DANDERYDS KOMMUN
Tjänsteutlåtande
Socialkontoret Handläggare:
2009-02-24
1(37)
SN 2009/0034
Bokslut och verksamhetsberättelse 2008
Förslag till beslut Socialnämnden beslutar godkänna förslag till bokslut och verksamhetsberättelse för år 2008
Margareta Heimer socialdirektör
Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Bilaga 7.
Budgetavvikelse per programområde och specifikation över målnivåer Måluppfyllelse av socialnämndens inriktningsmål Måluppfyllelse av socialnämndens resultatmål Nämndrapport bokslut 2008 Nyckeltal, nettokostnader 2008 Sammanställning av resultat i SKL´s jämförelseprojekt ”Kommunen kvalitet i korthet” Rapport intern kontrollplan 2008
2
Verksamhet - Socialnämnd och socialkontor Socialnämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare. För beslut i enskilda ärenden finns ett socialutskott bestående av 5 ledamöter och 5 ersättare. Socialnämnden har under året haft 11 sammanträden och socialutskottet 15 sammanträden. Socialkontoret består av tre enheter, vilka är familjeenheten, vuxenenheten samt enheten för äldre- och handikappomsorg. De tre cheferna för enheterna är direkt underställda socialdirektören. För övergripande planering och stöd till verksamhetsenheterna finns en stab och administrativ service under ledning av socialdirektören. Socialdirektör Stab
Familjeenheten
Administrativ service
Vuxenenheten
Äldre- o handikappomsorgsenheten
Socialdirektör med stab och administrativ service I stabens ansvar ingår ekonomisk planering och uppföljning, övergripande planering och utvärderingar samt samordning av verksamhets- och utvecklingsfrågor. Staben arbetar i nära samverkan med respektive enhet och utgör därmed en stödresurs. Staben består av 7 tjänster varav 1 socialdirektör, 1 controller, 2 utvecklingsledare, 1 kvalitetsutvecklare, 1 medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), nämndesekreterare/jurist samt 0,5 alkoholhandläggare som köps av Österåkers kommun. Administrativ service består av 5 tjänster varav 1 administratör, 1 IT-tekniker, 1 systemförvaltare samt 2 assistenter för telefonistuppgifter och reception. De två senare är en del av kommunens telefonväxel men ingår i vuxenenhetens organisation. Hos tekniska kontoret finns en vaktmästartjänst som delas med socialkontoret, biblioteket och stadsbyggnadskontoret. Ekonomi (belopp i Mkr) Nämnd och socialkontor Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Budget 2008 0,5 - 37,5
Bokslut 2008 1,0 - 39,8
Avvikelse - 0,5 2,3
Nettokostnader
- 37,0
- 38,8
1,8
Socialnämnden och socialkontorets resultat redovisar ett nettounderskott på 1,8 mkr. Socialnämnden redovisar ett utfall enligt budget och socialkontoret ett nettounderskott på 1,8 mkr. Nettounderskottet beror i huvudsak på ökade köp av externa tjänster och varor, tillfälligt inhyrd personal, köp av möbler till Svärdvägen och beroendemottagningen. De ökade interna kostnader i förhållande till budget beror på ökade hyror på Svärdvägen och beroendemottagningen och kostnader för kommunledningskontoret.
3
Kvalitet och uppföljning I socialnämndens uppgifter ingår att kontinuerligt genomföra uppföljningar av kvaliteten i verksamheterna. I uppföljningsansvaret ingår att säkerställa att det i varje verksamhet finns ett kvalitetssystem i syfte att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten. Socialnämnden antog under 2008 ett ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2006:11. Fortsatt utvecklingsarbete avseende rutiner pågår. Under hösten 2008 har ett kvalitetsråd inrättats som ska hantera kvalitetsfrågor inom nämndens område. Under året har hemtjänsten följts upp liksom hem för vård och boende inom individ- och familjeomsorgen. Återkoppling har skett/kommer att ske till berörda utförare. I november genomfördes en brukarundersökning avseende handläggarnas bemötande av brukarna inom individ- och familjeenheten samt äldre- och handikappenheten. Socialkontorets besökare fick svara på samma enkät som förra året. I december genomfördes en totalundersökning av äldreomsorgen, varav personer med hemtjänstinsatser, boende på särskilda boenden och anhöriga till personer på gruppboenden (för personer med demenssjukdom) fick besvara en enkät. Frågorna baserades på nämndens resultatmål för äldreomsorgen. Utförarna kommer att få återkoppling av resultaten. Synpunkter/klagomål, fel och brister samt fem allvarliga missförhållanden (Lex Sarah) har hanterats under året enligt kontorets interna klagomålssystem. Oanmälda besök har genomförts av socialkontoret hos de verksamheter som fått klagomål. Under hösten har ett nätverk träffats för att ta fram kvalitetsindikatorer för begrepp som används vid uppföljningar av verksamheter inom det sociala området. Arbetet har skett under ledning av FoU-Seniorium, där socialkontoret inbjöds av medverka. Socialkontoret är även med i olika nätverk för kvalitetsutveckling inom Stockholms län i syfte att utveckla uppföljningar av socialtjänstens verksamheter. Hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, svarar för den kommunala hälso- och sjukvården inom särskilda boenden, biståndsbedömd dagverksamhet, psykiatriboenden samt tillsynen av hälso- och sjukvård inom handikappomsorgen. MAS har besökt alla särskilda boenden för äldre regelbundet under året, då bland annat alla avvikelser har gåtts igenom. Härutöver har psykiatriboenden och bostäder med särskild service inom handikappomsorgen besökts samt möten hållits med de vårdcentraler som ansvarar för hälso- och sjukvården på LSS-boenden. Riktlinjerna för kommunal hälso- och sjukvård har reviderats under året. Under hösten har uppföljning gjorts av hälso- och sjukvården på särskilda boenden med QUSTA som är ett kvalitetsgranskningsinstrument. Under året har en händelse på ett särskilt boende anmälts enligt Lex Maria till Socialstyrelsen, där Socialstyrelsen öppnade ett eget tillsynsärende. MAS har regelbundet deltagit i möten med Smittskyddsenheten, Tandvårdsenheten och Vårdhygien. Dessutom har MAS haft regelbunden kontakt med hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning och KSL i frågor som gäller läkemedelshantering och läkartillsyn på särskilda boenden, informationsöverföring mellan landsting och kommun samt lämnat synpunkter på förslag till avtal och överenskommelser.
4
Tillståndsfrågor Socialnämnden har under året fattat beslut i ett antal tillståndsärenden avseende stadigvarande serveringstillstånd. Socialkontoret i sin tur har fattat beslut i ärenden rörande tillfälliga tillstånd till allmänheten och till slutna sällskap. Under 2008 har socialkontoret genomfört tillsynsbesök i samarbete med skatteverket och alkoholhandläggarna i nordostkommunerna Täby, Vaxholm och Vallentuna. Två ställen var också föremål för tillsyn i samband med Operation krogsanering som leds av Länsstyrelsen i Stockholms län. Som ett resultat av tillsynsarbetet har socialnämnden under 2008 beslutat att återkalla serveringstillståndet i ett fall, då ekonomiska oegentligheter kunnat konstateras. Utöver så kallad yttre tillsyn genomförs även inre tillsyn. Den yttre tillsynen innebär bland annat kontroll av ekonomisk skötsamhet och vandel och den inre tillsynen sker genom registerförfrågningar och remisser. När det gäller kommunens verksamma folköls- och tobaksförsäljare har socialkontorets fältteam genomfört provköp under 2008. Ingen av detaljisterna sålde vid något tillfälle folköl till någon av testpersonerna. Posom Socialkontoret ansvarar för kommunens psykologiska och sociala omhändertagande vid stora katastrofer och olyckor. Styrgruppen består av representanter från socialkontoret, produktionskontoret, utbildnings- och kulturkontoret, Danderyds civilförsvarsförening, primärvården, Svenska kyrkan, närpolisen och räddningstjänsten. Dessa träffas regelbundet under ledning av enhetschefen på familjeenheten. Inom varje verksamhet har ett antal medarbetare anmält sig som stödpersoner som kan mobiliseras av styrgruppen när behov uppstår, vilket endast behövdes en gång under 2008. Detta inträffade vid en vattenläcka vid Mörbyhöjden då civilförsvarsföreningen gjorde en insats. En övning har genomförts av alla resurspersoner under våren 2008. Styrgruppen har reviderat beredskapsplanen. Social beredskap Kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Österåker har samverkat i många år i en gemensam social beredskap under veckoslut och storhelger. Under året har beredskapen utökats med städerna Lidingö och Vaxholm. Beredskapstiden har dessutom ökats genom att den nu täcker hela dygnet och samtliga dagar hela året. Beredskapen nås via polisen som tar kontakt med den tjänsteman som är i beredskap i sitt hem. Den sociala beredskapen avser ärenden rörande barn och ungdom, familjerelaterat våld samt akut omhändertagande enligt lag om vård av missbrukare (LVM). Varje kommun bidrar med personal till den sociala beredskapen i proportion till sin kommuns folkmängd enligt fastställt schema. Även politiker i respektive kommun står i beredskap enligt fastställt schema. Sedan den utökade beredskapen startade i april har de inkomna ärendena varit totalt 171 varav 14 i Danderyd, 31 i Lidingö, 53 i Täby, 29 i Vallentuna, 4 i Vaxholm, 32 i Österåker och 8 i annan kommun. Upphandlingar avslutade och pågående samt förlängning av avtal Korttidsvård utanför Sverige – avslutad Serviceboendet Torget och gruppboende Anneberg – avslutad Larm – påbörjad Korttidsboende – förlängd och påbörjad Ramavtal psykiatri – påbörjad tillsammans med övriga nordostkommuner Ramavtal barn och unga – påbörjad tillsammans med övriga nordostkommuner Turbundna resor – förlängd
5
Kompetensutveckling Personalens kunskaper och erfarenhet är bland de viktigaste kvalitetsaspekterna i socialnämndens arbete. Detta anges i 4 kap. 5 § i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11), om personal- och kompetensförsörjning. Tre skyldigheter tas upp för nämnden, som att se till att den bemanning finns som behövs för socialtjänstens uppdrag, att kompetens finns samt att det finns förutsättningar för fortlöpande kompetensutveckling som svarar mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområdet. Den totala kompetensen och erfarenheten hos personalen är hög och personalomsättningen relativt låg. Personalomsättningen beror främst på pensionsavgångar och föräldraledigheter. Personalens möjligheter till kompetensutveckling har dock fortsatt varit ojämn, på grund av tids- och kostnadsaspekter. Individ- och familjeomsorgen har under året haft tillgång till FoU-nordost där tillfällen givits till utbildning och kompetensutveckling (se nedan). Vid kommunens årliga arbetsmiljöenkät till personalen (senaste resultat hösten 2007) framkom en tydlig negativ uppfattning om tillgång och möjlighet till kompetensutveckling. Socialkontoret har börjat ta fram en kompetensutvecklingsplan. Friskvårdsbidrag och återkommande personalvård i form av vårfest och julbord (på kontoret) har anordnats och en friskvårdsgrupp har startats. FoU-nordost och FoU- Seniorium Danderyds kommun är ansluten till en forsknings- och utvecklingsenhet, FoU-Nordost, där även Vallentuna, Österåker, Lidingö, Norrtälje, Täby och Vaxholm deltar. FoU ska genom praktiknära forsknings- och utvecklingsinsatser och genom utbildning utgöra en resurs för utvärdering och utveckling av kvaliteten i de sociala tjänsterna samt av personalens kompetens. Syftet med verksamheten är att utifrån politiska mål, kommunala riktlinjer och klienternas behov bidra till en systematisk metod- och kunskapsutveckling så att nyttan och värdet av socialtjänstens insatser bättre kan mätas och värderas. FoU är en viktig resurs för att uppfylla socialtjänstlagens krav på en kunskapsbaserad socialtjänst. Personal inom individ- och familjeomsorgen är aktiva i olika verksamheter inom FoU såsom läsecirklar, utvärderingsprojekt, temadagar och seminarier. Ett projekt om förebyggande arbete har pågått under året samt fortsatt stöd av implementeringen av BBiC. Även utbildningsinsatser har gjorts inom ASI, ADDIS och MI. I och med fullmäktiges beslut om budget för 2009 ingår även Danderyd i FoU-Seniorium, FoU-verksamhet för äldreomsorgen, där samtliga nordostkommuner och landstinget ingår. Familjevåld Socialkontoret arbetar med att förbättra och förstärka arbetet med kvinnor, barn och män i våldsutsatta familjer. En arbetsgrupp på socialkontoret arbetar med frågorna. En representant från socialkontoret ingår i ett nätverk med nordostkommunerna, kvinnojourer, polis, landsting och brottsofferjour. Nätverket sammanträder en till två gånger per termin. Inhyrd personal Sjukfrånvaron har minskat under året förutom ett par långtidssjukskrivningar. Delar av socialkontoret har haft hög arbetsbelastning och äldre- och handikappenheten har fått ny chef. Detta har medfört att socialkontoret har behövt hyra in arbetskraft tillfälligt. Behovet har dock successivt minskat under året, med förhoppning att det inte behövs alls under 2009. IT-verksamheten Socialnämnden har upphandlat ett nytt verksamhetsstöd för handläggning och tecknat avtal med Logica (f.d. WM-data). Det nya systemet Treserva har under hösten införts vid individ-
6
och familjeomsorgen och samma arbete görs inom äldre- och handikappenheten i mars 2009. Socialkontoret har även utrett förutsättningarna för att införa ett nytt tidsregistreringssystem till hemtjänsten under året. Upphandling kommer att ske under våren 2009. Utöver det nya handläggningssystemet har all personal fått utbildning och arbetar i det nya systemet för elektronisk fakturahantering (EFH). Införandet av elektronisk fakturahantering har krävt nya rutiner. Problem hos det företag som scannar in kommunens fakturor har inneburit att fakturor har fallit utanför systemet, med betalningspåminnelser, avgifter och dröjsmålsränta som följd när utförarna inte har fått betalt i tid. Kontorets kostnad för detta uppgår till ca 53 tkr. Det har periodvis varit stora problem med IT-system, e-post, telefoni och fax under året. Det har inneburit fördröjning och merarbete i handläggningsarbetet eftersom det har varit svårt att komma in i datasystemet för att dokumentera regelbundet och dels att telefonsamtal brutits och faxmeddelanden har inte gått fram. Det har inneburit att en del av uppdragen till utförarna försenats. Dessa problem har fortsatt vid ingången av 2009. Bidrag till föreningar Bidrag har lämnats till pensionärsorganisationerna PRO och SPF Idun. Andra organisationer som fått bidrag är Mörbygårdens vänner, SeniorNet, Kvinnojouren Danderyd/Täby, RSMH, Reumatikerföreningen, Föräldraföreningen mot Narkotika (FMN), Södra Roslagens brottsofferjour, Röda Korset, Stocksunds trivselklubb, DHR, HRF, SRF-norrort, FUB, Mansjouren, Nattvandrarna samt BRIS region Mitt.
Måluppfyllelse av socialnämndens inriktningsmål I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan redovisa samband mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt men kan förbättras. Socialnämnden kan redovisa samband mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser. Nämnden kan dock inte redovisa att samtliga verksamheter i varje programområde är kostnadseffektiva. Förbättringsområden finns inom alla program. Det finns en stor kostnadsmedvetenhet hos socialkontorets personal. (belopp i Mkr) Hela socialkontoret totalt Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Budget 2008 41,7 - 495,6
Bokslut 2008 55,8 - 519,2
Nettokostnader
- 453,9
- 463,4
Avvikelse - 14,1 23,6 9,5
För 2008 redovisar socialnämnden ett nettounderskott på 9,5 mkr. På kostnadssidan redovisas ett underskott på -23,6 mkr och på intäktssidan ett överskott på 14,1 mkr. Ökningstakten för nettokostnaderna ökade med 6,9 % mellan 2007 och 2008. Nettounderskott beror på ökade kostnader inom programområdet administration och nämnd som redovisar ett nettounderskott på 1,8 mkr samt inom programområdet äldreomsorg som redovisar ett nettounderskott på 11,4 mkr. Övriga programområden visar ett överskott.
7
(belopp i Mkr) IFO totalt Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Budget 2008 3,2 - 26,4
Bokslut 2008 10,4 - 31,8
Avvikelse - 7,2 5,4
Nettokostnader
- 23,2
- 21,4
- 1,8
Individ- och familjeomsorgens resultat visar ett nettoöverskott på 1,8 mkr. På kostnadssidan redovisas ett underskott på 5,4 mkr och intäktssidan redovisar ett överskott på 7,2 mkr. Flyktingmottagandet har påverkat både kostnader och intäkter och redovisar ändock ett överskott på drygt 0,7 mkr trots att 1,2 mkr omförts till 2009. Kostnaderna för individ- och familjeomsorgen är bland de lägsta i landet. Försörjningsstödet har ett mål att personer ska få stöd att bli självförsörjande. Även om det ekonomiska utfallet visar på underskott har kostnaderna sjunkit. Bland annat har den genomsnittliga bidragstiden minskat genom åren från 5,1 till 4,7 månader och prestationerna visar att bidragstiden i snitt har sjunkit per månad 2008, vilket är god ekonomisk hushållning. Inom missbruksområdet är målet att skapa fler öppenvårdsinsatser och återfallspreventionsoch motivationsgrupper är på väg att starta. Fler personer har varit föremål för insatser och fler har fått ett strukturerat boende eller s.k. lågtröskelboende. Anmälningarna inom barn och familj har ökat kraftigt. Resultatmålen är delvis uppfyllda men ytterligare effektivisering kan göras. Samtliga utredningar har följts upp och kostnaderna sjunker totalt sett. Volymerna för öppenvårdsinsatser och familjehem till barn och unga samt institutionsvården till vuxna har ökat men kostnader per köp minskat. Bedömning är att programområdet för individ- och familjeomsorgen visar en kostnadseffektivitet med låga kostnader. Samtidigt kan konstateras att kostnaderna förmodligen kan sänkas ytterligare genom egen anställd personal istället för köp av öppenvårdsinsatser. (belopp i Mkr) Socialpsykiatri totalt Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Budget 2008 1,2 - 14,1
Bokslut 2008 0,9 - 13,6
Avvikelse 0,3 - 0,5
Nettokostnader
- 12,9
- 12,7
- 0,2
Socialpsykiatrins resultat visar ett nettoöverskott på 0,2 mkr vilket beror på minskade kostnader och prestationer för boende. Kostnaderna för socialpsykiatrin ligger inom budget och de personer som har sökt socialtjänsten under året har fått sina behov tillgodosedda. Målet att bryta isolering nås men samtidigt kan konstateras att det finns förbättringsområden. Ingen enkätundersökning eller utvärdering har genomförts inom området under 2008. Om man ser på utvecklingen sedan 2001 har antalet årsplatser inom boende minskat från ca 23 till 15. Bedömning är att socialnämnden behöver göra kvalitetsmätningar inom programområdet socialpsykiatri för att beskriva hela sambandet för god ekonomisk hushållning.
8
(belopp i Mkr) Äldreomsorg totalt Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Budget 2008 31,5 - 318,8
Bokslut 2008 38,3 - 337,0
Avvikelse - 6,8 18,2
Nettokostnader
- 287,3
- 298,7
11,4
Äldreomsorgen redovisar ett resultat på 11,4 mkr i nettounderskott. Kostnaderna visar ett underskott på 18,2 mkr medan intäkterna visar ett överskott på 6,8 mkr. Underskottet för kostnaderna beror i huvudsak på ökade kostnader och prestationer för hemtjänsttimmar, nattpatrull, trygghetslarm, utskrivningsklara och korttidsplatser (fem helårsplatser). Kostnaden och prestationerna för särskilt boende har ökat med två helårsplatser i förhållande till budget. Intäktsökningen beror på ökade statsbidrag såsom momsbidrag och projektbidrag för de olika projekten. Äldreomsorgsavgifterna har även ökat något. Kostnaderna för äldreomsorgen har tidigare år legat över standardkostnaden med 3,9 %. År 2008 har dock inom särskilt boende volymerna ökat (två platser) medan kostnaderna sjunkit, både kostnad per vårdplats och vårdtyngd inom äldrepengssystemet har sjunkit. Genom att mer systematiskt tillvara resultaten från olika undersökningar, som jämför kvalitetsfaktorer och kostnader mellan kommuner och visar goda exempel, skapas underlag för utveckling och förbättrad ekonomisk hushållning. (belopp i Mkr) Äldreomsorg boende Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Budget 2 008 20,1 - 200,3
Bokslut 2 008 21,4 - 200,6
Avvikelse - 1,3 0,3
Nettokostnader
- 180,2
- 179,2
- 1,0
I SKL´s jämförelseprojekt med 62 deltagande kommuner får Danderyd 53 poäng på servicenivån i kommunens äldreboenden, att jämföras med ett medel på 44 och median på 45 poäng i jämförelsen, vilket ger kommunen en femte plats. Väntetiden är i snitt 37 dagar på en plats i Danderyd, vilket ska jämföras med medel på 47 och median på 45 dagar. Nöjdkund-index (NKI) visar att brukarnas nöjdhet är 71 i Danderyd jämfört med 70 i medel respektive 71 i median. Kostnaden för en plats i äldreboende i Danderyd är när servicenivån viktats in 11 634 kr, vilket är detsamma som medianen och lägre än genomsnittet som är 12 167 kr. (belopp i Mkr) Äldreomsorg hemtjänst Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Budget 2 008 11,4 -115,0
Bokslut 2 008 16,8 -133,0
Avvikelse - 5,4 18,0
Nettokostnader
-103,6
-116,2
12,6
Inom hemtjänsten visar resultatet i SKL:s jämförelseprojekt att kontinuiteten i Danderyd är 11,5 vårdare under 14 dagar för den som har hemtjänst varje dag, vilket är i nivå med medel och median om drygt 12 vårdare. Danderyds omsorgs- och servicenivå i hemtjänsten får 38 poäng, vilket är något sämre än medel som är 39 och median som är 40 poäng. Nöjd-kundindex (NKI) är 73, strax under medel och median om 75. Danderyds kostnad för hemtjänst där omsorgs- och servicenivå har viktats in är 3 453 kronor, vilket är bättre än medel som är 3 934 och median som är 3 750. Även i andra nyligen gjorda undersökningar om
9
äldreomsorgen gjorda av Socialstyrelsen får Danderyd medelgoda eller bättre betyg, speciellt i jämförelse med övriga kommuner inom Stockholms län. (belopp i Mkr) Äldreomsorg övrig verksamhet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader
Budget 2 008 - 3,5 - 3,5
Bokslut 2 008 0,1 - 3,4 - 3,3
Avvikelse - 0,1 - 0,1 - 0,2
För äldreomsorgens övriga verksamheter ligger kostnaderna inom budgeten och bedöms ha en god kvalitet. Bedömningen är att programområdet äldreomsorg har en god ekonomisk hushållning och är kostnadseffektiv. Kostnaden per vårdplats har sjunkit och i jämförelse med andra kommuner visar kostnadsnivån i förhållande till servicenivån på en lägre kostnad för Danderyd än medel. (belopp i Mkr) Handikappomsorg totalt Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader
Budget 2008 5,3 - 98,8
Bokslut 2008 5,2 - 97,0
Avvikelse 0,1 - 1,8
- 93,5
- 91,8
- 1,7
Handikappomsorgens resultat visar ett nettoöverskott på 1,7 mkr. På kostnadssidan redovisas ett överskott på 1,8 mkr och på intäktssidan ett underskott på 0,1 mkr. De minskade kostnaderna beror på minskade insatser för vuxna inom LASS och daglig verksamhet. För boende har genomsnittskostnaden per vårddygn (2168 kr) minskat i förhållande till 2007 med 53 kr per vårddygn. Handikappomsorgen visar på en budget i balans. Under året har kontoret gjort vissa omstruktureringar vilket har medfört att de tomplatser som tidigare har funnits nu används. En viss volymminskning och en minskad vårddygnskostnad har skett inom programområdet. Inga egna utvärderingar eller enkätundersökningar är gjorda inom handikappomsorgen under året. Överföring av rekrytering av kontaktpersoner till LSS-personstöd innebär ett mer effektivt nyttjande av kommunens samlade resurser då denna verksamhet redan har rutiner och kompetens för att arbeta med rekrytering av personliga assistenter till samma målgrupp (personer med funktionshinder). Bedömningen är att socialnämnden behöver göra kvalitetsmätningar för att beskriva hela sambandet för god ekonomisk hushållning. Åtgärder för att förbättra måluppfyllelse: Inom socialtjänsten finns nationella, länsövergripande och egna undersökningar samt utvärderingar och forskning. Socialkontoret behöver utveckla och förbättra sina kunskaper om hur man på ett enklare och tydligare sätt kan sammanställa olika material för att bättre kunna göra jämförelser med andra, utifrån både kostnader och kvalitetsaspekter. Kontoret behöver också arbeta med sina interna rutiner för att i alla led kvalitetssäkra sitt arbete. Till stöd finns nu både FoU-nordost och FoUSeniorium, där arbete kan ske både med jämförelser men också stöd i kollegiegranskningar. Rutiner för avtalsarbetat behöver utvecklas, bland annat avseende prisjämförelse och avtalsmallar.
10
Fakturahanteringen skulle underlättas och kostnadskontrollen förbättras med ett elektroniskt stöd inom hemtjänsten. De manuella rutiner som idag finns är osäkra och mycket tidskrävande, för såväl utförare som fakturerar som för socialkontoret som kontrollerar fakturorna och för kunderna som betalar avgifter. Projektet om Kvalitet och Trygghet i Hemtjänsten syftar till att tillgodose dessa behov. Resursfördelning inför 2010: Socialnämndens arbete är myndighetsutövning i nästan alla delar. Det finns lagstiftning och föreskrifter som måste följas. Människors behov skall enligt socialtjänstlagen tillgodoses enligt en skälig levnadsnivå. Funktionshindrades behov skall enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade tillgodoses enligt goda levnadsvillkor. Äldre- och handikappomsorg utgör den största delen av socialnämndens budget. En relativt stor del styrs av äldrepeng och äldrecheck. En annan stor del av nämndens övriga verksamheter upphandlas, vilket betyder att nämnden för flera år framåt blir bunden av de avtal som tecknas och utvecklingen av AKI och KPI. Danderyds individ- och familjeomsorgsverksamhet ger familjer och individer stöd och vård av hög kvalitet och insatserna stärker den enskilde individens förmåga att ta egenansvar. Måluppfyllelser: Målet är uppfyllt. Resultatet i socialkontorets brukarenkät anger en hög delaktighet vid utredningar inför val av insats. Uppföljningarna i samband med upphörande av insats visar på god kvalitet. Utvärderingar av familjeteamets familjesamtal visar på stor andel nöjda personer. Även uppföljningar av familjerådgivningen visar god kvalitet. Åtgärder för att förbättra måluppfyllelse: De resultatmål som finns för familjeenhetens verksamheter behöver uppfyllas under 2009 särskilt när det gäller handläggning och uppföljningen inom utredningsdelen. Ärendeingången har varit stor under 2007 och 2008. Omfördelning av arbetsuppgifter inom enheten alternativt resursförstärkning kan bli nödvändig. Under 2009 ska riktlinjerna ses över inom både barn och unga som inom missbruksområdet. Enheterna behöver även arbeta med rutiner. Resursfördelning inför 2010: Det ekonomiska utfallet inom individ- och familjeomsorgen har under 2008 visat på ett överskott mot budget. Utfallet för försörjningsstöd visar dock på underskott i förhållande till budget. Det betyder att det kan bli nödvändigt att förstärka budgeten med anledning av rådande arbetsmarknad och den nya lagstiftningen inom socialförsäkringsområdet. Både familjeenheten och vuxenenheten redovisar fortfarande ett överskott i förhållande till budget. Öppenvårdskostnaderna ökar och troligen skulle det bli mer kostnadseffektivt att anställa personal istället för att köpa insatser. Danderyds socialpsykiatri ger stöd så att vardagen fungerar och att isolering motverkas. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Insatserna boendestöd och sysselsättning styrs av uppdrag som följs upp regelbundet. Genom insatserna bryts isoleringen för den enskilde. Antalet boendestödstimmar har ökat under år 2008. Träfflokalen Ringen har fram till 2008 inte fört någon regelbunden statistik men i samband med ökat fokus på träfflokalens verksamhet har socialkontoret begärt in detta. Av redovisningen framgår att besöksantalet har ökat under årets sista kvartal. Under oktober var det genomsnittliga besöksantalet 4,9 personer, november 5,2 och december 6,3. Vad gäller boendestödsverksamheten har enheten arbetat aktivt med att följa upp om insatsen stämmer överens med biståndsbeslutet. Arbetet har resulterat i sänkt antal boendestödstimmar. Den ökade uppföljningen har lett till utveckling av rutinerna avseende boendestödet som medfört en förbättrad ekonomisk hushållning. Det finns dock alltid något att förbättra för de psykiskt funktionshindrade. Åtgärder för att förbättra måluppfyllelse: Fortsatt arbete med ett rehabiliterande synsätt i samverkan med landstingets psykiatriska mottagning. Samverka med Carema som är upphandlad utförare för all verksamhet. Att boendestödet och träfflokalen Ringen fungerar är
11
viktigast för att bryta isolering. En åtgärd är dock att hitta ny lokal för Ringen om inte fler personer kommer och deltar i verksamheten. Resursfördelning inför 2010: Området socialpsykiatri visar på ett knappt överskott. Bedömning inför framtiden är att tillräckliga resurser finns utifrån den verksamhet som bedrivs. Den nya lagstiftningen kring öppen psykiatrisk tvångsvård kan få påverkan på boendekostnaderna. Ett samarbete med nordostkommunerna har påbörjats för diskussion om ett gemensamt boende. Även landstingets inställning, att i framtiden inte dela kostnaderna för placeringar utanför kommunen kan få betydelse. I Danderyd kan de äldre välja mellan olika utförare vad gäller hemtjänst och äldreboende. Kvaliteten på utförda tjänster kontrolleras så att de äldre får den omsorg de har behov av. De egna behoven och de egna önskemålen är vägledande. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Inom hemtjänsten kan danderydsborna välja mellan åtta olika privata utförare och kommunens egen produktion. De egna behoven och önskemålen är vägledande och den enskilde kan byta utförare om så önskas. Inom särskilt boende kan danderydsborna också välja mellan olika utförare inom kommunen, och kommunen kan vid behov köpa boendeplatser i övriga länet. Socialkontoret kontrollerar kvaliteten inom hemtjänst och boenden regelbundet, genom MAS och kvalitetsutvecklaren. Kvaliteten kan dock hela tiden förbättras. Åtgärder för att förbättra måluppfyllelse: Ny lagstiftning om valfrihet gäller från 1 januari 2009, den s.k. lagen om valfrihet (LOV). Nuvarande auktorisation av utförare kommer att anpassas till lagen och avtal tecknas med alla utförare enligt LOV. Tydligare krav kommer att kunna ställas på utförarna i och med att förfrågningsunderlag kommer att användas. Socialnämnden är från och med årsskiftet med i FoU-Seniorium, vilket ger möjlighet till förbättrade jämförelser kring kvalitetsfrågor. Resursfördelning inför 2010: Kvalitetsaspekterna beror både på den ersättning som kommunen ger i form av äldrepeng och hemtjänstcheck, samt även hur personalen fungerar och hur verksamhetscheferna styr och bedriver sin verksamhet. Utförarna kräver uppräkningar motsvarande löneutveckling. Äldreomsorgen i Danderyd bidrar till en trygg och värdig ålderdom. Omsorgen och omvårdnaden i Danderyds äldreomsorg har en kvalitet som vid varje jämförelse är av högsta nationella klass. Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt. Inom äldreomsorgen genomförs nationella undersökningar och socialkontoret gör egna brukarundersökningar och samlar in material till olika jämförelser. De nationella enkäterna har ökat betydligt men många av dem är i ett uppbyggnadsskede och behöver förbättras och förtydligas för att resultaten ska bli säkra. Socialkontoret välkomnar alla försök som görs. I flera av undersökningarna kan utläsas att resultatet för Danderyds äldreomsorg inte når upp till högsta nationella klass men placerar sig väl i mitten. I SKL´s undersökning ”Kommunens kvalitet i korthet” hamnar särskilt boende på femte plats av 62 kommuner när det gäller servicenivån. I kommunens egen brukarundersökning framkommer att många som får insatser av äldreomsorgen anser att hjälpen utförs på ett värdigt sätt och man känner sig trygg med den. Åtgärder för att förbättra måluppfyllelse: Socialnämnden behöver bli bättre på att ställa krav, och på att sammanställa de olika enkät- och kvalitetsundersökningarna som genomförs nationellt och lokalt. Vissa krav är svåra att leva upp till i de nationella jämförelserna, såsom med kommuner i landsbygd vad gäller personalkontinuitet och andelen utbildade timvikarier. Resursfördelning inför 2010: Socialkontorets bedömning är att mer resurser behöver tillföras om äldreomsorgen ska ha en kvalitet av högsta nationella klass. I diskussion med utförarna
12
framkommer att de anser att ersättningsnivån är för låg och att de presterar så gott de kan i förhållande till de resurser som de har. Handikappomsorgen i Danderyd erbjuder omsorg av sådan kvalitet att den bidrar till goda levnadsförhållanden. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Bedömningen är att den handikappomsorg som bedrivs av kommunen eller privata utförare ger möjlighet till goda levnadsförhållanden. Under vissa perioder kan enskilda personer vara mindre nöjda med verksamheten som de har kontakt med. Förbättringsåtgärder sker då alltid. Under 2009 kommer LSS-verksamheten i kommunen att följas upp av kvalitetsutvecklaren. Åtgärder för att förbättra måluppfyllelse: All verksamhet inom LSS upphandlas. I förfrågningsunderlagen ställs höga kvalitetskrav såsom att utförarna ska ha ett individperspektiv i omsorgen om den enskilde, vilket ska bidra till goda levnadsförhållanden. Fortsatt arbete pågår med att öka antalet individuella planer. En boendeplan ska tas fram under 2009. Planeringen kring boendefrågor för målgruppen är mycket långsiktig. Resursfördelning inför 2010: Antalet personer som är berättigade till LSS-insatser ökar sakta men stadigt. Ett nytt boende kommer att behövas om ett par år. Eventuellt kan ett nytt boende kombineras med att ersätta ett befintligt boende som bedöms ha låg standard. LSSkommitténs förslag om kostnadsfördelning mellan stat och kommun kan förmodligen få betydelse för nämndens kostnader. Förslaget innebär att staten får kostnader för personlig assistans och att kommunerna behåller övriga kostnader samt att en ny insats om personlig service med boendestöd tillkommer. Staten har ett sparkrav när det gäller personlig assistans.
Måluppfyllelse av socialkontorets resultatmål – alla resultatmål gäller 2008 och 2009 Danderydsborna skall kunna ta del av lättillgänglig och tydlig information om socialtjänstens service, myndighetsutövning, kundvalssystem och insatser. Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt Det finns lättillgänglig och tydlig information om socialtjänsten. Under året har nytt material tagits fram. I samband med Seniordag togs helt nytt material fram gällande äldreomsorgen. Familjeenheten har tagit fram nya broschyrer och vuxenenheten har tagit fram nytt material som inte har tryckts ännu. Under 2009 ska hemsidan och intranätet förbättras. I alla kontakter med socialkontoret skall danderydsborna uppleva att de får ett respektfullt bemötande. Måluppfyllelse: Målet är nästan uppfyllt. Målnivån är 100 % och det är 97 % som anger att de blir respektfullt bemötta i socialkontorets årliga brukarundersökning. Alla personer som kommer i kontakt med kontoret under november månad erbjuds att fylla i en enkät. Måluppfyllelse av familjeenhetens resultatmål Samverkan skall öka och stärkas mellan socialkontoret och MVC/BVC/förskolan och skolan för att barn och unga som riskerar en negativ utveckling och för föräldrar som behöver stöd i sitt föräldraskap tidigt ska uppmärksammas. Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt. Ett vikigt mål för familjeenhetens verksamhet har varit socialnämndens mål att öka samverkan med förskola, skola och BVC. Alla medarbetare i familjeenheten har ett eller flera ansvarsområden. I detta ingår att ansvara för att kontakt upprätthålls med respektive samverkanspartner, att regelbundna träffar genomförs och att det som där bestäms följs upp och återförs tillbaka till familjeenheten så att alla få del av arbetet. Konstateras kan att det under 2008 har funnits ett kontinuerligt övergripande samarbete med
13
skolan och elevvården, BVC, närpolisen och Ungt Fokus. Samverkan med förskolorna, primärvården, vuxenpsykiatrin och kring familjevåldsfrågorna behöver förbättras. Utredningar och insatser för barn och unga skall vara rättsäkra och ytterligare effektiviseras. Alla utredningar skall följas upp. Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt. Barn- och ungdomsgruppen har fortsatt att fokusera på att förbättra handläggningsarbetet och öka rättsäkerheten i enlighet med nämndens mål. Implementeringen av BBiC är inte fullt genomförd och det förekommer fortfarande att utredningar inte färdigställs inom den fyramånadersperiod som lagstiftaren anger. Ständig inströmning av nya ärenden tvingar handläggarna att prioritera akuta arbetsuppgifter och lägga andra åt sidan. Mycket tid och kraft har också lagts på genomförandet av det nya verksamhetsstödet Treserva som fortfarande behöver anpassas till verksamhetens behov. Måluppfyllelse av vuxenenhetens resultatmål Flyktingar som tas emot i Danderyd skall inom sex månader ha kommit ut i praktik. Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt. Arbetscoachen har under april-december träffat 23 personer. Av dem har 15 kommit ut i praktik, fem inom 6 månader, två inom 8 månader och åtta över 8 månader. Två personer har efter praktiken blivit självförsörjande. Samarbetet med AF har utökats, vilka har fått utökade resurser som under kommande år skall bidra till ett mer varierat utbud av insatser för flyktingarna. De personer som uppbär försörjningsstöd ska få stöd och hjälp att bli självförsörjande. Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt. Enheten har under året arbetat för att människor ska bli självförsörjande genom arbete, studier alternativt genom socialförsäkringssystemet. Noggranna utredningar har legat till grund för utbetalningarna av ekonomiskt bistånd. Ett aktivt förhållningssätt säkerställs genom att de sökande deltar i att ta fram egna mål för att uppnå självförsörjning. Enheten har under året arbetat med att ta fram genomförandeplaner och målet är att en sådan ska finnas i varje ärende. Arbetscoachen arbetar med personer som behöver hjälp att komma tillbaka till arbetslivet, men ger även stöd vid direkt arbetssökande. Nätverket där representanter för arbetsförmedling, försäkringskassa, landstinget öppenpsykiatri samt kommunerna samverkar har intensifierats för att hitta lösningar. Arbetet som bedrivs för personer som är sjukskrivna har utökats tillsammans med förtroendeläkare. Fler öppenvårdsinsatser inom missbruksvården skall skapas. Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt. En integrerad beroendemottagning mellan landsting och vuxenenheten startades upp i maj 2008 och en projektledare och en behandlingsassistent anställdes med stimulansmedel. En gemensam uppstartskonferens genomfördes för personal vid beroendemottagningen och en ärendeinventering genomfördes initialt av projektledaren. Personalen har fått och får framöver utbildningar för att kunna starta upp gruppverksamhet. Grupper avseende motivation samt återfallsprevention planeras starta under första kvartalet 2009. Behandlingsassistenten arbetar med stöd och hjälp till enskilda. Verksamheten Ringen skall utvecklas så att fler personer med behov nås och kan ta del av verksamheten. Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt. Träfflokalen Ringen drivs av Carema Orkidén AB. Regelbundna möten har hållits med Carema med syfte att uppnå en utveckling av verksamheten. Carema har genomfört en brukarundersökning som lett till att lunchdagarna utökats från två till tre per vecka samt att frukost införts samtliga öppetdagar. Priset på måltiderna har sänkts. Rabatt ges till dem som äter både lunch och middag. Träfflokalens övriga utbud har också ökat. Regelbunden statistik har förts från och med kvartal fyra 2008. Besöksdeltagandet var i genomsnitt 4,9 i oktober, 5,2 i november samt 6,3 i december.
14
Måluppfyllelse av äldreomsorgens resultatmål Inom äldreomsorgen skall individen uppleva att hon/han kan påverka innehållet i insatsen/tjänsten. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. 78 % av dem som besvarat brukarenkäten och erhåller hemtjänst, 71 % av dem som bor på särskilt boende och 60 % av dem som bor på gruppboende anser att de kan påverka innehållet i insatsen. På gruppboenden är det i regel anhöriga som svarat på enkäten. Den enskilda personen skall uppleva en trygg och värdig omsorg. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. 85 % av dem som besvarat brukarenkäten och erhåller hemtjänst, 94 % av dem som bor på särskilt boende och 72 % av dem som bor på gruppboende upplever att de får en trygg och värdig omsorg. På gruppboenden är det i regel anhöriga som svarat på enkäten. De enskilda personerna skall uppleva att omsorgen och omvårdnaden har en hög kvalitet. Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt. 65 % av dem som besvarat brukarenkäten och erhåller hemtjänst, 82 % av dem som bor på särskilt boende och 54 % av dem som bor på gruppboende upplever att omsorgen och omvårdnaden har en hög kvalitet. På gruppboenden är det i regel anhöriga som svarat på enkäten. Inom äldreomsorgen får individen sitt 1:a eller 2:a val tillgodosett. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt till 100 % inom alla områden. Den enskilda personen skall uppleva att hans/hennes ofrivilliga isolering bryts och vänds till trygghet och gemenskap med andra. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. 60 % av dem som besvarat brukarenkäten och erhåller hemtjänst, 52 % av dem som bor på särskilt boende och 59 % av dem som bor på gruppboende upplever att har trygghet och gemenskap med andra. På gruppboenden är det i regel anhöriga som svarat på enkäten. Den uppsökande verksamheten kommer fortsatt att arbeta med frågan om ofrivillig isolering. Utbildningsnivån hos personalen skall vara adekvat för de tjänster som de utför. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Enligt uppgift från utförarna har 75 % av personalen en utbildningsnivå som är adekvat för de tjänster som de utför. Den enskilde ska högst behöva vänta en månad på plats i dagverksamhet för dementa. Måluppfyllelse: Målet är inte uppfyllt. 71 % av dem som ansökt om plats på dagverksamhet har fått det inom en månad. Måluppfyllelse av handikappomsorgens resultatmål Brukarna skall uppleva att de har ett inflytande i planeringen av beviljade insatser. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Drygt 82 % av dem som besvarat brukarenkäten anger att de har ett inflytande i planeringen av beviljade insatser. Antalet individuella planer skall öka. Måluppfyllelse: Målet är inte uppfyllt. 11 % av handikappomsorgens kunder har en individuell plan, målet var att det skulle öka till 14 % under 2008. Då individuell plan är en frivillig insats som den enskilde själv ansöker om, föregås den oftast av en fas med information om syftet och nyttan med att ha en egen plan.
15
Uppdrag lämnade av fullmäktige eller kommunstyrelsen SN 2007/0215
Motion om att undersöka hur många personer som vill ha plats på ett äldreboende och öppna möjligheten att ställa sig i kö för såväl en plats på särskilt boende som till en pensionärslägenhet
Besvarad
SN 2007/0246
Remiss från KS om överflyttning av handläggning och beslut enligt alkohollagen och tobakslagen till Södra Roslagens miljö- och hälsovårdsnämnd
Besvarad
SN 2008/0044
Motion om att undersöka hur kvinnor respektive män behandlas vid bedömningen av behov av hemtjänsttimmar och plats i särskilt boende
Besvarad
SN 2008/0045
Motion om att göra om Kevinge boende till Trygghetsboende med reception och sjukvårdspersonal
Besvarad
SN 2008/0066
Motion om att erbjuda anställda inom äldrevården vidareutbildning
Besvarad
SN 2008/0067
Motion om att utreda konsekvenserna av en ny princip för biståndet till de gamla
Besvarad
SN 2008/0106
Motion om snara insatser för att utveckla äldreomsorgen redan under 2008
Besvarad
SN 2008/0107
Motion om att Mörbylunds gruppboende som håller till i undermåliga lokaler snarast, som utlovats, får flytta till Solgården
Besvarad
SN 2008/0117
Uppdrag att utreda orsakerna till ökningen av antalet hemtjänsttimmar samt att vidta lämpliga åtgärder för att bringa ner kostnaderna
Uppdraget fullgjort
SN 2008/0169
Remiss om revidering av socialnämndens reglemente med anledning av nytt regelverk för försäljning av receptfria nikotinläkemedel
Besvarad
SN 2008/0182
Remiss om framtida behov av äldreboendetomter
Besvarad
KS 2008/0172
Revisionsrapport – upphandling av privata aktörer inom vård och omsorg
Uppdraget fullgjort
Uppdrag bokslut Intern kontroll av remavtalstrohet Kommentar: Granskning är genomförd och följande granskningsområden omfattades: engångsartiklar, kemisk och tekniska städartiklar, kontorsmaterial, kopieringspapper, lekmaterial, livsmedel och skol- och lekmaterial. Informationen framtogs av kommunen upphandlare. Bilaga 7 redovisas socialkontorets intern kontroll för 2008.
Socialnämnden har tillsammans med övriga kommunala verksamheter en gemensam organisation för inköp av förbrukningsartiklar som administreras av tekniska kontoret. Förbättringar är nödvändiga för att uppnå avtalstrohet. Under 2009 kommer socialkontoret särskilt att informera personal och granska avtalstrohet
Utmaningar för framtiden Socialnämnden står inför stora utmaningar under kommande år. Socialkontoret behöver arbeta mer med att se till att resurserna används på bästa sätt. Viktigt blir att kunna presentera en god ekonomisk hushållning inom nämndens alla områden och att alla nämndens områden har kostnader motsvarande standardkostnaden eller lägre. För att klara målsättningen är personalen och dess erfarenhet och kunskap en av de viktigaste resurserna. En övergripande kompetensutvecklingsplan har börjat tas fram för socialkontoret
16
och för enheterna. Arbetsmiljöfrågorna, arbetsbelastningen och förebyggande stressåtgärder är viktiga för att minimera sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro är en stor stressfaktor för kollegorna. Andra utmaningar är att se till att samverkan med andra aktörer inom och utom kommunen fungerar och ger en ökad kostnadseffektivitet samt att de stödresurser som socialnämnden behöver fungerar. Socialkontoret behöver även utveckla och förbättra hur nationella, länsövergripande och egna undersökningar, utvärderingar ska sammanställas för att förbättra jämförelser med andra kommuner och verksamheter.
Verksamhet - Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen är uppdelad i två enheter; familjeenheten och vuxenenheten. I familjeenheten handläggs ärenden som rör familjerådgivning, familjebehandling, familjerätt, utredning av barn och unga samt rekrytering av familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner. Till enheten hör även fältverksamheten. Sedan 2007 har enheten haft avtal med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Familjeenheten består av 1 enhetschef, 5 socialsekreterare, 1 socialsekreterare familjehem, 1,5 socialsekreterare familjerätt, 2,25 familjebehandlare, 3 fältarbetare och 1 administratör. Till enheten hör också 1 projektanställd flyktingsekreterare samt sedan september 0,75 familjebehandlare i försöksverksamhet. Personalgruppen har också haft personalförstärkning med 0,75 tjänst för genomförandet av KOMET. I vuxenenheten handläggs ärenden som rör ekonomiskt bistånd, missbruk, psykiskt funktionshindrade samt skuldsanering/ekonomisk rådgivning. I enheten ingår även OSAverksamhet (offentligt skyddat arbete) och flyktingmottagning. Vuxenenheten består av 1 enhetschef, 1 samordnare, 1 budget- och skuldrådgivare, 2 socialsekreterare socialpsykiatri, 2 socialsekreterare missbruk, 3 socialsekreterare försörjningsstöd, 1 arbetscoach och 1 administratör. Till enheten hör även 2 växeltelefonister/receptionister. 1 case manager/projektledare och 1 behandlingsassistent är projektanställda under 2008-2009. Under året har också insatsen arbetscoach förstärkts genom en person som haft en kortare timanställning. Insatsen har haft fokus på flyktingar.
Familjeenheten Barn- och ungdomsgruppen Barn- och ungdomsgruppen är den enhet som ansvarar för handläggning av ärenden som rör barn och ungdomar och deras familjer enligt SoL (socialtjänstlagen) och LVU (lagen om vård av unga). Det innebär också akutansvar för barn som far illa. Arbetet innebär förebyggande arbete, konsultation, råd och stöd, utredning och beslut, behandling och uppföljning av beslutade insatser för barn och ungdomar. Efter utredning kan beslut fattas om kontaktperson/familj, familjebehandling eller andra öppenvårdsinsatser. En del barn och ungdomar får insatser i form av dagvård. Om barnet behöver vård utanför hemmet sker placering i familjehem eller HVB-hem (hem för vård och boende). Familjeenheten svarar även för rekrytering av kontaktfamiljer och kontaktpersoner till vuxenenheten. Arbetsmiljö Barn- och ungdomsgruppen har under flera år bestått av 3,5 helårs socialsekreterartjänster men enligt beslut i socialnämnden kunde enheten förstärkas med ytterligare en heltidstjänst. Efter omdisponeringar bland personalen består därmed barn- och ungdomsgruppen av fem
17
helårstjänster socialsekreterare. Sedan april 2008 har personalstyrkan varit fulltalig och det har fått stor betydelse för att minska stressen och öka rättssäkerheten. Idag kan handläggarna arbeta två och två i de mest komplicerade ärendena och mängden ärenden har minskat per handläggare. Samtidigt har antalet nya aktualiserade barn ökat kraftigt (se nedan) så en stor del av förstärkningen har tagits i anspråk av volymökningen. Under hösten 2008 signalerade arbetsgruppen åter igen om ökad stress och att barn- och ungdomshandläggarna har behov av mer chefsstöd för att kunna arbeta med det samhällsansvar som gruppen har. Aktualiserade barn och ungdomar År 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Aktualiserade ärenden 200 200 199 200 234 257
Som tabellen ovan visar har antalet nya barn och ungdomar som aktualiserats på enhetens barn- och ungdomsgrupp ökat de två senaste åren, 15 % år 2007 och ytterligare 10 % år 2008. Av dessa nya 257 ärenden har 149 (för år 2007 var det 154) gällt ungdomar födda 1995 eller tidigare. De flesta av ungdomsärendena har varit polisrapporter gällande mindre allvarlig kriminalitet som snatteri, skadegörelse och missbruk av urkund. Anmälningarna till största del inkommit från Maria Ungdom, polisen, skolan eller från föräldrar och den unge själv. Familjeenheten antecknar alltid den mest framträdande orsaken till varför anmälan gjordes. Nedan följer några siffror kring detta men familjens problematik kan vara en helt annan efter en färdig utredning. De första uppgifterna ger således bara en fingervisning av hur de barn som aktualiserats har det. I 22 (13 år 2007) av anmälningarna förekom familjevåld, i 9 (10) fanns det uppgift om barnmisshandel och i 8 (4) om sexuella övergrepp. Anmälningar där den främsta anmälningsorsaken är missbruksproblem hos en eller båda föräldrarna gäller 37 barn (15) och när det gäller psykisk sjukdom hos föräldrar har det förekommit i 12 (10) fall. Barn och ungdomar som växer upp i familjer där det förekommer missbruk av alkohol och droger är en särskild riskgrupp och ett självklart ansvar för socialtjänsten. Att antalet ökat under detta år kan inte med säkerhet förklaras men en viktig del är att rutinerna har förbättrats vid samarbetet med vuxenenheten och med skolan. Under året har 105 utredningar genomförts gällande barn och ungdomar, vilket är en stor ökning jämfört med, 70 år 2007 och 77 år 2006. De 152 (164 år 2007 och 123 år 2006) anmälningar och ansökningar som inte lett till utredning är för snatteri och andra ungdomsförseelser eller andra ärenden där det framgår redan från början att socialtjänstens insatser inte behövs. I regel har familjen haft kontakt med eller träffat en socialsekreterare eller fältsekreterare för en förhandsbedömning och fått information om vilken stöd och hjälp de kan få på annat sätt. Familjeenhetens barn- och ungdomsgrupp har haft 50 % fler utredningar under 2008 och den resursförstärkning som tillkom under året med drygt en socialsekreterartjänst har inte tillfört arbetsgruppen den möjlighet att arbeta med metodfrågor gällande handläggning och dokumentation som var planerat. Samtidigt har sårbarheten minskat och tillgängligheten ökat för klienterna. Eftersom enheten har kunnat arbeta två och två i vissa ärenden under 2008 har mer rättsäkra bedömningar och mer kostnadseffektiva insatser kunnat göras, vilket gör att enheten trots ökat antal ärenden ändå kan redovisa ett överskott i budget med ca 1,2 mkr.
18
Insatser Ett enskilt barn och en flyktingfamilj med två barn har varit placerade på HVB-hem under 2008. Några ungdomar har fått har fått hjälp med stödboende. Kostnaderna för HVB minskar. Under 2008 har tre barn och ungdomar med beteendesvårigheter haft insatsen dagvård. 15 barn och ungdomar (se flyktingbarn nedan) har varit placerade i familjehem en längre eller kortare tid under året och två i det av kommunen kontrakterade jourhemmet. Fem av dem har varit placerade en längre tid, mer än ett år. Kostnaderna för familjehem ökar. 51 familjer har haft öppenvårdsinsatser med externa vårdgivare. Insatserna varierar men den vanligaste är omfattande familjebehandling i hemmet. Att jämföra med 23 familjer 2005, 28 familjer 2006 och 34 familjer 2007. Kostnaderna ökar kraftigt för öppenvård. Under 2008 har enheten prövat två alternativa vägar för att hejda kostnadsutvecklingen för öppenvårdsinsatserna. Det ena är att köpa intensivare behandlingsinsatser som pågår under kortare tid, då den totala kostnaden blir lägre. Det andra är att en erfaren socialsekreterare ur barn- och ungdomsgruppen arbetar hemma hos de mest utsatta familjerna i nära samarbete med övriga handläggare. Tanken är att förenkla samarbetet kring familjen och arbeta mer kostnadseffektivt. I tabellen nedan redovisas förändring av antal vårddygn. Vårddygn för HVB har minskat medan antalet vårddygn gällande familjehem har ökat de två senaste åren. Siffror inom parentes visar antal vårddygn för flyktingbarnen. År 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Vårddygn HVB 504 822 2012 2250 1313 578 (+244)
Vårddygn familjehem 1583 3171 2601 2403 3537 3566 (+1933)
Maria Ungdom Socialkontoret har avtal med Maria Ungdom där ungdomarna kan få råd, stöd och behandling för missbruksproblematik. Maria Ungdom ger även stöd till hela familjen. Under 2008 har barn- och ungdomsgruppen hänvisat fler ungdomar än tidigare till Maria Ungdom eftersom fältteamet har larmat om ett ökat drogmissbruk bland ungdomar i Danderyd. Projekt Aladdin Socialkontoret beviljades utvecklingsmedel 2006 av Länsstyrelsen för att arbeta med en barngrupp för barn som lever med missbruk i sin familj. Projektet avslutades med gott resultat och tanken är att barngrupperna ska vara en permanent del av familjeenhetens verksamhet. Tyvärr har ingen grupp kunnat genomföras under 2008, men planering pågår för att starta en grupp till våren 2009. Ensamkommande asylsökande flyktingbarn Enligt avtal med Migrationsverket ska Danderyd ta emot fem ensamkommande asylsökande flyktingbarn per år. Avtalet löper från 1 april till sista mars varje år. Under åren 2007 och 2008 har familjeenheten tagit emot tio barn. Sju av dem är fortfarande placerade. Sex barn bor i familjehem i kommuner nära Danderyd, en flicka är placerad på behandlingshem. Socialnämnden har fattat beslut om att ta emot ytterligare fem barn fram till mars 2010. Familjerätten Familjerätten består av 1,5 tjänst familjerättssekreterare och familjeenhetens administratör som handlägger enklare faderskapsärenden. Inom familjerätten handläggs ärenden som
19
gäller faderskap, adoptioner, samarbetssamtal, upprättande av avtal samt vårdnad, umgänge och boendeutredningar. Samarbetssamtal kan ske på frivillig grund eller på begäran av tingsrätten. Avsikten med samtalen är att bistå separerade föräldrar att finna ett fungerande samarbete och att göra överenskommelser vad gäller barnen. Föräldrarna kan få hjälp att upprätta skriftligt avtal vad avser vårdnad, boende och umgänge, vilket efter godkännande av familjerättssekreterare får samma rättsliga status som en dom. Antalet barn, där föräldrarna har varit aktuella för samarbetssamtal, har uppgått till 81 (69 år 2007) medan 16 (14) barn har varit aktuella för utredningar angående vårdnad, boende och umgänge. Under 2008 har 10 (7) avtal undertecknats. Inom ramen för handläggning av adoptionsärenden arbetar familjerätten med yttranden till tingsrätt, medgivandeutredningar och uppföljningsrapporter. Medgivandeutredningarna till adoption har varit 6 (11 år 2007) och fastställande av faderskap 109 (108) barn. Adoptionsutbildning Socialtjänstlagens regler om adoption ändrades 2005 för att stärka blivande adoptivföräldrars kunskaper om adopterade barn och deras behov. I lagen infördes bestämmelser om en obligatorisk föräldrautbildning för dem som vill få medgivande att adoptera sitt första barn. För att på bästa sätt arbeta i enlighet med lagens intentioner och ge kommuninnevånarna god tillgång till bra utbildning har familjerätten tagit initiativ till ett samarbete mellan tio kommuner i norrort. Genom detta samarbete har en gemensam struktur arbetats fram för den nya adoptionsutbildningen. Det finns för närvarande tre anordnare av utbildning för adoptionsintresserade i Danderyd. Samverkansgruppen kommer kontinuerligt att följa att god kvalitet upprätthålls och bevaka om nya utbildare skall föras till listan. Familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner Familjehemssekreteraren rekryterar familjehem, kontaktpersoner och kontaktfamiljer. Rekrytering sker på uppdrag av familjeenheten och vuxenenheten. I arbetsuppgifterna ingår att utreda uppdragstagarnas lämplighet för arbetsuppgiften, avtala om ersättning samt handleda och stödja uppdragstagarna. Periodvis är det svårt att rekrytera kontaktpersoner och kontaktfamiljer. Det är även svårt att hitta lämpliga familjehem för längre tids vård, särskilt i närområdet. När det gäller jourhem har familjenheten tvingats anlita olika företag för köp av tjänsten, vilket medfört högre kostnader. Enheten har på försök kontrakterat ett familjehem som jourhem för Danderyds räkning. Uppdraget innebär att ha ständig beredskap att ta emot barn i akuta situationer. Hitintills har jourhemmet utnyttjats väl. I tabellen nedan redovisas antal kontaktpersoner/familjer mellan åren 2003–2008. År 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Kontaktpersoner/familjer, medelvärde 15 18 25 27 23 20
Familjeteamet Familjeteamet består av 2,25 tjänster familjeterapeuter som bedriver familjebehandling på uppdrag av socialsekreterare, familjerådgivning på direkt beställning av kommuninnevånare samt familjebehandling utan remissförfarande, s.k. ”Fria kvoten”. Familjeteamet har inte varit fulltaligt under en stor del av året på grund av sjukdom i personalgruppen. ”Fria kvoten” innebär att familjerna utan biståndsbedömning själva kan ta kontakt med familjeteamet och få tre till fem samtal med någon av behandlarna i teamet. Om familjerna har behov av fortsatt stöd anmäls ärendet till enhetschefen som gör en förenklad biståndsbedömning. De personer som sökte hjälp via ”fria kvoten” har oftast hänvisats från
20
skola och andra enheter inom socialkontoret men även från BVC, BUP, vårdcentral och ungdomsmottagningen. Några har tagit kontakt på eget initiativ utifrån information från kommunens hemsida eller genom privat rekommendation. Under 2008 har 72 ärenden varit aktuella för familjebehandling varav 18 (25 under 2007) var uppdrag från socialsekreterarna. Inom ”fria kvoten” har 50 (44) familjer varit aktuella. Ärendena består av 115 (108) barn och ungdomar och 69 (58) av dessa barn är under 13 år. År 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Ärenden familjebehandling 58 70 76 70 69 72
Familjeteamet bedriver ett utåtriktat och förebyggande arbete i form av samverkansmöten med t.ex. BUP, BVC och kuratorer på vårdcentralen. Under året deltog familjebehandlarna i 19 föräldragrupper för nyblivna föräldrar (2007 var det 12). Det är sammanlagt 126 familjer med små barn. Syftet med arbetet är att förebygga kriser i parrelationer och tidigt uppmärksamma föräldrarna på hur viktigt det är att stärka självförtroendet hos barnet, inte minst med tanke på tonårstidens svårigheter. Flera familjer som teamet kommit i kontakt med vid träffarna har sedan vänt sig till teamet för samtalsstöd i föräldrarollen. Familjeteamet har trots reducerad personalstyrka under en stor del av året, kunnat ta emot fler familjer för familjebehandling (men färre familjerådgivningsärenden, se nedan). Allt fler småbarnsföräldrar söker familjeteamets tjänster. Kundval inom familjerådgivningen Familjerådgivningen har kundvalssystem. Kundvalet innebär att kommuninvånarna kan välja utförare för familjerådgivning bland åtta uppdragstagare som är auktoriserade av kommunen eller den kommunala enheten. Uppdragstagaren ersätts genom en familjerådgivningscheck. Familjerådgivningen bedrivs som en självständig verksamhet skild från andra delar av socialtjänsten och med en strängare sekretess. Familjeteamet har tagit emot 43 nya par i familjerådgivning under 2008, vilket är lägre än tidigare år beroende på personalsituationen. Fler par har således vänt sig till andra utförare inom kundvalet. Familjerådgivningen ökar totalt vilket också märkts på kostnaderna som ökat för de auktoriserade utförarna. År 2004 2005 2006 2007 2008
Kommunal 75 73 57 68 43
Privata 71 88 90 84 130
Total 146 161 147 152 173
Komet Familjeteamet och fältteamet beviljades statsbidrag för 2008 för att utbilda sig till ledare i KOMET som är en evidensbaserad metod att i grupp stödja och träna föräldrar att förbättra kommunikationen med sin ungdom och på så sätt minska konflikter. Ledarutbildningen pågick parallellt med grupperna och bestod av åtta heldagar med teori och handledning. Familjeteamet vänder sig till föräldrar med yngre barn och fältteamet till tonårsföräldrar. Under 2008 genomfördes sju grupper med 50 föräldrar. Alla föräldrar har genomgående varit positiva och ansett sig ha fått hjälp. Projektet skall utvärderas under våren 2009.
21
Fältteamet I fältteamet arbetar 3 fältsekreterare. Fältarbetet bygger på frivillighet, förtroende och respekt för ungdomars integritet. Målgruppen är ungdomar mellan 12-18 år bosatta i Danderyds kommun. Fältteamets förebyggande arbete innefattar tidig prevention såsom enskilda stödkontakter, stöd till ungdomar vid polisförhör och ibland uppföljande samtal med ungdom och föräldrar med anledning av inkomna polisrapporter. Fältteamet har under 2008 handlagt 34 polisrapporter, vilket är knappt hälften mot 2008. Fältteamet kan nu erbjuda ART, en metod för ungdomars impulskontroll, och KOMET till föräldrar i som en del av sitt förebyggande arbete. Under året har fyra ART-grupper hållits. Fältteamets uppsökande arbete handlar om att möta ungdomar i offentliga ungdomsmiljöer på skolor under dagtid, på fritidsgårdar och ute i kommunen under helgkvällar. I skolans förebyggande arbete deltar fältteamet i frågor som rör tonårstiden och vuxenblivandet på föräldramöten och annat. Helgarbetet sker i samarbete med fritidsförvaltningen. Fältteamet har uppmärksammat att droger förekommer bland ungdomar i kommunen och genast mobiliserat föräldrar genom att bjuda in till möten för att informera och skapa nätverk. Även socialsekreterarna i barn- och ungdomsgruppen informerades. Resultaten visade sig snabbt genom att färre ungdomar vistades i T-banans vänthall, vilken under hösten varit en stökig mötesplats för ungdomar. Samarbetet med polisen har förbättrats då polisen har förstärkt med personal som arbetar i yttre tjänst tillsamman med fältteamet. Alla de sammanhang då det är risk för att ungdomar berusar sig och far illa har blivit mycket bättre både under 2007 och 2008. Både Valborg, skolavslutningen och Lucia gick lugnt till, vilket är en stor förbättring mot tidigare. Samverkan BUS (barn och ungdom med särskilda behov) Landstinget och kommunförbundet i Stockholms län (KSL) har antagit ett gemensamt policydokument för samverkan om barn och ungdomar med särskilda behov. Nytt avtal ska tecknas under 2009. En viktig del av avtalet är att kommunen och landstinget var för sig, och gemensamt, skall se till att det finns strukturerade mötesformer för dem som arbetar med barn med särskilda behov och där det finns behov av stöd från både kommun och landsting. Ett formellt samverkansavtal har arbetats fram av de ingående lokala parterna som träffats två gånger per termin för information om varandras verksamheter, förändringar och gemensamma utvecklingsfrågor. Tvistiga resursfrågor har inte varit aktuella under 2008. BUS-avtalet påverkar också det interna samarbetet i kommunen gällande barn med särskilda behov. Enligt avtalet träffas beslutsfattare från skolan/förskolan, familjeenheten och handikappomsorgen en gång en månad och har blivit ett allt viktigare forum för att diskutera hur samarbetet ska bedrivas kring ett enskilt barn. Nordostsamverkan Familjeenheten deltar i samverkan med övriga nordostkommuner. Under 2008 har frågor tagits upp om barncentrum, stödcentrum för unga brottsutsatta, medling, FoU, social beredskap och inrättande av gemensam familjerätt i våra kommuner med gemensam nämnd. Alla kommuner har sedan 2008 ansvar för att erbjuda medling till ungdomar som begått brott. Nordostkommunerna (utom Lidingö och Norrtälje) och polisen har i samverkan anställt en socialsekreterare som arbetar med medling i ett tvåårigt projekt. Medlingsverksamheten finns hos polisen i Täby och verksamheten invigdes i september 2008.
22
I samma lokaler på polisen finns också stödcentrum för unga brottsutsatta vilket innebär att kommunerna gemensamt erbjuder ungdomar stöd när de varit utsatta för brott (ej familjerelaterat). En socialsekreterare finns anställd för detta sedan våren 2008 i ett projekt som ska pågå i två år. Barncentrum är ett ettårigt samverkansprojekt mellan nordostkommuner och Roslagspolisen. Avsikten med barncentrum är att bättre utreda barn som utsatts för allvarliga brott inom familjen. En projektledare har sedan oktober 2008 arbetat med att bereda verksamheten. En fråga är nu att hitta en lokal för verksamheten. Framtiden Familjeenhetens kostnadsutveckling på 2000-talet har varit hög. Under 2007 och 2008 har enheten lyckats hejda kostnadsutvecklingen och visar nu för andra året i rad ett överskott. Två strategier har valts i den myndighetsutövande delen av barn- och ungdomsgruppen för att angripa frågan. Den ena är att utveckla samarbetet med berörda samverkanspartners, genom BUS-avtalet och annat, och att tydliggöra ansvarsgränser till andra vårdgivare såsom skola och BUP. Arbetet har varit framgångsrikt och är nu en självklar del i arbetssättet. En annan strategisk väg har varit att förstärka socialsekreterarna som har en nyckelfunktion, så att mer tid kan läggas på att utreda och att följa upp insatser. Tanken bakom detta är att ju mer noggranna utredningar och effektivare insatser enheten har, desto mer kostnadseffektiv kan enheten vara. Ibland händer det att en insats inte kunnat hjälpa barnet så som planerats. Här finns mer utvecklingsarbete att göra så att rätt hjälp ges till barnet och till dennes familj, både av professionella skäl för barnets egen skull men också för god ekonomisk hushållning. En svårighet som särskilt framkommit på grund av den stora inströmningen av ärenden, har varit att socialsekreterarna måste prioritera de nya akuta ärendena och lägga det icke akuta arbetet åt sidan. Arbetsgruppen har uttryckt behov av mer chefsstöd vid bedömningar av nya ärenden eller om ärenden kan avslutas. Onödiga väntetider uppstår för nya familjer, utredningsarbetet blir för omfattande och felprioriteringar görs. Förutom ökad stress för handläggarna kan det medföra att kostnaderna för insatserna blir högre än nödvändigt. De andra enheterna vid socialkontoret har samordnarfunktioner för myndighetsutövningen, som ger stöd i arbetet. Familjeenheten har akutansvar för barn och ungdomar som far illa i kommunen. I flera år har enheten arbetat för att komma till rätta med brister i handläggningen och i arbetsmiljön utan att lyckas fullt ut. En tendens som har konstateras de två senaste åren är att antalet vårddygn på HVB-hem minskar rejält. Det visar att arbetet att hitta bra öppenvårdsinsatser har varit lyckosamt. Å andra sidan ökar kostnaderna för öppenvården betydligt. Familjeenheten bör överväga om det i framtiden är kostnadseffektivt att en så stor del av öppenvårdsinsatserna sker genom köpt vård av externa utförare. Kostnaderna för extern vård uppgår till 4,5 mkr. Det motsvarar 9 helårs socialsekreterartjänster. Det är svårare att följa upp och styra externa vårdinsatser jämfört med att följa upp interna vårdinsatser. Satsningen på KOMET-grupper för föräldrar har varit positiv och familjeenheten har kunnat ge betydligt fler föräldrar stöd i sitt föräldraskap än tidigare. Det är svårt att visa på att det förebyggande arbetet som utförs av familjeteamet och fältteamet medför förbättringar för barn och ungdomar. Men i en kommun som Danderyd har många familjer resurser som gör att de inte behöver socialtjänstens insatser i traditionell mening och därför har det förebyggande arbetet sin givna plats i familjeenheten.
23
Vuxenenheten Vuxenenheten ansvarar för handläggning av vuxenärenden 20 år och uppåt enligt SoL (socialtjänstlagen), men även för missbruk i vissa fall enligt LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall) och för socialpsykiatri i vissa fall enligt LSS (lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade). Enheten ansvarar för ekonomiskt bistånd, budgetrådgivning och skuldsanering, dödsboanmälan, flyktingmottagning, missbruk och socialpsykiatri. Arbetet innebär förebyggande arbete, konsultation, råd och stöd, utredning, behandling och uppföljning av beslutade insatser. Efter utredning fattas beslut om försörjningsstöd, vård och behandling, kontaktperson, kontaktfamilj eller andra öppenvårdsinsatser. Ekonomiskt bistånd En ny lag om ”en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång till arbete” började gälla 1 juli 2008. En nyhet är att det inte längre finns möjlighet att få tillfällig sjukersättning. De alternativ som härefter står till buds är en begränsad rätt till sjukpenning eller permanent sjukersättning. Försäkringskassans ändrade regelsystem bedöms komma att påverka arbetet med ekonomiskt bistånd då sjukskrivningstiderna kommer att begränsas starkt. Den svåraste gruppen att finna lösningar för är sjukskrivna som saknar sjukpenning. De omfattas inte av försäkringskassans arbete. Under året har ett samarbete påbörjats med en förtroendeläkare. Ett samarbete som kommer fördjupas och vidareutvecklas under 2009. Hösten 2009 fick socialkontoret ett nytt verksamhetssystem. Bytet innebär att systemet inte kan leverera statistik för hela året. I vissa fall redovisas statistik endast för januari till september (dessa uppgifter markeras med *). I tabellen nedan redovisas totalt antal hushåll under åren 2004-2008, och de tre främsta orsakerna till varför försörjningsstöd har uppburits. År 2004 2005 2006 2007 2008
Totalt antal hushåll 214 200 185 193 173
Arbetslöshet Utan ersättning 70 71 61 58 26 *
Sjukskrivning/ sjukbidrag 60 50 52 55 50 *
Arbetslösa/ej till arbetsmarknadens förfogande 43 51 34 38 30 *
Det totala antalet biståndsmånader uppgick till 815 månader under 2008, vilket motsvarar en genomsnittlig bidragstid på 4,7 månader per hushåll. År 2007 uppgick den genomsnittliga bidragstiden till 5,1 månader. Den dominerande familjetypen var liksom föregående år ensamhushåll som under 2008 stod för 88 %* av utbetalt försörjningsstöd. 44,4 %* av det ekonomiska biståndet utbetalades till ensamstående män utan barn, 20,2 %* till ensamstående kvinnor med barn, medan ensamstående män med barn fick en andel på 3 %*. Endast 5,9 %* av biståndet gick till sammanboende/gifta med barn. Under 2008 har 25 ungdomshushåll uppburit försörjningsstöd, jämfört med 31 hushåll 2007. Att jämföra med 32 hushåll år 2006, 36 hushåll år 2005 och 45 hushåll år 2004. Arbetet med ekonomiskt bistånd har även i år varit fokuserat på ungdomar med målsättning att de snabbt skall bli självförsörjande. Ungdomar som söker sig till socialkontoret mår ofta dåligt och är i behov av olika insatser för att klara arbetsmarknadens krav. Enheten har under året haft regelbundna möten med arbetsförmedlingen för genomgång av gemensamma ärenden. Samarbetet har delvis haft fokus på trepartssamtal och en gemensam hållning för att arbetslösa snabbt ska komma igång i arbete.
24
Arbetscoach Arbetscoachen har arbetat halvtid under hösten p.g.a. tjänstledighet. Verksamheten har förstärkts med 0,3 arbetscoach under ett drygt halvår med inriktning flyktingmottagning. Arbetscoachen har haft 59 ärenden under 2008, varav 29 har kommit igång i praktik. Praktiken ska stärkta den enskildes förmåga att själv ta ansvar för sin situation, för att sedan av egen kraft arbeta vidare mot egen försörjning och få en plats på öppna arbetsmarknaden. Praktiken ger intyg och aktuella referenser som förbättrar möjligheterna att få en anställning. Praktiken kan också leda till en anställning på praktikplatsen. Av de 59 ärendena har 34 remitterats från försörjningsstödet. 26 av dessa har avslutats under året. 9 personer har under perioden erhållit arbete, 3 påbörjat studier, 2 blivit sjukskrivna och 10 flyttat eller inte avhörts, 1 har avlidit, 1 avtjänar fängelsestraff medan 1 har fått praktik genom SFI. Sex personer har remitterats från missbruk. 2 ärenden har lett till OSA-anställningar. 19 personer har remitterats från socialpsykiatrin. Av dem har 8 personer börjat i praktik och 1 person har fått en OSA-anställning medan 1 person har fått ett deltidsarbete. OSA-verksamhet Kommunen har avtal med arbetsmarknadsverket om 5 OSA-anställningar (Offentligt Skyddade Anställningar) för socialmedicinskt handikappade personer. Det finns budget för 2 tjänster. Under 2008 har verksamheten omfattat 3 personer, varav 1 haft heltidsanställning och 2 haft deltidsanställningar. Från maj månad ökade sysselsättningsgraden för en person med 0,20 %. Kostnaderna har därmed ökat något men har medfört en besparing avseende försörjningsstöd. Till följd av arbetscoachens arbete förväntas behovet av OSA-anställningar öka. OSA-lönen finansieras till 75 % genom statsbidrag och 25 % av kommunen. Budgetrådgivning/skuldsanering Socialsekreterarna informerar om och erbjuder brukare med skulder kontakt med budgetoch skuldverksamheten. Under året har 55 ärenden varit aktuella för insatser, vilket ledde till 114 besök. 30 hushåll har fått hjälp inför en skuldsanering och 20 hushåll under pågående skuldsanering. 38 hushåll har fått skuldrådgivning och 21 hushåll budgetrådgivning. 12 hushåll har fått hjälp med frivilliga lösningar. 19 personer har tagit kontakt för att ställa enklare frågor av ekonomisk art. Resultatet är en ökning jämfört med 2007 då tjänsten i stor utsträckning var obemannad. Sociala bostäder Socialkontoret har under lång tid haft ett 80-tal sociala lägenheter. I samband med flyktingmottagandet 2007-2008 har antalet ökat i takt med att pensionärslägenheter har avdelats för ändamålet och uppgår nu till 85 st. Socialkontoret utreder behovet av bostad, fattar beslut om insatsen och följer upp denna. Sedan 2004 ansvarar tekniska kontoret för administrationen och förvaltning av de sociala bostäderna till en kostnad av 225 tkr per år. Budget- och skuldrådgivaren har sedan avtalet med tekniska kontoret träffades, arbetat med att få systemet att fungera. Verksamheten är i behov av översyn och utredning pågår om det. Dödsboanmälningar Under året har 6 dödsboanmälningar utförts inom enheten. Det är två färre än 2007. Flyktingmottagning I slutet av juni 2007 tecknade Danderyds kommun en överenskommelse med dåvarande Integrationsverket (numera Migrationsverket). Överenskommelsen innebär att kommunen för åren 2007, 2008 och 2009 planerar för introduktionsplatser för ca 35 nyanlända flyktingar per år. Eftersom det mer aktiva mottagandet kom i gång först under andra halvåret 2007 kunde inte kommunen nå upp till 35 nyanlända flyktingar utan siffran stannade på 26 för år 2007. Under 2008 har kommunen tagit emot 40 flyktingar fördelat på 19 hushåll. Av dessa var 13 barn och en person över 65 år. 21 personer kom från Irak, 7 från Eritrea, 3 från
25
Iran, 2 från Burundi, 2 från Etiopien, 2 statslösa, 2 från Ryssland och 1 från Bangladesh. Vid årets slut var 8 personer klara med SFI medan 10 fortfarande bedrev SFI-studier. Byte av flyktingsamordnare har ägt rum under året. 12 flyktingar (7 hushåll) var vid årets slut självförsörjande. Av dessa studerade 2 personer svenska med studiemedel från CSN, 1 hade ersättning från Arbetsförmedlingen, 6 fick sin försörjning från Försäkringskassan, 2 hade arbete och en hade sin försörjning genom en nära anhörig. För alla nyanlända liksom för dem som kom under 2007 har kommunen erhållit s.k. schablonersättningar. Flyktinghushållen får sin försörjning genom ekonomiskt bistånd. Under 2008 har emellertid frågan om en introduktionsersättning varit föremål för utredning. Introduktionsersättningen förväntas ge flyktingen möjlighet till ett självständigt liv genom att ta ansvar för sin egen ekonomi och stimuleras till en tidig kontakt med arbetsmarknaden. Flyktingsamordnaren samarbetar med BVC, skola, skolhälsovård, barnomsorg samt frivilligorganisationer. Samtal förs med skolhälsovården om att skolbarnen som rutin skall få enskilda samtal kring sin situation för att fånga upp eventuella behov av stöd. Samarbetet med arbetsförmedlingen har medfört en tidig individuell planering för den enskilde kring ett framtida inträde på arbetsmarknaden. SFI-utbildningen har utökats till att omfatta ett flertal olika utbildningsalternativ. Flyktingmottagningen har under året deltagit i förprojektering Samverk Nordost för att stärka och utveckla samarbetet med fem andra nordostkommuner. Samverk Nordost är en förstudie finansierad genom ESF-medel och egen tid. Vuxenmissbruk Under året har 54 personer, 16 kvinnor och 38 män, beviljats bistånd för sitt missbruk, att jämföra med 48 personer under år 2007. En del personer har erhållit flera insatser. Insatserna fördelas på 30 placeringar på HVB-hem, 5 i familjevård och 51 i öppenvård. HVB omfattar placering på behandlingshem, lågtröskelboende och strukturerat stödboende. Öppenvården är sysselsättning och externa samtalskontakter men även köp av strukturerad öppenvård vid ett par tillfällen. I tabellen nedan redovisas placeringarna på institution för perioden 2005-2008. År 2005 2006 2007 2008
Antal placeringar 14 15 21 30
Antal vårddygn 1 865 2 227 1 949 2 846
Antalet placeringar och antal vårddygn har ökat under 2008. Insatsen lågtröskelboende och strukturerat stödboende har använts mer än tidigare år. Arbetet med människor i öppenvård kräver att det finns fungerande boenden. Ökat antal öppenvårdsinsatser medför fler boenden. Under året inkom 21 anmälningar enligt lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB), 2 anmälningar om trafiknykterhetsbrott men ingen om narkotikabrott. Alla kallas till besök på socialkontoret. Om ingen kontakt nås efter den första kallelsen går en påminnelse ut. Under året har ett antal rådgivande samtal genomförs där den enskilde kan diskutera sin oro kring missbruksproblematiken utan att bli registrerad i socialregistret i ett inledningsskede. År 2008 inkom 9 anmälningar enligt LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall), att jämföras med 7 under år 2007. Av dessa kom 4 från polisen och utredning inleddes i 3 fall. En av dessa ledde till ansökan hos länsrätten om LVM-vård enligt 7 § LVM och 2 till omedelbara omhändertaganden enligt 13 § LVM. 2007 ledde ingen utredning till LVM-vård.
26
Enheten har också arbetat aktivt med 112 aktualiseringar där varje person kallats till besök vid två tillfällen. Två socialsekreterare arbetar med missbruksfrågor och två med socialpsykiatri. Den närmsta arbetsledning ligger hos samordnaren som leder och fördelar arbetet. I april 2008 samlokaliserades socialkontorets missbruksresurser med landstingets beroendevård i en integrerad beroendemottagning på socialkontoret. Integreringen ger flera samverkansfördelar då landstingets sjuksköterska och läkare delar lokal med vuxenenheten. Under 2007 ansökte socialkontoret om statsbidrag för att utveckla vården för personer med tungt missbruk och dubbla diagnoser. Länsstyrelsen beviljade 2 490 tkr till projektet som sträcker sig över två år med start i maj 2008. I projektet anställdes 1 behandlingsassistent och 1 case-manager. Syftet med projektet är att: utveckla en effektiv missbruksvård med god kvalitet genom att samordna samlade resurser i en specialiserad och integrerad beroendemottagning utveckla behandlingsprogram och metoder för att arbeta med missbrukare på hemmaplan kunna erbjuda personer med dubbeldiagnosproblematik långsiktiga och individuellt anpassade insatser kunna erbjuda personer med tungt missbruk eller dubbeldiagnos stöd i eller utanför det egna hemmet Som en del i projektet har en behovsinventering genomförts för att få en tydlig bild av klienternas behov av öppenvård samt gemensamma utbildningsinsatser för personalen på beroendemottagningen. Metodutbildningar för att arbeta med spelberoende, MI (motiverande intervju) och återfallsprevention har genomförts för personalen. Merparten av handläggarna inom IFO har fått ta del av en tre dagar lång utbildning i beroendelära. Utbildningsinsatsen är att se som en generell kompetenshöjning för såväl arbetet inom missbruk, socialpsykiatri, försörjningsstöd och familjeenheten. Addiction Severity Index (ASI) infördes under 2007, som är en vetenskapligt beprövad systematisk intervjumetod, som används i alla ärenden som utredningsmetod och möjliggör uppföljning av klientens utveckling över tid. Den kommer också på sikt att användas vid verksamhetsplaneringar/uppföljningar. FoU har samordnat införandet utifrån behoven hos nordostkommunerna och ansökt om statsbidrag till utbildningsinsatser. Metoden kan sammanställas i ett dataprogram. Uppföljning sker genom ny intervju efter sex månader. Arbetet med ASI följs upp regelbundet och i detta har FoU fortfarande en framträdande roll. Under 2007 och 2008 har handläggarna gått utbildning i den fördjupade utredningsmetoden Alkohol Drog Diagnos InStrument (Addis), som är ett strukturerat intervjuformulär för bedömning av alkohol- och drogproblematiken enligt speciella drogkriterier. Metoden gör det möjligt att bedöma om personen har ett riskbruk/skadligt bruk eller utvecklat beroende. Detta är en viktig kunskap då personer som har utvecklat ett beroende bör få en inledande heldygnsbehandling, medan personer med skadligt bruk/missbruk bör kunna tillgodogöra sig behandling i öppenvård. Informationen är viktig för att göra optimala matchningar avseende insatser. Addis ger också klienten djupare insikt genom att visa drogproblemets utveckling. Dygnetruntvård är nödvändig under vissa perioder av missbrukares rehabilitering, men trenden är att behovet av olika typer av öppenvård ökar. Öppenvården är en viktig del av motivationsarbetet före placering, men också helt avgörande för uppföljning och eftervård till HVB-placeringar. På sikt kan en bra öppenvård medföra att HVB-kostnaderna minskar. Socialkontoret köper öppenvård av olika externa utförare.
27
Socialpsykiatri År 2006 2007 2008
Antal personer med insatser 69 88 84
Antal vårddygn 6019 6438 5201
Antal personer i sysselsättning 24 34 30
Antal personer Med boendestöd 24 26 31
Boendestöd tim/mån 293 386 448
Inom området handläggs ärenden rörande vuxna psykiskt funktionshindrade med stöd av SoL och LSS. Under året har 84 personer varit aktuella för insatser enligt SoL, varav 44 kvinnor och 40 män. Det är en minskning med 4 personer jämfört med 2007. Några av dem har haft flera pågående stödinsatser. Antalet socialpsykiatriska insatser har uppgått till 92. Det är en minskning med 6 insatser. Insatserna är boendestöd, boende på HVB-hem, gruppboende, sysselsättning, kontaktperson samt socialt kontrakt. Ärenden har aktualiserats genom egen ansökan, Mörby psykiatriska mottagning eller av den psykiatriska slutenvården på Danderyds sjukhus. En ansökan har inkommit enligt LSS under året. Kommunen har två gruppboenden för psykiskt funktionshindrade, Bildhuggaren och Norrgården med sex platser vardera. Två platser på Bildhuggaren beläggs sedan 2008 av äldreomsorgen och en plats på Norrgården har under året bekostats inom LSS-verksamheten. Boendena är upphandlade och drivs av vårdföretaget Carema Orkidén. Under året har sex personer därutöver varit placerade på institutioner (HVB) utanför kommunen, vilket är en minskning med en jämfört med 2007. Antalet vårddygn (HVB samt gruppboenden) har minskat till 5 201 dygn, att jämföra med 6 438 dygn år 2007. Minskningen härrör dels av att två personer under året har dömts till vård enligt LRV (rättspsykiatrisk vård). Kommunen driver ingen egen sysselsättning för psykiskt funktionshindrade utan köper platser av andra kommuner. Exempel på sådan verksamhet är Arbetscentrum på Östermalm, Kanalhuset i Åkersberga, Nova center i Täby och Nya verkstaden i Norrmalms stadsdel. Under 2008 har 30 personer beviljats sysselsättning vilket är en minskning med fyra personer jämfört med 2007. Turbundna resor har beviljats till och från sysselsättningen i fem fall. I kommunen finns en träfflokal för social samvaro, Ringen, och en boendestödsverksamhet. Även dessa enheter drivs av vårdföretaget Carema Orkidén AB. Under året har 31 personer erhållit bistånd i form av boendestöd, vilket är en ökning med fem personer jämfört med 2007. Antal boendestödstimmar har ökat från i genomsnitt 386 per månad år 2007 till 448 år 2008. Samtliga biståndsbeslut omprövas minst en gång per år, men vanligast är var sjätte månad. Boendestöd och sysselsättning följs upp en gång per kvartal och boenden/HVB minst var sjätte månad. Bistånden följs upp tillsammans med den enskilde, aktuell vårdgivare och personer från den enskildes nätverk. Uppföljningsmötena med Carema Orkidén har utökats och har under året ägt rum en gång per månad. Fokus för uppföljningen är all verksamhet, men i synnerhet träfflokalen och boendestödet. Den utökade uppföljningen har resulterat i att Carema har presenterat en plan för förändring av träfflokalens verksamhet. Verksamheten genomförde en brukarenkät som sedan legat till grund för förändringar såsom ökat brukarinflytande och mer varierat utbud. Förändringarna har resulterat i ökat antal besökare och mer nöjda sådana. Socialkontoret har under 2007-2008 erhållit statsbidrag med 486 tkr för att förbereda en ny vårdform - öppenvård med särskilda villkor - med möjlighet att bedriva tvång i öppenvård under längre perioder. Lagen trädde i kraft 1 september 2008. Vårdformen ställer höga krav på kommunerna eftersom de personer som de nya reglerna gäller för ofta har behov av kvalificerade boenden och sysselsättningsinsatser. Socialkontoret har inventerat hur många
28
som är föremål för insatser enligt tvångslagstiftningen i lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) och lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT), och det finns för närvarande inte underlag för att starta en egen verksamhet för målgruppen. Det finns dock anledning att överväga huruvida behov finns av att tillsammans med landsting och övriga nordostkommuner starta ett boende för målgruppen. De statliga medlen kommer inledningsvis att användas till utbildning och metodutveckling för personalen. Socialkontoret inledde under 2008 arbetet med att tillsammans med Täby, Österåker och Vaxholm planera en utbildning för personal som inom landsting och kommun arbetar med målgruppen. Riksdagen avsatte medel till en nationell satsning mellan psykiatrin och socialtjänsten för personer med psykiska funktionshinder och/eller psykisk sjukdom/störning genom s.k. Miltonpengar. Kommunen och Mörby psykiatriska mottagning beviljades medel till att utveckla och samordna den psykosociala rehabiliteringen tillsammans med Carema Orkidén. Projektet avbröts dock i förtid. Medlen som inte förbrukats vid projektets avslut får användas till att förbättra samverkan med psykiatrin och Carema Orkidén. Bland annat ansvarar Mörby psykiatriska mottagning för anhöriggrupper i samverkan med socialkontoret. Samverkan med frivilliga organisationer Samverkan med frivilliga organisationer sker inom ramen för Lokala samverkansgruppen. Syftet med samverkansgruppen är att ge en ömsesidig information samt ett diskussionsforum för vidareutveckling av insatser och verksamheter för psykiskt funktionshindrade. Under året har inte några enskilda möten hållits med RSMH och IFS. Kontakter som tidigare inletts bör återupptas under 2009. Syftet är att ha en fortlöpande dialog med brukarorganisationerna och även finna former för diskussioner kring verksamhetsfrågor. Personligt ombud Verksamheten personligt ombud drivs av Stiftelsen Parasoll. Verksamheten är upphandlad tillsammans med Sollentuna, Sigtuna, Upplands Väsby, Sundbyberg och Solna kommuner. Danderyds kommuns personliga ombud har sin lokal i närheten av Mörby centrum. Det har under en tid funnits förbättringsområden när det gäller verksamheten. Ledningen i Parasoll har föreslagit att ett nytt ombud rekryteras till Danderyd. Socialkontoret har accepterat en sådan lösning. Samverkan med landstinget Danderyds kommun har sedan 2001 en samverkansöverenskommelse med landstinget angående psykiskt funktionshindrade över 18 år. Stora förändringar inom landstinget samt behov av en förändring av ledningsarbetet har lett till att ledningsgruppen för psykiatrifrågor har utökats med Danderyds beroendemottagning. I den nya ledningsgruppen pågår ett arbete med att utforma en ny samverkansöverenskommelse. I ledningsgruppen har samverkan ägt rum genom kontinuerliga möten mellan ledningen för Beroendecentrum inom landstinget, Mörby psykiatriska mottagning, primärvården, landstingets beställarenhet och socialkontoret. Ledningsgruppen och verksamheterna har också under året arbetat med att förändra samverkansformerna mellan psykiatrin, beroendevården, primärvården och socialtjänsten. Samverkan har utökats och breddats, till att omfatta fler yrkesgrupper.
Utmaningar för framtiden Försörjningsstöd Enheten behöver utöka och utveckla samarbetet med externa samarbetspartners såsom arbetsförmedlingen och försäkringskassan. En stor del av dem som uppbär ekonomiskt bistånd är sjukskrivna, nollklassade och således inte berättigade till sjukpenning. En utmaning för socialtjänsten är att parallellt med förändringarna inom sjukförsäkringen arbeta med rehabilitering för denna grupp. Det arbete som pågår under ledning av FoU tillsammans med övriga nordostkommuner är att knyta en strukturerad utredningsmetod till handläggning
29
av försörjningsstöd. Behov finns även att utveckla riktlinjerna avseende barn som lever i familjer med långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd för sin försörjning. Flyktingmottagning Kommunen behöver under 2009 ta ställning till fortsatt samarbete med Migrationsverket. Arbetsförmedlingen har fått ett utökat uppdrag och utökade resurser för att arbeta med flyktingarnas integrering på arbetsmarknaden. Behov finns av att skapa en mer effektiv och individanpassad introduktion. Missbruk
Att lämna sitt missbruk kräver ett uthålligt arbete av personen själv, anhöriga, socialtjänsten och beroendevården. En utmaning är att möta det växande behovet av långsiktigt stöd på hemmaplan för de personer som har missbruksproblem, för att därmed möjliggöra längre perioder av nykterhet och drogfrihet. Det är en utmaning att skapa mer resurser som kan sättas in i samband med att missbruksprojektet avslutas. Utveckling av egna öppenvårdalternativ bör fortsätta. Vaxholms beroendemottagning söker en samverkanspartner och frågan har gått till socialkontoret i Danderyd huruvida det finns intresse för en gemensam beroendemottagning. Frågan är under beredning och beslut ska fattas i början av 2009. AUDIT och DUDIT är screeningsinstrument som genom lättanvända korta intervjuer visar på om någon ligger i riskzonen för att utveckla beroende alternativt har utvecklat beroende. Instrumenten används av missbruksteamet vid första kontakten med den sökande. På avdelningen för individ- och familjeomsorgen pågår samtal om att införa dessa metoder. Det finns även behov av en mer strukturerad metod för utredning och uppföljning. CANskattning (Camberwell Assessment of Need) är en sådan metod. Socialstyrelsen beslutade under 2007 om nya nationella riktlinjer för missbruksvården och en ny missbrukspolicy har antagits för länets samtliga kommuner och landsting. Dokumenten ska implementeras i verksamheten under 2009 med stöd av FoU-nordost. Under 2009 ska dessutom samtliga kommuner i riket bli föremål för särskild tillsyn, av länsstyrelsen, med avseende på handläggning av missbruksärenden. Socialpsykiatri Ökad samverkan är ett prioriterat område och avser både öppenpsykiatri och slutenvård. Det finns behov av långtgående insatser för att nå resultat inom området. De resterande medlen från Miltonprojektet bör användas till att förbättra samverkan med landstingets psykiatri. Personer med samsjuklighet bör särskilt prioriteras. Behov av boende för personer som är föremål för öppenvård med särskilda villkor bör övervägas tillsammans med landsting och övriga nordostkommuner. Fortsatta samtal bör föras med Carema Orkidén AB om att inrätta satellitlägenheter knutna till Bildhuggaren. En ökad dialog med brukarorganisationerna har inletts och är ett område som behöver bli föremål för fortsatt utveckling. En sådan utveckling skulle inbegripa möjlighet att bereda personer som har externa placeringar ett boende i Danderyd.
Verksamhet Äldre- och handikappomsorgen Enheten omfattar 18 personer såsom 1 enhetschef (nytillträdd 2008) 1 samordnare för äldreomsorg, 7 biståndshandläggare, 1 samordnare för handikappomsorg, 2 LSS-
30
handläggare, 1 handläggare för bostadsanpassningsbidrag, 1 syn- och hörselinstruktör, 1 handläggare för färdtjänst och pensionärsbostäder, 1 handläggare för avgifter, 1 anhörigkonsulent och 1 projektledare. 1 fixartjänst köps av brandförsvaret. Enheten för äldre- och handikappomsorg har ett myndighets- och beställaransvar. Arbetssituationen på enheten är relativt ansträngd och några längre sjukskrivningsperioder har förekommit under året. Nya ansökningar/ärenden prioriteras i första hand. Uppföljningar av pågående ärenden har varit begränsade. Handläggargrupperna träffas regelbundet för kollegialt utbyte och för att utveckla metoder och gemensamt förhållningssätt. Olika planeringsmöten har genomförts under året för att arbeta med budget, mål och handlingsplaner. Några handläggare har handledning, vilket även är aktuellt för fler. Några har deltagit i enstaka utbildningsdagar och konferenser. Omfattande arbetsinsatser läggs ner på att besvara enkäter och andra undersökningar från socialstyrelsen och andra myndigheter. En ökning av administrativa arbetsuppgifter noteras. Treserva är ett nytt verksamhetssystem för dokumentation och handläggning som införs på enheten under 2009. Under hösten 2008 har ett omfattande internt förberedelsearbete med metodutveckling genomförts. Bland annat har handläggningsrutiner och mallar reviderats. Utförarna kommer att få sina uppdrag genom Treserva. Äldreomsorg För att möjliggöra kvarboende i den egna bostaden för äldre personer erbjuds hemtjänst, trygghetslarm, matdistribution, färdtjänst, bostadsanpassning och dagverksamhet efter behov. Även anhörigstöd, syn- och hörselkonsultation och fixartjänst är angeläget för kvarboende. Den som trots stora insatser ändå inte kan bo kvar i hemmet erbjuds särskilt boende såsom gruppboende för personer med demenssjukdom eller äldreboende med somatisk inriktning. Beslut om insatser inom äldreomsorgen fattas utifrån socialtjänstlagen. I Danderyd omfattas hemtjänst och särskilt boende sedan många år av kundval. Åtta utförare av hemtjänst och fyra utförare av särskilt boende finns att välja mellan i privat regi. Därtill finns kommunens egen produktion som har tre hemtjänstdistrikt och fyra särskilda boenden. Två hemtjänstutförare har sagt upp sina uppdrag under året på grund av att de fått för få uppdrag. 51 % av hemtjänsten utförs av privata utförare och 49 % av kommunens utförare. 65 % av boendeplatserna drivs av privata utförare och 35 % av kommunens utförare. Uppräkningen av ersättningen till utförare inom hemtjänst och äldreboende uppgick år 2008 till 5,5 % respektive 4,4 %, jämfört med 2009 då uppräkningen blev 2 respektive 1 %.
31
Hemtjänst Utveckling av antalet hemtjänsttimmar 280 907
290 000 261 705
270 000 250 000 220 600
230 000 210 000
231 985 215 891
235 804 235 398 236 206
230 806
199 000 197 365
190 000 170 000 150 000 1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2 005
2 006
2 007
2 008
I ovanstående diagram redovisas antalet utförda hemtjänsttimmar åren 1998-2008. Trenden har sedan 1998 varit att antalet timmar ökat. Under 2005-2006 minskade dock antalet timmar men har därefter ökat. Hemtjänsttimmar har fortsatt att öka under 2008, liksom insatser som är kopplade till hemtjänst såsom korttidsboende, trygghetslarm och nattpatrull. Hemtjänstinsatserna har under året uppgått till 280 907 timmar, vilket är ca 30 907 timmar fler än budgeterat (ca 8,6 mkr) och en ökning med 19 202 timmar jämfört med år 2007. Den minskning som förväntats under år 2008 har inte infriats. Kommunstyrelsen gav i maj socialkontoret i uppdrag att utreda orsakerna till denna ökning och vidta lämpliga åtgärder för att bringa ner kostnaderna, vilket redovisats i särskilt ärende. Ökningen beror främst på att fler personer fått förenklat bistånd, att behovet av mer omfattande insatser ökat och att antalet personer som erhållit hemtjänst totalt sett ökat. Som några lämpliga åtgärder att bringa ner kostnaderna fattade socialnämnden under hösten beslut om att upphöra med förenklad biståndsbedömning och den s.k. trädtiden (extra kompensation vid tyngre ärenden). En revidering av hemtjänstavgifterna genomfördes inför 2009. Kvalitet och Trygghet i Hemtjänsten - projekt På uppdrag av kommunstyrelsen under 2008 har en projektgrupp arbetat med att inventera vilka möjligheter som finns att utveckla hemtjänstens kvalitet genom IT-stöd. Gruppen består av representanter från socialkontor, hemtjänstutförare och IT-avdelning. Inom ramen för projektet, Kvalitet och Trygghet i Hemtjänsten (förkortat KTH), har ett förslag utarbetats och ärendet förelades socialnämnden i januari 2009. Förslaget innebär registrering av utförda insatser, tillgänglig och aktuell dokumentation, web-information till anhöriga samt effektivare nyckelhantering, vilket bedöms skapa mervärden för kund, anhörig, utförare och beställare. Matdistribution För äldre och funktionshindrade som har svårt att laga sin mat själva finns möjlighet att få färdiglagad mat hemkörd till bostaden. Maten lagas på restaurang Kevinge och körs hem av Bring Express Sverige AB. Under 2008 uppgår antalet matportioner till 19 813 stycken, vilket är 1 251 färre än föregående år. Trygghetslarm Ca 620 personer har trygghetslarm och antalet larmutryckningar uppgick under året till 6 634 en ökning med 1 610 larmutryckningar i förhållande till 2007. Ny larmmottagning har upphandlats och ny leverantör är SOS larm Sverige AB. Korttidsboende Antalet korttidsplatser inklusive växelvårdplatser uppgick under året till i genomsnitt 33 platser, vilket ska jämföras med i genomsnitt 29 platser år 2007. De korttidsboenden som
32
nyttjas är främst Omvårdnadshuset, Furuhöjden och Broby gård. Avtalen löper ut våren 2009, varför en upphandling av korttidsboende påbörjades hösten 2008. Korttidsplatser är även upphandlade i Torrevieja i Spanien med Trygg Vård i Mellanfjärden AB med ramavtal. Två personer har nyttjat denna möjlighet i slutet av 2008. Utskrivningsklara Antalet vårddygn för personer som är utskrivningsklara och väntar på utskrivning uppgår till 703 dygn, vilket ska jämföras med 879 dygn år 2007 och 608 dygn år 2006. Dagvård/verksamhet Kommunens produktionskontor driver två dagverksamheter (26:an och Oliven) med sammanlagt 16 platser. Härutöver köper socialkontoret enstaka platser på Silviahemmet. Under året har det varit kö till dagverksamheten och planering pågår för att öka platsantalet. Under sommaren var Oliven lokaliserad i provisoriska lokaler på Klingsta på grund av översvämning och 26:an har varit lokaliserad i Mörbygårdens vänners lokal i Kevinge på grund av störande ombyggnation i nära anslutning till ordinarie lokal. Bostadsanpassning En förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna bo kvar hemma kan vara att bostaden anpassas och att behovet av hjälpmedel tillgodoses. Under år 2008 har 449 bidrag beviljats till en samlad kostnad om knapp 4,4 mkr. Antalet beviljade bidrag är endast några fler än år 2007, men kostnaden är ca 600 tkr lägre. Bedömningen är dock att antalet ansökningar och bidrag inte kommer att minska eftersom att kvarboendeprincipen tillämpas. Pensionärsbostäder Till skillnad från de flesta andra kommuner har Danderyd ett stort antal (drygt 300) pensionärsbostäder som behovsbedöms och fördelas av socialkontoret. Den som är pensionär eller har funktionsnedsättning och behöver ett lämpligare boende kan ansöka om bostad. En utredning pågår om framtida omfattning och fördelning av dessa bostäder. Särskilt boende I nedanstående diagram redovisas utvecklingen för äldreboendeplatser inkl korttidsplatser under åren 1998 till 2008. Mellan åren 2001 till 2005 ökade antalet platser för att sedan minska under 2006 och 2007. Under 2008 har antalet platser ökat. 353
355 350 345
349 340
344
344
352
347
347
342 338
340
337
335 330 325 1 998
1 999
2 000
2 001
2 002
2 003
2 004
2005
2 006
2 007
2 008
Inom de särskilda boendena tillämpas kvarboendeprincipen, d.v.s. den enskilde ska kunna bo kvar till livets slut utan att behöva flytta. Utförarna ersätts enligt den s.k. äldrepengen utifrån den enskildes behov av vård och omsorg. Ersättningen är nivåindelad och belopp fastställs årligen av kommunfullmäktige. Äldreboenden med kundvalssystem* Gruppboenden med kundvalssystem** Stocksundsgården 30 platser Mörbylund 16 platser Tallgården 70 platser Lärkträdet 16 platser Odinslund 46 platser Stor Kalmar 16 platser Klingsta 40 platser Annebergsgården 40 platser * 8 platser beläggs av andra kommuner (5 av Täby och 3 av Stockholm) ** 5 platser beläggs av andra kommuner (4 av Täby och 1 av Stockholm)
33
Utöver kundvalsplatser, 263 helårsplatser, har 51 helårsplatser avtalade platser köpts under 2008. Av de avtalade platserna finns 25 platser inom kommunen, 19 platser vid Stiftelsen Blomsterfondens verksamhet på Svalnäs, 4 platser vid Birgittasystrarna och 2 platser på Bildhuggare. Härutöver köps 26 platser utanför kommunen främst med hänvisning till den länsöverenskommelse som finns mellan länets kommuner om möjlighet för äldre att välja särskilt boende i annan kommun än den man bor i men också p.g.a. behov av fler platser för demenssjukdom. Likaså förekommer det att äldre från andra kommuner väljer att flytta till särskilt boende i Danderyd. I genomsnitt har under 2008 347 platser nyttjats på särskilt boende inkl korttidsboende, vilket är sju fler än budgeterat. Under året har äldreomsorgen präglats av kö till plats i särskilt boende, såväl till gruppboende för dementa som till somatiska äldreboendeplatser. Väntetiden har därför vid några tillfällen överskridit den tremånadersgräns, som kan innebära skadeståndskrav på kommunen efter beslut i Länsrätt. Situationen har dock förändrats under slutet av året med fler lediga platser inom somatiskt äldreboende. Behov av och tillgång till platser i särskilt boende fluktuerar över tid och är relativt svårt att förutse. För personer med demenssjukdom (DEM) i gruppboende kan vårdtyngden variera i tre nivåer (1-3) och för personer med somatiska funktionsnedsättningar (ADL) i äldreboende kan vårdtyngden variera i fyra nivåer (1-4). Av tabellen nedan framgår utvecklingen av vårdtyngd. (Md = medelvärde)
Vårdtyngden i särskilt boende har under 2008 minskat något. Övrig verksamhet Dagcentraler I kommunen finns två dagcentraler, Odinslund och Idala. Kostnaden omfattar 2,8 mkr vilket även inkluderar lokalkostnader. Fixartjänst Fixaren arbetar förebyggande för att förhindra fallskador i hemmet genom säkerhetskontroll, information om säkerhet och praktisk hjälp. Tjänsten köps av brandförsvaret och riktar sig till personer som är över 75 år. Insatserna är avgiftsfria och år 2008 utfördes 1199 hembesök. Fixaren delar sedan hösten 2008 lokal på Kevinge med enhetens syn- och hörselinstruktör. Syn- och hörselinstruktör Den som har nedsatt syn och/eller hörsel kan via olika hjälpmedel underlätta vardagen och kvarboende. Syn- och hörselinstruktören gör hembesök hos enskilda och har grupper för träning av olika hjälpmedel. Anhörigstöd Anhörigstödet vänder sig till anhöriga som vårdar/stödjer en närstående som inte kan klara sig hemma på egen hand. Syftet är att underlätta den anhöriges situation så att denne orkar och den sjuke kan bo kvar i hemmet så länge som möjligt. Anhörigkonsulenten informerar
34
om kommunens verksamhet, gör hembesök, ger råd och stöd i olika anhörigfrågor och anordnar anhöriggrupper. Verksamheten bedrivs både individuellt och i grupp. Samverkan med frivilligorganisationer är mycket viktig. Att söka upp nya anhöriga är angeläget och i april startade ett öppet kafé i Information Danderyds lokaler i Mörby centrum. Kaféet är öppet den första torsdagen i varje månad och 54 anhöriga har besökt kaféet. Uppsökande verksamhet och Seniordag Arbetet med uppsökande verksamhet till personer som är 80 år återupptogs i december 2008 efter en längre tids uppehåll. Informationsinsatserna riktas till personer som inte har insatser från kommunens äldreomsorg. I november anordnades för första gången en Seniordag i Mörby Centrum riktad till äldre personer och anhöriga. Syftet var att under en dag samla olika aktörer i kommunen för att informera om sin verksamhet och svara på frågor. Socialkontorets handläggare, privata och offentliga utförare i kommun och landsting, föreningar, frivilligorganisationer, banker, gym, kyrka och polis deltog. Dessutom bjöds på underhållning. Seniordagen var välbesökt och mycket uppskattad av både besökare och utställare. Kompetensutvecklingsprojekt Under året har de utvecklingsprojekt som startats upp under 2007 vidareutvecklats under ledning av projektledaren som anställts för ändamålet. Projekten som finansieras genom stimulansmedel går ut på att ge äldreomsorgspersonal kompetensutveckling inom områdena kost och nutrition, läkemedelshantering, demenssjukdomar samt stöd till anhörigvårdare och uppsökande verksamhet hos äldre. Utbildningsinsatserna har blivit populära och en stor del av personalen inom hemtjänst och särskilda boende har nu fått utbildning och målsättningen är att all personal ska ha gått utbildningarna vid 2009 års utgång. Samverkan Samarbete pågår löpande med utförare och landsting. Socialkontoret har under året genomfört ett flertal samverkansmöten med hemtjänstutförarna samt med utförarna för särskilda boenden. Samverkansmöten har även genomförts med hemtjänstutförarna tillsammans med representanter för vårdcentralerna och hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning för att diskutera samarbete i vårdkedjan. Socialkontoret deltar i olika möten med föreningar och organisationer för att informera om sin verksamhet. Äldreliv I samverkan med övriga nordostkommuner har socialkontoret deltagit i en förstudie, finansierad med ESF-medel, kring kommunernas behov av en förnyad syn på möjligheter till samverkan mellan offentliga organisationer, privata företag och den ideella sektorn och kring kompetensutveckling- och valideringfrågor för personalen inom äldreomsorgen. Kommunala pensionärsrådet Det kommunala pensionärsrådet (KPR) är ett rådgivande organ i frågor som rör äldre i kommunen. I rådet ingår representanter för olika pensionärsorganisationer, socialnämnd, teknisk nämnd, Trygg i Danderyd och socialkontor. År 2008 sammanträdde rådet nio gånger, varav en gång på Klingsta äldreboende. Ett möte förlades som studiebesök till Silviahemmet, som är en dagverksamhet för dementa. Även ett seniorboende i Bromma besöktes. Planeringen för införandet av närtrafiklinje i kommunen och behovet av dagverksamhet för dementa är exempel på frågor som har behandlats i rådet. Vid samtliga äldreboenden finns förtroenderåd med representanter för brukare, personal och KPR. Förtroenderåden rapporterar till rådet via sina KPR-representanter.
35
Utmaningar för framtiden Projektet Kvalitet och Trygghet i Hemtjänsten bedöms skapa möjlighet att utveckla hemtjänsten genom effektivare nyckelhantering, web-information till anhöriga, tillgänglig och aktuellt dokumentation samt registering av utförda insats som bedöms skapa mervärden för kund, anhöriga, utförare och beställare. Ett förslag med ovan nämnda innehåll har beslutats av socialnämnden för vidare behandling i kommunstyrelsen. Ökade möjligheter för handläggarna att regelbundet kunna följa upp pågående ärenden och anpassa insatser efter aktuellt behov skulle ge bättre ekonomisk hushållning. Löpande insatser för att utveckla bedömningar om bistånd är angeläget och planeras under 2009, bland annat genom kollegial granskning i samarbete med andra kommuner. Socialkontoret har beviljats 2 mkr i stimulansmedel för att införa kundval enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) som är ett komplement till lagen om offentlig upphandling (LOU). Projektet genomförs tillsammans med Täby kommun och innebär att dagens system med auktorisation av utförare avvecklas och ersätts med avtal. En projektledare har anställts. Det finns ett ökat behov av olika insatser riktade till personer med demensjukdom. Detta gäller såväl fler platser till dagverksamhet för dementa som platser i gruppboende. Ett nytt äldreboende med mer ändamålsenliga lokaler som ersätter gruppboendet Mörbylund och äldreboendet Odinslund behöver planeras. Fortsatt behov finns av kompetensutveckling bland aktörer i äldreomsorgen för att kunna möta behov och krav. Genom FoU-Seniorium förväntas olika utvecklingsinsatser komma verksamheterna till del. Även deltagandet vid Äldrecentrum, Demenscentrum och projektet Äldreliv genom ESF-fonden kommer att medföra fortsatta insatser för utvecklingsbehoven. Äldre personers behov av insatser för att bryta ofrivillig isolering och få ett större välbefinnande är mycket angeläget att tillgodose. Anhörigkonsulentens insatser är en del i detta, likaså den uppsökande verksamheten som återinförts. Frivilligorganisationer och föreningar är här en värdefull resurs och samarbetspartner. Kommunernas avtal med landstinget om färdtjänst har förlängts under 2009 i avvaktan på förhandlingar om ett nytt avtal som ska gälla fr.o.m. 2010.
Handikappomsorg Handikappomsorgens inriktning är att funktionshindrade ska kunna delta i samhällets gemenskap och i så stor utsträckning som möjligt ha förutsättningar att leva som människor utan funktionshinder. Den enskilde ska erbjudas meningsfull sysselsättning och ett boende som är anpassat efter behov. Insatser fattas utifrån lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS), socialtjänstlagen (SoL) och lagen om assistansersättning (LASS). Under året har tretton nya barn och ungdomar tillkommit inom handikappomsorgen. Det är bland annat tonårsflickor som fått diagnosen Aspergers syndrom samt flera små barn med svåra funktionshinder som har aktualiserats från bland annat Astrid Lindgrens barnsjukhus. Sammantaget är antalet barn- och ungdomsärenden 60, vilket är nio fler än år 2007. Antalet vuxna är 108, en ökning med två personer sedan 2007. Totalt har antalet ärenden inom handikappomsorgen ökat med elva personer.
36
200 150 100
90
84
50
153
142
124
52
40
160
148
59 44
157
117
112
104
94
167
50
48
106
168
108
51
60
2007
2008
2001
2002
2003
2 004
T otal t
Barn
2005
2006
Vuxna
Gruppboende Antalet platser inom gruppboende uppgår till 50, vilket stämmer med budget. Antalet vårddygn uppgår till 18 149, vilket överensstämmer med vad som budgeterats.
I nedanstående diagram redovisas nettokostnaden per vårddygn för boende mellan åren 2002 till 2008. Trenden har varit att kostnaden ökar under åren men att under 2008 har kostnaden minskat något. 2 500 2 400 2 300 2 200
2 201
2 166
2 242
2 221 2 168
2 093
2 060
2 100 2 000 1 900 1 800 2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Ett omfattande planeringsarbete har genomförts för att bättre anpassa gruppboendena till aktuella behov. Resultatet är att ett boende riktas till personer som är äldre och som har omfattande omvårdnadsbehov, och ett annat boende till yngre personer med autism och som ska flytta från elevhem till egen lägenhet i gruppboende. Detta betyder att det inte längre finns tomplatser som tidigare år. Avtalen med Carema Orkidén AB om gruppboendet Anneberg och serviceboendet Torget löper ut, varför verksamheterna har upphandlats under 2008. Resultatet blev att Carema Orkidén AB fick fortsatt förtroende att driva verksamheterna med nytt avtal 2009. Daglig verksamhet Ca 70 personer har varit aktuella inom daglig verksamhet, vilket stämmer väl överens med budgeterade 72. Utvecklingslagets dagliga verksamhet för vuxna har avvecklats successivt under sensommaren och upphörde helt i november 2008. Anledningen är att underlaget var för litet och de tre personer som berördes får behovet tillgodosett inom annan verksamhet. Kommunen driver idag ingen daglig verksamhet i egen regi. Verksamhet köps av privata utförare eller av andra kommuner. Kontaktpersoner Arbetet med att rekrytera kontaktpersoner till funktionshindrade personer har varit svårt beroende på att enhetens resurser ej har räckt till. Ett förslag om att överföra detta uppdrag till LSS-personstöd har därför diskuterats med kommunens produktionskontor under året. På grund av att chefrekrytering till LSS-personstöd har överenskommelse om övertagande ej kunnat ske. Bedömningen är att detta kommunala åtagande lämpar sig bättre att skötas inom ramen för de arbetsuppgifter som LSS-personstöd redan bedriver, såsom rekrytering av
37
personliga assistenter till personer med funktionshinder. Förhoppningen är att överföringen kan ske under 2009. Lagen om assistansersättning, LASS Rätten till personlig assistansersättning regleras i lagen om assistansersättning (LASS). Antalet personer som har beviljats insatser enligt LASS uppgår till i genomsnitt 42 personer, vilket är en minskning med tre personer jämfört med 2007 och fem jämfört med 2006. Det är försäkringskassan som beslutar om rätt till assistansersättning men socialnämnden står för kostnaderna för de första 20 timmarna per vecka. Samverkan Samverkan har under året genomförs inom ramen för BUS (Barn och ungdomar med behov av särskilt stöd) som beskrivits under familjeenhetens avsnitt. Under 2008 har samverkan med utförare främst skett utifrån konkreta uppdrag, såsom planering av gruppbostädernas inriktning. Regelbundna möten har även genomförts med kommunens enhet LSS-personstöd. Inför 2009 planerar enheten att bjuda in olika utförare till regelbundna samverkansmöten. Kommunala handikapprådet Det kommunala handikapprådet (KHR) är ett rådgivande organ i frågor som rör personer med funktionsnedsättningar. I rådet ingår representanter för olika handikapporganisationer, socialnämnd, teknisk nämnd och socialkontor. År 2008 sammanträdde rådet fyra gånger. De frågor som har behandlats är bland annat handikapplan, införande av närtrafik, information om upphandling av gruppboende m.m. Handikapplan Arbetet med att revidera handikapplanen påbörjades under hösten. Detta sker i samverkan mellan flera olika förvaltningar inom kommunen och i dialog med kommunala handikapprådet. En ny plan beräknas kunna antas under våren 2009.
Utmaningar inför framtiden LSS-kommitténs förslag om revidering av lagstiftningen omfattar bland annat ändrad kostnadsfördelning mellan stat och kommun. Staten ska spara kostnader för personlig assistans och risk finns att det blir en övervältring av ärenden och därmed kostnader till kommunerna. Avtalet med Carema Orkidé AB om drift av gruppboendet Hugin löper ut hösten 2009 och ny upphandling är därför aktuell. Behov av fler platser i gruppboende kommer att bli aktuellt de närmaste åren då yngre personer blir vuxna och behöver en egen bostad inom ramen för gruppboende. Samtidigt bedöms lokalerna på gruppboendet Korsövägen inte vara ändamålsenlig, vare sig för boende eller för personalen, varför andra lokaler är önskvärda. En långsiktig plan behöver tas fram. ______________________