Bollebygds Kommun
Årsredovisning 2008
Introduktion och översikt
Innehåll Block 1 – Introduktion och översikt
Bollebygds kommuns organisation . . . . . . . . . . . . . . . 3 Sammanfattning av 2008 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet . . . . . . . . . . 6 Block 2 – Förvaltningsberättelse
Omvärldsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Övergripande mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Sidan 23
Driftsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Investeringsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Personalredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Resultaträkning, Finansieringsanalys . . . . . . . . . . . . .13 Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 Finansiell analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Block 3 – Kommunens verksamhet
Kommunstyrelsen, Kommunfullmäktige . . . . . . . . . .23 Barn- och Utbildningsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . .29
Sidan 29
Omsorgsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33 Byggnads- och Miljönämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . .38 Block 4 – Bollebo
Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder . . . . . . . . . . . . . .40 Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42 Kassaflödesanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42 Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43 Block 5 – Sammanställd redovisning
Förvaltningsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .44
Sidan 33
Resultaträkning, finansieringsanalys . . . . . . . . . . . . .45 Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46 Block 6 – Övrigt
Tioårsöversikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47 Redovisningsmodell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48 Redovisningsprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48 Ord och begrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49 bildtext omslagets framsida: Kommunfullmäktige fastställde under året en utvecklingsplan för Olsfors/Hultafors.
Sidan 38
grafisk form/produktion: Hatech - Digital grafisk produktion tel: 0510-24 360, e-post:
[email protected] tryck: Prinfo Linderoths tel: 031-50 69 00
2
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
Introduktion och översikt
Bollebygds kommuns organisation
Kommunfullmäktige Ordförande: Gun-Britt Ottosson (m)
Revisionen Ordförande: Jan-Åke Andersson (s)
Kommunstyrelse Ordförande: Christer Johansson (m)
Valnämnd Ordförande: Björn Andersson (m)
Kommunledningskansli Kommunchef: Lennie Johansson Anställda: 54 st.
Överförmyndare Ordförande: Bo Thiel (m)
Barn- och utbildningsnämnd Ordförande: Leif Karlsson (c)
Barn- och utbildningsförvaltning Förvaltningschef: Martin Barkstedt Anställda: 288 st.
Omsorgsnämnd Ordförande: Hannu Sutinen (fp)
Omsorgsförvaltning Förvaltningschef: John Henriksson Maria Degerman Anställda: 169 st.
Byggnads- och miljönämnd Ordförande: Roland Parneving (m)
Byggnads- och miljöförvaltning Förvaltningschef: Mats Bokedal Anställda: 7 st.
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
3
Introduktion och översikt
Sammanfattning 2008 Kommunens utveckling hänger samman med regionens och då i första Nämndernas resultat hand utvecklingen i Göteborg och i andra hand Borås. Sträckan GöteUtfall Budget Avvikelse borg- Borås med riksväg 40, Landvetter flygplats och den framtida Gö- Nämnd/Styrelse (Belopp i tkr) Netto Netto Netto talandsbanan är av betydelse. Under 2008 har ett arbete betecknat Kommunfullmäktige -1 051 -971 -80 -587 -642 55 ”BoHäM” inletts med Härryda och Marks kommun för att i samarbete Revisionen Valnämnd -6 0 -6 utveckla området. Under 2008 har även ett avtal om kommungränsÖverförmyndare -271 -191 -80 överskridande samarbete ingåtts mellan Bollebygd och Borås. Kommunstyrelse -57 677 -57 476 -201 Under 2008 ökade befolkningen 39 personer till 8 232 invånare. Barn- & utbildningsnämnd -170 278 -172 874 2 596 Ökningen motsvarar 0,5 procent vilket skall jämföras med kommunens Omsorgsnämnd -91 292 -90 480 -812 Bygg- & miljönämnd -2 250 -2 408 158 målsättning på en procent. Uppfyllande av målet för befolkningsutTotalt -323 412 -325 042 1 630 veckling är väsentligt för att öka skatteunderlaget. Enligt översiktsplanen är målet 8 800 invånare år 2017. I kommunens visionsarbete har målet satts till 16 000 invånare år 2050. Investeringar Bollebygds kommun har en fortsatt låg arbetslöshet. Vid utgången 2008 års nettoinvesteringar uppgick till 37,2 mkr (inklusive exploateav 2008 var arbetslösheten 2,3 procent. Siffran kan jämföras med länet ringar med 1,7 mkr). Detta innebär en ökning jämfört med tidigare år och riket som låg på 3,2 procent. (28,8 mkr 2007). Genom att ianspråkta likvida medel kunde kommunen undvika att ta upp nya lån. Ekonomiskt resultat De omfattande investeringar som planeras inom kommunen komBollebygds kommuns resultat 2008 uppgår till 6,1 mkr. Kommunen mer till stor del att behöva lånefinansieras. En ökad låneskuld medför har under en följd av år redovisat positiva resultat. Grunden för detta är ökade räntekostnader för kommunen. Investeringar medför även driftsden goda utvecklingen av samhällsekonomin under perioden 2005kostnader för nämnderna i form av s.k. kapitalkostnader (ränta och av2008. Kommunen har sammanfallande med detta lyckats etablera en skrivning). Kostnaderna kommer att ianspråkta delar av det fungerande ekonomistyrning genom att följa de ekonomiska styrprinci- ekonomiska utrymme som annars kunnat användas till verksamhet. Såperna, arbeta med en kommungemensam buffert och ett budgeterat re- dana konsekvenser måste beaktas i framtida budgetarbete. sultatmål. Bollebygd har under ett antal år stärkt sin ekonomi på ett Förestående investeringar inom VA-verksamheten kommer att medanmärkningsvärt sätt. Jämfört med många andra kommuner är det föra svårigheter att uppnå fullmäktiges mål om 95 procents avgiftsfimed en stark finansiell ställning som Bollebygd går in i lågkonjunktunansiering av verksamheten. En ökad skattefinansiering av ren. Förutsättningarna att upprätthålla en god ekonomisk hushållning verksamheten framstår alltmer som oundviklig. över tid är goda.
Framtid Efter en serie av år med gynnsam samhällsekonomisk utveckling står kommunsektorn inför mycket stora utmaningar. Den kraftiga inbromsningen i samhällsekonomin kommer att ställa stora krav på anpassningar och åtstramning inom kommunerna. För att uppnå resultat som är i linje med god ekonomisk hushållning kommer det att krävas betydande anpassningar av kostnaderna. Den totala behovsökningen bedöms bli måttlig men omprioriteringar inom och mellan kommunernas verksamheter kommer att krävas. Volymförändringar mellan olika verksamheter regleras i kommunens budgetmodell.
Årets resultat mkr 15 10 5 0 –5
Personal
–10 2008
2007
2006
2005
2004
Nämndernas resultat Nämndernas samlade resultat uppgick till 1,6 mkr. Barn- & utbildningsnämndens positiva resultat (2,6 mkr) genererades inom gymnasieoch särskoleverksamheten. Nämnden tilldelades under året 1,8 mkr i utökad ram beroende på expansion inom förskola, fritidshem och förskoleklass. Omsorgsnämndens negativa resultat (-0,8mkr) förorsakades av ökat antal hushåll med försörjningsstöd. Nämndens ram har under året förstärkts med anledning av volymökning inom individ- och familjeomsorgsverksamheten (0,9 mkr).
4
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
Antalet anställda har minskat från 526 till 518 personer från föregående år. Av dessa var 464 personer (89,6 procent) tillsvidareanställda (85,4 procent 2007). Antalet personer som arbetade heltid var 357 personer (68,9 procent). Sjukfrånvaron har minskat under året, från 6,8 procent 2007 till 6,3 procent 2008. 55 procent av all sjukfrånvaro var långtidssjukfrånvaro, det vill säga sjukfrånvaro 60 dagar eller längre. Utifrån de riktlinjer för mångfalds- och jämställdhetsarbete som antogs under hösten 2007 har arbetet påbörjats med att ta fram en kommungemensam jämställdhetsplan och förvaltningsspecifika jämställdhetsplaner. Under år 2008 avsattes medel till en projektanställd hälsocoach. Syftet med denna satsning var att öka fokus på hälsofrämjande arbete. För att ha friska och välmående medarbetare krävs insatser på såväl individ-, grupp- som organisationsnivå. Exempel på insatser som gjorts under året är framtagande av riktlinjer för arbetsmiljö- och hälsa, ledar-
Introduktion och översikt
Sammanfattning 2008 utveckling med fokus på det hälsofrämjande ledarskapet samt utbildning av hälsoinspiratörer. Under hösten arrangerades en hälsovecka där alla medarbetare fick möjlighet att delta i förläsningar och pröva på olika friskvårdsaktiviteter.
Verksamhet Kommunstyrelsen
Kommunen har ingått ett avtal med Migrationsverket om att under 2007-2009 ta emot 50 flyktingar. Under året anställdes en flyktingsamordnare och en struktur för mottagande och individuella utvecklingsplaner arbetades fram. Under året tog kommunen emot 11 flyktingar. Under året antogs en utvecklingsplan för Olsfors- Hultafors. För Tyftet och Flässjum 3:60 har programsamråd genomförts. För Varpås har ett program arbetats fram och trafikutredning genomförts. Under det gångna året har ett kommunövergripande visionsarbete med hållbarhetsperspektiv påbörjats i samarbete med kommunerna Mark och Härryda. Detta förväntas ge ett underlag för en fördjupad översiktsplan för det planerade stationsområdet samt revidering av den kommuntäckande översiktsplanen. Fastighetsenheten har under året byggt om skolgården på Örelundskolan, byggt om- och till köket i Töllsjöskolan, bytt tak på Bollebygdskolan år 7-9, samt uppfört paviljonger för förskola på Skattegårdstomten. Enheten har också medverkat i lokalutredningar för ombyggnad av Bollebygdskolan, kök/samlingssal/förskola.
I mitten av oktober utkämpades en fotbollsmatch mellan kommunens politiker och Ungdomsrådet. Resultat 1-11.
Skolverket inspekterade verksamheten under våren 2008 och lämnade många positiva omdömen:
Inom försörjningsstöd har volymökningar skett till följd av ändrade regler inom de statliga försäkringsområdena. IFO samverkar med vårdcentral, arbetsförmedling och försäkringskassa i syfte att motverka passivisering och långvarigt bidragsberoende. För att lösa behovet av särskilda boendeplatser i kommunen samt att göra Bollegården till ett ändamålsenligt boende beslutade omsorgsnämnden om en till- och ombyggnation. Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder genomförde förprojektering och visade i denna hur ett mer ändamålsenligt äldreboende kan se ut. Arbete har inom äldreomsorgen inriktats mot att minska antalet korttidsdygn per vårdtagare, vilket resulterat i en minskning från 76,8 dygn 2006, till 55,8 dygn 2008. Åtgärder har genomförts för att stärka brukarnas inflytande och trygghet. Brukare och anhöriga har deltagit i framtagandet av omsorgsplaner.
l Det finns tydliga förutsättningar för verksamheterna att arbeta mot
Byggnads- och Miljönämnden
Barn- och Utbildningsnämnden
de nationella målen och bedriva bra verksamhet.
l Ett välförankrat kvalitetsarbete skapar god kvalitet. l Lärarna visar engagemang och ansvar i kvalitetsarbetet. l Förskolorna håller en jämn och hög kvalitet. l Verksamheterna bedriver ett aktivt och engagerat arbete med normer och värden.
l De flesta eleverna trivs och känner sig trygga. Samtliga verksamheter bedriver arbete av god kvalitet inom de flesta områden. Örelundskolan och Töllsjöskolan skiljer ut sig i positiv mening genom att enheterna genomför arbete av mycket god kvalitet inom flera områden. Förskoleverksamheten bedriver kvalitetsarbete av mycket god kvalitet. Inom grundskolan har kompetensutveckling och förbättringsarbete fortsatt inom området ”Mål, bedömning och individuella utvecklingsplaner”. Samtliga enheter har arbetat med kompetensutveckling inom området. Förskolan har arbetat med bland annat EQ (emotionell intelligens), språkutveckling och matematikutveckling. Inom förskolan har arbetet med att etablera årsarbetstid inletts. En projektgrupp för renoveringen av Bollebygdskolan har bildats. Gruppen har diskuterat pedagogiska idéer/möjligheter runt renoveringen och arbetet fortgår. Omsorgsnämnden
Under 2008 togs en gemensam värdegrund för nämndens samtliga verksamheter fram. Denna antogs av nämnden.
Jämfört med föregående år kan noteras en nedgång i antal ärenden. Handläggningstiderna har förkortats jämfört med 2007. Antalet bostadsanpassningsärenden har legat på en normal nivå men kostnaden per ärende har varit högre än tidigare år. Detaljplan för en ny förskola på Erikstorp och planer för bostäder på Tyftet och Varpås har påbörjats. Ändring av detaljplan för allaktivitetshuset har tagits fram. Arbetet med projektet ”tätortsnära natur” har fortsatt. Det syftar till att inventera, skapa skötselplaner och att sköta den natur i Bollebygds tätort som inte är park. Arbetet har inriktats mot en kommunomfattande naturvårdsplan. Kommunala stiftelsen Bollebo
Intresset för att hyra lägenheter hos Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder är fortsatt stort. Med en positiv befolkningsutveckling i kommunen kommer efterfrågan att vara fortsatt stor. Närheten till Borås och Göteborg och de goda kommunikationerna medverkar till detta. Den 1 januari 2008 höjdes hyrorna för bostäder med 2,2 procent jämfört med föregående år. Hyresbortfall på grund av outhyrt uppgår till 99 tkr varav 81 tkr avser bostäder (100 tkr varav 90 tkr för bostäder). Uthyrningsgraden är 99,4%. 2008 års resultat efter bokslutsdispositioner uppgår till -417 tkr (1 062 tkr). Resultatet påverkas i första hand av ökade ränte- och energikostnader samt en hög underhållsnivå. Årets underhållskostnader uppgår till 4 885 tkr. Underhållsnivån på 167 kr/kvm ligger över genomsnittet för SABO företagen, som år 2007 var 151 kr/kvm.
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
5
Introduktion och översikt
Kommunstyrelsens ordförande 2008 var onekligen ett omtumlande år. Större delen av året präglades av optimism och positiva prognoser för kommande skatteintäkter medan avslutningen på året var det rakt motsatta. Nedgången kom plötslig och vi kunde se en utveckling mot kraftigt sjunkande intäkter med alla de problem som det medför för kommunens ekonomi. Mot den bakgrunden känns det ändå gott att kunna redovisa ett positivt resultat för år 2008 på + 6,1 milj. kronor vilket är mycket nära det budgeterade resultatet på + 6,6 milj. kronor. Befolkningsförändringen uppgick under året till + 39 personer, vilket är ungefär häften av den 1 procentiga årliga ökning vi satt upp som målsättning. Flera planerade byggprojekt kom inte igång i den omfattning som det var planerat och det visar sig än en gång, med all tydlighet, att produktionen av lägenheter och befolkningstillväxt hänger intimt samman. Det är också intressant att notera att Töllsjö församling svarade för halva ökningen (19 personer). I likhet med övriga kommuner utsätts Bollebygd ständigt för undersökningar och jämförelser av olika slag. Resultatet brukar presenteras i tabeller där vi kan utläsa om vi placerat oss ”bra” eller ”dåligt”. Generellt har vi nått goda, eller t.o.m. mycket goda, resultat i de flesta undersökningar oavsett om det handlat om företagsklimatet, kvalitén på den service vi erbjuder eller invånarnas hälsa och välbefinnande. När det t.ex. gäller Skolverkets granskning av vår verksamhet är omdömet mycket positivt för samtliga granskade enheter och i synnerhet gäller detta för Örelundsskolan i Olsfors och Töllsjöskolan som står sig mycket väl i en nationell jämförelse. En annan händelse som jag tycker är värd att uppmärksamma är uppstarten av vårt allaktivitetshus Krafthuset. Huset har verkligen blivit den mötesplats för olika generationer som vi hoppats och antalet besökare ökar stadigt. Jag vill också gärna framhålla den satsning vi gör på att utveckla ungdomars delaktighet och möjlighet att påverka kommunala beslut. Ungdomsrådet blir en alltmer självklar remissinstans när det gäller kommunala planer av olika slag. I samband med färdigställandet av Stationsvägen var det ungdomsrådet som fick förtroendet att ta det avgörande beslutet när det gällde den konstnärliga utsmyckningen på Gustaf Werners plats. Under 2008 har Olsfors/Hultafors varit i fokus. Under året fastställdes en utvecklingsplan för de östra kommundelarna i samband med ett utlokaliserat och välbesökt sammanträde med kommunfullmäktige i Gesebols bygdegård. Vi har därmed lagt fast den fysiska planeringen på ett övergripande plan och nästa steg blir nu att följa upp detta med detaljplaner av olika slag. För min egen del är jag helt övertygad om att vi kommer att få se en befolkningstillväxt också i Olsfors och Hultafors. Båda orterna har stora kvalitéer när det gäller att erbjuda nya områden med höga värden för boende. Under en rad år har här också skett stora investeringar som förberedelse för en expansion. Nybyggnad av skola och renovering av skolgård är några exempel, men även reningsverket, lekplatsen, återvinningsstationen, genomfarten och de kommunalägda hyresbostäderna har fått en upprustning. Även i frågan om dricksvattnets kvalitet har en rad beslut tagits under året som förhoppningsvis ska leda till att också det problemet är på väg att lösas. Grunden är lagd för en positiv utveckling.
6
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
Den kommande nya järnvägen, Götalandsbanan, med en kombination av nationell, regional och lokal trafik rycker allt närmare. Frågan är inte längre om den kommer utan när den kommer. Vår planering, som inte bara handlar om utformningen av ett resandecentrum vid Kråketorp utan också om Bollebygds tätortsutveckling västerut, har under året blivit alltmer påtaglig och konkret. Vi planerar inte bara för en ny järnväg utan för nya kommunikationsmönster i stråket GöteborgBorås. Detta kräver nya och otraditionella samarbetsformer över kommungränser och vi träffas nu, såväl tjänstemän som politiker, i en rad nya grupperingar för att diskutera gemensamma angelägenheter. Vi är helt övertygade om att samarbete är nödvändigt för att vi ska kunna dra största möjliga nytta till vår del av regionen när tillväxten skjuter fart i ”spåren” av Götalandsbanan. Årsredovisningen 2008 (inkl. personalredovisningen) är en intressant läsning för den som vill veta mer om Bollebygds kommun. Den beskriver ett år som i stora stycken varit lyckosamt och framgångsrikt för kommunen. Detta hade naturligtvis inte varit möjligt utan alla de fantastiska insatser som dagligen görs av engagerade medarbetare. Jag vill därför också passa på att rikta ett stort och hjärtligt tack till er alla för att ni bidragit till att våra verksamheter och vår ekonomi nått så goda resultat under 2008.
Christer Johansson Ordförande i kommunstyrelsen
Förvaltningsberättelse
Omvärldsanalys Bollebygd i regionen
Kommunernas utveckling och ekonomi
Kommunens utveckling hänger samman med regionens och då i första hand utvecklingen i Göteborg och i andra hand Borås. Sträckan Göteborg- Borås med riksväg 40, Landvetter flygplats och den framtida Götalandsbanan är av betydelse. Kommunikationer, miljö-/klimatutveckling, boendeutveckling och arbetsmarknad är frågor där kommungränser har mycket liten betydelse. Samverkan över kommungränser behöver utvecklas bl.a. i ”korridoren” mellan Göteborg-Borås för att få en utveckling där alla intressen tillvaratas. Fokus i arbetet kommer att läggas på samverkan mellan kommuner och övriga aktörer för att uppnå synergieffekter i utvecklingsfrågor. Under 2008 har ett arbete betecknat ”BoHäM” inletts med Härryda och Marks kommun för att i samarbete utveckla området. Under 2008 har ett avtal om kommungränsöverskridande samarbete ingåtts mellan Bollebygd och Borås. Bollebygds litenhet medför ett behov av att kunna köpa specifika tjänster av andra kommuner. Det gäller t.ex. gymnasieskola, energioch konsumentrådgivning och räddningstjänst. Samverkan inom ITområdet sker med Härryda kommun i form av en gemensam ITnämnd. I Sjuhärads kommunalförbund pågår ett arbete för att hitta fler områden för samarbete.
Stagnerande tillväxt i omvärlden medförde under slutet av året en snabb inbromsning av export och investeringar. Avmattningen av den svenska konjunkturen har blivit allt tydligare under hösten och vintern efter hand som ny ekonomisk statistik blev tillgänglig. Den pågående konjunkturnedgången påverkar kommunernas skatteunderlag främst genom försvagad arbetsmarknad och vikande sysselsättning. Antalet arbetade timmar minskade under årets sista månader vilket medförde en bromsning av lönesumme- och därmed skatteunderlagstillväxten. Efter en serie av år med gynnsam samhällsekonomisk utveckling står kommunsektorn inför mycket stora utmaningar. Den kraftiga inbromsningen i samhällsekonomin kommer att ställa stora krav på anpassningar och åtstramning inom kommunerna. För att uppnå resultat som är i linje med god ekonomisk hushållning kommer det att krävas betydande anpassningar av kostnaderna. Den totala behovsökningen bedöms fortsatt bli relativt måttlig men förändringar i befolkningssammansättningen kommer att kräva omprioriteringar inom och mellan verksamheter. Ett exempel på detta inom Bollebygds kommun är att antalet elever i gymnasieskolan under en period minskar samtidigt som antalet äldre över 90 år ökar. Volymförändringar mellan olika verksamheter regleras i kommunens budgetmodell.
Bollebygds kommun i ett sjuhäradsperspektiv I detta avsnitt redovisas jämförande statistik ur olika aspekter för kommunerna i Sjuhärad. Befolkningsutveckling senaste femårsperioden Bollebygd Borås Vårgårda Mark Ulricehamn Svenljunga Tranemo Herrljunga
5 år 4,1% 3,0% 2,9% 1,7% 1,5% -1,0% -1,3% -2,0%
Källa: SCB
Svenskt Näringslivs kommunranking Vårgårda Bollebygd Tranemo Borås Svenljunga Herrljunga Ulricehamn Mark
2008 9 19 65 78 80 91 105 205
Källa: Svenskt Näringsliv
Förskola, antal inskrivna barn per årsarbetare läsåret 07/08 Herrljunga 5,2 Bollebygd 5,2 Svenljunga 5,3 Ulricehamn 5,4 Borås 5,4 Tranemo 5,7 Vårgårda 5,8 Mark 5,8 Riksgenomsnitt 5,2 Källa: Skolverket
Skattesats Tranemo Ulricehamn Svenljunga Bollebygd Borås Vårgårda Mark Herrljunga Riksgenomsnitt
2008 20,75 20,98 21,20 21,49 21,49 21,49 21,64 22,29 20,71
Källa: SCB
Skattekraft i procent av riksgenomsnitt Bollebygd Borås Tranemo Ulricehamn Vårgårda Mark Herrljunga Svenljunga Källa: SCB
Arbetslöshet, december Tranemo Bollebygd Mark Ulricehamn Svenljunga Vårgårda Herrljunga Borås Riksgenomsnitt
2008 2,2 2,3 2,7 2,9 2,9 3,4 3,5 3,7 3,
Källa: AMS
2007 100 96 93 92 89 89 89 87
Allmännyttiga bostadsföretag, hyresnivåer 2008, kr/kvm Tranemo 732 Herrljunga 745 Ulricehamn Svenljunga 742 Mark 776 Borås 780 Vårgårda 806 Bollebygd Riksgenomsnitt 845 Källa: SABO
Andel (%) gymnasieelever som fullföljde utbildningen inom fyra år, exklusive IV läsåret 07/08r Herrljunga 87 Svenljunga 86 Bollebygd 85 Ulricehamn 85 Tranemo 84 Borås 84 Vårgårda 80 Mark 79 Riksgenomsnitt 82 Källa: Skolverket
Antal lärare per 100 elever i grundskolan läsåret Ulricehamn Herrljunga Bollebygd Svenljunga Mark Tranemo Borås Vårgårda Riksgenomsnitt
07/08 8,5 8,3 8,1 8,1 8,1 8,0 7,9 7,8 8,4
Källa: Skolverket
Andel av 65-w år med omsorg i särskilt boende 2007, procent Tranemo 9,0 Svenljunga 8,0 Vårgårda 7,2 Mark 7,0 Ulricehamn 6,1 Bollebygd 5,8 Herrljunga 5,4 Borås 4,9 Riksgenomsnitt 5,9 Källa: SCB
Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan, läsåret 07/08 Mark 91 Svenljunga 91 Ulricehamn 90 Bollebygd 89 Herrljunga 88 Tranemo 87 Vårgårda 86 Borås 86 Riksgenomsnitt 89 Källa: Skolverket
Andel av 65-w år med omsorg i ordinärt boende 2007, procent Mark 12,6 Herrljunga 9,5 Vårgårda 8,5 Ulricehamn 8,3 Borås 8,2 Tranemo 7,8 Svenljunga 6,1 Bollebygd 5,9 Riksgenomsnitt 9,0 Källa: SCB
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
7
Förvaltningsberättelse
Omvärldsanalys Ekonomisk utjämning mellan kommuner
Bostadsmarknad
För att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan landets olika kommuner att bedriva sin verksamhet tillämpas ett s.k. utjämningssystem. Utjämningssystemet består av fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag samt regleringsavgift. Utöver detta finns ett särskilt utjämningssystem avseende LSS-kostnader. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna strukturella behovs- och kostnadsskillnader t.ex. andelen äldre av kommunens totala befolkning. Som en följd av att Bollebygd har goda förutsättningar inom en rad områden är kommunen nettobetalare till kostnadsutjämningssystemet. Kommunen bidrog 2008 med 24 mkr till kostnadsutjämningen.
Tillgången till mark för byggande är en strategisk fråga för kommunen. Bollebygds attraktivitet både som boendeort och etableringsort för verksamheter har under senare år medfört stigande prisnivåer. Det relativt begränsade byggande som genomfördes under året kan delvis tillskrivas konjunkturnedgången. Tomter färdiga att bebygga finns i kommunen exempelvis på Rinnaområdet.
Kommunikationer
Bollebygd är som boendeort beroende av en väl utvecklad kollektivtrafik. Kommunen har i jämförelse med andra kommuner en stor andel invånare som pendlar till arbete eller studier. Kommunen arbetar med anledning av detta för att bibehålla och utveckla buss- och tågtrafiken mellan Göteborg-Borås. När det gäller Götalandsbanan, vilken är viktig för utvecklingen av kommunen, har Banverket i hög grad tydliggjort sina planer avseende sträckning och stationsläge i Bollebygd. Tydliggörandet innebär att kommunen kan påbörja en översiktlig planering av området. Arbetet pågår bl a i samarbetsprojektet ”BoHäM” med Härryda och Marks kommun. Kommunen har framställt om en utredning av Kråktorp som motorvägshållplats. Syftet är att utöka kollektivtrafiken med fler turer samt inarbeta Kråktorp som ett framtida rese- och kollektivtrafikcentrum. Arbetsmarknad
Genom sitt läge mellan Borås och Göteborg har Bollebygd ett från arbetsmarknadssynpunkt fördelaktigt läge. Bollebygds kommun har i jämförelse med andra kommuner en fortsatt låg arbetslöshet. Vid utgången av 2008 var arbetslösheten 2,3 procent, vilket är högre än 2007 då den var 1,5 procent. Siffran för 2008 kan jämföras med länet som låg på 3,2 procent och riket 3,2 procent. Näringsliv
I Bollebygd finns det ca 700 registrerade företag varav de flesta enmanseller fåmansföretag. Sedan kommunen bildades 1995 har det i kommunen tillkommit ca 400 företag. Även om det i kommunen finns många företag kommer en stor andel av invånarna att under överskådlig tid att förvärvsarbeta utanför kommunen. Bollebygd deltar i arbetet inom Sjuhärads kommunalförbund för att underlätta och skapa förutsättningar för ett expansivt näringsliv. Svenskt Näringsliv genomför varje år en enkätundersökning av kommunernas företagsklimat. Bollebygds kommun placerade sig 2008 på nittonde plats bland Sveriges kommuner. Befolkningsutveckling
Under 2008 ökade befolkningen 39 personer till 8 232 invånare. Ökningen motsvarar 0,5 procent vilket skall jämföras med kommunens målsättning på en procent. Uppfyllande av målet för befolkningsutveckling är väsentligt för att öka skatteunderlaget. Enligt översiktsplanen är målet 8 800 invånare år 2017. I visionsarbetet är målet ställt högre, 16 000 invånare år 2050. Bollebygds attraktivitet som bostadsort är beroende av en utvecklad arbetsmarknad, företagsexpansion, kommunikationer och kommersiell service. Samhällets utveckling i stort och konjunkturens svängningar påverkar också kommunens befolkningsutveckling.
8
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
Övergripande mål Inriktningsmål Antagna av kommunfullmäktige 2003-11-20 1. De kommunala verksamheterna skall kännetecknas av god kvalitet, effektivitet, service, tillgänglighet och kompetens. 2. De kommunala verksamheterna skall utveckla sådana arbetsformer så att invånarnas delaktighet och möjligheter att påverka ökar. 3. De kommunala verksamheterna skall främja invånarnas hälsa och bidraga till att de känner trygghet. 4. Barnperspektivet skall genomsyra de kommunala verksamheterna. 5. De kommunala verksamheterna skall bidraga till att göra Bollebygd till en konkurrenskraftig kommun med attraktiva boendeformer och väl fungerande infrastruktur. 6. Kommunen skall främja en långsiktigt hållbar utveckling och ta sin del av ansvaret för en minskad klimatpåverkan. Kommunen skall vara en förebild och genom planering och beslut stimulera till och ge förutsättningar för en god miljö. 7. De kommunala verksamheterna skall vara omvärldsorienterade och där så är möjligt samverka med andra intressenter. 8. Medarbetarna i de kommunala verksamheterna skall ha en arbetsmiljö som gör att man både kan och vill arbeta fram till pensionsåldern. 9. Omsorgsnämndens verksamhet skall bygga på respekt, delaktighet och integritet. Förebyggande arbete och insatser skall prioriteras. 10. Barn- och utbildningsnämndens verksamhet skall präglas av pedagogisk mångfald så att barn och ungdomar tar till sig kunskap samt utvecklar sin sociala kompetens, framtidstro och självständighet. Enligt kommunens principer för målstyrning skall kommunstyrelsen och nämnderna i sina årliga verksamhetsplaner formulera konkreta och mätbara effektmål för de prioriterade inriktningsmålen. Inriktningsmålen följs upp dels i samband med bokslut och delårsrapport augusti. I fullmäktiges beslut om budget 2008 prioriterades mål 2, 3, 6, 9 och 10. Av kommunstyrelsens/nämndernas redovisning för år 2008 framgår vilka effektmål styrelsen/nämnden formulerat med anledning av de prioriterade målen. För respektive mål framgår måluppfyllelse.
Förvaltningsberättelse
Driftsredovisning 2008
Nämnd/Styrelse (Belopp i tkr) Kommunfullmäktige Revisionen Valnämnd Överförmyndare Kommunstyrelse Barn- & utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Bygg- & miljönämnd Totalt skattefinansierad verksamhet
Utfall Intäkt
42 360 15 331 18 085 1 360 77 136
Utfall Kostnad -1 051 -587 -6 -271 -100 037 -185 609 -109 377 -3 610 -400 548
Utfall Netto -1 051 -587 -6 -271 -57 677 -170 278 -91 292 -2 250 -323 412
Budget Intäkt
36 273 13 052 17 454 1 187 67 966
Budget Kostnad -971 -642 0 -191 -93 749 -185 926 -107 934 -3 595 -393 008
Budget Netto -971 -642 0 -191 -57 476 -172 874 -90 480 -2 408 -325 042
Avvikelse Intäkt 0 0 0 0 6 087 2 279 631 173 9 170
Avvikelse Kostnad -80 55 -6 -80 -6 288 317 -1 443 -15 -7 540
Avvikelse Netto -80 55 -6 -80 -201 2 596 -812 158 1 630
Nettokostnad -35 666 -1 228 -353 -37 247
Budget
Avvikelse
-47 530 -800 -500 -48 830
11 864 -428 147 11 583
Driftsredovisningen redovisar ett överskott mot budget med 1 630 tkr. Resultatbudgetens totala utfall inklusive finansförvaltning avviker negativt mot budget med -512 tkr.
Investeringsredovisning 2008
Nämnd/Styrelse (Belopp i tkr) Kommunstyrelse Barn- & utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Totalt skattefinansierad verksamhet
Investeringsprojekt 2008
Grönkullen VA-ledning Stationsområdet Töllsjöskolans kök Inköp mark Tyftet Örelundsskolan skolgård Bollebygdsskolan tak Rasförebyggande åtgärder Nolån Inköp mark Forsa 6:1 Fjärrvärme Rinna VA-ledning Bollebygdsskolan skolgård Bollebygdsskolan nytt kök & matsal Reinvesteringar vatten & avlopp Åtgärder Råssa återvinningsstation Ballebovägen Bollebygdsskolan förstudie ombyggnad Vägskyltar It "Oracle-plattform" Vägbelysning armaturbyte Gräsklippare parkavdelningen Va-ledning Olsfors - Hultafors Luttank, Va-verksamheten Datorer Samligsanslag Övrigt Kommunstyrelsen Samlingsanslag Omsorgsnämnden Samlingsanslag Expansion Förskola Barn- och utbildningsnämnden Summa nämnder
Nettokostnad -5 324 -5 920 -4 461 -3 857 -2 365 -2 224 -2 022 -1 902 -1 240 -933 -495 -470 -449 -456 -350 -421 -214 -188 -184 -153 -147 -143 -114 -531 -1 103 -35 666 -353 -353 -979 -249 -1 228 -37 247
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
9
Förvaltningsberättelse
Personalredovisning Målsättning och strategi Kommunens personalpolitik skall utformas så att de politiska målen uppnås. Ytterst ansvarig för såväl verksamhet som organisation och personal är de förtroendevalda. För att kunna bedriva en bra verksamhet krävs att kommunen uppfattas som en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla, behålla och belöna kompetenta medarbetare. Det arbetsgivarpolitiska program som antogs av kommunfullmäktige 2006 ligger till grund för strategiskt övergripande personalfrågor inom områdena ledarskap, medarbetarskap, kompetensförsörjning, mångfald och jämställdhet, lön, arbetsmiljö och hälsa. Under året har områdena ledarskap och arbetsmiljö och hälsa haft en framträdande roll.
Ledarskap - Medarbetarskap Under hösten 2008 genomfördes en utbildningsdag i kommunens samverkansavtal. Utbildningen riktade sig till de chefer och medarbetare som inte var anställda i organisationen 2005 och 2006 då utbildningssatsningar genomfördes i hela organisationen. I slutet av år 2007 inleddes ett tvåårigt ledarutvecklingsprogram med syftet att skapa tydlighet i uppdraget att vara chef, ledare och arbetsgivarföreträdare. Vid årets slut hade 11 utbildningsdagar genomförts sedan programmet startade. Teman för dessa dagar har varit Situationsanpassat ledarskap, Att vara chef i Bollebygds kommun, Konflikthantering, Arbetsmiljö och hälsa, Mångfald och Jämställdhet samt Lönepolitiskt arbete.
Kompetensförsörjning De rekryteringar som gjorts under året visar att tillgången på efterfrågad kompetens i huvudsak varit god. Inom gatu-/VA-verksamheterna har ny chef och drifttekniker rekryterats. Det har varit svårt att rekrytera personal till denna verksamhet men vid årets slut var de tjänster som varit vakanta besatta. Problemet att rekrytera utbildade förskollärare och fritidspedagoger kvarstår sedan tidigare. Utifrån det introduktionsmaterial för nyanställda som arbetades fram föregående år har två introduktionsdagar för nyanställda arrangerats under året. Under dessa dagar gavs information om kommunen och dess verksamheter av ledande politiker och tjänstemän. Dagarna avslutades med en bussrundtur i kommunen som leddes av lokala guider. Responsen från de nyanställda var mycket positiv. Det blir allt viktigare att rekrytera ”rätt” personer till kommunens verksamheter. I samband med rekryteringsprocesser har befattningsoch personprofilanalyser använts i allt högre utsträckning. Analysen innebär att styrkor och begränsningar i en kandidats personlighet jämförs med en befattningsprofil för den aktuella tjänsten. Arbetet med personlighetsprofilanalyser har utvecklats till att även användas i grupputvecklingssammanhang.
Pensionspolicy I syfte att attrahera och behålla kompetent personal samt att öka möjligheterna till ett långsiktigt hållbart arbetsliv antogs en pensionspolicy under våren 2008. Pensionspolicyn ger de medarbetare som fyllt 61 år och varit anställda minst 10 år en möjlighet att minska sin arbetstid genom den s.k. 80-90-100-modellen. Detta innebär att en heltidstjänstgörande kan arbeta 80 procent, få 90 procent i lön samt behålla pensionsförmåner som om ett heltidsarbete hade utförts. Under året har åtta personer beviljats detta. Pensionspolicyn ger också kommunens anställda möjligheten att löneväxla till pension via ett överenskommet
10
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
månatligt bruttolöneavdrag. Detta kan göras i samband med nyanställning eller vid de årliga löneöversynerna.
Mångfald och jämställdhetsarbete Utifrån de riktlinjer för mångfalds- och jämställdhetsarbete som antogs under hösten 2007 har arbetet påbörjats med att ta fram en kommungemensam jämställdhetsplan och förvaltningsspecifika jämställdhetsplaner.
Lön De centrala löneavtalen angav olika tidpunkter för ny lön under 2008, För kommunals medlemmar gällde ny lön från 1 januari, för vårdförbundet gällde ny lön från 1 juni medan övriga medlemmar fick ny lön från 1 april. Kommunals avtal garanterade dess medlemmar krontalsökningar som motsvarade 10,2 procent i löneökning. Detta medförde att det totala utfallet för 2008 genererade löneökningskostnader motsvarande 7,9 procent. Svårrekryterade och prioriterade yrkesgrupper under året har varit förskollärare och fritidspedagoger. Utifrån jämställdhetslagens krav på att åtgärda osakliga löneskillnader har yrkesgrupperna socialsekreterare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och bibliotekarier prioriterats under 2007 och 2008.
Arbetsmiljö och hälsa Under år 2008 avsattes medel till en projektanställd hälsocoach. Syftet med denna satsning var att öka fokus på hälsofrämjande arbete. För att ha friska och välmående medarbetare krävs insatser på såväl individ-, grupp- som organisationsnivå. Exempel på insatser som gjorts under året är framtagande av riktlinjer för arbetsmiljö- och hälsa, ledarutveckling med fokus på det hälsofrämjande ledarskapet samt utbildning av hälsoinspiratörer. Vid årets sluts fanns 32 hälsoinspiratörer i organisationen. Under hösten arrangerades en hälsovecka där alla medarbetare fick möjlighet att delta i föreläsningar och pröva på olika friskvårdsaktiviteter. Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron fortsätter att visa en sjunkande trend, från 9,3 procent 2004 till 6,3 procent år 2008. Bild - Sjukfrånvaro över tid 1997 - 2008 % 10 9 8 7 6 5 4
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Relaterat till åldersgrupper var sjukfrånvaron högst inom åldersgruppen 50 år och äldre. Sjukfrånvaron bland kvinnor var 6,6 procent att jämföra med 3,4 procent bland männen.
Förvaltningsberättelse
Personalredovisning Ledarenkät
Sjukfrånvaro (procent av avtalad tid) 2008 2,7 6,8 7,0 2,1 6,3
2007 2,9 6,9 8,2 3,4 6,8
2006 5,0 7,1 8,2 0,5 7,1
Kvinnor 6,6 7,4 8,0
Män 3,4 3,0 1,8
Totalt 6,3 6,8 7,1
Kommunstyrelsen Barn- och Utbildningsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Byggnads- och Miljöförvaltningen Totalt
Sjukfrånvaro per kön (procent) År 2008 2007 2006
Sjukfrånvaro per åldersgrupp (procent) År 2008 2007 2006
-29 5,8 3,8 5,4
30 - 49 5,4 5,8 5,6
50 7,4 8,3 9,0
Totalt 6,3 6,8 7,1
55 procent av all sjukfrånvarotid var långtidssjukfrånvaro, d.v.s. sjukfrånvaro 60 dagar eller längre. Andelen långtidssjukskrivna har minskat med 0,8 procent mellan år 2007 och 2008, från 55,8 procent 2007 till 55 procent 2008. Av de 17 personer (25 personer år 2007) som var långtidssjukskrivna i december 2008 var 10 deltidssjukskrivna. Fyra av de långtidssjukskrivna har tidsbegränsade sjukersättningar på hel- eller deltid. Under år 2008 har arbetet med att följa upp och analysera sjukfrånvaron fortsatt. Detta arbete redovisas av respektive nämnd i delårsbokslut och årsredovisning. 167 medarbetare (32,2 procent) hade ingen sjukfrånvaro under året, att jämföra med 192 medarbetare (36,5 procent) 2007 och 197 medarbetare (37,4 procent) 2006. Företagshälsovård – Personalvård
De insatser som företagshälsovården gör är i huvudsak relaterade till den problematik som kan återfinnas i arbetet och arbetssituationen. Utöver bastjänsterna, företagssköterska, läkare och sjukgymnast, har förvaltningarna möjlighet att köpa tilläggstjänster. Exempel på tilläggstjänster som nyttjats är insatser från beteendevetare, hälsoundersökningar och ergonomigenomgångar av kontorsarbetsplatser. Kostnad för bastjänster har varit 325 tkr. Alla medarbetare har också tillgång till personalvård. Detta ger den anställde möjlighet att kostnadsfritt och anonymt kontakta en expert för problem som i första hand är att relatera till problem utanför arbetsplatsen. Under året har 33 ärenden redovisats, vilket innebär att 6,4 procent av kommunens anställda har nyttjat denna möjlighet till hjälp.
Ledarenkäten är en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Under år 2008 genomfördes en ledarenkät för att undersöka hur kommunens chefer uppfattade sin fysiska arbetsmiljö, arbetstid och tidsanvändning, delaktighet och ansvar, trivsel, ledning och stöd, samverkan, hot, kränkande särbehandling och stödfunktioner för personal- och ekonomifrågor. Cheferna känner sig trygga och säkra i sin arbetsmiljö men är mindre nöjda med personalutrymmen. De flesta anser sig ha intressanta och stimulerande arbetsuppgifter med goda utvecklingsmöjligheter. Tidvis uppfattas arbetsbelastningen vara för hög och balansen mellan de krav som ställs och de resurser som finns att tillgå finns inte alltid. Trivseln är hög och samarbetet kollegor emellan fungerar bra. De flesta har ett gott förtroende för sin chef men anser att konflikter skulle kunna hanteras bättre av chefen. Samverkansavtalets syfte är känt av flertalet men ett förbättringsområde som påtalas är de medarbetar- och lönesamtal som hanteras av överordnad chef. Cheferna är nöjda med det stöd som ges från ekonomi- och personalavdelning. Av de 21 chefer som svarade på enkäten var 19 helt nöjda med sin nuvarande arbetssituation och 20 ansåg att Bollebygds kommun är en bra arbetsgivare. Personalbefrämjande åtgärder
Möjligheten att använda 500 kr till friskvård har nyttjats av 306 medarbetare, vilket är 27 fler än föregående år. 270 motionskort har lämnats in under året. Högst andel, i relation till antalet anställda, inlämnades av medarbetare från barn- och utbildningsförvaltningen. Utöver ovanstående satsningar som riktas till alla anställda har medarbetare inom omsorgs- och barn- och utbildningsförvaltningen erbjudits massage. Hälsoundersökningar har genomförts för åldersgruppen 45-50 år inom barn- och utbildningsförvaltningen. Inom omsorgsförvaltningen har åldergruppen 50-55 år erbjudits hälsoundersökningar. Samtliga män över 45 år har dessutom erbjudits PSA-undersökning.
Personal Personalstatistiken baseras på uppgifter vid mättidpunkten den 1 november och avser såväl tillsvidare- som visstidsanställd personal. Redovisningen av personalkostnader, resursanvändning, arbetad tid och frånvaro avser kalenderåret och innefattar även timavlönade. Anställda - tillsvidare och visstid
Antalet anställda har minskat från 526 till 518 personer från föregående år. Av dessa var 464 personer (89,6 procent) tillsvidareanställda, vilket är en ökning med 4,2 procentenheter i jämförelse med 2007. 288 medarbetare (56 procent) fanns inom barn- och utbildningsförvaltningen och 169 personer (32,6 procent) fanns inom omsorgsförvaltningen.
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)
En viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet är att kontinuerligt och systematiskt följa verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredställande arbetsmiljö uppnås. Under året har det kommungemensamma materialet som arbetades fram under år 2006 utvärderats. Resultatet av denna utvärdering visade att det systematiska arbetsmiljöarbetet görs på samtliga arbetsplatser. De förbättringsområden som fanns att arbeta vidare med handlade om att använda sig av de rutiner och mallar som finns i den s.k. SAM-pärmen. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår att följa upp tillbuds- och arbetsskadeanmälningar. Under år 2008 gjordes 14 anmälningar om arbetsskador och 9 tillbud rapporterades.
Anställda per förvaltning Byggnads- och miljöförvaltningen
1%
Kommunkansliet
10 %
Omsorgsförvaltningen
33 %
Barn- och utbildningsförvaltning
56 %
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
11
Förvaltningsberättelse
Personalredovisning Sysselsättningsgrad
Av kommunens anställda arbetade 357 personer (68,9 procent) heltid, 120 personer (23,2 procent) hade en sysselsättningsgrad mellan 75 och 99 procent och resterande 41 personer (7,9 procent) hade en sysselsättningsgrad under 75 procent. Av de 161 personer som arbetade deltid var 156 (96,9 procent) kvinnor. Målsättningen i kommunen är att alla medarbetare skall ha en heltidsanställning eller den sysselsättningsgrad man önskar. Andelen heltidsanställningar har ökat marginellt från 67,7 procent 2007 till 68,4 procent 2008. Andelen anställda med lägre sysselsättningsgrad än 75 procent har minskat, från 9,3 procent 2007 till 7,9 procent 2008. Ålder
Medelåldern bland alla anställda minskar marginellt från 45,4 år till 45,3 år mellan år 2007 och 2008. Under de senaste sex åren har medelåldern ökat från 44,2 år till 45,3 år. Personalens åldersfördelning har betydelse både för hur många som kommer att avgå med pension under olika perioder och hur mycket personal som behöver rekryteras. Av de anställda var 44 procent 50 år eller äldre. I den kartläggning som gjorts för perioden 2009 - 2018 framgår att 116 personer (25 procent) har gått i pension 2018. Medelålder År Medelålder
2008 45,3
2007 45,4
2006 45,0
2005 45,0
2004 44,6
2003 43,8
2002 44,2
av frånvaro motsvarar 256 103 timmar, vilket innebär att 150,6 årsarbeten inte utfördes under året. Under året utförde timanställd personal arbete motsvarande 90 813 timmar. Detta motsvarar 53,4 årsarbetare, vilket är en minskning med 0,4 årsarbetare i jämförelse med år 2007.
Personalkostnader Redovisningen avser kostnader för all personal anställd i kommunen oavsett anställningsform. Löner och arvoden
Kostnader för löner och arvoden inklusive personalomkostnader uppgick till 194,1 mkr att jämföra med 180 mkr för år 2007. Detta motsvarar en kostnadsökning med 14,1 mkr. Lönekostnadens förändring (exkl. personalomkostnader) mellan år 2007 och 2008 var 7,9 procent att jämföra med 3,3 procent mellan år 2006 och 2007. Förklaring till den stora kostnadsökningen mellan år 2007 och 2008 är kostsamma löneavtal. Politikerarvodena minskade med 76 tkr trots en höjning av arvodena den 1 januari. 2007 genomfördes politikerutbildning, vilket förklarar den högre kostnaden 2007. Löner och arvoden (tkr) Arvode Lön Personalomkostnader Totalt
2008 2 729 134 368 57 036 194 133
2007 2 805 124 494 52 718 180 017
2006 2 315 120 502 50 361 173 178
Kön
Av kommunens anställda var 86,5 procent kvinnor. I jämförelse (år 2007) med Västra Götalands län 81,3 procent, förortskommuner 80,9 procent och alla kommuner 80,3 procent har Bollebygds kommun högre andel kvinnor. Fördelningen av kvinnor och män varierar stort mellan olika förvaltningar. Omsorgsförvaltningen hade högst andel kvinnor, 91,7 procent. Högst andel män, 37 procent, hade kommunledningskansliet. Vid jämförelse bakåt i tiden har könsfördelningen varit relativt oförändrad. Av kommunens 25 chefer var 52 procent kvinnor. Av kommunens åtta ledande chefstjänstemän var tre kvinnor (37,5 procent). Detta är en ökning med 8,5 procent från föregående år. Resursanvändning - arbetad tid och frånvaro
Den totala arbetstiden har under året ökat med 1,5 procentenheter, från 72,6 procent 2007 till 74,1 procent 2008. Den vanligaste frånvaron var semester och ferier samt övrig frånvaro (där bland annat vård av barn, facklig verksamhet, föräldraledighet, övrig tjänstledighet, ingår). I sjukfrånvarotalet på 5,6 procent har inte ”viss övrig frånvaro” (ledighet utan lön) avräknats från arbetstid enligt avtal vilket görs under rubriken ”sjukfrånvaro”. Arbetad tid och frånvaro, tillsvidare- och visstidsanställda Fördelning av arbetstid (procent) Arbetstid enligt avtal Semester/ferier Sjukfrånvaro Övrig frånvaro Nettoarbetstid Över- och mertid Total arbetstid
2008 100,0 10,7 5,6 11,1 72,6 1,5 74,1
2007 100,0 10,5 6,0 12,2 71,3 1,3 72,6
2006 100,0 10,7 6,4 12,0 70,9 1,5 72,4
Total arbetstid, 74,1 procent som utfördes år 2008, motsvarar 694 433 faktiskt utförda arbetstimmar eller 408,5 årsarbetare. All typ
12
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
Semester och övertidsskuld
Semester- och övertidsskuld består av ej uttagen semester och ej uttagen ersättning för arbetad övertid. Skulden har minskat med 693 tkr från föregående år. Av den totala skulden, 12,3 mkr utgjorde 11,5 mkr ej uttagen semester. Övertidsskulden är relativt oförändrad sedan föregående år. Minskningen av den totala skulden har sin förklaring i att antalet sparade semesterdagar blivit färre. Kostnad för sjukfrånvaro
Trots att den totala sjukfrånvaron har sjunkit med 0,5 procentenheter jämfört med förra året har kostnaden för sjukfrånvaron ökat marginellt. Förklaringen till detta är att andelen långtidssjuka har minskat och andelen korttidssjuka har ökat. Jämfört med förra året har antalet sjukdagar mellan 2 - 14 dagar (där arbetsgivaren betalar 80 procent av lönen) ökat med 35 dagar och antalet sjukdagar över 91 dagar (arbetsgivaren betalar ingen sjuklön) har minskat med 515 dagar. Förvaltning Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsförvaltning Omsorgsförvaltning Byggnads- och miljöförvaltning Total kostnad för sjukfrånvaro(tkr)
2008 153 1 094 816 21 2 084
2007 168 989 835 34 2 026
2006 158 1 038 794 7 1 997
Pensioner
Genom centrala kollektivavtal har kommunens anställda rätt till tjänstepension grundad på anställning hos arbetsgivaren. Under året har nio personer gått i pension, vilket är tre personer färre än föregående år. Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 150 mkr. Av denna skuld utgör 135 mkr pensioner som intjänats före 1998 och redovisas som ansvarsförbindelse.
Förvaltningsberättelse
Resultaträkning
Belopp i mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Extraordinära poster Årets resultat
Not 1 2 3
4 5 6 7
2008 54,0 -359,1 -11,8 -316,9
Budget 2008 49,8 -361,9 -9,5 -321,7
Diff 4,2 2,8 -2,2 4,8
2007 47,5 -338,2 -10,1 -300,8
2006 51,2 -318,5 -10,3 -4,3 -281,9
309,2 15,1 0,5 -1,7 6,1
312,4 17,1 0,5 -1,8 6,6
-3,3 -2,1 0,0 0,1 -0,5
290,8 24,0 0,9 -1,3 13,6
275,3 20,9 0,5 -1,1 13,7
6,1
6,6
-0,5
13,6
13,7
Not
2008
2007
2006
6,1 11,8 1,5 19,3
13,6 10,1 3,4 27,1
13,7 10,3 4,7 28,7
6,3 -1,7 -3,1 1,6 20,9
-9,0 -7,5 9,0 -7,5 19,6
3,0 -0,5 -6,4 -3,9 24,8
Finansieringsanalys Belopp i mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av - och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och lager Ökning/minskning kortfristiga skulder Förändring av rörelsekapital Kassaflöden från den löpande verksamheten
8 12
10 14
INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Investering i finansiella tillgångar Försäljning av finansiella tillgångar Kassaflöden från investeringsverksamheten
8 8 9 9
-35,5 – -1 – -36,5
-21,3 -1,1 -1,8 1,8 -22,4
-16,5 2,4 -4,6 3,0 -15,7
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring långfistiga skulder Ökning av långfristiga fordringar Kassaflöden från finansieringsverksamheten
13 9
0 0,2 0,2
0,4 0,4 0,8
-7,1 -0,6 -7,7
Årets kassaflöde
-15,4
-1,9
1,4
Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut
19,6 4,2
21,6 19,6
20,2 21,6
Räntebärande nettotillgång/skuld Räntebärande nettoskuld vid årets början Räntebärande nettoskuld vid årets slut Räntebärande nettotillgång vid årets början Räntebärande nettotillgång vid årets slut
16,8 15,8 -19,0 -35,3
17,8 16,8 -25,1 -19,0
26,8 17,8 -39,7 -25,1
Rörelsekapital
-19,5
-2,4
-8,0
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
13
Förvaltningsberättelse
Balansräkning Belopp i mkr
Not
2008
2007
2006
155,6 15,1 26,1
142,4 14,8 15,8
137,7 15,1 9,1
11,2 207,9
10,2 0,2 183,3
8,8 0,6 171,3
15,2 15,7 4,2 35,1
13,6 22,0 19,7 55,2
6,1 13,0 21,6 40,6
243,0
238,5
212,0
140,1 6,1 146,2
126,5 13,6 140,1
112,8 13,7 126,5
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar och grundfondskapital Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Exploateringsfastigheter Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar
8
9
10 11
SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital vid årets början Ändrad redovisningsprincip Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Summa avsättningar
12
15,3 15,3
13,8 13,8
10,3 10,3
Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder
13 14
26,9 54,6 81,5
26,9 57,7 84,6
26,5 48,6 75,2
243,0
238,5
212,0
134,5 26,2 0,3 129,8 0,4
131,8 25,7 0,3 130,3 0,4
106,2 20,7 0,3 138,2 0,40
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland skulderna eller avsättningarna - varav löneskatt Ställda panter Borgensförbindelser Förvaltade fonder
14
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
15 16 17 18
Förvaltningsberättelse
Noter Belopp i mkr Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel Taxor och avgifter Hyresintäkter Bidrag Försäljning av tjänster och verksamhet Försäljning av anläggningstillgångar Övriga intäkter Summa verksamhetens externa intäkter
Belopp i mkr 2008 5,5 25,1 0,8 16,6 5,5 0,4 54,0
2007 5,6 22,2 0,7 15,0 3,1 0,9 47,5
2006 5,5 22,6 0,8 17,7 3,3 1,2 0,1 51,2
2008 -23,4 -92,5 -1,3 -200,6 -8,7 0,0 -32,6 -359,1
2007 -20,8 -85,0 -2,8 -190,6 -7,0 -32,0 -338,2
2006 -19,3 -79,1 -2,8 -179,5 -5,9 -0,3 -31,6 -318,5
Not 3 Jämförelsestörande poster Avsättning pensionsåtagande t o m 1997-12-31 Summa jämförelsestörande poster
2008 -
2007 -
2006 -4,3 -4,3
Not 4 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter Slutavräkning 2007/2006/2005 Preliminär slutavräkning 2007/2006/2005 Summa skatteintäkter
2008 311,7 -0,5 -2,0 309,2
2007 287,0 -0,9 4,6 290,8
2006 271,9 1,7 1,7 275,3
-67 -242
-114 567
209 217
Not 2 Verksamhetens kostnader Bidrag Entreprenad och köp av verksamhet Konsulttjänster Personalkostnader Lokalkostnader Försäljning av anläggningstillgångar Övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader
Avräkningsbelopp per invånare (kr) Slutavräkning Preliminär slutavräkning
Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag Införandebidrag Regleringsavgift Kostnadsutjämningsavgift Utjämningsavgift LSS Nivåjustering Mellankommunal utjämning Generellt sysselsättningsstöd Kommunal fastighetsavgift Summa generella statsbidrag och utjämning
2008 40,1 -3,7 -24,0 -8,1 10,8 15,1
2007 40,2 7,4 -18,4 -5,2 24,0
2006 40,0 1,2 -0,1 -16,8 -6,8 3,4 20,9
Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter Summa finansiella intäkter
2008 0,5 0,5
2007 0,9 0,9
2006 0,5 0,5
Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader på långfristiga lån Ränta på pensionsavsättning Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader
2008 -1,5 -0,2 -0,1 -1,7
2007 -1,1 -0,2 -0,1 -1,3
2006 -0,9 -0,1 -0,1 -1,1
Not 8 Materiella anläggningstillgångar Mark Ack anskaffningsvärden Nyanskaffningar Försäljningar Utgående bokfört värde
2008
2007
2006
4,6 4,6
4,6 4,6
4,7 0,1 -0,1 4,6
Fastigheter Ack anskaffningsvärden Nyanskaffningar Försäljningar Ack avskrivningar Årets nedskrivningar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde
221,1 20,0 -83,3 -6,8 151,0
211,5 10,7 -1,1 -78,4 -4,9 137,8
205,6 8,2 -2,3 -72,1 -0,7 -5,6 133,1
Maskiner och inventarier Ack anskaffningsvärden Nyanskaffningar Försäljningar Ack avskrivningar Årets nedskrivningar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde
61,9 5,2 -47,1 -4,9 15,1
58,0 3,9 -42,9 -4,2 14,8
53,1 4,9 -38,9 -0,4 -3,6 15,1
Pågående investeringsprojekt
26,1
15,8
9,1
Summa materiella anläggningstillgångar
196,7
173,0
161,9
Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Västtrafik Kommuninvest Sjuhärads kommunalförbund Summa aktier och andelar
2008
2007
2006
0,5 0,4 0,3 1,2
0,5 0,4 0,3 1,2
0,5 0,4 0,3 1,2
Grundfondskapital Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder
1,0
1,0
1,0
Långfristiga placeringar Aktieindexobligationer mm
9,0
8,0
6,6
-
0,2
0,6
Summa finansiella anläggningstillgångar
11,2
10,4
9,4
Not 10 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar - varav skattekonto - varav fordran mervärdesskatt Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter - varav skatteintäkter Summa kortfristiga fordringar
2008 3,0 5,8 0,9 2,4 3,5 3,3 2,1 15,7
2007 4,0 9,9 2,0 3,5 2,6 5,5 5,5 22,0
2006 3,6 4,9 1,1 1,6 2,8 1,7 0,7 13,0
Not 11 Kassa och bank Postgiro Bank Summa kassa och bank
2008 0,1 4,1 4,2
2007 0,6 19,1 19,7
2006 21,6 21,6
Långfristiga fordringar Hem-pc till personalen
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
15
Förvaltningsberättelse
Noter Not 12 Avsättningar pensioner Avsättning pensioner Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändring av löneskatt Ändringar av försäkringstekniska grunder Övrigt Utgående avsättning pensioner
2008
2007
2006
8,5 -0,2 1,4 0,3 0,3 -0,1 10,3
5,9 -0,2 1,6 0,2 0,5 0,5 8,5
5,7 -0,1 -0,2 0,2 0,0 0,4 0,0 5,9
Avsättning pensioner t o m 1997-12-31 Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändring av löneskatt Ändringar av försäkringstekniska grunder Utgående avsättning pensioner t o m 1997-12-31
5,2 -0,3 0,2 0,0 5,0
4,3 -0,4 0,3 0,2 0,8 5,2
4,5 -0,4 0,2 0,0 4,3
Garanti- och visstidspension Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändring av löneskatt Ändringar av försäkringstekniska grunder Övrigt Utgående avsättning garanti- och visstidspension
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
0,2 -0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0
0,0 -0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,2
15,3
13,8
10,3
Not 13 Långfristiga skulder Handelsbanken Kommuninvest Nordea Summa långfristiga skulder
2008 8,0 9,0 9,9 26,9
2007 8,0 9,0 9,9 26,9
2006 8,0 9,0 9,9 26,9
Not 14 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Mervärdesskatt Personalens skatter och avgifter Övriga kortfristiga skulder Förutbetalda intäkter – varav skatteintäkter Upplupna kostnader – varav löner – varav semesterlöneskuld Summa kortfristiga skulder
2008 20,1 6,5 0,3 2,9 24,7 1,0 12,4 54,6
2007 21,4 6,6 3,0 26,7 1,4 13,0 57,7
2006 13,7 6,4 0,2 3,4 24,6 2,8 12,2 48,3
Not 15 Avsättning pensioner Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändring av löneskatt Ändringar av försäkringstekniska grunder Övrigt Utgående avsättning pensioner
2008 131,8 -2,1 4,9 0,5 -0,6 134,5
2007 106,2 -2,1 3,6 5,0 18,7 0,3 131,8
2006 94,0 -1,2 4,1 2,4 5,5 1,5 106,2
Summa avsättning pensioner
Bollebygds kommun har ett visstidsförordnande.
16
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
Not 16 Ställda panter Flässjum Övregården 4:98
2008 0,3
2007 0,3
2006 0,3
Not 17 Borgensförbindelser Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Förlustansvar för egna hem Summa borgensförbindelser
2008 129,0 0,8 129,8
2007 129,2 1,1 130,3
2006 136,8 1,4 138,2
Bollebygds kommun har i april 2001, KF § 30, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande är i ett underavtal begränsat till den låneskuld som kommunkoncernen har i Kommuninvest.
Not 18 Förvaltade fonder Gustaf Werners fond Arvid Nedsjöns fond Sociala samfonden II och III Kommunalhusfonden Summa förvaltade fonder
2008 0,2 0,2 0,0 0,0 0,4
2007 0,2 0,1 0,0 0,0 0,4
2006 0,2 0,1 0,0 0,0 0,4
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys Modell för finansiell analys
Utveckling nettokostnader – Skatteintäkter & statsbidrag
För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning används den s.k. RK-modellen. Modellen bygger på fyra perspektiv: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Det finansiella resultatet
Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, d v s att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelse mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet
Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på sikt. Riskförhållanden
Med det tredje perspektivet avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtaganden och pensionsskuld. Kontroll
Med det fjärde perspektivet kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet är uttryck för god ekonomisk hushållning.
% 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3
Statsbidrag & skatter
Nettokostnadernas utveckling
2004
2005
2006
2007
2008
Driftskostnadsandel 2008 97,7 %
Driftskostnadsandel
2007 95,5%
2006 95,2%
Driftskostnadsandel är ett nyckeltal som beskriver hur stor del av skatter och statsbidrag som verksamhetens kostnader tar i anspråk. Det ekonomiska utrymme som uppstår mellan driftskostnadsandelen och de totala intäkterna (skatter och generella statsbidrag)kan användas till amortering av lån, finansiering av investeringar eller sparande. Driftskostnadsandelen 2008 uppgick till 97,7 procent. Således återstod 2,3 procent vilka ej har förbrukats. Driftkostnadsandel
Sammanfattning
%
Bollebygds kommun redovisar 2008 ett resultat på 6,1 mkr vilket underskrider budget (6,6 mkr) med -0,5 mkr. Resultatet motsvarar 1,9 procent av kommunens intäkter i form av skatter och statsbidrag och tangerar därmed kommunens finansiella mål på 2 procent. Årets resultat innebär en halvering jämfört med de två tidigare åren. Resultatet uppgick 2007 till 13,6 mkr och 2006 till 13,7 mkr. Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 5,4 procent medan intäkterna ökade med 3,0 procent. Soliditeten (inklusive ansvarförbindelse) förstärktes med 1,3 procentenheter. Nettoinvesteringarna inklusive exploateringar uppgick till 37,2 mkr vilket underskred investeringsbudget (48,8 mkr inklusive exploateringar) med -11,6 mkr.
102 100 98 96 94 92 90 2008
2007
2006
2005
2004
Årets investeringar
Resultat och kapacitet
Årets investeringar
Intäkter och kostnader Nettokostnadsutveckling Statsbidrag & skatter
104
2008 5,4 % 3,0 %
2007 6,7 % 6,3 %
2006 3,9 % 5,1 %
Det är av strategisk betydelse för kommunens ekonomi att nettokostnaderna över tid utvecklas i en långsammare takt än intäkterna i form av skatteintäkter och generella statsbidrag. För andra året i rad överskred 2008 nettokostnadernas utveckling (5,4 procent) skatte- och statsbidragsintäkternas utveckling (3,0 procent). Det bör betonas att kostnadsutveckling innehåller volymökningar inom verksamheterna. Utvecklingen är inte långsiktigt hållbar.
2008 37,2
2007 28,8
2006 16,4
Årets investeringar inklusive exploateringar uppgick 2008 till 37,2 mkr. Det innebär att utvecklingen mot ökade investeringsvolymer fortsatte 2008. Jämfört med föregående år uppick ökningen till 8,4 mkr. Trots detta nådde investeringarna inte upp till budgeterad volym (48,8 mkr). Följande större investeringar (mer än 0,5 mkr) genomfördes eller påbörjades under 2008: Tyftet
Inköp av mark ”Tyftet” slutreglerades under året. Slutlikviden (3 857 tkr) erlades under våren 2008. Detta skedde efter det att fastighetsregleringen blivit klar.
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
17
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys Budgeterade investeringar vilka ej genomförts under året
Årets investeringar
Kök Bollebygdsskolan
mkr
30
Förstudie avseende nytt kök på Bollebygdsskolan är inledd efter beslut i kommunstyrelse. Syftet är att undersöka möjligheten till och kostnaden för en fristående, kombinerad samlingssal/matsal. Projektet vilket budgeterats till 18 000 tkr har således ej genomförts under 2008.
25
Ny Förskola
20
Planerna på ny förskola vid Erikstorp har överklagats och som en följd av detta har projektet inte kunnat genomföras under året. Som del i en alternativ lösning pågår en förstudie avseende en förskola vid den s.k. Vita Villan, Bollebygdsskolan. Inte heller detta projekt blev genomfört under 2008 men kan förhoppningsvis påbörjas under 2009.
40 35
15 10 5 0 2008
2007
2006
2005
2004
Bollebygdsskolans tak
Bollebygdsskolans högstadie har försetts med ett nytt tak till en investeringsutgift på 2 224 tkr. Detta var ett projekt som blivit försenat från 2007. Grönkullen VA-ledning
Den nya Va-ledningen till Grönkullen blev inte slutreglerad under 2007. Ledningen blev klar i december, slutbesiktigas efter årsskiftet och sista dellikviden (6 257 tkr) erlades under 2008. Stationsområdet etapp 2
Huvuddelen av ”Stationsområdet etapp 2” är genomförd (5 920 tkr). Det som återstår under 2009 är en komplettering av belysning till konstverket vilken väntas kosta cirka 30 tkr. Skolgård Örelundsskolan
Lekplats Skattegården
Projektet blev inte genomfört under 2008 dels beroende på organisationens arbetsbelastning, dels beroende på diskussion om utescenens placering. Utescenen kommer att placeras i Biblioteksparken. Skattegårdsparken kommer att iordningställas under 2009. Förskola Töllsjö
När det gäller iordningsställande av två avdelningar förskola i Töllsjö (budget 2 000 tkr) har förstudie och projektering genomförts. Projektet genomfördes inte under 2008. Till följd av beslut i fullmäktige (februari 2009) kommer en annan lokallösning än den projekterade att genomföras under 2009 till en kostnad av 6 000 - 7 000 tkr. Allaktivitetshuset etapp 2
Genomförandet av Allaktivitetshusets etapp 2 (830 tkr) har försenats. Självfinansiering av investeringar
Örelundsskolans skolgård är färdigställd till en investeringsutgift på 2 365 tkr.
% 300
Töllsjöskolans kök
250
Köket i Töllsjöskolan har under året genomgått en om- och tillbyggnad. Investeringsutgiften för detta projekt uppgick till 4 461 tkr
200
Inköp av Forsa 6:1
Genom särskilt beslut i kommunfullmäktige inköptes gården Forssa 6:1 för 1 902 tkr. Gården och dess marker har stor strategisk betydelse för kommunens utveckling. Gården kommer att arrenderas ut tills dess planer för området är klara.
150 100 50 0 2008
2007
2006
2005
2004
Anslutning och installation av Fjärrvärme
Kommunens lokaler i centrala Bollebygd har anslutits till fjärrvärmenätet (1 240 tkr). Förberedelser har gjorts för anslutning vid kök/samlingssal och förskola vid Bollebygdsskolan. Förebyggande åtgärder mot ras, Nolån
Bostäder längs Nolån vilka bedömts omfattas av rasrisk har inköpts av kommunen till en utgift av 2 022 tkr. Projektet finansieras delvis av externa projektmedel vilket innebär att kommunens andel kommer att uppgå till cirka 700 tkr. Samlingsanslag barn- och utbildningsnämnd och kommunstyrelse
Detta anslag avser rymma mindre investeringar i inventarier, material och eventuella åtgärder som krävs för att bibehålla status och standard för den ordinarie driften. Barn- och utbildningsnämnden har under året förbrukat 979 tkr (budget 800 tkr), omsorgsnämnden (353 tkr) och kommunstyrelsen 992 tkr.
18
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
På begäran av ungdomsrådet sker en översyn och utarbetande av ett nytt förslag för etapp 2. Projektet blev därför ej genomfört under året. Självfinansiering av investeringar Självfinansieringsgrad
2008 51,9 %
2007 2006 94,4 % 150,9 %
Den s.k. självfinansieringsgraden åskådliggör hur stor andel av investeringarna som finansierats av egna medel (investeringsutrymme). Investeringsutrymmet består i summan av resultat, avsättningar och avskrivningar. Om investeringarna rymts inom investeringsutrymmet uppgår självfinansieringsgraden till minst 100 procent. Det är att eftersträva eftersom kommunen då inte behöver finansiera investeringarna med lån eller tära på likviditeten. Kommunen har som finansiellt mål att investeringar skall finansieras med egna medel vilket främjar kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Undantag görs för avgiftsfinansierad verksamhet samt exploateringar. För 2008 underskri-
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys der självfinansieringsgraden avseende kommunens totala investeringar för andra året i rad 100 procent och stannar vid endast 51,9 procent. Dvs endast hälften av genomförda investeringar finansierades med egna medel. Avgiftsfinansierad verksamhet och exploateringar exkluderade uppgår den till 70,0 procent vilket innebär att det finansiella målet om själfinansierade investeringar ej uppfyllts 2008.
Soliditet % 62 60 58 56
Årets resultat 2008 6,1
Årets resultat (mkr)
2007 13,6
2006 13,7
54 52
Bollebygds kommun redovisar även 2008 ett positivt resultat. Resultat uppgår denna gång till 6,1 mkr vilket avviker mot budget (6,6 mkr) med -0,5 mkr. Resultatet ligger på en väsentligt lägre nivå än de två förgående åren. Resultatet uppgick 2007 till 13,6 mkr och 2006 till 13,7 mkr. Resultatet tillförs det egna kapitalet som därmed ökar med drygt 4 procent (6,1 mkr). Därmed har kommunen med marginal klarat att inflationsskydda det egna kapitalet. Resultatet motsvarar 1,9 % av kommunens intäkter i form av skatter och statsbidrag. Således tangeras kommunens finansiella mål om ett resultat motsvarande 2 % av intäkter i form av skatter och statsbidrag. Årets resultat mkr 15
50 2008
2006
2005
2004
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 2008 4,8 %
Soliditet inkl ansvarsförbindelse
2007 3,5 %
2006 9,5 %
Kommunens soliditet inklusive samtliga pensionsåtaganden d v s även de som ej tagits upp som skuld i balansräkningen uppgår till 4,8 procent. Detta är en förbättring med 1,3 procent jämfört med föregående år. Orsaken till förbättringen är samma som beskrivs ovan. Skillnaden jämfört med föregående är att ansvarsförbindelsen, vilken i detta mått minskar det egna kapitalet, ökade med endast 2 mkr mellan 2007 och 2008 att jämföra med 26 mkr mellan 2006 och 2007. Soliditet inklusive ansvarsförbindelse
10
%
5
12
0
10
–5
8 6
–10 2008
2007
2006
2005
2004
4
Balanskravet
2
I o m 2006-års positiva resultat (13,7 mkr) återställdes de negativa resultaten från 2003 och 2004 och därmed levde kommunen upp till det lagstadgade balanskravet. Vid avstämning gentemot balanskravet avseende 2008-års resultat (6,1 mkr) skall inga poster räknas av eller läggas till.
0
Soliditet Soliditet
2007
2008 60,1 %
2007 58,7 %
2006 59,7%
Soliditeten har under 2008 stärkts med 1,4 procentenheter till 60,1 procent. Anläggningstillgångarna ökade kraftigt under året till följd av den stora investeringsvolymen. Samtidigt minskade omsättningstillgångarna kraftigt då likviditeten användes till investeringar. Konsekvensen av detta blev att de samlade tillgångarna växte med endast 4,5 mkr medan det egna kapitalet växte med 6,1 mkr. Som en följd av detta förstärktes kommunens soliditet. Utvecklingen ligger i linje med kommunens finansiella mål som anger att kommunens soliditet skall förbättras under planperioden.
2008
2007
2006
2005
2004
Risk - kontroll Likviditet Likvida medel mkr Kassalikviditet Rörelsekapital mkr
2008 4,2 36,4 % -19,5
2007 19,7 72,2 % - 2,4
2006 21,5 71,1 % -8,0
Likviditeten minskade med -15,5 mkr 2008. Kassalikviditet är summan av likviditet och kortfristiga fordringar dividerat med kortfristiga skulder. Måttet beskriver kommunens kortfristiga betalningsberedskap. Kommunen har under en följd av år haft ett negativt rörelsekapital. Rörelsekapitalet försämrades under 2008 med -17,1 mkr. Måttet beskriver skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Samtliga mått i tabellen ovan har under 2008 genomgått en negativ förändring. Orsaken till detta är att kommunen istället för att ta upp nya lån för att finansiera investeringarna valt att tära på likviditeten. En lösning av finansieringen genom lån hade förbättrat måtten ovan men ökat kommunens skuldbörda.
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
19
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys Nettolåneskuld
Likvida medel
mkr
mkr
0
25
–5 20 –10 15
–15
10
–20
5
–25 –30
0 2008
2007
2006
2005
2008
2004
2007
2006
2005
2004
Pensionsåtagande mkr Ansvarsförbindelse Avsättning Total pensionsskuld inkl löneskatt
Kassalikviditet %
2008 134,5 15,3 149,8
2007 131,8 13,8 145,6
2006 106,2 10,4 116,6
80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008
2007
2006
2005
2004
Finansiella nettotillgångar och nettolåneskuld
Måttet finansiella nettotillgångar kan anses uttrycka kommunens betalningsstyrka på medellång sikt. De finansiella nettotillgångarna försvagades under året med -16,1 mkr jämfört med föregående år och uppgick till -35,3 mkr.
I den kommunala redovisningslagen (KRL 5 kap 4§) anges att pensionsåtaganden före 1998 skall redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Pensionsförmåner intjänade efter 1997 skall redovisas som kostnader i resultaträkningen och skuldföras i balansräkningen. Utbetalning av pension intjänad såväl före som efter 1998 skall redovisas som en kostnad. Nettot mellan det totala pensionsåtagandet och de medel som kommunen placerat för framtida pensionsutbetalningar benämns återlånade medel. Kommunen ökade mängden placerade medel med 1,0 mkr mellan åren till 10,2 mkr 2008. Summan återlånade medel ökade trots detta med 3,2 mkr till 139,6 mkr. Detta var framför allt en följd av att ansvarsförbindelsen ökade med 2,7 mkr. Pensionsåtagande mkr
Finansiella nettotillgångar
Ansv. förbindelse
160
mkr
140
0
120
Ansv. förb. Borås
Avsättning
100
-10
80
-20
60
-30
40 20
-40
0
-50
2008
2007
2006
2005
2004
-60 2008
2007
2006
2005
2004
Nettolåneskulden beskriver nettot av kommunens skulder och likvida medel. 2008 kan en ökning av nettolåneskulden konstateras med -15,5 mkr till -22,7 mkr. Båda ovanstående mått har påverkats till följd av den minskade likviditeten.
Återlånade medel 2008
2007
2006
I Balansräkning Borås Stad Pensioner fr.o.m. 1998 Avsatt till pensioner
5,1 10,2 15,3
5,2 8,6 13,8
4,3 6,1 10,4
Utanför Balansräkning Ansvarsförbindelse
134,5
131,8
106,2
Totalt pensionsförpliktelse
149,8
145,6
116,6
10,2
9,2
7,8
139,6
136,4
108,8
Placerade medel Återlånade medel
20
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys Placerade medel har tagits upp till anskaffningsvärdet. Samtliga placeringar är kapitalskyddade i enlighet med kommunens placeringsreglemente. Prognossäkerhet
resultat (6,1 mkr) motsvarar 1,9 procent av intäkterna i form av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet innebär att det finansiella målet tangeras 2008. Ramjusteringar nämnder 2008
Nämnd Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Bygg och miljönämnd Summa nämnder Finansförvaltning (inkl räntenetto) Skatter & statsbidrag Totalt
Delår aug 0,0 - 0,4 0,0 0,0 0,0 - 0,4 3,6 - 5,0 - 1,8
Bokslut Avvikelse -0,1 -0,1 - 0,2 0,2 2,6 2,6 - 0,8 - 0,8 0,1 0,1 1,6 2,0 3,2 - 0,4 - 5,3 - 0,3 - 0,5 1,3
Ett mått på hur väl ekonomistyrningen i kommunen fungerar är prognossäkerheten. En god prognossäkerhet ger styrelsen/nämnden möjlighet att under året, om nödvändigt genomföra åtgärder för att uppnå nollresultat. Ovan jämförs prognoserna i kommunens delårsrapport per augusti med det slutliga utfallet för året. Barn- och utbildningsnämndens resultat avviker påtagligt från augustiprognosen. Orsak till detta var ej prognostiserade överskott inom gymnasie- och särskoleverksamheten. Kommunens resultat avviker positivt med 1,3 mkr från augustiprognosen. Resultatprognoser 2008 mkr
Nämnd/Styrelse Belopp i tkr Kommunfullmäktige Revisionen Valnämnd Överförmyndare Kommunstyrelse Barn- & utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Byggnads- & miljönämnd Totalt
Budget Justering KF nov-07 nämnder -971 -642 0 -191 -61 341 4 889 -167 492 -3 285 -88 140 -1 440 -2 244 -164 -321 021 0
Justering Justering attr mot oförd arbetspl budget
-1 100
76 -2 097 -900
-1 100
-2 921
Budget 31-dec -971 -642 0 -191 -57 476 -172 874 -90 480 -2 408 -325 042
Under året har KF/KS beslutat om justering av nämndernas ramar. Medel för ”attraktiv arbetsplats” har fördelats till Kommunstyrelsen (personalavdelningen) med 1 100 tkr. Övriga justeringar har gjorts mellan nämnder (4 889 tkr) eller mot ”ofördelad budget” (2 921 tkr). Justeringarna beskrivs nedan: Kommunstyrelsen:
Under året har 4 889 tkr förts från kommunstyrelsen till övriga nämnder. Medlen avsåg telefoni (680 tkr), It-kostnader (3 280 tkr), hyra Skattegården (929 tkr) och internränta till finansförvaltningen (750 tkr). Styrelsens budget förstärktes under året med 1 100 avseende ”attraktiv arbetsplats”. Barn- och utbildningsnämnden:
8
Nämndens ram har under året förstärkts med medel ur ”ofördelad budget” avseende förskoleexpansion (14 platser, 1 170 tkr), fritidshemsexpansion (20 platser, 514 tkr), expansion förskolklass (4 platser 125 tkr), grundskoleexpansion (5 elever, 288 tkr). Från kommunstyrelsen har överförts medel för telefoni (340 tkr), It-kostnader (2 016 tkr) samt förskolelokaler på Skattegården (929 tkr).
7 6 5 4 3 2
Omsorgsnämnden:
1 0 februari
april
maj
augusti
oktober
december
Finansiella mål och måluppfyllelse
I budget 2008 fastställde Kommunfullmäktige tre finansiella mål. Det första är ett mål för kommunens soliditet. Målet anger att kommunens soliditet skall förbättras. I bokslut 2008 uppgår soliditeten till 60,1 procent vilket är en förbättring jämfört med föregående år med 1,4 procentenhet. Det finansiella målet är därmed uppfyllt 2008. Det andra finansiella målet avser att kommunens investeringar skall självfinansieras, d v s självfinansieringsgraden skall vara 100 procent. Målet gäller planperioden (3 år). Undantag från denna regel görs för taxefinansierad verksamhet samt för exploateringar. Årets investeringar uppgick totalt till 37,2 mkr. Av dessa avsåg 9,6 mkr exploateringar eller avgiftsfinansierad verksamhet. Resterande del 27,6 mkr överskred årets investeringsutrymme på 19,3 mkr (årets resultat + avsättningar + avskrivningar) med 8,3 mkr. Således har målet om självfinansierade investeringar ej uppfyllts 2008. Kommunens tredje finansiella mål är ett resultatmål som innebär att det ekonomiska resultatet ska motsvara 2 procent av intäkterna från skatteintäkter och statsbidrag. Målet gäller planperioden (3 år). Årets
Under året har nämnden tillförts medel avseende telefoni (320 tkr) och It-kostnader (1 120 tkr) från kommunstyrelsen. Vidare har nämnden tillförts medel ur ”ofördelad budget” (900 tkr) avseende expansion inom individ- och familjeomsorgen. Byggnads- och miljönämnden
Byggnads- och miljönämnden tillfördes under året medel avseende telefoni (20 tkr) och It-kostnader (140 tkr) från kommunstyrelsen.
Ekonomichefens avslutande kommentar Bollebygds kommun har under en följd av år redovisat positiva resultat. Den goda utvecklingen av samhällsekonomin under perioden 20052008 ligger naturligtvis till grund för detta. Kommunen har sammanfallande med detta lyckats etablera en fungerande ekonomistyrning genom att följa de ekonomiska styrprinciperna, att arbeta med en kommungemensam buffert och ett budgeterat resultatmål. De ekonomiska styrprinciperna anger genomförande av regelbundna budgetuppföljningar med ansvariga chefer, gemensam modell för rapportering samt krav på nämnder/chefer att vidta åtgärder i samband med negativa prognoser. Nämnderna åläggs att senast två nämndmöten efter det att en negativ prognos presenterats besluta om åtgärder
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
21
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys ledande till att årets budgetram kan hållas. Regelverket har avgjort påverkat nämndernas benägenhet att hålla sig inom beslutad budgetram. Så även under 2008 då nämndernas budgetavvikelse uppgick till 1,6 mkr. Kommunens fastighetsunderhåll har även under 2008 hållits på en mycket låg nivå. För att undvika ytterligare kapitalförstöring måste denna höjas. Delar av det investeringsbehov som föreligger har frambringats av att underhåll eftersatts under en lång följd av år. VA-verksamheten har samtliga år med undantag för 2007 underskridit målet om 95 procents avgiftsfinansiering. 2008-års resultat uppgick till cirka -2,0 mkr och innebar en 77 procentig avgiftsfinansiering. En ekonomisk obalans på cirka -1,0 mkr beräknas kvarstå 2009. Nödvändiga investeringar inom VA-verksamheten kommer att medföra svårigheter att uppnå fullmäktiges mål om 95 procents avgiftsfinansiering av verksamheten. En ökad skattefinansiering av verksamheten framstår alltmer som oundviklig. Flera av de mått som används för att beskriva kommunens ekonomiska ställning som exempelvis driftskostnadsandel, soliditet, nettolåneskuld kommer under de närmaste åren att utvecklas negativt. Den befarade utvecklingen hänger dels samman med den svaga utvecklingen av skatteintäkterna under de närmaste åren, dels med att kommunen under en följd av år kommer att öka sin låneskuld. Bakgrunden till den ökade låneskulden är att de investeringar som planeras till omfånget överstiger investeringsutrymmet. Situationen innebär att undantag måste göras från det finansiella målet om att investeringar skall genomföras uteslutande med egna medel. En ökad låneskuld till följd av planerade investeringar medför ökade räntekostnader för kommunen. Investeringar medför även driftskostnader för nämnderna i form av ökade s.k. kapitalkostnader (ränta och avskrivning). Kostnaderna kommer att ianspråkta delar av det ekonomiska utrymme som annars kunnat användas till bedrivande av verksamhet. För år 2009 uppgår budgeterat resultat till 6,6 mkr vilket är i linje med kommunens resultatmål på 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Den intäktsprognos för 2009 som Sveriges Kommuner och Landsting presenterade i februari visar på minskade intäkter med 5,6 mkr jämfört med budget. Intäktsminskningen innebär att kommunens budgeterade resultat i det närmaste utraderas. Möjligheten att ekonomiskt kompensera nämnderna för volymökning i verksamheterna begränsas till den buffert i form av ”ofördelad budget” (3,3 mkr) som avsatts. Årets första uppföljningsrapport (februari) innehållande prognos för året pekar mot ett nollresultat för kommunen som helhet 2009. Mot bakgrund av att de närmaste åren kommer att medföra stora investeringar i bland annat skolor, kök/matsal och förskolor är det mycket viktigt att nämnderna visar budgetföljsamhet. I annat fall riskeras kommunens ekonomi genom en snabbt ökande skuldbörda. Bollebygds kommun har under ett antal år stärkt sin ekonomi på ett anmärkningsvärt sätt. Det är med en jämfört med många andra kommuner stark finansiell ställning som kommunen går in i lågkonjunkturen. Vissa avsteg från de finansiella målen kommer att bli nödvändiga under de närmaste åren. Förutsättningarna att upprätthålla en god ekonomisk hushållning över tid är dock goda.
22
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
Kommunens verksamhet
Kommunstyrelsen
Den av ungdomsrådet utvalda utsmyckningen av Gustaf Wernersplats invigdes i slutet va november.
Styrelsens verksamhetsområde Kommunstyrelsen ansvarar för teknisk verksamhet såsom gata, vattenoch avloppsförsörjning, renhållning, park, nybyggande och förvaltning av fastigheter. Vidare ansvarar kommunstyrelsen för planerings- och exploateringsfrågor, kultur, fritid, kollektivtrafik, arbetsmarknadsfrågor, folkhälsa, näringslivsfrågor, flyktingmottagning samt kommungemensam administration.
Politiska mål Kommunstyrelsen har med anledning av fullmäktiges prioriterade inriktningsmål formulerat följande effektmål
l Medborgarna ska på kommunens hemsida kunna ges möjlighet att lämna synpunkter på kommunens verksamheter och i aktuella frågor/ärenden
Kommunen har genomfört frukostmöten för företagare. Dessa möten har innehållit information om samarbetet med svensk-amerikanska handelskammaren (SACC-USA), ISA (Invest in Sweden Agency), framtida utformning av Råssa återvinningscentral samt pågående detaljplaner och centrumprogram. Målet är uppfyllt.
l Bollebygds kommun ska i Svenskt Näringslivs ranking av lokalt företagsklimat i kommunerna hamna bland de 20 bästa kommunerna i landet. Bollebygd placerade sig på nittonde plats i riket. Målet är uppfyllt.
l Alla medborgare ska uppleva trygghet i sitt närområde Andelen medborgare som i Polisens trygghetsundersökning svarat att de känner oro för att utsättas för något brott har ökat, 67 procent (2008) och 68 procent (2006). Andelen som känner sig trygga när de kvällstid vistas utomhus har inte ökat, 77 procent (2008) och 76 procent (2006). Målet är inte uppfyllt.
Nya funktioner på hemsidan tillfördes under året. Tekniska problem medförde att funktionerna ej varit tillgängliga för besökare. Från januari 2009 kan medborgare via ett formulär lämna synpunkter. Målet är inte uppfyllt.
l Vid alla inköp/leasing av bilar ska miljöbilar väljas
l Barn och ungdomar ska uppleva att de kan påverka kommunala beslut.
Måluppfyllelse bedöms ej då inga inköp gjorts eller nya leasingkontrakt tecknats.
Antalet remisser och förfrågningar från kommunstyrelsen till ungdomsrådet har ökat. Ungdomsråd och elevråd har deltagit i planeringen av nybyggnad av kök och matsal/samlingssal och i urvalsarbetet för konstnärlig utsmyckning av stationsområdet. En arbetsgrupp har utsetts med uppdrag att stärka ungdomars delaktighet och inflytande i nämnder och förvaltningar. Kommunen kommer att delta i projektet ”Ungdomsdialog” vars mål är att utveckla metoder för delaktighet och inflytande. Målet är uppfyllt.
l Intressegrupper, föreningar och näringsliv skall minst två gånger per år
l År 2010 ska minst 75 procent av kommunstyrelsens medarbetare som regelbundet kör tjänstebil ha genomgått utbildning i sparsam körning Utbildning planeras ske under 2009. Målet bedöms kunna uppnås.
l Antal resenärer i kollektivtrafiken skall öka med minst 5 procent till år 2010. Måluppfyllelse bedöms ej då det inte skett någon mätning.
erbjudas möjlighet att delta i diskussioner kring uppbyggnad/utveckling av kommunens fysiska och sociala infrastruktur Bollebygd – Årsredovisning 20 08
23
Kommunens verksamhet
Kommunstyrelsen l Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska med 5 procent fram till 2010. Byte till energisnålare armaturer samt styrning av ventilations- och värmeanläggningar har påbörjats.
l Andel högtrycksnatriumarmaturer i kommunens gatubelysning ska öka. I Olsfors och Hultafors har 70 armaturer byts ut. Målet är uppfyllt.
l År 2010 ska minst 50 kvm solfångare eller solceller vara installerade för kommunens fastigheter. I planerade byggprojekt har möjligheten att installera solfångare övervägts. Under 2009 kommer det att tas ställning till om det är ekonomiskt försvarbart i något av de aktuella projekten. Målet bedöms kunna uppnås.
l Vid planering av nya bostadsområden ska kollektivtrafikens möjligheter att angöra området liksom utbyggnad av gång och cykelvägar till området prioriteras. Dessa aspekter belyses i samtliga planer som görs. Målet är uppfyllt.
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning l God och stimulerande arbetsmiljö. Bollebygds kommun är en stor arbetsgivare. Att personalen trivs och är frisk bidrar till att arbetet utförs på ett effektivt sätt. Arbetet skall bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt.
l Underhållet av kommunens gator, gång- och cykelvägar skall under planperioden (3 år) vara på en nivå som innebär att kapitalförstöring undviks. Nivå bestäms utifrån jämförbara nyckeltal i riket. Underhållet av gatunätet har förbättrats under 2008. Stora ombyggnader med separation av skyddade/oskyddade trafikanter har gjorts i samband med utfört beläggningsunderhåll. Målet kommer ändå inte att uppnås under planperioden.
l Genom att ersätta el och olja som energislag för uppvärmning av kommunens lokaler med miljövänliga alternativ skall kostnaderna för uppvärmning minska med 10 procent under planperioden. Höga investeringskostnader kan medföra att målet ej uppnås under planperionden.
l Taxefinansierad VA-verksamhet skall under planperioden uppnå en självfinansieringsgrad på 95 procent. Självfinansieringsgraden uppgick till 77 procent. Målet är inte uppfyllt.
l Kommunen skall i högre grad än tidigare anlita leverantörer med vilka inköpsavtal slutits. Inköpsombud håller på att utses för de olika arbetsplatserna. Ombudet kommer att ha kunskap om vilka leverantörer som kommunen har slutit avtal med och som följaktligen skall anlitas. Målet är delvis uppfyllt.
l Under planperioden skall lokalutnyttjandet (m²/anställd) inom kommunens administrativa enheter effektiviseras.
Måluppfyllelse avseende andel medarbetare som anser att kommunen är en bra arbetsgivare följs upp genom medarbetarundersökning. Någon sådan genomfördes inte 2008. Uppföljning av sjukfrånvaron visar att den fortsätter att minska. Målet är delvis uppfyllt.
Målet kommer inte att kunna uppnås med nuvarande lokalsituation. Nuvarande kommunhus är inte ändamålsenligt avseende planlösning.
l God folkhälsa. En förbättrad folkhälsa innebär ett lägre resursutnytt-
Ekonomiskt utfall
jande och ett högre välbefinnande hos kommuninvånarna. Folkhälsorådet har följt upp har fem av elva delmål i folkhälsoplanen 2008. Satsningar på föräldrainformation och utbildning för delmålet Trygg föräldraroll har gjorts. ÖPP (Örebro Preventionsprogram) och COPE (föräldrautbildning) har genomförts under året. Avseende delmålet Miljöer och verksamheter som riktar sig till barn och ungdomar ska vara fria från alkohol och droger har en satsning på drogförebyggande föreningar påbörjats. Arbetet med ungdomsdemokrati och delaktighet ryms i delmålet Goda möjligheter för barns- och ungdomars inflytande i samhället. Delmålet Öka användandet av FaR ( Fysisk aktivitet på recept) följs upp varje år i samarbete med Primärvården och föreningar. Antal utskrivna recept för Vårdcentralen i Bollebygd var för 2008: 48 st, vilket kan jämföras med 37 st under 2007.
l Underhållet av kommunens VA-nät skall under planperioden (3 år) vara på en nivå som innebär att kapitalförstöring undviks. Nivå bestäms utifrån jämförbara nyckeltal i riket. Underhållet av VA-nätet har fördröjts. Det är tveksamt om målet kommer att kunna nås under planperioden.
24
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktiges resultaträkning tkr
Intäkter Personalkostnader Köpt verksamhet Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader
Utfall 2008 42 360 -30 489 -17 426 -36 823 -17 214 -101 952
Budget Avvikelse 2008 2008 36 273 6 087
Utfall 2007 35 000
Utfall 2006 35 082
-30 750 -15 940 -33 228 -15 635 -95 553
-25 564 -17 087 -35 027 -15 944 -93 622
-23 656 -15 177 -32 134 -14 947 -85 915
261 -1 486 -3 595 -1 579 -6 399
Nettokostnad
-59 592 -59 280
-312 -58 622 -50 833
Budgetram Resultat
-59 280 -59 280 -312 0
0 -58 171 -312 -451
0 1 242
Kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges resultat 2008 uppgår till -312 tkr. Styrelsens ram har under året förstärkts med medel ur ”ofördelad budget” avseende föreningsbidrag (704 tkr) och ferieungdomar (100 tkr). Till styrelsen har även förts anslag för personalbefrämjande
Kommunens verksamhet
Kommunstyrelsen åtgärder (1 100 tkr). Från kommunstyrelsen har förts medel för telefoni (680 tkr), IT-kostnader (3 280 tkr), lokalhyra Skattegården (929 tkr), internränta (750 tkr). Intäkterna överstiger det budgeterade med cirka 6 000 tkr. Huvuddelen av dessa ej budgeterade intäkter återfinns inom samhällsbyggnadsavdelningen. Cirka 1 200 härrör från ökade avgiftsintäkter inom VA-verksamheten och avfallshantering. 2 000 tkr återfinns inom gatuverksamheten och utgörs av en extern intäkt i samband med fjärrvärmeprojektet. Kommunarkitekten har under 2008 haft externa intäkter av engångskaraktär som överstiger det budgeterade med 1 100 tkr. Återstoden av avvikelsen cirka 1 700 tkr fördelar sig mellan kommunchef, kommunkansli, bibliotek och fastighetsenhet. Kostnaderna för köpt verksamhet överskrider budget med - 1 486 tkr. Överskridande återfinns inom VA-verksamheten, gatuverksamheten (fjärrvärmeprojektet) samt avfallshantering. Övriga kostnader överskrider det budgeterade med - 3 595 tkr. Här ingår överskridande avseende bostadsanpassning med -700 tkr, driftskostnader utöver budget för lokaler med cirka -1 000 tkr, ökade hyreskostnader -200 tkr, köpta tjänster inom avfallshantering och parkverksamhet -800 tkr. Kapitalkostnaderna överskrider budget med cirka -1 500 tkr. Det är en följd av att dessa underbudgeterats inom de avgiftsfinansierade verksamheterna. Nettokostnader - budget per verksamhetsområde, tkr Netto- Budgetkostnad ram 2008 2008 100 Nämnd- & styrelseverksamhet -2 106 -2 356 110 Stöd till politiska partier -332 120 Revision -586 -642 130 Övrig politisk verksamhet -642 -427 215 Fysisk tekn plan, bostförbättr -3 262 -3 443 220 Näringslivsfrämjande åtgärder -366 -271 225 Konsument- & energirådgivning -51 0 230 Turistverksamhet -20 -100 249 Gator, vägar och parkering -6 326 -6 481 250 Parker -2 229 -2 103 261 Miljö- & hälsoskydd, myndutövn -37 0 263 Miljö- hälsa & hållbar utv -383 -243 270 Räddningstjänst -6 116 -6 128 275 Totalförsvar & samhällsskydd -39 -165 300 Allmän fritidsverksamhet -1 724 -1 844 310 Stöd till studieorganisationer -178 -589 315 Allmän kulturverksamhet, övr -219 -120 320 Bibliotek -4 063 -3 901 340 Idrotts- & fritidsanläggningar -52 -89 515 Bostadsanpassning -2 111 -1 400 530 Färdtjänst/riksfärdtjänst -819 -1 298 610 Arbetsmarknadsåtgärder -125 -507 810 Kommersiell verksamhet 24 0 832 Buss, bil & spårbunden trafik -1 603 -1 808 860 Fjärrvärmeförsörjning 0 865 Vattenförsörjn & avloppshant -2 505 -433 870 Avfallshantering -295 910 Gemensamma lokaler -3 174 -3 172 920 Gemensamma verksamheter -20 157 -21 734 Summa -59 592 -59 280
Av- Netto- Nettovikelse kostnad kostnad 2008 2007 2006 250 -2 181 -1 860 -332 -298 -305 56 -526 -393 -215 -770 -614 181 -2 609 91 -95 -364 -484 -51 -51 -25 80 -24 -15 155 -5 134 -4 594 -126 -2 038 -1 980 -37 -95 -140 -176 -110 12 -5 878 -5 251 126 -1 -5 120 -1 482 -1 357 411 -232 -181 -99 -150 -134 -162 -3 441 -3 265 37 -70 -80 -711 -836 -916 479 -2 000 -1 167 382 -183 -406 24 326 390 205 -1 698 -1 525 0 -2 -2 072 -517 -678 -295 -1 024 -783 -2 -5 322 -3 657 1 577 -21 847 -21 527 -312 -58 622 -50 833
Bostadsanpassning
Anslaget för bostadsanpassning överskreds med cirka -700 tkr. Orsak till överskridandet är att årets ärenden varit mer omfattande och därmed mer kostnadskrävande än tidigare år. Färdtjänst
Kostnaderna för färdtjänst underskred till följd av minskade volymer budget med cirka 500 tkr. Arbetsmarknadsåtgärder
Kostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder underskred budget med 400 tkr. Orsak till detta är det goda konjunkturläge som rådde under större delen av 2008. Gemensam verksamhet
Kostnaderna för gemensam verksamhet underskred budget med 1 500 tkr. Orsak till detta är vakanser inom kansli- och ekonomiavdelning, samt kommunchefens buffert.
Avgiftsfinansierad verksamhet Vattenförsörjning och avloppshantering (VA-verksamhet) Verksamhetsberättelse
Den 1 januari 2007 trädde den nya lagen om vattentjänster (2006:412) i kraft. Lagen skärper kraven på huvudmannens ekonomiska redovisning med bl. a. krav på redovisning av särskilda resultat- och balansräkningar för VA-verksamheten. Ur redovisningen ska det även genom tilläggsupplysningar framgå hur gemensamma kostnader med andra verksamheter är fördelade. Motivet till ny lagstiftning är att tillgodose behovet av den information som krävs för att kontrollera, om de avgifter som tas ut, är korrekta. Totalt uppvisar VA-verksamheten i kommunen ett negativt resultat med -2 072 tkr inklusive fördelade gemensamma kostnader. Det innebär att verksamheten uppnår en självfinansieringsgrad på 77 procent vilket klart underskrider kommunfullmäktiges mål på 95 procent. Intäkterna överskred budget med 439 tkr beroende den taxehöjning som genomfördes fr.o.m. halvårsskiftet. Verksamhetens kostnader överskred budget med -2 522 tkr. Orsak till det negativa resultatet är bl a ökade kapitalkostnader (cirka 1 000 tkr) vilka är en följd av genomförda investeringar. Utöver detta har verksamheten under året haft kostnader av tillfällig karaktär. Exempel på detta är renspolning av vattenledningar och reservoarer i Olsfors (cirka 400 tkr), åtgärder till följd av ålägganden från Arbetsmiljöverket samt kostnader till följd av tvist med abonnent (cirka 200 tkr). Även kostnader för köpta tjänster inom styr- och reglerområdet har ökat jämfört med föregående år. Försenade anslutningsavgifter (Rinna och Hedeområdet) beräknas motsvara cirka 500 tkr i uteblivna intäkter. I resultatet ingår overheadkostnader med 223 tkr. Distributionsnätet omfattar totalt 49 km vatten- och avloppsledningar samt 26 km dagvattenledningar. Vattenledningarna är i god kondition och läckaget är marginellt. Avloppsledningarna däremot, speciellt i Olsfors-Hultafors är i mycket dåligt skick med inläckage över 20 ggr förbrukningen. Brister i avloppsledningsnäten gör att omgivande mark och grundvatten påverkas. Avloppsreningsverken belastas över sin kapacitet varför recipienterna erhåller onödiga mängder av föroreningar. Den nya VA-ledningen till Grönkullen blev inte slutreglerad under 2007. Ledningen blev klar i december, slutbesiktigas efter årsskiftet och sista dellikviderna (6 257 tkr) erlades under 2008.
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
25
Kommunens verksamhet
Kommunstyrelsen VA-verksamheten har liksom flertalet tidigare år ej uppnått fullmäktiges mål om 95 procents avgiftsfinansiering. Mot bakgrund av avloppsledningsnätens brister och de investeringar som detta kommer att påkalla under kommande år kommer målet om avgiftsfinansiering att bli mycket svårt att uppnå. VA-verksamheten Resultaträkning Belopp i mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens externa kostnader Verksamhetens interna kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Extraordinära poster Resultat efter extraordinära poster Skattefinansiering enligt budget Årets resultat
Not 19 20 21
22
2008 8,4 -7,2 -0,3 -1,5 -0,6 -1,9 -2,5 -2,5 0,4 -2,1
2007 7,7 -5,7 -0,5 -1,0 0,5 -1,0 -0,5 -0,5 0,5 0,0
VA-verksamhetens noter Belopp i mkr Not 19 Verksamhetens intäkter Anslutningsavgifter Brukningsavgifter Förändring av kortfr skuld till abonnentkollektivet Summa verksamhetens intäkter
2008 0,3 8,2 8,4
2007 0,1 7,5 0,1 7,7
Not 20 Verksamhetens externa kostnader Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial Entreprenad och köp av verksamhet Konsulttjänster Personalkostnader Bränsle, energi och vatten Övriga kostnader Summa verksamhetens externa kostnader
2008 -0,4 -3,3 -0,1 -1,9 -1,1 -0,5 -7,2
2007 -0,5 -2,2 -0,4 -1,7 -0,8 -0,2 -5,7
Fördelning av OH kostnader till VA-verksamheten Det negativa resultatet för VA-verksamheten år 2008 skattefinansieras till 100%. VA-verksamhetens Balansräkning Belopp i mkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 23 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Pågående investeringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar 24 Upplupna intäkter Kundfordringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner 25 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder 26 Kortfristiga skulder 27 Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
26
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
2008
2007
60,9 2,3 2,0 65,2
45,4 2,3 7,8 55,4
0,6 0,6 65,7
0,6 0,6 56,0
0,0
0,0
0,1 0,1
0,0
64,4 1,2 65,6 65,7
55,2 0,9 56,1 56,1
Kostnad Kommunchef Telefon/Reception Datakostnader Ekonomichef Förvaltningsekonom Ekonomiassistent Personalchef Personalhandläggare Löneassistent Hälsocoach Arkivarie
Nyckel % på lönesumma % på lönesumma och per abonnemang % på lönesumma % på lönesumma % på lönesumma % på lönesumma % på lönesumma % på lönesumma % på lönesumma % på lönesumma % på lönesumma
Motiv Schablon på nyttjandegrad schablon på nyttjandegrad och orsakslogik schablon på nyttjandegrad schablon på nyttjandegrad schablon på nyttjandegrad schablon på nyttjandegrad schablon på nyttjandegrad schablon på nyttjandegrad schablon på nyttjandegrad schablon på nyttjandegrad schablon på nyttjandegrad
% 2% 2% 2% 2% 10% 2% 2% 10% 5% 2% 2%
Not 21 Verksamhetens interna kostnader Lokalhyror Övriga kostnader Summa verksamhetens interna kostnader
2008 -0,3 0,0 -0,3
2007 -0,3 -0,4 -0,6
Not 22 Finansiella kostnader Ränta på långfristiga lån
2008 -1,9
2007 -1,0
Not 23 Materiella anläggningstillgångar Fastigheter Ack anskaffningsvärden Nyanskaffningar Försäljningar Ack avskrivningar Årets nedskrivningar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde
2008
2007
49,5 14,1 -4,1 1,4 60,9
41,0 8,5 -3,2 -0,9 45,4
Maskiner och inventarier Ack anskaffningsvärden Nyanskaffningar Försäljningar Ack avskrivningar Årets nedskrivningar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde
2,8 -0,5 -0,1 2,3
2,8 -0,5 -0,1 2,3
Pågående investeringsprojekt Summa materiella anläggningstillgångar
2,0 65,2
7,8 55,4
Kommunens verksamhet
Kommunstyrelsen Not 24 Omsättningstillgångar 2008 VA-verksamheten har inte något separat bankkonto, vilket gör det svårt att urskilja verksamhetens tillgångar avseende kassa och bank.
2007
Not 25 Avsättningar pensioner Pensioner Löneskatt SUMMA Det har under år 2008 gjorts en uppbokning av årets förändring av pensionsskulden avseende VA-verksamheten. VA-verksamhetens personal utgör 0,7% av kommunens totala personalstyrka.
2008 0,1 0,0 0,1
2007 0
Not 26 Långfristiga skulder Lån av kommun Summa långfristiga skulder
2008 64,4 64,4
2007 55,2 55,2
Not 27 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader Förutbetalda intäkter från anslutningsavgifter Förutbetalda intäkter från VA-kollektiv Summa kortfristiga skulder
2008 0,3 0,1 0,8 1,2
2007 0,4 0,2 0,3 0,1 0,9
Avfallshanteringen
Avfallshanteringen redovisar trots genomförd avgiftshöjning (080701) ett negativt resultat med - 295 tkr. Avgiftshöjningen medförde att intäkterna överskred budget med 800 tkr. Kostnaderna överskred budget med – 1 100 tkr. Verksamheten på Råssa har efter miljöförelägganden vidtagit åtgärder vilka medfört ökade kostnader. Utöver detta har nya skatter för behandling av avfall drivit upp kostnaderna.
Årets verksamhet Fastighetsenheten har under året bytt tak på Bollebygdskolan år 7-9, byggt om skolgården på Örelundskolan, byggt om- och till köket i Töllsjöskolan samt uppfört paciljonger för förskola på Skattegårdstomten. Enheten har också medverkat i flera lokalutredningar som ombyggnad av Bollebygdskolan, kök/samlingssal/förskola och provisoriska lokaler för korttidsbeoende. Inom VA-gata-parkenheten påbörjades under året arbetet med en underhållsplan. Utredning kring nytt vattenverk i Olsfors har genomförts med resultatet att projektet nytt vattenverk lades ner. Istället vidtogs åtgärder i befintligt system. Vidare har förprojektering och miljökonsekvensbeskrivning för ombyggnad av VA-ledning HultaforsOlsfors, etapp 1 genomförts. Under året har också en VA-utredning för Töllsjö genomförts. Inom enhetens övriga verksamheter har verksamheten Råssa återvinningscentral utretts och ett åtgärdsprogram för gatubeläggningar upprättats. Sörgårdsområdet, Ballebovägen och Odens väg fick ny beläggning samt GC-väg utefter de två senare. Skattegårdens lekplats har projekterats. Av de fyra lekplatser som ska upprustas återstår Bäckaparken i Töllsjö. Fem lekplatser återstår att avveckla. Under året antogs en utvecklingsplan för Olsfors- Hultafors. För Tyftet och Flässjum 3:60 har programsamråd genomförts. För Varpås har ett program arbetats fram och trafikutredning genomförts. Planarbetet för Skattegårdsområdet i Bollebygd och Sjöholmen Treehouse har inte påbörjats pga. att exploatörer för dessa planer valt att skjuta fram projekten.
Under det gångna året har ett kommunövergripande visionsarbete med hållbarhetsperspektiv påbörjats i samarbete med kommunerna Mark och Härryda. Detta förväntas ge ett underlag för en fördjupad översiktsplan för det planerade stationsområdet samt revidering av den kommuntäckande översiktsplanen. Till följd av konjunkturläget initierade under hösten Sjuhärads kommunalförbund ”Rådslag Sjuhärad”. Syftet med rådslaget, där såväl företag och offentliga organisationer medverkade, var att hitta åtgärder för att möta varsel, arbetslöshet och konkurser. Rådslaget resulterade i att förbundet ansökt om tillväxtmedel från Västra Götalandsregionen för att stödja företagen i deras utvecklings- och omstruktureringsarbete samt öka antalet arbetstillfällen. Kommunen har ett avtal med Migrationsverket om att under 20072009 ta emot 50 flyktingar. Under året anställdes en flyktingsamordnare och en struktur för mottagande och individuella utvecklingsplaner har arbetats fram. Under året tog kommunen emot 11 flyktingar. Från den 1 april 2008 bedrivs biblioteksverksamheten som en intraprenad. Under året utökades öppettiderna vid huvudbiblioteket och Olsfors bibliotek.
Personalutveckling Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron inom kommunledningsförvaltningen har sjunkit marginellt. Relaterat till föregående år har sjukfrånvaron sjunkit från 2,9 procent till 2,6 procent. Andelen långtidssjukskrivna var i år 42,9 procent, att jämföra med föregående år då siffran var 38,9 procent. Rehabiliteringsarbete
Antalet långtidssjukskrivna var liksom föregående år en person. Den långtidssjukskrivna personen arbetar på deltid. Under året har stort fokus lagts på förebyggande och främjande hälsoarbete. Detta arbete har möjliggjorts genom projektanställd hälsocoach. Personal 2008 54 63% 9%
Antal anställda Andel kvinnor Andel deltidsanstäldla
2007 50 56% 6%
2006 52 56% 4%
2005 47 49% 6%
Rekryteringsläge
Tillgången på arbetskraft bedöms vara god inom de flesta yrkeskategorier som finns inom kommunstyrelsen. Yrkeskategorier som varit svåra att rekrytera är drifttekniker inom gatu- VA-verksamheten. Under året Åldersstruktur personal – kommunstyrelsen % 40 35 30 25 20 15 10 5 0 -29 år
30-39 år
40-49 år
50-59 år
60- år
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
27
Kommunens verksamhet
Kommunstyrelsen har rekrytering av ny gatu-/VA-/parkchef genomförts liksom av två drifttekniker vid VA-verken och gatuunderhållet.
Framtiden Arbetet med de första etapperna av Götalandsbanan och planeringen kring denna kommer att intensifieras under kommande år. Kommunen har framställt om en utredning av Kråktorp som motorvägshållplats. Syftet är att utöka kollektivtrafiken med fler turer samt inarbeta Kråktorp som ett framtida rese- och kollektivtrafikcentrum. Närtrafiken kan komma att utökas för att i viss utsträckning ersätta nuvarande stora bussar. En utredning av möjligheterna att öka tillgängligheten till bl.a. Allaktivitetshuset kommer att göras. Ett samarbete har inletts med Härryda och Marks kommun inom projektet ”BoHäM”. Kommunerna har tecknat ett samarbetsavtal och arbete har påbörjats med utveckling av stråket Bollebygd-Viared längs Rv40, Götalandsbanan, vindkraft samt utveckling av industri- och boendeområden. Arbetet kommer att utvecklas till att omfatta hela stråket Göteborg-Borås, som bedöms ha stor tillväxtpotential. Utredningar avseende vindkraft, energiplan, hållbar utveckling och miljö m m kommer att genomföras. Arbetet kommer också att påverka arbetet med vision och översiktsplan. IT-verksamheten är organiserad i en gemensam nämnd med Härryda. En sådan gemensam organisation ger ekonomiska driftsfördelar men behöver utvecklas ytterligare. Förstudier av förskola/samlingssal/kök vid Bollebygdsskolan och renovering av Bollebygdsskolan kommer att slutföras under våren. Dessa investeringsprojekt bedöms uppgå till sammanlagt 150 mkr och kommer i hög grad att påverka kommunens ekonomi. Under 2008 genomfördes en förstudie inför upphandling av ett kommungemensamt ärende- och dokumenthanteringssystem Upphandling kommer att genomföras under 2009 och införandet kommer att ske i etapper. Kommunens satsning på att öka ungdomars delaktighet i och påverkan av kommunala beslut kommer att fortsätta bl.a. med att hitta tydliga strukturer för ungdomsrådets arbete och ungdomars inflytande. Regeringen presenterar i mars ett förslag till reformerad styrning, ansvar, utformning och finansiering av flyktingsmottagandet. I utredningen som ligger till grund för regeringens förslag föreslås att ansvaret för introduktionen och den nyanländes försörjning överförs till staten samt att genomförandet av introduktionen läggs på privata ”lotsar”. Vidare föreslås ett kommunalt ansvar för nyanländas bosättning.
28
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
Kommunens verksamhet
Barn- och utbildningsnämnden
Den nya lekplatsen ”Erikstorpsparken” invigdes under senvåren.
Nämndens verksamhetsområde Barn- och utbildningsnämnden svarar för kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet samt för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som enligt särskild lagstiftning ska finnas inom den kommunala verksamheten. Förskoleverksamheten omfattar barn mellan 1-5 år. Förskoleklass, grundskoleverksamhet och skolbarnsomsorg omfattar barn och ungdomar mellan 6-15 år. Kommunen bedriver särskoleverksamhet i åldrarna 7-16 år. Platser för ungdomar i gymnasiesärskolan köps av bl.a. Borås kommun. Kommunen ansvarar för IV-programmet medan övriga platser i gymnasieskolan köps i andra kommuner.
Uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål 2008 Barn- och utbildningsnämnden har med anledning av fullmäktiges prioriterade inriktningsmål formulerat följande effektmål.
l Andelen elever som upplever att de planerar med sin lärare vad de ska arbeta med för att nå målen i de olika ämnena ska öka med 7 procentenheter (startår 2007). Frågan om elevens inflytande över lärandet har delats i två delar där frågorna lyder: 1. Får du vara med och planera ditt skolarbete (t.ex. vilka områden du ska arbeta med, om du ska arbeta ensam eller i grupp)? 2. Pratar du med din lärare om vilka mål du ska arbeta med i skolan? De elever som tillfrågats går i skolår 2, 5 och 8. På frågan om man får lov att vara med om att planera sitt skolarbete svarade 69 procent av eleverna nästan alltid eller alltid. På frågan om man pratar med läraren om vilka mål man ska arbeta med i skolan svarade 70 procent av ele-
verna ja alltid eller nästan alltid. Här märks en klar försämring av resultatet från föregående år då 79 procent av eleverna svarade att de alltid eller nästan alltid pratade med sin lärare om vad de skulle arbeta med. Målet uppnåddes ej under 2008. Trots att utvecklingen är negativ bedöms målet uppnås inom planperioden.
l Andelen föräldrar som är nöjda eller mycket nöjda med sin möjlighet att påverka verksamheten som bedrivs i förskola/familjedaghem ska öka med 2 procentenheter.
l Andelen föräldrar som är nöjda eller mycket nöjda med sin möjlighet att påverka verksamheten som bedrivs i skolan ska öka med 10 procentenheter. Ny undersökning görs vt 2009. Resultatet kommer att analyseras i verksamheternas kvalitetsredovisningar. 2007 års resultat visar att inom förskolan hade andelen föräldrar som är nöjda eller mycket nöjda med sina möjligheter att påverka ökat från 73 procent till 88 procent mellan 2006 och 2007. Inom grundskolan var andelen föräldrar som är nöjda eller mycket nöjda med sina möjligheter att påverka 53 procent 2007. Måluppfyllelsen bedöms med utgångspunkt i 2007 års resultat och andra typer av uppföljningar som genomförts 2008. Målet beräknas uppnås under planperioden avseende förskoleverksamheten. Tveksamhet råder när det gäller grundskolan.
l Andelen barn och elever som alltid känner sig trygga i skolan ska öka med 11 procentenheter under planperioden (startår 2007). 94 procent av de svarande eleverna i år 5 och år 8 trivs bra eller mycket bra i skolan, 100 procent av eleverna i år 2. 60 procent av de svarande eleverna i år 5 och år 8 är alltid trygga i skolan. Motsvarande siffra är för eleverna i år 2 är 100 procent. Antalet elever som upplever sig mobbade är fortsatt på en hög nivå, 12 procent (2006 13 procent, 2007 13 procent). Skillnaden mellan upplevelsen av trygghet i skolan mellan yngre och äldre elever kommer att analyseras vidare. Målet är inte uppnått.
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
29
Kommunens verksamhet
Barn- och utbildningsnämnden l Andelen barn och elever som trivs med sin fysiska arbetsmiljö ska öka med 5 procentenheter under planperioden (startår 2006). Måluppfyllelsen avseende elevernas fysiska arbetsmiljö bedöms inte förrän 2009 då en specifik arbetsmiljöenkät för eleverna ska genomföras.
l De vuxna i förskolan ska uppleva att arbetet med barnens trygghet har förbättrats genom ökade insikter om EQ (emotionell intelligens). Förskoleverksamheten arbetar aktivt med EQ, vilket innebär att medarbetarna tränas i att ge barnen möjlighet att uttrycka sina känslor. Arbetet följs upp första gången hösten 2009.
l Andelen barn och elever som är fysiskt aktiva dagligen ska öka med 8 procentenheter under planperioden. På frågan ”Hur ofta motionerar du i skolan?” har 78 procent av eleverna angett att de rör på sig 3-4 gånger i veckan eller varje dag. Utvecklingen anses fortsatt positiv även om måluppfyllelsen är något lägre än år 2007 (82 procent). Målet uppfylls ej 2008 men beräknas nås under planperioden.
l Andelen barn i förskolan som är utomhus minst en gång om dagen ska vara ökande under planperioden (startår 2007). Förskoleverksamheten arbetar aktivt med att alla barn inom förskoleverksamheten ska vistas utomhus varje dag och att uteverksamheten ska ha ett tydligt pedagogiskt innehåll. I brukarenkät 2007 svarade 94 procent av förskoleverksamhetens föräldrar att de var nöjda eller mycket nöjda med hur mycket deras barn vistas utomhus. Förskoleverksamheten gör bedömningen att målet har uppfyllts 2008.
l Vid en jämförelse av resultaten av de nationella proven och betygen i år 9 ska minst 80 procent av eleverna få samma slutbetyg som betyg vid det nationella provet. Målet kommer att följas upp efter betygsättningen våren 2009.
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning
l Barn- och utbildningsnämndens lokaler ska utnyttjas på ett effektivt sätt. Eftersom 2008 utgör startår för bedömningen av måluppfyllelse kan inte målet följas upp. Måluppfyllelsen har inte bedömts 2008.
l Barn- och utbildnings- nämnden ska bedriva en kostnadseffektiv verksamhet som samtidigt håller en hög kvalitet. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan var 2008 82,2 procent (riket 88,8 procent). År 2007 var andelen behöriga i kommunen 89,6 procent (riket 89,1 procent). Andelen behöriga till gymnasiet har således sjunkit. Kostnaderna har ökat mellan åren jämfört med likvärdiga kommuner och riket i övrigt. Målet är inte uppnått eftersom behörigheten har minskat och kostnaden ökat. Kostnad (kr) per inskriven elev 2007 2006
Bollebygd Kommungruppen 78 400 75 700 71 600 73 200
Riket 77 000 73 200
Ekonomiskt utfall Barn- och utbildningsnämndens resultaträkning, tkr
Intäkter Personalkostnader Köpt verksamhet Övrigt Kapitalkostnader Summa kostnader
Utfall 2008 15 319 -97 948 -57 743 -27 776 -2 130 -185 597
Nettokostnader
-170 278 -172 874
2 596 -161 045 -148 736
Budgetram
172 874 172 874
0 161 286 148 737
Resultat
2 596
Budget Avvikelse 2008 2008 13 052 2 267 -96 309 -1 639 -59 421 1 678 -28 428 652 -1 767 -363 -185 926 329
0
2 596
Utfall Utfall 2007 2006 14 481 15 560 -95 028 -89 190 -56 416 -52 090 -22 977 -22 005 -1 106 -1 011 -175 526 -164 296
241
1
l Barn- och utbildningsnämndens kostnader för sjukfrånvaro ska minska. Sjukfrånvaron uppgår till 6,7 procent jan-dec 2008 jämfört med 6,9 procent 2007. Målet är uppnått.
Nettokostnader - budget per verksamhetsområde, tkr
l Andelen barn i skolålder som väljer att gå i skola utanför Bollebygd ska hålla sig på en fortsatt låg nivå. Höstterminen 2007 valde 5 elever att gå i skola i någon av grannkommunerna i år 7. Höstterminen 2008 var antalet 6 elever i år 7. Målet är inte uppnått för 2008.
l Resurstilldelningen inom barn- och utbildningsnämnden ska vara prestationsbaserad. År 2009 sker tilldelningen till förskolan utifrån inskrivna barns volymtimmar. Det medför en tydligare prestationstilldelning jämfört med den barnpeng som tidigare använts. Barnpengen har inneburit en lika stor ekonomisk tilldelning för varje barn oberoende av barnets vistelsetider. Tilldelningen till förskoleklass och fritidshem sker under år 2009 enligt skolpengsmodell, och baseras inte på vistelsetid. Även skolpengsmodellen är dock prestationsbaserad då tilldelningen görs med utgångspunkt i antalet barn/elever. Målet är uppnått.
30
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
Nämnd- & styrelseverksamhet Övr politisk verksamhet Förskola Familjedaghem Fritidshem Förskoleklass Grundskola Särskola Gymnasiet Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Summa
Netto- Budgetkostnad ram 2008 2008 -401 -420 0 0 -37 389 -37 204 -2 998 -2 798 -7 868 -7 993 -2 452 -2 407 -74 222 -74 020 -6 259 -7 292 -32 762 -34 343 -4 975 -5 175 -952 -1 222 -170 278 -172 874
Avvikelse 2008 19 0 -185 -200 125 -45 -202 1 033 1 581 201 270 2 596
Netto- Nettokostnad kostnad 2007 2006 -421 -371 -80 -102 -32 030 -26 721 -2 491 -3 266 -7 731 -8 213 -2 575 -2 810 -73 110 -67 760 -5 722 -5 495 -31 679 -29 314 -4 301 -3 259 -905 -1 424 -161 045 -148 736
Barn- och utbildningsnämnden redovisar 2008 ett positivt resultat med 2 596 tkr. Nämndens ram har under året förstärkts med medel ur ”ofördelad budget” avseende förskoleexpansion (14 platser, 1 170 tkr), fritids-
Kommunens verksamhet
Barn- och utbildningsnämnden hemsexpansion (20 platser, 514 tkr), expansion förskoleklass (4 platser 125 tkr), grundskoleexpansion (5 elever, 288 tkr). Från kommunstyrelsen har överförts medel för telefoni (340 tkr), IT-kostnader (2 016 tkr) samt förskolelokaler på Skattegården (929 tkr). Verksamhetens intäkter överskred det budgeterade, bl. a. på grund av ett större antal sålda platser (6 elever) än beräknat under höstterminen samt ej budgeterade statsbidrag. Personalkostnaderna överskred budget med -1 639 tkr. I likhet med föregående år återfanns överskridandet framför allt inom förskoleverksamheten och Bollebygdsskolans årskurs 7-9. Förskolans överskridande var en följd av ökade kostnader inom dagbarnvårdarverksamheten. Överskridandet inom årskurs 7-9 förorsakades bl a elever i behov av särskilt stöd. Kostnader för köpt verksamhet underskred budget med 1 679 tkr. Förklaring till detta är lägre kostnader än budgeterat för köpta gymnasieplatser. Antalet gymnasieelever överskred budget medan kostnaderna per plats var lägre än budgeterat. Överskridandet avseende kapitalkostnader är en följd av att IT-relaterade kapitalkostnader budgeterats som köpt verksamhet. Nämndens positiva resultat genereras inom gymnasie- och särskoleverksamheten. Dessa två verksamheter bidrar med 1 581 tkr respektive 1 233 tkr till resultatet.
Prestationer Barn- och utbildningsnämndens resultaträkning, tkr
Antal elever F-9 i kommunens skolor
Utfall 2008 867
Budget Avvikelse 2008 2008 858 9
Utfall 2007 891
Utfall 2006 905
Köpta platser år f - 9 i andra kommuner/friskolor 48 Köpta platser år f - 6 i friskolan Gadden 153
48 153
0 0
61 153
67 153
Antal elever i kommunens fritidshem Antal barn i kommunens förskola Antal barn i familjedaghem
263 424 36
280 424 40
-17 0 -4
255 392 41
228 374 46
Antal gymnasieelever/köpta platser Antal elever IV-programmet Antal gymnasiesärelever/köpta platser
369 22 19
352 14 15
17 8 4
362 14 15
344 17 13
Antal elever i särskola i egen kommun Köpta platser särskola i annan kommun
17 2
20 2
-3 0
18 2
18 2
Årets verksamhet Samtliga nämndens verksamheter inspekterades under våren 2008 av Skolverket. Skolverket granskar och kontrollerar skolor med inriktning mot elevens kunskap och barns och elevers rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Vidare kontrolleras att kommuner och fristående skolor följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för verksamheten. Skolverket lämnade många positiva omdömen om verksamheten:
l Det finns tydliga förutsättningar för verksamheterna att arbeta mot de nationella målen och bedriva bra verksamhet.
l Ett välförankrat kvalitetsarbete skapar god kvalitet. l Lärarna visar engagemang och ansvar i kvalitetsarbetet. l Förskolorna håller en jämn och hög kvalitet.
l Verksamheterna bedriver ett aktivt och engagerat arbete med normer och värden.
l De flesta eleverna trivs och känner sig trygga. Samtliga verksamheter bedriver arbete av god kvalitet inom de flesta områden. Örelundskolan och Töllsjöskolan skiljer ut sig i positiv mening genom att enheterna genomför arbete av mycket god kvalitet inom flera områden. Förskoleverksamheten bedriver kvalitetsarbete av mycket god kvalitet. Skolverket pekade även ut några bristområden där förbättringsarbete måste inledas inom tre månader. Synpunkterna gäller bl. a. att kommunen ska genomföra en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten inom de olika skolformerna och redovisa denna i kvalitetsredovisningen samt att likabehandlingsplaner ska utarbetas för varje enhet (ex förskola). Tidigare har en gemensam likabehandlingsplan formulerats för förskoleverksamheten. Arbetet med att utforma specifika likabehandlingsplaner för varje verksamhet har inletts. Inom grundskolan har kompetensutveckling och förbättringsarbete fortsatt inom området ”Mål, bedömning och individuella utvecklingsplaner”. Samtliga enheter har arbetat med kompetensutveckling inom området. Förskolan har arbetat med bland annat EQ (emotionell intelligens), språkutveckling och matematikutveckling. Inom förskolan har arbetet med att etablera årsarbetstid inletts. Natur- och friluftsförskolan fungerar som en delvis fristående enhet med ett visst ekonomiskt ansvar. Förskolan var den första som inledde arbete med årsarbetstid. Förvaltningens ledningsgrupp kompletterades med rektor för Bollebygdskolan F-6, där tjänst tidigare varit vakant. En projektgrupp för renoveringen av Bollebygdskolan har bildats. Den består av rektorer, representanter från olika pedagogiska verksamheter inom skolan och en arkitekt. Gruppen har diskuterat pedagogiska idéer/möjligheter runt renoveringen och arbetet fortgår. På Örelundskolan har en matematikverkstad färdigställts och ett kommungemensamt matematiknätverk för erfarenhets- och kunskapsutbyte har skapats. Örelundskolans nya och upprustade skolgård har invigts. Töllsjöskolans kök har renoverats.
Personalutveckling Sjukfrånvaro
Uppföljningen av sjukstatistiken visar att förvaltningens medarbetare varit sjukskrivna 6,8 procent av den ordinarie arbetstiden 2008. Förvaltningens sjukskrivningstal fortsätter att sjunka även 2008 i likhet med kommunen som helhet. Barn- och utbildningsförvaltningen ligger dock över kommungenomsnittet. Andelen långtidssjukskrivningar har minskat kraftigt i kommunen som helhet och inom barn- och utbildningsförvaltningen. Drygt hälften av barn- och utbildningsförvaltningens sjukskrivningstid består av långtidssjukskrivna. I december var åtta långtidssjukskrivna jämfört med 13 vid samma tidpunkt 2007 Förebyggande åtgärder
Inom förvaltningen eftersträvas alltid att förbättra arbetsmiljön och arbetssituationen för de enskilda medarbetarna. En metod att utifrån var och ens förutsättningar anpassa arbetet inom grundskolan har varit att rektor och medarbetare samtalat kring schema, arbetstidsförläggning och årsarbetstid. Vid samtalet har fokus legat på tid, komplexitet, förflyttningar, ansvarsuppgifter, återhämtning, reflektion och paus. I de samtal där arbetsbelastningen upplevdes som pressad har schema änd-
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
31
Kommunens verksamhet
Barn- och utbildningsnämnden rats och en uppföljning i form av ytterligare ett samtal har genomförts. Inom ramen för projektet Attraktiv Arbetsgivare har anställda i kommunen erbjudits kostnadsfria hälsokontroller och massage till självkostnadspris. Personal 2008 288 88% 23%
Antal anställda Andel kvinnor Andel deltidsanställda
2007 300 88% 27%
2006 290 89% 24%
Rekryteringsläge
Inom förskoleverksamheten råder brist på medarbetare med högskoleutbildning. Skolverket genomförde en utbildningsinspektion av Bollebygds skolor och förskolor 2008. I Skolverkets inspektionsrapport betonar myndigheten betydelsen av att Bollebygds kommun satsar på att rekrytera personal med pedagogisk högskoleutbildning. Det råder även brist på fritidspedagoger i barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet. Åldersstruktur personal – barn- och utbildningsnämnden % 40 35 30 25 20 15 10 5 0 -29 år
30-39 år
40-49 år
50-59 år
60- år
Framtiden De tre senaste åren har förskoleverksamheten expanderat med ca 100 barn i Bollebygds kommun. Befolkningsprognoserna för barn i åldrarna 1-5 år visar att antalet barn ökar marginellt de kommande åren. Planering för framtida lokaler för nämndens verksamheter kommer att vara i fokus de närmsta åren. Inom grundskolan kommer elevantalet att öka. Ökningen 2010 – 2012 beräknas till ca 3 procent, vilket motsvarar 28 elever. Denna ökning sker i de yngre åldrarna; år f-3. År 7-9 i grundskolan kommer att under åren 2010-2012 att minska med ca 20 elever och under 2010-2012 är antalet elever i år 7-9 knappt 300 elever. Fr.o.m. 2014 prognostiseras en liten ökning av elevantalet. Både Bollebygdskolan och Örelundskolan är i behov av renovering och ombyggnation då inga större renoveringar har genomförts i de båda skolorna sedan de byggdes. Det är också av vikt att anpassa båda dessa skolor till den pedagogik som bedrivs idag jämfört med när skolorna byggdes. I samband med renoveringen av de båda skolorna är det av vikt att utemiljön ses över. Ett nytt förslag till skollag skulle ha presenterats våren 2008 men arbetet har försenats på obestämd tid. Enligt uppgift om innehållet ska lärarnas roll stärkas genom bl. a. auktorisation och behörighetskrav. Vidare vill regeringen bl. a. förstärka fristående skolors ställning och reglera vuxenutbildningen samt göra förskolan till en egen skolform. En ny läroplan införs i grundskolan läsåret 2011/2012. Förändringarna
32
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
kommer att vara omfattande bl a genom att kursplanerna till skillnad från idag ska innehålla ämnets huvudsakliga innehåll och att målstrukturen ändras. Nationella avstämningstillfällen (nationella prov) ska enligt förslaget vara vid slutet av årskurs 3, 6 och 9. Skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling ska from 1 juli 2008 varje år från årskurs 1 ges i den individuella utvecklingsplanen vid utvecklingssamtalen. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne utformade efter läroplan och kursplan. Regeringen har gett kommunerna möjlighet att införa vårdnadsbidrag. Bollebygds kommun har beslutat att införa vårdnadsbidrag fr o m 1 juli 2009 och gett barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att utarbeta ett regelverk. Regeringen har lämnat ett förslag om barnomsorgspeng. Barnomsorgspengen ska följa barnet till den verksamhet som föräldrarna väljer (förskole- eller fritidshemsverksamhet). Reformen kommer också att innebära att det blir fritt att söka barnomsorg i en annan kommun. Allmän förskola ska utvidgas till att omfatta treåringar. Gymnasieutredningen föreslår 19 nationella program som ska leda fram till en yrkesexamen eller högskoleförberedande examen. En lärlingsutbildning föreslås som en alternativ väg till yrkesexamen. Av de 19 nationella program som utredningen föreslår ska 14 yrkesprogram leda till anställningsbarhet. Riksdagen väntas fatta beslut om förslaget våren 2009. Under 2007 utarbetade Sjuhärads kommunalförbund ett gemensamt gymnasieavtal. Avtalet innebär i korthet ett gemensamt intagningskansli, uppdraget att utarbeta en gemensam prislista för gymnasieplatserna inom Sjuhärad samt ett utredningsuppdrag gällande programutbudet. Under 2008 har diskussioner förts om gemensam prislista. Under flera år har det kommit nationella rapporter om att elever i behov av särskilt stöd ökar. I Bollebygd är tendensen densamma. Bedömningar visar att arbetet med elever i behov av särskilt stöd behöver förbättras och stärkas. Enligt beslut av kommunfullmäktige 2007-12-13 ska Bollebygds kommun ta emot omkring femtio flyktingar åren 2007, 2008 och 2009. De flyktingar som har anlänt och kommer att anlända under 2009 kommer att ta del av barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet.
Kommunens verksamhet
Omsorgsnämnden
En ”klädsam” frivilligverksamhet.
Nämndens verksamhetsområde
l Samtliga beslut ska verkställas inom tre månader.
Omsorgsnämnden ansvarar för verksamhetsområdena vård och omsorg, hemsjukvård, handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg.
Omsorgsnämnden har med anledning av fullmäktiges prioriterade inriktningsmål formulerat följande effektmål.
Samtliga beslut inom individ- och familjeomsorgen har verkställts inom tre månader. Inom äldreomsorgen har två beslut avseende särskilt boende ej kunnat verkställas inom tre månader. Inom handikappomsorgen har två beslut avseende kontaktpersoner ej kunnat verkställas. Under 2007 var motsvarande siffra fyra, samtliga avseende särskilt boende. Målet är ej uppfyllt.
l En ökad samverkan med frivilligorganisationer ska ske.
l Andelen nöjda kunder/brukare (utifrån respekt, delaktighet, integritet
Politiska mål
Förvaltningen har under året arbetat för att öka samverkan med brukarna. Möten har hållits i kommunala pensionärsrådet, ”Solstickorna” (Närståendestöd), Gula gruppen (Frivilligorganisationerna) och med handikapporganisationer. Målet är uppfyllt.
l Samtliga verksamheter/enheter ska utforma verksamhetsmål och styra verksamheten utifrån erhållna resurser.
och tillgänglighet) ska öka. Nöjdhet mäts genom s k Nöjd-Brukar-Index (NBI). Indexet fås genom frågor ställda i enkätform. Under 2008 genomfördes enkätundersökning bland hemtjänstens och hemsjukvårdens kunder. NBI för hemtjänsten blev 76,3. NBI för hemsjukvården blev 71,4. Årets värde utgör ett grundvärde och måluppfyllelse kan konstateras först vid efterföljande uppföljning. Målet delvis är uppfyllt.
Samtliga verksamheter/enheter har tagit fram verksamhetsmål och implementering av dessa pågår. Enheternas verksamhetsvolymer skall ställas mot ekonomiskt resultat. De enheter inom äldreomsorgen som överskrider budget har inte haft ökade prestationer gentemot budget, undantaget utgörs av hemtjänstverksamheten. Inom handikappomsorgen har prestationsminskningar motverkats av ökning av färdtjänstresor vilket sammantaget givit ett underskott. Inom individ- och familjeomsorgen finns god följsamhet mellan ekonomiskt resultat och konstaterad volym. Målet är delvis uppfyllt
l Andelen kundtid i relation till kringtid ska öka.
l Nämndens verksamheter ska ha en tydlig och känd
l Den värdestyrda förvaltningen (med helhetssyn där varje ledare och
”servicedeklaration”. Nämnden fastställde 2008 servicedeklaration för hemtjänsten. Denna föregicks av en förankringsprocess där brukare, personal och politiker fick möjlighet att påverka deklarations innehåll. Deklarationen kommer att hanteras av fullmäktige i mars 2009 varför målet ej kan anses uppfyllt.
System för att mäta kundtid saknas. I 2007 års undersökning konstaterades att hemtjänstverksamheten och nattpersonalen hade en kundtid om 39,3 procent respektive 32,5 procent. I den undersökning som gjordes 2008 av hemsjukvården konstaterades en brukartid om 18 procent. En avstämning mot nämndens mål kommer att göras nästkommande år med 2008 som grundvärde. Måluppfyllelse för 2008 kan inte beräknas. medarbetare känner till gällande värderingar, mål och delmål) ska förankras. Nämnden fastställde under året en gemensam värdegrund. Denna introducerades hos personalen under hösten. Då någon medarbetarundersökning ej skett efter det att värdegrunden fastställts har någon mätning av personalens kännedom om värdegrunden ej kunnat göras.
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
33
Kommunens verksamhet
Omsorgsnämnden Förvaltningen gör bedömningen att värdegrunden fått god spridning och anser målet vara delvis uppfyllt.
l Vidareutveckla attraktiva arbetsplatser/arbetsmiljö (där medarbetarna är en del av och deltar aktivt i skapandet av en attraktiv arbetsplats). Den interna personalomsättningen inom kommunen, var 2008 27 procent och den externa 8 procent. 2008 utgör grundvärde för framtida jämförelser och det är svårt att göra en bedömning om värdena är att betrakta som godkända. Förvaltningen gör bedömningen att målet ej är mätbart utifrån detta styrtal 2008. Sjukfrånvaron har fortsatt att sjunka och var 2008 7,0 procent vilket kan jämföras med 8,2 procent 2007. Utifrån styrtalet ovan görs bedömningen att målet är uppfyllt.
l En effektiv resurshushållning (ekonomi, personal, miljö) ska prägla verksamheterna. Nämnden uppvisar ett negativt resultat om -812 tkr. De största avvikelserna finns inom individ- och familjeomsorg samt LSS. Avseende personal kan noteras fortsatt sjunkande sjuktal, men också högre kostnader för timvikarier än 2007. Volymen timvikarier motsvarar 33,2 årsarbetare. Antalet timmar utförda av timanställda ökade med knappt 3 000 timmar. Avseende övertid är uttaget i nivå med 2007, medan en ökning skett avseende mertid med 1 200 timmar. Arbetet kring miljö bedrivs i stor utsträckning på enhetsnivå, där mål kring miljöarbetet arbetas in i enheternas styrkort. Målet är inte uppfyllt.
l Minska negativ miljöpåverkan i verksamheten. Under 2008 kördes cirka 30 000 mil med bilarna inom äldreomsorgsverksamheten. Fördelat på vårdtagarna inom hemtjänst och hemsjukvård blir det genomsnittliga antalet körda mil per vårdtagare 320 respektive 64. Då 2008 ska utgöra ett grundvärde för framtida jämförelser och då det är svårt att göra en bedömning om huruvida värdena är att betrakta som godkända görs bedömningen att målet ej är mätbart för 2008.
Uppföljning av Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning l Andelen vårddygn för vuxna missbrukare, placerade på institution eller i familjehem, skall minska. Mellan 2007 och 2008 minskade antalet vårddygn för vuxna missbrukare från 980 till 348. Jämfört med 2006 har antalet vårddygn minskat med 851. Utvecklingen förklaras dels av ökningen av antalet dygn i familjhem, 830 dygn, vilket är en billigare insats. Utvecklingen förklaras också av det förebyggande arbetet som bedrivs mot denna grupp. Målet betraktas som delvis uppfyllt.
l Av de personer som uppbär försörjningsstöd ska den andel som finns i arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller i rehabilitering öka. Under året ökade antalet personer som uppbar försörjningsstöd. Samtidigt minskade arbetsförmedlingens resurser för åtgärder mot denna grupp. Konsekvensen blev en minskad andel personer i åtgärd eller rehabilitering. Under 2009 kommer resurser från samordningsförbundet (jobbcoach), att nyttjas i större omfattning. Målet är inte uppfyllt.
34
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
l Personalresurserna skall genom förbättrad planering (bl.a. schemaläggning) tillvaratas på ett bättre sätt. Detta syftande till att minska sjukfrånvaron, övertid, mertid och behov av vikarier. Se tidigare redovisat mål om resurshushållning.
Ekonomiskt utfall Omsorgsnämndens resultaträkning, tkr
Summa intäkter Personalkostnader Köpt verksamhet Övrigt Kapitalkostnader Summa kostnader
Utfall Budget Avvikelse Utfall 2008 2008 2008 2007 18 085 17 454 631 18 688 66 195 66 184 -11 61 140 20 649 20 534 -115 17 526 21 584 20 640 -944 21 564 949 576 -373 432 109 377 107 934 -1 443 100 662
Utfall 2006 18 759 62 642 17 650 18 607 383 99 282
Nettokostnad
91 292
90 480
-812
81 974
80 523
Budgetram
90 480
90 480
0
86 592
82 348
-812
0
-812
4 618
1 825
Resultat
Nettokostnader per verksamhetsområde, tkr
Nämnd Gemensam adm IFO LSS Hemtjänst Hemsjukvård, Rehab Särskilt boende Restaurang Totalt
Netto- Budgetkostnad ram 2008 2008 511 459 7 963 8 378 16 894 15 340 15 658 15 000 13 580 13 556 8 536 8 432 28 188 29 160 -38 155 91 292 90 480
Av- Netto- Nettovikelse kostnad kostnad 2008 2007 2006 -52 257 339 415 5 909 3 968 -1 554 12 957 12 463 -658 14 595 13 045 -24 12 711 13 339 -104 9 074 8 198 972 26 964 29 460 193 -493 -289 -812 81 974 80 523
Omsorgsnämnden redovisar 2008 ett negativt resultat med - 812 tkr. Nämndens ram har under året förstärkts med medel ur ”ofördelad budget” avseende volymökning inom individ- och familjeomsorgsverksamheten (900 tkr). Från kommunstyrelsen har överförts medel för telefoni (320 tkr) och IT-kostnader (1 120 tkr). Verksamhetens intäkter överstiger budget med 631 tkr till följd av statsbidragsintäkter inom äldreomsorgen vilka ej budgeterats. Övriga kostnader överskrider budget med drygt -900 tkr. Detta orsakas framför allt av överskridandet av budget avseende försörjningsstöd (-1 200 tkr). Överskridandet avseende kapitalkostnader är en följd av att IT-relaterade kapitalkostnader budgeterats som köpt verksamhet. Individ- och familjeomsorgen uppvisar ett underskott på -1 550 tkr. Underskottet har orsakats av volymökningar avseende hushåll med försörjningsstöd och att antalet placeringsdygn avseende barn och ungdomar i familjehemsvård och institutionsvård överstiger budget. Antalet placeringsdygn avseende vuxna missbrukare i institutionsvård minskade i jämförelse med budgeterat antal, medan antalet placeringsdygn i familjehemsvård för målgruppen ökade något. LSS-verksamheten gör ett underskott på -657 tkr. Detta förklaras av volymökningar inom daglig verksamhet och färdtjänst. Inom insatsen ”boende barn” har en ny placering medfört betydligt högre kostnader än den gamla placering som avslutats.
Kommunens verksamhet
Omsorgsnämnden Hemsjukvården uppvisar ett underskott om -317 tkr, delvis beroende av lägre intäkter än budgeterat. Hemsjukvården har också högre kostnader avseende omläggningskostnader till följd av specialbehov hos några brukare. Överskottet avseende särskilt boende orsakas av förvaltningens buffert för expansion av antalet platser inom äldreomsorgen
Prestationer och nyckeltal Individ- och familjeomsorg Utfall 2008 Barn och ungdomar i familjehem - Antal vårddygn 900 - Kostnad/vårddygn 1 095 Barn och ungdomar på institution - Antal vårddygn 850 - Kostnad/vårddygn 3 178 Vuxna missbrukare i familjehem - Antal vårddygn 830 - Kostnad/vårddygn 1 619 Vuxna missbrukare på institution - Antal vårddygn 348 - Kostnad/vårddygn 1 695 Vuxna missbrukare på stödboende - Antal vårddygn 565 - Kostnad/vårddygn 600 Försörjningsstöd - Antal hushåll 99 - Utbetalt kr per hushåll 37 687 - Tot bidragssumma, tkr 3 731
Budget Avvikelse 2008 2008
Utfall 2007
Utfall 2006
720 1 293
180 -198
720 1 192
1 135 898
455 3 967
395 -789
515 3 588
500 3 088
727 1 658
103 -39
789 1 653
-441 42
980 1 604
1 199 1 133
365 800
200 -200
0 0
0 0
80 25 625 2 500
19 12 062 1 231
80 30 087 2 407
79 31 772 2 510
Budget Avvikelse 2008 2008 16 -1 28 080 -3 960 247 0 4 -1 0 0 8 4 1 1 4 -1 8 1 14 -5 3 -2 18 0
Utfall 2007 16 26 776 228 3 0 7 1 4 8 10 3 18
Utfall 2006 15 34 699 219 5 0 8 1 3 8 14 3 15
Handikappomsorg Utfall 2008 Antal personer som beviljats LASS 15 Personlig assistans beviljade timmar 24 120 Ersättn. från Försäkringskassan kr/tim 247 Boende i annan kommun 3 Boende barn i familjehem 0 Daglig verksamhet, LSS 12 Anpassad sysselsättning 1 Avlösarservice 3 Ledsagarservice 9 Korttidsboende 9 Stödfamilj 1 Kontaktperson 18
Äldreomsorg
Äldreboende - Antal platser - Beläggning Gruppboende - Antal platser - Beläggning Hemtjänst - Omvårdnadsärenden - Antal externa larm Korttidsvård - Antal platser (dec) - Antalet dygn (år) - Antal dygn/vårdtagare - Beläggning Hemsjukvård - Ärenden Ord. boende - Ärenden Sär. boende
Utfall 2008
Budget Avvikelse 2008 2008
Utfall 2007
Utfall 2006
31 96 %
31 100 %
0 -4 %
31
31
35 96 %
35 100 %
0 -4 %
35
35
74 110
65 150
9 -40
106 128
163 99
12 4 018 55,8 92 %
12 4 380 100 %
0 - 362 -8 %
12 4 323 67,3 99 %
12 5 009 76,8 114 %
97 70
99 72
-2 -2
147 90
* 106 * 66
Årets verksamhet Under 2008 togs en gemensam värdegrund för nämndens samtliga verksamheter fram. Denna antogs av nämnden. Individ- och familjeomsorg
Det finns en ökad problematik kring barn, ungdomar och familjer som kommer i kontakt med IFO vilket kräver metodutveckling och fokusering på behandlingsåtgärder som är utvärderade och genom forskning visat goda resultat (evidensbaserade metoder). Under 2008 fortsatte implementering av BBIC (Barns Behov i Centrum), en modell för barnoch ungdomsutredningar. Utredningsmetodiken kring vuxna missbrukare har strukturerats genom metoden ASI. Arbetet har varit inriktat på ökad öppenhet, förebyggande och utåtriktade insatser, en säker myndighetsutövning och en väl utvecklad öppenvård. Det förebyggande arbetet har riktats mot föräldrar genom COPE föräldrautbildning och det drogförebyggande arbetet har intensifierats genom tillämpning av ÖPP (Örebro preventionsprogram) på skolans föräldramöten. Inom försörjningsstöd har volymökningar skett till följd av ändrade regler inom de statliga försäkringsområdena. IFO samverkar med vårdcentral, arbetsförmedling och försäkringskassa i syfte att motverka passivisering och långvarigt bidragsberoende. Länsstyrelsen har genomfört verksamhetstillsyn beträffande IFO:s öppenvårdsinsatser till barn och ungdomar och har varit tillfredsställda med det arbete som bedrivs inom IFO. Äldreomsorg, handikappomsorg och psykiatri
För att lösa behovet av särskilda boendeplatser i kommunen samt att göra Bollegården till ett ändamålsenligt boende beslutade omsorgsnämnden om en till- och ombyggnation. Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder genomförde förprojektering och visade i denna hur ett mer ändamålsenligt äldreboende kan komma att se ut. Bollegårdens gruppbostäder
Under året har ett utvecklingsarbete inletts för att skapa en gemensam bild av verksamheten och gemensamma mål. Ett av målen har varit att få ekonomin i balans och åtgärder har genomförts för att uppnå detta. Till exempel har samtliga enheter en personalplanering med resurshushållning i fokus och samverkan mellan avdelningarna för att fördela resurser.
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
35
Kommunens verksamhet
Omsorgsnämnden Särskilt boende och korttidsboende
Arbetet har inriktats mot att minska antalet korttidsdygn per vårdtagare, främst genom att arbeta med ett rehabiliterande förhållningssätt. Boendet har minskat antalet dygn per vårdtagare från 76,8 dygn 2006, till 67.3 dygn 2007 och 55,8 dygn 2008. Åtgärder har genomförts för att stärka brukarnas inflytande och trygghet. Brukare och anhöriga har deltagit i framtagandet av omsorgsplaner. All personal har genomgått kompetenshöjande utbildning avseende vardagsrehabilitering, demensvård, sårvård och psykisk ohälsa. Hemtjänst
Hemtjänstens kostnader har i jämförelser konstaterats vara hög och enhetscheferna har haft i uppdrag att genomföra åtgärder för att reducera kostnaderna. Åtgärderna har avsett effektivare nyttjande av personalen. De två hemtjänstgrupperna har slagits ihop till en grupp för att öka personalens flexibilitet. Enhetschefernas arbete har varit inriktat mot ett skapa en gemensam bild av verksamheten, mål har satts upp. Hemsjukvård
Rehabenheten har genomfört utbildning med all omvårdnadspersonal. Syftet var att uppnå ett gemensamt synsätt och förhållningssätt om vad vardagsrehabilitering innebär. Hemsjukvården har även genomfört fallpreventivt arbete, till exempel genom att kvalitetssäkra checklistor om förebyggande av fallskador i hemmet. Dagverksamhet och social aktivering av äldre
Dagverksamheten som byggts upp under året är öppen fem dagar i veckan. Verksamheten har delvis finansierats genom statligt stimulansbidrag. Under året har drygt 700 aktiviteter anordnats, såsom högläsning, film och musikuppträdanden. Utbudet av aktiviteter från frivilligorganisationerna har varit fortsatt högt med knappt 1 700 olika aktiviteter. Handikappomsorg och psykiatri
Enheten har arbetat med att stärka verksamheten bl. a. genom ett habiliterande synsätt och ett professionellt förhållningssätt. Samarbetet med rehabiliteringspersonal och omvårdnadsansvarig sjuksköterska har utvecklats under året. Inom psykiatriverksamheten har en öppen verksamhet startats två eftermiddagar per vecka. Omsorgsplaner finns upprättade för samtliga assistansberättigade brukare. För att öka kundens inflytande har teamträffar genomförts där sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, personliga assistenter, enhetschef, anhörig och brukare/brukarföreträdare deltagit.
Personalutveckling Sjukfrånvaro
Sjukskrivningstalen fortsätter att sjunka från 8,2 procent under 2007 till 7,0 procent under 2008. Av all sjukfrånvaro har 57 procent varit långtidsfrånvaro. I december var åtta personer långtidssjukskrivna att jämföra med 11 personer vid samma mätpunkt 2007. Rehabiliteringsarbete
Förvaltningen kommer att fortsätta det pågående arbetet med aktiv rehabilitering: regelbundna kontaktsamtal samt medverkan på arbetsplatsen, inbjudan till APT möten och liknande. Utökningen av antalet enhetschefer inom omsorgen har medfört bättre förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsplats. Detta kommer fortsatt att bidra till fortsatt sjunkande sjukfrånvaro.
36
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
Personal 2008 169 92% 54%
Antal anställda Andel kvinnor Andel deltidsanställda
2007 171 92% 53%
2006 176 93% 57%
Rekryteringsläge
Inom omsorgsförvaltningen har inte rekrytering till utlysta tjänster varit något problem. Till varje utlyst tjänst har antalet intressenter varit stort. Ett undantag är kontaktpersoner inom omsorgsverksamheterna. Den anställningsformen har andra förutsättningar än övriga genom att det är privatpersoner som engagerar sig i brukarna. Som ersättning får de arvoden och omkostnadsersättningar som långt ifrån speglar kontaktpersonens engagemang. Åldersstruktur personal – omsorgsnämnden % 40 35 30 25 20 15 10 5 0 -29 år
30-39 år
40-49 år
50-59 år
60- år
Framtiden Valfrihet inom äldreomsorgen
Nya lagen om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som gäller för kommuner som vill konkurrenspröva verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Valfrihetssystemet är ett alternativ till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Regeringen vill underlätta övergången till ett sådant system genom att fördela 280 mkr i bidrag till kommunerna. Bollebygd tilldelades 500 tkr för att utreda förutsättningarna för ett valfrihetssystem inom hemtjänst och handikappomsorgen. Äldres boende
Under de kommande tre åren prognostiseras att gruppen äldreäldre ökar, från 337 till 378. Större delen av ökningen finns inom gruppen 90 år och äldre, som ökar med 26 personer från 2008 till 2012. För att möta behoven kommer en om- och tillbyggnad av det särskilda boendet i Bollebygd att inledas under 2009. Detta medför ett tillskott med 10 platser och tillskapandet av en funktionell korttidsverksamhet. Ett problem i Bollebygd idag är att kontrasten mellan eget och särskilt boende är stor. Lösningen på problemet är att överväga alternativa boendeformer såsom seniorboende eller mellanboende samt att utveckla bostadsanpassningen. För att möjliggöra intentionerna med kvarboendeprincipen krävs en fortsatt utveckling hemtjänstinsatserna mot ökad delaktighet och kontinuitet.
Kommunens verksamhet
Omsorgsnämnden Utveckling av handikappomsorgen
Inom handikappområdet behöver ställning tas till i vilken omfattning kommunen ska utföra insatserna i egen regi eller fortsatt köpa tjänsterna av andra utförare. Idag köps insatser som korttidsvistelse utanför det egna hemmet, boende med särskilt stöd och personlig assistans. Under 2008 gjordes en inventering av behovet av boende enligt LSS och som en konsekvens av denna planeras ett boende att byggas under 2010. Det ger de funktionshindrade en möjlighet att bo kvar i kommunen. Ett kvarboende möjliggör också uppbyggnaden av funktioner som daglig verksamhet och korttidsvård på hemmaplan. En sådan lösning innebär möjligheter att påverka kvalitet och kostnader. Det finns en kvalitetsaspekt i att verksamheterna finns i en känd och trygg miljö. Kommunen har allt sedan systemet med utjämning av LSS kostnader infördes i Sverige varit en stor nettobidragsgivare till systemet. Tillskapandet av verksamheter på hemmaplan liksom ett mer strategiskt arbete kring beslut avseende insatser kan minska avgiften till utjämningssystemet. Ökande kostnader för försörjningsstöd
Bollebygd har i jämförelse med övriga kommuner i Sjuhärad haft en låg kostnad för försörjningstöd. Mellan 2004 och 2007 minskade kostnaden med nästan 1 000 tkr. År 2008 innebar dock ett trendbrott med en ökning gentemot 2007 med drygt 1 300 tkr. Antalet hushåll har blivit fler, liksom det genomsnittliga utbetalda beloppet per hushåll. Det finns en uppenbar risk för att ökningen fortsätter under 2009. Förebyggande arbete bland barn och unga
Det finns tecken som tyder på att missbruket ökar bland ungdomar och därmed behovet av vård och behandling. Då institutionsvård ska användas endast i undantagsfall behöver IFO fortsatt arbeta med öppenvårdsalternativ i missbruksvården. Även övriga uppsökande verksamheter behöver utvecklas.
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
37
Kommunens verksamhet
Byggnads- och miljönämnden
Den renoverade skolgården på Örelundsskolan invigdes under hösten.
Nämndens verksamhetsområde En delning av förvaltningen genomfördes 2006 då byggnads- och miljöförvaltningen blev egen förvaltning och samhällsbyggnadsavdelningen en avdelning under kommunledningskansliet. Kvar under byggnads- och miljönämnden blev en byggnads- och miljöförvaltning med bygglov, miljötillsyn och detaljplanering som sina uppgifter. T.o.m. årsskiftet 2008-2009 hade förvaltningen ansvaret för att utföra djurskyddsinspektioner. Verksamheten flyttades fr o m januari 2009 över till Länsstyrelsen.
Uppföljning av fullmäktiges inriktningsmål
l Den fysiska planeringen och bygglovprövning i kommunen skall främja en långsiktigt hållbar utveckling och ge förutsättningar för en god miljö. Detta gäller också handläggning av exempelvis avloppsanläggningar och värmepumpar. Nämnden har lämnat bygglov för ett projekt för klimatneutralt byggande och kommer att följa upp detta inför kommande planläggning i området. Vid prövning av vindkraftsärendet kommer stor vikt att läggas på krav på uppföljning av ställda bullerkrav och andra störningar. Vissa bygglov som lämnats har innehållit krav på utredningar av vattenflöden för att undvika översvämningsskador. Målet är uppfyllt.
Utifrån kommunfullmäktiges prioriterade mål har byggnads- och miljönämnden formulerat följande effektmål:
Ekonomiskt utfall
l Information skall finnas på kommunens hemsida om pågående planer
Byggnads- och miljönämndens resultaträkning, tkr
och hur man går tillväga om man har synpunkter på dem m m. Information i form av möten med sakägare och övriga intressenter inom kommunen skall användas i större omfattning inom hela verksamhetsområdet. Detaljplaner läggs ut på hemsidan både för att informera om vad som pågår och för att ge möjlighet att lämna synpunkter. Kontakter har tagits med Ungdomsrådet om större deltagande i planeringsprocessen. Samråds- och informationsmöte har hållits med anledning av en ansökan om en vindkraftspark i Töllsjö. Målet är uppfyllt.
l Närrekreation och säkra gång- och cykelvägar skall prioriteras i den fysiska planeringen. I detaljplanerna för allaktivitetshuset har förbindelse med centrum diskuterats. Planenheten har medverkat i utvecklingen och utformningen av lekplatser. I det fortsatta arbetet med upprustningen av den tätortsnära naturen har byggnads- och miljöförvaltningen tagit en aktiv del. Målet är uppfyllt.
38
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
Intäkter Personalkostnader Övrigt Kapitalkostnader Summa kostnader
Utfall 2008 1 360 -3 017 -504 -89 -3 610
Nettokostnader
-2 250
2 408
158
-1 392
-3 114
Budgetram
-2 408
-2 408
0
-1 948
-2 777
158
0
158
556
-337
Resultat
Budget Avvikelse 2008 2008 1 187 173 -3 225 -208 -370 134 0 89 -3 595 -15
Utfall 2007 1 421 -2 273 -534 -6 -2 813
Utfall 2006 2 124 -3 860 -957 -421 -5 238
Kommunens verksamhet
Byggnads- och miljönämnden Nettokostnader per verksamhetsområde, tkr
Nämnd Bygglov Miljötillsyn Summa
Netto- Budgetkostnad ram 2008 2008 317 349 684 666 1249 1 393 2 250 2 408
Av- Netto- Nettovikelse kostnad kostnad 2008 2007 2006 32 340 240 -18 181 1 865 144 871 1 174 158 1 392 3 279
ersatts med vikarie. En byggnadsinspektör anställdes under våren och djurskyddsinspektören slutade vid årsskiftet då ansvaret för verksamheten övergick till Länsstyrelsen.
Åldersstruktur personal – byggnads- och miljönämnden % 40
Byggnads- och miljönämndens resultat för år 2008 uppgick till 158 tkr. Nämndens ram har under året förstärkts med medel ur ”ofördelad budget” med 164 tkr avseende IT- och telefonikostnader. Förklaringen till överskottet finns både på intäktssidan och kostnadssidan. Intäkterna inom miljötillsynen har blivit högre än budgeterat medan personalkostnaderna inom bygglovsverksamheten blivit lägre än budgeterat. Detta beror på att tjänsten som bygglovshandläggare var vakant under årets första månader.
35 30 25 20 15 10 5 0 -29 år
30-39 år
40-49 år
50-59 år
60- år
Årets verksamhet Det omfattande byggandet har medfört stort tryck på bygglovshandläggning och hanteringen av bygganmälningar. Jämfört med föregående år kan dock noteras en viss nedgång i antal ärenden. Handläggningstiderna har kortats jämfört med 2007. Genom att byggnadsinspektör anställdes under våren har arbetet fungerat bättre än tidigare Byggnadsoch miljöchefen handlägger bostadsanpassningsärenden vilka i antal legat på en normal nivå men kostnaden per ärende har varit högre än tidigare. Den fysiska planeringen har varit omfattande. Detaljplan för en ny förskola på Erikstorp och planer för bostäder på Tyftet och Varpås har påbörjats. Ändring av detaljplan för allaktivitetshuset har tagits fram. Arbete har under året lagts ner på att gå igenom livsmedelslokalerna. Nya krav innebär att nya godkännanden måste utfärdas och att livsmedelsföretagen skall klassas om. Antalet ansökningar om tillstånd för enskilda avlopp har också varit stort till följd av byggverksamheten. Tillsammans med samhällsbyggnadsavdelningen har arbetet med flerårsprojektet ”tätortsnära natur” fortsatt. Det syftar till att inventera, skapa skötselplaner och att sköta den natur i Bollebygds tätort som inte är park. För byggnads- och miljöförvaltningens del har detta arbete inriktats mot en kommunomfattande naturvårdsplan.
Framtiden Bostadsbyggandet förväntas sjunka under de kommande åren med hänvisning till rådande lågkonjunktur. Volymen bygglov och bygganmälningar tillsammans med bostadsanpassningsbidragen beräknas ligga på en nivå som ryms i befintliga tjänster. Antalet planer som samtidigt är föremål för arbete har minskats. Övriga planer är placerade i väntkö. Nämnden anser det vara nödvändigt att även komma igång med den övergripande fysiska planeringen. En planarkitekt har slutat under året vilket får till följd att kapaciteten minskat. Antalet detaljplaner som byggnads- och miljönämnden handlägger kommer därför att minska. En förväntad minskad ärendemängd till följd av lågkonjunkturen medför intäktsminskning för nämnden. Omkring en tredjedel av nämndens omsättning är beroende av intäkter. Drastiskt minskade ärendemängder påverkar således nämndens ekonomi. Ett sätt att balansera minskade intäkter är att höja taxorna. Detta har inte varit aktuellt under det gångna året men behöver aktualiseras under 2009.
Personalutveckling Sjukfrånvaro
Uppföljning av sjukstatistik visar att förvaltningens medarbetare varit sjukskrivna 2,1 procent av ordinarie arbetstid. Ingen anställd var långtidssjukskriven under året. Förändringen mellan åren är liten. Ingen av förvaltningens sjukfrånvaro kan anses ha arbetsrelaterade orsaker. Personal Antal anställda Andel kvinnor Andel deltidsanställda
2008 7 71% 0
2007 5 80% 0
2006 5 80% 0
Rekryteringsläge
En miljöinspektör har under stora delar av året varit föräldraledig och
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
39
Bollebygds kommun – stiftelse
Förvaltningsberättelse Stiftelsens uppdrag
Lägenhetsbeståndet fördelat efter byggnadsår
Ändamålet med stiftelsens verksamhet är att inom ramen för den kommunala kompetensen främja bostadsförsörjningen i kommunen. Den kommunala kompetensen innebär bl. a. att verksamheten skall bedrivas utan vinstsyfte. Detta hindrar emellertid inte att Stiftelsen drivs med vinst som används till att konsolidera företaget och höja dess soliditet.
Bokfört värde
Affärsidé Stiftelsen skall ha ett varierat utbud av bostäder i små områden med trivsamma gårdsmiljöer. Bostäderna skall enbart avse hyresrätter utan egen kapitalinsats. Valmöjligheter avseende standard och servicegrad ska erbjudas kunderna. Förvaltningen ska ske miljömedvetet och nära kunden.
Marknaden I Bollebygds kommun finns totalt ca 3 200 hushåll. Kommunen har en positiv befolkningsutveckling och efterfrågan på bostäder är stor, främst i Bollebygds tätort.
Fastighetsbeståndet Totalt förvaltar Stiftelsen 385 lägenheter, varav 73 i särskilt boende för äldre, samt 17 lokaler. Äldrebostäderna är belägna i Bollebygds tätort i för ändamålet särskilt uppförd byggnad. Den totala bostadsytan är 25 989 kvm och lokalytan uppgår till 3 305 kvm. Stiftelsens fastighetsbestånd består av ett 10-tal bostadsområden med varierande antal lägenheter. Flertalet lägenheter är markbostäder, typ radhusboende. Utav beståndet finns 336 lägenheter i Bollebygd, 41 lägenheter i Olsfors och 8 lägenheter i Töllsjö. Lägenhetsfördelning Bostäder 26 134 104 47 1 312
1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5 rok Summa
Särskilt boende 61 12
73
Totalt 87 146 104 47 1 385
Investering
Projektering och byggnation av nyanläggning och ombyggnation har påbörjats av fastighet Flässjum 3:86, Bollegårdens Äldreboende. Totala investeringen beräknas uppgå till 55 mkr (inkl mervärdesskatt). Nedlagda kostnader vid årets utgång redovisas under rubrik ”Pågående nybyggnation”. Finansiering kommer att ske genom nyupplåning. Hyresutveckling
Den 1 januari 2008 höjdes hyrorna för bostäder med 2,2 procent och från 1 januari 2009 med i snitt 2,5 procent.
Av Stiftelsens lägenheter är 163 st uppförda under åren 1963-1985, 198 st under åren 1986-1993 och 24 st år 2003. Fastigheternas bokförda värde uppgick per den 31 december 2008 till 145 210 tkr. Av totalt bokfört värde hänför sig 47 378 tkr till Bollegårdens Äldreboende.
Försäkring Samtliga fastigheter är försäkrade till fullvärde.
Lån Låneskulden uppgår till 129 000 tkr. Som säkerhet för lånen finns kommunal borgen. Av den totala låneskulden ligger drygt 74 procent i lån med rörlig ränta.
Underhåll Stiftelsens inriktning på verksamheten är att ha hög servicenivå och väl underhållna fastigheter. Företaget tillämpar s.k. hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll (HLU). Årets underhållskostnader uppgår till 4 885 tkr. Underhållsnivån på 167 kr/m2 ligger över genomsnittet för SABO företagen, som år 2007 var 151 kr/m2. Med tanke på fastighetsbeståndets ålder beräknas underhållskostnaderna kvarligga på en relativt hög nivå under de närmaste åren. Fjärrvärme har ersatt befintligt oljeeldat värmesystem i fastigheten Flässjum 4:97. Kostnaden för att ersätta uppvärmningssystemet till fjärrvärme har uppgått till 645 tkr. Denna kostnad ingår i underhållskostnader i resultaträkningen. Fjärrvärme kommer att ersätta ytterligare två oljeeldade värmesystem under år 2009, oljeberoendet minskar därmed med ca 80 procent.
Miljönätverket Sex mindre SABO- företag i Sjuhäradsbygden samordnar sitt miljöarbete i ett miljönätverk. Dessa företag är Stubo, Fristadbostäder, Svenljunga Bostäder, Tranemo Bostäder, Vårgårda Bostäder och Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder. Samtliga företag är miljöcertifierade enligt ISO 14001.
Miljöarbete Stiftelsen bedriver ett aktivt miljöarbete. Arbetet syftar till, att ur miljösynpunkt på bästa möjliga sätt hushålla med resurser, för att bidra till en långsiktig hållbar utveckling. Miljöpåverkan
Företagets verksamhet ger primärt upphov till miljöpåverkan inom energi, vatten och avlopp, avfall och kemikaliehantering. Miljömål
Tre större hyreskontrakt är tecknade med Bollebygds Kommun med en total årshyra på 7 400 tkr.
Nya miljömål är framtagna då de tidigare är uppnådda och avklarade. De nya målen innehåller även i fortsättningen energibesparingar, minska förbrukningen av fossila bränslen samt förbättra inomhusklimatet i våra bostäder.
Uthyrning
Miljöfarlig verksamhet.
Hyresbortfall på grund av outhyrt uppgår till 99 tkr varav 81 tkr avser bostäder. Uthyrningsgraden är 99,4 procent.
Följande delar av företagets verksamhet är anmälningspliktiga enligt Miljöbalken.
Väsentliga lokalhyreskontrakt
l Större kyl- och frysanläggningar (Bollegårdens Äldreboende)
40
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
Bollebygds kommun – stiftelse
Förvaltningsberättelse l Drift av större värmepumpar på Kungsbackavägen 1, Vinkelvägen 1-7 och Göteborgsvägen 13.
Ekonomi Räntekostnaden minus räntebidrag uppgick till 6 027 tkr. Räntehöjningarna under året har inneburit att stiftelsens räntekostnader ökat med 876 tkr jämfört med 2007. Den genomsnittliga räntan är 4,7 procent. Planenliga avskrivningar har gjorts med 2 procent på bostadshus och 3 procent på vårdbyggnad, totalt 4 199 Tkr. Resultatet påverkas i första hand av ökade ränte- och energikostnader samt en hög underhållsnivå. Redovisat resultat efter bokslutsdispositioner är -417 tkr Resultat och ställning (Tkr) Nettoomsättning Res. efter fin. poster Balansomslutning Justerat eget kapital Soliditet Medeltal anställda
2008 27 580 -834 152 529 17 192 11,3% 5
2007 27 371 1 062 154 093 17 910 11,6% 5
2006 26 707 1 788 160 601 17 149 10,7% 6
2005 27 587 2 772 162 751 15 872 9,8% 6
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
41
Bollebygds kommun – stiftelse
Resultaträkning – Kassaflödesanalys Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder – Funktionsindelad – Resultaträkning Belopp i tkr Nettoomsättning Hyresintäkter Övriga rörelseintäkter Vinst avyttring byggnad/mark Summa nettoomsättning
2008
2007
27 550 30 0 27 580
26 915 11 445 27 371
-10 468 -4 885 -566
-9 304 -5 055 -501
-18 -4 199 -20 136
-19 -4 199 -19 078
Bruttoresultat
7 444
8 293
Centrala adminstrations- och försäljningskostnader
-2 318
-2 197
Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter
5 126
6 096
65 -6 026 -5 961 -835
117 -5 151 -5 034 1 062
0 418
-265 0
0
-227
-417
570
2008
2007
5 126
6 096
4 217 9 343
4 218 10 314
Erhållen ränta m m Erlagd ränta Skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
65 -6 026 1 3 383
117 -5 151 -227 5 053
Förändring i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning av varulager Ökning(-)/ minskning av fordringar Ökning(+)/ minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten
152 -490 -4 492 -1 448
-53 -6 237 5 232
Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten
-3 452 0 0 -3 452
0 -586 2 791 2 205
Finansieringsverksamheten Ökning(+)/ minskning av långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten
3 762 3 762
-7 580 -7 580
Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel inklusive kortfristiga placeringar vid årets slut
-1 138 2 724 1 586
-143 2 867 2 724
Fastighetskostnader Driftskostnad Underhållskostnad Fastighetsskatt Planenliga avskrivningar Inventarier, verktyg och installationer Byggnader Summa fastighetskostnader
Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Avsättning till periodiseringsfond Upplösning av periodiseringsfond Skatt på årets resultat Årets resultat
Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder – Kassaflödesanalys Belopp i tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar
42
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
Bollebygds kommun – stiftelse
Balansräkning Belopp i tkr
2008
2007
138 180 7 031 3 452 47 148 709 9 50 586 149 344
142 379 7 031 0 65 149 474 – 50 586 150 110
160
312
Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar
361 554 322 200 1 438
37 369 366 175 947
Kassa och bank
1 586
2 724
Summa omsättningstillgångar
3 184
3 983
152 529
154 093
1 000 6 972 7 972
1 000 6 972 7 972
8 184 -417 7 767
7 613 570 8 184
Summa eget kapital
15 739
16 156
Obeskattade reserver Periodiseringsfond
2 019
2 437
Summa obeskattade reserver
2 019
2 437
129 000 129 000
125 238 125 238
1 810 580 3 382 5 771
4 000 1 672 846 3 746 10 263
152 529
154 093
61
61
32
33
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader Mark Pågående nybyggnad Inventarier, verktyg och installationer
Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Lämnad deposition Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m.m. Råvaror och förnödenheter
SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Grundfond Reservfond Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat
Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar Ansvarsförbindelser Fastigo, ansvarsbelopp
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
43
Sammanställd redovisning
Sammanställd redovisning och analys av stiftelsens ekonomi Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen omfattar Bollebygds kommun och Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder (Bollebo). Stiftelsens bokslut redovisas i särskilt avsnitt samt i särskild årsredovisning. I den sammanställda redovisningen interna transaktioner mellan kommunen och stiftelsen eliminerats. Resultaträkning
Koncernens sammanlagda resultat uppgår till 5,4 mkr, vilket är en minskning jämfört med föregående års resultat med -8,4 mkr. Koncernens nettokostnader ökade med 23,1 mkr (6,4 procent) mellan 2007 och 2008. De finansiella nettointäkterna ökade med 7,6 mkr (2,5 procent), att jämföra med 17,5 mkr (6,0 procent) mellan 2006 och 2007. Bostadsstiftelsens redovisade resultat är -0,4 mkr och kommunens +6,1 mkr. Koncernresultatet är -0,3 mkr sämre än summan av resultaten vilket beror på olika momsregler. Kommunen får dra av moms medan stiftelsen inte kan göra detta. Investeringar
Någon nyproduktion av lägenheter har ej förekommit under 2008. Investering i samband med projektering av om- och tillbyggnad av Bollegården uppgick till 3,5 mkr. Kommunens investeringar (exkl. exploateringar) uppgick till 25,5 mkr 2008. Koncernens investeringsvolym har därmed ökat med 7,1 mkr jämfört med 2007. Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen visar hur koncernen fått in medel och hur de använts under året. Koncernen har under året haft ett negativt kassaflöde med -16,6 mkr. Förändringen ligger inom kommunen och är en följd av ökad investeringsvolym. Jämfört med 2007 (-2,1 mkr) uppgår förändringen till -14,0 mkr. Balansräkning
Interna fordringar och skulder samt stiftelsens grundfondkapital på 1 mkr har eliminerats i den sammanställda balansräkningen. De obeskattade reserverna hos stiftelsen ingår i det egna kapitalet. Den totala balansomslutningen ökade med 3,8 mkr till 394,0 mkr. Omsättningstillgångarna minskade med -20,1 mkr uteslutande inom kommunen, beroende på minskade kortfristiga fordringar (-6,3 mkr) samt likviditet (-15,4 mkr). I likhet med föregående år ökade anläggningstillgångarna ( 23,8 mkr). Utvecklingen förklaras av ökad investeringsvolym inom kommunen. Stiftelsens egna kapital (inkl obeskattade reserver) minskade genom förlusten till 17,8 mkr. Koncernens sammanlagda egna kapital (inkl obeskattade reserver) ökade med 5,3 mkr till 162,6 mkr. De långfristiga skulderna ökade med 3,8 mkr. Stiftelsens långfristiga lån ökade under året till 129,0 mkr. Kommunens långfristiga skulder var oförändrade. De kortfristiga skulderna minskade med -6,9 mkr. Ökningen skedde till hälften inom kommunen och till hälften inom stiftelsen.
44
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
Analys av Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäders ekonomi Stiftelsens ekonomi och kommunens ekonomi är sammanflätade genom bl a att Bollebygds kommun gått i borgen för stiftelsens lån. Borgensåtagandet har minskat med 0,8 mkr mellan åren och uppgår till 129,0 mkr. För de bostäder som kommunen hyr av stiftelsen täcker kommunen underskottet i förvaltningen. Underskottet motsvarar mellanskillnaden mellan blockhyran och hyresintäkterna från de boende. Stiftelsen sköter hyresdebiteringen. På kommunens bruttohyra har erhållits 18 procent bidrag från kommunkontosystemet (det s k ”Ludvikasystemet”). Stiftelsens räntekostnader har mellan åren ökat med 0,8 mkr. Genomsnittsräntan ökade under året till en nivå på 4,7 procent. Samtliga av stiftelsens lån (129 mkr) är tagna via Kommuninvest. Räntekostnaderna var 2008 6,0 mkr efter avdrag för räntebidrag. Den sedan föregående år ökade räntenivån avspeglar sig därmed i ökade räntekostnader. Endast 34 mkr av de totala lånen har bunden ränta (4,47 procent), resterande lån har rörlig ränta endera per 3 månader eller varje dag. Stiftelsen är oberoende av räntebidrag. Under en serie av år har stiftelsens ekonomi varit stabil. 2008 års bokslut utgör ett trendbrott i detta avseende. Det negativa resultatet – 0,4 mkr uppnås först efter det att 0,4 mkr lösgjorts ur en periodiseringsfond. Det negativa resultatet uppnås under ett år då uthyrningsgraden uppgår till 99,4 procent. Det är anmärkningsvärt att stiftelsen ej förmår finansiera sin verksamhet då man under året i stort sett varit förskonade från vakanser. Med så stabila förutsättningar bör verksamheten kunna planeras på ett sätt som medför ett positivt ekonomiskt resultat. Kommunen kommer med anledning av bokslut 2008 att ägna stiftelsens ekonomiska ställning uppmärksamhet under den kommande perioden.
Sammanställd redovisning
Koncernen – Resultaträkning Stiftelsen 2008
Koncernen 2008
Stiftelsen Diff
Koncernen 2007
Koncernen 2006
68,5 -330,7 -14,6 -345,2
65,1 -345,8 -14,3 -360,1
54,0 -359,1 -11,8 -370,9
27,6 -18,2 -4,2 -22,5
71,2 -367,3 -16,0 -383,2
Verksamhetens nettokostnader
-276,8
-295,1
-316,9
5,1
-312,0
Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa finansiering
275,3 20,9 0,5 -4,8 291,9
290,8 24,0 0,9 -6,3 309,4
309,2 15,1 0,5 -1,7 323,0
-6,0 -6,0
309,2 15,1 0,5 -7,7 317,0
Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter/kostnader Bokslutsdispositioner (Bollebo)
15,1 0,0 -0,8
14,3 0,0 -0,5
6,1
-0,8
Årets resultat
14,3
13,8
6,1
Belopp i mkr Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader (exkl avskrivningar) Avskrivningar Verksamhetens kostnader
0,4
5,0 0,0 0,4
-0,4
5,4
Stiftelse 2008
Koncern 2008
5,1 4,2 -6,0
11,2 16,0 -4,5
3,382
22,7
-0,5 0,2 -4,5 -1,4
5,8 -1,5 -7,6 19,5
-3,5
-39,0
Koncernen – Finansieringsanalys
Belopp i mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av - och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråkragna avsättningar Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och lager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöden från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella tillgångar Försäljning av immateriella tillgångar Investering i materiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Investering i finansiella tillgångar Försäljning av finansiella tillgångar Kassaflöden från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöden från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut
-1,0 -3,5
-40,0
3,8
3,8 0,2
3,8
3,9
-1,1 2,7 1,6
-16,6 22,4 5,8
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
45
Sammanställd redovisning
Koncernen – Balansräkning Koncernen 2006
Koncernen 2007
Stiftelsen 2008
Koncernen 2008
326,8 43,4 370,2
332,4 57,8 390,2
149,3 3,2 152,5
356,2 37,8 394,0
0,0 0,0 128,6 14,3 0,0 0,0 142,8
0,0 0,0 143,5 13,8 0,0 0,0 157,3
2,0 1,0 15,2 -0,4
0,0 0,0 157,2 5,4 0,0 0,0 162,6
10,4
13,8
Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder S:a avsättningar och skulder
159,7 57,4 227,4
152,1 67,0 232,9
129,0 5,8 134,8
155,9 60,1 231,3
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
370,2
390,2
152,5
394,0
Belopp i mkr Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Obeskattade reserver (Bollebo) Grundfond i Bollebo Eget kapital vid årets början Årets resultat Justering av eget kapital: Förändrad redovisningsprincip timlöner december Eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner
46
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
17,8
15,3
Sammanställd redovisning
Tioårsöversikt Bollebygds kommun – Ekonomisk utveckling under 10 år Belopp i mkr
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
54,0 -359,1 -11,8 -316,9
47,6 -338,2 -10,1 -300,6
51,2 -322,8 -10,3 -281,9
48,3 -309,4 -10,9 -272,0
45,8 -311,3 -11,6 -277,1
49,9 -308,7 -10,2 -269,0
44,2 -287,2 -10,5 -253,5
42,0 -278,1 -9,1 -245,2
36,6 -271,1 -7,5 -242,0
33,5 -250,2 -6,1 -222,8
324,2 -1,2 6,1
314,7 -0,5 13,6
296,2 -0,6 13,7
282,5 -0,7 9,8
271,2 -0,9 -6,8
265,4 -1,2 -4,8
258,7 -1,3 3,9
249,6 -1,0 3,4
237,5 -0,7 -5,2
222,3 -0,1 -0,6
6,1
13,6
13,7
9,8
-6,8
-4,8
3,9
3,4
-5,2
-0,6
INVESTERINGAR (inklusive exploateringar)
-37,2
-28,8
-16,3
-9,4
-7,1
-20,9
-13,8
-13,1
-29,7
-14,1
FINANSIERINGSANALYS Förändring av rörelsekapitalet Rörelsekapital vid årets slut
-17,0 -19,5
5,6 -2,4
4,8 -8,0
15,7 -12,8
-4,5 -28,5
-8,9 -24,0
-0,3 -15,1
2,3 -14,8
-11,8 -17,1
-5,4 -5,3
BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar
207,9 35,1 243,0
183,3 55,2 238,5
171,3 40,6 212,0
165,3 41,8 207,1
169,2 18,7 187,9
173,7 21,6 195,3
164,6 28,9 193,5
162,5 23,7 186,2
156,6 23,3 179,9
133,4 30,4 163,8
Eget kapital
146,2
140,1
126,5
112,7
102,9
110,6
115,4
111,5
105,5
112,5
96,9
98,5
85,5
94,4
85,0
84,7
78,1
74,7
74,4
51,3
243,0
238,5
212,0
207,1
187,9
195,3
193,5
186,2
179,9
163,8
RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Finansnetto Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Extraordinära poster Årets resultat
Avsättningar och skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
47
Övrigt
Redovisningsmodell Fr o m 1998 regleras den kommunala redovisningen genom Kommunal redovisningslag, KRL. Därtill regleras kommunens redovisning genom god redovisningssed och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. KRL stadgar bland annat att bokföring och redovisning skall fullgöras enligt god redovisningssed. Lagstiftningen kompletteras av rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning samt Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet. I den löpande redovisningen och vid upprättande av årsredovisningen har lagen och rekommendationerna i allt väsentligt tillämpats. Årsredovisningen skall enligt lagen redovisa resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lagen skall årsredovisningen även innehålla en s.k. sammanställd redovisning (koncernredovisning).
Resultaträkningen redovisar resultat på tre olika nivåer. Den första nivån, verksamhetens resultat, visar vad kommunens verksamhet kostar. Resultatet på den andra nivån, resultat efter skatteintäkter och finansnetto, beskriver resultatet sedan skatteintäkter samt ränteintäkter och räntekostnader ställts mot resultatet för verksamheten. Det tredje resultatet, visar resultatet efter att hänsyn tagits till extraordinära intäkter och kostnader. Med extraordinära poster avses större intäkter och kostnader som ligger utanför den normala verksamheten. Finansieringsanalysen ger upplysning om kassaflöde från löpande verksamhet, investeringar och finansiering. Ett positivt saldo på kassaflödet innebär en förstärkning av likviditeten. Kassaflödets saldo slutar med årets förändring av likvida medel. Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen vid en viss tidpunkt. Balansräkningen visar värdet av kommunens tillgångar och hur dessa finansierats.
Redovisningsprinciper Övergripande I redovisningen följs ett antal övergripande principer. Dessa är:
l Principen om pågående verksamhet l Principen om öppenhet l Försiktighetsprincipen och matchningsprincipen Principen om pågående verksamhet bestämmer hur redovisningen avgränsas i tiden. Principen om öppenhet anger att största möjliga öppenhet alltid eftersträvas. Försiktighetsprincipen anger hur värdering av ersättningar och anskaffningar ska ske.
Tillämpade redovisningsprinciper Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet (anskaffningskostnad minus eventuella investeringsbidrag) efter avdrag för planenliga avskrivningar. Investeringar som aktiveras har som princip haft ett anskaffningsvärde på över ett halvt basbelopp (exkl. mervärdesskatt) och en livslängd på över tre år. De planenliga avskrivningstiderna följer Kommunförbundets rekommendationer, med undantag för avskrivningar för ledningsnät (VA) där avskrivningstiden är 70 år för nya anläggningar (rekommenderad avskrivningstid är 50 år). Avskrivning sker linjärt över tiden och påbörjas kalendermånaden efter det att tillgången tagits i bruk. För större investeringar beräknas kapitalkostnader från idrifttagandet av anläggningen. Exploateringsfastigheter
Investeringar i exploateringsområden redovisas som en omsättningstillgång. Vid försäljning resultatredovisas varje exploatering tillsammans med matchande kostnader. Utgifter för gator och andra tillgångar som ska kvarstå i kommunens ägo aktiveras. Anslutningsavgifter
Anslutningsavgifter avseende VA-verksamheten redovisas som verksamhetens intäkter, och periodiseras på fem år.
48
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
Leasingavtal
Tillgångar som leasas genom finansiella leasingavtal är klassificerade som operationell leasing, eftersom leasingavtalens avtalstid omfattar högst 3 år. Avsättningar för pensioner
Kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt den s.k. blandmodellen. Det innebär att pension som intjänats före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Intjänade pensioner från och med 1998 redovisas som en skuld i balansräkningen. Årets avsättning för pensioner kostnadsbokförs över resultaträkningen. Avsättningens storlek baseras på KPAs beräkning. Särskild löneskatt på pensioner är upptagen som en avsättning respektive ansvarsförbindelse. Upplupna löner
Årets förändring av semesterlöneskuld, intjänad ferielön, okompenserad övertid kostnadsbokförs över resultaträkningen. Den totala skulden redovisas som en kortfristig skuld i balansräkningen. Upplupna löner avseende timlöner som intjänas i december men utbetalas i januari 2009 belastar 2008 års redovisning. Skatteintäkter
Skatteintäkterna har periodiserats genom att kommunen i bokslutet för år 2008 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2007 och en preliminär slutavräkning för 2008. Som grund har SKL:s prognos använts. Lånekostnader
Lånekostnader belastar resultatet det år då de uppkommer och har alltså inte inräknats i respektive tillgångs anskaffningsvärde. Särredovisning av VA-verksamhet
Den nya lagen om vattentjänster (2006:412) trädde i kraft 1 jan 2007 och skärper kraven på den ekonomiska redovisningen. VA-verksamheten redovisas med en egen resultat- och balansräkning, men ingår även i kommunkoncernens totala redovisning.
Övrigt
Begreppsförklaring är förpliktelser i form av borgensåtagande, ställda panter och liknande. Om förpliktelsen måste infrias så belastar den resultatet.
Ansvarsförbindelser
Periodisering innebär att kostnader och intäkter hänförs till rätt redovisningsperiod. Rörelsekapital
Avskrivningar
är planmässig värdeminskning på anläggningstillgång-
är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfris-
tiga skulder
arna. beskriver hur stor del av årets nettoinvesteringar som finansierats med egna medel.
Självfinansieringsgrad
är ekonomiska förpliktelser enligt åtagande, vars storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd. Avsättningar
Skattekraft Balanslikviditet
är skatteunderlaget dividerat med antalet invånare
är omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga
skulder.
Skatteunderlag
Driftsredovisning omfattar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten ställd mot budget.
Skulder
är totalsumman av kommunmedborgarnas beskattningsbara inkomst dividerad med 100.
Eget kapital är kommunens förmögenhet. Den utgörs av skillnaden
mellan tillgångar och skulder. Består dels av anläggningskapital och dels av rörelsekapital. De visar hur stor del av anläggningstillgångarna respektive omsättningstillgångarna som finansierats med egna medel. Exploateringsverksamhet är åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier.
är dels kortfristiga (skall betalas inom ett år) dels långfristiga.
Soliditet är eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Anger betalningsstyrka på lång sikt.
är dels omsättningstillgångar (t ex likvida medel, kortfristiga fordringar och förråd/lager) del anläggningstillgångar (t ex fastigheter, inventarier och långfristiga fordringar.
Tillgångar
Utdebiteringen anger hur stor del av intjänad hundralapp som skall er-
läggas i kommunalskatt. visar hur medel har tillförts och använts för löpande verksamhet, investeringar samt finansiering och därmed likviditetsförändringen. Finansieringsanalysen är fr o m 2005 strukturerad på ett nytt sätt enligt anvisning från Rådet för kommunal redovisning.
Finansieringsanalys
Internränta är ersättning för nedlagt kapital i de anläggningar som används i verksamheterna. Kostnaden bokförs på verksamheterna och intäkterna på finansförvaltningen. Investeringsredovisningen omfattar investeringar i fastigheter och anläggningar, maskiner och inventarier. Kapitalkostnader består av avskrivningar samt internränta.
är ett mått på kommunens betalningsberedskap. (Likviditet+kortfristiga fordringar)/kortfristiga skulder. Kassalikviditet
Omsättningstillgångar
är de tillgångar som innehas kortare tid än ett år.
Nettokostnadsandel anger hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag som använts för att finansiera verksamhetens nettokostnader. Nettolåneskuld är saldot mellan likvida medel och långfristiga skulder. Pension Från och med 1998 redovisas pensionsskulden enligt blandmodellen som innebär att skuld upparbetad till och med 1997 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensionsskuld upparbetad från och med 1998 redovisas som en avsättning. Beviljade garantipensioner redovisas som en avsättning från och med 1998 även om beslut tagits tidigare.
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
49
Övrigt
50
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
Övrigt
Bollebygd – Årsredovisning 20 08
51
Bollebygds Kommun
Kommunkansliet, 517 83 Bollebygd • Telefon: 033 – 23 13 00 • Fax: 033 – 23 14 28. E-post:
[email protected] • Webbplats: www.bollebygd.se