Det kompletta alternativet för universitetsstudierna
• Bonniers Franska Grammatik • Bonniers Franska Grammatik II Fördjupning i fransk grammatik
Bonniers Franska Grammatik II vänder sig till alla som vid universitet och högskolor vill fördjupa sina kunskaper och insikter i fransk grammatik. Den passar också för dem som i sin yrkesverksamhet eller av eget intresse vill förkovra sig i det franska språket. Boken förutsätter grundkunskaper i fransk grammatik och passar som påbyggnad till Bonniers Franska Grammatik och andra gängse grammatikor. Bonniers Franska Grammatik II är det komplement som behövs innan man övergår till studier av större franskspråkiga grammatikor och annan språkvetenskaplig litteratur. Grammatisk terminologi ges därför både på svenska och franska, något som även bidrar till att underlätta språkstudier i fransktalande länder. Bonniers Franska Grammatik II introducerar ett urval centrala språkvetenskapliga begrepp och termer som vanligen inte används i grundläggande grammatikor. Bonniers Franska Grammatik II ger också en fördjupad framställning av några centrala områden av franskans grammatik, dels för att visa hur begrepp och termer används, dels för att väsentligt utvidga den studerandes aktiva och passiva grammatiska repertoar. Språkexemplen spelar en betydelsefull roll och är till stor del autentiska eller inspirerade av autentiska exempel. Viktiga registervariationer kommenteras systematiskt. Boken finns i handeln till höstterminen 2008. Tjänsteexemplar kommer att skickas ut under våren men vi kan redan nu bifoga några smakprov. Kerstin Wall
Hans Kronning
Denis Béhar
Monika Ekman
Innehåll
Innehåll Från text till tecken §§ 1–10 § 1 Text § 2 Mening § 3 Sats § 4 Fras § 5 Satsdelar § 6 Ord och ordklasser § 7 Stavelse § 8 Morfem § 9 Fonem, bokstäver, diakritiska tecken § 10 Att binda samman en text Konnektorer. Anaforiska och kataforiska uttryck
Språkhandlingar §§ 11–12 § 11 Språkhandlingstyper, meningstyper § 12 Pragmatik Modalitet §§ 13–15 § 13 Vad är modalitet? § 14 Olika grader av sannolikhet § 15 Hörsägen eller slutsats Efterställt subjekt §§ 16–20 § 16 Inledning § 17 Påståenden med spetsställt komplement § 18 Påståenden med spetsställt predikatsverb § 19 Efterställt nominalt subjekt i bisatser § 20 Vissa spetsställda adverb
ainsi, aussi, au (du) moins, de même, encore, tout au plus, peut-être, sans doute, probablement, à peine
Verbets konstruktion §§ 21–32 § 21 Valens Intransitiva och transitiva verb
§ 22 Inledning § 23 Intransitiva verb § 24 Indirekt transitiva verb § 25 Direkt transitiva verb med ett objekt § 26 Direkt transitiva verb med två objekt Objekt och predikativ
§ 27 Indirekt objekt Dativobjekt. Possessiv dativ. Etisk dativ. Indirekt objekt vid gruppen penser à. Indirekt objekt inlett med de
iii
Innehåll
§ 28 Direkt objekt § 29 Subjektspredikativ § 30 Objektspredikativ § 31 Predikativ vid reflexiva verb § 32 Mått, lukt, pris Aspekt och aktionsart §§ 33–37 § 33 Aspekt § 34 Aktionsart § 35 Aspekt + aktionsart: imparfait eller passé simple § 36 Imparfait eller passé simple i sammanhängande text § 37 Passé simple eller passé composé Adverbial §§ 38–42 § 38 Form, funktion, betydelse § 39 Bundna och fria adverbial § 40 Satsadverbial eller adverbial som bestämning till en enskild satsdel § 41 Placering av adverbial § 42 Konnektiva adverbial Bisatser §§ 43–45 § 43 Indelning av bisatser § 44 Fristående bisatser § 45 Skillnader mellan franskt och svenskt språkbruk Relativa bisatser §§ 46–51 § 46 Inledning Tempus. Modus. Efterställt nominalt subjekt § 47 Restriktiva och icke restriktiva relativa bisatser § 48 Predikativa relativa bisatser § 49 Relativa pronomen och adverb § 50 Korrelat § 51 Alternativa konstruktioner
Que-satser, ’att’-satser §§ 52–60 § 52 Inledning Tempus. Modus. Pleonastiskt ne. Efterställt nominalt subjekt § 53 Efterställda, förställda och fristående que-satser § 54 Dislokerade que-satser § 55 Que-satser som indirekt objekt § 56 Infinitiv vid koreferenta subjekt § 57 Infinitiv vid koreferenta objekt – subjekt § 58 Que-satser som attribut – l’espoir que § 59 Que-satser som predikativ – le malheur est que § 60 Alternativa konstruktioner Interrogativa bisatser §§ 61–63 § 61 Inledning Tempus. Modus. Efterställt nominalt subjekt § 62 Interrogativ bisats efter uttryck med preposition § 63 Alternativa konstruktioner iv
Innehåll
Utropsbisatser § 64 § 64 Utrop som bisats Temporala bisatser §§ 65–68 § 65 Inledning Tempus. Modus. Pleonastiskt ne. Efterställt nominalt subjekt § 66 Temporala subjunktioner § 67 Relativa bisatser med temporal användning § 68 Alternativa konstruktioner Kausala bisatser §§ 69–72 § 69 Inledning Tempus. Modus. § 70 Kausala subjunktioner, konjunktionen car § 71 Andra bisatsinledande uttryck § 72 Alternativa konstruktioner Finala bisatser §§ 73–75 § 73 Inledning Modus. Pleonastiskt ne § 74 Finala subjunktioner § 75 Alternativa konstruktioner Konsekutiva bisatser §§ 76–78 § 76 Inledning Tempus. Modus. § 77 Konsekutiva subjunktioner § 78 Alternativa konstruktioner Konditionala bisatser §§ 79–82 § 79 Inledning Tempus.Modus. Pleonastiskt ne § 80 Konditionala subjunktioner § 81 Sidoordning § 82 Alternativa konstruktioner Koncessiva bisatser §§ 83–89 § 83 Inledning Modus. Efterställt nominalt subjekt § 84 Koncessiva subjunktioner som uttrycker ett motsatsförhållande, ’fastän’ § 85 Sidoordning § 86 Koncessiva subjunktioner som motsvarar svenskans ’hur…än’ § 87 Koncessiva subjunktioner som motsvarar svenskans ’vem/vilken/vad/var…än’ § 88 Koncessiva subjunktioner som uttrycker alternativ, ’antingen (vare sig)…eller’ § 89 Alternativa konstruktioner Komparativa bisatser §§ 90-92 § 90 Inledning Tempus. Modus. Efterställt nominalt subjekt. Pleonastiskt ne, pleonastiskt le § 91 Komparativa subjunktioner § 92 Alternativa konstruktioner Tillägg eller inskränkning § 93 § 93 outre que, excepté que, sauf que, sans que, sinon que
Språkhandlingar
Språkhandlingar
Les actes de langage
Språkhandlingstyper, meningstyper §11 Actes de langage, types de phrases
Varje gång vi producerar ett muntligt eller skriftligt yttrande utför vi en språkhandling (talakt): vi påstår, frågar eller uppmanar. Dessa tre grundläg gande språkhandlingstyper uttrycks av tre grundläggande meningstyper: Språkhandlingstyper
Meningstyper
Påståenden Assertions
Deklarativa meningar Phrases déclaratives
Le chœur chante la Marseillaise.
Kören sjunger marseljäsen.
Frågor Questions
Interrogativa meningar Phrases interrogatives
Qui chante la Marseillaise ?
Vem sjunger marseljäsen?
Uppmaningar Injonctions
Direktiva meningar Phrases impératives
Chantez la Marseillaise !
Sjung marseljäsen!
Även utrop, exclamations, räknas ibland till de grundläggande språkhand lingarna: Quel chœur magnifique ! ’Vilken fantastisk kör!’ Meningstyperna skiljer sig till formen mer eller mindre mellan olika språk. Franska interrogativa meningar har till exempel inte samma ordföljd och intonation som motsvarande svenska meningar. De grundläggande meningstyperna kan modifieras med: Negation
Le chœur ne chantera pas la Marseillaise.
Kören ska inte sjunga marseljäsen.
Passiv form
Marseljäsen ska sjungas av kören.
Emfatisk omskrivning
Det är kören som ska sjunga marseljäsen.
Opersonlig konstruktion
Det räcker att sjunga marseljäsen.
La Marseillaise sera chantée par le chœur. C’est le chœur qui chantera la Marseillaise. Il suffit de chanter la Marseillaise.
Märk
Passiv form och emfatisk omskrivning, se BFG (§173, §301) eller liknande grammatikor.
15
Språkhandlingar
Pragmatik La pragmatique §12 Inom den del av lingvistiken som kallas pragmatik studerar man hur språkets strukturer används, till exempel för att utföra olika språkhandlingar. Man kan utgå från ett givet uttrycksbehov som ’jag vill att man stänger fönstret’ och undersöka vilka uttryckssätt som förmedlar budskapet och vilka nyansskill nader som finns. Det visar sig att man ofta kan använda flera meningstyper för att tillfredställa ett visst uttrycksbehov. Direktiv mening
1 Fermez la fenêtre !
Interrogativ mening
2 Pourriez-vous fermer la fenêtre ? Skulle ni kunna
Deklarativ mening
Stäng fönstret! stänga fönstret?
3 Il fait très froid ici.
Det är så kallt här.
När man uttrycker en uppmaning med en interrogativ eller en deklarativ mening utför man en indirekt språkhandling: man ställer en fråga (2) eller gör ett påstående (3) som i sammanhanget tolkas som en uppmaning. En fullständig beskrivning av hur man använder ett språks meningstyper måste alltså utgå från konkreta situationer. För att kunna avgöra hur man bör for mulera en uppmaning, behöver man veta vem som tilltalas och i vilken situa tion. Indirekta språkhandlingar (2, 3) uppfattas normalt som artigare än direkta språkhandlingar (1). I talat språk bidrar intonationen samt de talandes kroppsspråk till tolk ningen av ett yttrande. Skillnaderna kan även här vara stora mellan olika språkområden. Kunskap om ett främmande språk innebär därför både för måga att formulera sig grammatiskt korrekt och medvetenhet om hur olika uttryckssätt kan och bör användas.
Språkbeskrivningens olika delar 1 Fonologi (ljudlära) 2 Morfologi (formlära) 3 Syntax (satslära) 4 Semantik (betydelselära) 5 Pragmatik
16
La phonologie La morphologie La syntaxe La sémantique La pragmatique
Verbets konstruktion
Verbets konstruktion §21 Valens La valence
Aktant 1 Verb
Aktant 2
Enställiga verb (monovalenta) Marie
part
Tvåställiga verb (bivalenta)
Marie Marie Marie
ressemble à ses parents mange /une pomme/ est heureuse
Treställiga verb (trivalenta)
Marie Marie
donne un livre a nommé son chat
Aktant 3
à Pierre Fifi
Begreppet valens används för att beskriva verbets konstruktion. Led som är betydelsemässigt nära bundna till verbet kallas aktanter. Enställiga (monovalenta) verb binder (kräver) bara en aktant för att bilda en mening. Tvåställiga (bivalenta) verb binder två aktanter. Treställiga (trivalenta) verb binder tre aktanter. En aktant kan vara underförstådd: – Que fait Marie ? – Elle mange. I svaret är aktant 2 underförstådd. Det är i sammanhanget ointressant om hon äter une glace eller une pomme. Detta kallas för absolut användning av verbet. Märk
Nollställiga verb Enställiga verb
Aktant 1 – – Il Det
Verb Llueve. Piove. pleut. regnar.
Språk spanska italienska franska svenska
I franskt och svenskt standardspråk råder subjektstvång. Med det menas att fullständiga påståendesatser måste ha ett subjekt, om så bara ett opersonligt il. Franska och svenska verb är därför minst enställiga. Andra språk har även nollställiga (avalenta) verb.
28
Verbets konstruktion
Det är inte alltid självklart vilka satsdelar som betydelsemässigt är så nära bundna till verbet att de hör till verbets aktanter. Subjekt, objekt och predikativer är typiska aktanter. Adverbial är däremot inte en enhetlig grupp ur valenssynpunkt: Aktant 1
Verb
Aktant 2
*Il Il Il Il
va va à Paris travaille travaille
Fritt, ej valensbundet led
/tous les ans/ /à Paris/
Aller (’gå’, ’resa’) är ett tvåställigt verb och kräver därför två aktanter, ett subjekt och ett bundet adverbial. *Il va är en oacceptabel mening. Travailler är ett enställigt verb och kräver därför bara en aktant för att bilda en mening. Till båda verben kan knytas fria led, det vill säga led som inte krävs för att bilda en mening. Fria led är inte aktanter eftersom de inte är nödvändiga bestämningar till verbet. Adverbialet à Paris är aktant vid aller men fritt led vid travailler. Valens är ett sätt att beskriva verbs konstruktion. Ett mera traditionellt sätt är att tala om intransitiva och transitiva verb. De två sätten har flera beröringspunkter: Enställiga verb, valens 1 → Intransitiva verb, dormir, § 23 Tvåställiga verb, valens 2 → Verb med ett objekt: indirekt transitiva, obéir à qn, § 24 direkt transitiva, manger qc, § 25 Treställiga verb, valens 3 → Verb med två objekt: indirekt transitiva, parler de qc à qn, § 24 direkt transitiva, offrir qc à qn, § 26 Tvåställiga verb som kräver subjektspredikativ, § 29. Treställiga verb som kräver objektspredikativ, § 30.
29
Verbets konstruktion
Intransitiva och transitiva verb
§22 Inledning parler I. V. intr. 1. Cet enfant commence à parler. II. V. tr. ind. 1. parler de qqch, de qn, Parlez-nous de vos projets. (…) 3. parler à qn Laissez-moi lui parler. III. V. tr. dir. 1. Parler (le) français.
Ordböcker anger verbens konstruktion med hjälp av förkortningar, t.ex.: V. intr., verbe intransitif, intransitivt verb: verb utan objekt, § 23. V. tr. ind., verbe transitif indirect, indirekt transitivt verb: verb med enbart indirekt objekt, § 24. V. tr. dir., verbe transitif direct, direkt transitivt verb: verb med direkt objekt, § 25. Vissa verb som parler kan konstrueras både transitivt och intransitivt. Märk
A O rdboksuppställningarna av verbens konstruktioner i §§22–32 är hämtade från Le Robert Micro. Av praktiska skäl har de beskurits. I Le Robert Micro används qqch för quelque chose, i denna grammatik används qc. B Termerna ackusativ- och dativobjekt används ibland i stället för direkt och indirekt objekt, på franska objet direct, objet indirect. Ackusativ och dativ är namn på former som anger direkt respektive indirekt objekt: je le (ack.) vois, je lui (dat.) donne le livre. Svenskan har inte olika former för direkt och indirekt objekt: ’jag ser honom’, ’jag ger honom boken’.
§23 Intransitiva verb Verbes intransitifs dormir v. intr. 1 Il dort encore. 2 Tout dort dans la maison. 3. Dormir sur son travail. 4 Des capitaux qui dorment. 5 L’eau qui dort.
Intransitiva verb kan inte konstrueras med objekt. De kan däremot ha adverbial som bestämningar, t.ex. encore (1), dans la maison (2), sur son travail (3). Märk
Vissa intransitiva verb kan kombineras med ett så kallat internt objekt, ett uttryck vars betydelse hör nära samman med verbets betydelse: Chacun va son chemin. ’Var och en går sin egen väg.’ Andra uttryck med internt objekt: jouer un drôle de jeu, ’spela ett underligt spel’, pleurer des larmes de crocodile, ’gråta krokodiltårar’, vivre sa vie, ’leva sitt liv’.
30
Verbets konstruktion
24 Indirekt transitiva verb Verbes transitifs indirects § plaire v. tr. ind. 1. Chercher à plaire à qn. Cet individu ne me plaît pas. profiter v. tr. ind. Il faut profiter de l’occasion.
Indirekt transitiva verb konstrueras med indirekt objekt inlett med à eller de: plaire à qn, profiter de qc. s e plaire v.pron. REM. Le part. passé est toujours invar. 1. (Réfl.) Plaire à soi-même. Je me plais bien avec les cheveux longs. 2. (Récipr.) Se plaire l’un à l’autre. Ils se sont plu. ‘v.pron. REM. Le part. passé est toujours invar.’ utläses: ‘Verbe pronominal. REMARQUE. Le participe passé est toujours invariable’ (oböjt). Med Verbe pronominal menas verb som konstrueras med reflexivt eller reciprokt pronomen. Réfl. = Réfléchi, Récipr.= Réciproque.
Några indirekt transitiva verb kan ha ett reflexivt eller reciprokt pronomen som indirekt objekt. Participe passé böjs inte efter förställda indirekta objekt: Le participe passé est toujours invariable. Ett fåtal verb kan konstrueras med två indirekta objekt, parler à qn de qc : Je leur ai parlé de vos projets. Reciprokt: Ils se sont parlé de vos projets. Märk
A I bland räknas som indirekt transitiva även vissa verb som konstrueras med andra prepositioner än à och de, t.ex. compter sur qn, qc, consister en qc, sympathiser avec qn, lutter contre qn, qc. B Fler exempel, se BFG (§§180–182, §185, §192, §195) eller liknande grammatikor.
§25 Direkt transitiva verb med ett objekt Verbes transitifs directs à un complément
manger v. tr. 1 Manger un bifteck, du pain. Sans compl. Nous mangeons souvent au restaurant. Sans compl. = Sans complément, ’Utan bestämning’, dvs. inget objekt, complément d’objet, är utsatt. réveiller v.tr. I. 1.Vous me réveillerez à six heures. II. 1. se réveiller v. pron. réfl. Se réveiller en sursaut. v.pron. réfl. = verbe pronominal réfléchi, reflexivt verb
Ett direkt transitivt verb kan konstrueras med ett direkt objekt (un bifteck, du pain, me). Utan utsatt objekt (Sans compl. ovan) sägs verbet ha absolut användning, § 21. Många direkt transitiva verb kan även konstrueras reflexivt (se réveiller). Märk
Fler exempel, se BFG (§178, §189) eller liknande grammatikor.
31
Verbets konstruktion
§26 Direkt transitiva verb med två objekt Verbes transitifs directs à deux compléments offrir v.tr. Je lui ai offert des fleurs pour sa fête. informer v.tr. Il ne nous avait pas informés de son arrivée.
Vissa direkt transitiva verb kan förutom ett direkt objekt även ha ett indirekt objekt : offrir qc à qn, informer qn de qc. Det gäller även många reflexiva verb: s’intéresser à qn, s’informer de qc. Märk
Fler exempel, se BFG (§§183–184, §§190–192) eller liknande grammatikor.
Objekt och predikativ
§27 Indirekt objekt Le complément d’objet indirect A Dativobjekt 1 Il a acheté des roses à sa femme. Il lui a acheté des roses. acheter qc à qn 2 Elle s’est acheté un cactus. s’acheter qc
Dativformer av personliga pronomen används som ersättningsord vid de flesta verb som konstrueras med indirekt objekt inlett med à (1). Därför kallas dessa indirekta objekt även för dativobjekt. Reflexiva pronomen kan också fungera som dativobjekt (2). Märk
AD ativformer av personliga pronomen, se BFG (§65) eller liknande grammatikor. När det indirekta objektet inte är en person, används y som ersättningsord: Il obéit aux règles. Il y obéit. B P articipe passé böjs inte efter förställda indirekta objekt. C I stället för complément d’objet indirect används även den kortare termen objet indirect.
32
Bisatser
Bisatser Propositions subordonnées
§43 Indelning av bisatser A Relativa bisatser Subordonnées relatives Attribut 1 Voilà des gens que j’admire. Det där är människor som jag beundrar.
2 Voilà des gens admirables. Det där är beundransvärda människor.
Både den relativa bisatsen (1) och adjektivet (2) bestämmer substantivet gens. Såväl bisatsen som adjektivet fungerar alltså som attribut (satsdel som utgör bestämning till ett substantiviskt huvudord).
B Kompletiva bisatser Subordonnées complétives
Que-satser, ’att’-satser Subjekt 1 Qu’il soit parti m’attriste. Att han åkt gör mig ledsen.
2 Son départ m’attriste.
Objekt
3 Je regrette qu’il soit parti. Jag beklagar att han åkt.
4 Je regrette son départ.
Hans avresa gör mig ledsen.
Jag beklagar hans avresa.
Interrogativa bisatser Objekt 5 Je me demande qui pourra venir.
Jag undrar vem som kan komma.
Utropsbisatser Objekt 6 Regarde comme elle est élégante ! Titta vad elegant hon är!
Kompletiva bisatser delas in i que-satser, interrogativa bisatser och utropsbisatser. Bisatserna fungerar ofta som subjekt eller objekt till predikatsverbet. Jämför med en nominalfras som subjekt (2) respektive objekt (4).
C Adverbiella bisatser Subordonnées circonstancielles Adverbial 1 Quand il arrivera, je t’appellerai. När han kommer, ska jag ringa dig.
2 Demain, je t’appellerai.
I morgon ringer jag dig.
Bisatser (1) kan liksom adverb (2) fungera som adverbial. Adverbiella bisatser delas efter betydelse in i följande grupper: temporala (tid) kausala (orsak) finala (avsikt) 52
konsekutiva (följd) komparativa (jämförande) outre que, sauf que konditionala (villkor) koncessiva (medgivande) (tillägg, inskränkning)
Bisatser
§44 Fristående bisatser 1 – On pourra aller voir cette exposition demain ?
– Kan vi gå och titta på den här utställningen i morgon?
– Quand tu voudras.
– När du vill.
2 Vous pourrez vous servir de la cuisine. Si vous en avez besoin.
Ni kan använda köket. Om ni behöver.
Speciellt i vardagligt språk är det vanligt att man använder bisatser som självständiga meningar. Bisatsen kan även fungera som ett fristående tillägg (2).
§45 Skillnader mellan franskt och svenskt språkbruk Infinitivfras 1 … et je regardais Marthe baigner le bébé avant de le mettre
au lit (Duhamel)* Bisats
2 … och jag tittade på hur Marthe badade pojken innan hon skulle lägga honom
Sättet att använda bisatser skiljer sig i viss mån mellan franskan och svenskan, vilket man ser när man jämför grundtexter med översättningar. Till exempel motsvaras franska infinitivfraser (1) inte sällan av svenska bisatser (2). Två huvudsatser
3 A llt var nytt för Carlsson och han frågade om allt (Strindberg)*
Huvudsats med bisats
4 T out était nouveau pour Carlsson qui ne tarissait pas de questions
Svenskan samordnar gärna flera huvudsatser till en mening (3). I franskan används oftare bisatser (4) eller alternativa konstruktioner utan finit (personböjt) verb. Kataforiskt pronomen i bisatsen
5 Bien qu’elle soit malade, Julie continue à travailler. Anaforiskt pronomen i matrissatsen
6 Fastän Julie är sjuk, fortsätter hon att arbeta.
I franskan (5) används i en förställd bisats ofta ett kataforiskt pronomen (elle) som syftar framåt på sitt korrelat (Julie) i matrissatsen. I svenskan (6) placeras däremot korrelatet (’Julie’) i den förställda bisatsen. I matrissatsen återupptas korrelatet av ett anaforiskt (tillbakasyftande) pronomen (’hon’). * Exempel 1-4 är hämtade från Olof Eriksson, Språk i kontrast, Göteborg, Akademiförlaget, 1997. 53
Kausala bisatser
Kausala bisatser Inledning §69
Subordonnées causales
1 Jeanne va faire la fête ce soir parce qu’elle a réussi son examen.
Jeanne ska fira i kväll eftersom hon har klarat / sin / examen.
2 Jeanne a fêté son examen. Voilà pourquoi elle n’est pas là ce matin.
Jeanne har firat sin examen. Det är därför hon inte är här nu på morgonen.
3 Maintenant je suis content. Jeanne a réussi son examen.
Nu är jag nöjd. Jeanne har klarat sin examen.
En orsak kan anges i en kausal bisats (1) men kan även uttryckas med hjälp av andra konstruktioner. Uttrycket voilà (c’est) pourquoi (2) anger följd men hänvisar också till orsaken: elle a fêté son examen. Det kan även finnas ett orsakssammanhang mellan satser och meningar utan att det anges av ett kausalt uttryck (3). Tempus
1 Comme il était pressé, il paya et s’en alla.
Eftersom han hade bråttom, betalade han och gick sin väg.
2 Comme on ne leur donna pas les moyens nécessaires, le projet échoua.
Eftersom man inte gav dem de nödvändiga medlen, misslyckades projektet.
I kausala bisatser används oftast imparfait (1). Passé simple kan normalt bara användas när matrissatsen (den överordnade satsen) har passé simple (2). Modus
Några nekande uttryck följs av konjunktiv, se §71.
Kausala subjunktioner, konjunktionen car §70 Que C omme il était fatigué et qu’il commençait à pleuvoir, il est resté à la maison.
Eftersom han var trött och /eftersom/ det började regna, stannade han hemma.
Vid flera kausala bisatser i rad kan que användas för att undvika upprepning av comme, parce que, puisque samt övriga subjunktioner sammansatta med que. Konjunktionen car ersätts däremot normalt inte av que.
76
Kausala bisatser
A Parce que 1 – Pourquoi la biodiversité serait-elle une assurance-vie ?
– Varför skulle biologisk mångfald vara en livförsäkring?
– Parce qu’au quotidien nous en vivons tous. (Libération)
– Därför att till vardags lever vi alla av den.
2 – Pourquoi as-tu dit ça ? – Parce que.
– Varför sa du det där? – Därför.
3 Je suis fatigué parce que je me suis couché tard hier.
Jag är trött för att jag lade mig sent igår.
4 Parce que je me suis couché si tard, je suis fatigué maintenant.
Eftersom jag lade mig så sent, är jag trött nu.
Parce que-satser ger svaret på en utsagd eller underförstådd pourquoi-fråga (1). Parce que kan i vardagliga samtal användas ensamt som svar (2). En parce que-sats placeras oftare efter än före den överordnade satsen. Efterställd fungerar parce que-satsen som rema (3), dvs. en ny, förklarande upplysning, §1. Förställd fungerar satsen som tema (4), dvs. det faktum man utgår från. I båda fallen anger parce que ett faktiskt orsaksförhållande: att jag lade mig sent är själva förklaringen till min trötthet. Vid faktiska orsaker används parce que i alla språkliga register. 5 Il veut l’épouser, non pas parce qu’elle est riche, mais parce qu’il l’aime. Han vill gifta sig med henne, inte för att hon är rik, men för att han älskar henne.
6 Veux-tu m’épouser parce que je suis riche ou parce que tu m’aimes ?
Vill du gifta dig med mig för att jag är rik eller för att du älskar mig?
7 C’est parce que je t’aime que je veux t’épouser.
Det är för att jag älskar dig som jag vill gifta mig med dig.
Det faktiska förhållandet i en parce que-sats kan förnekas (5) eller ifrågasättas som orsak (6). Bisatsen kan också ingå i en emfatisk konstruktion (c’est … que, 7). Varken car eller puisque kan användas i (5–7). 8 Alain doit être malade, parce qu’il (car il) est si pâle.
Alain måste vara sjuk, eftersom han är så blek.
I vardagligt språk används parce que även för att ange en orsak till språkhandlingen (§11): jag påstår att han måste vara sjuk eftersom han är så blek. Bisatsen ger ett argument för påståendet.
77
Kausala bisatser
B Puisque 1 Puisqu’ils partiront demain, il faut prendre contact avec eux aujourd’hui.
Eftersom de ju åker i morgon, är det bäst att kontakta dem i dag.
2 Puisquela Terre est ronde, nous sommes tous placés à équidistance de son centre (Yahoo ! France)
Eftersom jorden är rund, befinner vi oss alla på lika avstånd från dess mittpunkt
3 Il doit y avoir quelqu’un dans le parc puisque le chien du voisin aboie.
Det måste vara någon i parken eftersom grannens hund skäller.
4 Puisque tu sais tout, quelle est la formule chimique du plomb ?
Eftersom du vet allt, vilken är den kemiska formeln för bly?
Puisque, ’eftersom ju’, anger en orsak som framställs som redan känd (1). Puisque används därför när det rör sig om vetenskapligt accepterade fakta (2). Puisque-satser uttrycker en orsak till språkhandlingen (§11): jag påstår att det nog är någon i parken och orsaken till mitt påstående är att hunden skäller (3). Att hunden skäller är ju inte orsaken till att någon är i parken. Det ger ett argument för påståendet att någon är i parken. I exempel (4) anger puisque-satsen orsaken till att man ställer frågan.
C Car 1 Il doit y avoir quelqu’un dans le parc, car le chien du voisin aboie.
Det måste vara någon i parken, för (ty) grannens hund skäller.
2 Prends le temps de vivre (…). Car le temps passe vite. (Yahoo ! France)
Ge dig tid att leva (…). För (Ty) tiden går fort.
Konjunktionen car inleder huvudsatser. I en car-sats ges en förklarande kommentar, ett argument. Car-satsen placeras efter det yttrande som kommenteras. Inne i en mening föregås car av kommatecken (1). I exempel (1, 2 ) skulle även puisque + bisats kunna användas, ’eftersom ju’. I vardagligt språk förekommer också parce que + bisats. Märk
I svenskan visar placeringen av ’inte’ vad som är huvudsats: ’för (ty) han är inte sjuk’, car il n’est pas malade, och vad som är bisats: ’eftersom han inte är sjuk’, parce qu’il n’est pas malade.
C’est le temps de l’amour le temps des copains et de l’aventure Quand le temps va et vient on ne pense à rien malgré ses blessures Car le temps de l’amour c’est long et c’est court ça dure toujours on s’en souvient (Jacques Dutronc)
78
Kausala bisatser
D Comme 1 Comme il se faisait tard et que j’avais déjà fait mes valises, je suis parti.
Eftersom det var sent och jag redan hade packat, gav jag mig av.
2 Comme le soir tombait, ma tante est rentrée chez elle.
Eftersom (När) det mörknade, gick min faster gå hem.
En bisats inledd med comme kan ange orsak endast om den placeras före sin matrissats (överordnade sats). Eftersom comme även används med betydelsen ’när’, kan ett yttrande samtidigt ha både kausal och temporal innebörd (2). Märk
Temporalt comme, §66, komparativt comme, §91, comme i utrop: Comme vous êtes gentil !
Andra bisatsinledande uttryck §71 1 Je ne l’ai pas vu pour la /simple/ raison que j’étais absente. (Robert Micro)
Jag såg honom inte av den /enkla/ anledningen att jag var borta.
2 É tant donné que (Vu que) vous ne voulez pas participer au débat, il vaut mieux sortir.
Eftersom /det är så att/ ni inte vill delta i debatten, är det bäst att ni går ut.
3 Il aimait aller voir ses cousins. Surtout que c’était toujours gai chez eux. Han tyckte om att hälsa på kusinerna. Speciellt som det alltid var roligt hos dem.
4 La chaleur est accablante, d’autant plus que le vent est tombé. (Robert Micro)
Värmen är tryckande, så mycket mer som det har mojnat.
Många bisatsinledande uttryck har en kausal betydelse. Synonymer till pour la /simple/ raison que (1) är pour la bonne raison que, pour cette /seule/ raison que, par le simple fait que. I stället för puisque används även étant donné que, vu que (2). Surtout que + bisats (3) är ett vardagligt uttryckssätt. Det kritiseras av språkvårdare som föredrar d’autant plus que (4).
79
Kausala bisatser
5 Si j’accepte, c’est que je ne vois pas d’autre solution.
Om jag går med på det, så är det för att jag inte ser någon annan lösning.
6 C e n’est pas que je sois contre cette idée, j’aimerais seulement y réfléchir.
Det är inte det att jag är emot idén, jag skulle bara vilja fundera lite.
7 Elle a échoué, non /pas/ qu’elle manquât d’idées, mais elle ne sut pas les réaliser.
Hon har misslyckats, inte för att hon saknade idéer, men hon kunde inte förverkliga dem.
Konjunktiv används efter de nekande uttrycken i (6, 7), jämför med jakat c’est que i (5). Om dessa kombineras med parce que används indikativ: ce n’est pas parce que (non pas parce que) je suis contre.
Alternativa konstruktioner §72 Fritt predikativ
1 Insomniaque, mon mari errait dans l’appartement la nuit.
Eftersom min make var sömnlös, strövade han omkring i våningen på nätterna.
Fria predikativ kan ha en kausal betydelse. Fria predikativ placeras ofta först i satsen med kommatecken efter. Inne i satsen omges de av kommatecken: Mon mari, insomniaque, errait … . Utan kommatecken fungerar adjektivet som attribut: Mon mari insomniaque, ’min sömnlöse make’. Prepositionsfras: preposition + nominalfras
2 Les entreprises canadiennes dominent grâce à (en raison de, en vertu de) leur avance technologique.
De kanadensiska företagen dominerar tack vare (på grund av) sitt tekniska försprång.
3 La vieille dame est tombée malade à cause du mauvais temps.
Den gamla damen blev sjuk på grund av det dåliga vädret.
4 Je crois qu’elle a décliné ton offre par timidité.
Jag tror att hon sa nej till ditt erbjudande för att hon är blyg .
5 On leur a pardonné, vu (étant donné) leur jeunesse.
Man förlät dem på grund av (med tanke på) deras ungdom.
Prepositionsfas: pour + infinitivfras
6 Il reconnut la photo pour l’avoir vue dans un journal.
Han kände igen fotot därför att han hade sett det i en tidning.
Pour + infinitivfras kan användas under förutsättning att det finita verbets subjekt, il, är koreferent (identiskt) med det underförstådda subjektet till infinitiven. 80
