Budget 2013 Ludvika kommun

Budget 2013 Ludvika kommun

Budget 2013 Ludvika kommun

LUDVIKA KOMMUN • 771 82 LUDVIKA • TELEFON: 0240- 860 00 • LUDVIKA.SE

Innehållsförteckning Allmän ekonomisk översikt Organisationsplan

Budgeten i siffror

Resultat och finansieringsbudget, noter Resultat och finansieringsbudget, år 2013–2015 Totalsammanställning av driftbudget Driftbudget per nämnd Investeringar per nämnd / projekt Budget 2013 i tkr

Verksamhetsbeskrivning per nämnd

4 7 9 12 13 15 26

Kommunens revisorer Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnd Social- och utbildningsnämnden Västerbergslagens Kulturskolenämnd Vård- och omsorgsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Räddningsnämnden

32 33 38 44 48 50 55 67

Tidplan för arbete med budget 2013 Kommunfullmäktiges beslut 2012-11-28 Ludvika kommuns mål

73 74 75

Allmän ekonomisk översikt Sammanfattning

men även skatteintäkterna. Mellan prognos 4 och 5 försämrades social och utbildnings driftsprognos från -5,3 mnkr till -11 mnkr. Utfallet i bokslutet 2012 blev -12,5 mnkr.

Kommunen har som ekonomisk målsättning att resultatet mot det så kallade balanskravet skall vara 2%. Resultatnivån, uttryckt i ett relationstal, skall då vara 2% av skatteintäkter och statsbidrag. Kommunens driftsresultat har under flera år tyngts av kraftiga underskott i de två största nämnderna vård och omsorg samt social och utbildning.

Budgetprocessen har fortsatt i arbetsutskottet och i kommunstyrelsen. Budgeten fastställdes slutgiltigt vid budgetfullmäktige den 28 november. Beslutad resultatnivå före extraordinära poster var +3 mnkr. Exkluderat resultat för taxefinansierade verksamheter var resultatet +4,3 mnkr. Det motsvarar 0,3% av skatteintäkter och statsbidrag. Inga extraordinära poster är budgeterade. Budgeterat resultat efter extraordinära poster är därmed +3 mnkr.

Underskotten är föremål för åtgärdsplaner inom flera områden men den negativa trenden fortsätter även in i 2013-års verksamhet. Efter ramarnas fastställelse i maj 2012 har kostnader/skatteintäkter lagts in för den övergång av hemsjukvården från landstinget till kommunerna som äger rum vid årsskiftet. Skatteväxlingen motsvarar 23 öre i utdebitering på skatten eller totalt ca 11 mnkr. I övrigt har skatteprognosen förändrats marginellt under budgetarbetet. Planeringstalet för befolkningen har räknats upp med 100 personer i slutligt budgetförslag. Prognos 5 baserat på utfall per den sista oktober visade på fortsatta stora underskott inom vård och omsorg, -14,5 mnkr och inom social och utbildning, -11 mnkr. En särskild satsning har gjorts i budgeten för social och utbildning. Nämnden har tillförts 5 mnkr i ramhöjning. Inte heller inför budgetåret 2013 lyckas kommunen klara av 2%-målet i resultat. 2%-målet skjuts även inför kommande år 1 år framåt och kommer att uppnås först i 2015-års resultatbudget.

Särskild satsning som gjorts i 2013 års budget är ett tillskott till social och utbildnings driftsbudget med 5 mnkr för satsning på lärarna (kompetensutveckling, lön) och kompensation för indexhöjningar på matpriser. Kulturskolenämnden får viss kompensation, 0,3 mnkr, för inkomstbortfall på elevavgifter. Samhällsbyggnadsnämnden tillförs 0,2 mnkr som är del av finansiering av ny serviceutvecklartjänst. Beslut om 2013 års investeringar togs av budgetfullmäktige redan 2011-11-30. De skattefinansierade investeringarna summerade till 71 990 tkr och de taxefinansierade till 119 450 tkr. Finansieringsbudgeten 2013 visar ett underskott i förändring på kassabehållning på -7,1 mnkr.

Skatteintäkter och statsbidrag

Budgeten för de 3 kommande åren har en resultatnivå för 2013-2015 på respektive 0,3%; 1,4% och 2%. I absoluta tal motsvarar det +4,3; +19,9; respektive +28,8 mnkr. Angiven resultatnivå är en omräknad nivå före extraordinära poster och exklusive resultat för de taxefinansierade verksamheterna.

Skatteintäkter och statsbidrag utgör merparten av de intäkter och den finansiering som omsluter vår kommuns budget. Budgeterade skatteintäkter är 1 345,4 mnkr och de budgeterade driftskostnaderna, netto 1 323,7 mnkr. Skatteintäkternas förändring över tid påverkas också av befolkningsutvecklingen. Befolkningsutvecklingen i kommunen har stabiliserats efter några år av nedgång men en mindre nedgång har skett. Vid mättidpunkten 1 november hade befolkningen minskat med 32 personer mellan 2011 till 2012. Invånarantalet den 1 november var 25 635. Det befolkningstal som fastställdes i budgetarbetet under hösten var 25 700 invånare. Befolkningen har ökat något under november och december och var vid årsskiftet 25 645.

Nämndernas förslag som lämnades in i augusti visade ett resultat som låg 3 mnkr över justerad ram. Kommunstyrelsens förslag överskred ram med 1 764 tkr (1 100 tkr fasadrenovering Disponentparken och 664 tkr finansiering ny tjänst arbetsmarknadsenhet). Samhällsbyggnad 1 250 tkr (underskott va/avlopp). Den justerade ramen innefattar en kompensation för förändringar i kapitalkostnader. Tidigare år har även justering gjorts för internhyra. Hyran inför 2013 har beräknats till oförändrad nivå. Fastighetsorganisationen i kommunen bolagiseras inför 2013 och det är inte möjligt att på kort sikt räkna om hyrorna på enskilda objekt.

Driftbudgeten

Driftbudgetens omslutning för 2013 är 1 323,7 mnkr. De två största nämndernas driftomslutning är social- och utbildningsnämnden 469 mnkr respektive vård- och omsorgsnämnden 466,2 mnkr. Andra stora nämnder är gymnasieskolan VBU 136,5 mnkr och kommunstyrelsen 99,5 mnkr. Vård/omsorg och social/ utbildning/VBU står för närmare 81 % av driftsbudgetens omslutning.

Två budgetberedningar hålls under hösten då nämndernas budgetförslag presenteras av nämnd/förvaltning och diskuteras/bearbetas i den politiska budgetgruppen där samtliga fullmäktigepartier är inbjudna. Efter ramarnas fastställelse har 2 prognoser erhållits under hösten. I årets sista prognos efter oktober försämrades kommunens driftsnetto totalt 4

Extraordinära kostnader

Finansieringsbudget

I årets budget har inga medel budgeterats under extraordinära kostnader.

Finansieringsbudgeten visar hur medel tillförs till verksamheten, hur de används och slutligen hur likvida medels saldo förändras under året. I posten tillförda medel finns lånemedel medtagna som normalt är den finansieringsform som gäller för taxefinansierade investeringar. Årets slutsaldo på likvida medel visar på en minskning av likvida medel med -7,1 mnkr.

Pensionskostnader

Pensionskostnaderna inklusive löneskatt beräknas uppgå till 83 mnkr år 2013. Kostnaden består av den del som betalas ut till de anställda för individuell förvaltning på 41 mnkr, skuldförändring och finansiell kostnad 3 mnkr och utbetalningar till nuvarande pensionärer med 39 mnkr. Utanför dessa resultatpåverkande poster ligger pensionsåtaganden som klassas som ansvarsförbindelse. Denna post beräknas minska med 7 mnkr mellan 2012 och 2013.

Framtiden

I årets budgetarbete har vi inte haft någon större nedgång i skatteunderlaget däremot kunde vi under hösten konstatera en minskning i befolkningstalet. Mellan mättidpunkterna 1 november 2011 till 1 november 2012 minskade befolkningen med 32 personer. Befolkningstalet vid årsskiftena 2011/2012 mot 2012/2013 visade dock på respektive 25 586 och 25 645 det vill säga en ökning med 59 personer. Under våren 2013 har befolkningstalet ökat marginellt.

Investeringsbudget

En 3-års budget för investeringar, 2012-2014, fastställdes vid budgetbeslutet 2011-11-30. För budgetåret 2013 är fördelning mellan skattefinansierade investeringar och taxefinansierade investeringar (inom VA- och avfallsverksamheten) som följer. 71 990 tkr skatt och 119 450 tkr taxa. En stor satsning påbörjades 2012 inom VA:s verksamhet och fortsätter under 2013. Det är ett projekt avseende vattenförsörjning för Grängesberg (Spendrups och reservvatten för tätorten).

Resultat 2 är budgeterat till 0,3%. Resultatmarginalerna är liksom föregående budgetår mycket små. En stark budgetdisciplin krävs alltid men med knappa marginaler än mer under budgetåret 2013. Även under tider av kärvt ekonomiskt läge är det viktigt att erbjuda god kommunal service och optimalt utnyttja de befintliga resurser som finns. Det finns också en god expansion inom kommunens största privata arbetsgivare ABB och flera gruvprospekterare har planer på att inom en 3-5 årsperiod återstarta flera av kommunens nedlagda gruvor.

Resultatbudget

Resultatbudget totalt för kommunen visar på ett resultat på 3,0 mnkr. Den taxefinansierade verksamheten inom avfall balanserar sina intäkter och kostnader medan vatten och avlopp budgeterar ett underskott med -1,3 mnkr. Finansnettot är +6 mnkr och består av finansiella intäkter 19 mnkr, i huvudsak utdelning från VB-gruppen och borgensavgift LudvikaHem samt finansiella kostnader 13 mnkr, räntekostnader lån och ränta på pensionsskuld.

En beredskap för exploatering med expansion och konkreta projekt har startat och planeringen fortsätter även för kommande år. Med den knappa resultatmarginal som nu föreligger för 2013 men också för påföljande år ställs än högre krav på att hantera verksamheternas kostnader. Prioritering både inom och mellan verksamheter måste ske. Koncernnytta inom såväl drift som investering måste ge-

Avskrivningarna år 2013 har budgeterats till 63,7 mnkr. Avsättningen för pensionsutbetalningar, semesterskuldsförändringar och andra centrala kostnader som inte ingår i verksamheternas driftbudget är beräknad till 38 mnkr.

5

nomsyra den kommunala verksamhetspaletten. Under den organisationsförändring som nu pågått under några år och som fortsätter, finns goda möjligheter att ytterligare genomlysa verksamheter, effektivisera och riva ner ”stuprör”. Konjunkturen har sviktat under året och viktiga exportmarknader i Europa och USA har med vikande efterfrågan smittat av sig negativt på den svenska ekonomin. Dessa omvärldsfaktorer är svåra att sia om och ytterligare nedgångar i den globala ekonomin kan snabbt påverka den svenska ekonomin och därmed även viktiga faktorer för skatteintäkterna som löneutveckling och arbetslöshetstal. För kommunsektorn fortsätter därför ytterligare några år av osäkerhet. Mycket talar för att det tar flera år innan vi har en ekonomi i jämvikt och en mer normal situation för kommunens sociala välfärdssystem.

Rune Wikström Ekonomichef

6

Organisationsplan Valberedning Revisorer

Kommunfullmäktige

Tillfälliga beredningar

Kommunstyrelse

Kultur- och fritidsnämnd

Kommunchef Stöd- och styrningsförvaltning

Kultur- och fritidsförvaltning

Myndighetsnämnd miljö och bygg

Krisledningsnämnd Stöd- och styrningsförvaltning

Samhällsbyggnadsförvaltning

Samhällsbyggnadsnämnd

Valnämnd Stöd- och styrningsförvaltning

Samhällsbyggnadsförvaltning

Överförmyndarnämnd

Räddningsnämnden Västerbergslagen

Överförmyndare i samverkan

Räddningstjänst

Västerbergslagens kulturskolenämnd

Social- och utbildningsnämnd

Social- och utbildningsförvaltning

Social- och utbildningsförvaltning

Gemensam nämnd

Vård- och omsorgsnämnd

Stöd- och styrningsförvaltning

Vård- och omsorgsförvaltning

Grängesbergs Gruvor AB

Kommunalförbundet Västerbergslagens utbildningscentrum

för upphandlingssamverkan

LudvikaHem AB

7

Budgeten i siffror

8

Resultat och finansieringsbudget, noter Resultatbudget Total

Belopp i tkr

2013

2012

Verksamhetens intäkter (not 1)

276 118

602 351

Verksamhetens kostnader (not 2)

-1 522 768

-1 799 216

Avskrivningar Pensionskostnader mm (not 3) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

- 63 700 - 38 000 -1 348 350

- 60 180 - 45 500 -1 302 545

Skatteintäkter (not 4)

1 345 447

1 299 508

Finansiella intäkter (not 5)

19 000

17 300

Finansiella kostnader (not 6)

-13 000

-13 000

3 097

1 263

Extraordinära intäkter

0

0

Extraordinära kostnader

0

-1 000

3 097

263

0

0

3 097

263

RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO

ÅRETS BUDGETERADE RESULTAT Infrastrukturell åtgärd JUSTERAT RESULTAT

9

Finansieringsbudget 2013

2012

2 000

2 000

Långfristig upplåning (not 7)

195 000

110 586

SUMMA TILLFÖRDA MEDEL

263 797

173 029

Nettoinvesteringar

236 990

155 386

8 000

7 000

30 000

0

SUMMA ANVÄNDA MEDEL

274 990

162 386

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

-11 193

10 643

Internt tillförda medel

66 797

Avyttrade materiella tillgångar

Amorteringar Pensionsinlösen

10

60 443

Noter till resultatbudget (Tkr) NOT 1

2013

2012

VERKSAMHETENS INTÄKTER

Enligt driftbudgetens intäkter Kommunens interna hyreskostnader faktureras från externt fastighetsbolag (GGAB) fr o m 2013 NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER

276 118

602 351

-1 599 768 77 000 -1 522 768

-1 884 416 85 200 -1 799 216

-38 000

-45 500

Eget skatteunderlag

1 077 659

1 019 263

Slutavräkning 2012 Slutavräkning 2013

0 -10 752

0 4 806

Strukturbidrag

14 618

14 675

186 496 15 872 11 783

175 814 23 156 12 937

6 026

6 116

127

-848

43 618

43 589

0

0

1 345 447

1 299 508

17 700

16 000

1 300

1 300

-13 000

-13 000

111 950

93 686

7 500

16 900

119 450

110 586

Enligt driftbudgetens kostnader Kalkylerad kapitalkostnad Driftbudgetens kostnader NOT 3 PENSIONSKOSTNADER, FÖRÄNDR. PERSONALSKULDER MM Enligt beräkning från KPA och beräknad förändring av personalskulder NOT 4 SKATTEINTÄKTER

Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag Maxtaxa barnomsorgen LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Avrundning NOT 5

FINANSIELLA INTÄKTER

Aktieutdelning VB Energi gruppen Borgensavgift LudvikaHem NOT 6

FINANSIELLA KOSTNADER

Externa kostnadsräntor NOT 7

LÅNGFRISTIG UPPLÅNING

VA-verksamhet Avfallsverksamhet

11

Resultat och finansieringsbudget, år 2013–2015 Resultat och finansieringsbudget år 2013 - 2015 (mnkr) inkl Taxeverksamhet

Befolkn 1/11 25700 25600 25700 Resultatbudget Budget Ramar Förslag 2012 år 2013 år 2013 Driftbudget -1282,0 -1312,0 -1323,7 Interna Kapitalkostnader 85,2 85,2 77,0 Nettokostnader -1196,8 -1226,8 -1246,7 Max ökn Nettokostn (mot budget) 29,4 30,0 49,9 Avskrivningar -60,2 -61,5 -63,7 Pensionskostnad -45,5 -38,0 -38,0 Resultat 1 -1302,5 -1326,3 -1348,4 Skatteintäkter 1299,5 1334,0 1345,4 Finansnetto 4,3 5,0 6,0 Resultat 2 1,3 12,7 3,0 (Resultat 2 exkl. taxefinans) 3,6 12,7 4,3 Resultat 2 exkl taxefin/Skatteintäkter MÅL 0,3% 1,0% 0,3% E.o poster -1,0 0,0 0,0 Resultat 3 0,3 12,7 3,0 (Resultat 3 exl taxefinans) 2,6 12,7 4,3

Finansieringsbudget Justerat resultat 2 60,4 74,2 66,7 Försäljning anläggningar 2,0 2,0 2,0 Ökning skulder 110,6 119,5 119,5 Tillförda medel 173,0 195,7 188,2 Investeringar 155,4 187,0 187,3 Amorteringar 7,0 8,0 8,0 Använda medel 162,4 195,0 195,3 Förändring av likvida medel 10,6 0,7 -7,1

12

Målsättning ramar 25800 25900 PLAN PLAN år 2014 år 2015 -1346,8 77,0

-1391,3 77,0

-1269,8 43,0

-1314,3 44,5

-64,3 -40,0 -1374,1

-64,0 -42,0 -1420,3

1386,7 6,0

1441,8 6,0

18,6 19,9 1,4%

27,5 28,8 2,0%

0,0

0,0

18,6 19,9

27,5 28,8

82,9 2,0 16,8

91,5 2,0 20,0

101,7

113,5

43,9 8,0

60,0 8,0

51,9

68,0

49,8

45,5

Totalsammanställning av driftbudget Totalsammanställning av driftbudget 2013 (Tkr) Enhet Revision Kommunstyrelse VBU Social och utbildning Kulturskolan Vård- och omsorg Samhällsbyggn.nämnd Räddningsnämnden Kultur- och fritid Kollektivtrafik Fast.vht avgår till GGAB Besp. Organ.förändr. Ludvika kommun

Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Nettokostnad Nettokostnad Budget 2012 2013 2013 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 1 200 0 1 200 1 200 1 200 1 200 83 336 46 513 134 550 0 451 682 31 596 6 559 3 979 438 601 139 200 66 790 134 042 26 050 12 453 57 093 45 554 13 119 2 745

1 281 725 413 337

163 156 136 500 489 996 11 479 598 858 200 391 38 953 103 854

116 643 136 500 458 400 7 500 459 658 66 350 26 500 58 300

116 643 136 500 458 400 7 500 459 658 66 350 26 500 58 300

116 643 136 500 458 400 7 500 459 658 66 350 26 500 58 300

1 331 051

1 331 051

-4 401 -3 000 1 323 650

1 744 387

* från 2013 ingår kollektivtrafikanslaget i kommunstyrelsens budget

Kostnads- och intäktsslag Enhet Budget 2012 Kostnads/int-förändring Verksamhetsförändring Besparing Integration-etabl. center * Budget 2013

PersonalKapitalInternhyres- Övriga Intäkter Summa kostnad kostnad kostnad kostnader 899 889 35 162 131 200 601 329 385 414 1 282 166 34 879 -1 067 2 753 5 489 6 333 35 428 13 140

73

183

14 881

14 322

13 955

0

0

0

-3 000

0

-3 000 -4 899

947 908

34 168

134 136

618 699

406 069

1 323 650

* Budgeterat underskott som täcks av tidigare års överskott

13

Tillsvidareanställda årsarbetare och personalkostnad Budget 2012 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal årsPersonalAntal årsPersonalAntal årsAntal årsarbetare kostnad arbetare kostnad arbetare arbetare Revision Kommunstyrelse VBU Social och utbildning Kulturskolan Vård- och omsorg Samhällsbyggn. nämnd Räddningsnämnden Kultur- och fritid Ludvika kommun

0,00 69,80 0,00 753,45

170 48 258 0 320 994

0,00 106,70 0,00 745,20

170 52 517 0 332 192

0,00 106,70 0,00 745,20

0,00 109,70 0,00 745,20

22,40 872,88 153,75

10 119 383 895 71 812

22,28 847,72 140,25

10 400 412 885 67 789

22,28 847,72 143,50

22,28 847,72 143,50

44,00

30 386

43,00

30 682

43,00

43,00

84,05 2 000,33

34 255 899 889

82,05 1 987,20

41 273 947 908

82,05 1 990,45

82,05 1 993,45

14

Driftbudget Driftbudgetförslag år 2013 Skattefinansierad vht (mnkr) Driftbudget (Tkr) Revision Enhet

Nettokostnad Intäkt Budget 2012 2013 1 200

100 Revision Revision

1 200

Kostnad Nettokostnad Nettokostnad Nettokostnad 2013 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 1200 1200 0

1 200

1 200

1 200

1200

Ram

1200

Avvikelse från ram

0

Kostnads- och intäktsslag Enhet

Personalkostnad

Budget 2012

Kapitalkostnad

Internhyreskostnad

Övriga Intäkter kostnader 1030

170

Summa 0

1200

Kostnads/intförändring

0

Verksamhetsförändring

0

Besparing

0

Budget 2013

170

0

0

1030

0

1200

Årsarbetare och personalkostnad

Revision Revision

Budget 2012 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal PersonalAntal PersonalAntal Antal årsarbetare kostnad årsarbetare kostnad årsarbetare årsarbetare 0,00 170 0,00 170 0,00 0,00 0,00

170

0,00

15

170

0,00

0,00

Driftbudget (Tkr) Kommunstyrelsen inkl VBU Verksamhet

Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Nettokostnad Nettokostnad Budget 2012 2013 2013 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 14 938 100 12 690 12 590 12 590 12 590

Kommunstab Förv.chef Stöd o Styrn.

734

0

753

753

753

753

Kanslienheten

16 096

5 503

53 660

48 157

48 157

48 157

IT-enheten

11 309 18 878

30 154

11 276

11 276

11 276

Kommunstyrelse övr

10 613

13 941

13 941

13 941

13 941

0 136 500

136 500

136 500

136 500

VBU

0

134 550

Ekonomienheten

7 080

2 202

7 940

5 738

5 738

5 738

Personalenheten

15 993

2 197

18 403

16 206

16 206

16 206

6 573

7 233

15 215

7 982

7 982

7 982

0 10 400

10 400

0

0

0

217 886 46 513 299 656

253 143

253 143

253 143

Förslag

253 143

Avvikelse

Justerad ram

234 317

-18 826

Arbetsmarknadsenhet Upphandlingscenter inkl VBU

Kostnads- och intäktsslag 2013 Kommunstyrelsen inkl VBU Enhet Budget 2012

PersonalKapitalInternhyresÖvriga Intäkter Summa kostnad kostnad kostnad kostnader 48 258 2 767 6 234 191 028 30 401 217 886

Kostnads/intförändring

-473

-352

-130

7 552

5 412

1 185

Verksamhetsförändring

4 732

73

183

39 784

10 700

34 072

0

0

0

0

0

0

52 517

2 488

6 287

238 364

46 513

253 143

Besparing Budget 2013

Tillsvidareanställda årsarbetare per den 31/12 och personalkostnad (VBU ingår inte) Budget 2012 Antal årsarbetare Kommunstab

Budget 2012 Personalkostnad 4,00 3 396

Budget Budget 2013 2013 PersonalAntal kostnad årsarbetare 4,00 3 800

Budget 2014 Antal årsarbetare 4,00

Budget 2015 Antal årsarbetare 4,00

Förv.chef Stöd o Styrn. Kanslienheten

0,75

700

0,75

719

0,75

0,75

15,05

12 297

15,30

8 371

15,30

15,30

IT-enheten

21,00

9 644

20,25

9 565

20,25

20,25

Ekonomienheten

11,00

6 441

12,00

6 045

12,00

15,00

Personalenheten

15,00

14 835

23,40

11 472

23,40

23,40

3,00

945

18,00

4 977

18,00

18,00

0,00

0

13,00

7 568

13,00

13,00

69,80

48 258

106,70

52 517

106,70

109,70

Arbetsmarknadsenhet Upphandlingscenter Kommunstyrelse

16

Investeringar (Tkr) Verksamhet

Kommunstab

Budget 2012 Budget 2012 Budget Budget Anslag Upparb. 2013 2014 ’juni 2012 600 0

Budget 2015

0

0

0

0

0

4 050

3 550

0

100

100

0

0

Ekonomienheten

0

0

0

0

Personalenheten

0

0

0

0

4 150

3 550

0

Förv.chef Stöd o Styrn. Kanslienheten IT-enheten Kommunstyrelse övr

0 5 050

2 362

Arbetsmarknadsenhet Kommunstyrelsen

5 750

2 362

17

Driftbudget (Tkr) Social- och utbildningsnämnden Enhet

Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Nettokostnad Nettokostnad Budget 2012 2013 2013 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 43 648 680 45 602 44 922 44 922 44 922

Administration Kostorganisation

26 600

850

25 440

24 590

24 590

24 590

Resursgrupp

10 005

250

10 309

10 059

10 059

10 059

Barnomsorg

102 457 12 422 118 105

105 683

105 683

105 683

Grundskola

177 360 10 836 188 722

177 886

177 886

177 886

Särskola

8 200

5 400

13 900

8 500

8 500

8 500

882

0

900

900

900

900

82 000 11 740

97 080

85 340

85 340

85 340

520

520

520

520

451 682 42 178 500 578

458 400

458 400

458 400

Fritidsverksamhet IFO-verksamhet Budget & skuldrådgivare

530

Social o Utbildning

0

Ram år 2013

458 400

Justerad ram

458 400

Avvikelse

0

Kostnads- och intäktsslag Nettokostnader PersonalKapitalInternhyresÖvriga Intäkter Summa Enhet kostnad kostnad kostnad kostnader Budget 2012 320 994 991 51 071 115 049 36 423 451 682 Kostnads/intförändring

13 287

1 050

3 230

-5 094

5 755

6 718

Verksamhetsförändring

0

0

0

0

0

0

Besparing

0

0

0

0

0

0

334 281

2 041

54 301

109 955

42 178

458 400

Budget 2013

Årsarbetare- och personalkostnad Utgångsläge Antal årsarbetare Administration

Utgångsläge Personalkostnad 53,55 34 790

Kostorganisation

40,80

15 826

37,80

15 325

37,80

37,80

Resursgrupp

21,50

9 133

21,70

9 483

21,70

21,70

Barnomsorg

265,80

95 975

265,30

95 405

265,30

265,30

Grundskola

290,00

113 098

286,10

121 526

286,10

286,10

34,80

12 417

34,80

12 684

34,80

34,80

0,00

402

0,00

399

0,00

0,00

46,00

38 868

45,00

40 596

45,00

45,00

1,00

485

1,00

483

1,00

1,00

753,45

320 994

745,20

334 281

745,20

745,20

Särskola Fritidsverksamhet IFO-verksamhet Budget & skuldrådgivare Social- och utbildning

Budget Budget 2013 2013 PersonalAntal kostnad årsarbetare 53,50 38 380

18

Budget 2014 Antal årsarbetare 53,50

Budget 2015 Antal årsarbetare 53,50

Västerbergslagens kulturskola Enhet Kulturskolan

Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Nettokostnad Nettokostnad Budget 2012 2013 2013 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 6 559 3 979 11 479 7 500 7 500 7 500

Kulturskolan

6 559

3 979

11 479

Ram år 2013

7 500 7200

7 500

7 500

Justerad ram

7 188

Avvikelse

-312

Kostnads- och intäktsslag Nettokostnader PersonalKapitalInternhyresÖvriga Intäkter Summa Enhet kostnad kostnad kostnad kostnader Budget 2012 10 119 76 419 512 4 226 6 900 Kostnads/intförändring

281

-12

0

84

-247

600

Verksamhetsförändring

0

0

0

0

0

0

Besparing

0

0

0

0

0

0

10 400

64

419

596

3 979

7 500

Budget 2013

Årsarbetare- och personalkostnad Utgångsläge Antal årsarbetare Kulturskolan

Utgångsläge Personalkostnad 22,40 10 119

Musikskolan

22,40

Budget Budget 2013 2013 PersonalAntal kostnad årsarbetare 22,28 10 400

10 119

22,28

19

10 400

Budget 2014 Antal årsarbetare 22,28

Budget 2015 Antal årsarbetare 22,28

22,28

22,28

Driftbudget (Tkr) Vård- och omsorgsnämnden Enhet Gem administration

Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Nettokostnad Nettokostnad Budget 2012 2013 2013 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 15 722 57 020 70 211 13 191 13 191 13 191

Särskilda boendeformer

242 039

25 358 280 567

255 209

255 209

255 209

Hemtj/Övr öppen/service Vård- och omsorgsnämnden

180 840

56 822 248 080

191 258

191 258

191 258

438 601 139 200 598 858

459 658

459 658

459 658

Justerad ram

459 658

Avvikelse

0

Ram år 2013

455000

Avvikelse från ram

Kostnads- och intäktsslag Enhet Budget 2012

PersonalKapitalInternhyresÖvriga Intäkter Summa kostnad kostnad kostnad kostnader 383 895 1 140 37 652 138 480 122 566 438 601

Kostnads/intförändring

21 438

83

2 999

1 632

13 262

12 890

Verksamhetsförändring

7 552

0

0

3 987

3 372

8 167

0

0

0

0

0

0

412 885

1 223

40 651

144 099

139 200

459 658

Besparing Budget 2013

Årsarbetare- och personalkostnad Utgångsläge Antal årsarbetare Gem administration

Utgångsläge Personalkostnad 63,65 53 179

Budget Budget 2013 2013 PersonalAntal kostnad årsarbetare 64,65 65 372

Budget 2014 Antal årsarbetare 64,65

Budget 2015 Antal årsarbetare 64,65

Särskilda boendeformer

427,77

175 301

419,83

179 872

419,83

419,83

Hemtj/Övr öppen/service Vård- och omsorgsnämnden

381,46

155 415

363,24

167 641

363,24

363,24

872,88

383 895

847,72

412 885

847,72

847,72

20

Driftbudget (Tkr) Samhällsbyggnadsnämnden Enhet

Nettokostnad Intäkt Budget 2012 2013 604

Samhällsbyggnadsnämnd Administration Gatu- och parkförvaltning Vatten o avlopp Avfallshantering Övrig verksamhet Friluftsanläggningar Intern service/GataPark Miljö- och byggenheten Planeringsenheten Samhällsbyggnadsnämnden

Kostnad Nettokostnad Nettokostnad Nettokostnad 2013 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 0 733 733 733 733

0

3 170

4 479

1 309

1 309

1 309

30 615

1 465

32 235

30 770

30 770

30 770

52 642 53 892 29 892 29 892 2 089 11 530 0 1 926 33 792 34 657 6 475 15 634 4 517 15 413 134 042 200 391

1 250 0 9 442 1 926 865 9 159 10 896 66 350

1 250 0 9 442 1 926 865 9 159 10 896 66 350

1 250 0 9 442 1 926 865 9 159 10 896 66 350

2 265 0 9 158 1 851 827 13 100 8 370 66 790

Ram år 2013

66484

Avvikelse från ram

Justerad ram

64 881

Avvikelse

-1 469

Kostnads- och intäktsslag Enhet Budget 2012

PersonalKapitalInternhyresÖvriga Intäkter Summa kostnad kostnad kostnad kostnader 71 812 27 266 3 385 107 076 142 649 66 890

Kostnads/intförändring

-4 023

-1 744

-168

-3 212

-8 607

-540

Verksamhetsförändring

0

0

0

0

0

0

Besparing

0

0

0

0

0

0

67 789

25 522

3 217

103 864

134 042

66 350

Budget 2013 Antal årsarbetare 0,00

Budget 2013 Personalkostnad 419

Budget 2014 Antal årsarbetare 0,00

Budget 2015 Antal årsarbetare 0,00

Budget 2013

Årsarbetare- och personalkostnad Utgångsläge Antal årsarbetare Samhällsbyggnadsnämnd Administration

Utgångsläge Personalkostnad 0,00 390

18,50

8 354

6,00

2 591

7,00

7,00

2,00

754

2,00

778

2,00

2,00

Vatten o avlopp

23,50

10 930

23,50

11 311

25,50

25,50

Avfallshantering

20,75

10 189

20,75

10 094

21,00

21,00

Övrig verksamhet

2,00

481

3,00

710

3,00

3,00

Friluftsanläggning

0,00

0

0,00

0

0,00

0,00

Intern service/GataPark

48,00

21 116

48,00

22 285

48,00

48,00

Miljö- och byggenheten

24,00

12 280

15,00

8 616

15,00

15,00

Planeringsenheten

15,00

7 318

22,00

10 985

22,00

22,00

153,75

71 812

140,25

67 789

143,50

143,50

Gatu- och parkförvaltning

Samhällsbyggnadsnämnden

21

Samhällsbyggnadsnämnden, anslagsfinansierad del Enhet Samhällsbyggnadsnämnd Administration Gatu- och parkförvaltning Övrig verksamhet Friluftsanläggningar Miljö- och byggenheten Planeringsenheten Anslagsfinansierad verksamhet

Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Nettokostnad Nettokostnad Budget 2012 2013 2013 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 604 0 733 733 733 733 0

3 170

4 479

1 309

1 309

1 309

30 615

1 465

32 235

30 770

30 770

30 770

9 158 1 851 13 100 8 370

2 089 0 6 475 4 517

11 530 1 926 15 634 15 413

9 442 1 926 9 159 10 896

9 442 1 926 9 159 10 896

9 442 1 926 9 159 10 896

17 716 81 950 Ram år 2013

64 235 66484

63 698

Avvikelse från ram

64 235 Justerad ram

64 235 64 881

Avvikelse

646

Kostnads- och intäktsslag, anslagsfinansierad del Enhet Budget 2012

PersonalKapitalInternhyresÖvriga Intäkter Summa kostnad kostnad kostnad kostnader 29 577 14 170 1 583 44 634 26 166 63 798

Kostnads/intförändring

-5 478

-1 563

-168

-804

-8 450

437

Verksamhetsförändring

0

0

0

0

0

0

Besparing

0

0

0

0

0

0

24 099

12 607

1 415

43 830

17 716

64 235

Budget 2013

Årsarbetare och personalkostnad, anslagsfinansierad del Utgångsläge Antal årsarbetare Samhällsbyggnadsnämnd Administration

Utgångsläge Personalkostnad 0,00 390

Budget Budget 2013 2013 PersonalAntal kostnad årsarbetare 0,00 419

Budget 2014 Antal årsarbetare 0,00

Budget 2015 Antal årsarbetare 0,00

18,50

8 354

6,00

2 591

7,00

7,00

Gatu- och parkförvaltning Övrig verksamhet

2,00

754

2,00

778

2,00

2,00

2,00

481

3,00

710

3,00

3,00

Friluftsanläggning

0,00

0

0,00

0

0,00

0,00

Miljö- och byggenheten

24,00

12 280

15,00

8 616,00

15,00

15,00

Planeringsenheten

15,00

7 318

22,00

10 985,00

22,00

22,00

61,50

29 577

48,00

24 099

49,00

49,00

Anslagsfinansierad verksamhet

22

Samhällsbyggnadsnämnden, resultatenheter Enhet

Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Nettokostnad Nettokostnad Budget 2012 2013 2013 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 2 265 52 642 53 892 1 250 1 250 1 250

Vatten o avlopp Avfallshantering Intern service/GataPark Resultatenheter

0

29 892

29 892

0

0

0

827

33 792

34 657

865

865

865

116 326 118 441

2 115

2 115

2 115

3 092

Kostnads- och intäktsslag, resultatenheter Enhet Budget 2012

PersonalKapitalInternhyresÖvriga Intäkter Summa kostnad kostnad kostnad kostnader 42 235 13 096 1 802 62 442 116 483 3 092

Kostnads/intförändring

1 455

-181

0

-2 408

-157

-977

Verksamhetsförändring

0

0

0

0

0

0

Besparing

0

0

0

0

0

0

43 690

12 915

1 802

60 034

116 326

2 115

Budget 2013

Årsarbetare och personalkostnad, resultatenheter Utgångsläge Antal årsarbetare Vatten o avlopp

Utgångsläge Personalkostnad 23,50 10 930

Budget Budget 2013 2013 PersonalAntal kostnad årsarbetare 23,50 11 311

Avfallshantering

20,75

10 189

20,75

10 094

21,00

21,00

Intern service/GataPark

48,00

21 116

48,00

22 285

48,00

48,00

Resultatenheter

92,25

42 235

92,25

43 690

94,50

94,50

23

Budget 2014 Antal årsarbetare 25,50

Budget 2015 Antal årsarbetare 25,50

Driftbudget (Tkr) Räddningsnämnden Enhet 880 Räddningsnämnd

Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Nettokostnad Nettokostnad Budget 2012 2013 2013 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 110 0 110 110 110 110

882 Räddningstjänst

24 062

6 802

31 314

24 512

24 512

24 512

883 Fastigheter Ludvika 885 Sotningsväsen Räddningsnämnden

1 878 0 26 050

48 5 603 12 453

1 926 5 603 38 953

1 878 0 26 500

1 878 0 26 500

1 878 0 26 500

Ram år 2013

26900

Justerad ram

26 500

Avvikelse

0

Kostnads- och intäktsslag Enhet Budget 2012

PersonalKapitalInternhyresÖvriga Intäkter Summa kostnad kostnad kostnad kostnader 30 386 1 753 2 218 4 018 12 325 26 050

Kostnads/intförändring

296

-400

0

682

128

450

Verksamhetsförändring

0

0

0

0

0

0

Besparing

0

0

0

0

0

0

30 682

1 353

2 218

4 700

12 453

26 500

Budget 2013

Årsarbetare- och personalkostnad Utgångsläge Antal årsarbetare Heltid, Räddningstjänst Sotningsväsende

Utgångsläge Personalkostnad 35,00 19 037

Budget Budget 2013 2013 PersonalAntal kostnad årsarbetare 35,00 19 549

Budget 2014 Antal årsarbetare 35,00

Budget 2015 Antal årsarbetare 35,00

9,00

4 101

8,00

3 697

8,00

8,00

0,00

7 248

0,00

7 436

35,00

0,00

44,00

30 386

43,00

30 682

43,00

43,00

Deltid Arvodesanställda Summa

24

Driftbudget (Tkr) Kultur och fritidsnämnden Enhet Kansli

Nettokostnad Intäkt Budget 2012 2013 2 830

Kostnad Nettokostnad Nettokostnad Nettokostnad 2013 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 0 2 623 2 623 2 623 2 623

Enheten för kultur

23 818

906

25 512

24 606

24 606

24 606

Enheten för fritid Integrations-o etableringsc. finansiering av överskott Kultur o fritid

30 445 4 271

6 459 33 967

37 530 37 888

31 071 3 921

31 071 0

31 071 0

-3921

-3 921

99 632

58 300

58 300

58 300

-4 271 57 093

41 332

Ram år 2013

58 200

Justerad ram

0

Avvikelse

Avvikelse från ram

58 300

Kostnads- och intäktsslag PersonalKapitalInternhyresÖvriga Intäkter Summa Nettokostnader kostnad kostnad kostnad kostnader Budget 2012 34 255 1 169 30 221 32 543 36 824 61 364 Kostnads/intförändring

2 085

41

-1 314

-7 320

-7 365

857

Verksamhetsförändring

0

0

0

0

0

0

Besparing

0

0

0

0

0

0

Integrations-o etableringsc. Budget 2013

-3 921 36 340

1 210

28 907

25 223

29 459

58 300

Årsarbetare- och personalkostnad Utgångsläge Antal årsarbetare Kansli

Utgångsläge Personalkostnad 2,00 1 580

Budget Budget 2013 2013 PersonalAntal kostnad årsarbetare 2,00 1 621

Budget 2014 Antal årsarbetare 2,00

Budget 2015 Antal årsarbetare 2,00

Enheten för kultur

23,30

9 552

23,30

10 256

23,30

23,30

Enheten för fritid

27,75

10 850

25,75

11 162

25,75

25,75

Integrations-o etableringsc. Kultur o fritid

31,00

12 273

31,00

13 301

31,00

31,00

84,05

34 255

82,05

36 340

82,05

82,05

25

Investeringar per nämnd / projekt Budget 2013 i tkr Beslutad vid Kf:s budgetmöte 2012-11-28

Samhällsbyggnadsnämnden Beslut SUMMA Samhällsbyggnadsförvaltning

40 800

Fastigheter VBU Renovering/ombyggnad musiksal Högbergsskolan

600 Summa

600

Fastigheter Social och Utbildning Utemiljö Lorensberga skola Mindre åtgärder:ex. staket, förråd, skärmtak och mindre inre/yttre åtgärder på skolor/förskolor Anpassning av kök skolor/förskolor för bättre livsmedelshantering Generellt

4000 800

400

Summa

1000 6 200

Summa

15000 400 15 400

Fastigheter Vård och omsorg Ny gruppbostad, LSS 5 lägenheter Ospecificerade medel

Fastigheter Kultur- och fritid Hillängen sportcenter Nytt toppskikt på löparbanan Hillängen sportcenter Konstgräsplan Räfsnäs ridhus

1100 10000 3000 14 100

Summa

26

Fastigheter Samhällsbyggnad Ny sophantering, fortsättning installation Mollok Fortsatt ombyggnad hissar Utbyte/komplettering fettavskiljare Projekteringsmedel för kommande projekt Besiktningsanmärkningar brandskydd Fortsatt utbyte lekutrustning Ospecificerade investeringar

300 2000 250 200 400 350 1000 4 500

Summa

Samhällsbyggnadsnämnden Parker och Planteringar Lekparker enligt åtgärdsplan Ospecificerade investeringar

1600 500 2 100

Offentlig belysning Upprustning gamla anläggningar samt energibesparande armaturbyten

1500

Summa

1500

Gator och Vägar Trafiksäkerhetshöjande åtgärder / tillgänglighet Standardförbättring vägar Grängesberg Standardförbättring vägar Ludvika Vägar Bysjöstrand Grangärde Gc-väg och tunnel Harnäs Fredsgatan-Eriksgatan ombyggnad korsning Bro Centrum - Väsmanstrand Gc-väg Sunnansjö-Saxdalen

500 1500 1500 3000 1000 1000 8500 200 17 200

Summa

27

Vatten och avlopp (Finansieras via taxor) VA-ledningar, sanering och nya anslutningar VA-ledningar, sanering och nya anslutningar Grängesberg VA-ledningar,VA-försörjning Grängesberg Ludvika kommuns del VA-ledningar,VA-försörjning Grängesberg Spendrups del VA-ledningar, Torpudden VA-ledningar,Nyhammar-Sunnansjö Produktion vatten Östansbo Vattenverk utbyggnad Spendrups del Distribution vatten tryckstegringar och reservoarer Avledning avlopp pumpstationer Produktion avloppsrening Gonäs ARV

2000 2000 12857 77143 1200 5500 7500 500 750 2500 Summa

111 950

Avfallshanteringen (Finansieras via taxor) Passersystem ÅVC Byte ventilation och värmemedium homogeniseringsanläggningen Återvinningscentral Björnhyttan etapp 2

500 2000 5000 Summa

7 500

Fritids- och idrottsanläggning Div. standardförbättrande åtgärder

500 500

Övrigt Ny julbelysning Renovering och sanering av brandposter

100 200 Summa

300

28

Samhällsbyggnadsnämndens sammanställning Fastighetsförvaltning Gator och vägar Parker och planteringar Offentlig belysning Fritids- och idrottsanläggning Övrigt Summa skattefinansierat

40 800 17 200 2 100 1 500 500 300 62 400

Vatten och avlopp Avfallshanteringen Summa taxefinansierat

111 950 7 500 119 450

Summa Samhällsbyggnadsnämnden totalt

181 850

Kommunstyrelsen

5 800

Räddningsnämnden

1 100

Kultur och Fritid

90

Social och Utbildning

1000

Vård och Omsorg

1500

Västerbergslagens kulturskolenämnd

100

29

Investeringar Totalt Budget 2013

Beslut

Samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen Räddningsnämnden Kultur och Fritid Social och Utbildning Vård och Omsorg Västerbergslagens kulturskolenämnd

181 850 5 800 1 100 90 1 000 1 500 100 Summa

191 440 -119 450 71 990

Avgår taxefinansierat Summa skattefinansierade investeringar

30

Verksamhetsbeskrivning per nämnd

31

Kommunens revisorer Ordförande: Torbjörn Strandberg

Verksamhetsplan och förslag till budget För att revisorerna ska kunna leva upp till kommunfullmäktiges antagna revisionsreglemente, lagstiftning och god redovisningssed begär kommunens revisorer att kommunfullmäktige anslår 1 200 000 kr för verksamhetsåret 2013 (oförändrad budget).

Med revision menas den årliga granskningen av styrelsen och övriga nämnders verksamhet samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ. Utöver verksamheten granskas även räkenskaperna (redovisningen). Denna granskning utförs löpande av personer (revisorer) som är oberoende i förhållande till de ansvariga för den granskade verksamheten. Granskningen syftar till att möjliggöra för revisorerna att avge ett utlåtande varje år i en revisionsberättelse. Utlåtandet skall främst klargöra hur förvaltningen skötts och om ansvarsfrihet skall beviljas. En stor del av revisorernas insatser avser förvaltningsrevision, som bedrivs i projektform. Med förvaltningsrevision avses granskning om verksamheten bedrivs ändamålsenligt och på ett ekonomiskt sätt. Syftet är att klarlägga om verksamheten bedrivs enligt de politiska mål och intentioner som fastlagts samt att kvalitet och inriktning är den avsedda. Det andra granskningsområdet är redovisningsrevision. Förutom granskningen av redovisningen för året (delårsbokslut, bokslut samt årsredovisning) syftar denna granskning till att pröva om räkenskaperna är rättvisande samt om den kontroll som utövas inom styrelsen och nämnderna är tillräcklig. Det gäller alltså frågan om tillförlitlighet i räkenskaperna samt säkerhet i system och rutiner. Enligt lagstiftning skall revisorerna även bedöma om resultatet i kommunens delårsrapport och årsbokslut är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Bedömningen gäller både de finansiella målen och målen och riktlinjerna för verksamheten.

32

Kommunstyrelsen Ordförande: Maria Strömkvist Stöd- och styrningsförvaltningen Chef: Jan Lindström Kommunfullmäktige beslutade i november år 2011 att Ludvika kommuns verksamhetsstyrning ska grundas på en vision ”Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun”. Visionen sträcker sig mellan åren 2012-2020 och målen sträcker sig mellan 2012-2014. Det finns tre strategiska målområden för att infria visionen, vilka är; barn och unga; utbildning, arbete och näringsliv samt livsmiljö. Våra förutsättningar att infria visionen är personalen och ekonomin.

Verksamhetsplan

Målet för stöd- och styrningsförvaltningen är att effektivisera verksamheten för att frigöra medel till kärnverksamheterna inom de kommunala förvaltningarna samt kommunala bolag och kommunalförbund. Förvaltningen ansvarar för att organisera drift, underhåll och utveckling av kommungemensamma system, administrativa rutiner och serviceproduktion. Detta arbete ska präglas av centralisering, samordning och standardisering av bl.a. personal-, ekonomi-, administrativa- och IT-frågor vilket är nödvändigt för att hålla samman kommunens styrning och resursutnyttjande. Stöd och styrnings arbete riktas därför i första hand till kommunstyrelsen och kommunkoncernen. Inom stöd- och styrningsförvaltningen ansvarar IT för integration, konsolidering och centralisering av verksamhetssystem både i förvaltnings- och utvecklingsarbeten, detta för att anpassa alla verksamhetsområden till kommunens standardiserade datorplattform och IT-förvaltningsmodell. Förvaltningsmodellen differentierar tydligt ansvar och befogenheter mellan förvaltningarna/bolag och IT-enheten. Förvaltningen ansvarar för att budget, budgetuppföljning inklusive prognos, delårsbokslut samt årsbokslut presenteras enligt fastställda tidplaner. Ekonomiärenden av central såväl som förvaltningsspecifik natur handläggs med ekonomiresurser organisatoriskt placerade under ekonomichefen i enlighet med strukturen för den nya stöd- och styrningsförvaltningen. Förvaltningen ansvarar också för verksamheten KS övrigt. Den omfattar en bred palett med olika verksamhetsområden med bland annat medlemsbidrag till Västerbergslagens utbildningscentrum, bidrag till Högskolan och Samarkand, avgifter till Region Dalarna och SKL samt partistöd för att nämna några verksamheter.

den. Kansliet samordnar information/kommunikation, säkerhetsfrågor, vissa näringslivsfrågor och projekt, samhällsbetalda resor samt tillhandahåller biljettförsäljning via resecentrum. Enheten ger också juridisk rådgivning till kommunstyrelsens stab och övriga förvaltningar. Under år 2012 har enheten genomgått stora förändringar såtillvida att ansvarsområdet har utökats till att omfatta vissa näringslivsfrågor och projekt, biljettförsäljning via resecentrum och nu sedan halvårsskiftet även samordning av samhällsbetalda resor. Förvaltningens arbetsmarknadsenhet ansvarar för att skapa bättre förutsättningar för den som står utanför den reguljära arbetsmarknaden genom att bl.a. erbjuda praktikplatser, arbetsmarknadspolitiska anställningar eller studiemotiverande insatser. Åtgärderna som erbjuds anpassas efter varje individs behov och förutsättningar. Skyddat arbete hos offentligarbetsgivare – OSA riktar sig till personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Anställningen ska ges möjlighet till rehabilitering i jobbet. Vi ansvarar även för kommunens växthus samt feriearbeten för gymnasieskolans ungdomar. Förvaltningen ansvarar för beredning av personalpolitiska ärenden till kommunstyrelsen och biträder kommunledning och förvaltningar i arbetsrättsliga och personalstrategiska frågor. Enheten ansvarar även för lönehantering samt pensions- och personförsäkringsfrågor. Personalenheten ansvarar för att initiera, planera och följa upp kommunövergripande personalutbildningar, centralt arbetsmiljö-, rehabiliterings- och friskvårdsarbete samt kommunens förslagsverksamhet.

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

Förvaltningen ska inom alla sina enheter arbeta med en utökad målstyrning för att uppnå resultat. Alla medarbetare ska känna till de mål som finns inom respektive verksamhetsområde. En stor förändring som påverkar delar av verksamheten är att vi kommer att vidareutveckla befintliga processer och skapa nya processer för förvaltningen för att uppnå tydlighet i att stöd- och styrning arbetar och agerar som en förvaltning.

Förvaltningen samordnar ärenden till kommunstyrelsen, kommunfullmäktige, valnämnden och krisledningsnämn33

rådet KS övrigt har med de övriga satsningar som gjorts främst för Högskolan/Samarkand reducerats till 0 inför 2013.

Vi lever med ständiga och snabba förändringar av kravbilder både inifrån och från omgivningen. Detta medför att verksamheten ständigt måste anpassas och utvecklas för att uppnå de nya IT kraven. För att åstadkomma detta utvecklas och utnyttjas förvaltningsprocesserna, ITIL, och kommunens projektmodell ännu mera för att kunna leverera snabbare, bättre och kostnadseffektivare IT-tjänster. Dessutom ska kommunikationen och information till våra medarbetare och kommunmedborgare förbättras. Standardisering av rutiner och arbetssätt, förbättrade möjligheter till samordning inom kommunkoncernen och förändrings-/förbättringsprojekt med t.ex. elektronisk fakturering är processer som pågår och som kommer att fortsätta inom ramen för ”ekonomiuppdraget” inom stöd- och styrningsförvaltningen. Med den inköpsnämnd som kommer att påbörja sitt uppdrag i början av 2013 kommer ansvaret för inköpsverksamheten att flyttas från ekonomienheten. En stor förändring som kommer att påverka större delen av verksamheten är att kanslienheten har börjat kartlägga de förändringar som behöver vidtas för att kunna digitalisera hela ärende- och möteshanteringen. Målsättningen är att inledningsvis införa digital nämndsadministration. Arbetsmarknadsenheten har under våren 2012 blivit en egen enhet i förvaltningen för arbetsmarknadsåtgärder och har rekryterat en enhetschef. Under 2013 ska enheten ha integrerat kommunens alla arbetsmarknadsåtgärder från de andra förvaltningarna. Dessutom medverkar vi i Region Dalarnas EU-projektet Unga till arbete sedan februari 2010 och som förlängs till oktober 2013 då projektet avslutas.

Arbetsmarknadsenheten har utökat sin personal genom nyrekrytering av enhetschef som har gett konsekvensen att vi begär ett extra anslag om 664 000 kr. Nyrekrytering av kursledare till projektet Unga till arbete, bidraget från Region Dalarna för tjänsten minskar från 80 % till 48 % under 2013.

Uppföljning och utvärdering

Förvaltningens enheter arbetar med att utifrån de övergripande målen bryta ner sin verksamhet i specifika mål per enhet och vidare ner till individ nivå. Detta har resulterat i en arbetsplan för respektive enhet. Dessa ska revideras årligen och uppföljning sker per delårsbokslut samt vid årsbokslut. Syftet med detta är att varje medarbetare ska känna till och ta ansvar för att verksamheten bedrivs på ett effektivt och rättssäkert sätt. Förvaltningens personal, ekonomi och IT-enhet sammanställer utvärderingarna beskrivna i service kontrakt mot deras ”kunder” för att säkerställa uppnådd måluppfyllelse. Verksamheten inom arbetsmarknadsenheten följs upp bl.a. genom statistik från Arbetsförmedlingen. Utvärderingen av verksamheten sker kontinuerligt genom möten med deltagare, praktikplatser, berörda förvaltningar och myndigheter.

Arbetet med den kommunövergripande organisationsöversynen fortsätter. Utvecklingen mot en enhetlig förvaltning för stöd- och styrning av gemensamma frågor, där kommunens personal, ekonomi och IT-frågor är centraliserade ställer krav på effektivitet och tydlighet men kräver också ett ständigt pågående förbättringsarbete.

Konsekvenser av förändringarna

En gemensam organisation för personal, ekonomi, IT, arbetsmarknadsåtgärder och ”administration” kommer att leda till ökad tillgänglighet, effektivitet och högre kvalitet i våra leveranser. Nya tydligare processer kommer på sikt påskynda interna flöden med bättre leveransprecision i levererade tjänster. Förmågan att expandera och utvidga förvaltningens tjänsteutbud begränsas under 2013 då budgetmedlen inte har utökats och osäkerheten inom kollektivtrafikområden kvarstår. Gränsdragningsfrågor för bland annat direktupphandling, entreprenadupphandling och uppföljning av avtal behöver tydliggöras under hösten innan inköpsnämnden startar sin verksamhet. Anslaget för KS oförutsett inom ansvarsom34

Måluppfyllelse

Stöd och styrningsförvaltningen arbetar med att effektivisera verksamheten för att frigöra medel till kärnverksamheterna i de övriga förvaltningarna. Förvaltningen arbetar med en hög grad av samordning och standardisering för att säkerställa helhetssyn, effektivitet och kvalitet. En annan mycket viktig del av verksamheten är att utveckla och förvalta kommunens gemensamma processer och arbetssätt.

3.1

KF Mål

3.2

Nämndmål/förvaltningsmål

3.1.1

Barn och unga Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt

3.2.1

Barn och unga Förvaltningen ska bidra till att skolan ska kunna ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ska använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Färre elevantal per levererad arbetsplats

3.1.2

Ludvikas skolor är en av Sveriges bästa skolor 2020 Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem nu och i framtiden Barn och ungas nyttjande av tobak och alkohol minimeras. Ingen ska använda narkotika. Utbildning, arbete och näringsliv

SoS ej direkt berörda SoS ej direkt berörda

SoS ej direkt berörda

3.2.2

Utbildning, arbete och näringsliv

Ludvika ska år 2020 ha 27000 invånare

SoS ej direkt berörda

Ludvika ska år 2020 ha 1000 nya arbetstillfällen Halverad ungdomsarbetslöshet 2014 jämfört med september 2011

SoS ej direkt berörda

Genom livslång lärande höja utbildningsnivån hos våra kommuninvånare Ludvika ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Ludvika ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer

SoS ej direkt berörda

Förvaltningen ska arbeta för att halvera ungdomsarbetslösheten. Statistik från arbetsförmedlingen Ungdomar 18-24 år var arbetslösheten 2010 5,6 % och 2011 4,5 %

SoS ej direkt berörda Kollektivtrafiken ska garantera tillgängligheten till arbete, studier, service och fritid enligt de antagna målen för Dalarnas framtida kollektivtrafik. Marknadsandelen för kollektivtrafiken ska fördubblas till år 2020.

35

3.1.3 Livsmiljö

3.2.3 Livsmiljö

Ludvika ska vara tryggt och tillgängligt för alla

Förvaltningen medverkar till att medborgarna upplever en trygghet genom att bevaka intressen i olika samverkansgrupper, exempelvis genom brottsförebyggande rådet och genom säkerhetsgruppen. Förvaltningen ska skapa tillgänglighet för alla genom att arbeta med tydlig information och kommunikation. Vara tillgängliga i kommunens lokaler, via e-post, växel och andra kontaktytor. Tillgängligheten ska vara både den fysiska tillgängligheten och den personliga. KKiK- Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen

Ludvika ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Ludvika ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänligt val i vardagen Ludvika kommun skall öka andelen miljöoch rättvisemärkta inköp

SoS ej direkt berörda SoS ej direkt berörda Förvaltningen medverkar till att internt tydliggöra och informera om ramavtalet där varorna som är miljö- och rättvisemärkta framhålls. Förvaltningen medverkar till att informera om fair trade city. KKIK- Andelen inköpta ekologiska livsmedel och andelen miljöbilar i kommunorganisationen.

36

Personal 4.1

KF

4.1.1 Personal

4.2

Nämndmål/förvaltningsmål

4.2.1 Personal

Service av god kvalitét och hög tillgänglighet möter alla medborgare. Detta uppfylls av medarbetare som känner yrkesstolthet och engagemang.

Dessa mål definieras tydligare i personalstrategin som antas under hösten 2012. Ludvika kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetare känner yrkesstoltet och engagemang. För att uppfylla det har fyra fokusområden tagits fram: Medskapande, Flexibilitet, Hälsa och Utveckling. Medskapande

• Aktiva och ansvarstagande medarbetare • Chefer som är trygga i ledarrollen Flexibilitet • Flexibla anställningsformer Hälsa

• Undanröja risker så att ingen skadar sig eller riskerar att skada sig i anställningen

• Möjlighet till friskvård • En väl utvecklad rehabiliteringsprocess Utveckling

• Behålla och rekrytera personal Fokusområdena följs upp under hösten genom medarbetarenkäten, då kommer också nyckeltal att tas fram som kommer att användas i kommande måluppföljningar.

Ekonomi 5.1

KF

5.2

Kommunmål

5.1.1

Ekonomi God ekonomisk hushållning skapar utrymme för verksamhetsutveckling och investeringar. En god ekonomi är en förutsättning för goda resultat och hög måluppfyllelse.

5.2.1

Ekonomi • Resultatnivån (resultat efter skatteintäkter och finansnetto) beskriven som ett %-tal i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag skall för de kommande åren vara: År 2013 1 %, År 2014 1,5 % och År 2015 2 % • De skattefinansierade investeringarna ska till 100% finansieras med egna medel

37

Kultur- och fritidsnämnd Ordförande: Ingvar Henriksson Kultur- och fritidsförvaltning Chef: Bo Sundqvist

Verksamhetsplan

Bland kultur- och fritidsnämndens uppgifter finns att ansvara för kommunens kultur- och fritidsverksamhet inkluderat folkbiblioteken, att samarbeta med verksamma föreningar, organisationer, studieförbund samt enskilda inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden ska vidare söka att tillgodose behovet av anläggningar och lokaler för dessa. Nämnden har till uppgift att handlägga bidrag till studieorganisationer. Kultur- och fritidsnämnden ska verka för bevarande av byggnader och miljöer av kulturhistoriskt värde samt stödja lokalhistorisk forskning och hembygdsvårdande verksamhet. Nämnden ansvarar vidare för fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter enligt lagen om stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Kultur- och fritidsnämnden samordnar även kommunens ungdomsråd, fritidsgårdar och ungdomens hus. Nämnden ansvarar även för konsumentrådgivning och Ludvika flygplats.

Kommunövergripande vision/mål

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för integration av flyktingar och ensamkommande asylsökande barn som kommer till Ludvika samt för tolkförmedling. På uppdrag av Smedjebackens kommun verkar nämnden för integration av flyktingar, boendet för ensamkommande asylsökande barn för de personer som Smedjebacken anvisar.

Indikatorer för måluppfyllelse

Verktyg för att mäta Budget

• Ludvika är framtidens,

tillväxtens och möjligheternas kommun Strategiska målområden: Barn och unga, Utbildning, arbete och näringsliv, Livsmiljö Övergripande mål/idé Kultur- och fritidsnämnden (Antaget av KFN 110321)

• Kultur- och fritidsnämn-

dens verksamhet ska stimulera till god livskvalité för alla invånare och besökare • Verksamhet för barn och ungdomar ska prioriteras Verksamheten ska präglas av: Demokratisk grundsyn, mångfald, kvalité, samverkan, nytänkande

Total budget 58,2 mkr 6 på en 10-gradig skala. (5,3 - 2012)

6 på en 10-gradig skala. (5,2 – 2012)

38

SCB:s medborgarundersökning genom slumpmässigt urval av 1 000 invånare vart 4:e år. Nästa tillfälle sker 2016.

Mål Enheten för kultur • Utveckling av folkbild-

ning, föreningsliv och mötesplatser tillsammans med medborgarna. • Ge förutsättningar för att alla ska kunna delta i de demokratiska processerna. • Barn och ungas rätt till inflytande ska genomsyra all verksamhet. • Användaren ska mötas av kreativitet, kvalitet och hög kompetens. Verksamhet 458 Enhetschef kultur 459 Taltidning 461 Biblioteksverksamhet 437 Ungdomsprojekt 442 Fritidsgårdsverksamhet 464 Konsumentvägledning 465 Allmän kulturaktivitet 467 Konstverksamhet 468 Kulturmiljövård 469 Hammarbacken 481 Bidrag till studieförbund 482 Stöd till kulturarrangemang 483 Bidrag till kulturföreningar

7 på en 10-gradig skala på frågan om möjligheten att hitta information på bibliotek som bidrar till förmågan att följa med i samhällsdebatten. (6,7 – 2012) 8 på en 10-gradig skala på frågan om biblioteks-verksamheten. (7,9 – 2012)

SCB:s enkät var 4:e år

6,7 på en 10-gradig skala på frågan om kulturverk-samheten. (6,4 – 2012)

SCB:s enkät var 4:e år

50 % av ungdomarna vill vara med och påverka frågor som rör kommunen.

Luppen varje år

SCB:s enkät var 4:e år

24 mkr 1 150 200 14 000 2 200 1 000 50 1 150 100 700 600 2 000 100 1 000

Ingen text på förvaltningsnivå. Mål/uppfyllelse utvecklat på enhetsnivå.

Mål Enheten för fritid • Enhetens mål är att er-

7,5 på en 10-gradig skala. (7,1 – 2012)

bjuda ett rikt fritidsutbud för alla. • Målgrupperna ska ges 5,5 på en 10-gradig skala. (4,7 – 2012) möjlighet till att vara delaktiga och få inflytande i enhetens utbud. • Anläggningar och lokaler 5,5 på en 10-gradig skala. (4,9 – 2012) skall tillmötesgå behov och nya trender. Verksamhet 421 Idrottsanläggning 432 Inomhushallar 449 Folkets Hus 452 Bidrag fritidsföreningar 484 Lön fritid 453 Särskild omsorg

SCB:s enkät var 4:e år SCB:s enkät var 4:e år

SCB:s enkät var 4: år

31,2 mkr Ingen text på förvaltningsnivå. Mål/uppfyllelse utvecklat på enhetsnivå.

39

9 000 14 500 3 600 2 600 450 700

Mål Integrations- och etableringscenter • Integrations- och eta-

bleringscenter ska skapa förutsättningar för nyanlända invandrare och flyktingar i Ludvika och Smedjebacken till självförsörjning och delaktighet i samhället. • Den nyanlände ska få kunskaper i det svenska språket och samhället samt nå en förankring i utbildning och/eller arbetsmarknad utifrån sin livssituation. • De två boendena för ensamkommande flyktingbarn ska tillsammans med ungdomarna skapa en stabil och trygg boendemiljö.

75 % anser att Integrations- och etableEnkätundersökning rikringscenter har skapat förutsättningar till tad till personer som har självförsörjning och integration i samhället. varit inskrivna i 2 år.

75 % av de personer som har varit inskrivna i 2-3 år anser att de har fått kunskaper i det svenska språket och samhället samt har nått en förankring i utbildning och/eller arbetsmarknad utifrån deras livssituation.

Enkätundersökning riktad till personer som har varit inskrivna i 2-3 år.

75 % av ensamkommande barn anser att de har en stabil och trygg boendemiljö.

Enkätundersökning där samtliga ungdomar får möjligheter att delta i.

Verksamhet 412 Tolkförmedling 413 Etablering Ludvika 414 Etablering Smedjebacken 415 Notgårdshemmet 416 Frändskapshuset 417 18+verksamhet Ludvika 418 Röda Nästet Smedje backen 419 18+verksamhet Smedjebacken

-5 mkr Ingen text på förvaltningsnivå. Mål/uppfyllelse utvecklat på enhetsnivå.

300 -6 500 0 1 700 -350 0 0 0

40

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

För att stärka förvaltningens kompetens och arbetsmetoder inleddes 2011 ett långsiktigt utvecklingsarbete som resulterat i ökad medvetenhet om kommunens, nämndens och enheternas mål med verksamheten. För att förvaltningens resurser ska användas på bästa sätt kommer varje vakant tjänsts motsvarande resurser att prövas mot annan användning/tjänst. Med andra ord, kan medlen användas till annan verksamhet och därmed bidra till att nämndens mål nås i högre grad? Inga större förändringar i verksamheten planeras för 2013.

Konsekvenser av förändringarna

En förväntad följd av förvaltningens utvecklingsarbete är att det skapas en kultur där ett ständigt förbättringsarbete är en naturlig del av arbetet. Detta ska leda till ökad medvetenhet om hur förvaltningens resurser bättre ska användas för att förvaltningen ska nå sina mål. Verksamhet som inte bidrar till måluppfyllelsen ska avvecklas eller utvecklas så att den bidrar till måluppfyllelse. Genom nämndens prioritering av verksamhet för barn och ungdomar har och ska resurser överföras till dessa områden, vilket sker löpande och i budgetarbetet.

Uppföljning och utvärdering

Förvaltningen har sedan 2011-2012 arbetat med att utarbeta mål, indikatorer för måluppfyllelse samt utvärderingsmetoder som presenteras i ett sammanhang i verksamhetsplanen ovan. Vidare har en utbildningsinsats planerats i samarbete med Högskolan Dalarna. En första utbildning genomfördes i juni 2012 och en andra planeras i oktober/ november 2012. Kultur- och fritidsnämnden övergripande inriktningsmål och enheternas inriktningsmål ska bidra, tillsammans med de andra förvaltningarna, till att kommunfullmäktiges mål uppnås. Nämndens ser att planerad verksamhet för att nå de ovan redovisade målen främst bidrar till att uppfylla följande kommunövergripande mål:

• Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt • Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor • • • •

som berör dem nu och i framtiden Barn och unga nyttjande av tobak och alkohol minimeras Genom livslångt lärande höja utbildningsnivån hos våra kommuninnevånare Ludvika ska vara tryggt och tillgängligt för alla Ludvika ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande

41

Måluppfyllelse 3.1

KF Mål

3.2

Nämndmål/förvaltningsmål

3.1.1

Barn och unga Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt

3.2.1

Barn och unga Kultur- och fritidsnämndens verksamhet ska stimulera till god livskvalité för alla invånare och besökare

3.1.2

Ludvikas skolor är en av Sveriges bästa skolor 2020 Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem nu och i framtiden Barn och ungas nyttjande av tobak och alkohol minimeras. Ingen ska använda narkotika. Utbildning, arbete och näringsliv

Kultur- och fritidsnämndens verksamhet ska stimulera till god livskvalité för alla invånare och besökare Kultur- och fritidsnämndens verksamhet ska stimulera till god livskvalité för alla invånare och besökare 3.2.2

Utbildning, arbete och näringsliv

Ludvika ska år 2020 ha 27000 invånare Ludvika ska år 2020 ha 1000 nya arbetstillfällen Halverad ungdomsarbetslöshet 2014 jämfört med september 2011 Genom livslång lärande höja utbildningsnivån hos våra kommuninvånare Ludvika ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande

3.1.3

Kultur- och fritidsnämndens verksamhet ska stimulera till god livskvalité för alla invånare och besökare Kultur- och fritidsnämndens verksamhet ska stimulera till god livskvalité för alla invånare och besökare

Ludvika ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer Livsmiljö 3.2.3 Ludvika ska vara tryggt och tillgängligt för alla Ludvika ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Ludvika ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänligt val i vardagen Ludvika kommun skall öka andelen miljöoch rättvisemärkta inköp

42

Livsmiljö Kultur- och fritidsnämndens verksamhet ska stimulera till god livskvalité för alla invånare och besökare

Personal 4.1

KF

4.2

Nämndmål/förvaltningsmål

4.1.1

Personal 4.2.1 Personal Service av god kvalitét och hög tillgänglighet möter alla medborgare. Detta uppfylls av medarbetare som känner yrkesstolthet och engagemang.

Ekonomi 5.1

KF

5.2

Kommunmål

5.1.1

Ekonomi God ekonomisk hushållning skapar utrymme för verksamhetsutveckling och investeringar. En god ekonomi är en förutsättning för goda resultat och hög måluppfyllelse.

5.2.1

Ekonomi

43

Social- och utbildningsnämnden Ordförande: Hanna Lindgren Social- och utbildningsförvaltningen Chef: Anna-Lena Andersson

Verksamhetsplan

Social- och utbildningsnämnden ansvarar för utbildning av barn och ungdomar från ett års ålder till dess skolplikten upphör. I ansvaret ingår förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem samt sociala insatser inom individ- och familjeomsorgen (IFO) till alla kommuninvånare oavsett ålder. Det sammanhållna nämndansvaret för utbildningen och IFO innebär att samtliga verksamheter ska ha ett helhetsperspektiv på kommuninvånarnas behov och planera verksamheten utifrån dessa behov. Nämnden satsar särskilt på förebyggande verksamhet och tidiga insatser. Detta sker i samverkan mellan utbildningsverksamheten, IFO och andra aktörer i samhället.

startade 2011 med en utredning. Utvecklingsarbetet löper vidare under 2013 och innebär att vi ser över organisationen kring specialpedagoger och speciallärare på skolor och förskolor samt i den centrala resursgruppen. Resursgruppen/ Elevhälsan kommer att utökas med ytterligare en kurator genom delfinansering med stadsbidrag från Skolverket. En faktor som påverkar elevers resultat är tidig upptäckt och insats, speciellt om barnet/eleven är i behov av särskilt stöd. Det finns ett behov av fler utbildade specialpedagoger och speciallärare i verksamheten. Förvaltningen har rekryterat och ett tiotal av våra anställda lärare är snart klara med sin vidareutbildning till de båda professionerna.

Social- och utbildningsnämndens vision är: Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt

En utveckling av nuvarande beslutsstöd kommer att ske under 2013 i delarna verksamhet, ekonomi och personal. Det stöder arbetet med att bygga upp ett systematiskt kvalitetsarbete som pågår inom alla nivåer i social- och utbildningsförvaltningen.

De nationella målen styr verksamheterna. Kommunfullmäktiges mål anger riktningen för nämndens arbete. I Social- och utbildningsplanen 2012-2015 finns nämndens strategiska mål som visar vad som ska prioriteras i verksamheterna de närmaste åren. Social- och utbildningsnämnden har valt att använda målstyrningsverktyget balanserade styrkort med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare och ekonomi. De strategiska målen är:

• Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förut-

sättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. • Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjer välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter med rätt kompetens präglas av trygghet, hänsyn och respekt. • Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. • Budget i balans genom strategiska planeringar.

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

Under 2012 antog social- och utbildningsnämnden en handlingsplan för bättre resultat inom skolan. En åtgärd som genomförts från och med hösten 2012 är en förändrad ledningsorganisation inom verksamheterna förskola och grundskola/särskola. Syftet är fokuserat ledarskap, närmare ledarskap och teamledarskap. Vision specialpedagogik är ett utvecklingsarbete som

En ny pedagogisk IKT-plan (informations- och kommunikationsteknik) är framtagen i förvaltningen. I den finns en tydlig målskrivning av datortäthet och utvecklingsområden. Snabbheten i måluppfyllelse är beroende av budgeten. För att underlätta det systematiska kvalitetsarbetet med dokumentation av resultat och kommunikation med elever och föräldrar m.m. behöver förvaltningen satsa på att varje pedagog från förskoleklass till åk 9 har varsin dator och att det finns minst en dator på varje förskoleavdelning och fritidshemsavdelning. Vidare behöver förvaltningen utveckla det interaktiva lärandet i klassrummen och för att genomföra det behöver det ske en utökning av antalet interaktiva projektorer. Ett pilotprojekt med pedagogisk användning av surfplattor har pågått under 2012 och kommer att utvärderas under höstterminen 2012. I projektet ingår Kyrkskolan (lärandet för de äldre eleverna), Hillängen (flerspråkighet), Vasa särskola (kommunikation) och Fredriksberg (skriva sig till läsning). IKT-planen revideras varje år för att satsningen på IKT i skola och förskola skall ha en fortsatt hög utvecklingstakt. Under 2013 planeras ytterligare en utökning av datorer och surfplattor i verksamheterna. Enligt vår personalförsörjningsplan kommer många av våra pedagoger att gå i pension den närmaste fem åren. Målet är att lönerna ska höjas till en nivå som gör det möjligt att

44

rekrytera och behålla kompetenta och behöriga pedagoger. I förvaltningens kostorganisation genomfördes en förändring från och med augusti 2012 som innebar att vi lagar måltiderna i egen regi. De positiva fördelarna är att kostnaderna per måltid blir lägre, eleverna får möjlighet att påverka samt att kostpersonalens arbetsmiljö förbättras. Individ- och familjeomsorgen har det senaste året haft en hög personalomsättning och där utvecklar vi arbetet kring att behålla och rekrytera personal. För att möjliggöra detta krävs bl.a. konkurrenskraftiga löner, stöd- och handledning till nyanställda och möjlighet till kompetensutveckling. Öppenvårdsenheten har arbetat framgångsrikt de senaste åren med utveckling av sin gruppverksamhet inom missbruk vilket inneburit att placeringarna har minskat. Utvecklingsarbete pågår i arbetet med våld i nära relationer. Mottagnings och vuxenenheten där försörjningsstöd ingår behöver utveckla samarbetet ytterligare med arbetsmarknadenheten som en del i arbetet för att sänka kostnaderna för försörjningsstöd. Barn- och ungdomsenheten har de senaste åren utvecklat ett samverkande arbetssätt Berguven tillsammans med skolan och resursgruppen som medfört att vi sänkt kostnaderna för externa placeringar av barn och ungdomar. Social- och utbildningsförvaltningen i Ludvika, familje- och utbildningsförvaltningen i Smedjebacken och Västerbergslagens utbildningscentrum VBU har genom finansering från FINSAM börjat utbilda personal enligt Magelungens program. Målet är att bygga upp ett antal skolnärvaroteam som arbetar med att hjälpa elever att fullgöra sin skolplikt och slutföra sin utbildning.

Konsekvenser av förändringarna

på verksamhetens resultat. Det specialpedagogiska arbetet ska inriktas mot förebyggande och tidiga insatser i arbetssätt och metoder. Kompentensutvecklingen fortsätter under 2013 med att bredda lärarkompetens via lärarlyft och särskolelyft. Det finns också planer på att utbilda fler specialpedagoger och speciallärare. Det behövs även en kompetenssatsning utifrån vår IKT- plan. Ledningsgruppen inom Individ- och familjeomsorgen tillsammans med stödfunktioner kommer att gå SKL:s utvecklingsprogram Leda för resultat under 2012-2013. Ekonomiska resurser behöver förstärkas 2013 för vår ITsatsning och en god löneutveckling.

Den förändrade ledarorganisationen innebär att skolans ledare endera är förskolechef eller rektor och på det sättet kan de fokusera och leda arbetet med att höja måluppfyllelsen för de olika verksamheterna. Ett närmare ledarskap innebär att rektor och förskolechef har ett mindre antal medarbetare än tidigare att arbetsleda och därigenom förstärks det pedagogiska ledarskapet i verksamheterna. Teamledarskap innebär att förskolechefer och rektorer bildar sju olika skolteam inom Ludvika kommun som ger en kontinuitet i ett till sextonårsperspektiv i barnens lärande.

Uppföljning och utvärdering

I den översyn som pågår inom elevhälsans organisation är tanken att specialpedagoger skall komma närmare verksamheten och finnas i de sju skolteamen. I dessa team behövs det specialpedagoger och speciallärare med kompetens för de åldersgruppen och skolformer som ingår i verksamheten. Specialpedagoger/speciallärare kommer även att ingå i ledningsgrupperna ute på förskolor och skolor. Skolteamen ska organisera sitt systematiska kvalitetsarbete med inriktning

Social- och utbildningsförvaltningen genomför kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar. Syftet är att följa upp om verksamheterna nått målen och belysa förbättringsområden för att stärka kvalitén. Det finns planer för vad, hur, och när respektive verksamhet skall följas upp och rapporteras till nämnden. En samlad redovisning sker i nämndens kvalitetsrapport och i nämndens styrkort i samband med bokslutet.

Social- och utbildningsnämnden använder balanserade styrkort för att följa upp och se om de uppsatta målen nås. Styrkort ska finnas på varje nivå inom social- och utbildningsförvaltningen och de beskriver hur vi skall styra mot målet genom att mäta olika resultat. Utifrån resultaten gör vi analyser som underlag till adekvata åtgärder som utvecklar verksamheten i rätt riktning. Balanserade styrkort är framåtsyftande med inriktning att steg för steg förbättra verksamheten.

45

Måluppfyllelse 3.1

KF Mål

3.2

Nämndmål/förvaltningsmål

3.1.1

Barn och unga Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt

3.2.1

Barn och unga Antalet barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd ska minska. Andelen barn/elever som känner sig trygga ska öka. Antalet barn/elever som anser sig ha blivit kränkta ska minska.

3.1.2

Ludvikas skolor är en av Sveriges bästa skolor 2020 Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem nu och i framtiden Barn och ungas nyttjande av tobak och alkohol minimeras. Ingen ska använda narkotika. Utbildning, arbete och näringsliv

Meritvärdet i jämförelser med riket och jämförbara kommuner ska öka. Andelen elever som känner att de har inflytande över lärandet ska öka. Andelen unga som använder alkohol och narkotika ska minska. 3.2.2

Utbildning, arbete och näringsliv

Ludvika ska år 2020 ha 27000 invånare Ludvika ska år 2020 ha 1000 nya arbetstillfällen

3.1.3

Halverad ungdomsarbetslöshet 2014 jämfört med september 2011 Genom livslång lärande höja utbildningsnivån hos våra kommuninvånare

Andelen lärare i förskolan och respektive grundskolan med pedagogisk högskoleexamen i jämförelse med rikssnittet ska öka. Andelen samplanerade insatser Individ- och familjeomsorgen ( ( IFO ) – skola ska öka. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd och dess orsak ska minska. Andelen samplanerade insatser IFO – skola ska öka. Andelen barn/unga i hem för vård och boende (hvb) ska minska efter behov.

Ludvika ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande

Meritvärdet i jämförelse med riket och jämförbara kommuner ska öka.

Ludvika ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer Livsmiljö 3.2.3 Ludvika ska vara tryggt och tillgängligt för alla Ludvika ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Ludvika ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänligt val i vardagen

Ludvika kommun skall öka andelen miljöoch rättvisemärkta inköp

Livsmiljö Andelen barn/elever som känner sig trygga ska öka.

Andelen miljövänliga val vid inköp av varor och tjänster ska öka. Andelen förskolor som arbetar med grön flagg ska öka.

Andelen ekologiska livsmedel ska successivt öka i vår kostorganisation.

46

Personal 4.1

KF

4.2

4.1.1

Personal 4.2.1 Service av god kvalitét och hög tillgänglighet möter alla medborgare. Detta uppfylls av medarbetare som känner yrkesstolthet och engagemang.

Nämndmål/förvaltningsmål Personal Andelen klienter som upplever ett gott bemötande på IFO ska öka. Andelen nöjda medarbetare i förvaltningen enligt kommunens medarbetarenkät ska öka.

Ekonomi 5.1

KF

5.2

Kommunmål

5.1.1

Ekonomi God ekonomisk hushållning skapar utrymme för verksamhetsutveckling och investeringar. En god ekonomi är en förutsättning för goda resultat och hög måluppfyllelse.

5.2.1

Ekonomi Procentuell avvikelse från standardkostnad i grundskolan, medelvärde under 5 år ska minska. Nettokostnad IFO kr/inv. ska minska

47

Västerbergslagens Kulturskolenämnd Ordförande: Hanna Lindgren Social och utbildningsförvaltningen Chef: Anna-Lena Andersson

Verksamhetsplan

Plattformens rubriker är att skolan kännetecknas av: • Eleven i fokus • Tillgänglig för alla • Bredd och spets • Samverkan • Kompetent och välutbildad personal • Utrycks- och arbetsformer • Utåtriktad verksamhet

Verksamhetsplanen antogs av nämnden 2007, som då hette skolan Västerbergslagens Dans- och Musikskola. I verksamhetsplanen beskrivs skolans olika grundstenar. Med musiken och dansen som verktyg ges eleven möjlighet att uppleva och uttrycka känslor, fantasier och stämningar. Genom ett demokratiskt arbetssätt, uppmuntran och inspiration från pedagogen skapas förtroende och delaktighet. Elevens självkänsla och identitet stärks genom lärprocessen och den nära relation som skapas mellan lärare och elev.

2008 infördes drama/teater som ett nytt ämne på Kulturskolan, och då ändrades namnet till Västerbergslagens Kulturskola.

Ämneskurs: Från åk 3, viss verksamhet från åk 4

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

Ensembleverksamhet: Från åk 3

Västerbergslagens Kulturskolenämnd antog en revidering av en tidigare utvecklingsplan för Kulturskolan den 23 maj 2012. I planen finns en breddning av verksamheten och bland annat införande av det nya ämnet ”Bild” under läsåret 2013-2014. Verksamhetsutvecklingen ligger i linje med kommunfullmäktiges mål om att barn och unga ska ha en trygg och utvecklande uppväxt, att Ludvikas skolor är en av Sveriges bästa skolor 2020 och att genom livslångt lärande höja utbildningsnivån hos våra kommuninvånare.

Speciallinjen: Från åk 7 Utåtriktad verksamhet: I och utanför kommunerna Projekt i skolan: Kort- & Långtidsprojekt. För- & Grundskola

Under budgetarbetet 2012 sänktes elevavgifterna till Kulturskolan så att fler elever ska få möjlighet att delta i verksamheten. Avgiftssänkningen har emellertid inte kompenserats fullt ut ekonomiskt, vilket innebär att det 2012 års budget är underfinansierad med 300 000 kr.

VBU – Estetiska programmet/musik: Kurs MU 1205-1207 Nivå 1-3 Till verksamhetsplanen finns ytterligare två dokument kopplade; Verksamhetsidé och Plattform. Verksamhetidén tar upp 7 åtaganden: • Välkomna alla elever som söker sig till vår verksamhet • Ge verksamhetens elever möjlighet till personlig utveckling • Ge verksamhetens elever individanpassad undervisning • Ge verksamhetens elever stimulans till eget lärande, med självständighet som mål • Få verksamhetens elever att känna lust och glädje • Erbjuda verksamhetens elever 25 lärarledda tillfällen jämnt fördelade under läsåret enskilt eller i grupp • Erbjuda verksamhetens elever samspel och ensemblekonsert- och lägerverksamhet

Det ställs högre krav på behörighet för lärare i grundskolan, och man planerar att införa en speciell lärarlegitimation för att säkerställa hög kvalitet på grundskolans lärare. Många av Kulturskolans lärare har inte behörigheten för klassundervisning i musik, och får därmed inte längre undervisa i grundskolan. Detta medför att Kulturskolan inte kan sälja tjänster till grundskolan i samma omfattning som tidigare. Konsekvenser av förändringarna För att kunna följa den nyligen antagna utvecklingsplanen, krävs en förstärkning i budgeten för 2013 med 100 000 kr. Det motsvarar kostnaderna för att anställa en lärare på 50%

48

för sista halvåret 2013. Vill man fortsätta en långsiktig satsning på bildämnet inom Kulturskolan krävs en ytterligare förstärkning till 2014, då även fler förändringar kommer att ske enligt utvecklingsplanen. Sänkningen av elevavgifterna till Kulturskolan innebar att budgeten försvagades med 300 000 kr. Detta har fått konsekvensen att en pensionsavgång inte kunnat återbesättas, vilket i sin tur medför längre köer. Minskad försäljning av tjänster till grundskolan ger ett inkomstbortfall på 173 000 kr. Totalt behöver alltså Kulturskolan en förstärkning av budgeten med 473 000 kr för att kunna behålla dagens omfattning av verksamheten och ytterligare 100 000 kr för att genomföra de förändringar som beslutats i utvecklingsplanen. Konsekvenserna av bibehållen budgetram och att Kulturskolan inte får den önskade förstärkningen, blir stora och negativa för verksamheten. En lärare 100% måste sägas upp och 50 – 60 elever blir utan undervisning. Köerna växer och kötiden blir längre. Kvaliteten och bredden minskas och förutsättningar för utveckling av verksamheten begränsas.

Uppföljning och utvärdering

Budgetuppföljning sker regelbundet enligt de riktlinjer som finns inom SOU. Utvärderingen av verksamhetsförändringarna sker mot Västerbergslagens Kulturskolenämnd genom kvalitetsredovisningar, budgetuppföljningar och verksamhetsinformation.

49

Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Britt Marinder Vård- och omsorgsförvaltningen Chef: Margareta Karlsson

Verksamhetsplan

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för insatser enligt socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade när det gäller äldre och personer med funktionshinder.

ningar av rätten till personliga assistanstimmar med en striktare bedömning från Försäkringskassan. Kommunens ekonomiska ansvar kommer att öka genom kommunala assistanstimmar eller andra insatser.

Vård- och omsorgsnämndens vision: En trygg vardag med egen makt

Demensomvårdnaden har fått nationella riktlinjer och implementeringen av dessa kommer att fortsätta under 2013. Förvaltningen arbetar med att införa demensteam för att ytterligare förstärka omvårdnaden av dementa.

Nämnden beslutar om vilka mål som ska uppnås (Vad?) och låter ledning och personal ansvara för hur detta ska ske (Hur?). Med 8 mål, i fyra perspektiv vill nämnden visa ledning och personal hur uppdraget ser ut och vad som ska uppnås. Arbetet med målstyrning enligt modellen balanserat styrkort fortsätter under 2013. Perspektiv Mål Brukare och allmänhet Trygg allmänhet Nöjda brukare

Ansvaret för färdtjänsten kommer sannolikt att överlåtas till den regionala kollektivtrafikmyndigheten, Region Dalarna vid årsskiftet 2012/2013. Under 2012 har en nedgång i efterfrågan av särskilt boende med helinackordering skett. Samtidigt har hemtjänsten fått ett ökat tryck när fler personer väljer att bo kvar i sitt ordinära boende. Fortsätter denna trend finns anledning av att återigen bedöma hur många platser inom särskilt boende med helinackordering som behövs.

Process och medarbetare Brukarens behov och Biståndsutredning är viktig funktion både för den enskilde brukaren och för nämndens ekonomi. Riktlinjer för att bi önskemål styr ståndsbedömning ska bli effektiv och tillgodose den enskil Gemensam värdegrund des behov ska tas fram och beslutas av nämnden. Motiverade medarbetare med rätt kompetens Under de senaste åren har andelen heltidsanställd personal Effektiva arbetssätt och ökat inom vård- och omsorgsförvaltningen. Arbetet med att verksamhetsstöd effektivisera och optimera personalanvändningen fortsätUtveckling Stark utvecklingskraft Ekonomi God ekonomisk hushåll ter. Schemaeffektiviseringar genomförs och arbetet med att effektivisera användningen av personalens arbetstid genom -ning bemanningsenheten fortsätter. Önskad sysselsättning i kombination med flexibel arbetstidsmodell med individuell Förändringsåtgärder/Verksamhetsförförläggning av arbetstid är viktig för att begränsa kostnaden för kommunens heltidsavtal. ändringar Under 2013 kommer Hemsjukvården i ordinärt boende Enhetscheferna är en viktig del av nämndens verksamhet. att kommunaliseras i Dalarna. Vård- och omsorgsnämnden Enhetschefens roll och ansvar behöver tydliggöras, arbetet kommer att under 2013 få ett utökat ansvar för hemsjukmed detta har påbörjas och kommer att fortsätta under vården i ordinärt boende upp till och med sjuksköterskenivå. Med ansvaret följer också ansvar för rehabilitering och 2013. hjälpmedel. Beslutsstödet SIV används i verksamheterna med ekonomi och verksamhetsdata. Under 2013 kommer arbetet med Ett nytt gruppboende för funktionshindrade unga vuxna personaldelen att intensifieras tillsammans med övriga förska startas under året. Uppbyggnad och planering av detta valtningar genom ett samarbetsprojekt. kommer att ske under 2013. Inom verksamheten LSS-personlig assistans sker ompröv50

Konsekvenser av förändringarna

Konsekvenserna av hemsjukvårskommunaliseringen är svår att överblicka, men flera utredningar, uppföljningar och utvärderingar pekar på att en sammanhållen hemsjukvård är bättre för såväl patienten som för samhällsekonomin. Inledningsvis kommer dock hemsjukvården generera kostnader för Vård- och omsorgsnämnden. Överlämningstiden är kort och kommunen måste ta över befintlig organisation. Effektiviseringar och samordningar får ske på sikt och då borde även kostnaderna minska. Försäkringskassans omprövningar av LSS-personlig assistans där en striktare bedömning av antalet timmar sker kommer att öka kostnaderna och andra insatser för kommunen. Om en minskning av antalet särskilt boende med helinackordering kan genomföras och detta inte medför ytterligare tryck på hemtjänsten kan kostnaderna för SÄBO minskas. Biståndsutredningen kan genom en förstärkning av biståndsutredare på sikt minska kostnaderna och brukaren får en säkrare uppföljning av besluten. Rättssäkerheten ökar också när uppföljningen sker tätare. Arbetet med önskad sysselsättning i kombination med flexibel arbetstidsmodell är angeläget. Kommunens heltidsavtal har ökat kostnaderna för nämndens verksamheter och för att kunna begränsa kostnadsökningarna måste arbetet med att begränsa dessa ges högsta prioritet.

Uppföljning och utvärdering

Vård och omsorgsnämnden använder metoden balanserat styrkort. Målen sätts och verksamheten följs upp ur fyra perspektiv som alla värderas lika. Styrkortet olika delar hänger ihop: vision – perspektiv - strategiska mål – framgångsfaktorer - mått. Målen beslutas av nämnden, måtten formuleras av vårdoch omsorgsförvaltningens ledningsgrupp. Förvaltningens budgetansvariga chefer fastställer tillsammans med sin personal enhetens aktiviteter för att bidra till att målen nås. Dessa aktiviteter dokumenteras i Verksamhetsplan/Kvalitetsplan och följs upp och dokumenteras i Verksamhetsberättelsen. Måtten med målvärden följs under året upp 1-5 ggr, beroende på mått, utom ekonomisk utfall som följs upp 11 ggr/ år. Styrkortsresultatet redovisas till nämnd 2 ggr/år (efter 5 mån samt efter hela året).

Perspektiv – Brukare och allmänhet Strategiska mål • Trygg allmänhet • Nöjda brukare

Mått med målvärden 2013 • Minst 35 pressmedelanden och/eller nyheter på webben • Övergripande brukarnöjdhet (ÄO) på övre halvan bland landets kommuner* * Nytt mått jämfört med tidigare år. (Socialstyrelsens brukarundersökning ändrad)

Perspektiv – Process och medarbetare Strategiska mål • Brukarens behov och önskemål styr • Gemensam värdegrund • Motiverade medarbetare med rätt kompetens • Effektiva arbetssätt och verksamhetsstöd

Framgångsfaktorer Individanpassad verksamhet Värdegrund känd och förankrad Medarbetare som trivs och mår bra Kvalifikationskrav och kompetensutveckling Aktiv användning av nationella kvalitetsregister

• • • • •

Mått med målvärden

• Minst 85 % av brukarna delaktiga i att upprätta sin • • • • • •

genomförandeplan Minst 85 % av brukarna har utsedd kontaktpersonal Minst 15 timmar per årsarbetare i avsatt tid till värdegrundsarbete Högst 1,6 % korttidssjukfrånvaro Minst 90 % av nyrekryterad omvårdandspersonal har efterfrågad utbildning Minst 85 % av brukarna är riskbedömda i SeniorAlert (ÄO SÄBO) Minst 97 % av avlidna personer är registrerade i Svenska Palliativregistret (ÄO SÄBO)

Perspektiv – Utveckling Strategiska mål • Stark utvecklingskraft

Framgångsfaktorer

• Aktuell information och aktiv kommunikation • God upplevd kvalitet 51

Framgångsfaktorer • Nära kontakt med utbildning och forskning • Ta tillvara alla medarbetares initiativkraft Mått med målvärden • Minst 13 anställda har behörighet att ta emot studenter på högskolenivå • Minst 54 förbättringsåtgärder ur brukarperspektiv

Perspektiv – Ekonomi

Strategiska mål • God ekonomisk hushållning Framgångsfaktor • Kontroll över ekonomin • Effektiv användning av resurserna Mått med målvärden Ekonomiskt resultat = 0 Högst 421 kr per hemtjänsttimme (ÄO) Högst 1 521 kr per dygn i särskilt boende (ÄO) Högst 1 777 kr per dygn i särskilt boende (psykiatri) Högst 2 622 kr per dygn i gruppbostad vuxna (LSS) Högst 55 kr per SFB-timme personlig assistans (LSS)

• • • • • •

52

Måluppfyllelse 3.1

KF Mål

3.2

Nämndmål/förvaltningsmål

3.1.1

Barn och unga Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt

3.2.1

Barn och unga *Trygg allmänhet *Nöjda brukare

Ludvikas skolor är en av Sveriges bästa skolor 2020 Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem nu och i framtiden

3.1.2

Barn och ungas nyttjande av tobak och alkohol minimeras. Ingen ska använda narkotika. Utbildning, arbete och näringsliv

*Brukarens behov och önskemål styr *Gemensam värdegrund

3.2.2

Utbildning, arbete och näringsliv

Ludvika ska år 2020 ha 27000 invånare

3.1.3

Ludvika ska år 2020 ha 1000 nya arbetstillfällen Halverad ungdomsarbetslöshet 2014 jämfört med september 2011 Genom livslång lärande höja utbildningsnivån hos våra kommuninvånare Ludvika ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Ludvika ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer Livsmiljö 3.2.3 Ludvika ska vara tryggt och tillgängligt för alla Ludvika ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Ludvika ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänligt val i vardagen Ludvika kommun skall öka andelen miljöoch rättvisemärkta inköp

53

*Stark utvecklingskraft *Trygg allmänhet *Nöjda brukare

Livsmiljö *Trygg allmänhet *Nöjda brukare

Personal 4.1

KF

4.2

4.1.1

Personal 4.2.1 Service av god kvalitét och hög tillgänglighet möter alla medborgare. Detta uppfylls av medarbetare som känner yrkesstolthet och engagemang.

Nämndmål/förvaltningsmål Personal *Motiverade medarbetare med rätt kompetens *Effektiva arbetssätt och verksamhetsstöd

Ekonomi 5.1

KF

5.2

Kommunmål

5.1.1

Ekonomi God ekonomisk hushållning skapar utrymme för verksamhetsutveckling och investeringar. En god ekonomi är en förutsättning för goda resultat och hög måluppfyllelse.

5.2.1

Ekonomi *God ekonomisk hushållning

54

Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Sören Finnström Namn på förvaltning: Samhällsbyggnadsförvaltningen Chef: Linda Nilsson

Gataparkförvaltning

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering av verksamheten görs årligen i verksamhetsplanen GATA 2050.

Gata, barmarksunderhåll Verksamhetsplan

Gata, vinterväghållning

Verksamheten styrs av GATA 2050, reviderad av tekniska nämnden i maj 2012.

Verksamhetsplan

Vi ska inom det kommunala vägområdet erbjuda trafikanterna en väghållning som säkerställer tillgänglighet, säkerhet och miljömedvetenhet. Vi ska med engagemang och delaktighet skapa en inbjudande trafikmiljö. Verksamhetsmått: Huvudgator: Lokalgator: Gång- och cykelvägar: Enskilda vägar:

Vi ska med engagemang och delaktighet skapa en trygg, säker och inbjudande trafikmiljö. • Trafiksäkerheten ska vara hög för alla trafikanter. Halkbekämpning för gående och cyklister ska prioriteras. • Framkomligheten på huvudvägar och matargator är viktiga inte minst för näringslivet. Dessa gator ska vara snöröjda och halkfria till morgonrusningen. • Med hänsyn till miljön ska saltanvändningen begränsas så mycket som möjligt. • Vinterväghållningen kvalitetssäkras genom halkbekämpnings- och snöröjningsrapporter.

9 km 153 km 76 km 11 km

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

Budgetramen medger endast drift och felavhjälpande underhåll och begränsat planerat underhåll. För att vidmakthålla vägkapitalet, behöver ca 4 % förnyas av total belagd vägyta per år. Det ger en genom-snittlig omläggningscykel på 25 år. För att klara detta underhåll behövs 4,2 mnkr/år. Det årliga beläggningsunderhållet bör motsvara kostnaden för 4 % belagd yta. Mer resurser måste avsättas för planering av drift och underhåll för att på så sätt effektivisera våra verksamheter. Det innebär också att maskiner måste bytas ut innan de blir en alltför stor belastning på grund av haverier som resulterar i stilltider i verksamheten och därmed försämrar effektiviteten och resursoptimeringen.

Konsekvenser av förändringarna

Verksamheten styrs av GATA 2050, reviderad av tekniska nämnden i maj 2012. Verksamhetsmått: Startkriterier snöröjning Klartidpunkter* Huvudvägar 3-5 cm 06:00 GC-vägar, prioriterade 3-5 cm 06:00 Matargator 5-8 cm 06:00 Centrumgator 5-8 cm 08:00 Lokalgator samt övriga >8 cm 15:00 GC-vägar *Under förutsättning att snöröjningen startar senast 02:00.

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar Inga kända förändringar.

Konsekvensen av att inte kunna planera underhåll är ökade kostnader för felavhjälpande underhåll samt på sikt kapitalförstöring då investerade medel inte förvaltas genom regelbundet planerat underhåll för att bibehålla avsedd standard.

Konsekvenser av förändringarna

Ökade resurser för planering innebär att arbetsbelastningen blir högre på befintlig personal. Byte av maskiner innebär att kostnaderna ökar i verksamheten.

Uppföljning och utvärdering av verksamheten görs årligen i verksamhetsplanen GATA 2050.

Inga kända konsekvenser.

Uppföljning och utvärdering

55

Konsekvenser av förändringarna

Vinterväghållningskostnader åren 2000 - 2009 8000000

Bättre utnyttjande av parkeringsplatserna.

7000000 6000000

Uppföljning och utvärdering

5000000 4000000

Utvärdering mot nämnda strategi.

2010 års budget

3000000

Nyckeltal/verksamhetsmått

2000000 1000000 0

2010 2009 2008

Budget 2013

Budget 2012

Bokslut 2011

Bokslut 2010

Antal utfärdade parkeringsanmärkningar

900

900

1 422

1 491

Antal utfärdade kontrollavgifter Antal flyttade fordon

500 10

500 10

522 8

566 13

2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000

Trafikbelysning Verksamhetsplan

Verksamheten styrs av verksamhetsplanen GATA 2050.

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

Torghandel

I investeringsbudgeten har medel beviljats för fortsatt utbyte till energisnålare ljuskällor samt för ombyggnad av föråldrade belysningsanläggningar. Om vi inte ”hänger med” på elnätsägarens ombyggnad, kan detta medföra att vi får ansvar för inte bara vår egen dåliga anläggning, utan också för eventuella delar av teleanläggningar. Ledningsägare som har högsta spänning i en anläggning är ansvarig.

Konsekvenser av förändringarna

Det otillräckliga anslaget till gatubelysning kommer att innebära att förutom nedsläckning i villaområden måste även annan belysning tas ner samt glesas ur. Nedsläckning av gatubelysning upplevs som en stor otrivselfaktor och säkerhetsrisk.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering av verksamheten görs årligen i verksamhetsplanen GATA 2050.

Verksamhetsplan

I Ludvika finns två torg, Garvarns torg och Marnäs torg. Bägge har tillgång till el men endast Garvarns torg har tillgång till toalett. Torghandel ska komplettera handeln för att utveckla Ludvika som Västerbergslagens köpcentrum.

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar Inga kända förändringar.

Konsekvenser av förändringarna Inga kända konsekvenser.

Parker och grönområden Verksamhetsplan

Parkeringsplatser Verksamhetsplan

I verksamheten ingår parkeringsövervakning och flyttning av fordon. Målsättningen är att ge kommuninnevånare och besökare tillräckligt många och rätt placerade parkeringsplatser. Parkeringsövervakningen anpassas så att felparkeringarna minimeras.

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar Inrätta verksamheten efter ”Parkeringsstrategi Ludvika centrum”.

Verksamheten styrs av verksamhetsplanen Park 2050 som revideras årligen i samhällsbyggnadsnämnden. Verksamhetsområdet för park och naturmark styrs av kommunens detaljplaner. Vi ska för livskvalitet, rekreation och upplevelser erbjuda lättillgängliga, attraktiva och säkra grönområden. Vi ska med engagemang och delaktighet skapa en parkmiljö att vara stolt över.

Verksamhetsmått:

Park- och naturmark ca 115 ha Finparker 5 st.

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar Inga kända förändringar. 56

Konsekvenser av förändringarna Inga kända konsekvenser.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering av verksamheten görs årligen i verksamhetsplanen PARK 2050.

ter. Komplettering och förnyelse av sommarblomsurnor.

Konsekvenser av förändringarna

Förenkla arbetet med uppsättning av ljusdekorationer. Öka säkerheten, förbättra arbetsmiljön samt medverka till en attraktiv stads- och bymiljö.

Uppföljning och utvärdering

Lekparker Verksamhetsplan

Verksamheten styrs av verksamhetsplanen Park 2050 som revideras årligen i samhällsbyggnadsnämnden. Verksamhetsområdet för lekparker styrs av kommunens detaljplaner samt styrdokumentet Lekplats till lekpark. Vi ska för livskvalitet, rekreation och upplevelser erbjuda lättillgängliga, attraktiva och säkra lekparker. Vi ska med engagemang och delaktighet skapa en parkmiljö att vara stolt över.

Verksamhetsmått: 2012 2011 Lekparker 33 st. 35 st.

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

Åtgärdsplan lekplats-lekpark kommer att revideras under året på grund av förändrade förutsättningar.

Konsekvenser av förändringarna

Lekparkerna kommer förmodligen inte att minska i den utsträckning vi planerat vilket innebär att resurserna på sikt inte kommer att räcka till.

Uppföljning och utvärdering av verksamheten görs årligen i verksamhetsplanen PARK 2050.

Brandposter Verksamhetsplan

Drift och underhåll av brandpostnät för att säkerställa funktion vid brandsläckning men även till nytta för spolning av VA-ledningar samt bevattning.

Verksamhetsmått:

Brandposter 700 st.

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

I samråd med räddningstjänst och VA enheten har ett program utformats över vilka brandposter som måste vara kvar.

Konsekvenser av förändringarna

Extra medel för renovering och sanering av brandpostnätet begärs i investeringsbudgeten.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering av verksamheten görs årligen i verksamhetsplanen GATA 2050.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering av verksamheten görs årligen i verksamhetsplanen PARK 2050.

VA-verksamhet Verksamhetsplan

Utsmyckning Verksamhetsplan

Verksamheten styrs av verksamhetsplanen Park 2050 som revideras årligen i samhällsbyggnadsnämnden. Våra stadsdelscentrum och bycentrum ska vara attraktiva och inbjuda till besök, upplevelser och spontana möten.

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

Verksamheten styrs förutom av lagar och myndighetskrav även av verksamhetsplanen VA 2050 som årligen ska utvärderas mot bokslut och vid behov före budgets fastställande revideras i samhällsbyggnadsnämnden. VA-verksamheten ska inom fastställda verksamhetsområden leverera dricksvatten och omhänderta avloppsvatten så att uppställda myndighetskrav säkerställs. VA-verksamheten ska även bidra till en god livsmiljö i Ludvika kommun och verksamheten ska vara trygg, säker och kostnadseffektiv.

Förnya julutsmyckningen genom utbyte av gammal ljusdekoration samt upprustning och komplettering av elkontak57

Nyckeltal:

Vattenverk Avloppsreningsverk Ledningslängd, vatten Ledningslängd, avlopp Ledningslängd, dagvatten

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

Outsourcing av omhändertagande av verksamhetsavfallet pågår, vilket innebär att kommunens roll som mottagare av verksamhetsavfall på sikt kommer att upphöra. Verksamheten övertas av lämplig aktör, inom avfallssektorn som kommer att vara verksam på Björnhyttans avfallsanläggning. Detta skapar en god avfallsinfrastruktur för näringsliv, industri och handel som inte finns i kommunen i samma utsträckning idag.

5 st. 6 st. 340 km 328 km 116 km

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

Smärre förändringar i avfallstaxan, däremot ingen höjning. Slamtaxan är anpassad efter senaste upp-handlingen.

Inga kända förändringar för 2013. Under 2012 och 2013 påbörjas och slutförs projektet vattenförsörjning Grängesberg som innebär förändringar inför budget 2014.

Taxan består av två delar, en textdel och en prisbilaga.

Konsekvenser av förändringarna

Konsekvenser av förändringarna

Inga kända konsekvenser. För år 2013 föreslås ingen höjning av VA-taxan. Underskottet täcks av tidigare fonderat överskott.

Den förhandlade upphandlingen av outsourcingen är i slutfasen samtidigt som budgetarbetet pågår, eftersom inte resultatet är klart tas ingen hänsyn till den i budgeten.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering av verksamheten görs årligen i verksamhetsplanen VA 2050.

Uppföljning och utvärdering av verksamheten görs årligen i verksamhetsplanen Avfall 2050.

Avfallshantering

Övrig verksamhet

Verksamhetsplan

Renhållning i naturen

Avfallsverksamheten i Ludvika ska tillgodose de som bor och verkar i kommunen samt ägarens för-väntningar på miljö, teknik och kostnader.

Verksamhetsplan

Kunderna skall erbjudas service och omhändertagande av avfall på ett kundanpassat, kostnadseffektivt och miljöriktigt sätt. Vi skall bidra till en god livsmiljö i Ludvika kommun och avfallsverksamheten skall vara trygg, säker och kostnadseffektiv. Tillgängligheten till våra återvinningecentraler är högre än median i Dalarna och landet i övrigt. Nyckeltal/verksamhetsmått källa: Avfall Webb. Antal abonnemang stycken. Villa med eget kärl 5 776 Lägenheter 6 772 Fritidshus 939 Verksamheter 549 Gemensamt hämtställe Villa 1 014 Gemensamt hämtställe fritidshus 690 Enskilda brunnar/tankar 2 328

Vi ska vid behov forsla bort och ta om hand illegala soptippar och komposter på kommunal mark.

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

Kostnaderna för verksamheten har ökat och resurserna räcker idag inte till för att ta hand om alla illegala soptippar och komposter. Vi har fått ökade anmälningar om skräp i naturen från miljö- och byggenheten.

Konsekvenser av förändringarna

Konsekvensen av att miljö- och byggenheten har ökat kontrollen av illegala soptippar innebär att våra resurser inte räcker till utan vi blir tvungna att prioritera inom verksamheten.

Uppföljning och utvärdering

Beställning av renhållning och utförande görs i nära samarbete med miljö- och byggenheten och därmed även uppföljning och utvärdering.

58

Stöd till enskild väghållning

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar Inga kända förändringar.

Verksamhetsplan

Kommunen ger bidrag till underhåll och drift av enskilda vägar där fast boende finns och där väglängden är minst 200 meter. Bidraget ska kompletterat med uttaxeringar ge möjlighet för vägsamfälligheter och föreningar att upprätta en acceptabel vägstandard. Verksamhetsmått

Vägföreningar Vägsamfälligheter med statsbidrag Vägsamfälligheter utan statsbidrag

Konsekvenser av förändringarna Inga kända konsekvenser.

Trafiksäkerhet Budget 2013 Budget 2012 Bokslut 2011 6 st. 6 st. 6 st. 83 st. 83 st. 70 st. 85 st.

85 st.

Verksamhetsplan

Målet är att öka trafiksäkerheten i kommunen där trafiksäkerhetsåtgärder för oskyddade trafikanter ska prioriteras.

69 st.

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

Enligt kommunfullmäktiges beslut 25 oktober 2001 § 102 ska kommunen överta ansvaret för kommunens sex vägföreningar. Då stora svårigheter eller till och med omöjligheter finns att göra detta juridiskt rätt beslutade tekniska nämnden den 9 december 2009 § 101 att detta omprövas. Ett undantag är Fredriksberg där ett övertagande bör vara lättare. Kommunen bör istället verka för att de gamla föreningarna ombildas till nya samfällighetsföreningar för att möjliggöra uttaxeringar. Nuvarande bidragsnivå medger inte en acceptabel vägstandard. GataPark enheten sköter all verksamhet för Grangärde Nyhammars vägförening, Brunnsvik – Sörviks vägförening, Landforsen - Håksbergs vägförening samt Fredriksbergs vägförening på grund av ej fungerande vägföreningar. Arbete med framtagande av nya bidragsregler pågår.

Konsekvenser av förändringarna

Om nya lantmäteriförrättningar genomförs innebär det att föreningarnas vägar kan få en bättre och acceptabel vägstandard.

Externa arbeten Verksamhetsplan

GataPark enheten ska samordna kommunens och vägföreningars / samfälligheters behov av tjänster och service och arbeta på ett rationellt sätt för att sänka kostnader och därmed ökad vägstandard. GataPark enheten ska ansvara för tillsyn av anslagstavlor (11 tkr) som är budgeterade på denna verksamhet. (Nettokostnad 11 tkr).

En trafiknätsanalys, en cykelledsplan och en undersökning av trafiksäkerheten vid skolor och förskolor har tagits fram. Dessa dokument skall användas vid det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet.

Konsekvenser av förändringarna

Finns resurser att följa ovan nämnda dokument ökar trafiksäkerheten inom Ludvika kommun.

Uppföljning och utvärdering Följs dokumenten.

Bidrag till lokalägande föreningar Verksamhetsplan

Syftet med bidraget är att stödja lokalägande föreningar, så att föreningarnas lokaler kan behållas och användas till avsedd verksamhet.

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

Beslut finns om utredning av de lokalägande föreningarna. Dels behovet av lokaler och dels om samordning av de olika bidragen till föreningarna.

Konsekvenser av förändringarna

Antalet föreningar som får bidrag kan ändras.

Vattendrag och sjöar Verksamhetsplan

Målet är att försurade sjöar och vattendrag får tillbaka ett väl fungerande ekosystem, med en för denna miljö naturlig flora och fauna. 59

Åtgärder bör ges en bred biologisk omfattning, där inte enbart fisk prioriteras. Av särskild vikt är att förbättra förutsättningarna för hotade och skyddsvärda arter. Arbetet bör inriktas på att återställa hela vattensystemet samt att åtgärderna skall utföras på ett kostnadseffektivt sätt. Kalkning utförs via kalkdoserare vid 12 platser. Sjökalkning sker med båt i ett 20-tal sjöar. Arbetet sker i nära samarbete med länsstyrelsen enligt en nationell plan.

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

Förhållandet mellan Ludvika kommun och Trafikverket regleras genom avtal tecknat 2004. Avtalets lydelse följer det vanligaste sättet att hantera stängselfrågan. ”Kostnad för anordnande, tillsyn och underhåll av stängsel betalas till 90 % av kommunen och 10 % av järnvägens innehavare. I fråga om stängsel vid stations- eller bangårdsområde ska dock kostnaden fördelas lika. Lag (1975:1010).”

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

Inga kända förändringar.

Utvärdering bör göras för att fastställa policy för när, var och hur vi ska anlägga stängsel mot järnväg.

Konsekvenser av förändringarna

Konsekvenser av förändringarna

Inga kända konsekvenser.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering sker i samråd med länsstyrelsen.

Offentlig service Verksamhetsplan

I verksamheten ingår offentliga toaletter, upplåtelse av allmän platsmark bland annat för olika arrangemang och uteserveringar.

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

2011 infördes nya regler för uteserveringar. Krav har ställts på utseende på möbler och staket. Staketen monteras och uthyrs av kommunen. Förändringen har dock medfört extraarbete för kommunen varför ett friköpande av staketen bör uppmuntras vilket några serveringar har gjort och monterar dessa själva.

Konsekvenserna av utvärderingen kan innebära att investeringar och ökade underhållskostnader kommer för stängsel.

Friluftsanläggningar Verksamhetsplan

Verksamheten styrs av verksamhetsplanen för friluftsanläggningar som årligen ska utvärderas mot bokslut och vid behov revideras i samhällsbyggnadsnämnden före budgetens fastställande. Vi ska skapa goda möjligheter för allmänheten till utomhusrekreation och fysisk aktivitet samt bidra till en god livsmiljö genom skötsel av badplatser och motionsspår. Anläggningarna ska drivas kostnadseffektivt samt vara trygga och säkra. Verksamhetsmått: Friluftsbad: 17 st. Isbanor: 11 st.

Konsekvenser av förändringarna

Skid- och motionsspår: ca 30 km dagspår vid Ljungåsen samt elljusspår på Högberget, Biskopsnäset och i Fredriksberg.

Uppföljning och utvärdering

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

Utseendet vid de olika uteserveringarna har förbättrats betydligt, liksom tillgänglighet och framkomlighet.

Görs i samband med polis och handikapprörelser.  

Stängsel mot järnväg Verksamhetsplan

Vi ska sköta drift och underhåll på skydd mot järnvägar genom Ludvika och Grängesbergs centralorter enligt ”Lag om stängselskyldighet 1945:119” och etappvis anlägga stängsel efter järnvägar genom Ludvika och Grängesbergs centralorter där behov av stängsel finns.

Inga kända förändringar.

Konsekvenser av förändringarna Inga kända konsekvenser.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering utförs årligen genom vår verksamhetsplan för friluftsanläggningar.

60

Intern service

samtidigt som enheten fått en stor personalomsättning, till stor del p.g.a. pensionsavgångar. Detta gör att det för närvarande är ett antal tjänster vakanta. Förhoppningsvis ska de kunna tillsättas under hösten 2012, men då det har visat sig mycket svårt att hitta kvalificerad personal, kan det indikera på ett ökat användande av konsulttjänster, för att klara arbetssituationen.

Gatapark enheten Verksamhetsplan

Vi ska ge kunderna den service de efterfrågar inom ramen för budgeterade medel med hjälp av en modern och rationell fordons- och maskinpark och personal med bred kompetens. Verksamhetsmått: Verksamhet/prestation

Budget 2013 Á-priser (kr/tim) 260 Årsarbetstimmar (tim/pers) 1 650

Budget 2011 260 1 650

Bokslut 2011 260 1 602

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

För att kunna utföra drift och underhåll och ge teknisk service till konkurrenskraftiga priser och för att klara beslutade mål avseende miljö och kostnader måste transportgruppens maskiner och fordon bytas i den takt de är slitna och dåliga.

Konsekvenser av förändringarna

Ökade kostnader för en nyare maskinpark men effektivare drift och underhåll då ställtider minskar på grund av maskinunderhåll.

Uppföljning och utvärdering

Verksamheten utvärderas årligen i samband med övriga verksamhetsplaner Gata 2050 och Park 2050.

Planeringsenheten Verksamhetsplan

Förslag för den nybildade samhällsbyggnadsförvaltningens planeringsenhet. Nettokostnaden för enheten är 8,5 mnkr, sedan 13,1 mnkr för kollektivtrafik flyttats över till stödoch styrningsförvaltningen. Planeringsenheten ingår i samhällsbyggnadsförvaltningen och fungerar som ett stöd åt kommunledningen. Enheten svarar för samordning av större projekt. I enhetens uppgifter ingår sedan tidigare markförvaltning och exploatering, översiktsplanering, naturvård, mätning och kartläggning, GIS-verksamhet, projektering, m.m. I den nya organisationen tillkommer detaljplanering, utvidgad projekteringsverksamhet, folkhälso- och hållbarhetssamordning, energi- och klimatrådgivning samt landsbygdsutveckling. Antalet projekt av utvecklingskaraktär har ökat kraftigt,

Den utveckling som varit ställer allt högre krav på speciellt exploateringsverksamheten, som måste få utökade resurser om kommunen ska fortsätta att växa. Ändrade ekonomiska förutsättningar kräver starkare samverkanspartners. Kommunens mål, trygg och säker barn- och skolmiljö samt bostäder och utbildningsalternativ behövs för att behålla ungdomarna i kommunen. Bland de projekt som kontoret arbetar med kan följande nämnas. Pågående projekt: Lyviksberget Naturvårdsprojekt: Roths äng samt Högberget Entré Ludvika Attraktiva tomter i Grangärde (Bysjöstrand) Attraktiva tomter i Ludvika Översiktsplan ”Genomfart Ludvika-Bana väg” Utbyggnad av Laggarudden Ombyggnad av bangård samt nybyggnad av GC-bro Landforsen, bostäder Etablering av ny ICA-butik i kv. Sänkan Planläggning inför återstart av gruvor Lyviksbergets industriområde Skogsvårdspolicy Gång- och cykelvägs planering/trafikplanering Detaljplan Hillängen Revidering av ett antal detaljplaner

• • • • • • • • • • • • • • • • •

Projekt som ska påbörjas: Planering av Väsmanstranden Fördjupad översiktsplan för Grängesberg Fördjupad översiktsplan över Ludvika tätort Revidering av ett antal fördjupade översiktsplaner Planläggning av industriområden Infrastrukturplanering Skogsbruksplan, revidering

• • • • • • •

Förutom att projekten ovan kräver arbetsinsatser krävs också pengar till olika åtgärder såsom planläggning, utredningar, fastighetsbildning, förprojektering m.m. I budgetförslaget finns inga anslag utöver vad som normalt behövs för att driva projekt. Utöver arbetet med större projekt som enheten är inblandad i, kräver det löpande arbetet inom markförvaltningen resurser utöver vad som finns inom den ordinarie organisationen. Ett ansvarsområde som enheten har är mätning och kartläggning som numera enbart handlar om digital teknik, 61

Målbeskrivning

samt ett övergripande ansvar för att förse alla kommunens förvaltningar med fastighets- och kartinformation. Under senare år har GIS-tekniken blivit allt viktigare arbetsredskap eftersom varje investerad krona erfarenhetsmässigt har visat sig ge 3-4 kr tillbaka. I Sveriges kommuner, liksom statliga verk, länsstyrelser m.fl. har påbörjats en övergång till ett internationellt (europeiskt) koordinatsystem i plan, Sweref99. För Ludvika kommun genomfördes övergången i september 2010. På tur står byte av höjdsystem till RH2000. Arbetet startade år 2011, och genomförs år 2012.

Enheten ingår i den nybildade samhällsbyggnadsförvaltningen. Den ska också fungera som ett stöd åt kommunledningen, och då speciellt planeringsstrategen, inom samhällsplanerings- och samhällsbyggnadsområdet och svara för samordning av större projekt. Speciellt ska enheten under den närmaste framtiden ägna sig åt följande frågor.

• Utveckling och införande av digital teknik inom spe-

Enheten har också ett förvaltningsansvar för obebyggda fastigheter (inklusive skogsmark). Antalet fastigheter, som tillhör planeringsenhetens ansvarsområde, uppgår till nästan 400 stycken. Fastighetsbeståndet är föremål för ständiga förändringar genom köp och försäljningar, upplåtelser och i detta sammanhang finns ett stort antal arrendeupplåtelser samt mark som tas i anspråk för olika samhällsbyggnadsändamål. För närvarande pågår ett antal fastighetsförsäljningar med syfte att minska kommunens lokalytor och renodla kommunens fastighetsinnehav till att avse fastigheter som behövs för den egna verksamheten. Enheten kommer även att påverkas av den omstrukturering av det bebyggda fastighetsbeståndet som avses påbörjas mellan kommunen, GGAB och Ludvikahem, se vidare under rubrik ”Konsekvensbeskrivning” nedan. Under 2010 har regeringen fattat beslut om ”Nationell plan för transportsystemet 2010-2021” och i denna plan finns nu genomfart Ludvika med. Under de närmaste åren behöver ett planeringsarbete bedrivas för att åtminstone få igång vissa delar av projektet under den första delen av planperioden. Eventuella investeringar med anledning av projektet inryms dock inte i investeringsbudgeten.

ciellt den tekniska delen av den kommunala verksamheten med målsättningen att de olika förvaltningarna ska få ett bra underlag för olika beslut. För att förbättra effektiviteten kan nu alla kartanvändare hämta kartdata ur oracledatabasen. Det garanterar färskast möjliga kartprodukt. Även översiktskartor som fastighetskartan och geokodade ortofotobilder finns numera i denna databas. Genom lättanvända programvaror och system har alla handläggare tillgång till information av rätt kvalitet. • Alla kart- och bildprodukter i ett och samma referenssystem ökar säkerhet och kvalitet. • Enheten ska, med utgångspunkt från den slutrapport om stads- och transportutveckling i Ludvika som blev klar under 2009, tillsammans med Trafikverket, fortsätta arbetet med stadsutvecklingen och trafikmiljön i Ludvika. Målet trygg och säker, fortsatt utveckling av gång- och cykelnätet. • Att skapa en bra infrastruktur, attraktiva boendemiljöer och verksamhetsområden för företag i syfte att stärka kommunens konkurrenskraft och attrahera nya invånare är prioriterade arbetsområden samt ökad säkerhet och trygghet för barn och ungdomar. Ett prioriterat arbetsområde är även att agera för en omställning till en långsiktigt hållbar utveckling inom kommunen. Genom att ta fram olika typer av planeringsinformation ska vi ge underlag för en kvalificerad diskussion om kommunens framtida utveckling. Medborgarna, även barn och ungdomar, stimuleras att medverka.

En ny kommunövergripande översiktsplan håller på att tas fram och beräknas vara klar under 2013. Det finns nu behov att göra fördjupade översiktsplaner för bl.a. Grängesberg och Ludvika tätort, dessutom måste ett antal gamla fördjupade översiktsplaner revideras. Den kommunala naturvården ska arbeta för att fysisk planering och markanvändning tar hänsyn till ekologiska förutsättningar och att naturresurserna används så att ett långsiktigt nyttjande säkerställs. Den biologiska mångfalden ska säkerställas, dvs. naturligt förekommande växtoch djurarter ska ges förutsättningar att leva i livskraftiga bestånd. LONA (LOkala NAturvårdsprojekt) Roths äng deletapp klar 2012 fullföljs 2013, medan LONA Högberget ska vara klart 2014. Högberget kommer att kräva vissa investeringar. En policy för skogsvården ska göras under hösten 2012, vilken ska följas av en skogsbruksplan som ska tas fram under 2013.

Hälsoskydd och folkhälsoarbete. Målen är att arbeta för en allmänt god hälsa, minskat antal olycksfall och för att ingen i kommunen ska behöva vistas i ohälsosam bostad/lokal med särskild inriktning på farliga radonhalter. Det finns 600 kända, och ett okänt antal bostäder därutöver (totalt ~1000), som behöver åtgärdas. Folkhälsoarbetet bygger på det av kommunen antagna hälsopolitiska programmet. Folkhälsoarbetet inriktas på idrott, skador och kost, barn/ungdomar, suicidprevention i samarbete med andra. Arbete inom dessa områden görs i samverkan med Landstinget Dalarna och flera andra aktörer. Under år 2012 omcertifierades kommunen som Säker och trygg kommun. • Naturvården ska utvecklas så att den bidrar till bevara den biologiska mångfalden samtidigt som den utgör ett led i arbetet med att skapa en attraktivare kommun och stödja turistsatsningen inom kommunen. Naturvården är viktig även som stimulans för barn och ungdomars utveckling och rekreation. 62

Verksamhetsförändring

Idag står kommunen inför en boom som påverkar i stort sett all kommunal verksamhet. Planeringen måste byta perspektiv från ”för stor kostym” till tillväxt av arbetstillfällen, bostadsförsörjning, service, transporter och kommunikationer. Som en följd har enhetens fokus förändrats från förvaltande till utvecklande, något som kommer att gälla även för andra nämnder och förvaltningar under flera år framöver. Den stora utmaningen inför 2013 är den omorganisering som kommunen nu genomfört. Ett antal tjänster och medföljande arbetsuppgifter har överförts från miljö- och byggkontoret och från tekniska kontoret. Detalj- och översiktsplanering samt projektering inlemmas till en mera sammanhållen organisation tillsammans med markförvaltning, mät & karta, fysisk planering och naturvård. Även funktionerna folkhälsosamordnare och hållbarhetssamordnare, inklusive energi och klimatrådgivning ingår i samhällsbyggnadsförvaltningens planeringsenhet. Några av de tjänster, två projektörer från tekniska kontoret är inte lönefinansierade genom budget. De har haft sina löner ur olika projektuppdrag. Två alternativ finns, antingen har de sin lön genom projekt, eller så tillförs motsvarande pengar till budgeten. Det senare alternativet känns mera hanterbart. Mätningsavdelningen har nu ett ökat ansvar för VAledningsnätet. Det innebär framtagande av projekteringsunderlag och dokumentation, inklusive ajourhållning av VA-databaser, även de lagras i oraclemiljö.

Konsekvensbeskrivning

De budgeterade medlen för kostnader som är direkt kopplade till olika exploateringsprojekt har inte kunnat sänkas. Enheten genomgår omfattande personalförändringar 2012/2013, bl.a. på grund av pensioneringar. Personal behöver rekryteras snarast varför budgeten för dessa år blir ansträngd, men på sikt sker en återgång till mer normala förhållanden. Enheten behöver dessutom förstärkta resurser inom planering, planer och genomförande samt exploatering för att klara av de ökade planerings- och projektuppdragen, (speciellt med hänsyn till att anslaget för planeringschefstjänsten flyttats till kommunchefens stab.) Om enheten inte lyckas rekrytera de ersättare som behövs kommer konsulttjänster att köpas in, vilket med största sannorlikhet kommer att anstränga budgeten. Ändrad inriktning av mätningsverksamheten från kartframställning till framställning av databaser (informationsförsörjning) ger sysselsättning och intäkter för verksamheten under de närmaste åren. Kostnaden för programvaror och underhållsavtal har under senare tid skjutit i höjden. Detta har medfört att uppbyggnaden av traditionella kartdatabaser och uppgraderingen av dessa bedrivs på sparlåga och nyinvesteringar skjuts upp. Sektionen står inför flera pensionsavgångar under de närmast kommande åren. Det

kan komma att innebära större eller mindre produktionsstörningar samt ökade lönekostnader, bl.a. för infasning med tidsöverlappning för att ge ny personal möjlighet att sätta sig in i arbetet. Mätningsavdelningen har en betydande del av sina intäkter genom nyttjanderättsavtal till kartor internt inom kommunen. Bland annat med några av de enheter som genom ny organisation tillhör samhällsbyggnadsförvaltningen. Även uppdrag som mätning och olika kartproduktioner har varit en viktig inkomstkälla för mätningssektionen. Här får vi göra ett ställningstagande, fortsatt (intern) interndebitering eller finansiering genom budgetmedel. Som en konsekvens av antalet projekt som pågår respektive avses påbörjas kommer enheten att belastas av ett omfattande detaljplanearbete med efterföljande genomförandefrågor. Behov av personalrekrytering, handläggare för detaljplaner och inom marksektionen. Oberoende om vi lyckas rekrytera egen personal, eller om konsultinsatser krävs, får vi räkna med högre kostnader. Vi står inför stora utmaningar, framför allt återöppnande av gruvor. De kräver planläggning, planering och projektering för såväl brytning, transporter och bostäder. Det kommer att kosta. Enheten kommer att beröras av den omstrukturering av kommunens bebyggda fastighetsbestånd som avses påbörjas under 2013. Överföringen innebär att kommersiella-, industri- och förvaltningslokaler överförs till GGAB medan bostäder överförs till Ludvikahem. Genomförandet, som avses ske successivt under ett antal år, kommer att medföra ett avsevärt arbete med planändringar, fastighetsbildningsåtgärder, avtalstecknande etc.

Miljö- och byggenheten Verksamhetsplan

Myndighetsnämndens huvudsakliga ansvar är att som myndighet ge tillstånd och bevaka att ett flertal lagstiftningar följs. Dessutom ska nämnden verka för en hållbar utveckling så att nu levande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Nämndens i mängd dominerande ansvarområden styrs av plan- och bygglagen, miljöbalken, livsmedelslagen, lagen om bostadsanpassningsbidrag och alkohollagen. Tjänstedirektivet har krav på att vi är tillgängliga inom hela EU med korrekta uppgifter som ska finnas på internet och att ansökningar kan göras på nätet.

63

Miljöbalkens och nya plan- och bygglagens tillämpning ställer större förväntningar och ställer högre krav på kommunerna än tidigare.

Likartade ärenden skall behandlas på lika sätt. Ambitionsnivån skall vara hög vad gäller service till allmänheten. Nämnden ska också som myndighet bevaka att de lagar som finns inom ansvarsområdet efterlevs.

Alkohollagen är en social skyddslag och har till främsta syfte att begränsa alkoholens skadeverkningar. Den alkoholpolitiska hänsynen har enligt lagen företräde framför de näringspolitiska.

Årligen upprättas verksamhetsplaner för kontroll och tillsyn av ställen som hanterar livsmedel, har utskänkning av alkoholhaltiga drycker eller bedriver verksamhet inom miljöoch hälsoskyddsområden.

I princip samma synsätt gäller för folköl, tobak och receptfria läkemedel.

Inkomna ansökningar/anmälningar ska behandlas och avgöras inom en månad från det de är fullständiga.

Livsmedelslagens syfte och mål är att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumenternas intressen när det gäller livsmedel.

Även om nämnden har väl godkända resultat i de nöjdkundundersökningar som gjorts ska strävan vara att bli än bättre.

Nämndens uppgift är att säkerställa livsmedelssäkerheten genom offentlig kontroll i kommunen. Kontrollen omfattar alla stadier i produktion, bearbetning och distributionskedjan för livsmedel, dvs. genom alla led i livsmedelsproduktionen fram till slutkonsument, ”från jord till bord”. Alla dessa livsmedelsverksamheter skall vara godkända eller registrerade hos nämnden eller länsstyrelsen.

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

Bostadsanpassning är en lagbunden rättighet där kostnaderna per anpassning varierar stort beroende på funktionshindrens art och respektive bostads tillgänglighet och utformning.

Kompletta ansökningar/anmälningar i övrigt ska till 75 % behandlas och avgöras inom en månad.

Handläggningen av bygglovsansökningar, separata eller kombinerade med bygganmälan, skall inledas inom 8 arbetsdagar från ankomsttillfället och 90 % av delegationsbesluten avseende bygglov skall tas inom en månad.

En genomtänkt och bra utförd bostadsanpassning ger människor med funktionshinder en möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Förutom att det höjer livskvalitén för den funktionshindrade är det en god samhällsekonomisk åtgärd.

Klagomål som inte kräver akut insats eller är direkt farliga för hälsa eller miljö ska handläggas i mån av tid. Klagomål kommer inte att handläggas som enskilda ärenden om de kan hänföras till ett projekt i miljömålsplanen eller andra kommande projekt.

Uppföljning och utvärdering

Som tillsyns- och kontrollmyndighet har nämnden ansvar för att lagarna tillämpas och följs men också ge tillstånd och lämna yttrande i andra tillståndsprövningar. Mycket tid behöver ägnas åt att vara uppdaterad i alla lagändringar som ständigt pågår.

Uppföljning görs genom avstämning mot upprättade verksamhetsplaner, förekommande jämförelsetal med andra kommuner och nöjdkundundersökningar.

Miljömålen har en övergripande roll, nationellt, regionalt och lokalt. Nämndens avsikt och vilja är att integrera målen när tillstånd beviljas och tillsynen/kontrollen planeras och tillämpas för att få en god livsmiljö. Även folkhälsomålen, både de nationella och lokala, ska vara vägledande vid bedömningen av tillstånd och tillsynsprioriteringen. Alkohollagen, miljöbalken, plan- och bygglagen, tobakslagen och andra föreskrifter, lagar eller kommunens uttalade viljeinriktning ska vara vägledande för att få bra levnadsvillkor. Nämnden skall uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess omgivningar. Besluten skall vila på saklig grund och fattas med gott omdöme i medborgarnas intresse. 64

Måluppfyllelse 3.1

KF Mål

3.2

Nämndmål/förvaltningsmål

3.1.1

Barn och unga Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt

3.2.1

Barn och unga Att erbjuda trygga, säkra och attraktiva utemiljöer tillgängliga för alla. Säkerställa en trygg och säker avfallshantering i miljöer där barn och unga vistas. Ingår i arbetet som säker och trygg kommun. Att erbjuda möjligheter till rekreation, friluftsliv och undervis-ning i stadsnära naturmiljöer. Medverka i nationella och regionala projekt för en bra inomhusmiljö. Att utveckla lek- och utemiljöer i samråd med användarna. Ge barn och ungdomar särskilda möjligheter att komma till tals i planering som speciellt berör deras närmiljö. Att erbjuda utemiljöer för friluftsliv, rekreation och idrottsutövande för alla åldrar. Genom kampanjer/upplysning och kontroll minska tillgängligheten.

Ludvikas skolor är en av Sveriges bästa skolor 2020

Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem nu och i framtiden Barn och ungas nyttjande av tobak och alkohol minimeras. Ingen ska använda narkotika.

3.1.2 Utbildning, arbete och näringsliv 3.2.2 Ludvika ska år 2020 ha 27000 invånare

Utbildning, arbete och näringsliv Att erbjuda attraktiva och välskötta trafik- och parkmiljöer med fokus på trygghet och säkerhet. Skapa bästa möjliga förutsättning för såväl utbildning som boende och arbete inom kommunen. Tillsammans med näringslivet skapa praktikplatser som en väg ut i arbetslivet. Marknadsföring för ökad kunskap om VA-verksamheten ska kontinuerligt ske. Information och kommunikation om avfallsverksamheten via vår informatör vid träffar på förskolor och skolor. Med samarbetspartners skapa goda möjligheter till återanvändning och återvinning av restprodukter. Vi ska skapa välplanerade industriområden med klara miljökrav samt attraktiva bostadsområden.

Ludvika ska år 2020 ha 1000 nya arbetstillfällen Halverad ungdomsarbetslöshet 2014 jämfört med september 2011 Genom livslång lärande höja utbildningsnivån hos våra kommuninvånare

Ludvika ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande

Ludvika ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer

Att inom det kommunala vägområdet erbjuda en väghållning som säkerställer tillgänglighet, säkerhet och miljövänlighet.

65

3.1.3 Livsmiljö

3.2.3

Ludvika ska vara tryggt och tillgängligt för alla

Livsmiljö Att inom det kommunala vägområdet erbjuda en väghållning som säkerställer tillgänglighet, säkerhet och miljövänlighet. Vi ska bidra till god livsmiljö genom att inte förorena sjöar och vattendrag. Avloppsreningen ska drivas med optimal resurshushållning utan att åsidosätta gällande utsläppskrav. Kommunens största återvinningscentral, Björnhyttan har högre tillgänglighet än medel i Dalarna och högre än Sverige-median såväl dag- som kvällstid. Även nöjdheten hos våra besökare är högre än medel i Dalarna och högre än Sverige-medianen (öppettider, närhet). Källa kundenkät 2011. Skapa förutsättningar för att alla hellre väljer att gå, cykla eller åka kollektivt, än att ta bilen. Följa de åtaganden som medlemskapet i Sveriges ekokommuner innebär.

Ludvika ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer

Ludvika ska erbjuda goda förutsätt-ningar för miljövänligt val i vardagen

Ludvika kommun skall öka andelen miljöoch rättvisemärkta inköp

Följa de åtaganden som medlemskapet i Fairtrade city innebär. Öka andelen ekologisk mat genom kommunens eget projekt.

Personal 4.1

KF

4.1.1 Personal

4.2

Nämndmål/förvaltningsmål

4.2.1 Personal

Service av god kvalitét och hög tillgänglighet möter alla medborgare. Detta uppfylls av medarbetare som känner yrkesstolthet och engagemang.

Ytterligare höja SBA:s värden i nöjdkundundersökningen.

Ekonomi 5.1

KF

5.1.1 Ekonomi God ekonomisk hushållning skapar utrymme för verksamhetsutveckling och investeringar. En god ekonomi är en förutsättning för goda resultat och hög måluppfyllelse.

5.2

Kommunmål

5.2.1 Ekonomi

66

Räddningsnämnden Ordförande: Sören Grandelius Räddningstjänsten Västerbergslagen Räddningstjänst och Sotning Chef: Stefan Karlsson

Verksamhetsplan

Ludvika och Ljusnarsbergs kommuner har en gemensam nämnd för samverkan om räddningstjänst och sotningsverksamhet. Ludvika kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Ludvika kommuns organisation. Räddningsnämnden skall svara för kommunens skadeavhjälpande åtgärder, rådgivning, information, utbildning, brandförebyggande arbete, tillsyn, brandskyddskontroll och sotning (rengöring) enligt lag om skydd mot olyckor (LSO) samt svara för tillstånd och tillsyn enligt lagen om

brandfarliga och explosiva varor (LBE). Nämnden fullgör också de uppgifter, vilka enligt lag eller annan författning skall fullgöras av den kommunala nämnd, som svarar för räddningstjänst. Räddningsnämnden skall även delta i båda kommunernas skadeförebyggande arbete för olyckor som inte leder till räddningsinsats. Räddningstjänsten Västerbergslagen är organiserad i fyra olika avdelningar enligt följande.

Avdelning

Ansvar / Verksamhet

Räddning

Ansvarar för den operativa verksamheten (skadeavhjälpande). Avdelningen upprätthåller beredskapen enligt kommunens handlingsprogram och ansvarar för att Räddningstjänstens beredskapsstyrkor kan påbörja räddningsinsatser inom godtagbar tid och de genomförs på ett effektivt sätt. För att klara detta är räddningstjänstens beredskap dimensionerad med en heltidsstyrka i Ludvika och deltidsstyrkor i Ludvika, Kopparberg, Fredriksberg, Grängesberg och Nyhammar samt ett räddningsvärn i Sunnansjö. Funktionen Räddningschef i beredskap delas genom samarbetsavtal med Smedjebackens kommun. Räddningstjänstens insatser skall genomföras effektivt genom att personalen har rätt kompetens och förmåga samt att material, fordon och annan utrustning fungerar och är ändamålsenlig för att klara uppgifterna. Skall bedriva den lagstadgade tillsynsverksamheten inom Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO) och om Lagen om Brandfarliga och Explosiva varor (LBE). Ansvarar sedan 2010 även för utfärdande av tillstånd enligt den nya Lagen om Brandfarliga och Explosiva varor. Avdelningen skall yttra sig i brandsäkerhetsfrågor vid inkomna remisser gällande byggärende, alkoholtillstånd, offentliga tillställningar. Avdelningen skall uppfylla beslutade mål och riktlinjer i räddningstjänstens tillsynsplan. Ansvarar för framtagande av risk och sårbarhetsanalyser inom räddningstjänstens verksamhetsområde. Skall vara delaktig och påverka samhällsutvecklingen i frågor som berör och angränsar till räddningstjänstområdet. Avdelningen ansvarar för att öka medvetenheten hos allmänheten genom rådgivning, utbildning och information. Verka för att företag, förvaltningar och institutioner ökar sin kunskap inom brandsäkerhet genom rådgivning, utbildningar och informationstillfällen. En prioriterad uppgift skall vara att bistå skolans arbete med information och utbildning i brandkundskap. Skolans elever skall ges möjlighet att träffa räddningstjänsten samt att PRAO möjligheter skall erbjudas skolans elever. Avdelningen ansvarar för att olycksundersökningar genomförs enligt framtagna riktlinjer. Sotningsverksamheten i Ludvika och Ljusnarsbergs kommuner bedrivs i kommunal regi. Verksamheten består främst av rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. Sotningsavdelningen skall vara rådgivande till allmänheten och samarbeta med de båda kommunerna i tekniska samrådsfrågor.

Förebyggande

Utbildning/Information Olycksundersökning

Sotning

67

Förändringsarbete

Räddningstjänsten Västerbergslagen skall arbeta mot de nationella och kommunövergripande målen. Räddningstjänstens uppdrag enligt Lagen om skydd mot olyckor kan delas upp i följande områden. • Räddning (räddningsinsatser skall kunna påbörjas inom rimlig tid och genomföras på ett effektivt sätt) • Förebyggande (olycks- och skadeförebyggande) • Utbildning / information (allmänheten) • Olycksundersökning (av insatser och orsaker) • Sotning (rengöring och brandskyddskontroll) Räddningstjänsten Västerbergslagen arbetar utifrån en vision ”Sveriges bästa räddningstjänst 2013 ”. 2009 började förvaltningen sitt förändringsarbete med en målformulering som innebär att vi skall bli mycket effektivare inom områdena Räddning, Förebyggande, Utbildning/ Information och Olycksundersökning. 2011 påbörjade sotningsavdelningen sitt förändringsarbete där visionen är att eliminera eldstadsrelaterade bränder och olyckor samt att ingen ska skada sig genom fallolycka på grund av bristande takskyddsanordningar. För att nå målen skall räddningstjänsten arbete inriktas på följade huvudområden.

Räddningstjänsten

• skall bli effektivare operativt. • skall se mer samtidigt som vi syns mer. (mycket god lokalkännedom, ökad kontakt med medborgare)

Det skall brinna mindre och när det brinner skall skadorna minimeras (planläggning). Vi skall samverka.

Sotningen

Skall bli effektivare på att förebygga eldstadsrelaterade bränder. Ingen ska skada sig genom fallolycka p.g.a. bristande takskyddsanordningar. Räddningstjänsten skall, utifrån de olyckor som kan föranleda en räddningsinsats, riskinventera kommunen under 2013 där följande områden skall vara kartlagda. Flerbostadshus, hotell och vandrarhem, vägar, industrier, kommunens fastigheter, olyckor som föranlett räddningsinsats, vatten, el, restauranger och samlingssalar. Riskinventeringarna skall ligga till grund för framtagande av typolyckor vilka skall leda till åtgärdsplaner. En riskinventering visar också på vilka specialolyckor som behöver planläggas. Riskinventeringen är ett styrdokument som årligen skall revideras. För att nå målet att bli effektivare under en räddningsinsats skall följande områden prioriteras. Övningar, insatsstöd, rökdykning, fordon, material, fysik, utbildning - fortbildning, samverkan, omvärldsbevakning,

lokalkännedom. För att nå målen och närma oss visionen måste vi ha ”kul på jobbet”. Att trivas på sin arbetsplats är självklart mycket viktigt. För att öka trivseln och i och med det motivera och engagera personalen skall vi bland annat arbeta med ordning och reda, yrkesstolthet, att genomföra beslut, skapa en positiv stämning och se möjligheter. Under resans gång har vi arbetat med frågan ”hur skall vi ha det?” Här är vi nästan i mål med samtliga framtagna områden där vi idag har styrdokument för arbetstider, bisysslor, klädsel, ordning och reda, städning, byten, överlämning, fysträning. Vi skall arbeta med yrkesstoltheten med brandkårsstjärnan som utgångspunkt där varje tagg på stjärnan står för ett ledord. Kunskap, uppmärksamhet, lojalitet, skicklighet, uthållighet, tapperhet, känsla och samhörighet. Räddningstjänsten visionen ”Sveriges bästa räddningstjänst 2013” kommer inte att gå att mäta. Men om vår organisation genomför lyckade räddningsinsatser, förebygger så att det brinner mindre, genomför effektiva olycksundersökningar samt utbildar och informerar så många kommuninvånare som möjligt, kommer detta att skapa en känsla av att vara bäst. Inledningsvis har förändringsarbetet mestadels berört heltidspersonalen men deltidspersonalen kommer successivt att involveras mer och mer i vårt arbete. Vi har kommit en bit på resan men det är en bit kvar och det tar längre tid innan än vad vi först trodde.

Förändringsåtgärder/Verksamhetsförändringar

Inga organisatoriska verksamhetsförändringar är planerade under 2013.

Nämnds- och förvaltningsmål 2013 Nämnd och förvaltning arbetar ständigt med de nationella och kommunövergripande målen vilka finns angivna i kommunernas handlingsprogram utifrån Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Inför verksamhetsåret 2013 skall organisationen även arbeta med följande specifika nämnds- och förvaltningsmål.

Rakel

Räddningstjänsten skall under året fullt ut införa det nya kommunikationssystemet Rakel. Dagens analoga system skall vara helt utfasat och ersatt av Rakel. Kommunikation och sambandsplaner skall fungera samt att personalen har genomgått utbildning och har den kompetens som krävs.

Utalarmering

Under 2013 skall vårt utalarmeringsystem integreras med Rakel för att bli ett av Sveriges modernaste system. 68

Räddningstjänsten skall kunna använda många av de utvecklade tjänster som finns för vårt utalarmeringsystem vilket skall leda till säkrare och enklare användning.

Uppgiftskatalogen

Räddningstjänstens dokument som styr personalens förmåga och kompetens. Skall färdigställas under 2013. Övningsverksamheten och insatsplanering skall anpassas utifrån uppgiftskatalogen.

Kommunövergripande mål Ludvika Kommun.

Kommunfullmäktige i Ludvika kommun beslutade 201206-18 om att anta riktlinjer för mål- och budgetarbete 2012-2014. Räddningstjänsten Västerbergslagen har i måluppfyllelsen angett nämndsmål och förvaltningsmål utifrån både Ludvika- och Ljusnarsbergs kommun. Nämnden anser att den nya styrmodellen och måluppfyllelsen även går att tillämpa för Ljusnarsbergs kommun när det gäller räddningstjänstens arbete. Den nya styrmodellen för mål och budgetarbete påverkar inte räddningstjänstens verksamhet i någon större omfattning då flera av målen inte är relevanta för räddningstjänsten. De mål som är relevanta finns redovisade i måluppföljelsen och är områden som verksamheten redan idag arbetar med. Räddningstjänsten skall utifrån den nya styrmodellen förtydliga hur man kommer att arbeta med måluppföljelsen, allt för att bidra till att de kommunövergripande målen uppfylls.

69

Måluppfyllelse 3.1

KF Mål

3.1.1 Barn och unga Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt Ludvikas skolor är en av Sveriges bästa skolor 2020

Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem nu och i framtiden Barn och ungas nyttjande av tobak och alkohol minimeras. Ingen ska använda narkotika. 3.1.2 Utbildning, arbete och näringsliv

3.2

Nämndmål/förvaltningsmål

3.2.1

Barn och unga Information om räddningstjänstens verksamhet och dess roll skall nå ut till alla barn och unga. Samtliga grundskoleelever skall ha kommit i kontakt med räddningstjänsten minst tre gånger under grundskoletiden. Ludvikas ungdomar skall ha ett högt säkerhetstänk jämfört med elever i andra kommuner. Samtliga förskolor skall få besök av räddningstjänsten minst en gång per år.

Räddningstjänstens personal skall verka som goda förebilder vid mötet med barn och unga. 3.2.2

Utbildning, arbete och näringsliv

Ludvika ska år 2020 ha 27000 invånare Ludvika ska år 2020 ha 1000 nya arbetstillfällen Halverad ungdomsarbetslöshet 2014 jämfört med september 2011 Genom livslång lärande höja utbildningsnivån hos våra kommuninvånare Ludvika ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Ludvika ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer 3.1.3 Livsmiljö 3.2.3 Ludvika ska vara tryggt och tillgängligt för alla

Ludvika ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Ludvika ska erbjuda goda förutsätt-ningar för miljövänligt val i vardagen Ludvika kommun skall öka andelen miljöoch rättvisemärkta inköp

Verka för att företag, förvaltningar och institutioner ökar sin kunskap inom brandsäkerhet genom rådgivning, utbildningar och informationstillfällen Räddningstjänsten skall vara tillgänglig och behjälplig samt underlätta för näringsliv och företagare att etableras och utvecklas. Räddningstjänsten skall vara delaktiga och verka för en säker infrastruktur och säkra kommunikationer. Livsmiljö De boende i Ludvika skall veta att de har en effektiv räddningstjänst då olyckan är framme. Medborgarna skall ha kännedom om att vi hela tiden arbetar skadeförebyggande för att skapa trygghet inom kommunerna

Räddningstjänsten skall göra miljö- och rättvisemärkta inköp om det är möjligt.

70

Personal 4.1

KF

4.2

Nämndmål/förvaltningsmål

4.1.1 Personal 4.2.1 Personal Service av god kvalitét och hög tillgänglighet Räddningstjänsten skall fortsätta sitt arbete med visionen möter alla medborgare. ”Sveriges bästa räddningstjänst 2013” Detta uppfylls av medarbetare som känner yrkesstolthet och engagemang.

Ekonomi 5.1

KF

5.1.1 Ekonomi God ekonomisk hushållning skapar utrymme för verksamhetsutveckling och investeringar. En god ekonomi är en förutsättning för goda resultat och hög måluppfyllelse.

5.2

Kommunmål

5.2.1 Ekonomi Räddningstjänsten skall utveckla dagens rutiner vid inköp av varor och tjänster. Dagens rutiner efterföljs på ett bra sätt och har sedan 2008 ständigt förbättrats. Alla inköp skall vara förankrade hos förvaltningschef och avdelningschefer. En långsiktig planering av verksamheten underlättar en god ekonomisk hushållning. Förvaltningen kommer under 2013 att förbättra den ekonomiska styrningen genom att koppla samman verksamhetsplanering och ekonomi på ett effektivare sätt.

Investeringsbudget och investeringsplan

Investeringsbudgeten för 2013 uppgår till 1,1 Mkr fördelat på räddningstjänstutrustning (500 tkr), skyddsutrustning (500 tkr) och Rakel 100 tkr.

beslutas under kortare tidsperioder vilket gör det omöjligt att få en jämn investeringstakt. För att kunna planera för nödvändiga fordonsbyten i framtiden krävs att förvaltningen ges större möjligheter att själva råda över vissa delar av investeringsmedlen. Nämnden vill under 2013 titta på möjligheterna att på ett bättre sätt planera för framtida fordonsinvesteringar.

Slutföra det påbörjade arbetet med att byta ut samtliga portar vid brandstationen. Det återstår endast sex stycken portar på baksidan. Anpassning bör göras av räddningstjänstens lokaler i Fredriksberg, så att kvinnliga brandmän får egna omklädnings- och sanitetsutrymmen. Detta skulle kunna ske samordnat med ett utbyte av uppvärmningssystem. Ett nytt trapphus bör byggas från lektionssalarna vid brandstationen i Ludvika. Detta bland annat med tanke på både tillgängligheten för rörelsehindrade personer och utrymningssäkerheten. Utbyten av tyngre räddningsfordon har släpat efter under många år. En anhopning av nödvändiga utbyten med flera tunga fordon under en kort tidsperiod är nu en realitet. Räddningstjänstens fordonsplan går aldrig att följa då den kräver långsiktighet. De tilldelade investeringsmedlen

71

Nyckeltal/Verksamhetsmått Räddningstjänst Verksamhet/prestation

Budget 2013 Budget 2012 Bokslut 2011

Tillsynsbesök enligt lag om skydd mot olyckor (LSO) Tillsyn enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara (LBE) Externutbildning (antal kurser totalt) Varav: Särskilda infotillfällen till allmänheten Extern utbildning brand (grundutb, Heta arbeten, SBA, SAK) Extern utbildning HLR inkl HLR-defibrillering

100

100

61

25

25

21

150

150

148

10 80

10 80

12 75

70

100

61

Ludvika 6 år 2:a klass 5:e klass Prao-kurs (hel vecka)

17 16 18 2

17 16 18 2

13 13 15 1

Ljusnarsberg 6 år 2:a klass 5:e klass Prao-kurs (hel vecka)

3 3 3 1

3 3 3 1

3 3 3 1

Skolprojekt antal klasser

Sotning Verksamhet/prestation

Budget 2013 Budget 2012 Bokslut 2011

Utförda brandskyddskontroller totalt Ludvika Ljusnarsberg

2150

3 000

1 996

1600 550

2 100 900

1 534 462

Utförda sotningar totalt Ludvika Ljusnarsberg

8871 6720 2151

72

Tidplan för arbete med budget 2013 27 februari 16 april 24 april

Nämndspresidieinformation - Årsbokslut, Prognos 1

27 april

SKL presenterar detaljer i vårpropositionen för kommuner och landsting

Regeringen presenterar vårpropositionen Information om vårpropositionen på KSau

8 maj Genomgång av ett första förslag på budgetram i förvaltningschefsgruppen 8 maj Information KS vårpropositionen Ramärende skrivs 15 maj KSau ramärende - förslag 16 maj MBL § 19 Ramar information 23 maj MBL § 11 Ramar förhandling 28 maj KS (extra) beslut om ramar 28 maj KF beslut om ramar Juni/juli/augusti Budgetarbete ute i nämnderna MBL § 11 - förhandling/nämnd 17 augusti Budgetförslagen inlämnas till ekonomienheten. 5 september Budgetpärmen klar att lämnas ut till politikerna.

17-19 september Budgetberedning I 20 september

10-11 oktober 25 oktober 26 oktober 2 november 14 november 28 november

MBL § 19 - Information om uppdragen

Budgetberedning II KSau förslag till budget (extra au) MBL § 19 - Information från KSau MBL § 11 - Förhandling inför kommunstyrelsen KS förslag till budget (extra KS) KF fastställer budget för år 2013 (extra KF)

73

Kommunfullmäktiges beslut 2012-11-28 Kommunfullmäktige beslutar under generella beslut:

• skattesatsen för år 2013 fastställs till 22,54 kr innebärande en höjd skattesats med 23 öre gentemot 2012 på grund av • • • • • • • • • • • •

hemsjukvårdens kommunalisering skatteintäkterna till 1 345 447 tkr att 38,0 miljoner kronor ska avsättas till pensioner finansiella kostnader fastställs till 13,0 miljoner kronor och finansiella intäkter till 19,0 miljoner kronor anläggningstillgångar ska avyttras till ett värde av 2,0 miljoner kronor kommunstyrelsen har rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder med totalt 195 miljoner kronor under 2013. Fördelning: Taxe inv 119,5, Taxe balanserat 45,5, Inlösen förmånspension 30,0 amorteringar sker med 8,0 miljoner kronor borgensavgiften för lån till Ludvikahem fastställs till 0,2 procent beräknad på genomsnittlig under året utnyttjad borgensnivå bifogat förslag till resultat- och finansbudget med plan för åren 2013 och 2015, se sida 12. att såsom för egen skuld ingå borgen för LudvikaHem AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt lånebelopp om 800 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp att såsom för egen skuld ingå borgen för Grängesbergs Gruvor AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt lånebelopp om 125 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp att driftbudgeten binds per nämnd/styrelse på fullmäktigenivå. Respektive nämnd/styrelse ansvarar för att internbudgeten senast sista februari registreras i ekonomisystemet på en lägre nivå, vilket omfattar minst två positioners ansvar och verksamhet att investeringsbudgeten binds enligt följande: Inom samhällsbyggnadsnämnden per nämnd för de av kommunen ägda fastigheterna. Övriga områden inom samhällsbyggnadsnämnden binds per ramområde. Övriga nämnder och styrelser per nämnd/styrelse. Respektive nämnd/styrelse ansvarar för att internbudgeten senast sista februari registreras i ekonomisystemet på en lägre nivå, vilket omfattar minst två positioners ansvar, verksamhet och projekt.

74

Ludvika kommuns mål Visionen är kommunens gemensamma ledstjärna in i framtiden

Vision 2012 - 2020 Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun Strategiska målområden för att infria visionen

Barn och unga

Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet. Här kan alla förverkliga sina drömmar. Barn och ungdomar får utbildning av hög kvalitet utifrån var och ens förutsättningar, i en miljö som präglas av ömsesidig respekt. Kommunövergripande mål

• Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt • Ludvikas skolor är en av Sveriges bästa skolor 2020 • Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem nu och i framtiden • Barn och ungas nyttjande av tobak och alkohol minimeras. Ingen ska använda narkotika

Utbildning, arbete och näringsliv

Genom satsningar på utbildning och näringsliv skapas en långsiktig hållbar tillväxt som har en avgörande betydelse för kommunens framtida utveckling. Tilliten till kommunens verksamheter är stor. Kommunövergripande mål • Ludvika ska år 2020 ha 27 000 invånare • Ludvika ska år 2020 ha 1 000 nya arbetstillfällen • Halverad ungdomsarbetslöshet 2014 jämfört med september 2011 • Genom ett livslångt lärande höja utbildningsnivån hos våra kommuninvånare • Ludvika ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande • Ludvika ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer.

Kommunövergripande mål • Ludvika ska vara tryggt och tillgängligt för alla • Ludvika ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer • Ludvika ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänliga val i vardagen • Ludvika kommun ska öka andelen miljö- och rättvisemärkta inköp

Förutsättningar - medel, resurser Personal Service och god kvalité och hög tillgänglighet möter alla medborgare. Detta uppfylls av medarbetare som känner yrkesstolthet och engagemang. Ekonomi God ekonomisk hushållning skapar utrymme för verksamhetsutveckling och investe-ringar. En god ekonomi är en förutsättning för goda resultat och hög måluppfyllelse Målen ska nås genom tre olika fokusområden

• Gemensamt ansvar för ökad befolkning • Jobb och tillväxt ger framtidstro • En god miljö för nästa generation

Livsmiljö

Ludvika erbjuder en trygg och lustfylld livsmiljö med omsorg och utvecklingsmöjligheter i livets alla skeden. Här sker ett aktivt arbete för att klara omställningen till det hållbara samhället. I Ludvika är det positivt att bo, verka och leva.

75