BUDGET 2013 MUNKFORS KOMMUN

BUDGET 2013 MUNKFORS KOMMUN Beslutad KF 2012-10-30 Mål justerade enligt Sn § 83, 2012-11-06

INLEDNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING inledning MUNKFORS KOMMUN

1

INLEDNING

1

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET ORGANISATIONSÖVERSIKT FEM ÅR I SAMMANDRAG BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR OMVÄRLD, BEFOLKNING OCH ARBETSMARKNAD HUSHÅLLNING OCH KVALITÉ EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS VERKSAMHETERNA KOMMUNSTYRELSEN ALLMÄNNA AVDELNINGEN TEKNISKA AVDELNINGEN - AVGIFTSFINANSIERAD TEKNISKA AVDELNINGEN - SKATTEFINANSIERAD SOCIALNÄMNDEN FÖRVALTNINGSADMINISTRATION INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG LSS-VERKSAMHET ÄLDREOMSORG KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN FÖRVALTNINGSADMINISTRATION FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNING MÅLTIDSVERKSAMHET KULTUR OCH FRITID VALNÄMNDEN RÄKENSKAPERNA RESULTATBUDGET KASSAFLÖDESBUDGET BALANSBUDGET DRIFTBUDGET PER NÄMND INVESTERINGSBUDGET

2 3 4 5 6 9 11 13 14 16 18 19 20 22 23 25 27 29 31 32 33 35 36 37 38 39 40 42 43 44 45

1

INLEDNING

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Så har vi kommit till oktober månad och de sista justeringarna i budgetarbetet för 2013 med följande flerårsplan håller på att slutföras. Vårt arbetssätt vi har haft de senaste åren med att ha en tidig budgetprocess med fullmäktigebeslut i juni övergav vi i år för att skapa förutsättningar för att få ett lugnare tempo i budgetarbetet och kanske arbeta igenom olika material på ett bättre sätt. Så här i processens slutfas vet jag inte om budgetarbetet har varit lite lugnare som vi tänkte oss utan att det blev lika intensivt och tufft i alla fall. Förutsättningarna inför 2013 är återigen svåra för landets kommuner och Munkfors är inget undantag. Totalt sett har vi en ramökning på ca 2 miljoner kronor, men den är för liten för att täcka kommande löneökningar och andra kostnadshöjningar. Det innebär återigen att alla verksamheter har utsatts får tuffa granskningar och vi måste vrida och vända på varje krona för att få ihop till våra verksamheter. Det är nu som många av oss önskar att regeringen tog ett större ansvar och gav kommunerna viss kompensation för alla ökade kostnader som tillkommit p.g.a. statliga beslut eller regleringar. Tyvärr kan vi också konstatera att Alliansregeringen inte har fullföljt det förslag till nytt kostnadsutjämningssystem som samtliga partier stod bakom ifrån början. Detta var tänkt att gälla fr.o.m. 2013 och där var vårt län en stor vinnare. För Munkfors del innebär det ytterligare tre miljoner mera till verksamheten, vilket skulle underlätta vårt arbete. Detta förslag till budget bygger på de svåra avvägningar och vi har och kommer att ha olika prioriteringsdiskussioner framöver. Det är viktigt att

komma ihåg att allt är inte bara siffror och ekonomi utan man måste också fundera över hur vi får bästa verksamhet er för de pengar vi har. Ett exempel är Ransätersskolan där det inte finns något förslag till verksamhetsförändring för 2013. Det är inte säkert att man sparar en massa pengar på att sluta med skolverksamhet i Ransäter, men sett ur barnens perspektiv och kvalitén på verksamheten, måste det till en förändring inom en snar framtid. Det är ohållbart att bedriva en skolverksamhet på 10-15 elever på lång sikt med allt större krav från olika håll. Investeringsbudgeten för 2013 innehåller en stor satsning på lokalsidan, främst inom skolans område. Vi har nu färska underhållsplaner i våra händer som säger att vi har ett stort eftersatt underhåll och måste nu därför satsa för att komma i kapp. Vi har precis i dagarna tagit vårt nybyggda äldreboende i bruk och vår kooperativa hyresrättsförening som också äger övriga äldreboenden kommer att göra ombyggnationer och uppfräschning av sina lokaler. Nu står skolans lokaler på tur och här pågår olika utredningar för att ta fram underlag inför kommande beslut. Jag vill här framföra mitt stora tack till vår personal genom det energifyllda arbete man har genomfört årets budgetprocess. Jag vill tacka de förtroendevalda som med stort engagemang har deltagit i processen genom temadagar och olika nämndsammanträden. Denna budget är tyvärr inte så stark som man kanske hade önskat, men vi påverkas av vår omvärld och den konjunktursvacka världen befinner sig i just nu. Trots detta har vi ingen dålig ekonomi utan det gäller att vi håller i och fortsätter vårt idoga arbete med analyser av våra verksamheter med medborgarnas bästa i fokus.

Munkfors i oktober 2012

Björn-Olov Hallberg, Kommunstyrelsens ordförande

2

INLEDNING

ORGANISATIONSÖVERSIKT

3

INLEDNING

FEM ÅR I SAMMANDRAG

Bokslut 2011

Budget 2012

Budget 2013

Antal invånare 31/12 (prognos 2012 - 2015) - varav 0-5 år - varav 6-15 år - varav 16-18 år - varav 19-64 år - varav 65-79 år - varav 80 år och äldre

3 702 185 318 163 1 984 708 344

3 695 200 324 134 1 958 729 348

3 634 195 310 126 1 939 721 344

3 603 194 317 100 1 933 721 337

3 573 186 327 102 1 899 720 339

Utdebitering av obligatoriska skatter och avgifter: Total kommunal skattesats, kr - varav kommunalskatt, kr - varav landstingsskatt, kr Begravningsavgift Munkfors/Ransäter, kr

33,25 22,50 10,75 0,43

33,25 22,50 10,75 0,43

33,25 22,50 10,75 0,43

33,25 22,50 10,75 0,43

33,25 22,50 10,75 0,43

184,4 -183,8 -5,3 -0,4 0,3

186,2 -183,5

191,1 -187,8

194,0 -191,6

198,7 -195,0

-0,9 1,9

-0,5 1,9

-0,7 1,8

-1,8 1,9

4,0

31,2

33,9

3,7

3,1

295 284 156,2

151, 2

160,7

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar, mkr Verksamhetens nettokostnader, mkr Nämndernas budgetavvikelser, mkr Finansnetto, mkr Årets resultat kommunen, mkr Nettoinvesteringar. mkr Antal tillsvidareanställda Antal årsarbetare Personalkostnader (Mkr)

Budget Budget 2014 2015

4

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR

BUDGETBUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR

VERKSAMHETERNA

5

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR

OMVÄRLD, BEFOLKNING OCH ARBETSMARKNAD SAMHÄLLSEKONOMISK UTVECKLING Informationen i detta avsnitt är hämtad från cirkulär 12:06 från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) februari 2012. Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Men trots den försvagning som skett uttrycker idag många industriföretag en större optimism om framtiden än tidigare. Även andra tecken tyder på att oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har lättat något. Vår bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att svensk ekonomi snart växer igen. Tillväxten blir dock i år och nästa år väsentligt svagare än under 2010 och 2011. Arbetslösheten kommer därför att stiga något, men inte särskilt mycket. Lägre sysselsättning och dämpad inflation håller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer som ökade pensioner verkar i motsatt riktning. Sammantaget innebär det att skatteunderlagets nivå 2013 beräknas bli något högre än vad vi tidigare räknat med. Vår bedömning utgår från att skuldkrisen på sikt klaras upp under ordnade former. Även med ett lyckligt slut kommer det dock ta tid innan förtroendet återvänder och oron på de finansiella marknaderna lägger sig. Vår utgångspunkt är att oron för ett eurosammanbrott kvarstår, men att sannolikheten för och förväntningarna om en positiv lösning gradvis växer. Trots detta i huvudsak positiva anslag antas det svaga tillståndet i framförallt södra Europa bestå under lång tid framöver. Enligt vår bedömning kommer utvecklingen – både i Sverige och i övriga Europa – att vara som svagast under vinterhalvåret 2011/2012. I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna lägger sig påbörjas en återhämtning av den internationella konjunkturen. Marknadstillväxten för svensk export ökar också. För många länder riskerar dock återhämtningen ta tid och tillväxttalen till en början bli måttliga. Men ökad draghjälp från exportindustrin i kombination med gynnsamma förutsättningar för inhemsk efterfrågan gör att svensk ekonomi kan växa i relativt snabb takt från och med 2014. Även sysselsättningen beräknas på sikt ta fart vilket bidrar till att arbetslösheten kan sjunka från 8 ner till 6 procent. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden för med sig att också skatteunderlaget (dvs kommunernas intäkter från kommunalskatt) fortsätter växa i god takt, se följande tabell.

Nyckeltal för den svenska ekonomin

BNP % Sysselsättning, timmar Öppen arbetslöshet, nivå % Timlön, nationalräkensk. % Konsumentpris, KPI % Skatteunderlagstillväxt % BNP %

2010

2011

2012

2013

2014

2015

5,3 1,9

4,5

1,3

2,5

3,5

4,0

1,1

-0,5

0,1

1,4

1,8

8,4

7,6

7,9

8,1

7,4

6,5

1,1

4,4

3,2

3,1

3,2

3,6

1,2

3,0

1,9

1,4

2,0

2,2

2,2

3,0

3,2

3,6

4,0

4,7

2010 5,3

2011 4,5

2012 1,3

2013 2,5

2014 3,5

2015 4,0

BEFOLKNING Kommunens intäkter via skatter och statsbidrag påverkas starkt av befolkningsutvecklingen. Vid årsskiftet 2011/2012 uppgick antalet invånare i Munkfors kommun till 3 702. Folkmängden minskade under år 2011 med -69 personer (år 2010: -22, år 2009: -21). Befolkningsminskningen 2011 motsvarar ca 2 % av invånarantalet vilket är högst bland kommunerna i Värmland. I landet som helhet ökade befolkningen med 0,7 %. För Munkfors är den genomsnittliga minskningen under den senaste 20-årsperioden -55 personer per år, de senaste 10 åren -44 personer per år. Minskningen under 2011 var därmed hög jämfört med tidigare år. Befolkningsutveckling i Munkfors kommun 1991–2011 Antal invånare

5 000

4 500

4 000

3 500

91 96 95 97 99

1

3

5

7

9 2011 År

En befolkningsprognos pekar på en fortsatt befolkningsminskning med drygt -30 personer per år de närmaste åren,

6

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR

för att sedan sakta avta. Prognosen för befolkningen per 31/12 år 2012 är 3668 och för 2013 är den 3634. Befolkningsprognos 1980

1990

2000

2011

2012

2031

Födda

33

59

31

21

29

26

Döda Födelseöverskott Inflyttade

95

87

73

61

55

52

-62

-28

-42

-40

-25

-26

176

287

223

188

198

198

Utflyttade

206

266

223

218

207

180

Flyttnetto

-30

21

0

-30

-9

18

Folkökning

-92

-7

-42

-69

-34

-8

Folkmängd

5132

4816

4162

3702

3668

3347

I Munkfors är antalet invånare i gruppen 15-24 år högt (se bild nedan). Det innebär att under de närmaste åren är behovet högt för att ungdomar skall få arbete i kommunen, samtidigt som det kan bli så att många flyttar, t ex för att gå på universitet eller högskola. Befolkningsfördelning 2011

åren 2000-2013 (prognos) minskar antalet barn i åldrarna 6-15 år med -39 %, åren 2005-2013 med -31 %. Antalet ungdomar i gymnasieåldern minskar nu snabbt, -24 % på två år 2012-2013. Både antalet totalt och antal vuxna i arbetsför ålder (19-64 år) minskar stadigt, detta måste på sikt medföra en nerdragning i de flesta av verksamheterna För äldreomsorgen står antal invånare 65-84 år still, medan en stor ökning av äldre 85 år och äldre noteras. Befolkning per 31/12 för olika åldersgrupper

2009 2010 2011 Tota l t 3793 3771 3702 0-5 å r 195 198 185 1-5 å r 156 166 163 6-15 å r 356 341 318 16-18 å r 156 159 163 19-64 å r 2035 2005 1984 65-84 å r 898 911 887 85- å r 153 157 165 0-18 å r 707 698 666 0-64 å r 2742 2703 2650

Tota l t 0-5 å r 1-5 å r 6-15 å r 16-18 å r 19-64 å r 65-84 å r 85- å r 0-18 å r 0-64 å r

250

200 150 100 50

0 0-4

15-19 30-34 45-49 60-64 75-79 90-94 Ålder

Medelåldern i kommunen är 47 år, medelåldern i riket är 41 år. Munkfors har en hög andel pensionärer jämfört med riket, 25 % av Munkfors invånare är 65 år eller äldre, i riket 18 %. Andelen barn är låg i Munkfors, andelen 0-6 år är 6 %, jämfört med riket som har 8 %. Tabellen på nästa sida visar befolkningsförändringar för olika befolkningsgrupper, inklusive en prognos för 2012. Befolkningsutvecklingen styr ramtilldelningen och bör även vara vägledande i budgetarbetet för många verksamheter. Av tabellen framgår att: Förskolan har haft en ökning av barn, men det vänds i en minskning år 2011-2012 för barn 1-5 år gamla, en följd av endast 21 födda under 2011. I prognoserna ligger att 30 barn per år föds 2012 och 2013. Skolan har tappat 11 % av eleverna (6-15 år) på två år 2010-2011, men minskningen har stannat av. Minskningen är mycket hög om man ser på en längre period,

2013 3634 195 165 310 126 1939 878 187 630 2569

Befolkningsförändringar i % för olika åldersgrupper

Antal 350 300

2012 3668 190 160 319 137 1955 889 178 646 2601

2010 -0,6% 1,5% 6,4% -4,2% 1,9% -1,5% 1,4% 2,6% -1,3% -1,4%

Summa Summa 2011 2012 2013 2010-2012 2010-2013 -1,8% -0,9% -0,9% -3,3% -4,3% -6,6% 2,5% 2,8% -2,5% 0,3% -1,8% -1,8% 3,1% 2,8% 5,9% -6,7% 0,3% -2,8% -10,7% -13,5% 2,5% -15,9% -8,0% -11,5% -19,5% -1,0% -1,4% -0,8% -4,0% -4,8% -2,6% 0,3% -1,3% -0,9% -2,2% 5,1% 7,6% 5,3% 15,3% 20,6% -4,6% -3,1% -2,4% -8,9% -11,3% -2,0% -1,9% -1,2% -5,2% -6,5%

NÄRINGSLIV OCH SYSSELSÄTTNING Munkfors kommun har en relativt hög arbetslöshet totalt, men inte så många öppet arbetslösa. Det beror på att en relativt hög andel är sysselsatta i program (med aktivitetsstöd) i Munkfors. Jämfört med år 2010 har arbetslösheten sjunkit. Under 2011 var 3,5 % (år 2010: 3,8 %) öppet arbetslösa i Munkfors i förhållande till hela arbetskraften (årsmedelvärde). Motsvarande andel i länet var 3,5 % och i riket 3,4 %. Andelen sysselsatta i program med aktivitetsstöd var 4,8 % i Munkfors (år 2010: 5,9 %), 3,7 % i Värmland och 2,8 % i riket. Den totala arbetslösheten var 8,3 % i Munkfors (år 2010: 9,7 %), 7,1 % i Värmland och 6,3 % i riket. Andelen arbetslösa ungdomar (18-24 år) är hög i Munkfors, där 16,4 % saknar arbete (inkl personer i program), jämfört med Värmland 12,6 % och riket 9,8 %. Detta visar att de yngre har extra svårt att få ett arbete i Munkfors, vilket bidrar till den höga utflyttningen och befolkningsminskningen.

7

Näringslivet går ändå relativt bra i Munkfors och kommunens större industrier har ökat bemanningen under de två senaste åren. En återhållsamhet kan dock skönjas i slutet av 2011, då tillfälliga anställningar inte förlängts på vissa håll. För framtida nyanställningar kan den höga medelåldern hos de största arbetsgivarna i kommunen spela en positiv roll. Att arbetsmarknaden är problematisk i Munkfors visar sig genom att man haft en relativt hög arbetslöshet bakåt i tiden. Huvudorsaken till kommunens befolkningsminskning står att finna i att antalet arbetstillfällen varit för få i förhållande till antalet unga som kommit ut på arbetsmarknaden varje år.

BOSTADSMARKNADEN Det kommunala bostadsbolaget Munkforsbostäder AB har vid 2011 års slut 20 tomma lägenheter (ca 8 % av totalt antal), vilket är lägre än 2010 då 29 var tomma. Bostadsbolaget kan på sikt få problem, eftersom kommunens befolkning minskar och antalet tomma lägenheter är högt I kommunen är fortfarande bostadsbyggandet minimalt eftersom det finns ett överskott på bostäder. Kommunen och Munkforsbostäder har under 2010 sålt fastigheterna Vårdcentralen, Solåsen och Servicehuset till nybildade Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Munkfors äldrebostäder. Föreningen har under 2011 påbörjat ett bygge av ett nytt äldreboende för att ersätta Solåsen, som står klart i slutet av år 2012.

att kommunens verksamheter ligger nära rikssnittets kostnad om kommunen skall ha en bra ekonomi. Kommunens ekonomi påverkas negativt om invånarantalet minskar. I snitt är en invånare värd ca 45 tkr i intäkter. Befolkningsminskningen under 2011 var -69 personer (år 2010: -22). Minskningen motsvarar ca 3 mkr i minskade intäkter från skatter och statsbidrag i framtiden. Detta måste kompenseras med kostnadsminskningar. Det finns ett förslag till ett omarbetat utjämningssystem. I dagsläget är det osäkert när beslut kommer att tas och från vilket år det i så fall kan införas. Men om förslaget antas i sin helhet kommer Munkfors kommun att få ungefär 3 till 4 miljoner kr i högre intäkter per år. Följande känslighetsanalys beskriver några faktorer och deras effekt på kommunens ekonomi. Känslighetsanalys Händelse

Förändring +/-

Löneökning med 1 %

1,5 mkr

Förändrat invånarantal med 100

4,5 mkr

3 heltidstjänster

1,1 mkr

Prisökning 1 % på varor o tjänster

1,0 mkr

Socialbidragsökning 10 %

0,4 mkr

OMVÄRLDENS PÅVERKAN PÅ KOMMUNENS EKONOMI

Förändrade låneräntor med 1 %

0,6 mkr

Förändrad upplåning med 10 mkr

0,4 mkr

Kommunens ekonomiska utveckling styrs av ett stort antal faktorer, några av de viktigaste är: 1. Skatteunderlagsutvecklingen i Sverige (påverkas bla av konjunkturen), dvs hur stora inkomster invånarna har i Sverige, vilket påverkarkommunens intäkter 2. Befolkningsutvecklingen i kommunen, som påverkar intäkterna, en invånare är värd ca 45 tkr i snitt för kommunen 3. Statens utjämningssystem, som ger kommunen stora extra intäkter, men det omarbetas ibland och då ändras intäktsnivåerna 4. Sysselsättningen i kommunen 5. Politisk beslutsförmåga i kommunen, att kunna prioritera och ta svåra beslut 6. Verksamheternas förmåga att anpassa sig till förändrade förutsättningar och budget, att de kan följa budget och anpassa kostnaderna till förändrade förutsättningar, t ex när elevunderlaget sjunker snabbt

Ökade taxor med 1 %

0,2 mkr

Förändrade statsbidrag med 1 %

0,6 mkr

Förändrad kommunalskatt med 1 kr

6,7 mkr

.

Eftersom ekonomin kan påverkas av många faktorer är det generellt viktigt för kommuner att ha en finansiell beredskap, dvs en god ekonomi, för att kunna upprätthålla en jämn driftnivå över tiden, som t ex i lågkonjunkturer.

Kommunen är helt beroende av inkomsterna från statens utjämningssystem, vilket utjämnar de ekonomiska förutsättningarna mellan kommunerna. Munkfors erhöll 54 mkr som inkomst- och kostnadsutjämningsbidrag år 2011, som tillskott till kommunens skatteintäkter på 130 mkr. Utjämningssystemet justeras för varje år enligt främst befolkningsförändringar, men även enligt andra faktorer. Det gör att kommunen kompenseras för vissa kostnadsökningar, t ex för att äldreomsorgen blir dyrare om antalet äldre över 85 år ökar. Ersättningen i utjämningssystemet är ungefär vad det kostar i snitt i kommunerna i Sverige, t ex per elev i grundskolan och per brukare i äldreomsorgen. Därför är det viktigt

8

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR

HUSHÅLLNING OCH KVALITÉ

EKONOMISK STYRNING OCH KONTROLL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen i form av Kommunallag och Kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer som är normerande för sektorns redovisning. Lagen om ”God ekonomisk hushållning” har stor betydelse för styrning och ledning av en kommun. Lagen om God ekonomisk hushållning tar sikte på att säkerställa den långsiktiga förmågan att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt: Att verksamheten bedrivs enligt den budget och de mål som politikerna har beslutat om Att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning, t ex att budgeten innehåller mål för verksamheterna, om vad som skall uppnås För ekonomin skall anges finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning, t ex krav på resultatnivå, att skuldsättningen hålls på rimliga nivåer Förvaltningsberättelsen skall i samband med bokslut innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts Revisorerna ansvarar för att vid boksluten bedöma hur kommunen följer lagen Vid kommunens budgetbeslut skall det anges finansiella mål och verksamhetsmål för att uppfylla lagkraven om god ekonomisk hushållning.

KOMMUNENS MÅLARBETE I samband med budgetarbetet och budgetbeslutet fastställs dels övergripande mål för kommunen och dels mål direkt riktade till nämnderna. I kommunen används en gemensam styrmodell, ett dokument som styr hur arbetet med mål skall bedrivas och dokumenteras. Styrmodellen skall samordna allt arbete i kommunen för att på sikt nå de långsiktiga målen som beskrivs i kommunens vision. Efter att ovanstående mål tagits i budgetbeslutet, fortsätter målarbetet med att verksamheterna arbetar vidare med målen och tar fram egna (mer detaljerade) mål, handlingsplaner och planer för uppföljning. Dessa behöver inte tas upp

till politiska beslut. Varje verksamhet skall ha ett eget dokument för målarbetet som förnyas varje år.

ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSMÅL ENLIGT GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Munkfors kommun har tre övergripande verksamhetsmål och ett finansiellt mål, vilka gäller för hela kommunens verksamhet. Dessa ligger till grund för utformning av nämndernas mål. Målen avses att vara relativt långsiktiga, men ses över inför varje budgetbeslut. Målen är följande:

Mål: Attraktiv kommun för boende, besökare och företagare Indikatorer: Bryta den negativa trenden för befolkningsutvecklingen 63 Mkr år 2012 i turismomsättning enligt TEM, 64 respektive 65 Mkr 2013 och 2014

Mål: Enkelt och nära till beslut och beslutsfattare, en väl fungerande demokrati Indikatorer: 25 antal genomförda företagsbesök Väl fungerande ungdomsråd Minst 80 % röstande i kommunalval och 40 % i EU-val (om valår).

Mål: Attraktiv arbetsgivare Indikator: Total sjukfrånvaro för kommunens anställda under 4 %.

Finansiellt mål: Ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning Indikatorer: Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgifts- och kostnadsökningar skall vara finansierade. Det skall alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverat vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. Investeringar Huvudregeln är att investeringar skall finansieras med egna medel. Kommunens låneskuld skall inte öka på längre sikt. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Ekonomiskt resultat Resultatbudgeten skall ge ett överskott/ökning av eget

9

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR kapital med ca 2 % av kommunens egna kapital (detta i enlighet med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen). Resultatet skall åtminstone konsolidera ekonomin. Över – och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Ekonomisk- och verksamhetsrapportering 1. Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska läget och verksamhetsläget till Ledningsgruppen. Ingen rapport behöver lämnas för juni och december månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. 2. Kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos skall upprättas per den sista april och per den sista augusti och rapporteras till Kommunstyrelsen. 3. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti. 4. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. 5. Ekonomichefen ansvarar för att i årsredovisningen redovisa hur de ekonomiska riktlinjerna har följts under året.

10

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR

EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS EKONOMISK UTVECKLING Kommunen har efter en längre period av relativt dålig ekonomi nu haft 6 år med överskott. Överskottet 2011 är dock lågt +0,3 mkr (år 2010: +6,9 mkr). Det kan jämföras med den budget som beslutades inför 2011 på +3,7 mkr. Årets resultat år 2006- 2011

Mkr 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 -1,0

2006

2007

2008

Kommun

2009

2010

Koncern

2011

År

BUDGETPROCESSEN Genom beslut om mål och fördelning av budget styr politikerna inriktningen för kommunens verksamheter. Budgetarbetet inleds med en budgetkonferens för politiker och tjänstemän. Kommunstyrelse och kommunfullmäktige tar beslut om budgetramar (även mål) per förvaltning, vilket följs av att förvaltningarna arbetar fram detaljbudgetar, som sedan tas upp till politiska beslut i respektive nämnd. Enligt planeringen skulle kommunfullmäktige ta beslut om den färdiga budgeten i juni. Detta blev ändrat till att beslutet tas i oktober. Basen för beslutet om budgetramar per nämnd är föregående års ramar, vilka har justerats enligt de befolkningsförändringar som prognostiseras för olika verksamhetsområden. En analys görs varje år av verksamheternas kostnadsnivåer i förhållande till riksgenomsnitt (i vissa fall standardkostnad), enligt officiell statistik. Den utgör ett viktigt underlag i budgetprocessen.

Varje nämnds förslag presenteras i avsnitt Verksamheterna. Kommunens totala budget presenteras i avsnitt Räkenskaperna.

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Viktiga förutsättningar vid beräkningen av budgetramar är: Oförändrad utdebitering, kommunalskatt 22,50 kr. Intäkter genom skatter och bidrag har beräknats enligt SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) prognoser i cirkulär 2012:06. För prognos för invånarantalet per 1/11 år 2012, som är en viktig komponent i beräkning av skatteintäkter, har en prognos på 3677 invånare använts. Det är en minskning med 40 invånare mot samma datum ett år tidigare. Intäkter från kommunal fastighetsavgift har beräknats enligt SCB:s prognoser. För fördelning av budgetramar mellan nämnder har en befolkningsprognos från Statisticon AB varit en grund. Ramarna omfördelas enligt förändringar i befolkningen för olika åldrar. Pensionskostnaderna har beräknats enligt prognoser från pensionsadministratören KPA. För de kommande åren prognostiseras att pensionskostnaderna kommer att öka något. Kostnaderna för internränta (på investeringar) har beräknats med 2,9 % enligt SKL:s cirkulär 2011:57. Detta är en stor sänkning jämfört med tidigare nivå (4,2 %). Det medför att de verksamheter som gjort investeringar får ett större budgetutrymme då de debiteras lägre belopp för räntor under 2013. Kommunens resultat har budgeterats till 1,9 mkr, det motsvarar 2 % av kommunens egna kapital - enligt kommunens finansiella mål. Eftersom prisnivåerna för gymnasieplatser drastiskt har sänkts, görs en korrigering av KUB-nämndens ram. Men det är osäkert om förändringen är bestående och ett belopp till en buffert under kommunstyrelsen (0,8 mkr). Till en kommungemensam buffert avsätts 1 mkr, vilken budgeteras under kommunstyrelsen. Ett belopp har avsatts i kommunstyrelsens ram för betalning av konstgräsplan (795 tkr).

INVESTERINGAR, LIKVIDITET OCH LÅN Likviditeten vid årsskiftet 2011 uppgick till 20,7 mkr (år 2010: 33,6 mkr). Investeringsnivån har legat på en relativt låg nivå under flera år. Det har gjort att kommunen har kunnat amortera ner låneskulden och kommunens kostnader för låneräntor har minskat. Låneskulden ökade dock 2011 då kommunen lånade

11

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR 37 mkr för att låna ut till föreningen för äldreomsorgens fastigheter. Under år 2012 ökar låneskulden ytterligare, eftersom kommunen ökar utlåningen till föreningen. Lånen avser kostnaderna för det nya demensboendet. Eftersom kommunen får betalt för sina räntekostnader av föreningen, drabbas kommunen inte av någon ökad kostnad för detta.

Nettoinvesteringar

Mkr 25

20

Till år 2013 finns planer på större investeringar i skolans lokaler, vilket sannolikt ökar lånebehovet med ett större belopp. Den totala investeringsbudgeten är på över 30 mkr. Det ökar kostnaderna för räntor, vilket i sin tur minskar utrymmet för verksamheternas driftkostnader.

15

10

Kommunens låneskuld 5

Mkr 70,0

0

2006

2007

2008

2009

2010

2011

60,0

År 50,0

BORGENSÅTAGANDE OCH ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER

40,0

De totala borgensåtagandena uppgår år 2011 till 146,1 mkr (år 2010: 146,9 mkr). Kommunen har bara två stora borgensåtaganden, de gäller Munkfors energi AB med 109 mkr och Munkforsbostäder AB med 33 mkr. Kommunen har inga finansiella leasingåtaganden. Inga borgensförluster har uppstått under året. Under 2012 och 2013 förväntas inte borgensåtagandena förändras nämnvärt.

30,0 20,0

10,0 0,0

2006

2007

2008

2009

2010

2011

FRAMTID År

Trots att kommunen haft ett positivt resultat för sjätte året i rad, är kommunens låga resultat och de återkommande underskotten mot driftbudgeten oroande. Kommunens resultat för 2011 är knappt över noll och långt under snittet för kommunerna. Det innebär att det inte finns några ekonomiska marginaler. Eftersom befolkningen sakta minskar kommer kommunens intäkter inte öka i samma takt som kostnaderna. Besparingar måste genomföras, i dagsläget är kommunens ambitionsnivå för hög jämfört med intäkterna. Med tanke på de planer som finns att kommunen skall göra större investeringar i upprustning av skollokaler, kommer kostnaderna för låneräntor att öka. Eftersom kommunens ekonomi saknar marginaler, måste de ökade kostnader som en större investering medför, motsvaras av andra kostnadssänkningar.

12

VERKSAMHETERNA

VERKSAMHETERNA

13

VERKSAMHETERNA

KOMMUNSTYRELSEN

Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Den skall leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet, samt ha ett övergripande ansvar och en samsyn för kommunens hela verksamhet. Kommunstyrelsen har även ansvar för att främja den samhälleliga utvecklingen. Under kommunstyrelsen finns kommunledningsförvaltningen i form av kommunstyrelsens allmänna avdelning och tekniska avdelning. Här finns även budgetansvar för räddningstjänst, miljö- och byggverksamhet samt överförmyndarverksamhet.

14

VERKSAMHETERNA KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS ANSVARSFÖRDELNING Allmänna avdelningen Kommunledningskansli Turism- och näringslivsenhet Ekonomienhet, personalenhet, reception och ITenhet Valnämndens administration Räddningstjänst via Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund Miljö- och byggverksamhet via Miljö- och byggnämnden tillsammans med Forshaga kommun Överförmyndarverksamhet via den gemensamma nämnden med Forshaga, Grums, Hagfors och Kil. Tekniska avdelningen Det kommunaltekniska området avseende vatten- och avloppshantering, avfall, gator och vägar, hastigheter, parker, idrottsanläggningar, drift och underhåll av kommunens fastigheter.

FÖRVALTNINGENS EKONOMI Driftbudget Tkr Intäkter

Bokslut 2011

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

61 172

48 503

40 428

43 000

Kostnader

-93 702

-84 884

-77 713

-81 569

Driftnetto

-32 530

-36 381

-37 285

-38 569

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

19 961

18 826

19 859

Budgetavvikelse

1 909

Nyckeltal Tkr Netto personalkostn

Bokslut 2011

15

VERKSAMHETERNA

ALLMÄNNA AVDELNINGEN Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Den allmänna avdelningen består av kommunledningskansli, turism- och näringslivsenhet, ekonomienhet, personalenhet, reception, IT-enhet, valnämndens administration, räddningstjänst via Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund, miljö- och byggverksamhet via Miljö- och byggnämnden tillsammans med Forshaga kommun samt Överförmyndarverksamhet via den gemensamma nämnden med Forshaga, Grums, Hagfors och Kil.

HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN Samlad fastighetsförvaltning tillsammans med Munkforsbostäder AB. Åtgärder för den framtida bostadsförsörjningen. Förändring av finansieringen av IT-verksamheten. Utvecklingsstrategi för IT-området. Införande av nytt personaladministrativt system . Insatser för en fortsatt låg sjukfrånvaro. Fortsatt utveckling av lednings-, styrnings- och uppföljningsmodeller. Utveckla näringslivet och stärka det lokala företagsklimatet. Utveckla samarbetet med andra kommuner. Utveckla turism- och fritidsverksamhet, främst Laxholmen, Klingevi och Ransäter. Attraktivt centrum. Utveckla medarbetarskap och ledarskap.

Mål: Fullgöra kommunstyrelsens uppsynsansvar över övriga verksamheter Indikatorer: Revisorernas rapport.

Mål: Bra service till den politiska organisationen i form av underlag och utredningar, verkställighet och korrekta handlingar i tid. Indikatorer: Minst betyg 4 (skala 1-5) i enkät till kommunstyrelsen och intervju med ordföranden i kommunstyrelse och kommunfullmäktige.

Mål: Personal-, ekonomi-, kansli- och ITenheterna skall ge en god service, gott bemötande och ha en god tillgänglighet gentemot andra verksamheter inom kommunen så att chefer och andra användare är nöjda. Indikatorer: 80 % av cheferna anser att personalenheten ger en bra service. 80 % av cheferna anser att ekonomienheten ger en bra service. 80 % av cheferna anser att kanslienheten ger en bra service. 70 % av cheferna anser att IT-enheten ger en bra service.

MÅL

Mål: Turistverksamheten skall bidra till att utveckla turistnäringen, öka turismen och skapa ett bra varumärke för Munkfors

Mål: Informationen om kommunens verksamhet och service skall utvecklas så att medborgare och medarbetare upplever en god service och tillgänglighet

Indikatorer: 63 Mkr år 2012 i turismomsättning enligt TEM, 64 respektive 65 Mkr 2013 och 2014. 65.000 kommersiella gästnätter år 2012.

Indikatorer: Utvecklad hemsida med 10 % ökning av antalet besökare. Fungerande intranät med 90 % nöjda användare.

Mål: Näringslivsverksamheten skall bidra till att utveckla befintliga företag och att nya företag startas/etableras genom ett bra näringslivsklimat i kommunen Indikatorer: Bland de 100 bästa kommunerna i svenskt näringslivs ranking av kommuners företagsklimat.

16

VERKSAMHETERNA

FRAMTID

EKONOMI Driftbudget Tkr Intäkter

Bokslut 2011

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

4 097

1 401

1 477

3 019

Kostnader

-30 226

-29 364

-30 616

-33 383

Driftnetto

-26 129

-27 963

-29 139

-30 364

Budgetavvikelse

2 229

ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN SOM FÖRESLÅS FÖR ATT KLARA BUDGETRAMEN I samband med pensionsavgångar kommer bemanning och organisation att ses över för att minska personalkostnaderna. Investering i nytt personaladministrativt system förväntas leda till både minskade personalkostnader och övriga driftskostnader. IT-verksamheten kommer från 2012 att finansieras via avgifter från verksamheterna för att säkerställa att det är respektive verksamhets behov och prioriteringar som styr utvecklingen av IT-verksamheten och dess omfattning. De ökade kostnaderna på externa tjänster, främst ökade kostnader för räddningstjänst, har inte kunnat inrymmas i budgetramen.

Den framtida bostadsförsörjningen och anpassning av Munkforsbostäder AB:s verksamhet för att kunna möta framtida behov av tillgängliga och moderna lägenheter är av mycket stor vikt. Den tekniska utvecklingen medför högre krav på information och kommunikation med medborgare, medarbetare och övriga intressenter. Fortsatt arbete med friskvårdande insatser och övriga åtgärder för att bibehålla en låga nivån på sjukfrånvaro. Den relativt höga arbetslösheten trots goda konjunkturer medför nya utmaningar för att förnya och utveckla näringslivet och insatser för anställningsbarhet. Turismens ökade betydelse som näring. Infrastruktur och kommunikationer får en allt större betydelse. För vår del är det särskilt viktigt att utveckla och utnyttja de resurser vi har inom IT-kommunikation. Riksväg 62 och kollektivtrafiken är också av avgörande betydelse.

17

VERKSAMHETERNA

TEKNISKA AVDELNINGEN - AVGIFTSFINANSIERAD Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen

Tekniska avdelningens avgiftsfinansierade del avser vattenoch avloppsförsörjning och omhändertagande av avfall.

EKONOMI

HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN

Driftbudget

Sanering av vatten- och spillvattennätet samt komplettering av dagvattennätet enligt framtagen saneringsplan. Minska läckage på ledningsnätet och serviser för dricksvatten genom läcksökningar, samt att åtgärda läckage. Fortsätta arbetet med att nå 100 % täckningsgrad för VA-verksamheten Fortsätta arbetet med att nå mål i avfallsplanen för 2011-2016. Minska driftskostnaderna genom intensifierad uppföljning av energianvändning och personalkostnad samt fokus på att uppnå en säker drift som minimerar övertidskostnader.

MÅL Mål: Tekniska avdelningen skall svara för en trygg försörjning av vatten, avlopp, avfallshantering samt god skötsel av kommunala vägar och övriga anläggningar. Indikatorer: Andelen förlust av dricksvatten ur dricksvattenledningsnätet minskar minst 10 % årligen och är 20 % eller lägre år 2015. Andelen ovidkommande vatten i avloppsledningsnätet minskar minst 2 % årligen och är 30 % eller lägre 2015.

Tkr Intäkter

Bokslut 2011

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

16 198

15 671

16 053

16 682

Kostnader

-17 670

-15 187

-14 982

-15 537

Driftnetto

-1 472

484

1 071

1 145

Budgetavvikelse

-1 886

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

5

5

5

1 608

1 608

1 608

Nyckeltal Bokslut 2011 Årsarbetare VA-abonnenter Sålt kubikm vatten

263 210 251 789 251 789 260 000

Köpt kubikm vatten

468 657 493 830 451 646 380 000

ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN SOM FÖRESLÅS FÖR ATT KLARA BUDGETRAMEN För att klara budget och uppnå hög kostnadstäckning beräknas den fasta delen av VA-taxan att höjas med ca 6 %.

FRAMTID Fokus ligger på att under de närmaste åren få full täckningsgrad för de avgiftsfinansierade verksamheterna och att genom en genomlysning av kostnaderna få en bra bild av vilka åtgärder som krävs för att upprätthålla en långsiktigt hållbar VA-verksamhet, ekonomiskt och miljömässigt och som är ekonomiskt rimlig för brukarna.

18

VERKSAMHETERNA

TEKNISKA AVDELNINGEN - SKATTEFINANSIERAD Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen

Tekniska avdelningen skattefinansierade del består av gator och vägar, parker, idrottsanläggningar samt drift och underhåll av kommunens fastigheter samt koncernfastigheter.

EKONOMI

HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN

Tkr

Arbete för att minska klimatpåverkan i enlighet med klimatplanen och delta i energieffektiviseringsprojekt. Fortsatt gemensam fastighetsförvaltning inom koncernen. Minska energiåtgången och miljöbelastningen från gatu/vägbelysningen. Fortsatt miljödiplomering av verksamheten.

Driftbudget

Intäkter

Bokslut 2011

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

29 568

31 431

22 898

23 299

Kostnader

-38 775

-40 332

-32 368

-32 649

Driftnetto

-9 207

-8 901

-9 470

-9 350

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

22

13

13

Budgetavvikelse

-375

Nyckeltal

MÅL Mål: Tekniska avdelningen skall tillhandahålla kostnadseffektiva lokaler till övriga kommunala verksamheter. Indikatorer: Energianvändningen i samtliga kommunens verksamhetslokaler ska vara 150 kWh/m2 eller lägre 2014.

Tkr Årsarbetare

Bokslut 2011

ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN SOM FÖRESLÅS FÖR ATT KLARA BUDGETRAMEN Intensifiera arbetet med att minska driftskostnaderna långsiktigt och skapa utrymme för ett normalt långsiktigt fastighetsunderhåll. Gatu- och vägkostnaderna är höga vilket främst beror på höga kapitalkostnader. Det är därför viktigt att det underhåll av vägar, förnyelse av gatubelysning som ska ske görs inom driftbudget. För att upprätthålla asfaltsstandard och standard på grusvägar behövs på sikt en ökad driftsbudget om ca 1 miljon per år. Behov av nyinvesteringar i vägar och beläggningar är dock låg.

FRAMTID Fokus ligger på att under de närmaste åren genom en genomlysning av kostnaderna få en bra bild av vilka åtgärder som krävs för att upprätthålla en långsiktigt hållbar väg- och gatustandard, ekonomiskt och miljömässigt som är rimlig för invånarna. För att minimera kostnadsökningar krävs också fortsatt fokus på energieffektivisering av lokaler och anläggningar.

19

VERKSAMHETERNA

SOCIALNÄMNDEN

Socialnämndens verksamhetsområden omfattar äldre- och handikappomsorg, hemsjukvård och rehabilitering, individ- och familjeomsorg och med dessa områden sammanhängande verksamhet. Verksamheten handlar till stor del om myndighetsutövning men är också av servicekaraktär. Socialnämndens förvaltning är organiserad i tre verksamheter under socialchefen. Denne ansvarar gentemot socialnämnden för att de politiska styrdokumenten följs samt att verksamheten bedrivs i enlighet med nämndens intentioner. Under socialchefen men utanför enheterna finns kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) /verksamhetschef samt familjerådgivningen och skuldsanering.

20

VERKSAMHETERNA HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN Byggnation av nytt demensboende med 32 platser kommer att vara inflyttningsklart i oktober 2012. Servicehuset kommer att göras om till trygghetsboende under hösten/vintern 2012/2013. Individ- och familjeomsorgen har startat upp ett trapphusboende för personer med samsjuklighet under våren. En utslussverksamhet har utvecklats under sommaren för de ensamkommande flyktingbarnen. Resurscenter har flyttat till Laxholmen. Den ekonomiska styrmodell (EBV) som används inom äldreomsorgen kommer att fortsätta utvecklas och följas upp under året. En ny äldreomsorgsplan har antagits och verksamheten har delats upp på tre enhetschefer. En demenssamordnare på 0,50 % har tillsats. Familjerådgivningen har utökat sin verksamhet med 0,50 % tjänst och inkluderar numera även kris motagning för kvinnor och män. Dokumentationssystemet, Treserva innebär att all personal inom socialförvaltningen dokumenterar i samma system. Utbildning kommer att ges hösten 2012.

MÅL

FRAMTID

Mål: Attraktiv arbetsgivare Indikator: Sjukfrånvaro under 4 %.

EKONOMI Driftbudget Tkr Intäkter Kostnader Driftnetto Budgetavvikelse

Med fler boende platser bör kommunen kunna tillgodose verksamhetens behov av insatser. Indragna och förändrade beslut inom LSS-verksamheten har skett och måste följas upp och utredas. En gemensam myndighetsnämnd i Norra Värmland utreds. Kostnadsnivå Boendestrukturen påverkar kostnadsnivån i hög grad. Förändringar kommer att ske i och med byggnationen av det nya äldreboendet och att servicehuset blir trygghetsboende. En översyn av beviljade timmar och bedömningsnivå fortskrider utifrån EBV. Om vårdtyngden eller antal ärenden ökar är vår bedömning att budgetramen för äldreomsorgen och handikappsomsorgen inte kommer att räcka 2013. LSS-verksamheten aviserar om en stor utökning av verksamheten vilket inte inryms i den budget som finns idag. Utökningen är på ca 2,6 miljoner. Ett flertal nya ärende har tillkommit /tillkommer under 2012 och 2013. Individ- och familjeomsorgen En utökning av verksamheten har gjorts under våren då trapphusboendet, Smedjan startades upp. Verksamheten är en förebyggande verksamhet som ger resultat över tid. En sänkning av budgeten för försörjningsstöd har gjorts och ett aktivt arbete krävs för att i samverkan minska bidragsberoendet hos den enskilde.

Bokslut 2011

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

60 867

45 792

57 603

62 159

-142 349 -122 078 -135 637 -143 509 -81 482

-76 286

-78 034

-81 350

-5 196

ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN SOM FÖRESLÅS FÖR ATT KLARA BUDGETRAMEN

Framtiden kommer att ställa högre krav på Socialtjänsten. Inom individ- och familjeomsorgen kommer vi så småningom att behöva höja kompetenskraven då kontroll och jämförelser från statligt håll ökar. Socialstyrelsens krav på verksamheterna inom socialtjänsten ökar, något som verksamheterna ständigt skall leva upp till. För att få ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete kommer kommunen och landstinget att formulera ett gemensamt ledningssystem. Boendestrukturen inom äldreomsorgen är viktig, både gällande kvalitet och ekonomi. Inom LSS måste kompetensnivån höjas och en fortsatt utveckling ske för personer som arbetar med vård i annans hem. En ökad samverkan med andra kommuner kring att få fungerande verksamhet utifrån ställda krav kommer att behövas.

Åtgärder inför 2013: Äldreomsorgen En översyn av antal beviljade timmar inom hemtjänsten kommer att göras och en max tid kommer att föreslås. Omvärdsanalys för att jämföra effektiviteten samt utvecklingen i äldreomsorgen pågår kontinuerligt. Nya biståndsriktlinjer kommer att föreslås. Översyn av avgifter inom verksamheten kommer att utredas. En omstrukturering av rehab personal för att arbeta mer förebyggande med tidiga insatser pågår. En utvärdering av matdistributionen kommer att göras. Myndighetsutövningen

21

VERKSAMHETERNA

FÖRVALTNINGSADMINISTRATION Ansvarig nämnd: Socialnämnden

HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN Under 2013 kommer samarbetet med gemensam myndighetsnämnd i norra Värmland att utredas.

Driftprojekt: Projekt inom familjerådgivningen. Under 2011 har en ansökan gjorts om projektmedel för 2012/2013 för att arbeta med barn som bevittnat våld. Ansökan har gjorts för en 0,5 tjänst. Projekt med Riksbyggen. Projektet syftar till ett långsiktigt samarbete mellan kommunen och Riksbyggen via en kooperativ hyresrättsförening för att omvandla gruppboende till modernt äldrecentrum för kommunen. Krismottagning för män och kvinnor har implementerats med en 0,50 % tjänst under familjerådgivningen i norra Värmland. Socialförvaltningen har sökt projektmedel för att arbeta med att implementera nationella riktlinjer för vård och omsorg för personer med demens. Socialförvaltningen har beviljats medel för 2012 samt 2013 och arbetar tillsammans med landstinget. Socialförvaltningen har sökt och beviljats medel för att utforma lokala värdighetsgarantier och arbetar med detta under 2012/2013. Socialförvaltningen har sökt medel för att förbereda och utveckla valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihet (LOV). Detta projekt pågår under 2011/2012. Socialförvaltningen har sökt statliga medel för att arbeta med en försöksverksamhet med meningsfull syselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning och beviljats medel för 2012. Metoden som används heter IPS (Individual placement & support). Metoden bygger på att målgruppen ska finna ett jobb samt erbjudas kontinuerligt stöd av te x en arbetscoach. Metoden utgår från den enskilde individens val, intresse och förmågor.

EKONOMI Driftbudget Tkr

Bokslut 2011

Budget 2011

Budget 2012

Intäkter

2 700

Kostnader Driftnetto

Budget 2013

-4 179 -4 026

-2 691

-1 752

-1 479

Budgetavvikelse

ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN SOM FÖRESLÅS FÖR ATT KLARA BUDGETRAMEN En översyn av beviljade timmar inom hemtjänsten samt förslag på maxtid kommer att tas fram. Utredning av EVB-tiden i jämförelse med Karlstad kommer att göras. Nya riktlinjer för biståndsbedömning. En utredning av effekterna av heltider kommer att göras. En utvärdering av matdistributionen och översyn kommer att göras. Sparbeting på enskilt bistånd med 0,5 miljoner. Projektmedel kommer att sänka kostnaderna med ca 540 tkr. Utredning av trygghetsboendet kommer att ske.

FRAMTID Vi tror att det i framtiden kommer vara lag på valfrihet inom socialförvaltningen. Ökade krav på bemanningsnivå inom äldreomsorgen. En ökad tillsyn från Socialstyrelsen inom samtliga förvaltningar kommer att ske, vilket i sin tur ställer högre krav på kvalité, brukarinflyttande och tillgänglighet mm. Fortsatt krav på att använda olika register i samverkan med landstinget för att förbättra kvalitén och uppföljningen inom vården. Ökade krav på valfrihet ur ett brukarperspektiv, samt på servicegarantier inom socialtjänsten.

22

VERKSAMHETERNA

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Ansvarig nämnd: Socialnämnden

Individ- och familjeomsorgen har ansvar för socialtjänsten, Socialpsykiatrin, resurscenter (arbetsmarknadsenheten), boende för ensamkommande flyktingbarn och integrationen i kommunen. Socialtjänsten arbetar i huvudsak med utrednings- och biståndsinsatser riktade till barn, ungdomar och föräldrar samt till personer med missbruksproblem eller psykiska funktionsnedsättningar. Man handlägger försörjningsstöd samt familjerättsärenden. Kommunen driver ett HVB-hem med utsluss för ensamkommande flyktingbarn (Åsen). Det finns i dagsläget 16 pojkar inskrivna på Åsen. Till boendet finns 7 utslusslägenheter kopplade. 5 pojkar är inskrivna i andra vårdformer. Under året har Munkfors Kommun tagit emot 6 vuxna flyktingar varav 3 är anhöriga till ensamkommande barn. Totalt har 9 vuxna flyktingar tagits emot hittills.

HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN Ett förändrat arbetssätt inom försörjningsstöd har implementerats i verksamheten med bl.a. ökade krav på den enskilde där en individuell handlingsplan beskriver arbetet mot egen försörjning. IFO har anställt en behandlingsassistent som arbetar mot familjer/barn i behov samt med ungdomar. Verksamheten arbetar med att i ett tidigt skede komma in och hjälpa/stötta personer med behov. Trapphusboende för personer med missbruksproblematik och psykisk ohälsa har öppnats under våren där personal finns tillgänglig varje dag. En utslussverksamhet har påbörjats för ensamkommande ungdomar som bor i egen lägenhet. Verksamheten bemannas av två heltider. Gemensamma individuella vårdplaner har tagits fram och kommer att arbetas med tillsammans med Landstinget kring arbetet med klienter inom socialpsykiatrin. Projektet meningsfull sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder har inletts där en projektansvarig har tillsatts.

Individ- och familjeomsorgens avvikelser från standardkostnaden skall fortsätta minska jämfört med utfallet för 2011.

EKONOMI Driftbudget Tkr

Bokslut 2011

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

13 741

7 306

12 321

17 596

Kostnader

-23 836

-17 710

-21 480

-26 222

Driftnetto

-10 095

-10 404

-9 159

-8 626

Intäkter

Budgetavvikelse

309

Nyckeltal Bokslut 2011 Försörjningsstöd Nettokostnad försörjningsstöd (tkr)

Budget Budget 2011 2012

Budget 2013

3 626

2 937

2 500

130

120

102

4

3

5

Antal vårddygn / mån

15

12

18

Antal med kontaktperson

17

12

12

4

4

5

Antal placerade på institution (snitt / mån)

2

2

3

MÅL

Antal vårddygn / mån

10

8

12

Mål: Minskade kostnader

Antal placerade flyktingbarn på inst.

13

14

20

3

3

3

Indikatorer:

Antal hushåll som erhåller försörjningsstöd Vård av vuxna Antal placerade på institution

Vård av barn Antal placerade i familjehem eller likn

Antal med kontaktperson

23

VERKSAMHETERNA

ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN SOM FÖRESLÅS FÖR ATT KLARA BUDGETRAMEN Ett förändrat arbetssätt för att minska försörjningsstödet har påbörjats och kommer att fortlöpa. Riktlinjer för försörjningsstöd revideras återkommande. Genom att erbjuda arbetspraktik via Resurscenter som kan leda till olika slags lönebidragsanställningar minskas bidragsberoendet på sikt. En boendestödjare har att anställts för att arbeta förebyggande mot missbruksgruppen samt att övervägande delen av kontaktpersonsuppdragen för denna grupp har lagts på den personen. En förebyggande tjänst har inrättats inom barnoch ungdomsverksamheten. Uppdraget är att arbeta med barn – och unga där behov finns för att minska på institutionskostnaderna.

FRAMTID Individ- och familjeomsorgens kostnader styrs av antalet ansökningar/anmälningar som inkommer till socialtjänsten. Vi ser idag att personer som söker försörjningsstöd har en komplex problematik där stora krav ställs på socialsekreteraren att arbeta utifrån ett helhetstänk. Kontakter och samverkan med andra huvudmän är av stor betydelse och påverkar möjligheterna att få individen självförsörjande. Ett omfattande arbete pågår med att få försörjningsstödstagare till arbetsprövning som i sin tur kan leda till någon form av lönebidragsanställning. Genom att arbeta förebyggande både med barn och unga så tror vi att det på sikt kommer att minskas med institutionsplaceringar som är mycket kostsamma för en lite kommun. Även en boendestödjare för missbruksvården är ett förebyggande arbetssätt där klienterna kan fångas upp i ett tidigare skede för att minska behovet av avgiftning samt att följa upp efter genomförd insats. Antalet ensamkommande barn ökar i kommunen och arbetet med integrationen in i det svenska samhället är av största vikt för att förhindra ett framtida bidragsberoende. Utslussverksamheten arbetar förebyggande och stödjande med ungdomarna i vardagen.

24

VERKSAMHETERNA

LSS-VERKSAMHET Ansvarig nämnd: Socialnämnden Verksamheten är till för personer med fysiska, psykiska eller intellektuella funktionshinder med behov av omsorgsinsatser och meningsfull sysselsättning tillhörande personkretsen enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagen omfattar tio olika typer av insatser: Rådgivning och annat personligt stöd, Personlig assistans, Kontaktperson, Ledsagarservice, Korttidsvistelse, Korttidstillsyn för skolungdomar, Avlösarservice, Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar, Boende med särskild service för vuxna och Daglig verksamhet.

EKONOMI Driftbudget Bokslut 2011

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

14 222

13 742

13 479

12 798

Kostnader

-26 452

-26 182

-25 792

-28 033

Driftnetto

-12 230

-12 440

-12 313

-15 235

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

13

12

14

- därav enligt LASS - därav enligt LSS

9 4

9 3

10 4

MÅL

Antal personer med ledsagarservice

8

9

4

Mål: Ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning

Antal personer med kontaktperson

11

13

13

Indikator: Kostnad för LSS/LASS skall vara i nivå med riksgenomsnittet. Avstäms via ekonomiavdelningen som jämför med riksgenomsnittets nettokostnad per invånare för handikappomsorg efter avdrag för ersättning från Försäkringskassa och LSS-utjämningsbidrag.

Antal personer med avlösarservice i hemmet

2

3

3

Antal personer med korttidsvistelse

4

4

5

Antal personer med korttidstillsyn för barn över 12 år

3

5

3

Antal personer med boende med särskild service

8

7

9

Antal personer med daglig verksamhet

4

2

3

HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN Ser över samverkan av daglig verksamhet med andra kommuner i norra Värmland. Projekt ”Vård i annans hem” avslutades i juni. I fortsättningen är tanken att vi skall arbeta med de övningar som kommit fram ur projektet. Förhoppningen är att övningarna skall vara ett verktyg att använda som förbättringsarbete i arbetsmiljön.

Mål: Individen i centrum Indikator: I 100 % av assistansgrupperna skall det finnas aktuella arbetsplaner. Ett verktyg som de personliga assistenterna tillsammans med genomförandeplanen skall arbeta utifrån. Skall öka tryggheten för den enskilde. I 100 % av ärendena inom personlig assistans skall social dokumentation föras i Treserva. Alla personliga assistenter kommer under 2013 att genomgå utbildning i dokumentation.

Tkr Intäkter

Budgetavvikelse

210

Nyckeltal Bokslut 2011 Antal personer med personlig assistans

25

VERKSAMHETERNA

ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN SOM FÖRESLÅS FÖR ATT KLARA BUDGETRAMEN Utökningen inom LSS-verksamheten kommer att utredas vidare. Dagverksamheten kommer att ses över samt boendeformer. Ett sparbeting på Svartensven har lagts på 1,2 miljoner, översyn av den verksamheten kommer att göras.

FRAMTID För personlig assistans/LASS kan Försäkringskassans ändrade regelverk för dubbelbemanning komma att orsaka svårigheter att bemanna i framtiden. När en enskild får beslut om daglig verksamhet skall det först utredas om en meningsfull verksamhet kan erbjudas på Resurscenter. Om lämplig sysselsättning inte kan erbjudas på Resurscenter diskuteras samverkan med annan kommun. För att hålla sjukfrånvaron på samma låga nivå pågår ständigt arbete med att förbättra de personliga assistenternas arbetsmiljö.

26

VERKSAMHETERNA

ÄLDREOMSORG Ansvarig nämnd: Socialnämnden

Äldreomsorgen innefattar insatser med syfte att bistå äldre personer med den hjälp de behöver för att klara sin vardag och beviljas enligt Socialtjänstlagen (SoL) genom beslut av kommunens biståndshandläggare. Den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan ansvarar för den kommunala hemsjukvården och delegerar sjukvårdsuppgifter enligt Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL) till omvårdnadspersonal. Till detta kommer uppdrag som ges till personalgrupperna från arbetsterapeut/sjukgymnast. Hemtjänsten fungerar som utförarenhet till biståndsenheten och har ansvaret för att utföra de beviljade insatserna. Hemtjänsten innefattar även ett speciellt demensteam samt trygghetsboendet Tallåsen. Ärenden och ekonomiska resurser fördelas genom resursfördelningssystemet EBV. Insatserna inköp, tvätt och matdistributionen utförs av Samhall. Resterande delar av äldreomsorgen är anslagsfinansierad. Gruppboenden finns på Björkbacken och Björkdungen, det senare med speciell inriktning för demenssjuka.

HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN Arbetet med omstrukturering av äldreomsorgen kommer att fortsätta. Servicehuset görs om till trygghetsboende. Införandet av lokal värdighetsgaranti påbörjas. Fortsatt satsning på kvalitet, kontroll, analys och prognos.

MÅL Mål: Individen i centrum Indikator: Beviljade hemtjänstinsatser skall ligga i nivå med rikssnittet.

Vistelsetiden på korttidsenheterna skall minska med 50 % utifrån 2012 års beläggning.

EKONOMI Driftbudget Tkr Intäkter

Bokslut 2011

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

29 658

23 083

30 178

29 045

Kostnader

-84 789

-72 286

-84 988

-85 075

Driftnetto

-55 131

-49 203

-54 810

-56 010

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

345

339

344

147 100 161 681

162 820

Budgetavvikelse

-5 928

Nyckeltal Bokslut 2011 Antal invånare 80+ Nettokostnad per invånare 80+ (kr) Antal personer med hemtjänstinsatser Biståndsbedömda hemtjänsttimmar Antal personer i särskilt boende Antal måltider distribuerad mat (genomsnitt/dag) Antal färdtjänst- berättigade Antal resor med färdtjänst

252

257

200

71 316

72 651

57 000

75

78

86

132

130

116

133

133

160

1895

1 895

2 250

Mål: God vård- och omsorg Indikator: Nöjdbrukarindex inom äldreomsorgen skall ligga på rikssnittet.

Mål: Ekonomi i balans genom rätt resurser Indikator: Äldreomsorgens kostnader skall ligga på standardkostnaden inom intervallet –3 % till 3 %.

27

VERKSAMHETERNA ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN SOM FÖRESLÅS FÖR ATT KLARA BUDGETRAMEN Höjning av avgifter för matkostnad ger en ökad intäkt.

FRAMTID Antalet invånare med ålder 80+ kommer enligt prognoserna att öka i Munkfors på längre sikt. De närmaste åren kommer antalet 85+ att öka relativt mycket. Den statliga styrningen ökar och man inför fler och fler prestationsbaserade bidrag. Inriktningen den närmaste tiden är ökat brukarinflytande, ökad valfrihet, satsning på förebyggande insatser samt samarbete med andra aktörer.

28

VERKSAMHETERNA

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Kultur- och utbildningsnämnden har ansvar för verksamheter som regleras i läroplaner, skollag och förordning. Det gäller förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, särskola och ensamkommande barn. För våra äldre elever och vuxna köper nämnden platser i gymnasieskolan och vuxenutbildningen i andra kommuner. Dessutom ansvarar nämnden för fritidsverksamhet, biblioteks- och kulturverksamhet, lokalvården för kommunens skollokaler och kommunkontoret samt hela måltidsverksamheten. SFI – svenska för invandrare köps via entreprenad från Geijerskolan eller Hagfors kommun.

29

VERKSAMHETERNA HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN

MÅL Mål: Attraktiv och bra arbetsgivare

De nya styrdokumenten i hela utbildningskedjan har inneburit stora förändringar i både förskolan och grundskolan. Uppdraget i verksamheterna har förtydligats och flera insatser kan överklagas. Barn med olika typer av funktionshinder har fått ökad rätt till hjälp och stöd. Lärarlegitimation kommer att införas. Lärare skall vara behöriga för de ämnen som de undervisar i. Några av våra lärare kompletterar sina utbildningar. Alla lärare skall vara behöriga i de ämnen som de undervisar i senast 2015. Nytt betygssystem har införts med betygskala A-F. Betyg ges från årskurs 6 från och med ht- 2012. Skolan har får ett webbaserat verktyg ”Infomentor” för kommunikation mellan skolan , hemmet och för att påvisa elevernas kunskapsutveckling. Nytt dataprogram PMO för elevhälsan och rektorerna som stöd till de ökade kraven på dokumentation och utvärdering av beviljade insatser. Lust att lära – en handledningsserie inom förskolan som sker varannan vecka under tre år. Utbildningen rustar personalen till tidiga insatser för barn med autism. Projekt som pågår eller avslutas under året är: Skapande skola – kulturprojekt för grundskolan. Det nationella tobaksprojektet som i år måste vara en naturlig del av vår verksamhet. Kommunen har valt modellen Tobaksfri DUO. Framtagandet av ett framtida föräldrastöd inom projektet ”Nya perspektiv” som pågår tillsammans med socialtjänsten och landstinget och ska vara klart 2013. Nytt arbetssätt år 1-5 håller på att utarbetas. 10gruppering årskurs 1 och 2 t.ex. Lärarna arbetar tätare tillsamman, med flexiblare gruppindelning av elevgrupperna. Det ger bättre utnyttjande av resursen, för att fler elever ska nå målen.

Indikatorer: Sjukfrånvaro under 4 % per anställd och år.

EKONOMI Driftbudget Tkr

Bokslut 2011

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

16 095

13 714

17 101

17 390

Kostnader

-82 973

-80 473

-84 170

-82 470

Driftnetto

-66 878

-66 759

-67 069

-65 080

Intäkter

Budgetavvikelse

-119

ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN SOM FÖRESLÅS FÖR ATT KLARA BUDGETRAMEN Vi måste se över hela vår organisation så att den är anpassad ekonomiskt och organisatoriskt till den verksamhet och det behov den har.

FRAMTID Arbetet med de nya styrdokumenten kommer att fortgå under flera år framöver för att skapa en så god skola som möjligt för Munkfors kommuns barn. Måluppfyllelsen i skolan skall öka och det är ett oändligt uppdrag som ständigt pågår. Alla barn har rätt att få hjälp till att klara godkänt i skolans ämnen. De som siktar på ett högre betyg har också rätt till stöd för att nå dit. Förskolan behöver nya lokaler, skolan önskar ett tätare samarbete mellan stadierna och en samlad skolorganisation för att spara resurser. Under 2013 måste därför ett nytt skolorganisationsförslag tas fram.

30

VERKSAMHETERNA

FÖRVALTNINGSADMINISTRATION Ansvarig nämnd: Kultur- och utbildningsnämnden Under förvaltningsadministration ingår poster så som elevhälsa, förvaltningschef och administration.

EKONOMI

HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN

Driftbudget

I de nya styrdokumenten för skolan är det tydligt vilka funktioner som skall ingå i elevhälsan. Det gäller specialpedagog, kurator och skolsköterska, vilket kommunen har. Dessutom skall vi ha tillgång till skolläkare och psykolog, vilket kommunen köper in. Kraven på att kommunen ska kunna göra grundläggande basutredningar innan vi remitterar vidare har ökat konstant under flera år. Förvaltningsadministrationen ska ses över för att anpassas efter budgetförutsättningarna.

MÅL

Tkr Intäkter

Bokslut 2011

Budget Budget 2011 2012

Budget 2013

2 359

2 443

1 496

4 076

Kostnader

-6 529

-6 353

-4 212

-8 251

Driftnetto

-4 170

-3 910

-2 716

-4 175

Budgetavvikelse

-260

Från och med 2012 är skoladministration (verks 4790) och statsbidrag (förskola/fritidshem) utfördelad på verksamheterna.

ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN SOM FÖRESLÅS FÖR ATT KLARA BUDGETRAMEN

Mål: Barnen och eleven i centrum Indikatorer: Tätt samarbete under barnens/elevernas hela skolgång, från förskola till skolår 9. Utvärdering av modell av överlämnandet mellan stadierna samt hur samarbetet fungerar görs av elevhälsan. Barn i behov av särskilt stöd skall tidigt uppmärksammas och ges det stöd de behöver. Utvärderas genom enkät där andelen elever i skolår 4 och 7 som uppger att de får det stöd och den hjälp de behöver i skolarbetet är minst 70 % vid första mättillfället. Görs via hälsosamtal av skolsköterskan.

Förvaltningsadministrationen bedöms klara budgeter för 2013, förändringar har gjorts.

FRAMTID Se över den gemensamma administrationen ytterligare.

Mål: Ökat medarbetarskap Indikatorer: Öka förståelsen hos medarbetarna kring sambandet verksamhet- budget. Genomförs genom fortbildning som påbörjas 2013. Öka medarbetarskapet och arbetstagarens förståelse och medvetenhet om den egna drivkraftens betydelse för utvecklandet av en professionell arbetsplats. Börja utforma individuella mål för minst fyra medarbetare under 2013.

31

VERKSAMHETERNA

FÖRSKOLA Ansvarig nämnd: Kultur- och utbildningsnämnden Förskolans verksamhet innefattar förskola, pedagogisk omsorg samt tillsyn av peronalkooperativet Stubbar och Kottar. Verksamheten förskola finns på Tallåsgården, Heden och i Ransäter. Förskolan betecknas som utbildning där det sker undervisning. Nyckelorden för den pedagogiska inriktningen är lärande, utveckling och omsorg.

HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN

Nyckeltal

Nettokostnad förskoleverksamhet per invånare (kr) Kostnad per barn i förskola (tkr)

Bokslut 2011

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

2 808

2535

3 001

3 063

63,0

61,5

68,5

73,2

139

131

137

135

16 10

16 7

16 9

17 0

Antal barn / snitt:

Idag är det större krav på dokumentation samt stöd till barn med särskilda behov enligt nya skollagen. Utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet. Skapa fokusgrupper kring olika områden inom läroplanen där förskola, pedagogisk omsorg samt personalkooperativ samverkar och lär av varandra. Planering av en ny förskola. Tallåsgårdens förskola prövar ett nytt arbetssätt med barngrupper i åldersindelning 1-2 år, 3-4 år och 5 år.

MÅL Mål: Verksamhetens kostnader skall ligga nära standardkostnad och rikssnitt för landets kommuner Indikator: Barnomsorgens kostnad per barn skall ligga på eller något över standardkostnaden, högst 8 % över.

Förskola Personalkoop Familjedaghem

Nyckeltal: Egna kostnadsberäkningar ej jämförbara med SCB.

ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN SOM FÖRESLÅS FÖR ATT KLARA BUDGETRAMEN Förskolan och pedagogisk omsorg anpassas efter barnantalet. Barnantalet i Ransäter minskar inför ht 2012.

FRAMTID Fortsatt utveckling av förskolans arbetssätt med sikte på livslångt lärande utifrån lärande, utveckling, omsorg. Utveckla arbetet för dokumentation av verksamheten. Definierad pedagogisk viljeinriktning i förskolan. Hitta metoder för att kunna anpassa verksamhetens kostnader efter barnunderlaget över tid.

EKONOMI Driftbudget Tkr Intäkter

Bokslut 2011

Budget Budget 2011 2012

Budget 2013

2 490

2 148

2 499

2 516

Kostnader

-14 859

-13 487

-14 949

-13 647

Driftnetto

-12 369

-11 339

-12 450

-11 131

Budgetavvikelse

-1 030

Fr o m 2012 är skoladministration och statsbidrag utfördelad på verksamheten.

32

VERKSAMHETERNA

GRUNDSKOLA Ansvarig nämnd: Kultur- och utbildningsnämnden

Kommunen bedriver fritidshem och grundskola åk 1-3 samt förskoleklass på Munkerudskolan och Ransätersskolan. Åk 4-9 på Forsnässkolan. Obligatorisk särskola finns på Munkerudskolan åk 1-3 och Forsnässkolan åk 4-9. Även ensamkommande flyktingbarn går på Forsnässkolan. Fritidsgården finns i Forsnässkolans källarplan.

HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN Införandet av ny skollag för grundskolan, förskoleklass, fritidshem och grundsärskolan. Ett förändringsarbete på organisationsnivå har startat för att anpassa skolan efter de nya lagarna. Elevens rätt till stöd har ökat. Krav på att utredningar om åtgärdsprogram skall upprättas. Elever med autism skrivs inte längre in i särskolan. Införande av ny läroplan och kursplaner för grundskolan vilket innebär att undervisningen och organisationen på skolorna måste förändras för att passa de nya styrdokumenten. Införande av ny läroplan och kursplaner för grundsärskolan. Införande av nytt betygssystem för årskurs 6-9. Skala AE och F. Från HT-2012 får årskurs 6 betyg. Lärarlegitimation kommer att införas. Lärare skall vara behöriga för de ämnen de undervisar i. Det kommer att krävas fortbildning av vår lärarpersonal. Sammanslagning av språkgrupperna 7-8 till en grupp. Sammanslagning av två klasser till en klass, åk 8. Integrering av ensamkommande barn i åk 9.

MÅL Mål: Fler elever skall nå målen Indikator: Andelen behöriga elever till gymnasiet skall vara i nivå med riksgenomsnittet. De nationella provens resultat i svenska skall vara i nivå med riksgenomsnittet. De nationella provens resultat i engelska skall vara i nivå med riksgenomsnittet.

De nationella provens resultat i år 9 i matematik skall förbättras eller ligga i nivå med föregående år.

Mål: Verksamhetens kostnader skall ligga nära standardkostnad och rikssnitt för landets kommuner Indikator: Kostnad per elev skall ligga högst 3 % från standardkostnad.

EKONOMI Driftbudget Tkr Intäkter

Bokslut Budget 2011 2011

Budget 2012

Budget 2013

7 054

5 767

6 923

6 883

Kostnader

-33 889

-31 859

-35 225

-34 424

Driftnetto

-26 835

-26 092

-28 272

-27 541

Budgetavvikelse

-743

Fr o m 2012 är skoladm och statsbidrag (fritids) utfördelad på verksamheterna. År 2013 redovisas även fritidsgård här. Nyckeltal Bokslut 2011

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

7 015

6 755

7 348

7 447

Fritidshem

24,6

26,9

26,7

25,5

Grundskola 0-5

52,7

55,8

62,6

65,2

Grundskola 6-9

82,5

75,5

76,6

80,5

Fritidshem

93

76

89

96

Förskoleklass

38

37

38

33

Grundskola åk 1-5

173

171

179

181

Grundskola åk 6-9

152

153

146

139

Grundskola åk 1-9

325

324

325

320

10

10

8

7

Nettokostnad skola & skolbarnomsorg per invånare (kr) Kostnad per elev (tkr):

Antal elever, snitt:

Grundsärskola

Mål: Förbättrat resultat i matematik Indikator:

Nyckeltal: Egna kostnadsberäkningar ej jämförbara med SCB. Fr om 2012 är adm-kostnader utfördelade.

33

VERKSAMHETERNA

ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN SOM FÖRESLÅS FÖR ATT KLARA BUDGETRAMEN Personalanpassningar. Ersättning för nystartjobb. Sammanslagning av språkgrupper. Verksamheten anpassas efter budgetförutsättningar.

FRAMTID Vi har många elever med stort stödbehov, de har rätt till stöd och medel måste hittas i verksamheten genom omprioriteringar för att vi skall kunna fullfölja vårt uppdrag. Vi behöver fortbilda fler lärare så att de har kompetens för den undervisning de bedriver. Vår matematikutbildning måste bli bättre. Medel för fortbildning för alla lärare som undervisar i matematik måste avsättas. Lärarlegitimation kommer att införas 2015. Ökat samarbete mellan stadierna, framföralt mellan år 4-9 för att eleverna ska ha möjlighet att klara kunskapsmålen. Fortbildning av lärare i betyg/bedömning för att klara kunskapsmålen.

34

VERKSAMHETERNA

GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNING Ansvarig nämnd: Kultur- och utbildningsnämnden Kommunen har ingen egen gymnasieskola eller vuxenutbildning utan köper platser i andra kommuner. Värmlands län har ett samverkansavtal för gymnasieelever så eleverna får söka fritt i länet.

EKONOMI Driftbudget Tkr

Utbildning för vuxna kan gälla yrkesutbildningar, komplettering av betyg via KomVux, validering av kunskaper och därefter utbildning. SFI – Svenska för invandrare har under de senaste åren genomförts i första hand av Geijersskolan men även av Hagfors och Sunne kommuner.

Intäkter

Bokslut 2011

Budget Budget 2011 2012

Budget 2013

733

0

0

687

Kostnader

-18 573

-19 663

-17 464

-15 759

Driftnetto

-17 840

-19 663

-17 464

-15 072

Budgetavvikelse

1 823

HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN Nyckeltal

Länet har inom den kommunala gymnasieutbildningen ett samverkansavtal som av friskolorna har överklagats till förvaltningsrätten. Förhoppningsvis kommer besked i frågan under året från kammarrätten. Kostnaden för vuxenutbildningen påverkas i mycket hög grad av arbetsmarknadsläget. SFI-utbildningen har de senaste åren ökat markant.

ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN SOM FÖRESLÅS FÖR ATT KLARA BUDGETRAMEN Gymnasie- och vuxenutbildningen bedöms kunna klara budget med oförändrad verksamhet.

Bokslut 2011

Budget 2011

Nettokostnad gymnasiet / komvux/ Sfi per inv (kr)

4 819

5 267

4 776

4 153

Gymnasieskola, kostnad per elev (snitt, tkr) Gymnasiesär, kostnad per elev (snitt, tkr) Vuxenskola, nettokostnad (tkr)

89,8

107,6

105,8

98,9

269,0

212,5

182,2

284,7

237

771

299

400

458

200

450

240

SFI, nettokostnad (tkr)

Budget Budget 2012 2013

Antal elever, snitt:

FRAMTID Andelen nationella gymnasieprogram kommer att minskas. Förslag finns från regeringen på en ettårig praktiskgymnasieutbildning.

Gymnasiet

152

149

142

123

Gymnasiesär

12

13

9

8

Vuxenstuderande

11

-

-

-

SFI

11

-

-

-

35

VERKSAMHETERNA

MÅLTIDSVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Kultur- och utbildningsnämnden Verksamheten ansvarar för skolmåltider för: förskola, fritidshem och grundskola samt äldreomsorgen: gruppboenden och servicehuset samt distribution till pensionärer ute i samhället. Måltidsverksamheten säljer även måltider till El- & Stålgymnasiet och till de ensamkommande barnen. Måltidsverksamheten följer livsmedelsverkets rekommendationer vad gäller sammansättning och näringsinnehåll. Från 2013 ligger lokalvård under detta ansvar.

HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN Enligt den nya skollagen så skall samtliga måltider näringsberäknas, vilket kräver ett nytt dataprogram. Upphandling av matvaror är under utredning. Livsmedelslagstiftningen ställer högre krav. Bl.a. kommer krav på att kvalitetssäkring och riskanalyser ska utföras på samtliga enheter. Detta kräver kompetensutveckling av personal.

Nyckeltal Bokslut 2011

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

Nettokostnad måltidsverksamhet per invånare (kr)

1 162

1 179

1 191

1 287

Äldreomsorg totalt antal portioner (snitt)

45 871

48 142

47 410

34 815

60,06

58,81

63,17

81,83

Kostnad per port (snitt)

ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN SOM FÖRESLÅS FÖR ATT KLARA BUDGETRAMEN Måltidsverksamheten bedöms inte kunna klara budget för 2013.

EKONOMI FRAMTID Driftbudget Tkr Intäkter

Bokslut 2011

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

3 173

3 131

5 923

3 193

Kostnader

-7 472

-7 532

-10 322

-7 490

Driftnetto

-4 299

-4 401

-4 399

-4 297

Budgetavvikelse

102

Vi förväntar oss att den nya upphandlingen av matvaror blir klar under 2013. Kostenheten kommer även i fortsättningen att satsa på hemlagad mat utan onödiga tillsatser. Investering: ugnar, varmhållningsvagnar och diskmaskinerna vid Forsnässkolan börjar bli slitna och måste bytas ut. Utbildning för all personal i Egenkontroll och Faroanalys HACCP bör ske under år 2013. Verksamheten måste anpassas efter standardkostnaden.

36

VERKSAMHETERNA

KULTUR OCH FRITID Ansvarig nämnd: Kultur- och utbildningsnämnden Den fritidsverksamhet som ligger inom Kultur- och fritidsverksamheten består av Forsnäsbadet (entreprenad, vi står för hyran), fritidsgård, allmän fritidsverksamhet samt föreningsbidrag. Under KS ligger bidrag till IFK Munkfors och träningsplaner och isbanor. Fritidsgård redovisas under grundskola. I Kultur- och utbildningsnämnden ingår verksamheterna bibliotek, musikskola, kulturarrangemang samt stöd till studieorganisationerna. Stöd till Stiftelsen Erlandergården och De ovanligas museum ligger under Kommunstyrelsen. Bibliotek redovisas under ansvaret förskola.

HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN

EKONOMI Driftbudget Tkr Intäkter

Bokslut 2011

Budget 2011

Budget Budget 2012 2013

286

225

230

35

Kostnader

-1 650

-1 579

-1 998

-2 899

Driftnetto

-1 364

-1 354

-1 768

-2 864

Budgetavvikelse

-10

Förvaltningsadministration är utfördelad sedan år 2012. Nyckeltal

Händelser för kulturverksamheten: Revidering av kommunens biblioteksplan. Book-IT 6.0 – ett mer avancerad datasystem har införts. Skapande skola är ett kulturprojekt som kommunen sökt och fått medel från under fyra år.

Nettokostnad kultur & fritid KUB per invånare (kr)

Bokslut 2011

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

369

363

478

360

MÅL Mål: Kommunens invånare skall få tillgång till ett varierat, rikt och jämställt fritids- och kulturutbud. Indikator: I samråd med ungdomsrådet genomförs en större enkätundersökning vart tredje år för att få reda på ungdomarnas önskemål om öppettider och innehåll. Enkäten genomfördes första gången under 2010 och genomförs igen 2013. En enkät om biblioteksverksamheten vad gäller bl.a. öppettider, personal och service skall genomföras 2013.

Nyckeltal: Kostnader är inkl. bibliotek och fritidsgård (budget 2012 innefattar plan för allaktivitetshus).

ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN SOM FÖRESLÅS FÖR ATT KLARA BUDGETRAMEN Fritidsverksamheten bedöms kunna klara budget för 2013 med oförändrad verksamhet. Biblioteksverksamheten bedöms kunna klara budget för 2013 med oförändrad verksamhet.

FRAMTID Verksamheterna kommer att ses över 2013.

37

VERKSAMHETERNA

VALNÄMNDEN

Valnämnden ansvarar för genomförande av allmänna val till riksdag samt landstings- och kommunfullmäktige. Därtill kommer ansvar för genomförande av val till Europaparlamentet och folkomröstningar.

EKONOMI Driftbudget Tkr

Kommunen är indelad i tre (3) valdisktrikt: Munkfors centrala, Munkfors södra och Munkfors västra.

HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN

Bokslut 2011

Budget 2011

Budget 2012

Budget 2013

0

0

0

0

Kostnader

-3

-5

-5

-5

Driftnetto

-3

-5

-5

-5

Intäkter

Budgetavvikelse

2

Under 2013 är inga val eller folkomröstningar planerade

FRAMTIDEN 2013: Inga planerade val eller folkomröstningar 2014: Allmänna val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige samt val till europaparlamentet 2015: Inga planerade val eller folkomröstningar.

38

Räkenskaperna

RÄKENSKAPERNA

39

RÄKENSKAPERNA

RESULTATBUDGET

Tkr

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader

Not

Bokslut 2011

Budget 2012

Budget 2013

Plan 2014

Plan 2015

1 2

79 432 -263 264

69 186 -252 657

79 742 -267 548

81 337 -272 904

82 964 -277 969

-183 832

-183 471

-187 806

-191 567

-195 005

130 281 54 173 1 002 -1 369 255

132 174 54 036 200 -1 050 1 889

133 367 56 747 1 000 -1 450 1 858

135 774 58 274 2 000 -2 700 1 781

139 685 58 984 1 500 -3 300 1 864

255

1 889

1 858

1 781

1 864

114 678 -45 492

122 549 -42 807

69 186

79 742

297 071 -45 492 -13 168 -6 710

307 553 -42 807 -13 064

Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster

3

Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT Not 1 / Verksamhetens intäkter Driftbudgetens intäkter Avgår: internposter mellan nämnder Not 2 / Verksamhetens kostnader Driftbudgetens kostnader avgår: interna poster mellan nämnder avgår: internt belastad kapitaltjänst avgår: internt belastat KP-tillägg* tillkommer: pensionsförmån kommunalråd tillkommer: pensionsutbetalningar tillkommer: retroaktiv kostnad pensioner tillkommer: nyintjänade pensioner* tillkommer: avskrivningar *) bokföring av nyintjänade pensioner ändrades from april 2012

5 343 435 6 710 8 468 252 657

124 5 543 435 9 764 267 548

40

Not 3 / Generella statsbidrag och utjämning Utjämningsbidrag och införandetillägg mm Utjämningsavgift för LSS Kommunal fastighetsskatt

49 884 -1 925 6 077

52 656 -2 073 6 164

54 036

56 747

41

RÄKENSKAPERNA

KASSAFLÖDESBUDGET

Tkr

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda/anspråkstagna avsättningar Justeringar för övriga inte likviditetspåverkande poster Medel för verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning(-) / Minskning(+) kortfristiga fordringar Ökning(-) / Minskning(+) förråd och varulager Ökning(+) / Minskning(-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amorteringar av långfristiga skulder Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Övriga finansiella poster Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

Bokslut 2011

Budget 2012

Budget 2013

255 7 892 784 1 150 8 931 -1 646

1 889 9 601

1 858 9 764

10 357

11 622

10 357

11 622

-300

-400

-4 041

-30 870

-33 460

-4 041

-31 170

-33 860

36 445 -10 163 -36 731

15 000 -7 500

12 000 0

-10 449

7 500

12 000

-12 898

- 13 313

- 10 238

33 569 20 671

15 000 1 687

13 064 2 826

-5 693 1 592

42

RÄKENSKAPERNA

BALANSBUDGET

Tkr

Bokslut 2011

Budget 2012

Budget 2013

Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar - därav fordringar - därav likvida medel

154 910 46 298 25 627 20 671

150 038 25 668 23 981 1 687

236 602 28 295 25 469 2 826

SUMMA TILLGÅNGAR

201 208

175 706

264 897

92 903 255

94 537 1 889

94 999 1 858

4 826

4 042

4 826

Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder

55 695 47 784 103 479

28 333 48 794 77 127

117 445 47 627 165 072

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

201 208

175 706

264 897

TILLGÅNGAR

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital - därav årets resultat Avsättningar för pensioner mm

Panter och ansvarsförbindelser Ställda panter Pensionsförpliktelser som inte upptagits i BR Övriga ansvars- och borgensförbindelser Beviljad checkräkningskredit

Inga 111 443 146 073 22 500

43

RÄKENSKAPERNA

DRIFTBUDGET PER NÄMND

Netto tkr

Budget Budget 2012 2013

Kommunstyrelsen

-37 285 -38 569

Socialnämnd

-78 034 -81 350

Kultur- och utbildningsnämnd

-67 069 -65 080

Valnämnd TOTALT

-5

-5

-182 393 -185 004

44

RÄKENSKAPERNA

INVESTERINGSBUDGET

Tkr

Budget 2012

Budget 2013

Plan 2013

Plan 2014

SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET Gatubelysning

-200

Gator och vägar

-700

-1 140

-700

-700

IT-avdelningen

-200

-350

-350

-350

-300

-300

IT-system socialförvaltningen

-400

Styrutrustning fastigheter

-500

Energibesparingsåtgärder

-200

-300

Forsnäs köket

-400

Forsnäshallen

-4 000

Ny skolorganisation fastighetsinvesteringar Inventarier äldreboende Lånedisk bibliotek Nytt PA-system Summa skattefinansierad verksamhet

-25 000

-25 000

-2 675 -95 -300 -29 870

-31 590

-1 350

-1 350

VA

-800

-1770

-1800

-1200

Summa avgiftsfinansierad verksamhet

-800

-1770

-1800

-1200

Oförutsedda investeringar

-500

-500

-500

-500

-31 170

-33 860

-3 650

-3 050

AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET

Totalt

45