BÅSTADS KOMMUN
Kallelse till sammanträde med Kommunstyrelsen Datum
Onsdagen den 11 juni
Tid
Kl. 08.30
Plats
Astrakanen, kommunko ntoret i Båstad Hand-
BeSida slutsinstans
Ärendemening
Från utskott
1. Upprop
--
--
--
--
KS
--
3. Godkännande av dagordningen
--
-
KS
1
4. Delgivningar
--
KS
2
5. Delegationsbeslut
--
KS
3
6. Informationspunkter:
--
KS
4
2. Protokollsjustering I tur att justera: Uno Johansson (C). Ersättare Ann-Marie Johnsson (C). Justeringen äger rum tisdagen den 17 juni kl. 08.15.
A) 08.35 Årets sommarkampanj. Kommunikationschef Birgitta Sjöberg.
läggare
-
--
Birgitta Sjöberg
KS
Monica Ehnberg
KS
Fredrik Jönsson
KS
D) 11.00 Åtgärdsvalsstudie på Köpmansgatan. Trafikingenjör Andreas Jansson + en representant från Trafikverket E) 11.45 Kulturstrategen Helene Steinlein infomerar om kulturverksamheten.
Andreas Jansson Helene Steinlein
KS
F) 14.00 Information från NSR, året som gått mm. VD Kim Olsson och Ordf. Joakim Andersson.
NSR
KS
G) Båstad hamn, "lite av varje". Kommunchef Katarina Pelin.
KS Katarina Pelin Linda KS Wahlström Katarina KS Pelin mfl.
B) 08.45 Uppföljning av hemtj änsttimmar. KS
3 98/14 -700.
Vård- och omsorgschef Monica Ehnberg. Bilaga.
C) 10.30 Vattemätare
till verksamheter (ärende x på dagord-
ningen). Lotten Andersson från NSR och projektingenjör
5
Fredrik Jönsson.
7.
Beslutslogg kommunstyrelsen 2014
8.
Handlingsplan för Vård- och omsorgsprogrammet
-
-
EU/VU/
su
KS
6-12 13-42
Beslutsärenden (ej myndighetsutövning)
EU/VU/
Katarina Pelin mfl.
KS
43-74
EU/VU/
Katarina Pelin mfl.
KS
75-96
1 1 . Båstads kommuns kriterier för trygghetsboende
--
Monica Ehnberg
KS
97-102
12. Fråga från Båstadhem AB om kommunal medfinansiering för iordningsställande av trygghetsboende
ÅR. Från KF
Monica Ehnberg
KF
103-115
13. Kattvik, ökade kostnader, omfördelning i investeringsbudget
EU
Fredrik Jönsson
KS
116-119
14. Vattenmätare till verksamheter
EU
Fredrik Jönsson
KS
120-123
15. Prioriteringsordning för om- och/eller utbyggnad av gång- och cykelvägar i Båstads kommun
su
Mia Lindell
KS
124-131
16. Energiprogram 2 014-20 2 0 för Båstads kommun - beslut om antagande
--
Olof Nilsson KF
132-139
17. Vindkraftsprogram för Båstads kommun - beslut om antagande
--
Olof Nilsson KF
140-1 5 5
18. Motion - veteranjärnvägstrafik
--
Katarina Pelin
KF
1 5 6-163
19. Motion - servering av klimatsmart mat
su
Ulla Johansson
KF
1 64-168
20. Budgetuppföljning 2 014-04-30 (bilaga separat)
EU
Johan Linden
KS
169-170
21. Budgetdirektiv inför budget 2 0 1 5 och plan 2016-2017
EU
Johan Linden
KF
171-192
22. Ansvarsfrihet, Kommunalförbundet AV Media Skåne
EU
Johan Linden
KF
193-214
2 3 . Ansökan om bidrag till belysningsstolpar och armaturer på idrottsplatsen i Grevie
EU
Sven-Inge Granlund
KS
2 1 5-223
24. Ansökan om bidrag till belysning av Bjärevallen i Förslöv
EU
Sven-Inge Granlund
KS
224-234
9.
Handlingsplan för program för folkhälsa, trygghet och säkerhet
10. Handlingsplan för miljöprogrammet
su
su
2 5 . Finansiering av utökade investeringsbidrag till belysning av Bjärevallen i Förslöv samt belysningsstolpar och armaturer på idrottsplatsen i Grevie.
EU
Johan Linden
KF
235-237
2 6. TF. kommunchef under semestern 2014.
EU
Katarina Pelin
KS
238-239
2 7. Redovisning av ej avslutade motioner
EU
Linda Wahlström
KF
240-265
28. Förslag till ändringar i kommunstyrelsens delegationsordning
EU
Henke Andersson
KS
266-279
29. Åtgärdsrutiner för upphandling/inköp
EU
Jeanette Hall
KS
280-282
30. Avtal om b orgensansvar för utlåningen från Helsingborgs stad till NSR
EU
Johan Linden
KF
283-290
31. Ö verenskommelse med Region Skåne om fortsatt finansiering av EU överlåtna uppgifter enligt färdtjänst- och riksfärdtjänstlag
Johan Linden
KF
291-306
3 2. Erbju dande från Båstadhem AB att via ett nybildat dotterbolag köpa kommunens verksamhetslokaler
EU
Johan Linden
KS
3 07-3 10
33. Ändring av kommunens författningssamling gällande avgifter vid utfärdande av parkeringsanmärkningar i Båstads kommun
EU
Andreas Jansson
KF
3 1 1-325
34. Gymnasieorganisation 2015-2016 för Akademi Båstad gymnasium
vu
Henrik Andersson
KS
326-327
3 5. Rapport - Fontänhuset Båstad
vu
Monica Ehnberg
KS
3 28-3 32
36. Rekommendationer om att godkänna och anta reviderad förbundsordning för kommunalförbundet Medelpunkten
vu
Ingrid Pettersson
KF
333-354
37. Tillsynsb esök på fristående förskolor
vu
Gitte Dahlin KS
3 5 5 -364
38. Ej verkställda beslut enligt 4 kap 1§ ....
vu
Ingrid Pettersson
KS
365-367
3 9 . Beslut om samråd - program för Fördjupad översiktplan för N orrviken-Kattvik
--
Kristina Bell
KF
368-426
40. Medfinansieringsavtal med Trafikverket i samband med detaljplan för Grevie 2 8 : 1
EU
Per Sellden
KS
427-440
Beslutsärenden (myndighetsutövning eller andra ärenden där allmänheten ej har närvarorätt) 41. Detaljplan för del av Grevie 28:1- beslut om antagande
42. Detaljplan för del av Vistorp 9:2, ny lokalisering av pågatågsstationen i Förslöv- begäran om planbesked samt upphävande av tidigare beslut om planuppdrag för Förslöv C. 43. Detaljplan för Hemmeslöv 44: 1 04 (Hotell Rivier) - beslut om antagande 44. Detaljplan för Hemmeslöv 5 : 7 (del av vägområde 1751 Stationsterassen, Båstad) - begäran om planbesked 45. Upphävande av del av detaljplan för del av Båstad 109: 3 6 m.fl. - beslut om antagande
su
EU
su
EU su
Camilla Nermark
KS
441-466
Camilla N ermark
KS
467-5 16
Henrik Eliasson
KS
5 17-545
Hamish Bell KS
546-550
Emma Salomonsson
KS
5 51-571
46. Försäljning av fastigheten
EU
Ingemar Lundström
KS
572-583
47. Reklamation med anledning av köp av kommunala tomter
--
C-M Billström
KS
584-587
48. Principer för bygglov på Stejleplatsen i Båstad hamn, Båstad 109:2 (Strandpromenaden 43)
--
Roger Larsson
KS
588-591
Båstad den 4 juni 2014 Kerstin Gustafsson Ordförande
�A���
Lmda Wahlström Sekreterare
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN Kommunstyrelsen
Blad
2014-06- 1 1
KS
§
Godkän nande av d agordn i ngen Beslut
Kommunstyrelsen beslutar: 1. Dagordningen godkänns.
Utskott/presidium
justerandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
..
- ,
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN
Blad
2014-06-11
Kommunstyrelsen
KS
§ 101
Delgivn ingar Delgivningar och delegationsbeslut skickas ej ut i pappersform. Finns tillgäng liga i FilR samt på kansliet.
Inte klart till kallelsens tryck. Kommer finnas tillgängligt digitalt.
Utskott/presidium
justerandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
,.
L.
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN Kommunstyrelsen
Blad
2014-06- 11
KS
§
dnr. KS 1/14 -904 (om inget annat anges)
Delegationsbeslut Delgivning och delegationsbeslut skickas ej ut i pappersform. Finns tillgängliga elektroniskt, på kansliet samt på sammanträdet i en pärm.
Inte klart till kallelsens tryck. Kommer finnas tillgängligt digitalt.
Utskott/presidium
Justerandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande I') \J
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN
Kommunstyrelsen
Blad
2014-06-1 1
KS
§
l nformationspu nkter Preliminära tider markerade medfetstil. Var närvarande i lokalenfem minuter före utsatt klockslag.
A)
08.3 5
B)
08.45
C)
10.30 Vattemätare
D)
11.00 Åtgärdsvalsstudie
E) F)
Årets sommarkampanj. Kommunikationschef Birgitta Sjöberg.
Uppföljning av hemtjänsttimmar. KS 398/14 -700. Vård- och om sorgschef Monica Ehnberg. Bilaga.
till verksamheter (ärende x på dagordningen). Lotten Andersson från NSR och projektingenjör Fredrik Jönsson. på Köpmansgatan. Trafikingenjör Andreas Jansson och Stefan Berg, Processledare, Trafikverket.
11.45
Kulturstrategen Helene Steinlein infomerar om kulturverksamheten.
14.00 Information
från NSR, året som gått mm. VD Kim Olsson och Ordf. Jo
akim Andersson. G) Båstad hamn, "lite av varje". Kommunchef Katarina Pelin.
Utskott/presidium
Justerandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
·-41-
4 220
,�
Fe'l=-J.1
4 229
Hemvård
= Utfall kkr 13240
--1
A--
� �
�......_
� ...-
Rooiliade timmar
372
- Budgeterade timmar 2013
=
10.2002
355
- Genomsnitt beviljande timmar
357
355
jan.-sep. 2012
352
=
9.800
Antal brukare i hemtjänsten •Ansökande särskild boende
•
•Kö till boende • Lediga platser
ltl1 :::!I
� �
rn :i>·
;; f :':>.o :
ro-.> ::: "'\ c:ll :��
:
:�
�
ÅSTADS I 01 I
Nov
Dec
Jan
Feb
Mars
MMUN
Ä��H oss på bastad.se
:
••
:
u
:" 1=r- . � I
= U'1 :���
E :�� : : '-.... C) i: å:"\
/;;en o---i! '.3 0 � {j) r;-' ,...,...A
?-
)>
�o
w� ��
c z
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN
Kommunstyrelsen
Blad
2014-06-1 1
KS
§
Dnr. KS 2/14 -903
Beslutslogg komm unstyrelsen 2014 Ärendebeskrivning
För att säkerställa verkställigheten av beslut fattade av kommunstyrelsen finns det från och med 2009 en rutin för uppföljning, en beslutslogg. Vid varje kommunstyrelsesammanträde kommer en förteckning bifogas, över de fattade beslut som skall verkställas, återrapporteras eller som remitterats för beredning.
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar: 1. Beslutsloggen daterad 2014-06-02 godkänns.
Utskott/presidium
justerandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsb estyrkande ('! u
la] BÅSTADS � KOM M U N
I r1
Ko m m u nled ningskonto ret 2 014-06-0 2
Beslutslogg kommunstyrelsen 2014 �
-
-
Ål'l-
(*1}
Beslutsinstans, datum och§
Dnr
§ 8, VON 20 09-02-23
2 2/09
Verksamheten på Åslidens gruppbostad ska konkurrensutsättas, med beräknad driftsstart 2 011.
vo
Upphandlingen är slutförd 2014-02-27. Upphandlingen är överprövad. Dom i förvaltningsrätten 2 014-0 5-15. Ö verklagandet avslogs.
85/12
Kommunens fastigheter ska ha godkända OVK-protokoll senast 2 014. De som servar ventilationsanläggningar ska ha en säker arbetsmiljö. Bristerna ska åtgärdas omgående.
TS
Båstadhem arbetar med Slutet av detta tillsammans med 2 015 teknik och service. Information på KS
235/11
P. 2 Kommunstyrelsen ges i uppdrag att genomföra årliga uppföljningar av utarbetade handlingsplaner tillhörande miljöprogrammet.
KLK
-
Konkurrensutsättning av grupp-/vårdboende inom Båstads kommuns äldreomsorg.
§ 28, KS 2012-01-11
Beskrivn i ng av u ppd raget
OVK-besiktningar och ventilationsanläggningar
St�tus
svarig
Färdigd atu m
(*2}
Avvaktas ev. överprövning av det avslagna överklagandet.
2 014-03-12.
§ 139, KF 2 012-06-27 Handlingsplan för miljöprogrammet
-
KS juni Ett förslag till handlingsplan utgick från KS 2 014 eu 2 013-05-22. Informationspunkt EU 18 sept 2 013.
*1
-
*2
-
Förvaltningens status på ärendet. Förvaltningens förväntade datum för politiskt beslut i ärendet om det ska tas beslut, annars när beslutet avses vara verkställt
Beslutsinstans, datum och§
Dnr
Beskrivning av uppdraget
Ansvarig
§ 386, KS 2 0 12-12-0 5 Andre Bäck 3, Torekovs camping, gäststugor
1881/12
Återremiss för att klargöra detaljplanens tolkning - möjligheter och begränsningar.
SB
Info på SU 130916. Info på SU 131021. Info på SU 140414
§ 40, KS 2013-02-13 Handlingsplan folkhälsa, trygghet och säkerhet
318/11
Förvaltningen ges i uppdrag att utarbeta förslag till handlingplan för genomförande av programmet. Parallellt med framtagandet av handlingsplanenen sker en revidering av kommunens risk- och sårbarhetsananalys. Handlingsplanen ska även redovisa programmets påverkan på kommunens verksamheter, förändrade driftskostnader och investeringsvolymer.
KLK
Status (*1)
Färdigdatum (*21 Sökande ska arbeta om Tertial 2förslaget och komma in 2014
med nya ritningar kanske både avseende utformningen av stugorna men främst gällande hur de placeras i området Information av chefen för samhällsskydd KS EU 2 0 13-03-20. Handllingsplanen kommer att arbetas fram under 2 0 13, beslutas om våren 2 0 14 och implementering i verskamheterna hösten 2 0 14.
KS juni 2 0 14
Informationspunkt EU 18 september 2 0 13 § 71- KS 2013-03-13 Handlingsplan vård och omsorg
236/11
Förvaltningen ges i uppdrag att utarbeta förslag till handlingplan för genomfö- KLK rande av programmet. Handlingsplanen ska även redovisa programmets påverkan på kommunens verksamheter, tillkommande driftskostnader och investeringsvolymer.
Programmet är antaget KS juni av kommunfullmäktige 2 0 14 27 mars 2013. Förvaltningen har uppdragits att påbörja arbetet med handlingsplanen. Arbetet är påbörjat. Informationspunkt EU 18 september 2013
I co I
I 0) I
Besl utsinstans, datum och§
Dnr
Beskrivni ng av u ppdraget
Ansvarig Status (*1)
322/13 Förvaltningen får i uppdrag att sätta samman en arbetsgrupp med uppdrag KLK § 106 KS 2 013-04-10 Erbjudande från Båstadatt göra en fördjupad utredning ... Utredningen och det gemensamma upphem AB att via ett nybildraget återkopplas till KS senast 2 013-0 6-12 dat dotterbolag köpa kommunens verksamhetslokaler 122/13 KLK får i uppdrag att i samverkan med vård och omsorg ta fram underlag § 107 KS 2 013-04-10 KLK Fråga från Båstadhem AB för ett politiskt belut om eventuella kommunala subventioner till uppföom kommunal medfinanrande av trygghets bo ende. Förslaget presenteras för kommunstyrelsen i siering för iordningsställjuni 2 013. Utgick från KS 2 013-11-13. Ska kompletteras med en definition ande av trygghetsboende av vad ett trygghetsboende är. Utgick från KS 2 014-02-12. -
-
§ 133 KS 2013-05- 0 8 Gemensamt föne- och pensionscentra i Skåne Nordväst
448/13
§ 137 KS 2 013-05-08 CEMR-deklarationen (Handlingsplan)
510/12
-
-
En återrapportering ska ske till KS i april månad den första fem åren
KLK
Ekonomichefen handlägger.
Återremiss från KF 2 014-03-26. Ska tas upp igen för beslut tillsammans med ärendet om Båstad kommuns kriterer för trygghetsboende. Att kommas ihåg av HR-chefen
Färd igdatum (*2) KS juni 2 014
KS juni 2 014
Årligen i april månad 2 0152 018
En handlingsplan ska arbetas fram i enlighet med de anvisningar som ges i CEMR-deklarationen. Handlingplanen ska vara beslutad av KS senast mars 2 014.
En handlingsplan är inte aktuell 2 014. KS informerades om en plan för fortsatt arbete inför en ev. handlingsplan vid mötet 12 mars 2 014.
KLK
Slutet av HR trainee Anna Höckert arbetar med 2 014 detta.
I C>
Beslutsinstans, datum och Dnr
Beskrivning av uppdraget
Ansvarig
Status (*1)
§
L_.
. ..
§ 245 - KS 2013- 1 1-13 Intern kontroll
1694/13 Förvaltningen får i upp drag att arbeta fram tillämpningsanvisningar till intern kontrollplan. Förvaltningen får i uppdrag att se över och arbeta vidare med strukturen för kommunens målstyrning etc.
§ 1 2 3, KS eu 2 0 13-11-20 1860/13 Förvaltningen ges i uppdrag att utreda måltidsverksamheten och hur den Utredning av måltidsverkkan nå bredare över kommunen med hjälp av t.ex. privata aktörer och samheten skolmatsalarna. § 32 KS 2 0 14-02-12 2090/12 Förvaltningen ges i uppdrag att ta fram en konkret åtgärdsrutin för att Konkret åtgärdsrutin för upphandling ska ske enligt befintligt regelverk. att upphanding ska ske enligt befintligt reglerverk
§ 63 KS 2 014-03-12 Svar på revisionsrapport ang. planering utifrån befolkningsförändringar
§ 67 KS 2 014-03-12 IKT-plan fö r barn och skola
,..... I
Färdigdatum (*21
Ekonomi- Handläggs av ekonomiche- sept/okt 2014 fen chefen Kommun- Kommer samordnas med budgetprocessen 2015 chefen Kommun- Hos måltidschefen för chefen handläggning.
Senast nov 2014 ?
Upphandlaren tillsammans med kommunchefen arbetar fram en konkret åtgärdsrutin som kommer delges KS. 2 0 64/13 I. Förvaltningen får i uppdrag att optimera användningen av möjliga strate- Kommun- Återkoppling ska ske till KS i mars 2 0 1 5 chef giska utredningsresurser. Detta i syfte att öka möjligheterna för att maximera verksamhetsnytta, handlingsberedskap och tillse rätt rustad verksamhet inför kommande utmaningar. 2. Gemensamma planeringskonferenser ska genomföras mellan tjänstemän och förtroendevalda för att bättre kunna planera verksamheten utifrån förändringar i omvärldens krav. 3. Förvaltningen får i uppdrag att anpassa beställningen av befolkningsprognosensamt dess analys så att den stödjer verksamhetens behov bättre. 4. Kommunstyrelsen beslutar översända detta beslut samt tjänsteskrivelsen till kommunrevisionen såsom kommunstyrelsens svar på rapporten.
KS juni 2 0 14
944/13
Nov 2014
5. Återkoppling ska ske till kommunstyrelsen i mars 2015.
Drift- och investeringsmedel äskas i barn och skolas budget för 2 0 1 5
Kommunchefen/ upp handlaren
Skolchef/ Budgetberedningen
Hanteras av bugetberedningen i arbetet med budget 2 0 1 5
Mars 2015
,..... ,.....
Beskrivning av uppdraget
Ansvarig
242/14
Ärendet utgick från KS 2 014-03-12. Kommer att hanteras av KS i juni 2014
Vård och omsorgschef
83/14
KommunBeakta följande utvecklingsinsatser i budgetarbetet för 2 0 1 5 : e chef Utveckla arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Syftet är ökad måluppfyllelse. Tilläggsbeloppet ska ses över. e Rekrytering av personal med rätt kompetens. e IT-avdelningen gör upp rutiner för stöd till förskolor och grundskolor. e Underhållet av byggnaderna/lokalerna. Förvaltningen får i uppdrag att tillsammans med Båstadhem gör upp en kort- och en långsiktig plan för fastighetsunderhåll - både inne och ute. e Se över skolpeng/resursfördelningssystem.
608/14
Ärendet utgår från KS 2 014-05-07
9 77/04
Ärendet återremitteras till förvaltningen från KS 2 014-05-07.
545/14
Förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett underlag som belyser och analyserar dessa frågeställningar: - Likvärdig utbildning vid kommunens förskolor och skolor - Framtida kompetensförsörj ning - Förskole- och skollokaler som lever upp till skollagens krav på tidsenligt lärmiljöer och arbetsmiljölagens krav.
Beslutsinstans, datum och Dnr
§
§ 5 1 KS 2 014-03-12 Kriterier för trygghetsboende i Båstads kommun
§ 95, KS 2 014-04-09 Systematiskt kvalitetsa:rbete - dialog om nulägesbedömningar
§ 1 14, KS 2 0 14-05-07 Vattenmätare till verksamheter
§ 115, KS 2 014-05-07 Prioritieringsordning för om- och/ eller utbyggnad av gång- och cykelvägar i Båstads kommun
§ 1 1 6, KS 2 0 14-05-07 Vårdnadshavareenkät 2014
(Uppdraget ingår i den "stora genomlysningen av grundskoleverksamheten")
Status (*1)
KS Juni 2014 Hanteras av budgetberedningen i arbetet med budget 2 0 1 5
Teknik och Till KS 1 1 juni 2 014 service/NSVA Teknik- och Till KS 11 juni 2 0 14 service
Kommunchefen
Färdig-1 datum (*2)
Uppdraget ska följas upp vid varje ordinarie sammanträde med välfärdsutskottet. Återkoppling ska ske till KS i september 2 014.
Nov 2014
Juni 2014 Juni 2 0 14
Första kvartalet 2015
I N ,...-
Beslutsinstans, datum och Dnr
§ ·---·
Beskrivning av uppdraget
Ansvarig
Status (*1)
Färdig- 1 datum (*2)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN Ekonomiutskottet
Blad
2 014-05-28
KS eu
§
66
3
dnr: KS 1 638/13-700
Hand lingspl a n för Vård- och omsorgsprogram met Beskrivning av ärendet
Båstads kommun arbetar med långsiktiga frågor genom att ta fram program som politiskt anger de övergripande prioriteringar som ska göras inom resp ektive område. Programmen tas fram av fullmäktiges beredningar och beslutas i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram handlings planer för genomförande, prioriteringar och metoder. Vård- och omsorgs programmet antogs av kommunfullmäktige 2013-03-27, § 60. I samband med detta gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att utarbeta förslag till handlingsplan för genomförande av vård- och omsorgsprogrammet.
Underlag till beslutet
Tjänsteskrivelse från kanslichef Catharina Elofsson, daterad 20 14-05-09, med tillhörande bilaga.
Föredragande
Vård- och omsorgschef Monica Ehnberg föredrar handlingsplanen.
Beslut
Ekonomiutskottet beslutar: 1. Utskottet har tagit del av samt diskuterat handlingsplanen och lämnar ärendet vidare till kommunstyrelsen utan eget förslag till beslut. 2. Planen ska kompletteras med tre prioriterade mål för 2 0 1 5 inför kommun styrelsens behandling av ärendet.
Utskott/presidium
t&
Zrl
J usterandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
-13-
fnJ BÅSTADS � KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Samhällsbyggnadsutskottet
Blad
7
2014-05-19
KS su
§
39
dnr: KS 1638/13-700
Hand l i ngsplan för Vård- och omsorgsprogrammet Beskrivning av ärendet
Båstads kommun arbetar med långsiktiga frågor genom att ta fram program som politiskt anger de övergripande prioriteringar som ska göras inom resp ektive område. Programmen tas fram av fullmäktiges beredningar och beslutas i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram handlings planer för genomförande, prioriteringar och metoder. Vård- och omsorgs programmet antogs av kommunfullmäktige 2013-03-27, § 60. I samband med detta gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att utarbeta förslag till handlingsplan för genomförande av vård- och omsorgsprogrammet.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från kanslichef Catharina Elofsson, daterad 2014-05-09, med tillhörande bilaga.
Föredragande
Catharina Elofsson och Monica Ehnberg föredrar ärendet.
Beslut
Samhällsbyggnadsutskottet beslutar: 1. Utskottet har tagit del av samt diskuterat handlingsplanen och lämnar ärendet vidare till kommunstyrelsen utan eget förslag till beslut.
justerandes si naturer KS/nämnd
KF
-1 4
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN
Blad
Välfärdsutskottet
2014-05-20
KS vu
§
59
7
dnr KS 1638/13-700
Handlingsplan för vård- och omsorgsprogrammet
Beskrivning av ärendet
Båstads kommun arbetar med långsiktiga frågor genom att ta fram program som politiskt anger de övergripande prioriteringar som ska göras inom respek tive område. Programmet tas fram av fullmäktiges beredningar och beslutas i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram handlingspla ner för genomförande, prioriteringar och metoder. Vård och omsorgsprogrammet antogs av kommunfullmäktige den 27 mars 2013, § 60, dnr KS 236/11-770. I samband med detta gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att utarbeta förslag till handlingsplan för genomfö rande av vård- och omsorgsprogrammet.
Underlag till beslutet
Tjänsteskrivelse från kanslichef Catharina Elofsson, daterad 2014-05-09, med tillhörande bilaga.
Föredragande
Vård- och omsorgschef Monica Ehnberg föredrar ärendet.
Förslag till beslut
Välfärdsutskottet beslutar: 1. Välfärdsutskottet har tagit del av samt diskuterat handlingsplanen och läm nar ärendet vidare till kommunstyrelsen utan eget förslag till beslut.
Justerandes si naturer
BÅSTADS KOMMUN
1 (1)
Tjä nsteskrive l se
Datum: 2 0 14-06-02 Handläggare: Monica Ehnberg Dnr: KS 1 638/13-700 Ti11: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till:
Samtliga verksamhetsområdeschefer för vidare expediering i verksamheterna Bilagor till tjänsteskrivelsen: Samråd har skett med:
Förvaltningen
Prioriterade mål i handlingsplan för vård- och omsorgsprogram met, 2015 Aktuellt Under förutsättning att kommunstyrelsen antar handlingsplanen för vård- och omsorgspro grammet har förvaltningen ombetts prioritera tre mål i vardera handlingsplan inför 2015.
Prioriteringar för 2015 i handlingsplanen för vård- och omsorgsprogrammet: 1. Kommunens mål för vård- och omsorgstagaren. 2. Kommunens mål för vård- och omsorgsverksamheten. 3. Kommunens mål för kvalitet. Fina nsiering De prioriterade målen arbetas in i budget för 2015. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta prioriteringar för 2015 avseende handlingsplan för vård- och omsorgsprogrammet: 1. Kommunens mål för vård- och omsorgstagaren. 2. Kommunens mål för vård- och omsorgsverksamheten. 3. Kommunens mål för kvalitet.
140602\7df\cc
- 1 6-
BÅSTADS KOMMUN
Tjä nstes krive l se
1 (2)
Datum: 2 0 14-05-09 Handläggare: M onica Ehnberg Dnr: KS 1638/13-700 Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till:
Samtliga verksamhetsområdeschefer för vidare expediering i verksamheterna Bilagor till tjänsteskrivelsen:
Handlingsplan för vård- och omsorgsprogrammet Samråd har skett med:
Ledningsgruppen utökad med kanslichef
Han d l i ngsplan för vård- och omsorgsprogram met Bakgru nd Båstads kommun arbetar med långsiktiga frågor genom att ta fram program som politiskt anger de övergripande prioriteringar som ska göras inom repektive område. Programmen tas fram av fullmäktiges beredningar och beslutas i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram handlingplaner för genomförande, prioriteringar och metoder.
Vård- o ch omsorgsprogrammet antogs av kommunfullmäktige den 27 mars 2 013, §60, Dnr: KS 236/11-770. I samband med detta gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att utarbeta förslag till handlingsplan för genomförande av vård- och omsorgsprogrammet. Aktuellt Förvaltningen har utarbetat en mall för handlingplaner till program. Syftet har varit att göra det enkelt att utläsa hur målen ska genomföras, vilken enhet som är ansvarig och när arbetet ska vara klart. Handlingplanen för vård- och omsorgsprogrammet har arbetats fram med bred förankring i förvaltningen. Övervägande/fra mtid Handlingsplanen gäller 2 0 14 till 2018. Uppföljning sker årligen i särskild årsredovisning för planer och program. Finansiering Insatserna i handlingsplanen arbetas årligen in i verksamhetsplan och budget. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar anta handlingsplan för vård- och omsorgsprogram.
140509\t:\kka\catharina\tjänsteskrivelser\handlingsplaner\handlingsplan för vård- och omsorgsprogam.doc\ce
-
17
-
�
BÅSTADS KOMMUN
Handlingsplan för vård och omsorgsprogrammet Antagen
av Kommun styr e l s en den x x 2 0xx, § x, Dnr: KS xx/x-x
1. In led ning
Båstads kommun ska vara en bra kommun om man som kommuninvånare behöver vård och omsorg. Man ska känna trygghet, gemenskap och delak tighet. Rätten att välja och möjlighet till självbestämmande är viktigt. Det övergripande syftet med Vård- och omsorgsprogrammet är att skapa målsättningar för den utveckling som kommunen vill se för våra kommu ninvånare, d v s vad som ska nås. Detta innebär insatser av förebyggande karaktär i syfte att utveckla det generella samhällsstödet. De som har behov av vård och omsorg ska ha möjlighet att leva och bo under trygga förhållanden samt kunna erbjudas insatser och stöd från kom munen. När det gäller barn och ungdomar ska Båstads kommun skapa förutsättningar så att dessa växer upp under trygga och goda förhållanden. Beredningen för välfärd och kultur har på uppdrag av kommunfullmäktige tagit fram ett Vård- och omsorgsprogram 2 0 1 3 - 2020 för Båstads kommun. Programmet utgör kommunens övergripande politiska styrdokument för utveckling en och inriktningen av vård och omsorg. 1 . 1 Tid
Handlingsplanen för vård och omsorgsprogrammet gäller 2 0 14-2 018. Uppföljning sker årligen i särskild årsredovisning för planer och program. Revidering av handlingsplanen sker inför 2018 års nya mandatperiod. 1.2 P r i o riteringar
Prioriteringarna är utarbetade av kommunens utökade ledningsgrupp. Ansvaret för utförande är fördelat på respektive verksamhetsområde. 1,3 Fi n a nsiering
Insatserna i handlingsplanen arbetas årligen in i verksamhetsplan och budget.
.......
CP I
1
�
BÅSTADS KOMMUN
1. Handlingsplanen 1.1 Kommunens mål
Vård- och omsorgstagare Våra vård- och omsorgstagare ska känna trygghet, meningsfullhet, välbefinnande, livskvalitet och mötas med värdighet utifrån sina individuella be hov. Därför är det mycket viktigt med ett ömsesidigt respektfullt bemötande inom vård- och omsorgsverksamheten. Ett antal kommuninvånare kommer från andra kommuner eller från andra kulturer och miljöer. Därför är det viktigt att planera för och möta de sär skilda behov som finns eller kan komma att uppstå och samtidigt motverka utanförskap. En viktig uppgift är att underlätta för individens egen plane ring och ansvarstagande inför sitt åldrande och/eller utifrån dennes sociala miljö och/eller furiktionsnedsättning
Bli bemött med respekt och värdighet. Bli tillfrågad och lyssnad på när det gäller behov och önskemål, ha infly tande över när och hur man får sin hjälp samt att stödet är flexibelt och snabbt kan anpassas när och om behoven förändras.
......
co I
*Vård- och omsorgs tagaren är delaktig i sin genomförandeplan. *Genomförandeplan ska uppdateras vid föränd ring och får inte vara äldre än 6 månader. *Starta boråd på vård och omsorgboende.
*Kontaktmannaskapsuppdrag är uppdaterat med tydligt syfte och ansvarsområde. *Genomförandeplan är framtagen och utarbetad för att kunna använ das inom hela vård och omsorg. *Dokumentationsutbildning *Fokusgrupper *EHälsa
2
På gående
Kontaktperson
I Kommun och enhets-
Enhetschef
I * Delaktighet genomfö-
undersökningen, jan randeplaner
Utvecklingsstrateg I *Antal genomförande
planer *Delaktighet bo rådsmöte *Kontaktmannaskap *Omvårdnadsansvarig sjuksköteska Så tycker äldre om äldreomsorgen, jan
�
BÅSTADS KOMMUN
*Ges valfrihet att välja vem, som ska vara utförare av de beviljade insatserna.
*Som yngre och med funktionsnedsättning bereds möjlighet till en adekvat och me ningsfull sysselsätt ning/ daglig verk samhet och ett själv ständigt liv.
I N> 0 I
*Möjlighet att välja verkställare. *Möjlighet att välja boende.
* Ö kad extern samver kan samt nätverksbyg gande med såväl kom munal verksamhet, för eningar och närings livet. *Båstads kommun ska öppna upp för fler in terna arbetsplatser för våra funktionshindrade.
Förfrågningsunderlaget LOV är omarbetat I Klart för att möjliggöra för fler privata aktörer.
Vård och omsorg bjuder in till information och erbjuder stöd till arbetsplatser och föreningar.
Januari 2015
3
Vård- och omsorgchef
I
*Så tycker äldre om äldreomsorgen jan *Antal i byteskö till VoO juni, dec
Verksamhetsområdescheferna *Uppföljning i öppna jämförelser Enhetschef stöd och omsorg *Antal interna arbets platser juni, dec U tve cklingsstrateg * Antal externa arbets platser juni, dec *Redovisa antal sam verkansträffar dec
�
BÅSTADS KOMMUN
*Delges information som berör åldrandet, egen funktionsnedsättning, vikten av att ta hänsyn till egen hälsa och livssitua tion samt säkerhet och trygghet. *Information om vård- och omsorgsverksamheter skall breddas och förbätt ras genom att tydliggöra vilka förväntningar kom muninvånaren kan ha på Vård och omsorg.
*Starta upp ett team med ssk, sg, at och kurator för att erbjuda förebyggande insatser för alla över 80 år. *Värdighetsgaranti er skall införas i Båstad. *Kommuninvånarna är inbjudna till fokusgrup per med uppdraget att ta fram vad som är viktigt för framtidens vård och omsorg. *Broschyrer tas fram för att distribueras på vård centaraler, bibliotek, trygghetsboende och hemsida.
*Kvalitetskriterier är framtagna och beslutade. *Hälsofrämjande förhåll ningssätt genomförs i studiecirkelform för all personal. *Läkemedelsgenomång på alla vård- och om sorgboenden. *Information till vård och omsorgspersonal och läkare på vårdcentral om olämliga läkemedel. *Information om läke medel på anhörigträffar.
Kostnad 1 5 0 0 000 kr för andeteamet. föreb
I
N ___.
4
Kvalitetskriterierna ska upp på utveck lingsforumet hösten 2014 för implemen tering 2015.
Vård- och om sorgschef
*Jämförelse av hemtjänstdebut 2014 - 2 0 18. Utvecklingstrateg Genomsnitt av alla 65 + *Informationsindex hemsida
�
BÅSTADS KOM M U N
Får stöd för att utöva sina intres sen, så att var dagen känns meningsfull och att det sker som en aktiv gemen skap med andra.
I
N N I
* Ö kat inflytandet I Klart genom brukarstyrda kvällsaktiviteter inom Stöd och Omsorg. *Kontaktmannaskaps uppdrag är uppdaterat med tydligt syfte och ansvarsområde. * Socialt innehåll ska skapa mötesplatser för alla utifrån intresse.
5
Enhetschef Kontaktperson Utvecklingsstrateg
Uppföljning i öppna jäm förelser Kommun och enhets undersökningen jan * Delaktighet genomfö randeplaner *Antal genomförande planer
[HJ BÅSTADS � KOMMUN 1.2 Komm u nens m å l
Vård- och omsorgsverksamhet Kommunens insatser ska ge möjlighet att stärka och ta till vara vård- och omsorgstagarens resurser så att man kan leva ett så självständigt liv som möjligt med god livskvalitet.
Vård- och omsorgsverksamheten ska med stöd av gällande lagstiftning, individanpassat arbetssätt och ett ständigt förbättringsarbete kunna möta våra vård- och omsorgstagares behov med kvalitet.
I N (.o) I
*Vård och omsorg arbetar med att systematiskt kvalitetssäkra verksamheten genom att medverka i de nationella kvalitetsregistren Senior Alert, BPSD och Palliativa registret. *Arbeta fram en handlingsplan utifrån analys av klagomål och synpunkter. *Erbjuda brytsamtal och eftersamtal. *Arbeta förebyggande med åtgärder för att förhindra att trycksår uppstår.
*Tydliggöra tröskelbegrep� pen. *Införa Senior Alert i hemvården. *Införa BPSD i hemvården. *Genomföra smärtskattning. *Utföra munhälsobedömningar. *Vård och omsorg ska införa bedömningsinstumentet ÄBIC, äldres behov i centrum. **Hälsofrämjande förhållningssätt genomförs i studiecirkelform för all personal. *Dokumentationsutbildning för all personal. *Uppdatera allmän information från alla yrkeskategorier av omvårdnadsansvarig sjuksköterska .. *Vårdstatus ska uppdateras av omvårdnadsansvarig sjuksköterska.
6
Pågående arbete ÄBIC införs hösten 2 014.
Myndighetschefen Vårdutvecklare SAS Utvecklingsstra teg
*Kvalitetsregisternas resultat ska följas upp och analyseras feb, maj, sep och nov i ledningsgruppen och på hälso- och sjukvård enheten. *Åtgärdsplaner av klagomål/synpunkter redovisas i ledninggrup pen för Vård och omsorg två gånger per år. *Uppföljning i öppna jämförelser.
IJl:l BÅSTADS � KOMMUN *Aktivt följa utvecklingen av olika behandlingsme toder för att ge demens sjuka en vård med kvalitet och i ett tidigt skede kunna anpassa verksam heten mot aktuella behov.
I
N>
.i::. I
*Att arbeta med BPSD registret och få en bra struktur i omvårdnadsar b etet kan bidra till en ökad livskvalitet för personer med demenssjukdom. BPSD betyder Beteende mässiga och Psykiska sym tom vid Demens. * Erbjuda BPSD till alla med demensdiagnos som har hemsjukvård. *Personal inom demens verksamhet ska genomgå en webbaserad ABC utbildning. *Vård och omsorg utreder möifö:i:het till vårdhund.
*Kompetensförstärkning med demenssjuksköterska och Silviasystrar i ett demensteam. *Utreda frågan kring demenscenter inom Båstads kommun. *Kunskaps- och kompe tensbank kring demens sjukdom ska finnas att tillgå på demenscentrat. Kostnad för demenscenter: Kostnad för demensteam: 1 5 0 0 000 kr.
7
*Uppdraget kring Vård- och om demenscenter ska sorgchefen var klart i juni Vårdutvecklare 2 014. Utvecklingsstra *Erbjuda BPSD teg 2 01 5 . *ABC-utbildning december 2 0 1 5 .
*Kvalitetsregisternas resultat ska följas upp och analyseras feb, maj, sep och nov i ledningsgruppen o ch på hälso- och sjuk vårdenheten.
�
BÅSTADS KOMMUN
*Ha en hälso- och sjukvård av hög kvalitet där tydliga ansvars gränser och utvecklande sam verkansrutiner bidrar till att skapa smidiga och effektiva övergångar mellan kommunen och Region Skånes ansvarsom råden. *Samverkansrutinerna och an svarsfördelningen ska syfta till att alltid ha vård- och omsorgs tagarens bästa i fokus och arbeta med förebyggande hälsoarbete.
I l'V 01
I
* Utse fast vårdkontakt *Genom ledningskraft arbetar Vård och omsorg långsiktigt med förbättrad kvalitet där förbättrings arbetet innefattar god demensvård, god vård i livets slut, god läkeme delsanvändning och sam manhållen vård och om sorg. *Införa NP Ö Nationell patientöversikt.
* Deltar i Ledningskraft som är ett nationellt förbättringsarbete som vänder sig till hälso- och sjukvårds- och äldre verksamheter i hela landet, där målgruppen är verksamheter från slutenvård, äldreomsorg och primärvård. * Fyra gånger per år träffar Vård och omsorg vårdcentralerna i kom munen vilket skapar möjligheter att sam verka över verksam hetsgränserna. *Tillsammans med vårdcentralerna införa ronder på vård- och omsorgsboenden i kommunen. *Det har införts att kommunens sjukskö terskor har en timme till förfogande/vecka per vårdcentral, sjukskö terskan har även tillgång till läkare under denna timme.
8
Pågående arbete Lednings nings kraft pågår tom 2 0 1 5
I
Vård- och omsorgschef
*Resultatet från öppna jämförelser kring läke medelshanteringen Medicinskt Ansva redovisas i ledningrup rig Sjuksköterska pen och hos sjuk sköterskorna årligen. Vårdutvecklare *Uppföljning Kommun och enhetsundersök Utvecklingsstrateg ningen *Fast vårdkontakt *Livets slut
'
� I
.
BÅSTADS KOMMUN
Användande av mo derna tekniska hjälp medel som underlättar vardagen och ger möj lighet till bland annat förbättrad rörligheten, förbättrat utbytet av information samt skapa en för vård- och omsorgstagaren mer anpassad vård och omsorg.
I N en I
*Arbetsterapeuter och sjukgymnaster arbetar hälsofrämjande, före byggande, behandlande och rehabiliterande. Ett komplement till det rehabiliterande arbetet är förskrivning av hjälpmedel. *Ett projektarbete för att se resultat av nattro med ny teknik genom förs med hjälp av stimulansmedel för ehälsa.
*Ett antal nya upphandlingar av hjälpmedel har gjorts och arbetstera peuter/sjukgymnaster har deltagit i visning och utbildning på Medelpunk ten med anledning av att de nya avta len trätt i kraft. *Medelpunkten har ständigt utbyte med förskrivare (arbetsterapeuter och sjukgymnaster i kommunen) vård- och omsorgstagare och anhö riggrupper för att utveckla verksam heten kontinuerligt. *Arbetet med att revidera gamla och ta fram nya rutiner för uppföljning av hjälpmedel har påbörjats och fortsät� ter.
9
Pågående arbete ehälsa 2014
Enhetschef *Följa upp och analy Rehab sera resultatet av må Utvecklingsstrateg nadsredovisningen från Medelpunkten. *EHälsa följs upp juni och dec.
[i1J BÅSTADS � KOMMUN Vård- och omsorgsta garen känner sig trygg i de olika vård- och omsorgsboenden i kommunen.
I N> _, I
Pågående arbete
*Erbjuda Senior Alert till alla vård- och om sorgstagare med hemsjukvård *Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregis ter som finns tillgängligt via webben där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder o ch resultat inom områden fall, nutrition, tryck sår och munhälsa. Med hjälp av Senior Alert utvecklas nya förebyggande arbetssätt för att öka möjlighet till bästa möjliga vård och om sorg. *Att arbeta med BPSD-registret och få en bra struktur i omvårdnadsarbetet kan bidra till en ökad livskvalitet för personer med de menssjukdom. BPSD betyder Beteendemäss iga och Psykiska symtom vid Demens. *Vård- och omsorgtagare ska vara delaktig i sin genomförandeplan.
10
Enhetschef
*Kvalitetregisternas resultat ska följas upp och analyseras Omvårdn adsansvarig feb, maj, sep och nov i led Sjuksköterska ningsgruppen och på hälso och sjukvårdenheten. Vårdutvecklare *Följa upp upp resultatet för trygghetsfaktorn i under Utvecklingsstrateg sökningen: vad tycker äldre om äldreomsorgen årligen. *Bemötande
ln.J BÅSTADS � KOMMUN *Lätt hitta en enkel och tyd lig information över var man som vård- och omsorgstaga ren kan vända sig för att få information om vilka rättig heter och skyldigheter man har då man är i behov av stöd och hjälp. *Informationen b ör även finnas tillgänglig på ett antal andra utvalda språk *Informationen om vård och omsorgsverksamheten och den verksamhet som genomförs är väl känd för kommuninvånarna/blivande vård- och omsornstae:are.
I NI CX> I
*Information om vård och omsorgsverksam heten skall breddas och förbättras genom att tydliggöra vilka förvänt ningar kommuninvåna ren kan ha på vård och omsorg. *Utveckla hemsidan och förbättra broschyrer.
Kvalitetskriterier är framtagna och beslutade.
Våren 2015
Enhetschefer
I *Följa upp och ana-
Socialt ansvarig socionom
I öppna jämförelser
lysera resultatet i
årligen. Kommunikationsavdelningen I *Hemsida Utvecklingsstrateg
11
� ,
'
BÅSTADS KOMMUN
*Utifrån lagar och förordningar arbetar man förebyggande med hälsoarbetet av utvecklingen och stödet till närstående. Se närstå ende som en viktig resurs och sam arbetspartner och utforma stödet utifrån dennes behov. *Utveckling och fördjupning av samarbetet med aktuella förening ar, stöd- och frivilligorganisationer. Ger äldre personer och personer med psykosocial ohälsa eller med funk-tionsnedsättning möjlighet till att skapa och/eller behålla soci ala nätverk och bidrar till att skapa meningsfulla inslag i vardagen.
I
N> CD
I
*Planera för möjligheterna att skapa ett gemensamt aktivitetshus. En samlokalisering av flera kom munala stödenheter skulle öka möj ligheterna till en utslussning till den öppna arbetsmarknaden utifrån normaliseringsprincipen. *Erbjuda anhörigråd inom alla verksamheterna varje temin. *Bjuda in till anhörigträffar två gånger per år till alla våra verksam heter.
12
*Vård och omsorg har påbörjat en kartläggning av behovet av anhörigstöd genom enkätundersök ning för att se vilket behov som finns i Båstads kom mun.
H östen 2015
Enhetschef för aktivie-. ring och socialt inne håll. Enhetschef för stöd och omsorg.
Analysera och ge förslag till åtgär der utifrån pro tokollen från anhörigråden.
lal BÅSTADS � KOMMUN 1.3 Kom m unens m å l Boende och närmiljö Gruppen äldre kommer inom de närmaste decennierna att bli större och behovet av vård och omsorg förväntas öka kraftigt efter år 2020. Samtidigt förväntas morgondagens äldre och personer med funktionsnedsättning ha ökade krav på ett mer varierat och bättre anpassat utbud av produkter och tjänster. I slutet av perioden beräknas den största ökningen av antalet äldre kommuninvånare (över 65 år) bli i kommunens södra del. I Båstads kommun kan kommuninvånarna leva o ch bo självständigt i bra bostäder. B ostadsmarknaden i kommunens samtliga tre kommundelar (Bå stad/ Ö stra Karup, Torekov/Västra Karup och Förslöv /Grevie) inriktas mot ett allsidigt bostadsutbud med god tillgänglighet samt blandade upplåtel seformer som är lämpade för alla. Bostäder och miljöer anpassas i största utsträckning till att möjliggöra b oende även för personer med funktions nedsättningar och bör ha tillgång till social och allmän service samt kommunikationer. ·
Medverkar till att vård- och omsorgstagare kan bo kvar i ordinärt b oende med bibehål len livskvalitet.
I
w C> I
Rehabiliterande synsätt och bostadsanpass ning i kombination med hjälpmedel och nya tekniska lösningar möjliggör kvarboende principen.
13
Införa Äldres behov i cent rum, Ä BIC
Pågående I Vård- och om sorgschef Myndighetschef
Handläggaren föl jer upp beviljade beslut.
� ,
'
BÅSTADS KOMMUN *Vård och omsorg skall se över boendestandarden och vilket be hov av anpassning som finns på bostäderna. *Vård och omsorg ska medverka vid planering av utemiljö vid vård och omsorgsboende. *Tillgängliggöra utemiljöer och offentliga miljöer och lokaler.
*Utemiljöer, bostäder, kommunikationer, offentliga mötesplatser och lokaler är tillgäng liga. *Vård- och omsorgsboende med tillhörande övriga lokaler är väl anpassade efter aktuellt behov och bidrar till en modern vård- och om sorgsverksamhet med kvalitet.
1
Samverka med teknik/ service
Planering för utbyggnad av vård- och om- Ta fram ett und� rlag för beho� av vård- och . omsorgsboe nde i kommunens sodra del. sorgsboende i kommunens södra del finns.
I w ......
14
2018
Kommunchef Vård- och om sorgchef Teknik/Service
2 0 14
Vård- och om sorgchef
� '
.
BÅSTADS KOMMUN
Ändamålsenliga b o städer, för personer med funktionsned sättning som omfat tas av LSS och som har ansökt och bevil jats ett boende enligt LSS, byggs alternativt iordningsställs.
I
c..:> N> I
Pågår en utredning till en handlingsplan för att sä kerställa att behovet av bostäder för funktions hindrade tillgodoses.
2014
15
Vård- och omsorgschef I Resultat i icke verk ställda beslut.
�
BÅSTADS KOMMUN
*Iordningsställande al *Vård och omsorg ternativt byggnation av har fått i uppdrag trygghetsbostäder för att ta fram kriterier äldre kommuninvånare i för trygghetsbostä samtliga kommundelar. der i Båstads kom Kan detta inte ske genom mun. bostadsföretag på mark naden säkerställs detta *Utröna om det genom ägardirektiv till finns intresse att Båstadhem. bygga trygghetsbo *Få intresserade entre ende och seniorb o ende i Båstads prenörer att bygga kommun. seniorbostäder där efter frågan finns och på plat *Vård och omsorg ser där eventuellt stöd har en representant kan samordnas med som medverkar i andra vård- och om utvecklingsgruppen. sorgsresurser samt övrig allmän service.
I c..:> c..:>
I
2014
Vård- och omsorgchef Kommunchef
16
2 0 14
�
BÅSTADS KOMMUN
*Främja tillgängligheten och möjligheten till an passade och goda all männa kommunikation er. *Möjlighet till delak tighet i utvecklingen kring färdtjänst /kollektivtrafik och in frastrukturfrågor.
I
CA) � I
*Vård och omsorg har en representant som medverkar i nätverk kring färd tjänst.
2018
Vård- och omsorgschef Utvecklingsstrateg Kommunchef Samhällsbyggnads chef
*Möjlighet att er bjuda boende i när het av närstående. *Nära samarbete med trafikhuvudmännen.
17
�
BÅSTADS KOMMUN
1.4 Komm u nens m å l Kompetens Vård och omsorg omfattar många områden och det behövs flera olika yrkesgrupper. Det krävs stor yrkesskicklighet, empati och social förmåga för samtlig personal inom Vård och omsorg. Det är av största vikt att all personal i alla nivåer får möjlighet till vidareutbildning. Detta för att de ska växa i sin yrkesroll och höja verksamhetens kompetens och kvalitet.
Finns en personal- och kompetensförsörjning som ger möjlighet att flexibelt möta de olika behoven av insatser inom vård- och omsorgs verksamheten.
I w (J'1 I
*Erbjudit j obbgaranti till alla som är godkända på praktik och teori i Båstad på omvårdnads programmet. *En intern utbildning har genomförts för som marvikarier. *Det har påbörjats en dokumentationsutbildning för all vård- och omsorgspersonal *Ledningsgruppen och ett antal sjukgymnaster, arbetsterapeuter och biståndshandläggare har gått en utbildning på Uppsala universitet i Vär degrund. *Utbildningsprogammet för 2014 har påbörjats med Värdskap. *Stöd och omsorg dokum·e nterar webbaserat. *Hälsofrämjande förhållningssätt genomförs i studiecirkelform för all personal. *Ge stöd i form av handledning till personal grupperna. *Utreda framtidens behov av kompetens inom V'1rd och omsorn:.
18
2015
Vård- och omsorgchef
!Al BÅSTADS � KOMMUN Personalen har en ökad kunskap kring sjukdomen demens och dess olika vård" och behandlings metoder.
Medarbetarnas kompetens an vänds och utveck las för att möjlig göra delegation av beslut långt ut i organisationen.
I w m I
*Vård och omsorg har anställt äldrepedagog för att säkerställa att utbildningsbehovet följer utvecklingen inom vård och om sorg på nationell nivå. *En inventering ska göras på kompetensbehovet för pedago ger inom drama, sång, rörelse och dans. *Det ska påbörjas en lyfttekniks utbildning för all vård- och om sorgspersonal som är en åter kommande utbildning 4 gånger /år. Utbildningen utförs av kommunens egen rehabper sonal. *Det planeras för studiecirkel i palliativ vård, där det är sjuk sköterskan som är ansvarig för LCP som håller i utbildningen.
*All personal ska genomgå en webbase rad utbildning i ABC-demens. *Ge stöd i form av handledning samt ll.tbildning av minnesmottagningen. *Utreda möjlighet att utveckla ett de menscenter inom Båstads kommun. *Erbjuda föreläsning till både personal och närstående kring demenssjµkdo mar.
Använda medar betarnas kompe tens och kunskap genom att visa intresse och ge utrymme till med arbeterna på APT eller teammöte.
19
2014
2015
Vård- och om sorgchef
Vård- och omsorgschef
� '
'
BÅSTADS KOMMUN
Medverkan till att utveckla och behålla den lokala certifierande vårdutbild ningen (Båstads Vård- och omsorgs College)
I w ..... I
En stor del av personalen inom Vård och omsorg har gått handledarutbildning genom Båstads Vård- och omsorgs College för att kunna ta emot elever på ett professionellt sätt.
20
Pågående I Vård- och omsorgchef
�
BÅSTADS KOMMUN
1.5 Komm unens mål Kva litet Ständigt förbättringsarbete är nödvändigt för en modern vård- och omsorgsverksamhet. För att utveckla och stärka kvaliteten ska verksamheten dokumenteras och följas upp. Detta för att kunna jämföra verksamheten med andra liknande verksamheter. Ö vergripande gäller alltid enligt SoL och LSS : "Ett missförhållande eller en påtaglig riskför ett missförhållande ska dokumenteras, u tredas o ch avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål".
Under 2013 ska lokala värdighetsgarantier för Båstads kommun utarbetas. Varje värdighetsgaranti ska ge en tydlig och konkret information om de möjligheter till omsorg som kommuninvånaren kan få ta del av via kommunen. De lokala värdighetsgarantierna är en utveckling o ch fördjupning av kvalitetskriterierna.
Ett kvalitetssystem finns inom Vård och omsorg så att såväl den egna som andra deltagande företags kvalitet i verksamheten granskas.
I (..) CX>
I
*Utför intern kontroll i alla verksam heter som följs upp med handlingsplaner för åtgärder. *Införa Ä BIC som ett bedömnings instrument för att utreda behov av stöd som ett instrument för bistånds handläggarna. ·
21
Socialt ansvarig socionom Medicinskt ansva rig sjuksköterska Myndighetschef
*Vart annat år internkon troll *Uppföljning i frågor där det finns förbättringsom råde året efter.
�
BÅSTADS KOMMUN
Värdighetsgarantier Plan för uppföljning av värdighetsgaråntier ska följs upp årligen, erfarenheter redo tas fram. visas löpande till sammans med åt gärdsplan när så krävs.
Lokala värdighets garantier är fram tagna.
*All personal inom alla verksamhet *Utför intern kontroll i alla verksamheter er i Vård och omsorg rappoterar in som följs upp med avvikelser. handlingsplaner för *Avvikelser och genomförda åtgär åtgärder. der samt upprättad åtgärdsplan *Alla skriver avvikel dokumenteras och följs upp av ser och enhetschefen närmsta chef/arbetsledare. *Avvikelsehanteringen är ett sätt att följer upp och åtgär dar vid varje APT kvalitetssäkra verksamheten. samt teammöte. *Resultaten från Vård och omsorgs synpunktshantering, kvalitetssäk ringar och andra utvärderingar re dovisas kontinuerligt till berörda utskott, verksamhetsansvariga och ersonal inom Vård och omsor� ·
I (/.) co I
2013 Pågående
Vård- och om sorgschef Socialt ansvarig socio nom
En ny Lex Sarah-rutin har utarbetats, där en utredningsgrupp kom mer att handlägga alla Lex Sarah- rapporter.
22
Pågående I Alla medarbetare inom Vård och omsorg SAS Medicinskt an svarig sjukskö terska Myndighetschef
Uppföljning sker genom avvikelser och klago mål/synpunkter.
*Synpunkter/klagomål redovisas i KS o ch led ningsgruppen en gång per år . *Avvikelser redovisas till KS och ledningsgruppen två gånger per år. *Lex Sarah och Lex Maria redovisas två gånger p er år till KS och ledningsgrup pen.
�
BÅSTADS KOMMUN
2. Avs l utning
Begreppsförklari ng Anhörig En person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna.
Behovsbedömning Behovsbedömning görs utifrån en ansökan som har inkommit skriftligt/muntligt eller på annat sätt från den enskilde och/eller dennes juridiska företrädare. Behovet och rätten till stödet handläggs enligt SoL och/eller LSS. Skälighetsbedömning görs utifrån skälig levnadsnivå (SoL) eller utifrån goda levnadsvillkor (enligt LSS)
Bostadsan passning Anpassning av bostad för personer som på grund av funktionshinder har svårigheter att klara livsföringen i eget boende utifrån bostadens karaktär.
Bostad med särskild service för vuxna e n l igt LSS § 9.9 Bostad med särskild service innefattar både gruppbostad eller bostad med särskild service. Båda boendeformerna innebär stöd gällande omvårdnad och fritid.
Genomförandep l a n E n plan gällande beviljat stöd enligt SoL eller LSS, som görs tillsammans med den enskilde. Genomförandeplanen gäller för "hur" stödet ser ut utifrån den enskildes perspektiv. En genomförandeplan gäller tills en ny skrivs eller stödet upphör.
Hemsjukvård
Läkare på primärvårdsnivå ska godkänna all överföring till den kommunala hemsjukvården. I ordinärt boende styrs den av tröskelprincipen. I vård- och omsorgsboendena har kommunen ansvaret för hälso- och sjukvården förutom för den vård som förmedlas av läkare. Förskrivning av vissa hjälpmedel är en del av det kommunala ansvaret. Förskrivning av hjälpmedel följer ej tröskelprincipen.
Hemvå rd Stöd och hjälp i ordinärt boende är insatser för att möjliggöra för den enskilde att bo hemma och ha kontakt med andra. Hemvård innehåller såväl personlig omvårdnad, serviceinsatser och insatser för att stimulera social kontakt och aktivering för en aktiv meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Insatsen ska göra det möjligt för den enskilde att känna trygghet i den egna bostaden och tillgodose de behov den enskilde inte kan få tillgodosett på annat sätt. I � 0 I
23
WJ BÅSTADS � KOMMUN Kontaktman
Ett uppdrag som e n person har utifrån sin anställning som vård- och omsorgspersonal. I kontaktmannaskapet ingår samordning av beviljat stöd eller insatser. En kontaktman ska helst vara en person i personalgruppen som har mest och mer ingående kontakt med den enskilde. Korttidsboende
Är en boendeform inom vård- och omsorgsboende, som under kortare tid används vid övergående stödbehov. Målet är att återgå till ordinärt boende. Kan även användas i väntan på vidareutr:edning av vård- och omsorgsbehov eller för växelvård för att avlasta närstående i omvårdnadsarbetet. För korttidsboende krävs en ansökan, b ehovsbedömning och ett myndighetsbeslut.
Närstående Närstående är en person som den enskilde anser sig ha en nära relation till.
Ord i närt boende Boende i vanliga flerbostadshus, egna hem eller liknande.
Parboende För den som har beviljats bistånd i form av vård- och omsorgsboende, ska det anses ingå i en skälig levnadsnivå att kunna fortsätta sammanbo med sin make eller sambo under förutsättning att paret dessförinnan varaktigt har bott tillsammans. Första stycket gäller oavsett om maken eller sambon har behov av ett sådant boende
Seniorbostäder Används som samlings begrepp för alla varianter av mellanboendeformer, d v s seniorbostäder, plusboenden, bogemenskaper, kooperativ etcetera, som ingår i det ordinära bostadsbeståndet. Sådana bostäder utmärks av god tillgä!lglighet, tillgång till gemensamhetslokaler och krav på att de boende måste ha uppnått en viss ålder för att få flytta in. Seniorbostäder upplåts med hyresrätt, bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt. I bostadsrätter kan maxålder förekomma.
Särskilt a npassad bostad för vuxna enligt L.S S § 9. 9 Särskilt anpassad bostad innebär inga stödinsatser gällande vård och omsorg. Bostaden kan ses som en anpassad bostad som kommunen har tagit fram på grund av den enskildes behov av särskild utformad bostad.
·
Trygghetsboende Ett trygghetsboende är ett boende/bostad för personer som fyllt 70 år. När det gäller makar, sambor eller syskon räcker det att en har fyllt 70 år. Det är inte ett vård- och omsorgsboende utan ett ordinärt boende med en utökad service som trygghetsvärd och vissa gemensamma utrymmen/funktioner, som ingår i hyresavgiften. Lägenheterna är planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning. I �
___.
24
[i1J BÅSTADS � KOMMU N Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt.
Tröskel principen Innebär att om patienten själv, eller med hjälp av assistans/ledsagare, kan ta sig till av regionen finansierad primärvård så har regionen vårdansvaret.
Vård- och omsorgsboende Ä r e n boendeform för service och omvårdnad för människor med behov av särskilt stöd. Vid dessa kan service och vård förekomma dygnet runt. Kommunerna har ansvar för såväl sociala som medicinska insatser, förutom sådana som ges av läkare. För att kunna bo i ett vård- och omsorgsboende krävs en behovsbedömning och ett beslut från kommunen. För att tillgodose vård- och omsorgstagarens behov kan vård- och omsorgsboendena ha olika inriktningar. Det kan vara inriktning mot demenssjukdomar, somatiska (kroppsliga) sjukdomar eller andra specifika behov som kräver särskild omvårdnad och kompetens. ·
I .i:. N> I
25
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN
Blad
2014-05-28
Ekonomiutskottet
KS eu
§
68
5
dnr: KS 780/13-900
Hand l ingsplan för Program för fol khälsa, trygghet och säkerhet Beskrivning av ärendet
Båstads kommun arbetar med långsiktiga frågor genom att ta fram program som politiskt anger de övergripande prioriteringar som ska göras inom respektive område. Programmen tas fram av fullmäktiges beredningar och beslutas i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram handlingsplaner för genomförande, prioriteringar och metoder. Programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet antogs av kommunfullmäktige 2013-02-27, § 25. I samband med detta gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att utarbeta förslag till handlingsplan för genomförande av programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet.
Underlag till beslutet
Tjänsteskrivelse fråri kanslichef Catharina Elofsson, daterad 2014-05-09, med tillhörande bilaga.
Föredragande
Folkhälsostrateg Matilda H eden föredrar handlingplanen.
Beslut
Ekonomiutskottet beslutar: 1 . Utskottet har tagit del av samt diskuterat handlingsplanen och lämnar ärendet vidare till l{ommunstyrelsen utan eget förslag till beslut. 2. Planen ska kompletteras med tre prioriterade mål för 2015 inför kommun styrelsens behandling av ärendet.
Utskott/presidium
t6
f, IV
justerandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsb estyrkande
-43-
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN Samhällsbyggnadsutskottet
6
2014-05-19
KS su
§
38
Blad
dnr: KS 780/13-900
Handlingspla n för Program för folkhä lsa, trygghet och säkerhet Beskrivning av ärendet
Båstads kommun arbetar med långsiktiga frågor genom att ta fram program som politiskt anger de övergripande prioriteringar som ska göras inom respektive område. Programmen tas fram av fullmäktiges beredningar och beslutas i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram handlingsplaner för genomförande, prioriteringar och metoder. Programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet antogs av kommunfullmäktige 2013-02-27, § 25. I samband med detta gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att utarbeta förslag till handlingsplan för genomförande av programmet för folk hälsa, trygghet och säkerhet.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från kanslichef Catharina Elofsson, daterad 2014-05-09, med tillhörande bilaga.
Föredragande
Catharina Elofsson, Matilda Heden och Anders Nilsson föredrar ärendet.
Beslut
Samhällsbyggnadsutskottet beslutar: 1. Utskottet har tagit del av samt diskuterat handlingsplanen och lämnar ärendet vidare till kommunstyrelsen utan eget förslag till beslut
Justerandes si naturer KS/nämnd
KF
-44
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN Välfärdsutskottet
Blad
2014-05-20
KS vu
§
58
6
dnr KS 780/13-900
Handlingsplan för programmet fö r folkhälsa, trygghet och sä kerhet
Beskrivning av ärendet
Båstads kommun arbetar med långsiktiga frågor genom att ta fram program som politiskt anger de övergripande prioriteringar som ska göras inom respek tive område. Programmen tas fram av fullmäktiges beredningar och beslutas i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram handlingspla ner för genomförande, prioriteringar och metoder. Programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet antogs av kommunfullmäktige den 2 7 februari 2013, § 25, dnr KS 3 1 8/11-900. I samband med detta gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att utarbeta förslag till handlings plan för genomförande av programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet.
Underlag för beslutet
Tjänsteskrivelse från kanslichef Catharina Elofsson, daterad 2014-05-09, med tillhörande bilaga.
Föredragande
Kanslichef Catharina Elofsson föredrar ärendet.
Förslag till beslut
Välfärdsutskottet beslutar:
·
1. Välfärdsutskottet har tagit del av samt diskuterat handlingsplanen och läm nar ärendet vidare till kommunstyrelsen utan eget förslag till beslut.
Utskott/presidium
0
usterandes si naturer KS/närnnd
KF
Utdragsbestyrkande
�#; /lt:/v
BÅSTADS KOMMUN
1 (1)
Tjä n steskrivelse
Datum: 2 0 14-06-02 Handläggare: Matilda Heden Dnr: KS 780/13-900 Til l: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till:
Samtliga verksamhetsområdeschefer för vidare expediering i verksamheterna Bilagor till tjänsteskrivelsen: Samråd har skett med:
Förvaltningen
Prioriterade m å l i handl ingsplan för progra mmet för fol khä lsa, trygghet och säkerhet, 2015 Aktuellt Under förutsättning att kommunstyrelsen antar handlingsplanen för programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet har förvaltningen ombetts prioritera tre mål i vardera handlingsplan inför 2015.
Prioriteringar för 2015 i handlingsplanen för programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet: 1. Främja sociala mötesplatser för olika åldrar. 2. Alla kommuninvånare ska ha en förmåga att förebygga och agera vid brand. 3. Minska den generella alkoholkonsumtionen bland invånarna i Båstads kommun och stödja ungdomar att skjuta upp sin alkoholdebut. Finansiering De prioriterade målen arbetas in i budget för 2015. Förslag til l beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta prioriteringar för 2015 avseende handlingsplan för programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet: 1. Främja sociala mötesplatser för olika åldrar. 2 . Alla kommuninvånare ska ha en förmåga att förebygga och agera vid brand. 3. Minska den generella alkoholkonsumtionen bland invånarna i Båstads kommun och stödja ungdomar att skjuta upp sin alkoholdebut.
14060Z\7df\ce
-
46
-
BÅSTADS KOMMUN
Tjänstesk rive l se
1 (2)
Datum: 2 0 14-06-02 Handläggare: Matilda Heden Dnr: KS 780/13-900 Til l : Kommunstyrelsen Beslutet skal l expedieras til l:
Samtliga verksamhetsområdeschefer för vidare expediering i verksamheterna Matilda Heden Bilagor til l tjänsteskrivelsen:
Handlingsplan för programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet Sammanställning av remissvar Samråd har skett med:
Ledningsgruppen utökad med kanslichef
Handli ngsplan för programmet för folkhä lsa, trygghet och säkerhet Bakgrund Båstads kommun arbetar med långsiktiga frågor genom att ta fram program som politiskt anger de övergripande prioriteringar som ska göras inom repektive område. Programmen tas fram av fullmäktiges beredningar och beslutas i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram handlingplaner för genomförande, prioriteringar och metoder.
Programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet antogs av kommunfullmäktige den 27 febru ari 2 01 3, §25, Dnr: KS 3 18/1 1-900. I samband med detta gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att utarbeta förslag till handlingsplan för genomförande av programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet. Aktuellt Förvaltningen har utarbetat en mall för handlingplaner till program. Syftet har varit att göra det enkelt att utläsa hur målen ska genomföras, vilken enhet som är ansvarig och när arbetet ska vara klart. Handlingplanen för programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet har arbe tats fram med bred förankring i förvaltningen.
Handlingsplanens bilaga (3) ersätter "Handlingsprogram - enligt lagen om skydd mot olyckor" som antogs av kommunfullmäktige den 16 juni 2010, § 129, Dnr 92/09-1 70. Handlingsplanen har varit ute på remiss i enlighet med lagen om skydd mot olyckor och svaren har beaktats i planen. Handlingsplanen gäller 2014 till 2020. Uppföljning sker årligen i särskild årsredovisning för planer och program. Revidering av handlingsplanen sker inför 2018 års mandatperiod. Fina nsiering Insatserna i handlingsplanen arbetas årligen in i verksamhetsplan och budget.
140602\t:\kka\catharina\tjänsteskrivelser\handlingsplaner\handlingsplan för program för folkhälsa, trygghet och säkerhet till ks och kf.doc\ce
-
47
-
2 (2)
Förslag ti l l beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta handlingsplan för programmet för folkhälsa, trygg het och säkerhet utom bilagan "Handlingsplan till programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet med koppling till LSO och LEH". ·
Förslag til l beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta "Handlingsplan till programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet med koppling till LSO och LEH", bilaga till handlingsplan för pro grammet för folkhälsa, trygghet och säkerhet. Kommunfullmäktige upphäver "Handlingsprogram - enligt lagen om skydd mot olyck or" som antogs av kommunfullmäktige den 16 juni 2 010, § 129, Dnr 92 /09-170.
-48-
Hand l i ngsp l a n för progra m met för fol khä lsa, trygghet och säke rhet Antagen av Kommunstyrelsen den x x 2 0xx, § x, Dnr: KS 780 /1 3 -900
1. I nledning Detta dokument, Handlingsplan för programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet 2014-2020, är baserat på Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 som antogs av kommunfullmäktige den 2 7 februari 2013, §25 Dnr: KS 3 18/11-9 00. Detta dokument ersätter kommunens handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor. Programmets syfte är att ange inriktning och övergripande målsättningar för folkhälso-, trygghets- och säkerhetsarbetet. Handlingsplanens syfte är att omsätta programmet i konkreta åtgärder och insatser.
Båstads kommun har valt att ta ett samlat grepp om folkhälsa, trygghet och säkerhet och samlar därför kommunens handlingsprogram enligt skydd mot olyckor och kommunens extraordinära händelser (bilaga) samt även säkerhetsskydd, kommunens folkhälsoarbete, trygghetsskapande åtgärder samt kommunalt brottsförebyggande arbete i ett samlat dokument - handlingsplan för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun. Handlingsplanen har varit på ute remiss, i enlighet med lagen om skydd mot olyckor, och svaren har b eaktats i dokumentet. Handlingsplanen omfattar de fem områden som b eredningen för välfärd och kultur samt beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad arbetat fram i programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet vilka utgår från de nationella och regionala folkhälsomålen. De fem områdena är Gemenskap och delaktighet, Trygga, säkra bostäder och miljöer, Socioekonomiska förutsättningar, Psykosocial hälsa och Goda levnadsvanor. Till dessa områden har beredningarna valt att åskådligöra och precisera i punktform vad varje område innebär för Båstad kommun. Handlingsplanen utgår från programmet och dess preciserade texter. 1.1 Tid Handlingsplanen för programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet gäller 2014-2020. Uppföljning sker årligen i särskild årsredovisning för planer och program. För den här handlingsplanenes görs uppföljningen i årsredovisningen i form av en välfärdsredovisning. Välfärdsredovisningen skickas till tillsynsmyndigheten för granskning av kommunens egenkontroll. Revidering av handlingsplanen sker inför 2 0 18 års nya mandatperiod. 1.2 Prioriteringar Prioriteringarna är utarbetade av kommunens utökade ledningsgrupp. Ansvaret för utförande av kommunens handlingsplaner är fördelat på respektive verksamhetsområde. 1.3 Finansiering Insatserna i handlingsplanen arbetas årligen in i verksamhetsplan och budget. I .i::. c.o I
2. Handl ingsplanen
2.1 Gemenskap och delaktighet Social sammanhållning, gemenskap och delaktighet stärker den psykiska och fysiska hälsan. Forskning visar att personer med starka sociala band lever längre, har bättre hälsa och större kapacitet att återhämta sig från sjukdom än personer som lever socialt isolerade. Goda sociala relationer och en känsla av att ingå i ett sammanhang är viktiga för att ge människor en identitet och en känsla av samhörighet. Att främja kommuninvånarnas möjlighet till gemenskap och delaktighet är en viktig del av arbetet med att förhindra socialt utanförskap i kommunen. Specifikt bör grupper i ökat behov av socialt stöd prioriteras. 2.1.1 Främja socia l a mötesplatser för olika åldersgrupper
rmn1mm
Mötesplatser för olika åldersgrupper
I
Skapa en aktivitetskalender med en förteckning av sociala mötesplatser och skapa rutin för regelbunden u daterin Utred olika åldersgruppers behov och önskningar av mötesplatser i byarna och Båstad centralort via enkät Med utredningen som underlag, skapa eller utveckla mötesolatser
I
2015
I Kommunledningskontoret
I
2015
Ko mmunledningskontoret Samhällsbyggnad
I
2016
2016 1 2017
I
Berörda verksamhetsområden
I 2017
2.1.2 Fler u ngdomar har sysselsättning Fler ungdomar har meningsfull fritid
I CJ'I 0 I
Genomföra en inventering av ungdomars b ehov av fritidsaktivitet där une:domarna siälva e:örs delaktie:a. Med inventeringen som underlag, utforma förslag och utveckla meningsfulla fritidsaktiviteter för une:domar i kommunen
I 2015
2017
Barn och skola Bildning och Arbete Berörda verksamhetsområden
2015 2017
2.1.3 Utöka kollektivtrafikanvändandet för att främja möj l igheten till socialt deltagande Färdi I nsats Fö rvä ntad effekt Ö kat resande med Informera om den befintliga 2014 Kommunledningskontoret kollektivtrafiken på www. bastad.se kollektivtrafik för att främja möjligheten till socialt Anordna en "kollektivtrafikens dag" 2015 deltagande Teknik och service med bland annat praktisk information om hur kollektivresandet funizerar
2 0 14 2015
2.2 Trygga, sä kra bostäder och m i ljöer Människor söker sig till och vill b o p å trygga, sunda och vackra platser. Båstads kommun har inte bara storslagen natur utan även ambitionen att vara Skånes tryggaste kommun. En trygg och säker kommun är en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås och där kriser hanteras på ett bra sätt. Förutsättningarna för att vara en trygg och säker kommun är att ett väl fungerande och systematiskt skade- och olycksförebyggande arbete bedrivs på bred front i samverkan med olika aktörer. Båstads kommun har ett samverkansavtal med Polismyndigheten. Trygga och säkra miljöer inkluderar inomhusmiljöer, närmiljöer och utomhusmiljöer i kommunen1. En stor del av det förebyggande arbetet innebär att utbilda, informera och ge råd till individer för att skapa ett engagemang hos medborgare att anamma en säker livsstil och att stärka ansvarskänslan för att gemensamt värna om vår kommun. På samhällelig nivå handlar det om att ta hänsyn till hälsa och miljö i samhällsplaneringen och att ha god beredskap för att kunna förutse och förebygga olyckor, skador och brott. Båstads kommun strävar efter att upprätthålla och skapa trygga och säkra bostäder samt miljöer. 2.2. 1 Alla komm u n i nvå nare ska ha en förmåga att förebygga och agera vid brand '™" Genom information och utbildning ska 2014 Färre bränder och bättre kunskap alla kommuninvånare ges kunskap om 2015 bland kommuninvånarna hur de olika brandrisker och hur man skyddar 2 0 16 agerar om brand skulle uppstå sig mot bränder och olyckor samt hur 2017 2 0 18 man agerar om en brand skulle uoostå. I U1
......
1
Hänvisning till miljöprogrammet, antaget i KF 2012-06-27, § 139, dnr: KS 235/1 1 -809
Samhällsskydd
Årligen
I
.
-1
.
2.2.2 Färre bostadsinbrott Ö kad trygghet hos kommuninvånarna
Information och utbildning till alla kommuninvånare om hur man kan skydda sig mot inbrott.
IH���6 2 0 14 2016 2018 2020
2.2.3 I samhäl lsplaneri ngen t a hänsyn ti l l att m i ljöer ska vara trygga o c h säkra . i i&d Wif!I! Inventera belysningen och ev. andra Trygga och säkra utemiljöer I 2016 faktorer i kommunens utemiljö och åtgärda vid behov för att öka kommuninvånarnas trygghet och säkerhet och minska antalet olvckor och brott Förstärka samhällsviktiga funktioner mot 2017 extrema väderförhållanden
I
I Samhällsskydd
I Årligen
Teknik och service Samhällsskydd Båstadhem AB
2 0 16
Teknik och Service Samhällsbyggnad Samhällsskydd Båstadhem AB
2017
2.3 Socioekonomiska förutsättni ngar Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa. Det finns stora hälsoskillnader i samhället på global, nationell och lokal nivå. Skillnaderna i hälsa är tydligt kopplade till bland annat utbildningsnivå och inkomstläge. Låg utbildning och inkomst betyder generellt sämre livsvillkor och sämre levnadsvanor. Ekonomisk stress bidrar inte heller sällan till psykisk ohälsa. Ett ojämlikt samhälle påverkar alla människor eftersom det skapar sociala spänningar och bristande tillit mellan människor. Båstads kommun strävar efter att skapa trygghet för alla medborgare och minska ojämlikheterna i hälsa. Detta innefattar att i möjligaste mån skapa förutsättningar för alla kommuninvånare att ta del av, och vara delaktiga i samhället, för att på så vis kunna skapa sig goda levnadsförhållanden och ett ökat välbefinnande. I U'1 N I
2.3.1 Fler komm u n invånare har ett a rbete Andel förvärvsarbetande i arbetsför ålder ökar
Förstärk och utöka studie- och yrkesvägledarnas roll och uppdrag
2020
Bildning och arbete
2016 2018 2020
Utöka arbetet med att integrera personer med psykisk sjukdom/psykisk funktionsnedsättning i arbetslivet (s.k. sunn ortive emnlovment
2020
B ildning och arbete
2 016 2018 2020
I 2017
Bildning o ch arbete
2017
I 2017
Bildning och arbete
2017
2.3.2 M i nska effekten a v ekonomisk utsatthet b l a n d barn ==·=·
Alla barn har tillgång till dator och Internet Alla b arn har möjlighet till medlemskap i förening
Inför att vid försörjningsstöd även ge ekonomiskt stöd till Internetuppkoppling hemma för att motverka utanförska Införa att vid försörjningsstöd även ge ekonomiskt stöd till föreningsavgift åt barn för att motverka utanförska
2.3.3 Ökat stöd t i l l barn med svåra uppväxtförhål la nden ..,.
Öka barns trygghet och psykiska hälsa
I 01 w I
Ö kat fokus och resurser till kommunens föräldrautbildning så att alla föräldrar erbjuds möjlighet att delta i evidensb aserade föräldrautbildning under barnets uppväxt (0-17 år)
2016
Barn och skola
2016
Fler barngrupper för barn med svåra unnväxtförhållanden
2016
B arn och skola
2 01 6
2.3.4 Minska effekten av ekonomisk utsatthet bland pensionärer QAAa!!
Alla pensionärer har tillgång till dator och Internet Alla p ensionärer har möjlighet till medlemskap i förening
I nför att vid försörjningsstöd även ge ekonomiskt stöd till Internetuppkoppling i hemmet för att motverka utanförska Inför att vid försörjningsstöd även ge ekonomiskt stöd till föreningsavgift för att motverka utanförska
2017
Bildning och arbete
2017
2017
Bildning och arbete
2017
2.4 Psykosocial h ä lsa Ett gott psykiskt välbefinnande är e n förutsättning för ett fungerande vardagsliv med god livskvalitet för individen. Att människor mår psykiskt bra är en förutsättning för ett-fungerande samhälle. Psykisk hälsa handlar bland annat om att uppleva sin tillvaro som meningsfull, att kunna p åverka sin egen livssituation och ha en förmåga att hantera livets normala motgångar2• Psykosocial hälsa handlar om hur en individ mår psykiskt i sin livssituation och i sina sociala relationer. Den psykosociala hälsan är komplex och p åverkas av en mängd faktorer. Inte minst den fysiska hälsan påverkas av, och påverkar, den psykosociala hälsan. Till exempel är människor som mår psykiskt dåligt överrepresenterade när det gäller ohälsosamma levnadsvanor såsom tobaksbruk, alkoholkonsumtion och nyttjandet av andra droger. Det finns även en koppling mellan psykisk ohälsa och övervikt, fysisk inaktivitet samt svaga sociala nätverk. Samtliga är ytterligare riskfaktorer för hälsan3. Uppväxtvillkor, nuvarande livsvillkor och levnadsmiljö har också b etydelse för den psykosociala hälsan, samt sociala relationer och arbetsmiljön på arbetsplatser och skolor. Båstads kommun strävar efter att förbättra kommuninvånarnas psykosociala hälsa.
2.4.1 Ö ka komm u n i nvånarnas kunskap om psykosocial ohälsa Ö kad tolerans och förståelse för psykisk ohälsa
2 3
I c.n .i::::. I
Kartlägga befintligt stöd och resurser som finns att tillgå vid psykisk ohälsa samt förtvdlie:a struktur och väe: in i
http://www.sld.se/psynl
I 2016
Vård och omsorg
2 016
vårdsystemet. Upprätta en kommunikationsplan för hur informationen kan förmedlas till kommuninvånarna
2017
Kommunledningskontoret 2017
Informationskvällar om psykisk ohälsa till allmänheten
2 017
Bildning och arbete Vård och omsore:
2017
2.4.2 Förbättra kommuninvånarnas psykosociala hälsa med särski lda i nsatser riktade mot utsatta grupper Förvä ntad effe Ö kad psykosocial hälsa
Upprätta rutin att stöd ska erbjudas till hela familjen vid förekomst av psykisk ohälsa/missbruk i nåe:on form Utbilda gode män kring att uppmärksamma och förstå tecken på psykisk ohälsa och vilket stö d som finns att tille:å
2016
Bildning o ch arbete Barn och skola
2016
2015
Ö verförmyndaren
2015
2.4.3 Skapa förutsättningar för en god psykosocial uppväxt och utveckli ng för a l l a barn i Båstads komm u n ....,.
Stärka elevhälsan i sitt hälsofrämjande och förebve:e:ande uoodra
2.4.4 Föregå m e d gott exempel när det gä l ler att vara en hä lsofrämjande arbetsplats och bid ra till n ätverksbildande med näringslivet och a n d ra sa m h ä l lsaktörer !MAAH! Ö ka de kommunala chefernas kunskap om Minskade ohälsotal psykisk ohälsa och ett hälsofrämjande ledarska
I (J1 (J1 I
Kommunledningskontoret
I 2 0 18
2.5 Goda levnadsvanor Levnadsvanorna har stor betydelse för den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Speciellt alkoholkonsumtion, tobaksbruk, ohälsosam mat och fysisk inaktivitet har identifierats som de stora riskfaktorerna för att drabbas av icke smittsamma sjukdomar. Icke smittsamma sjukdomar står enligt WHO Europa för procent av Europas sjukdomsbörda och 86 procent av Europas dödsfall4. Ohälsosamma levnadsvanor är oerhört kostsamt, inte bara för individen som riskerar att bli sjuk och dö i förtid, utan även ur ett samhällsekonomiskt p erspektiv. Den goda nyheten ur ett folkhälsoperspektiv är att människors levnadsvanor går att påverka genom att utveckla miljöer som underlättar för människor att göra hälsosamma val o ch därigenom förebygga sjukdom.
77
Båstads kommun vill arbeta för att stödja invånarna att etablera goda levnadsvanor.
2.5.1 Öka a ndelen kom muninvånare som är fysiskt 9 ktiva enligt rekommenderad hä lsofrämia nde n ivå ..,..
Andelen kommuninvånare som är fysiskt aktiva enligt rekommenderad hälsofrämjande nivå ökar
Arbeta med hälsofrämjande skolutveckling
2017
I nrätta daglig fysisk aktivitet på vård- och omsorgsboenden till alla boende
Barn och skola Bildning och arbete Vård- och omsorgsurogrammet
I 2017
2.5.2 Förbättra möj ligheter till a ktiva transporter och m i ljöer som inbjuder till vardagsmotion och lek · ·
Ö kad fysisk aktivitet
Genomföra informationsinsatser för att öka kunskapen och motivera kommuninvånarna till fler aktiva transuorter Genomföra fokusgrupper med barn, unga och äldre kring vad de efterfrågar för miljöer som kan leda till fysisk aktivitet, suontanidrott och kreativ lek. Utifrån resultatet av fokusgruuu erna
mn. 2016
I c:.n en I
I 2016 Samhällsskydd Kommunledningskontoret
2016
Samhällsskydd
2016
2 0 18
Teknik och Service
2018
Linde, J. (20 1 2). Folkhälsa är politik - eller politik för befolkningens hälsa. Sandviken. Jan Linde och Svensk Förening För Folkhälsoarbete.
4
.: J&m
upprätta en handlingsplan för utvecklandet av tex förskole- och skolgårdar, lekplatser och utomhusgym för kommuninvånare i alla åldrar 2.5.3 M i nska den generella a l koholkonsumtionen bland i nvånarna i Båstad komm u n och stödja u ngdomar att skjuta u pp sin a l koholdebut
Minskad alkoholkonsumtion och senarelagd alkoholdebut
Inventera förekomsten av befintliga ANDT- I 2015 policies hos idrottsföreningarna i I kommunen och ge stöd åt föreningar som önskar tilläm a modellen anti-DANT Minska berusnings drickandet under Årligen tennisveckorna genom att genomföra Varannan Vatten-kam an· en årli en Öka föräldrars medvetenhet kring vikten av Årligen att inta en restriktiv inställning till ungdomars alkoholkonsumtion genom t ex "Tänk Om" Båstads kommuns skolor ska följa och I 2016 arbeta enfött Skolverkets ANDT-uoodra
I Teknik och Service
I 2015
I Samhällsskydd
\ Årligen
\ Samhällsskydd
\ Årligen
I Barn och skola
I 2016
2.5.4 Vara en na rkotika och dopningsfri kom m u n WWJAI
Minskad användning av narkotika
Bli en "Krogar-mot-knark-kommun" och I 2 0 17 arbeta enligt modellen i samverkan med krögare och oolis
Bildning och arbete Samhällsskydd
2.5.5 Utöka a nta let helt rökfria miljöer
mn1m1
I CJ'1 ....... I
Skapa stödjande miljöer gällande tobaksorevention genom att uoorätta en
Barn och skola Bildning och arbete
2017
samverkansgrupp som aktivt arbetar med rökfria miljöer med särskild inriktning mot une:domar Minska spelmissbruk
I c:.n CD I
Genomför kartläggning kring omfattningen av spelberoende och upprätta ett nätverk som arbetar med förebve:e:ande insatser mot snelberoende
Samhällsskydd Teknik och service
2017
Barn och skola Bildning och arbete
2017
3. B � � aga H a n d H ngsp i a n tm progra m m et för fo l khä lsa, trygghet och säke rhet med ko p p � i ng tm lSO och lEH Antagen av Kommunstyrelsen den x x 20xx, § x, Dnr: KS 780 /13-900
1. � n �edning
Båstads kommun har ett program för folkhälsa, trygghet och säkerhet. Programmet anger inriktningen, eller vad som skall göras, för att uppnå kommunens mål. Till programmet finns tillhörande handlingsplan, som beskriver hur det ska göras, för att nå kommunens mål. Båstads kommun har valt att ta ett samlat grepp om folkhälsa, trygghet och säkerhet och samlar därför kommunens handlingsprogram enligt skydd mot olyckor och kommunens extraordinära händelser samt även säkerhetsskydd, kommunens folkhälsoarbete, trygghetsskapande åtgärder samt kommunalt brottsförebyggande arbete i ett samlat dokument handlingsplan för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun.
I 01 co I
1.1 Syfte
Syftet med kommunens handlingsplan för folkhälsa, trygghet och säkerhet är att skapa ett friskt, tryggt och säkert Bjäre för alla som bor, verkar och vistas här. 1.2 Välbefhm.anderådet
Båstads kommun finns ett Välbefinnanderåd. Rådet leds av politiker och består av deltagare från kommunens verksamhetsområden och Polismyndigheten. Samverkande myndigheter, organisationer och föreningar inom området bjudas in när behov uppstår. Rådets arbetsuppgifter är följande: • Medverka i arbetet med kommunens program och handlingsplan för folkhälso-, säkerhets- och trygghetsarbete • Medverka till nätverks byggande kring hälsa, trygghet och säkerhet och delge kunskaper och erfarenheter inom området, Vara rådgivare till berörda verksamheter och tjänstemän, • Genomföra kontinuerliga dialoger med föreningsliv och organisationer som verkar för en utvecklad folkhälsa och medverkar till trygghet och säkerhet, • Fånga upp behov och önskemål från kommuninvånarna och föreslå åtgärder i syfte att medverka till ett hälsosammare, tryggare och säkrare Båstad, • Vara remissorgan i ärenden som rör folkhälsa, trygghet och säkerhet.
I
•
2. S kydd mot olyckor
Området Skydd mot Olyckor omfattar det olycksförebyggande, skadeavhjälpande samt uppföljande arbete som avses i lagen om skydd mot olyckor samt sotningsverksamheten.
Riskbilden är omfattande vilket ställer krav på en organisation med medarbetare och resurser kännetecknad av bred kunskap, kompetens och förmåga att under varierande förhållanden arbeta före, under och efter en olycka. b. Arbetssätt
a.
Riskbild
Båstads kommun utgör en del av nordvästra Skåne, även kallad Familjen Helsingborg. Båstad gränsar även till Laholms kommun i Hallands län. Riskbilden i kommunen kännetecknas av: Intensiv fordonstrafik på motorväg E6 Transporter med farligt gods på väg och järnväg Intensiv passagerar- och godstrafik på järnväg via Västkustbanan som delvis går i 9km tunnel genom Hallandsås Flygplats i angränsande kommun Intensiv turism med cirka 50 000 personer i kommunen under högsäsong Plats för större evenemang och event Många större hotell och konferensanläggningar Köpcentrum och handelsområden Industrier Större jordbruks anläggningar Flertal vårdboenden Befolkning med hög medelålder (cirka 30 % av kommuninvånarna är över 65år) Lång varierande kuststräcka Hallands väderö med intensiv färjetrafik under sommaren Intensiv fartygstrafik i sundet som bland annat utgör risk för oljeutsläpp e
e
e
"
"
9
"
•
e
e
e
e
e
9
•
I en 0 I
Samhällsskydd arbetar för ett säkrare och tryggare samhälle där olyckorna ska vara få och små. Räddningstjänsten i Båstads Kommun samarbetar genom avtal med såväl Laholms kommun som med de nordväst skånska kommunerna och även övriga skånska kommuner. Samarbetet omfattar före, under och efter en händelse. Aktuell information om Båstads kommuns politiska- samt tjänstemannaorganisation, antagna styrdokument mm, finns att läsa på www.bastad.se Samarbetet sker i arbetsgrupper tillsammans med Räddningstjänsterna i nordvästra Skåne. Arbetsgrupperna har representation från alla kommuner och är indelade i skydd och säkerhet, operativ, ledning samt olycksutredning. Aktuell information om gemensamt antagna mål, instruktioner och styrdokument mm finns att läsa på www.raddningskanenordvast.se. Före en eventuell händelse: Information och utbildning
Information och utbildning är en viktig och stor del av det förebyggande arbetet. Kontakten sker genom utbildningar anpassade för de som bor, verkar och vistas i regionen i det dagliga mötet med personal från Räddningstjänsten i Båstad.
Räddningstjänsten i Båstad bedriver bland annat ett aktivt informations- och utbildningsarbete för att stötta ägare av byggnader och nyttjanderättshavare att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete.
Rådgivning enligt intentionerna i lagen om skydd mot olyckor genomförs av Räddningstjänsten Båstad inom ett flertal olika områden, bland annat bygg- och planprocessen. Trygghetstjänst
Myndighetsutövning - Tillsyn, tillstånd och skriftlig redogörelse för brandskyddet
Räddningstjänsten Båstad bedriver tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor och Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Tillsynen planeras och bedrivs enligt en årligt politiskt antagen tillsynsplan. Räddningstjänsten utfärdar tillstånd för brandfarliga och explosiva varor enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Rengöring avfastaförbränningsanordningar och kontroll av brandskyddet
Grundprincipen är att kommunen även fortsättningsvis ansvarar för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. Lagen om skydd mot olyckor har dock en tydligare betoning på brandskydd. Sotningsfrister, mål, frister för brandskyddskontroll och andra tillhörande frågor beslutas av kommunen enligt förordning om skydd mot olyckor frister för brandskyddskontroll. Enligt lagen om skydd mot olyckor får kommunen medge att en fastighetsägare utför, eller låter annan behörig person utföra, sotning på den egna fastigheten. Målet för sotningsverksamheten är att på sikt öka skyddet mot eldstadsrelaterade bränder. I Båstads kommun genomförs det praktiska arbetet inom sotning och brandskyddskontroll av en entreprenör. Verksamheten följs upp av tjänsteman från Räddningstjänsten Båstad och vilka som får utföra vad inom området styrs via särskild delegations ordning. Rådgivning
I 0) .......
Utgår från räddningstjänsten och gör hembesök, deltar i informationskampanjer i syfte att förebygga fallolyckor, bränder, ensamhet samt inbrott hos kommunens äldre invånare (över 75 år). Folkhälsa
Utgår från samhällsskydd och bedriver såväl ett strategiskt som operativt arbete i syfte att genom goda levnadsvanor, förebygga psykisk ohälsa, nå grupper i samhället som är överrepresenterade i brand- och olycksstatistik. Eldningsförbud
Eldningsförbud kan utfärdas i Båstads kommun enligt särskild instruktion (gemensam för Skåne Nordväst). Under en olycka/händelse:
Skadebegränsande
Räddningstjänsten ska organiseras, planeras och ledas så att skadebegränsande åtgärder kan sättas in inom godtagbar tid och på ett effektivt sätt. Arbetssättet för räddningstjänsten bygger på en flexibel organisation, där de skadebegränsande resurserna utgörs av olika stora enheter (exempelvis; Första Insats Person - FIP, släckenhet, specialutrustning, utrustning för spårdrift och båtar) med olika typer av bemanning. Samverkan
Vid olyckor samt i arbetet före och efter en olycka föreligger ett behov av samverkan med andra myndigheter och resurser. Det kan röra sig om förstärkning av räddningsresurser från andra närliggande
räddningstjänster men även andra organisationer som agerar vid en olycka/händelse. Båstads kommun har avtal med Region Skåne om att räddningstjänst resurs kan larmas till sjukvårdslarm samt i väntan på ambulans enligt särskild instruktion.
! väntan på ambulans
Efter en olyckajhändelse:
Olyckor som föranlett en räddningstjänstinsats ska utredas. I Båstads kommun utförs detta av utredare från annan kommun via samverkansavtal.
Den enskilde medborgaren har det primära ansvaret för och skyldighet att skydda sitt liv och sin egendom och att inte förorsaka olyckor. Det är ett ansvar för var och en att utföra skäliga åtgärder till skydd mot olyckor. Särskilda krav ställs på ägare och innehavare av byggnader och andra anläggningar att hålla utrustning för brandskydd, utrymning vid brand och andra olyckor och i vissa fall dokumentera sitt brandskydd. Först om den enskilde inte själv eller med hjälp av annan kan ingripa med en räddningsinsats vid olyckshändelser, eller överhängande fara för en olyckshändelse, inträder skyldighet för staten eller kommunen att ingripa genom räddningstj änst.
Olycksundersökningar
c.
Organisation.
Räddningschefen, tillika Samhällsskyddschefen, leder räddningstjänstens verksamhet samt är ansvarig för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad enligt LSO. Räddningschefen utser behörig personal (räddningsledare), som kan leda en räddningsinsats. Räddningstjänsten är en del i verksamhetsområde Samhällsskydd. Via civilrättsliga avtal samverkar Räddningstjänsten Båstad med Räddningstjänsten i Laholms kommun samt räddningstjänsterna i Skåne Nordväst. Räddningschefen utser behörig personal för tillsyns- och tillståndsverksamhet. Ansvar
Beredskap för räddningstjänst
För att hantera förekommande olyckor samt ha en beredskap för större olyckor finns en operativ organisation. Bemanningen består av räddningspersonal i beredskap samt heltidsanställda personal som bemannar högre ledningsfunktioner. Vid övning samt vid utbildning och information till enskilda eller vid tillsyner, som genomförs av utryckande personal, kan anspänningstiderna bli något längre än normalt. Räddningsinsats Räddningspersonal i beredskap
Räddningspersonal i beredskap (RiB) finns i Båstad, Förslöv och Torekov. Bemanningen är: Båstad: 1 styrkeledare/FIP + 4 brandmän Förslöv: 1 styrkeledare/PIP + 2 brandmän Torekov: 1 styrkeledare/FIP + 2 brandmän Senast 5 minuter efter larm ska räddningsfordon vara på väg mot larmadressen. 90 · % av kommunens invånare nås i normala fall av räddningstjänsten inom 15 minuter. Styrkeledare/Första Insats Person
I en "' I
I Båstads Kommun finns ständigt tre styrkeledare/Första Insats Personer i beredskap. Funktionerna bemannas av RiB-personal. Under beredskapen medfors ett mindre räddningsfordon vilket möjliggör en kortare insatstid till den drabbade. Fordonet har bland annat lättare brandsläcknings- och sjukvårdsutrustning samt hjärtstartare. Heltidsanställda befäl bemannar en gemensam insatsledarberedskap för Båstads Kommun och Laholms kommun. Senast 9 0 sekunder efter larm ska räddningsfordonet vara på väg mot larmadressen.
Heltidsbemanning
Resurserför eventuella samtidiga händelser
Båstads kommun har en grundberedskap för mindre och medelstora räddningsinsatser. Vid flera samtidiga insatser eller större insatser finns avtal och särskild instruktion där stöd erhålls från samverkande kommuner.
Flygräddning
Närmaste flygplats är placerad i Ängelholms kommun, på gränsen till Båstads kommun. Här finns beredskap och särskild planering för insatser vid flygräddning.
Via civilrättsliga avtal har Båstads kommun samarbete med Laholms kommun och kommunerna i Skåne Nordväst om gemensamma ledningsfunktioner av räddningsinsatser. Via överenskommelser mellan Skånes samtliga kommuner finns gemensamma stabsresurser och ledningsfordon att tillgå. Bårslövs brandstation i Helsingborg fungerar som bakre ledningsplats för Båstad och övriga kommuner i Skåne Nordväst. Ledning på skadeplats: Styrkeledare tillika Första insatsperson (RIB-personal) Insatsledare för Båstad och Laholms kommuner (heltid) Vakthavande brandingenjör/Yttre befäl för Skåne Nordväst (heltid) Bakre ledning i Bårslöv: Stabsbrandmästare/Inre befäl för Skåne Nordväst (heltid) Räddningschef i beredskap/Tjänsteman i beredskap för Skåne Nordväst (heltid)
Räddningsledning
•
Via civilrättsliga avtal kan Båstads Kommun ge och få hjälp av Laholms kommun samt kommunerna inom Skåne Nordväst. Samarbete med andra räddningstjänster
På räddningsstationerna i Båstad och Torekov finns båtar för insatser till sjöss. Sjöräddningssällskapet har en station i Torekov. Där finns bland annat en räddningsbåt "Rescue Gripen" och en snabbgående enhet "Rescue Runner". För aktuell information se .sjoraddning.se/torekov . Sjöräddningssällskapet och Räddningstjänsten samverkar bland annat vid insatser på Hallands väderö. För ytterligare information om gränsområden, se stycket om "Hamnar och deras gränser i vattnet". Sjöräddning
www
Kustbevakning
För information om närmaste station se .kustbevakningen.se . Tillsammans med övriga kustkommuner i Skåne Nordväst har en gemensam oljeskyddsplan tagits fram.
I en w I
www
• •
•
•
Hamnar och deras gränser i vattnet
Kommunen svarar för räddningstjänst innanför hamnpirarna. Utanför dessa gränser är det statlig räddningstjänst.
Alarmering och varning
Larmcentral för Räddningstjänsten i Båstads kommun är SOS Alarm. Vid avbrott eller störningar i alarmeringsfunktionen kan allmänheten larma räddningstjänsten från respektive räddningsstation.
Kommuninvånare kan varnas och informeras vid allvarligare olyckshändelser via VMA-signalen (viktigt meddelande till allmänheten) i Båstad. För övriga orter kan yttre högtalarsystem på brand- och räddningsfordon användas. Varningen åtföljs av aktuell information, råd och anvisningar i riks- och lokalradion. VMA-signalen består av upprepade 7 sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders tystnad, i minst 2 minuter. Höjd beredskap
Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) bygger på fredsräddningstjänstens grund och dimensioneras efter den aktuella hotbilden. Öppna]ämförelser
Trygghet och säkerhet
Båstads kommun (medianvärde inom parentes) Indikator
Personskador Bränder i byggnad Våldsbrott Stöld och tillgrepp Responstid räddningstiänst Responstid ambulans
I O') .i:::. I
-
2011
11,6 (11,71 - (0,66) 6,5 (8,51 53,5 (41,3) 9,7 (7,3-30,8) 22,1 (7,4-30,3)
2012
12,0 (11,81 0,42 (0,70) 6,6 (8,81 55,4 (39,5) 9,5 (7,5-32,9) 21,6 (7,9-33,3)
2013
11,7 (11,81 0,47 (0,66) 6,8 (8,7) 57,0 (38,6) 9,2 (7,4-34,2) 21,0 (8,4-35,3)
3. Kom m unens kdsha ntering
Kommunens krishantering omfattar kommunens krisberedskap enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. En extraordinär händelse avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser. Förändringar i riskbilden
Båstads Kommun kan förvänta sig en befolkningstillväxt de kommande åren då Hallandsåstunneln öppnar för tågtrafik och nya tågstationer skapas i nya bostadsområden. Det finns planer på att bygga höga byggnader och nya handels- och industriområden. Till riskbilden tillkommer även vårt förändrade klimat. Klimatförändringen kommer sannolikt att medföra längre perioder med nederbörd och extrem nederbörd för vår region. Längre perioder med nederbörd ökar risk för översvämningar och skred i känsliga eller utsatta områden, vilket kan komma att påverka risken med strandnära boende. Klimatförändringen kommer också medföra längre perioder av torka. Torka påverkar kommunens dricksvattenförsörjning samt i en förlängning även tillgången på vatten för brandsläckning. Samhällets utveckling har medfört att de sociala strukturerna förändrats genom åren samtidigt som en del normer minskat i betydelse. En av dessa konsekvenser kan ses i att skadegörelse och anlagda bränder är ett stort samhällsproblem. a.
R:iskbHd
• • • • • • • •
Militära hot (bedöms just nu som mindre sannolikt) Terrorhandlingar Klimatförändringar Epidemier/pandemier Naturkatastrofer Längre avbrott i vatten- och eldistribution Ingrepp och störningar i IT-system Telebortfall
Sårbarhet
Genomförd risk- och sårbarhetsanalys har inventerat exempel på följande risker som mest sannolika inom det geografiska området för Båstads kommun: Beroendet av fungerande utbyte av varor, tjänster, information och teknik är stort. Exempel: - Dricksvatten - Värme - Eljtele/IT - Betalningssystem - Rätt och riktig information - Transporter Resandet ökar och vidgas geografiskt. Verksamheterna drabbas hårt vid bland annat långvariga strömavbrott, epidemier eller händelser som gör byggnader och lokaler obrukbara. Alla större händelser kräver omfattande informationshantering. •
•
•
•
Extraordinära händelser
Hotbilden kan förändras snabbt och inträffade händelser visar att det otänkbara sker. Exempel på tänkbara hot:
I en (.11 I
b. Arbetssätt
Inriktningen är att skapa ett starkt och robust samhälle i kommunens geografiska område med förmåga att ingripa effektivt vid extraordinära händelser. Krishanteringssystemet
Det av regeringen fastställda nationella krishanteringssystemet grundas på en helhetssyn för hela hotskalan, från fred till krig. Förmågan att klara en extraordinär händelse byggs ur ett underifrån perspektiv och baseras på den ordinarie verksamhetens krav på säkerhet och uthållighet enligt tre principer: Ansvarsprincipen: Den som har ansvar för en verksamhet i fred har det också i kris och krig. Likhetsprincipen: Verksamhetens organisation och lokalisering ska så långt som möjligt överensstämma i fred, kris och krig. Närhetsprincipen: Kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Kommunen ska: ha god kunskap om risker och sårbarhet. planera för hur risker och sårbarhet ska undanröjas eller minskas. ha god förmåga att hantera en extraordinär händelse, ha en samlad bild av risker, sårbarhet och förberedelser för krishanteringen. samordna all krishantering i sitt geografiska område. Kommunen ska alltid vara förberedd för att hantera en extraordinär händelse och ha en aktuell krislednings- samt krisinformationsplan för att säkerställa kommunens krishanteringsförmåga. För att uppnå engagemang, delaktighet, effektivitet och att arbetet på ett enkelt sätt kan följas upp och utvärderas, genomförs e
e
o
e
e
e
e
I m m I
regelbundna utbildningar och övningar med berörda tjänstemän och politiker. c.
Organisation
Beredskapsplanering
Kommunens säkerhetssamordnare ansvarar för kommunens övergripande beredskapsplanering. Beredskapsplaneringen utgår från kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Riskerna hanteras och åtgärdas inom ramen för handlingsplanen för folkhälsa, trygghet och säkerhet. Säkerh etsskydd
Kommunens säkerhetssamordnare ansvarar för kommunens säkerhetsskyddsarbete. Exempel på säkerhetsskyddsarbete är skalskydd och passagesystem till kommunala anläggningar samt utbildning och instruktioner till tjänstemän och förtroendevalda i hot och våld. Arbetet utgår från kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Riskerna hanteras och åtgärdas inom ramen för handlingsplanen för folkhälsa, trygghet och säkerhet. Krislednings- och krisinformationsplan
För att hantera händelser finns krislednings- och krisinformationsplaner. Dessa utformas så generellt att de kan utgöra stöd vid alla typer av händelser. Situationen avgör hur mycket grundorganisationen ska utökas för att klara den aktuella händelsen. Information och utbildning
Alla anställda i Båstads kommun erbjuds Kommunal säkerhetsutbildning vart 3 :e år. Krisledningsgruppen som består av kommunens ledningsgrupp övas och utbildas regelbundet. Regional Tjänsteman i Beredskap (TIB)
Via det civilrättsliga avtalet mellan kommunerna i Skåne Nordväst finns det ständigt en regional TIB, tillika räddnings chef i beredskap. TIB ska bland annat omvärldsbevaka och vara den som startar upp drabbad kommuns krisorganisation. Lokal Tjänsteman i Beredskap (TIB)
Båstads kommuns verksamhetsområdeschefer samt ytterligare några funktioner bemannar en lokal TIB-funktion. Den lokala TIB-funktionen är "vägen in" för den regionala TIB-funktionen. Lokal TIB tar emot och värderar händelsen och startar sedan upp krisorganisationen enligt uppgjord krislednings- och krisinformationsplan. Krisledningsnämnd
I Båstads kommun utgör Kommunstyrelsens Ekonomiutskott även kommunens krisledningsnämnd. Geografiskt områdesansvar
I Båstads kommun utgör Välbefinnanderådet det lokala nätverket för folkhälsa, trygghet och säkerhet. Rådet utökas vid behov och utgör även ett nätverk för det lokala krishanteringsarbetet inom ramen för det geografiska områdesansvaret. Tillsammans med övriga kommuner i Skåne Nordväst finns ett nätverk för beredskapsplanering på regional nivå. I detta nätverk ingår även samverkande myndigheter och företag.
I O"> -.J I
BÅSTADS KOM M U N
1 (5)
Sa m h ä l l s s kyd d Datum
2014-04-30 Handläggare Matilda H eden Vårt dnr KS 780/13-900
Sa m m a nstäl l ning av rem issva r Handl ingsplan för programmet för folkhä lsa, trygghet och säkerhet 2014-2020
Förslaget till Båstads kommuns Handlingsplan för programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet var ute på remiss till
2014-2020
2014-04-16 2014-04-30.
Remissvar inkom från: - Laholms kommun - Landskrona stad - Ängelholm och Ö rkelljunga kommun - Kustbevakningen - Arbetsgrupperna vid återkopplingsmöte (inkom muntligen) - Säkerhetssamordnare i Båstad kommun - Länsstyrelsen Skåne - Länsstyrelsen Skåne avseende Lagen om skydd mot olyckor (LSO) Inkomna remissvar bifogas i sin helhet till denna sammanställning. -
-
I n �- l;' r t -�
--
--
S )' I 1 r111 , 1 i ,;_
Inget att erinra Ser positivt till det samlade grepp som Båstad kommun tagit om folkhälsa, trygghet och säkerhet. Landskrona stad har ingen erinran i ärendet. Ängelholm och Ö rkel- - Ni anger att programmet omfattar tiden ljunga kommun Enligt Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO) SFS skall nytt handlingsprogram antas av Kommunfullmäktige för varj e ny mandatperiod - Under rubriken "Efter en olycka/händelse" anger ni att olycksundersökningar skall utföras i kommunen av en särskild utredare från Ängelholm. Tyvärr kan vi inte tillhandahålla denna tjänst längre och vårt avtal kring denna tjänst kommer att sägas upp - I inledningen av handlingsplanen omnämner ni Laholms kommun Landskrona stad
2020. 2003:778,
2014-
!
"
• '• [',_I_ J ' (-l'>
'
C
l
I,,,\/ ,
' J (,' ,,'
jI
,/
,/
,/ Båstads kommun Samhällsskydd
269 80 BÅSTAD
Telefon: 0431-770 00 vx Plusgiro: 1 1 1 1 1 1 -1
Org.nummer: 212000 -0944 samha l
[email protected] www. bastad.se
-68-
2 (5)
både trygghet, säkerhet och säkerhetsskydd. Pro grammet är skrivet utifrån ett medborgarperspek tiv men inget omnämns specifikt om hur Båstad kommun avser att arbeta med säkerhetsarbete och säkerhetsskyddsarbete internt gentemot egen verksamhet eller vem som har ansvaret för kom munanställdas personskydd. Detta kanske tas upp i andra dokument, men kan i så fall vara ide att om nämna detta i inledningstexten av handlingsplanen. Kustbevakningen har inget att erinra mot utsänd Kustbevakningen remiss i förhållande till myndighetens ansvar och verksamhetsområde Arbetsgrupperna vid - Under 2.2 tydliggöra samverkan med polisen i det brottsförebyggande arbetet återkopplingsmöte (muntligen) - Under 2.5 Goda levnadsvanor, lägg till följande text som en insats vilken ska leda till goda matva nor: "I samverkan mellan olika aktörer upprätta en grupp som undersöker och utformar förslag kring hur goda matvanor och måltidsmiljöer kan främjas i de verksamheter där måltider serveras i kommu nerna". - Under 2.4.2, lägg till en insats kring att "Inrätta daglig mentalt stimulerande aktivitet på vård- och omsorgsboende till alla boende" - Inkludera trygghetstjänsten för äldre i handlings planen - Inkludera Senior Sport School (eller motsvarande) i handlingsplanen - Inkludera fler aktiviteter för äldre Länsstyrelsen Skåne Övergripande synpunkter: - Länsstyrelsen är positiv till att programmet till ett vidgat förhållningssätt kring folkhälsa, trygghet och säkerhet och det ger en känsla av att kommunen framgångsrikt har samordnat och integrerat dessa frågor som delar i en större helhet. - Handlingsplanen syftar till att omsätta programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet i konkreta åtgärder och insatser, något som framgår av missivet, men inte i själva handlingsplanen. - Länsstyrelsen reagerar på att en del av insatserna som vi uppfattar som långvariga insatser har en deadline för när de ska vara genomförda. Länssty relsen vill därför uppmana kommunen att se över insatsernas färdigställande och om det snarare inte är aktiviteter som behöver genomföras årligen. - När det gäller uppföljning av insatser, reglerar de endast när i tid uppföljning ska genomföras, men det saknas en beskrivning av hur den avses att ge nomföras. - När det gäller delaktighetsperspektivet anser Länsstyrelsen att insatserna i högre utsträckning
./ ./
./
./
-
69
-
3 (5)
kan involvera befolkningen. Många insatser har som målsättning att främja delaktighet, men vi me nar att de i högre utsträckning kan planeras, ge nomföras och följas upp med inflytande från de grupper som är berörda. - Ansvaret för insatserna fördelas till de förvalt ningar som har det övergripande ansvaret för in satsen, ett förhållningssätt som underlättar förut sättningarna för att programmet ska inordnas i kommunens ordinarie arbete. - Länsstyrelsen saknar däremot en beskrivning över hur handlingsplanens genomförande samordnas på tjänstemannasidan, finns exempelvis en samord ningsfunktion som ansvarar för handlingsplanens genomförande? - Länsstyrelsen saknar insatser för att utveckla ru tiner för att förebygga sociala risker och hantera social oro. Som ett underlag i det arbetet finns Länsstyrelsens rapport: "Samhället förändras - och vi måste förändra våra insatser (2012:9)". - Länsstyrelsen noterar att handlingsplanen inte förhåller sig till frågor som rör bostadsförsörjning eller samhällsplanering och vill därför uppmana kommunen att väga in dessa aspekter i arbetet för en socialt hållbar utveckling. Detaljerade synpunkter: - 2.1.3: den förväntade effekten anger inte socialt deltagande, endast ökat kollektivtrafikanvändande. - 2.2.1 den förväntade effekten anger inte färre bränder. - 2.2.3 Insatsen omfattar inte andra insatser i den fysiska miljön, som att se över och klippa ner buskage etc för att öka känslan av överblick och trygghet, skapa sociala mötesplatser etc. Ytterligare insatser som inbjuder till delaktighet är trygghets vandringar etc. - 2.3.2 Ytterligare insatser som kan rekommenderas i sammanhanget är vräkningsförebyggande arbete och att se över förutsättningarna och tillgången till en egen bostad för barnfamiljer. Godkänns exem pelvis försörjningsstöd som inkomstkälla i det kommunala fastighetsbolaget Båstadhem AB? - 2.4 Se över formulering i text, stigmatiserande formulering om "De" andra som överviktiga och fysiskt inaktiva. - 2.4.1 Förväntad effekt, ökad tolerans, om vad? - 2.5.3 Förväntad effekt, se över skrivning: senarelagd alkoholdebut Länsstyrelsen Skåne - Det är Länsstyrelsens uppfattning att kommunen, genom att i tillägg till den revidering som framgår avseende LSO av kapitlet Tid, även inför ett moment där kommun-
,/ ,/ ,/
',/
,/
-
70
-
4 (5)
fullmäktige tar upp det reviderade handlingsprogrammet för beslut under första året av en ny man datperiod. - Programmet bör kompletteras med den övergripande politiska organisationen, åtminstone för den del som avses enligt LSO 3 kap. 11§. - Kommunen har inte redovisat de resurser kom munen har för förebyggande verksamhet, detta kan inte anses uppfylla de krav lagen ställer. Den del av handlingsprogrammet som upprättas för kommu nens förebyggande verksamhet bör beskriva hur denna är ordnad och hur den planeras. Även den erfarenhet och kompetens som behövs med hänsyn till riskbilden, och inte bara lägsta krav, bör framgå av beskrivningen. - Strukturen är inte tydlig när det gäller den del som avser att utgöra kommunens handlingsprogram enligt LSO, Enligt LSO 3 kap. 3 och 8 §§ åligger det kommunen att, mot bakgrund av de lokala förhållandena, ställa upp målen för den förebyggande verksamhetens och räddningstjänst. - Kommunen bör överväga att samla handlingsprogrammet tillsammans med nödvändiga styrdoku ment i en struktur som är lätt att överblicka. - Länsstyrelsens uppfattning att dokumentationen av arbetet bör knytas till handlingsprogrammet i bilaga. Handlingsprogrammet bör även beskriva hur det fortsatta och fortlöpande analysarbetet kommer att bedrivas, exempelvis kan det arbete som "Välbefinnanderådet" bedriver ingå som del i beskrivningen. - Kommunen bör därför komplettera handlingspro grammet med de övergripande rutiner som beskriver hur Länsstyrelsen i Skåne län kan ta del av kommunens egenkontroll och utvärdering. Detta gäller både förebyggande arbete och räddnings tjänst. - Kommunen bör i handlingsprogram förtydliga kriterierna för hur "i skälig omfattning" skall tolkas så att det tydligt framgår i vilka situationer eller i vilka sammanhang kommunen avser att genomföra fördjupade olycksundersökningar, d.v.s. vilka olycksundersökningar som kommunen avser att genomföra utöver ifyllnad av insatsrapporten. - Av handlingsprogrammet bör framgå hur allmänheten ges möjlighet att larma räddningsorganen enligt 6 kap. 10§ LSO. Av handlingsprogrammet bör det även framgå hur allmänheten kan larma räddningsorganen vid avbrott eller störningar i 112trafiken. - Enligt 2 kap 2§ förordning om skydd mot olyckor, FSO, får kommunen meddela föreskrifter om när
,/
,/
,/
,/
,/
,/
,/
,/
,/
-7 1 -
5 (5)
den skriftliga redogörelsen skall lämnas in till kommunen. Av programmet framgår inte klart om sådan föreskrift finns eller om kommunen avser att meddela sådan föreskrift. Båstad 2014-05-08 Matilda Heden Folkhälsostrateg
-7 2-
l,HJ BÅSTA DS � KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Ekonomiutskottet
2 0 14-05-28
KS eu
§
69
Blad
6
dnr: KS 1565/13-800
Han d lingsplan för M i ljöprogrammet Beskrivning av ärendet
Båstads kommun arbetar med långsiktiga frågor genom att ta fram program som politiskt anger de övergripande prioriteringar som ska göras inom res pektive område. Programmen tas fram av fullmäktiges beredningar och beslutas i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram handlingsplaner för genomförande, prioriteringar och metoder. Miljö programmet antogs av kommunfullmäktige 2 0 1 2-06-27, § 139. I samband med detta gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att utarbeta ett förslag till handlingsplan för genomförande av miljöprogrammet.
Underlag till beslutet
Tjänsteskrivelse från kanslichef Catharina Elofsson, daterad 2 014-05-09, med tillhörande bilaga.
Föredragande
Kommunchef Katarina Pelin föredrar ärendet.
Beslut
Ekonomiutskottet beslutar: 1. Utskottet har tagit del av samt diskuterat handlingsplanen och lämnar ärendet vidare till kommunstyrelsen utan eget förslag till beslut. 2. Planen ska kompletteras med tre prioriterade mål för 2015 inför kommun styrelsens b ehandling av ärendet.
Utskott/presidium
*
�l(
Justerandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
-7 3-
ITTJ BÅSTADS � KOMMUN
SAM MANTRÄDESPROTOKOL L
Samhällsbyggnadsutskottet
2014-05-19
KS su
§
37
Blad
5
dnr: K S 1565/13-800
Handlingspl a n för M iljöprogra mmet Beskrivning av ärendet
Båstads kommun arbetar med långsiktiga frågor genom att ta fram program som politiskt anger de övergripande prioriteringar som ska göras inom res pektive område. Programmen tas fram av fullmäktiges b eredningar och beslutas i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram handlipgsplaner för genomförande, prioriteringar och metoder. Miljö programmet antogs av kommunfullmäktige 2012-06-27, § 1 3 9. I samband med detta gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att utarbeta ett förslag till handlingsplan för genomförande av miljöprogrammet.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från kanslichef Catharina Elofsson, daterad 2 014-05-09, med tillhörande bilaga.
Föredragande
Catharina Elofsson och Katarina Pelin föredrar ärendet.
Beslut
Samhällsbyggnadsutskottet beslutar: 1. Utskottet har tagit del av samt diskuterat handlingsplanen och lämnar ärendet vidare till kommunstyrelsen utan eget förslag till beslut.
Justerandes si aturer KS/nämnd
KF
-74
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN Välfärdsutskottet
Blad
2 014-05-20
KS vu
§
57
5
dnr KS 1 565/13-800
Handlingsplan för miljöprogrammet
Beskrivning av ärendet
Båstads kommun arbetar med långsiktiga frågor genom att ta fram program som politiskt anger de övergripande prioriteringar som ska göras inom respek tive område. Programmen tas fram av fullmäktiges beredningar och beslutas i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram handlingspla ner för genomförande, prioriteringar och metoder. Miljöprogrammet antogs av kommunfullmäktige den 2 7 juni 2 013, § 139, dnr KS 2 3 5 /11-809. I samband med detta gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att utarbeta ett förslag till handlingsplan för genomförande av miljö programmet.
Underlag för beslutet
Tjänsteskrivelse från kanslichef Catharina Elofsson, daterad 20 14-05-09, med tillhörande bilaga.
Föredragande
Kanslichef Catharina Elofsson och kommunchef Katarina Pelin föredrar ären det
B eslut
Välfärdsutskottet beslutar: 1. Välfärdsutskottet har tagit del av samt diskuterat handlingsplanen och läm nar ärendet vidare till kommunstyrelsen utan eget förslag till beslut.
Utskott/presidium
c
�
.
(
l)
I usterandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
��l2N1i��
BÅSTADS KOMMUN
1 (1)
Tj ä nstesk rive I se
2014-06-02 Handläggare: Catharina Elofsson D nr: KS 1565/13-800 Till: Kommunstyrelsen Datum:
Beslutet skall expedieras till:
Samtliga verksamhetsområdeschefer för vidare expediering i verksamheterna Catharina Elofsson Sven-Birger Björkman Bilagor til l tjänsteskrivelsen: Samråd har skett med:
Förvaltningen
Prioriterade mål i hand l i ngsplan för m i ljöprogram m et, 2015 Aktuellt
Under förutsättning att kommunstyrelsen antar handlingsplanen för miljöprogrammet har förvaltningen ombetts prioritera tre mål i vardera handlingsplan inför 2015. Prioriteringar för 2015 i handlingsplanen för miljöprogrammet: 1. Bevarande av Båstads kommuns kustbiotoper. 2. Halvera energianvändningen per kvadratmeter för kommunens ägda eller av kommu nen förhyrda fastigheter samt helt fossilbränslefri elanvändning inom kommunens verksamheter. 3. Prioritera och främja gång-, cykel- och kollektivtrafik. 4. Fasa ut fossila bränslen och främja förnybara bränslen.
Fina nsiering
De prioriterade målen arbetas in i budget för 2015. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta prioriteringar för 2015 avseende handlingsplan för miljöprogrammet: 1. Bevarande av Båstads kommuns kustbiotoper. 2. Halvera energianvändningen per kvadratmeter för kommunens ägda eller av kommunen förhyrda fastigheter samt helt fossilbränslefri elanvändning inom kommunens verksamheter. 3. Prioritera och främja gång-, cykel- och kollektivtrafik. 4. Fasa ut fossila bränslen och främja förnybara bränslen.
140602\7df\ce
-7 6-
BÅSTADS KOMMUN
Tjä nsteskrivelse
1 (1)
2014-05-09 Handläggare: Magnus Sjeldrup Dnr: KS 1565/13-800 Till: Kommunstyrelsen Datum:
Beslutet skall expedieras till:
Samtliga verksamhetsområdeschefer för vidare expediering i verksamheterna Magnus Sjeldrup Sven-Birger Björkman Bilagor till tjänsteskrivelsen:
Handlingsplan för miljöprogrammet Samråd har skett med:
Ledningsgruppen utökad med kanslichef och miljöchef Han d l i ngsplan för miljöprogram met Bakgrund
Båstads kommun arbetar med långsiktiga frågor genom att ta fram program som politiskt anger de övergripande prioriteringar som ska göras inom repektive område. Programmen tas fram av fullmäktiges beredningar och beslutas i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram handlingplaner för genomförande, prioriteringar och metoder. Miljöprogrammet antogs av kommunfullmäktige den 27 juni 2012, § 139, Dnr:KS 235/11-809. I samband med detta gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att utarbeta ett förslag till handlingsplan för genomförande av miljöprogrammet. Aktuel lt
Förvaltningen har utarbetat en mall för handlingplaner till program. Syftet har varit att göra det enkelt att utläsa hur målen ska genomföras, vilken enhet som är ansvarig och när arbetet ska vara klart. Handlingplanen för miljöprogrammet har arbetats fram med bred förankring i förvaltningen. Handlingsplanen gäller 2014 till 2020. Uppföljning sker årligen i särskild årsredovisning för planer och program. Revidering av handlingsplanen sker inför 2018 års mandatperiod. Finansiering
Insatserna i handlingsplanen arbetas årligen in i verksamhetsplan och budget. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta handlingsplan för miljöprogrammet.
-7 7 140509\t:\kka\catharina\tjänsteskrivelser\handlingsplaner\handlingsplan för miljöprogram.doc\ce
[i1J BÅSTADS � KOMMUN Handlingsplan för miljöprogrammet Antagen av Kommunstyrelsen den x x 2 0xx, § x, Dnr: KS 1565/13- 8 0 0 1 . I n led n i ng
Detta dokument , Handlingsplan för miljöprogrammet 2014-2020, är baserat på Båstads kommuns miljöprogram 2012-2020 som antogs av kommunfullmäktige den 27 juni 2012 § 139, Dnr: KS 235/11-809. Båstads kommun bedriver ett aktivt arbete med miljöfrågor på många olika nivåer i organisationen, från insatser och riktlinjer på kommunens övergripande nivå till enskilda medarbetares åtgärder i det dagliga arbetet. Precis som med kommunens dagliga verksamhet är syftet med det kommunala miljöarbetet att bidra till en långsiktig hållbar samhällsutveckling. Detta sker genom att kommunen tar ansvar för att arbeta med att minska miljöbelastningen i Båstads kommun. Till grund för miljöarbetet ligger gällande miljölagstiftning och av riksdagen fastsällda handlingsprogram för miljöarbetet i Sverige. Genom ett systematiskt och konsekvent miljöarbete visar Båstads kommun trovärdighet och långsiktigt ansvarstagande gentemot medborgare och det omgivande samhället. Handlingsplanen omfattar fem områden som arbetats fram och som utgår från de nationella och regionala miljömålen. De fem områdena är Natur och Ekosystem (N), Energi och Klimat (E), Transporter (T), Bebyggd miljö (B) och Vatten (V). Handlingsplanen är utarbetad av förvaltningens ledningsgrupp utökad med miljöstrateg, miljöchef och kanslichef. 1 . 1 Tid
Handlingsplanen för miljöprogrammet gäller 2014-2020. Uppföljning sker årligen i särskild årsredovisning för planer och program. Revidering av handlingsplanen sker inför 2018 års mandatperiod. 1.2 P r i o riteringar
Prioriteringarna är utarbetade av kommunens utökade ledningsgrupp. Ansvaret för utförande är fördelat på respektive förvaltning. I -J co I
1
IJ1J BÅSTADS � KOMMUN 1.3 F i na ns i e ring
Insatserna i handlingsplanen arbetas årligen in i verksamhetsplan och budget. 2. Natur och Ekosystem (N)
2.1
Främja biologisk må ngfald
2.1.1 Vad behöver göras?
Andelen ängs- och betesmark ska bevaras och förvaltas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark bör utökas och valet av betesdjur och perioden år av hävd är extra viktig att ta hänsyn till. Flyttningskorridorer för växter och djur ska bevaras och nya ska korridorer skapas. Nyckelbiotoper och viktiga naturområden ska sammanbindas på ett sådant sätt att en naturlig spridning kan ske. Inriktningen är att vattendrag och dagvattenhantering inte kulverteras och att vandringshinder för fisk ska undanröjas. Inventera grönytor. Bevara och öka sammanhängande grönytor med kvalitativa värden.
I ....... c.o I
Inventera grönytor 2016.
2
i Årsbokslut för plan & samarbete med Teknik program 2018. & service. Samhällsbyggnad
�
BÅSTADS KOMMUN
2.2 Andel ekologisk odlad m a rk ska öka och möta det regionala m i ljömålet
-
MÅLET PRIORITERAS BORT !
Då kommunens markinnehav inte omfattas av produktiv jordbruksmark är målet bortprioriterat. 2.3 Anlägga nya våtma rker och vid behov restaurera befi ntliga 2.3.1 Vad b ehöver gö ras?
Våtmarker främjar den biologiska mångfalden och utgör ett naturligt habitat för många arter som idag på många ställen helt är borta. Våtmarker kan också fungerar som näringskällor och bidrar därmed till att målet minskad övergödning ska kunna uppnås. Denna inriktning är densamma som riktlinjerna i ÖP08. Våtmarker av god Informationskampanj till markägare I Info rmationskampanj 2015. om möjligheter till bidragsansökan för kvalitet. Ökat antal våtmarker i anläggning av våtmarker. områden där behov finnes. Inventera befintliga våtmarker Inventera befintliga våtmarker. Inventera områden med behov av nya och områden med behov av nya våtmarker 2017. våtmarker. Anlägga nya våtmarker. Ta fram en våtmarkspolicy.
I CX> 0 I
Våtmarkspolicy klar 2018.
3
i I årsbokslut för plan & samarbete med program 2015. Kommunledningskontoret.
Samhällsbyggnad
i I årsbokslut för plan & samarbete med program 2017. Kommunledningskontoret. Samhällsbyggnad
i I årsbokslut för plan & samarbete med program 2018. Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad
�
BÅSTADS KOMMUN
2.4 Bevarande av Båstads komm u ns kustbiotoper 2.4. 1 Vad be höve r gö ras?
Hela Bjärehalvön är kantad av en unik kust med många skyddsvärda naturområden där många av kuststräckorna som är skyddande under bl.a. naturreservat. Detta innebär att förutom att skydda de ekologiska förutsättningarna skyddas även Båstads kommuns unika landskapsbild. Bevarade kustbiotoper.
Ta fram marin miljöpolicy som även innefattar klimatanpassningen.
Marin miljöpolicy klar 2015.
i I årsbokslut för plan & samarbete med program 2016. Kommunledningskontoret. Samhällsbyggnad
2.5 Beva ra och utveckla Båstads kommuns naturvå rdsom råden 2.5 . 1 Vad b ehöver gö ras?
Beakta kulturarv, rekreationsområden och grönstrukturytor vid exploatering. Utveckla vandringsleder och cykelstråk för att få synergi mellan folkhälsa, miljö och upplevelser med minimal påverkan på omgivningen.
I CX> .......
Båstads kommun Ta fram ett natur- och kulturmiljöprogram. har naturvårdsområden som är attraktiva och ger möjlighet till rekreation samtidigt som kulturarv och
Natur- och kulturmiljöprogram Bildning och arbete i I årsbokslut för plan & klart 2020. samarbete med program för 2017. Kommunledningskontoret.
4
WJ BÅSTADS � KOM M UN
grönytor beaktas. Öka tillgänglighet I Inventera naturmark 2017. för rörligt friluftsliv.
Natur- och kulturmiljöprogram Samhällsbyggnad i I årsbokslut för plan & klart 2020. samarbete med Bildning & program 2020. arbete.
2.6 Levande skoga r 2.6.1 Vad be höver gö ras?
Arealen äldre lövrik skog, gammal skog och mängden död ved ska förstärkas. Med förstärkas menas att förvaltningen av skogar ska ske på ett sätt som gynnar den biologisk mångfalden. Aktualisera kommunens Levande skogar som förvaltas för Skogsbruksplan. att gynna biologisk mångfald. Informera om naturvårdsavtal till markägare.
Skogsbruksplan klar 2015.
Teknik & service.
Informera om naturvårdsavtal Samhällsbyggnad i I årsbokslut för plan & 2016. samarbete med program 2016. Kommunledninl:!'skontoret.
3. E nergi och klimat (E)
3.1 Sjä lvförsörjandegraden av förnyba r elenergi i byggnader som ägs el ler brukas av kommunen ska öka
I CX> l'..J I
I årsbokslut för plan & program 2015.
5
IJ1J BÅSTADS � KOMMUN
3 . 1 . 1 Vad b ehöve r gö ras?
Främja och stimulera småskalig förnybar elproduktion. Båstads kommuns självförsörj andegrad av förnybar elenergi ökar i förhållande till programåret
• •
•
2012. •
• •
Januari 2 0 1 6. Främja geoenergi Underlätta användning av småskalig energi t.ex. vid bygglovsgivning. Gas - ökad inblandning av biogas Öka andel återvunnen energi. Upphandla förnyelsebar el. Omläggning av tak solenere:i.
Teknik & service
samarbete med Båstadhem AB.
i
I årsbokslut för plan & program 2 0 17.
3.2 Halvera energianvä n d n i ng per kvad ratmeter för komm u nens ägd a el ler av kom m u nen förhyrda fastigheter 3 .2 . 1 Vad behöver gö ras?
Främst bör energieffektiviseringsåtgärder prioriteras i verksamheten och inkludera både "hårda" åtgärder inriktade mot byggnation och "mjuka" åtgärder riktade mot beteende. Detta ska resultera i att energianvändningen per kvadratmeter ska snarast möjligt halveras jämfört med mätningarna 2 0 1 1.
Halverad energiförbrukning i kommunens I co c,o) I
•
- - - - - -
�
- - - -
Öka andelen återvunnen energi. Al_l �yp �g� l} �!� C?P och _
-
Energieffektiviserande åtgärder genomförda 2 0 2 0.
-
6
Båstadhem AB
samarbete med S amhä}!�����:-
i _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
årsbokslut för plan & program 2 0 1 5 . I
�
BÅSTADS KOMMUN
lokaler 2 0 2 0 jämfört med energiförbrukning
renovering ska ansluta till miljöbyggprogram syd. Stimulera lokala entreprenörer. Se över befintliga lokaler och utforma en plan för g_ � Gen�;;f���!����n���J! ?�-� -��?:_ [ _K��panj genomförd senast 2 0 1 5 . kommunens verksamheter. •
2 0 1 1.
•
I årsbokslut för plan & rof2:ram 2 0 2 0 .
3.3 Helt fossil bränslefri u ppvärmning i a l l a byggnader komm u nen äger eller brukar 3 . 3 . 1 V a d be höver gö ras?
Fossilbränsle för uppvärmning ska fasas ut snarast möjligt. Främja och stimulera utbyggnad av förnybar energiproduktion med hänsyn till ekonomiska förutsättningar och teknologisk utveckling. Bytt ut oljepannor 2 0 1 7. Byta ut de (fyra) resterande Alla fastigheter ägda och brukade oljepannorna i kommunägda fastigheter. av kommunen värms upp med _(q �p._y��E- �!! �!_gL ___ Fasa ut inköp av naturgas till förmån I Fasa ut naturgas 20 20. för biogas eller andra förnybara enerf2:ikällor.
Teknik & service.
I årsbokslut för plan & program 2 017.
Båstadhem AB.
I årsbokslut för plan & program 2 0 1 8 .
_
I (X) -i::. I
7
[HJ BÅSTADS � KOMMUN
3.4 Helt fossi lbränslefri e l a nvä n d n i ng inom komm u nens verksa m het
3 .4. 1 Vad behöver göras?
Elenergi som är 100% fossilbränslefri uppnås primärt genom upphandlingsåtgärder. F ossilbränslefri elanvändning i kommunens verksamheter.
Upphandla 100% grön el.
Kommunens elanvändning är helt I Båstadhem AB. grön 2020.
I årsbokslut för plan & program 2020.
4. Tra nsporter (T)
4.1 Prioritera och främja gång-, cykel - och kol lektivtrafik 4. 1 . 1 Vad behöve r göras?
Gång- och cykeltrafik ska prioriteras. Detta innebär bl.a. att binda ihop kommunens tätorter med cykelvägar. Kollektivtrafiken bör byggas ut och förbättras. Detta bör i stor utsträckning göras i samarbete med externa aktörer och angränsande kommuner. Kommunen har ett väl utbyggt nät av cykelvägar och kollektivtrafik.
• •
• • •
•
I c:o U'I I
ÖP och detaljplaner. Gång- och cykelväg mellan Båstad - Grevie - Förslöv Kattegattleden Förslöv - V stationsläget C Bilpool och cykelpool utökas och tillgängliggöras. Cvkeloarkerine: vid de nva
Utsett arbetsgrupp för kollektivtrafik 2014.
8
Teknik & service
samarbete med Samhällsbyggnad.
i
årsbokslut för plan & program 2018. I
�
BÅSTADS KOMMUN •
•
•
stationerna. Prioriterad detaljplanering i kollektivtrafikanslutna orter. Alla medarbetare i Båstads kommun ska föregå med gott exempel. Cvkeloumostationer ...
4.2 Fasa ut fossila brä nslen
och främja förnybara bränslen
4.2.1 Vad beh över göras?
Båstads kommun ska vara helt fossilbränslefri i alla transporter kommunen som äger eller nyttjar, inklusive entreprenad, till 2016. Fordon som drivs av förnybara bränslen skall prioriteras och användande av dessa fo rdon framför fossilbränsledrivna fordon ska prioriteras. Kommunledningskontoret. I I årsbokslut för plan & Alla transporter I Utarbeta resepolicy för tjänsteresor Resepolicy 2014. program 2014. som görs i Båstads kommuns verksamhet är fossilbränslefri. All upphandlade fordon Kommunens Vid upphandling av fordon till I årsbokslut för plan & fossilbränslefria 2020. ledningsgrupp avseende kommunen ska krav på program2015. resepolicy. fossilbränslefria fordon ställas. Vid upphandling av entreprenad ska krav finnas att fordon ej får vara äldre än 8 år och maskiner får ej vara äldre än 10 år.
I 00 O'> I
9
�
BÅSTADS KOMMUN
4.3 Utsläpp av kväveoxid, svaveloxid, m a rknära ozon och VOC {flyktiga organiska föreningar) ska minimeras 4.3 . 1 Vad b ehöver gö ras?
Områden med högre värden ska prioriteras för att åtgärder ska kunna sättas in. Minskade utsläpp I Inventera områden med höga värden. I Tidsplan klar 2019. av kväveoxid, svaveloxid, marknära ozon och VOC. Ordna en tidsplan med aktiviteter för åtgärder för att minimera utsläppen. Inventera områden med höga värden 2017.
Samhällsskydd.
I årsbokslut för plan & program 2017.
I årsbokslut för plan & program 2019.
4.4 M i nimera bul ler från trafik i bebyggda och stra nd nära områden - MÅLET PRIORITERAS BORT! D å Båstads ko m m u n är d e lvis fö rskonade från b u l l er prio riteras m å l et bo rt.
5. Bebyggd m i ljö (B)
5.1 All byggnation ska vara energi- och resu rseffektiv och med ett h å l l barhetsperspektiv 5 . 1 . 1 Vad b ehöver gö ras?
Nybyggnation skall ske i anslutning till gång & cykeltrafik samt kollektivtrafik. Möjligheten till förnybara energikällor ska utredas och användas. Val av material ska väljas för att nybyggnation ska kunna ske på ett så miljöanpassat och resurssnålt sätt som möjligt. I CD -.I I
10
�
BÅSTADS KOMMUN
Byggnader byggda efter 2014 är energi och resurseffektiva och byggda med ett l].?:,IJ P..��h��.?J? �T � P �l<�Iy_
_
.
-
._
Färdigställs i upphandling av egna 2014. entreprenader.
Teknik & service
Anslut till miljöbyggprogram syd. I 2015.
Teknik & service.
Båstadhem AB.
och I årsbokslut för plan & program 2018.
- - - - - - - - - - - - - - - -
1--�����--l
I årsbokslut för plan & roflram 2016.
5.2 Bebyggd m i ljö ska bli m e r hä lsofrä mjande, m i ljöanpassad och til lgä nglig för a l l a 5 .2 . 1 Vad behöver gö ras?
Inomhusmiljö i fastigheter och lokaler, ägda och hyrda av kommunen ska inte påverka hälsan negativt. Grönstrukturpolicy klar 2018. Bebyggd miljö är [ Grönstrukturpolicy. ·hälsofrämjande, miljöanpassad och offentliga ytor och byggnader är �iJ! gA�gl_ig� f�r ?J!?� Justera tillsynsplanen så att samtliga Tillsynsplan för inomhusmiljön i fastigheter klar 2014. fastigheter uppfyller miljömålet senast 2020. -
I 00 00 I
_
_
_ _
,_____
11
Samhällsbyggnad.
I årsbokslut för plan & program 2018.
Samhällskydd.
I årsbokslut för plan & program 2015.
�
BÅSTADS KOMMUN
5.3 Effektiva och m i ljövä n l iga avlopp 5 . 3 . 1 Vad b e h över gö ras?
Enskilda och kommunala avlopp ska vara godkända och resurssnåla enligt miljöbalken. De ska vara effektiva i rening och upptag av gödande ämnen. Ta fram avloppspolicy för enskilda Godkända och avlopp. resurssnåla enskilda och kommunala avlopp med �ff� ��� -��!l_i_�g: _ -- -Kartlägga befintliga avlopp genom tillsvn och föreläe:e:ande.
-
-
Avloppspolicy klar 2016.
Samhällsskydd.
I årsbokslut för plan & program 2016.
Kartläggning av befintliga avlopp I Samhällsskydd. 2020.
I årsbokslut för plan & roe:ram 2016.
5.4 H å l l bar förtätning före utbred n ing vid exploatering och nybyggnation 5 .4, 1 Vad be höver gö ras?
Vid exploatering ska skyddsvärda naturområden, god jordbruksmark, strand- och kustvärde, samt kulturarv i ett brett perspektiv särskilt skyddas. Kulturarv i ett brett perspektiv innefattar allt från kulturbyggnader till ängsmarker. Hållbar stadsutveckling ska premieras. En god kulturmiljö Upprätta ett natur- och kulturmiljöprogram. i kommunen. Upprätta ett policydokument för hantering av byggnation utanför detaliolanelact område. I CD co I
Upprätta ett natur- och kulturmiljöprogram 2017. Policy för hantering av byggnation utanför detaliolanelact område 2018. 12
I årsbokslut för plan & och Samhällsbyggnad. program 2020.
Bildning och arbete
I årsbokslut för plan & program 2018.
- -
Samhällsbyggnad.
�
BÅSTADS KOMMUN
5.5 M i nska a nvän d n i ngen av naturfrä m m a nde och hä lsovådliga ä m nen 5 .5 . 1 Vad behöver gö ras?
Miljömäkta produkter ska väljas i upphandlingsskedet. En inventering av kemikalier och farliga ämnen ska genomföras inom alla kommunens verksamheter. En plan ska upprättas för hur dessa ska hanteras. Minskad användning av hälsovådliga ämnen sedan programåret 2012.
I samtliga upphandlingar ska kommunen endast upphandla produkter och tjänster som är miljömärkta. Grundläggande miljöutbildning för verksamhetsansvariga i Båstads kommun. Inventera vilka material, produkter och kemikalier som används i kommunal verksamhet och fasa ut hälsovådliga ämnen.
>-------< - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
I Samtliga
2015.
verksamheter.
Inventera vilka kemikalier som används i kommunal verksamhet 2016 Kemikaliehanteringsplan för samtliga verksamheter klart 2017.
I årsbokslut för plan & program 2015.
årsbokslut för plan & program 2015. I
5.6 Elektromagnetiska fä lt från kraftled n ingar, rad io- och mobi l m aster och a n d ra strål kä l lor får ej överskrida godkända rekommendationer från statl iga mynd igheter - följer lagen, MÅLET PRIORITERAS BORT!
I Båstads kommun finns ett fåtal källor som kan ge upphov till elektromagnetiska fält. I de fallen ansvarar verksamhetsutövaren för att de lagstadga riktvärden inte överträdes. I co 0 I
13
l:nJ BÅSTADS � KOMMUN
5.7 Minskad resursanvä n d ni ng och ökad återvin ni ng 5 . 7 . 1 Vad b ehöver gö ras?
Ökad andel återvinning i hela kommunen. Andelen matavfall ska minimeras och avfallet som blir ska källsorteras och gå till bio gasproduktion. \ Verkställa avfallsplanen Bättre resurshushållning och minskat avfall. -Xt-���i��i�g�---------1 Internblocket (varmförråd) för uppställning av inventarier. Handla begagnat Info rmationskampanj till samtliga hushåll och verksamheter i kommunen.
Informationskampanj genomförs senast 2018.
I årsbokslut för plan & program 2018. Kommunledningskontoret. I I årsbokslut för plan & program 2017
Teknik och service.
6. Vatten
6.1 Grundvatten av god kva litet 6 . 1 . 1 Vad behöve r gö ras?
Grundvattnets kvalitet ska vara anpassad till respektive användningsområde som t.ex. dricksvatten och bevattning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. God kvalitet på grundvattnet i hela kommunen. I c:o .......
Kartlägga och fastställa skyddszoner Kartläggning och skyddszoner till vattentäkter (mer än 50 pers el 10 klart 2018. kubik) i hela kommunen. 14
Samhällsskydd och Teknik och service.
I årsbokslut för plan & program 2018.
[i1J BÅSTADS � KO M M U N 6.2 Dricksvatten av god kva litet 6.2 . 1 Vad be höver göras?
Allt dricksvatten inom kommunen ska vara godkänt och utan anmärkning. Allt dricksvatten Tydliggöra och informera inom kommunen allmänheten om vilka regler och vilket förhållningssätt som bör iakttas inom är godkänt. vattenskyddszon. Utöka befintligt analyspaket till barnfamiljer (barn upp till ett år) att omfatta även bekämonin�smedel.
Ta fram regler och förhållningssätt inom vattenskyddsområden 2014. Ta fram material och informera allmänheten om regler och förhållningssätt inom vattenskyddsområden 2015.
A.
Samhällsskydd/NSV
I årsbokslut för plan & program 2014.
I årsbokslut för plan & program 2015.
6.3 M inskad övergödning 6.3.1 Vad be höver göras?
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Minimera halter av gödande ämnen till mark och vatten som har negativ inverkan, enligt ovan. I co N I
15
IJl:l BÅSTADS � KOMMUN Minskade utsläpp av kväve och fosfor. Minimal övergödning.
Samma som för enskilda och kommunala avlopp, se (5:3).
Samhällsskydd.
Denna insats är kopplad till åtgärderna för( 5:3).
Samhällsskydd/NSVA.
I årsbokslut för plan & program årligen.
I I årsbokslut för plan &
program 2014.
6.4 Hantering av dagvatten för att m i nimera utri n n ingen av skadl iga ä m nen i recipienter. 6.4. 1 Vad be höver göras?
Hanteringen bör göras utan att detta har negativ inverkan på människors hälsa och förutsättningar för biologisk mångfald. Minimalt med skadliga ämnen i dagvatten,
I co c..:> I
Ta fram en dagvattenpolicy för kommunen där kartläggning och förhållningssätt bör konkretiseras utanför detaljplanelagt område. Ta fram strategi dagvatten för kustnära samhällen på sydkusten.
Dagvattenpolicy klar 2016.
i
I årsbokslut för plan & program 2016.
Strategi för dagvatten för Teknik och service i kustnära samhällen på sydkusten samarbete med 2014. Samhällsbve:rmad.
I årsbokslut för plan & program 2014.
16
Teknik och service NSVA
samarbete med
�
BÅSTADS KOM MUN
6.5 Skyddszoner kring vatten drag och sjöar för att förh indra bortspo l n ing av näringsäm ne, m i n imera erosion och förhindra övergödning 6.5 . 1 Vad behöver göras?
Skyddszoner ska finnas runt vattendrag och sjöar för att minska läckage av gödande ämnen. Detta kommer i längden att leda till friskare vatten och ett friskare hav. Friskt vatten och friskt hav.
över kommunens avtal med markägare beträffande odlingsfria I Seskyddszoner så att avtalen följer 1
kommunens mål 2014. Förnya befintliga avtal med markäE!are.
- - - - - -- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
I Förnya befintliga avtal 2016. �
Teknik & service.
I årsbokslut för plan & program 2014.
- - - - - - - - - --
I
årsbokslut för plan & roE!ram 2016.
6.6 Arbeta för levande kust och ett levande hav 6.6.1 Vad be höver göras?
Våra hav ska ha en långsiktig hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras samt hänsyn ska tas i kulturarvet. Båstads kommuns kust ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Kommersiell näring, rekreation och annat nyttjande av hav och kust ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Det samma ska ske i samråd med andra kommuner och ha Laholmsbukten och Skälderviken som fokus områden. Det innebär att det ska vara godkänt badvatten året runt och att störningar från trafik i vattnet ska vara försumbara inom särskilt känsliga och utpekade kustområden. En levande kust och ett levande hav. I co .i::. I
Ta fram en marin miljöpolicy. Denna I Marin miljöpolicy klar 2015. åtgärd är kopplat till tidigare mål 2.4. 17
i I årsbokslut för plan & samarbete med program 2016. KommunledninE!skontoret.
Samhällsbyggnad
[l1J BÅSTADS � KOM M U N
6.7 Förorening av ma rk-, yt- och gru ndvatten ska minimeras - se tidigare m å l 2.3.1 6.7.1 Vad b e h över gö ras?
Halterna av naturfrämmande ämnen ska vara nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Denna åtgärd är kopplat till tidigare mål 2.3.1
Mark-, yt- och grundvatten är minimalt förorenade.
Våtmarkspolicy klar 2018.
i I årsbokslut för plan & samarbete med program 2018. Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad
Ordlista och definitioner för Båstads kommuns handlingsplan för miljöprogrammet:
variationsrikedomen bland levande organismer i alla miljöer (inklusive landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem) samt de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem (definition från Konventionen om biologisk mångfald, 1993). Död ved Död ved får man genom att lämna döda träd och buskar orörda. Flyktiga organiska föreningar Organiska föreningar som lätt förångas vid rumstemperatur. Har i sig hälso- och miljöeffekter och viktigt i bildandet av marknära ozon. Fossila bränsle Energikällor i form av kolväten från äldre geologiska perioder. Dessa omfattar främst naturgas, petroleum och kol. Habitat Ett habitat är en miljö där en viss växt- eller djurart kan leva. Bara för att miljön finns innebär det inte att arten finns där, men avsaknaden av miljö innebär alltid att arten inte finns. Hävd När man hävdarmark innebär detta att man stör växtligheten genom till exempel djurbete eller slåtter. Biologisk mångfald
-
-
-
-
-
-
I co 01 I
18
llil BÅSTADS � KOMMUN
Kustbiotop En biotop är en typ av omgivning, med naturliga gränser, där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma, den utgör alltså artens habitat. En kustbiotop är till exempel en strandäng eller strandklippor. Marknära ozon Ozon som bildas nära markytan och är skadligt för växter och djur. Bildas bland annat när solljus möter bilavgaser, så som kväveoxider och lättflyktiga organiska föreningar. Naturfrämmande ämnen Ett ämne som är nyskapat av människan eller vars förekomst i naturen helt beror på människa. Skyddszon En permanent vegetationsbevuxen remsa längs ett vattendrag eller en sjökant för att minska utrinningen av gödande ämnen och för att gynna den biologiska mångfalden. Riktlinjen brukarvara 6 meters bredd. Övergödning Halten av växtnäringsämnen är på nivåer som är högre än bakgrundsnivåerna. Vanligtvis pratar man om kväve och fosfor i övergödningssammanhang. -
-
-
-
-
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
I co m I
19
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN
Blad
2 0 14-06-11
Kommunstyrelsen
KS
§
dnr. KS 242/14 -900
Båstad kom m u ns kriterier för trygghetsboende Beskrivning av ärendet
Trygghetsboende är en relativt ny boendeform som fick en statlig definition år 2007 i samband med Äldreboendedelegationens utredning av framtida behov av äldreboendeformer. Trygghetsbostäder är en typ av ordinärt boende och är inte belagt med bistånd därför behövs heller ingen behovsbedömning för att få söka trygghetsbostad (SOU 2008:1 13). Kommunen bestämmer själv hur denna typ av boende ska förmedlas och Äldreboendedelegationen sätter inga krav på ålderskriterier men presenterar hög ålder som ett förslag på kriterium. Det innebär att det kan finnas i stort sett lika många definitioner av trygghetsboende som det finns kommuner. Dock vi lar inte ansvaret hos kommunen mer än att de enligt socialtjänstlagen via soci alnämnden ska "verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra" (SFS 2001:453). Förvaltningen har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram kriterier för trygghetsboende i Båstad kommun. Ärendet utgick från kommunstyrelsen 2014-05-07.
Underlag till beslutet
Tjänsteskrivelse från vård- och omsorgschef Monica Ehnberg daterad 2014-05-2 3 med tillhörande bilaga "rekommendationer till byggherren för trygghetsboende i Båstads kommun", bilaga.
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar: 1. Följande kriterier för trygghetsboende i Båstad kommun fastställs: •
•
•
•
Utskott/presidium
Ett trygghetsboende ska innehålla minst 10 vanliga lägenheter om 1-3 rum samlade i grupp eller delvis insprängda bland fastighetens övriga lägenheter. Trygghetsboende ska vara fysiskt tillgängliga bostäder för hushåll där minst en person fyllt 70 år. Det ska finnas trygghetsskapande service i fo rm av värd/värdinna. Värd/värdinna ska som sin uppgift skapa kontakt med de boende, med verka till gemensamma måltider och erbjuda gemensamma kulturella aktiviteter. Värd/värdinna ska bemanna trygghetsboendet under några timmar som är förutbestämda varje vardag. Det ska också finnas tillgång till gemensamhetsutrymme i nära anslut ning till lägenheterna för hyresgästernas aktiviteter, deras hobby och re kreation.
Justerandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande n "T V I
BÅSTADS KOM M U N
Tjä nstes krive lse
1 (2)
Ko m m u n l ed n i ngs konto ret Datum: 2 0 14-05-23 Handläggare: Dnr: Til l :
Monica Ehnberg
Kommunstyrelsen
Besl utet skal l expedieras til l:
Båstad kom muns kriterier för trygghetsboende Bakgru n d
Trygghetsboende är en relativt ny boendefo rm som fick en statlig definition år 2 0 0 7 i samband med Äldreboendedelegationens utredning av framtida behov av äldreboendeformer. Trygghetsbo städer är en typ av ordinärt boende och är inte belagt med bistånd därför behövs heller ingen behovsbedömning för att få söka trygghetsbostad (SOU 2 0 0 8 : 1 13). Enligt Äldreboendedelegationens förslag ska ett trygghetsboende inrymma nedan presenterade funktioner och kvaliteter för att motsvara dess syfte. Trygghetsboende utgörs av bostadslägenheter med god tillgänglighet samt gemensamma utrym men avsedda för samvaro, måltider, rekreation och andra aktiviteter. Trygghetsbo ende ska möta behoven som finns hos äldre som på något sätt känner sig oroliga, otrygga eller ensamma i sitt nuvarande boende. Det kan handla om så väl ensamstående som samboende par som känner sig isolerade, inte mår bra av att bo som de gör eller har svårt att klara sig i sitt nuvarande hem. Personal ska finnas tillgänglig och kunna erbjuda lättare service samt ordna aktiviteter. I alla lägenheter ska det finnas ett trygghetslarm. Ökat vård- och omsorgsbehov tillgodoses genom hemtjänst vilken är individuellt anpassad. Trygghetsboende ska bidra till ökad möjlighet till kvarboende. Sammanfattningsvis utgörs, enligt Äldreboendedelegationen, kärnan i trygghetsbo ende av tre huvudsakliga trygghetsskapande faktorer: gemensamhetslokal, personal och trygghets larm (SOU 2 0 0 8 : 1 13). Kommunen bestämmer själv hur denna typ av boende ska förmedlas och Äldreboendedelegationen sätter inga krav på ålderskriterier men presenterar hög ålder som ett förslag på kriterium. Det innebär att det kan finnas i stort sett lika många definitioner av trygghetsboende som det finns kommuner. Dock vilar inte ansvaret hos kommunen mer än att de enligt socialtjänstlagen via socialnämnden ska "verkaför att äldre människorfår möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra" (SFS 2 0 0 1 :453).
Regeringen införde år 2 0 1 0 subventioner för trygghetsbostäder, som bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden för äldre med behov av trygghet och närhet till ett socialt liv. Subventionerna utgick i form av ett investeringsstöd till fastighetsägaren i direkt anslutning till fastighetens färdigställande och under förutsättning att vissa grundkrav uppfylldes.
140602 \ c:\users\linwah 1 \documents\grou pwise\tjänsteskrivelse trygghetsboende.docx\tw
-98-
2 (2)
Aktuel lt
Förvaltningen har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram kriterier för trygghetsboende i Båstad kommun. Syftet med trygghetsboende i Båstad ska vara att erbjuda ett boende med möjlighet till utökad service, social gemenskap och möjlighet att delta i gemensamma måltider vilket kan ge grund för ökad trygghet o ch högre boendekvalitet för äldre. Tillgång till gemensamhetslokal samt tillgång till värd/värdinna ska ingå i hyresgästernas boendekostnad. Bilägger rekommendationer till byggher ren för trygghetsboende (bilaga1) .Trygghetslarm ansöks individuellt och verkställs av vård och omsorg. Hemvårdsinsatser beviljas av vård och omsorg men verkställs av den aktör som kommu ninvånaren väljer. Övervägande/framtid
Förvaltningen föreslår följande kriterier för trygghetsboende i Båstad kommun. Ett trygghets bo ende ska innehålla minst 10 vanliga lägenheter om 1-3 rum samlade i grupp eller delvis insprängda bland fastighetens övriga lägenheter. Trygghetsboende ska vara fysiskt tillgängliga bostäder för hushåll där minst en person fyllt 70 år. Det ska finnas trygghetsskapande service i form av värd/värdinna. Värd/värdinna ska som sin uppgift skapa kontakt med de boende, medverka till gemensamma måltider och erbjuda gemen samma kulturella aktiviteter. Värd/värdinna ska bemanna trygghets boendet under några timmar som är förutbestämda varje vardag. Det ska också finnas tillgång till gemensamhetsutrymme i nära anslutning till lägenheterna för hyresgästernas aktiviteter, deras hobby och rekreation.
Förslag till beslut Att kommunstyrelsen antar föreslagna kriterier för trygghetsboende
('� �stad 2 014-05-23
� � Monica Ehnberg Vård- och omsorgschef
Katarina Pelin Kommunchef
-
99
-
Vå rd
BÅSTADS KO M M U N
& o m s o rg
Bilaga 1
2 014-05-27
Rekommendationer till bygghe rren för trygghetsboende i Båstads kom mun Värd/värdinna Kontaktperson har till uppgift att hålla kontakt med de boende och skapa en gemenskap, vi känsla, i boendet, samt ansvara för det sociala innehållet. Ska erbjuda en tydlig introduktion/presentation med information om vad boendet erbjuder. Information ska även lämnas skriftligt. Kontrollerar fortlöpande att brandvarnare, spisvakt etc. fungerar. Socialt inneh å l l • Möjlighet till gemensamma måltider. • Möjlighet till gemensamma aktiviteter. • Information om ex. tekniska och kognitiva hjälpmedel som kan vara stöd i boendet. • Samverkan med (frivilliga/frivilligorganisationer etc.) andra aktörer med anknytning till boendet. Serviceinsatser När det gäller insatser såsom städning, tvätt och inköp, kan de boende få detta genom bistånds ansökan om hemvård. Trygghets boendet kan välja att bli auktoriserade för att utföra ovanstå ende biståndsinsatser. Samhällsskydds Bjäre-Trygghetstjänst finns även att tillgå utan bistånd. Extern service Boendet bör även kunna erbjuda/förmedla annan service i samverkan med andra funktioner företrädsvis i närområdet. Exempelvis måltidsleverans, fotvård, frisör, hantverkare. Trygghetsboendet kan även erbjuda/förmedla hushållsnära tjänster som medger skatteavdrag. An passad fysisk utformn ing Trygghetsboendet ska ha en tillgänglig och trygg utemiljö och vara en trygg och tillgänglig bo stad. En förutsättning är att det finns tillgång till lokaler för gemensamma aktiviteter. Fastigheten ska uppfylla kraven i Boverkets byggregler samt Svensk standard, SS 9 14221. Boendets belägenhet Området ska vara tillgängligt för den som är funktionsnedsatt och har nedsatt orienterbarhet. Ha närhet till allmänna kommunikationer. I anslutning till service i olika former, t ex apotek, distriktsköterska och dagligvaruaffär. Närområdet bör erbjuda tillgång till grönområden för rekreation och avkoppling. Fastighetens utemiljö Belysningen runt fastigheten ska vara utformad så att trygghet uppnås. Placering av träd och buskar får inte medföra att miljön känns otrygg. Gång och cykelvägar ska vara belagda med hårdgjord yta som är slät och halkfri.
-
1 00
-
2
(3 )
Sittplatser på gården i närhet av huset ska finnas. Utrymme för sop- och källsortering ska vara tillgänglig med anpassad dörr och med möjlighet även för rullstolsburen att nå sopkärl. Tra ppor utomhus Vid trappor ska ramp finnas. Trappor utomhus bör ha räcke, halk- och snubbe! fri yta samt kontrastmarkeringar. Trappan bör belysas, särskilt viktigt i b örjan och slutet av trappan. Entre til l huset Vilplan ska finnas i direkt anslutning till entreplan. S ittmöbler placeras i entren. Vändning av rullstol ska vara möjlig inne i entren. Porten ska vara möjlig att öppna och passera med rullstol. Automatisk dörröppnare ska finnas. Trappsteg, höga trösklar m.m får ej förekomma. Mattor och skrapgaller fälls in, så att boende inte riskerar att snubbla p å dem. Laddningsrum för elrullstolar och permobiler, samt förråd för rullatorer bör finnas. All m ä nt inne i huset Låssystem ska vara funktionellt även för rullstolar. Exempelvis Aptus-system eller liknande "nyckellöst" system ska kunna utnyttjas från rullstol vid såväl portöppning som tvättstuge bokning. I husen ska gemensamma ytor som entre, trappuppgång och tvättstuga anpassas så att man lätt kommer fram med rullstol. Tvätt utrustning ska fungera för rullstolsburna samt för personer med nedsatt orienterbarhet exempelvis synnedsättning. I husen bör god orienterbarhet skapas genom färgsättning och tydligt markerade våningsplan samt närvarostyrd belysning. Hissar (i hus med mer än ett vån i ngsplan) Minimått på hissar ska vara 1,4 x 1,10 Hissdörren ska vara försedd med automatisk dörröppnare, helst skjutdörr, ha sittmöjlighet och nödtelefon. A l l mänt i lägenheten Dörrar, i nybyggnation, ska vara minst 90 cm breda. I nga trösklar ska finnas. Brandvarnare ska finnas. Minst ett vägguttag ska vara placerat 0,45-0,80 m över golv. Standard i kök Köket ska ha tillräckligt stor yta så att rollator kan användas. Diskbänkskåp ska vara utan sockel så att det lätt kan ändras för att göra plats för rullstol (gäller vid ny- och ombyggnation). Spisvakt ska finnas. Standard i badrum Toalettstol ska vara placerad så att hjälp kan ges av en eller två personer. Duschutrymme ska ge möjlighet att placera duschstol i. Badrum bör vara lätt att nå från sovrum. Storlek m.m Ett trygghetsbo ende bör b estå av 1-3 rumslägenheter.
-
1 01
-
3 (3 )
Ett trygghetsboende bör b estå av minst 1 0 lägenheter. Ett trygghetsboende bör kunna erbjuda ca 2 kvm gemensahetsyta/hyresgäst. Kom m u nikationsplan För att nå uppställda mål ska en nära kontakt med hyresvärdar/fastighetsägare/företag etable ras. Detta kan ske genom att ett informationsmaterial skapas och publiceras. Inbjudan till informationsträffar och direkt riktad information skall genomföras.
-
1 02
-
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN
Blad 10
2 0 13-03-20
Ekonomiutskottet Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen
14
2 0 13-04-10
22
2 0 14- 03-12
2014-03-26 2 0 14-06-11
Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen
KS eu KS KS KF KS
§ 42 § 107 § 64 § 42 §
9
dnr. KS 122/13-900
Fråga frå n Båstad hem AB om kommunal medfinansieri ng för iordningstä llande av trygghetsboende Beskrivning av ärendet
Kommunfullmäktige har beslutat fo rmulera ett mål om att det ska finnas trygg hets bo ende i alla tre kommundelarna. Trygghetsboende kan uppföras som traditionell hyresrätt med krav på vissa gemensamma faciliteter. Runt om i landet har trygghetsboenden uppförts av såväl kommunala bostadsbolag som av privata aktörer på kommersiell grund. De gemensamma faciliteterna be kostas oftast gemensamt och fullt ut av hyresgästerna som ett tillägg till månadshyran för lägenheten. För att stimulera tillkomsten av trygghetsboende på platser där det inte finns full kommersiell bärighet - betalningsvilja eller betalningsförmåga - har vissa kommuner dock valt att bekosta delar av den gemensamma servicen inom trygghetsboendet. Argumentationen för att tillskapa trygghetsboenden, och också med skattemedel understödja tillkomsten av sådana, har från kommu nernas sida varit att trygghetsboende bidrar till en effektivare hemtjänst och skjuter upp behovet av vård- och omsorgsboende. Mot bakgrund av detta har ett antal kommuner trots att de finansierat vissa gemensamma faciliteter i trygghetsboenden kunnat visa upp för kommunen fördelaktiga kalkyler. Båstadhem har för avsikt att tillskapa trygghetsboenden i kommunen, bland annat genom att ställa om några av de före detta servicehusen till trygghets boenden. De har noterat att kommuner runt om i landet har policys för byg gande av trygghetsboenden. I dessa policydokument anger kommunen riktlin jer för trygghetsboenden samt för kommunal medfinansiering. I kommunerna förekommer olika former för kommunal subventionering. I skrivelse, 20 13-0117, efterfrågar Båstadhem AB vilka kriterier Båstads kommun ställer upp som krav på ett trygghetsboende samt om kommunen avser att medverka med någon fo rm av medfinansiering, och i så fall på vilket sätt och i vilken omfatt ning detta ska ske.
Underlag till beslutet
Tjänsteskrivelse från kommunchef Tomas Rikse, daterad 20 13-03-12, bilaga. Inkommen förfrågan från Båstadhem AB 2 013-01-21, bilaga. Protokoll från kommunala pensionärsrådet 2 0 11-12-07, bilaga.
Föredragande
Kommunchef Tomas Rikse.
Yrkande
Ann-Margret Kj ellberg (S) yrkar följande tillägg: Förslaget presenteras för kommunstyrelsen i juni 2013. forts. på nästa sida.
Utskott/presidium
justerandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande 1I n tJ VV
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN
Blad 11
2 0 1 3-03-20
Ekonomiutskottet Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen
15
2 0 1 3 -04- 1 0
23
2 0 14-03-12
10
2014-03-26 2 0 14-06-11
Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen
KS eu KS KS KF KS
§ 42 § 107 § 64 § 42 §
Forts. Fråga frå n Båstadhem AB om kom munal medfinansiering för iord ningstä llande av trygghets boende KS eu 20 13-03-20 Förslag till beslut
Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar:
1. Kommunledningskontoret får i uppdrag att i samverkan med verksamhets
område Vård & Omsorg ta fram underlag för ett politiskt beslut om eventu ella kommunala subventioner till uppförande av trygghetsboenden, inne fattande verksamhetens bedömning av eventuella positiva effekter för hem tjänsten och behovet av vård- och omsorgsplatser samt en prövning av de ekonomiska och legala förutsättningarna.
2. Förslaget presenteras för kommunstyrelsen i juni 2013. KS 2013-04-10 Beslut
Kommunstyrelsen beslutar:
1. Kommunledningskontoret får i uppdrag att i samverkan med verksamhets
område Vård & Omsorg ta fram underlag för ett politiskt beslut om eventu ella kommunala subventioner till uppförande av trygghetsboenden, inne fattande verksamhetens bedömning av eventuella positiva effekter för hem tjänsten och behovet av vård- och omsorgsplatser samt en prövning av de ekonomiska och legala förutsättningarna.
2. Förslaget presenteras för kommunstyrelsen i juni 2013. KS 2 014-03-12
Noteras i ärendet att ärendet utgick från kommunstyrelsen 2013-11-13 med följande direktiv: "Ärendet ska kompletteras med en definition av vad ett trygghetsboende är". Detta föreläggs kommunstyrelsen som ett separat ärende "Båstad kommuns kriterier för trygghetsboende", dnr. KS 242/14 -900.
Underlag till beslutet
Inkommen skrivelse från Båstadhem AB 2013-01-2 1, bilaga. Tjänsteskrivelse från dåvarande kommunchef Tomas Rikse daterad 2 0 1 3-03- 12, bilaga. Tjänsteskrivelse från vård- och omsorgschef Monica Ehnberg daterad 2 0 13-10-30, bilaga. forts. på nästa sida.
Utskott/presidium
justerandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
.. ('\ Il I VT
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN
Blad 11
2 0 13 -03-20
Ekonomiutskottet Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen
15
2 0 13-04-10
24
2 0 14-03 - 1 2
11
2014-03-26 2 0 14-06-11
Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen
KS eu KS KS KF KS
§ 42 § 107 § 64 § 42 §
Forts. Fråga från Båstad hem AB om kommunal medfin ansiering för iord ningstä l lande av trygghetsboende KS 2 0 14-03-12 Yrkanden
Ann-Margret Kjellberg (S), Ingela Stefansson (S), James Johnson (BP), Eddie Grankvist (BP), Bo Wendt (BP) samt Katarina Toremalm (MP) : I socialtjänstlagen kapitel 5 - Särskilda bestämmelser för äldre - bestäms kom munernas ansvar för äldres boende och fritid i § 4 och § 5. Med hänvisning till detta yrkar vi: 1. Kommunen medfinansierar värd/värdinna i trygghetsboende och lokalhyra för gemensamhetslokaler. 2. Ett regelverk tas fram som reglerar vilka som kan få bidraget, tex. att hyres gäster ska anvisas från en gemensam kö, trygghetsboendets fysiska utform ning, att det ska ligga centralt, att det ska finnas butiker, läkare m.m. i när heten, antal lägenheter som måste vara uthyrda för en viss nivå på medfi nansiering, bidragets storlek m.m. 3. Medel anvisas från de medel som idag används för hyra av gemensamhets lokaler och aktiviteterna där. Thomas Andersson (FP) : Bifall till ekonomiutskottets förslag.
Proposition
Efter framställda propositioner på de framlagda yrkandena finner ordföranden att Thomas Anderssons yrkande bifallits. Omröstning begärs. Följande omröst ningsordning godkänns: Ledamot som vill bifalla Thomas Anderssons yrkande röstar JA; Ledamot som vill bifalla Ann-Margret Kjellbergs mfl. yrkanden röstar NEJ. forts. på nästa sida.
Forts. på nästa sida
Utskott/presidium
justerandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande i:: _ _1 n --
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN
Blad
25 12
2014-03-12 20 14-03-26 20 14-06-1 1
Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen
KS KF KS
§ § §
64 42
Forts. Fråga från Båstad hem AB om kommunal medfinansiering för iord n ingstä llande av trygghetsboende KS 2 014-03-12 Omröstning
Omröstningen faller ut med 7 JA-röster samt 6 NEJ-röster enligt följande: Ledamot Åsa Ragnarsson (M) Ulf Halmberg (M) Thomas Andersson (FP) Torgny Brenton (KD) Ann-Marie Johnsson (C) Stefan Olsson (C) Bo Wendt (BP) Eddie Grankvist (BP) James Johnson (BP) Ann-Margret Kiellberg (S) Ingela Stefansson (S) Katarina Toremalm (MP) Kerstin Gustafsson (M) SUMMA
JA
NEJ
X
AVSTÅR
X X X
X
X
X
X X X X
X
X 7
6
Kommunstyrelsen har således beslutat att bifalla Thomas Anderssons yrkande.
Förslag till Beslut
Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Kommunstyrelsen meddelar Båstadhem AB att Båstads kommun inte subventionerar trygghets boende.
Protokollsanteckning
Kerstin Gustafsson (M) och Thomas Andersson (FP) lämnar in protokollsan teckning enligt följande: "Kommunala bostadsbolag ska behandlas likvärdigt med privata bostadsföretag. Kommunen erbjuder idag socialt innehåll och trygghetstjänster."
Reservation
Mot beslutet reserverar sig Ann-Margret Kjellberg (S), Ingela Stefansson (S), James Johnson (BP), Eddie Grankvist (BP), Bo Wendt (BP) samt Katarina Toremalm (MP) .
KF 2 014-03-26 Yrkanden
Christer de la Matte (M), Thomas Andersson (FP) och Torgny Brenton (--) : Ärendet återremitteras. B eslut i detta ärende fattas vid samma tillfälle som riktlinjerna för trygghetsboende. fo rts. på nästa sida.
Utskott/presidium
I usterandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande 1 nc
��
SAM MANTRÄDESPROTO KOLL
BÅSTADS
KOMMUN
Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen
Blad
20 14-03-26 2014-06-11
KF KS
§ §
13
42
Forts. Fråga frå n Båstad hem AB om kommunal medfinansiering för iord n ingstä llande av trygghets boende KF 2 0 14-03-26 Yrkanden, forts.
Ann-Margret Kjellberg (S) : 1. Kommunen medfinansierar värd/värdinna i trygghetsboende och lokalhyra för gemensamhetslokaler. 2. Ett regelverk tas fram som reglerar vilka som kan få bidraget, t.ex. att hyresgäster ska anvisas från en gemensam kö, trygghetsboendets fysiska utfo rmning, att det ska ligga centralt, att det ska finnas butiker, läkare m.m. i närheten, antal lägenheter som måste vara uthyrda för en viss nivå på medfinansiering, bidragets storlek m.m. 3. Medel anvisas från de medel som idag används för hyra av gemensamhets lokaler och aktiviteterna där. Även Bo Wendt (BP), Jan Ahlström (M) och Sonia Larsson (C) yttrar sig.
Proposition
Ordföranden ställer proposition på yrkandet om återremiss och finner att full mäktige bifallit detta yrkande. Omröstning begärs emellertid och följande omröstningsordning godkänns: Ledamot som vill återremittera ärendet röstar JA, Ledamot som vill avgöra ärendet idag röstar NEJ.
Omröstning
Omröstningen utfaller med 21 Ja- och 18 N ej-röster, vilket närmare framgår av till protokollet fogad närvaro- och omröstningslista. Fullmäktige har således beslutat återremittera ärendet.
Beslut
Kommunfullmäktige beslutar: 1. Ärendet återremitteras enligt följande motivering: Beslut i detta ärende fattas vid samma tillfälle som riktlinjerna för trygghetsboende.
KS 2014-06-11 Förslag till Beslut
Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Kommunstyrelsen meddelar Båstadhem AB att Båstads kommun inte subventionerar trygghetsbo ende.
Utskott/presidium
justerandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
- 1 n1
Å
M1 l
Till Kommunstyrelsen i Båstad kommun/Beredningen för Välfärd och Kultur
.
'
;:
}
I Y i!
I
K�
. .
, . . , • • . ,
, : . . �-
;
I
' •
J
.
.
I
.\.��. <
\.. 1 �/100
. \ ' • ' ' " ' ' ' '
Fråga från Båstadhem AB om huruvida kommunal medfinansiering kommer att utgå för iordningställande av s.k. Trvgghetsboende.
Vid Båstadhems senaste styrelsemöte den 1 3 december tog unde1tecknad upp frågan om Trygghetsboenden och hyressättning av Trygghetsboendenas lägenheter, Vid mötet uppdrogs åt mig att efterfråga kommunens inställning/policy till Trygghetsboenden. Bakgrnnden är att företaget avser att låta ett av hyreshusen i Linängen, Förslöv bli ett Trygghetsboende. Vi har dessutom sedan tidigare ett uppdrag att bygga ett Trygghetsboende intill det f d servicehuset Vårliden i Båstad. ·
Vid kontakter med vår intresseorganisation .SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) har j ag erfarit att flera kommuner har antagiia policys för Trygghetsboenden. I dessa anger kommunerna villkoren för ett Trygghetsboende och anger även en nivå för hur kommunal me.dfinansiering kan utgå dels till själva lägenheterna och dels till den s k samlingslokalen. Medfinansiering utgår till samtliga exploatörer - såväl privata som allmänilyttiga bolag för att stimulera mångfald . i ägandet/för\raltningen. ·
Om vi applicerar den medfinansieringsnivå som undertecknad tagit del av och som utgår i en del kommmi.et så skulle det i Båstad innebära att tnånadshyrart kart hållas ca 1 000 kt lägre per lägenhet och månad j amfö1t med om ingen medfinansiering utgår. Och då ska man veta att för de lägenheter vi kommer att hyra ut som vanlig hyresrätt i det andra hyreshuset på Linärtgen så blir nyptöduktionshytan för 2 iunt och kök (60,5 kvm) 7 1 60 ler .., 7 3 1 0 kr/månad beroende på lägenheternas placeting i huset. 3 rum och kök (72 kvm) får en hyra på 8 262 kr 8 4 1 2 kr/månad beroende på placering. Att till dessa hyror U�gga ca 1 000 kr/lgh/månad ger höga hyresnivåer. Utgår ingen kommuoal .rp.e.dfinansiering så inåste vi finansiera en värdinnetjänst och få en hyresintäkt för sämlingslokalen - det är qen ei
Undertecknad hai' i höst tills amni.ahs med ordföni1i.de Jan Ahlström träffat Kommunala Pensionärsrådet i Båstad och berättat om våra planer för Trygghetsboenden. Vi kommer nu att se över huruvida några av de f d servicehusen skulle ktJnna ställas om till Trygghetsboenden. Men även för dessa omställningar så är ei1 eventuell med:finansiering viktig för att kmrna bedöma vilka ekonomiska förutsättningar som kommer att gälla.
BÅSTADHEM AB
Friclhemsv. 7 A
Box 1 1 1 6
Telefon
Fax
Hemsida
Org.nr. 556527-7059
Båstad
269 22 Båstad
0431 750 30
0431 756 72
www.basladl1em.se
I 1\j
•' i
' . • , · ·
& J l • • • • • • t
;;
JI
Av skrivelse för kommunala Pensionärsrådet av den 7 december 20 1 1 av Pelle Höglu11d framgår att Pensionärsrådet nämner ekonomiska bidrag för verksamheten. Rådet uttrycker det
som att Trygghetsboendena vmje år skall förhandla med kommunen 0111 ekonomiska bidrag. Här ser Båstadhem det soti1 en klar fördel 0111. villkoren görs klara från kommunen så
att förhandlingar inte behövs utan villkoren är kända i1man ett nybygge eller en ombyggnation görs. Pension�rsrådets skrivelse bifogas. Att flera kommuner fattat beslut om kommunal medfinansiering till Trygghetsboenden beror
på att man sett positivt på denna typ av boenden både ur social och ekonomisk synpunkt.
Många gamla sitter ensamma öch isolerade - på .ett Trygghetsboende finns möjlighet till gemenskap.
Kommunalekonomiskt så förbättras möj ligheten för ett rationellt hemtj änstarbete om ledtiden
mellan hembesök kan kortas ned. Bj ärehalvön bj uder idag på långa resor för henitj änsten. Ett antal Trygghetsboenden måste ge reducerade kostnader för Vård- och omsorgsförvaltningen. Detta måste värderas när frågan om en eventuell medfinansiering diskuteras. Båstadhem önskar få svar på vilka luiterier Båstads kommun ställer på ett Trygghetsboende
och onl. kommunen avser att medverka med någon medfinansiering för Trygghetsboende och i så fal l dess storlek.
Båstad
1 7 j anuari 20 1 3
·�� Robert Falk
Vd, Båstadhem AB
-1 0 9-
Kommunala Pensionärsrådet, Båstad
Koromunstyrelsen Beredningen för Välfärd och Kultur
Till
JBakgrund I Kommunala Pensi onärsrådet har under året arbetet till stor del inriktats på förslag till
Trygghets boenden i kommunen. I början av året erbjöds en möjlighet att ombilda och bygga ut servi cebostäderna på Vårliden till Trygghetsboenden. Vårliden ägs av Båstadhem AB och arrenderas av Båstads kommun. Kommunstyrelse, Förvaltning och Båstadhem har besl utat reali sera ett Trygghetsboende på Vårli den med planerad inflyttni ng 2 0 1 3 . Syfte
Syftet är att erbjuda ett boende som ger möjlighet till utökad hjälp och social gemenskap. Bo endet ger dess utom möjlighet att delta i gemensamma måltider, aktiviteter o ch andra händelser vilket ger underlag för trygghet o ch god kvalitet. B oendet är indi rekt avsett att skjuta upp eller helt eliminera behov av ett särskilt boende. Innehåll o
Trygghetsboendet ska bestå av hyresrätter. Framtidens trygghetsboende kan även utformas som kooperativa hyresrätter samt bostadsrätter.
o
Trygghetsboende är inte behovsprövat.
o
Den som önskar trygghets boende ska vända sig till hyresvärden.
o
Hyresvärden ska fö rdela lägenheterna på l ika villkor för alla i målgruppen. Eventuell köförteckning ska hållas offentlig.
o o
M ålgruppen fö r boende i trygghets b oende är främst personer över 75 år. S ervicekontoret har till uppgi ft att hålla kontakt med de boende och skapa gemenskap fö r boende som så önskar samt ansvara för det so ciala innehållet.
o
Möjl ighet till gemensamma måltider.
..,
Restaurangen ska ha alkoholtillstånd och tillhc'mdahålla dessa drycker till sj älvkostnadspris.
o
Möjl ighet till dagliga aktiviteter.
o
Samverkan med stud iefö rbund och o rganisati oner.
<·
Pers onlarm ska ingå i boendet kostnadsfritt.
o
T rygghets boendet ska regelbundet undersöka möjligheter till statsbidrag.
,,
Trygghets boendet ska vat·je år ta i ntiativ till förhandlingar med Bå stads kommun om ekonomiska bidrag för verksamheten.
- 1 1 0-
Ovanstående förslag på i n nehåll i Trygghets boende på Vårliden i Båstad är framtaget av Pensionärsrådets arbetsutskott bestående av ordförande Pel l e H öglund, Laila Jönsson, PRO, och Christer Nordin, SPF. Arbetsutskottet bygger sina slutsatser på genomgång av andra kommuners erfarenheter o ch b esök på Trygghetsboertdet Hvilan i Ängelholm. Förslaget är den
7 december presenterat o ch diskuterat i
Pensionärsrådet som enhäll igt
beslutat ställa sig bakom detsamma.
Båstad den
7 december 2 0 1 1
För Kommunala Pension ärsrådet
�
t,;; �'C JL
Pelle Höglund Ordförande
-
1 1 1
-
WJ BÅSTADS � KOMMUN
Tjä n steskrive lse
1 (2)
Ko m m u nl e d n i n gs ko ntoret Datum : 2 013-03-1 2 Hand lägga re: Tomas Rikse D n r: KS 122/13-900 Til l : Kommunstyrelsen Besl utet ska l l exped ieras till:
Båstadhem AB, kommunkansli för samordning av uppdrag B i lagor till tjä nsteskrive lse n :
Skrivelse från Båstadhem AB, daterad 2013-01-1 7 samt utlåtande från Kommunala Pensionärsrå det, daterat 2 0 1 1-12-07
( Fråga från Båstad hem AB om komm u n a l medfi n a nsiering för iordningstäl lande av Trygghetsboende
Bakgrund Kommunfullmäktige har beslutat formulera ett mål om att det ska finnas trygghetsboende i alla tre kommundelarna. Trygghetsboende kan uppföras som traditionell hyresrätt med krav på vissa gemensamma faciliteter. Runt om i landet har trygghetsboenden uppförts av såväl kommunala bostadsbolag som av privata aktörer på kommersiell grund. De gemensamma faciliteterna be kostas oftast gemensamt och fullt ut av hyresgästerna som ett tillägg till månadshyran för lägen heten.
\
För att stimulera tillkomsten av trygghetsbo ende på platser där det inte finns full kommersiell bärighet - betalningsvilja eller betalningsförmåga - har vissa kommuner dock valt att bekosta delar av den gemensamma servicen inom trygghetsboendet. Argumentationen för att tillskapa trygghetsboenden, och också med skattemedel understödja tillkomsten av sådana, har från kommunernas sida varit att trygghets boende bidrar till en effektivare hemtjänst och skjuter upp behovet av vård- o ch omsorgsboende. Mot bakgrund av detta har ett antal kommuner trots att de finansierat vissa gemensamma faciliteter i trygghets boenden kunnat visa upp för kommunen fördelaktiga kalkyler. Aktuellt Båstadhem har för avsikt att tillskapa Trygghets boenden i kommunen, bland annat genom att ställa om några av de före detta servicehusen till Trygghetsboenden. De har noterat att kommuner runt om i landet har policys för byggande av Trygghetsboenden. I dessa policydokument anger kommunen riktlinjer för Trygghetsboenden samt för kommunal medfinansiering. I kommunerna förekommer olika former för kommunal subventionering. I skrivelse, 2 0 13-01-17, efterfrågar Båstadhem AB vilka kriterier Båstads kommun ställer upp som krav på ett Trygghetsboende samt om kommunen avser att medverka med någon form av medfinansiering, och i så fall på vilket sätt o ch i vilken omfattning detta ska ske. Båstadhem hänvisar i sin skrivelse till ett utlåtande från Kommunala Pensionärsrådet, daterat 2 011-1 2-07, vilket också bifogas detta ärende.
130313\h:\förvaltningarna\vård & omsorg\trygghetsboende båstadhem.docx\tr
-
112
-
2 (2)
Övervägande Huruvida kommunen skall stimulera tillkomsten av Trygghetsboenden i Båstads kommun via kommunala subventioner är i högsta grad en politisk och möjligen ideologisk fråga som även bör bygga på en b edömning av marknadsläget i kommunen.
Förvaltningen anser att ett underlag för ett sådant politiskt ställningstagande vidare bör omfatta en bedömning från verksamhetsområde Vård & Omsorg avseende ett Trygghets boendes påverkan på hemtjänst o ch behov av vård- och omsorgsboende samt utlåtanden från Kommunledningskon toret avseende de legala och ekonomiska förutsättningarna för ett sådant beslut. Förslag till beslut Kommunledningskontoret får i uppdrag att i samverkan med verksamhetsområde Vård & Omsorg ta fram underlag för ett politiskt beslut om eventuella kommunala subventioner till uppförande av Trygghetsboenden, innefattande verksamhetens bedömning av eventuella positiva effekter för hemtjänsten o ch behovet av vård- och omsorgsplatser samt en prövning av de ekonomiska och legal o utsättningarna.
Tomas Rikse
Kommunchef
-
113
-
BÅSTADS
KOM M U N
Tjä n stes krive l se
1 (2)
Ko m m u n l ed n i ngs kontoret Datum: 2 013-10-30
� erg
Handlägp-a �e: Monica Eh Dnr: ('j \ ? . q_o
\?-'' /
Till: Kommunstyrelsen Besl utet skall expedieras till:
Monica Ehnberg
Trygghetsboende och effekter för hemtjänsten, vård och omsorgsboendet samt en prövning av de ekonom iska och lega la förutsättningarna för ett pol itiskt beslut om eventuella kommunala subventioner av Trygghetsbo ende Bakgru nd Trygghetsboende är en relativt ny boendeform som fick en statlig definition år 2007 i samband med Äldreboendedelegationens utredning av framtida behov av äldreboendeformer. Trygghetsbo städer är en typ av ordinärt boende och är inte belagt med bistånd därför behövs heller ingen behovs bedömning för att få söka trygghetsbostad (SOU 2008: 113).
Enligt Äldreboendedelegationens förslag ska ett trygghetsboende inrymma nedan presenterade funktioner och kvaliteter för att motsvara dess syfte. Trygghets boende utgörs av bostadslägenheter med god tillgänglighet samt gemensamma utrym men avsedda för samvaro, måltider, rekreation och andra aktiviteter. Trygghetsboende ska möta behoven som finns hos äldre som på något sätt känner sig oroliga, otrygga eller ensamma i sitt nuvarande boende. Det kan handla om så väl ensamstående som samboende par som känner sig isolerade, inte mår bra av att bo som de gör eller har svårt att klara sig i sitt nuvarande hem. Personal ska finnas tillgänglig och kunna erbjuda lättare service samt ordna aktiviteter. I alla lägenheter ska det finnas ett trygghetslarm. Ö kat vård- och omsorgsbehov tillgodoses genom hemtjänst vilken är individuellt anpassad. Trygghetsboende ska bidra till ökad möjlighet till kvarboende. Sammanfattningsvis utgörs, enligt Äldreboendedelegationen, kärnan i trygghetsboen de av tre huvudsakliga trygghetsskapande faktorer: gemensamhetslokal, personal o ch trygghets larm (SOU 2008: 113). Kommunen bestämmer själv hur denna typ av boende ska förmedlas och Äldreboendedelegationen sätter inga krav på ålderskriterier men presenterar hög ålder som ett förslag på kriterium. Det innebär att det kan finnas i stort sett lika många definitioner av trygghetsboende som det finns kommuner. Dock vilar inte ansvaret hos kommunen mer än att de enligt socialtjänstlagen via socialnämnden ska "verka för att äldre människorfår möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra" (SFS 2 0 0 1 :453).
Regeringen införde år 2 0 1 0 subventioner för trygghetsbostäder, som bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden för äldre med behov av trygghet och närhet till ett socialt liv. Subventionerna utgår i form av ett investeringsstöd till fastighetsägaren i direkt anslutning till fastighetens färdigställande och under förutsättning att vissa grundkrav uppfylls.
131030\2\I
- 1 1 4-
2 (2)
Syftet kan vara att erbjuda ett boende med möjlighet till utökad service, social gemenskap, att delta i gemensamma måltider och övrig samhällsservice vilket ger grund för trygghet och hög boende kvalitet för de äldre. Boendeformen kan vara förebyggande genom att skjuta upp o ch minska behovet av att flytta till ett vård- och omsorgsboende. Aktuel lt Båstads Vård och omsorg ser i Socialstyrelsens rapport från maj 2013 att kommuninvånaren i Båstad kommun har ett betydligt mindre behov av vård o ch boende än genomsnittet i Sverige, vilket kan förklaras med att Båstads kommun har en friskare befolkning, en bra hemvård och att kommuninvånaren upplever en hög trygghet med hemvården. Bostäderna i Båstad håller en hög standard, vilket möjliggör att bo i sin invanda miljö även vid behov av stora och otympliga hjälp medel.
Båstads kommun kan utifrån demografin se ett behov av ordinära bostäder som har fokus på trygghet för äldre. Bostäder där hyresgästerna själva har möjlighet att tillsammans skapa relatio ner för ett socialt och tryggt liv. Övervägande/framtid Att minska eller flytta fram behovet av vård och omsorgs boende genom en finansiering av trygg hetsboende är tveksamt då behovet av vård och boendeplatser är lågt i förhållande till antal äldre i Båstad kommun.
Det är högst osäkert om en finansiering av trygghetsboende ger några positiva effekter för vård och omsorg i Båstads kommun även om det finns en marginell vinst logistiskt och planeringsmässigt för hemvården under förutsättning att alla hyresgästerna på trygghetsboendet väljer kommunens hemvård. Insatsen för hemvård mynnar från ett myndighetsbeslut där det personliga behovet styr oavsett boendeform. Genomsnittet för hemvårdens insatser inom vård och omsorg i Båstads kommun ligger i dag på närmare 30 timmar per månad och individ. Att finansiera trygghetsboende ur ett juridiskt perspektiv finns det inga hinder för under förutsätt ning att subventionen är öppen och kan sökas även av andra fastighetsägare än sådana som är hyresvärdar och som bygger ett trygghetsboende i Båstads kommun. Detta kan ur ett ekonomiskt perspektiv få svåröverblickbara ekonomiska konsekvenser över tid. Detta eftersom den kommunal rättsliga likabehandlingsprincipen råder och alla har rätt att söka en subvention. Att besluta om finansiering kring trygghetsboende utan kartläggning av behovet av trygghetsboen de är tveksamt. Förslag till beslut 1. Båstad kommun subventionerar inte trygghets bo ende.
B
l!L
Henrik Andersson Tf biträdande kommunchef
�(a{ � Monica Ehnberg Vård- o ch omsorgschef
-
1 1 5
-
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN Ekonomiutskottet
17
2 014-05-21
KS eu
§
61
Blad
dnr. KS 84/12 -500
Kattvik, ökade kostnader, omfördeln ing i i nvesteri ngsbudget Beskrivning av ärendet
Det ekonomiska utfallet för VA-projektet Kattvik har sedan det redovisades från NSVA genom prognos 3, år 2013, vuxit snabbt. Avvikelsen mot 2 0 14 års budget prognosticeras till 6,4 mkr. Projektet är i stort helt färdigt. Då den ekonomiska skadan redan är skedd måste fokus ligga på att hitta en ekonomisk lösning, samt att hitta åtgärder för att detta inte skall upprepas. NSVA föreslår att en omfördelning sker med 6,4 mkr från projektet 6031 Skottorp-Eskilstorp till projektet 6010, Kattvik. Ledningen mellan Skottorp och Eskilstorp planeras att utföras först med start 2 0 1 5 .
Underlag till beslutet
Tjänsteskrivelse från projektingenjör Fredrik Jönsson daterad 2014-04-10. Inkommen skrivelse från NSVA daterad 20 14-04-10.
Deltar ej i beslutet
Bo Wendt (BP) deltar ej i beslutet.
Förslag till beslut
Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. 6,4 mkr omfördelas från projektet 603 1 Skottorp-Eskilstorp till projektet 6010 Kattvik.
Justerandes signaturer KS/nämnd
Utskott/presidium
ph/
ib
KF
Utdragsbestyrkande
-1 1 6
Te k n i k
BÅSTADS KOM M U N
1 (1)
& s e rvice
Dat u m : 2 014-03-10 Hand lägga re :
Fredrik Jönsson Dnr: K� '7> L/ /1 2 Se> C> Til l : Kommunstyrelsen -
Beslutet skall expedieras till: NSVA, ekonomiavdelningen Bilagor till tjänsteskrivelsen: (glöm inte ange diarienummer):
Skrivelse från NSVA Kattvik, ökade kostnader, omfördeln ing i investeringsbudget
Det ekonomiska utfallet för VA-projektet Kattvik har sedan det redovisades från NSVA genom p rognos 3, år 2 013, vuxit snabbt. Avvikelsen mot 2014 års budget prognosticeras till 6,4 mkr. Projektet är i stort helt färdigt. Då den ekonomiska skadan redan är skedd måste fokus ligga på att hitta en ekonomisk lösning, samt att hitta åtgärder för att detta inte skall upprepas. NSVA föreslår att en om fördelning sker med 6,4 mkr från projektet 603 1 Skottorp-Eskilstorp till projektet 6010, Kattvik. Ledningen mellan Skottorp och Eskilstorp planeras att utföras först med start 2015.
Se bifogad skrivelse från NSVA. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen b eslutar att omfördela 6,4 mkr från projektet 6031 Skottorp-Eskilstorp till projektet 6 0 1 0 Kattvik Båstads kommun 2 0 14-04- 1 0
���TL �·
�$ � \"'
Fredrik Jönsson Projektingenj ör
140414\7de\fj
-1 1 7-
20 1 4-04- 1 0
Förändrad i nvesteri ngsutg ift gällande utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp till Kattvi k Kattvik i ngår i utbyggnadsplanen en ligt strategin för vatten och avlopp på landsbygden i Båstad komm u n , beslutad av KS 20 1 2- 1 1 -1 4. Området har prioriterats utifrån kom m unens ansvar att fö rsörj a sam lad bebyggelse med vatten- o ch avloppstj änster för att skydda männ iskors hälsa eller miljön. Strateg in har även godkänts av länsstyrelsen . Utbyggnaden skapar även förutsättningar för vatten- o ch avlop pstjänster till den pågående detaljplaneringen för ytterligare fastigheter i området. Kattviksområdet består av totalt ca 1 1 O fastigheter varav sextio i ngår i denna etapp samt ytterligare tjugotre kan erbjudas anslutningspunkt via gemensamhetsanläggn ing.
Förutsättningar vid projektets startskede Utredning av Kattviksområdets förutsättningar skedde m ed bidrag från så kallat LOVA-bidrag från länsstyrelsen. P rojektering utfördes av konsu ltföretaget Sweco. Med projekterat underlag genomfördes kalkylering som visade på en projektbudget motsvarande 1 5 m iljo ner kronor. P rojekterat u nderlag upph andlades enligt LUF och även vinnande anbud medförde en total projektkalkyl omfattande 1 5 miljoner kronor. Därmed besl utades 20 1 2-1 1 -28 om ett igångsättningsbeslut m otsvarande 1 5 m iljoner kronor. Vid begäran tydliggjordes att projektet var ett så kallat högriskprojekt där förutsättningar kunde kom m a att ändras under entreprenadtiden.
Förändrade förutsättningar och dess konsekvenser Vid framtagande av budget för 2 0 1 4 redovisade N SVA en till äggsbudget för projektet m otsvarande 5 mkr utöver de 1 5 mkr som fanns i 20 1 3 års budget. Efter budgetarbetet genomfördes prog nos 3 för 20 1 3 . Under entreprenadtiden efter prognos 3 har förutsättningar för projektet förändrats ytterligare, nedan följer tre exempel: •
Differensen mellan kontraktets m ängder och verkligt utfall har blivit stor. Mängder för bergsschakt och släntlutn ingar har varit svårbedömda. I prog nos 3 20 1 3 var uppskattn ingen 2 , 8 m kr men är i dagsläget ytterl igare 0,9 mkr.
•
Drygt 1 1 0st ÄTA (ändring-tillägg-avdrag) har u ppko mmit i projektet. Uppskattade ÄTA-utg ifter vid prognos 3 20 1 3 var 1 ,6 m kr. I dagsläget u ppgår utgifterna till ytterligare 1 , 9 m kr.
•
Under p rojektet har en del tilläggsbeställningar krävts. E nskilt största tillkommande i nvesteri ngen gäller pum pstationen på campingen som efter förtyd ligande uppg ifter behövde byg g as om och föras över till kom m unal d rift. Enbart p u m pstationen innebär investering omfattande 2 m kr.
-
118
-
Projektets investeringsvolym har nu ytterl igare ökat och bedöms i dagsläget till totalt 25 m kr varav 1 1 ,4 m kr belastar 20 1 4 års investeri ngsbudget. För att fi nansiera de ökade utgifterna kom m er om prioriteringar i befintlig b udget föreslås.
Jimmy Lubera & Asa Peetz Proj ektledare & Avdelningschef
- 1 1 9-
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN Ekonomiutskottet Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen
Blad
2 014-04-23 20 14-05-07 2 014-06-1 1
KS eu KS KS
§ 41 § 1 14 §
11 17
dnr. KS 608/14 -500
Vattenmätare t i l l verksam heter Beskrivning av ärendet
Inför diskussion om ny va-taxa har frågan kommit upp om att samtliga abon nenter utom bostadsfastigheter (småhus och flerfamiljshus) borde ha vatten mätare. Det har visat sig att ett flertal stora industrier har samma avgift i nuva rande taxa som ett småhus. För att få en rättvis avgift för de fastigheter, som inte till största delen utgörs av bostäder bör samtliga dessa få installerat vat tenmätare.
Underlag till beslutet
Tjänsteskrivelse från projektingenjör Fredrik Jönsson daterad 2 014-04-02, bilaga.
Förslag till beslut
Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Samtliga fastigheter i Båstads kommun som till största delen inte utgörs av bostäder ska ha vattenmätare. 2. NSVA ges i uppdrag att snarast påbörja detta arbete.
Notering
Ärendet ska kompletteras till kommunstyrelsens behandling med en ekono misk beräkning för införandet av vattemätare.
KS 2 0 14-05-07 Yrkande
Bo Wendt (BP) : Ärendet återremitteras.
Ajournering
Sammanträdet ajourneras fem minuter.
Proposition
Efter framställd proposition på yrkandet om återremiss finner ordföranden att yrkandet avslagits.
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar: 1. Ärendet utgår idag.
Utskott/presidium
) usterandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande 1 I) I"\ I <- V
BÅSTADS
1
(2)
KO M M U N Te kn i k
& service
Datum: 2 014-04-02
H a n d lägga re : Fredrik Jönsson Dnr:
J<:s
606//'1
,
so o
Til l : Kommunstyrelsen
B eslutet skall expedieras till: NSVA
Bilagor till tjänsteskrivelsen: (glöm inte ange diarienummer): Vattenmätare till verksamheter Inför diskussion om ny va-taxa har frågan kommit upp om att samtliga abonnenter utom bo stadsfastigheter (småhus och flerfamiljshus) borde ha vattenmätare. Det har visat sig att ett flertal stora industrier har samma avgift i nuvarande taxa som ett småhus. För att få en rättvis avgift för de fastigheter, som inte till största delen utgörs av b ostäder bör samtliga dessa få installerat vattenmätare. Nuvarande Va-taxa 2 014 som antogs av Kommunfullmäktige 2 013-06-2 6 står det i § 13 13.1 d) "Förfastighet där mätning sker enligt kommunstyrelsens bedömning u tgår en avgiftför V och S efter uppmätt vattenförbrukn ing enligtföljande".
Idag finns 145 vattenmätare var 42 tillhör Trafikverket (främst betesbrunnar) . För dagen be döms att ytterligare cirka 200 bör installeras. I 19 § 2:a stycket Lagen om allmänna vattentjänster står det " Om vattenförbrukningen på en fastighet behöverfastställas genom mätning, skall huvudmannen ordna den eller de vattenmäta re som behövs för mätningen". 20 § l:a stycket harföljande lydelse: "En fastighetsägare är skyldig att upplåta nödvändigt uttymmeför en sådan anordning som avses i 19 §". Allmänna b estämmelser för brukande av Skåne Nordvästs kommuners allmänna vatten och avloppsanläggningar Punkt 6 har följande lydelse: "Ska vattenförbrukning hos fastighetsägare fastställas genom mätning tillh andahålls vattenmätare av huvudmannen och förblir dennes gen dom. Huvudmannen bestämmer antalet mätare och vilket slag av mätare som ska användas. Fas tighetsägaren ska bekosta erforderliga anordningarför uppsättning av mätare och samman koppling med installationen i övrigt. Vattenmätares plats ska vara godkänd av huvudmannen, som har rätt att kostnadsfritt disponera platsen och ensam har befogenhet att sätta upp, ta ned,
kontrollera, justera, underhålla samt till- och frånkoppla mätaren.
"
Ekonomi Vattenmätarna finansieras i befintlig driftbudget, genom ökade intäkter beroende på genomgång av ab onnentregistret.
140402\7de\f
-
1 21
-
2 (2) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att samtliga fastigheter som till största delen inte utgörs av bostä der ska ha vattenmätare och ger NSVA i uppdrag att snarast påbörja detta arbete
Båstads kommun 2014-04-02
� ��Y\'LJ�t\_\) 1-
Fredr
Jönsson
·�
Projektingenjör
-
1 22
-
BÅSTADS
1 (1)
KO M M U N Tek n i k
& service
2014-05-05 H a n d l ä ggare: FredrikJönsson Datu m :
Dnr: Til l :
Kommunstyrelsen
Beslutet skall expedieras till: NSVA
Bilagor till tjänsteskrivelsen: (glöm inte ange diarienummer):
Vattenmätare till verksamheter, komplettering med ka l kyl
Att sätta upp vattenmätare till alla verksamheter bedöms av NSVA kosta: 1.
G enomföra mätaruppsättning: ca 2 500 ler/styck
2.
Mätarkostnad (beroende på flöde) - QN 2,5 (upp till 2,5 m3/timme) : 235 kr - QN 6 (upp till 6m3/timme) : 554 - QN 10 (upp till 10 m3/timme) : 1 500 ler - Ev. större mätare.
kr
QN 2,5 bedöms som den mätare som behövs i 80 % av fallen och resterande bedöms till QN 6 då storförbrukarna sedan tidigare redan har vattenmätare. För 200 stycken vatten mätare blir då kostnaden cirka 500 000 kr för montage samt för själva vattenmätarna cirka 60 000 kr, totalt ca 550 000-600 000 kr. Båstads kommun 2 014-05-05
��JJL.. lJ ·:
Fredrik Jönsson Projektingenjör
f\ ��0 1\
140505\7de\f)
-1 23-
SAM MANTRÄDESPROTO KOLL
BÅSTADS
KOMMUN Samhällsbyggnadsutskottet Kommunstyrelsen
Blad
4 18
2014-04-14 2 0 14-05-07
KS su KS
§ 28 § 115
dnr: KS 977/04-351
Prioriteringsordn ing för om- och/el ler utbyggnad av gång- och cykelvägar i Båstads kommun Beskrivning av ärendet
I kommunfullmäktige 2 013-01-23 b eslutades om en prioriteringslista för om- och/eller utbyggnad av gång- och cykelvägar (GC-vägar). De GC-vägar som togs upp i denna prioriteringsordning är s.k. nyttostråk, det vill säga GC vägar för pendlingscykling mellan och/eller i nära anslutning till samhällena. Detta för att skapa en så bra trafikmiljö som möjligt ur cyklistens perspektiv. Kommunens prioriteringslista ligger också till grund för Trafikverkets prio ritering av GC-vägar utmed de vägar där de är väghållare. Vid dessa projekt sker normalt finansiering genom 50% från kommunens sida och 50% från Trafikverket. Vissa av objekten i prioriteringslistan faller utanför ramen för vad Trafikverket kan prioritera i sin cykelledsplan. Orsak kan vara att cykel vägen ej ligger utmed en väg där Trafikverket är väghållare eller ligger utmed en väg där hastigheterna är relativt låga. Antal cyklister och bilister per dygn är även faktorer som då vägs in i beslutet så i vissa fall blir en cykelväg ett kommunalt projekt fullt ut.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från Teknik och service, daterad 2 0 14-04- 0 1, med tillhö rande bilaga.
Föredragande
Projektingenjör Mia Lindell föredrar ärendet.
Förslag till beslut
Samhällsbyggnadsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar: 1. För de gång- och cykelvägar där Trafikverket är huvudman ska nedan prioritering gälla och utgöra inriktning vid framtagande av avtalsförslag med Trafikverket. Kostnader för utförande hanteras i den ordinarie budget processen: 1. Förslöv-Vistorpsvägen, 2. Förslöv-Fogdarp, 3. Västra Karup Grevie.
KS 2 014-05-07 Yrkanden
Ann-Marie Johnsson (C) : Cykel- och gångbana från Östra-Karup mot Hasslöv ska läggas in i prioriteringslistan. Prio 2 Förslöv-Fogdarp ska tas bort och Västra Karup-Grevie flyttas upp. På prio 3 läggs Östra Karup - Hasslöv IP in. -
Bo Wendt (BP) : Ärendet återremitteras. Ann-Margret Kjellberg (S) : Bifall till samhällsbyggnadsutskottets förslag. Proposition
Utskott/presidium
Efter framställ proposition på yrkandet om återremiss finner ordföranden att yrkandet bifallits.
J usterandes signaturer KS/nämnd
ff }(_,
KF
Utdrags bestyrkande
-
1 24
-
rnJ BÅSTADS � KOMMU N
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
Blad
4 19
2014-04-14 20 14-05-07
Samhällsbyggnadsutskottet Kommunstyrelsen
KS su KS
§ 28 § 115
dnr: KS 977/04-351
Forts. prioriteringsordn ing för om- och/eller utbyggnad av gång- och cykelvägar i Båstads kommun K S 20 14-05-07 Beslut
Kommunstyrelsen beslutar: 1. Ärendet återremitteras till förvaltningen. Ärendet ska kompletteras enligt följande: Prioriteringslistan i textform (antagen av fullmäktige 2 01 3-01-23) En konsekvensbeskrivning som redovisar effekterna om prioriterings ordningen ändras. Trafikverkets motivering till de projekten som de prioriterar.
Utskott/presidium
j usterandes signaturer KS/nämnd
lu i
KF
Utdragsbestyrkande
- 1 2 5-
BÅSTADS KOM M U N
Te kn i k
q -rt-/av
Tjänsteskrive lse
1
-
3s1
(2)
& service
Datum: 2 0 14-04-01 Handläggare: Mia Lindell Dnr: Ti 1 1 : Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till:
Bilagor til l tjänsteskrivelsen:
Prioriteringsordn ing för om- och/el ler utbyggnad av Gång- och cykelvä gar i Båstads kommun. Bakgrund kommunfullmäktige 2 0 13-01-23 (KS 977 / 0 4 -351) b eslutades om en prioriteringslista för om och/eller utbyggnad av gång- och cykelvägar (ge-vägar). Gällande prioriteringslista åter finns som bilaga 1. I
De ge-vägar som togs upp i denna prioriteringsordning är s.k nyttostråk, det vill säga ge-vägar för pendlingscykling mellan och/eller i nära anslutning till samhällena, detta för att skapa en så bra trafikmiljö som möjligt ur cyklistens perspektiv. Kommunens prioriteringslista ligger också till grund för Trafikverkets prioritering av ge-vägar utmed de vägar där de är väghållare. Vid dessa projekt sker normalt finansiering genom 50% från kommunens sida och 50% från Trafikverket. Vissa av objekten i prioriteringslistan faller utanför ramen för vad Trafikverket kan prioritera i sin cykelledsplan. Orsak kan vara att cykelvägen ej ligger utmed en väg där Trafikverket är väghållare eller ligger utmed en väg där hastigheterna är relativt låga. Antal cyklister och bilis ter per dygn är även faktorer som då vägs in i beslutet så i vissa fall blir en cykelväg ett kom munalt projekt fullt ut. Sedan tidigare finns en avsiktförldaring mellan Båstads kommun och Trafikverket för anläg gande av GC-väg mellan Förslöv och Fogdarp. Arbetsplan finns framtagen av Trafikverket och cykelvägen måste anläggas senast 2018 då avsiktsförklaringen annars slutar gälla. GC-vägen ligger en bit ner i kommunens senast antagna prioriteringslista. I projektet är hittills 620 tkr nerlagda vilket motsvarar 3 10 tkr kommunal andel och totalt bedömer Trafikverket att pro jektet kostar ca 10 mkr. Genom anläggande av ge-vägen till Fogdarp kan en till stor del sam manhängande cykelled erhållas mellan Ängelholm-Munka Ljungby-Hjärnarp-Margretetorp Förslöv-Grevie. Detta förutsätter att Trafikverket i samarbete med Ängelholms kommun anläg ger GC-väg mellan Margretetorp och kommungränsen. Enligt uppgift ligger denna sträcka i Trafikverkets plan för 2018. En ny faktor som förändrats sedan tidigare beslutad prioriteringslista är beslut om nytt stat ionsläge i Förslöv NV vilket innebär att FörSlöv - Vistorpsvägen prioriteras högre från Båstads kommun.
140407\c:\users\mlalln2\desktop\priolista gång och cykel.doc\ml
-
1 26
-
2 (2)
Övervägande/Framtid På grund av ovan resonemang föreslås att för de obj ekt där Trafikverket är huvudman b eslutas om en separat prioritering som kan ligga till grund för framtida avtalsförslag med Trafikverket. Trafikverket bedömer att följande objekt är prioriterade
Prio
Objekt
Genomförande
1
Förslöv-Vistorpsvägen Förslöv-Fogdarp Västra Karup - Grevie
2 0 1 72)
2 3
2 017 2 0 18
Uppskattad kostnad 1) 3,Z mkr 1 0 mkr 8,5 mkr
1) Uppskattad kostnad är den totala kostnaden varav kommunens andel av finansiering utgör 50% Z)Beträffande Vistorpsvägen behöver del av detta projekt utföras innan 2017 så att en ny ge-väg kan finnas klar i anslutning till den nya stationens öppnande. Den del som utförs i den första etappen är från stationsläge till bef gc väg vid Vistorpsvägen. I en senare etapp kan sedan GC-vägen förlängas söderut i samarbete med Trafikverket.
I övrigt bedöms gällande prioriteringsordning vara aktuell och utgöra en riktlinje för priorite ring av anläggning/ ombyggnad av GC-vägar.
Förslag till beslut För de gång- o ch cykelvägar där Trafikverket är huvudman skall nedan prioritering gälla o ch utgöra inriktning vid framtagande av avtalsförslag med Trafikverket. Kostnader för utförande hanteras i den ordinarie budgetprocessen. 1 . Förslöv-Vistorpsvägen 2. Förslöv-Fogdarp 3 . Västra Karup-Grevie
B åstad 2 0 14-04-01
Ingemar Lundström Teknik- och servicechef
-1 27-
Te k n i k
BÅSTADS KOM M U N
Tjä nsteskrive l se
1 (1)
& s e rvice
Datum: 2014-05-23 Handläggare: Mia Lindell Dnr:
KS
Cf11-/ott
-]� /
Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till:
Bilagor till tjänsteskrivelsen:
2
Prioriteringsordning för om- och/eller utbyggnad av gång- och cykelvä gar i Båstads kom m u n Bakgru nd
Vid kommunstyrelsens sammanträde 2014-05-07 återremitterades ärendet KS 977/04-3 51 Prioriteringsordning för om- och/eller utbyggnad av gång- och cykelvägar i Båstads kommun till förvaltiningen för komplettering. Övervägande/framtid
Prioriteringslistan (antagen av fullmäktige 2013 -01-23) återfinns som bilaga 1. Konsekvensen om Båstads kommun inte prioriterar enligt Trafikverkets önskemål är att ar betsplanen för Förslöv - Fogdarp går ut och Båstads kommun får enligt uppgift från Trafikver ket betala 1 135 Mkr för nerlagt arbete. Detta skiljer sig från vad som tidigare framförts i tjäns teskrivelsen. Projektet kommer därmed inte att genomföras inom överskådlig framtid. För övriga två projekt finns inga nedlagda kostnader men ett genomförande är avhängigt ett poli tiskt klartecken. Trafikverkets motivering till de projekt som de prioriterar återfinns som bilaga 2.
Båstad 2 014-04-23
Mia Lindell Projektingenjör
Ingemar Lundström Teknisk chef
140523\7de\ml
- 1 2 8-
Bilaga 1
Huvudcykelstråk enligt ÖP --
6efin1fig separat cyketväg
- - - Cykeistr.lk i viig
- - - Planerad separat cykelväg - - - Planerad cykelväg på jäm\'ilg!lbank
·
1.
Tore kov, väg 115
2.
Västra Ka rup, G l i m m ingevägen
3.
Västra K a r u p - G revie, väg 105
4.
Västra Karup - Hov, väg 105
5.
Båstad ( H e m m eslöv}, Kustvägen
6.
Fö rslöv, Vistorpsvägen
7.
B åsta d, Ka rsto rpsväge n
8.
Fö rslöv, M a rga retetorpsvägen d e l 1
9.
H ov, väg 1 15
10. Förslöv, M a rga retetorpsvägen d e l 2 1 1 . Kattvik - N o rrviken, Kattviksvägen d e l 1 1 2 . Östra Karup, G räsrydsvägen/väg 115 13. Båstad - Apelryd, Kattviksvägen del 2 14. Killebä ckstorp, Killebä cksto rpsvägen 15. Förslöv - Änge l h o lm, Vantingevägen 16. Västra Karup, Ka rpa Gad a/väg 1747 17. G revie, G i m l evägen
-
1 29
-
Ärendenummer
Dokumentdatum
[Ärendenummer NY]
[Dokumentdatum NY]
Ert ärendenummer
Sidor
[Motpartens ärendelD NY]
1 (2)
«i�
\!j TRAFI KVERKET
Båstad komm u n
Planerade cykelvägar Båstad kom m u n
Båstad kommun önskar cykelvägar längs med ett antal statliga vägar. I tabellen nedan finns bakom varje objekt en
motivering till varför cykelvägen har tagits upp i den regionala cykelplanen eller varför inte. Av alla önskemål har
Region Skåne och Trafikverket prioriterat dem som de anser som mest angelägna, av olika anledningar. Det finns inga medel att tillgodose alla behov tyvärr. De som är upptagna i planen är i fet text.
Torekov, väg 115
70 km/tim, 2700 fordon/dygn, litet befolkningsunderlag. För etapp 1 finns parallell cykelmöjlighet planerad.
Västra Karup, Glimmingevägen, väg 1733
50 km/tim, 1600 fordon/ dygn, litet befolkningsunderlag och på grund av låg trafikmängd, utifrån trafiksäkerhet inte högsta prioritet.
Västra Karup - Grevie, väg 105
70 och 40 km/tim, 2870 fordon/ dygn, skolväg med lämpligt avstånd
Västra Karup - Hov, väg 105
70/50 km/tim, 1560-2330 fordon/dygn, litet befolkningsunderlag Tnte statlig väg
Båstad, Kustvägen Förslöv, Vistorpsvägen
70 och 40 km/tim, omkring 1000 fordon/dygn, betydande befolkningsunderlag, framtida
� :ro
�C1l
� 00 > > ID
pågatågstation 70 km/tim men mycket låg trafikmängd, framtida
Båstad, Karstorpsvägen
behov i samband med nytt bostadsområde måste
ro
finansieras kommunalt.
I
ro :;;;
0 N :0.:: 0 0 !--
Förslöv, Margaretetorpsvägen, del 1
Förbättring b efintlig ge-stråk. Omkring 1300 fordon per dygn, 50 km/tim.
�
50 km/, 2330 fordon/dygn. Utifrån trafiksäkerheten
Hov, väg 115
inte högsta prioritet.
Trafikverket
Texttelefon: 0 1 0-123 50 00 Telefon: 0771 - 921 921
[email protected] www. trafikverket.se
-
1 30
-
Ärendenummer
Dokumentdatum
[Ärendenummer NY]
[Dokumentdatum
Ert ärendenummer
Sidor
[Motpartens ärendelD NY]
2(2)
NY]
Förslöv, Margaretetorpsvägen, del 2, väg 1723
Kattvik-Norrviken, Kattviksvägen del 1
«il'l
\!i TRAFIKVERKET
Förslöv-Fogdarp, fastställd arbetsplan, som utgår 2018. 70 km/tim, 1300 fordon/dygn. Förbindelsen möjliggör genomgående cykelförbindelse till Hjärnarp.
30, 50 och 70 km/tim, låg trafikmängd, omkring 500 fordon/dygn.
Östra Karup, Gräsrydsvägen/väg 115
Litet befolkningsuriderlag, 70 km/tim, omkring 1500 fordon/dygn.
Båstad-Apelryd, Kattviksvägen del 2
50 km/tim, 1100 fordon/dygn, för låg trafikmängd för att kunna prioritera
Killebäckstorp, Killebäckstorpvägen
70 km/tim, < 1000 fordon/dygn, för låg trafikmängd för att kunna prioritera
Förslöv-Ängelholm, Vantingevägen
70 km/tim, 2230 fordon/dygn, del i regionalt stråk, prioriterad men ryms inte inom denna planen, kan läggas in efter 2025
Våstra Karup, Karpa Gada/väg 1747
Litet befolkningsunderlag, 40 och 70 km/tim, 1100 fordon per dygn, utifrån trafiksäkerhet inte högst prioriterad. Litet befolkningsunderlag, 70 km/tim, < looo fordon
Grevie, Gimlevägen, väg 1727
per dygn. Inte högst prioriterad utifrån trafiksäkerhet
Förstudien och arbetsplan för Förslöv-Fogdarp har kostat oss tills nu 1,135
mkr och det kommer vi att fakturera Båstad kommun om kommunen inte vill vara medfinansiär i detta objekt längre.
Trafikverket
Texttelefo n: 0 1 0-1 23 50 00 Telefon: 0771 - 921 921
[email protected] www.trafikverket.se
-
1 31
-
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN Kommunstyrelsen
Blad
20 14-06- 1 1
KS
§
dnr. KS 1039/12 -900
Energiprogram 2014-2020 för Båstads kom m u n - beslut om antagande Beskrivning av ärendet
Kommunfullmäktige gav 2 0 12-06-27, § 148, beredningen för tillväxt och sam hällsbyggnad i uppdrag att upprätta en energiplan (numera energiprogram). Energiplanen skulle, enligt uppdragshandlingen, beskriva metoder för över gång till förnybara energikällor, presentera en handlingsplan och revidera energi- och klimatstrategiplanen. Enligt nuvarande styrdokumentshierarki är detta ej möjligt, utan det är istället kommunstyrelsen som tar fram arbetsme toder genom handlingsplaner. Syftet med programmet är att ta fram den långsiktiga, strategiska, viljeinrikt ningen för Båstads kommun gällande energiplaneringen. Detta är ett av kraven enligt lag (1977:439) om att kommuner skall ha en aktuell energiplan. För att helt uppfylla kraven ska energiprogrammet kompletteras med energiplan i en lighet med lagstiftningen. Beredningen har genomfört en medborgardialog i det inledande skedet av pro grammet genom att anordna en energimässa i Västra Karups Bygdegård. Dialo gen var välbesökt och ledamöter med tjänstemän inhämtade synpunkter från medborgare och inbjudna aktörer. Programmet har varit ute på remiss hos po litiska partierna mellan februari och april 2013. Miljöprogrammets energimål har beaktats och energiprogrammets framskrivna mål ska ses som en komplet tering till dessa. Kommunstyrelsen ska yttra sig över förslaget till Energiprogram, både som kommunstyrelse gentemot fullmäktige och som b erörd ansvarig nämnd. Kommunstyrelsen ansvarar för att utarbeta handlingsplan/er för genomfö rande av programmets intentioner samt att till fullmäktige redovisa uppfölj ningar av det genomförda arbetet.
Underlag till beslutet
Tjänsteskrivelse från beredningskoordinator Olof Nilsson daterad 2 0 14-06-04, bilaga. Beredningens förslag till energiprogram 2014-2020.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Energiprogram 20 14-2020 för Båstads kommun antas. 2. Kommunfullmäktige genomför en utvärdering av programmet när miljö programmet ska utvärderas.
Utskott/presidium
j usterandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande 1 ".) I) I V <-
BÅSTADS KOM M U N
Tjä n stes krivelse
1 (2)
Ko m m u n l ed n i ngs ko nto ret Datum: 2 014-06-04 Handläggare: Olof Nilsson D nr: KS 1039 /12 -900 Till: KF via kommunstyrelsen Beslutet ska expedieras till: Kommunkansliet. Bilagor till tjänsteskrivelsen:
Beredningens förslag till Energiprogram 2014-2020.
Energiprogra m 2014-2020 för Båstads kom m u n - Beslut o m antagande
Bakgrund Kommunfullmäktige gav 2 0 12-06-27, § 148, Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad i upp drag att upprätta en Energiplan (numera Energiprogram). Energiplanen skulle, enligt uppdrags handlingen, b eskriva metoder för övergång till förnybara energikällor, presentera en handlings plan och revidera energi- och klimatstrategiplanen. Enligt nuvarande styrdokumentshierarki är detta ej möjligt, utan det är istället kommunstyrelsen som tar fram arbetsmetoder genom hand lingsplaner.
Syftet med programmet är att ta fram den långsiktiga, strategiska, viljeinriktningen för Båstads kommun gällande energiplaneringen. Detta är ett av kraven enligt lag (19 77:439) om att kommu ner skall ha en aktuell energiplan. För att helt uppfylla kraven ska Energiprogrammet komplette ras med energiplan i enlighet med lagstiftningen. Beredningen har genomfört en medborgardialog i det inledande skedet av programmet genom att anordna en energimässa i Västra Karups Bygdegård. Dialogen var välbesökt och ledamöter med tjänstemän inhämtade synpunkter från medborgare och inbjudna aktörer. Programmet har varit ute på remiss hos politiska partierna mellan februari och april 2013. Miljöprogrammets energimål har beaktats o ch energiprogrammets framskrivna mål ska ses som en komplettering till dessa. Aktuellt Kommunstyrelsen ska yttra sig över förslaget till Energiprogram, både som kommunstyrelse gentemot fullmäktige och som berörd ansvarig nämnd. Övervägande/framtid Beredningen har utarbetat ett förslag i enlighet med riktlinj er som angavs i uppdragshandlingen från kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen ansvarar för att utarbeta handlingsplan/ er för genomförande av programmets intentioner samt att till fullmäktige redovisa uppföljningar av det genomförda arbetet. Det är troligt att förslaget till Energiprogram kommer att påverka kommunens verksamheter, och ekonomi. Förslaget kommer även att påverka det kommunala bostadsbolaget Båstadhem, då energieffektivisering påverkar deras fastighetsbestånd.
-1 33-
2 (2)
Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: 1.
Energiprogram 2 0 14-2020 för Båstads kommun antas.
2.
Kommunfullmäktige genomför en utvärdering av programmet när miljöprogrammet ska utvärderas.
- 1 3 4-
Energi p rogra m 20 14-2020 fö r Båstads kom m u n Beredn i ngen för tillväxt och samhällsbyggnad
- 1 35-
Lokala inriktningsmål för energiplanering i Båstads kommun B eredningen har tagit fram 11 prioriterade mål för energiplaneringen i B åstads kommun. En större avgränsning är genomförd, då milj öprogrammet (2 0 1 2) redan har skapat mål för energipolitiken. När milj öprogrammet ska utvärderas b ö r det även omfatta energiprogrammet, så att samtliga energipolitiska mål finns i milj öprogrammet eller i ett särskilt energiprogram. Fokus för b eredningen har varit att ta fram energipolitiska mål som leder till energieffektivisering för kommunen s o m organisation, men även för invånare i kommunen. Energiprogrammets, och milj öprogrammets, energimål ska kompletteras med en energiplan i enlighet m e d n u gälland e lag (1977:43 9) om kommunal energiplanering.
M i ljöprogrammets energipolitiska mål •
Halvera energianvändning p er kvadratmeter för kommunens ägda eller av kommunen förhyrda fastigheter
•
Helt fossilbränslefri uppvärmning i alla byggnad er kommunen äger eller brukar.
•
Helt fossilbränslefri elanvändning inom kommunens verksamhet
•
Prioritera och främja gång-, cykel- och kollektivtrafik.
•
All b yggnatio n ska vara e nergi- och resurs effektiv och med ett hållbarhetsp ersp e ktiv.
•
Fasa ut fossila bränslen o ch främja förnybara bränslen.
•
Minskad resursanvändning och ökad återvinning.
-
1 36
-
Medborgarperspektiv En medborgardialog genomfördes hösten 2 0 12, där allmänhet bjö ds in till träff i Västra Karup s bygdegård. Ett antal intressenter från energibranschen fanns på plats och visade sina tekniska innovationer. D är fanns m öjlighet att bland annat prova el-cykel och miljöbil. Intresset var stort och lockade ett 9 0 -tal personer.
De 70[9 0]-tal besökande som kom visade stort intresse för ämnet och det kan faktiskt vara så att just energifrågor är av vikt för gemene man. Om det sen b eror på miljöintresse eller om det finns ett ekonomiskt intresse är svårt att säga. Om folk kan tjäna en krona på att investera miljösmart s å är min uppfattning den, att man gärna gör det. Det framkom med all önskvärd tydlighet under vår dag.1 Under dagen fi ck medborgarna delta i en enkät/tipsrunda för att vis a hur man såg p å energifrågor i kommunen o ch det egna hushållet. Sammantaget visade enkäten p å att d et fanns en hög m edvetenhet om energifrågor hos deltagarna. Att kommunen bör föregå som gott exempel inom energiområdet höll 9 7% av de tillfrågade med om. Kommunen skall också använda ekonomiska resurser för att realisera det. D et resultatet återspeglades även när de tillfrågade önskade att kommunen väljer rätt miljöklassning och bränsle till bilarna istället för pris och förmåga. Många ansåg att de hade cyklat mer med exempelvis en el-cykel, och det är något so m kan främjas genom e n aktiv energirådgivning. I d et stora hela visar medvetenheten om energifrågorna att det finns en önskan att förändra sin energikonsumtion hos d eltagarna, men att det kanske behövs aktiva insatser för att uppmuntra.
Politiker o ch medborgare måste dela på ansvaret i perspektivet. En ökad investeringstakt ger oss resurseffektivitet och etik som handlar om att ändra ett vardagsbeteende.2 Medborgarnas synpunkter har vägs in i programmet, och kommer främst till uttryck genom att önskan att bedriva en aktiv energipolitik med information till hushållen.
1 2
Jessica Andersson {S) lbid.
-1 37-
I n riktningsm å l :
Energieffektivisering Energianvändningen i kommunen ska minska där så är möjligt, och då främst inom transport- o ch byggnadssektorn. Transportsektorns utveckling med nya tågförbindelser i kommunen öppnar upp nya möjligheter för energieffektiva transporter och det är något som ska aktivt utnyttjas. Att bygga och planera energieffektivt är att bygga och planera för framtiden. D ärför är det viktigt att investera i kommunens fastigheter, men också informera och vägleda kommunmedlemmarna om energieffektiva fastighetsåtgärder.
I Båstads kommu n innebär det att: 1. Kommunmedlemmarna3 informeras aktivt om effektiv energianvändning. 2.
Kunder hos det kommunala bostads bolaget informeras aktivt o m effektiv energianvändning.
3.
Aktiv s amverkan genomförs m e d näringslivet o m energifrågor.
4. Användning av tekniska innovationer som medför mindre resande, eller användning av transportsektorn, främjas. 5. Livsmedelsverkets milj öanpassade kostråd gällande energi o ch klimat beaktas i kommunens offentliga kök. 6.
En ökad andel lokala o ch regionala råvaror eftersträvas i kommunens verksamheter om det m edför energieffektivisering inom transportsektorn.
7.
Energieffektiva transp o rtmöjligheter väljs.
8 . Transp o rtsträckor minskas o ch samtransp orter ökar genom upphandling. 9. Förpackningars storlek o ch o mfång minimeras o ch tas i beaktande vid all
upphandling. 10. Initiativ till etablering av förnybar energiproduktion ses som positivt i o mråden som utpekas av översiktsplan eller andra p olitiska program (exempelvis vindkraftsprogram eller inriktningsdoku ment) . 11. Användningen av energi från åkermark, skogsmark, sol-, vind o ch vågkraft främjas aktivt.
3
Person som bor, eller äger fastighet, i kom m u nen.
- 1 3 8-
filJ BÅSTADS � KOMMU N
SAM MANTRÄDESP ROTOKOLL
Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad
§
1
Blad
2
2014-05-2 1
dnr KS 1039 /12-900
Besl ut om Energiprogra m 2014-2020 Ärendebeskrivning
Beslut om Energiprogram 20 14-2020.
Beslut
Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad beslutar: 1. Förslag till E nergiprogram 2 014-2020 skickas till fullmäktige via kommunstyrelsen.
usterandes si naturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
-1 3 9
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN
Blad
2 014-06-1 1
Kommunstyrelsen
KS
§
dn� KS 1038/1 2 -900
Vindkraftsprogram för Båstads kommun - beslut om antagande Beskrivning av ärendet
Kommunfullmäktige gav 2 012-06-25, § 149, beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad (BTS) i uppdrag att revidera vindkraftspolicyn för Båstads kommun. Eftersom policyn inte faller inom ramarna för nuvarande styr dokumentshierarki och arbetsmetod så har den omvandlats till ett program för vindkraftsetablering. Syftet med programmet har varit att ta fram den politiska viljeinriktningen för vindkraftsetablering i Båstads kommun, för att skapa ett tydligt ställningstagande i komplicerad fråga. Beredningen har genomfört tre medborgardialoger (stormöte, fokusgrupp och enkät) och en politikerhearing. Programmet har varit ute på remiss hos poli tiska partierna till februari 2 0 14. Förslaget har även samråtts med miljöstrate gen, översiktsplaneraren och stadsarkitekten. Dialogerna, samrådet och remis serna har vägts in i programmet. Kommunstyrelsen ska yttra sig över förslaget till Vindkraftsprogram, både som kommunstyrelse gentemot fullmäktige och som berörd ansvarig nämnd. Kom munstyrelsen ansvarar för att utarbeta handlingsplan/er för genomförande av programmets intentioner samt att till fullmäktige redovisa uppföljningar av det genomförda arbetet.
Underlag till beslutet
Tjänsteskrivelse från beredningskoordinator Olof Nilsson daterad 2014-05-26, bilaga. Beredningens förslag till vindkraftsprogram.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Vindkraftsprogram för Båstads kommun antas. 2. Kommunfullmäktige genomför en utvärdering av programmet under 20 17.
Utskott/presidium
j usterandes siJ�naturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande _ 1 ,, n_ "'
BÅSTADS KOM M U N
Tjä n stes krive l se
1 (1)
Ko m m u n l ed n i ngs kontoret Datum: 2 0 14-05-26 Handläggare: Olof Nilsson D n r: 1038/12 - 900 T i l l: KF via kommunstyrelsen Beslutet ska expedieras till: Kommunkansliet, Samhällsbyggnad, Magnus Sjeldrup. Bilagor til l tjänsteskrivelsen: Beredningens förslag till Vindkraftsprogram.
Vindkraftsprogram för Båstads kom m u n -
Beslut o m antagande
Bakgrun d Kommunfullmäktige gav 2 0 1 2 - 0 6-25, 149, beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad (BTS) i uppdrag att revidera vindkraftspolicyn för Båstads kommun. Eftersom policyn inte faller inom ramarna för nuvarande styrdokumentshierarki och arbetsmetod så har den omvandlats till ett program för vindkraftsetablering.
§
Syftet med programmet har varit att ta fram den politiska viljeinriktningen för vindkraftsetable ring i Båstads kommun, för att skapa ett tydligt ställningstagande i komplicerad fråga. B eredningen har genomfört tre medborgardialoger (stormöte, fokusgrupp och enkät) och en p olitikerhearing. Programmet har varit ute på remiss hos politiska partierna till februari 2 0 14. Förslaget har även samråtts med miljöstrategen, översiktsplaneraren och stadsarkitekten. Dialo gerna, samrådet och remisserna har vägts in i programmet. Aktuellt Kommunstyrelsen ska yttra sig över förslaget till Vindkraftsprogram, både som kommunstyrelse gentemot fullmäktige och som berörd ansvarig nämnd. Överväga nde/framtid Beredningen har utarbetat ett förslag i enlighet med riktlinjer som angavs i uppdragshandlingen från kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen ansvarar för att utarbeta handlingsplan/er för genomförande av programmets intentioner samt att till fullmäktige redovisa uppföljningar av det genomförda arbetet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: 1.
Vindkraftsprogram för Båstads kommun antas.
2.
Kommunfullmäktige genomför en utvärdering av programmet under 2 01 7 .
-1 41 -
Vi nd kraftsp rogra m fö r Båstads ko m m u n Bered ningen för til lväxt och samhällsbyggnad
1 ( 1 3) -
1 42
-
Utgångspunkt för arbetet Genom beslut i kommunfullmäktige (20 12-06-25, § 149) fick beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad uppdrag att revidera vindkraftsp olicyn för Båstads kommun. Eftersom p olicyn inte faller inom ramarna för nuvarande styrdokumentshierarki så har den omvand lats till ett program för vindkraftsetablering. Beredningen ska ta fram den p olitiska viljein riktningen för vindkraftsetablering. Förvaltningen ska sedan omsätta programmet i ett inriktningsdokument (jämför inriktningsdokument för Kattvik) och/eller handlingsplan för att tydliggöra för intressenter om hur etablering kan ske. Genom milj öprogrammet har kommunfullmäktige beslutat att det bland annat är viktigt att Båstads kommun främjar småskalig förnyelsebar energi. Programmets målsättningar har beaktats vid framtagandet av nya riktlinjer för vindkrafts etablering. Beredningen har från ett tidigt stadium arbetat med att ta fram riktlinjer som är tydliga och framtids orienterade. Det är något som lyfts fram i den tidigare vindkraftspolicyn: Osäkerheten i handläggningen, med idag osäkra ställningstaganden både kommunalt och statligt, talar för att en tydligare kommunal hållning krävs för att underlätta både för ex ploatörer och skyddsintressen.1 Skillnaden mellan programmet och den tidigare policyn härrör främst till hur p olitiken ska hantera restriktioner (riksintressen) och avståndsbedömningar.
Riksintressen Båstads kommun omfattas av en rad restriktioner - från landskapsbildsskydd till luftfarts zoner och radaranläggningar. D essa kan utgöra hinder för etablering av vindkraft, men ut gör inget hinder för en aktiv energipolitik i kommunen. Beredningen väljer att inte ta ställning till restriktionerna p å Bjärehalvön. Det är upp till den sökande att göra en saklig prövning hos berörda myndigheter Det går i linje med rekommendationer från länsstyrelsen efter deras deltagande i beredningens medborgardialog. Avstånd I den äldre policyn var det tydligt att vindkraftverk inte ska placeras inom 5 0 0 meter från en b ostad. Det i kombination med riksintressen gjorde att det blev i stort sett omöjligt med vindkrafts etablering i Båstads kommun. Beredningen har valt att ta bort gällande avståndsrestriktion. Fokus ska istället vara att etableringen följer rättspraxis gällande buller, skuggor och reflektioner; samt att dialog genomförs med boende. Vindkraftverket i Mäsinge uppfördes i början på 2 0 0 0-talet och befann sig inom 3 5 0 meter från närmsta bostad. Ärendet överklagades med hänvisning till regeln om 5 0 0 meter, men det avslogs eftersom rätten ansåg att 3 5 0 meter var tillräckligt för den typen av vindkraftverk. B eredningen har valt att ta fram den politiska viljeinriktningen för vindkrafts etablering ba serat på vilka möjligheter som finns, och inte baserat p å vilka hinder som eventuellt kan finnas.
1
Riktlinjer för lokalisering av vindkraftverk, s.4. Båstads kommun, 2
2003
(13) -
1 43
-
Medborgarperspektiv Beredningen har genomfört tre medborgardialoger i anslutning till uppdraget och en hea ring med förtroendevalda: 1) Stormöte i Mäsinge Mölla (oktober 2 0 1 2) 2) Fokusgrupp med myndigheter och föreningar (oktober 2 0 1 2) 3) Vindkraftshearing (mars 2 013) 4) Medborgarenkät Uuli 2 0 1 3) B eredningen inledde arbetet med att anordna en öppen dialog i M äsinge M ölla, som ligger intill ett av kommunens vindkraftverk. Antalet besökare var mellan 90-100 och det kom p ersoner i skiftande åldrar. Vid det tillfället fick besökarna tala med beredningsledamöterna om vindkraft, göra en tipsrunda (enkät) och placera ut vindkraftverk på en karta. Resultaten från den dialogen visade bland annat att det inte fanns något större motstånd mot vindkrafts etablering och att vindkraftverket i Mäsinge inte ses som ett främmande inslag i milj ön. Vid mötet med fokusgruppen träffades länsstyrelsen i Skåne, Bjäre naturvårdsförening, Kullabygdens ornitologiska förening, industrigruppen, regeringens vindkraftssamordnare i Sydost och politiker i beredningen. Gruppens uppgift var att utreda hur man skulle hantera alla restriktioner som finns på Bjärehalvön. Vindkraftssamordnaren och länsstyrelsen var överens om att det inte är omöjligt med vindkraftsetablering på Bjärehalvön; utan att intressen måste vägas mot varandra. Enda sättet att veta huruvida man kan etablera vindkraft eller ej är genom prövning. Rekommendationen var att politiken ska vara visionär, och bör inte lägga energi på restriktioner. Det kan länsstyrelsen, försvaret o ch flyget göra. Industrigruppen framhöll att det finns intresse för vindkraft, men kommunens förhållningssätt måste vara tydlig. Vid vindkraftshearingen träffades 2 0 förtroendevalda från kommunfullmäktige för att kort fattat redogöra för sina åsikter om vindkraftsetablering. En övervägande del var positiva till etablering (13 av 20). Fördelarna som framhölls var bland annat att gårdsverk lyfter småfö retagare och att politiken tar ansvar för fossilfri energiförsörjning. Nackdelarna som fram hölls var att det förfular miljön, turismen p åverkas negativt, dålig ekonomi i vindkraft och att det påverkar vissa näringsidkare negativt. Medborgarenkäten skickades till 480 personer med en svarsfr ekvens på 47%. Det som framkom i enkäten är att en hög andel är positiva till etablering av vindkraftverk p å Bjäre. I enkäten frågades bland annat vad man ansåg om gårdsverk. 42% är positiva till etablering, 2 2 % är negativa och övriga 3 6% vill inte ha det i sin omedelbara närhet. 3 0 % respektive 3 5 % ansåg att det p åverkar turism respektive friluftslivet negativt. Övriga ansåg att det inte har någon påverkan, eller en p ositiv inverkan. Enkäten utgick från valdistrikten i Båstads kommun, och vi kan s åledes se att det finns ett större motstånd mot vindkraftsetablering i Torekov än i exempelvis Ö stra Karup.
3 (13) -
1 44
-
Medborgarnas, intresseorganisationernas och de förtroendevaldas åsikter har vägts sam man i programmet. Det är ett öppet program som möjliggör för etablering som stärker j ord brukssektorn, men som samtidigt tydligt signalerar att vindkraftverken ska passa in i om givningen.
4 ( 13) - 1 45-
Lokala inriktningsmål för vind kraftsetablering i Båstads kommu n Vindkraftsprogrammets inriktningsmål utgår från klassificeringen av vindkraftverk i Sverige: 1 . Gårdsverk 2 . Medelstora anläggningar
3. Stora anläggningar 4. Svenskt vatten 5 . Svensk ekonomisk zon
Tillsammans utgör politikens fem inriktningsmål en vilj einriktning och ambition för hur vindkraftsetablering ska ske i kommunen. lnriktningsmålen inleds med en kortfattad definition av vindkraftstypen. En utförligare definition finns i bilaga 1.
5 {13 ) -
1 46
-
l n ri ktningsmål:
Gårdsverk Ett gårdsverk definieras som ett vindkraftverk med en totalhöj d på 20-50 m, eller ett mindre verk vars rotardiameter överstiger 3 m. För att bygga ett sådant vindkraftverk krävs bygglov enligt plan- och bygglagen med tillhörande förordning.2
Strategiska inriktningsmål Landskapsbilden på Bjäre ä r unik, och den måste värnas och bevaras för framtiden. Dock utvecklas landskapsbilden konstant när nybyggnation sker o ch näringsliv flyttar till kom munen - en naturlig utveckling av landskapet. Gårdsverk kan vara ett naturligt inslag i det framtida j ordbruket. Om verken kan stärka j ordbruksnäringen och på så sätt skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt j ordbruk bör politiken inte sätta hinder i vägen för detta. Detta synsätt innefattar även industrisektorn och dess eventuella framtida behov av förnyelsebar energi, då gårdsverk kan fylla den rollen. Båstads kommun eftersträvar hållbarhet och värnar om näringslivets möjligheter för ut veckling o ch tillväxt. Den politiska ambitionen är att gårdsverk ska främj as om de visar sig kunna stärka det lokala näringslivet o ch j ordbruket. I Båstads kommun innebär det att • •
Gårdsverk planeras och byggs i anslutning till lantbruk och industriområden. Gårdsverk kan planeras och byggas i anslutning till byar och sammanhållen bebyggelse när samfälligheter är sökande.
U n d e r förutsättning att gå rdsverket: •
•
2
Planeras så att dessa inte påverkar grannar eller djurliv negativt gällande buller, skugga, och reflekterande ljus. Anpassas till den närliggande miljön.
Se bilaga 1 för utförligare definition. 6 (13 ) -
1 47
-
lnri ktningsmål:
Medelstora anl äggningar Till medelstor anläggning räknas bland annat ett vindkraftverk som är högre än 50 meter, eller två eller flera vindkraftverk som står tillsammans. 3 Anläggningarna kräver bygglov från kommunen. 2 0 1 4 finns det två medelstora anläggningar i kommunen - S önnertorp och Mäsinge. Dessa anläggningar har funnits i kommunen sedan början av 2 0 0 0 -talet.
Strategiska inriktningsmål Den politiska vilj an ä r att nya områden för medelstora vindkraftverk inte är önskvärt, utan då bör man istället arbeta med mindre förtätning av nuvarande områden. Vid projektering av nya områden ska det finnas en tydlig förankring hos den del befolkningen som påverkas av vindkraftverken. I Båstads kom m u n i n nebär d et att •
•
3
I områden med redan etablerade medelstora anläggningar kan mindre förtätning ske om så är lämpligt. Vid nyetablering av områden för medelstora anläggningar ska de förtroendevalda inleda dialog med boende i områden som kan påverkas.
Se bilaga 1 för utförligare definition. 7 {13 ) -
1 48
-
l nriktningsmål:
Stor anläggning En stor anläggning karaktäriseras bland annat av att det är två eller fler vindkraftverk som står tillsammans och där vindkraftverken har en totalhöj d högre än 1 5 0 meter. Bygglov krävs inte, utan det är länsstyrelsen som beslutar om tillstånd. En anmälan till kommunen enligt plan- och byggnadsförordningen4 krävs, samt kommunal tillstyrkan.
Strategiska inriktningsmål Stora vindkraftsanläggningar har en betydande inverkan på naturvärdena över ett stort om råde. Vindkraftsparken i Uddared (Knäred) är klart synlig från större delen av norra Bjärehalvön, och påverkar vår landskapsbild Halland. Det är inte önskvärt, eller tänkvärt, med större anläggningar i annat än områden där det skulle kunna generera stora samhällsekonomiska vinster och ha en minimal inverkan på landskapsbilden. Små områden intill motorvägen kan eventuellt anses utgöra möjlighet för en sådan proj ektering.
I Båstads kommun innebär det att •
4
Större anläggning ska endast etableras i anknytning till motorvägen (E6).
Se bilaga 1 för utförligare definition. 8
(13) -
1 49
-
l nriktni ngsmål:
Svenskt vatten För att etablera vindkraft i svenskt vatten krävs tillstyrkan från kommunen (16 kapitlet 4 § MB) .5
Strategiska inriktn ingsmål Etablering av vindkraft inom kommunens gränser, i svenskt vatten, ä r e n möjlig framtida utveckling då det kan finnas potential i dessa områden för att skapa ren och förnybar energi. Det är viktigt att en eventuell etablering sker i samråd med de kommunmedlemmar som kan påverkas. I Båstad s komm u n innebär d et att •
s
När proj ekt om etablering av vindkraft i havet initieras ska de förtroendevalda inleda dialog med kommunmedlemmar i områden som kan p åverkas.
Se bilaga 1 för utförligare definition. 9 (13 ) -
1 50
-
l nri ktningsmål :
Svensk ekonomisk zon Ingen kommunal tillstyrkan krävs vid etablering av vindkraft inom den ekonomiska zonen.6 I den ekonomiska zonen har kommunen ej något inflytande, utan dess utveckling sker genom svenska staten.
Strategiska inriktningsmål Vi har ingen möjlighet att p åverka p rojektering i den ekonomiska zonen, men eftersom den kan påverka vår framtid - fiske, turism, fritid o ch boendemilj ö - är det viktigt att hålla sig informerad om utvecklingen. I Båstads kommun innebär det att •
6
De förtroendevalda ska hålla sig informerade om eventuella planer på etablering av vindkraft i den ekonomiska zonen i vårt närområde.
Se bilaga 1 för utförligare definition. 10 (13) -
1 51
-
Bilaga
1
Definition av vind kraftstyper Följande definitioner har framtagits av Energimyndigheten i samverkan med 2 0 andra svenska myndigheter och har sitt ursprung från www.vindlov.se (2014-06-03). 1. Gårdsverk Definitionen av ett så kallat gårdsverk har sin grund i plan- o ch bygglagstiftningens regler om bygglov. En sådan verksamhet som definieras nedan är bygglovspliktig enligt plan- och byggförordningen (2 0 1 1 : 3 38) .
Bygglov krävs för att uppföra vindkraftverk som: a) är högre än 20 meter över markytan, b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höj d över marken, c) monteras fast på en byggnad, eller d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter. Med höj d över marken avses den högsta höj d som anordningen uppnår, inklusive mast eller torn. Diametern på vindturbinen beräknas på den största cirkel som turbinen beskriver runt sin axel. Se illustrationer till höger för ett horisontalaxlat respektive vertikalaxlat vindkraft verk.
2. Medelstora anläggningar Definitionen av en så kallad medelstor anläggning har sin grund i 21 kap. 12 § milj öpröv ningsförordningen kod C 40.100. En sådan verksamhet som definieras nedan är anmäl ningspliktig enligt miljöbalkens 9 kapitel. 21 kap. 12 § miljöprövningsförordningen. Anmälningsplikt C och verksamhetskod 40. 1 0 0 gäller för verksamhet med 1. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 5 0 meter, 2. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), eller 3. ett vindkraftverk som står tillsammans med ett annat vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter det att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 10 eller 11 § samma kapitel. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig. Se under Stora anläggn ingar när tillstånd av länsstyrelsen krävs. Exploatören har också möjlighet att söka frivilligt tillstånd hos länsstyrelsen för en anmäl ningspliktig verksamhet, oavsett om den förväntade milj öpåverkan är betydande eller inte (9 kap. 6 b § milj öbalken) . Enligt plan- och byggförordningen (2 0 1 1 : 3 3 8) krävs bygglov för att uppföra vindkraftverk som är högre än 20 meter över markytan. En vindkraftsanläggning som motsvarar definitio nen av en medelstor anläggning är därmed bygglovspliktig. För vindkraftverk som kräver bygglov ska även startbesked och slutbesked erhållas av byggnadsnämnden innan anlägg ningen kan börja byggas respektive tas i drift. 11 {13) -
1 52
-
3. Stora anläggningar Definitionen av en så kallad stor anläggning har sin grund i 2 1 kap. 10-11 §§ miljöpröv ningsförordningen(2 0 1 3 : 2 5 1) tillståndsplikt B och verksamhetskod B 40.90 eller B 40.95. En sådan verksamhet som definieras nedan är tillståndspliktig enligt 9 kap. miljöbalken. 2 1 kap. 10 § miljöprövningsförordningen. Tillståndsplikt B och verksamhetskod 40.9 0 gäller för verksamhet med 1. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) o ch vart och ett av vind kraftverken inklusive rotorblad är högre än 1 5 0 meter, 2 . ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 1 5 0 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 1 5 0 meter o ch står tillsammans med ett annat sådant vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Alternativt 2 1 kap. 1 1 § miljöprövningsförordningen. Tillståndsplikt B och verksamhetskod 40.95 gäller för verksamhet med 1. sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vind kraftverken inklusive rotorblad är högre än 1 2 0 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 120 meter o ch står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3. ett eller fler vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 1 2 0 meter o ch står tillsammans med så många andra sådana vindkraftverk att gruppstationen sammanlagt består av minst sju vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten eller verksamheterna med de andra vindkraftverken påbörj ades. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 10 §. Bygglov krävs ej enligt plan- och byggförordningen (20 1 1 : 3 3 8) för att uppföra en sådan till ståndsgiven verksamhet enligt 6 kap. 2 § pkt. 2 . En anmälan måste dock göras, enligt 6 kap. 5 § pkt. 7 plan- och byggförordningen, även om anläggningen inte kräver bygglov.
4. Svenskt vatten Vindkraftverk i vattenområden är utöver milj öfarlig verksamhet enligt 9 kap milj öbalken även vattenverksamhet enligt 1 1 kap. miljöbalken. Ett vattenområde är ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd och avser ytvattenområden, såsom sj öar, vattendrag, diken och kärr, liksom vissa konstgjorda vattensamlingar, bland annat regleringsmagasin och bevattnings dammar. Enligt 11 kap. 9 § miljöbalken krävs som huvudregel tillstånd till vattenverksamhet. Sådant tillstånd söks enligt 1 1 kap. 9 b § milj öbalken hos mark- och milj ödomstolen. Tillstånd för milj öfarlig verksamhet söks i normalfallet hos länsstyrelsen. När en verksamhetsutövare söker 1 1 kap. tillstånd hos mark- och miljödomstolen är det enklast att inkludera 9 kap. prövningen direkt i prövningen vid mark- och milj ödomstolen. Att detta är möjligt följ er av 2 1 kap. 3 § miljöbalken.
12 ( 13} -
1 53
-
Bygglov enligt plan- och bygglagen (2 0 1 0 : 9 0 0) krävs ej för att uppföra en tillståndsgiven vindkraftsetablering i vattenområde. En anmälan enligt plan- och byggförordningen 6 kap. 5 § pkt. 7 måste dock göras. Det krävs även tillstånd enligt kontinentalsockellagen (1966:3 14) för undersökning av havsbotten och nedläggning av ledningar vid vindkraftsetableringar i allmänt vatten och i den ekonomiska zonen. 5. Svensk ekonomisk zon Sveriges sj öterritorium anges i lagen (19 6 6 : 3 74) om Sveriges sjöterritorium. Territoriet sträcker sig som mest 12 nautiska mil ut (ca 2 2,2 km) från kusten.
Utanför territorialgränsen tar Sveriges ekonomiska zon vid i enlighet med vad regeringen beslutat i förordningen (1 9 9 2 : 1 2 2 6) om Sveriges ekonomiska zon. Zonen avgränsas mot annan stats ekonomiska zon i enlighet med överenskommelse med den staten eller annars i förhållande till mittlinjen mot den andra staten. Inom Sveriges ekonomiska zon krävs, enligt 5 § lagen (199 2 : 1 1 40) om Sveriges ekonomiska zon, tillstånd av regeringen fö r uppförande och användning i kommersiellt syfte av anlägg ningar o ch andra inrättningar. Vid en tillståndsprövning ska 2-4 kap., 5 kap. 3 § samt 16 kap. 5 § milj öbalken tillämpas. Ansökan ska innehålla en milj ökonsekvensbeskrivning som ska tas fram enligt reglerna i 6 kap. miljöbalken. Det krävs även tillstånd enligt kontinentalsockellagen (1966:3 14) för undersökning av havsbotten och nedläggning av ledningar vid vindkraftsetableringar i allmänt vatten och i den ekonomiska zonen.
13 ( 13 ) -
1 54
-
[HJ BÅSTADS � KOMMU N
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad
§
2
Blad 3
20 14-05-2 1
dnr KS 1038/12-900
Beslut om Vindkraftsprogram Ärendebeskrivning
Beslut om Vindkraftsprogram.
Beslut
Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad beslutar: 1. Förslag till Vindkraftsprogram skickas till fullmäktige via kommunstyrelsen.
) usterandes si naturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
-
1
5-
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN Kommunstyrelsen
Blad
2 0 14-06- 1 1
KS
§
dnr. KS 1 35/14 -460
Motion - vetera njärnvägstrafik Beskrivning av ärendet
Bjärepartiet lämnade 20 14-0 1-28 in en motion där dom föreslår en snabbut redning kring frågan om att möjliggöra veteranjärnvägstrafik på sträckningen mellan Förslöv och Båstad.
Underlag till beslutet
Motion från (BP) daterad 20 14-01-28, bilaga. Tjänsteskrivelse från kommunchef Katarina Pelin daterad 2014-02-12, bilaga.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Med hänvisning till motiv i kommunchefens tjänsteskrivelse avslås motionen.
Utskott/presidium
Justerandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
- 1 r:;�- -
BÅSTADS KOM M U N
Tjänstes krive l se
1 (2)
Ko m m u n l ed n i ngs ko ntoret Datum: 2 0 14-02-12 Handläggare: Katarina P elin Dnr: KS 1 3 5/14-460 Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Bjärepartiet
Bilagor till tjänsteskrivelsen:
Svar på motion om veteranjärnvägstrafik Bakgru nd Med anledning av att Trafikverket snarast önskar verkställa borttagandet av sp åren mellan Grevie och B åstad efter öppnandet av Hallandsåstunneln i december 2015 önskar Bjärepartiet få frågan om veteranjärnvägstrafik snabbutredd.
Aktuellt B anvallen mellan Grevie o c h Båstad kan få olika användningsområden. Ett är att genom en cykelled knyta samman norra o ch södra delarna av Båstads kommun. Något som både öppnar för cykelpendling mellan orterna men också en ny möjlighet för invånare och turister. Cykelturismen är intressant då den öppnar möjligheten att förlänga turistsäsongen och att knyta cykelturism till lokalt näringslivs såsom restauranger, lokal produktion av livsmedel och andra näringar. En annan möjlighet att använda banvallen är att försöka förmå Trafikverket att låta rälsen ligga kvar på b anvallen och köra trafik motsvarande den som finns i Brösarp på Ö sterlen. En snabb kontakt har därför tagits med föreningen Skånska Järnvägar som sköter allt från investeringar till drift på sträckan Brösarp och S:t Olof . Skånska Järnvägar finansierar sin verksamhet helt i deellt. Allt arbete med att underhålla bana, byggnader o ch rullande materiel (sju ånglok, ett antal diesel lok o ch en mängd vagnar) görs utan ersättning av ett SO-tal aktiva medlemmar. P engar får före ningen in genom bilj ettavgifter i museitågstrafiken och försäljning i sina kiosker, i en cafävagn och genom att arrendera ut en restaurangvagn. "D et kräver oerhörda insatser så räkna inte med att verksamheten ska ge vinst!" säger ordförande i föreningen.
Övervägande/framtid D et finns ett stort behov i Båstad kommun att utöka möjligheterna att transportera sig med gång, cykel och kollektivtrafik. D etta mot b akgrund av utvecklingen i resten av världen. Som kuriosa kan här nämnas att Hamburg har beslutat att bli bilfri 2 0 2 0 och gamla bilstaden D etroit är på väg att bli en cykelstad. En utveckling som helt drivs av krav från b efolkningen.
14052 7\c:\ users\linwahl\ documents\groupwise\motionssvar veteranjärn vägstrafik.docx\lw
-1 57-
2 (2)
Detta är något som B åstad kommun måste förhålla sig till om man vill locka nya invånare till kommunen. Både i ett p endlarperspektiv men också för att möta önskan att kunna transportera sig inom kommunen utan att b ehöva äga en bil. En omkostnad som allt fler unga familjer vill dra ner på eller helt välja b o rt. Detta sammanvägt med mycket höga kostnader och krav på ett omfat tande ideellt åretrunt-engagemang för att kunna driva en verksamhet motsvarande Ångloket p å Ö sterlen p ekar p å ett användande av banvallen till gång o ch cykel
Förslag till besl ut M ot b akgrund av ovanstående övervägande föreslås motionen avslås.
B åstad 2 0 14-02-12
Katarina Pelin Kommunchef
-
1 58
-
Motion till kommunfullmäktige i Båstads kommun Kommunfullmäktige har beslutat stationsläge i centralt i Förslöv (Förslöv C). Emelleitid förekommer diskussioner om att riva upp detta beslut till fördel för en station vid tunnelmynningen (Förslöv V). Trafik.verket har meddelat att man tänker riva upp spåret mellan Förslöv och Båstads nya station. Tiderna kan emelleitid förändras o ch det blir då omöjligt att återskapa tidigare j ärnvägar med hänsyn till att man använt marken till annat men framför allt ur ekonomisk synpunkt. Under åren
1 960 till 1 990
lades många j ärnvägar ner vilket man idag ångrar.
För att skapa handlingsutrymme för framtiden föreslår Bjärepartiet att kommunen gör en kraftansträngning att omedelbart kontakta järnvägssällskap som arbetar med veteranj ärnvägar och efterhör om det finns intresse att överta spåren mellan Förslöv och Båstad för veteraajärnvägstrafik. Veteranj ärnvägar finns eller har funnits i Skåne mellan Brösarp och Sankt Olof och mellan Klippan och Ljungbyhed. Kunde det inte vara en lämplig turistattraktion på Bjärehalvön att åka ångtåg mellan Båstad och Grevie på en av Sveriges vackraste j ämvägssträckor i en av Sveriges vackraste kommuner? Vi bifogar Statens Järnvägars reklambroschyr från
1 985
om sträckans naturvärden, där man skrev "
vill du koppla av kan du vila ögonen p å en av Sveriges vackraste utsikter". Bj ärepartiet föreslår nu att kommunfullmäktige ställer sig bakom förslaget att frågan snabbutreds.
�;/ ��
partiet
endt
B!\STA OS
1\0 IVI M UN
f
.
grnppledare
-
1 59
-
I
......
O') ......
På Västkustbanans fina tåg kan du göra i stort sett samma arbete som vid ditt skrivbord -'- fast mera ostört. Vill du "bara" koppla av kan du vila ögonen. på en av Sveriges vackraste utsikter. .
Hallandsåsens kullar, Skånes higna slättland, hav, sand och hav igen. Ta chansen att se ditt land. Att hinna ifatt dig själv och komma i form .
� -- : . ;... _ ;;.;.i .. .
l. �
�
(j) N I
Till/från Helsingborg/Landskrona samt till/från Hässle holm finns Tågbussanslutning. Titta på kartan och vi dare på sidan 10-1 1 .
- � ·-
Reser du med våra snabbtåg är det inte bara snabbt och bekvämt. Det blir också billigare än bil. Kör du själv får du räkna med en totalkostnad per mil på ca
17 kronor. Tar du tåget och har någon form av rabatt kostar resan högst 6 kronor 1nilen.
Lägg därtill den effektivitet som du vinner på att du inte arbetar som chaufför på arbetstid.
WJ BÅSTADS � KOMMUN
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
Samhällsbyggnadsutskottet
2 014-05-19
KS su
§
42
Blad
10
dnr: KS 13 06/13-800
Svar på motion a ngående servering av klimatsma rt mat Beskrivning av ärendet
Jonas Nilsson m.tl i Miljöpartiet lämnade 20 13-07- 1 1 in en motion om att servering av S.M.A.R.T.-mat är ett sätt att bidra till en minskning av växthusgaser.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från måltidschef Ulla Johansson, daterad 20 14-04-24.
Föredragande
Ulla Johansson föredrar ärendet.
Yrkande
Ingrid Zäther (S) : Bifall till motionen i sin helhet.
Förslag till beslut
Samhällsbyggnadsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Förslag 1 och 3 i motionen anses redan vara uppfyllda. 2. Förslag 2 i motionen bifalls under förutsättning att: Samtliga elever i grundskolan och gymnasieskolan i Båstads kommun ska från och med hästterminen 2014 kunna välja även ett vegetariskt alternativ till lunch. Skolan ska från och med hästterminen 2014 genomföra informations insatser för eleverna om klimatsmart mat, för att öka förståelsen för att skolmåltiderna har en sådan inriktning och att vegetarisk mat finns som alternativ. En eventuell extern utförare av måltidsservice ska ha samma inriktning i måltiderna som vår kommunala utförare. 3. Med hänvisning till svaret ovan kan motionen härmed bifallas i sin helhet.
Utskott/presidium
justerandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande 1 � ") I UV
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
BÅSTADS
KOMMUN
Blad
10
2014-05-19
Samhällsbyggnadsutskottet
KS su
§
42
dnr: KS 1306/13-800
Svar på motion angående servering av klimatsmart mat Beskrivning av ärendet
Jonas Nilsson m.fl. i Miljöpartiet lämnade 20 13-07-11 in en motion om att servering av S.M.A.R.T.-mat är ett sätt att bidra till en minskning av växthusgaser.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från måltidschef Ulla Johansson, daterad 2014-04-24.
Föredragande
Ulla Johansson föredrar ärendet.
Yrkande
Ingrid Zäther (S) : Bifall till motionen i sin helhet.
Förslag till beslut
Samhällsbyggnadsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Förslag 1 och 3 i motionen anses redan vara uppfyllda. 2. Förslag 2 i motionen bifalls under förutsättning att: Samtliga elever i grundskolan och gymnasieskolan i Båstads kommun ska från och med hästterminen 2014 kunna välja även ett vegetariskt alternativ till lunch. Skolan ska från och med hästterminen 2014 genomföra informations insatser för eleverna om ldimatsmart mat, för att öka förståelsen för att skolmåltiderna har en sådan inriktning och att vegetarisk mat finns som alternativ. En eventuell extern utförare av måltidsservice ska ha samma inriktning i måltiderna som vår kommunala utförare. 3. Med hänvisning till svaret ovan kan motionen härmed bifallas i sin helhet.
)usterandes si aturer KS/närnnd
KF
-1 64
BÅSTADS KOM M U N
Te k n i k
1 (2)
& s e rvice
Datum: 2 0 1 4-04-24 Handläggare: Ulla Johansson · Dnr: KS 1 306/13-800 Till: KF via Kommunstyrelsen Beslutet ska expedieras till: Ulla Johansson
Svar på motion - Att servera kli matsmart mat ä r ett sätt att bidra till en minskn ing av växthusgaser
Bakgru nd Måltidsverksamheten har sedan år 2 0 1 0 utökat luncherna på samtliga skolor med en större och mera varierad salladsbuffe. Salladsbuffen ska innehålla både baljväxter samt rotfrukter och övriga grönsaker efter säsong. Syftet med den åtgärden är att: •
• • •
Att eleverna ska inspireras att äta mer från salladsbuffen och lockas att våga smaka nya produkter, Vi tar därmed större miljöhänsyn, helt enligt med vad som påpekas i motionen, Det ger bättre ekonomi, Vi ska välja företrädesvis ekologiska produkter.
I samband med satsningen av utökad salladsbuffe fick all måltidspersonal utbildning om värdet av att öka andelen vegetarisk och ekologisk mat samt kunskap om att välja produkter efter säsong. Några gånger per läsår har vi serverat helt vegetarisk lunch för att främja mins kad köttkonsumtion. Men det mottas inte alltid positivt. Förståelsen kan öka om matgästen vet och förstår varför. Pedagogiska insatser kopplat till den mat som serveras i skolan behövs. Rätt sorts kött kan vi styra genom rätt menyval. I vår senaste upphandling av färskt kött har ställda djurskyddskrav, samt specifika förpackningskrav, begränsat anbudsgivarna. I vårt nuvarande avtal med ny leverantör har därför allt fläskkött svenskt ursprung, medan nötkött har både svenskt och danskt ursprung.
Punkt 1 i motionen om att uppmuntra att S.M.A.R.T.-metoden används i kommunalt finansie rad verksamhet som ett sätt att besluta om hur en klimatvänlig och hälsosam meny ska se ut, anses därmed redan vara uppfylld. Punkt 2 i motionen, att Båstads kommuns elever och barn i förskolan alltid ska kunna välja ett vegetariskt alternativ vid måltiderna och att man minskar konsumtionen av kött, ska ske först då pedagogiska informationsinsatser görs för att öka förståelsen för en sådan inriktning. Att servera klimatsmart mat och vegetariskt som alternativ i skolan ska gälla även om kommu nen väljer en extern utförare av måltidsservice. Punkt 3 i motionen, att erbjuda all måltidspersonal i kommunalt finansierad verksamhet utbildning i vegetarisk och klimatsmart matlagning som ett led i att sprida kunskap till barn och föräldrar, anses redan vara uppfylld.
-1 6 5-
Förslag t i l l beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att: 1.
Samtliga elever i grundskolan och gymnasieskolan i Båstads kommun ska från och med höstterminen 2 0 14 kunna välja även ett vegetariskt alternativ till lunch.
2.
Skolan ska från och med höstterminen 2 0 14 genomföra informationsinsatser för eleverna om klimatsmart mat, för att öka förståelsen för att skolmåltiderna har en sådan inriktning och att vegetarisk mat finns som alternativ.
3 . E n eventuell extern utförare av måltidsservice ska h a samma inriktning i måltiderna som vår kommunala utförare. Båstad enligt ovan Ulla Johansson Måltidschef
-
1 66
-
S KO M M UN BÅSTAD m unsty relsen Ko m
2013 -07- 1 '\ ' \ 7:>06 ............ · Dnr ..}:;'.9............ . ..... �o B
Motion Milj öpartiet Båstad/Bjäre
1lllll••
ll
•••''1
1 13
.
_,
.
•
•
·
· · · · · · · · · .. ···
· · · · · ·· • •
ll
••••
• ••
Att servera klimatsmart mat är ett sätt att bidra till en minskning av växthusgaser. Mot bakgrund av den senaste tidens rapporter om bristande kvalitet och kontroll i köttindustrin och slutsatserna av den studie J ordbruksverket publicerade i början av 2013 med åtgärder för att motverka den klimatpåverkan som u p pstår i samband med att svenskar konsumerar allt mer kött, menar miljöpartiet att det är dags för kommunen att lyfta dessa frågeställni ngar i sin verksamhet. Vi vil l peka på de stora fördelar för m i ljön det skulle i nnebära om svenskar i större utsträckning valde svenskt kött av hög kvalitet och minskade den tota l a köttko nsumtionen.
Debatten om maten och dess klimatpåverkan börjar uppmärksammas allt mer. Här har kommuner, genom sin upphandling och matservering, stora möjligheter att minska sin klimatpåverkan. Ekologiskt, lokalproducerat och transportsnålt är självklara faktorer att väga in, men även mängden kött bör vara en viktig faktor. Enligt FN tillhör u ppfödningen av djur för kött- och animalieproduktion en av d e viktigaste faktorerna till klimatförändringar, svält, vattenbrist o c h minskad biologisk mångfald, vilka ä r ödesfråg or för mänskligheten och världen . Alla dessa problem förvärras av d e n höga och snabbt ökande köttkonsumtionen. 1 8
% av de globala växthusgasutsläppen kommer från djuruppfödningen. Det går åt
cirka 1 0-20 gånger mer resurser i form av energi, vatten och m arkyta för att producera ett kilo kött jämfört med ett kilo baljväxter. Även svensk djurhållning använder ofta kraftfoder från andra länder och bidrar därmed till att skada klimatet och biologisk m ångfald genom markanvändning i andra delar av världen. Vi anser dock inte att man måste välja bort kött helt. Istället bör man äta mindre kött och välja kött med omsorg. För oss svenskar h a ndlar det om att äta svenskt, ekologiskt kött från betande djur. Det bidrar till bevarandet av ett levande svenskt kulturl<:!ndskap, att den goda svenska djurhållningen fortsatt kan vara en inspirationskälla för andra länder och även till direkta miljövärden kopplade till biologisk mångfald i betesmarker och öppet landskap i skogsbygder. Men det handlar även om att kött inte längre kan anses vara en självklar del av varje måltid. En bra metod som kommunen skulle kunna använda sig av för detta är S.M.A. R.T.-modellen som tagits fram av Stockholms läns landsting. S . M.A.R.T. står för: Större a n del vegetabilier, Mindre tomma kalorier, Andelen ekologiskt ökar, Rätt kött och grönsaker och Transpörtsnålt. Modellen är ett verktyg för att både äta hälsosamt och miljövänligt. Modellen visar att klimatsmart mat faktiskt också är hälsosammare vilket gör att vi genom att servera klimatsmart mat även sparar pengar genom friskare människor. Goda vahor grundläggs tidigt. Det är därför viktigt att skolor och förskolor engageras i detta arbete. Förhopp n ingsvis skulle ovanstående åtgärder även kunna innebära att eleverna tar med sig kunskapen hem och därmed sprider kunskapen om klimatsmart mat och hur denna kan tillagas till sina föräldrar.
-
1 67
-
M ot bakgrund av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besl uta: e
att uppmuntra att S.M.A.R.T-metoden används i kommunalt finansierad verksamhet som ett sätt att besluta om hur en ldimatvänlig o ch hälsosam meny ska se ut.
0
att Båstad kommuns elever och barn i förskolan alltid ska kunna välja ett vegetariskt alternativ vid måltiderna, att man minskar konsumtionen av kött och att det kött som serveras är av god kvalitet
0
att erbjuda all måltidspersonal i kommunalt finansierad verksamhet utbildning i vegetarisk och ldimatsmart matlagning som ett led i att sprida kunskap till barn och föräldrar.
Jonas Nilsson
Katarina Toremalm
-
1 68
-
