COPYRIGHT PAPILIO STOCKHOLM 2015
! ! ! !
Inannas dans !
!
CLAES LINDAHL OKTOBER 2007
! ! ! !
!
COPYRIGHT PAPILIO STOCKHOLM 2015
1
COPYRIGHT PAPILIO STOCKHOLM 2015
Förord
!
Denna historia utspelar sig för 5000 år sedan i tvåflodslandet, i trakterna kring Eufrat och Tigris utlopp i Persiska Viken, dvs dagens Irak och Kuwait. Här låg vid den tiden de sumeriska stadsstaterna, ett välde och en kultur som har gått till historien som den första civilisationen i världen och embryot till vår moderna civilisation. Det var sumererna, eller svarthuvudena som de kallade sig själva, som först utvecklade skriftspråket och därigenom kunde nedteckna sina legender och myter på lertavlor vilka många har överlevt till våra dagar. På sådana lertavlor skrevs också eposet om Gilgamesh, betraktat som det första kända litterära verket i världen. Det behandlar eviga mänskliga frågor som den om döden, om livets förgänglighet och om det finns ett liv efter detta. Huvudpersonen är Gilgamesh, en av de många småkungarna i den sumeriska kulturen i en stad som hette Uruk. Han är en våldsam och samvetslös härskare, men som drabbas av en livskris, ger upp sitt välde för att söka ett evigt liv. Den färden följer i spåren på den konung som i den sumeriska mytologin räddades av gudarna från den stora floden som dränkte världen och utplånade allt liv genom att bygga en ark. De sumeriska myterna och historierna skulle leva vidare långt efter att den sumeriska kulturen upphört och nya välden och riken uppstått kring dessa floder. Många av dessa legender skulle utnyttjas av dem som nedtecknade det som idag kallas Gamla Testamentet. Också huvudpersonen i denna bok är en konung av Uruk, också han en våldsam och samvetslös härskare som kämpar för att lägga under sig andra städer i floddalen, också han drabbas av en livskris och börja sökandet efter ett evigt liv och paradiset. Där slutar liknelserna. Livet i Sumer var befolkat av många gudar som ingrep i svarthuvudenas leverne, inte minst Inanna, kärleks- och krigsgudinnan. Hon var en vacker, lockande, men också en förslagen och härsklysten gudinna. Det är för henne konungen dansar, men i turer vars konsekvenser varken konungen av Uruk eller Inanna förutser. Boken handlar om manlig förvandling och kvinnlig styrka.
!
COPYRIGHT PAPILIO STOCKHOLM 2015
2
COPYRIGHT PAPILIO STOCKHOLM 2015
Kapitel 1
!
Den segrande hären återkom till Uruk i kvällningen. Solens röda eldklot vilade som en prydnad på kungens guldhjälm och fick silvertrådarna flätade i kungens skägg att gnistra. I dammet efter stridsvagnarna kom män, kvinnor och barn, bundna i rep fästade vid oxvagnar. Det var de överlevande som skulle bli slavar i Uruk. Kish hade bränts och plundrats, lämnats som en ruinstad. Kish skulle bli ett minne från en svunnen tid på samma sätt som Eridu hade försvunnit och nu bara var en kulle av sand och lera vid floden. Kungamakten över svarthuvudena hade flyttats till Uruk. !3 "Ser du min stad?" frågade kungen. "Ser du alla människor som står uppe på muren och väntar på mig?" "Hur skulle jag kunna det?" kved mannen på stridsvagnens botten. Kungen av Uruk betraktade sin fånge. Han hade låtit Kishkungen ligga där sedan de lämnade den brända staden. Han höll foten på Aggas huvud. "Tjugo alnar hög är den och femtio spann bred. Niohundra torn finns det på muren till Uruks försvar. Nio portar har jag låtit bygga i den, präktiga portar av cederträ." "Vad har hänt min dotter?" kved mannen. "Lilit..." mumlade kungen. "Hon var en fröjd, fuktig som leran vid vårfloden fastän orörd." "Tagen med våld..." "Kvinnor har svårt för mig, Agga. Mitt svärd är större än andras och jag för det häftigare än andra män. Det har blodats lika mycket i kärleken dans som i krigets." " Lilit, Nannas prästinna”, jämrade sig Agga. "En konung har rätt till varje oskuld. En segrare tar vem han vill. Även mångudens prästinna." "Var är hon nu?" Kungen av Uruk skrattade: "Hon finns väl någonstans bakom hären bland slavarna. Många av mina män ser fram mot att plöja i mina fåror." När kungen kände Aggas tårar fukta hans fotsula, tryckte han till tills skallbenet sviktade under hans fot.
!
COPYRIGHT PAPILIO STOCKHOLM 2015
3
COPYRIGHT PAPILIO STOCKHOLM 2015
"Gnäll inte när du får resa fint och slipper gå." På botten av vagnen, blind av dammet som hade trängt in i vagnens springor, hörde Agga ropen från staden som mötte kungen av Uruk och hans här. Han spottade sand och blod, han grät av smärta och förbittring. Han ömsom svor åt mannen som förnedrade honom, ömsom bönade om att kungen skulle ta bort foten. Men kungen av Uruk hade inget förbarmande. I samma stund som kungen passerade murens port, grep han Agga i nacken och lyfte upp mannen i vädret. Agga hängde där utanför vagnen i kungens grepp, naken, täckt av damm och smuts. "Nå, Agga, vad tycker du om min stad? Har du sett maken till prakt? Jag håller dig högt upp så att du ska se bra. Se på muren som omger staden, de breda gatorna och torgen, templet E-anna som glänser av karneol och agate. Det har jag byggt till Inannas ära. Där skall jag stå brudgum vid nyår. Vem skall väl strida med mig om hennes kärlek? Inte du, i alla fall, din ökenråtta." Kungen av Uruk skrattade. "Varför hänger du där stum, Agga? Har du ingenting att säga? Svara mig, ditt kräk, nog är Uruk världens rikaste stad?" Men istället för att svara spottade Agga kungen i ansiktet. Förblindad av raseri klämde kungen åt kring Aggas hals och tryckte in tummen i Aggas öga. Han försökte nå hjärnsubstansen därinnanför och för evigt utplåna kungamakten från Kish. Aggas skrik tystnade. Så började kungen svinga Agga ovanför sig. Varv efter varv, tills han släppte taget. Agga for iväg genom luften och föll ned bakom vagnen, mitt bland åskådarna. "Släng honom bland avskrädet utanför muren. Låt schakalerna slita hans kropp i stycken", skrek kungen. Människorna stirrade på den vredgade jätten. Han stod där med Aggas blod rinnande nedför armen. De drog sig bort från vagnen, mumlade och skakade sina huvuden. Denna seger över Kish skulle inte föra något gott med sig. Deras konung
!
COPYRIGHT PAPILIO STOCKHOLM 2015
4
COPYRIGHT PAPILIO STOCKHOLM 2015
hade fått alltför stor makt. Nu skulle terrorn över folket tillta. Och Inanna, den makthungriga gudinnan, skulle inte göra livet bättre för människorna.
! ! Natten svepte in världen i en ullmjuk klädnad och svalkade jorden med sin andedräkt. Gudarna tände aftonstjärnan och hängde den över havet så att skeppen från fjärran länder kunde finna vägen till flodernas utlopp vid träskmarkerna. Aftonstjärnan vägledde också Nanna i den gyllene båten på färden från underjorden till den övre världen. Ljudlöst gled månen över de cederklädda bergåsarna som i nattens första stund fortfarande bar kvällsljusets färg. Nanna steg på natthimlen högt över bergen och styrde mot stäpplandet och dubbelfloderna. Månen speglade sig i vattnet, försilvrade floderna vid deras lopp mot träskmarkerna där sötvattnet och saltvattnet möttes. Månstrålarna lekte i strömvirvlarna som fick vassen vid flodernas stränder att böja sig fram och åter i lätta rörelser. Vassens vippor smekte lustfyllt varandra och lockade de lekande karparna till ytan. Sakta gled Nannas farkost med den vackert svängda stäven och aktern över stäpplandet och närmade sig de första städerna, de stolta byggnadsverken som svarthuvudena hade uppfört till gudarnas ära invid floderna. Snart skulle månen vara framme vid Kish, Nannas egen stad. Där väntade mötet med månens prästinna; Lilit. När månen stod som högst på himlen skulle hon bada honom, smörja honom med välluktande cederolja innan hon bjöd honom till kvällsmåltiden i templet. Under tiden skulle Nannas farkost vänta på himlen så att hela världen skulle veta att han var på besök i sin stad. Nanna gled över slätten mot Kish där facklor vanligen lyste upp staden och välkomnade honom. När Nanna slutligen var i närheten av staden av ruinerna av det som en gång hade varit hans Kish förmörkades månens sken av brandröken. Gnistorna från den ännu brinnande staden steg mot himlen för att ett kort ögonblick bli till stjärnor innan de slocknade och föll ned på jorden som svarta, sorgsna sotflagor. Då rodnade först Nanna och blev sedan likblek. I månens sken syntes spåren av förövarna: avtrycken av stridsåsnornas hovar och de stupade soldaternas kroppar. Spåren ledde söderut, mot Uruk. Där firade man nu Kishs ödeläggelse. På
!
COPYRIGHT PAPILIO STOCKHOLM 2015
5
COPYRIGHT PAPILIO STOCKHOLM 2015
den höga muren brann facklor vid varje torn. Niohundra bloss lyste upp natten och bildade ett pärlhalsband kring Inannas vita tempel. Det låg där i skydd under aftonstjärnan som tycktes lysa starkare och klarare denna natt än någonsin tidigare. Nanna, nu helt kritvit som insidan av snäckornas skal, ändrade sin bana och styrde med fast hand sin farkost söderut mot Uruk.
! ! På sophögen utanför Uruks mur låg en man bland ruttnande köksrester. Månen lyste upp mannens vanställda ansikte och förvridna nacke. Råttor snodde runt den livlösa kroppen, ivriga att ge sig på den. När den djärvaste satte sina tänder i mannens arm, öppnade han sitt friska öga och gav upp ett skri. Han kravlade upp ur soporna, naken och nedsmord av sörjan på sophögen. Han vred kroppen så att ansiktet blev vänt mot månen, men böjde genast ned huvudet i skam. Tårar trängde ut ur det oskadade ögat. "Se inte på mig, Nanna", kved han och försökte gömma sig i skuggan under muren. "Jag är inte längre Agga, din konung av Kish. Jag tillhör redan dödens rike. Men låt mig först hämnas min dotter. Hjälp mig att finna henne." Nanna vände sitt ljus mot staden innanför murarna. Månens strålar lyste på soldaterna som rusiga drog fram på Uruks gator. Dess ljus trängde in i de djupaste skuggorna och snokade i de vindlande gränderna. Men människorna i Uruk ägnade inte månen en tanke denna natt, ty dess sken var intet mot de facklor som brann på muren och på avsatserna till Inannas tempel. Eldarna fick Eanna att likna en brinnande pyramid som tycktes sträcka sig till stjärnorna, ett himlens upplysta berg. Månens ljus sökte sig in genom uthusens spruckna väggar till slavarna som bakom tillbommade dörrar låg vakna och missmodigt lyssnade till segerfesten. Ljuset sökte sig genom springorna i magasinens tak till krigsfångarna som klamrade sig fast vid varandra för att söka tröst. Men Nannas prästinna fanns vare sig bland festande människor, slavar eller fångar. Månen strålar sökte sig till Inannas tempel in till dess heligaste rum. Men Nannas prästinna fanns inte heller i E-anna. Till slut sökte sig Nannas strålar till kungens
!
COPYRIGHT PAPILIO STOCKHOLM 2015
6
COPYRIGHT PAPILIO STOCKHOLM 2015
boning. Dess bleka sken silade ned genom takfönstret. De föll på tempeltjänarinnorna som höll på att tvinna silvertrådar i kungens skägg, raka hans huvud och måla kol runt hans ögon. Kungen såg upp mot månen. Han skrattade. "Stirra du kallt på mig, Nanna. Men i natt skall jag besöka Inanna. I natt skall jag få min belöning därför att jag gjort henne till den mäktigaste bland gudarna. Än är det inte nyår, men i natt skall jag njuta av Inannas kärlek."
!
COPYRIGHT PAPILIO STOCKHOLM 2015
7