Botaniska trädgården i Upsala 1655–1807 Ett bidrag till den svenska naturforskningens historia
af
Magnus Bernhard Swederus
Med personalia om författaren
Uppsala 1877
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Enheten för de areella näringarnas historia, ANH
Magnus Bernhard Swederus föddes 1840 i
Fellingsbro i Västmanland. Han kom som 20-åring till Uppsala för att studera vid universitetet och disputerade också här på avhandlingen om Botaniska trädgården i Upsala 1655–1807 (Falun 1877). År 1884 tillträdde han en tjänst som adjunkt i naturlära, historia och svenska vid Uppsala högre läroverk, en tjänst som han upprätthöll i hela 24 år, till 1904. Han avled några år senare 1911, 71 år gammal i Uppsala, den stad han blev trogen i hela sitt liv och parallellt med sin lärargärning ägnade ett omfattande och seriöst historiskt forskarstudium. Swederus är okänd för den stora allmänheten. Hans namn, forskargärning och publikationer saknas t.ex. i våra uppslagsverk och encyklopedier (med något undantag). Nationalencyklopedin (NE) nämner honom inte ens vid namn. För den trädgårdshistoriske forskaren går det dock inte att komma förbi Swederus. Han har genom sitt idoga och kvalificerade arkivarbete lagt en grund på vilken många senare forskare arbetat vidare. Det gäller hans mycket omfattande excerperingar av landets äldre trädgårdsförhållanden i en mycket vid kontext. Dessa förvaras på Uppsala Universitets-bibliotek (UUB). På excerpterna baserade t.ex. Sten Karling stora delar av sin epokgörande avhandling Trädgårdskonstens historia i Sverige intill Le Nôtrestilens genombrott, Stockholm 1931. Själv lät Swederus ge ut ett 20-tal längre och kanske lika många kortare artiklar, flera unika för sin tid och till stora delar baserade på det primära källmaterialet i arkiven. Staden Uppsala, och historiska förhållanden i Uppsala, intresserade honom mycket. Han behandlade i ett historiskt sammanhang så vitt skilda ämnen som Sveriges bergshantering från 1600-talets början, boklådorna i Uppsala från samma tid, den botaniska trädgårdens historia i staden, olika studentnationers historia, Olof Rudbeck d.ä. och d.y., Linné, Sveriges allmänna trädgårdshistoria från äldsta tider, romarnas trädgårdskultur, våra kulturväxter m.m. Om än Swederus möjligen är någorlunda känd av de etablerade forskarna inom de historiediscipliner där han verkat, och i Uppsala, och ev. till namnet bekant för något flera inom ämnet trädgårdshistoria så stannar nog kunskapen där; möjligen har också något av hans verk studerats. För det är just att nå hans artiklar som utgör stötestenen. Verken är många, de är spridda i svåråtkomliga tidskrifter, ofta i flera på varandra följande nummer och de är av mycket olika längd. Framför allt skulle Swederus pionjärarbete, företrädesvis inom svensk trädgårdshistoria genom ett urval av de viktigare artiklarna och opublicerade föredragen, göras tillgängligt för flera och kunna bedömas efter förtjänst. Äras den som äras bör. Flera skriver idag, med ambitionen att komma med nyheter, om det som Swederus själv utrett och kommit fram till för hundra år sedan.
Publiceringen av Swederus artiklar torde öka intresset hos allmän-heten och samtidigt stimulerar de till vidare forskning, ibland för att bekräfta eller vederlägga hans rön. Man må inte förglömma att Swederus excerperingsarbete både direkt och implicit har lagt grunden till framställningen av hela den svenska trädgårdens historia; en kompendietradition är sålunda för handen, vilken det självfallet är angeläget att diskutera och kanske konfrontera. Swederus olika artiklar på hortikulturens och naturforsknings många områden är således dubbelt aktuella, dels som tidiga bearbetningar av ett primärt källmaterial vilket fortfarande står sig och må spridas, dels som tendensiösa barn av sin tid med en mission som gärna bör skärskådas. Det bör också framhållas att Swederus var en utmärkt språkbehandlare och hans texter kan även idag läsas med största nöje. Han skildrar både långa förlopp och speciella frågor med skicklig penna. Det gör att hans artiklar förhoppningsvis skulle kunna nå utanför forskarnas krets. Läsning av artiklarna skulle kunna öka förståelsen för äldre tiders trädgårdsarbete, leda till att fler äldre sorter och metoder användes idag och att kanske rester av äldre växtmaterial i gamla trädgårdar bevaras och utvecklas. Följande verk publiceras på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens enhet för de areella näringarnas historias hemsida, ANH: 1877 Botaniska trädgården i Upsala 1655–1807. Ett bidrag till den svenska naturforskningens historia, Uppsala 1877, [xi s.] 141 s. 1880–82 Svensk hortikultur i forna dagar, I & II, Svenska Trädgårdsföreningens tidskrift (STT) 1880–82, 51 s. 1885 Hortikultur hos de gamle Romarne, Svenska Trädgårdsföreningens tidskrift (STT) 1885, 25 s. 1886 En trädgårdsbok för svenska adelsmän på 1600-talet [Oeconomia av Shering Rosenhane] Svenska Trädgårdsföreningens tidskrift (STT) 1886, 16 s. 1887 Blad ur tobakens historia, Svenska Trädgårdsföreningens tidskrift (STT) 1887, 52 s. 1907 Linné och växtodlingen, Uppsala universitets årsskrift 1907, 102 s. 1909 Konung Karl IX:s förtjenster om Sveriges hortikultur, Sveriges Pomologiska förenings årsskrift 10 (SPF) 1909, 14 s. 1911 Trädgårdsförhållanden i Uppsala under förra hälften av 1800-talet, föredrag, (opublicerat, ca 90 manussidor. Utskrift 16 sidor). Text: docent och akademiledamot Kjell Lundquist (1955– 2011). Redigering: chefsbibliotekarie Lars Ljunggren i juni 2013.
Till en fullständig liunsliap om beskaffenheten af tle botaniska universitetsstucUerrra hörer äfveu l<ännedornen orn clen institutiou, botanisha trädgården, der de studelandc lära känna olika iiinders vä,xter i lefvande tillstånd. Med anlednine häraf har för1l af ilenna aflrandling ansett det förtjena mödan, att rned ledning af'äldre arbeten, både sådanar som redan i trych offentliggjorts, och dy'lika, hvilka i h.rndskrift 1'örvaras i våra arkiv, sUka teckua glunddragen af Upsala botauislra trätlgårds historia, huru deu gen0m 01. Rudbecks otittröttiiga bemödanden för'st blef en verhlighet, hurti den, fast uncler og)rnsamnra förhållanden, lortlefde under hans sons tid, sanit huru densamrna genonr Linn6 den äldre lyftes till sådan höjd att den då var en af de förnämsta i Europa. Linnö den yngre, C. P. Thunberg och Ad. Afzelius vakade scdernrera derölver ati trädgården, sri mycliet möjligt var, bibehölls i det tillstånd. hvari blomsterironungen lemnat denr:ra den kii,raste a{ hans. institntionerl lien som ogynnsamma naturförhållanden lade alltför stoia hinder i vägen för att tr'ädgården siruiie fullhomligt uppf.rlla sin uirpgitt, erhöil mau ltr 1787 genom Gustaf den Trecljes stolsintiret och nit en mela Iäntplig piats för en .ny trädgårdsanlåggning, sorn också blef färdig år 1807. De sr-årighoter, hvarunder följande anspråkslösa afhanclling tillkonmit. hafva ej varit få, och arbetet utgifver sig derföre iusaIunda för att hafva uttömt den föro5atta uppgiften. Det har hostat en ej ringa möda att från cle mest shilda håIl sarnnranleta de tiil ämnet' hörande och i äIdle shrifter anförda handlingar', och under samlandet af ruaterialet lrar fcirf. ej sällan rönt den motgången, att flera. af dessa citerade handskrifter, oaktadt det ifrigaste efterspanande, ej hunnat återflnnas. Genom vårdsIöshet hafva troligen flera af dessa dyrbara handlingar redan för 1änge sedan henrlallit åt f'örgängelseu, och sannolikt är:, att åtskilliga sådana doiiument, hvilka förvarades lios Ol. Rudbeck, blefvo lågornas rol vid den 'brarrd, s0m år 1702 biirjade Upsala. I)o luclior i sliild.ringen af botaniska trädgårdens historia, bvilka delaf uppstått, och den osä-
kerhet om åtskiiliga al dess lbrhållanden, som bäraf b)ifvit eu följd, har naturligtvis cj stått i förf:s förmåga att afhjelpa. De hällor, sorn varit förf. iillgAngijga, hafva doch begagnats så m1'cket son der knappa tider trledgif\.it. Utredningen al do anlörda vä{ternas synonymik har Irostat ett drvgt arbeto, men oakta.dt allt bonrödande liar dr:t stundoru ej varit möjligt att komma närmarc äD till en vjss grad af sannolik-
hei. Detta gäller i
fräursta ruurmet botanislia trädgårdens växter
under Ol. Rudbeck den äldres tid, då de teurligen godtyckliga uaun€n och årnlr mera de många betydiiga tryckf'elen i hans öf-
vcl trädgårdsväxterna utgifna förtecliningar öka svårigheterna vid bestäruuandet af cle deri anförda växternå. TitI misstag och fel så vål i detta som andra afsecnden utbedjor sig Iörf. ett mildt bedöman de.
fe
kä1lor, sonr
vid
utarbetandet ai derna afhandling mest
användts, år'o 1öljande:
C0nsistorii academici Upsal. Protocoll åren 1637-I807. {Cons. Plot.)
Koutnga- och Kanslersblef on Upsala akademi under
sam-
ma tid.
Upsala a)radomie s rähenskaper 1055-1807. Olo1 Rudbech deu ä}dres brefvoxling i Rilrsarhivet, och deribland i synuerbet hans redosörelsor till rle kommiitelade 1685 (Rudbcck redogörelse 1685). Caroli L,inr:ei i K. Vetenskapsakademion förvarado blef till A. Bäch m. fl., eliigt afshriftol mig beuäget rneddelade af Låroverksadjun)rten Dr. Ew. ÄhrJing, tiil hvilkeu jag vid dotta tillfälJe uttala)" min stola tacksägelse för denna välyilja. Bref till C. ?. Thunberg på akad. bibl. i Upsala. Catalogus plantarum tam exoticarum qvam indigenarum quibus llortum Academicum Ubsal. prim. instruxit Änno MDCLY
01. Rudbech. Ubsaliae 1658. Hortus Upsaliensis Äcademize ex Äuctoritate S. R. M:tis primum instluctns Anno 1657 ab 01. Rudbeck. Accedit ejusd. Äuctariun :iovissimuni. Ups. 1666. Ilortus Botalicus variis exoticis incligenisqve pLantis instructus curante O. Rudbeckio. Ups. 1685. 8,. Dodourei Stirpium histori:e Pemptades Sex. Ant. 1683..
C. Bauhini Pinax Tlteatri Botanici. Bas. 1671. P. Mathioli Comrnentarii in YI Libros P. IJioscoriclis Anaz. de Medica materia. Bas. 1674. 0. Bromol. Chloris Gothica. 169.4. C. Linneei lr'lora T:apponica. Amst. i737. Hortus llpsaliensis exhibens plantas exoticas Horto Upsaliensis Äcademim a sese iilatas ab anno 1742 in anriuni 1748. froi. I. Sthm. 1748. Amoenitates Academica; t-X. HoIm. et Brlangae
J. Busser. Beskrilhing om Upsala 1769-1773, E. Steudel. Nornenclator Botanicus. Stutig. 1841. D'Är'oine et Morren. Concordancc des espöces vögdiales crites et figur6es par R. Dodoöns. Malines 1850.
dö-
C. N;'man. Sveriges fanerogarner I-IL örebro 1867-1868. C. I{artnral. Hanclboli i Shand, I'lora, Tionde uppl. Sthm. i 870.
Slutligon får' förf. här'med tiil Herr Prolessoren D:r Th. l'ries, Adjunkten Fil. och Med. I):r R. Fristedt, Biblioi;ekalien D:r C. G. St;'ffe, Docenten D:r C. Annerstedt, Docenten lJ:r L. Bygd6n, n'il Kand. lr. Sanuelsson och Stucl. L. Heclell uttala sin varma tacksägelse för de många värdelika upplysningar och råd lran af dem erhållit under utarbetaridet af föregrlende afhandling.
w m", r'eterrskapliga strrdiet af viixtriliei iil jrronr rårt larrcl bv.' "1: jernl'ör'clsevis r.rngt och så]urda var det I'iirst under honuug Gustaf Adolfs för' vår andlig'a bildning så epokgörande legcrirg, som botanik blef ett undervisningsämne vid Upsala universitet. Väl bestämcles år 1595, att vid dct återuppr,ä,ttade universitetet sliullo finnas en professLlr I t.sdlcin, till hvilken vetenshap botirnilrel den tiden vanligen rä,knades, nren pJatsen siod litrvii,l obesatt ärrda tili 1613, troiigen af blist på duglig person att beklada densamma. Trenne år förut hade dock uaturlåra och deraf särshildt botanilr, orn också endast i en cnskild undervisniugsanstalt, bauat sig väg till universitetet ocii nreddelacles i det privata collegium, som den utnärkte Drofessor Johannes Rudbeckius förestod i Upsala åren 1010 -1613. Erfarenheten hade nämligen gifvit vid handen, att de ynglingar, som vid cionna, tid anhonruo till ahademien från sholorna, ej hado tillräclilig urrderbyggnad att genast ktinna f'ölja clen akademisha undervisniugen, och för att afhjeJpa denna olägenhet öppnade nämnde J, Rudbeckius en förber:edande läroanstalt år' 1610, der lårjLrngarne att börja med elhöllo undervisning i lilassiska språk, filosofl och teologi, men snart ökades lär'oåmncnas antal, och sålunda ficli äfven naturlära bland dem en, om ocksil ansprålislös, p1ats. lJet länder anstaltens föroståndare till heder, att clen lilla hr-rnskap, som meddelades om växtvorlden, ej blel riteslutande hannrarlärdom, utan han söhte älveu under utflygter i naturen att göra sina lärjungar bekanta med växtemas nanrn och egcuslraper.. öfl-er. undervisning och andra 1ör'haudlingal inom anstalten ftirdes protoholl'), och i ett af dem - den 26 Maj 1610 - omtalas del fijrsta botaniska utflygten på följande sätt: >A nrcriclie ad deliberanclum con' 1) Utgifna under: titel: Äcta IIoc est Lectiones, Declamationes et Exercitia in Collegio privato - - M. Joh. Rudbechii. I)e utgöra tlenne hiiften i 4:o, tryckta i Stockhohn, det fiir.sta, som iir tilleglaclt hertig Gustaf Aclolf, utan ttsatt tryckår', nen de båda
secluare af 161:l
veniuntr et qvia tam anni tempus, qvam res ipsa admonere videbatur, ut studiosi aliqvarn qvoqve rei herbarip cognitionem sibi compararent, invitati sunt a Rectore, ut hoc tempore rliebus Festis et Dominicis a precibus vespertinis cum ipso herbatim irent, pollicebatur se herbarum nomina et virtutas illis ostensur'm, qvorl etiam deinceps aliqvoties factum est.> Dylika utfr"vgter omtalas äfven året derpå i borjan af sommaren och under rlen 2 Ju'i heter det i protokollet: >]rerbatim iverunt, ut et seqventibus aliclvot diebus.>>
Ilvad den teoretiska undorvisningen i naturlära, och foljaktligen äfven i växtliännedom, inom läroanstalten angick, så meddelades densamma efter J. Magiri Physiologia Poripatetica, ett uncier 1600-talet rnycket användt arbete, som enligt 1626 års statuter för Ilpsala akademi lades till grund 1'ör föreläsningarne i detta ämne inom medicinska fakulteten'). I början af Maj måriad 1612 bcirjade J. Rudbeckius sina föreläsningar i'om collegiet öfver Magiri nämnda arbete, och för att göra denna hunshap mera lefvande, anstäldes examina i det, som af naturlär,an föredragits, hvarjemte lärjungarne tillhöllos att sins emellan och i disputationsfbrm afhandla valda delar deraf'. Dessa öfningar bedrefvos med sådan flit, att under åren 1612-1613 höl]os ej mindre än 17 >disputationes physicre>, biand hvilka Ericus Olavi Gei'aliensis den 5 Dec. 1612
för en afhandiing >de plantis>>. Till anstalten hörde äfven ett iitet bokförråd, hvilket i61B erhöl1 en tillokning af ett
lesponderade
botaniskt arbete, då nämligen J. Rudbockius ditskänkte i>Botanicon Dorstenij in folio>. Samtidigt med denna J. Rudbechii enskilda läroanstalt i Upsala fanns der', som bekant, äfven en annan sådan, hvilken hade till föreståndare den orolige och r'änklystne Johannes Messenius. Emellan dessa båda lärare och deras skolor uppstod eti spändt förhållande, hvilket slutligen öfvergick till sådan öppen fiendilighet, att det för lugnets bibebållande vid ahademien bief nödvändigt att upplosa både Ruclbeckii och Messenii enskilda under'isniugsanstalter, hvarefter de båda kämparne aflägsnades tili andra sysselsättningar. Rudbeckius slöt sina dagar som biskop i Yesterås, cler han genom sin kraftiga och vidtomfattande verksamhet för undervisnirrgens
t) helJrarum
oAlter' lmedicorurnl hora 7 matutina Physicen Magili docebit, eui et partium lrumani eorporis explicationem,r.
addet
ordnande beretit sig ett ärofullt namn. Tillgift'enheten för naturens studiurn föijde honom fortfarande, rich bland de läroämnerr sonl han in{örde vid det af honom rcformerade gymnasium i 'Vesterås, var äfvon botanik, hvarjemte han derstädes lät an1ågga en botanisk >viridarium gymnasiiD trädgård som troligen var den första
i
En af Joh.
Sverige ';.
-
Rudbeckii bröder, Jacob Rudbeckius, hade med ironom varit samtida universitetslärare i Upsala och beklädt en 1ärostol i fysih, men derifrån befordrats till kyrkolierde i Umeå. I Nov. 1613 eftertr'äddes han af Dr. Johannes Chesnecopherus'), som på samma gång fick medicin på sin lott och såIunda blef Upsaia universitets förste professor i denna senare vetenskap. Tiii embetsbroder inom sin fakultet fick han Johan X'rank, som 1628 erhöl] konungens fullmakt att ))wara ordinarius Botanicus och Anatornicus der sammastädhes>'). Som båda dessa professorer egnat sig åt botanisira studier och sedcrmera, särskildt hvad n'rank angår, genom sina skrifter visade sig förtrogne med botaniska literaturen, så torde man från deras tid kunna datera uppblomsirandet af ett mera vetenskapligt studium af botauihen vid Upsala universitet a), men ännu saknades en af de förnämsta institutionerna för denna vetenskap: en botanisk trädgård.
År 1637 i April månad anstälde rikskanslern Äxel
Oxen-
stjerna jemte då varande akademiekanslern Joban Skytte öfver för8t"fo1. rid Upsala akademi en omiattande och sorgfallig under1) Norlin. Joh. Rudbeckius i Nord. tidskr. 18ti9 s. 161*162. 2) Registlaturet i liksarkivet: >Bref för Doctor Johannem Chesnecophelum att, blifue Professor i Upsala. Datum Garpeberget den 22 Nov. åhr 1613'. 3) Registlat. 1628 den 15 Jan. a) Se härom utförligale prof. l). Fries' framställning i Botaniska utflygter.
Tredje bandet. S, 24*33. - Ati I):r Chesnecopherus, om också endast i farnakologiskt sy{'te, r'edan tidigt egnat sig åt studiet af svenska floran, visar sig af ett hans albete, Regimen itel agentium. Sthirn 1613. I företalet till detta konung Gustaf Adoli' oeh ireltig Karl Filip tillegnarle arbete yttrar han nämiigen: >Och finnes sådana medel emoot allahanda hefftige siukdomar:) som Menniskian hunna uppåhomma, nogh här uthi vårt käre Fädernesland Swerike, så at man ganska fåå behöffrLer' herrpta ifrån the fremmande örter och Landzender, om hwilke och framcle1es (orn Gudh liifvet ocLr helsan spaler) skai rvidalen talat warda utbi min Swenske Örterbook, somiagh förhanden haffuer,. - Om något dylikt albete verkligen ttkornmit, iir oss obehant.
sökning, som vittnade lika htigt om den store oxenstjernas lärda bildning som om hans skarpa brich octr praktiska sinno. yid denna visitation, hvilken sträckte sig öfvor allt, som r'örde både undervisnings- och förvaltningsväsenclet vid aliaclemien, knyter sig det första af oss kä'da t'örslaget om upprättandet af en botanisk eller, som clen då benämndes, medici'sk tr'ädgård i upsala, och i consistorii protocoli för den 24 Äpril oi'varurämda år beter det: >Til Äcademire hws, som här elter byggias skal ocir dess aream sampt hortum medicum hafirer H. Exc.ellentz uthseclt den platzen, som nedanför Gamble Academien är, merl clen, som gambJe Capellet står uppå, sanrpt itt stycke aff konungzträgården>. För att nälmare bestämma platsen för den tillämnade trådgår'den, måste man Jråu upsala äldre topografi erinra sig, att söder om domhyrkan lågo vid denna tid dels gamla akademiens hus, som förstördes genom 1702 års bra'd, och dels s:t E.ihs kapell. Denna sednare byggnad, som uppf'ördcs af sten omkring 1334, förstördes genom vådeld 1473 och 1572, hvarefter densamnra en längre tid stod utan tak och i f'tiriailet skick. l'rån detta irapeli och skytteanska huset sträckte sig enligt Joh. scheffer 1) de' då varancle kungsträdgårclen ända till dammel i.årheten af slottskallan, och om dess fo'na läge crinclrar ännu i dag naurnet på nuvarande triidgårclsgatan. Dänna gå'g stadnade clock allt, som clot synes, vid blotta förslaget och saken afhöres ej förr ä' den 29 Nov. 1642, då densanrma sålunda omtalas i 'idare denna dags prutoholl: >Taltes om I{orto' Medico, syntes rådeligit wara at consistorium s*pplicerar H. K. M:t til derom, blef dock denna gångcr intet rvisi,l., oo, beslutit>. Emellertid niåtte väl consistorium academicum scderrnera hafva närma.e skärskådat det väckta försLaget, chu.u protokollen från denna tidpunkt ej i'nehålla något närmare derom, ty foijande år den 1 n'ebrua'i upplästes i cons. >ett missive til r[. I(. M:t, wår Alle'rådigste Drottriingh on Horto Medico> ,). Tr ännc dagar efter denna skrif'elses uppläsande fi.ck akademien besök af 4l*i r)o=s".tjerna'), och vid detta iilrfälle >>på'rinte Roctor (som clå J Schefferi upsalia 1666. pag. 290-2str. >Horti qvorlve Regii memorandi. oecupaverant id tot'm olim spaciu'r, qr.od a templo s å"iei ådib.,.qr,. Sliyttianis protenditur ad piscinam legiar.r. Postea translati sunt imper{o partem alcis opposita.m extra ur.bem, acl liam publicanr> 2) Denna skrifvelse har ej kunnat återfinnas. 3) Consist. plot. 1648 den 3 Febr,.
in
.
Chr.i.siinar
5
rar anatomiae ocir botanices profbssor J. Flank) Ilatis trlxcell:tz onr Ilorto Medico, at thot wore een gagnelig ting'h for studiosis Medicinre och berömligit f'ör Äcadernien at the hacle een ort der till. Och anhölt hoos Hans Exell:tz om möieligit kunue wara at itt stychio af l(onungzträgården kunne der til deputeras. Hans Excell. meente thet wäl shee hunnar>. Consistorium, som denna gång synes med introsse hafva upptagit förslaget, lattade kort derefter (den 22 Mars) boslut att hos hanslern anhålla om bifail till anlåggandet af en botanisk trädgård; men del)na ifver svalnade snart, tloligcn af ekonomiska slräJ, och redan den 3 Maj samma år heter det i consist. protokoll: >Om llorto Botanico beslötz: om han iche lian behommas uthan porrningar, så wele wij låta falla thet>. Den ursprungiiga planen att förvandla den söder om hylkan liggande kungstr,ädgården till eu botauisk hade redan i början af 1643 biifvit omöjliggjord, då nämJigen drottning Kristina fann för godt att till Upsala stad, för dess utvidgning och invånarnes större beqväm1ighet, upplåia hungsträdgårilen dersammastädes jemte några andra tomtor be}ägna på högra sidan af ån'). Att cottsistolium acailemicum under de sex år'? som förflutit sedan första planen väcktes om anlåggandet af en botauisk trädgård vid akademien, visat så ringa benägenhet derför, att det iåtit tillfället gå sig ur händerna, att för detta ändamål orhålla en redan odlacl och med träd planterad plats, föref'aller sorgligt nog, men torde dock kunna förklaras. l{aturvetenslraper, och uu sä,rskildt växtkänneclom, lågo i Sverige ännu i sin linda och betraktades, äfven af bildade personer, med ringaktning; teologien var santidens mest uppburna votenskap, som vid hogskolan intog främsta rummet och under hvilken alla andra läroämnen ödmjukt måste subordinera, och det ännu långt derefter. De encle, som kunde inse nödväncligheten af upprättanciet af en botanislc trädgård, voro väl i främsta rummet medicinska fakulteteus lärare, af hvillia åtminstone prof. l'rank, såsom f'örut är nåmndt, understödde förslaget, hvilket dock, trolgon af brist på model, och möjligen af de öfrige akademiske iäralnes oförmåga att inse dess nytta, så länge sköts åt sidan. Ännu en gå,ng, och clot den 28 Junj 1653, fick Axel Oxenstjerna deltaga i consistorii öfverläggniugar om trä,dgårrlens upprättande, 1) Registraturet 1ti43 den 28 Februari.
då han nämligen ofvannämnda dag fÖr' sista gången undrrr si' lef-nad visiterade akademien. Medicine plofessor Sven Brörns, hvilken {ör en hortare tid tillhtirda universitetet, påminte då, >ratt här borde u'ara itt la,boratorinm, Theatrum anatomicum sampt een irortus Botanicus>. Detta förslag omfattades också med biJäll af oxensjerua, ehuru han ej lmnde uppgif'va , hvarifrån metlel dertili skulle tagas, Att den upplyste rikskanslern dock insåg och uppskattade frågans vigt och sålunda ej genast sköt densamma åt sidzrn, kan man inso deraf, att han efter öfverläggningen i consistorium låt kalla hem till sig den redan då ryktbare medicine stude'anden orof Rudbeck, >att giöra försiag både på Tireatrum Anatomicum - och Irortum Botanic.m neder på rsslande.> Ett dyiikt förslag *ppsattes också af den unge vetenskapsmannon) merl som ban då stocl i begrepp at-t företaga en utländsk resa, så uppsköts verkstäilandet af de framlngda förslageri tills han återkommit från ritlandet '). Man skref nu 1653 och sexto' år hade således förtlutit seda' den tid, då frågan om inrättandet af en hotanisli trädgård första gången väcktes i consistorium; man hade flera gånger öfverlagt derom, vnnnit kanslern för planen och skrifvit till regeringen, rnen äunu fanns ingen bcirjan gjord til} trädgårdens aulägguing, utan den stod enilast på papperet som förut. Troligen hade alltsammans uppskjutits ännu }ängre, om planen ej upptagits och med ott ]e{vande intresse omfattats af der: störste man lJpsala universitet under hela 1600-talet har att uppvisa, olof Rucibecrr den 'ärnliger äldre, hvilken blef den f'örste grundlä,ggaren af de' mycket omtalade tr'ädgården. Såsom 2?-fuig ,vngling hade iran redar gjort stora upptäckter i anatomi, som han i Upsala vid en offeutlig dissektion (april 1652) fick framlägga inf'ör drottnirig Kristina sjelf och en l;'sa'de försaruling af lanclets förnämste och lärdaste män. Såvä} häraf, som i följd af andra hans arbeten, hvilka vid cletta tiufälle frarnlailes för den vettgiriga drottningen '?), stämdes hon tili sådant 1) R'udbeck. rl,edogörelse 168b. I denna handling omniimnel'han ett sitt lrref tiil de kommitterade af den 8 Febr.., >af hwilket nogsampt kan tagas h-n,ar.före cletta alt då studssade>, h'ilken omständighet hacle ti1l fuljd att R. sjelf af egna rnedel bekostade trädgårdens första upprättande,
ilen
denna sednare sl
nat återfinnas. ?) Bland annat förevisade han äf'en ett svenska
växter:
troligen ftirloradt ar.bete o'r
'* ,Sectione peracta librum Regia Majestas omnes fere herJtas nostla:
intresse för clon hoppgifvancle unge mannen) att hon genast vidtog rrödiga åtgärcler för att han ytterligare shulle hunua förkofra sina
vachra insigter gon0m resor till utlandets förnäntsta högsltoiot. Härom -vttrar R. sjelf: i>Ilwad jag genom egen flijt ocir Gudz wälsigneise upfunnit hafwer uthi Änatomien och uthi Botanicis, föruthan det Sceleton Yenarum och arteriarum' jag ocir på den tijden förfärdigade -- det wet allereda Orbis literatus och denna Nordiska Minerva, H:s Maij:tt Drotning Christina, bwilken jemwäl Desse uthi desse mine arboten ett nådigst nöije fan genom Canoch profwen förorsahade H:s M:tt Drotuing Christinam cellarii befordring at kalla mig till hofwet på nogon tijd, at sedan uthferc'la mig tii fremntancle landh, der a,t förbotra mig serdelcs in 1;. Eniellertid aniröli Rudbeclr om uppslrof meil lesan Botanicisi> tiiis han disputerat'), som ock i Maj 1652 försiggich, hvarefter han ned ett understötl af 800 rilrsdaler från drottningen och 200 rihsdaler af Äxel Oxenstjerna begaf sig till Leyden, då en af samtidens utmärhtaste högskolor, ej minst för undervisningen i medicin och naturvotenskap 3). Äf drottningen hade Rudbeck vicl utresan erhåilit löfte om ordinarie professur i medicinska fahulteten vid hemkomsten och r'önte uuder vistelsen i Hoilancl fortfaralde prof på hennes bevågenhet, clå hon beviljade honoro ytterligare medel fÖr a), att han slculle hunna utsträcka siu resa till lialien hvilken resa hap u) såg sig nödsakad att dock enligt ett siit bref tili Axel Oxenstjerna uppgifva och i stället återvända hetn, Uppgifterna om hans arbeten i Iloliand äro sparsamma) mcn troligt är att han afhörde föreläsiiingarne i medicinsha fakulteten, under hviiken äfven botanik hörcle. Lärarne i denna fahultet voro vid Rudbecks vistelse i Leyden Ä. Yanderlinden i praktis)r niedicin, J. Ilornius i anatomi och hirurgi, Regionis ad .r,ivam magnitudinem a me delineatas continentem perYolvito. olai Rudbechii ad Thomam Bartholinum Danum epistola, qva sibi primam inventionem vasolum selosorum hepatis asserit. Ups. i657.
1) Rudbeck. Reclogör:else 1685 clen 9 Febr. 2) De circulatione sanguinis under prresid. af med. prof. O1. Stenius. Vester'ås 1652.
a; Hans nann förekomrnel dock icke i tlen förtec)rning öfver lärjungar vid Leydens universitet: som utgafs till minne af dess 300-åriga tillvaro år 1875. a) P,egistratur. 1653 den 6 Augusti: ,Ti1l General Gouverneuren Grefwe
Erich steenbock o1l Iläradzrentorne af för' Olao Rudbeckio
til
Capurien, Jama och Iwangorådh Lähnen
han.q Reeses fodsettiande.)
5) Bref till rikskansleren Äxel Oxenstjerna i riksarkivet,
A. Yo'stius'; i med. och l.r,t,,nik sar't Alb. Iir,pcrtrs. >yixi
totti hoc temporis
autorn
spatio>, slir"ifver lran i det anJörda brofyet till Axel oxenstjerna, >Lugduni Batavorrim, ribi usus sum Docrtoribus et viris in ea scientia eruditis. Qvid et q'antunr ibi profecerin, ostendunt eorundem acl nre epistolre, aliorunqr.e de rle irrdjcia>. I Juli månad 1654 iiterkom lludbeck rled öliade insigter och efterlöljdes snart.af >rett gott 1örråd af frLrticibus, seminibus, bulbis och radicibts>, som han på egen behostnad, son det synes) och till ett viirde af 200 rilisdaler låtif en sin irommissionär inköpa j Holland och sodermera öfversända till Upsala för att clermed börja anläggningc:r af en botanisk trädgård derstä,des '). In af' hans lefnadstecknare') ontalar, att Rndbeclr lrort, e{ter sin åtorlromst till llpsala geuom ett program inbjridit den studelando urgdomen derstäd.es att sanrlas och besliåcla de blomstersliatier han erhållit fi'ån utlandct, men att ingelr enda infunnit sig - så stor r.ar ännLr likgiltigheten för' clen botanisha r.etenskapen vid upsala universitei. I]etta var Ruclbocks första rnen icke encla motgåne, då han återkom till fädelnesranclct: d'ottningen nedlade sanima år regeringen ocir axel oxenstjerna gir,li ur tiden, så att sedan dessa rlälitiea personer ej mera liunde belbrdra hans framgång, blef intet tal om den prof'essur, irvarpå han vid utresan fått lcifte, utau han måste tills vidare nOja sig med en arljunktur i med. Iäkulteten. Dessa motgårgar egde docli ej kraften att nedslå ll,"rdbecks hrirtiEa mod, utatr rned drifi och raskhet grep han sig an meil botaniska tr'ädgårdeus anläggning, och då aliadenrien cj egde nå,ron disponibel plats för planteringen af hans ti'rln Hollancl hem[iche uthan hennes orägenliet, churuwäi Acad:n till nytta>. Iläri{rån flyttades de seda' till cn annan tomt oclrså i Svartbäclren, hvilken tillhörde af1. prof. Irumer.i arfvingar och sorn längre fram af ahademien togs i besittning för 1) Äd. Volstius utgaf 163i1 tlen f'ör'sta hatalog iif'ver botanislia tr'äclgzirden i Leyden. I fjerde upplaga,n af denna katalog rir' 10.19 finnes iifven e1 fiirteclrling öfve'inhemska viixte. i t.akten af Leyden. Elaller. llibl. botanica I, s. 451. 2) I en redogörelse inför' consistoriurr acade.r. 16?0 cl. 4 Juli .ppgi{r.e' p.. sjeif dessa växter till 800 species inki;pte af tr.ädgårdsmästaren stoffil i Leyclen.
3) J. Esberg. Laudatio funebris, qua Polyhistor.i trfagno lln. Olao Patri parentavit. LTps. 1703.
Ruclheckig
en Hrlrreri shuld, ocli det var der sotl Upsala botaniska trätlgård sent omsider ocb efter så tnånga misslycliade försöh uppspilade under Ol. Rudbechs vårdande hand. Detta arbete kunde ej undgå att r'äcka cons. acadomici trppmärhsarnhet, och då Rudbeck den 27 Juli 1655') bogärrle, att en af honom antagen trädgårdsdräng skulle {å åtnjuta i'örsvar under ahademien, tillfrågades han a{' consistorium, l}rwad intention han hafwer oln tlen horto.>r I{arpå svarade Rudbeck: >IIortus motte blifwa Äeademieus) men nu excolerar iag Sahl. IIumeri, hwilhen ähr faal, så att Academien kan fåå kiöpa den sarume. Jag haar a}ler.edo liiöpt semina för' 40 Rdr.> Ilvad den ifrågavarande trädgårdsilriingeu angicli. så lofvade Rudbeck att tillsvidare sjelf unrlerhålla ironom, blott han finge komma ulder aliademien. Äf detta cons. prot. harr nian äfveti finna, hvad som likväl ej finnes upptaget i ahademiens stat för 1654) att trädgården reclan nu egde något statsanslag'), tv under öfverläggningen härom fäste professor Stigzelius uppmärksamhot på >dett, som på Staten waar horto ntedico tillslagett. Närnbi. att Illustriss:i Academip Concellarij meeniug waar', att dett alleenast skulle på ett åhr beståås, nren sedan skulle hortus blifwa Academiens egen). Kort dereiter') fick Rudbeck tillstånd alt hålla en trådgårdsdrä,ng under ahademiens föt'svar, remedan be:te hortus sliall höra Äcadumien till och der{öre effter Kong1. Mai:Lz intoniion motte hafwa oelr) som den arbeetar>';, och prof'essorerne Stigzelius, Stenius och Hedlaus lofvatle att taga deu uyanlagda trädgårc1en i betrahtancle. Rudbeck fortlbr ernellertid att med all 1
Cons. prot. samma dag. e) Äkad:s stat för 1655 upptager >till llortum Academ. 150 Dal, S:rnt", dei fihsta anslag dertill, som li hunnat anträffa.
3) Cons. prot. 1655 clen 15 Aug. a) Som de konunga- och kanslelsbref, sorn consistorium å.beropal vid det'ta tillfälle, e.j irterfnnnits, iian nirgon niirmare ntredning rf {i'ågan ej lemnas. 5) >Fullrlaokt för' Ola\. Ruclbecliio på Extraordin. Profess, Medicinm wedh Ub.säla Äcaclemia. Itenr ]l,esolution öfl'el Tliigår'dssens idkancle diirsammastedes> dat. Göteborg den 29 tr{aj i6i8. Enligt, err af l)oc Dr. O. Alin benäget meddelad aflklifl ur Rilisregistratulet.
10
medicine professor i upsala, och samma dokument oninänllicr iit_ bot. trädgår'de' ued foljande ortr: >anberauga.cle Trägårdsors 'e' iclkande tich bru*k, som han i ubsata sig rrafwer i'öretagit, dår.'ti'nan nrå hau oclrså efter giord {brordning brijfwa befrernial och sin tilförordnade }öhn de.före hafrva at åthniuta och bekomma>. omkring en månad derefter') *pplästes fuilmarcten i consist., då >Mag:cus Recto' propone'ade Dn' olai Rudbechij begiäran, r:o att han n,å brifwa rvijd the lectioner, som lllustriss:nri acacl:re canceilarij breef ho'om '1 deputeral 2:o att dhe 150 Jlr. s:tt, som hafi,a waretttillsiagne adiurrctura, motte sig beståås iör arbetett, sorn ahniågges af Jg, till ctilturen, emedan de andre 1b0 Dr., so'r beståås tilihor.tum, kostas på trägårdzdränge', semina och åtskilrige materiarier>. Hvad clen sednare af Rudbecks fbrdringar arrgick, så stadnade cons, i fbljancle beslut: >omedan wtaf brefwett s) intett rian afhemtas någott mehra böra beståås till cultu.en ähn dhe 150 Dr., som der titl I state' ähre tillslagne, dy kan eij co'sistorium rrär rvtinnau någott merrra effter]åta.r> Yi våga ej med bestämdhet yttra oss i denna fråga, men det ser som om ol. R'dbecks adj'nktur tilr eri början varit lönlös' fastän't1655 års stat upptager för >acljunctus Mediåinre Dr. olaus Rudbeckitis 1b0 Dr. s:mt.i> 0m så ou,l fii.rråuunclet, hvilket nLrmera knappast torde rrnn'a utredas, så förefailer vär Rudbecks begäran att erhålia sin rön både bilig och rättvis, ocri sjelf gjorde han också ett nytt försöli rros cons. ratt bekomma dhe 150 D., som adjuncturre mecrime ähre på staten tillslag'e, f'ör sitt arbeete och beswär: medh horto academico,, helst emedan D'. Rucrbecchius mecrar sig liafwa n'undament till detta sitt post.latum wti Kongl. Ma,t:tz breef.> Eiter 1) Cons, prot. 1658 den 26 Juni. '?) Ett dylilit kansrersbref, hvilket ej liunnat åter'finnas i original,
r cons 1658 clen 31 trfars
uppliistes
ati or. Rrdbeck skuile ftir.eirro tyr;t som detta ämne enligt stat.terna tillhörde prof. o. stenius, sli,rle man rros kansler.n
'idare
och i.nne]röil,
.
förf.ir'ga sig hii'om ,I'iedlertijdh htiltz r'åderigett att D'. Rudbecchius riiäs och anato'rrcenr n,en M. stenius continuerar in reciione prrysices
och de' 'otanicen absolvelar'., om en dylik skrifvelse verkligen affärdats och om rianslern s'arat derpå, är' oss obekant. e) Möjligen tisyftar detta e' f'ör' oss obekanl ytier.ligare skrifveise ono triidg. Några andra konunga- och kansiersbref clelonr från filen 1657-5g iin rie anför.cia hafva ei liunnat antliiffas. a) Cons. plot. 16b8 den B Juli.
11
för att denna fl'amställning inliallacles Rudbech inför consistorium på foljande närmare motivera sin begåran) som han också gjorde sätt: rKongl. May;tz breef innehåller, att iag för trägårdens idkande slrall hafn'a dett, son) på Staten finnes der til wara slagett. MeIl dhe 150 Dr., som der opföres, räckia intett ti]i att uflohnu drängen och att inkiöpa semilla) weedh, instrumenta och ånuan nödtorfft, rqtan iag hafwer ex proprio der till förskutett 1007 D. kop:ti., som at' clenne räc,kningh') ähr till att see. Men detia rvill iag ingen reiusion begiära före, allenast iag fijr mjtt lyidhancle och arbeet lran beliomnia någott effter Kongl. breefz 150 dho delsc. Jag hållor före, att brefwett destinerar mig derföre IJr., sorn adjuncturze äh|e tillslagne. om iag eij iran bekom[ra uågott f'ör nritt omak, will iag opseija denne ctrram. I Leyderi.oclr Harannorstädes hafrver den, som sådant skiöter, stoort salarium.> i begäran efter aftrådile R. uncler clet att consistorium tog hans nårmare öfvervägande, och att rlörua af protoiiollet' måtte han hatt en f'ör frågan intresseracl gynnare i rektor sjelf, prof' Joh' Scheffer, t)' han >>recommenderade denne saak consistorio till dett bästa, sade sig hafiva stoora skiät till att främia denne begiåran. effter hortus ähr eit ornarnent iör Äcademien. hafuer och sin stora nytta och nödigheet, Dn. Rudbecchius ähr ingenieux och idkesam i dltta warkett, ähr och för sin snellireet i högt arstim hoos Rijkzens Horrar samt andre ocir Kongl. Maij:tt i bästa motton af åtshillige commenderatt.> I]nder öfverläggningen härom fann docir consist.) >att emedan l(ongl. May:tz bleef tilldeelar för: idirande dhett' som i Staten är. opfOrt, han eij Adjuncturm Salarium der igenom l'örståås, utau allenast tlett, som ähr rleputeratt till hortnm. adjuncturre salarium ähr augmenteratt med 350 llr. och motte wa,ra begreepett i de 500 Dr., som honotn till kihn opföres. Och deribre {'ördristor sig eij consistorium att clispensera i detta effter Dn. Rudbecchij fo,lån, allclcnstund man jcke haiwer claram literam Majestatis eller Academirc cancellarij.) !'tir tifrigt beslÖts, att framdeies och i ett fulltaligare consistorium vidare behandla frågan och) om så bohöfdes, clerom unclelrätta kanslern. samnra år eller 1658 framlarls f{ufl[eck ett vachert resultat af sitt arbetc rned botaniska trädgårclen, då han näruJigen af trycket Iät r-rtgi{va en förteclining öfver de växter, som clerstädes fÖrehonlmo
*
-t)
nu"na räkning har ej kunnat
åter'finnas.
12
och odlades')' af titel' på de'na växtf'örtcckni'g skulrc man liuntia tro, att trädgården atz,radcs först 1657 - hviiket också af flere a'tagits men detta torde böra fattas så, att R'dbeck sjerf ausett sistnäm'da år vara det, då trädgården vunnit e. sådan fulländrii'g i al'seeude på antal af växter och för deras vårcl a'staltel, att den då fcir första gå'gen kundo med något srrär'ödiga anses 1ör e' bota'isk tr'ädgår'd. som vår uppgift år att teckna tradgårdens historia från dess första obetydiiga början, så hafva vi antlgit att trä'dgården fanus till år 1655, ouredan, att ej nämna flera sker, densamma redan detta år eger anslag af stateu och af consistorium äf'-
ven benän:nes akademiens trädgård';. I btirja' af företalet till clenna växtförteckning säge. Ruclbeck: >Thet äro nu wedh pass tu åtrr forrodne '), sedhan *rn pa H. Kongl. M:tz wår ailernådigeste Konu'gz och Herres behagir migh bleff ombetrodh at widh thenna berömligha l(onunezliga acaciÄia inrät'ta er Hort*m Botanicum effter såda.t sätt s.m n'an wid the i'ö'rämste acadenrier doch icrre aila fi.nner.> n'ör inrättandet och vidmahthåilandet af en sådan trädgård fbrdrades do,ch e'r synnerlig konst och stor flit i f'örening med arbete och r-rmkostnad, hvilhet allt 1'örfattaren söker ådag'alägga genom anförande af åtslriliiga exempel på de olika f'örfaringssätt man alltefter växteruas har att "guo.kup., iakttaga vid de'as shotsel och fortpla'tning. sveriges hårda klimat gjorde också åtskilliga utomordentliga åtgärder nöåväncliga och R. hacle derföre uppbyggt hus, bvals talr och väggar kunde fäilas ilrop och sålu'da vid behof berecla rrnrtåligare växter skydd fcir kylan. svårigheten att få frö* att gro under vintern eller nog tidigt, för att de af dem växterna srruile kunna vid sommar"o. btiriu' ot'pkom'a 1) Catalogus plantarum tam exoticarum qvanr indigenarum, quibus Elorturn Äcademicum Ubsaliensem primum instruxit Anno tr{DCLvII Olaus Rudbeclr. Ub-
salire excudebat Johannes Pauli Acad. Typog. Anno 165g. ') Bland sedna'e författa.e, som uppgifr.it 16bb såson anliiggningsfir i'ör bot. trädgården, må nämnas c. P. Thunberg i tar vid in'igningsacten af de.-n nya aka-
trägården. Ups. 1807, sid 70. 3) Vi våga här' ej bestämdt afgöra, fr.ån hvilket år.,
clemiska
16i..,? eller 1658, som Rudbeck räknat. Att ver.kligen något konungabref härom utfärdats, synes troligt iif'en af cons prot., men oåktadt rloggr'ånt efterfo'skantre i cons. a'kiv, unive.siietsbibliotekets manuskriptsamling samt riksregistrat'ret, har någon dylik skrifvelse från 1ti55 eller' ltjöti ej liunnat antriiffas.
13
planteras, hade han öfvervunnit på det sättet, att han ruppfirnnit en Vgn, på hwilhen ett Huus bygt är mitt moot middagz Solen metlir
och taak kunna både vplätas och igen såå i Februario, Ma|tio, så tijdeliga solll mall kan man vthi ther lätas, Ygnen, vthi så komma the frön bittijda fram, och ella wil, och sedan lunna mot sommaron onrplanteras i the större husen eller qwarteren, och såledos komma tiil mogenheet.> Likväl var det en särskild konst att shöta uppvärnningen på såclant sätt, att ej fi'ön eller rötter af den samura förstördes. Om trädgården med a1'seende på växternas antal ej vore så lullkomtig 1ör tillfäliet som han kunde och borde vaLa, så torde det ej väcka någon 1'örunclran, om man betänkte, att han enclast var två år gammal, och det dessutom fordrades stÖrre koust att få dess alster', hvaraf en stor del ntr odlades hiir för JOrsta gången, att växa och tritvas i det kalla Sverige än i andra liinder. Yidkommande nyttan af en sådan trädgård vid akademien, yttras sedan i företalet, >är icke then ailenast, at man til Apoteken har-r lrafrva friska Örter, hwill{i} man måste många gångor från Irreurmaucle Land iröpa, och är' intet annat än affskrap, torra eller mögliga stielkar, vthan och nrånga andra Krydder aff stora dygder moot Siukdomar, men htuna intet til Äpoteken f'öras, emedan ru411 kan intet hafwa aff them i en sådan m5'ckenheet' Ther til medh kunna Medicinee Studiosi så och andra lära i Trägårdert, ther han ähr i ordning kommin, känna alla gräs och ther hoos få wetta thcras dygder, hwilka, när nlan seer för ögonen, man snarare begripcr och i rninle behoiler, en (c: än) om nlan hundrade gångor om them läser. Ty såsom en resande person snararc begrijper en Landz eiler Stadz Situation genom synan (c: synen) och törfarcnheten, än hau om thent i Böker många gångor läser; så stoor åtskilnat är tlret ther emillan att see sjelfwa gräsen och. om thent i bökren studera. Ocli ändoch alia icke kuna theras dygder beliålla, så, är thet doch sil wackert att kenna oclt wetta gträsens nampn genom theras stoora åthskilligheet och vnderligha skapnat, scrm wetta allenast Stiemornas lampn, hwilkerrs dygd rnan nästan i
mull vthi, hwilkas wiiggiar
itttet rveet.> Något dylikt som deuna trädg;lrd med ett så stort antal at' bfide in- och utländsira växtel hade man aldrig sett i IJpsala fÖrut, oc,li cless upphofsrnan lrunde lnecl allt skäl i samtidens giada föruncllran häröfver se en belöning för den möda och liostnad hart
synner-heet
14
ncdlagt på dctta sitt vorrr. att döma af samtida yttranden, så niåtte man aldrig kunnat förestä,ra sig, att sådana brouste'skatter i sådan mängd och af sådan fägring liunde uppspira under Svorigos - oblida lultstrecli, och äfven bildade mär, som nncrer .esor i främmancle iänder troligen egt tilI{ätle att se ojemftiriigt stc)rre ocrr rikare trädgårdsarlägg'ingar, *ttalade häröfver sin storalör.tjusning'). från aflägsna länder, som besölite Upsala, skyndade sig att betrakta ett sådant uncler som en botanish trädgård, snar:t sagdt i .vttersta rorden. Trenne år efter den ofvannämnda våxtförtecliFrämJirigar
ninge.s utgifvande, och då antaret växter troligen örrats ännLr mera, fich upsala besirk af' en merlicine dolitor Joh. Belovojus fr"å' Moskvä, hvilken till Rudbeck medförcle ett rehomrnendationsbref från Gör'an stjernhjerm. r>Nunc anteqvam suecire vaicdicat>, hoter det i brefvet om öfi'erremnareu, >c*picro iilum incessit Äcademiam et Prof'essores upsaiienses in'isendi. Inprimis ruovet ilrum Ho'tr-rs t.'s, hoc coelo, hoc solo stuperidus; Ilrum perrustrare constiiuit, Yertunrnum sim*l et Floram veneraturtrsr>. att bota'isrra träclgården i lJpsala och dess varmhus väcrrte i'örund'zrn åfr-en utomlantls, derom brand andra, äfven ett .ttarancle a{ dansrren 'ittnar, Th' Bartholin's, som väi icke gerna rran misstänrras för partiskriet för Rudbeck, med hvillcen ha' iörut regat i t'ist a'gå,entre prioritetsrätten till upptäckte' af vasa lymphatica. I ett af sina arbeten,; yttrar han nämligen härom: >upsalim artificiosam domum exstruxit Olaus Rudbeckius, in clva semi'a stirllesqve ex ltalia, Gallia, India utraqve allata beneficio ignis aeqve i'eliciter seruntur et propagan_ tur, ac si in nataii solo germinarent. Ut appareat ne*tiqvanr tam arctis terrninis septentr"ionari'm ingenia et industriam claudi, qvin prreter domestica ad exterrra se qyoqve pari laude et cnriositate diffundant.>
Som den plats, hvarpå träclgir,rcien befann sig., troJigen var alideles otillräclilig l'ör behofvot. blef RLrdbeck s'art betä'hi på ati ölra densamma och i.rröpte derfiir år 1660 en kryc{dgårdstorut af f' d' rådmannen Erik olofsson >wijd dammen>. Tonrien, sonr 1åg i qva.terct roi'va, i af'botariska trädgården, kosiade R.d, 'ärireten 1) Så t. ex. Elik Benzelius, Edm. Figlelius, G. Stjernhjelm.
2) De donestica l)anor.um medicina. Hafirirc 1666 p. 506, enligt anteckningår om akademiens ijltegår.d i palnskijlcl-q sarnlingal å Upsala unir'. biblioteli.
J9bock af egua medel 300 daler esmt 40 dr', allt kopparmynt, rtill wenskaPsgåffwa> ')' I borjan af följande år') erhöIl upsala alrademi besök a1' sirr kansler, Magnus Gabr. De la Gardie, och bland de ahademiska angelägenheter, som vid detta tillfälie föredrogos i consistorium, kotr.t afven tradgårdeil på tal. Rudbech fäste uämligen uppmärksarnheteu på den oiillråckiiga iön, som bestods aliad. tt'ädgårdsmästaren, l'rvill"r, yttrat sin önskan om af'sked, ifall han ej hunde erhålla löneförbättring. För egen del ville dock R. leruna honom sin lön, >rclhe 150 pro oldinario, som han lörr haft ha{wer>, och detta 1Ör'vann bifall af hanslern) hvilhon >lofrvade något Extraordinariun slag -chronao att hielpa Dn. Rudbcckiurn igen till underhåldh.> Ruduf beck stadDade dock ej vid detta, utan framsrälide äfven det förslaget, att 0m han litrnde bekomrlra sinu),ordilarie lön irån den 3 April 1660, då hans företrädare dog >så wiII han gifwa en Tonrpt till Äcademien igen, som han iempte Hortum Academicum kiöpt hafr i förlednc åhr för 340 Dr., som kan dher i hoop medh läggias. Item will Dn. Rudbeckius sirienka all dhen cultnr', som lagdh ähr och kostat på }Torto Academico af hans egne Sumptibus föruthan academiens kostnatl>, hvarjemte han iolvade cessions- och rlonationsbref på ifrågavarande tomt. Hans begäran beviijades ocksir, af consist. i;medh fbreslagne conditioner.>
X'örsta haifåret 7662 var O1. Rudbeck akadem. rehtor och rerlan den 15 Januari s. å. inlemnade han i consistorium gåfvoa). Enligt brefvet på den tornt han skänkt alrademien ett åt f'örut detta bref skänhte han ej blott sjelfva tomten >till en irortum Botanicum>, utan äfven ali den hostnacl han för arbete och växtet's anskaffande derå nedlagt, >ht'ilken effter eri riktigh Rakningh tili 3950 Dr. kop. M. slgh belöper.>, I'ör denna frikostiga och om intresse för institutionen vittnande gåfva elholl R' en vä11'örtjent tacksägelse af consistolium, ))som lofwade honom sin reclebogne ähra igen>. Samma dug meddelade han också consistorinm, att hau hort förut hade i åtskilliga af akademiens angelägenheter be1) Ör'nhjelm. A.fskrifter riirande Upsala universitet å univers. bibl. e; Consist. prot. 166[ den 17 Januari. s) Rudbech hade i660 clen 23 Juni erh:lllit firllmalit att r-ara andre plofessor efler afl. OL St"niu..
a) Örnhje1m. Afshrifter etc.
tned
16
söht kansrern
och. vid detta tillfär's giort en påminnerse om akad. trädgården' >>att dhe' nödig ähr wi;ril.e begrqpas o.L rrråh någ.u huus bebygeas, s0m eu Bothanices professor kunde boo *,ri>, hvilket ailt kanslcrn giilade. Rudbecks påminnelser om behofvet af trädgårdens utvidgning blefvo e.i f*rktrösa, rrtan clcrr g Apr.iJ ,. al ,,ppiii.ir* , 'edan conceptet till köpebref på "u,,.. en tomt utmed akademrska trädgårde', och h''ilke' cors' ya]' i begrepp att tilrhandla sig af en köpman vid narnn Clas Edenberg iör Ätt pris af 1200 cl:rlr:mt,). ytterJigare tiiiokning_erböt trädgårdens jordvidd börja' afllaj rnåtad, då akad' tiilb,r'tte sig en torut af en vidi träaga.ae' boe'do smed, frrr att >acariemire Tr'ägårdh, som 1'ör dhetta begl.'t ähr, sktrlle iclie arlenast till ungdool*rn, nyttia, uthan och academiens bede' större inrättat biifrva>'1. Mot iutet a,f året skänkte upsaia stad f;'ra tomter till trädgårdens ytterrigare förörrande.), men akad,emi';n in*öpte n1'a tomter åt åboerne på de f'örra och beliostade iifvcn flyttniugen af deras hus. Sedan nu bota_niska trädgårclen genom ofvanrrämncla gåfvor, kop och bvten erhå'it en uetl.äiigt ,o,or..J ;n.å.;;;;;;;;;r| unu_ Ot:n välbehöflig åtgä,rd, ,o, b-espu.*de mycket arbete oc'kost:l då- han nämligen från de' af honom i upsala anlagda och re1ad' dan i J'li månarr 1662 titl en del färcriga vatte'te,rnåg.,,. ,0o., sedermera sträckta sig öfve'större deren af stacre', llrr-'inr"ao Yj!" ljradgår'den n). Dossa åtgärder gillades bådc af tran_ t) l(öpet gick också i verkstiillighet, men sorn cons. ansåg pr.set hiigt' beslöts, att >skute dhen crausura-af 'rrr. nog ]rans kitipeb'ef
att han en deel af gården skiänkt hafuer>. 2) Cons.
arkil,. Liter.re ad valios 1657_1663. på dessa tomte'af den 6 December
n'astebref
n*,*,rrl. {) oaktadt denna
uthelåtas, som för.rniirer
1ri62 liises hos örnhjel'r
historia endast dervis samna'hä'ge'med härorn' hufvudsakrigen de'för'e, att dess 'nclrrrlta att reurna n:igra .ppgiftei: tiirun.o lrutoifluts och rlan ränge gjo't sig lustig öfver det förrneni missryckade företaget, iuu"a, *ur, gifvit det ovär.diga nan_ >R'udbeckens fåfänga.o Då p,utlbeck ai ros; inför ko;itter"a" 'et r.,,. sin ernbetsfö.'artning ocrr. de ".å"*;"",a" -trygg'adsför"tng,-ro- stått ''cler rrarrs led'irg, rnetrdelade han äf'en en detaljeiad tårnitr;ng #;u;-;.,, af honom 'atte'rednings vrlrt fiireliggande arbete, kunna vi tiivel ej
aniagcla'artenletlor.iginal, blancr h:ris man'sl..ipt i riksa'kivet. År rti62 bi;{ade han a'betet på vattenledninge. oc}r redan cren T Juli detta år sklef har tler.om till lianslern: ,Vainlionsten haffver r.edo 3 rlagar för.t ningen, h'iliien redogörerse finnes iinnn,
ät a", i
T7
') och legeriusen'), och den förre befallto i
börjair af 1663, att lr.vad som påhostats pri trådgårclen med dess byggnader skulle afskrifvas på kapitaiet och på samma sätt skulle nran, hvad >Tr'ägårdens heela byggning> angiok, I'Örfura älven följaricle år' Närmare beslirilningar oni trädgårdens utseende och inr'ättning äro hos sarutidens författare spalsanlma, ocir under dess första ticl lränna vi endast tvenne, som något utfÖ1Ligare yttrat sig derom' IJen förste af dem var lludbecks svåger, rned. stud. G. Lohrman' sOm 1664 under R:s przesidium lörsvaracle en offentlig afharidling slern
rvatn fi.ån siottet ti1l Communitetet (en undelhrillsanstalt för fattige studenter) och kastar \vatnet dreffligh trögt på Academire gt'rrden, tbess l'örltan haffr'a någrn redo i fierclingen inlagt pipol att leda I'atnet i siDa hiih, som och går lilia fort., Kanslern hacle Rudl:ech vunnit hiilförr då hnn nämligen för honon flarrlade ett förslag hiir.öfver och visacle, huru nyttig en lattenledning rrole dels för dagliga behofvet inom staden, serdeles i Fjerdingen, r'id communitetet och i botaniska i,rädgården, >der elliest 2 haral nogh hafwa att giör'a till att bära watn>, samt dels vid inträffancle eldsfara, och det ej minst fiir aliademiens byggnad, som YaL tächt ]ned spån. Fiiretaget vann både kanslerns oeh legeringens bifa11 och bragtes sedern-rela ti1l iinnu större fuiliinclning. Enligt Rildbecks 1685 uppgifna besk|ifning häröfi,err så uppfordrades r.attnet fi.itn ån till slottet, del det, upptogs i ett stort har af 50 tunnols rymd. Härifrån leddes detsamma genom triidr'ör tili Fjeldingen, hvarest det utströmrnade i ett annat något mindre liar på, I(anphalstorg, der de kringboende fingo hemta sitt behof cleraf, och sedermela til1 conmunitetet. Yid N;'bron gick ledningen öfver ån till torget och ,delifrån hela nya gatan in i Acad. Trägfrld.' Hela vattenledningen ogde en liingd af 4,230 alnar utom de rör') soln ledde raitnet upp til1 slottet, och att miirka iir, att den för det allmänna bästa så nitiilskande Rudtreck hacle sjell bekosiat en stor del af detta ar.bete. Biancl de pelsoner, som inledt vatten i sina hus, uppr.iiknas elhebisliopalne Lenieus och Stigzelius, fiere professorer', borgmästar.innan Lohlman, Il,udbecks svärruor, och dessutour erhöllo comn:unitetet och akad. trlidgår'den, sfisom redan iir niimndt, sitt behof från san-rma ledning.
Som ytter'ligare bevis
för tiliva'ron af denna i flera af
samtidens offentliga
handlingal omnämnda vattenledning kan niimnas den onständigheten, att då Svartbäcksgatan i Upsala uppgriifdes i och för den nya vattenleclningen, som vira clagar setl fu)1bordas, antr.iiffades tenligen diupt nnder jordytan ritsliilliga liings ei'tel hvarandra liggande gamla pipstocirar, hr,illia otvi{r'elalitigt volo återstoden af dem, som Vattenledningen egde under liudbechs tid ledcle r,attnet till aiiad. triidgår'den, dock ej liinge bestånd i fi,;ljd af siadsinr-ånarnes riraktlitenLet att biclraga till dess rindelhirll. Redan 168i; r-ar den, att döma af ofi'an anförda redogöre1se, för'fallen och eftel stadens blancl 1?02 ocli Rudbeeks sanrrna år' intråiffade bor'lgång omtalas den,samrla ej vidare. '; Cons. prot. 1663 den 8 Jauuari. ') Förmyndalelegelingetrs resolution pii akatl. kar.rslelns ingiflra memorial 166i1 den 14 X'ebru:rri.
i8
titel: Hortic*ltura Do\r& upsaiiensis, arbctct innerr.iile. egent'red ligen pralitiska föroshrifte' i tr.ärigårclsslrötsel, tirl stor de1 hemtaile fi'ån äld.e författare så.soni OolumelJa, palac]ius m. fl., och remnar slutlige' en beskrifning ötr -.r det cr'ifrrus, som R. omliring lbni irr före offentliggörandot af nämncla afhanclling låtit uppbl.gga i akad. trädgårdon. som f'örfatta.en rihväi, såsoni han o.tre rl.ir medgifver, beskrifver denna inr'åittning mera storartad än cren 'ågot i verkligheten var, ocrr srlruutra i sjelfr.a r.erriet encrast .ppstLirler cn ideel bild af ett d.r,liht'arnrhus, så tordc det ej iriir vara skel att ingå i en uärmare granskning deraf. En fullständigare bild af'dcn bctanislia tr'äclgårdens .tseende lem_ na' den lärde scheffer i sin 1666 tr"vckta besririfiring öfver. upsarrl), hvarest ha' skildrar clen på {ölja'de siitt: >adjiciendum aliclvicl de Horto Äcadeuric,. E'm prirnus auspicio ac vor.ntate Groriosissimm memorire Regis caroli Gust',vi anno r657 adornavit i'struxitqu.e o. RudbekiLrs, Medicinre profes. celebe.rinr's. sit.s est ab septentrionali ulbis parte, propc portam, qvam appeJJatrt Suarte_ bekens tuJlport, a viciuia Suartebeiir:n noo,inata. Structura ej*s prol'slrs erlega's egregiaq'e. ab orie'tali occicientaliquo parte domus habet spaciosas, columnis crcbris pulche.rime ciistinctas, i'ter clvas janure patentissimre c*m l'enest.is, qure hibe'no temporc possunt cla*cli, rlna cum tecto, qvocl totum facilimo negocio od po*ta.io.o submovetur, ret1ificioq'c) cu' sic trsrs prst'l*t, ite^rm ilponitur. In jllis pclibus omue geuus herbarum, stirpiunr, arborum iercgri_ luarum sei:vatur. Esi ab extremo harum aeclium, ubi acl fo'rnam litterre Y veht coö*nt, miro' aricr*a iedicr"rla, tota unditlvaque et a lateribus et in s*mmo vitrcis f'enest'is cla*sa, qure et ipsa, cluaudo visuni. possunt snbmor.e'i, cum fo'nacc subterraneo, irr clva prino vere semina fbvertnr, ut acl.lta clei'de nivib.s decedentib's, et cessante frigore, t'ansfei'ri possint jn loca aiia,, et sic acl u:aturitatenr snam perd'ci' quoil sine istins.iodi s.bsicrio non posset i' tanta mstatis brcvitatc. Re)iqrum qvoqve rrorti spacium creb.is areolis p*lchre est disti.ctum, in q'ibrrs ingens on'is generis herbarunl rrrmer*s, quotquot nor i' his soilam, sed et r.icinis, ronrotis clvoqve) si frigus lbrre q.oant. r'egionibus rascuntnr. IJt iril pla'c r) J,
Scheff'eri Llpsali:r,
p.
2?2
19
desit, qvod holtum istiusniodi vel numero, vei laritatc, r,cl
ele-
gäbtia herbarum, Jruticumle llossit commendare)) 1). Af de föreläsningslom stndiosis i medica n'acultate, att tiie ingen rvillia till beneficia aclmittera, förr ä,n han kenner alla grä,äs och fiir] temmelig förfahren in anatomia>r.') {Jnilervisningen str'åckte sig äfr.en till akaCemiens apotekare N. Wolinrhaus, hvilken Rudbeck erbjöd sig lära >al1a spoties herbarum i trägården>, men den förre, som ej synes hafl-a brl,tt sig särdeles om anbudet, infann si_q endast en gång til1 en drlih lehtion. Då Rurlbeck i consistoriurn omnämner clenna händelsea), omtaladc han också., att apoteliai"en ur trädgården fått så, många vä,xtcr för sitt behof, att han ej beböft liöpa 1/, cleraf utifr:ll, och det för intot, o) r; Som en liomplettering af ofvanstående skildring lian rnan anse den lilla handsklifna förteckning öfver' ,Siingarnes afdelningh i Äcadenriae ftr.iid-] g.ilden sampt nrecl deras fördehlningh oc} des gr'äsnarrpn, som piL hwal clehl finn€s'r hrillien utgiir ett till:lgg tiil ett pii Marklinska museum; flpsala för'r.aradt ex. af 1666 å.rs liatalog, son 1669 egcles af lludbeclis liirjunge med. studeranden Dan. Dalhemius. 2) I Corr,s. prot. 1661 den 20 Dec., dir professoreme afgåfvo reclogiirelser för' sina arbeten under för'egåencle relitorat, heier det: . 3) Cons. plot. 1661 deu 18 Dec, a) Cons. prot. 1663 den 5 Dec. 5) llrots all pir de studelandes underlisning netllagtl möda, hade docl< R. undetsttndorl den fiirtleien att elfala, hrLrt linga delas hfig fiil Liotaniliens studium iinnu rar. I en sliliflelse till liansleln clen 12 Juni 1685 lemnar han fijljånde skilclring af hult olilia undervisningen i riixtliiinnedom af hans l:.irjungar. begagnacles: ,E. II. Ex. lian tenliia, iiult snella rirra neclic. stuc'lios. iiro, sorn iinda leda hafl'a stipenclium oli bolde så lenge rrara q1vå1) alt nu in till missonrnrar:, niir.alla rnest helba florera, liir.e rlerl kiinna, så resa de sin liooss ok ingen liir. en g:ing lrienna herLas indigen:rs, nl'cliet ninclre exoticas, oii ,qosom l{. Prytzens Son i Pelsos, clen jl. If. Erc:e11. plest l'rlit hrfrrer, tm i 5 irr sölit stipendium, hnfivet'Frcnltas
20
En vigtig omstä'digirot, som nog torcle hafva lagi liinder i väger för trädgårdens snabbare uppbJomstraude, var atidonsamma ännu ej egde ntigot statsanslag tilr irikiip af räxter, ty de medel, hvilka i alraderniens stat {in'as upptagne fiir tradgårien. 150 d:r s:mt, använtles endast till aflö'ing åt trädgårclsmästarer. I sakriad af *ppgifter härom, kLrnna ej afgöra, om R*dbeck sjelf 'ärmare inhöpte växter för dessa penningar 'iu'crer cien iid, clå iräägårdsmästare sahnades, eller iche. vissi är dock att Rudbeck. som ej shydde uppoffringar för {'uilkomna'det af de' bota'ågra tilr största deren niska trätlgården, *nclerhöl clensamma på ege' bekostnad och inskaffade n,'a växtcr. son dessa omrrosi'ader i lä,ngden blef'o f'ör honom nog betungande, afiäts år. 1666 härom en hemställan till r
1) ,Resoiution på någre hans rlög. och Grefl. Excet:tz ocrr IV:ne Her.r,Rijkz academi:e cantzle.en föred'agne iihrender angfLende acacremien i upsaiar. o'igine,l i Ol. Knös' sam1. på Ups. akacl. bibl.
2l som Lipbygt är, att conserverai Tl' bestås till alt sådant Trägårdens behoff för åhret 1664 och så åhrligen bortåt Etthundrade femptijo Dl. Sölfr:mt i'öruthom dee 150 DJ. S:mt, sorn Trä,gårdzmestaren för sin lön niuter, doch så, att Räntemestaren lefrerar penningal effter handen, såsoru inwijsninlerne honom aff Professoro Botanices tillskickas, hwarmedh han Räkningerne verificerar(. Att kostnaderna för trädgården rnåtte varit stora, kan man bland annat äfven siuta af den mängd inköpta n)'a växter, som upptagas i den katalog öfver trädgården, hvilhen R. utgaf 1666. Några år efter sedan detta valbehofliga anslag beviljats, inträffade en förhöjning af myntvärdot, så att Rudbeck, då akademiens stat ej rächte till att underhålla trädgården, ånyo såg sig nödsakad att understödja densamma a1' egna medel, och det uncler flera är. De stora utgifter, soru han i anledning deraf fick vidkännas, rrödgade honom dock att 1675 hos kansleren anhålla att
trädgården måtte återfå sitt förra anslag eller 150 dal. s:mt.') Denna billiga anhålian bi{'ölls också af kansleren ocrh >reffter Hr Ol. Rudbeck icke v'ijdare hinner med liåstnaden på honom, den han sigh påtog, när Acad. Staten begynte brista för Sölfrvernyntz förhöjning, håller H. Hriggr. l-ixcellz. skiähligt, att Hr Rudbäck eii wijdare grayeras rned det som publijqt är, uthan förordnar, att dhe 150 Dr S;mt., som för detta tiJl Trägården waret anslagne) och här effter der till opföres och lefwereras.t< ') Detta anslag bibelitills sedermera till 1685, då detsanrma alldeles indrogs. År 1675 hade Rudbeck Jör sin svågers, alrad. bokiryt'karen Curios skull, hvilken för oordenilighet blifvit afsatt, råkat i ett så späntlt förhållande tiil consistorium, att han, för att ej behöfva var& under akadomiens jurisiliktion, iät inskrifva sig såsom borgare i Ilpsala. På samma, gång btlrjade hal också draga sig ifrån sina med vederbörligt tillstånd hela tiden, föreläsningar - om det sliedde hafva vi ej kunuat utröna och då han i consistorium tiiltaltes härför, ursäktade han sig ilermed, att >>lran har hortum Botanicurn, hwilken så mycket sättier honom giöra, som han skulle läst Physicam Ber')ingii eller Äuatomiam Riolani, helst effter han ingen lörfaren Trä1) 01. F,uclbeck til1 De la Gardie 1675
iing
i Kongl. biblioteket i 2)
Si,ockholn. Cons. p,-ot. 1675 d, 8 Apr.il.
den 24
Febr. I
Rudbecks brefvex-
11 gårdzmästa.e hilr, soin *.icl anclr'e acacr:r' prär. b'ulicligit rvara,tr ,) Några dagar elte. iusändo ha' tirl co'sist. e' skr.ifversle, rrvari rra:r >ursä'cht*r sigh emot nilgres spargame .tcr' och lrra'cru,. ih..' på, att han icke altijd laäs publice, stisom ti.[töroncle, hr.ilckot ha'siiije' cle.för'e siricr, att hau fU. ho.ti botanici curtivatio* intet fin'cr sigh neer obligerad till giöra än hau giör och l.eclh andle acadeniier i
Hålla'd ocli Parijs wanligit är, Iierst
crrrer inge'f:lrdig triigårdsnriistar"e är1 berättar dher hoos h*.acl han lijli*äl i sin plore*sio'har
') consistori*m, som vicr tilfiilret var fåtarigt, ytirade sig ej hiiron, uren trenne år efteråt, s) då Rudbecrr tarli tu' att btilva akademiens rehtor, uttalade prr.rf. Brn'ne*rs i consistor..ium sin 1,ör_ rudran deröfver, att Rudbecrr >i iniinge åhL rrålrit sig.h ifrån ,o,rere professorio oc'h cathedren>. p'of. Holfvenius, som tilr bersvar.a'de upptog detta yttrande, upplyste crå, att clet sliett nrecl lranslerns tiilstånd och nämrde åif'en, att >i fi01 raas iran i sin tr,ägård, Iiirer giöra det i åirr.> Rektoratet vilre R.clbeck ej ger'a"ernottaga, 'ch lät docli öfvcrtala men sig att brifva akacr. rerrtor uncrer soclnare delen af år I629. Åtstriltiga omständighetcr förorsarracre, att Rucrbecrr från börja' af 1680-talet mi'dre egnacle sig åt bota'iska tråiclgården ä, föi.,t, icke derföre att hans intresse I'iir 6u,,ou institution siapp,ats, ty detta följde hc'nom ä'nu i rrans sista refiradsår, utan emeclan e' storartad liter'är verksarnhet ailtmera börjacre taga hans tid i anspråk. X'c;r att n* bland de arbeten, ,ou., h*n i äeth a{.see'de fr"J, ,0, händer, icke nämna clen ber;,litade Atlantican och tiermc.d i saruband ståe'de arkeologisrra forslrni'gar, vilja vi brott fästa afseende på eit botanisrrt hvaråt håu eg'ade sig med rifligaste 'errr, i'tresse. Professor J. B,rsers stora herbarium, <, a) hade närirligen ei,tcr vexlande odqn sluiligen komrnit tiil upsara akacl',ni, dit a"etsamma efier anhållan af RLrdbecrr srräukts af sverske rninistern p. J. coyet. iäst>.
som denna växtsamring naturligtvis var utsatt Iör. att *'crer tirrernas lopp taga sl
så
r)
(Jons.
plot.1676 d. 12 Jan,
'z) Cons. prot. 16?ii
3)
Cor:rs.
d.
19 Jan. Maj
plot. 1ti79 d 21
a) E. Fries Botan. utllygter III s.
.11
oo at)
iattarle 11. dcn storartade plairen att låta alteclrna ocir utgilva ciensamma och sålunda inom den botanislra literatulen skapa >itt i'ea1t t) Han visste ochså att derför itttressera lionungen, som wärchr>. anslog uedel tiil arbetct, hlillret dessntotl af M. G. cle la Galdie och l(arl Oxenstjelna unclorstödcles mod frikostiga bidrag, och sjelf sk,r'dde han hvarhetr möda eller penlirgeuppoffr'ingar, då det gällde detta verk. Undc.r sådana fiirhtlllandeu, och då hans tid upptogs af detta i'idlyftiga arbeto, var det natttrligt att han ej skulle hunna egna sig åi botanisha trä,dgården så ruycket som förut, men lyckligtvis egde han dervid i sin sotl) Oiof Rudbeck don )'ngre, ett skichligt bitråde. Redan i bör'jan af 1680-talet synes soncll hafva egnat sig härilt, och 1685 erhö11 han på konungens rehommendation tvänne stipendier', emeclan han ((ex prolesso bar slagit sigh på studitrn Botanicum, Anatomicum oclt Chynicurn octr till proof sklifwit ean tractat de propagatione plantarum, soru nlr är under tr;rs1,*1, rinderrvljst stuileutelne uthi Horto Academico oclr aunolstädes i ailehanda Öhrters och Tr"ääns hiennande, och således iclie allenast giordt sig wähl förtier:rt, uthan och rvinlegger sig ännu dageligen på ait sätt at giöra sig mehr och mchr skickeJig.> :; Året 1685 är vigtigt i botanislra tr:ädgårdens historia dels omedan 01. Rndilech cletta år utgaf sin sista kaialog öfver dess räxter u), och clels för de cletta år' uplis4,tta redogörelser öfver cless uppliomst och äldre för'liiillanden, som Ruclbecli lemnacle till den lrornmitt6, hvillien sl
o.t 4-l
clet s;''es,:ir ftj'sta afdclnilg*r cle.af aricrelcs c,|'nsarrnrn som af år 1658 med omtr'crrt titelbJatl, hvarerfter de r,åxtcr,
den
som scdermera-
tilJ*omnit, .pptagas i cn de'samma åtförjancte fcrrteclining rnerJ titel Appendix cataroEi pra'ta.um .cri är deras antal 64g. Å. 1685,
då
tr'äclgår'den tL'origen
stod höcst, uppgick växtantalct
cler.tili 18iB ). rle i botanislia trädgården i upsara odrade växterna i'derar Rtrdbeck r"edan i sin första lratarog i fyra afdelningar, nciect na,ie
städes
rned bokstäfver, och föijer setrermera detta beieclrni'gssatt äiven i de löljande lrataroger'a. öfver bet'dersen af rre använtia borrstäfverl)a a. c. d' f. gifver rran i 165g år's rraialog föJjande f.örlilaring: >a' the eräss' sonr i apote*en infor=r,s o.rr iiro i genrent -Bemerrrer bruli hoos r'äkiarena, och e'dock mästecrers aria the una.*'gla, aro med. skiöna dygder begåfwade,lcloch förwaras dhe inthet i efotetren; T1' sombliga aff them irtet i någ'r mycke'heei finnas; sombliga samrla 'urra ,ygder som tlie, rrwilka am apotekorr.,a försa'iblas,'afwa ,rerföre skiötas ,ressa i*tet; somliga kiöpas för dyrt, emedan the äroYtlrländsko och mz stoor omko.stiiat a1,rt,u. i f.äg.a.Au.. o. Äro the grääs, sont rvåra Åkrar, Ärigiar, Siiogar och Bärgh i Swelige äro bekrönta nrerdh.
d. Äro the som i l{öliet tiäna och lända til #årt dagcliga uppehälle. Äro the grääs, som ögona fiirrusta ocrr flrerföre hoos l
the fremmande för tbes blommas, bludr., fröös oller hela gräsetz sliön_ heet rnedh stoor flijt i Träc1gårderne planteras och skötas>. Med kulsiv stil utrnärkas för. öfrigi uamnen pil rle vä.xter, som frjr första gåtrgen odlades i triidgårclen.
Tid oclr utrymme fafva ej meOgifolt att närnrare r"edogöra f'ör alla i dessa trerrne kataloqer oppiågnu växter, utan vi hafva sett oss nödsaliade att, med uterem.andc t'r en bcirja' af samticlens
vtrriligast odlade närings- och pryd'aclsvåi,xter samt cle allmännaste svenska, s0m Rudbeck inf'ört, endast upptaga och synonvmiskt 1)
R'edan femto' :ir förut eter' 16?0 r.a. bot. tr.ädgården enrr'gt Rutrbecks nppgift en af cle för'niimsta i Eri'opa, och i den r.edogörelse öfver sina åtgii'cler såsorn en af a*ad k.r'ato'er', rr'ilken R. ioieorrrade tiil co's. o'r densamna: uocrr ii. cren intil crato srl c.rti'erat. 16?0 cl. 4 J,li, yttr.ade han att rran wijsa skal nilst den wara den största af arla Trägårc1a. i E.ropa tirl siri *.r 0",*,' o.r, :;;':""tr.
"i
or A\t
söka utroda ett ruindre autal bland triidgår'den's sälls;'ntare och nora utmärkta såväl utländslra som itrhelnska växter' I ellerföljande {'örteckning äro namllett tiil venster de, som växterna ega i Rgdbecks irataloger, nten tili höger de nYare. Bokstäfverna) som stå öfver hvarje af de följande afdeluingarne, hafva samma betydelse som i Rudbechs växtförteckningar, och årtalen utmärka tryckår för den af hans hataloger, hvarur cle anförda växterna hemtats'
Ä' 1Gs8.
.,.-"- Acottitr,un Anthora L. Äconitum str,lutifelum ------ Acorus Cnlamus L. Äcorns verus Y'iter Agn'us castus L' .--..castrs Ägnris nmju,s L' Antmi' Ammi vulgare -----Arc'lrungeli'ca L. An'gel'ica Angelica nraxint. sive Archan gelica Ari,stol,ochia I'on'ga L. Aristoloclria ionga vera --- Arcurt nmcttl,atum L. Arum folio maculoso Balsamina mas sive Momordica- -- n[omord,ico, Balsanl,iwL L. --- Bryon"ia alba L. Brijonia nigra --Cn'icus beneilictus Gan'ttt^ Cariltrus benedictus Carioplryltata vulgaris ---.-- Geu,m urbanurt L. Cataputiamajors.Ricinus'.-.-.-.Ricinusconlnrull,isL' Eu,lthorbia Lath'yris L. minor s. Lathyris
Cochlearia Colutea vesicaria
Cocltl,eari'e SPec.
--- Col,r'ctca arborescens L. Entrla canrpana sive llelenium --- Inula He\eni'unt L' Filix mas --- PolEsti'chunr' Filir m,as Roth' ,-- Pteris aqa'ilina L. foemina Tri,gonella Foenum greatnr' L' Foentrgrrecum -----glycyphyllus L. Astragalus Glycliyrriza sylvestris -----Hyssopus fl. coerul, et alb. ------ Hyssolnts fficinal'is L' IIyoscl'amus peruvianus s. Tabacllm rerlrm - -- Ni'catianzu Tabacunx L. Le'"-'ist'icmn fficinale Koclt. Lcvisticum vulgare Mnttdragoro urrnalis Bcrtol ' Marrdragolas nias--Melissa vulgaris --- Meli,ssa ofJicitr'alis L.
Astrantia nlajor L. Mr,tun ath,enruntic:zrnt Jat rlt. Atropa Bt:ll.u,rlonrzrt I'.
Valcliarra si'lvestlis
lrcilcriqn,ct o.f.ficinal,is t,.
1
666.
Alliunr ursinunt Aloo -"-
-4ll.itrttt rrrsirtrrnt L.
Am;'gdalus vrilgaris-- Aristolochia longa Clcniatitis
Atn,rlgd r.tltts cou utt
Aloös _-_-
_
51trc. r,m
Aristol. Olunatitis
s
is f,. t,.
Colocyntis
Ci,truliu
Cr clamerr
(lyclunt..
Bbulus
Sarnbttctrs Etnllu.s L. 'L'cra,trunr albtur?, L.
Elleborus albus--vr:r'rrs rriger
Iris Ilorerrtira
---
Malus aurantia
--- ---
C olocyntl
ris
Sr'l u"cLcl.
,Spec.
Hcllt:borus n,iqer L.
Grntiola
,r
is I'.
Petasites
Rhodia ladix'1---
Gratiola o.fJicittalis L. L. Citrtts Arront. r,.
Iiis f,oruiina
Pr,nrlica Gr&nqlmn, L. Myrhts contnttnt,is L.
Myrtus latifolia Olca vcla Rhus s. Sumach
)Iea. ern"cprxa, L. Rltus Cormyia, L, Sabina Jttrtilterus Sabirta L. Sanicula nias Sanicr,tla rttoltrna L. Yaleriana vera s. Phu magnum--- l-crlu"iatta, Plm L. 1
Asarum
Digiialis fl. rubro-,Erynginnr vulgare
---
685.
--- Ascn"unt. cttroltceunz L.
Digikilis B1tcc. .----- Ilryngiunt, canqtestrc L.
i) Rudbeck synes r,id denna tici ej hafr.a kännt Rhodiola Loseå son svensl<, men ha,ns son inplanter.acie i Upsala botnniska itiidgård honståncl der.af, som han troligen ureclJ'ört ii':in Lappland. l,innai Flola Lapponica. Pag.. 304.
Asltcntla odoratq' L. Lislera ot:ata Br. Cottirtttr tttortrlalttttr L. Plantago rn,arititn.a L. Detilario bu,lb'ifera L. Ecl'ti,unt uulgnrrt .l'.
lTubus arcticrrc L. Ga+"att iutt, snttllttittcunt' L. G, rattirr,tt lttcirlrtnt L.
Grameu parnassi
Parnas.siu' palush'is L.
Herba trientalis Lvchnis viscosa f1. rubro
Trinr,tcilis eu'o1tcea, L. Yiscaricl aul,garis R.
r; LTncler Ol. H,udbecks pt'residium lesp. D. Kellander'1'116 fi;r en al<:rclen aflrrlndling oni liubus arcticus (rll,ubus Humilis Fr.agar.ia: {b1io, fructu r'.,bro, Åke"-
bär flrin Nollandenr). Hiil omtalas' att 01. }:l,ndbeck d ii. fick liixien af M' Celsius till bot. triidgirrden 1658, rnen att den del endast lefde 3 ä 4 rir. I 1685 års förtechning iifver. bot. tliidg. ir.terfinnes den doc1i. Ol. Il,uclbecl< d. y. söLte seda,n 16!15 ronni adhibita cautela> att ånyo få den ait r'äxa i tr?idg., men föi-giifves. I Flola Lapponica p. 162 berätta,- Linn6, att prof. 01. Celsius fle]'a århaft den$:rrrna viixande i sin tr.iidgård, tnen att clen derstiides icke velat siitta rnogen frulrt.
28
.[:ysimuchia siliqvosa maj. pulp.__- Epilolti,znn, angustiJ'o\iurn, L.
Iris palustris fl. luteo Lillium convallium
fri,s P.seudacorus L.
l\{arrubium album ___ ___ Myrtus palustris s. Gagel
Mat"rtrbittun aulgare L.
Corrual,l,at,i,tr, nt ajali,s
Jl[yr,ica Gal,e L.
Napeilus
Acott,itum Lycoctocoum, L. Aqrostemnm Gi,tlmgo L.
Nigellastrum Origanum vulgare Orobus pannonicus I .) 4
I'yrola nniflora minima Rhamnus cathårticus Sambucus aqvatica
Saxifragia aurea
Oriqarutnr arr,lgare L. Orobu,s t;ernus L. n,iger L. Pitr,grllicula uulgaris L. Conztallari,a aerticillata L. Printu-l,a fari,nosa L. Pyrola utti,fl,ora L. Rltamntr,s catlw,rt'ica L. Y,iburnunr, O1ru,lus L. Chrg so slilett iuur, altet n ifol,'itno Bent4teruiaunt, tectorunt L.
---,___
Sednru majus aquaticum--
Trifbliurn aqvaticum
L.
Strafiotes al,otd,es L. n[enyantlrcs trifoliata
_-
r.
1666.
Calceolus
Maria
---
Cyln"i.pedi,tntr, Calceol,t{s L.
-
uassyta i
,l
iii ,,1
i
.li i,
Cu,scutce S1tec.
Chammlea Germanorum Circeea Svecorum minor:
Daplur,e Mezereunt, L.
Cilcea
___
Elleborine
Erica florida -----Gentianella maj. s. Pnovmonanthe Giaux
i,
lrl rit
ir
.l
], li t1
Inipatiens herba Dod. Lunaria racemosa--Marrubium aqvaticurn Rorella solis -. -
iri
Taxus.
iil
Tripolium
I
li t, ,,1
ril
iii. I
t'
tiana Pneunoonanthe L. Gl,aur m,ari,ti,tna L. Impatiens Nol,i tangere 7. Gen
B otrychi,um
Lttnaria
Lycoltzcs europeus L.
Droserce
--
-
al1tina.
Eltdltacti,s la,ti,folia Sw. (?) Erica Teh"al,in L.
--- ---
--'-.
-
S1)ec.
Tarus baccata L. Aster Tri4tolhun, L,
Sr,a.
L,
29
1
685.
Älisma Mathiol. s' Doronicun vulg' --- Arn'ica ntttntanrt L. Gerruanicrm Corntts sorccica L' Svevorum Älsine baccifera Betula n&na, L. Betula nana Svevorllm ---
Att döma efter Ol. Rutlbecks i rihsark. f'örvarade br:efvexlitrg G. De ln, Gardie och andra, s].nes han hafva erh;illit -qtilrM. med sta rlelen af c1e såillsyntare växter) sonl i upsala bot. t|lidgård infördes, frirn Holland, hvilhet lairrd då i afseende på trädgårdsskötsel var clet förnä,msta i Europa. Bland clem, sonr bistodo honom vicl anskaffanilet af vä,xter derifrån, nåmner lran, utom åtshilliga audra, dels svensire rosideiiten hos Generalstateltla Petor Trotzig' och dels sin
för
medicinsha studiers idkande 1664 rcste till t{ollancl. Frtikataloger s}ines R. hafva årligcn erhåilit från flcra af utlanclets för'niirusia träclgårdar, och på cletta sätt blef att ej blott inså lå,ngt tillgång:rrne nedgåfvo han i ståncl - bot. trädgii|dcns för räxter lefvande skaffa det n--vaste af friin och bohof, utan iif'r,en att vara f'(irmän oc'h viinnoI ti11 tjenst nled gir'fvor oclt b}'to af våxter. I.)etta sednare gåiildc i ji'ämsta runtllet ahacl. liansleln n[. G. I)c ]a Gar.die. så sirart R. bcliom niigra r.va tråiilgir,r.clsalster fi.ån utlairclet, sliyndade hail genast att mecldela sirl höge gynnatc förreclrning cle|iifi'er, och ur trädgården siinde han ofta till kanslern frör'r af medicinal-, ehoncmi- och pr;'dnaclsväxter samt
svirger G. Lohrman, hvillren
oo
buskar', lökar och ympqvistar, och meddelade honorn, efter sin egen erfärenhet i lfpsala, goda råd i afseende å val af växter', som kuncle
uthärda Sveriges klimat'). Denna uppmärhsauhet lemnades ej af lranslern olönt, utan tvärtom visacle han sin tachsambet genom åtskilliga gengåfvor, och bland dyliha fick R. vid ett tillfälle r1r 1680 trågra lefvande rudor att plantera i en af bot. trädgårdens damnrar. Hvad de i trädgården införda svenska växtorna angir,r, så hade vål deras anskaffande i främsta rummet varit ett velk af R. sjelf, men af 1658 års katalog synes dockr att han dervid halt något bistånd af P. Hoffvenius och M. Celsius. Den {örre hade nänrligeri skaffat Itonom Plantago maritima, Chr'"vsosplenium aiternifolium, Piuguicula vulgaris och Stratiotes aloides, och af M. Celsius erhöll Rudb. Peucedanum palustre, Äconitum lycoctonum ocit r; I(anslern intresseraile sig lifligt för tr'ädgår'dsskötse1, och då han r.id ett tillfiille i670 rfiilfrågade Rudbeek om hvilka lefvande viixter voro de liirnpligaste
å
fi
I
I I
I å N
I I 1
I 1
!
j
att
dermecl bekleda ett lusthus vid Wennegarn, svaracle denne: ,f,usthuset om diitt slial techias medh sommarvexter', så kan dett sl
något långsamt och tål ternligh köld. Caprifolium ii,r skönt, rnen fryser bort, hassel bliffwer på sistone myckit stoor och ska1låt nedan til, warföre moste hon som offtast huggas ut inuti och 1åta åter nya telningar-tilwexa, wilket kan wäl gå an, om man hugger effter hantlen ut, så att lusthuset är' likuel altidh betekt. Iledera alLrolea iil ilen skönesta, ty hon iir grön winter och sommar och får aldrigh tiocka stanmar, men iagh haffuel aldrigh lörsökt, om hon fiyss nt irär i Swerie, ty iagh har iinnu
inthet mela än ett stånd, som står' inne i husett, effter hon kläder så rvackelt weggiarna. Clematis är och mycket, skön, men er inthet grön om wijnteren, e,j hiiller weet iagh, on:' den tåå1 kölden.'
Så ofta kanslern befann sig i Upsala, besökte hän alltid Ol. ll,udbeck och ådagalade fiir botanisha trädgrirden stort intlesse. f flera bref tackar R. för clessa kär'komna l:esök och inbjuder att förnya dem. Så t. ex, skrifver han till De la Gardie 1684 den.17 Juli: ,Jagh tror inthel att hiortalna iskogenellelE.G.Exel]. rådiur i Diurgården shola i denna förskräckeliga hettan så mycket längta effter halt vatn, som iagh nu 1ängtar att på en timme eller 2 få hafwa den nirden att se E. G. Excell. i mitt ringa huuss ok i Botaniske Trägårdenr. Sorn kanslern lofvat liomma till Upsala, uttalade R. sin gliidje der'öfver på följande siitt (den 26 Juli): >Eliest tackal E. II. Excellens iagh på dätt aldraijdrniuliaste för' de öfwer mottan liiilkomne tiender', ati E. II. Excell. rvil i niistkommancle rvicka liomrna oli se på all min flijt både i Antiqviteterna, i triigiirden oh mit Botaniska wilrlir.
