Sö 11.00 Gudstjänst Predikant meddelas i annonsering. Sång av Per Söderbäck. Tema: Livets källa. Bibeltext: Joh 5:31-36. Äventyret under tiden, för barn 0-14 år, start för terminen. Kyrkfika. 24-26 Helgen Lovsångshelg med Martin Börjesson, musikledare i Öckerö missionsförsamling. 24 Fr 19.00 Gränslös gudstjänst med Martin Börjesson, Hanna Czitrom, Mikael Ericson och ungdomsbandet. Fika efteråt. 25 Lö 10.00 Inspirationsdag för sångare och musiker Martin Börjesson undervisar och övar tillsammans med lovsångsgruppen och andra som vill vara med och sjunga, spela och leda andra i tillbedjan. Öppen inbjudan. Kom och testa!

25 Lö 19.00 Lovsångsgudstjänst med Martin Börjesson 26 Sö 11.00 Gudstjänst med Martin Börjesson, Mikael Ericson med flera. Tema: Tacksamhet och slentrian. Äventyret under tiden, för barn 0-14 år. Kyrkfika. 28 Ti 18.00 Kvinnocafé i församlingssalen, till kl 20.00.

FEBRUARI 02 Sö 11.00 Gudstjänst på Kyndelsmässodagen. Predikant meddelas i annonsering. Tema: Uppenbarelsens ljus. Bibeltexter: Luk 2:22-40 och Matt 13:31-33. Utdelning av biblar till de barn som välsignats och döpts under året. Sång av församlingens olika barnmusikgrupper under ledning av Pernilla Olsson. Äventyret under tiden, för barn 0-14 år. Kyrkfika. 18.00 Kretsmöten med angelägna samtal inför församlingens årsmöte.

BETEL Barkarö DECEMBER 08 Sö 17.00 Adventssånger Sång av en grupp ur Promusica. Sara Lundqvist, tankar om tro. Yvonne Stenström.

JANUARI 2014 12 Sö 18.00 Cafégudstjänst Bengt Sandqvist. 15 On 09.00 Öppen förskola Terminsstart. 17 Fr 10.00 Musiklekis Terminsstart. 20 Må 17.30-19.00 Himlakul för barn 5-8 år. Terminsstart.

9

Onsdagsträffen i januari

Nya Söndagsskolan

On 15 14.00 Knutfest med knytis “Nu är glada julen slut”. On 22 14.00 Västerås stadsbibliotek för alla Bibliotekarie Isabel Borràs Auli berättar om bibliotekets tjänster för oss äldre. On 29 14.00 I förundran över vår fantastiska värld Stefan Edmans bok Förundran har inspirerat sångaren och recitatören Erik Ström till ett rikt varierat sång-, musik- och bildprogram.

Alpha Under hösten har en Alphakurs med sex deltagare hållits. Tio onsdagskvällar med olika ämnen och olika föredragshållare, en hel lördag i Betel Barkarö och en avslutningsfest med inbjudna. Blir du sugen på att gå en Alphakurs? Då är du välkommen i september 2014. Barbro Berglund

Det finns potential. När vi, till exempel, var på läger i Kolmården var det ett fyrtiotal barn och unga med, varav fler än tjugo är i åldern för Äventyret (0-14 år).

Gästande predikant Elisabeth Lindgren är från Enköping…. och är samordnare för bildning och fortbildningsfrågor i…… Equmeniakyrkan. Hon har också erfarenhet av internationellt arbete och har genom det besökt Palestina, Syrien, Indien, Kina, Estland, Bolivia, Peru, Colombia. Elisabeth predikar i Missionsgudstjänsten 5 januari kl 11.00. Bengt Sandqvist

10

Nu har det stora äventyret startat! Nu ska vi jobba på för att få fler och fler att komma och trivas. Vi har höga ambitioner med den nya söndagsskolan. Det måste vi ha. Antalet barn i våra gudstjänster har minskat år efter år och föräldrar följer sina barn. Det är så klart något fint med det, att man vill vara tillsammans. Nu vet jag av egen erfarenhet att barn kan trivas alldeles utmärkt i kyrkan, så jag hoppas att fler barn ska ta med sina föräldrar hit. Jag tror att vi behöver det, vi familjer.

Man kan säga att Äventyret är en gudstjänst för barn. Det är upplagt enligt samma mönster, med en mötesledare, förkunnelse, sång, kollekt och bön. Visst skiljer det en hel del i uttrycken, men den stora skillnaden är nog att barnen går till olika smågrupper efteråt för att prata om ”predikan”. Det är som Jesus sa: barnen är ett föredöme för oss vuxna! Mikael Ericson

Diakoni är vi Det är så lätt i vårt individualistiska samhälle att vi sätter våra egna behov som nummer ett. Lyft blicken och se Jesus, uppmanar Niklas Piensoho oss att vi ska göra i en av sina andliga övningar. Jesus är förebilden. Han tog kontakt med eller hälsade på människor som ingen annan ville veta av. Hur klarar vi av det? Diakonalt arbete (socialt arbete i kristen regi) vänder sig till alla som har behov. Det kan vara allt ifrån de små barnen till äldre personer och till människor som på något sätt har hamnat i utanförskap. Vårt ungdomsarbete ser jag som ett stort diakonalt arbete där vi vuxna får visa på Jesus. Lek och stoj med scouterna eller ett enkelt samtal med en av deltagarna på kvinnocaféet berikar. ”Det ger så mycket tillbaka”, som man så ofta hör sägas. Vad ger det tillbaka? Jo, glädje, värme, känslan av att få betyda något för någon annan. Vi närmar oss julen, hjälp oss att mötas och förhålla oss så att alla får känna att de är värdefulla och just därför betyder något för någon annan. Varför vände jag ryggen till? Varför gick jag förbi? Jag kunde i alla fall nickat på huvudet. Varför log jag inte? Varför sa jag inget? Det är vackert väder idag”… det kunde jag ju ha sagt Varför vände jag ryggen till ?

Rosita Norén Diakonirådet

Klimatfrågan i församlingen

Vi vet ju mycket väl att Gud kom till vår värld genom Jesus, som blev en människa av kött och blod och behövde mat och kläder. Att diakonalt ansvar är en del av vår tro är också självklart. Men det är lätt att falla för frestelsen att för övrigt hänskjuta tron till ett avskilt andligt rum och missa att det inte bara är människorna som Gud älskar utan allt som ingår i hans skapelse och frälsningsplan. ...”att också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen.” skriver Paulus. Ovanstående är grunden för en ny liten skrift från Sveriges Kristna Råd - Värna den jord som Gud älskar. Budskapet är att det är ett brott mot Guds vilja att medverka till att förstöra skapelsen. Därför måste vi som tror leva som ivriga förvaltare av vår jord, så att vi inte förstör den. I vår tid är klimatfrågan den mest akuta utmaningen. Under hösten har larmrapporterna skärpts. Hur ändrar vi vår livsstil för att bidra till en hållbar utveckling av vår jord? Den frågan måste engagera oss som en självklar del av vår tro och bli ett inslag i vår församlings hela verksamhet. Inte genom domedagsprofetior, men genom förmedling av hopp om en god framtid på jorden. Några församlingsmedlemmar har under hösten deltagit i en ekumenisk studiecirkel i denna fråga. Hur går vi som församling nu vidare? Birgitta Nilsson

11

Vi bygger om Ansgarsgården Under hösten har ombyggnationen i Ansgarsgården börjat och den nedre våningen beräknas vara klar till 1:a söndagen i advent. En försenad start gjorde att vi hann göra mer än planerat, innan byggfirman kom. Ombyggnationen innebär bland annat att väggar flyttas, nya datakablar dras, styrelserummet blir större och bredare dörrar sätts in, så att det blir mer handikappanpassat. Utanför expeditionerna finns ett nytt utrymme med arbetsnamnet "navet". Här kommer kopiator och kontorsmaterial att finnas. Dessutom ska soffor och kaffemaskin göra "navet" till en naturlig mötesplats för besökare. På andra våningen har det också gjorts förändringar, även om den stora ombyggnationen är planerad att starta i januari. Bland annat har omklädningsrummen handikappanpassats med nya dörrar, vid köket finns en ny serveringsbänk och en skjutdörr har satts in till köket.

Henrik Lundin Bertil Gårdstam

En byggfirma har gjort det som inte amatörer klarar av; monterat dörrar, satt nya tak m.m. Rörmokare har också anlitats. El och ventilation har yrkeskunniga församlingsmedlemmar fixat. För att inte fritidshemmet och kvällsaktiviteter ska drabbas för mycket av byggdammet finns det en städjour varje dag. Hur fungerar det för personalen som jobbar på fritidshemmet under ombyggnadstiden? "Man får vara flexibel", säger Karin Wolff, föreståndare. Bakom ombyggnationen finns en Lokalplaneringsgrupp bestående av representanter ur lokalgruppen och estetisk grupp. Den träffas regelbundet för att planera, diskutera och lösa problem som uppstår under arbetets gång.

Håkan Galmén och Magnus Lundin

Så mycket som möjligt försöker vi göra själva och många frivilliga har hjälpt till på vardagar, helger och under några arbetslördagar. Listor har funnits med olika arbetsuppgifter att ta itu med, som att mura, klistra väv, måla, gjuta golv, riva kablar m.m. Vartefter arbetet framskrider bockas uppgifterna av och nya kommer till.

12

Med så många frivilliga som hjälper till, krävs det mycket logistik och organisation av arbetet. Detta sköts av Hans-Erik Berglund och Hans Rudäng. De har koll på det mesta som rör ombyggnationen och gör en fantastisk insats för att arbetet ska flyta på så smidigt som möjligt.…...……….. Byggnadsarbetet går också att följa på Ansgarsförsamlingens hemsida: www.ansgarsforsamlingen.se. Karin Schütte

Tankar på äldre da’r I ett av höghusen vid Trumslagarbacken bor Ingegerd Eklund tillsammans med sin make Kalle. Ingegerd är pensionerad speciallärare och har bott i Västerås sedan sin skoltid. Vad betyder Ansgarskyrkan för dig? Jag mår bra och känner glädje i kyrkan. Där får jag vara tillsammans med andra som jag efter många år känner väl. Mina närmaste vänner har jag i församlingen. Jag är tacksam för livet i kyrkan, det har blivit en naturlig livsmiljö för mig. Nu är jag också ledare för en krets med många äldre, varav en del inte längre orkar delta så mycket i kyrkans verksamhet. Då är det en värdefull uppgift att hålla kontakt med dem. Hur är det att vara äldre i Ansgarskyrkan? Genom RPG har äldre en träffpunkt varje onsdag. Programmen är varierade, av god kvalité och fyller en viktig funktion. Ingegerd brukar växla vilka hon sitter tillsammans med för att kunna hålla kontakt med fler. När man har en uppgift känner man sig inte utanför. Svårare är det när krafterna avtar och man inte längre orkar vara aktiv. Då blir man lätt isolerad och kan känna sig ensam. Ingegerd framhåller diakonin gentemot de äldre. På många sätt tar man hand om varandra men det är svårt att göra det fullt ut. En del samtal vill man inte föra med vänner och bekanta, då vill man tala med pastorn eller diakonen. Gudstjänsterna i Ansgarskyrkan Gudstjänsterna har förändrats en del på senare år och nya former som passar för ungdomar behövs. Samtidigt

känner många äldre en trygghet i de former som man är van vid och kan ha svårt att ställa om vid förändringar. Det är viktigt att nya idéer förankras väl i församlingen. Det behöver vara en mix mellan lovsång, som många yngre tycker om, och psalmsång, som äldre är vana vid. Predikan är viktig, att få en förklaring på bibeltexten. Hörslingan är nödvändig för de äldre, den har nyligen byggts om och fungerar mycket bättre än förut. Kyrkkaffeansvaret är en möjlighet att arbeta tillsammans, äldre och yngre. Där man kan göra olika insatser efter sin förmåga. Något som har varit speciellt roligt i kyrkan? Ingegerd nämner lägren under ungdomstiden. Flickorna cyklade ut till lägerplatsen där pojkarna hade haft läger först. Där mötte hon Kalle för första gången. Under senare år har hon varit kassör i RPG. Hon får ibland höra om sig själv: ”du som känner alla”. Äldrekören Gemenskap minns hon med saknad. Sammanhållningen i kyrkan betyder mycket även för det fortsatta livet. Tomas Stenström

13

Tonårs Julfest

14 dec 19.00

Tillsammanslägret på Kolmården En helg i slutet av september gav sig två busslaster med förväntansfulla barn, tonåringar och vuxna iväg från Ansgarskyrkan till Stegeborgsgården utanför Norrköping. De skulle åka på Tillsammansläger. Vad gjorde de på lägret och hur var det?

Isak hos getterna

Isak Strandberg 8 år Vi gjorde inte så mycket när vi var där på gården. Vi gick till slottsruinen. Men det var jätteroligt på Kolmården. Vi tittade på alla djuren. Delfinerna - de var bäst av allt. Det var jag som gjorde att vi (Isak, mamma, pappa red. anm.) kom iväg på lägret. Jag såg affischen i kyrkan.

Emelie Bertram 6 år och Märta Gårdstam 4½ år De var i Kolmården och träffade Bamse, Lilla Skutt och Skalman. De såg tigrar och delfiner. Emelie berättar att två av delfinerna och två människor hoppade samtidigt. Märta såg också den lilla elefantbebisen. En morgon på lägret var Märta med och gjorde frukost. På borgen (Stegeborgs slottsruin) hade en prinsessa gömt sig för kungen. Emelie berättar att det var Pernilla som avslöjade för kungens vakter var prinsessan fanns.

Vårterminen startar Tisdag 14 januari Onsdag 15 januari Torsdag 16 januari: Fredag 17 januari: Söndag 19 januari: Onsdag 22 januari: Fredag 24 januari: Fredag 14 februari: 14

Märta och Emelie Barnintervjuer av Karin Schütte

för de olika grupperna: Scouterna Spårarna & Äventyrare kl 18.30 Scouterna Upptäckarna & Utmanare/Rover kl 18.30 Musiklekis kl 16.30 & Musikmakarna kl 17.30 Tonår kl.19.00 Söndagsskolan Äventyret kl 11.00 Konfirmanderna kl 16.00 Gränslös gudstjänst kl 19.00 AFU:s årsmöte 14 februari kl 19.00

Musikinstrument - Musikprogram - Noter m.m Stora Gatan 41 021-15 12 70

Vi bedriver kurser, studiecirklar och kulturarrangemang i samarbete med

Julkonsert i Ansgarskyrkan med Cantabile och Musikkåren. Inledande luciatåg med Musikmakarna. Välkommen! Lördag 14 december kl 17.00 Särskild kollekt till flygelrenovering.

15

ANSGARSKYRKAN Pettersbergsgatan 32, 724 63 Västerås ansgarsforsamlingen.se [email protected]

Expedition öppet må-on 09.00-13.30 to 11.00-13.30 telefon 021-14 07 01

Diakon Hanna Czitrom med barn och ungdomsinriktning exp 021-14 07 06 [email protected] Ledig måndagar.

Pastor Mikael Ericson församlingsföreståndare exp 021-14 07 04, arb.tfn.bostad: 021-548 05 42 Musikledare/Diakon Pernilla Olsson [email protected] exp 021-14 07 14 Oftast ledig fredagar eller lördagar. [email protected] Ledig måndagar. Barbro Berglund vice församlingsföreståndare Församl. ordf. Ann Lystedt [email protected] 070-656 66 33 021-33 25 55 mobil 070-260 85 05 [email protected] Församlingssekr. Helena Manngård exp 021-14 07 01 [email protected] Ledig fredagar. Björn Folke telefontjänst i omsorgsgruppen tel 021-14 07 09 on-to + varannan fredag. OBS! Numret har tidigare gått till köket.

Församl. vice ordf. Ulla Walldén 021-35 84 93 [email protected] Ungdomsrådets ordf. Jonas Secund mobil 070-201 44 30 [email protected]

OBS! De anställdas telefoner fungerar även som mobiltelefoner!

Ansgarsgårdens kök Ansgars Fritidshem Köket, församlingssal Café Björnen på N. Björnö

021-12 07 08 021-12 07 08 021-14 07 02 021-14 07 02

(Gäller enbart på sommaren.)

Församlingens plusgiro 34 45 61-6 Församlingens bankgiro 232-5611 Gåvor för renoveringen, märk ”Ombyggnaden” Gåvor för Internationell Mission, märk ”Missionen”

Betel Barkarö (Berit Ericsson) 021-500 13

Ansgarsförsamlingens Ungdoms plusgiro

Nästa nummer utkommer: Fredag 24 januari

Ansv. utgivare: Ann Lystedt Redaktör: Karin Schütte [email protected]

17 68 32-4

Vid redaktionens foton anges normalt inte fotograf.

16