BYE BYE, BRITAIN? HANDELSKAMMARTIDNINGEN SÅ DRABBAS REGIONENS EKONOMI AV ETT BRITTISKT UTTRÄDE UR EU

FLYTTAR?

Spotifys Martin Lorentzon slår larm om Stockholms bostadskris.

BYGGHINDER

Naturreservat och överklaganden stoppar bygget av 100 000 bostäder.

HANDELSKAMMARTIDNINGEN 2

2016

EN TIDNING OM HUVUDSTADSREGIONEN STOCKHOLM-UPPSALA

BYE BYE, BRITAIN? SÅ DRABBAS REGIONENS EKONOMI AV ETT BRITTISKT UTTRÄDE UR EU Senaste nytt på webben: chamber.se

TRAVELS LIGHT, SOUNDS HEAVY

VÄLKOMMEN

#BACKASTHLM

INNEHÅLL

För några veckor sedan fick vi Spotify-grundarnas öppna brev om att de överväger att flytta bolagets verksamhet. De pekade på tre konkreta problem. ostadsbristen, som gör det svårt att rekrytera. Beskattningen av personaloptioner, som gör det svårare att rekrytera global talang. Bristen på programmering i utbildningssystemet, som begränsar tillgången till talang. Direkt eller indirekt handlar allting om kompetensförsörjning.

B

STOCKHOLMSREGIONEN är Europas snabbast växande huvudstad och hem till näst flest så kallade enhörningar – miljarddollar-startups – per person efter Silicon Valley. År 2011 hade Stockholm den största andelen teknikjobb (18 procent) av samtliga större regioner i Europa. I dag är programmerare det enskilt vanligaste yrket i Stockholms län. Vi är på många sätt en starkt lysande sol, men även solen har sina fläckar. Vi ska heller inte lura oss att tro att andra platser inte är konkurrenskraftiga eller har innovationsförmåga. Det finns många städer och regioner som just nu är på tå för att vässa just sin regions konkurrenskraft och attrahera smarta människor med bra idéer. I LJUSET av detta är det givetvis allvarligt att Spotify, en av de främsta symbolerna för de ­senaste årens starka techboom i Stockholm, överväger att flytta sitt huvudkontor. Det är förmodligen också därför som många med oss deltagit i diskussionen om vad som krävs för att vi ska behålla vår position som startup-huvudstad i Europa. Nästan 300 personer deltog på vårt townhall-möte en dryg vecka efter det öppna brevet. Där lanserade vi även kampanjen #backasthlm. För trots att Spotify blivit symbolen, handlar frågan om så mycket mer än ett enda bolag. Den handlar om jobb, tillväxt och framtidstro. Stockholms Handelskammare är en av de tydligaste rösterna för

en bättre fungerande bostadsmarknad. Vi vet att hälften av alla företag i Stockholm, inte bara tech-startups, anser att situationen på bostadsmarknaden är ett tillväxthinder. Det är därför vi så tydligt argumenterat för att det behövs en blocköverskridande och genomgripande överenskommelse om bostadspolitiken. Vi har också drivit på för att programmering måste in på schemat redan i grundskolan samt att Sverige ska ha konkurrenskraftiga regler för arbetskraftsinvandring XXX så att vi kan attrahera internationell talang. Vad gäller optionsbeskattningen är vår förhoppning att regeringen lyssnar på de synpunkter som kommit fram och förbättrar förslaget så att Sverige får ett regelverk som liknar det brittiska. Det behövs inte en till utredning, utan det går att åstadkomma ett konkurrenskraftigt förslag redan i år. ATT STOCKHOLMS världsledande teknikföretag tvingas springa 110 meter häck i stället för 100 meter slätt som deras konkurrenter gör i Silicon Valley, ­London eller Berlin, är inte hållbart. Nu behövs konkreta reformer och förmåga att genomföra dessa. Vi hjälper gärna till.

12 XXX

Xxx xxxxxxxxx

PLATS FÖR 100 000 BOSTÄDER

I Stockholmsregionen skulle upp emot 100 000 nya bostäder byggas om naturreservaten var färre och mindre. Detta utan att viktiga natur­ områden och kulturmiljöer skulle hotas.

xxx

STHLM HANDELSKAMMARTIDNINGEN

2

07 Spotify slår larm om bostadskrisen i Stockholm och uppmanar politiker att lösa situationen.

2016

EN TIDNING OM HUVUDSTADSREGIONEN STOCKHOLM-UPPSALA

09 Ett brittiskt EU-utträde kan få allvarliga e­ konomiska konsekvenser för Stockholms­ regionen. 18 Företagen berättar: Därför är vi medlemmar. 21 Här är alla nya medlemmar sedan sist. 22 Förmånerna till dig som medlem. 23 Debatt: För eller emot invsteringsskyddet? 24 Här möttes vi på Handelskammaren. 27 Trender, nyheter och konstigheter.

BYE BYE, BRITAIN? SÅ PÅVERKAS REGIONENS EXPORT AV ETT BRITTISKT UTTRÄDE UR EU Senaste nytt på webben: chamber.se

SPANA IN CHAMBER.SE FÖR DE SENASTE NYHETERNA

Handelskammartidningen distribueras till Stockholms Handelskammares ­medlemsföretag, prenumeranter och ledande personer inom politik, f­ örvaltning, ­organisationer, massmedier och opinionsbildare. Adressuppgifter på sidan 22.

MARIA RANKKA VD, STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE MIKAEL WOLF ORDFÖRANDE, STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE

Ansvarig utgivare: Maria Rankka Kontakt: Andreas Åström [email protected] Prenumerationsärenden: Petra Tieu [email protected] 08-555 100 18 Produktion: OTW • otw.se Redaktörer: Jonas Fond • [email protected] Carl Hjelm • [email protected] Layout: Kristian Strand [email protected] Omslag: Kristian Strand Tryck: Åtta.45 Tryckeri

Repro: Done Annonser: Andreas Åström [email protected] 08-555 100 01 Handelskammartidningen får citeras om källan anges. För att återge artiklar, foto och illustrationer krävs ­redaktionens medgivande. Redaktionen ansvarar inte för insänt material som ej är beställt. Trycks på miljövänligt papper.

sthlm no 2 2016 • 3

Vinn tid och pengar – passet för dina varor En internationell tullhandling som gäller för att tillfälligt föra in och ut varor i länder utanför EU.

Snabbt och enkelt när du ska på mässa, transportera varuprover eller yrkesutrustning Läs mer om ATA-carnet på www.chamber.se

PÅ GÅNG

NYHETER

BÄST JUST NU ENLIGT

STEFANO CATENACCI KÖKSCHEF PÅ OPERAKÄLLAREN

Stefano Catenacci har varit kökschef på Operakällaren i 20 år, och är även ansvarig för banketter och galamiddagar som serveras på Kungliga slottet.

Foto: Joel Wåreus

Vad är bäst med ­ tockholm just nu? S – Att Stockholm har blivit en stad på riktigt med allt det som en storstad ska ha när det gäller utbud. Här finns till exempel bra teater och opera och ­utmärkta museer. Och självklart har ­gastronomin blivit en viktig del av utbudet. Varför är Stockholm bästa staden att bo i? – Med mina sydliga rötter älskar jag det svenska ­systemet och ordningen vi har här i Stockholm. Det mesta fungerar, till och med trafiken funkar jämfört med den kaotiska trafiksituationen i städer som Paris och Rom. Sedan har Stockholm allt man kan önska sig med fantastiska parker och vattnet – Nordens Venedig. Vi inte bara bor i en otroligt vacker stad, vi stockholmare är trevliga också. Vad skulle kunna bli bättre i Stockholm? – Vädret. När våren och ljuset kommer och Stockholm blommar är staden härlig, men det vore inte fel med längre vår och sommar.

sthlm no 2 2016 • 5

NYHETER

Ön nära innerstaden har förvisso både spårvagn, båttrafik och busslinjer men med lika många besökare som kinesiska muren är det inte tillräckligt. 15 miljoner besökare per år innebär en omfattande nöjespendling. Här finns några av Sveriges största attraktioner – Gröna Lund och Skansen samt en rad museer, utställningslokaler, konsthallar och andra sevärdheter. Till det kan läggas ett omfattande parkområde.

För många besökare är det ett kraftprov att ta sig ut till Djurgården, menar Lotta Andersson på Handelskammaren.

KOLLEKTIVTRAFIKEN TILL DJURGÅRDEN – EN BERG OCH DALBANA Kollektivtrafiken på Djurgården räcker inte. Nu kräver besöksnäringen utökad trafik och bättre samordning. – Där det finns turister borde det finnas tillräckligt med kollektivtrafik, säger Ingmarie Halling, vd på Abba-museet. T E X T: M AT S L U N D S T R Ö M F O T O : A R I L D V O C H C H R I S T I N E O L S S O N

jurgården har hisnande 15 miljoner besökare om året. Men hur de har lyckats ta sig dit är en gåta. För kollektivtrafiken är alldeles för snålt tilltagen.

D

Ingmarie Halling

EN AV attraktionerna är det privatägda Abba-museet mitt emot Gröna Lund. – Djurgården är det ställe där alla turister hamnar förr eller senare och med många turister blir det många arbetsplatser, säger Ingmarie Halling. Hon och de andra aktörerna har bett Handelskammaren att titta närmare på varför inte nöjespendlingen fungerar som den borde göra. – I grunden har Stockholm en fantastisk kollektivtrafik, men vi behöver underlätta för besökarna att förflytta sig på ett bra och enkelt sätt. Som det är nu är det en utmaning att bara lyckas köpa en biljett, säger Lotta ­Andersson, projektledare på Handelskammaren. SPÅRVAGNARNA går för sällan och har för låg kapacitet. Båt­ trafiken går inte när den behövs som mest och bussarna är över­ fulla. – Vid konserter eller andra större evenemang saknas en samordning, vilket får mycket olyckliga följder, fortsätter Lotta Andersson.

M VILL SAMARBETA MED S OM BOSTÄDER dag står 525 000 personer i bostadskö i Stockholm och 700 000 nya bostäder behövs till 2025 enligt Boverket. För att lösa bostadskrisen i Stockholm sträcker Moderaterna ut en hand till Socialdemokraterna i Stockholms stad. – Från Moderaternas håll är vi beredda att ta ansvar och vi vill därför sträcka ut en hand till Karin Wanngård (S) och Roger Mogert (S) om blocköverskridande samarbete i bostads­frågan, säger oppositionsborgarrådet Anna König Jerlmyr (M).

HANDELSKAMMAREN arrangerar besöks­näringsluncher där branschen kan lyfta aktuella frågor ­tillsammans med ansvariga politiker. – Det har visat sig att även ­andra stora attraktioner i ­regionen har problem med ­transporterna, bland andra Artipelag på Värmdö och ­Fotografiska­museet på Stads­ gården. S ­ tockholms besöks­ näring är viktig. Om endast en enda turist låter bli att komma tillbaka till Stockholm på grund av att bussen var fullsatt, borde vi vara riktigt oroliga, säger Lotta Andersson.

13 MILJONER

gästnätter registrerades förra året i Stockholms län, en ökning med 10 procent jämfört med 2014. ­Dessutom ökade de ­utländska övernattningarna i länet med 22 procent, främst med besökare från länder utanför Europa.

10 000

I

6 • sthlm no 2 2016

– Det behövs tätare turer och även senare på kvällen, t­ illägger Ingmarie Halling. Trots att Djurgården ligger i centrala Stockholm finns det färre turer än i förorter som ligger på längre avstånd från city.

Anna König Jerlmyr.

cyklister passerar varje dag på Långholmsgatan i Hornstull i Stockholm – trots att det saknas cykelbana där. Men det blir det snart ändring på. Nästa vår ska två nya enkelriktade cykelbanor stå färdiga där.

NYHETER

SE BILDERNA FRÅN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES EVENT #BACKASPOTIFY PÅ SIDAN 24.

– Det råder en påtaglig bostadsbrist i Stockholm och vi behöver se en balans mellan utbud och efterfrågan, läget är verkligen direkt akut nu. Vi har 48 nationaliteter hos oss i Stockholm och många som flyttar hit för att arbeta. Vi måste se en lösning med ökad rörlighet och fler bostäder. Bostadsbristen påverkar oss negativt vid rekrytering och gör det svårt att bibehålla talanger, säger Martin Lorentzon.

”Bostadsbristen påverkar oss negativt vid rekrytering och gör det svårt att bibehålla talanger”, säger Martin Lorentzon, en av Spotifys grundare.

SPOTIFY: AKUT LÄGE ”N PÅ BOSTADSMARKNADEN I ett öppet brev kräver Spotify-­ grundarna förbättringar på Stockholms ­bostadsmarknad. Om det inte sker kan företaget tvingas lämna Sverige. – Läget är verkligen direkt akut nu, ­säger Martin Lorentzon, ­styrelseordförande i Spotify. T E X T: C A R L H J E L M FOTO: SPOTIFY

u krävs snabba åtgärder, annars riskerar Stockholm och Sverige att förlora i den globala konkurrensen. Och mer konkret, tusentals Spotifyjobb till USA i stället för Sverige.” Så skriver Spotify-grundarna Daniel Ek och Martin Lorentzon i brevet som uppmanar svenska politiker att undanröja politiska hinder för svenska startup-företag att utvecklas. De lyfter fram behovet av programmerare, möjligheten att belöna medarbetare i startup-företag och – framför allt – bristerna på bostadsmarknaden.

ATT SPOTIFY överväger att lämna Sverige är mycket allvarligt enligt Daniella Waldfogel, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare: – En flytt skulle vara mycket olycklig för Stockholm och för hela landet. Utöver att ett världsledande techföretag som många stockholDaniel Ek mare är stolta över försvinner från huvudstadsregionen kommer en sådan händelse också skada Stockholms internationella image på ett allvarligt sätt, säger hon. – En Spotifyflytt kan därför få andra bolag att fundera på om de också ska flytta på sig. Den här utvecklingen är inget annat än sorglig eftersom många snabbväxande företag ser Stockholm som en dynamisk plats för både människor och företag – en plats där man egentligen vill stanna och växa. Vad måste göras nu? – Det som nu är alldeles nödvändigt är att vi får ett slut på den politiska handlingsförlamning som i alltför många år har präglat bostadspolitiken. Det är hög tid att politiker över hela det politiska spektret enas om ett antal kraftfulla reformer för ett ökat byggande och en ökad ­rörligheten på bostads­ marknaden. sthlm no 2 2016 • 7

NYHETER

S VILL STOPPA FÖRLÄNGD ROSLAGSBANA SOCIAL­ DEMOKRATERNA i Stockholm vill stoppa den pågående moderniseringen av Roslagsbanan och en förlängning av linjen till city – trots att beslutet redan är fattat. Partiet anser att kostnaderna för Roslagsbanan riskerar utbyggnaden av tunnelbanan. ”Att stoppa nu gör att de pengar som är investerade kastas i sjön”, säger landstingsrådet Gustav Hemming (C) till nyhetssajten Stockholm Direkt.

Bilpoolen Sunfleet är ett exempel på företag i den nya delningsekonomin.

DELNINGSTJÄNSTER FÖR ALLT OCH ALLA Delningsekonomin skapar nya möjligheter för entreprenörskap ­samtidigt som den utmanar gamla branscher. – Delningsekonomin tar ofta fram det som är kärnan i en ­produkt eller en tjänst, säger Fredrik Sand, näringspolitisk expert på ­Handelskammaren. T E X T: M AT S L U N D S T R Ö M F O T O : S U N F L E E T

BYGGET AV NOBEL CENTER ÖVERKLAGAS BESLUTET om att bygga Nobel Center på ­Blasieholmen i ­Stockholm har överklagats av ­Svenska byggnadsvårdsföreningen som vill att ­beslutet upphävs. Föreningen hävdar att byggnadens stora skala och avskalade fasadspråk medför en stor negativ påverkan på flera av uttrycken för riksintresset för innerstaden, samt att bygget innebär att den unika hamnmiljön från 1800-talet försvinner, ­skriver föreningen enligt DN. 8 • sthlm no 2 2016

et har blivit lättare att dela saker som man inte äger och den viktigaste drivkraften är den tekniska utvecklingen i form av digitaliseringen. – Det innebär att vi får många nya smarta och lättanvända tjänster, men också att saker utnyttjas bättre. Delningsekonomin är förknippad med den växande tjänstesektorn. Tjänsterna gör det lätt att hitta användare och nå ut på, en ibland, global marknad. Privatpersoner kan snabbt och lätt bli entreprenörer, säger Fredrik Sand.

D

SVERIGE HAR redan anammat trenden och har många ”early adopters”. Så sent som i april räknade Di Digital med att det redan finns minst trettio svenska delningstjänster. Allt från bil­ pooler och transporttjänster till

om hur delningstjänster bygger förtroende.

ETT UTÖKAT resursutnyttjande skakar om etablerade branscher. Teknikföretaget Uber skapar nya möjligheter för transporOCH BJÖRN LEIJON ter och Airbnb påverkar hotellbranschen. att låna grannens prylar – Många av de här tjäneller en dejtingtjänst för sterna utmanar traditiohund­ägare. nella branscher och även Fredrik Sand – Delningstjänsterna regelverken. Visst finns bidrar med betalningsproblem, men det är viktigt lösningar och skapar trygghet att bejaka den här utvecklingen i transaktionerna, ofta genom och hoppas på en konstruktiv betygssystem och recensioner hållning eftersom delningsekosom bygger upp förtroendet nomin inte bara skapar nya möjmellan användarna. Då blir det ligheter och tjänster utan också lätt att göra affärer med nya bidrar med innovation och konkurrens, menar Fredrik Sand. människor, säger Fredrik Sand

DELNINGSEKONOMIN – SÅ STARTADE TRENDEN

2008 startade Airbnb för privat bostadsuthyrning och 2009 startade transporttjänsten Uber. Sedan dess har fenomenet att dela i stället för att äga resulterat i ett pärlband av nya delningstjänster: arbetsförmedling, parkeringsplatser, fordon, privatjet, riskkapital, låneverksamhet, etc. Svenska exempel är Volvos bilpool Sunfleet, Lagerkompis för att dela på lagerutrymmen och Baghitch som sköter transporter från dörr till dörr.

NYHETER

BREXIT KAN SLÅ HÅRT MOT REGIONEN Storbritannien är huvudstadsregionens största exportmarknad. Brexit, ett utträde ur unionen, riskerar därför att få allvarliga ekonomiska ­konsekvenser för jobb och tillväxt i regionen. T E X T: N I L S S U N D S T R Ö M

Om britterna röstar för att lämna EU riskerar det att ge allvarliga ekonomiska konsekvenser för jobb och tillväxt i Stockholms län. Det visar en detaljerad analys av de potentiella ekonomiska konsekvenserna av brexit som Handelskammaren har gjort.

folkomröstningen den 23 juni avgör britterna om landet ska vara kvar i EU eller inte. – Om Storbritannien lämnar EU är landet inte längre en del av EU:s inre marknad. Det riskerar att leda till handelshinder och ett lägre pund som kan ge påtagliga ekonomiska konsekvenser för vår handel och tillväxt, anser Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms Handelskammare. – Därtill har vi de politiska konsekvenserna, att vi förlorar en väldigt god allierad i EU och att vi får det svårare att påverka EU i den riktning vi vill.

I

STORBRITANNIEN är Sveriges fjärde största handelspartner med en årlig varuexport på omkring 85 miljarder kronor. Men för flera svenska regioner är Storbritannien den viktigaste exportmarknaden. Allra viktigast är den för Stockholms län, visar en ny rapport från Stockholms Handelskammare. Under tioårsperioden 2003–2014 ökade varuexporten från länet till Storbritannien med 166 procent och uppgår nu till 27 miljarder kronor. Det motsvarar 9 procent av Stockholms totala varuexport. Främst handlar exporten om elektronikvaror, kemiprodukter och läkemedel. – Den brittiska Andreas marknaden matchar Hatzigeorgiou väldigt väl med vad Stockholms företag är bra på. Det är varor som är högt upp i förädlingskedjan och där man inte alltid behöver konkurrera främst på pris, säger Andreas Hatzigeorgiou. Han anser att Sverige och huvudstadsregionen har ett starkt intresse av att Storbritannien förblir en del av EU. – Men om brexit blir verklighet måste vi vara proaktiva och flytta fram våra positioner. Ett särskilt fokus bör ligga på att attrahera investeringar från Storbritannien och specifikt dra hit fler huvudkontor, säger han. – Vi är ett öppet land och genom EU-medlemskapet har vi väldigt attraktiva handelsavtal med viktiga marknader. Det är något som företag i Storbritannien kommer att gå miste om ifall de lämnar EU. sthlm no 2 2016 • 9

NYHETER

fika problem. Det är något som kan pågå flera år eller tills vi ser resultat.

ÖKAD POLISNÄRVARO I FÖRORTERNA Polisen har ökat sin närvaro i delar av södra Stockholm. Detta för att möta de problem med ­kriminalitet som Handels­kammaren har påtalat i en rapport om ett förgiftat företagsklimat. T E X T: M AT S L U N D S T R Ö M FOTO: POLISEN

u tas krafttag för att stoppa de kriminella nätverken i södra Stockholm. Insatserna har beslutats av Operativa rådet, ett samarbete mellan polisen och andra myndigheter. Riktade insatser görs i 15 sär­ skilt utsatta områden i Sverige där förorter i södra Stockholm ingår. Palle Nilsson är biträdande chef i polis­område syd: – Tanken är att intensifiera det operativa linjearbetet och att skapa insatser kring speci­

N

POLISEN HAR mött motstånd och Palle Nilsson pratar om risk för upplopp: – De kriminella vidtar åtgärder för att göra vårt arbete svårare eftersom vi förstör deras möjlig­ heter att tjäna pengar. Det är en svåråtkomlig kriminalitet och kanske den svåraste uppgiften av alla för poliser i yttre tjänst. Exempel på brott är våld, stölder, rån och hot mot ­näringsidkare, men även mot myndighetsperson. Därför betonar Palle Nilsson betydelsen av att skapa ett star­ kare förtroende för rättsväsendet hos de som bor i områdena och därmed de hårdast drabbade. – Vi arbetar med att knyta kontakter med rätt personer för att bygga ömsesidig respekt, säger han.

Kraven på fler hyresrätter i storstadsområdena och tidigare it-undervisning i skolan är utmärkta exempel på frågor som ligger såväl i arbetarväljarnas som i den kreativa klassens intresse. S TAT S V E TA R E N U L F B J E R E L D O M AT T S O C I A L D E M O K R AT E R N A B O R D E A G E R A P Å S P O T I F Y S K R A V P Å B ÄT T R E F Ö R U T S ÄT T N I N G A R F Ö R T E K N I K F Ö R E TA G I S T O C K H O L M .

Så många besökare har privata Spritmuseum i Stockholm tappat sedan inträdesavgifterna till 18 statliga museer togs bort den 1 februari i år. ”Förutsättningarna har ändrats drastiskt för oss. Det är klart oroande och inte konkurrens på lika villkor”, säger museichefen Ingrid Leffler.

10 • sthlm no 2 2016

veriges första officiella mästerskap i food truck avgjordes på Gastro Nord på Stockholmsmässan i april. ­Vinnare blev Nordic Street Food från Malmö med sin ­sparrisklämma. Andra- och tredjeplatsen gick till The Kitchen Crew respektive Jeffreys Food Truck i Stockholm. Juryn bestod av Fredrik Eriksson, krögare på Långbro värdshus, Maria Rankka, vd Stockholms Handelskammare, Maria Stridh, vd Mässrestauranger, Ulla Karlström, redaktionschef på Allt om Mat och Jens Linder, journalist och kokboksförfattare.

S

Foto: Jessica Gow / TT

30%

SPARRISKLÄMMA SEGRADE I FOOD TRUCK-SM

NYHETER

SÅ SKA STOCKHOLM VÄXA INTERNATIONELLT Huvudstadsregionen behöver en strategi för ­internationalisering. Det anser Stockholms ­Handelskammare som i höst lanserar en sådan strategi för att stötta regionens företag att bli än mer framgångsrika. T E X T: N I L S S U N D S T R Ö M FOTO: MARIA AGRELL

FJÄDERREGN ÖVER GUSTAV ADOLFS TORG Ett ton fågelfjädrar kommer att täcka Gustav Adolfs torg i mitten av augusti när den ­flygande cirkusgruppen Place des Anges ­uppträder på Stockholms Kulturfestival.

I föreställningen Places des Anges (Änglarnas plats) kommer änglar att sväva över Gustav Adolfs torg i höghöjdslinor och samtidigt sprida stora mängder vita fågelfjädrar över torget. Dessutom används stora fläktar för att åstadkomma en ”fjäderstorm” över publiken. Efter en dryg halvtimmes föreställning kliver änglarna ner och förenar sig med åskådarna som vid det här laget står i ett tjockt lager av fjädrar.

FÖRESTÄLLNINGEN har tidigare visats på bland annat Piccadilly Circus i Lonulturfestivalen, som sponsras av don och andra städer i Europa. Philippa Stockholms Handelskammare, – Stockholm är en stark kulturStaffas fortsätter att ha olika länder stad, men det finns utrymme för mer som tema. Förra året var det Storbritanspektakulära kulturevent i stadsmiljön, nien, i år Frankrike. Place des Anges är ett utmärkt exempel på – Tanken är att presentera ­internationell detta, säger Maria Rankka, vd för Stockholms kultur för stockholmarna. Frankrike är berömt Handels­kammare. för sin gatukonst och för att framhäva kulturen Place des Anges kommer att genomföras i det offentliga rummet, säger Philippa Staffas, två gånger på Gustav Adolfs torg, den 16 och 17 projektledare för festivalen. augusti klockan 22.00.

T E X T: M AT S L U N D S T R Ö M F O T O : G . B O Z I O

K

DETTA ÄR KULTURFESTIVALEN I STOCKHOLM

Franska gatuakter och interaktiva kartongbyggnader i megaformat är några inslag på årets Kulturfestival, den 16–21 augusti, där Stockholms Handelskammare är en av huvudsponsorerna. Årets tema är Frankrike med fokus på Paris i ett samarbete mellan Stockholms stad, Institut Français och Paris stad. Under festivalen pågår en mängd aktiviteter parallellt, bland annat ungdomsfestivalen We Are Sthlm.

– Vi vet att företag som är mer internationella är mer framgångs­ rika. De har högre tillväxt och sysselsätter fler. Därför behöver vi en sådan här strategi, säger Andre­ as Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms Handelskammare. Bakgrunden är bland annat en analys från Handelskammaren som presenterades i början på året och som tydligt visade att Stockholm har en annan export­ profil än landet i stort. – Planen är att lansera en lista med konkreta åtgärder i samband med Världshandels­ dagen den 30 augusti.. Några åtgärder presenterades redan förra hösten i Handels­ kammarens framtidsprogram, bland annat att införa engelska som ett officiellt språk. – Vi funderar också på om huvudstadsregionen är i behov av en egen handels- och utrikesmi­ nister. Vi tror dessutom att det kan vara aktuellt att införa något slags talangvisum för internationella topptalanger som vill starta företag i Sverige och Stockholm. Runt om i världen finns flera exem­pel på regioner som har egna strategier för internationalisering. I slutet på april ordnade Stockholms Handelskammare ett seminarium där representanter för London och flera amerikanska städer berättade om sitt arbete inom området. sthlm no 2 2016 • 11

UPPLANDS VÄSBY

DV IONKJUEMT ET N T

UPPLANDS BRO

JÄRFÄLLA

4 000 BOSTÄDER

TÄBY

SOLLENTUNA

KYMLINGE, SUNDBYBERG

iskuteras att göras till naturreservat. Kan bebyggas med åtminstone 4 000 lägenheter, förmodligen betydligt fler. Redan finns det en – oanvänd – tunnelbanestation på plats. Det enda som saknas för att få den i bruk är några hissar, rulltrappor och biljettkurer. Anna Wersäll: – Området ligger i en korsning mellan två motorvägar. Att göra det till ett naturreservat är rent otillständigt med tanke på att tunnelbanestationen redan finns på plats och investeringar är gjorda. Det är bara att börja bygga bostäder.

D

DANDERYD

SUNDBYBERG SOLNA

EKERÖ

10 000 BOSTÄDER MASMOBERGET, HUDDINGE

lev 2010 en del av det stora naturreservatet Gömmaren trots att det länge har pekats ut som ett lämpligt framtida bostadsområde. Det finns bland annat en fungerande tunnelbanestation i berget. Anna Wersäll: – Området gränsar till socialt belastade miljonprogramsområden i norra Botkyrka och Vårby. Genom att bygga på Masmobergets södersluttning ner mot vattnet, kan man få in en annan typ av bebyggelse i området och en bättre social blandning. Kollektivtrafiken är redan på plats. Det enda som saknas är en extra uppgång från tunnelbanestationen. Finns plats för åtminstone 10 000 bostäder.

B

STOCKHOLM

HUDDINGE

HÄR KAN 100 000  Upp mot 100 000 fler ­bostäder kan byggas i Stockholmsregionen utan att viktiga n­ aturområden och kulturmiljöer hotas. – Trots att det finns mycket ledig mark, finns det på grund av alla restriktioner nästan ingen mark att bygga på. Det är helt ­orimligt. Människor måste ha någonstans att bo, säger Anna Wersäll, n­ äringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare.

T E X T: M I K A E L B E R G L I N G G R A F I K : M AT S J E R N D A H L

U 12 • sthlm no 2 2016

nder senare tid har en rad företag i Stockholmsregionen vittnat om akuta svårigheter med att rekrytera personal från övriga Sverige och utlandet på grund av den akuta bostadsbristen. Tidigare i våras pekade till exempel Spotifys grundare Daniel Ek och Martin Lorentzon ut just bristen på bostäder som ett hot mot företagets fortsatta verksamhet i Sverige.

I dag saknas det cirka 150 000 bostäder i Stockholmsområdet. Om några år kommer bristen av allt att döma att vara betydligt större.

uppskattningsvis 300 000 nya bostäder. Till det ska läggas den nuvarande rekordstora bostadsbristen. – Situationen är akut. Byggandet måste öka 2030 BERÄKNAS Stockdramatiskt, vilket kräver holms län ha ökat med mark. Men trots att bara en drygt 500 000 personer, det Anna Wersäll liten del av Stockholmsomvill säga ett Göteborg. För rådet är bebyggt, finns det att bara alla nya stock­holmare knappt någon byggbar mark kvar ska ha någonstans att bo krävs på grund av alla restriktioner mot

D O VKI UN MJ EE NT T

ÖSTERÅKER

10 000

­BOSTÄDER

BOGESUNDSLANDET, VAXHOLM VAXHOLM

VÄRMDÖ LIDINGÖ

r sedan våren 2015 ett naturreservat. Området är lika stort till ytan som Solna och Sundby­ berg (120 000 invånare tillsammans). Tidigare fanns det planer på omfattande bostadsbyggande på ­Bogesundslandet och en broförbindelse till Lidingö. Anna Wersäll: – Sedan förra året är halva Vaxholms kommun ett natur­ reservat, trots o ­ mfattande ­bostadsbrist. Det skulle lätt kunna byggas 10 000 ­bostäder på Bogesundslandet, ­förmodligen betydligt fler.

Ä

NACKA

8 000 BOSTÄDER RINKEBYSKOGEN, DANDERYD

r 2014 beslutade Danderyds kommun att skapa ett naturreservat vid Rinkebyskogen. På 1970-talet fanns det konkreta planer på att bygga bostäder i området. När planerna på att bygga ut tunnelbanan till Täby sprack, övergavs de tankarna. Kan bebyggas med minst 8 000 bostäder samtidigt som väsentliga delar av skogsområdet bibehålls. Anna Wersäll: – Det är uppenbart att Danderyd inte vill ha någon ny bostadsbebyggelse. Det är därför man gör området till ett naturreservat. Rinkebyskogen är den sista stora markreserven som finns kvar i Danderyd, om man inte ska bygga mer i Djursholm. Men då skulle det verkligen bli ett himla liv. Genom naturreservatet har man i praktiken omöjliggjort en utbyggnad av tunnel­ banan till Täby. Beslutet förhindrar utvecklingen i hela nordöstra Storstockholm.

Å

BOSTÄDER BYGGAS 500

naturreservat fanns det i Sverige i början på 1970-talet. I dag finns det fler än 4 000.

byggandet som har införts under de senaste decennierna. Den enda mark som i dag är tillgänglig för nya bostäder är i princip mark som redan används för andra ändamål, till exempel gamla industri- och terminalområden, säger Anna Wersäll. – Men att sanera gammal

industrimark är dyrt. Ska det gå att bygga billiga bostäder måste det fram mer billig mark. Vad bör göras? – Till att börja med måste ett antal restriktioner tas bort eller förändras. I den här frågan bör miljöorganisationerna engagera sig. I stället för att bara säga nej till nästan allt byggande, bör de vara med och diskutera vad som är viktigt att skydda och som ska prioriteras, och vad som är mindre viktigt. Självklart ska vi behålla och värna skyddsvärda naturområden och kulturmiljöer, men det är verkligen inte allt som i dag skyddas som är skyddsvärt. – Ett bra exempel är Råstasjön i Solna. Nyligen stoppade markoch miljööverdomstolen Solna kommuns planer på att bygga

600–700 lägenheter i området genom att inte medge undantag från strandskyddet. Området runt sjön är väl ett viktigt naturområde? – Absolut. Men platsen man tänkte bygga på är inte själva strandområdet, utan ett upplag, en grusplan, bredvid järnvägs-

25

nya reservat med en sammanlagd markyta på mer än 4 000 hektar föreslås i Stockholms­ regionen.

spåren. Dessutom ligger området i direkt anslutning till den nya tunnelbanan vid Friends Arena. Var ska man bygga bostäder om inte där? Länsstyrelsen godkände till att börja med kommunens detaljplan för området. Samma sak gjorde mark- och miljödomstolen, men det beslutet överklagades av både Hyresgästföreningen, Världsnaturfonden samt Naturskyddsföreningarna i Stockholms län och Solna-Sundbyberg. – Jag tycker att man ska begränsa vilka som får överklaga och på vilka grunder. Det borde också införas en avgift på överklaganden, som bland annat Finland har gjort. Det kan kanske ha en viss påverkan. sthlm no 2 2016 • 13

DOKUMENT

Skiljer sig viljan att överklaga beslut om att bygga bostäder mellan olika delar av Stockholm? – Ja, det är lättare att ­bygga i Söderort än i exempelvis ­Bromma. Varför då? – Det finns många pensionerade advokater i Bromma som är proffsöverklagare och som inte vill ha några nya grannar. Likadant är det i exempelvis Danderyd, där det nästan inte byggs någonting, säger Anna Wersäll. UNDER DE SENASTE 20 åren har det inrättats 35 000 hektar nya naturreservat i Stockholms län, varav merparten efter kommunala beslut. Under samma period har drygt 7 000 hektar tagits i anspråk för bostäder. – Det är en helt orimlig fördelning. Flera områden som har gjorts om till naturreservat har begränsat skyddsvärde och är dessutom mycket lämpliga för bostadsbyggelse. I en del fall finns det till och med tunnelbana framdragen. Bör kommuner få inrätta naturreservat? – Nej. Det är inte rimligt att dagens kommunalpolitiker genom några enkla beslut om naturreservat kan hindra framtida generationer från att bygga bostäder. Varför gör politikerna det? – För en kommun är det ofta lättare att inrätta ett naturreservat än att bygga bostäder. När det ska byggas piskar lokala opinionsgrupper upp opinionen mot politikerna som då blir rädda. Skälen mot att bygga är ofta inte rationella. I en del fall kan opinionen bero på att människor är rädda för förändringar, i andra fall kan den bestå av pensionärer som inte har något annat att göra och som inte vill bli av med platsen där de rastar sina hundar.

800 000

Så många fler personer ­väntas det bo i Stockholms län år 2045 jämfört med i dag.

14 • sthlm no 2 2016

… OCH HÄR ÄR OMRÅDEN DÄR ÄNNU FLER BOSTÄDER KAN BYGGAS En undersökning gjord av Stockholms ­Han­delskammare visar att det i flera områden i regionen kan byggas bostäder – utan att v­ äsentliga natur- och kulturvärden går förlorade. Norra Djurgårdsstaden, Husarviken. 10 000 nya bostäder. Sätraskogen,­ ­Stockholm. 5 000 nya bostäder. Älvsjöskogen, ­Stockholm. 6 000 bostäder. Årstaskogen, ­Stockholm. 3 000 bostäder. Långängen, Elfvik, Lidingö. 8 000 bostäder. Tegelhagsskogen, Sollentuna. 4 000 bostäder. Kyrkhamn, Stockholm. 2 000 nya bostäder. Skarpnäs, Nacka. 3 000 bostäder. Velamsund, Nacka. 4 000 bostäder. Fagersjöskogen, ­Stockholm. 500 bostäder. Lillsjön, Stockholm. 1 000 bostäder. Norra delarna av ­Gärdet, Stockholm. 1 500 bostäder. Järvafältet, Stockholm. 20 000 bostäder.

I Kymlinge finns redan en – oanvänd – tunnelbanestation på plats. Det enda som saknas för att få den i bruk är några hissar, rulltrappor och biljettkurer.

ETT AV FYRA BYGGEN ÖVERKLAGAS Vaxholm är den kommun i Stockholms län där flest bostadsprojekt överklagas – drygt 50 procent. – Det kan bero på att vi är en liten kommun med nära till vattnet och med höga fastighetsvärden, säger Susanne Edén, stadsbyggnad­s­chef i Vaxholms kommun. T E X T: M I K A E L B E R G L I N G F O T O : M A G N U S G L A N S

nder perioden 2000–2015 antog kommunerna i Stockholms län sammanlagt 5 140 detaljplaner, enligt en studie av Kjell Haglund, chefsanalytiker vid länsstyrelsen i Stockholm. Av dessa överklagades 1 299, det vill säga 25 procent.

U

Störst andel detaljplaner ­ verklagades i Vaxholm, Tyresö ö och Stockholm, och minst i Nykvarn, Upplands-Bro och Södertälje. SUSANNE EDÉN säger att den höga andelen överklaganden i Vaxholm förmodligen beror på att nästan all mark som planläggs i kommunen ligger i områden där

DOKUMENT

FÖRSÖKTE STOPPA 5 000 BOSTÄDER Hyresgästföreningen har under de senaste åren försökt stoppa byggandet av drygt 5 000 nya bostäder bara i Stockholm och Solna, enligt en rapport från Fastighetsägarna. enom att bland annat ­granska ­länsstyrelsens statistik kring ­överklaganden har ­Fastighetsägarna­kommit fram till att Hyresgäst­ föreningen­under perioden 2005–2014 försökte stoppa byggandet av 5 150 bostäder i Stockholm och Solna.

G

människor redan bor eller alldeles i anslutning av sådana. – Vi har ingen råmark. ­Däremot många intresserade sakägare som inte alltid har samma uppfattning om vad som ska hända, om tomter ska delas och nya hus byggas till exempel. Då blir det överklaganden. Innebär alla överklaganden att byggprojekten tar längre tid? – Överklaganden ingår i vår planering. De leder visserligen till fördröjningar, men förr eller senare får vi ett beslut. Planeringsprocessen med frågor kring riksintresse, strandskydd och andra byggrestriktioner kan Susanne vara svårare att Edén greppa. – Vi är en sommarstad. Vi­­behöver bygga fler bostäder och förstärka vårt befolkningsunderlag för att få bättre ekonomi, ­infrastruktur, kollektiv­trafik, service och liknande. Men ibland kan vi ha svårt att få förståelse för det hos enskilda medborgare som kanske tycker att ett byggprojekt minskar sjöutsikten.

KOMMUN

ANTAL ANTAGNA DETALJ­ PLANER

ANTAL ÖVER­ KLAGADE

ANDEL ÖVER­ KLAGADE

Vaxholm Tyresö Stockholm Värmdö Österåker Vallentuna Nacka Solna Danderyd Ekerö Sundbyberg Täby Lidingö Haninge Norrtälje Nynäshamn Sollentuna Järfälla Sigtuna Huddinge Salem Botkyrka Upplands Väsby Södertälje Upplands-Bro Nykvarn

53 145 1 327 147 98 46 373 108 152 140 111 182 142 147 215 87 204 144 165 382 70 155 140 278 71 58

27 54 451 46 30 14 106 30 40 35 26 42 31 31 45 18 42 27 32 63 11 24 21 37 9 7

51% 37% 34% 31% 31% 30% 28% 28% 26% 25% 23% 23% 22% 21% 21% 21% 21% 19% 19% 16% 16% 15% 15% 13% 13% 12%

Länet totalt

5 140

1 299

25%

ETT EXEMPEL på överklagande är ­ etaljplanen för renovering och till­ d byggnad av S:t Görans före detta gymnasium på Kungsholmen som beräknas ge 245 nya studentbostäder. Ett annat gäller 225 nya bostäder och en förskola i Rosenlundsparken på Södermalm. – De demokratiska aspekterna i ­plan- och bygglagen är viktiga och berörda ska självklart höras. Men det betyder inte att hyresgästorganisationer ska ges rätt att ingå i samrådskretsen, eftersom berörda hyresgäster redan ingår. Menar regeringen allvar med att bostadsbyggandet måste öka behöver samrådskretsen minska, säger Billy ­McCormac som är vd på ­Fastighetsägarna Stockholm.

70%

av Naturskyddsföreningens ­ verklaganden avvisas när de ö hamnar i domstol. Det visar en granskning som Sveriges N ­ atur har gjort av samtliga ­domar 2014–2015 i de fem mark- och miljödomstolarna och Markoch miljööverdomstolen.

sthlm no 2 2016 • 15

DOKUMENT

VAXHOLM

SALEM

VÄRMDÖ

UPPSALA

SUNDBYBERG

LARS WESSBERG O R D F Ö R A N D E S TA D S B Y G G N A D S ­ N Ä M N D E N I VA X H O L M KO M M U N

LENNART KALDERÉN KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE I SALEMS KOMMUN

MONICA PETTERSSON KOMMUNSTYRELSENS O R D FÖ R A N D E I VÄ R M D Ö KO M M U N

ERIK PELLING ORDFÖRANDE PLAN- O CH BYGGNADSNÄMNDEN, UPPSALA KOMMUN

LARS LINDGREN ORDFÖRANDE BYGGNADS- OCH TILL­­STÅNDS­­NÄMNDEN I SUNDBYBERGS KOMMUN

1. Upphöj bostadsbristen till ”riksintresse” överordnat andra mjuka intressen. 2. Ja. 3. Ja. 4. Ja.

1. Avregleringar – till stora delar och i lämplig takt – av bostadsmarknaden. Börja gärna med marknadshyror för nybyggnation. 2. Kanske. 3. Ja. 4. Ja.

1. Minska byråkratin kring planarbetet och i PBL. 2. Nej. 3. Om det är den optimalt bästa platsen för att bygga bostäder på bör det vara lätt att upphäva naturreservat. 4. Ja.

1. Att öka konkurrensen på byggmarknaden och få fler aktörer som är med och bygger är den enskilt viktigaste åtgärden. 2. Nej. Det är fel väg att gå. 3. Nej. Däremot bör naturreservaten kunna ges en större inriktning på rekreation och friluftsliv. 4. Nej.

1. Varje kommun måste identifiera exploaterbar mark, prioritera attraktivitet och exploateringsordning för att sedan marknadsföra detta och i dialog med byggherrar besluta om projekt. 2. Nej. 3. Nej. 4. Nej.

20 TOPPOLITIKER I STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄN:

SÅ HÄR LÖSER VI 1. VILKA ÄR DE VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA FÖR ATT ÖKA BOSTADSBYGGANDET OCH MINSKA BOSTADSBRISTEN I HUVUDSTADSREGIONEN? 2. BÖR KOMMUNERNAS RÄTT ATT INRÄTTA NATURRESERVAT INSKRÄNKAS ELLER AVSKAFFAS?

STOCKHOLM

DANDERYD

JÄRFÄLLA

ENKÖPING

HANINGE

KARIN WANNGÅRD KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE I S TO C K H O L M S K O M M U N

OLLE REICHENBERG KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE I DANDERYDS KOMMUN

CLAES THUNBLAD KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE I J Ä R FÄ L L A K O M M U N

M AT Z K E I J S E R ORDFÖRANDE MILJÖ - OCH BYGGNADSNÄMNDEN I ENKÖPINGS KOMMUN

GÖRAN SVENSSON O R D F Ö R A N D E S TA D S B Y G G N A D S NÄMNDEN I HANINGE KOMMUN

1. Öka takten i byggandet och det har vi gjort. 2. Nej. Den typen av avvägningar kan bara kommunerna göra. Det är vi som har helhetsperspektivet. 3. Det tycker jag man kan diskutera. Att planera stad är ingen statisk verksamhet. 4. I dag är det i princip bara sakägare som överklagar nya bostäder. Så jag vet inte hur stor skillnad ett sådant förslag skulle göra i praktiken.

1. Fortsatt arbete för att korta överklagandetider samt översyn av reglerna för till exempel riksintressen, buller och strandskydd. 2. Nej. 3. Vet ej. 4. Reglerna gällande överklagande av plan- och byggärenden bör ses över i syfte att korta överklagandetiderna. Det är svårt att i dag säga att just den åtgärd som föreslås i frågan är den bästa.

1. Tydliga mål och politisk styrning, effektiv organisation, mod att investera, nära samverkan med byggherrar/investerare, sprid risker och utgå från lokala förutsättningar (infrastruktur, läge med mera). 2. Inskränkas men inte avskaffas. Länsstyrelsens remissroll bör stärkas gällande ”kommunala” reservatsbildningar. 3. Nej. 4. Ja.

1. Översyn av kostnadsutvecklingen vad gäller bostadsbyggande samt de finansiella regler som styr byggandet och bostadsmarknaden. 2. Nej. 3. Nej. 4. Bostadsbyggande påverkar stadsutvecklingen och där bör medborgare, oavsett om de är direkta sakägare eller inte, ha möjlighet att påverka den miljö de lever i. Att då begränsa överklaganderätten blir också en begränsning av demokratin.

1. Ökat stöd till kommuner som bygger för att klara kostnader för infrastruktur, skolor etc. Straffa ekonomiskt de kommuner som borde bygga men som inte gör det. Utbyggnad av vägar och kollektivtrafik villkoras med bostadsbyggande. Planberedskap i kommunerna. 2. Nej. 3. Nej. 4. Det räcker med att länsstyrelsen inte är instans för överklagande och korta handläggningstider i markoch miljödomstolar.

16 • sthlm no 2 2016

DOKUMENT

HUDDINGE

ÖSTERÅKER

KNIVSTA

TYRESÖ

TÄBY

DANIEL DRONJAK NORDQVIST KOMMUNSTYRELSENS ORD ­ FÖRANDE I HUDDINGE KOMMUN

MICHAELA FLETCHER K O M M U N S T Y R E L S E N S O R D F Ö R A N D E­ I ÖSTERÅKERS KOMMUN

KLAS BERGSTRÖM KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE I K N I V S TA K O M M U N

F R E D R I K S A W E S TÅ H L KO M M U N ST Y R E L S E N S O R D F Ö R A N D E , T Y R E S Ö KO M M U N

L E I F G R I P E S TA M KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE I TÄ B Y K O M M U N

1. Satsningar på infrastruktur, snabbare överklagandeprocesser, avregleringar och ökad konkurrens. 2. Nej, smarta kommuner klarar både att skydda naturvärden och att öka bostadsbyggandet. 3. Frågan är värd att utreda. 4. Begränsningar av överklaganderätten bör diskuteras.

1. Bland annat brist på kompetenta planarkitekter, strandskyddsreglerna tolkas alltför hårt, överklagandemöjligheterna, avskaffa hyresregleringen, Boverkets strikta regler för bland annat buller och riksintressen bör ses över för regionen och inte för varje kommun. 2. Nej. 3. Ja. 4. Ja.

1. Förenklingar PBL. Bostäder är också ett nationellt intresse, ­alternativt minska på de nationella intressena. 2. Inskränkas. 3. Ja. 4. Ja, och avgiftsbeläggas samt innehålla ett moment där byggande kan påbörjas om det inte är sannolikt att överklagan kan vinna framgång.

1. Kortare planprocesser, ändrade bullerkrav, ta bort mycket av strandskydd och våga bygga högt och tätt. 2. Nej. 3. Ja. 4. Det är på sin plats att göra något åt överklagandeprocesser. Att begränsa kretsen är en rimlig idé.

1. Fri prissättning i nyproduktion. På sikt bör hyresregleringen avskaffas. Skatten på byggande bör sänkas. Planmonopolet bör också luckras upp. Minska överklagandetider och instanser. 2. Rätten bör inskränkas. 3. Ja. 4. Ja, äganderätten bör stärkas. 


BOSTADSKRISEN 3. BÖR DET BLI LÄTTARE FÖR KOMMUNERNA ATT UPPHÄVA NATURRESERVAT? 4. BÖR MÖJLIGHETEN ATT ÖVERKLAGA BESLUT OM BYGGANDE AV NYA BOSTÄDER INSKRÄNKAS TILL DIREKTA SAKÄGARE?

HÅBO

NYNÄSHAMN

SOLNA

NACKA

SOLLENTUNA

NILS-ÅKE MÅRHEDEN ORDFÖRANDE BYGG- OCH MILJÖ ­ NÄMNDEN, HÅBO KOMMUN

DANIEL ADBORN ORDFÖRANDE MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGG­ NADSNÄMNDEN I NYNÄSHAMNS KOMMUN

TORSTEN SVENONIUS B YG G N A D S N Ä M N D E N S O R D F Ö R A N D E I S O L N A KO M M U N

C AT H R I N B E R G E N S T R Å H L E ORDFÖRANDE MILJÖ- OCH STADS­ BYGGNADS­N ÄMNDEN I NACKA KOMMUN

THOMAS ARDENFORS O R D F Ö R A N D E I S TA D S B Y G G N A D S ­ NÄMNDEN I SOLLENTUNA KOMMUN

1. Reformer och förenklingar i PBL, förändra reglerna kring riksintressen samt förkorta handläggningstiderna vad gäller planering och byggnation av bostäder. 2. Prioriteringen kring hur de olika intressena ställs mot varandra måste klarläggas. Är inte det som föreslås som naturreservat av riksintresse bör bostadsbyggande kunna prioriteras före. 3. Är området av riksintresse ska inte kommunen kunna göra det. Annars, ja. 4. Överklagandeprocessen bör ses över. Rätten att överklaga om man inte är direkt sakägare är en del.

1. Rensa bland detaljregleringar, ta bort eller minska riksintressenas betydelse, öka konkurrensen mellan byggbolagen, se över produktionskostnader samt finansieringslösningar. 2. Nej. Inrättandet av naturreservat är inget som jag tror någon kommun tar med lätthet på. 3. Kanske. I Sverige brukar det finnas gott om annan mark att bygga på runt omkring naturreservatet. 4. Det är en fin demokratisk möjlighet att de flesta kan överklaga en detaljplan eller bygglov, men syftet med möjligheten till överklagan bör skärpas för att motverka okynnesöverklaganden.

1. Vad som behöver göras är väl studerat och utvecklat i diverse utredningar. Det som krävs är viljan, modet och orken att genomföra dem. 2. Nej. Så länge kommunen har planmonopol är det ett tydligt sätt att redovisa långsiktiga tankar kring markanvändning. 3. Ja, det bör vara symmetri mellan beslut om inrättande och upphävande. 4. Nej. Reformer bör dels inriktas på antalet steg i processen, dels på att inskränka domstolarnas möjlighet att överpröva politiska avväganden till förmån för att fokusera på beslutens legalitet.

1. Kortare planprocesser, färre statliga restriktioner på mark, lättare att göra avsteg från detaljplan och rensa i byggregler som fördyrar och försenar. Översyn av hyressättningssystemet och reavinstbeskattningen. Förkorta överklagandetiden. 2. Absolut inte. Bostadsbyggandet ska ske genom förtätning i centrala, kollektivtrafiknära lägen. 3. Måste man upphäva, minska eller ändra gränsen för ett reservat är det naturligt att den som fattat beslutet kan ändra det. 4. Antalet som är berättigade att överklaga borde minska.

1. Se över strandskyddsreglerna. Ska Stockholmsregionen växa med nya invånare, måste reglerna låta bostadsbehovet gå före. Sluta skylla på kommunernas planprocesser, de är redan slimmade. Vill man hitta tidstjuvar, ska man titta på överprövningen. 2. Att inskränka det kommunala självstyret är inte rätt väg att gå. 3. Det skulle kunna göras enklare att upphäva eller göra undantag i naturreservaten om ett akut bostadsbehov uppstår. 4. Det borde införas någon form av ”självrisk” för okynnesöverklaganden.

sthlm no 2 2016 • 17

MEDLEM

MEDLEM

”KOMMUNER OCH LANDSTING BORDE JOBBA MER SOM APPLE” Digitaliseringen är på väg att revolutionera den svenska välfärden. Men det finns fortfarande hinder för innovativa e-hälsolösningar. – Väldigt många bra idéer tappas bort i gränslandet mellan vård och omsorg, säger Cenvigos vd Sara Lycke. T E X T: I R E N E B E E R T E M A S T R Ö M M E R F O T O : B J Ö R N L E I J O N

ler än var tionde svensk har sömnproblem i dag. Det innebär en fördubbling av sömnproblemen i Sverige under de senaste 30 åren. Många av de som har sömnproblem är äldre – det vill Uppsalaföretaget Cenvigo förebygga. – Vi vet att dålig sömn är tätt sammankopplad med nydebuterade psykiska sjukdomar som depression, demens, oro och ångest eller kroppslig sjukdom, säger Cenvigos vd och medgrundare Sara Lycke.

F

TILLSAMMANS MED sina kollegor har hon utvecklat sömnsensorn Kanopy, designad för att användas på äldreboenden. Sensorn mäter tryckförändringar i sängen under natten och ger en bild av patientens sömnmönster. Informationen används till exempel för att ställa in rätt dosering av sömnmedicin. Sensorn har testats i pilotprojekt i tre kommuner och på ett privat boende. Sara Lycke ser en stor potential för digitala lösningar inom vård och omsorg. – E-hälsa ska inte ersätta vård- och omsorgspersonal. Däremot behöver vi frigöra tid. Personalen måste få ägna sig åt att ta hand om människor, i stället för att göra sådant som lika gärna kan skötas av en sensor. 18 • sthlm no 2 2016

Men utvecklingen går långsamt. Varken upphandlingsprocesser eller ersättningsmodeller är optimerade för den nya teknikens möjligheter. Sara Lycke vill se en förändring mot mer öppna system, där tjänster kan byggas in efterhand: – Titta på Apple. De utvecklar inte sina appar själva, utan låter andra göra det, och ger dem tillgång till sin infrastruktur i App store. Så borde svenska kommuner och landsting jobba mer. Sara Lycke säger att medlemskapet i Handelskammaren är bra för Cenvigos utveckling. – Vi vill framför allt bygga ut vårt nätverk och bredda det till andra branscher. På så vis hoppas vi kunna hitta gemensamma nämnare för nya projekt.

DETTA ÄR CENVIGO Cenvigo utvecklar digitala verktyg och analysmetoder för vård och omsorg. Företaget, som startade som ett examensarbete vid Uppsala universitet, grundades 2014 av Sara Lycke, Tomas Berglund och Johan Schedin. Företaget arbetar också med patientstöds-appen Panda för Parkinsonpatienter.

Sara Lycke, medgrundare av Cenvigo, tycker att kommuner och landsting borde lära sig av Apple.

MEDLEM

INBYGGD TEKNOLOGI LÅTER ÄLDRE VÄLJA SJÄLVA Wifi på rummet och egen spellista på Spotify. På det nybyggda äldreboendet Humana Södra Centralgatan i Gävle spelar modern teknik en viktig roll i omsorgen. – Innovation måste bli viktigare inom svensk äldreomsorg. Det finns mycket kvar att göra, säger Humanas ­regionchef Hanna Göthlin. oendet, som är Humanas första i egen regi, har byggt in avancerade tekHanna Göthlin niklösningar redan från grunden. Här finns till exempel en funktion i golvet som gör att belysningen dimmas upp när den äldre stiger ur sängen på natten. Detta för att minska risken för fallolyckor. På dörrarna in till de boendes lägenheter känner handtagen av om den som försöker öppna har rätt sändare på sig. På så sätt behöver ingen få oväntat besök. Dessutom är alla rum utrustade med både surfplatta och en tv som ger information om dagens aktiviteter och som liksom surfplattan har appar som Netflix och Spotify. – Vi vet att inte alla äldre kan fixa en egen spellista, men de flesta vet vilken slags musik de tycker om. Vi kan hjälpa dem med det praktiska så att de kan få lyssna på det de vill. Vi inom Humana tänker lite tvärtom. Där andra ser problem ser vi lösningar, säger Hanna Göthlin. Vilken nytta har ni som företag av att vara medlem i Stockholms Handelskammare? – Kammaren är en fantastisk mötesplats som driver många frågor kring Mälardalens utveckling. Det är ett bra ställe att utbyta kontakter på.

B

80 platser för boende har nystartade äldreboendet Humana Södra Centralgatan i Gävle. Hälften av platserna är vikta för personer med demenssjukdom.

E-hälsa ska inte ersätta vård- och omsorgs­personal. Däremot behöver vi frigöra tid. S A R A LY C K E VD CENVIGO

DETTA ÄR HUMANA ­ SÖDRA CENTRALGATAN

Äldreboendet öppnade våren 2016 och har rum för 80 boende. Aktiviteternas kulturinslag utgår från de äldres önskemål. Samarbetspartner är bland annat länsmuseet och gymnasieskolor med estetiska inriktningar.

sthlm no 2 2016 • 19

MEDLEM

– Vår vision är att alla kan nå framgång, oavsett bakgrund. Inspirationen hämtade hon i Bronx, en av New Vår vision är att alla Yorks fattigaste stadsdelar. Där starkan nå framgång, tades 1994 den första oavsett bakgrund. KIPP-skolan. KIPP står för ”Knowledge ANNIKA ELIASSON FRICK R E K T O R , A K A D E M I S K A S K O L A N , F I S K S ÄT R A is power program”. Höga krav ställs såväl på lärarnas kompetens och personliga egenskaper som på eleverna och deras familjer. I områden där normalt 5 procent av eleverna går vidare till högre studier ligger andelen i KIPP-skolorna runt 85 procent. Akademiska skolan ser redan Annika Eliasson Frick, rektor på tecken på att KIPP-metoden Akademiska skolan i Fisksätra, har fungerar: inspirerats av KIPP-skolor i USA. – När vi startade hade vi flera elever i tredje klass som inte kunde läsa. De hade glömts bort i de stora skolorna. Men i våras kunde alla våra elever i årskurs 1 läsa. Varför är det en fristående aktör och inte en kommun som introducerat det här sättet att jobba i skolan? – Jag tror att man måste starta från grunden med ett nytt sätt att arbeta. Det är svårt att ändra synsättet i en skola som arbetar efter gamla invanda mönster. Vilken nytta har ni som företag av att vara medlem i Stockholms Handelskammare? – Det är bra att vara medlem för att få kontakt med näringslivet. Vi behöver allt stöd vi kan få Hur stärker man skolresultaten i ett miljonprogramsområde där ingen elev har svenska som modersmål? för att försvara det fria skolvalet Annika Eliasson Frick, rektor på Akademiska skolan i Fisksätra, hittade lösningen i ruffiga Bronx. i Sverige vilket också är Handels­ kammarens ståndpunkt. Skolan – Vår vision är att alla kan nå framgång, oavsett bakgrund. behöver även bli en större del av T E X T: I R E N E B E E R T E M A S T R Ö M M E R F O T O : B J Ö R N L E I J O N samhället i stort.

FÖRORTSSKOLAN DÄR KUNSKAP ÄR MAKT

miljonprogramsområdet Fisksätra är bara omkring hälften av invånarna födda i Sverige. Ohälsotalet är nästan dubbelt så högt som i kommunen som helhet och i höghusområdet tjänar invånarna i genomsnitt en tredjedel så mycket som grannarna i Saltsjöbaden.

I

20 • sthlm no 2 2016

Annika Eliasson Frick tittade närmare på sambandet mellan geografi och skolresultat. Mönstret var tydligt: ju längre ut från centrum, desto färre elever med godkända betyg från nian. – Jag undrade, varför tillåter man det här? Varför ligger alla bra skolor inne i stan? HÖSTTERMINEN 2014, efter flera års hårt arbete, öppnade Akademiska skolan i Fisksätra med Annika som rektor.

DETTA ÄR AKADEMISKA SKOLAN I FISKSÄTRA Startade höstterminen 2014 och har i dag 115 elever i årskurserna F–9. Till hösten öppnar en andra skola i Kista. Ämneslärare redan från årskurs 1. Skoldagen börjar med gemensam frukost. Extra undervisning i svenska för alla elever. Lärarna har hela sin arbetstid förlagd till skolan. Frivillig sommarskola två veckor under sommaren.

MEDLEM

VÄLKOMNA!

HÄR ÄR VÅRA NYA MEDLEMMAR CHROMOGENICS AB / INNOVATION360 GROUP AB / ELTEL NETWORKS INFRANET AB LS JOBBET AB / JÄRNTORGET BOSTAD AB / WASABI WEB AB / M. WALLENS BEVERAGES AB CASEWELL AB / WEEKEND FESTIVAL SWEDEN AB / FACEBOOK SWEDEN AB AKADEMISKA HUS / SJÖÖ SANDSTRÖM SWEDEN AB ALARTE AB / RESULTAT I NORDEN AB / TULLSAM AB HALLÅ DÄR REAKTION VALUE LABS AB / GOOBIT AB TOP FLOOR INREDNINGSARKITEKTER AB / LENOVIUM AB SCREEN INTERACTION AB / HE SHIPPING / SPINVIEW AB TELLUSBARN I STOCKHOLM AB / VIKLAND STOCKHOLM AB ISABEL MARKNAD & EVENT / QUIRKBOT AB GLOBAL BLUE SVERIGE AB / TEMAKONSULT I UPPSALA AB FREDRIK MELIN VILLA KÄLLHAGEN HOTELL OCH RESTAURANG AB VD, FRED’S FOOD TRUCK APARTMENTS BY LIGULA / FILMREGION STOCKHOLM MÄLARDALEN AB Varför gick ni med CAR2GO / WONDERBOX AB / UNIGLOBE AR RESEBYRÅER AB i Stockholms Handelskammare? BOKFÖRINGSEXPERTEN I FARSTA AB / IMPACT FÖRETAGSLEDNING AB – Vi har tidigare haft kontakt med Handelskammaren i samband med NORSLUNDA HOTEL AB (BROOK HOTELS OF SWEDEN) att de har drivit frågor som bland annat handlar om food trucks. STIFTELSEN NOBEL CENTER / CHARELCA AB Vi har fått bra support så det LUCAPPS AB / NOVASCENE CG TEKNIK AB kändes självklart att bli medlem. Kontakten med Handelskammaren LUCRUM AB / OLOV LINDGREN AB har alltid varit väldigt positiv. BIZBRIDGE CORPORATE ADVISORS AB WEEKI AB / SHOPJOY / DETECTIFY AB Så många nya medlemmar har tillkommit i Stockholms GARANTUM FONDKOMMISSION AB / CSK PROJEKT AB Handelskammare sedan förra numret av HandelsASSOCIATION OF SWEDISH FASHION BRANDS / IGOTCHA AB kammartidningen. SCANDINAVIAN EDUTAINMENT / SUSHIRULLEN STHLM AB HÄXAN & FYREN AB / SCANDINAVIA IRANIAN CHAMBER OF COMMERCE FRED´S FOOD TRUCK AB / LÅNBYTE I SVERIGE AB / LEFFLER ADVOKATER AB LOBIA AB / DEVINSENSE AB / EVOTHINGS AB / FORSEN PROJEKT AB GALLERI FUTURA AB / STOCKHOLMS BYGGMÄSTAREFÖRENING / CURIOUS COMMUNICATION CMP ALLANORDISKABOLAG AB / WOXZIA MYNDIGHETSLOTS SVERIGE AB INKOPIO AB / SSM BYGG OCH FASTIGHETES AB / PROFILE4PROFESSIONALS AB RENAULT NORDIC AB / AKADEMISKA SKOLAN / FORTIS FASTIGHETER AB LL SKATTEANALYS ADVOKATBYRÅ AB / RIBOMATION AB / PROFI FÖRVALTNING AB NATURENS SYSTER / JRS ASSET MANAGEMENT AB

78

sthlm no 2 2016 • 21

MEDLEM

MEDLEMSFÖRMÅNER

Handelskammaren är en borgmästare för huvud­stadsregionen. Tillsammans med våra medlemmar ­arbetar vi för att öka Stockholms och Uppsalas attraktivitet både för människor och företag. Här är några av de förmåner ditt företag får som medlem.

RABATTERADE UTBILDNINGAR

ENTRÉKORT TILL STOCKHOLMS­MÄSSAN

EXKLUSIVT MEDLEMSPAKET

KOSTNADSFRIA SEMINARIER

Effektivisera och förbättra före­ tagets styrelsearbete med hjälp av Styrelseakademiens rabattera­ de utbildningar för medlemmar. Läs mer på styrelseakademien.se.

Som medlem får du ett exklusivt entrékort för två med fritt inträde till samtliga mässor arrangerade av Stockholmsmässan.

Visa att ni är medlem i Handelskammaren med vårt ­exklusiva medlemspaket. I paketet ­ingår medlemsblock, ­ skylt och nyckel­ring.

Företagets anställda går ­kostnadsfritt på våra ­frukost­­möten och seminarier.

SPAR TID OCH ­PENGAR MED ATA-CARNET

FLER AFFÄRSMÖJLIGHETER Delta kostnadsfritt på populära Open Chamber Expo, vår egen företagsmässa som arrangeras en gång om året.

Som medlem i Handelskammaren får ditt företag rabatterat pris på internationella handels­dokument.

ETT AXPLOCK AV VÅRA EVENEMANG:

AFFÄRSNYTTA OCH KONTAKTER Handelskammaren är en av de ledande mötes­platserna för ­företagare, politiker och opinionsbildare. Många händer skakas, ­visitkort utväxlas och nya affärskontakter tas på Handels­kammaren. Vi har ett stort utbud av frukostar, luncher och ­internationella­seminarier under året.

Julmöte och årsmöte Årets viktigaste eve­ nemang där närings­ livets toppar möter ledande politiker i ett informellt samman­ hang med mat, dryck och mingel.

”Do business with ...” Seminarier med fokus på internationella affärsmöjligheter på nya marknader.

CCC – FÖR DE STÖRSTA MEDLEMMARNAS VD:AR Chamber CEO Club är ett ­nätverk med högkvalitativa­ möten om ­regionens ­utveckling. Kika i nyhetsbrev eller ­evenemangskalendern vad som är på gång.

SIST MEN INTE MINST ... Som medlem kan du följa aktuella frågor som vi driver genom Handelskammartidningen STHLM och medlemsbrevet #Capital.

Adress: Box 160 50, 103 21 Stockholm / Besöksadress: Brunnsgatan 2 / Telefon: 08-555 100 00 / E-post: [email protected] E-post till Stockholms Handelskammarens personal: [email protected] / Postgiro: 898-7 / Bankgiro: 160-3711 / Kontorstid: 8.30–17.00 / Hemsida: chamber.se Handelskammarens Uppsalakontor: Klostergatan 13, 753 21 Uppsala • 018-50 29 50 • 018-55 44 58 / Verkställande direktör: Maria Rankka / Vice verkställande direktör: Johanna Unghanse Styrelse: Michael Wolf, styrelseordförande • Per-Olof Söderberg, vice ordförande och kassaförvaltare, Söderberg & Partners • Erica Wiking-Häger, vice ordförande, Mannheimer Swartling Advokatbyrå Urban Edenström, vice ordförande, Stronghold Invest • Imran Ahmad, Fihem bygg- och fastighetsservice • Eva Gidlöf, Mondrago Consulting • Eva Swartz Grimaldi, Bianchi Café & Cycles Johan Karlström, Skanska • Jonas Persson, Microsoft • Birgitta Stymne Göransson, Cyngor • Lars Svensson, SH Bygg, sten och anläggning • Maria Veerasamy, Svenskt Tenn Medlemsinformation: Anna Malmgren, 08-555 100 07 / Press: Andreas Åström, 08-555 100 01 / Internationell handel: Marianne Dott, 08-555 100 37 / Källkodsdeponering: Evelina Wahlström, 08-555 100 47 Handelsintyg: Brunnsgatan 2, Box 160 50, 103 21 Stockholm • 08-555 100 20 • [email protected] / Affärsnätverk: Ellinor Edenvik, 08-555 100 12 / Analys och policy: Anna Wersäll, 08-555 100 17 Tull, handelsintyg och carneter: Expeditionen, 08-555 100 20 / Skiljedomsinstitutet: Brunnsgatan 2, Box 160 50, 103 21 Stockholm • Annette Magnusson • 08-555 100 52

SOM MEDLEM HAR DU MÅNGA MÖJLIGHETER ATT PÅVERKA OCH BIDRA TILL STOCKHOLMS OCH UPPSALAS UTVECKLING, EXEMPELVIS GENOM FULLMÄKTIGE OCH VÅRA AFFÄRSNÄTVERK. Kontakta Anna Malmgren för mer information, [email protected].

22 • sthlm no 2 2016

D E B AT T

DEBATTEN Foto: Catharina Fyrberg

Foto: Peter Knutson

Frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA pågår för fullt. Behövs det ett investeringsskydd inom TTIP-avtalet?

CRISTOFER FJELLNER

MAX ANDERSSON

E U R O P A P A R L A M E N TA R I K E R ( M )

E U R O P A P A R L A M E N TA R I K E R ( M P )

JA Därför att ... ISDS ÄR RÄTTSSÄKERT OCH KOSTNADSEFFEKTIVT INVESTERINGSSKYDD med ISDS är ett rättssäkert och kostnadseffektivt sätt att upprätthålla rättsstatliga principer i internationella handelsrelationer. Utan ISDS blir tviste­ lösning dyrt och tidskrävande och rättsäkerheten för den som investerar i andra länder försvagas. Redan det förslag till reform av investeringsskyddet som ­EU-kommissionen nu föreslår riskerar att leda till mer kostsamma och tids­krävande tvistelösning i framtiden.

NEJ Därför att ... RISKERNA FÖR MILJÖ, KLIMAT OCH KONSUMENTER KVARSTÅR TROTS ATT ICS innebär vissa förbättringar gentemot tidigare ISDS-mekanismer åtgärdas inte de fundamentala problemen. Skrivningarna om statens rätt att reglera är öppna för tolkning, och den löst formulerade definitionen av så kallad skälig och ­rättvis behandling (FET) innebär att det inte finns några ­garantier för att ICS inte kan användas på precis samma sätt som tidigare ISDS-mekanismer. Där har stater som lagstiftat för att skydda folkhälsan eller klimatet stämts på miljardbelopp.

INVESTERINGSTVISTER SKA INTE POLITISERAS IGEN

DOMSTOLEN ÄR INTE RÄTTSSÄKER

INVESTERINGSSKYDD med tvistelösningsklausuler baserade på ISDS började användas på 1960-talet för att komma bort från det då rådande systemet där investeringstvister löstes genom diplomatiska kanaler. Man ville komma bort från ett system där den starkes rätt allt för ofta fällde avgörandet och investeringstvister riskerade de diplomatiska relationerna mellan stater. Dagens förslag om att öka staternas roll i tvistelösningen eller att helt ta bort investeringsskyddet riskerar att åter politisera investeringstvister och minska rättsäkerheten för investerare.

ATT KALLA ICS för en domstol är missvisande. Det finns inga prejudikat (principiellt identiska fall kan tas upp flera gånger med olika resultat), ICS-domare skulle fortsatt ha ett ­ekonomiskt ­intresse av framtida fall då de betalas ett dagligt arvode i ett sammanhang där bara en part, investeraren, kan väcka talan, och tillsättningen av domarna skulle inte uppfylla kraven i ett enda ­EU-land. Tysklands största förbund av domare (DRB) menar rentav att ICS skulle begränsa EU:s och ­medlemsstaternas ­lagstiftande makt.

FÖRHANDLINGARNA MED USA SKA INTE UNDERGRÄVAS

INVESTERINGSSKYDDET BEHÖVS INTE

FRIHANDELSFÖRHANDLINGAR handlar om att ge och ta. EU har ett antal offensiva intressen i förhandlingarna med USA, som offentlig upphandling, marknadstillträde, tjänstehandel och fri rörlighet för den som vill jobba i USA. Ett starkt investeringsskydd har historiskt varit viktigt både för EU och USA. När EU nu kräver förändringar i investeringsskyddet minskar ­möjligheterna att nå framgång på andra områden där EU har ett offensivt intresse. Det riskerar att leda till ett mindre modernt och ambitiöst ­handelsavtal och kan få konsekvenser för tillväxt och jobb i Europa.

EU-KOMMISSIONEN eller andra förespråkare har inte lyckats belägga varför den här typen av parallellt ­rättssystem skulle ­behövas mellan rättsstater. Det finns inga tydliga samband ­mellan den här formen av ­investeringsskydd och en ökning av mängden utländska investeringsflöden eller andra gynn­samma effekter på samhälls­ ekonomin. Tvärtom visar en studie från ­Centre for European Policy Studies att en form av ISDS i TTIP-avtalet skulle kunna få kännbara följder för EU, såväl ­ekonomiskt som politiskt.

HÅLLER DU MED? TYCKER DU ATT CRISTOFER FJELLNER ELLER MAX ANDERSSON HAR RÄTT? Diskutera på facebook.com/stockholmshandelskammare

sthlm no 2 2016 • 23

VIMMEL

300 BACKADE STOCKHOLM

1. Carl Bildt. 2. Maria Rankka, vd, Stockholms Handelskammare talade till de 300 deltagarna.

Spotify berättade att de överväger att lämna Sverige. Då drog Handelskammaren igång kampanjen #backaspotify.

3. Annie Lööf (C), partiledare, och Elisabeth Thand Ringqvist, SVCA.

På mötet den 22 april som lockade 300 personer talade bland andra Staffan ­Helgesson, ­Creandum, Annie Lööf (C), Jakop Dalunde (MP), Mathias Sundin (L) och Carl Bildt. (Läs mer på sidan 7.)

4. Mathias Sundin (L). 5. Matilda Wingqvist och Fredrik Johansson.

2

1

6. Lars ­Henrik­ Friis, Molin ­Universum. 7. Tina Kärrberg, Ekström & Son, och Johan Holst, KTH. 8. Många kom för att visa sitt stöd för Spotify.

4

9. Rolf Särne och Louise Langenborg Särne, TEV.

3

10. Vilja Dahlberg får kram av Handelskammarens Charlotte Olsson.

5 9

11. Jessica Stark, SUP46.

11

12. Pauline ­Stiernswärd och Axel Åkerlund.

6 7

13. Anna Maria Corazza och Carl Bildt.

10 12 13

300

8 24 • sthlm no 2 2016

Foto: Björn Leijon

personer var med och ­backade­ ­Spotify på ­Handelskammarens event i april.

VIMMEL

4

1

BJÖRN ULVAEUS PÅ HANDELSKAMMAREN Det var fullsatt på Handelskammarens after work med Abba-legendaren Björn Ulvaeus. I ett öppenhjärtigt samtal med Maria Rankka delade Björn Ulvaeus med sig av både framgångar och bakslag samt hur han fick idén till nya succéprojektet ”Mama Mia the Party”. Han gav också en eloge till Handelskammarens arbete med bostadsfrågan och efterlyste bättre kollektivtrafik till Djurgården.

2

1. Abba-legendaren Björn Ulvaeus. 2. Sassa Bodensjö tillsammans med Annika Öman från Apartments By Ligula. 3. Stockholms Handelskammares vd Maria Rankka i samtal med kvällens huvudperson. 4. Annelie, Mikael och Stefan Karlsson från Stark Fasadrenovering AB.

7

5. Björn Ulvaeus här med Birgitta Stawe-Dernhagen från Täby Friskola. 6. Björn Ulvaeus delade med sig av framgångar och bakslag från sin karriär. 7. Handels­ kammarens after work med Björn Ulvaeus drog fullt hus.

Foto: Björn Leijon

3

5 6

sthlm no 2 2016 • 25

VIMMEL

VILL SATSA PÅ VÄXANDE POLEN

1. Lena Sellgren, Business Sweden, Hans-Jacob Bonnier, Bonnier Press International, Inga Eriksson Fogh, Sveriges ambassadör i Polen, och Victor Dahlborg, Refunder AB.

1

Polen har en växande ekonomi. Exporten från Sverige har fördubblats de senaste tio åren. 80 procent av svenska affärsmän säger att det är positivt att vara svensk om man gör affärer i Polen. På seminariet den 12 april uppmanade Business Sweden ­deltagarna att satsa på denna närmarknad.

2. Marianne ­Alksnis och Eva ­Ludvigsen ­från Mercodia AB.

2 3

3. Hans Forsstål, EKA AB och Lars Bergström, Raiffeisen Bank.

6

4. Eva-Lotta ­Wojtasik, Canal Digital, och Stefan Arenbalk, Green Linc.

4 5

Foto: Björn Leijon

5. Mantas ­Zalatorius, Business Sweden.

MATCHADE BOLAG MED STARTUPS

1. 17 storbolag matchades med 20 startup på eventet.

På Team Up with Startups matchmaking-event den 17 mars, i samarbete med STING, kopplades 17 storbolag ihop med drygt 20 snabbväxande startups.

2. Sofia Hansson, Spotify.

Storbolagens utmaningar matchades med startupbolagens innovativa lösningar med målet att få smarta samarbeten att ta form.

3. Anna Carlson, Swedavia, och Hassan Yosef, Purspot.

1

2

3 4

4. Sofie Lundström och Tobias Granlund från Toborrow. 5. Många nya ­kontakter ­skapades på eventet.

Foto: Björn Leijon

5

26 • sthlm no 2 2016

6. Daniel Larsson, Business Sweden.

BAROMETERN

PEJL PÅ LÄGET Svarta pizzor, crowdfunding, kaffe ur ölkranar och lösningsförslag för Österleden. Här är ett axplock av allt det pratas om i huvudstadsregionen just nu. T E X T: C A R L H J E L M

STOCKHOLM

Ny lösning för Österleden

Cykelkaos i Götgatsbacken

SKA DISKUTERA ELCYKLARNA Allt fler elcyklar syns på ­ tockholms gator. ­Stockholms S Handels­kammare arrangerar den 30 maj en paneldiskussion för att få svar på vad som krävs för att pendling med cykel och elcykel ska bli så smidig som möjligt. I panelen deltar ­politiker,­företag och cykel­organisationer.

VART ÄR VI PÅ VÄG?

MISSA INTE ÅRSMÖTET

Svart pizza. Så kan det se ut på ­restaurang Ciao Ciao Due på Karlavägen i Stockholm. De har nämligen har hakat på den italienska trenden med kolpizzor. Kolet som blandas i pizzadegen ska göra bottnen frasigare – och dessutom vara bra mot magproblem. 10–15 gram kol per kilo mjöl är tillräckligt för att göra degen svart.

SENASTE TRENDEN – KALLT KAFFE Nitrokaffet har kommit till allt fler ställen i Stockholm. Kallt kaffe som tappas från ölkranar och serveras med skumkrona är det senaste för kaffemedvetna.

DRINKAR DIREKT UR KRANARNA På Tap Room i Clarion Hotel Amaranten kan du få din drink färdigblandad direkt ur ­kranen. Det är stjärnkocken ­Marcus Samuelsson som har tagit den senaste ­USA-trenden med ­cocktail på tap till ­Stockholm. Ur kranarna kommer främst ­klassiker som Manhattan, Pimm´s Cup och Tom Collins. Marcus egen favorit är Gimlet.

Marcus Samuelsson

Lär dig allt om crowdfunding Stockholms ­Handelskammare­ bjuder den 26 maj in till träff för alla som vill lära sig mer om ­crowdfunding, det nya ­finansieringsalternativet för företag. Deltagarna kommer att få möjlighet att träffa entreprenörerna bakom några av de senaste crowd­fundingkampanjerna.

VÄRLDEN sthlm no 2 2016 • 27

Foto: Staffan Johansson/marcussamuelsson.com

PIZZOR SOM SKA VARA SVARTA

Den 1 juni är det dags för Stockholms ­Handelskammares års­möte på China ­Teatern och Berns. Gäst är bland andra ­Michael Wernstedt, Raoul Wallenberg ­Academy, som bjuder på en interaktiv ­upplevelse för att visa hur näringslivet kan bidra till att möta dagens ­samhälls­utmaningar.

Den 31 maj möts huvudstadsregionens ­ledande ­politiker i tävlingen ­”På fyrspåret”. På en after work arrangerad av ­Stockholms Handels­ kammare tävlar S-politiker i första klass mot M-politiker i dressinen om vem som vet mest om tillväxt­korridoren ­Stockholm-Uppsala. Samma kväll visar Handels­kammaren­ hur två nya järnvägsspår mellan Märsta och Uppsala kan möjliggöra 100 000 nya bostäder.

BRA!

VAD HÄNDE HÄR?

Med det allt finare vädret ökar trängseln på ­Stockholms ­cykelbanor. Enligt Sonja Forward, ­trafikpsykolog på Statens väg- och transport­ forskningsinstitut, är Götgatsbacken i Stockholm den mest extrema trafikmiljön för cyklister. – Här har man släppt in alla, cyklister och ­fot­gängare på samma ytor och ingen verkar veta var de ska gå eller cykla, säger hon till Allt om Stockholm.

En OPS-lösning där bygget av ­Österleden kan betalas med både vägavgifter och mark till den som bygger föreslås i en rapport till ­Sverigeförhandlingen. Enligt förslaget ska det konsortium som ska bygga vägen få rätt att exploatera mark i anslutning till motorleden. Bidrag från fastighetsägare och kommuner som drar nytta av motorleden är andra möjliga delar i finansieringen.

POSTTIDNING B AVSÄNDARE

Handelskammartidningen STHLM Box 16050 103 21 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

SEDAN 1917 HAR VI LÖST FÖRETAGENS TVISTER I SVERIGE OCH GLOBALT. I en alltmer global värld är effektiv tvistlösning en förutsättning för förbättrad och ökad internationell handel mellan parter i olika länder. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) är världsledande i detta. Vi bidrar till en stark ekonomi genom effektiva mekanismer för tvistlösning. Årligen bistår SCC internationella och svenska företag i 200 tvister till ett värde av cirka 150 miljarder kronor.

www.sccinstitute.se