Budget 2008 Plan 2009‐2010
Vinter i Bastmora. Foto: Merja Hellstrand
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Fakta om Fagersta och dess organisation
2
Kommunstyrelsens ordförande har ordet
4
Planeringsdirektiv - budget 2008 samt flerårsplan 2009 – 2010
5
¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾
Resultatbudget Balansbudget Finansieringsanalys Skatteintäkter och stadsbidrag Driftsbudget Investeringsbudget
Bil Bil Bil Bil Bil Bil
1 2 3 4 5 6
Detaljbudget/nämnd Kommunfullmäktige
29
Kommunstyrelsen
31
Utbildning- och fritidsnämnden
41
Socialnämnden
52
Finansiering
61
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Fagersta kommun är delägare i Västerbergslagens Värme AB, Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Energi AB. Kommunens ägarandel är 20,8 % i respektive bolag.
2
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
KOMMUNALSKATT
Kommunal skattesats Fagersta kommun Landstinget Summa
2006 22:19 10:28 32:57
2007 22:19 10:80 32:99
2008 22:09 10:65 32:74
För medlemmar i Svenska kyrkan utgår även kyrkoavgift med varav begravningsavgift Totalt
1:49 0:28 34:23
BEFOLKNING
Befolkningsförändring 1998-2007 År Folkmängd Födelseöverskott 1998 12 773 -78 1999 12 583 -89 2000 12 381 -62 2001 12 270 -60 2002 12 325 -103 2003 12 334 -67 2004 12 231 -66 2005 12 270 -58 2006 12 202 -34 2007 12 173 (070930) -31
Flyttningöverskott -135 -101 -138 -50 157 +77 -37 +93 -38 +2
MANDATFÖRDELNING
Antal ledamöter % Vänsterpartiet
7,82 23,95
2,32 2,14 2,72
Socialdemokraterna Moderaterna Centern
58,3
Folkpartiet Kristdemokraterna
3
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Omprövningar, satsningar och skattesänkningar.
Det kan vara tre ord som sammanfattar planperioden fram till 2010. Vi måste ständigt pröva och ompröva gamla sätt att lösa uppgifterna på. Detta oavsett om det handlar om inskanning av fakturor, kundval inom äldreomsorgen eller mer lärartid hos elev. Vi måste fråga om de höga ambitionerna – och kostnaderna – för fritid, förskola, bibliotek, skolverksamheten mm står i överensstämmelse med de resultat medborgarna får ut av verksamheterna. Det handlar inte om att det görs ett dåligt arbete, men vi har ibland inte vare sig organisation eller system som möjliggör att klara dagens eller morgondagens förväntningar. Vi kanske inte utnyttjar tekniska landvinningar eller medarbetarnas kompetens på ett bra sätt. Vi kanske t.o.m. gör fel saker sett i ljuset av en förändring av lagstiftning eller i medborgarnas preferenser. Allt detta ska vi arbeta med intensivt under planperioden. Inte för att vi är i kris utan för att undvika att hamna där. Det är snarare tvärtom; eftersom vi har god kontroll och bra verksamheter så har vi också möjligheten att höja blicken och ta ut riktning framåt. Satsningar gör på många olika håll. Inom socialnämndens område kan nämnas nytt psykiatriboende 2008, nytt LSS-boende 2010 och satsningar både på personalutbildning och stöd till frivilligverksamhetens aktivister. Det blir en storsatsning på datorer i skolan, svensk- och modersmålsundervisning, fritid och kultur får en del pengar till allt ifrån upprustning av Eskilns motionsspår, belysningen på Fageråsen, pengar intecknas för konstgräs. Vidare får hembygdsföreningen miljonbelopp till fastigheterna och handikappanpassningen. Närmare en halv miljon anslås till Åvestbo byalag för bystugebygget och cykelvägen byggs ut ända till Brandbo. Jämställdhetsarbetet fortgår och en satsning på arbetsledare görs för att se om det kan ha effekt på sjuktalen. Kommunalskatten föreslås sänkas med 10 öre per år under planperiodens alla tre år; dvs sammanlagt 30 öre. Tidigare detta årtusende har skatten sänkts med totalt 50 öre vilket har betytt att vi gått från att ha Sveriges sjunde högsta skatt till att ligga på en mer blygsam 75.e plats. Nåväl, annat lika så kommer vi efter denna kommande 30-öressänkning fortfarande ha en skattesats som är 1 krona och 11 öre högre än en snittkommun, trots att vi ska vara kompenserade för de viktigaste strukturella skillnaderna i åldersammansättning etc. Det betyder att vi tar ut 22,3 miljoner mer i skatt varje år än om vi vore en genomsnittskommun. (Men vem vill vara en sådan?!) Vi – i den nuvarande majoriteten - har ingen ambition att heller vara en lågskattekommun. Men vi har ett mål om att vara en välskött kommun som använder skattepengarna med omsorg och förnuft. Och så länge som vi tar ut drygt 22 miljoner mer än en snittkommun, då ska också verksamheterna kunna visa upp resultat som är över genomsnittet! Detta är en budget och en plan som innehåller omprövningar, satsningar och skattesänkningar. Självklart är inte alla nöjda med denna blandning. Och så kommer det alltid att vara; avvägningar måste göras mellan olika behov och behov idag och behov imorgon. Politikens arena handlar just om detta; att efter fattig förmåga och bästa förstånd göra de avvägningarna utifrån de resurser som står till buds. Och att inför kommuninvånarna svara för dem. Varje dag via samtal, möten och insändare men också vart fjärde år då medborgarna kan utkräva ansvar och välja och vraka de styrande. Och 2010 som är planperiodens sista år är det dags igen! Stig Henriksson Kommunstyrelsens ordförande
4
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Ekonomiservice Claes Becker
PLANERINGSDIREKTIV- BUDGET 2008 OCH FLERÅRSPLAN 2009-2010 1
BUDGETPROCESSEN
Arbetet med planeringsdirektiven för budget 2008 och flerårsplanen började i mars månad 2007 med ramberedning. Kommunfullmäktige fastställde budgetramarna den 24 april. Den 31 maj lämnade nämnderna budgetförslagen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunfullmäktige fastställde budgeten den 27 november.
2
EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER
2.1
Ekonomisk utveckling Fagersta kommun
Det ackumulerade resultatet under perioden 1991-1999 var ett negativt resultat på ca 59 Mkr. Kommunens ekonomi försämrades kraftigt under perioden bl a beroende på övertagandet av bostadsstiftelsens fastigheter och den stora skuldbörda som då uppstod. Fagersta kommuns ekonomi har förbättrats kraftigt under 2000- talet. År 2006 visade ett positivt resultat på 28,4 Mkr. Det ackumulerade resultatet under perioden 2000-2006 är 196,1 Mkr. Kommunen har samtliga år klarat resultatmålet på 2 procent av kommunens egna kapital, motsvarande 8,3 Mkr år 2006. Kommunen upppfyller därmed kravet för god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunallagen.
Resultatutveckling 1998-2006 (Mkr) 50 40 30 20 10 0 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06
-10
De starka resultaten har möjliggjort det för kommunen att under år 2004 slutamortera de sista lånen. Soliditeten har stärkts avsevärt och avsättningar till olika ändamål har kunnat göras.
5
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
2.2
Resultatdisposition
Av tabellen framgår resultatdispositionen t o m år 2006. Ändamål Ändamål (Mkr) 2006 Disponerat Borgensåtaganden 20,4 Pensioner 81,2 Underhållsåtgärder 20,0 6,0 Målbild Fagersta 25,6 15,8 Res.utj.fond VA o renhållning 3,9 3,9 Resultatutjämning 19,8 8,8 Hälsobefrämj åtgärder 8,3 4,9 Klimatbefrämjande åtgärder 5,0 Summa 184,2 39,4
Återstår 20,4 81,2 14,0 9,8 11,0 3,4 5,0 144,8
(Mkr) Medel har öronmärkts för eventuella framtida kostnader i två bostadsrättsföreningar som kommunen ingått borgen för. Till kommunens pensionsskuld har 81,2 Mkr avsatts. Underhållskostnaderna för kommunnens fastigheter och anläggningar förväntas att öka i framtiden och medel finns avsatta för ändamålet. Medlen för resultatutjämning används om kommunen inte uppnår ett resultat i linje med god ekonomisk hushållning.
2.3
Kommunalskatt
Skattesatsen har under perioden 2002-2006 sänkts med 0,10 procentenheter om året. År 2006 uppgick kommunalskatten till 22,19%. År 2001 var skattesatsen 2,12% procentenheter högre i Fagersta jämfört med riket. År 2007 är differensen 1,41 procentenheter och glappet i skattesats har därmed minskat med 0,71 procentenheter. År 2008 sänks skattesatsen med 0,10 procenenheter och år 2009-2010 är kommunfullmäktiges inriktningsbeslut att skattesatsen sänks med 0,10 procentenheter årligen.
23 22,5 22 21,5 21 20,5 20
Fagersta Riket
20 01 20 03 20 05 20 07 20 09
%
Kommunalskatt
2.4
Pensionsskulden
Fagersta kommun har en mycket stor pensionsskuld som uppgår till ca 340 Mkr. I takt med att denna pensionsskuld skall betalas ökar de framtida kostnaderna. För att motverka att de allt större kostnaderna urholkar kommunens ekonomi, har 81,2 Mkr fonderats till detta ändamål. Diagrammet nedan visar hur fonderingen täcker kostnadsökningar för den skuld som upparbetades före 1998.
6
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Reala termer
(mkr)
20 15 10 5 0 2005 2013 2021 2029 2037 2045
Täcks av kommunen
2.5
Täcks av fonderingen
Soliditet
Soliditet
Inkl pensionsskuld
%
Soliditet (procent) 100 80 60 40 20 0 -201998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
År
Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs. eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring. Den övre kurvan visar soliditetsutvecklingen exklusive pensionsskulden och den undre inklusive. De starka resultaten sedan år 2000 har förbättrat soliditeten kraftigt. Fagersta kommun har per den sista december 2006 en soliditet på 79 procent exklusive pensionsskulden och 24 procent inklusive. År 2005 var rikssnittet exklusive pensionsskulden 53 procent och inklusive 21 procent. Fagersta kommun har alltså en markant bättre soliditet exklusive pensionsskulden men ligger bara något över rikssnittet inklusive denna. Kommunen har en relativt hög pensionsskuld i jämförelse med snittet för Sveriges kommuner. Orsaken är bl a att kommunen minskat kraftigt i storlek.
7
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
2.6
Låneskuld
Fagersta kommun slutamorterade de sista lånen på 46 Mkr under 2004 och är därmed skuldfri.
19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05
250 200 150 Mkr 100 50 0
2.7
Borgensförbindelser
Fagersta kommun övertog 1996 stiftelsen Fagerstahems verksamhet, kommunen hade borgat för stiftelsen och vid övertagandet minskade därför borgensåtagandena kraftigt. Fagersta kommun gick under början av 1990-talet in som borgenär för fyra st bostadsrättsföreningar i Fagersta. Den ekonomiska krisen som senare följde gjorde att staten försämrade räntesubventionerna kraftigt vilket har försämrat villkoren för dessa föreningar. Två av föreningarna gick i konkurs under år 1999 och kommunen fick i egenskap av borgenär lösa lån för ca 40 Mkr. Efter försäljningen av aktier i Fagersta energi AB 1999 minskade borgensåtagandena med drygt 30 Mkr. Utvecklingen av kommunens borgensåtaganden framgår nedan:
300 Mkr
200 100
20 04
År
20 02
20 00
19 98
19 96
0
Kvarvarande borgensförbindelser är framförallt de i bostadsrättsföreningarna Sveaborg och Brända tomten. Kommunen har öronmärkt 20,4 Mkr för att kunna reglera framtida kostnader för borgensåtaganden. 2.8
Arbetsmarknad
Arbetslösheten var 3,0 (jan 06= 4,4%) procent i Fagersta i januari 2007. Genomsnittet för riket var 3,6 % (jan 06=4,3%) procent. Det senaste året har alltså i jämförelse med genomsnittet för riket, varit positivt gällande arbetsmarknaden i Fagersta kommun och detta gäller framförallt ungdomsarbetslösheten som minskat kraftigt.
8
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
2.9
De samhällsekonomiska förutsättningarna (Källa Konjunkturinstitutet)
Svensk ekonomi är inne i en mycket expansiv fas och BNP växer med 4,3 procent 2006, 3, 2007 och med 3,2 procent 2008. Arbetskraftsutbud och sysselsättning har ökat överraska i år och fortsätter att öka snabbt 2007 and 2008. Arbetslösheten sjunker till 4,5 procent o sysselsättningsgraden blir 80,3 procent 2008. Regeringens ekonomiska reformer bidrar till arbetskraftsutbud och efterfrågan på arbetskraft ökar. De offentliga finanserna förblir star ytterligare ofinansierade reformer bör inte genomföras. Hjulen snurrar snabbt i svensk ekonomi Den starka tillväxten i omvärlden har fortsatt att driva på den svenska exporten. Samtidigt har den inhemska efterfrågan vuxit snabbt och på bred front. Stigande sysselsättning, måttliga men ändå tilltagande löneökningar, låg inflation och skattesänkningar medför att hushållens reala disponibla inkomster ökar med nästan 5 procent 2007. Hushållen ökar sin konsumtion med 3,9 procent 2007 och 3,3 procent 2008. BNP växer med 4,3 procent 2006, 3,6 procent 2007 och med 3,2 procent 2008. Korrigerat för variationer i antalet arbetsdagar mellan åren, vilket bättre avspeglar konjunkturutvecklingen, blir tillväxten 4,6 procent 2006, 3,8 procent 2007 och 3,1 procent 2008. Arbetsutbud och sysselsättning överraskar positivt Den kraftiga produktionsökningen medför att sysselsättningen stiger med hela 2,0 procent, dvs. med 84 000 personer mellan 2005 och 2006. Sysselsättningsutvecklingen har framförallt varit överraskande stark under andra halvan av 2006. Trots detta bedöms den öppna arbetslösheten endast falla tillbaka från 5,6 procent andra kvartalet till 5,1 procent fjärde kvartalet 2006. Detta beror på att även utbudet av arbetskraft vuxit överraskande snabbt den senaste tiden. Ökningen är större än vad som kan förklaras av demografiska och konjunkturella faktorer och bedöms därför till viss del vara bestående. Detta innebär i sin tur att Konjunkturinstitutets bedömning av den potentiella sysselsättningsnivån, och därmed potentiell BNP, justeras upp något till följd av utvecklingen under hösten. Den starka konjunkturen samt den nya regeringens reformer gör att sysselsättningen väntas öka med 142 000 personer mellan 2006 och 2008. Den öppna arbetslösheten faller till 4,5 procent och den reguljära sysselsättningsgraden ökar till 80,3 procent 2008. Regeringens politik höjer arbetsutbud och sysselsättning ytterligare Den nya regeringens budgetproposition innehåller flera reformer som påverkar den ekonomiska utvecklingen. I en särskild fördjupningsruta "Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik" har Konjunkturinstitutet analyserat reformerna och dess effekter på ekonomin på kort och lång sikt. Analysen visar att reformerna på lång sikt sammantaget medför att den potentiella arbetskraften ökar med 1,3 procent, att jämviktsarbetslösheten blir 0,2 procent lägre och att den potentiella sysselsättningen ökar med 1,5 procent, se tabellen nedan. Potentiell BNP ökar med ungefär lika mycket som den potentiella sysselsättningen. Tabell: Effekter av den nya politiken på lång sikt Procentuell förändring om ej annat anges Reformer Potentiell Jämviktsarbetskraft arbetslöshet (1)
Potentiell sysselsättning
Jobbavdrag + sänkt ersättning i 1,2 a-kassan (2)
–0,4
1,6
Lägre åtgärdsvolymer
0,4
–0,3
0,1
Nystartsjobb + ungdomsjobb (3) 0,0
–0,2
0,2
Hushållsnära tjänster
–0,1
0,1
0,0
Slopade avdrag (4)
0,0
0,1
–0,1
Totalt
1,3
–0,2
1,5
(1) Förändring i procentenheter. (2) Tar även hänsyn till den ökade avgiften till a-kassan för löntagare. (3) Avser nedsatta arbetsgivaravgifter för yngre. (4) Avser slopandet av de särskilda avdragen vid beräkning av socialavgifter. Anm. Effekterna är beräknade med hjälp av Konjunkturinstitutets modell KIMOD samt
9
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
utifrån empiriskt skattade samband i den vetenskapliga litteraturen. De slutgiltiga effekterna är behäftade med stor osäkerhet. Källa: Konjunkturinstitutet. Låg inflation och fortsatta räntehöjningar Det underliggande kostnadstrycket i ekonomin har utvecklats mycket svagt de senaste åren. Tillsammans med den snabba kronförstärkningen under 2006 och ett fortsatt fallande oljepris håller detta tillbaka prisökningarna 2007 och 2008. Trots att lönerna ökar snabbare och konsumtionen tar fart framöver stiger därför inte inflationen mätt med UND1X till mer än 1,5 procent i december 2008. Från och med denna rapport övergår Konjunkturinstitutet till att basera prognoserna på en bedömning av den mest sannolika utvecklingen för reporäntan, till skillnad från att som tidigare basera prognoserna på en rekommenderad utveckling för reporäntan. Marknadsförväntningarna indikerar att Riksbanken höjer reporäntan till 3,50 procent under sommaren 2007, vilket också Konjunkturinstitutet bedömer som troligt. Den fortsatt mycket låga inflationen medför att Riksbanken därefter ligger still med räntan under den återstående delen av 2007. Under andra halvåret 2008 höjer Riksbanken reporäntan till 4,00 procent för att undvika att ekonomin överhettas åren därpå. Reporäntan väntas därför inte nå upp till sin neutrala nivå, vilken bedöms vara 4,25 procent, förrän i början av 2009. Stark sysselsättning ger goda offentliga finanser Det offentliga finansiella sparandet väntas uppgå till 3,0 procent som andel av BNP 2006 och bedöms bli i det närmaste oförändrat som andel av BNP 2007 och 2008, trots att budgeten är underfinansierad med 11 miljarder kronor 2007 och med ytterligare 6 miljarder kronor 2008. De fortsatt starka offentliga finanserna förklaras främst av att den gynnsamma arbetsmarknadsutvecklingen, som delvis beror på den förda politiken. Exempelvis faller antalet personer som försörjs med sociala ersättningar från 1 056 000 personer 2006 till 931 000 personer 2008, delvis som en följd av reformerna. Minskningen förklaras till största delen av att antalet personer som uppbär arbetsmarknadsersättningar minskar kraftigt. Det ska påpekas att utvecklingen av det offentliga finansiella sparandet är mer svårbedömd än normalt, eftersom den i hög grad beror på hur stora de dynamiska effekterna av den nya regeringens politik blir. Tillkommande reformer, även sådana som syftar till att stimulera utbudssidan i ekonomin, bör därför vara fullt ut finansierade i budgeten. Så vitt nu kan bedömas behöver inte heller den svenska ekonomin några ytterligare tillväxtstimulanser från en expansiv finanspolitik de kommande åren. Konjunkturinstitutet bedömer därför att finanspolitiken inte bör vara expansiv 2007 och 2008. Om det höga offentliga finansiella sparandet bibehålls står dessutom Sverige bättre rustat inför nästa konjunkturnedgång. Tabell: Valda indikatorer Årlig procentuell förändring respektive procent 2004 2005
2006
2007
2008
BNP till marknadspris
4,1
2,9
4,3
3,6
3,2
Kalenderkorrigerad BNP
3,5
2,8
4,6
3,8
3,1
Real BNI per capita
2,0
1,8
4,2
3,1
2,6
Bytesbalans (1)
6,5
5,9
7,1
6,8
6,8
Sysselsättning
–0,5
0,7
2,0
2,1
1,1
Sysselsättningsgrad (2)
77,2
77,2
77,8
79,3
80,3
Offentligt finansiellt sparande (1)
1,5
2,7
3,0
2,8
3,1
Öppen arbetslöshet (3)
6,0
5,9
5,4
5,0
4,5
Timlön i näringslivet (KL)
3,0
3,2
3,2
3,8
4,1
Arbetskostnad i näringslivet (NR) (4)
3,8
3,0
2,5
5,2
4,5
Produktivitet i näringslivet (4)
5,3
2,6
3,1
1,9
2,3
KPI, dec–dec
0,3
0,9
1,8
1,9
2,2
UND1X, dec–dec
0,7
1,2
1,3
1,2
1,5
10
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Reporänta (5)
2,00
1,50
3,00
3,50
4,00
Tioårig statsobligationsränta5
3,9
3,4
3,6
4,1
4,5
Kronindex (KIX) (5)
111,0
120,9
113,0
113,3
113,7
(1) Procent av BNP. (2) Reguljär sysselsättning i procent av befolkningen 20-64 år. (3) I procent av arbetskraften. (4) Kalenderkorrigerad. (5) Vid årets slut. Källor: SCB, Ams, Riksbanken och Konjunkturinstitutet
3 3.1
DEMOGRAFISK UTVECKLING Befolkningsutveckling
Under 1990- talet har befolkningen minskat med 1 227 personer eller ca 9%. Under perioden 2000-2006 har befolkningen minskat med 381 personer eller 3%. Folkmängden minskade under år 2006 med 68 personer, från 12 270 till 12 202. Diagrammet och tabellen visar en prognos på befolkningsutvecklingen.
11
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
3.2
In- och utflyttning
Fagersta har under 1980- och 1990- talen haft en kraftig utflyttning. År 2006 flyttade 697 personer till kommunen vilket var 64 personer fler än året innan. Antalet utflyttade ökade kraftigt under året från 559 till 735. Nettoinflyttningen var under år 2006 -38 personer. Var av 31 var kvinnor och 7 män. Utflyttningen i åldersgruppen 19-29 år är -44, var av 28 män och 16 kvinnor.
12
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
3.3
Födelsenetto
Under år 2006 avled 158 personer och 124 föddes. Detta ger ett negativt födelsenetto på 34 personer. För att Fagersta kommuns befolkning inte skall minska krävs det alltså ett positivt flyttnetto som överstiger det negativa födelsenettot.
13
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
3.4
Befolkningssammansättning
Diagrammen nedan visar den prognostiserade utvecklingen inom olika ålderskategorier 1-5 år Förskoleåldern Antalet barn i förskoleåldern förväntas att stiga svagt under år 2007-2010.
14
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Grundskoleåldern och gymnasieåldern Antalet elever i grundskoleåldern förväntas att minska med ca 12,7% eller 166 elever under perioden 2007 tom 2010. Antalet i gymnasieåldern förväntas att minska med 31 under perioden 2007-2010. Budgetramen för grundskolan behöver anpassas till det minskade elevantalet. År 2009 börjar elevantalet att minska kraftigt och minskningen under perioden 2009-2016 är hela 26,5 procent. Enligt antagen budgetmodell justeras NVU:s budgetram med prognos för antalet 16-19 åringar.
15
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
80-84 år, 85-89 år samt 90år eller äldre. Antalet i åldersgruppen 80-84 år förväntas att minska med 0,9 % tom år 2010. Däremot ökar gruppen 85-89 åringar med ca 16 eller ca 6,2 %. Antalet 90 år eller äldre ökar något under 2010. Detta sammantaget indikerar en ökad vårdtyngd inom äldreomsorgen. Långtidsprognosen tom 2015 visar även den ökad vårdtyngd pga av att antalet ökar för 90 år eller äldre.
16
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
4
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING
Riksdagen har beslutat om lagstiftning fr o m år 2005 avseende ”God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. 4.1
Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Kommuner och landsting ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. I revisionsrapporten avseende årsredovisning 2006 gör revisionen bedömningen att nämnderna i olika omfattning redovisar verksamheterna i enlighet med god ekonomisk hushållning För ekonomi ska de finansiella mål som är av betydelse anges. Kommentar: Fagersta har ekonomistyrningsregler antagna där dessa mål och riktlinjer finns. Planeringsförutsättningarna innehåller även regler för detta. Nämnderna ska upprätta personal- och lokalbehovsplaner mm. Revisionen konstaterade i revisionsrapporten avseende årsredovisning 2006. att ”de finansiella målen är välutvecklade och väl redovisade i årsredovisningen.” 4.2
Ekonomiska mål
Kommunallagen stadgar att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting gäller fr o m år 2000. Minimikravet är att budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett negativt resultat skall regleras senast 3 år efter det år som det uppkom. I praktiken räcker inte ett nollresultat för att konsolidera ekonomin. Värdet av kommunens tillgångar skulle då minska i takt med inflationen. Av den anledningen har kommunfullmäktige antagit ekonomistyrningsregler som anger att resultatbudgeten skall ge ett överskott/ökning av eget kapital med ca 2% av kommunens egna kapital. Detta i enlighet med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. För Fagersta motsvarar detta 8,3 Mkr år 2006. Kravet på god ekonomisk hushållning ställer naturligtvis extra stora krav på nämnderna att hålla sina budgetar inom de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige har fastställt. De nämnder som inte håller budgeten kan komma att få krav på återbetalning av skulden kommande år.
5 5.1
PRINCIPER FÖR NÄMNDERNAS BUDGETARBETE Årsbudget samt ekonomisk plan
I budgeten och de ekonomiska planen för åren 2008-2010 skall en ökad tonvikt läggas på arbetet med den ekonomiska planen. Utifrån prognoser om utvecklingen inom exempelvis förskoleverksamhet, grund- och gymnasieskola samt äldre och handikappomsorg, skall en plan för nödvändiga förändringar i organisation och arbetssätt beskrivas. Prioriteringsarbetet förutsätter att verksamheterna är beskrivna med mål, verksamhetsmått och konsekvenser för ekonomi och verksamhet. 5.2
Målarbete
De av kommunfullmäktige beslutade övergripande målen skall utgöra en grund för övergripande mål på nämndnivå som bryts ned till mätbara mål. Det är viktigt att nämnderna fortsätter det redan påbörjade arbetet med att formulera färre men väsentligare mål och att dessa är möjliga att konkret följa upp under verksamhetsåret samt i årsredovisningen.
17
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Målbild Fagersta För att kommunen skall kunna bli en trygg och utvecklande miljö för såväl människor som företag är en förutsättning att befolkningsutvecklingen vänds. Detta skall ske genom att öka inflyttningen. Målgruppen är företag, samt människor i familjebildande åldrar, i Stockholm- Mälardalen. Ökad inflyttning förutsätter att kommunens attraktivitet ökar. För att bidra till en positiv utveckling prioriterar därför kommunen följande områden särskilt: ¾ ¾ ¾ ¾ ¾
Infrastruktur Utbildning Attraktiva boendemiljöer Mötesplatser Trygg stadsmiljö
Måluppfyllelsen följs i vissa fall inte upp p.g.a målet inte är mätbart eller p.g.a målen är så många att det inte finns tid att kontrollera måluppfyllelsen. I nämndens budgetförslag skall inriktningsmål och effektmål redovisas. Prestationsmål/produktionsmål kan nämnden förslagsvis redovisa i en särskild målkatalog. Inriktningsmål/effektmål/produktionsmål Inriktningsmål, effektmål skall anges. Inriktningsmålen är allmänt formulerade och anger verksamhetens inriktning på sikt (=politiskt handlingsprogram). Effektmålen ska vara avstämbara och spegla verksamhetens effektivitet, dvs inriktningsmål + resurser. Produktionsmålen syftar till att realisera effektmålen (verksamhetsmått). (produktions-målen skall ej redovisas i nämndens budgetförslag) Effekt– och produktionsmålen anger kontraktet mellan nämnd och förvaltning om vad som konkret skall utföras. De ekonomiska konsekvenserna ska redovisas tillsammans med mått på verksamhetens kvantitet och kvalitet. Lämnade verksamhetsmått och nyckeltal måste vara jämförbara över tiden före att ge en korrekt bild av verksamhetens utveckling. 5.3
Lönekostnader
Nämnderna kompenseras inte i budgetramarna för löneökningar. Medel för lönekostnadsökningar reserveras under finansförvaltningen.
Nämnderna/förvaltningarna kan inte automatiskt räkna med full kompensation för ökade kostnader p.g.a nya löneavtal 2007-2010. 5.4
Anvisningar för investeringsbudget
Kommunens nämnder och styrelser äskar i budgeten investeringsmedel för kommande budget och plan. NVK sammanställer i sitt budgetunderlag alla investeringar i fastigheter. Det åligger respektive nämnd att för budgetberedningen motivera sina investeringar. Beräknade investeringsutgifter samt dess driftkonsekvenser ska redovisas. Investeringar i lokaler och anläggningar ska beredas av NVK. I enlighet med av KS antagna ”Internprisregler för lokaler mm Fagersta kommun” skall nämnderna i samband med upprättande av budget och flerårsplan årligen redovisa lokalbehovsplaner på minst fem års sikt (förväntade förändringar i behov). Av planen skall framgå vilka lokaler som är aktuella att lämna och som skall flyttas till lokalbanken. Lokalbehovsplanen ska lämnas till NVK för utvärdering. Under särskild rubrik ”Verksamhetsförändringar/ställningstaganden” ska kortfattat anges konsekvenser av nämndernas ställningstaganden samt faktorer som påverkar eller kommer att påverka nämndernas verksamheter ur såväl ekonomisk som kvalitetsmässig synpunkt. Materialet skall vara utformat på ett sådant sätt att det är kortfattat, men ändå tydligt och lättillgängligt. 5.5
Personal
Nämnderna förutsätts göra konsekvensanalyser över personalsituationen med utgångspunkt från den efterfrågade servicen samt det förändrade befolkningsunderlaget. Analyserna skall skickas till personaloch lönekontoret för utvärdering och sammanställning. 5.6
Internränta
Internräntan kan betraktas som det pris som kommunen får betala för att avstå från att placera likvida medel alltså alternativintäkten. För 2008-2010 beräknas internräntan till 5,0 % i enlighet med Sveriges kommuner och landstings rekommendation.
18
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
5.7
Kapitalkostnader
Ramarna innehåller kompensation för investeringar som är gjorda tom 2006-12-31. Förvaltningarna ansvarar själva för att budgetera kapitalkostnader för investeringar som planeras under 2007-2010. 5.8
Ekonomisk reserv
För att kunna möta oväntade kostnadsökningar eller/och intäktsminskningar skall nämnderna budgetera en reserv för oförutsedda utgifter. Den bör placeras direkt under nämnden. Storleken på reserven ska anpassas med hänsyn tagen till osäkerhetsnivån i verksamheten och ska uppgå till lägst 1% av nettodriftbudgetramen. 5.9
Interna ersättningar
Interna ersättningar som förekommer mellan förvaltningarna skall bygga på självkostnadsprincipen. Överenskommelser mellan parterna skall träffas vid förändring av nuvarande ersättningsnivåer. Samtliga interna mellanhavanden skall vara avstämda. 5.10 Taxor och avgifter I kommunens ekonomistyrningsregler fastslås att ”uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten”. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta”. Det kan vara motiverat att inte höja taxan om det skulle kunna leda till totalt lägre intäkter för verksamheten. Förvaltningarna och förbunden skall i budgetförslaget bifoga en sammanställning över vilka taxe- och avgiftskonstruktioner som används. Alltså vilket index eller uppräkningsmodell som taxan justeras med och hur stor justeringen beräknas att bli år 2008. De skall också analysera vilka motiv, exempelvis juridiska, finansiella och styrmässiga, som ligger till grund för taxorna och avgifterna. Det skall motiveras varför ett visst index eller uppräkningsmodell används. 5.11 VA taxan Utbyggnaden av Fagersta tätort från andra världskrigets slut till början av 1980- talet innebär att underhållsbehovet kommer att öka och år 2010 uppgå till 3-4 Mkr mer per år än i dag, för att fram till år 2020 öka med ytterligare 16 Mkr per år. Den dagen kommunen måste höja underhållsnivån finns bara taxehöjning eller skattefinansiering att välja på. Av denna anledning ska brukningstaxan höjas en procentenhet mer per år än kostnadsökningarna för att åstadkomma en vinst som fonderas i balansräkningen för kommande underhållsåtgärder. (se Tekniska chefen Harold Nilssons utredning ”Budget 2002 och plan 2003-2004, fördjupad underhållsplan för VA- nätet”, TN § 84) 5.12 Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. 5.13 Ekonomistyrningsregler ( se bilaga 7) De av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna skall efterlevas i budgetarbetet. 5.14 Personalvårdande åtgärder Respektive nämnd/styrelse ansvarar för att det avsätts medel till personalvårdande åtgärder. År 20082010 är minimibeloppet 500 Kr /anställd och år. I budgeten ska redovisas planerad användning av medel för personalvårdande åtgärder. 5.15 Miljöpolicy I budgeten skall kortfattat redovisas hur arbetet med implementeringen av miljöpolicyn fortskrider. 5.16 Informationspolicy I varje enskild verksamhet måste informationsinsatser planeras och budgeteras från början för att kunna utformas rätt och komma vid rätt tidpunkt.
19
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
6
BUDGET 2008 OCH VERKSAMHETSPLAN 2009-2010
All planering innehåller obekanta och svårbedömda faktorer. Det innebär att nämnder, styrelser, förbund och förvaltningar måste vara beredda på att kommunbidraget (ramarna på nämndnivå) vid större förändringar kan komma att omprövas under budgetberedningens arbete samt under löpande budgetår respektive under planperioden. 6.1
Resultatbudget (se bilaga 1)
Kommunens budgeterade resultat för 2008-2010 framgår av bilaga 1. Resultatmålet på 2% av kommunens egna kapital gör 8,3 Mkr. Det justerade resultatmålet är 5,6 Mkr. Av de i resultatdisposition (se 2.2 Resultatdisposition) öronmärkta medlen används 2,7 Mkr. Det budgeterade resultatet år 2008 är 5,8 Mkr och i linje med det justerade resultatmålet. Även 2009-2010 klaras resultatmålet. 6.2
Balansbudget (se bilaga 2)
Av balansbudgeten framgår hur kommunens ekonomiska ställning beräknas vara efter 2008 år utgång. 6.3
Finansieringsanalys (se bilaga 3)
Finansieringsbudgeten visar att kommunen år 2008 förväntas att ha ett negativt kassaflöde med ca 7 Mkr. Detta förutsatt en investeringsvolym på 44 Mkr där 25 Mkr utgör investering i flerbostadshus. 6.4
Skatter och generella statsbidrag (se bilaga 4)
Av bilaga 4 framgår en prognos över utvecklingen av skatteintäkter och statsbidrag för perioden 2008-2010. Skattesystemet utjämnar intäkter och kostnader mellan kommunerna så att förutsättningarna för att bedriva verksamheten skall vara likartade för kommunerna. Systemet består av ett kostnadsutjämningssystem som utjämnar kostnader som orsakas av strukturella kostnadsskillnader mellan kommunerna. Med detta menas kostnadsskillnader som inte orsakas av skillnader i servicenivå och effektivitet. Kommuner och landsting erhåller ett statligt inkomstutjämningsbidrag som beräknas med utgångspunkt från skillnaden mellan garanterad skattekraft och den egna skattekraften. Den garanterade skattekraften uttrycks som en procentandel av medelskattekraften. Den garanterade skattekraften skall uppgå till 115 procent av medelskattekraften. Den garanterade nivån skall ligga fast. En utjämningsavgift tas ut av de kommuner som har en skattekraft som överstiger den garanterade.
20
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
I tabellen nedan ser vi en sammanfattning av bilaga 4.
Kommunal inkomstskatt Statbidrag och utjämning Driftbidrag från staten Fastighetsavgift Summa intäkter Skatteunderlagets utv.% Befolkning 1/11 året innan Utdebitering %
2006 utfall
2007 Budget
2008 Budget
2009 Plan
2010 Plan
444,3 71,1 7
457,8 68,0 4,1
523,0
529,9
490 53 4 16 563
507 51 4 16 578
525 47 4 16 591
4,20
4,30
5,90
5,1
4,6
12 228 22,19
12 175 12 188 22,19
22,09
12 111
12 036
21,99
21,89
Kommunen följer Sveriges kommuner och landstings prognoser för skatteunderlagsutveckling och förutsättningar för statsbidrag och utjämning. Skatteunderlaget påverkas av ett flertal faktorer. Dessa är främst inkomstutveckling, sysselsättning och befolkningsutveckling. År 2006 minskade befolkningen i Fagersta med 68 personer. Varje invånare genererar i genomsnitt ca 40 000 Kr i skatteintäkter och generella statsbidrag. Befolkningsutvecklingen är därför mycket viktig för utvecklingen av kommunens ekonomi. Vid beräkning av kommunens skatteintäkter har befolkningen antagits öka med 14 personer år 2007, minska med 78 personer per år 2008 och 75 personer år 2009. Utdebiteringen av kommunalskatt sänktes 2002-2006 med 10 öre per år, totalt 50 öre. År 2007 är skattsatsen 22,19%. Kommunfullmäktige har beslutat om en sänkning med 0,10 procentenheter år 2008 och år 2009-2010 är kommunfullmäktiges inriktningsbeslut att skattesatsen sänks med 0,10 procentenheter årligen. 6.5
De finansiella intäkterna och kostnaderna framgår av tabellen.
De finansiella intäkterna består av ränteintäkter på kommunens placerade medel samt utdelning på kommunens aktieinnehav i Västerbergslagens Energi AB, Västerbergslagens Värme AB samt Västerbergslagens Elnät AB.
2007
2008
2009
2010
12,0
12,1
12,1
12,1
Ränteintäkter Aktieutdelning VB Avkastning pensionsplacering
1,4 9,0 1,6
3,5 6,3 2,3
3,5 6,3 2,3
3,5 6,3 2,3
Finansiella kostnader
0,7
0,7
0,8
0,9
Övriga kostnader
0,2
0,1
0,1
0,1
Ränta pensionsskuld
0,5
0,6
0,7
0,8
Budget Finansiella intäkter
21
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
6.6
Individuell del samt pensionsutbetalningar
Kostnaden för individuell del, avsättningar samt pensionsutbetalningar har prognostiserats av KPA. I beloppen ingår löneskatt på 24%. Belopp i Kkr
2006red
2007
25 900
27 000
2008
2009
2010
29 400
30 200
32 500
Kostnaden för kommunens pensioner ökar för varje år och för att möta framtida kostnadsökningar har kommunen öronmärkt 81,2 Mkr. 6.7
Driftbudget (se bilaga 5)
Av kommunfullmäktige beslutade driftbudgetramar på nämndnivå framgår av bilaga 5. Nedanstående uppräkningstal har använts vid ramberäkningen: Uppräkningsfaktorer
2008
2009
2010
Köpt verksamhet
2,9%
2,9%
2,9%
Hyreskostnader
1,4%
1,4%
1,4%
Städkostnader
3,5%
3,5%
3,5%
Övriga kostnader, ej ovan
2,0%
2,0%
2,0%
Intäkter
2,9%
2,9%
2,9%
Denna ramkompensation innebär att nämnderna erhåller kompensation för hyresökning, kostnadsökning för köpt verksamhet och övriga kostnader. Lönekostnadsökning budgeteras centralt och ingår ej i beräknade budgetramar. Nämnderna får också krav på sig att intäkterna inte ska urholkas. Detta i enlighet med kommunens ekonomistyrningsregler som säger att ”uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten”. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta.” 6.8
Investeringsbudget (se bilaga 6)
Investeringarna på nämndnivå framgår av bilaga 6. År 2008 beräknas nettoinvesteringarna till 44,2 Mkr. Det största projektet är nybyggnation av flerbostadshus för 25 Mkr.
22
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Resultatbudget, MKr
Bilaga 1 Utfall Budget 2006 2008
Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader
Plan 2009
Plan 2010
-478 -23 -501
-526 -23 -549
-540 -23 -563
-551 -23 -575
444 71
490 53
507 51
525 47
Finansiella intäkter Finansiella kostnader
14 -1
12 -1
12 -1
12 -1
Årets resultat
28
6
6
8
8,3 -1,3 -1,4
8,3 -0,6 -1,4 -0,5 5,8
8,3 -0,2
Skatteintäkter Statsbidrag och utjämning
Resultatmål Res.mål 2% eget kapital Avgår målbildssatsning Hälsobefrämjande åtgärder Öronmärkta medel för pensioner Justerat resultatmål
5,6
23
-1,0 7,1
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Balansbudget, MKr
Bilaga 2 Utfall 2006
Budget 2007
Budget 2008
Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar
378 152 530
400 120 520
407 150 557
Skulder och eget kapital Eget kapital Avsättn pensionsförpliktelser Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital
416 24 0 90 530
408 26 0 86 520
450 33 0 74 557
24
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Finansieringsanalys, MKr
Bilaga 3 Utfall Budget Budget 2006 2007 2008
Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för förändring pensionsavsättning Justering för övr ej likviditetspåverkande poster Poster som bokförts direkt mot eget kapital Medel fr verks före förändring av rörelsekap Minskning/ökning förråd Minskning/ökn övr kortfristiga fordringar Minskning övr kortfristiga skulder Kassaflöde fr den löpande verksamheten
28 23 3 -2 0 52 0 -5 4 51
1 24 3 -2 0 26 0 0 -4 22
1 24 3 -2 0 36 0 0 0 36
Investeringverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde fr investeringsverksamheten
-19 1 -18
-39 1 -38
-44 1 -43
Finansieringsverksamheten Utlåning Inköp av aktieplaceringar, finans Förs av aktieplaceringar Kassaflöde fr finansieringsverksamheten
0 -59 5 -54
0 -30 0 -30
0 0 0 0
Årets kassaflöde
-21
-46
-7
Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut
133 113
113 67
67 60
Specifikation till årets kassaflöde Ökning kortfristiga placeringar Minskning kassa och bank Årets kassaflöde
-5 -15 -21
0 -46 -46
0 -7 -7
25
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Skatteintäkter och statsbidrag, MKr
År Budgetprognos nov 2007 Bef. den 1 nov året innan Skatteund. utv. komm., prognos % Skatteund. utv. riket, prognos % Utdebitering Kommunal inkomstskatt Skatteintäkter Slutavräkning Delsumma kommunal inkomstskatt
Bilaga 4
2006
2008
2009
2010
12 228 12 189 12 111 4,30 5,37 3,85 3,99 5,90 5,10 22,19 22,09 21,99
12036 3,49 4,60 21,89
441 4 444
488 2 490
507
525
507
525
Statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Regleringsbidrag/- avgift Kostnadsutjämning LSS utjämning Införandetillägg/avdrag Tillf.generellt sysselsättningsstöd Delsumma statsbidrag, utjämning
49 0 6 2 7 7 71
51 -6 2 3 3
53 -9 3 3 1
52 -12 4 3
53
51
47
Summa skattintäkter o statsbidrag
515
543
558
572
4 1 2 7
4
4
4
4
4
4
16
16
16
563
578
591
Driftbidrag från staten Maxtaxa barnomsorg Pesonalförstärkning skola och fritidshem Personalförstärkning förskola Delsumma driftbidrag fr staten Fastighetsavgift Summa intäkter
523
26
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Driftbudget netto, KKr
Bilaga 5
Förvaltning/nämnd/styrelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Utbildnings- och fritidsnämnden Socialnämnden Summa
2 008
2 009
2 010
6 440 136 777 183 633 206 772 533 622
7 251 139 510 179 651 206 492 532 902
7 461 140 534 175 599 207 943 531 537
Investeringsbudget netto, KKr
Bilaga 6
Förvaltning/nämnd Kommunstyrelsen I egen regi Entreprenör NVK Utbildnings- och fritidsnämnden Socialnämnden Summa
27
2008
2009
2010
40 500 5 500 35 000 1 690 2 000 44 190
7 900 2 500 5 400 1 015 1 000 9 915
8 900 2 500 6 400 900 1 000 10 800
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Bilaga 7
EKONOMISTYRNINGSREGLER FAGERSTA KOMMUN Syftet med detta dokument är att fastslå regler som verkar för en stabil och solid ekonomi i Fagersta kommun. Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgifts- kostnadsökningar skall vara finansierade. Det skall alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. Investeringar Huvudregeln är att investeringar skall finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Ekonomiskt resultat Resultatbudgeten skall ge ett överskott/ökning av eget kapital med ca 2% av kommunens egna kapital. Detta i enlighet med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Resultatet skall åtminstone konsolidera ekonomin. Pensionsskuld För att utjämna kostnaderna för kommunens pensionsåtaganden mellan åren skall en pensionsfond byggas upp. Avsättningen skall budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Avsättningen till fonden regleras i samband med bokslutet. Över – och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Mottagande av donation Mottagande av donation skall underställas kommunfullmäktige för prövning då det är fråga om större värden eller ärenden av principiell beskaffenhet. I övriga fall beslutar respektive nämnd (KF§ 7 2007-0227). Ekonomisk- och verksamhetsrapportering Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska och verksam-hetsläget till kommunstyrelsen. Ingen rapport behöver lämnas för januari, februari, juni och november månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. Kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos skall upprättas per den sista april och per den sista augusti. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti.
Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. Claes Becker Ekonomichef
28
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
KOMMUNFULLMÄKTIGE
DRIFT- OCH INVESTERINGSSAMMANDRAG Ekonomi Belopp i kkr Intäkter (+) Kostnader (-) Avsättn ökade skatteintäkter (-) Nettokostnad (kommunbidrag)
Bokslut 2006 179,6 -1 782,4
Budget 2007 0,0 -417,0
-1 602,8
Kommunbidrag, årsplan/budget Nettokostnad avvikelse
-417,0
Plan 2008 0,0 -1 140,0 -5 300,0 -6 440,0
Plan 2009 0,0 -1 151,0 -6 100,0 -7 251,0
Plan 2010 0,0 -1 161,0 -6 300,0 -7 461,0
1 514,0
417,0
6 440,0
7 251,0
7 461,0
-88,8
0
0
0
0
Verksamhetsblock:
Politisk verksamhet
VERKSMAHET
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Inriktningsmål Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Mandatfördelningen är enligt 2006 års val följande: Parti
Socialdemokraterna Vänstern Moderaterna Centern
Antal ledamöter 10 19 3 1
Andel i% 26,4 53,9 8,3 2,2
Parti
Antal ledamöter
Folkpartiet Miljöpartiet de gröna Kristdemokrat erna Övriga
Andel i %
1 -
3,4 -
1
3,5
-
-
Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Det gäller mål, riktlinjer och resurser för kommunens verksamheter, beslut om budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor samt om nämndernas organisation och verksamhetsformer. För kontroll av nämnderna har fullmäktige till sitt förfogande en kommunrevision. Vidare har fullmäktige en valberedning för att bereda ärenden om val till olika förtroendeuppdrag. Ekonomi Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad
Bokslut 2006 0,0 -405,8 -405,8
Budget 2007
Plan 2008
Plan 2009
Plan 2010
-417,0 -417,0
-548,0 -548,0
-549,0 -549,0
-549,0 -549,0
29
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Revision Revisorerna är fullmäktiges kontrollorgan och ska enligt kommunallagen i den omfattning som följer av god revisionssed, granska all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. Revisionen ska initiera förbättringar och omprövningar av verksamhet, system och rutiner. Inriktningsmål/effektmål Revisorerna ska pröva om • verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt • räkenskaperna är i allt väsentligt rättvisande • den kontroll som utövas inom nämnderna är tillräcklig Verksamhetsförändringar/särskilda ställningstaganden Enligt ett riksdagsbeslut (riksdagsskrivelse, 2005/06:227) kommer Revisionen från och med 2007 att bestå av fem ordinarie revisorer och inga ersättare. Ekonomi Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad
Bokslut 2006 -0 -0
Budget 2007 -582,0 -582,0
30
Plan 2008 -592,0 -592,0
Plan 2009 -602,0 -602,0
Plan 2010 -612,0 -612,0
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
KOMMUNSTYRELSEN DRIFT- OCH INVESTERINGSSAMMANDRAG Ekonomi Belopp i kkr Intäkter (+) Kostnader (-)
Bokslut 2006 10 892 -140 151
Budget 2007 10 892 -140 151
Budget 2008 6 757 -143 534
Plan 2009 6 913 -146 423
Plan 2010 7 083 -147 617
Nettokostnad före kommunbidrag
-129 259
-137 281
-136 777
-139 510
-140 534
136 223
137 281
136 777
139 510
140 534
6 964
0
0
0
0
15 514
36 150
40 500
7 900
8 900
Kommunbidrag, årsbudget/plan Nettokostnader avvikelse Nettoinvesteringar inkl tilläggsbudget
DRIFTREDOVISNING PER VERKSAMHET Verksamhetsblock:
Politisk verksamhet
VERKSAMHET
KOMMUNSTYRELSEN
Uppgift Kommunstyrelsens uppgifter utgår från kommunallagen kap.6§§ 1-6 samt i kommunfullmäktiges reglemente för kommunstyrelsen. Styrelsen ska enligt kommunallagen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter samt ha uppsikt över nämndernas och de egna företagens verksamhet. Den ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs. Det åligger styrelsen särskilt att: • • • •
bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige ha hand om den ekonomiska förvaltningen verkställa fullmäktiges beslut samt att i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har lämnat över till styrelsen
Styrelsen ska enligt reglementet dessutom i sin ledningsfunktion leda och samordna bl a • • • • • • • • • • • •
utvecklingen av den kommunala demokratin personalpolitiken den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten mark - och bostadspolitiken energiplanering kommunens totalförsvarsuppgifter räddningstjänst trafikpolitik informationsverksamhet arbetet med reformering av det kommunala regelbeståndet arbetet med att effektivisera administrationen och utveckling av informationssystem utveckling av brukarinflytande
Styrelsen ska enligt reglementet i sin styrfunktion • leda och samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning samt göra framställningar i målfrågor som inte i lag åligger annan nämnd
31
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
• övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt samt tillse att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder. • ansvara för samordningsträffar med nämndpresidierna och förvaltningscheferna • Styrelsen ansvarar enligt reglementet för • personalpolitik • arkivmyndighet • sysselsättnings- och näringslivsfrågor Styrelsen har även en omfattande delegation från fullmäktige i fastighetsfrågor Några projekt som pågår eller ska startas: • arbeta för en utbyggnad av IT-infrastrukturen i kommunen med tillgång till ett bredbandsnät med ett rikt utbud av prisvärda tjänster • göra boendet i kommunen mer attraktivt genom att göra det möjligt för hushållen att få tillgång till bredbandstjänster vilket gör att förutsättningarna förbättras för bl.a. distansarbete och distansstudier. Detta borde rimligen leda till att kommuninnevånarna i ökad utsträckning kan kombinera ett attraktivt boende i kommunen med anställning och studier på annan ort Kommunfullmäktige har fastställt en målbild för Fagersta enligt nedan: Övergripande mål Fagersta ska vara en både utvecklande och trygg miljö för att såväl människor som företag ska ges möjlighet vara aktiva och växande. Prioriteringar Det betyder att vi prioriterar följande områden: • Infrastruktur • Utbildning • Attraktiva boendemiljöer • Mötesplatser • Trygg stadsmiljö • Ekonomi Belopp i kkr Intäkter Kostnader KS Nettokostnad Varav Vänortsutbyte Varav Borgerliga förättningar
Bokslut 2006 28 -2 103 -2 075
Budget 2007 51 -2 679 -2 730
Budget 2008 51 -3 120 -3 069
-44 -0
-0 -7
-0 -7
Plan 2009 51 -2 781 -2 730
Plan 2010 51 -2 794 -2 743
-0 -7
-0 -7
Valnämnd Inriktningsmål/effektmål Enligt vallagen ska det finnas en valnämnd i varje kommun. Det åvilar nämnden att i enlighet med vallagens regler genomföra allmänna val liksom opinionsundersökningar mm, som regleras i annan ordning. Genom Sveriges medlemskap i den europeiska unionen har valnämndens ansvar utökats till att även omfatta val till Europaparlamentet. Valnämnden ska ha tillgång till den personal och organisation i övrigt som erfordras för valens genomförande.
32
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Ekonomi Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad
VERKSAMHET
Bokslut 2006 0 -0 -0
Budget 2007 0 0 -0
Plan 2008 -0,0 -0,0
Plan 2009
Plan 2010
-150,0 -150,0
-150,0 -150,0
ANSLAG FÖR OFÖRUTSEDDA UTGIFTER
Medlen fördelas av styrelsen till relevanta verksamheter. Ekonomi Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad
VERKSAMHET
Bokslut 2006
Budget 2007
-1 722 -1 722
Budget 2008
-3 075 -3 075
Plan 2009
-3 475 -3 475
-3 475 -3 475
Plan 2010 -2 600 -2 600
ANSLAG TILL UTREDNINGAR OCH SÄRSKILDA PROJEKT
Medlen avser utredningar och projekt av tillfällig karaktär. Inriktningsmål Medlen skall användas i enlighet med målbildens intentioner. Ekonomi Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad
VERKSAMHET
Bokslut 2006
Budget 2007
- 277 -277
Budget 2008
-910 -910
-910 -910
Plan 2009 -910 -910
Plan 2010 -610 -610
STÖD TILL POLITISKA PARTIER
Partistödet omfattar direkt stöd i form av ett grundbidrag på 15 000 kronor per parti samt ett bidrag på 12 000 kr per ledamot i kommunfullmäktige. Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad
Bokslut 2006
Budget 2007
Budget 2008
-510 -510
-510 -510
-510 -510
Verksamhetsblock:
Gemensam verksamhet
VERKSAMHET
FÖRVALTNINGSORGANISATION
Plan 2009 -510 -510
Plan 2010 -510 -510
Kommunstyrelsen har fyra förvaltningar, nämligen kansli, ekonomiservice, personal samt upphandling och service. Förvaltningarna biträder kommunstyrelsen med övergripande ledning och samordning av den kommunala förvaltningen och verkställer de uppgifter som kommunstyrelsen uppdrar till dessa. Förvaltningarna ansvarar för kommungemensamma administrativa tjänster och är internkonsult i vissa frågor åt övriga förvaltningar.
33
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Inriktningsmål Administrationen ska enligt styrelsens direktiv leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas verksamhet. Effektmål Följande utvecklingsområden är aktuella för planeringsperioden: • finna metoder för att föra in målbild för Fagersta i verksamhetsplaneringen • kvalitetsutveckling • utveckla samverkan med andra kommuner Ekonomi Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad
VERKSAMHET
Bokslut 2006 6 176 -21 488 -15 312
Budget 2007 5 233 -20 207 -14 974
Budget 2008 5 335 -20 557 -15 222
Plan 2009 5 491 -20 713 -15 222
Plan 2010 5 652 - 20 993 -15 341
ÖVERFÖRMYNDARE
Inriktningsmål/effektmål Överförmyndaren kontrollerar förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning av egendom samt deras omsorg om omyndig/huvudmans person. Överförmyndaren ska genom bra kontakt med förmyndare, förvaltare och gode män utgöra ett stöd i deras verksamhet samt ge snabb och korrekt service i ärendehandläggningen. Verksamheten förutsätter ett bra samarbete med berörda myndigheter/förvaltningar.
Ekonomi Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad
VERKSAMHET
Bokslut 2006 0 -0 -0
Budget 2007 11 -784 -773
Plan 2008 11 -789 -928
Plan 2009 11 -794 -933
Plan 2010 11 -800 -939
TOTALFÖRSVAR
En ny lag (lagen om kommunernas och landstingens åtgärder för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) har inrättats som syftar till att kommuner skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner skall genomföra risk- och sårbarhetsanalyser, verka för en samordning av statens, landstingets, företags och organisationers förberedelser för den fredstida krishanteringen. Om en extraordinär händelse skulle inträffa skall kommunen verka för att de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer samordnas och att den information som lämnas till allmänheten är samordnad. Vidare ges kommuner ett ansvar för att politiker och tjänstemän får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser. ”Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller landsting.”
34
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Kommunens uppgifter: 1.) 2.) 3.) 4.) 5.)
Risk och sårbarhetsanalyser Geografiskt områdesansvar Utbildning, övning Höjd beredskap Rapportering
Statens ersättning betalas den 30 juni varje år och baseras på invånarantalet den 1 november året före utbetalningsåret. Ersättningen räknas upp med KPI. A. Ersättning för kvarstående uppgifter avseende höjd beredskap med 50 000 Kr. B. Grundbelopp för att hålla en funktion med erforderlig kompetens med 250 000 Kr. C. Verksamhetsersättning för genomförande av risk- och sårbarhetsanalyser, övning mm 11,40 Kr/inv. Betalas under förutsättning att kommunen fullgjort sina uppgifter, enligt ovan. Ekonomi Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad
Bokslut 2006 126 -126 0
Budget 2007 438 -438 0
Budget 2008 438 -438 0
Plan 2009 438 -438 0
Plan 2010 438 -438 0
Verksamhetsförändring En tjänst som beredskapssamordnare inrättas 2008.
VERKSAMHET
BIDRAG TILL VÄSTMANLAND-DALARNA MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND
Fagersta kommun lämnar bidrag till Västmanland- Dalarna Miljö- och byggnadsnämnd. Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner samverkar i en gemensam miljö- och byggnadsnämnd. Den gemensamma nämnden skall bedriva en ekonomiskt effektiv verksamhet inom miljö- och byggområdet i enlighet med vad som åvilar var och en av kommunerna enligt gällande författningar och frivilliga åtaganden samt samnyttja och säkra kompetens inom nämndens verksamhetsområde. Ambitionsnivån skall vara i enlighet med den nivå som de samverkande kommunerna uttalar i samråd om budget eller i särskilda riktlinjer eller styrdokument. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, djurskyddet, livsmedelskontrollen, smittskyddet, plan- och byggområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- samt plan och byggområdet. Ekonomi Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad
Bokslut 2006
Budget 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
-4 633 -4 633
- 4 875 -4 875
-5 003 -5 003
-5 150 - 5 150
35
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
VERKSAMHET
BIDRAG TILL SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND
Fagersta kommun lämnar bidrag till Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund. Fagersta samverkar med andra kommuner i ett gemensamt räddningstjänstförbund. Ekonomi Belopp i kkr
Bokslut 2006
Intäkter Kostnader Nettokostnad Varav omställningskostnad
VERKSAMHET
Budget 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
-11 999 -11 999 -3 208
- 9 037 -9 037
-9 362 -9 362
- 9 690 - 9 690
BIDRAG TILL LÖNENÄMND
Fagersta kommun lämnar bidrag till Lönenämnden i Norbergs kommun. Fagersta samverkar med andra kommuner i en gemensam lönenämnd. Ekonomi Belopp i kkr
Bokslut 2006
Intäkter Kostnader Nettokostnad
Budget 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
-2 385 -2 385
- 2 099 -2 099
-1 957 -1 957
-2 037 - 2 037
Verksamhetsblock:
Fritid och kultur
VERKSAMHET
MEDLEMSAVGIFTER OCH FÖRENINGSBIDRAG
Inriktningsmål/effektmål Stödja organisationer som i enlighet med målbilden medverkar till träffpunkter, samt bidra till organisationer för över kommungränsen gående nyttigheter. Ekonomi Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad
Bokslut 2006
Budget 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
-2 284 -2 284
-2 228 -2 228
-2 470 -2 470
-1 969 -1 969
-1 598 -1 598
36
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Följande bidrag gäller för 2008-2010: Belopp i kr
Medlemsavgifter/bidrag/målbildsanslag
2006 Bokslut
2007 Budget
2008 Budget
2009 Budget
2010 Budget
0 000 000 000 000 000 000 000 000 000 500 000
0 25 000 25 000 0 0 8 000 5 000 2 000 1 000 9 000 12 500 15 000
0 25 000 25 000 0 0 8 000 5 000 2 000 1 000 9 000 12 500 15 000
0 25 000 25 000 0 0 8 000 5 000 2 000 1 000 9 000 12 500 15 000
Föreningsbidrag IOGT Fagersta cityförening Västanfors intresseförening Fagersta ungdomsråd Hembygdsföreningen Naturskyddsföreningen Fagersta Röda korset Sala- Fagersta Nämndemannaförening Västm. Läns arkivförening Fagersta Hemvärn Ängelsbergs bygd. Int för Arkiv Västmanland
150 15 15 50 260 8 5 2 1 9 7 15
Summa föreningsbidrag
537 500
277 500
102 500
102 500
102 500
60 430 315 554 277 000
63 000 330 000 290 000
61 000 345 000 303 000
61 000 361 000 316 000
61 000 375 000 329 000
0 000 000 000 300 0 000 500 000 000
51 500 10 000 0 325 000 0 0 55 000 22 500 23 000 19 000
53 500 10 000 0 325 000 0 0 55 000 22 500 23 000 19 000
55 700 10 000 0 325 000 0 0 55 000 22 500 23 000 19 000
1 950 800
1 215 000
1 246 000
1 275 200
20 000 200 000
20 000 200 000
Medlemsavgift Mälardalsrådet Sveriges kommuner och landsting Västmanlands kommuner och landsting Västmanlands kommuner och landsting bidrag länsturism Luftvårdsförbundet Fagersta Folkets Hus o park Strömsholms kanal Ekomuseum Bergslagen Westmannaturism Kolbäcksåns Vattenförbund Intresseföreningen Bergslaget Agenda 21 förbundet Coompanion Summa medlemsavgifter
10 503 325 152 30 49 22
000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 500 000
0 000 764 000 000 695 630 228 0 0
1 746 301
25 25 50 125 8 5 2 1 9 12 15
10 660 325 153 55 22 23 19
Målbildsanslag Åvestbo byalag, nybyggnation Åvestbo byalag, driftsbidrag under 3 år Hembygdsföreningen, underhåll under 5 år Fagersta golfklubb, handikappanp. gångväg PRO Fagersta, brunnsborrning Hembygdsföreningen, handikappanpassning FSIK Skidsektionen, spårbelysning Fageråsen
434 20 200 30 30
400 000 438 000
Summa målbildsanslag Summa föreningsbidrag, medlemsavgifter och målbildsanslag
000 000 000 000 000
2 283 801
37
2 228 300
1 152 000
620 000
220 000
2 469 500
1 968 500
1 597 700
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Verksamhetsblock:
Pedagogisk verksamhet
VERKSAMHET
BIDRAG TILL NVU
Fagersta kommun lämnar ett bidrag till Norra Västmanlands Utbildningsförbund. Förhållandet mellan kommunen och förbundet regleras i särskilt avtal. NVU svarar gymnasieskola, komvux och uppdragsutbildning. Ekonomi Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad
Bokslut 2006
Budget 2007
-56 310 -56 310
Varav pensionskostnad
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
-61 369 -61 369
-61 091 -61 091
-63 101 -63 101
-63 858 - 63 858
-754
-834
-928
-928
Verksamhetsblock:
Särskilt riktade insatser
VERKSAMHET
BIDRAG TILL FINSAM (NORRA VÄSTMANLANDS SAMORDNINGSFÖRBUND)
Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin möjlighet till egen försörjning. Ekonomi Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad
Bokslut 2006
Budget 2007
-383 -383
Budget 2008 -528 -528
-528 -528
Plan 2009
Plan 2010
-528 -528
-528 -528
Kostnaden är inte indexerad.
Verksamhetsblock:
Infrastruktur, skydd mm
VERKSAMHET
BIDRAG TILL NVK
Fagersta kommun lämnar ett bidrag till (NVK) Norra Västmanlands kommunalteknikFörbund, NVK Har enligt avtalet driftansvar för följande områden: 1.) 2.) 3.) 4.) 5.) 6.) 7.) 8.)
Avfallshantering Vatten och avlopp Gator och vägar Parker, idrotts- och fritidsanläggningar Skogsförvaltning Städning Fastigheter och lokaler. IT
Förbundet ska administrera och verkställa uppgifter avseende markförsörjning, markförvärv och energiplanering. Förbundet ska även fullgöra uppgiften att vara trafiknämnd och trafiksäkerhetskommitté. Ekonomi Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad
Bokslut 2006
Budget 2007
-23 543 -23 543
38
-29 924 -29 924
Budget 2008 -27 783 -27 783
Plan 2009
Plan 2010
-28 739 -28 739
-29 723 -29 723
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
VERKSAMHET
BIDRAG TILL TVG
Fagersta kommun lämnar ett bidrag till (TVG) Tillväxtgruppen i norra Västmanland. Den näringslivsfrämjande verksamheten är långsiktig, målinriktad och behovsstyrd. Samarbete med övriga kommuner i regionen sker inom ramen för Tillväxtgruppen Norra Västmanland. Detta skall återspeglas i det regionala Tillväxtprogrammet, (RTP), Fagersta Målbild samt TVG:s vision. Inriktningsmål/effektmål Verka för lokal företagsservice - samordna och lotsa. Vara kommunens kontaktorgan kommunalt och regionalt. Fortsätta att aktivt arbeta för bra samverkan mellan kommun, näringsliv och dess organisationer, därmed verka för ett bra företagsklimat i kommunen. Fagersta kan då förstärkas som en attraktiv etableringskommun för både människor och företag. Särskilda ställningstaganden För att stödja näringslivet inom Fagersta krävs insatser utöver de som sker kontinuerligt. Det förutsätter att medel finns tillgängliga för särskilda projekt. Vissa projekt genomförs i egen regi, andra i samverkan med externa aktörer och medfinansiärer. Ekonomi Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad
Bokslut 2006
Budget 2007
-1 721 -1 721
Budget 2008
-1 743 -1 743
-1 778 -1 778
Plan 2009 -1 814 -1 814
Verksamhetsblock:
Affärsmässig verksamhet
VERKSAMHET
KOMMUNIKATIONER/KOLLEKTIVTRAFIK
Plan 2010 -1 850 -1 850
Avser lokal busstrafik samt regional tågtrafik. Planering och upphandling sker genom länshuvudmannen Västmanlands länstrafik AB (VL). Kommunen ska verka för en god servicenivå för allmänna kommunikationer. Huvuddelen av invånarnas dagliga resor till/från arbete och studier ska kunna tillgodoses med allmänna färdmedel. Kostnaderna för kollektivtrafiken fördelar sig på länstrafiken (30 %), tågtrafik (15 %) och tätortstrafik (55 %). Inriktningsmål • att aktivt verka för förbättrad infrastruktur avseende kommunikationer • att verka för en i förhållande till ortens storlek god servicenivå på kollektivtrafik Effektmål • Behålla antalet passagerare per år i stadstrafiken trots kostnadsreducering • Utveckla nya former av kollektivtrafik • Öka antalet tågresenärer Ekonomi Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad
VERKSAMHET
Bokslut 2006
Budget 2007
- 3 396 -3 396
Budget 2008
-3 410 -3 410
Plan 2009
Plan 2010
-3 712 -3 712
-3 817 -3 817
-3 926 -3 926
Budget 2008 922 -212 710
Plan 2009 922 -212 710
Plan 2010 922 -212 710
TOMTRÄTTER
Inriktningsmål
Intäkter och kostnader för upplåtna tomträtter till bostäder och industrier. Ekonomi Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad
Bokslut 2006 948 -236 712
39
Budget 2007 922 -212 710
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
SAMMANSTÄLLNING AV PLANERADE INVESTERINGAR PER NÄMND 2008 - 2010 Kommunstyrelsen
VERKSAMHET/OBJEKT Belopp i kkr
Beräknad utgift
Investeringar i egen regi: Bredband Konstgräs Investeringsreserv Totalt investeringar i egen regi
Beräknad förbrukn 2008
Beräknad förbrukn 2009
Beräknad förbrukn 2010
1 500 3 000 6 000 10 500
500 3 000 2 000 5 500
500 0 2 000 2 500
500 0 2 000 2 500
3 000 5 500 5 000
1 000 1 500 5 000
1 000 2 000
1 000 2 000
Investeringar – Entreprenör NVK: FAG 1 Pott för oförutsett FAG 2 Pott för uppfyllande av handikappkrav FAG 3 Iordningställande av bostadsområde för sjönära boende FAG 4 Lerbrohagen, balkonger FAG 5 Nybyggnation av ca 18 lgh i centrum FAG 6 Va-saneringar FAG 7 Uppgradering styrsystem avloppsreningsverk FAG 8 Värmepump Avfuktning
1 400 25 000 6 000 400 500
Totalt investeringar Entreprenör NVK
46 800
TOTALA INVESTERINGAR KOMMUNSTYRELSEN
57 300
40
1 400 25 000 2 000
2 000 400
2 000
35 000
5 400
6 400
40 500
7 900
8 900
500
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Nämnd:
UTBILDNINGS- OCH FRITIDSNÄMNDEN
DRIFT- OCH INVESTERINGSSAMMANDRAG Ekonomi Belopp i kkr Intäkter (+) Kostnader (-) Nettokostnad före avskrivningar och internränta Avskrivningar och intern ränta (-) Nettokostnad före kommunbidrag Kommunbidrag, årsbudget/plan varav tilläggsbudget
Bokslut 2006 41 505,4 -218 373,7
Budget 2007 37 222,8 -219 879,0
Budget 2008 37 910,3 -220 587,9
Plan 2009 38 571,7 -217 437,0
Plan 2010 39 229,2 -214 196,9
-176 868,3
-182 656,2
-182 677,6
-178 865,3
-174 967,7
-1 264,8
-1 096,8
-955,4
-785,7
-631,3
-178 133,1
-183 753,0
-183 633,0
- 179 651,0
-175 599,0
178 372,1 1 486,9
183 753,0 1 539,0
183 633,0 0,0
179 651,0 0,0
175 599,0 0,0
900,0
Nettokostnad avvikelse
239,0
Nettoinvesteringar
912,3
1 486,6
1 690,0
1 015,0
Bokslut 2006 351,9
Budget 2007 346,4
Budget 2008 336,3
Plan 2009 331,1
VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Antal årsarbetare
Plan 2010 327,0
DRIFTREDOVISNING PER VERKSAMHET Verksamhetsblock:
Politisk verksamhet
VERKSAMHET
UTBILDNINGS- OCH FRITIDSNÄMNDEN
Utbildnings- och fritidsnämnden består av 11 ledamöter samt lika många ersättare. Nämnden beslutar i ärenden av principiell natur eller av större vikt och ser löpande över resultat och organisation för att förutsättningar ska vara så goda som möjligt för att nå målen och erbjuda en bra verksamhet inom angivna budgetramar. Nämnden utser inom sig kontaktpolitiker i de olika verksamheter som nämnden ansvarar för: • Grundskola och obligatorisk särskola • Förskola, förskoleklass och skolbarnomsorg • Kostservice • Kulturverksamhet • Kulturskola • Bibliotek • Fritidsverksamhet • Turism Inriktningsmål • Både politiker och medarbetare upplevs som tillgängliga och lyhörda. De som tar kontakt med oss blir alltid väl bemötta och dialogen är alltid konstruktiv. • Vi har så god kunskap om nämnden och dess förvaltning att vi kan ge medborgarna sakliga svar och/eller hänvisa till rätt person. Effektmål • Nämnden har två träffar med allmänheten för information och dialog om aktuella teman. • Inkomna ärenden till nämnden från allmänheten besvaras alltid inom två veckor med upplysningar om hur ärendet kommer att handläggas.
41
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Ekonomi Belopp i kkr
Bokslut 2006 0,0 -696,0
Intäkter (+) Kostnader (-) Medel till barnomsorg Buffert Nettokostnad
-696,0
Budget 2007 0,0 -397,8
Budget 2008 0,0 -351,3
Plan 2009 0,0 -354,8
Plan 2010 0,0 -358,4
-450,0 -800,0
-450,0 -1 800,0
-450,0 -1 750,0
-450,0 -1 750,0
-1 647,8
-2 601,3
-2 554,8
-2 558,4
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR/SÄRSKILDA STÄLLNINGSTAGANDEN Förskoleverksamheten tilldelades år 2007 ett årligt tillskott på 1,5 Mkr för att klara den ökade efterfrågan inom barnomsorgen. November 2006 anställdes 3 medarbetare i förskolan motsvarande 1,05 Mkr. Beloppet har lagts på kostnadsbärande konto. Kvarstående medel, 450 kkr/år, har tillsvidare lagts centralt för att riktas dit det största behovet uppstår under perioden. I nämndens ram 2007 finns 0,8 Mkr avsatta för oförutsedda kostnader (buffert). För 2008 finns buffert om 1,8 Mkr och för år 2009 och 2010 finns 1,75 Mkr avsatta.
Verksamhetsblock:
Övergripande verksamhet
VERKSAMHET
UTBILDNINGS- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN
Förvaltningen ombesörjer att nämndens beslut verkställs och att de verksamheter utförs som vilar på nämndens ansvar. Förvaltningskontoret är kärnan i förvaltningen. Där handhas styrning, ledning, samordning av verksamheterna, övergripande administration och service till allmänhet, förtroendevalda och verksamheter. Inom förvaltningskontoret ombesörjer den administrativa enheten den övergripande och gemensamma administrationen, lotteritillstånd samt viss administration till verksamheter som saknar egna resurser för detta. Inriktningsmål • Människor som bor, verkar och vistas i Fagersta kommun vet vart de ska vända sig med frågor och synpunkter på våra verksamheter. • Jämställdhetsperspektivet genomsyrar all verksamhet. • Hållbar utveckling är ett förhållningssätt som genomsyrar all verksamhet utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Handlingsplaner för miljöarbetet ska finnas inom samtliga verksamheter. • Alla medarbetare trivs på sina arbetsplatser och är väl förtrogna med sitt uppdrag. Individuellt och i grupp utför vi ett uppskattat arbete med hör grad av ansvarstagande, engagemang och omtanke om dem vi är till för. Effektmål • Vi utvecklar vår information på hemsidan och skapar rutiner för snabba uppdateringar. Inaktuell information förekommer inte på våra delar av hemsidan. • Våra genuspedagoger har lett reflekterande samtal om jämställdhetsarbete vid minst ett tillfälle på samtliga arbetsplatser i förvaltningen. • 2008 har vi inlett arbetet genom att sådana handlingsplaner finns på varje förskola och skola. • Den totala sjukfrånvaron i förvaltningen har sjunkit med 5% i jämförelse med 2007 års nivå. VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Bokslut 2006 8,5
Budget 2007 10,0
Intäkter (+) Kostnader (-)
Bokslut 2006 1 642,3 -5 962,0
Budget 2007 700,0 -8 714,2
Budget 2008 780,0 -10 002,9
Plan 2009 822,2 -10 276,7
Plan 2010 848,4 -9 355,8
Nettokostnad
-4 319,7
-8 014,2
-9 222,9
-9 454,5
-8 507,4
Antal årsarbetare
Budget 2008 9,0
Plan 2009 9,0
Plan 2010 9,0
Ekonomi Belopp i kkr
42
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR/SÄRSKILDA STÄLLNINGSTAGANDEN I personalbudgeten för 2006 fanns inte den administrativa assistent medräknad som överfördes från kommunstyrelsen i samband med överlämnandet av turism- och kulturverksamheten. Från 2007 finns denna 1,0 tjänst medtagen i budget. En tjänst som utredare var enbart budgeterad till 0,5 under 2006, eftersom halva tjänsten disponerades för Regnbågsskolan och finansierades med medel från Migrationsverket. Regnbågskolan upphörde 1 juli, 2006, därav återredovisas en hel tjänst (1,0) från 2007 För 2008 och framåt minskar antalet med 1,0 genom att den assistent som arbetade centralt mot förskolan överförts till den nya förskoleavdelningen.. Nämndens första budgetförslag omfattade en nettotram för den övergripande verksamheten 2008 på 8 390,7 kkr. I det fortsatta budgetarbetet har ramen höjts med 832,2 kkr till 9 222,9 kkr. Denna ökning förklaras av ytterligare 200,0 kkr för jämställdhetsarbete, 485,0 kkr för ITutveckling, 473,0 kkr för hälsobefrämjande åtgärder/arbetsledning, samt en sänkning på -325,8 kkr för en årsarbetare som överförts till förskoleavdelningen. Hänsyn har tagits till ökade kostnader för systematiskt brandskyddsarbete med 70 kkr.
VERKSAMHET
KOSTSERVICE
Kostservice ansvarar för kostproduktion, transporter och servering av mat till kommunens skolor och förskolor. Till förskolorna levereras även varor för frukost och mellanmål. Enheten säljer också sina tjänster till Socialförvaltningens äldreboende och Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU). All tillagning sker på centralköket vid Alfaskolan, där också matsal finns för servering till Alfaskolans elever. Det årliga portionsantalet uppgår till cirka 550 000 portioner. Mat transporteras under varmhållning till 20 mottagningskök. Inriktningsmål • Måltidsverksamheten är en god kulturbärare, vilket vi visar genom att både följa svensk mattradition vid olika högtider och genom att variera svensk husmanskost med mat från andra länder. • Måltiderna i skolan är så uppskattade att alla elever äter skollunch. • Specialkost erbjuds den som av medicinska skäl så behöver. • Alternativ kost erbjuds den som av religiösa, etniska och/eller etiska skäl så önskar. Effektmål • Varje elev och beställare av våra tjänster får vår presentationsfolder där vi presenterar verksamheten, matsedlar, våra insatser som bärare av matkultur samt våra insatser för att värna miljön. • Under hela 2008 genomför vi ett Salladsprojekt i syfte att öka skolmatens attraktion och andelen ätande samt bidra till förbättrad elevhälsa. • Senast hösten 2008 ska varje lunchtillfälle ge måltidsgästen möjlighet att få 25 – 35% av det dagliga behovet av energi- och näringsämnen tillgodosett. • Servering av specialkost p g a medicinska skäl har för varje individ föregåtts av samråd med vårdnadshavare och/eller elevhälsovården. • Alternativ kost av religiösa, etniska och/eller etiska skäl serveras till de barn och ungdomar vars vårdnadshavare lämnat sitt gillande skriftligt. VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Antal årsarbetare
Bokslut 2006 18,22
Budget 2007 17,95
Budget 2008 23,2
Plan 2009 23,2
Plan 2010 23,2
Ekonomi Belopp i kkr
Bokslut 2006
Budget 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
Intäkter (+) Kostnader (-)
15 176,8 -15 332,0
15 215,5 -15 335,5
16 903,7 -16 903,7
17 057,3 -17 057,3
17 212,6 -17 212,6
-155,2
-120,0
0,0
0,0
0,0
Nettokostnad
43
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR/SÄRSKILDA STÄLLNINGSTAGANDEN 2007 påbörjade verksamheten, inom sin budgetram, omfattande arbetsinsatser för kvalitetssäkring och egenkontroll. 2008 fortsätter arbetet. Ambitionen är att verksamheten från och med 2008 ska vara självfinansierad genom balans mellan intäkter och kostnader. Särskild hänsyn har inte kunnat tas i budget till behovet av förbättringar i måltidsmiljön på Fagerstahallen och kompetensutveckling inom IT. De ekonomibiträden som tidigare var placerade inom förskolorna överfördes till Kostservice 1 sept. 2007. Här har såväl personalstat som lönekostnader ändrats utifrån detta. (se Förskola/dagbarn-vårdarverksamhet)
Verksamhetsblock:
Pedagogisk verksamhet
Grundskolan består av den obligatoriska särskolan, Olsboskolan, samt tre rektorsområden: Alfaskolan, Mariaskolan och Risbroskolan, som inkluderar Per Olsskolan. Förskoleverksamhet bedrivs i en samlad förskoleavdelning. Inriktningsmål för pedagogisk verksamhet • Mångfald berikar våra förskolor och skolor genom att vi på ett kvalitativt och likvärdigt sätt integrerar barn och elever i verksamheten.. • Verksamheten håller hög kvalité med klara och tydliga mål och regler. • Med gemensam inriktning på en bra måluppfyllelse för kunskap, värdegrund och social utveckling präglas arbetet av helhetssyn inom förskola och skola. • Vi stimulerar barn och elever i våra verksamheter till regelbunden fysisk aktivitet och god kunskap i friskvård och egenhälsa. I Fagersta finns en friskola, Lindgårdsskolan, som drivs av Västanfors-Västervåla församling med tillstånd från Skolverket och med kommunen som bidragsgivare. Från 1 januari 2007 driver församlingen även en enskild förskola med 40 platser där kommunen är både tillstånds- och bidragsgivare.
VERKSAMHET
FÖRSKOLA/DAGBARNVÅRDARVERKSAMHET
Förskole- och dagbarnvårdarverksamheten vänder sig till barn 1-5 år och har god spridning inom Fagersta tätort och i Ängelsberg. Nya tillämningsföreskrifter för verksamheten antogs av nämnden 2007. Effektmål • I förskola och skola finns en kommunal handlingsplan för mottagande av barn och elever med annat modersmål som leder till att dessa barn känner sig väl emottagna. • Viktiga dokument som arbetsplaner, policys, informationsblad mm finns att tillgå på respektive modersmål. • Utifrån våra nationella styrdokument, läroplan, kursplan, skollag och skolförordning finns lokala arbetsplaner och kursplaner med tydliga mål • Vi har gemensamma bedömnings- och utvecklingsdokument för en likvärdig förskola och skola. VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Bokslut 2006 97 2,0 6,0 470 5,3
Budget 2007 100,0 2,0 6,0 498 5,4
Budget 2008 95,0 1,0 2,0 491 5,3
Plan 2009 95,0 1,0 2,0 502 5,5
Plan 2010 95,0 1,0 2,0 505 5,5
Intäkter (+) Kostnader (-)
Bokslut 2006 4 542,3 -47 584,7
Budget 2007 4 130,0 -46 993,7
Budget 2008 4 012,6 -46 391,2
Plan 2009 4 096,9 -46 541,2
Plan 2010 4 182,8 -46 741,2
Nettokostnad enligt preliminär ram
-43 042,4
-42 863,7
-42 378,6
-42 444,3
-42 558,4
Antal årsarbetare Varav antal förskoleledare Varav övrig personal Antal barn Barn/anställd
Ekonomi Belopp i kkr
44
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR/SÄRSKILDA STÄLLNINGSTAGANDEN Utökningen av förskoleverksamheten 2006 löper vidare med uppbokade kostnader under hela planperioden. Omorganisation av förskoleverksamheten genomfördes 2007, innebärande att förskoleverksamheten brutits ur de tre rektorsområdena för att bilda en sammanhållen avdelning. Förberedelsefasen för detta arbete startade 1 september, 2007 för att vara helt klart till 1 januari, 2008. Ledning och administration av förskoleverksamheten har samordnats och samtliga ekonomibiträden på förskolorna har flyttats till Kostenheten. Konsekvensändringar av detta har genomförts i denna budget. Hänsyn har också tagits till kostnader för informationssamordnare under viss tid på varje förskola. (se även Kostenheten).
VERKSAMHET
GRUNDSKOLA ÅR 1-9 FÖRSKOLEKLASS SKOLBARNOMSORG (FRITIDSHEM) SÄRSKOLA
Både Alfaskolan och Mariaskolan omfattar förskoleklass till år 6. Risbroskolan, som inkluderar Per Olsskolan, omfattar förskoleklass till år 9. Inom respektive område erbjuds också skolbarnomsorg. Alfaskolan har störst andel elever med annat modersmål än svenska och sköter modersmålsundervisning för samtliga elever i kommunen. Från Mariaskolan administreras all skolskjutsverksamhet. På Risbroskolan är kommunens fritidsgård belägen. Den obligatoriska särskolan (grundsärskola och träningsskola) bedrivs med utgångspunkt från Olsboskolan och med integrerade klasser inom Risbroområdet. På Olsboskolan ligger verksamhetens fritidsklubb. Särskolan säljer platser till andra kommuner och även platser för yrkesträning och verksamhetsträning för gymnasiesärskolans elever. Ca. hälften av eleverna kommer från andra kommuner. Effektmål • I förskola och skola finns en kommunal handlingsplan för mottagande av barn och elever med annat modersmål som leder till att dessa barn känner sig väl emottagna. • Viktiga dokument som arbetsplaner, policys, informationsblad mm finns att tillgå på respektive modersmål. • Vi har utvecklat ett arbetssätt där integrering av särskoleelever i grundskolan utgår från en konsekvensbeskrivning som beskriver problem och möjligheter att beakta för omfattning, individen, gruppen och verksamheten. • Utifrån våra nationella styrdokument, läroplan, kursplan, skollag och skolförordning finns lokala arbetsplaner och kursplaner med tydliga mål • Alla elever i år 9 når målen i basämnena • Vi har gemensamma bedömnings- och utvecklingsdokument för en likvärdig förskola och skola. • Frånvaron från gymnastiklektioner och annan organiserad fysisk verksamhet redovisas och följs upp. • Andelen över- och underviktiga barn kartläggs och följs upp av elevhälsovården. I nedanstående nyckeltal är inte antalet elever vid Lindgårdsskolan respektive den enskilda förskolan medtagna. Data per den 31 oktober 2007: Lindgårdsskolan har 107 elever i år F – 6, i fritidshem 77 elever och i den enskilda förskolan 35 barn. VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL / GRUNDSKOLA år 1-9 Antal lärare Antal skolledare Övrig personal Totalt Antal elever Antal lärare/100 elever Övrig personal/100 elever
Bokslut 2006 99,9 5,0 40,8 145,7
Budget 2007 94,5 5,0 39,0 138,5
Budget 2008 88,2 5,0 35,9 129,1
Plan 2009 84,5 5,0 34,4 123,9
Plan 2010 81,6 5,0 33,2 119,8
1 153 8,7 3,5
1 095 8,6 3,6
1 026 8,6 3,5
983 8,6 3,5
949 8,6 3,5
45
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL / FÖRSKOLEKLASS Budget 2008 11,5 103 8,9
Plan 2009 11,5 84 7,3
Plan 2010 11,5 93 8,1
Budget 2007 15,5 239 15,4
Budget 2008 15,5 239 15,4
Plan 2009 15,5 239 15,4
Plan 2010 15,5 239 15,4
Bokslut 2006 26,46
Budget 2007 25,64
Budget 2008 25,64
Plan 2009 25,64
Plan 2010 25,64
Intäkter (+) Kostnader (-)
Bokslut 2006 5 744,7 -97 520,6
Budget 2007 2 866,9 -92 532,0
Budget 2008 2 185,4 -87 802,3
Plan 2009 2 240,9 -84 881,5
Plan 2010 2 297,5 -82 221,6
Nettokostnad enligt preliminär ram
-91 775,9
-89 665,1
-85 616,9
-82 640,6
-79 924,1
Intäkter (+) Kostnader (-)
Bokslut 2006 805,8 -5 094,9
Budget 2007 700,0 -4 924,6
Budget 2008 563,3 -5 087,5
Plan 2009 576,9 -4 527,5
Plan 2010 590,7 -4 675,4
Nettokostnad
-4 289,1
-4 224,6
-4 524,2
-3 950,6
-4 084,7
Intäkter (+) Kostnader (-)
Bokslut 2006 1 357,6 -7 677,9
Budget 2007 1 260,0 -8 029,4
Budget 2008 1 133,9 -8 109,7
Plan 2009 1 158,3 -7 551,0
Plan 2010 1 183,2 -7 115,6
Nettokostnad
-6 320,3
-6 769,4
-6 975,8
-6 392,7
-5 932,4
Bokslut 2006 6 639,6 -12 544,4
Budget 2007 6 952,8 -11 903,1
Budget 2008 6 891,9 -11 926,6
Plan 2009 7 033,7 -12 007,9
Plan 2010 7 178,4 -12 089,2
-5 904,8
-4 950,3
-5 034,7
-4 974,2
-4 910,8
Antal årsarbetare Antal elever Antal elever/årsarbetare
Bokslut 2006 12,3 98 8,0
Budget 2007 11,5 98 8,5
VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL / FRITIDSHEM Antal årsarbetare Antal fritidshemsbarn Antal barn/anställd
Bokslut 2006 15,5 234 15,1
VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL SÄRSKOLAN Antal årsarbetare
Ekonomi / GRUNDSKOLA Belopp i kkr
Ekonomi / FÖRSKOLEKLASS Belopp i kkr
Ekonomi / FRITIDSHEM Belopp i kkr
Ekonomi / Särskolan Belopp i kkr Intäkter (+) Kostnader (-) Nettokostnad
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR/SÄRSKILDA STÄLLNINGSTAGANDEN Antalet tjänster minskar kontinuerligt i grundskolan då bemanningen anpassas till ett sjunkande elevantal. Antalet lärare/100 elever minskas från 8,7 år 2006 till 8,6 under budgetperioden. Kommunen är skyldig att ge svenska 2-undervisning och studiehandledning i modersmål. Skyldighet finns även när det gäller att erbjuda modersmålsundervisning om det finns minst fem elever med samma språk som önskar det. I budget 2007 fanns 1,075 Mkr för Svenska 2 och modersmålsundervisning anvisade i form av tilläggsanslag. Dessa medel anslogs eftersom Regnbågsskolan avvecklades 1 juli, 2006 och ersättningar från Migrationsverket därmed uteblev trots att merparten av eleverna stannade kvar. Därtill har fler elever med annat modersmål än svenska tillkommit utan särskild ersättning. Tilläggsanslaget avsåg enbart 2007. I budget 2008 2009 finns medel avsatta till svenska 2, modersmålsundervisning och ökande tolkkostnader.
46
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Allt fler barn är i behov av särskilt stöd för att nå kunskapsmålen. Ökade medel för detta har ej kunnat avsättas. Förvaltningen har inventerat de resurser som står till buds och genomför en översyn om möjligheten att använda befintliga medel på ett bättre sätt.. Arbetet med att öka integreringen mellan grundskola och särskola pågår fortlöpande. Lokalanpassningar kan behövas då funktionshindrade elever integreras i vanliga grundskoleklasser. Omfattningen är beroende av såväl individens behov som av standarden i den skola där mottagandet ska ske. Plan för handikappanpassningar väntas i samråd med NVK inför 2010 års krav. Ett nytt skolskjutsavtal har ingåtts inför läsåret 2007/2008 med ett ersättningsbelopp som i genomsnitt är 17 % högre än tidigare. För skolskjutsar har samma belopp avsatts läsåret 2008/2009. För att rymma kostnaderna inom ram enligt budgetdirektivet har lokalkostnaderna sänkts enligt anvisning från nämnden med 1,4 Mkr för 2009 och med 1,2 mkr för 2010. Detta kräver att ny långsiktigt plan för lokalanvändningen upprättas. Nämnden tillsatte i oktober 2007 en arbetsgrupp för detta. Från hösten 2007 frikopplades förskoleverksamheten från rektorsområdena. (se även Förskola/dagbarnvårdarverksamhet.)
Verksamhetsblock:
Kulturell verksamhet
VERKSAMHET
KULTURAVDELNING
Kulturavdelningen omfattar kommunens samtliga kultur, fritids- och turismverksamheter. Inriktningsmål • Alla verksamheter i kulturavdelningen verkar för att Fagersta utvecklas till ett attraktivt besöksmål och en uppskattad bostadsort. Vi erbjuder möjligheter till en aktiv fritid, evenemangsupplevelser, eget skapande, bildning och framlyftande av det lokala kulturarvet. Effektmål • Brukarundersökningar genomförs i avdelningens samtliga verksamheter och utgör underlag för långsiktig verksamhetsplanering, prioriteringar och politiska beslut. • Förstudie av alternativ för ett kommande Kulturhus presenteras för nämnden i februari. (KF § 70, 2006-09-26)
VERKSAMHET
KULTURARV
Till Fagersta kulturarv hör allmänkulturell verksamhet och kulturarvsfrågor inklusive kulturarkiven, kommunens museer och kulturmiljöer. Den allmänkulturella verksamheten omfattar stöd till kulturföreningar och studieförbund samt publika arrangemang. Inriktningsmål • Fagersta kommun är känt för kvalitativt god kulturverksamhet med balans mellan kulturformerna: musik, dans, teater/drama, bild och kulturhistoria/kulturarv. Effektmål • Kulturarrangemangen vänder sig till en bred publik genom minst 10 olika aktiviteter under året. • Fagersta bruksmuseum har minst 1000 deltagare i programkvällar och visningar, varav minst hälften är barn och skolelever. VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Antal årsarbetare
Bokslut 2006 1,0
Budget 2007 1,0
47
Budget 2008 1,0
Plan 2009 1,0
Plan 2010 1,0
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Ekonomi Belopp i kkr
Bokslut 2006 261,8 -1 266,3 -1 004,5
Intäkter Kostnader Nettokostnad
Budget 2007 0,0 -2 432,7 -2 432,7
Budget 2008 0,0 -3 815,3 -3 815,3
Plan 2009 0,0 -3 864,5 -3 864,5
Plan 2010 0,0 -3 776,1 -3 776,1
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR/SÄRSKILDA STÄLLNINGSTAGANDEN Bidrag till särskilda utvecklingsprojekt, föreningar och bildningsförbund har hållits oförändrade och/eller sänkts under ett antal år. Från 1 januari, 2008 överförs Kommunstyrelsens tidigare ansvar för Fagersta-Västanfors Fornminnes- och Hembygdsförening, Ekomuseum Bergslagen, Folkets Hus och Park och Ungdomsrådet till Utbildnings- och fritidsnämnden. Ramjusteringen med anledning av detta uppgår till 1 033,9 kkr och har anslagits i Kulturavdelningens budget. 300 kkr har anslagits för kulturarrangemang med främsta syfte att stimulera aktiviteter i centrum och 200 kkr anvisas för förankring av kulturhusarbetet.
VERKSAMHET
TURISTVERKSAMHET
Fagersta Turism ansvarar främst för turistbyråverksamhet, visningsverksamhet, grupparrangemang, marknadsförning av besöksmål i kommunen samt samverkan med det lokala näringslivet och länets kommuner. Hit hör till exempel samarbetet kring Strömsholms kanal. Anslagstavlor och evenemangsskyltar vid kommunens infarter sköts av verksamheten. Inriktningsmål • Researrangörernas och de enskilda turisternas positiva upplevelse av service, bemötande och utbud i Fagersta bidrar till att allt fler besöker och återbesöker kommunen. Effektmål • Vi har utökat turisminformationen genom central placering i samarbete med Fagersta bibliotek och Fagerstahallen. • Framtagande av nytt informationsmaterial tillsammans med turistnäringen bidra också till utvecklingen av ett gemensamt ansvar för värdskapet i kommunen. VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Antal årsarbetare
Bokslut 2006 1,0
Budget 2007 1,0
Budget 2008 1,0
Plan 2009 1,0
Plan 2010 1,0
Budget 2007 371,0 -1 701,1 -1 330,1
Budget 2008 381,7 -1 735,0 -1 353,3
Plan 2009 392,8 -1 761,0 -1 368,2
Plan 2010 404,2 -1 787,4 -1 383,2
Ekonomi Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad
Bokslut 2006 184,2 -730,6 -546,4
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR/SÄRSKILDA STÄLLNINGSTAGANDEN Efter förändringar av länsturismorganisationen Westmanna Turism är det VKL som marknadsför länet med mycket begränsade medel. Från och med 2008 har Fagersta kommun inte avsatt medel för marknadsföring inom Projektet Region Strömsholms kanal. Nämnden har föreslagit att de pengar som tidigare betalades från Kommunstyrelsen till Westmanna Turism tilldelas Fagersta Turism för att aktivt kunna marknadsföra kommunens besöksmål. Dessa medel kvarstod hos Kommunstyrelsen 2006.
48
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
VERKSAMHET
BIBLIOTEK
Huvudbiblioteket ligger i centrala Fagersta med en filial i Västanfors. Engelsbergs Intresseförening driver en biblioteksfilial i Ängelsberg med stöd av kommunen. Skolbibliotek finns på samtliga grundskolor. Biblioteket tillhandahåller böcker och andra medier för information, studier och förströelse. Utställningar, kulturarrangemang och ”Boken-kommer-service” hör också till verksamheten. Inriktningsmål • Biblioteken är till för alla. De utgör centrum för information och kunskap i ett livslångt lärande och är viktiga träffpunkter för kulturell verksamhet och läsupplevelser. Effektmål • Vi har ökat tillgängligheten på huvudbiblioteket genom att öka öppettiderna med minst 5 timmar per normalvecka. VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Bokslut 2006 6,69
Antal årsarbetare
Budget 2007 6,88
Budget 2008 6,88
Plan 2009 6,88
Plan 2010 6,88
Ekonomi Belopp i kkr Intäkter (+) Kostnader (-)
Bokslut 2006 382,9 -4 927,3
Budget 2007 138,6 -4 723,4
Budget 2008 139,9 -4 794,3
Plan 2009 141,4 -4 842,2
Plan 2010 142,8 -4 890,6
Nettokostnad
-4 544,4
-4 584,8
-4 654,4
-4 700,8
-4 747,8
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR/SÄRSKILDA STÄLLNINGSTAGANDEN I nämndens mål för 2008 anges att huvudbiblioteket ska utöka sina öppettider med 5 timmar per normalvecka. Detta ska ske inom budgetram.
VERKSAMHET
KULTURSKOLA
Kulturskolan erbjuder undervisning i dans, bild och musik. Dramaverksamhet sker genom samverkan med Norrby Teater. Verksamheten riktas till barn och elever i förskolor och grundskola samt till de barn och ungdomar som vill fördjupa sina kunskaper på fritiden. En viktig del av Kulturskolans uppdrag är musik-, dans- och dramaundervisning inom grundskolan. Kulturskolan ansvarar även för barn- och ungdomskulturgruppen, som samordnar kulturarrangemang inom grundskolan. Inriktningsmål • Genom Fagersta Kulturskola ges barn och ungdomar möjlighet att hitta och utveckla sina kulturella talanger, kunskaper och kreativitet. Effektmål • Kulturskolan har minst 300 betalande elever, varav minst 10% är i förskoleåldern. • Antalet elever i ensembler har ökat med minst 10 personer. VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Antal årsarbetare
Bokslut 2006 9,53
Budget 2007 8,45
Budget 2008 8,45
Plan 2009 8,45
Plan 2010 8,45
Ekonomi Belopp i kkr Intäkter (+) Kostnader (-)
Bokslut 2006 735,1 -4 055,1
Budget 2007 626,8 -3 630,2
Budget 2008 633,1 -3 684,6
Plan 2009 639,4 -3 721,4
Plan 2010 645,8 -3 758,6
Nettokostnad
-3 320,0
-3 003,4
-3 051,5
-3 082,0
-3 112,8
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR/SÄRSKILDA STÄLLNINGSTAGANDEN Med här föreslagen oförändrad budget kan verksamheten bibehållas på 2007-års nivå.
49
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
VERKSAMHET
FAGERSTAHALLEN
Fagerstahallen omfattar inom- som utomhusbad, lokaler för idrott, motion och arrangemang som mässor, utställningar och konferenser. I Fagerstahallen inryms även matsal för elever från Risbro rektorsområde och NVU. Inriktningsmål • Fagerstahallen stimulerar till en kreativ fritid och god hälsa genom öppettider och utbud som svarar mot nyttjarnas behov. Effektmål • Marknadsföringen av lägerverksamhet och Training Camp har lett till att bokningarna ökat med minst 10% i jämförelse med föregående år. Minst 90% av dessa gäster anger att de är nöjda eller mycket nöjda med verksamheten. • Fagerstahallens aktivitetsutrymmen ska vara uthyrda minst 90% av bokningsbara tider under perioden september – april. VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Antal årsarbetare
Bokslut 2006 9,0
Budget 2007 9,0
Budget 2008 9,0
Plan 2009 9,0
Plan 2010 9,0
Bokslut 2006 3 339,3 -10 226,5
Budget 2007 3 559,0 -11 780,6
Budget 2008 3 562,2 -11 750,9
Plan 2009 3 668,4 -11 804,7
Plan 2010 3 777,7 -11 764,7
-6 887,2
-8 221,6
-8 188,7
-8 136,3
-7 987,0
Ekonomi Belopp i kkr Intäkter (+) Kostnader (-) Nettokostnad
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR/SÄRSKILDA STÄLLNINGSTAGANDEN För att öka antalet besökande till Fagerstahallen, lägerverksamhet och Training Camp behöver marknadsföring och verksamhet utvecklas och kompetensutveckling genomföras för personalen. Nämnden och förvaltningen har ett starkt och gemensamt intresse av att utarbeta en ny vision för Fagerstahallen. Detta arbete inleds hösten 2007. Budgetförslaget omfattar inga ökningar av anslag.
VERKSAMHET
FRITIDSVERKSAMHET
Den allmänna fritidsverksamheten svarar för idrotts- och motionsanläggningar, fiskevatten, spår och leder i kommunen, där till exempel Bruksleden medför samverkan med andra kommuner. Stöd av olika slag utgår till föreningslivet, där ungdomsverksamheten prioriteras. Inriktningsmål • Våra idrotts- och fritidsanläggningar, elljusspår och vandringsleder lockar allt fler Fagerstabor och besökare i kommunen till en aktiv fritid och stimulerande naturupplevelser. Effektmål • Nyttjandet av elljusspår och vandringsleder ökar. • Senast 1 augusti, 2008 har vi en långsiktig plan för underhåll och upprustning av spår och leder. Arbetet enligt denna påbörjas hösten 2008. VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Budget 2007 1,0
Budget 2008 1,0
Intäkter (+) Kostnader (-)
Bokslut 2006 693,0 -6 020,2
Budget 2007 702,2 -6 627,5
Budget 2008 722,6 -6 938,0
Plan 2009 743,5 -6 831,0
Plan 2010 765,1 -6 881,0
Nettokostnad
-5 327,2
-5 925,3
-6 215,4
-6 087,5
-6 115,9
Antal årsarbetare
Bokslut 2006 1,0
Plan 2009 1,0
Plan 2010 1,0
Ekonomi Belopp i kkr
50
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR/SÄRSKILDA STÄLLNINGSTAGANDEN Fritidsfisket vid Abborrtjärn har tidigare budgeterats med ett förväntat överskott på + 70 kkr genom intäkter. Detta överskott har aldrig kunnat inbringas. Trots att verksamheten i stort sett gått + - 0 har således ett underskott alltid redovisats. I 2008 års budget krävs självfinansiering av verksamheten. För spår och leder har 90 kkr extra anslagits, varav 40 kkr är särskilt riktade till Eskiln. 30 kkr anslås för ökat lokalstöd till IOGT-NTO. Driftkostnader på grund av nytt ridhus har ökar och hänsyn har tagits till detta. En långsiktig plan för underhållet av spår och leder kommer att utarbetas och utgöra underlag i budgetarbetet inför 2009.
SAMMANSTÄLLNING AV PLANERADE INVESTERINGAR NÄMND: Utbildnings- och fritidsnämnden VERKSAMHET/OBJEKT Datorer, grundskola AV-material, grundskola Datorer, förskola Datorer, kostservice Datorer, särskola Datorer, bibliotek Inventarier, kostservice Inventarier, Mariaskolan Inventarier, bibliotek Lånedisk, bibliotek Gym, Fagerstahallen Taklyft, särskolan Cyklar, särskola Skyltprogram, kultur/turism Instrument, kulturskolan Utlåningsautomat, bibliotek Spår och leder Infartsskyltar med elanslutning
Beräknad Beräknad Beräknad Beräknad totalutgift/ förbrukning förbrukning förbrukning inkomst 2008 2009 2010 1 200 400 400 400 300 100 100 100 150 50 50 50 70 70 0 0 50 50 0 0 90 30 30 30 400 150 150 100 100 100 0 0 150 50 50 50 60 60 0 0 120 40 40 40 25 25 0 0 25 25 0 0 120 40 40 40 150 50 50 50 65 0 65 0 80 0 40 40 450 450 0 0 3 605
51
1 690
1 015
900
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Nämnd:
SOCIALNÄMNDEN
DRIFT- OCH INVESTERINGSSAMMANDRAG Ekonomi Belopp i kkr Intäkter (+) Kostnader (-) Nettokostnad före avskrivningar och internränta Avskrivningar och intern ränta (-) Nettokostnad före kommunbidrag Kommunbidrag, årsbudget/plan varav tilläggsbudget Nettoinvesteringar
Bokslut 2006 61 008,4 -261 290,9
Budget 2007 57 157,1 -259 459,1
Budget 2008 59 490,8 -264 717,3
Plan 2009 57 813,3 -262 764,8
Plan 2010 58 315,8 -264 718,3
-200 282,5
-202 302,0
-205 226,5
-1 000,7
-1 296,0
-1 545,5
- 201 283,2
- 203 598,0
- 206 772,0
-206 492,0
-207 943,0
202 096,2
203 598,0
206 772,0
206 492,0
207 943,0
2 000,0
2 000,0
1 000,0
1 000,0
1 254,2
-204 951,5 -1 540,5
-206 402,5 -1 540,5
VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Antal årsarbetare
Bokslut 2006 351,5
Budget 2007 353,45
Budget 2008 355,45
Plan 2009 355,45
Plan 2010 353,45
Personlig assistent och pooltjänster ingår ej i antal årsarbetare
Verksamhetsblock
Politisk verksamhet
VERKSAMHET
SOCIALNÄMNDEN
Nämnden svarar för vård och omsorg om äldre och handikappade, individ- och familjeomsorg, invandrar- och flyktingverksamhet, arbetsmarknadsavdelningen, serveringstillstånd, konsumentrådgivning samt färdtjänst. Inriktningsmål Hälsoperspektiv: • Ett förebyggande perspektiv för att förbättra den sociala hälsan. Befolkningsperspektiv: • Socialnämndens verksamheter skall kännetecknas av professionalitet, ändamålsenlighet och därigenom åtnjuta befolkningens förtroende. • Socialnämnden skall verka för att samordna resurser så att flyktingar integreras i det svenska samhället på ett effektivt och värdigt sätt. Riktningsperspektiv: • Socialnämndens verksamheter skall ha en dynamisk och gränsöverskridande samverkan inom och utom verksamheterna. • Alla insatser skall möta individens behov och bidra till att stärka brukarens egna resurser. Ekonomiperspektiv: Verksamheterna skall bidra till att optimera socialtjänstkostnaderna i Fagersta genom att arbeta förebyggande, nätverksinriktat och kostnadseffektivt. Ekonomi Belopp i kkr
Bokslut 2006
Intäkter (+) Kostnader (-)
-1 251,9
Budget 2007 0,0 -3 013,6
Nettokostnad
-1 251,9
-3 013,6
52
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
-3 019,4
-3 025,4
-3 031,6
-3 019,4
-3 025,4
-3 031,6
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
DRIFTREDOVISNING PER VERKSAMHET Verksamhetsblock
Gemensam verksamhet
VERKSAMHET
ADMINISTRATION
Verksamheten omfattar centraladministration och administrativt stöd till avdelningarna för vård och omsorg, individ- och familjeomsorgen, arbetsmarknadsavdelningen och konsumentrådgivning. Administrationen skall tillhandahålla instrument för uppföljning och styrning och utveckla dessa. Förvaltningsledningen består av socialchef, avdelningschef för vård och omsorgsavdelningen, avdelningschef för individ- och familjeomsorgsavdelningen och avdelningschef för arbetsmarknadsavdelningen. Den övriga personalen inom den administrativa avdelningen är personalsekreterare, förvaltningsekonom, utredare, Mas, konsumentsekreterare samt fem assistenter. Inriktningsmål • Ge service och information av god kvalitet till allmänheten, förtroendevalda och verksamhetsansvariga • Tillhandahålla instrument för styrning och uppföljning av verksamheterna. • Intensifiera mångfald och jämställdhetsarbetet. Effektmål/Produktionsmål Utveckla instrument för uppföljning av jämställhetsarbetet. • Utveckla informationsmaterial. • Utveckla ett uppföljningsinstrument utifrån kvalitetssystemet.
•
VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Socialchef Assistenter Mas/enhetschef Personalsekreterare Förv. ekonom Utredare/utvecklare Konsumentsekreterare Antal årsarbetare
Bokslut 2006 1,00 4,00 0,50 1,00 1,00 0,50 0,25 8,25
Budget 2007 1,00 4,70 0,50 1,00 1,00 0,50 0,25 8,95
Budget 2008 1,00 4,70 0,50 1,00 1,00 0,50 0,25 8,95
Plan 2009 1,00 4,70 0,50 1,00 1,00 0,50 0,25 8,95
Plan 2010 1,00 4,70 0,50 1,00 1,00 0,50 0,25 8,95
Bokslut 2006 2 404,7 -10 811,0
Budget 2007 2 543,5 -11 234,2
Budget 2008 2 565,3 -11 646,4
Plan 2009 430,0 - 9 748,3
Plan 2010 430,0 -10 059,7
-8 406,3
-8 690,7
-9 081,1
-9 318,3
-9 629,7
Ekonomi Belopp i kkr Intäkter (+) Kostnader (-) Nettokostnad
VERKSAMHET
BISTÅNDSHANDLÄGGNING
Verksamheten omfattar biståndsbedömning enligt Sol. Beslut om färdtjänst och riksfärdtjänst hanteras inom verksamheten. Personalen består av en arbetsledare på halvtid och två och en halv biståndshandläggare. Inriktningsmål • Att stärka individens egna resurser så att den enskilde kan leva ett så normalt liv som möjligt. • Beakta att jämställdhetsprincipen genomsyrar biståndsbesluten. Effektmål/Produktionsmål • Handläggningen skall vara av sådan kvalité att överklagade beslut ej leder till ändring. • Beslut analyseras enligt ”korgmodellen” och hemservice utifrån ett könsperspektiv. VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Antal årsarbetare
Bokslut 2006 3,00
Budget 2007 3,50
53
Budget 2008 3,00
Plan 2009 3,00
Plan 2010 3,00
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Ekonomi Belopp i kkr
Bokslut 2006
Intäkter (+) Kostnader (-)
-3 358,7
Budget 2007 0,0 -3 524,0
Nettokostnad
-3 358,7
-3 524,0
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
-3 338,7
-3 377,8
-3 417,8
-3 338,7
-3 377,8
-3 417,8
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR
Verksamhetsblock
Individ och familjeomsorg
VERKSAMHET
PERSONAL / ADMINISTRATION
Avdelningens personalbemanning består av socialsekreterare, socialassistenter, behandlare, fältassistenter, konsumentrådgivare, LSS-handläggare samt alkohol/tobakshandläggare. Avdelningschef är ansvarig för verksamhetens drift och utveckling.
VERKSAMHET
BARN, UNGDOM OCH FAMILJER
Att utifrån reglerande lagstiftning arbeta med familjer och barn som är i behov av stödjande insatser. Förebyggande arbete i syfte att undvika placeringar utanför hemmet skall prioriteras. I öppenvård erbjuds familjen/barnet, familjebehandling, stöd/kontakt familj, ungdomsrådgivning mot missbruk, medling, ART och stödgruppsverksamhet. Fältarbete bedrivs bland annat i samverkan med polis och skola. Inom ansvarsområdet åligger det avdelningen att verkställa utredningar, göra bedömningar samt göra överväganden/omprövningar om vård i familjehem enligt SoL och LVU. Vidare förekommer yttranden till förvaltningsdomstol och/eller allmän domstol i frågor gällande vårdnads- umgänges- och adoptionsärenden. Samarbetssamtal och fastställande av faderskap är andra rättsområden, som åvilar avdelningen. Verksamhet i samarbete Ungdomsmottagning och familjerådgivning är verksamheter som bedrivs gemensamt med Norbergs och Skinnskattebergs kommuner. För driften av ungdomsmottagningen ingår även ett samarbete med landstinget. Familjecentralen bedrivs gemensamt med Landstinget och Svenska kyrkan. Linusgrupp, stödgrupp för barn till missbrukande föräldrar drivs i samarbete med Norberg och Skinnskattebergs kommuner. Cope, föräldrautbildning drivs i samverkan med utbildning och fritidsförvaltningen.
VERKSAMHET
LSS HANDLÄGGNING
Personer som har ett omfattande funktionshinder kan ansöka om insatser enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det åvilar LSS handläggaren att göra utredning och bedömning utifrån om den sökande tillhör personkrets 1-3 enligt § 1 LSS.
VERKSAMHET
VUXNA MISSBRUKARE
Verksamheten omfattar stöd och rådgivning till personer med missbruksproblematik och deras familjer. Vårdlagstiftningen reglerar verksamhetens inriktning vari ingår att avge yttrande till förvaltnings- och allmänna domstolar samt göra överväganden om vård enligt LVM. Verksamhet i samarbete Behandlingscentrum för vuxna missbrukare drivs enligt 12-stegsmodellen gemensamt med Norberg och Skinnskattebergs kommuner. Alkohol och drogpolikliniska öppenvårdsmottagningen ”Slussen” drivs gemensamt med Landstingets familjeläkarmottagning samt Vuxenpsykiatrisk mottagning.
VERKSAMHET
STÖDBOENDE/HÄRBÄRGE/ÄLDREBOENDE
Stödboendets uppgift är att ge bostadslösa en bostad. Boendet kräver att hyresgästen lever ett nyktert liv och helst även deltar i öppenvårdsbehandling. Boendet skall vara tidsbegränsat för att sedan övergå till boende i stödlägenhet. Härbärgets uppgift är att ge missbrukande personer, som allvarligt utsätter sin hälsa för stora risker, mat och husrum. Boendet kräver inte nykterhet. Äldreboende med tillsyn finns för äldre som pga. av missbruk inte kan erhålla en egen bostad och som har behov av insatser från hemtjänsten.
54
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
VERKSAMHET
KONSUMENTRÅDGIVNING
Konsumentrådgivningen i Fagersta erbjuder rådgivning i konsumentfrågor. Det kan t ex gälla fakta inför ett köp, vilka rättigheter och skyldigheter som finns som konsument eller råd och stöd i tvist med något företag.
VERKSAMHET
FÖRMEDLINGSMEDEL
Förmedlingsmedel kan erbjudas personer som behöver vardagshjälp med sin ekonomi. Insatsen är tidsbegränsad och skall leda till ett självständigt ansvarstagande över sin egen ekonomi.
VERKSAMHET
SERVERINGSTILLSTÅND
Avdelningen ansvarar för information, rådgivning, tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagens bestämmelser. Socialnämnden har antagit metoden ”Ansvarfull alkoholservering” som syftar till att öka utbildning och samverkan med krögare samt att undvika servering till höggradigt berusade personer och minderåriga.
VERKSAMHET
FOLKÖL OCH TOBAKSTILLSYN
Avdelningen bedriver information, rådgivning, tillsyn och kontroll av egentillsynsprogram av detaljhandel med folköl och tobak samt servering av folköl. Inriktningsmål • Att arbeta för att stärka familjen och individens egna resurser och att försöka bidra till att ge tilltro till dessa. • Effektivare missbruksarbete genom förebyggande åtgärder och utökade öppenvårdsinsatser. • Insatserna skall i första hand bygga på frivillighet och ske utifrån de resurser som finns i familjens/individens nätverk. • Insatserna skall i första hand ske i öppenvård med syfte att minimera antalet institutions- och familjehemsplaceringar. • Möjliggöra för en drogberoende person att förändra sin livssituation. Effektmål/Produktionsmål • Att minska antalet placeringar med 5% varje år. • Öka antalet öppenvårdsinsatser med 5% varje år. • Öka antalet nätverksmöten med 5% varje år. • Inga LVM-placeringar • Motivera och erbjuda alla drogberoende personer på stödboendet/härbärget öppenvårdsbehandling. VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Bokslut 2006 20,00
Budget 2007 25,80
Intäkter (+) Kostnader (-)
Bokslut 2006 2 124,2 -24 805,4
Budget 2007 1 672,0 -26 168,0
Nettokostnad
-22 681,2
-24 496,0
Antal årsarbetare
Budget 2008 26,30
Plan 2009 26,30
Plan 2010 26,30
Budget 2008 1 683,0 -24 471,0
Plan 2009 1 629,6 -23 612,9
Plan 2010 1 632,3 -22 773,7
-22 788,0
-21 983,3
-21 141,4
Ekonomi Belopp i kkr
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Handläggningen av alkoholärenden har under 2007 övergått i egen verksamhet.
55
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Verksamhetsblock
Vård och omsorgsavdelningen
VERKSAMHET
ÄLDREOMSORG
Verksamheten omfattar serviceboende, vårdboende, hemtjänst, korttidsboende och dagverksamhet. Här återfinns även frivillig- och anhörigverksamhet. Insatser i äldeomsorgen ges utifrån biståndsbeslut som regleras inom lagstiftningen. Fokus i äldreomsorgen 2008 är hemmet som bas. Arbetet inom hemtjänsten skall intensifieras så att kvaliteten och effektiviteten höjs. Nya mätinstrument skall införskaffas. Oavsett om kundvalsmodellen införs skall hemtjänsten kännetecknas av kontinuitet och medinflytande genom att ytterligare utveckla användandet av genomförandeplaner. - serviceboende finns på två platser, Koltrasten med 30 lägenheter och Stolpvreten med 48 lägenheter. - vårdboende finns på tre platser. Nybo, är ett boende för dementa med 24 platser och Solliden ett boende för äldre med 69 platser. Malmens 68 lägenheter erbjuder ett flexibelt boende även till personer med stort omvårdnadsbehov. - hemtjänst kan delas in i inre och yttre hemtjänst. Inre hemtjänst avser serviceboende och yttre avser hemtjänst i ordinärt boende. Hemtjänsten är även indelad i områden, södra, mellersta och norra. - permanenta korttidsplatser finns på Solliden men vid ledig kapacitet även på övriga äldreboenden. - dagverksamhet finns på Solliden för dementa samt dagverksamheten på Malmen. - frivillig- och anhörigverksamhet har nya lokaler på Malmen. Inriktningsmål • Utveckla ett rehabiliterande arbetssätt • Anpassa insatserna utifrån den enskildes behov. • Att i första hand erbjuda insatser som ger möjlighet till kvarboende. • Vidareutveckla den uppsökande verksamheten inom äldreomsorgen tillsammans med landstinget. • Ett flexibelt användande av korttidsboende. • Förbättra det sociala innehållet i särskilda boenden. Effektmål/Produktionsmål • En arbetsterapeut utbildar hemtjänsten i rehabilitering. • Alla 78-åringar utan insatser erbjuds ett förebyggande hembesök och ett uppföljande besök året efter. • Minska fallolyckorna som leder till slutenvård. VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Bokslut 2006 223,97
Budget 2007 225,50
Intäkter (+) Kostnader (-)
Bokslut 2006 15 858,7 -122 675,8
Budget 2007 13 275,8 -120 143,9
Nettokostnad
-106 817,1
-106 868,1
Antal årsarbetare
Budget 2008 226,50
Plan 2009 226,50
Plan 2010 225,50
Budget 2008 15 423,3 -124 360,7
Plan 2009 15 423,3 -124 781,0
Plan 2010 15 423,3 -124 384,7
-108 937,4
-109 357,7
-108 961,4
Ekonomi Belopp i kkr
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR
Verksamhetsblock
Vård och omsorgsavdelningen
VERKSAMHET
LSS
Verksamheten består av gruppboende, serviceboende, daglig verksamhet, personlig assistans, avlösar- och ledsagarservice, korttidsboende och särskilda insatser. Stöd kan beviljas enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och om den sökande efter utredning bedöms tillhöra personkrets 1-3 enligt §1 .
56
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
1. Utvecklingsstörning, autism eller autism liknande tillstånd. 2. Betydande bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder. 3. Varaktigt fysiskt eller psykiskt funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i det dagliga livet. Insatserna ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Daglig verksamhet begärs som insats enligt LSS § 9:10 och är till för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Insatsen är i lagen förbehållen personer som avses i § 1 punkt 1 och 2. Daglig verksamhet bedrivs i lokaler på Norbergsvägen och i utflyttade grupper samt enskilda placeringar via AMA. I daglig sysselsättning ingår följande: Musikverksamhet, promenader, teaterverksamhet, social träning, sjukgymnastik, kommunikation med bildstöd, sjukgymnastik i samband med bad, sinnesträning, ridning, ADL-träning, utflykter, legoarbeten och data. Korttidsboende och särskilt boende för barn beviljas som insats enligt LSS. Särskilt boende för barn är till för barn/ungdom med omfattande behov av vård och omsorg som inte har möjlighet att vistas i det egna hemmet eller i familjehem. Inriktningsmål Anpassa insatserna utifrån den enskilde. • Att i första hand erbjuda insatser som ger möjlighet till boendestöd i eget boende. • Att genom särskilda utbildningsinsatser utveckla yrkesrollen. Effektmål/Produktionsmål • Öka specifika utbildningsinsatser. • Att genom dialog 4 gånger per år samverka mellan habilitering, särskola och individ- och familjeomsorgen. VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Bokslut 2006 46,35
Budget 2007 46,35
Intäkter (+) Kostnader (-)
Bokslut 2006 13 359,9 -42 142,7
Budget 2007 13 942,5 -42 623,9
Nettokostnad
-28 782,8
-28 681,4
Antal årsarbetare
Budget 2008 46,35
Plan 2009 46,35
Plan 2010 46,35
Budget 2008 14 640,4 -42 942,7
Plan 2009 15 015,5 -42 893,3
Plan 2010 15 401,5 -46 046,7
-28 302,3
-27 877,8
-30 645,2
Ekonomi Belopp i kkr
Verksamhetsblock
Vård och omsorgsavdelningen
VERKSAMHET
PSYKIATRI
Verksamheten omfattar särskilt boende, dagverksamhet, boendestöd och sysselsättning. Sysselsättning och boendestöd för människor med långvariga psykiska funktionshinder är ett kommunalt ansvar enligt Socialtjänstlagen 5 kap 7 §. Åldern på dem som vistas i de olika verksamheterna är 20 år och uppåt. Bistånd fordras för att deltaga vid Kolarbygårdens verksamhet. För närvarande deltar ca 40 personer i denna verksamhet. Boendestödet omfattar psykiskt funktionshindrade som bor i egna lägenheter, och är i behov av stöd och omsorg. Sysselsättning omfattar social samvaro, deltagande i aktivitetsgrupper samt utflykter. Arbetsliknande sysselsättning bedrivs i samarbete med AMA. Verksamheten möjliggör för målgruppen att bo kvar i eget boende. Inriktningsmål • Anpassa insatserna utifrån den enskildes behov. • Att i första hand erbjuda insatser som ger möjlighet till kvarboende. • Öka förståelsen för människor med psykiska funktionshinder. • Utveckla metodiken för behovsinventering.
57
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Effektmål/Produktionsmål • Att skapa en dokumenterad plattform för samverkansavtal. • Tillskapa ett boende för psykiskt funktionshindrade • Informera personal/brukar i särskilt boende om psykisk ohälsa.. • Utveckla informationsmaterial om psykisk ohälsa. VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Bokslut 2006 12,38
Budget 2007 12,38
Intäkter (+) Kostnader (-)
Bokslut 2006 1 084,0 -9 063,7
Budget 2007 1 068,2 -8 841,9
Nettokostnad
-7 979,7
-7 773,7
Antal årsarbetare
Budget 2008 12,38
Plan 2009 12,38
Plan 2010 12,38
Budget 2008 1 045,5 -11 175,3
Plan 2009 1 045,5 -11 276,6
Plan 2010 1 045,5 -11 381,8
-10 129,8
-10 231,1
-10 336,3
Ekonomi Belopp i kkr
VERKSAMHET
SJUKVÅRD OCH REHABILITERING
Verksamheten ska i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen erbjuda sjukvård och rehabilitering i särskilt boende för äldre och funktionshindrade. Enligt särskilt avtal svarar landstinget för rehabilitering i särskilt boende och daglig verksamhet för LSS personkrets. Verksamheten svarar härutöver för personförskrivna och arbetstekniska hjälpmedel samt inkontinenshjälpmedel och sjukvårdsmaterial i särskilt boende. Rehabilitering och stöd till syn- och hörselskadade i form av heminstruktör ges till personer i både ordinärt och särskilt boende. Inriktningsmål • Förebygga individens behov av landstingets slutenvård. • Utveckla ett rehabiliterande arbetssätt för personalen i särskilt boende. • Äldre personer i särskilt boende skall ha en säker läkemedelsförskrivning som förhindrar interaktion av läkemedel. • Stärka individens egenvårdförmåga. Effektmål/produktionsmål • Införa datajournaler • Sjuksköterskan inventerar kontinuerligt en gång per halvår samt vid inflyttning individens förmåga till egenvård. VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Bokslut 2006 11,72 2,50 1,00 0,50
Budget 2007 11,72 2,50 1,00 0,50
Budget 2008 11,72 2,50 1,00 0,50
Plan 2009 11,72 2,50 1,00 0,50
Plan 2010 11,72 2,50 1,00 0,50
15,72
15,72
15,72
15,72
15,72
Budget 2007 0,0 -8 659,4
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
Intäkter (+) Kostnader (-)
Bokslut 2006 18,1 -8 452,5
-8 676,8
-8 694,6
-8 712,7
Nettokostnad
-8 434,4
-8 659,4
-8 676,8
-8 694,6
-8 712,7
Sjuksköterska Arbetsterapeut Sjukgymnast Heminstruktör Antal årsarbetare
Ekonomi Belopp i kkr
58
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Verksamhetsblock
Arbetsmarknadsavdelningen
VERKSAMHET
SYSSELSÄTTNING
Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) är en utförarorganisation som ansvara för kommunens arbetsmarknadsåtgärder och har en verksamhet som sträcker sig över ett brett område. Inom verksamheten finns tidsbegränsade anställningar och sysselsättningar, LSS-grupper, transporter, försörjningsstöd, integrationsenhet, bostadsanpassning, fixar-Malte, budget- och skuldrådgivning och sysselsättning kommunpsykiatri. Arbetsmarknadsavdelningen bedriver i samarbete med bl a Arbetsförmedlingen, AF-resurs och Försäkringskassan en verksamhet med syfte att minska arbetslösheten, skapa sysselsättning och genomföra åtgärder som stärker individer. Arbetsmarknadsavdelningen ska habilitera och rehabilitera människor eller aktivera den arbetslöse i en sysselsättningsåtgärd tills de får möjlighet till ett arbete för att kunna försörja sej själva. I detta arbete ligger många olika moment utifrån den enskilde individens förmågor. De kan vara enkla och stödjande eller mer komplicerande och långsiktiga t ex utbildning, arbetsträning eller ett speciellt anpassat arbete. Inriktningsmål • Deltagarna skall genom träning, utbildning och kompetenshöjande insatser bli så väl rustade som möjligt för att komma ifråga på den öppna arbetsmarknaden. • Samverkan av resurser så att flyktingar integreras i det svenska samhället på ett effektivt och värdigt sätt. • Att i första hand erbjuda insatser som ger möjligheter till kvarboende. Effektmål • Att 20% av deltagarna som uppbär försörjningsstöd går vidare till egen försörjning inom 6 månader.. • Att 15% av åtgärdsanställda deltagare går vidare till den öppna arbetsmarknaden. • Att 100% av de vuxna flyktingarna skall vara självförsörjande inom 3 år, genom samverkan med NVU, FK, AF och föreningslivet samt övriga aktörer i samhället. • Personer som står till arbetsmarknadens förfogande skall erhålla kompetenshöjande verksamhet inom en vecka. • Enklare åtgärder vid bostadsanpassning t ex trösklar och timer skall åtgärdas inom 12 dagar. • Den sökande skall inom en månad få en återkoppling på sin ansökan om bostadsanpassning.
VERKSAMHET
LSS-GRUPPER
Att för personer som enligt lagen om stöd och service har rätt till daglig sysselsättning, ge den enskilde meningsfull sysselsättning som ger stimulans, är utvecklande och leder till gemenskap med andra och ökat deltagande i samhällslivet. Verksamheten bedrivs i olika grupper som bland annat sköter olika uppgifter såsom städning, försäljning, trädgårdsskötsel mm.
VERKSAMHET
TRANSPORTER
Arbetsmarknadsavdelningen har hand om socialförvaltningens alla bilar. Bilarna används i hemtjänsten och av andra i förvaltningen där man inte kan kräva att egen bil används i tjänsten. Det finns fem handikappanpassade minibussar som används för att transportera äldre och handikappade till olika verksamheter inom kommunen. Avdelningen ansvarar för underhåll av fordonsparken.
VERKSAMHET
BOSTADSANPASSNING
Arbetsmarknadsenheten har ansvaret för beslut och utförande av bostadsanpassning. En arbetsterapeut arbetar halvtid med beslut angående bostadsanpassning. AMA utför anpassningsarbeten såsom byte av trösklar, uppsättning av räcken, montering av ramper mm.
VERKSAMHET
INTEGRATIONSENHET
Ansvar för och samordning av kommunens flyktingmottagande enligt det avtal som tecknats mellan kommunstyrelsen och Migrationsverket.
59
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
VERKSAMHET
FÖRSÖRJNINGSSTÖD, SOCIALBIDRAG
Villkoren för rätt till försörjningsstöd regleras i socialtjänstlagen. Lagen ger även kommunen möjlighet till kompletterande stödinsatser, vilket regleras i riktlinjer för socialtjänsten. En viktig utgångspunkt är att den enskilde genom arbete ska kunna försörja sig. Inom kommunen finns i dag sysselsättningsstödjande insatser. Lagstiftningen understryker betydelsen av sådana åtgärder. För personer som behöver mer regelbunden vardagshjälp med sin egen ekonomi, kan avdelningen erbjuda service i form av hjälp med hanteringen av den egna ekonomin. VERKSAMHET
BUDGET OCH SKULDRÅDGIVNING
Avdelningen erbjuder service i form av budget- och skuldrådgivning.
Ekonomi Försörjningsstöd Belopp i kkr Intäkter (+) Kostnader (-)
Bokslut 2006 7 020,4 -7 020,4
Budget 2007 6 712,0 -6 712,0
Budget 2008 6 850,8 -6 850,8
Plan 2009 6 992,9 6 992,9
Plan 2010 7 138,2 -7 138,2
0
0
0
0
0
Bokslut 2006 20,0
Budget 2007 15,25
Plan 2009 16,25
Plan 2010 15,25
Nettokostnad
VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Antal årsarbetare
Budget 2008 16,25
Ekonomi Arbetsmarknadsavdelningen Belopp i kkr Intäkter (+) Kostnader (-)
Bokslut 2006 18 805,0 -32 376,1
Budget 2007 17 943,1 -29 834,2
Budget 2008 17 282,5 -29 781,0
Plan 2009 17 276,5 -29 902,5
Plan 2010 17 245,0 -29 311,9
Nettokostnad
-13 571,1
-11 891,1
-12 498,5
-12 626,0
-12 066,9
SAMMANSTÄLLNING AV PLANERADE INVESTERINGAR PER NÄMND 2008 - 2010 NÄMND:
Socialnämnden
VERKSAMHET/OBJEKT Inventarieanskaffning, AMA Möbler LSS Kassaapparater Dataarbetsplatser Möbler Aktivitetscenter Motorredskap Alltjänst Bilar Alltjänst Inventarieanskaffning, äldreomsorg och sjukvård, LSS Möbler Koltrastens matsal Kontorsmöbler Äldremöbler Solliden Äldremöbler Stolpvreten Lokalvårdsutrustning Sängar till särskilt boende Taklyftar Inventarieanskaffning Administration och IoF Summa
Beräknad totalutgift/ inkomst 780
Beräknad förbrukn 2008 30 30 50 20 50 150
Beräknad förbrukn 2009
Beräknad förbrukn 2010
50 50 150 130
50 150 130
980
170 100 400 100 100 320 50 430
320 50 250
320 50 300
4 000
2 000
1 000
1 000
2 240
60
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
FINANSFÖRVALTNING
LÖPANDE PRISER
FINANSIERING Under rubriken finansiering redovisas kostnader och intäkter som inte kan knytas till någon specifik verksamhet. Avskrivningar enligt plan avser avskrivningskostnaden på kommunens materiella anläggningstillgångar. Kostnad för ökade lönekostnader år 2008-2010 budgeteras under finans. Under åren 2006-2008 ställer kommunen ett avkastningskrav på Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund. Medlen sätts av till underhållsfonden. Lokalbanken innehåller vakantsatta förvaltningslokaler och kostnaderna förväntas att öka pga att Utbildningsoch fritidsnämnden lämnar lokaler på Per-Olsskolan. Även behovet av förvaltningslokaler minskar.
Belopp i kkr
Bokslu t 2006 -22 702
Avskrivningar enligt plan Lagfartskostnad Resultatutjämningsfond Pensionsfondering Kapitalkostnader hem PC 1 289 Bruttlöneavdrag hem PC -1 280 Försäkringskostnader hem PC 390 Rea vinst förs anläggn tillgång 746 Reserv ökade lönekostnader Avkastningskrav NVK 1 000 Avsättning underhållsfond Lokalbank -791 Kapitalkostnader -35 204 Hyresintäkter 35 204 Flyktingfonden Statlig ers. Introduktionsplatser Diverse 163 Nettokostnad -21 185
Bu dget 2007 -23 600
Bu dget 2008 -23 100
Plan 2009 -23 100
Plan 2010 -23 100
-100
-4 200
-3 700
-100
100 000 000 103
-41 300
-55 200
-1 119
-1 135
-54 503
-69 219
-79 535
-8 500 1 000 -1 000 -1 453 -30 000 30 000 -300 -1 100 -31 200
-26 1 -1 -1
FINANSNETTO De finansiella intäkterna beräknas till 12,1 Mkr år 2008-2010. 6,3 Mkr avser utdelning på kommunens aktieinnehav i Västerbergslagens Värme- Elnät- och Energi AB. Fagersta kommun är skuldfri avseende långfristiga lån sedan mars 2004.
61
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Belopp i kkr Finansiella intäkter Ränteintäkter Utdelning pensionsplaceringar Reavinst penionsplaceringar Aktieutdelning Summa intäkter Finansiella kostnader Räntekostnader på lån Ränta på pensionskostnader Övriga finansiella kostnader Summa kostnader Nettokostnad
Bokslut 2006
Budget 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
2 402 1 644 953 8 745 13 744
1 620 1 350
3 450 2 310
3 450 2 310
3 450 2 310
9 000 11 970
6 300 12 060
6 300 12 060
6 300 12 060
-319 -196 -515
-450 -250 -700
-400 -300 -700
-500 -300 -800
-600 -300 -900
13 229
11 270
11 360
11 260
11 160
SOCIALA AVGIFTER Arbetsgivaravgifter för ATP, folkpension, sjukförsäkringar etc. Avgifterna är beräknade på den budgeterade lönesumman under 2008-2010 och utgår med procentsats av budgeterade lönekostnader: 41,57 % för huvuddelen av de kommunalanställda, 32,42 % för förtroendevalda och uppdragstagare. Löneskatt utgår på löner och ersättningar till anställda som året innan fyllt 65 år (arbetsgivaravgift utgår inte för dessa anställda). Särskild löneskatt utgår även på utbetalda pensioner och avgångsvederlag. På inkomstsidan redovisas de personalomkostnader som belastar respektive förvaltning. Belopp i kkr Lagstadgade arbetsgivaravgifter Avtalsenliga sociala avgifter Löneskatt Summa kostnader
Personalomkostnader Summa intäkter Nettokostnad
Bokslut 2006 -77 674 -6 107 -5 352 -89 133
Budget 2007 -89 000 -7 200 -5 264 -101 464
Budget 2008 -83 608 -6 500 -5 700 -95 808
Plan 2009 -86 534 -6 700 -6 000 -99 234
Plan 2010 -89 562 -7 000 -6 300 -102 862
98 600 98 600
110 000 110 000
105 008 105 008
108 534 108 534
112 162 112 162
9 467
8 536
9 200
9 300
9 300
PENSIONER Här redovisas kommunens årliga pensionskostnader exkl löneskatt ( ca 24% ). Pensionskostnaderna består i princip av två delar. Pensionsrätt intjänad före år 1998 och efter 1998. Kostnaden för pensioner ökar relativt kraftigt tom år 2010. Belopp i kkr Intjänad före 1998 Årets intjänade pensionsrätt Skuldförändring pensioner Nettokostnad
Bokslut 2006 -8 792 -9 575 -2 015 -20 382
Budget 2007 -8 000 -10 900 -2 800 -21 800
62
Budget 2008 -9 300 -11 700 -2 700 -23 700
Plan 2009 -9 700 -12 300 -2 300 -24 300
Plan 2010 -10 600 -13 200 -2 400 -26 200
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
KALKYLERADE KAPITALKOSTNADER Kapitalkostnader utgörs av avskrivningar och intern ränta. Beräkningarna sker enligt s k rak nominell metod. För budgetåren 2008-2010 utgår intern ränta med 5,0% enligt Sveriges kommuner och landstings rekommendation. Kapitalkostnaderna som belastar förvaltningarna kan ses som en ersättning till finansförvaltningen för det kapital som tagits i anspråk för investeringar. De kapitalkostnader som belastar förvaltningarna redovisas därför som en intäkt på finansförvaltningen. Belopp i kkr Kostnad Nettokostnad
Bokslut 2006 35 204
Budget 2007 35 000
Budget 2008 35 000
Plan 2009 35 000
Plan 2010 35 000
35 204
35 000
35 000
35 000
35 000
KOMMUNAL INKOMSTSKATT År 2008 sänks skattesatsen med 0,10 procentenheter till 22,09 och år 2009-2010 är kommunfullmäktiges inriktningsbeslut att skattesatsen sänks med ytterligare 0,10 procentenheter årligen. Kommunens skatteintäkter består av tre delar: • Preliminära månatliga inbetalningar • Prognos för slutavräkning innevarande år • Differens mellan slutlig taxering och prognos föregående år Under rubriken slutavräkning redovisas de sista två punkterna. Belopp i kkr Allmän kommunalskatt Skatteavräkning Nettokostnad
Bokslut 2006 440 638 3 656 444 294
Budget 2007 457 800 457 800
Budget 2008 488 000 1 800 489 800
Plan 2009 506 700
Plan 2010 524 900
506 700
524 900
GENERELLA STATLIGA BIDRAG, UTJÄMNINGSSYSTEM En kommunal fastighetsavgift införs fr o m år 2008. Fastighetsavgiften för småhus (såväl permanent som fritidsbostäder) bli 6 000 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften för flerbostadshus blir 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet. Eftersom taxeringsvärdena i Fagersta ligger långt under taket på 800 000 kronor påverkar framtida förändringar i taxeringsvärdet intäkterna. Kommunen erhåller ett statligt bidrag, inkomstutjämningsbidrag, som beräknas med utgångspunkt i skillnaden mellan garanterad och egen skattekraft. Den garanterade skattekraften uppgår till 115% av medelskattekraften. Kommunen är i detta system bidragstagare och erhåller inkomstutjämningsbidrag. Regleringsbidraget eller regleringsavgiften är skillnaden mellan kostnaden för staten att upprätthålla garantinivån i utjämningen och det bidrag som finns i statens budget. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella skillnader vilka påverkar kommunens kostnader. Kostnadsskillnader som beror på olika ambitionsnivå, avgiftssättning eller kvalité utjämnas inte. År 2004 infördes ett system för inomkommunal utjämning av kostnader för stöd och service till funktionshindrade (LSS utjämning). Regeringen beslutade i budgetpropositionen för 2005 att kraftigt öka sysselsättningsstödet till kommuner och landsting. Tanken med sysselsättningsstödet är att det skall göra det möjligt för kommuner att upprätthålla sysselsättningen och tidigarelägga nyanställningar. År 2007 ingår stödet i regleringsbidraget.
63
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
I samband med översynen av kostnadsutjämningen år 2000 skapades ett fast införandetillägg för åren 2000 till 2004, för de kommuner som förlorade mest pga omläggningen. I det nya förslaget till utjämningssystem fasas bidraget ut under en femårsperiod fr o m år 2006. För Fagersta betyder detta minskade bidrag på 9,3 Mkr totalt. Belopp i kkr
Bokslut 2006
Budget 2007
48 484 -216 6 469 2 372 7 159 6 835 71 103
Fastighetsavgift Inkomstutjämningsbidrag Regleringsbidrag/avgift Kostnadsutjämning LSS utjämning Sysselsättningsstöd (07 i regl.bi Införandetillägg Nettokostnad
48 500 11 000 400 3 300
Budget 2008 16000 50 700 -5 500 2 400 2 800
Plan 2009 15800 52 700 -8 900 3 300 2 800
Plan 2010 15700 51 800 -11 700 3 700 2 800
4800 70 600
3000 69 400
1300 67 000
62 300
DRIFTBIDRAG FRÅN STATEN Här redovisas verksamhetsanknutna intäkter i form av statsbidrag.
Belopp i kkr SB maxtaxa förskoleverks SB kvalitetssäkring förskoleverks SB personalförstärkning
Bokslut 2006 3 534
Budget 2007 3 550
Budget 2008 3 400
Plan 2009 3 300
Plan 2010 3 200
562
550
500
500
500
7 500
3 900
3 800
3 700
1 271
inom grundskolan SB förskolan Företagsstöd Återbäring HBV+EU-bidrag Nettokostnad
2 238 37 281 7 923
Statsbidrag maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg avser det bidrag kommunen erhåller för att en högsta avgiftsnivå skall kunna hållas. Medlen för kvalitetssäkring ska i första hand användas för att säkerställa och öka kvaliteten i verksamheten genom att öka personaltätheten i barngrupperna. Statsbidraget personalförstärkning inom grundskolan utbetalas till de kommuner som visar att personaltätheten ökat. Under perioden 2005-2006 förs bidraget successivt över till inkomstutjämningsbidraget. Statsbidrag förskolan utbetalas till de kommuner som ökar personaltätheten i förskolan. Fr o m år 2007 förs bidraget över till inkomstutjämningsbidraget.
FÖRÄNDRING AV SEMESTERLÖNESKULDEN SAMT OKOMPENSERAD ÖVERTID Anställda inom kommunen som inte tar ut inarbetad semester eller övertid generar en semesterlöneskuld. Beloppet varierar relativt kraftigt mellan åren. Belopp i kkr Semesterlöneskuldsökning Nettokostnad
SUMMA FINANS
Bokslut 2006 69
Budget 2007 -1 500
Budget 2008 -1 000
Plan 2009 -1 000
Plan 2010 -1 000
69
-1 500
-1 000
- 1000
-1 000
538 659 529 200 539 457 538 541 539 625
64
Fagersta kommuns budget 2008/Plan 2009-2010
Fagersta kommun, 737 80 Fagersta Besöksadress: Norbergsvägen 19 0223 440 00, 0223 445 55 (fax) www.fagersta.se
