1
Daghemmets arbetsplan Saltkråkans arbetsplan är aktuell och revideras årligen. Den är till för oss som jobbar här, nyanställda och vårdnadshavare. Vi har gjort den med utgångspunkt av landskapsregeringens ”Grunderna för förundervisningen”. Arbetsplanen lämnas in till barnomsorgen i Lemlands kommun
2
Ett barnperspektiv, beaktat barnets bästa‐principen som grund för verksamheten Så här arbetar vi för att förverkliga detta: Vi utgår ifrån en helhetssyn på barnet. Det är barnet som står i fokus! Genom att alltid finnas med i barngruppen och genom observationer ser vi barnets individuella behov. Vi har regelbundna personalmöten där vi tillsammans diskuterar barnets fortsatta fysiska, emotionella, sociala och kognitiva utveckling. För att alla barn ska känna delaktighet och påverkbarhet i verksamheten har vi barnen uppdelade åldersmässigt i mindre grupper.
Goda lekmöjligheter Leken
För att gå in i leken måste barnet lämna verkligheten och ge sig hän. För att leken ska fortgå måste det finnas en harmoni. För att harmoni ska råda måste barnen få lugn o ro och kunna hålla sig till sociala lekregler såsom samförstånd, turtagande och ömsesidighet. Med samförstånd menar vi att de som leker är införstådda med att de leker och vad de leker. Leka på lika villkor är ömsesidighet. Turtagande innebär att man turas om att bestämma och ta initiativ. Leken får då en form av dialog. För barn är leken ett sätt att uppfatta verkligheten.
Vi ger dem möjligheter, tid och tillfällen till lek, både inne och utomhus och i små/stora grupper. Alltid med närvarande vuxna som finns tillhands om så tillfället kräver. Vi har en verksamhet som inspirerar till fantasi och kreativitet, vi arbetar ständigt med att organisera verksamheten så att barnen finner inspirerande miljöer, material och tid till lek. Genom att vi vuxna är aktivt passivt med i leken, stöder vi dem att skapa kontakter med andra barn, och lära sig lösa konflikter själva. Vi ger barnen möjlighet att välja om de vill leka ensamma eller tillsammans i grupp. Vi har utelek oftast 2 gånger per dag. Vi har en fin gård och närmiljö med både skog och strand, som vi använder till lek. Se bilaga 1 för vad leken ger barnet. I observationer under barns lek kan vi iaktta samspel och relationer. Orättvist bemötande och mobbning åtgärdas direkt enligt vår mobbningsplan. 3
God omvårdnad Barnen är i en trygg miljö med ansvarstagande och kärleksfulla vuxna och dagliga återkommande rutiner.
Matsituationen Vid maten deltar alla i en social samvaro. Barnen får tillräcklig tid för att äta, i en trivsam o lugn måltidsmiljö. De yngsta barnen lär sig äta och dricka själva. Vi ger varandra matro och tränar på gott bordsskick. Saltkråkan har ett eget kök och en kock som lagar variationsrika, balanserade och näringsriktiga frukostar, luncher och mellanmål. Vi har fruktstund på förmiddagen. De äldre barnen serverar sig själva och barnen uppmuntras till att smaka på allt. Vi har medvetet lämnat bort söta mellanmål och sötsaker, med undantag vid enstaka tillfällen och i måttliga mängder. Specialdieter uppfyller vi mot läkarintyg.
Vilan Efter maten har vi för de yngre barnen en stunds vila med saga. Här får barnet vila och egen tid för att orka med resten av dagen. Föräldrarna bestämmer om och hur länge barnet får sova.
Utevistelse Vi har utevistelse oftast 2 gånger per dag. Barnen får öva på att klä på/av sig själva. Barnen lär sig om vilka kläder som passar till olika sorters väder.
4
Ett individualiserat bemötande Genom att ha regelbundna diskussioner, planering och struktur i arbetslaget och genom vårt styrdokument i ”grunderna för förundervisningen” har vi en gemensam barnsyn och förhållningssätt med barnen. Vi ser barnen som kompetenta, aktiva, nyfikna individer med egen vilja att lära. Vi lyssnar, reflekterar och iakttar barnens individuella kompetenser och intressen och försöker fånga in barnens värld i verksamheten. När vi är tillsammans med barnen upptäcker vi barnens behov, vi lägger focus på vad barnet kan istället för vad barnet inte kan. Vi delar in barnen i mindre grupper. I den lilla gruppen kan barns olikheter lättare utnyttjas och det blir ett bättre samspel både mellan barn och vuxna. Vi jobbar med begrepp som:
Aktiva barn. (Barn som har svårt att sitta stilla) Lugna/tysta barn. Barn med behov av mer stöd (de barn som uppfattas yngre än sin ålder). Barn med behov av ytterligare stimulans (de barn som uppfattas äldre än sin ålder).
Ibland behöver vissa barn lite extra stöd under en period. Det extra stödet kan handla om att barnet behöver en vuxen vid sin sida under en period, för att sedan succesivt klara sig mer på egen hand. Viktigt med ögonkontakt och att vara närvarande. För de barn som är i behov av särskilt stöd och ska integreras i daghemmet, kan vi tillsammans med specialbarnträdgårds lärare, terapeuter och i samråd med föräldrar utarbeta åtgärdsprogram. I det samarbetet ska barnet vara fokus och tillsammans skapar vi en lärande miljö där barnets behov tillgodoses.
Dokumentation Barnen har egna dokumentationspärmar. Dit sätter vi foton på barnet, intervjuer, observationer, axet, självporträtt, ritutveckling, dagbok från inskolningstiden, egenvalda aktiviteter, foton på konstruktionsbyggen, språkutveckling, färdigheter osv.
Tambur kontakten Vi ger barnet ett personligt bemötande när barnen kommer och åker hem för dagen. Viktigt med ”Hej” och ”Hejdå”. 5
Demokrati och rättvisa, förebyggande mobbningsarbete Personal Vi vet att de vuxnas förhållningssätt och attityder spelar en avgörande roll då barnen lär sig hantera sina känslor. Därför arbetar vi enligt följande:
Vi har en miljö där alla känner sig sedda och hörda. Vi arbetar kontinuerligt med att skapa positiv vi‐ anda i arbetslaget. Personalen går regelbundet på fortbildning. Nyanställda informeras om vår arbetsplan.
Barnen
Vi övar på socialt samspel utifrån Start och Stegen. Det är ett socialt och emotionellt lärande genom bilder, dramatiseringar, handdockor och diskussioner. Vi pratar om rättvisa, konflikthantering empati och känslor. Vi är närvarande i barngruppen och observerar. Om ett barn upprepande gånger hamnar i svåra situationer där de egna metoderna inte räcker till, ska en vuxen förutse dessa situationer och ingripa innan. Sagor med teman om vänskap och utanförskap, och diskussioner utifrån dem. Temaveckor om kamratskap och hänsyn. Indelningar i små grupper för att stärka vänskapsband och upptäcka nya vänner. Kontaktskapande lekar. Massage och beröringslekar för att barnen ska lära sig ta och ge beröring på ett vänligt sätt.
Tillsammans med föräldrar
Föräldrarna informeras på första föräldramötet om trivselreglerna på Saltkråkan. Föräldrarna får en skriftlig version av vår mobbningshandlingsplan när barnet börjar på dagis. Vi har ett dagligt öppet och förtroendefullt samarbete med föräldrarna, då diskuterar vi eventuella problem redan i ett tidigt skede.
Mobbning Mobbning är när ett barn upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar från ett eller flera barn. Mobbning kan göra att ett barn kan känna sig underlägset, utsatt mindervärdigt, utfryst osv. Mobbning kan ske verbalt, psykiskt eller fysiskt. Vi vuxna är lyhörda och observanta och alla i personalgruppen är involverade i det mobbningsförebyggande arbetet. Ingen mobbning tolereras. Vi har utarbetat en handlingsplan för att förebygga och ingripa i mobbning, se bilaga Handlingsplan mot mobbning.
6
Jämställt bemötande av flickor och pojkar Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Barnen i de lägsta åldrarna är jämställda på ett naturligt sätt. De leker med samma saker på ganska liknande sätt. Medan barnen i de högre åldrarna i takt med att de blir mer könsmedvetna blir mer synbart påverkade av de vuxnas sätt att förhålla sig till flickor och pojkar.
Vi läser litteratur och går på fortbildning För att bryta könstraditionella lekar och för att erbjuda barn att pröva och upptäcka olika material har vi tänkt över miljön på dagiset och satt nya namn på lekrummen. För att få flickor och pojkar att leka mera tillsammans använder vi oss tidvis av lekstationer. Vi är med i flickor och pojkars lek och stärker samspelet och bryter hierarkin som kan finnas. Vi delar in barnen i mindre grupper under samlingar och matstunder. Vi tränar på att både pojkar och flickor lär sig lyssna och tala, få ett språk för känslor. Samhörighet inför varandra. Jag duger som jag är! Jag är okej oavsett hur jag ser ut eller gör. Vi berömmer kläder som barnen visar med t.ex. skön, varm eller gul som solen istället för häftig, cool eller snygg. Tydlighet! Vi talar om vad barnen ska göra istället för vad de inte ska göra. Vi tränar på självständigheten, genom att kunna ta plats i en grupp, att våga visa sig modig och att göra egna val. Vi benämner könsorganen som snippa/snopp. Vi vill att flickor och pojkar förhåller sig naturligt till sin kropp, och att de ska känna stolthet och respekt för den man är!
7
Ett bra samarbete med hemmet Vårdnadshavarna har huvudansvaret för sina barns fostran och utveckling och daghemmet ska utgöra ett komplement till hemmet. För oss är ett samarbete mellan föräldrar och pedagoger betydelsefullt. Med en bra och ömsesidig dialog mellan oss, dagiset och hemmet kan vi tillsammans ge alla barn de bästa förutsättningarna för en rolig och lärorik tid på daghemmet. Det är vår uppgift att ta del av de förväntningar föräldrarna har på oss och att informera om barnets vardag. Genom att vara tydlig med vår verksamhet, via informationsblad, månadsbrev och pedagogisk dokumentation visar vi föräldrarna att vi arbetar medvetet. Trygga och nöjda föräldrar ger trygga och nöjda barn. Tydlig och rak kommunikation mellan föräldrar och pedagoger anser vi är viktig.
Utvecklingssamtal Grunden för ett gott samarbete lägger vi i mottagandet av nya barn och föräldrar. Redan då samtalar vi om förväntningar som finns både från föräldrar på dagiset men också vad vi har för krav på föräldrarna. Kontakten fördjupas i de dagliga mötena men också i utvecklingssamtal och andra föräldramöten. Vi erbjuder ett utvecklingssamtal tidigt på vårterminen samt efter behov. Vi går då igenom vad barnet gjort och vad som hänt i barnets utveckling sedan förra samtalet och sätter nya mål.
Föräldramöte Vi har ett föräldramöte under höstterminen. Vi avslutar våren med en vårfest i maj. Alla föräldrar är varmt välkomna att följa med och vara med en dag på Saltkråkan för att få mer inblick i barnets vardag.
De vuxna som goda förebilder Vi är som vuxna alltid förebilder för barnen, inte bara i vad vi säger utan också hur vi agerar i olika situationer, ja till och med i våra tankar. Vi vet att barnen inte gör som vi säger utan som vi själva gör. Genom att vi använder ett positivt språk blir stämningen i barngruppen trevlig. Vi vet alla att arbetsglädje, välmående och livsglädje inte kommer av sig självt, vi jobbar aktivt för att skapa det. Att visa uppskattning och lyssna på varandra är viktigt.
8
Alla som arbetar på dagiset är väl insatta i verksamhetens styrdokument och bidrar till att arbetsplanen blir ett levande dokument. Alla medarbetare inom enheten bidrar till att barnen och deras familjer känner sig välkomna till Saltkråkan och upplever god kvalitet i verksamhetens alla delar. I Saltkråkans verksamhet ingår sträng sekretess, men vi är skyldiga att kontakta barnskyddet när vi oroar oss för att ett barn inte har det bra. Personalen finns i barnens närhet och ansvarar för barnens säkerhet och pedagogiska utveckling.
Ett medvetet stöd till barnets sociala och emotionella utveckling Socialt vill vi:
Lära barnen ta ansvar för sig själv och andra. Lära barnen respektera och följa regler. Lära barnen att ta hänsyn till varandra och att samarbeta. Lära barnen hur man lyssnar uppmärksamt. Lära sig sätta ord på sina känslor.
Detta uppnår vi genom att vara konsekventa, ge utrymme för fri lek, och visa exempel på gott kamratskap. Med 4‐6års gruppen arbetar vi kontinuerligt med ”Stegen”. Målet är att främja utvecklingen av social och känslomässig kompetens hos barnen. Vi talar om känslor att ta andras perspektiv, empati, hur man löser konflikter, känna igen ilska och självkontroll. För 1‐3 årsgruppen använder vi oss av materialet ”Start”. Social och emotionell träning. Genom dramalek och rollspel får barnen leva sig in i andra människors känslor.
Emotionellt vill vi:
Att barnen känner trygghet och glädje när de är på dagis. Stärka barnens självkänsla och självförtroende. Lära barnen att våga uttrycka och hantera sina känslor. Lära barnen att respektera olikheter hos människor. Lära barnen att hitta konstruktiva lösningar på konflikter. Lära barnen att använda ett positivt språk.
Detta når vi genom att uppmärksamma alla barn, ge närhet kroppskontakt och uppmuntran. Vi är goda förebilder genom att sätta tydliga gränser, vara öppna och spontana, konsekventa och genom att använda oss av positiva formuleringar och att våga visa och prata om känslor.
9
Stödet av den kognitiva utvecklingen Vi utgår ifrån en helhetssyn på barnet. Barnet är i centrum! Detta uppnår vi genom att fånga tillfälle till lärande i vardagen och se varje situation under dagen utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Vi som pedagoger ställer frågor som ger egna tankar, vi lyssnar på och reflekterar tillsammans med barnen. Sång musik och drama ‐ Sångglädje! Vi sjunger dagligen tillsammans, och känner glädjen i att känna igen olika sånger. Vi arbetar med rytmiklekar och instrumentspel. Barnen får möjlighet att enkla traditionella danser. Konst och kultur ‐ Att upptäcka glädjen i att skapa och uttrycka sina känslor i ord och bild. I vår ateljé erbjuds barnen möjlighet att pröva på olika tekniker. De lär sig grundfärgerna och vad som händer när man blandar dem. Vi stimulerar barnen till fritt skapande genom att ha lådor med återvinningsmaterial framme som barnen kan använda och vi uppmuntrar barnen att göra klart sitt arbete. Vi dokumenterar barnens målningar på väggen eller i barnens dokumentationspärmar. Vi ger barnen inblick i konsten och åker regelbundet på studiebesök till museum och utställningar. Daghemmet firar traditionella högtidsdagar men vi förmedlar ett accepterande synsätt till barnen när det gäller människor från andra länder med annan religion och kultur.
10
Förundervisning ‐ De barn som går sista året på daghemmet har 20h/vecka förberedande undervisning inför skolstarten. Vi följer ”Grunderna för förundervisningen för barnomsorgen i landskapet Åland”. Verksamheten är integrerad i daghemmets verksamhet. Lemland har ett gemensamt förundervisnings innehåll som bifogas i bilaga 2. I början av vårterminen kommer skolpsykolog eller kommunens specialbarnträdgårdslärare och gör ett frivilligt skolmognadsprov. Den sista terminen blir barnen förberedda inför skolstart genom att vi besöker skolan. Skolans lärare kommer på besök till daghemmet, och barnen får träna på att åka skolbuss. Under våren har vi med samtycke av vårdnadshavare ett överföringssamtal med skolans lärare. Språket – Språklig medvetenhet leder till en positiv läs och skrivutveckling. För att stimulera barnens språk använder vi dagligen oss av: Rim o ramsor Lyssna lekar Sagor Sånger Vi använder oss av språkprogrammet ”Trulle” där vi jobbar med språklig medvetenhet, rim, vad en mening är, mungympa, stavelser, känna igen bokstavsljuden och sätta ihop ljud. Vi använder också annat material som passar i aktuellt tema. Matematiken ‐ finns överallt i barnens vardag, i skogen, runt matbordet m.m. Vi mäter, klassificerar, delar och jämför. Vi arbetar utifrån materialet: ”Sifferlandet” och annat material som passar med aktuellt tema.
11
Femårsgrupp ‐ En stund om dagen samlas gruppen. Genom lek, spel, grupparbeten och skapande lär barnen sig social kompetens, koncentration, kreativitet, språkträning, att följa givna regler m.m. Skogen‐ i olika gruppen går vi till skogen. Med hjälp av alla våra sinnen upplever barnen naturen och följer med i alla årstids växlingar. Genom att lära och uppleva naturen nära oss lär barnen sig att ta miljöansvar. Lekar och sånger gör vistelsen i naturen rolig. Tillsammans med oss vuxna får barnen lära känna det som lever. Barnen blir vänner med stubbar, kottar, myror, maskar och en massa andra saker. Ju yngre de är när de får sin första kontakt med naturen desto större blir deras intresse för naturen under resten av livet. Andra aktiviteter är studie‐och museibesök, teater och utfärder. Mediefostran ‐ För att barnen ska få bekanta sig med media har daghemmet en dator och en Ipad. Vi använder oss av dem tillsammans med barnen för att söka information och som skrivhjälp. Under föräldramötet kommer vi att diskutera med barnets vårdnadshavare kring daghemmets media användning.
12
Barnets behov av tillräcklig fysisk aktivitet Det finns hur många möjligheter som helst att utöva fysisk aktivitet inomhus såväl som utomhus. Det är en fördel i utomhus miljön då ljudnivån sjunker och det finns mera utrymme. Vi har en stor gård som uppmuntrar till mycket spring, lek, gung, balanserande och cykling. Vi har även en egen fotbollsplan och nära tillgång till skog och strand. På vintern åker vi pulka. I snickarhörnan kan barnen snickra. Vi har tillgång till en större lokal där vi har rörelsepass under kalla årstiderna. Vi har lekstationer inomhus där vi har skapat inspirerande hörnor, som inspirerar till finmotoriska konstruktionslekar såsom; lego, kapplaklossar, plus‐plus och träklossar. I skapande rummet har barnen möjlighet till rita, klippa, limma, sy och väva. I hemvrån finns saker som finns i ett hem, utklädningskläder och dockor. I fordonsrummet bygger barnen tågbanor och leker med bilar.
Utifrån observationerna med Axet och barnens förutsättningar har vi planerade rörelsestunder, då vi tränar grundrörelserna, balansen och koordinationen. Vi arbetar utifrån materialet ”Mini röris” och ”Rörelse i förskolan” från svenska gymnastikförbundet. Vi vill så tidigt som möjligt hjälpa barn med osynliga handikapp d.v.s. barn med lättare motoriska och perceptuella svårigheter. Det kan ha stor betydelse för barnets fortsatta utveckling och inlärning. Med hjälp av observationer finner vi de s.k. ”riskbarnen” och det vägleder oss i barnets rörelseträning. Träningen ska vara lekfull och med samtycke med vårdnadshavare integreras den i daghemmets verksamhet. 13
Så här ger vi stöd till barn med annat modersmål Vi pedagoger påtalar för föräldrarna att forskningen säger att ett väl utvecklat modersmål underlättar inlärningen av ett annat språk. Därför ska vi uppmuntra föräldrarna till att använda modersmålet. Ett språks utveckling är inget hinder för ett annat språks utveckling. Vi pedagoger pratar med föräldrarna om deras kultur, är pålästa för att ha en förförståelse om deras kultur och att få veta vad som är viktigt för föräldrarna t.ex. att inte äta griskött. Eventuellt så behövs en tolk inför föräldrasamtalet. Vill föräldrarna/barnet lära oss sånger på deras modersmål?
Hur I arbetet med barnets svenska språkutveckling ska pedagogerna medvetet arbeta med att orden och begreppen ska förtydligas, eftersom vi använder ord som är okända för barnet. Fastän barnet använder vissa ord så är det inte säkert att de vet innebörden av ordet. Det är genom att möta språket i meningsfulla sammanhang som barnet tar till sig språket därför ska arbetet genomsyra hela verksamheten och under hela dagen genom att:
T.ex. vilka sånger sjunger man i barngruppen? Vad betyder orden i Bä, bä vita lamm? Hur kan vi göra sången begriplig? Pedagogerna ska bearbeta texten så att man försäkrar sig om att barnet förstår innehållet. Finns texten översatt till andra språk? Genom att sätta ord på allt man gör i samband med olika rutinsituationer så ökar man ordförrådet. T.ex. att vid påklädningen benämna klädesplagg vid ord, färg på kläderna och hur det känns att ha dem på sig. Vi fångar upp de ord som barnet säger för att ge dem sammanhang och mening. T.ex. genom att vara närvarande i leken. Vi samtalar om vad som händer, ger förklaringar och diskuterar om vad som hänt tidigare på en nivå som barnet förstår. Vi tänker på att barnet ska få höra svenska språket samtidigt som vi ska tänka på att barnet ska få många möjligheter att själva formulera sina tankar, önskningar och behov.
14
Planerade stunder där barnet samtalar och verkar enskilt och i mindre grupper. Här arbetar vi med språket genom böcker, barnet följer med i handlingen genom bilderna. Förklarar svåra ord och låter barnet återberätta sagan, samtala om boken – ställa frågor. Berätta sagan med hjälp av konkret material – språkpåsar eller dramatisering. Måla/rita, låta barnet berätta för att få veta vad barnet uppfattade. Läsa och berätta om och om igen, så länge som det känns meningsfullt. Utvecklingen dokumenteras i barnets dokumentationspärm.
Uppdaterat 10/9 2015
15
Bilaga 1: I dag har vi ”bara” lekt
Berättande, förståelse, Sociala, fysiska, psykiska konstruktion, skapande i ERFARENHETER färg, form & linjer, dans, KREATIVITET rörelse, teater, tal, poesi, sång, musik
SOCIAL KOMPETENS
Människor, djur, moral, kultur, fysik, natur, samhälle, matematik
INTELLEKT Samband, tankar, logik, slutledning, koncentration, planering, förståelse
BEGREPP
LEK
Avstånd, lägen, färg, tid, tyngd, antal, rum
Syn, hörsel, smak, lukt, känsel
SINNEN
KUNSKAP
Vänskap, gemenskap, hänsyn, lyhördhet, inlevelse, empati, väntan, lyssnande, samarbete, initiativtagande, konfliktlösning
Grovmotorik: koordination, MOTORIK samordning, balans, rytm Finmotorik: KÄNSLOR fingrar, händer, tår, fötter, öga‐ Glädje, ömhet, hand‐ kärlek, allvar, koordination ilska, vrede, lust, sorg, sympati, rädsla, besvikelse, hat
SPRÅK
Verbalt: ord, begrepp, uttal, rytm, meningsbyggnad, satsmelodi, grammatik Kroppsligt: minspel, gester, rörelser, hållning, röstläge
16
Bilaga 2: Förundervisningens innehåll
Observationer, bedömningar Utvecklingsområden
SYFTE MÅLSÄTTNING INNEHÅLL
Temaområden Skolberedskap, skoluppskov, tidigare skolstart Dokumentation
SOCIALA FÄRDIGHETER och SJÄLVSTÄNDIGHET
Lika - olika Känslor, tankar Samarbete, social kompetens Självbild Empati
Grovmotorik Finmotorik Kroppsuppfattning Perception Sensomotorik
MOTORIK
SPRÅKLIGA FÄRDIGHETER
MATEMATISKA FÄRDIGHETER
Lyssna-minnes- ordlekar Rim, ramsor Korta, långa, sammansatta ord Stavelser Första, sista ljud, två ljudsord Kategorier, ordförråd Prepositioner Motsatser Känna igen bokstäver
Jämföra, mäta, diagram
Former, mönster Sortera, klassificera Tal, antal, ordningstal Känna igen siffror Delar, helheter, parbildning Ordningsföljd, placering, tid, klocka Logisk tanke, problemlösning Lekar, spel
17
