BUDGET
2008 GÖTENE KOMMUN Plan 2009 - 2010 Antagen av KF 2007-11-27
Budgetens struktur - Budget 2008 Plan 2009-2010
Bugetens struktur Målgrupp Götene kommuns budget vänder sig till kommunens förtroendevalda och anställda samt externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer och andra offentliga myndigheter.
Sex block i budgeten
Block 1 kallas Sammanfattning och politisk kommentar till budget 2008 plan 2009-2010
Block 2 innehåller en sammanfattning av de ekonomiska förutsättningar samt en omvärldsanalys
Block 3 innehåller en sammanställning över kommunstyrelsen och tekniska nämndens budgetförslag fördelat på budgetenheter. En kvalitativ budget ska innehålla en omvärldsanalys som på ett tydligt och konkret sätt beskriver vilka förutsättningar nämnden har.
Block 4 en finansiell analys av kommunen.
Block 5 innehåller en sammanställd budgetförslag samt drifts- och investeringsbudget, resultatbudget, balansbudget och en finansieringsbudget.
Block 6 benämns ” Ekonomiska styrpinciper / Budgetmodell”.
Block 1
Politisk kommentar • Politisk kommentar till budget 2008 plan 2009-2010
Block 2
Ekonomiska förutsättningar och mål • Ekonomiska förutsättningar Här beskrivs kommunens ekonomiska förutsättningar under planperioden. • Finansiella mål För att kunna ge verksamheten bra ekonomiska förutsättningar, har ekonomiska mål för Götene kommun formulerats. • Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har formulerat mål för sina verksamhetsområden för 2008 och anses återspegla god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv.
Block 3
Sammanställning över kommunstyrelsen och tekniska nämndens budgetförslag fördelat på budgetenheter • 1 jan 2007 går Götene kommun över i en ny organisation både vad gäller politik och tjänstemän. Detta gör att verksamhetsplan 2007 är formad på ett nytt sätt för att anpassa att kommunstyrelsen har ansvaret för all verksamhet under det innevarande året.
Block 4 Finansiell analys Kommunens finansiell utveckling och ställning analyseras.
Block 5 Sammanställd budgetförslag Innehåller en sammanställd budgetförslag samt drifts- och investeringsbudget, resultatbudget, balansbudget och en finansieringsbudget.
Block 6
Ekonomiska styrpinciper Här görs en beskrivning av de viktigaste ekonomiska styrpinciper för kommunen.
Innehållsförteckning - Budget 2008 Plan 2009-2010
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Block 1 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Politisk kommentar
Götene kommer noga att följa och ta del av genomförandet av den familjepolitiska reformen. De bärande delarna i reformen är barnomsorgspeng, jämställdhetsbonus, ett frivilligt kommunalt vårdnadsbidrag och ökat pedagogiskt inslag i förskolan.
Prioriterade områden
För att föräldrar ska kunna välja att tillbringa mer tid med sina barn införs ett vårdnadsbidrag i Götene. Tidpunkten för införandet bestäms av när det statliga regelverket för detta beslutas av riksdagen. Medel i budget är avsatta för att klara ett införande från den 1 juli 2008 . Vårdnadsbidraget riktar sig till föräldrar med barn mellan 1 – 3 år som vill vara hemma lite längre efter föräldraledighetens slut. Detta innebär ett skattefritt kommunalt bidrag på maximalt 3000 kr/månad. Villkoret för att få fullt vårdnadsbidrag är att barnet inte utnyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen. Föräldern kan förvärvsarbeta och samtidigt uppbära vårdnadsbidrag om barnomsorgen ordnas på annat sätt. Däremot kommer vårdnadsbidraget inte att kunna kombineras med vissa bidrag och ersättningar som t ex föräldrapenning och arbetslöshetsersättning. Vårdnadsbidraget ska kunna trappas av mot graden nyttjande av offentligt finansierad barnomsorg, vilket möjliggör en kombination av förskola och omsorg i hemmet. Som ett komplement till vårdnadsbidraget kommer differentierad maxtaxa att införas. Detta för att ytterligare stimulera och motivera föräldrar att spendera mer tid med sina barn. Detta blir en morot för att minska antalet timmar som barnet vistas på förskolan. För att finansiera införandet av vårdnadsbidrag och maxtaxa avsätts 800 tkr i budget för 2008 samt ytterligare 1.000 tkr resp 1.400 tkr i plan för 2009 och 2010.
Familjepolitik
Mer tid för barnen
Familjen är en grundläggande gemenskap i samhället. I den lilla grupp som familjen är får familjemedlemmarna möjlighet att möta kärlek, omtanke och förståelse, men också ställas inför krav och ta ansvar. Familjepolitiken måste utgå från att familjer är olika, har olika önskemål och behov, och är lika mycket värda. Ofta innebär familjen att mamma och pappa lever tillsammans, med fullt ut gemensamt ansvar för barnen. Men allt fler familjer består av ensamstående mamma eller pappa, som har barnen hela eller delar av tiden. Eftersom familjer ser olika ut och barn är olika ska familjepolitiken utgå från att familjers önskemål och behov är olika. Föräldrarna – som känner sina barn bäst – måste ges ökade förutsättningar att välja den typ av förskola och barnomsorg som är lämplig för just deras barn, i just deras situation. Familjepolitiken ska syfta till att stärka föräldrars makt över sin livssituation och öka familjernas valfrihet. Den bör underlätta för föräldrar att kombinera yrkesliv med familjeliv, genom förbättrade möjligheter för båda föräldrarna att delta i arbetslivet och ta hand om barnen när de är små. Genom att den nationella politiskar styrningen nu minskar ökar därmed familjernas valfrihet. Förutom inom den ekonomiska familjepolitiken planeras också åtgärder inom andra politikområden som har betydelse för barnfamiljerna.
För att förbättra förutsättningarna för jämställdhet mellan kvinnor och män införs från den 1 juli införs även en jämställdhetsbonus. Syftet är att förbättra förutsättningarna för jämställdhet mellan kvinnor och män i ansvaret för hem och barn i uttaget av föräldraförsäkringen och på arbetsmarknaden. Genom att öka familjernas ekonomiska möjligheter att fördela föräldraledigheten mer jämlikt förbättras förutsättningarna för jämställdhet och en stärkt relation mellan barnet och båda föräldrarna. Reformen innebär att en arbetade förälder kan erhålla
Mångfalden inom barnomsorgen bör öka genom större variation av utförare. Personalens kompetens bör uppvärderas och deras idéer, engagemang och entreprenörskap frigöras. Det pedagogiska uppdraget i förskolan bör stärkas i takt med barnens utveckling för att ta vara på den naturliga nyfikenheten och lusten att lära.
Block 1 - Budget 2008 Plan 2009-2010
en bonus via kreditering av skattekontot på maximalt 3 000 kr/månad under förutsättning att föräldrarna delar på uttaget av föräldrapenning. Efter de senaste årens diskussioner angående kvaliteten i förskolan och då särskilt om barngruppernas storlek, antogs i Budget för 2007 principen att mer lita till personalens kompetens att bedöma lämplig storlek beroende på sammansättningen i barngruppen. Ett beslut som visade sig vara riktigt. Helt klart är dock att vi har haft för stora barngrupper vid flera tillfällen främst beroende på den otillräckliga finansieringen av maxtaxan från statens sida, något som fortfarande gör sig påmint. Med den nu förda politiken ger det oss möjlighet att förbättra förutsättningarna under de kommande åren. Under 2008 kommer det ändå att bli en stor påfrestning på förskolorna pga det ökade behovet av förskoleplatser som kommer ur inflyttningen till kommunen. Skola Kunskap lyfter Sverige, människor växer med kunskap. Varje barn har rätt att få de verktyg och värderingar som krävs för att utforska sin omvärld och möra samhällets krav. Ökad utbildning ger fler människor makt över den egna vardagen och möjlighet att påverka och utforma sina egna liv. Skolan ska därför ha tillgång till kompetens som kan ge individanpassad hjälp till elever som behöver särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling. Regeringen har därför gett ett antal lärosäten i uppdrag att utveckla en ny speciallärarutbildning som ska fylla detta behov.
För att bl a fånga upp de elever som behöver extra hjälp måste skolan utvärdera vad eleverna har lärt sig. Betyg planeras att införas från årskurs sex. Obligatoriska kontrollstationer ska finnas i tre årskurser i syfte att stödja elevernas utveckling mot målen. Utvärderingsbara kunskapsmål planeras att införas i läsning, skrivning och räkning i årskurs tre. Måluppfyllelsen i årskurs tre ska kontrolleras med nationella prov i svenska och matematik. Avsikten är att de första nationella proven ska genomföras vårterminen 2009. Informationen till föräldrar och elever förbättras. Den individuella utvecklingsplanen ska utvecklas, så att skolor ska kunna ge omdömen till eleverna redan från första klass. De ska kunna vara betygsliknande och ska också kunna avse elevens utveckling i övrigt. Under 2008 skall vi ha en dialog i skolorna om hur detta skall omsättas till praktisk handling i Götene kommun. Det är svårt att lära sig någonting i ett stökigt klassrum. Alla har rätt till en trygg skolmiljö. För att resultaten i skolan ska höjas måste studieron i skolorna öka. Arbete med skolans fastslagna värdegrund måste utvecklas och stärkas. Kränkningar av elever eller personal ska aldrig accepteras. Mobbning är ett ev de värsta uttrycken för bristande respekt för medmänniskorna. Med stöd av myndigheten för skolutveckling kommer skolpersonalen få möjlighet att stärka sina kunskaper om hur mobbing uppstår, förebyggs och förhindras. Samarbetet mellan hem och skola ska utvecklas. Läraryrket är ett av landets viktigaste yrken. Inget är tillnärmelsevis lika betydelsefullt för skolans kvalitet som
Block 1 - Budget 2008 Plan 2009-2010 en kompetent och välutbildad lärarkår. En stor satsning på lärares fortbildning har redan inletts. Mellan 2007 och 2010 avser regeringen föreslå en satsning på 3.6 miljarder för att stärka lärares kunskaper.
barns och ungdomars möjligheter att själva få skapa och delta i det kulturella livet skiljer sig kraftigt. Skolan har, som ingen annan del av samhället, förmåga att nå ut till alla - oavsett familjens resurser eller bakgrund. När man arbetat med skapande och konstnärlig verksamhet i skolan har det pedagogiska uppdraget berikats och förstärkts. I vår kommun har vi med stor framgång arbetat enligt denna linje i vår kulturskola. Denna satsning ger oss nu förutsättningar att förstärka detta arbete.
En omfattande läs- skriva-räkna satsning om totalt 900 miljoner kronor görs under återstoden utav mandatperioden, varav 150 mkr för 2008, 250 mkr för 2009 och 500 mkr under 2010. Götene avser att ta del av denna satsning. Denna satsning riktar sig till de unga eleverna för att öka deras chanser till en god grund att stå på. Om man tidigt tappar fart och hamnar efter i läsning, skrivning och räkning är detta oerhört svårt att ta igen och risken att lämna grundskolan utan godkända betyg i dessa ämnen är stor.
Antalet elever i grundskolan kommer att minska de kommande åren. I förskolan ökar behovet av platser trots att antalet födda barn är lågt. För att klara den ambitionen att varje kommundel skall ha en skola, måste de nyetableringar av förskoleavdelningar som skall ske de närmaste åren göras i anslutning till grundskolans lokaler. Detta är en långsiktig strategi för att kunna utnyttja våra lokaler på ett flexibelt sätt när storleken på barnkullarna varierar i olika åldrar. En förskola skall t ex kunna användas som skollokal om det under en period är där trycket är som störst och flest barn finns i de åldersgrupperna. Antalet elever i gymnasieskolan ökar, varför vi där tillfört resurser på 4.245 tkr.
Skolan behöver i större utsträckning stimulera unga människor att utveckla sin kreativitet, sin förmåga att ta initiativ och förmåga att se nöjligheter att ta ansvar för att själva eller tillsammans med andra driva och utveckla sina idéer. Eleverna måste ges inblick i företagandets villkor för att fler unga ska stimuleras att starta eget företag. Utbildningsväsendet kan i högre grad än i dag stimulera och entusiasmera unga att bli entreprenörer, men det behövs entreprenörer inom näringsliv, kulturliv och ideell organisationer som samarbetar med utbildningsväsendet för att inspirera både lärare och elever. Det behövs också en sammanhållande strategi som länkar samman alla nivåer i utbildningssystemet och som öppnar för och inbjuder andra aktörer att delta i arbetet. Under våren 2007 inleddes arbetet med att utarbeta en strategi för entreprenörskap inom hela utbildningsområdet. Regeringen avser att presentera strategin under hösten 2007. Götene kommer att ta del av denna i vårt ARNÄSKO (Arbetsliv-Näringsliv-Skola) arbete.
Äldreomsorgen Äldre personer och deras närstående ska kunna lita på att de erbjuds en värdig omsorg och en omvårdnad av hög kvalitet. Särskilt fokus ligger på de sköraste individerna, de som kan ha svårigheter att göra sin röst hörd såsom t ex personer med demenssjukdom, personer med annat modersmål än svenska och personer med flera diagnoser. En rad åtgärder har vidtagits som under de kommande åren stärker kvalitetsutvecklingen inom vården och omsorgen om äldre. Dessa åtgärder innehåller bland annat stora statliga stimulansbidrag till bl a kommuner, stöd till byggande av särskilt boende, utvecklande av kvalitetsindikatorer för att kunna göra kvalitetsjämförelser, brukarundersökningar, teknikutvecklingsbidrag och ökade satsningar på äldreforskning. Ytterligare åtgärder behövs dock för att komma till rätta med kvalitetsbristerna. En utredning på riksnivå är tillsatt som bland annat ska komma med förslag som rör förbättringar i bostadsförsörjningen för äldre, utvecklandet av fritt val av utförare av insatser samt tillförsäkrandet av en värdig äldreomsorg. Dessa
I projektet ARNÄSKO kopplas barnens kreativitet samman med näringslivets engagemang. Dessa satsningar syftar till att ge barn och ungdomar bra förutsättningar till egenförsörjning, och kommer att fortsätta. En satsning om 55 miljoner kronor per år kommer att ske för att stärka elevernas kreativitet. Detta innebär 175 kronor per elev och år för eleverna i årskurs 7-9. Många skolor arbetar med kultur, skapande arbete och estetiska lärprocesser men utgår sällan från uppsatta mål eller krav på uppföljning. Samtidigt visar rapporter att
Block 1 - Budget 2008 Plan 2009-2010
utredningar kommer att lämna sina betänkanden senast under våren 2008. Kvalitet inom vården och omsorgen om äldre kvinnor och män behöver höjas. Den utveckling som påbörjades genom stimulansbidrag 2007 är långsiktig och fortsätter under kommande år. För oss i Götene kommun kommer dessa satsningar att passa in i vår långsiktiga plan att höja kvalitén inom äldreomsorgen i enlighet med äldreomsorgsplanen. Satsningen på investeringsstöd för nybyggnad och ombyggnad för att kommunerna ska kunna erbjuda fler äldre plats í särskilt boende har på kort tid lett till ett stort antal ansökningar. Boverket har visat att kommunerna 2007 planerar för byggande av ett större antal bostäder i särskilt boende jämfört med 2006. Detta är medel som Götene kommun kommer att ta del av genom skapandet av äldrecentret Helenagården i Götene och nybyggnationen av äldreboende i Källby samt ombyggnationen av äldreboendena i Lundsbrunn och Hällekis. Äldre, sjuka och personer med funktionshinder ska få större möjligheter att påverka sin egen situation och få möjlighet att fatta beslut som rör deras vardag. Möjligheten att välja och att välja bort utförare av vård och omsorgsinsatser ökar individens inflytande och gör den offentligt finansierade servicen mer lyhörd för den enskildes behov och önskemål. Valfrihet har ett värde i sig, och kan även fungera som förändringsinstrument för att ge ett större utbud och högre kvalitet. En ökad konkurrens mellan utförare stimulerar till nytänkande, effektivitet och bidrar även till bättre utvecklingsmöjligheter för medarbetarna inom vården och omsorgen. För Götene kommuns del innebär detta att vi ska diskutera om och i så fall hur vi kan få in andra utförare av omsorgstjänster än den kommunala. För att detta skall bli verklighet måste först ett utvecklingsarbete ske för att säkerställa kvaliteten oavsett vem som utför servicen.
Handikappomsorg
Inom LSS-området fortgår omstruktureringen av boende för ungdomar och vuxna. det är lika viktigt för alla att kunna påverka sin vardag så att den upplevs meningsfull. Detta innebär både olika former av sysselsättning som en meningsfull fritid med olika inriktningar.
Här vill vi utveckla samverkan med andra organisationer. Vi vet också att insatsen personlig assistans kräver en översyn.
Demografin kräver omprioriteringar
Götene kommuns ambitionsnivå är hög när det gäller att ge god samhällsservice till våra invånare. I Sveriges kommuners och landstings, SKL, öppna jämförelser står vi oss mycket bra både när det gäller skola och äldreomsorg. Vi har god måluppfyllelse för våra grundskoleelevers behörighet till gymnasieskolan där 94 % är behöriga vilket placerar Götene på 43, e plats. I Föräldraalliansens Sveriges kommunala grunskoleindex 2006, som är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv, har Götene klättrat till 25 platser från 59 till 34. De kvalitetsområden som används är – måluppfyllelse, pedagogisk personal, övriga hälso- och studiefrämjande resurser och fritidshemmen. Äldreomsorgen fortsätter att ligga i topp för omvårdnad och personalens utbildning och engagemang. Vi placerar oss dock sämre när det gäller bostadsstandard i särskilt boende vilket har varit känt för oss under en längre tid. Detta håller nu på att åtgärdas inom ramen för skapandet av äldrecentret Helenagården och beräknas vara klart under 2008. Götene kommun står, som nästan alla kommuner, inför att omfördela resurser från grundskolan till gymnasieskolan, äldreomsorgen och handikappomsorgen de närmsta åren. Detta sker genom den omfördelning som är beslutad i flerårsplanen. Vi vet också att vi måste fortsätta vara offensiva i våra satsningar för att även i fortsättningen kunna stimulera till inflyttning och familjebildande i vår kommun
Individ och familjeomsorg
Arbetet med att klara mer tidiga insatser på hemmaplan fortgår. I flerårsplanen har budgetenheten tillförts 1 200 tkr även 2008 och 2009 för att göra detta nya arbetssätt möjligt. Budgetenheten tillförs också en ramförstärkning om 2 000 tkr som är en förstärkning till driftbudgeten för familjeenheten. För att nollställa ekonomin inom Individ och familjeomsorgen överförs inte tidigare underskott till år 2008.
Block 1 - Budget 2008 Plan 2009-2010 vissa undantag. För personer som är över 55 år gäller nystartsjobb under dubbelt så lång tid som personen varit frånvarande från arbetslivet, dock längst tio år eller till den månad då personen fyller 65 år. Nystartsjobb infördes i januari 2007 för näringslivet och offentliga arbetsgivare som bedriver affärsverksamhet.
Vuxenutbildning/Arbetsmarknadsenhet Regeringen föreslår flera reformer för att varaktigt öka sysselsättningen och minska utanförskapet. Det andra steget i jobbskatteavdraget förstärker ytterligare drivkrafterna för arbete. Ett åtgärdspaket genomförs dessutom för de grupper som till följd av ohälsa står utanför arbetsmarknaden. Inriktningen är att förbättra möjligheterna för dessa grupper att hitta vägar tillbaka till arbete En utredning om samordning av Vuxenutbildning inom gamla Skaraborg pågår med sikte på ett gemensamt avtal under 2008. Arbetsmarknadsenheten avvecklas from 2008 då efterfrågan på dessa tjänster har upphört i och med att inriktningen har förändrats med ett förändrat arbetssätt för dem som i dag står utanför arbetsmarknaden. Översyn av lokalbehovet på kunskapscenter pågår och kommer att intensifieras under 2008.
Integration
Kommunfullmäktige beslutade under 2007 teckna en överenskommelse med migrationsverket som innebär mottagning av flyktingar med ca 30 personer per år t o m 2009 Götene kommun avser att samverka med andra Skaraborgskommuner för att kunna ta emot några av de ensamkommande barn som kommer till Sverige varje år. En överenskommelse med migrationsverket om detta bör vara klar under år 2007.
Nystartsjobb Nystartsjobb i offentlig sektor införs från den 1 januari 2008. Genom satsningen förbättras möjligheterna för framför allt långtidsfrånvarande kvinnor att kunna få ett nystartsjobb. Nystartsjobb är vanliga anställningar där arbetsgivaren kompenseras med ett belopp motsvarande arbetsgivaravgifterna för personer som varit utanför arbetsmarknaden i mer än ett år. För ungdomar gäller det dem som varit utanför arbetsmarknaden i mer än 6 månader. Reformen gäller även för nyanlända invandrare, nystartsjobben sänker trösklarna påtagligt för dem som står utanför arbetsmarknaden. Nystartsjobbet gäller lika länge som frånvaron från arbetslivet varat, men högst i fem år med
Fritid Ungdomssatsning Vi har bra förutsättningar för våra ungdomar i Götene och vi vill fortsätta detta arbete för att göra dem ännu bättre. Genom tillskapandet av Café Esperanza har antalet mötesplatser utökats. De positiva erfarenheter vi har med oss från processen i caféprojektet kommer vi att ta med oss i vårt fortsatta ungdomsarbete. Införandet av rabatterade fritidskort i Götene har givit stor positiv respons därför kommer vi att fortsätta att erbjuda detta enligt flerårsplanen, för att på så sätt underlätta ungdomars resande i kommunen och till andra kommuner.
Block 1 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Utökningen av mobila teamet om 110 tkr som avsattes i Klivet har för 2008 tillförts som en ramförstärkning för budgeteneheten Fritid. Vi ser ett stort bekymmer i den skadegörelse som drabbat olika delar i Götene och vill därför starta upp ett projekt ”Fältfritidsledare” som vänder sig till de ungdomar som vi inte når med vår vanliga verksamhet. För att kunna pröva detta nya arbetssätt avsätts 400 tkr vi kommer även att undersöka om det finns externa medel att söka. För att få rätt budget har Unison, drogförebyggande arbete med särskilt inriktning mot ungdomar, tillförts 60 tkr. Barn och ungdomsberedningen och vuxenberedningen kommer under 2008 presentera sitt utredningsarbete ”Vad innebär en bra fritid i Götene”. Då kommer också den tillfälliga beredningen som utrett Västerbyområdets förutsättningar som fritidsområde att vara klar. Utredningen kommer att vara ett bra underlag inför kommande beslut om fritidssatsningar i kommunfullmäktige.
Bra fritid i Götene Kommunfullmäktige gav under 2007 Barn- och Ungdomsberedningen uppdraget att tillsammans med Vuxenberedningen att i en vision beskriva vad som är bra fritid i Götene utifrån olika åldersperspektiv. Planen kommer efter antagande i Götene användas i vårt utvecklingsarbete för fritid i Götene.
Föreningarna Föreningarna är en viktig resurs för vår kommuns utveckling, de bidrar till att skapa olika mötesplatser för våra kommuninvånare efter sina olika förutsättningar. Vi vill stimulera ett aktivt idrotts-, frilufts- och kulturliv för att främja hälsa och välbefinnande. Genom införandet av en föreningslots som på heltid kan stötta föreningar i deras utveckling bidrar vi till denna utveckling. Kommunen ska inte, och kan inte ta över föreningarnas nuvarande uppgifter och ansvar men man kan vara en kreativ resursoch idébank som kan lotsa föreningarna vidare. För att anpassa våra bidragsregler till dagens och morgondagens förhållanden för föreningar har Barn- och Ungdomsberedningen i uppdrag att göra en översyn av
gällande regler för att ta fram ett gemensamt regelverk. Denna översyn beräknas vara klar för beslut i KF under 2008. Götene kommuns stöd till föreningar infattar även i vissa fall kommunal borgen vid större investeringar, ekonomi- och personalberedningen arbetar med att ta fram riktlinjer för detta som beräknas vara klara för beslut i kommunfullmäktige i början av 2008.
Näringslivet Ett bra företagsklimat i hela landet är avgörande för att svensk ekonomi ska växa och vara livskraftig. Vägen mot full sysselsättning och ett stigande välstånd går via ett dynamiskt näringsliv där entreprenörer och företagare vill och vågar satsa. Kopplingen mellan kommunal service och näringslivet kan förbättras trots att stora förbättringar skett inom detta område de senaste åren. Under 2007 har företagarluncher införts där kommunen och näringslivet kan ha en naturlig dialog som undanröjer missförstånd och svetsar samman. För att vi skall lyckas utveckla kommunen är det viktigt att förståelsen mellan politiker, tjänstemän och näringslivet ökar.
Tjänstegarantier tydliggör ansvarsfördelningen
En kritik som ofta riktas mot den kommunala verksamheten är att det är svårt att få tydliga besked om vad som gäller. Det kan handla om tillstånd av olika slag eller att få tid hos en enskild tjänsteman. Genom att inför så kallade tjänstegarantier för olika områden kan det bli bättre tydlighet. Till exempel att bygglov garanteras inom viss tid. Att man garanterar ett personligt möte inom viss tid. För att kunna införa tjänstegarantier behöver kommunen analysera sina egna rutiner och därefter ställa upp garantiernas tidsgränser. Om kommunen inte klarar att uppfylla garantin så bör någon kompensation utgå, till exempel att bygglovsavgiften uteblir. Det viktigaste för företagaren är inte att allt går väldigt fort utan att man faktiskt vet när beslut kommer, detta möjliggör en bättre planering och framförhållning. Frågan har under 2007 bearbetats av kommundirektörens ledningsgrupp.
Block 1 - Budget 2008 Plan 2009-2010 Under 2008 kommer kommunstyrelsen att bereda frågan vidare så att den kan genomföras under mandatperioden.
•
32 miljoner kronor årligen satsas på insatser som bidrar till hållbar utveckling, överföring av miljöteknik och stärkt internationellt klimatsamarbete.
•
Totalt satsas 340 miljoner kronor år 2009 och 2010 på ett program för hållbara städer.
Utvecklingspaketet ”Klivet”
Götene kommun har en attraktionskraft som en bra kommun att leva och bo i. Denna attraktionskraft har vi de senast åren i förstärkt med hjälp av utvecklingspaketen ”Avstampet” och ”Klivet”. Dessa projekt har starkt bidragit till att Götene kommun under första halvåret av 2007 var den kommun i Västra Götaland undantaget Göteborg, som ökade innevånarantalet mest. Dessa projekt avslutas därmed och arbetet att behålla och utveckla denna attraktionskraft går nu in i befintlig verksamhet. Budgetenheten har därför tillförts 300 tkr till marknadsföring.
Miljön/Klimat Miljöpolitiken tar sin utgångspunkt i människors engagemang för att komma tillrätta med miljöproblemen. För att miljöfrågorna ska ges utrymme på den globala politiska agendan måste miljöfrågor diskuteras och lösas i ett internationellt perspektiv. Miljöarbetet måste sättas i fokus för att tillväxt och utveckling ska kunna svara upp till en hållbar utveckling. Genom att vi i Sverige använder lagstiftning och ekonomiska styrmedel för att skydda naturen, kan vi alltså göra en tjänst för de företag som satsar på miljöarbete och ny teknik. Företag ska kunna tjäna pengar på att vara miljövänliga inte straffas. Det är den absolut starkaste drivkraften för en omställning, ett teknikskifte, mot ett hållbart samhälle Nationellt satsas 1 miljard kronor inom klimatområdet under perioden 2008-2010. 245 miljoner kronor avsätts under år 2008, 415 miljoner kronor 2009 och 340 miljoner kronor 2010. •
Utökade satsningar görs bl.a. på energieffektivisering, klimatforskning, pilot och demonstrationsprojekt för andra generationens biodrivmedel, nätverk för vindbruk och hållbart uttag av biomassa i jord- och skogsbruket.
Uppgiften att minska koldioxidutsläppen ligger på oss alla i samhället. Götenes arbete med att nå målet om att vara en fossilbränslefri kommun 2010 fortgår. Samhällsbyggnadsberedningen beräknar att under första halvåret 2008 presentera en utarbetad plan för hur vi ska nå målet fossilbränslefri kommun 2010, denna kommer att ge oss bra underlag i vårt fortsatta arbete. Där ligger utmaningen i att klara av att tranportsektorn blir mer miljövänlig. Kommunfullmäktige gav i april 2007 KS ett uppdrag om att i projektform genomföra en förstudie ang en uppgraderingsanläggning för biogas i kommunen, lyckas vi med att genomföra detta skulle det innebära att vi skulle kunna vara självförsörjande inom kommunen. Götene deltar tillsammans med Falköpings kommun i ett pilotprojekt, ”Energigården” för framtagning av energistrategier för fossilbränslefria kommuner. Projektet beräknas vara slutfört under första halvåret av 2008. Under 2006-2009 kandiderar Vänerskärgården med Kinnekulle för att bli ett av UNESCO:s erkända biosfärområden. Detta kandidatområde är gemensamt mellan kommunerna Götene, Lidköping och Mariestad. Varje år utser FN-organet UNESCO områden som uppvisar goda praktiska exempel på hållbar utveckling. Dessa områden, s.k. biosfärområden, är internationellt erkända demonstrationsområden där lokal samverkan är grunden för områdets utveckling. UNESCO använder termen biosfärområden för områden där naturen kan bevaras samtidigt som människor bor och utvecklas där. Det är modellområden där ny kunskap och praktik testas när det gäller att hållbart hantera relationen mellan människan och naturen, och att både bruka och
10
Block 1 - Budget 2008 Plan 2009-2010
bevara. Biosfärområden är nära kopplade till UNESCO: s vetenskapliga program ”Man and the Biosphere” (Människan och biosfären, MAB). MAB-programmet syftar till att förbättra relationen mellan människor och miljö globalt och inom ramen för detta program är biosfärområden det viktigaste verktyget.
Kultur
Kulturutbudet i Götene kommun fortsätter att vara starkt och varierat, detta möjliggörs mycket genom detta starka engagemang som finns i föreningar, studieförbund och bland enskilda. Vi tror på att utöka samarbetet med bla vår studieförbund för att på så sätt ytterligare bredda utbudet av kultur i Götene. Dessa ambitioner stämmer bra överens i och med att vi nu arbetar med kultursamordning i ny form som ska prövas och utvärderas under 2008 Den förstärkning av budget som gjordes 2007 med 100 tkr kvarstår år 2008 och även i flerårsplan 2009 -2010.
Leader / EU:s strukturfonder
Medel är avsatta i budget för kommunal medfinansiering i EU-programmen Leader samt Mål 2, strukturfonder. Programmet Leader ska främja tillväxt, konkurrenskraft, företagande och sysselsättning, och har dessutom höga ambitioner för miljön. Lokalt engagemang i landsbygdens utveckling ska också uppmuntras. Allt detta ska återspeglas i de stödformer som ingår i programmet. Målet för det regionala strukturfondsprogrammet för Västsverige är ”Hållbar tillväxt genom fler och växande företag som bidrar till nya jobb samt en hållbar stadsutveckling”. Programmet skall bl.a. medverka till att skapa 1 300 nya företag och 3 400 nya arbetstillfällen. Programmet fokuserar på tre insatsområden: entreprenörskap och innovativt företagande, samverkansinitiativ och innovativa miljöer samt hållbar stadsutveckling. Genom att aktivt arbeta med dessa program kommer Götene ha stora möjligheter att ytterligare utveckla kommunen tillsammans med nya partners. Vi kommer att ta med oss erfarenheterna från arbete med i biosfärkandidatområdet Vänerskärgården med Kinnekulle in i Leader.
Lokalöverskott tecken på strukturproblem
Från och med 2007 belastar lokalhyror för tomma lokaler verksamheterna fullt ut. Det är av största vikt att vi under 2008 får ett aktivt arbete för att komma tillrätta med de stora överytor som belastar driftkostnaderna. Kommunstyrelsen bör samordna detta arbete. Barn- och Ungdomsberedningen arbetar med uppdraget att utifrån befolkningsstruktur ta fram en långsiktig plan för lokaler förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning, planen kommer att presenteras under 2008.
Ekonomiska mål för god hushållning
Lagstiftningen om god ekonomisk hushållning föreskriver att kommunfullmäktige skall fastställa mål för vad man anser vara god ekonomisk hushållning varje år i samband med beslut om budget. Vid arbetet att ta fram dessa mål har följande resonemang förts: Kommunens rörelseresultat är inte pengar som har blivit över. Ett planerat resultat är en förutsättning för att vi skall kunna investera utan att ta upp nya lån för detta och att det egna kapitalet värdesäkras. Att investera mera än resultatet medger innebär skuldsättning. Detta kan i vissa perioder vara nödvändigt men kan inte vara ett normaltillstånd. Målet är satt till 2 % av skatter och statsbidrag men för att överbrygga de strukturproblem vi har i skola och äldreomsorg och behovet av framtidssatsningar har vi gjort bedömningen att planera för en lägre resultatnivå för år 2008. Det ekonomiska mål som anger resultatnivån sänks för år 2008 till 1% av skatter och statsbidrag. År 2007 sattes målet att genom ett årligt rationaliseringskrav från 2008 på 0,25 % av omslutningen är målsättningen att nå ett resultat på 2 % senast år 2010. Målet kvarstår.
11
Block 1 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Kommunernas soliditet skall enligt regler från finansdepartementet redovisas exklusive pensionsskuld som upparbetats före 1998. Vi har valt att redovisa soliditeten inklusive denna skuld. För att vår generation ska ta vårt ansvar för denna skuld tas beslut om hur vi skall hantera denna skuld i samband med budgetbeslutet. Vår målsättning är att år 2010 trots de stora satsningarna i investerings- och exploateringsbudgeten se ett bibehållet eller förbättrat soliditetsmått relativt vad som redovisades i årsredovisningen för 2006. Vår bedömning är att utdebiteringen kommer att vara oförändrad. Det finns alltså inte utrymme för vare sig skattesänkning eller skattehöjning. Investeringsnivån skall under åren 2007 till 2010 inte överstiga summan av de samlade avskrivningarna och resultaten. Med investeringsnivå menar vi summan av investeringsbudget och exploateringsbudget. Målet konkretiseras i mål för god ekonomisk hushållning.
Uppföljningssystem
2008 är första året då vi kommer att kunna använda styrkorten fullt ut. Ytterligare arbete med att utveckla styrkorten, för att de ska vara de verktyg vi behöver i uppföljning och utvärdering krävs och detta kommer att ske under 2008.
Ekonomisk styrning
Ambitionen om att gå från fokus på budget till uppföljning ligger kvar. Fler budgetenheter har skapats för att tydliggöra verksamheternas ansvar och befogenheter.
Ekonomisk flerårsplan
För att bättre klara den ekonomiska styrningen är det mycket viktigt att den flerårsplan som Kommunfullmäktige antar i budgetbeslutet är bra underbyggd och realistisk. Flerårsplanen är grunden för kommande års budgetförutsättningar. Kommunfullmäktiges största påverkan på budgetförutsättningarna är alltså att besluta om en realistisk flerårsplan. Budgetprocessen för 2008 är den första budget som gjorts i den nya politiska organisationen. Det står helt klart att förändringar måste ske inför kommande år. Dessa förändringar diskuteras i Lokomotivgruppen för att beslutas av kommunfullmäktige. Flerårsplanen för år 2009 och 2010 kan ändå bedömas som trovärdig. Bedömningen att den kommunala ekonomin står inför tuffare tider från år 2009 kvarstår.
Pensionsskuld
I enlighet med principbeslut i samband med 2006 års budget kan kommunen göra inbetalningar för att lösa pensionsskulden som upparbetas före 1998 om utrymme
för detta finns i innevarnade års ekonomi. Ett avtal har slutits med KPA som möjliggör att göra sådana avsättningar. Det är kommunfullmäktiges ambition att göra sådana avsättningar om utrymme finns efter uppföljning kvartal tre år 2008. Kommunstyrelsen ansvarar för att denna fråga bevakas.
Personalpolitik
Genom en bra personalpolitik vill vi främja en stimulerande och utvecklande arbetsmiljö. Arbetsvärderingen som genomförts har resulterade i justeringar mellan lönegrupper. Denna justering kommer att fortsätta inom det utrymme som avsatts för personalkostnadsökningar. För personalkostnadsökningar har 22 550 tkr avsatts i budget. (Motsvarande summa för år 2007 var 10 284 tkr) Den nya arbetstidslagen som har kompletterats med EGdirektiv vilket bl.a. innebär en 48 timmars genomsnittlig veckoarbetstid inkl jour och övertid samt 11 timmars sammanhängande dygnsvila får även under 2008 klaras inombefintlig ram.
Den hälsosamma arbetsplatsen
Genom en aktiv friskvårdssatsning och med rehabcoachens arbete kan vi nu notera att sjukskrivningarna bland våra anställda fortsätter att minska. Genom vår friskvårdssatsning vill vi stimulera och uppmuntra fler att aktivera sig efter sina egna förutsättningar.
Jämställdhet
För att vi som kommun ska kunna växa och utvecklas krävs att vi tar tillvara alla invånares kunskaper och kompetens. Varje individ, kvinna som man, ska ha möjlighet att utveckla sin begåvning inom just de områden där man har de bästa förutsättningarna oavsett kön. Jämställdhet mellan kvinnor och män är därför en viktig faktor för tillväxt. Eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. Under 2007 har den reviderade jämställdhetsplanen införts i den kommunala organisationen. Ekonomi- och personalberedningen kommer att under 2008 arbeta med att ta fram en plan för Likabehandling där även bl.a. jämställdhet ingår.
Barnkonventionen
Kommuner ansvarar för de många frågor som direkt rör barn och ungdomar i Sverige. Därför är det viktigt att beslut och verksamheter inom kommunen utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).
12
De planerade resultatnivåerna och samtidigt höga investeringsnivåerna innebär dock att låneskulden kommer att öka under 2009 och framöver.
Kommunstyrelsen ska enligt tidigare beslut redovisa vad som görs för att uppfylla barnkonventionen i verksamhetsplan och årsredovisning
Investeringar som ger ökad attraktionskraft och fler innevånare eller lägre driftskostnader prioriteras före kvalitetshöjande investeringar och investeringar som ger ökade driftskostnader. Investeringarna kommer att löpande bevakas av kommunstyrelsen och förslag om omprioriteringar föreläggas kommunfullmäktige för att lönsamma investeringar skall göras så snart som möjligt.
Tillgänglighet för funktionshindrade
Exploateringsbudget
Målet för handikappolitiken är en samhällsgemenskap med mångfald som grund där samhället utformas så att kvinnor och män, liksom flickor och pojkar med funktionshinder blir fullt delaktiga i samhällslivet och jämlika i levnadsvillkor. Handikappolitiken berör därför inte bara människor med funktionsnedsättning, utan hela samhället. Det gäller att undanröja hindren för delaktighet, förebygga och bekämpa diskriminering samt ge förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Perspektivet förflyttas från individen till miljö och omgivning, förbättring och möjliggörande. Huvudalternativet är att välja generella lösningar som fungerar för så många som möjligt. Det handlar om våra demokratiska rättigheter att kunna ta till oss den information vi behöver och att vi kan delta i samhället efter vår egen förmåga. Genom att alltid beakta tillgänglighet i de beslut vi tar såväl kort som långsiktiga ska alla så långt som möjlighet ha förutsättningar för att kunna röra sig och delta i samhället. Kommunstyrelsen ska enligt tidigare beslut redovisa vad som görs för ökad tillgänglighet i verksamhetsplan och årsredovisning.
Investeringar
Götene kommun befinner sig fortfarande i ett mycket expansivt skede när det gäller investeringar. Vi ser också att vi har höga ambitioner betr investeringar som många gånger är svårt att hinna med. Det är viktigt att vi orkar med att slutföra det som är påbörjat före vi börjar med alltför många nya projekt eftersom det på sikt riskerar att äventyra hela vår ekonomi. Götenes målsättning om att inte öka låneskulden ligger kvar, vi vet att ökade räntekostnader medför minskade resurser, medan en minskad låneskuld ger ökade resurser till drift av verksamheterna
Mycket glädjande är att vi har lyckat vända utflyttning till inflyttning i kommunen. Vi ser här klara resultat på vår satsning på nya bostadsområden. Vi planerar för ytterligare utveckling där etapp 2 i Källstorp i Götene står högst på listan under 2008 i planen för 2009 planerar vi både för det nya bostadsområdet i Hällekis samt etapp 2 och 3 i Nordskog. I exploateringsbudgeten för 2008 har vi valt att prioritera - Exploatering av området vid korsning mellan E20 och R44 - Ny infart Källby - Infrastruktur Medeltidens Värld för att skapa tillväxt i kommunen Målsättningen att exploateringsbudgeten bör vara mycket långsiktig ligger kvar. För åren 2007 till 2014, dvs. två mandatperioder sätts målet till max 80 000 tkr. I driftbudget avsätts 8 500 tkr för år 2008 och i flerårsplanen för år 2009 och 2010 9 500 tkr resp. 10 000 tkr för ökade finansiella kostnader. För ökad avskrivning avsätts för år 2008 17 000 tkr och i flerårsplan för år 2009 och 2010 19 000 tkr resp. 20 000 tkr. Om möjligheter ges att tidigarelägga investeringar i exploateringsbudgeten kommer kommunfullmäktige att ompröva innevarande års budget för att investeringen skall kunna göra så tidigt som möjligt. Investeringsbudget För år 2008 budgeteras totalt 28 975 tkr. Under mandatperiodens 2007 – 2010 planeras för investeringar exkl. exploatering till maximalt 80 000 tkr . Som beslutsunderlag för vilka investeringar som skall göras finns investeringskalkyler som också innehåller en samhällsekonomisk kalkyl.
13
Block 1 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Det är viktigt att understryka att barnperspektivet inte enbart är relevant inom traditionella barn- och ungdomsverksamheter som skola, barnomsorg, fritid och socialtjänst. Barn och unga berörs i allra högsta grad av beslut i tekniska förvaltningar, till exempel i frågor gällande trafik, stadsplanering och miljö. Det är därför av yttersta vikt att ytterligare utveckla dialogen i alla frågor där barn är berörda.
Block 2 2 2009-2010 BudgetBlock 2008 Plan
Ekonomiska förutsättningar och mål A Utjämningssystem Kommunalekonomisk utjämning Kommunerna har till följd av riksdagsbeslut under senare år fått tillskott i olika former. Sektorn har också drabbats av indragningar till följd av statliga beslut. En ytterligare effekt är urholkningen av statsbidragens värde som sker till följd av att de inte räknas upp med pris- och löneökningar. I 2005 års budget ökade de statliga medlen kraftigt genom att kommunsektorn tillfördes nya statliga bidrag. De nya bidragen lämnas som ett generellt sysselsättningsstöd baserat på kommunens lönesumma. Från och med 2007 ingår det generella sysselsättningsstödet i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. För 2007 och 2008 tillförs ytterligare medel till kommuner. Redan år 2007 övergår det statliga stödet för vuxenutbildningen och personal inom förskolan från att vara riktat till att bli ett generellt bidrag. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen ska baseras på mätbara opåverkbara faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader. Den enskilt viktigaste faktorn är kommunernas befolkningssammansättning. Kompensationen i systemet ska endast beakta faktiska strukturskillnader mellan kommunerna och ska inte beakta skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning eller effektivitet. En omläggning av kostnadsutjämningssystemet genomfördes inför 2005. Kostnadsutjämningen är rent kommunintern där kommuner med en gynnsam struktur betalar till kommuner med en mindre gynnsam struktur. Jämfört med 2007 kommer enligt senast kända beräkningar Götenes avgift att öka från 8,7 mkr till 17,7 mkr, motsvarande 1.361 kr/ invånare.
Utjämningsbidrag LSS Utanför kostnadsutjämningssystemet sker en separat utjämning för olikheter gällande LSS. SCB har gjort en preliminär beräkning av utfallet för LSS-utjämningen 2008. Beräkningarna presenterades i slutet av september. Beräkningarna för bidrags- och avgiftsåret 2008 baseras på verksamhetsstatistik över antalet LSS-insatser 2006, genomsnittliga kostnader enligt räkenskapssammandraget 2006 samt koncentrationsrespektive personalkostnadsindex beräknade på 2005 års förhållanden. Götene kommun kommer att betala en avgift med ca 2,2 mkr år 2008 enligt senast kända beräkningar. Inkomstutjämning Inkomstutjämningen ska ge alla kommuner likvärdiga förutsättningar att driva sin verksamhet oavsett egen skattekraft. Ett nytt inkomstutjämningssystem infördes från och med 2005. Förslaget innebär att det generella statsbidraget avskaffas. Den garanterade skattekraften i det nya systemet uppgår till 115 procent med en kompensationsgrad på 95 procent för de kommuner som ligger under 115 procent. Det slutliga utfallet av inkomstutjämningen för år 2007 kommer att fastställas under december månad.
B Skatteunderlagets utveckling
Främst tack vare stark sysselsättningsutveckling väntas skatteunderlaget öka i väsentligt snabbare takt i år än år 2006. Skatteunderlaget väntas öka årligen med mer än fem procent under 2007 - 2009. Fram t o m 2009 ser ekonomin ljus ut. Viktigt är att statsbidragen ökar i samma takt som löne- och prisutvecklingen. Kommunernas verksamhetskostnader ökar normalt mer än vad som följer av pris- och lönekostnadsökningar. Omfattningen av den kommunalt finansierade servicen har
14
C Befolkningssammansättningen förändrar verksamhetsbehoven
De närmsta åren kommer antalet barn i förskola och ungdomar i gymnasieålder att öka. Däremot kommer antal barn i grundskolan att minska. På längre sikt, from 2010 och framåt, prognostiseras ett ökat antal barn i grundskolan medan gymnasieungdomarna kommer att minska. Antalet yngre ålderspensionärer kommer att öka markant de kommande åren som en följd av 40talisternas pensionering. Antalet invånare 80 år och äldre kommer däremot att ligga på en i stort sett oförändrad nivå de närmaste åren Nästan alla kommuner står inför att omfördela resurser från grundskolan till gymnasieskolan, äldreomsorgen och handikappomsorgen de närmaste åren.
Ekonomi D Götene kommun
Kommunens ekonomiska läge 2007 Det budgeterade resultatet för 2007 är 5,2 mkr. Uppföljningen efter delårsbokslutet bedöms resultatet bli 5,4 mkr. Prognosen per april månad visar att de ökade skatteintäkterna inte räcker till för att kompensera verksamheternas ökade kostnadsutveckling. Näringslivet i Götene domineras av den tillverkande industrin som arbetar i global konkurrens. Turist- och tjänstesektorn är växande. En viktig förutsättning för näringslivets utveckling är satsningar på infrastruktur som möjliggör regionförstoring och därmed en större marknad för arbetskraft och företag, liksom ett bra näringslivsklimat lokalt. God ekonomisk hushållning Kommunallagen kräver att kommunernas ekonomi måste vara i balans. Med det menas att intäkterna årligen ska överstiga kostnaderna. Ett negativt resultat ska regleras och det egna kapitalet i balansräkningen återställas under de närmaste tre åren. Grundtanken kring god ekonomisk hushållning är att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka vad tidigare generationer tjänat ihop, annars skjuts betalningen upp till framtida generationer.
God ekonomisk hushållning förutsätter därför ett överskott över tiden. Ett skäl är att investeringsnivån oftast är högre än de avskrivningar på investeringar som årligen belastar resultatet, således krävs ett överskott för att undvika ökad upplåning. Ett annat motiv till att överskottet krävs är att de pensionsrättigheter som anställda tjänat in före 1998 inte är finansierade. Ett tredje motiv är att det bör finnas en buffert för att kunna möta oförutsedda händelser. Kraven på god ekonomisk hushållning har förstärkts i nya regler. Såväl verksamhetsmål som finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska finnas i budgeten. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen uppnåtts. Revisorerna ska bedöma om resultaten i delårsrapporten och bokslutet är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om. Om ett underskott uppkommit ska fullmäktige anta en åtgärdsplan som ska täcka hela underskottet. Det är viktigt att Götene kommunen kontinuerligt utvecklar de verksamhetsmässiga och finansiella mål genom att målen definieras, framtida målsättningsnivåer på kort och lång sikt upprättas och att det sker en förklaring till varför målet kopplas till god ekonomisk hushållning. Götene kommun har klarat balanskravet ända sedan dess införande. Under kommande år finns goda förutsättningar att uppnå positiva resultat. För att uppnå en god ekonomisk hushållning behövs dock ett betydligt bättre resultat än balans mellan intäkter och kostnader. Resultatet bör som nämnts ovan också täcka pensionsåtaganden, vara en buffert för oförutsedda kostnader samt täcka investeringar utöver det utrymme som avskrivningar ger.
Finansiella mål När det gäller den ekonomiska ambitionen att kommunens ekonomi ska vara i balans har kommunfullmäktige formulerat mål med hjälp av nyckeltal. Dessa mål är av största betydelse för en balanserad ekonomisk utveckling. För att kunna hålla en jämn verksamhetsnivå, krävs att en god och stabil ekonomi över tiden uppnås. För att kunna ge verksamheterna bra ekonomiska förutsättningar, har ekonomiska mål för Götene kommun formulerats. Dessa uttrycks i nedan redovisade nyckeltal som Götene kommun anser återspegla god ekonomisk hushållning. För att nå en god ekonomisk hushållning har kommunen definierat mål både för hållbar ekonomisk tillväxt (finansiellt perspektiv) och för effektivt resursnyttjande (verksamhet). Kommunen har uppnått god ekonomisk hushållning när de finansiella målen, efter bedömning av resultatet, har nåtts samt flertalet av de verksamhetsmässiga målen.
15
Block 2 - Budget 2008 Plan 2009-2010
successivt vuxit beroende på reformer och demografiska förändringar. Kostnaderna för LSS-verksamhet antas varje år öka med 3% utöver vad som följer av pris- och löneökningar. De ökade kraven till följd av reformer och demografiska förändringar är inte de enda krav som ställs på kommunerna under perioden.
Block 2 2 2009-2010 BudgetBlock 2008 Plan
Mål för god ekonomisk hushållning i finansiellt perspektiv * Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag skall uppgå till 2 procent, + / - 1 procent. Varje generation bör bära kostnaderna för den service som den generationen konsumerar. Det innebär att resultatnivån över tiden måste säkerställa förmågan att även i framtiden producera service på nuvarande nivå. Ett överskott i verksamheten skapar också ett handlingsutrymme för att utveckla den kommunala verksamheten. Resultatmålet är definierat för att säkerställa att det finns ett utrymme för - Värdesäkring av det egna kapitalet För att säkerställa servicenivåer i framtiden och bibehålla tillgångarnas värde måste resultatet vara på en sådan nivå att inflationen inte urgröper kommunens ekonomi. Om resultatnivåerna inte motsvarar inflationen innebär det att nuvarande generation förbrukar den förmögenhet som tidigare generationer har byggt upp - Pensionsreserv Resultatnivån måste vara tillräcklig för att bygga upp en pensionsreserv för att täcka den ökning av pensionskostnaderna som kommer att ske på grund av att den stora delen av pensionsåtagandet ligger utanför balansräkningen. - Oförutsedda händelser och risker Vid planering av kommunens ekonomi måste resultatnivån säkerställa att utrymme finns för oförutsedda händelser och risker, t ex negativ skatteunderlagsutveckling, eventuella infriande av borgensåtaganden, oväntade kostnadsökningar etc. Vid bedömning av god ekonomisk hushållning vid årets slut ska resultatnivån därför värderas med hänsyn tagen till oförutsedda händelser och risker. * Soliditeten inkl pensionsskuld skall år 2010 vara minst lika högt som år 2006. Soliditeten är ett av de viktigaste måtten för att bedöma kommunens ekonomiska styrka ur ett längre perspektiv. Måttet anger hur stor andel av de totala tillgångarna som finansierats med egna kapital. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktigt finansiell handlingsberedskap har kommunen. * Utdebitering ska hållas oförändrad. Kommunens kapacitet eller potential kan analyseras genom att jämföra kommunens skattesats med andra kommuner i länet. En låg skattesats utgör normalt en potential att kunna förbättra kommunens resultat via skattehöjning.
* Likviditeten skall hållas på lägsta rimliga nivå (10 mkr). Inlösen av pensionsskuld skall prioriteras före överskott, om investeringarna kan finansieras med likvida medel. För att över tiden ge verksamheten så stort utrymme som möjligt är det viktigt att kommunens likvida medel används optimalt samtidigt som en hög betalningsberedskap upprätthålls. Under förutsättning att miniminivån på betalningsberedskapen upprätthålls ska i första hand amortering ske på de långfristiga skulderna och därefter avsättning i kapitalförvaltning. En låg skuldsättning ger låga räntekostnader och minskar risken för att dessa ökar på grund av förändringar i ränteläget. * Den totala investeringsnivån under perioden 2007 till 2010 ska vara högst 80 miljoner på 4 år. Den totala exploateringsnivån ska vara högst 80 miljoner under perioden 2007 till 2014. Stora investeringsvolymer ökar sårbarheten i kommunens ekonomi. Det är viktigt att kapitalkostnaderna hålls nere och inte tillåts ta en allt större andel av de tillgängliga resurserna i anspråk och därmed tränga undan annan verksamhet.
E Kalkylmässiga förutsättningar 2008 I detta avsnitt redovisas de ekonomiska förutsättningarna för den verksamhet som skall bedrivas under verksamhetsåret 2008 samt ramarna för planeringsåren 2009 till 2011. De ekonomiska förutsättningarna för verksamhetsåren 2008 till 2009 är mycket goda, då en fortsatt högkonjunktur samt en låg arbetslöshet ledar till högre skatteintäkter. En positiv befolkningsutveckling bidrar ytterligare till ett positivare skatteutfall. Vid beräkningen av ramar för budet 2008 plan 2009 – 2011 har följande antagits: Befolkning Demografi är en av de viktigaste faktorer kommunen har att ta hänsyn till för att förutse kostnadsutvecklingen och för att kunna allokera resurser på ett tillfredsställande sätt. Befolkningsprognosen för Götene kommun visar en ökande befolkningsutveckling under de närmaste fyra åren pga ett positivt inflyttningsnetto. Utveckling under de närmaste fyra åren är ett trendbrott pga att kommunen hade under åren 2002-2005 en vikande befolkningsutveckling. För 2007-11-01 antas en folkmängd på 13 050 invånare. För 2008 och 2009 antas att byggnation i Källby kommer att leda till ett positiv flyttningsnetto i kommunen med minst 20 personer per år.
16
Invånarantalet beräknas bli 13 075 invånare år 2008, 13 100 år 2009 och 13 100 år 2010. Förändring av invånarantalet påverkar intäkter inom utjämningssystemet. Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkter och statsbidrag baseras på oktober månads prognos från Sveriges Kommuner och Landsting. Periodisering av skatteintäkter sker enligt Rådet för kommunal redovisningsanvisning. Pris- och löneökningar I 2008 års budget beräknas övriga verksamhetskostnader öka med 2 procent. Ramen för löneökningar har satts till 5,8 procent vilket också blir taket för de sammantagna löneökningarna i 2008 års löneförhandling. Personalomkostnadspålägget för arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar ligger kvar på 41,80 procent. Interna hyror kommer att höjas med 2,0 procent. Räntor Den genomsnittliga räntan på låneskulden har beräknats till 4,5 procent. Skattesats Budgeten baseras på en oförändrad skattesats, 21,50%. Den genomsnittliga skattesatsen för Västra Götalands län är 21,58% och i riket 20,84 % Skatteintäkter Skatteintäkter och generella statsbidrag utgör cirka 75 procent av kommunens totala intäkter. Skatteunderlaget och skatteintäkter ökar i takt med pris- och löneökningar. Under perioden 2000 till 2004 ökade Götenes intäkter från skatter och statsbidrag med i genomsnitt cirka 4,3 procent per år. Detta innebär en kraftig uppräkning av skatteprognosen. Samtidigt blir utrymmet att finansiera ökad volym eller kvalitet i verksamheten begränsad då merparten av de ökade intäkterna åtgår till att betala ökade kostnader till följd av pris- och löneökningar. Skatteunderlag Götene tillhör de kommuner i landet som har ett eget skatteunderlag som ligger under det genomsnittliga i riket. Götenes skattekraft är 93 procent av den genomsnittliga i riket. De senaste åren har Götenes skatteunderlag inte ökat mer än i riket som helhet.
Finansnetto Finansnettot beräknas till att bli –3,5 mkr år 2008 och kommer att öka till –4,5 Mkr år 2011. Den genomsnittliga räntan på låneskulden beräknas till 4,5 procent. I finansnettot ingår även räntekostnader för kommunens pensionsåtagande. Kommunen kommer under perioden ha ett negativt finansnettot pga att den stora investeringsvolymen fram till 2009 ledar till att lånebehovet under planperioden. Avskrivningar Avskrivningarnas storlek är beroende av investeringstakten. Beräknad kostad för 2008 är 17 mkr. Avskrivningarna kommer under planperioden att öka och vara kvar på en hög nivå de närmaste åren på grund av de höga investeringsvolymerna. Internräntan är 5% för 2008 enligt rekommendationer av Kommunförbundet. Fastighetsunderhåll Från dagens 59 kr/m2 sker höjning av fastighetsunderhåll under 2007 till 2008. Fastighetsenheten tillförs resurser för fastighetsunderhåll med totalt 1,6 mkr fram till 2008 genom hyreshöjning. Hyreshöjningen sker stegvis under 3 år och skall inrymmas inom befintliga ramar. 2006 höjs fastighetsunderhåll med 5 kr/m2, 2007 med 10 kr/m2 och 2008 med 15 kr/m2. Pensionskostnader Kommunerna redovisar pensionskostnaderna enligt den så kallade blandade modellen. Det innebär att pensionskostnaderna består av tre delar. - - -
Pensionsutbetalningar för pensionsrättigheter intjänade före 1998. Årets intjänande av individuell del, motsvarande cirka fyra procent av årets lön Årets intjänande av förmånsbestämd ålderspension för inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp
Kommunens kostnader för avtalspensioner kommer att öka de kommande åren. Ökningen beror dels på att ökade pensionsavgångar och dels av ökande kostnader för förmånsbestämd ålderspension. Pensionsskuldberäkning Nya ränteantaganden ger ökad pensionsskuld 2006 Sedan i våras pågår en översyn av den av förbunden rekommenderade modellen för beräkning av pensionsskuld (P-finken) bl.a. med hänsyn till det nya pensionsavtalet KAP-KL. Under arbetet har frågan aktualiserats om att redan i år ändra den diskonteringsränta som P-finken förskriver, vilken är det ränteantagande som Finansinspektionen (FI) rekommenderar enligt tryggandelagen. För närvarande är räntesatsen för värdesäkrade pensionsåtaganden 3,0 procent.
17
Block 2 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Nu och några år framåt har vi en ålderssammansättning som är förhållandevis gynnsam för ekonomin. Men antalet invånare över 85 år fördubblas på 30 år utan att intäkterna ökar i motsvarande grad eller behoven av kommunal service minskar inom andra områden. Kraven på välfärdstjänsterna kommer snarare att öka när hushållens ekonomi blir bättre.
Block 2 2 2009-2010 BudgetBlock 2008 Plan
FI har sedan lång tid låtit den rekommenderade högsta räntan enligt tryggandelagen ligga fast trots att marknadsräntorna förändrats. En föreskrift med nya försäkringstekniska antaganden enligt Tryggandelagen kommer att ges ut senhösten/vintern. Den nya föreskriften kommer med största sannolikhet att innebära en sänkning av diskonteringsräntan, vilket medför en uppvärdering av pensionsskulden. Enligt en preliminär uppskattning leder en nedjustering av räntan från 3 till 2,5 procent till en engångsökning av skulden på uppskattningsvis 7–9 procent vad avser den förmånsbaserade pensionen som redovisas i balansräkningen. Ansvarsförbindelsen Ett ändrat ränteantagande får motsvarande effekter på ansvarsförbindelsen. Detta påverkar dock inte kostnaden för dem som redovisar pensioner enligt den blandade modellen. Redovisning Justeringen av den rekommenderade räntan kommer således att medföra en betydande engångskostnad. Effekten av räntesänkningen kommer att klassificeras som en jämförelsestörande kostnad i resultaträkningen till den del av skulden som bokförs i balansräkning. Det fortsatta arbetet med p-finken Det kan bli aktuellt med ytterligare förändringar av de försäkringstekniska antagandena eftersom det pågår en utredning om dödlighetsantaganden som ska presenteras senare i år. Ett antagande om längre livslängd leder till ökade pensionskostnader. Detta kan innebära kostnadseffekter även 2007. Omföring från investeringsbudget till driftbudget Omföring från investeringsbudgeten till driftbudgeten för de poster som är av driftskaraktär, beslut kommer att fattas i samband med 2009 års budgetarbete. Från och med flerårsplan 2009 ska i stort sett inga inventarier och mindre anskaffningar belasta investeringsbudgeten. Budgetenhet Belopp (tkr) År Avser Äldreomsorg/Handikapp 500 2009 Inventarier Grundskolan/Förskolan 200 2009 Invenatrier Äldreomsorg/Handikapp 300 2009 Hjälpmedel Kollektivtrafik Götene kommun kommer framöver att få ökade kollektivtrafikkostnader. Kostnaderna för kollektivtrafiken beräknas öka med 450 tkr för 2008.
Arbetsvärdering Den pågående arbetsvärderingen kan ge förskjutningar i lönebilden. Kommunen har en treårsperiod att åtgärda dessa. I dagsläget gör vi bedömningen att arbetsvärderingen kommer att leda till ökade kostnader på totalt 1.500 tkr under åren 2007 till 2009 för att justera lönerna enligt resultat från arbetsvärderingen. Kostnadsökningen genomförs inom budgetramen. Arbetstidslagstiftning Nuvarande svensk arbetstidslag kompletteras med EGdirektiv som bl.a. innebär en 48 timmars genomsnittlig veckoarbetstid inklusive jour och övertid att 11 timmars sammanhängande dygnsvila. Merkostnaden för den nya arbetstidslagen ska genomföras inom budgetramen.
Övriga riktade statsbidrag 2008-2010 • Ersättning för den frivilliga av maxtaxan inom barnomsorgen (inklusive pengar för kvalitetssäkring), 2008 - 2010 • Satsning inom äldreomsorgen, 2008-2009 • Fritt val inom äldreomsorgen, 2008 • Satsning inom psykiatrin, 2008 - 2009
F Övriga förutsättningar - budgetenheter Äldreomsorg Under perioden 2005 till 2010, ska budgetram för budgetenheten Äldreomsorg ökas med 15 mkr. I budget 2008 förstärks äldreomsorgens budget för fjärde gången i rad. Förstärkningen i rambudget 2008 med 1,5 mkr sker inte mellan budgetenheter utan tas från resultatet. I flerårsplanen för 2009 och 2010 förstärks ramen för budgetenheten äldreomsorg med 2,5 mkr år 2009 och 2 mkr år 2010. Nya arbetstidsregler klaras inom ram innebär att resursförstärkning om 1,5 mkr som tillfällig post utgår. Vuxenutbildning Det riktade statsbidraget till vuxnas lärande avvecklades från och med 2007, varvid 600 mkr sparades in. Staten anser att det goda arbetsmarknadsläget gör att behovet av Komvuxplatser minskat. Budgetenheten får inför budget 2008 ett effektiviseringskrav på 500 tkr. Effektivisering ska ske genom minskat utbud. Ytterligare besparing på 500 tkr genom ytterligare effektivisering, kan ev. medföra köp av verksamhet från annan kommun?
18
Förskolan Ökat barnantal inom förskolan leder till nybyggnation av förskolor. Budgetenheten får en resursförstärkning år 2008 på 3 mkr därav 2 mkr flyttas över från tillfälliga budgetposter till ordinarie budget. Ytterligare resurser krävs under planperioden. Vårdnadsbidrag och differentierad maxtaxa utreds. Grundskolan Rambudget minskas totalt med 4.057 tkr. Orsak är framförallt en fortsatt minskning av elever inom grundskolan som innebär en ramsänkning med 3.389 tkr. Ytterligare sänkning av rambudget med 668 tkr pga nedläggning Holmestadsskola. Redan läsår 2010/2011 väntas elevantalet öka igen som leder till en ramförstärkning med 2.493 tkr år 2011. Resursförstärkning med 900 tkr. Lärartätheten får inte understiga 8,2/100 elever. Gymnasieskolan Fram till år 2009 ökar rambudgeten för gymnasieskolan med totalt 4.515 tkr pga elevantalet som ökar fram till 2009 för att sedan minska. Gymnasieskolan tillförs en ramförstärkning år 2008 på 4,3 mkr. Ramförstärkningen fortsätter med 270 tkr år 2009. Från och med år 2010 minskar rambudget med 2.430 tkr och år 2010 ytterligare med 3.645 år 2011. Beräkningar grundar sig på prognostiserat elevantal för respektive läsår. Individ- och familjeomsorg Budgetenheten Individ- och familjeomsorg tillförs ramförstärkning på 2 mkr år 2008. Däremot kommer en vårdplaceringsbuffert att införas som avser speciellt budgetenheten individ- och familjeomsorg. Samtidigt ska fortsatt effektivisering av verksamheten ske under 2008 pga satsning inom familjebehandling som ska leda till minskade kostnader för placering mm. Handikappomsorg Tidigare avveckling om gruppbostad i Källby, avvecklas from halvårsskiftet 2008. Fritid Budgetenheten fritid tillförs från och med år 2008 en ramförstärkning som avser framförallt personalkostnader för en föreningslots med 200 tkr samt 100 tkr för fritidskort och 75 tkr för ungdomspraktik. Resursförstärkning med 400 tkr för fältfritidsledare inom
Fritid/Ungdom, 110 tkr till Ungdomscaféet, 50 tkr för ökad hyra i Judohall, 210 tkr för ökade kapitalkostnader VA-ledning Hällekis camping. Ekonomi- och personal Effektiviseringskrav på 100 tkr. Administrativ service Effektiviseringskrav på 100 tkr. 400 tkr flyttas till TK för grönyteskötsel vilket motsvarar 2006 års nivå detta medför att kostnader för risk och säkerhet hanteras inom KS förfogandemedel fortsättningsvis. Verksamhetsövergripande Ramhöjning då medlemskap inom samordningförbundet Västra Skaraborg innebär en medlemsavgift på 227 tkr. Resursförstärkning med 300 tkr för marknadsföring. Skolbarnomsorg Nedläggning Holmestadsskola innebär en besparing på 105 tkr. Mark och plan Omflyttning från tillfälliga budgetposter avseende näringslivssatsning på 300 tkr samt biosfärsprojekt på 75 tkr. Politik Justering av 2007 års riksdagsmannalön. +200. 2008 samma krav som övriga verksamheter gällande effektivisering, vilket motsvarar 334 tkr. Kost och städ Kostnadsökningar pga nytt löneavtal 2008 hanteras under 4 år. I och med att man tar med sig underskottet påverkar detta inte Götene Kommuns budget. IT/Bredband Budgetenheten har tillförts 312 tkr vilket avser ökade kapitalkostnader för bredband. Rådgivningscentrum Budgetenheten tillförs 60 tkr för Unison, vilket motsvarar KS tidigare bidragsandel. Samtliga budgetenheter Sparbeting för samtliga verksamheter, målnivå 1 % med genomslag om lägst 0.5 % 2008, tillförs tillfälliga budgetposten KS-oförutsedda behov. Teknisk service Tillförs 400 tkr för grönyteskötsel, vilket motsvarar 2006 års nivå. Ökade kollektivtrafikkostnader 450 tkr. Kultur Resursförstärkning med 174 tkr avser ökade kapitalkostnader för investeringar biblioteket samt obalans i 2007 års budget.
19
Block 2 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Arbetsmarknadsenheten Ytterligare besparing från ursprungsförslaget om 650 tkr vilket innebär att verksamhet för OSA läggs på TK, feriepraktik, sommarlovsentreprenörer samt uppföljningsansvaret för ungdomar upp till 20 år läggs på gy-enheten. Den del av Finsam som berör ungdom upp till 20 år läggs på gy-enheten övrigt på IFO. Gösam läggs över på IFO.
Block 3 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Sammanställning över kommunstyrelsen och tekniska nämndens budgetförslag fördelat på budgetenheter Kommunstyrelsen, Budget och verksamhetsplan 2008, plan 2009-2011 Rambudget totalt per budgetenhet, tkr
520 085 Budget 2008 121 217 59 001 48 005 10 665 2 325 6 165 1 107 11 981 10 847 7 338 766 338 6 777 6 027 5 682 1 033 5 137 23 721 3 476 10 568 0 8 428 106 365 44 635 18 480
522 956 Budget 2009 120 119 59 271 48 205 10 665 2 325 6 165 1 107 11 981 10 847 7 338 766 338 6 777 6 027 5 682 1 033 5 137 23 721 3 476 10 568 0 8 428 108 865 45 635 18 480
523 564 Budget 2010 120 817 56 841 48 605 10 665 2 325 6 165 1 107 11 981 10 847 7 338 766 338 6 777 6 027 5 682 1 033 5 137 23 721 3 476 10 568 0 8 428 110 865 45 635 18 480
520 235 22 550 -2 500 9 680 -542 503
523 106 22 550 20 000 -5 000 8 680 -575 898
523 714 22 550 39 000 -5 000 8 380 -595 576
6 612
6 212
6 782
Investeringsbudget, tkr
17 975
9 200
9 000
Exploateringsbudget, tkr
11 000
12 775
7 000
Grundskola Gymnasieskola Förskola Skolbarnsomsorg Kulturskola Vuxenutbildning Arbetsmarknadsenhet Ekonomi/personal Verksamhetsövergripande Politik Revisionen Överförmyndare Räddningstjänst Mark och plan IT/bredband Miljötillsyn Kultur Individ och familjeomsorg Rådgivningscentrum Fritid Kost och Städ Administrativ Service Äldreomsorg Handikappomsorg Teknisk service Budgetram (kommunbidrag), tkr Personalkostnadsökning Övriga kostnadsökningar Sparbeting Tillfälliga budgetposter Finansiering (intäkter) Resultat (överskott)
20
1 jan 2007 gick Götene kommun över i en ny organisation både vad gäller politik och tjänstemän. Detta gör att verksamhetsplan 2008 är formad på ett nytt sätt för att anpassa att kommunstyrelsen har ansvaret för all verksamhet under det innevarande året. Kommunstyrelsen har ansvar för verkställighet av de planer och styrkort som föreslås av beredningarna och fastställes i kommunfullmäktige. Budgetförslaget för år 2008 slutar på en nettokostnad av 541 623 tkr och har framräknats utifrån 2007 års budget. Uppräkning av intäkter och kostnader har skett enligt budgetförutsättningarna. Budgeten redovisas per budgetenhet. Budgetförslaget ligger på ramen. Kommunstyrelsens investeringsbudget uppgår till 4,4 mkr för år 2008. Tekniska nämndens investeringsbudget uppgår till 13,5 mkr. Kommunstyrelsen ansvarar också för exploateringsbudgeten som uppgår till totalt 11,0 mkr för år 2008. Dessa investeringar samt tillhörande kapitalkostnader kommer att överflyttas till tekniska nämnden efter beslut i Kommunstyrelsen Befolkning Demografi är en av de viktigaste faktorer kommunen har att ta hänsyn till för att förutse kostnadsutvecklingen och för att kunna allokera resurser på ett tillfredsställande sätt. Befolkningsprognosen för Götene kommun visar en ökande befolkningsutveckling under de närmaste fyra åren pga ett positivt inflyttnings- och invandrarnetto. Utveckling under de närmaste fyra åren är ett trendbrott pga att kommunen hade under åren 2002-2005 en vikande befolkningsutveckling. För 2007-11-01 antas en folkmängd på 13 050 invånare. En faktor i den befolkningsprognosen till den 2007-11-01 är att flyktningsmottagning kommer att fortsätter under året och har lett till ca 30 nya flyktningar. För 2008 och 2009 antas att byggnation i Källby kommer att leda till ett positiv flyttningsnetto i kommunen med minst 25 personer per år. Nu och några år framåt har vi en ålderssammansättning som är förhållandevis gynnsam för ekonomin. Men antalet invånare över 85 år fördubblas på 30 år utan att intäkterna ökar i motsvarande grad eller behoven av kommunal service minskar inom andra områden. Kraven på välfärdstjänsterna kommer snarare att öka när hushållens ekonomi blir bättre. Invånarantalet beräknas bli 13 075 invånare år 2008, 13 100 år 2009 och 13 125 år 2010. Förändring av invånarantalet påverkar intäkter inom utjämningssystemet. De närmsta åren kommer antalet barn i förskola och ungdomar i gymnasieålder att öka. Däremot kommer antal barn i obligatorisk skola att minska. På längre
sikt, from 2010 och framåt, prognostiseras ett ökat antal barn i grundskola medan gymnasieungdomarna kommer att minska. Antalet yngre ålderspensionärer kommer att öka markant de kommande åren som en följd av 40talisternas pensionering. Antalet invånare 80 år och äldre kommer däremot att ligga på en i stort sett oförändrad nivå de närmaste åren Nästan alla kommuner står inför att omfördela resurser från grundskolan till gymnasieskolan, äldreomsorgen och handikappomsorgen de närmaste åren. Löneökningar Ramen för löneökningar har satts till 5,8 procent vilket också blir taket för de sammantagna löneökningarna i 2008 års löneförhandling. Skattesats Budgeten baseras på en oförändrad skattesats, 21,50 %. Den genomsnittliga skattesatsen för Västra Götalands län är 21,58 % och i riket 20,84 %. Pensionskostnader Kommunerna redovisar pensionskostnaderna enligt den så kallade blandade modellen. Det innebär att pensionskostnaderna består av tre delar. - - -
Pensionsutbetalningar för pensionsrättigheter intjänade före 1998. Årets intjänande av individuell del, motsvarande cirka fyra procent av årets lön Årets intjänande av förmånsbestämd ålderspension för inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp
Kommunens kostnader för avtalspensioner kommer att öka de kommande åren. Ökningen beror dels på att ökade pensionsavgångar och dels av ökande kostnader för förmånsbestämd ålderspension.
B VERKSAMHET - Budgetenheter Barn och Ungdom Fritid innehåller kommunens fritidsverksamhet för ungdomar (mobila teamet) med bl a fritidsgårdsverksamhet i alla fyra kommundelar och ungdomscafé Esperanza samt sport- och fritidsanläggningar och föreningsstöd. innehåller mobila teamet samt stöd till föreningar. Förskola omfattar förskolor och familje-/fritidsdaghem Grundskola omfattar förskoleklasser, grundskolor och särskola Gymnasieskola omfattar gymnasieprogram på hemmaplan samt genom samarbete Gymnasium Skaraborg, gymnasiesärskolan
21
Block 3 - Budget 2008 Plan 2009-2010
A Sammanfattning
Block 3 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Individ- och familjeomsorgen omfattar utredningsoch biståndsinsatser för barn, ungdomar, familjer och vuxna, ex.vis familjehem, kontaktpersoner, vård på behandlingshem och försörjningsstöd. Där finns också ansvaret för familjerätt, familjerådgivning och vårdinsatser enligt Lagen om vård av unga, LVU och Lagen om vård av missbrukare, LVM. I enheten ingår också kommunens ansvar enligt alkohollagstiftningen med tillstånd och tillsyn. Ansvaret för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn ingår även i denna budgetenhet. Kulturskolan har ansvar för elevundervisning inom kultur och musik. Rådgivningscentrum har ansvar för förebyggande insatser och stöd till barn, ungdomar, föräldrar och personal i förskola och skola genom verksamheten Rådgivningscentrum som är en del i skolans elevvård men även en del av socialtjänstens förebyggande arbete. I enheten ingår också Familjecentrum och Ungdomsmottagningen. Skolbarnsomsorg omfattar fritidshemmen. Flyktingmottagning är en egen resultatenhet. Flyktingmottagningen startade 2006 efter flera års uppehåll. Sedan 2007-07-01 finns ett tillsvidareavtal med Integrationsverket om mottagande av ca 30 flyktingar/år. Verksamheten finansieras med statsbidrag. Vuxen Arbetsmarknadsenheten har ansvar för arbetsmarknadsåtgärder. Handikappomsorg inrymmer verksamheter och insatser för såväl barn som vuxna, vilka biståndsprövas enligt LSS-lagstiftningen (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) eller SoL (Socialtjänstlagen). Här kan nämnas olika former av personlig assistans, korttidsvistelse, korttidstillsyn, daglig verksamhet och gruppbostäder. Budgetenheten omfattar också olika stödinsatser till psykiskt funktionshindrade som huvudsakligen biståndsprövas enligt SoL, HSL-insatser eller andra stödinsatser. Vuxenutbildning innehåller Kunskapscenter med Svenska för Invandrare (SFI), vuxen- och högskoleutbildning Äldreomsorg omfattar stöd och insatser i olika former till äldre och funktionshindrade personer. De flesta insatserna ges enligt lagarna SoL (Socialtjänstlagen) och HSL (Hälso-och sjukvårdslagen). Insatser kan vara till exempel hemvård, särskilt boende, korttidsplatser, dagverksamhet, rehabilitering och stöd till demenssjuka. Mer allmänt riktade insatser är till exempelvis närståendestöd, frivilligstöd, servicetjänster, fixartjänster och möjlighet till gemenskap. Samhällsbyggnad Kultur innefattar bibliotek samt kulturevenemang och stöd till studieförbund. IT/bredband innefattar kostnaderna för kommunens köp
av IT-support från GöLiSkaIt och arbetet kring bredband. Mark och plan omfattar planläggning och tillståndsverksamhet enligt PBL (Plan- och Bygglagen), tillstånd för hantering av brandfarliga varor enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Detaljplaner och områdesbestämmelser är viktiga instrument så att markanvändningen regleras på ett juridiskt bindande sätt. Tillståndsverksamheten tar sikte på att antagen detaljplan efterföljs. Tillsyn av obligatorisk ventilationskontroll och hissar ingår som en del i byggnadsnämnden ansvarsområden. Omfattar medel för näringslivsutveckling. Miljötillsyn bedrivs inom områden med flera olika lagstiftningar. Miljöbalken, livsmedelslagen och djurskyddslagen är de centrala lagarna. Att bedriva tillsyn innebär att säkerställa lagstiftningens syfte. Tillsynen omfattar både direkt kontroll av att lag och regelverk efterföljs och förebyggande åtgärder för att undvika lagöverträdelser. Tjänsten köps från Lidköpings kommun Räddningstjänst omfattar kostnaderna för den med Skara gemensamma räddningstjänsten. Ekonomi-personal Administrativ Service omfattar den administrativa kansliservicen, medborgarkontor och information, växel samt risk- och säkerhet. Ekonomi- och personal inrymmer administration kring ekonomi och personal. Verksamhetsövergripande inrymmer kapitalkostnader exploatering, personalkostnader sektorschefer, chefsutvecklingskostnader, turism, marknadsföring samt kommunutvecklingstjänster Kf presidie Politik omfattar kostnaderna för den politiska organisationen. Revisionen inrymmer kostanden för den kommunala revisionen. Överförmyndare inrymmer kostnaderna för överförmyndarens arbete.
C OMVÄRLDSANALYS Barn och Ungdom Förskolan: Införandet av eventuellt vårdnadsbidrag fr.o.m. 2008 kan komma att påverka resursbehovet. Nyproduktion av hus och lägenheter i bland annat Nordskog, generationsväxling samt flyktingmottagning gör att det kan bli fler barn i förskolan. Lokalbehov i Götene, Källby och Hällekis. Individ och Familjeomsorg(IFO). Förändringar i andra ersättningssystem som sjukförsäkring och arbetslöshetsersättning kan påverka försörjningsstödet. Samtidigt har den rådande högkonjunkturen möjliggjort att många fler har kunnat komma ut i arbete för egen försörjning. Samordningsförbundet Västra Skaraborg arbetar också med att ge stöd för personer som är berörda av flera system för att få rehabilitering och egen försörjning. Missbruk av alkohol och andra droger
22
Vuxen Arbetsmarknadsenheten : Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens köp av tjänster har upphört. Neddragning / borttagning av verksamheten och överflyttning av vissa verksamheter till andra budgetenheter planeras. Handikappomsorgen: Resultatet av Ansvarsutredningens arbete kan leda till ökat kommunalt ansvar. Hjälpmedelsutredningens arbete gällande ansvarsfördelning inom Västra Götalandsregionen kan leda till nya kostnader och ett ändrat ansvar. Individbaserad statistik ska skickas till Socialstyrelsen vilket medför ökad kommunal administration och merkostnader. Nationella kvalitetskriterier och nyckeltal skall utformas av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Socialstyrelsen som ställer högre krav på återredovisning. Sanktionsavgifter för ej verkställda beslut kan medföra ökade kostnader om inte tillräckliga resurser finns. Förändringar i det nationella utjämningssystemet väntas, hur detta påverkar Götene är i nuläget svårt att bedöma. Inför en reform inom den psykiatriska tvångsvården utbetalas ett statsbidrag till kommuner för att förbereda sociala insatser inför en ny vårdform. Vuxenutbildning: Samverkan i Skaraborg kan påverka omfattning, organisation och kostnad. Minskad efterfrågan. Äldreomsorgen. Socialstyrelsens lägesrapport visar på tendenser och ett antal områden som kräver utveckling. Götene avviker inte i någon större utsträckning från hur det ser ut i riket. Fler äldre får vård och omsorg i hemmet och antalet platser i särskilda boenden minskar. Personalkontinuiteten är inte tillräckligt god. Serviceinsatserna blir alltmer standardiserade, det sociala innehållet kommer i bakgrunden. Det krävs en utvecklad verksamhetsuppföljning. Kommuner och landsting måste samverka bättre kring äldre med sammansatta behov. Variationerna mellan kommunerna är stora vilket kan
indikera möjligheter till ett förbättrat resursutnyttjande. Resultatet av Ansvarsutredningens arbete kan leda till ökat kommunalt ansvar. Individbaserad statistik ska skickas till Socialstyrelsen vilket medför ökad kommunal administration och merkostnader. Utredning skall lägga fram förslag om ”Värdighetsgaranti – en äldreomsorg med respekt för människovärdet” som kan leda till en diskussion om innehåll och kvalité. Nationella kvalitetskriterier och nyckeltal utformas av Sveriges kommuner och landsting (SKL) som en fortsättning /utveckling av öppna jämförelser 2007. Förslag om ”fritt val” inom äldreomsorgen kan leda till efterfrågeökning. Nationell IT-strategi för vård- och omsorgsområdet leder till ökade kostnader. Sanktionsavgifter är införda för ej verkställda beslut, vilket kan medföra ökade kostnader om inte tillräckliga resurser finns. Äldreboendedelegationen arbetar med framtida utvecklingsbehov inom äldreboendet. Stimulansbidrag utbetalas till kommuner och landsting med syfte att höja kvaliteten inom vård och omsorgen. Medlen ska användas till att utveckla och förstärka inom följande områden: Rehabilitering, kost / nutrition, demensvård, sociala innehållet, förebyggande arbete, läkemedelsgenomgångar samt förstärkt läkarmedverkan. Samhällsbyggnad Bredband: Ytterligare utbyggnad av bredband aviseras från Regionen som leder till större täckning och ett utökat kommunalt ansvar. Mark och plan: Nya dragningen av E20 påverkar i form av investeringar i markinköp och exploatering. Ekonomi och personal Administartiv service Medborgarnas förväntningar på information och service från kommunen ökar vilket i sin tur påverkar medborgarkontoret. Verksamhetsövergripande: Beslut att bilda Medeltidens värld AB. Turistorganisationen revideras tillsammans med Lidköping vilket leder till ökade driftskostnader av kommunens turistkostnader. Projektmedel för landsbygdsutveckling (Leader) och EU-Mål 2 kommer att bli möjliga att söka men kräver också en motfinansiering
23
Block 3 - Budget 2008 Plan 2009-2010
ökar och kräver fler och nya former av insatser. Antalet ungdomar med sammansatt problematik som kräver vård utanför det egna hemmet har ökat, vilket medför ökade kostnader för vårdplaceringar. Grundskolan: Regeringen har aviserat 2,5 miljarder till kompetens- och behörighetsgivande undervisning/ utveckling för pedagogisk personal. Detta kan komma att ha betydelse för ekonomin för grundskolan då viss kommunal egensatsning krävs. Nyproduktion av hus och lägenheter i bland annat Nordskog, generationsväxling samt flyktingmottagning gör att det kan bli fler barn i grundskolan. Grundskolans elevantalsminskning kommer nu att avta för att i stället öka fr o m 2011. En ny lagstiftning planeras som ställer nya krav på uppföljning och dokumentation vilket kräver nya IT-verktyg och ökad kompetens. Gymnasiet: Regeringen har aviserat fritt rikssökande för alla elever till gymnasiet fr.o.m. 2008. Effekter i form av ökade kostnader och inackorderingstillägg kan förväntas.
Block 3 - Budget 2008 Plan 2009-2010
D Kommunfullmäktiges och beredningarnas GPS Kommunfullmäktige Uppdrag:
Vi ska medverka till en positiv och hållbar utveckling genom dialog och medskaparanda för att skapa en trygg och attraktiv livsmiljö.
Mål Medskapare Utveckling
Arbetssätt
Ekonomi
Resultat
Dialog och inflytande mellan invånare, Ingångsvärde blir mätning 2007. Efter denna politiker och anställda har förbättrats. mätning tas ställning till vilken förbättring som ska uppnås. Attraktiva och hållbara boendemiljöer Positivt flyttnetto årligen. 10 nybyggda bostäder/lägenheter/år. Dynamiskt näringsliv Antalet arbetstillfällen har ökat. Den totala lönesumman har lokalt ökat över genomsnittet. Förbättrat vår ranking på näringslivsindex Arbetssätt som stödjer kommunens Bättre kvalitet till samma eller lägre kostnad värderingar - Kreativitet - Öppenhet - Tydlighet God ekonomisk hushållning Positivt resultat över tre år
Samhällsbyggnadsberedningen Uppdrag:
Vi skall driva samhällsutvecklingen med framförhållning, för medborgarnas och näringslivets bästa samt profilera kommunen. Mål
Resultat
Medskapare
Positivt medborgarengagemang Ökad förståelse politiker/medborgare. Väl förankrade beslut.
Förbättrad kommunikation med medborgarna Tidiga mötesplatser och samråd med befolkningen
Utveckling
Ökat invånarantal
13 300 invånare 2010. Byggklara, attraktiva tomter/markområden Ett antal sjönära tomter löpande
Goda kommunikationer
Pendling möjligt till utbildningsorter/arbetsplatser runt omkring Planerad bredbandsutbyggnad är slutförd.
Bra gator/vägar och fastigheter
Färre olyckstillbud på vägarna
Ett gott näringslivsklimat
Fler företag till kommunen Ligga bland de 100 bästa på näringslivsindex.
Arbetssätt
”Placera kommunen på kartan”
Namnbyte till Kinnekulle kommun? Ökat antal besökare och invånare.
Helhetssyn och långsiktighet i beslut och genomförande.
En mer positiv syn på Götene kommun.
Effektivare verksamhet genom samarbete och god samverkan.
Etablerade samarbets- och samverkansprojekt.
Ett lösningsfokuserat arbetssätt
Smidigare ärendehantering. Ständigt förbättringsarbete.
Ekonomi
Effektiv verksamhet och resursutnyttjande.
God ekonomisk hushållning och god folkhälsa
24
Block 3 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Barn och Ungdomsberedningen Uppdrag: Vi medverkar till att i samverkan med andra, skapa bästa möjliga förutsättningar, för att alla barn och ungdomar skall få en trygg och utvecklande uppväxt.
Medskapare
Utveckling
Arbetssätt
Ekonomi
Mål
Resultat
Fler olika mötesplatser för beredningsgruppens dialog med barn, ungdomar, föräldrar och andra brukare
Beredningen har en plan för hur för medskapandet går till.
Föreningarnas arbete har betydelse för kommunens utveckling
Samverkan med föreningarna har ökat
En mångfald av kreativa arbetssätt som utvecklar barn och ungdomars entreprenörskap
Barn och ungdomar visar fler idéer och uppfinningar Fler internationella kontakter och utbyten
Jämlika förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och hälsa
Barn och ungdom når målen Friska barn och ungdomar Trygga, säkra och utvecklande skolor
Fler ungdomar i kultur- och fritidsverksamheter
Ett varierat och kvalitativt kultur- och fritidsutbud för alla kommunmedborgare efter behov
Strukturerad samverkan för alla verksamheter som rör föräldrar, barn och ungdomar – från graviditet till 20 år
En verksamhet som ger föräldrar, barn och ungdomar stöd i deras utveckling
Öppen dialog
Nytänkande och nya processer
Helhetssyn och långsiktighet
Fleråriga planer med god kvalité
Effektiv verksamhet
Hög måluppfyllelse i GPS
Tidiga förebyggande insatser under hela uppväxten
Fler barn och ungdomar mår bra i en trygg och positiv uppväxtmiljö
God och stimulerande arbetsmiljö
Friskare personal
25
Block 3 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Vuxenberedningen Uppdrag: Vi medverkar till att, i dialog med andra, skapa förutsättningar för medborgarnas trygga, aktiva och meningsfulla livsmiljöer
Medskapare
Utveckling
Mål
Resultat
Öka medborgarnas medverkan inom beredningens ansvarsområden God samverkan med föreningar och andra intressegrupper En bra kommunal service som innebär valmöjlighet och likabehandling
Nya former och arenor för dialog Ökat engagemang Äldreboende i alla fyra tätorter Varierat utbud för vuxnas lärande Fler som har behörighet till högskolan Fler ”jobbliknande” aktiviteter inom handikappomsorgen
Arbetssätt
Ekonomi
Aktivt, tryggt och meningsfullt liv i en positiv livsmiljö Stärka den enskildes förmåga till ett så självständigt liv som möjligt
Förbättrad folkhälsa
Reflekterande och utvecklande
God kvalité i verksamheten
Långsiktigt, med fokus på en hållbar utveckling
Fleråriga verksamhetsplaner Ökad miljömedvetenhet
Samarbete
Kompetenshöjning och effektivitet
Effektiv verksamhet
Hög måluppfyllelse i GPS
God arbetsmiljö
Friskare personal
26
Bra förebyggande insatser som svarar mot behoven
Block 3 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Ekonomi- och personalberedning Vårt uppdrag: Vi ska utifrån givna ekonomiska förutsättningar utveckla ekonomi- och personalfrågor samt ansvara för analys och budgetsamordning i samverkan med övriga beredningar. Medskapare: Med medskapare avses Ks, övriga beredningar och K-dir/sektorschefer Perspektiv
Mål Detta mål ska vi nå:
Resultat Hit ska vi nå:
Medskapare
Vi har skapat förståelse för: - att vi har en budget - verksamheternas behov Vi har skapat en framåtsyftande personalpolitik Balans mellan tillfredsställelse av verksamhetsmål och ekonomisk måluppfyllelse Vi har aktuella personalplaner
Våra medskapare känner delaktighet och påverkansmöjlighet i budgetprocessen
Utveckling
Arbetssätt
Tydlighet, öppenhet och kreativitet i personalplaner och budgetarbete
Ekonomi
Vi skapar ramar för en långsiktig och hållbar ekonomi och personalpolitik
Verksamheternas behov av personal och kompetens tillgodoses Gps på alla nivåer är implementerat i budgetuppföljningar Uppdaterade planer som gäller: - Lön och lönesättning - Rehabilitering - Övertalighet - Likabehandling Tydliga och kortfattade personalplaner som är väl förankrade Ett väl strukturerat budgetarbete Effektiv och stabil verksamhet med god kvalitet.
27
Block 3 - Budget 2008 Plan 2009-2010
E VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR
Barn och Ungdom Fritid: Mobila teamets ansvarsområde har ökat och fler verksamheter är igång. Mobila teamets samarbete med IFO och LSS gällande projekt G-huset (särskild fritidsverksamhet för ungdomar) fortsätter 2008. Föreningslotsen har startat och ett fritids- och föreningsteam har bildats. Avsikten är att detta arbetssätt ska ge resultat i bättre service till kommunens föreningar och att nya idéer kan få samordnat stöd. Förskola: Utbyggnad sker i Götene, Källby och Hällekis. Grundskola. Anpassning av verksamheter till färre elever pågår/fortgår. Elevhälsan får egen rektor. Gymnasie: Ökning av antalet elever. Gymnasieutbildning i form av IP och lärlingsprogram genomförs. IFO – Flera utredningar har genomförts som berör individ- och familjeomsorgens organisation och arbetssätt, bl a den sk SAMBA-utredningen. Den kan om den genomförs komma att medföra förändringar. BBIC skall börja användas i verksamheten. BBIC, barnens behov i centrum, är ett dokumentations- och handläggningssystem för utredning, planering och uppföljning av insatser gällande barn och ungdomar som utarbetats av Socialstyrelsen. Projektmedel har beviljats från länsstyrelsen för utveckling av missbruksvården på hemmaplan. Utvecklingsmedel har också sökts gällande utveckling av kvinnofridsarbetet tillsammans med Lidköping och i samverkan med kvinnojoursföreningen Linnean. Skolbarnsomsorg: Anpassning av verksamheter till fler elever pågår/fortgår. Vuxen Arbetsmarknadsenhet: Utredning pågår om hur organisationen kan se ut utifrån de nya förutsättningarna. Handikappomsorg Start av stödboende för personer med psykiska funktionshinder. Utveckling av stödinsatser för missbrukare i samverkan med individ-och familjeomsorg. Omstrukturering av boende inom LSS-området. Ökad fritidsverksamhet för funktionshindrade. Översyn/ utveckling av verksamhet på korttidshemmet Skogsvägen för att möta ökade och varierande behov. Utveckling av daglig verksamhet/sysselsättning för att vidga målgruppen och skapa alternativ möjligheter. Förstärkning av administrativt stöd inom personlig assistans. Vuxenutbildning Reducerad vuxenutbildning, på grund av statliga beslut, och genomförande av basutbildning på hemmaplan. Köp av yrkesutbildning i s k noder på andra orter. Äldreomsorg Strukturförändringar enligt äldreomsorgsplanen leder till verksamhetsförändringar inom aldreboendeprojekt(ÄBO 1,2-3.) Evakuering och omställning p g a genomförande av ÄBO. Förändring av verksamheten på Helenagårdens 40 platser. Ökning av antalet platser för demensboende från 24 till 32 platser. Minskat antal korttidsplatser från 16 till 12 platser. Statliga stimulansmedel för verksamhetsutveckling inom äldreomsorgen ger möjlighet till verksamhetsutveckling.
Förändrade förutsättningar för utbildningsvikariat påverkar genomförandet av Kompetensstegen och kostnaderna för utbildning/fortbildning i äldreomsorgen. Statliga stimulansmedel för närståendestöd möjliggör fortsatt utveckling. Förändrad organisation för distriktssköterskor och nattpatrull. Servicetjänster och fixartjänster för äldre ökar i omfattning. Samhällsbyggnad. IT/bredband. Fastighetsnät läggs över i en ny organisation. Kultur: Kultursamordning i ny form. Kulturchefen arbetar 60 % och leder ett kulturteam. Skall prövas under 2008 och utvärderas för att se om det är ett gynnsamt arbetssätt. Mark/ plan: Stor efterfrågan när det gäller planarbete och bygglov kan leda till personalbehov. Ekonomi och personal Administrativ service: Förändring planerad till 2008 då personal från kansliet slutar och resurs skall föras över till medborgarkontoret för att möjliggöra bemanning där. Utredning har gjorts gällande gemensam växelfunktion med Skara men en sådan sammanslagning kommer inte att ske. Uppdraget blir istället att arbeta vidare med utveckling av medborgarkontoret där växeln också finns som en del. Säkerhetsarbetet kommer att innebära förändringar med ökad fokusering på både inre och yttre säkerhet Ekonomi-personal: Ett nytt IT-baserad lednings- och informationssystem leder till ett förändrat arbetssätt. Verksamhetsövergripamde: Leader och Mål 2-projekt kommer att starta, kräver motfinansiering och personell insats. Ny turismorganisation startar 1 jan 2008.
F FRAMTIDSBEDÖMNING Barn och Ungdom Fritid: Förväntningar gällande fritidsutbud för ungdomar och särskilda målgrupper kommer att öka, vilket ställer krav på nytänkande avseende arbetsformer. Förskola: En viss brist på lärare i förskolan kan förväntas. Behov av fler förskoleavdelningar. Prästkragens förskola behöver översyn Grundskola. Konvertera lokaler som frigörs till följd av elevminskningar till andra verksamheter eller avyttra Gymnasie: Ökade kostnader till följd av de stora kullarna från 1990-92, att fler fortsätter ett fjärde gymnasieår. IFO Behovet av nya samverkansformer kommer att fortsätta, redan nu finns Västbus gällande barn och ungdomar med sammansatt problematik, Samordningsförbundet Västra Skaraborg gällande personer som är aktuella för rehabiliterande insatser från kommun, FK, AF och sjukvård. Det är också troligt att vård på hemmaplan måste byggas upp i större omfattning än vad som nu finns.
28
Block 3 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Vuxen Handikappomsorg Fortsatt omstrukturering av boende inom LSS-området mot ungdomar och äldre. Insatsen personlig assistans kommer att kräva en översyn såväl reformmässigt som organisatoriskt och innehållsmässigt. Fortsatt utveckling av daglig verksamhet för att skapa en meningsfull dag/jobbliknande alternativ för olika intressegrupper. Ny vårdform inom psykiatriska tvångsvården, statsbidrag utbetalas till kommuner för förberedande. Stödboende inom psykiatrin tillskapas. Fritt valreform inom äldre-och handikappomsorg, med stimulansbidrag. Fritt val av hjälpmedel för personer med funktionshinder, försöksverksamhet. LSS-kommittén slutbetänkande leder till ett förändrat ansvar mellan stat och kommun. Äldreomsorg Sett ur ett längre perspektiv väntas ökade behov av äldreomsorg på grund av den demografiska utvecklingen. Inom ramen för projekt ÄBO 1,2,3 och 4 pågår såväl planeringsarbete som projekteringsarbete, som övergår i byggfrågor, evakueringsfrågor och försörjningsfrågor. Förutsättningarna och det fortsatta strukturarbetet kommer att kräva resursförstärkningar. Kortare boendetider aktualiserar en diskussion om boende kontra vård. Den framtida öppna vården/hemvården greppar allt från tidiga, enkla och lättillgängliga insatser till mycket kvalificerad vård i hemmet. ”Fritt val” inom äldreomsorgen kan leda till ökad efterfrågan och behov av omstrukturering. I budgetprop 2008 vad gäller äldrepolitik nämns: Stimulansmedel, riktade medel för att förbättra och stärka äldreomsorgen. Bidrag som syftar till att täcka vissa utvecklingskostnader för kommuner som vill införa ett Fritt valsystem. Kompetensstegen, fortsatt arbete med kompetensstegens
administration efter kommitténs upphörande. Socialt råd som ska agera som rådgivare till regeringen i sociala frågor och sprida kunskap om forsknings- och utredningsresultat. Ökat stöd till forskning om äldre.
G INVESTERINGAR 2008 Barn och Ungdom Förskola: Två nya förskoleavdelningar planerades under 2007 i centrala Götene. En står klar i november 2008 och en tillfällig avdelning förlängs ytterligare två år. Två avdelningar i Källby planeras. Antingen som ny- och ombyggnation eller som fristående enhet i förhyrda lokaler. Rödsippan i Hällekis utökas också med ett antal platser. Lokalbehov löses tillf. på Hällesäter. Inventarier behövs också till dessa nya anläggningar. Grundskola. Medel till idéskiss för användning av aula Fornängsskolan i framtiden samt till idéskiss Hällekis skola. Musiksal i markplan på Västerbyskolan samt inflyttande av no/ tekniksal på Fornängsskolan till huvudbyggnaden är andra åtgärder som måste vidtas. Vuxen Äldreomsorg Inventarier till Helenagården samt arbetstekniska hjälpmedel. Handikappomsorg: Inventarier till psykiatriboende Samhällsbyggnad Mark och plan. För att säkerställa möjligheter till exploatering för boende och näringsliv avsätts medel till markköp. Investeringsmedel anslås till förstudie Torget. Inom exploateringsbudgeten läggs medel på nytt industriområde E20 utvecklas, infrastrukturkostnader för Medeltidens Värld och bostadsområde Källstorp 2
29
Block 3 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Sammanställning av tekniska nämndens budgetförslag fördelat på resultatenheter Tekniska nämnden, Budget och verksamhetsplan 2008, plan 2009-2010 2008 2009 2010 Rambudget totalt, tkr* 18 030 18 030 18 030 * Uppräkning för personalkostnader ej gjord - Specificering respektive budgetenhet, tkr Tekniska service - Fastighet -300 -300 -300 - Gata/Park 13 330 13 330 13 330 - Kollektivtrafik 5 000 5 000 5 000 därav kostnader för politik (41% av kostnaderna för Teknisk nämnd) 100 100 100 Nettokostnad 18 030 18 030 18 030 Resultat 0 0 0 Investeringsplan totalt, tkr 13 500 7 900 7 900
A Sammanfattning 1 januari 2007 bildades en ny gemensam teknisk förvaltning för Götene och Skara kommuner med gemensam teknisk nämnd. Den nya organisationen ansvarar för fastigheter, gata-park samt samhällsbetalda resor. Budgetförslaget för år 2008 slutar på en nettokostnad av 18 030 tkr exklusive uppräkning av personalkostnader. Budgeten redovisas per enhet. Investeringsbudget (exploatering, gata-park samt fastighet) redovisas i huvudsak i kommunstyrelsens budget och överförs till tekniska nämnden då beslut om genomförande av projekten tas av kommunstyrelsen. Tekniska nämnden har utöver detta investeringsramar för fordon och maskiner samt mindre projekt inom ansvarsområdet. Tillkommande kapitalkostnader redovisas utanför den ordinarie ramen i kommunstyrelsens budget. Nämnden kompenseras inte för tillkommande drift- och underhållskostnader till följd av nya investerings- och exploateringsprojekt eller höjningen av internräntan med 0,5%. Budgetjustering enl beslut om ny organisation är inarbetad i budget.
B VERKSAMHET - Budgetenheter Samhällsbyggnadsberedningen Teknisk service. Förvaltningschef Åke B. Lindström. Organiserat tillsammans med Skara kommun • Fastighet omfattar ansvaret för kommunens fastigheter samt inhyrning av externa lokaler • Gata/park ansvarar för gator och parker, natur- och fornvårdsarbete samt förråd, fordon och övriga servicetjänster som verkstadsarbeten och transporter • Samhällsbetalda resor ansvarar för skolskjutsplanering, färdtjänst samt övrig kollektivtrafik
C OMVÄRLDSANALYS Samhällsbyggnadsberedningen Teknisk service
• Fastighet Det framtida behovet att utveckla kommunens fastigheter är stort och påverkar såväl investerings- som underhållsbudget. Energiprisutvecklingen och utökade miljökrav är viktiga faktorer som påverkar verksamheten ekonomiskt och genom behov av olika åtgärder. Energikostnaderna motsvarar ca 20% av bruttokostnaderna inom fastighetsverksamheten och prisutvecklingen de senaste åren har minskat underhållsutrymmet. Även förbättrad säkerhet är av stor betydelse för att minska risken för materiella och ekonomiska skador genom förbättrade larm och övervakning samt passagesystem. Ökade myndighetskrav såsom energi- och inneklimatdeklarationer innebär behov av ökade ekonomiska och personella resurser. • Gata/park Kommunens satsning på exploateringsområden, krav på ökad trafiksäkerhet samt kommunens vilja att skapa en attraktiv kommun ökar kraven och omfattningen på verksamheten. • Samhällsbetalda resor Utveckling av kollektivtrafiken för att göra den attraktiv och tillgänglig för fler grupper innebär ökade kostnader för såväl Västtrafik (aktieägartillskott) som kommunerna direkt. Nämndens ambition att överföra fler färdtjänstresor till ordinarie kollektivtrafik kan dämpa denna utveckling.
30
F FRAMTIDSBEDÖMNING
Tekniska nämnden.
Samhällsbyggnadsberedningen
Perspektiv Medskapare
Mål Positivt medborgarengagemang
Resultat Förbättrad kommunikation med medborgarna
Politiker/ medborgare Väl förankrade beslut
Tidiga mötesplatser och samråd med befolkningen
Utveckling
Goda kommunikationer Pendling möjligt till utbildning/ arbetsplatser runt omkring. Planerad berdbandsutbyggnad utförd
Utveckling
Bra gator/vägar och fastigheter
Arbetssätt
Effektivare verksamhet Etablerade samarbetsgenom samarbete och och samverkansgod samverkan projekt
Ekonomi
Effektiv verksamhet och resursutnyttjande
Färre olyckstillbud på vägarna
God ekonomisk hushållning
Teknisk service.
• Fastighet: Inom fastighetsverksamheten är det viktigt att utarbeta hyresavtal, utveckla underhållsplaneringen, öka fastighetsunderhållet, hantera lokalöverskott och att ha en rimlig hyresutveckling, Spelreglerna/principerna för interndebitering behöver tydliggöras och förankras i den kommunala organisationen. De ökade kraven på fastighetsverksamheten kommer att leda till ökat behov av ekonomiska och personella resurser. • Gata/park: Utvecklingen av kommunen för attraktiv boende och som turistmål ställer krav på god skötsel av gatu- och parkmiljön samt naturmark mm. Planeringsfunktionen behöver förstärkas för att svara upp mot de behov som finns inom verksamhetsområdet. • Samhällsbetalda resor: God kollektivtrafik är en viktig del i kommunens satsning på miljö och att bli en fossilbränslefri kommun. Aktieägartillskottet ökar år 2008 med ca 40% jmf 2007 (+658 tkr). Kostnadsökningen är inte inarbetad i budget 2008.
G INVESTERINGAR
E VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR
Samhällsbyggnadsberedningen
Samhällsbyggnadsberedningen
Fastighet: Fortsatt konvertering av direktelvärmda och fossilbränsleeldade fastigheter (Källby gård, Källby förskola mfl). Investeringar i förbättrade larm- och övervakningssystem samt passagesystem behövs för att minska risken för ekonomiska och materiella skador samt negativa samhällseffekter till följd av större skador. Beslutsunderlag skall utarbetas.
Teknisk service. • Kostnadsutvecklingen enligt ramberäkningsmodellen innebär årligen minskad verksamhet och/eller rationalisering. • Ny arbetsprocess i enlighet med beslutade investeringsrutiner. • Fortsatt utveckling av den nya gemensamma tekniska organisationen • Den gemensamma tekniska organisationen för Götene och Skara innebär en fortsatt utveckling och samordning av rutiner och arbetssätt även för ekonomioch personalfunktionerna i kommunerna enligt gällande avtal. • Fastighet Genomförande och drift och underhåll av planerade projekt. Förbättrad underhållsplanering. Uppdatering av hyresavtal. Införande av modern och effektiv övervakning samt förbättrade larm- och passagesystem. Genomförande enligt den pågående utredning om äldreboenden i kommunen innebär verksamhetsförändringar. • Gata/park Genomförande och drift och underhåll av planerade projekt. Anpassning av verksamheten till förändrade budgetramar. Utarbeta och uppdatera skötselnivåer. • Samhällsbetalda resor Utveckling av kollektivtrafiken i kommunen
Teknisk service.
Gata/Park: Fortsatt upprustning av perronger på Kinnekullebanan. Utveckling av Alsborgsgatan samt Lidköpingsvägen. Ny infart till Källby med anpassning av förbindelsevägar och cykelvägar. Övrigt: Rambudget för investering i fordon och maskiner för gatu- och parkverksamheten samt fastighetsverksamheten. Modernisering behövs för att klara gräsyteskötsel, vinterväghållning, anläggningsarbeten mm.
31
Block 3 - Budget 2008 Plan 2009-2010
D VERKSAMHETSSPECIFIKA MÅL
Block 4 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Finansiell analys statsbidrag förutsätter en befolkningsökning med 25 personer under 2008, 25 personer 2009. För 2007 ska befolkningssiffran ligger på 13 050 (1 november 2007). Befolkningsutvecklingen påverkar skatteunderlagets utveckling och därmed finns en osäkerhet inbyggd i vilka intäkter kommunen har kommande år. En person genererar i snitt ca 35 tkr i skatteintäkter. Sammanfattningsvis kan konstateras att trots ett resultat på 6,6 mkr för 2008 så finns små marginaler att hantera svängningar i prognoser eller oförutsedda händelser. Både på kostnads- och intäktssidan finns en osäkerhet inbyggd i de prognoser som ligger till grund för budgeterat resultat. Det är därför ytterst viktig att verksamheten kan bedrivas inom given ram. I det längre perspektivet ser kom-munens resultatutveckling mer positiv ut och kan, om planen hålls, leda till att kommunens ekonomi stärks och resultatmålet nås.
I kommunens årsredovisning analyseras den finansiella utvecklingen och ställningen med hjälp av 15 olika nyckeltal. Den finansiella analysen har till uppgift att utifrån de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll identifiera finansiella problem och därigenom klargöra huruvida kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej. I årsredovisningen ingår de senaste fyra åren i analysen. Även vid budgettillfälle kan det vara intressant att lyfta fram den finansiella analysen, åtminstone i vissa delar. Vi har valt 11 av de 15 nyckeltalen. I analysen ingår bokslutet för 2006 enligt årsredovisningen, prognosen för innevarnade år samt kommande budgetåret och planperioden 2009 - 2010. Sammanfattande kommentarer / identifierade problem För planperioden är det budgeterade resultatet på nivån 6,6 mkr för 2008, 6,2 mkr 2009 och 6,7 mkr 2010. Det övergripande målet att resultatet ska uppgå till 2%, +/- 1 %, av skatteintäkter och statsbidrag kan därmed nås 20082010 och uppfyller balanskravet. Det budgeterade resultatet bygger på en oförändrad skattesats, 21,50 kr. Beräkningen av skatteintäkter och
Finansiella mål, avstämning
De nyckeltal som kommunen valt som indikatorer för den ekonomiska utvecklingen framgår av tabellen nedan. Finansiella målen för Budget 2008 och Plan 2009-2010 visar att kommunens finansiella mål kommer att uppfyllas med undantag av soliditetsmålet som försämras fram till 2008 och sedan kommer att förbättras.
(mkr) Finansiellt mål Resultat, mkr Soliditeten inkl pensionsskuld, % Utdebitering, kr
Årsredov Prognos 2006 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
5-15 mkr
-07
5,4
6,6
6,2
6,7
Bättre än år 2006
7,8
7,5
7,5
7,6
7,8
21,50
21,50
21,50
21,50
21,50
21,50
Likviditeten, mkr
Större eller lika med 10 mkr
21,6
10,0
10,0
10,0
10,0
Investeringsvolym perioden 2007 till 2010 högst 80 mkr
högst 80 mkr
32,6
25,4
17,9
9,2
9,0
Exploateringsvolym perioden 2007 till 2014 högst 80 mkr
Högst 80 mkr
2,2
6,6
11,0
12,8
3,0
32
Då Kommunfullmäktige beslutade om en relativt ambitiös investeringsnivå 2007-2010, krävs att särskild uppmärksamhet ägnas åt likviditet och kassaflöde. Det finns stora investeringsbehov av ny– eller ombyggnation av äldreboende som inte är medräknad i investeringsbudget men där utredning pågår om alternativa driftsformer. Det är ytterst viktigt att den löpande balansen mellan intäkter och kostnader bibehålls. För att minska likviditets- och kostnadsbelastningen framöver måste Götene kommun fortsätta att hitta lösningar för att minska kommunens pensionsförpliktelser.
För Götene kommun är den långsiktiga målsättningen att kommunen skall ha en investeringstakt som är anpassad till tillgångarna. För de närmsta åren finns planer som omfattar ett flertal större investeringsprojekt. Detta gör att en självfinansiering motsvarande 100 % inte är möjligt. Däremot är det viktigt att reglera investeringsvolymen till en nivå som bedöms ligga inom ramen för vad kommunen klarar av att finansiera utan att ta avsteg från balanskravet.
Resultat och kapacitet
Soliditet anger hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen finansierat med egna medel, d v s hur stor del av kommunens sammanlagda tillgångar som utgörs av eget kapital. Likviditeten skall hållas på lägsta rimliga nivå (10 mkr). Inlösen av pensionsskuld skall prioriteras före överskott, om investeringarna kan finansieras med likvida medel.
Finansiell analys
Den finansiella analysen är gjort enligt den s.k. RPmodellen som bygger på fyra faktorer. Dessa är resultat, kapacitet, risk och kontroll. Syftet med denna modell är att analysera om kommunen har en god ekonomisk hushållning.
Här klarläggs resultat och dess orsaker. Kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader. Obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna, är varningssignaler. Investeringar samt deras utveckling och finansiering diskuteras också inom detta område. Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktigt betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell beredskap kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen inför de alltid återkommande lågkonjunkturerna.
1 Skatte- och nettokostnadsutveckling (mkr) (förändring i procent) Skatte- och statsbidragsutveckling Nettokostnadsutveckling
Årsredov 2006 4,1
Prognos 2007
Budget 2008
5,7
4,6
6,0
4,1
4,0
Kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag kommer att öka med 4,6 procentenheter under 2008. Götene kommun följer kommunförbundets bedömning av skatteintäkter. Götene kommun kommer, enligt prognoser, uppvisa en nettokostnadsutveckling under 2008 på 4,0 procent. Personalkostnadsutvecklingen påverkar mest
Plan 2009 4,2
Plan 2010 3,8
4,1
3,7
nettokostnadsutvecklingen. Årets lönerörelse innebär en löneökning på totalt 5,8 procent för kommunen. På grund av den låga inflationen väntas övriga kostnadsökningar påverkas nettokostnadsutvecklingen positivt. Det är viktigt att vidmakthålla ekonomisk balans för att nettokostnadsutvecklingen inte ska överskrida skatteintäktsutvecklingen.
33
Block 4 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Nettokostnadsandelen visar hur stor del av kommunens intäkter som använts för att finansiera verksamhetens nettokostnader och följaktligen hur mycket som finns kvar för att möta målet med att löpande stärka kommunens egna kapital. För att inflationsskydda det egna kapitalet för 2008 beräknas det egna kapitalet behöva öka med 5 mkr. En nettokostnadsandel om 98,8 % betyder att det finns utrymme motsvarande ca 1,2 % för att stärka kommunens möjlighet att möta framtiden. Då ökningen av pensionsskuld intjänad före 1998 inte finns fullt ut beaktad i kommunens kostnader, bedöms detta vara en för låg nivå framöver. Nettokostnadsandelen bör ligga på en nivå mellan 97 till 98 procent för att kunna möta framtida pensionsutbetalningar. Målet att ha ett resultat motsvarande 5 till 15 mkr, vilket motsvarar 1 till 3 procent av skatteintäkterna och är ett annat sätt att uttrycka hur mycket att kommunens intäkter som skall finns kvar för att säkra inflationsskydd och uppbyggnad av det egna kapitalet.
Block 4 - Budget 2008 Plan 2009-2010
2. Driftskostnadsandel (Procent) Årsredov 2006 Verksamhetens intäkter och kostnader (netto)
Prognos
Budget
Plan
Plan
2007
2008
2009
2010
100,5
95,8
95,3
3,3
3,0
3,1
100,3
98,8
98,4
Finansnettos andel av skatteintäkter
-0,2
-0,2
-0,5
Driftskostnadsandel
97,0
98,9
98,8
Avskrivningar Driftskostnadsandel före finansnetto
För att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är det avgörande att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Ett mått på denna balans är driftskostnadsandelen som innebär att samtliga löpande kostnader inklusive finansnetto relaterade till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Redovisas en driftskostnadsandel under 100 procent har kommunen en positiv balans mellan löpande
95,0
3,3 98,3 -0,6 98,9
94,8 3,4 98,2 -0,7 98,8
kostnader och intäkter. Prognosen för 2008 ligger på 98,8 procent. Det är väsentligt att driftskostnadsandelen inte försämras. Detta innebär att kostnaderna för kommunens löpande driftsverksamhet inte får öka snabbare än skatteintäkter och statsbidrag.
3 Årets investeringar
Nettoinvesteringar (mkr)
inkl exploateringar Investeringsvolym / verksamhetens nettokostnader
Årsredov 2006
Prognos 2007
Budget 2008
34,8
32,1
29,0
6,6%
6,2 %
5,4%
Götene kommun kommer att minska investeringsnivån de närmaste åren. Hur mycket av skatteintäkterna och de generella statsbidragen går till investeringar visar relation mellan investeringsvolym och verksamhetens nettokostnader (investeringstakt). Investeringstakten minskar från 6,2% år 2007 till 2,7 % år 2010. Viktigt är för
Plan 2009 22,0
Plan 2010
3,9 %
2,7 %
16,0
Götene kommuns ekonomi är att ha en balanserad investeringstakt. Nya lån kommer tas upp under 2008 eftersom investeringarna beräknas inte kunna skattefinansieras till 100%. Ytterligare lån kommer att tas upp 2009.
34
(Procent)
Självfinansieringsgrad, %
Årsredov
Prognos
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
45,7
66,4
81,4
114,6
167,4
Ett viktigt nyckeltal när det gäller investeringarna är självfinansieringsgraden. Den mäter hur stor andel av investeringarna, exklusive exploateringar, som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. 100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks.
Självfinansieringsgraden förbättras efter 2006 från 45,7 procent till 167,4 procent år 2010. En låg självfinansieringsgrad innebär att kommunens befintliga likviditet kommer att minskas och att nya lån behöver tas upp. En hög självfinansieringsgrad innebär att det finansiella handlingsutrymmet kan bibehållas inför framtiden. Stora investeringsvolymer ökar sårbarheten i kommunens ekonomi. Vid en höjning av investeringsnivån krävs även ett förbättrat resultat för att klara den framtida ekonomin.
5 Budgeterad resultat (mkr)
Årets resultat, mkr Årets resultat i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag
Årsredov
Prognos
2006
2007
2008
2009
2010
-0,7
5,4
6,6
6,2
6,8
-0,0%
1,0 %
1,7 %
Enligt helårsprognosen 2008 kommer resultatet att uppgå till 6,6 mkr
Budget
Plan
Plan
1,1%
1,1 %
Ett resultat på cirka 2 procent skulle innebära att Götene kommun kan finansiera en investeringsvolym på cirka 10 miljoner kronor via skattemedel.
6 Soliditet
(Procent)
Soliditet inkl. hela pensionsskuld och löneskatt
Årsredov 2006 7,8
Prognos 2007 7,5
Soliditeten är ett av de viktigaste måtten för att bedöma kommunens ekonomiska styrka och stabilitet ur ett längre perspektiv. Måttet anger hur stor andel av de totala tillgångarna som finansierats med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. Soliditeten bedöms enligt helårsprognosen oförändrad mellan 2007 och 2008. En soliditet på 7,5 procent tolkas som en svag soliditet
Budget 2008 7,5
Plan 2009 7,6
Plan 2010 7,8
vilket utgör ett problem för Götene kommuns långsiktiga stabilitet och utveckling. Om kommunen ska kunna ha en positiv utveckling med en ekonomi i balans måste nämnden fortsätta arbetet med att uppnå god budgetföljsamhet samtidigt som investeringsnivån hålls nere.
35
Block 4 - Budget 2008 Plan 2009-2010
4 Självfinansieringsgrad av investeringarna
Block 4 - Budget 2008 Plan 2009-2010
7 Långfristiga skulder (mkr)
Långfristiga skulder
Årsredov
Prognos
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
130,3
135,3
155,3
165,3
Lån behöver tas upp under 2008 och 2009 för att finansiera investeringarna. Risk – kontroll Här redovisas hur kommunen står sig finansiellt på kort- och medellång sikt. En god ekonomisk hushållning här innebär att man klara sig utan alltför
165,3
drastiska åtgärder vid finansiella svängningar. Den andra aspekten redogör vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen samt hur upprättad budget följs.
8 Likviditet ur ett riskperspektiv (mkr) Prognos
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
21,6
10,0
10,0
10,0
10,0
Årsredov Likvida medel
Sammanfattningsvis bedöms den finansiella beredskapen på kort sikt vara tillfredsställande. Detta under förutsättning att budgetdisciplin råder och inga stora negativa avvikelser
9 Räntor
uppstår. Genom checkräkningskrediten på 30 miljoner kronor, som kommunen disponerar tillsammans med Götenebostäder AB och Götene Vatten och Värme AB, kan dessutom tillfälliga svackor i betalningsberedskapen hanteras.
(mkr) Prognos
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
Lån med bindningstid 1 – 5 år (mkr)
52,3
65,3
67,0
Lån med bindningstid 6 – 10 år (mkr)
46,0
51,0
69,2
Lån med rörlig ränta (mkr)
32,0
19,0
19,1
Ökad räntkostnad vid 1 % höjning av räntan (mkr)
1,3
1,4
1,6
Genomsnittsränta
4,0
4,1
4,5
Årsredov
Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränterisker. Ränterisker kan definieras som risken att oväntade förändringar i det allmänna ränteläget leder till ett sämre räntenetto. Ränterisker beror främst på
68,3 70,0 27,0 1,7 4,5
68,3 70,0 27,0 1,7 4,5
löptids- och räntebindningsstrukturen. Den stora andelen lån med lång bindningstid medför att risken för ökade räntekostnader är liten men samtidigt är möjligheterna att sänka räntekostnader begränsade.
36
(mkr) Årsredov
Prognos
Budget
Plan
Plan
2007
2008
2009
2010
2006
(mkr inklusive löneskatt)
6,4
7,5
8,0
8,5
9,0
Ansvarsförbindelse tidigare pensionssystem
209,3
213,8
219,9
225,0
231,0
Totalt pensionsåtagande
215,7
221,3
227,9
233,5
240,0
Pensionsavsättning
Kommunens totala pensionsskuld kommer att uppgå till 240,0 mkr år 2010 varav 231,0 mkr avser pensioner intjänade före 1998 som ligger utanför balansräkningen. Det finns två större risker med kommunens pensionsåtagande. Den första är att utbetalningarna för den gamla skulden (pensioner intjänade före 1998) kommer att öka i fasta priser från dagens 209,3 mkr till cirka 231,0 mkr 2010 enligt beräkning av KPA.
Den andra risken rör kommunens förmånsbestämda ålderspension (FÅP), de åtaganden som redovisas som avsättningar i balansräkningen. Om andelen anställda som har inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp ökar i framtiden kommer också FÅP att öka ytterligare.
11 Känslighetsanalys Händelser
Förändring i mkr
Ränteförändringar med 1 % på låneskulden
+/- 1,2
Ränteförändringar med 1 % på utlånade medel
+/- 0,6
Löneförändring med 1 % inkl po pålägg för samtliga personal i kommunen Bruttokostnadsförändringar med 1%
+/- 3,4
Förändring av barnomsorgstaxan med 10 %
+/- 0,5
Förändring av äldreomsorgstaxan med 10 %
+/- 0,3
Förändring av försörjningstödet med 10 %
+/- 0,3
Förändring av generella statsbidraget med 10 %
+/- 7,8
Förändrad utdebitering med 1 kr (avser 2005)
+/- 18
Förändring av befolkningen i kommunen med 100 invånare
+/- 3,5
+/- 5,0
I sammanställning redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. Där går bland annat att utläsa att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på 3,4 mkr. En ökning av räntan med en procent 2007 skulle innebära en ökad räntekostnad på de rörliga lånen med 1,5 mkr samtidigt som ränteintäkterna skulle öka med 0,6 mkr. Utifrån de intäktsökningar som 10-procentiga höjningar av barn- och äldreomsorgstaxor ger, går det att dra slutsatsen att kommunen inte på ett avgörande sätt kan komma tillrätta med obalansen mellan kostnader och intäkter genom att höja taxorna. Det är istället genom att sänka bruttokostnaderna, och då i första hand den största kostnadsposten personalkostnaderna, som en större effekt kan fås på obalansen mellan kostnader och intäkter.
37
Block 4 - Budget 2008 Plan 2009-2010
10 Pensionsåtagande
Block 5 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Sammanställd budgetförslag Enligt 8 kap kommunallagen skall kommuner och landsting varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.
För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år. Driftbudget (mkr) Driftbudgeten visar inom vilken ekonomisk ram den planerade verksamheten skall bedrivas. Ramen för respektive budgetenhet, för affärsverksamhet samt för finansförvaltningen framgår i tabellen nedan.
(mkr) Budgetenhet
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
121,2
120,1
120,8
Gymnasieskola omfattar gymnasieprogram på hemmaplan,samarbete med Gymnsieskola Skaraborg, Gymnasiesärskola
59,0
59,3
56,8
Förskola omfattar förskolor och familje-/fritidsdaghem
48,0
48,2
48,6
Individ- och familjeomsorg omfattar kostnader för personalgrupperna inom enheterna
23,7
23,7
23,7
Skolbarnomsorg omfattar fritidshemmen
10,7
10,7
10,7
Rådgivningscentrum omfattar även familjecentrum och ungdomsmottagning
3,5
3,5
3,5
Kulturskola omfattar för elevundervisning inom kultur och musik
2,3
2,3
2,3
10,6
10,6
10,6
Kost och städ omfattar för kost och städ i de kommunala verksamheterna
0,0
0,0
0,0
Administrativ Service omfattar den administrativa kansliservicen, säkerhet samt växel
8,4
8,4
8,4
Ekonomi/personal omfattar administration kring ekonomi och personal
12,0
12,0
12,0
Verksamhetsövergripande omfattar kostnader för kommunledning
10,8
10,8
10,8
Politik omfattar kostnaderna för den politiska organisationen
7,3
7,3
7,3
Revision omfattar kostnader för den kommunala revisionen
0,8
0,8
0,8
Skattefinansierad verksamhet Grundskola omfattar förskoleklasser, grundskolor och särskola
vuxen, familj och förebyggande, biståndsprövade och icke biståndsprövade former av behandlingsinsatser för såväl barn som vuxna samt försörjningsstöd. Ansvar för flyktingverksamhet, som startas upp under 2006, kommer troligen att ingå i budgetenheten. I budgetenheten ingår också kommunens ansvar för familjerådgivning, serveringstillstånd och allmänna insatser i form av bidrag till vissa föreningar
Fritid omfattar mobila teamet samt stöd till föreningar
38
Överförmyndare omfattar kostnader för överförmyndarverksamheten
0,3
0,3
0,3
Räddningstjänst omfattar kostnaderna för den med Skara gemensamma
6,8
6,8
6,8
Mark och plan omfattar planläggning och tillståndsverksamhet enligt PBL (Plan- och Bygglagen), tillstånd för hantering av brandfarliga varor enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Detaljplaner och områdesbestämmelser är viktiga instrument så att markanvändningen regleras på ett juridiskt bindande sätt. Tillståndsverksamheten tar sikte på att antagen detaljplan efterföljs. Tillsyn av obligatorisk ventilationskontroll och hissar ingår som en del i byggnadsnämnden ansvarsområden
6,0
6,0
6,0
IT/bredband omfattar kostnader för kommunens köp av IT-support från GöLiSka-It och arbete med bredband
5,7
5,7
5,7
Miljötillsyn bedrivs inom områden med flera olika lagstiftningar. Miljöbalken, livsmedelslagen och djurskyddslagen är de centrala lagarna. Att bedriva tillsyn innebär att säkerställa lagstiftningens syfte. Tillsynen omfattar både direkt kontroll av att lag och regelverk efterföljs och förebyggande åtgärder för att undvika lagöverträdelser
1,0
1,0
1,0
Kultur omfattar bibliotek och kulturevenemang
5,1
5,1
5,1
18,5
18,5
18,5
Äldreomsorg samt hälso och sjukvård omfattar huvudsakligen hemvård, särskilt boende,
106,4
108,9
110,9
Handikappomsorg omfattar verksamheter och insatser för såväl barn som vuxna, vilka biståndsprövas enligt LSS-lagstiftningen (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) eller SoL (Socialtjänstlagen). Här kan nämnas olika former av personlig assistans, korttidsvistelse, korttidstillsyn, daglig verksamhet och gruppbostäder. Budgetenheten omfattar också olika stödinsatser till psykiskt funktionshindrade som huvudsakligen biståndsprövas enligt SoL, HSL-insatser eller andra stödinsatser.
44,6
45,6
45,6
Vuxenutbildning innehåller Kunskapscenter med SFI, vuxen- och högskoleutbildning
6,2
6,2
6,2
Arbetsmarknadsenheten omfattar kostnader för arbetsmarknads-åtgärder
1,1
1,1
1,1
Kalkylerad kostnadsökning
22,6
42,6
61,6
Effektiviseringskrav
-2,5
-5,0
-5,0
Tillfälliga budgetposter, not 1-12
9,7
9,2
8,7
Pensionsutbetalningar
8,0
8,5
9,0
Avsättning inlösen av intjänad pensionsrätt
0,0
0,0
0,0
-33,2
-33,2
-33,2
17,0
19,0
20,0
541,6
564,0
584,6
räddningstjänsten
Teknisk service omfattar ansvaret för kommunens fastigheter, och Gata/park ansvarar
för underhåll av gator och parker. Detta är organiserat tillsammans med Skara
korttidsplatser och rehabilitering, som biståndsprövas enligt SoL (Socialtjänstlagen), HSL-insatser (Hälso- och sjukvårdslagen) samt andra stödinsatser, som kan ges till äldre och funktionshindrade
Återläggning kapitalkostnader Planenliga avskrivningar Verksamhetens nettokostnader
39
Block 5 - Budget 2008 Plan 2009-2010
(mkr) Budgetenhet
Block 5 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Sammanställning tillfälliga budgetposter, mkr (mkr)
Noter Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
KS-oförutsedda behov: Anslag till kommunstyrelsen för oförutsedda kostnader under året
1
5,5
5,5
5,5
Turistbolaget nystart
2
0,3
0,3
0,3
Turistbolaget, omställningskostnader
3
0,2
0
0
Medeltidens Värld inkl Arnprojekt: Driftkostnader för byggnader och marknadsföring
4
1,0
1,0
0,5
Politik omställningskostnader
5
0,5
0
0
Utemiljö
6
0,3
0,3
0,3
Projekt Leader
7
0,4
0,4
0,4
IT-stöd
8
0,7
0,7
0,7
Projekt: Mål 2
9
0,2
0,2
0,2
Trygghetssamordnare
10
0,5
0,5
0,5
Simklubben: Bidrag
11
0,1
0
0
EU-val 2009, Val 2010
12
0,0
0,3
0,3
9,7
9,2
8,7
Summa
Investeringsbudget Investeringsbudgeten visar inom vilken ram kommunstyrelsen och tekniska nämnden har att genomföra planerade investeringar. Investeringar som avser exploateringar redovisas på egen rad. Till grund för budgeten har en detaljerad beskrivning av investeringsbehov tagits fram för respektive nämnd. Nämnden är dock inte bunden till denna detaljplan utan har möjlighet att göra omprioriteringar under året. Med anledning av detta fattas endast beslut om
investeringsramens storlek för respektive nämnd. Den totala investeringsbudgeten under perioden 2007 till 2010 ligger på 116 200 tkr. Kommunens finansiella mål avseende investeringar är att den totala investeringsnivån exklusive exploateringar skall under perioden 2007-2010 vara högst 80 mkr. Exploateringsnivån för perioden 2007-2014 skall vara högst 80 mkr.
(Tkr) Budget
Budget
Plan
Plan
Plan
2008
2009
2010
2011
4 475
1 300
1 100
1 100
Nämnd
Not
2007
Kommunstyrelsen
1 - 14
4 875
Tekniska nämnden
15 - 21
7 900
13 500
7 900
7 900
7 900
12 775
17 975
9 200
9 000
9 000
40 062
11 000
12 775
7 000
3 000
52 837
28 975
21 975
16 000
12 000
Summa investeringar Exploatering Kommunen totalt
22 - 29
40
NOTER Kommentarer
1 2 3
4 5 6
7 8 9 10 11 12 13 14
16 17
Äbo 1, inventarier i samband med byggnation av Äbo 1
300
300
300
300
500
500
500
500
500
300
100
100
100
100
Psykiatriboende - inventarier Ombyggnad av Hällekis skola, förstudie Ombyggnaden på Hällekis skola är dels av anpassningskaraktär men också en möjlighet att inom befintliga lokalytor skapa utrymme för den avdelning som idag är placerad på Hällesäter
0
500
0
0
0
0
100
0
0
0
Fornängskolan, naturkunskap Inventarier BOK Inköp av inventarier till grundskola, barnomsorg mm
0
300
0
0
0
200
200
200
200
200
Västerbyskolan, musiksal
0
300
0
0
0
175
400
0
0
0
1 500
300
0
0
0
Förskolan – inventarier Prästgårdsskolan, Ljungsbacken
500
175
0
0
0
Bibliotek – bokhyllor, datorer
400
200
200
0
0
Förskolan – inventarier Källby Hällesäter – anpassning förskolelokaler
Ombyggnad Stora torget Götene - förstudie
24 25 26 27 28 29
0
100
0
0
Budget 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
Plan 2011
0
3 000
3 000
3 000
3 000
3 000
3 000
3 000
3 000
3 000
0
1 600
0
0
0
1 900
1 000
1 000
1 000
1 000
0 0
700
700
700
700
200
200
200
200
3 000
4 000
0
0
0
800
0
0
TEKNISKA NÄMNDEN
Gatuenheten Olika investeringsprojekt inom gatuenhetens ansvarsområde Gatuenheten - maskiner Götene och Skara
Fastighetsenheten - ventilationsåtgärder
23
Plan 2011
300
19
22
1 000
Plan 2010
Arbetstekniska hjälpmedel
Reservkraft Centrumhuset Fastighetsenheten – anpassning externa hyresgäster
21
1 000
Plan 2009
Verksamhetslokaler - inventarier IT-investeringar Avser investeringar av IT-utrustning som inte bekostas av GÖLISKA-IT
18
20
Budget 2008
KOMMUNSTYRELSEN
NOTER Kommentarer
15
Budget 2007
Fastighetsenheten - maskiner Källby gård – omb värmecentral förskola Källby, fossilbränslefri
EXPLOATERING
Anslutnings väg R44 –Källby Ny anslutningsväg från R44 till Källby centrum
24 262
0
E 20 – nytt industriområde
10 000
3 000
Arn - infrastrukturkostnader Bostadsområde i Hällekis Nytt bostadsområde i Hällekis
1 800
2 000
0
0
4 975
0
0
Källby – exploatering Nordskog etapp 2 och 3
0
0
4 000
4 000
0
Götene – exploatering Källstorp etapp 2 Strategiska markinköp – avser markinköp för framtida behov
0
3 000
0
0
0
4 000
3 000
3 000
3 000
3 000
41
Block 5 - Budget 2008 Plan 2009-2010
NOTER INVESTERINGAR (Tkr)
Block 5 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Resultatbudget (tkr)
Års-
Prognos* 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
-483,1
-504,5
-527,1
-545,0
-569,6
2,5
5.0
5,0
Redovisning 2006
Verksamhetens nettokostnader Effektiviseringskrav Avskrivningar
-16,6
-15,9
-17,0
-19,0
-20,0
Summa verksamhetens nettokostnader
-499,7
-520,4
-541,6
-564,0
-584,6
Skatteintäkter
413,6
427,4
451,3
474,2
496,0
Kommunalekonomisk utjämning
84,4
99,2
99,4
99,5
99,3
Summa Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning
498,0
526,6
550,7
573,7
595,3
-1,7
6,2
9,1
9,7
10,7
Resultat före finansnettot Finansiella intäkter
5,1
5,5
6,0
6,0
6,0
Finansiella kostnader
-4,1
-6,3
-8,5
-9,5
-10,0
Resultat före extraordinära poster
-0,7
5,4
6,6
6,2
6,7
Extraordinära intäkter
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Extraordinära kostnader
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
5,4
6,6
6,2
6,7
Årets resultat
-0,7
* Enligt budgetuppföljning och prognos på årsresultat augusti 2007
Balansbudget (Mkr) Årsredov Prognos * 2006
Tillgånger Anläggningstillgånger
2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
Materiella Anläggningstillgånger
269,0
287,6
288,5
278,7
267,9
Finansiella anläggningstillgånger
160,3
167,3
167,3
167,3
167,3
Omsättningstillgånger
52,2
54,6
66,0
83,8
90,8
Summa tillgånger
481,5
509,5
521,8
529,8
526,0
Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital
247,5
246,8
252,2
258,8
265,0
Årets resultat
-0,7
5,4
6,6
6,2
6,7
Avsättningar
7,0
7,5
8,0
8,5
9,0
Balanserat resultat
-Skulder Långfristiga skulder
130,3
135,3
155,3
165,3
165,3
Kortfristiga skulder
97,3
114,5
99,7
91,0
80,0
Summa skulder
227,6
249,8
255,0
256,3
245,3
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
481,5
509,5
521,8
529,8
526,0
* Enligt budgetuppföljning och prognos på årsresultat augusti 2007
42
(Mkr)
Den löpande verksamheten Årsredov 2006
Prognos * 2007
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
Årets resultat
-0,7
5,4
6,9
6,2
6,7
Justering för av- och nedskrivningar
19,8
15,9
17,0
19,0
20,0
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
0,5
-0,5
0,5
0,5
0,5
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
19,6
20,8
24,4
25,7
27,2
Förändring kortfristiga fordringar
3,3
-15,6
-2,2
-7,0
-2,1
Förändring förråd och lager
-1,8
-6,5
-9,0
-10,7
-5,0
Förändring kortfristiga skulder
-8,1
17,2
-14,8
-8,7
-11,0
MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
13,0
15,9
-1,6
-0,7
9,1
INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv materiella anläggningstillgångar
-32,6
-25,4
-17,9
-9,2
-9,0
Försäljning materiella anläggningstillgångar
0,4
0,0
0,0
0,0
0,0
Förvärv finansiella anläggningstillgångar
-0,1
-7,0
0,0
0,0
0,0
Försäljning finansiella anläggningstillgångar MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-32,3
-32,4
-17,9
-9,2
-9,0
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån
101,0
5,0
20,0
10,0
0,0
Amortering av skuld
-30,1
-0,1
0,0
0,0
0,0
Ökning långfristiga fordringar
-51,6
0,0
0,0
0,0
0,0
MEDEL FRÅN FINASIERINGSVERKSAMHETEN
19,3
4,9
20,0
10,0
0,0
SUMMA MEDEL FRÅN KOMMUNENS VERKSAMHET
0,0
-11,6
0,5
0,1
0,1
Likvida medel vid årets början
21,5
21,6
10,0
10,0
10,0
Likvida medel vid årets slut
21,6
10,0
10,0
10,0
10,0
FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL
0,1
-11,6
0,0
0,0
0,0
ÅRETS KASSAFLÖDE
* Enligt budgetuppföljning och prognos på årsresultat augusti 2007
Resultatbudget Resultatbudgeten visar en sammanställning av beräknade intäkter och kostnader för budgetperioden. Beräknade kostnader utgörs av verksamhetens nettokostnader och beräknade avskrivningar för befintliga och planerade investeringar. Intäkterna består i huvudsak av skatteintäkter och statliga bidrag. Därutöver beaktas även beräknade finansiella intäkter och kostnader. Skillnaden mellan beräknade intäkter och kostnader ger det beräknade resultatet för året.
Finansieringsbudget Finansieringsbudgeten beskriver hur kommunen beräknar att anskaffa medel under perioden. Finansieringsbudget utgår från hur kommunen bedömer att de faktiska inoch utbetalningarna kommer att se ut, till skillnad från resultatbudgeten som visar beräknade intäkter och kostnader.
Balansbudget Balansbudgeten visar den beräknade ekonomiska ställningen och vad kommunens tillgångar och skulder bedöms består i. Här framgår till vilket värde tillgångarna beräknas uppgå till och på vilket sätt de planeras vara finansierade. Finansieringen sker antingen genom externt kapital (skulder) eller internt kapital (eget kapital).
43
Block 5 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Finansieringsbudget
Block 6 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Ekonomiska styrprinciper Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av budget och årsredovisning följs ett antal övergripande principer vilka skapar ett normverk som styr innehållet i rapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande:
pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2004 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagen som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt, som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse.
- - - - -
Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade ekonomiska livslängd. Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar.
Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet
Redovisning och budgetering Kommunerna skall enligt den kommunala redovisningslagen redovisa i enlighet med god redovisningssed. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen är att skatteintäkter skall redovisas efter bokföringsmässiga grunder baserat på ekonomistyrningsverkets prognostiserade belopp. Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i
Budget och verksamhetsplan Budget och verksamhetsplan utarbetas vid samma tillfälle och skall innehålla ett budgetår och två planeringsår. Budgetenheter tilldelas ett kommunbidrag (budgetram) av kommunfullmäktige för verksamheten. Tilldelat anslag utgör den yttersta restriktionen för verksamheten. Om resurserna inte räcker till den planerade/ pågående verksamheten måste budgetenheten vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom anvisade medel. Kommunstyrelsen har möjlighet att under löpande budgetår upprätta en tilläggsanslag. Tilläggsanslaget fastställs av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag under löpande budgetår ges i princip endast då en nämnd eller styrelse får nya verksamhetsuppgifter.
44
Block 6 - Budget 2008 Plan 2009-2010
Uppföljning Kommunens bokslut ska sammanfattas i en årsredovisning som överlämnas till kommunfullmäktige. Årsredovisningen ska även innehålla en samlad redovisning av all den verksamhet som Götene kommun bedriver, oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings- aktiebolageller stiftelseform (s k sammanställd redovisning). De kommunala förvaltningarna, bolagen och stiftelserna ska därvid följa den tidplan för bokslutet som kommunens ekonomikontor upprättat. Vid behandlingen av kommunens bokslut ska en bokslutsberedning ske.
sedan vitas åtgärder i samråd med sektorschef respektive kommundirektör. Kommunledningsgruppen informeras och lägger förvaltningsövergripande åtgärdsförslag. För följande åtgärder, som ej beslutats i den av kommunfullmäktige fastställda budgeten, ska alltid inhämta kommunfullmäktiges medgivande vid - startande av ny verksamhet - väsentlig utvidgning eller standardhöjning av befintlig verksamhet - åtgärder som medför ekonomiska åtaganden utöver årsbudget.
Kommunstyrelsen upprättar delårsbokslut vid ett tillfälle under året samt två periodbokslut. Delårsbokslutet omfattar perioden januari-augusti och periodbokslut januari- april respektive januari-oktober. Den ekonomiska delen av uppföljningen innehåller delårsbokslut för kommunen samt nämndernas budgetprognos.
Investeringar Investeringsanslagen fastställs av kommunfullmäktige för varje enskilt objekt. Tilldelade kommunbidrag inkluderar även kapitalkostnaderna - som ansvarsmässigt betraktas på samma sätt som alla andra kostnader. En godkänd utgift i investeringsbudgeten medför inte en automatisk ökning av kommunbidraget.
Utöver periodbokslut och delårsbokslut skall respektive budgetenhet upprätta budgetuppföljningar (inkl årsprognos) per den 31 mars, och 31 maj. Budgetenheternas uppföljningsrapporter (delårsbokslut och periodbokslut) överlämnas till kommunstyrelsen. Delårsbokslut överlämnas också till kommunfullmäktige.
Kapitalkostnader på en investering aktiveras i normalfallet året efter att utgiften är bokförd. Kapitalanskaffningen, det vill säga hur tillgångarna skall finansieras, är en central fråga. Ansvaret åvilar kommunstyrelsen.
Driftbudgeten Budgetenheten är ansvarig för att budgeterad eller i övrigt beslutad verksamhet kommer till utförande i enlighet med fastställd budget. Vid konstaterande av ett befarat överskridande åligger det i första hand enhetscheferna att ofördröjligen vidta åtgärder för att förhindra överskridandet. Vid mer omfattande åtgärder ska nämnderna informeras och
45
Produktion: 071221, Faksimiltryck, 250 ex