Bottenvikens kust och skärgård
Foto: Lisa Lundstedt
Beskrivning av kustområdena i Bottenvikens vattendistrikt
Bottenvikens kust och skärgård I följande sammanställning ges en beskrivning av de kustområden som finns i Bottenvikens vattendistrikt. Sammanställningen har fokus på vattenrelaterade förhållanden och sådant som kan påverka såväl vattnens ekologi som dess kvalitet. Kustområden: Haparanda kust och skärgård Kalix kust och skärgård Luleå kust och skärgård Piteå kust och skärgård Skellefteå kustområde Robertsfors kustområde Umeå kustområde
Haparanda kust och skärgård Tornio
e Torn älve
ja
oja ven
o non Vuo
r ntijä Prä
n
o lly My
Ü
Haparanda
ki sj o rä Ke
ja
Bredviksheden
Kraaseli
Vasikkasaari Revässaari
Santasaari Pitkäkari
Torne-Furö
Björn Kataja Stora Hamnskär
Seskarö
Granön
Skomakaren V Knivskär Ylikari
Enskär Haru
Byskär
Höynänkari
Halsögrundet Seskar-Furö
Sandskär
Teckenförklaring Kommungräns Kustvattenförekomster Malören
© SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188
0
2
4
8 km
Haparanda kust och skärgård Vattendistrikt Berörda län Berörda länder Berörda kommuner Vattenrådsområde Mynnande huvudälvar Antal öar Isdagar
Areal (km2) Areal öar (km2) Kustlängd fastland (km) Kustlängd öar (km) Max/medeldjup Vattenutbyte
Bottenviken Norrbotten Sverige, Finland Haparanda Norra Bottenvikens kustvattenråd, VRO 12 Torne älv och Keräsjoki (samt Kemi älv på finska sidan öster om området) 652 ca 180
603 (tillrinningsområde 40 907 km2, tillrinning 425 m3/s) 59 109 417 Maxdjup 44 m (Södra Seskaröfjärden) Vattenutbyte 10-39 dagar i den inre delen, 0-9 dagar i den yttre.
Skyddade vatten Inga naturreservat med marint skydd. 4 Natura2000-områden (Haparanda skärgård, Torne-Furö, Haparanda Sandskär, Riekkola-Välivaara) har utpekade marina naturtyper (2 020 ha sublittorala sandbankar, 595 ha ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten, 76 ha laguner, 65 ha stora grunda vikar och sund, 74 ha rev).
Påverkan och risker Större punktkällor
Övergödning Annan fysisk påverkan Hamnar, sjöfart Exploateringsgrad Tätorter Övrigt
1. Stålverket Outokumpu Stainless Oy på finska sidan öster om Haparandafjärden med utsläpp av framför allt krom och zink. Stålverket fördubblar sin produktion till år 2007. 2. Gemensamt reningsverk för Torneå och Haparanda (ca 65 000 pe). Muddring av Torneå farled till Röyttä hamn under 2006. Ökande fartygstrafik pga ökad produktion vid Outokumpu. 28% exploateringsgrad av fastlandskusten. Haparanda (och Torneå i Finland)
Övrigt Isen ligger som längst i norra Bottenviken, ca 180 dagar om året. Området är grunt, under 20 m, och är skyddat för exponering. Botten består av sand och/eller dy/lera samt morän. Den yttre delen karaktäriseras av få öar som exponeras av öppet hav och botten utgörs av sand och/eller lera som till större del än i de inre delarna är blandat med morän och stenblock. Djupet är till största under 20 m, men i den sydvästra delen ner till 50 m. Haparanda skärgårds nationalpark omfattar Haparanda Sandskär och Seskar Furö samt en del mindre öar och skär. Sandskär som är parkens största ö har mycket säregna gemorfologiska former med en tre kilometer lång sandrevel. Ön är mest känd för sitt rika fågelliv. Växtlivet är intressant med flera sällsynta växter t ex bottenviksmalörten och småsvalting. Området gränsar till Finland i öster. Torneälven är oreglerad med en naturlig reproduktion av lax. Bottenvikens största älv, Kemi älv, mynnar öster om riksgränsen och har också en påverkan på området.
Kalix kust och skärgård
Ü
Moån
Ko rp i kå n
ng Sa
Töreälven
isä lve n
Töre Ka lixä
Sangis lve
n
Kalix
Bredviksheden
Risön Lill-
Båtön
Stor- Fårön
Båtskärsnäs
Trollön Björn
Repskäret
Långören Fälesön
Bockön
Lägenön
Lillön
Siksundsön
Storören Ytterstlandet Vitgrundet
Bodön Bergön
Halsön
Skagsudden
Kusen Halsögrundet
St. Huvön Berg- hamn
Degerö-Börstskäret Båtön
Fjuksön Stor-Furuön
Hastaskäret
Lutskärsgrund
Renskär Likskär
Båtöharun
Lappön Bredön Björkön Malören
Gräsön
Esterön
Hindersön
Långön
Degerön Uddskäret Saxskäret Smålsön Mjoön
Teckenförklaring Kommungräns Kustvattenförekomster
© SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188
0
3,5
7
14 km
Kalix kust och skärgård Vattendistrikt Berörda län Berörda länder Berörda kommuner Vattenrådsområde Mynnande huvudälvar Antal öar Isdagar
Areal (km2) Areal öar (km2) Kustlängd fastland (km) Kustlängd öar (km) Max/medeldjup Vattenutbyte
Bottenviken Norrbotten Sverige Kalix Norra Bottenvikens kustvattenråd, VRO 12 Sangis älv, Kalix älv, Töre älv 792 ca 180
321 (tillrinningsområde 20 281 km2, tillrinning 197 m3/s) 88 319 572 Maxdjup 33 m (Siknäsfjärden). Törefjärden, vattenförekomsten längst in vid Töre älvs mynning, har en vattenomsättning på >40 dagar. Vattenomsättning i övriga vattenförekomster 10-39 dagar förutom i Norrbottens skärgårds kustvatten (öppet hav) där omsättningen är 0-9 dagar.
Skyddade vatten Inga naturreservat med marint skydd. 6 Natura2000-områden (Trutskär, Massan, Likskär, Kalix yttre skärgård, Holsteröarna, Granholmen) har utpekade marina naturtyper (7 ha laguner, 19 ha stora grunda vikar och sund)
Påverkan och risker Större punktkällor
Övergödning Annan fysisk påverkan Hamnar, sjöfart Exploateringsgrad Tätorter Övrigt
1. Billerud Karlsborg AB, massa- och pappersfabrik vid Kalix älvs mynning (Repskärsfjärden) med utsläpp av bl.a. näringsämnen och organiskt material. 2. F.d. träimpregneringsanläggning (riskklass 2). Dioxiner, arsenik och koppar har påträffats i mark- och sedimentundersökningar. Förundersökning pågår. Hamnverksamhet vid pappersbruket samt viss trafik till Töre hamn. 34% exploateringsgrad av fastlandskusten. Kalix Högsta vattenståndet längs Sveriges kust på + 181 cm har noterats i Kalix år 1984.
Övrigt Området karakteriseras av Kalix älvs mynning och en grund havsvik in mot Töre älvs mynning. I den delen av området är djupet mestadels mindre än 20 m och botten består till största del av dy/lera och/eller sand, ibland morän. Längre ut i finns mer inslag av ren sand och stenblock. Sangis, Kalix och Töre älv är alla oreglerade och har skogsälvskaraktär.
Luleå kust och skärgård Vit å
n
Ü
Rå neä l ve n
Råneå
LillStor- Fårön
Granholmen Laxön
Långholmen Sandöskatan
Lak abä cke n
Bockön Siksundsön Bodön
Furuön
Bergön
Gussön Alt er Ka ta
bä c
su n
Tistersöarna Sigfridsön
de t
ke n
Svartnäset
St. Huvön
Nagelskäret
Degerö-Börstskäret Båtön Fjuksön
Berg- hamn Renskär
rb Sto
Svartön Stor-Furuön
e äck
Granön
Båtöharun
Hamnön
n
Björkön Lappön Mulön Bredön Risön Knivören Björkön Ytterstön
Stor-Porsön
Lu le
älv
Luleå
en
Gräsön Hertsölandet
Saxskäret
n ar Kv
Långön
ck bä
Antnäs
en
Al ån
Esterön
Hindersön Degerön
Likskäret
Lulnäset
Uddskäret
Smålsön Mjoön
Sandön
Storbrändön Sandöklubben
Halsön Kallaxön
Mörön
Bergön Bastaholmen Stor-
Junkön
Germandön Antnäs-Börstskäret
Norr-Äspen
Kunoön Sör-Äspen
Alskatan
Germandöhällan Sandgrönnorna
Mannön
Fårön Trundön
Teckenförklaring Nörd-Mörön
Rödkallen
Mörögrunden
Baggen
Kommungräns Kustvattenförekomster
Bergskäret Kluntarna
© SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188
0
4
8
16 km
Luleå kust och skärgård Vattendistrikt Berörda län Berörda länder Berörda kommuner Vattenrådsområde Mynnande huvudälvar Antal öar Isdagar
Areal (km2) Areal öar (km2) Kustlängd fastland (km) Kustlängd öar (km) Max/medeldjup Vattenutbyte
Bottenviken Norrbotten Sverige Luleå Norra Bottenvikens kustvattenråd, VRO 12 Vitån och Råne älv, Altersundet och Lule älv, Aleån. 1312 ca 180
845 (tillrinningsområde 31 183 km2, tillrinning 566 m3/s) 204 403 973 Maxdjup 54 m (Hindersöfjärden) Inre delen av Råne älvs mynning samt området norr och söder om Lule älvs mynning har en vattenomsättning på 10-39 dagar. Längst in i Lule älvs mynning är vattenomsättningen > 40 dagar. I övriga områden där kontakten med öppet hav är större är vattenomsättningen 0-9 dagar.
Skyddade vatten Inga naturreservat med marint skydd. 9 Natura2000-områden (Rödkallen-SörÄspen, Likskäret, Rånefjärden, Norr-Äspen, Hästholmen, Bådan, Sikören, Kluntarna, Båtöfjärden) har utpekade marina naturtyper (1993 ha sublittorala sandbankar, 5204 ha estuarier, 444 ha laguner, 129 ha stora grunda vikar och sund, 71 ha rev).
Påverkan och risker Större punktkällor
Övergödning Annan fysisk påverkan Hamnar, sjöfart Exploateringsgrad (SCB) Tätorter Övrigt
1. Stålverk SSAB Tunnplåt AB i Luleå med utsläpp av framför allt metaller och PAHer. 2. F.d. träsliperi beläget i Luleälvens mynning, Sedimenten är förorenade av kvicksilver. Huvudstudie pågår. 3. Uddebo reningsverk (Luleå) med ca 85 000 pe. 4. Luleå hamnområde med oljedepåverksamhet. Indirekt påverkan från Luleås innerfjärdar. Hamnverksamhet i Luleå hamnområde. Kustvattenförekomst utanför Luleå centrum/hamn har i första rapporteringen till EU klassats som preliminärt kraftigt modifierad. 36% exploateringsgrad av fastlandskusten. Luleå Luleå centrum omges av ett antal innerfjärdar som är i kontakt med kustvattenområdet norr och söder om staden (till viss del reglerat). Innerfjärdarna är övergödda och vattenkvaliteten torde påverka de närliggande kustvattenförekomsterna.
Övrigt Området karakteriseras av en stor, grund havsvik utanför Råne älvs mynning samt kustområdet vid Lule älvs mynning. Råneå skärgård är till stor del grund, djupet ökar successivt mot öppet hav där djupet går till över 50 m. Botten består av dy/lera blandat med morän. Råneå skärgård utgör ett referensområde för miljöövervakning. Luleälvens kraftiga vattenflöde syns som en djupfåra ut mot öppet hav i sydöstlig riktning. Botten karakteriseras av en sandsträng som sträcker sig långt ut i havsbandet, vilket också ger sig uttryck i låglänta sandöar i Luleå skärgård. Lule älv är en kraftigt reglerad fjällälv, medan de övriga är mindre skogsälvar.
Piteå kust och skärgård
R
er Alt
Ü
en älv
G
ru nd
os å
n
Kunoön bä c
Alskatan ke n
Mannön
eä Pit
Fårön Berkön
lve n
Trundön Sandön Nörd-Mörön
Mjoön Nörd-Fårön Nötön
Mörögrunden
Baggen
Renön
Ro kå n
Bergskäret
y Svensb
Haraholmen Nörd-
Piteå Degerberget
Kluntarna
Koskäret
ån
Vargön Pitholms- heden Sör-Haraholmen Mellerstön Bondön Lill-Räbben Stor-Räbben
Jäv re
ån
Ronningarna Bondökallarna
Jävre
Jävreholmen
Stenskäret
Kälen
Bergön äc r rb Ha
Teckenförklaring
n ke
Kommungräns Kustvattenförekomster
© SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188
0
3
6
12 km
Piteå kust och skärgård Vattendistrikt Berörda län Berörda länder Berörda kommuner Vattenrådsområde Mynnande huvudälvar Antal öar Isdagar
Bottenviken Norrbotten Sverige Piteå Norra Bottenvikens kustvattenråd, VRO 12 Rosån, Alterälven, Piteälven och Lillpiteälven, Rokån och Jävreån. 550 ca 180
Areal (km2) Areal öar (km2) Kustlängd fastland (km) Kustlängd öar (km) Max/medeldjup Vattenutbyte
281 (tillrinningsområde 16 458 km2, tillrinning 172 m3/s) 70 379 372 Maxdjup 33 m (Bondöfjärden) De inre kustvattenförekomsterna har en vattenomsättning på >40 dagar, de yttre 10-39 eller 0-9 dagar.
Skyddade vatten Inga naturreservat med marint skydd. 5 Natura2000-områden (Stor-Rebben, Stenskär, Vargödraget, Patta Peken, Jävreholmen) har utpekade marina naturtyper (1037 ha sublittorala sandbankar, 32 ha laguner, 56 ha stora grunda vikar och sund).
Påverkan och risker Större punktkällor
1. SCA Packaging Munksund, massa och kraftlinerfabrik i älvmynningen med utsläpp av bl.a. näringsämnen och organiskt material. 2. Smurfit Kappa Kraftliner Piteå, massa- och kraflinerbruk med utsläpp av bl.a. näringsämnen och organiskt material i en av de yttre fjärdarna. 3. Sandholmen reningsverk (Piteå) med ca 30 000 pe. 4. Hamnverksamhet vid Piteå djuphamn med oljedepåverksamhet 5. Sågverk vid älvmynningen.
Övergödning Annan fysisk påverkan Hamnar, sjöfart Exploateringsgrad (SCB)
Hamnverksamhet och fartygstrafik till Piteå djuphamn. 38 % exploateringsgrad av fastlandskusten.
Tätorter Övrigt
Piteå
Övrigt Området karakteriseras av en grund skärgård norr om halvön Pitholmen samt av Pite älvs mynningsområde. Norra delen av området har en botten bestående av dy/lera och morän med inslag av ren sand. Pite älvs mynning har mer botten av sand och stenblock och liksom vid Luleå älvs mynning en sandsträng som sträcker sig ut mot öppet hav. Piteälven har en kraftstation i det nedre loppet som inte reglerar flödet men utgör ett vandringshinder för fisk. I övrigt är Piteälven inte utbyggd för vattenkraft. De övriga älvarna är mindre skogsälvar.
Skellefteå kustområde
Ü
Åb yä
lve
n
Buskön
Tå mä lve n e sk By v äl
Tåmsvarten
en
Storbä ck
Kå ge
en
Byske
Byskegrundet
Svinön
Halsön Romelsön Långnäset
Lill älv ån en
Ostnäset
Kåge Kl in
Kågön tfo r
så
n
Kågnäset
Skellefteå Sk ell e
fte ä
lve
n
Storgrundet Degerön Burön
Bureå
Tällön
Bur eä
lve
n
Skötgrönnan Skallön Malören
ck Bä ån
Storön
Burträsk Grundskatan ån M y gb ån
Björkåsudden
Lövånger Klippskatan Pålholmen Långskäret
© SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188
0
5
10
20 km
Teckenförklaring Kommungräns Kustvattenförekomster
Skellefteå kustområde Vattendistrikt Berörda län Berörda länder Berörda kommuner Vattenrådsområde Mynnande huvudälvar
Antal öar Isdagar
Areal (km2) Areal öar (km2) Kustlängd fastland (km) Kustlängd öar (km) Max/medeldjup Vattenutbyte
Bottenviken Västerbotten Sverige Skellefteå Kustvattenråd söder, VRO 13 Mångbyån Bureälven Skellefteälven Kågeälven Byskeälven Åbyälven 695 ca 180
632,59 27,40 533 308 Maxdjup 44 m (Byskefjärden) Vattenutbyte är 10-39 dagar i de mer skyddade vattenförekomsterna (Bäckfjärden, Storsladan, Burefjärden, Simpan, Sörfjärden, Skelleftehamnsfjärden och Kinnbäcksfjärden), 0-9 dagar i övriga vattenförekomster.
Skyddade vatten Inga naturreservat med marint skydd som syfte. 6 Natura2000-områden (Långstranden, Kågefjärdens havsstrandängar, Brönsnäsviken, Skallön, Bjuröklubb, Röjtingssundet) har utpekade marina naturtyper (44 ha ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten, 12 ha laguner, 5 ha rev).
Påverkan och risker Större punktkällor
Övergödning Annan fysisk påverkan Hamnar, sjöfart Exploateringsgrad Tätorter Övrigt
1. Smältverket Rönnskärsverket vid Skelleftehamn, belastning av framför allt koppar, bly och zink. Även förorenade sediment. 2. Två anläggningar för behandling av farligt avfall; Ragn-sells Norr AB och Ekologisk teknologi i Skellefteå AB. 3. Tuvans avloppsreningsverk (ca 43 000 pe). 4. Skellefteå hamnområde med flertalet oljedepåer. 5. Bure AB är en nedlagd massa- och pappersindustri där man även haft sågverksamhet. Den har bedömts som riskklass 2 (enligt MIFO, fas 1). Misstänkta föroreningar i området är koppar, bly och arsenik. 6. Scharins industriområde är ett förorenat område där det funnits sågverk, massa- och pappersindustri samt boardtillverkning. Undersökningar har visat höga halter metaller (Cu, Cr, As) och dioxiner i mark och grundvatten. Området ska saneras. 7. Örviken fd massafabrik och sågverk är en nedlagd sulfitfabrik där man utfört doppning och även haft verkstadsindustri. Den har bedömts som riskklass 2 (enligt MIFO, fas 1). Misstänkta föroreningar i området är dioxiner, arsenik och kisaska (tungmetaller). Tätbefolkade jordbruksområden längs Kåge och Bure älv. Skellefteå hamn. 33% exploateringsgrad på fastlandskusten. Skellefteå, Byske, Kåge, Skelleftehamn, Ursviken, Örviken, Bureå Belastning av metaller via Skellefteälven som en följd av gruvverksamhet uppströms. Uppströms finns även flertalet verksamheter.
Övrigt Fjärdarna är grunda, under 20 m. De mer avlånga fjärdarna (t.ex. Kågefjärden) är skyddade eller t.o.m. mycket skyddade, men merparten av dem är måttligt exponerade. Botten består till stor del av morän, delar av fjärdarna kan bestå av sand och grus eller lera. Området utanför fjärdarna är måttligt exponerat eftersom det finns få öar. Botten består till stor del av morän med stråk av sand och lera. Det finns områden som pekats ut som potentiellt skyddsvärda: Kinnbäcksfjärden och Bäckfjärden. Identifieringen av skyddsvärda brackvattenmiljöer grundar sig främst på befintliga kustfågel- och vegetationsinventeringar, men även på miljöövervakningsdata samt dokumenterade naturvärden i den kustnära landmiljön.
Robertsfors kustområde Pålholmen kå
n
od lab Kå
Ü
Fl ar
Långskäret
n aå
G ra nån
Högskäret
Robertsfors Stor-Vändskäret
Granskäret
ck Ri å le n
Rickleskäret
D k al ls ar ån
Bygdeå
Dödmanskäret
Långrataudden
Ratuån Vitnäsudden
Käringskär
Teckenförklaring Kommungräns
Laduskäret
Kustvattenförekomster Ostön Ostögrundet © SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188
0
2
4
8 km
Robertsfors kustområde Vattendistrikt Berörda län Berörda länder Berörda kommuner Vattenrådsområde Mynnande huvudälvar Antal öar Isdagar
Areal (km2) Areal öar (km2) Kustlängd fastland (km) Kustlängd öar (km) Max/medeldjup Vattenutbyte
Bottenviken Västerbotten Sverige Robertsfors Kustvattenråd söder, VRO 13 Dalkarlsån, Rickleån, Kålabodaån 452 ca 180
26,82 4,28 155 106 Maxdjup 24 m (Vändskärsfjärden) Vattenutbytet är 10-39 dagar vattenförekomsten för Gumbodafjärden, 0-9 dagar i övriga vattenförekomster.
Skyddade vatten Inga naturreservat med marint skydd som syfte. 2 Natura2000-områden (Hertånger, Rataskär) har utpekade marina naturtyper (5,5 ha ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten, 7,5 ha laguner, 0,5 ha rev).
Påverkan och risker Större punktkällor
Övergödning Annan fysisk påverkan Hamnar, sjöfart Exploateringsgrad (SCB) Tätorter Övrigt
1. Sikeå såg är en nedlagd verksamhet där man tidigare har impregnerat virke, vilket medför risk för dioxinföroreningar. Den har bedömts som riskklass 2 (enligt MIFO, fas 1). Länets mest jordbruksintensiva avrinningsområde, Flarkbäcken, mynnar i Hertsångersälven som mynnar i Gumbodafjärden. 47% exploateringsgrad av fastlandskusten.
Robertsfors -
Övrigt Bygdefjärden, Ricklefjärden, Sikeåfjärden, Vändskärsfjärden och Gumbodafjärden är grunda fjärdar, oftast under 10 m. De allra innersta delarna av fjärdarna är skyddade mot vågpåverkan i övrigt är området måttligt exponerat. Botten består främst av morän. Även utanför dessa fjärdar är området är måttligt exponerat eftersom det finns få öar. Botten utgörs av morän närmare kusten och ett ökad inslag, i form av stråk eller områden, av sand och lera längre ut. Det finns fem områden som pekats ut som potentiellt skyddsvärda: Juviken/Juviksskäret, Lillhavet/Långskäret, Sörfjärden, Sandviken och Storvarpet. Identifieringen av skyddsvärda brackvattenmiljöer grundar sig främst på befintliga kustfågel- och vegetationsinventeringar, men även på miljöövervakningsdata samt dokumenterade naturvärden i den kustnära landmiljön.
Vindelälv en
eån böl Pål
Umeå kustområde
Ü
Vitnäsudden
Käringskär elå Tav n
Sävarån
Sävar
eån
rån
Täft
Tvä
Laduskäret
Skäret
Umeå
Fäbod-sanden
Ostön Ostögrundet Holmön
ä Ume
jö l
lven
rm Sö
Kas
Rovan Bjuren
ån ed Åh
n eå
ån Norrmjöle
ån rn Hö
Hörnefors
Brännölandet Obbolaön
Rössgrunden
Bastuskär Kroklandet
Grossgrunden
Vitskär
Norrgadden
Ängerån
Antrevet Rönnskär
Stor-Husskär Snöan
Teckenförklaring Kommungräns Kustvattenförekomster
© SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188
0
3
6
12 km
Umeå kustområde Vattendistrikt Berörda län Berörda länder Berörda kommuner Vattenrådsområde Mynnande huvudälvar Antal öar Isdagar
Areal (km2) Areal öar (km2) Kustlängd fastland (km) Kustlängd öar (km) Max/medeldjup Vattenutbyte
Bottenviken Västerbotten Sverige Umeå Kustvattenråd söder, VRO 13 Hörnån, Umeälven, Tavleån, Sävarån, Öreälven (Nordmalings kommun) 2502 ca 175
331,57 72,70 460 758 Maxdjup 32 m (Örefjärden) Vattenutbyte 10-39 dagar i mer skyddade vattenförekomster (Örefjärden, Österfjärden, Täftefjärden, Ostnäsfjärden), 0-9 dagar för övriga vattenförekomster.
Skyddade vatten Naturreservatet Holmöarna har marint skydd som syfte. 7 Natura2000-områden (Holmöarna, Skeppsviksskärgården, Umeälvens delta, Ostnäs, Snöanskärgården, Strömbäck-Kont, Bonden) har utpekade marina naturtyper (51 ha sublittorala sandbankar 225 ha ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten, 802 ha laguner, 294 ha rev, 1371 ha estuarier).
Påverkan och risker Större punktkällor
Övergödning Annan fysisk påverkan Hamnar, sjöfart Exploateringsgrad (SCB) Tätorter Övrigt
1. Sulfatmassafabriken SCA Packaging släpper ut bl.a. näringsämnen och organiskt material. 2. Öns avloppsreningsverk (ca 85 717 pe). 3. Anläggning för behandling av farligt avfall: Tank och miljö i Holmsund 4. Umeå hamnområde med flertalet oljedepåer. 5. Hörnefors sulfitmassafabrik är en nedlagd anläggning som bedömts som riskklass 2 (MIFO, fas 1). Misstänkta föroreningar i området är koppar, kvicksilver, arsenik och kisaska (tungmetaller). 6. Holmsunds impregneringsanläggning är också nedlagd och har bedömts som riskklass 1 eftersom man hittat höga halter av metaller (Cu, Cr, As) och PAH i mark och grundvatten (MIFO, fas 1). Området kommer troligen att saneras. Umeå hamn. 48% exploateringsgrad av fastlandskusten. Täfteå, Umeå, Holmsund, Obbola, Hörnefors Umeälven mynnar i Österfjärden, uppströms finns Umeå stad samt flertalet verksamheter.
Övrigt Fjärdarna är grunda, under 15 m. I de tre sydligaste fjärdarna är djupet över 20 m i de centrala delarna. De inre fjärdarna är skyddade mot vågpåverkan, de yttre fjärdarna och de tre sydligaste fjärdarna är måttligt exponerade. I de nordligaste fjärdarna består botten främst av morän, med inslag av sand och lera. Från Österfjärden och söderut domineras botten av sand och lera med stråk av morän samt inslag av block. Området utanför fjärdarna är måttligt exponerat till exponerat eftersom det finns få öar. Botten är heterogen och utgörs av sand och/eller lera samt morän och stenblock. Speciellt i området utanför Umeå finns det mycket block eller exponerad berggrund. Det finns tre områden som utpekats som potentiellt skyddsvärda: Sörfjärden, Sandskärssladan/Tavasrudden och Öreälvens mynning. Identifieringen av skyddsvärda
brackvattenmiljöer grundar sig främst på befintliga kustfågel- och vegetationsinventeringar, men även på miljöövervakningsdata samt dokumenterade naturvärden i den kustnära landmiljön.
