Bokslut för Sala kommun 2011

25 (34)

SAMMANTRÄDESPROTOKOll KOMMUNSTYRelSEN

~:

F: s

Sammanträdesdatum

2012-04-12 Dnr 2012/74

§ 88

Bokslut för Sala kommun 2011 Beredning Bilaga KS 2012/74/1, årsredovisning 2011 Bilaga KS 2012/74/2, begäran om tilläggsbudget i 2012 års driftsanslag Bilaga KS 2012/74/3, begäran om tilläggsanslag, investeringar från verksamhetsåret 2011 Bilaga KS 2012/74/4, indikatorsammanställning Bilaga KS 2012/74/5, nämndernas/förvaltningarnas internkontroll2011 Bilaga KS 2012/74/6, protokoll Bilaga KS 2012/74/7, bolagens årsredovisningar Bilaga KS 2012/74/8, utdelat material bokslutsberedningen Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-03-20, § 70 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-03-21, § 72 Bilaga KS 2012/74/9, Framtid Salas förslag till Bokslut 2011 (även nämnd Bilaga 1) Bilaga KS 2012/74/10, Hälsobokslut 2011 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-04-03, § 90 Handling inkommer, Reviderad Bilaga KS 2012/74/9, Framtid Salas förSlag till Bokslut 2011 (även nämnd Bilaga 1) Bilaga KS 2012/74/11, Alliansens förslag till Bokslut 2011(även nämnd Bilaga 2} Per-Olov Rapp (S) föredrar Framtid Salas reviderade förSlag till Bokslut 2011, Bilaga 1. Carola Gunnarsson (C) föredrar Alliansens förslag till Bokslut 2011, Bilaga 2. Lennart Björk. Inger Lindström och Anna Cedervång deltar vid ärendets behandling.

Yrkanden Per-Olov Rapp (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag att kommunstyrelsen dels hemställer att kommunfullmäktige beslutar att godkänna de i bokslutet vidtagna bokslutsåtgärderna, att godkänna de av nämnderna/styrelsen redovisade budgetavvikelserna, att fastställa tilläggsbudget och justering av investeringsbudget 2012-2014 i enlighet med Bilaga 1, att fastställa Hälsobokslut 2011 för Sala kommun, dels att kommunstyrelsen för egen del beslutar att godkänna de av nämnderna upprättade internkontrollplanerna för 2011. Carola Gunnarsson (C) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag, dock med följande tilläggsyrkanden att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutar att 3.000 tkr i tekniska nämndens investeringsbudget avseende kulvert Ösby Naturbruksgymnasium överförs till 2012,

Justerandes sign

Utdragsbestyrkande

1~\;~ ~!"~'gr

~SALA

~ KOMMUN

SAMMANTRÄDESPROTOKOll KOMMUNSTYRelSEN Sammanträdesdatum

2012-04-12 forts att 5.851 tkr i tekniska nämndens investeringsbudget avseende Kulturkvarteret Täljstenens fortsatta utveckling överförs till 2012, dels att kommunstyrelsen för egen del beslutar att uppdra till kommunstyrelsens förvaltning i samarbete med tekniska förvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen att presentera en plan för fortsatt utveckling av Lärkan inför arbetet med den Strategiska planen för 2013-2015, efter avstämning och diskussion med representanter för kommunens föreningsliv , samt att uppdra till kommunstyrelsens förvaltning att i samarbete med den tekniska förvaltningen presentera en plan för fortsatt investering i tillagningskök med tidplan och indikativ investeringsram inför arbetet med den strategiska planen för 20132015. Per-Olov Rapp (S), Erik Åberg (V) och Hanna Westman (S BÄ) yrkar avslag på Carola Gunnarssons tilläggsyrkanden om Ösby Naturbruksgymnasium och Kulturkvarteret Täljstenen, samt bifall till Carola Gunnarssons tilläggsyrkanden om uppdrag till kommunstyrelsens förvaltning om Lärkan samt investering i tillagningskök.

Proposition Ordföranden ställer Framtid Salas reviderade förslag till Bokslut 2011 (Bilaga 1) mot avslag och finner detsamma bifallet. Ordföranden ställer Carola Gunnarssons tilläggsyrkanden om Ösby Naturbruksgymnasium och Kulturkvarteret Täljstenen mot avslag och finner desamma avslagna. Ordföranden ställer därefter Carola Gunnarssons tilläggsyrkanden om uppdrag till kommunstyrelsens förvaltning avseende Lärkan samt investering i tillagningskök mot avslag och finner desamma bifallna. BESLUT

Kommunstyrelsen hemställer dels att kommunfullmäktige beslutar att godkänna de i bokslutet vidtagna bokslutsåtgärderna, att godkänna de av nämnderna/styrelsen redovisade budgetavvikelserna, att fastställa tilläggsbudget och justering av investeringsbudget 2012-2014 i enlighet med Bilaga 1, att fastställa Hälsobokslut 2011 för Sala kommun, dels beslutar för egen del att godkänna de av nämnderna upprättade internkontrollplanerna för 2011, att uppdra till kommunstyrelsens förvaltning i samarbete med tekniska förvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen att presentera en plan för fortsatt utveckling av Lärkan inför arbetet med den Strategiska planen för 2013-2015, efter avstämning och diskussion med representanter för kommunens föreningsliv , samt

Justerandes sign

Utdragsbestyrkande

26 (34)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

KOMMUNSTYRELSEN sammanträdesdatum

2012-04-12 forts tekniska föratt uppdra till komm unstyr elsens förvaltning att i samar bete med den k med tidplan valtningen presen tera en plan för fortsat t investering i tillagningskö för 20l3planen iska och indikativ invest erings ram inför arbete t med den strateg 2015.

Reservation Allan Westin Carola Gunnarsson (C), Elisabeth Petters son (C), Lars Alderfors (FP), mot beslut et (M), Michael PB Johans son (M) och Eva Axelsson (KD) reserv erar sig till förmån för Carola Gunnarssons yrkanden.

Utdrag

komm unstyr elsens förvaltning, Kerstin Olla Stahre övriga förvalt ningar och nämnd er kommunfullmäktige

Justerandes sign

Utdragsbestyrkande

0~

27 (34)

l(S) 2012-04-03

SALA KOMMUN

Bilaga 1

KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp

Framtid Salas förslag till Bokslut 2011 Arets ekonomiska resultat för Sala kommun uppgår till 12,5 mkr. I överskottett ingår realisationsvinster på totalt 10,6 mkr. Efter balanskravutredning uppgår resultatet till 1, 9 mkr, vilket innebär att kommunen uppfYller balanskravet men resultatet ligger klart under det budgeterade på 10,9 mkr. Nämnderna redovisar liksom föregående år ett sammanlagt budgetöverskott på 3,4 mkr. Bygg- och miljönämnden, Tekniska nämnden, Skolnämnden och Vård- och omsorgsnämnden visar dock underskott medan kommunstyrelsens förvaltning redovisar ett stort överskott. Den totala investeringsbudgeten på 164,3 mkr lämnar ett överskott med 84,6 mkr, vilket huvudsakligen kan hänföras till icke genomförda åtgärder inom tekniska nämndens lokalprogram, program för VA-kollektivet och gatuprogram. När reviderad budget 2011-2013 antogs av fullmäktige i dec 2010 var den svenska ekonomin på väg in i en mycket stark tillväxtfas. Skatteunderlagsprognosen visade en förbättring med 12,1 mkr. Det ledde till extra satsningar i reviderad budget 20112013 på bl. a förskola och gymnasieskola. Delårsresultatet och helårsprognosen för Sala kommun per 31 juli 2011 uppfYllde balanskravet. Balansutredningen visade på ett helårsresultat på 21 mkr. Efter realisationsvinstbeskattning prognostiseras det justerade resultatet till 10, 1 mkr. Uppbromsningen av ekonomin under andra halvan av 2011 blev dock påtaglig. Turbulens på de finansiella marknaderna samt en oväntad svag statistik från USA medförde en halvering av tillväxten. När antalet arbetade timmar minskar får det direkt effekt på kommunernas skatteunderlag och ekonomiska utrymme för reformer. Trots avmattningen i ekonomin visade den ekonomiska uppföljningen i nov 2011 ett resultat på drygt 26 mkr och ca 15 mkr efter balanskravutredning. Siffrorna i bokslut 2011 avviker starkt från prognosen i november 2011. Skälen härtill kan tillskrivas huvudsakligen tre faktorer: 1. Pensionerna. Utfallet från från KPA var 6 mkr högre än beräknad prognos. Resultatpåverkan: -6 mkr.

SALA KOMMUN Kommunstyrelsen

Box 304 73325 Sala

Besöksadress: Stora Torget 1. Växel: 0224-550 00 fax: 0224·188 SO [email protected]

www.sala.se

Per-Olov Rapp Ordförande

per-Olov,[email protected]

2 (S) 2012·04·03

Kommunstyrelsen

2, Investeringarna, Investeringsbudgeten lämnade ett överskott på ca 85 mkr, Det innebär att de direkta avskrivningarna blev 5 mkr lägre än budget. Samtidigt minskade de interna intäkterna till finansförvaltningen, kapitaltjänstkostnaderna (avskrivning + internränta) med 11 mkr. Resultatpåverkan: -6 mkr, 3, PO-pålägg, Debiterat PO-pålägg och därmed intäkten till finansförvaltningen blev 13 mkr lägre än budgeterat dels beroende på att procentsatsen för PO-pålägget sänktes sedan budgeten gjordes, dels beroende på att den budgeterade lönesumman var för hög, Antalet anställda har minskat och lönepåslagen blev inte så stora som budgeterats, De faktiska personalförsäkringsavgifterna blev 3 mkr lägre än budgeterat beroende på den sänkta procentsatsen, Resultatpåverkan: -10 mkr, För framtiden måste bättre instrument utarbetas för att kunna följa utvecklingen av interna finansiella poster, Nämnderna fick under året utökade anslag i tilläggsbudget med 8,2 mkr, bl. a vårdoch omsorgsnämnden tillfördes 5 mkr, Delårsrapporten 2011 visade att nämnderna sammantaget överskred beslutad ram med 15,5 mkr, Så sent som i nov, 2011 redovisade nämnderna ett fortsatt underskott, nästan 9 mkr. Först i bokslutet framträdde ett positivt resultat, 3,4 mkr, Det är naturligtvis otillfredsställande ur ekonomisk styrsynpunkt att prognos och resultat skiljer sig åt så kraftigt, Styrelsen, nämnderna och förvaltningarna har alla aktivt bidragit till att på ett kostnadseffektivt sätt bedriva verksamheten, Årets resultat innebär att inga underskott behöver belasta 2012 års budgetar, Tekniska nämndens underskott på 3,5 mkr beror huvudsakligen på att entreprenadavtalet för renhållning inte var anpassat för kärlhämtning samt att VA-verksamheten haft problem med engångskostnad för filteranläggning samt att reningsverkets åsamkats extra kostnader för kvittblivning av rötslam, Skolnämndens underskott på 2 mkr härrör från måltidsverksamheten. Vård- och omsorgsnämnden redovisar netto - 4,7 mkr. Stora negativa poster är institutionsplaceringar, försörjningsstöd samt personlig assistans. Till god ekonomisk hushållning hör också hur väl målen i den strategiska planen har uppfyllts. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. Inom grundskolan har andelen elever i åk. 9 med minst godkänt i svenska, matematik och engelska ökat kraftigt, Indikatorerna på flera områden visar dock att målen endast delvis är uppfyllda eller att indikatorer saknas. En översyn och förbättring av indikatorerna behövs inför kommande strategiska planer. Inte minst är det viktigt i samband med en anpassning av strategisk plan till EU 2020-strategin, Sammantaget har kommunen ur ett finansiellt perspektiv god ekonomisk hushållning och nettokostnadsökningen är numera inte större än ökningen av skatteinkomster, statsbidrag och utjämning, Glädjande fortsätter kostnaderna för kommunalekonomisk utjämning och LSS sjunka jämfört med 2009 och 2010, Sala kommunen fortsätter visa positiva hälsoresultat. Sjukfrånvaron ligger sedan några år tillbaka stabilt under 5 % jämfört med 12,25% år 2004, Det är naturligt att kurvan planar ut men ett fortsatt aktivt rehabiliteringsarbete, arbetsmiljöarbete och friskvårdsinsatser är nödvändigt för att kunna bibehålla låg sjukfrånvaro.

3 (S) 2012·04-03

Kommunstyrelsen

Långtidssjukfrånvaron fortsätter minska, sedan 2006 med hela 43 %. Sjukfrånvaron för kvinnor är stabilt låg medan männen sjukfrånvaro ökade något under 2011. Sjukfrånvaron för kvinnor är 4,7 % (4,5 %), för män 3,2 % (2,7%). Sjukfrånvaron för män och kvinnor har sänkts med ca 50 % på fem år vilket måste betraktas som ett gott resultat. De åldersgrupper som uppvisar kraftigast sänkning av sjukfrånvaron sedan 2006 är medarbetare 30-49 år och 50 år och äldre, en halvering för dessa gruppers sjukfrånvaro sedan 2006. Fortfarande är sjukfrånvaron lägst i åldersgruppen 29 år och yngre. Av statistiken framgår att 38 % av Sala kommuns medarbetare inte haft någon sjukfrånvaro alls under 2011. Befolkningsutvecklingen var positiv även under 2011. Nettoökning var 33 personer. Sala kommun har därmed vid årets slut 21 568 invånare. Kommunen uppvisar 2011 ett oförändrat födelseöverskott och ett positivt inflyttningsnetto. Under året föddes 248 personer, antalet personer som avled blev 236 personer. Antal personer som flyttade in till kommunen under förra året var 1 023, och antalet utflyttande var 1 002 personer. Det innebär att den ekonomiska basen stärks för den kommunala verksamheten men också att Sala får del av de inflyttades kunskaper, kompetenser och erfarenheter. Begäran om tilläggsbudgetering utifrån bokslut 2011 I juni 2011 såg återhämtningen i den svenska ekonomin att gå fort. Sala kommun, liksom flertalet andra svenska kommuner, utgick i sina budgetarbeten för 2012 med högkonjunktur i blick. SKL beräknade att BNP2011 skulle öka med 4,6 % och för år 2012 med 3,8 %

Under hösten 2011 inträffade en kraftig uppbromsning i den svenska ekonomin innebärande en halvering av tillväxttakten och en svag sysselsättningsutveckling 2012. När skatteintäkter och statsbidrag i reala termer kraftigt minskas påverkar det direkt resultatbudgeten. Framställningar om tilläggsbudgetar har därför varit modesta och prövas restriktivt. Det statliga balanskravet skall utgöra riktmärke varför budgeterna över en flerårsperiod måste innebära ett resultat som långsiktigt vidmakthåller en god ekonomisk ställning.

Kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltning 270 tkr 270 tkr för färdigställande av Kulturhusutredning

Kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltning 275 tkr 275 tkr e-tjänster

Kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltning 1098 tkr 1098 tkr cykelvägar landsbygden

Kommunstyrelsen/räddningstjänsten 196 tkr 116 tkr för fordonsreparationer och 80 t kr utryckningskläder

4(5) 2012-04-03

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen/totalförsvar 767 tkr 666 tkr för kompetensutveckling av krisledningsnämnd och stab, 100 tkr vidareutveckling krisinformation

Kultur- och fritidsnämnd 875 tkr Investeringsbidrag till samlingslokaler

Begäran om överföring av investeringsanslag

Kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltning 1000 tkr Utredning resecentrum samt planskild korsning

Kommunstyrelsen/räddningstjänsten 1100 tkr Totalförsvar

Kommunstyrelsen/räddningstjänsten 180 tkr Träningsredskap, deltidsstationer

Tekniska nämnden 59 026 tkr 4597 tkr överförs till 2012 avseende gatuprogram, parkprogram 1 018 tkr, gruvans vattensystem 1478 tkr, lokalprogram 45159 t kr, VA-kollektivprogram 6 688 t kr, re nhållning 86 tkr

Kultur- och fritidsnämnd 950 tkr Återlämningsautomat bibliotek

Utöver de äskanden som nämnderna gjort om tilläggsbudget för 2012 utifrån bokslut 2011 tillförs för 2012 följande investeringsmedel

Kultur- och fritidsnämnd 325 tkr Kultur- och fritidsnämnden äskar 325 tkr från kommunfullmäktige i investeringsmedel för täckande av extra kostnader för inköp av återlämningsautomat under 2012. Jag föreslår att kommunstyrelsen hemställer dels att kommunfullmäktige beslutar att godkänna de i bokslutet vidtagna bokföringsåtgärderna, att godkänna de av nämnderna/styrelsen redovisade budgetavvikelserna, att fastställa tilläggsbudget och justering av investeringsbudget för 2012-2014 i enlighet med Bilaga 1, samt att fastställa Hälsobokslut 2011 för Sala kommun

e-

SALA KOMMUN

Kommunstyrelsen

dels att kommunstyrelsen beslutar för egen del att godkänna de av nämnderna upprättade internkontrollplanerna för 2011

Per-Olov Rapp (S) Kommunstyrelsens ordförande

SIS) 2012-04-03

~SAlA

1 (5) 2012-04-03

Reviderad Bilaga KS 2012/74/9

~ KOMMUN

SALA KUlVlMUN

Kommunslyreisrms förvaltning Bilaga 1

KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp

Ink.

2012

l2 Aklbilaga

Diarlenr do\;L

\l

Framtid Salas förslag till Bokslut 2011 Årets ekonomiska resultat för Sala kommun uppgår till 12,5 mkr. I överskottett ingår realisationsvinster på totalt 10,6 mkr. Efter balanskravutredning uppgår resultatet till 1, 9 mkr, vilket innebär att kommunen uppfyller balanskravet men resultatet ligger klart under det budgeterade på 10,9 mkr. Nämnderna redovisar liksom föregående år ett sammanlagt budgetöverskott på 3,4 mkr. Bygg- och miljönämnden, Tekniska nämnden, Skolnämnden och Vård- och omsorgsnämnden visar dock underskott medan kommunstyrelsens förvaltning redovisar ett stort överskott. Den totala investeringsbudgeten på 164,3 mkr lämnar ett överskott med 84,6 mkr, vilket huvudsakligen kan hänföras till icke genomförda åtgärder inom tekniska nämndens lokalprogram, program för VA-kollektivet och gatuprogram. När reviderad budget 2011-2013 antogs av fullmäktige i dec 2010 var den svenska ekonomin på väg in i en mycket stark tillväxtfas. Skatteunderlagsprognosen visade en förbättring med 12,1 mkr. Det ledde till extra satsningar i reviderad budget 20112013 på bl. a förskola och gymnasieskola. Delårsresultatet och helårsprognosen för Sala kommun per 31 juli 2011 uppfyllde balanskravet. Balansutredningen visade på ett helårsresultat på 21 mkr. Efter realisationsvinstbeskattning prognostiseras det justerade resultatet till 10,1 mkr. Uppbromsningen av ekonomin under andra halvan av 2011 blev dock påtaglig. Turbulens på de finansiella marknaderna samt en oväntad svag statistik från USA medförde en halvering av tillväxten. När antalet arbetade timmar minskar får det direkt effekt på kommunernas skatteunderlag och ekonomiska utrymme för reformer. Trots avmattningen i ekonomin visade den ekonomiska uppföljningen i nov 2011 ett resultat på drygt 26 mkr och ca 15 mkr efter balanskravutredning. Siffrorna i bokslut 2011 avviker starkt från prognosen i november 2011. Skälen härtill kan tillskrivas huvudsakligen tre faktorer: 1. Pensionerna. Utfallet från från KPA var 6 mkr högre än beräknad prognos. Resultatpåverkan: -6 mkr.

SALA KOMMUN

Besöksadress: Stora Torget l

Kommunstyrelsen Box 304

Växel: 0224-550 00 Fax: 0224-188 50 [email protected]

73325 Sala

www.sala.se

Per-Olov Rapp Ordförande [email protected]

2 (5) 2012·04-03

Kommunstyrelsen

2. Investeringarna. Investeringsbudgeten lämnade ett överskott på ca 85 mkr. Det innebär att de direkta avskrivningarna blev 5 mkr lägre än budget. Samtidigt minskade de interna intäkterna till finansförvaltningen, kapitaltjänstkostnaderna (avskrivning + internränta) med 11 mkr. Resultatpåverkan: -6 mkr. 3. PO-pålägg. Debiterat PO-pålägg och därmed intäkten till finansförvaltningen blev 13 mkr lägre än budgeterat dels beroende på att procentsatsen för PO-pålägget sänktes sedan budgeten gjordes, dels beroende på att den budgeterade lönesumman var för hög. Antalet anställda har minskat och lönepåslagen blev inte så stora som budgeterats. De faktiska personalförsäkringsavgifterna blev 3 mkr lägre än budgeterat beroende på den sänkta procentsatsen. Resultatpåverkan: -10 mkr. För framtiden måste bättre instrument utarbetas för att kunna följa utvecklingen av interna finansiella poster. Nämnderna fick under året utökade anslag i tilläggsbudget med 8,2 mkr, bl. a vårdoch omsorgsnämnden tillfördes 5 mkr. Delårsrapporten 2011 visade att nämnderna sammantaget överskred beslutad ram med 15,5 mkr. Så sent som i nov. 2011 redovisade nämnderna ett fortsatt underskott, nästan 9 mkr. Först i bokslutet framträdde ett positivt resultat, 3,4 mkr. Det är naturligtvis otillfredsställande ur ekonomisk styrsynpunkt att prognos och resultat skiljer sig åt så kraftigt. Styrelsen, nämnderna och förvaltningarna har alla aktivt bidragit till att på ett kostnadseffektivt sätt bedriva verksamheten. Årets resultat innebär att inga underskott behöver belasta 2012 års budgetar. Tekniska nämndens underskott på 3,5 mkr beror huvudsakligen på att entreprenadavtalet för renhållning inte var anpassat för kärlhämtning samt att VA-verksamheten haft problem med engångskostnad för filteranläggning samt att reningsverkets åsamkats extra kostnader för kvittblivning av rötslam. Skolnämndens underskott på 2 mkr härrör från måltidsverksamheten. Vård- och omsorgsnämnden redovisar netto - 4,7 mkr. Stora negativa poster är institutionsplaceringar, försörjningsstöd samt personlig assistans. Till god ekonomisk hushållning hör också hur väl målen i den strategiska planen har uppfyllts. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. Inom grundskolan har andelen elever i åk. 9 med minst godkänt i svenska, matematik och engelska ökat kraftigt. Indikatorerna på flera områden visar dock att målen endast delvis är uppfyllda eller att indikatorer saknas. En översyn och förbättring av indikatorerna behövs inför kommande strategiska planer. Inte minst är det viktigt i samband med en anpassning av strategisk plan till EU 2020-strategin. Sammantaget har kommunen ur ett finansiellt perspektiv god ekonomisk hushållning och nettokostnadsökningen är numera inte större än ökningen av skatteinkomster, statsbidrag och utjämning. Glädjande fortsätter kostnaderna för kommunalekonomisk utjämning och LSS sjunka jämfört med 2009 och 2010. Sala kommunen fortsätter visa positiva hälsoresultat. Sjukfrånvaron ligger sedan några år tillbaka stabilt under 5 % jämfört med 12,25% år 2004. Det är naturligt att kurvan planar ut men ett fortsatt aktivt rehabiliteringsarbete, arbetsmiljöarbete och friskvårdsinsatser är nödvändigt för att kunna bibehålla låg sjukfrånvaro.

Mi SALA ~

KOMMUN

Kommunstyrelsen

Långtidssjukfrånvaron fortsätter minska, sedan 2006 med hela 43 %. Sjukfrånvaron för kvinnor är stabilt låg medan männen sjukfrånvaro ökade något under 2011. Sjukfrånvaron för kvinnor är 4,7 % (4,5 %), för män 3,2 % (2,7 %). Sjukfrånvaron för män och kvinnor har sänkts med ca 50 % på fem år vilket måste betraktas som ett gott resultat. De åldersgrupper som uppvisar kraftigast sänkning av sjukfrånvaron sedan 2006 är medarbetare 30-49 år och 50 år och äldre, en halvering för dessa gruppers sjukfrånvaro sedan 2006. Fortfarande är sjukfrånvaron lägst i åldersgruppen 29 år och yngre. Av statistiken framgår att 38 % av Sala kommuns medarbetare inte haft någon sjukfrånvaro alls under 2011. Befolkningsutvecklingen var positiv även under 2011. Nettoökning var 33 personer. Sala kommun har därmed vid årets slut 21568 invånare. Kommunen uppvisar 2011 ett oförändrat födelseöverskott och ett positivt inflyttningsnetto. Under året föddes 248 personer, antalet personer som avled blev 236 personer. Antal personer som flyttade in till kommunen under förra året var 1 023, och antalet utflyttande var 1 002 personer. Det innebär att den ekonomiska basen stärks för den kommunala verksamheten men också att Sala får del av de inflyttades kunskaper, kompetenser och erfarenheter. Begäran om tilläggsbudgetering utifrån bokslut 2011 I juni 2011 såg återhämtningen i den svenska ekonomin att gå fort. Sala kommun, liksom flertalet andra svenska kommuner, utgick i sina budgetarbeten för 2012 med högkonjunktur i blick. SKL beräknade att BNP2011 skulle öka med 4,6 % och för år 2012 med 3,8 % Under hösten 2011 inträffade en kraftig uppbromsning i den svenska ekonomin innebärande en halvering av tillväxttakten och en svag sysselsättningsutveckling 2012. När skatteintäkter och statsbidrag i reala termer kraftigt minskas påverkar det direkt resultatbudgeten. Framställningar om tilläggsbudgetar har därför varit modesta och prövas restriktivt. Det statliga balanskravet skall utgöra riktmärke varför budgeterna över en flerårsperiod måste innebära ett resultat som långsiktigt vidmakthåller en god ekonomisk ställning.

Kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltning 270 tkr 270 tkr för färdigställande av Kulturhusutredning

Kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltning 275 tkr 275 tkr e-tjänster

Kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltning 1098 tkr 1098 tkr cykelvägar landsbygden

Kommunstyrelsen/räddningstjänsten 196 tkr 116 tkr för fordonsreparationer och 80 t kr utryckningskläder

~SALA ~

KOMMUN

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen/totalförsvar 767 tkr 666 tkr för kompetensutveckling av krisledningsnämnd och stab, 100 tkr vidareutveckling krisinformation

Kultur- och fritidsnämnd 875 tkr Investeringsbidrag till samlingslokaler

Begäran om överföring av investeringsanslag

Kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltning 1000 tkr Utredning resecentrum samt planskild korsning

Kommunstyrelsen/räddningstjänsten 1100 tkr Totalförsvar

Kommunstyrelsen/räddningstjänsten 180 tkr Träningsredskap, deltidsstationer

Tekniska nämnden 59 026 tkr 4 597 tkr överförs till 2012 avseende gatuprogram, parkprogram 1 018 tkr, gruvans vattensystem 1478 tkr, lokalprogram 45159 t kr, VA-kollektivprogram 6 688 t kr, renhållning 86 tkr

Kultur- och fritidsnämnd 950 tkr Äterlämningsautomat bibliotek

Utöver de äskanden som nämnderna gjort om tilläggsbudget för 2012 utifrån bokslut 2011 tillförs för 2012 föliande investeringsmedel

Kultur- och fritidsnämnd 325 tkr Kultur- och fritidsnämnden äskar 325 tkr från kommunfullmäktige i investeringsmedel för täckande av extra kostnader för inköp av återlämningsautomat under 2012. Jag föreslår att kommunstyrelsen hemställer dels att kommunfullmäktige beslutar att godkänna de i bokslutet vidtagna bokföringsåtgärderna, att godkänna de av nämnderna/styrelsen redovisade budgetaVVikelserna, att fastställa tilläggsbudget och justering av investeringsbudget för 2012-2014 i enlighet med Bilaga 1, samt att fastställa Hälsobokslut 2011 för Sala kommun

4 (5)

2012-04-03

~SALA

. , . , KOMMUN

Kommunstyrelsen

dels att kommunstyrelsen beslutar för egen del att godkänna de av nämnderna upprättade internkontrollplanerna för 2011

Per-Olov Rapp (S) Kommunstyrelsens ordförande

5{5}

2012-04-03

SALA KOMMUN.

Kommunstvrelsens förvaltning

Centerpartiet Bilaga KS 2012/74/11 Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Liberalerna

lok,

2012 -04- 1 2

Bokslut 2011 Den nya majoriteten har presenterat sitt första bokslut. Det är ett bokslut som väcker många tankar och oro inför Sala kommuns styrning och ledning samt ekonomiska situation framöver. Årets resultat efter balanskravsutredning blev 1,9 miljoner kr. Det är det sämsta resultatet sedan 2002, då resultatet var 0,5 miljoner kr. Resultat ligger betydligt under det budgeterade resultatet. Speciellt oroande är också den dåliga överensstämmelsen mellan de prognoser som tagits fram under året och det faktiska resultatet. Erfarenheterna från 2011 ställer krav på återhållsamhet men också på noggrann uppföljning av verksamhet och ekonomi. Vi förutsätter att den nya majoriteten är beredd att lägga kraft och energi på detta och förväntar oss också att arbetet med den kommunala ekonomin sker i en anda av öppenhet och transparens. Först då kan alla förtroendevalda politiker i Sala kommun få möjlighet att bidra i arbetet. Det är alltid svårt att överblicka vad som händer i omvärlden. Ännu svårare är det att förutspå vad som kommer att ske. Vi har alla i färskt minne den djupa och långvariga lågkonjunktur som med kraft drabbade stora delar av världen, och även Sveriges kommuner och landsting, under 2008. Den orsakade stora påfrestningar på den kommunala ekonomin under 2009 och delvis även under 2010. Trots svårigheterna att förutspå vad som kommer att hända måste man planera långsiktigt för den kommunala verksamheten och de kommunala investeringarna. Annars tappar man alla möjligheter att leda utvecklingen. Det gläder oss därför att den nya majoriteten fortsatt vårt påbörjade arbete med att bygga nytt vård- och omsorgsboende. Däremot oroas vi över att utvecklingen av Vision lärkan tycks ha avstannat efter att den av oss påbörjade och genomförda investeringen i konstgräsplan och friidrottsanläggning stod klara. Finansieringsfrågorna för utvecklingen av lärkan förefaller idag också mer oklara, bland annat på grund av att förutsättningarna för den av oss utlovade satsningen på lärkan med medel från Silvervallens försäljning radikalt förändrats genom den nya majoritetens ställningstagande. En plan för fortsatt utveckling av lärkan behöver snarast presenteras för att ge besked till idrottsföreningar, allmänhet och skolor om förutsättningarna för fortsatt verksamhet på området. Likaså behövs en plan för att kunna fatta långsiktiga investeringsbeslut. Vi känner stor oro inför verksamheten 2012, dels mot bakgrund av det svaga bokslut som uppvisats för 2011 och dels på grund av förestående förändringar av den politiska

organisationen och förvaltningsorganisationen. Den 1 juli ska en ny nämndorganisation träda ikraft. Fortfarande råder en rad oklarheter då bl a inga förslag till reglementen ännu presenterats. Likaså ska en ny förvaltningsorganisation med stora förändringar träda i kraft vid samma datum. Detta utan att några förslag till organisation ännu presenterats. Risker finns alltid i samband med stora omorganisationer som till varje pris ska genomdrivas snabbt för att visa handlingskraft. Inte minst finns stora risker för att medarbetare tappar motivation och arbetsglädje, trots sin professionalitet, på grund av att otrygghet och oro skapas. Detta ställer stora krav på ett tydligt ledarskap. Genom ett långsiktigt och metodiskt arbetsmiljöarbete har den totala sjukfrånvaron minskat varje år från 12,3% år 2004 till 4,1 % år 2010. 2011 ökar återigen sjukfrånvaron. Visserligen endast med 0,2 procentenheter men det finns trots detta anledning att vara uppmärksam. Kommunens verksamhet är personalintensiv och helt beroende av goda medarbetare som mår bra och känner att de kan utvecklas i sitt arbete. Vi noterar att man från nämnderna varit återhållsamma vad gäller att begära tilläggsanslag utifrån bokslut 2011. Det uppskattar vi och tolkar som att det finns en insikt bland nämndernas ledamöter om den prekära ekonomiska situationen för kommunen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har biträtt nämndernas äskanden och vi delar den uppfattningen från Alliansens sida. När det gäller överföring av investeringsmedel vill vi fästa uppmärksamhet på följande; Tekniska nämnden har äskat att 3 000 tkr avsedd för kulvert Ösby Naturbruksgymnasium ska överföras till 2012. Den nya majoriteten har i beslutet i KSAU tagit bort denna överföring. Vi tycker att det är djupt oroande att den nya majoriteten på punkt efter punkt uttrycker tvivel om Ösby naturbruksgymnasiums fortsatta utveckling. Nu föreslår man att investeringen i kulverten tas bort. Tidigare har man satt stopp för nybyggnation av tillagningskök på Ösby. Mycket tyder på att den nya majoriteten vill lägga Ösby i malpåse istället för att ta vara på dess utvecklingspotential. Vi anser att Sala kommun i Ösby Naturbruksgymnasium har en resurs som på alla sätt bör tas till vara och utvecklas. Ansökningarna till utbildningar på Ösby är i år högre än på mycket länge. Dessutom ser vi i Ösby en potential för att utveckla ett Kompetenscentrum för de gröna näringarna till nytta för utbildningsverksamheten inom gymnasieskolan men också för fort- och vidareutbildning av aktiva företagare och andra intresserade. Vi yrkar därför på att 3 000 tkr i Tekniska nämndens investeringsbudget avseende kulvert Ösby Naturbruksgymnasium överförs till 2012. Tekniska nämnden väljer också att återlämna 5 332 tkr som var avsedda för renovering av lärkans simhall och 5 851 tkr som var avsedda för Kulturkvarteret Täljstenens fortsatta utveckling. När det gäller lärkans simhall behöver förnyad utredning göras för att se över en

möjlig lösning inom given budgetram. När det gäller Kulturkvarteret Täljstenen finns ett stort behov av att gå vidare med utvecklingsarbetet bl a genom förbättrad ventilation och fuktkontroll för museet. Vi yrkar därför på att 5 851 tkr i Tekniska nämndens investeringsbudget avseende Kulturkvarteret Täljstenens fortsatta utveckling överförs till 2012. Vi noterar att inga överföringar av medel görs för fortsatt satsning på tillagningskök. Detta tycker vi är djupt olyckligt eftersom tillagningskök i förskolor, skolor, vård- och omsorgsboenden och andra gruppboenden är en grundläggande förutsättning för fortsatt arbete med att förbättra matkvaliteten i Sala kommun. En plan behöver tas fram för fortsatt investering i tillagningskök med tidplan och indikativ investeringsram inför arbetet med den strategiska planen för 2013-2015. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi att kommunstyrelsen beslutar hemställa att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag innebärande att godkänna de i bokslutet vidtagna bokslutsåtgärderna, att godkänna de av nämnderna/styrelsen redovisade budgetavvikelserna, att fastställa tilläggsbudget och justering av investeringsbudget 2012 - 2014 i enlighet med Bilaga 1 att fastställa Hälsobokslut 2011 för Sala kommun med följande tilläggsattsatser att 3 000 tkr i Tekniska nämndens investeringsbudget avseende kulvert Ösby Naturbruksgymnasium överförs till 2012 samt att 5 851 tkr i Tekniska nämndens investeringsbudget avseende Kulturkvarteret Täljstenens fortsatta utveckling överförs till 2012.

Vi yrkar vidare i enlighet med kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag att kommunstyrelsen för egen del beslutar att godkänna de av nämnderna upprättade internkontrollplanerna för 2011 med följande tilläggsattsatser att uppdra till kommunstyrelsens förvaltning i samarbete med tekniska förvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen att presentera en plan för fortsatt utveckling av Lärkan inför

arbetet med den Strategiska planen för 2013-2015 efter avstämning och diskussion med representanter för kommunens föreningsliv samt att uppdra till kommunstyrelsens förvaltning att i samarbete med den tekniska förvaltningen presentera en plan för fortsatt investering i tillagningskök med tidplan och indikativ investeringsram inför arbetet med den strategiska planen för 2013-2015.

Carola Gunnarsson ( C ) Oppositionsledare

1 (6)

Bilaga KS 2012/74/10

2012-01-17 RAPPORT

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Personalkontoret Jane Allansson

SALA KOMMUN

Kommunstyrelsens förvaltning

Ink.

2012 -04- O2

Hälsobokslut 2011 Sala kommun

Stora Torget 1

SALA KOMMUN

Besöksadress:

Kommunstyrelsens förvaltning

Växel: 0224-550 00 Fax: 0224-188 50

Box 304 73325 Sala

[email protected] www.sala.se

Jane AJIansson Personalchef Personalkontoret

Jane [email protected] Direkt: 0224-55122

2 (6)

2012-01-17

Kommunstyrelsens förvaltning

Sjukfrånvaro som måste redovisas Redovisning av sjukfrånvaro är lagstadgad i lagen om kommunal redovisning. Siffrorna är därmed jämförbara mellan kommuner. De nyckeltaljhälsotal som, enligt lagen, ska redovisas kallas Obligatoriskt redovisad sjukfrånvaro och påvisar följande: •

Total sjukfrånvarotid/Sammanlagd ordinarie arbetstid

•

Summa tid med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer)/Total sjukfrånvarotid

•

Summa sjukfrånvarotid för kvinnor/Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor

•

Summa sjukfrånvarotid för män/Sammanlagd ordinarie arbetstid för män

•

Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre/Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre

•

Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år/Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 30-49 år

•

Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre/Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre

3 (6)

2012-01-17

Kommunstyrelsens förvaltning

Sjukfrånvaro totalt Tid i procent av totalt antal arbetstimmar som anställda inte är på arbetet på grund av sjukfrånvaro.

Sjukfrånvaro 8 7 6 5 4

3 2 1

o i 111Sjukfrånvaro, total

,

i

I-II 2009

2010

2011

4,6

4,1

4,3

Uppföljning av sjukfrånvaro visar totalt en ökning av ohälsotalen motsvarande 0,2 procentenheter jämfört med föregående år. Sett över en femårsperiod har dock sjukfrånvaron mer än halverats. År 2004 var den totala sjukfrånvaron 12,3 procent. Sannolikt har både hälsofrämjande åtgärder och den skärpta tillämpningen av sjukförsäkringsreglerna påverkat utvecklingen. Vi betraktar en total sjukfrånvaro under fem procent som ett gott resultat.

Friska medarbetare Ur lönesystemets statistik kan man utläsa att 37 % av Sala kommuns medarbetare inte har haft någon sjukfrånvaro alls. För att kvalitets säkra och undvika missvisande statistik är vårt regelsystem baserat på att all sjukfrånvaro anmäls och registreras i lönesystemet.

4 (6)

2012-01-17

Kommunstyrelsens förvaltning

Sjukfrånvaro mer än 60 dagar Hälsotal sjuk mer än 60 dagar anger hur stor del av all frånvarotid som är långtidssjukfrånvaro (längre än 60 dagar), angivet i procent.

Sjukfrånvaro> 60 dagar per år iii

ö

80 60

·1·· -

··1

2009

2010

2011

52,5

44,3

42,5

I

40 20

.-

-

o

'!II Sjukfrånvaro> 60 dagar per;

74,5

år

68,6

61,4

~

-

-

Sedan 2006 har de långa sjukfallen minskat med cirka 40 procent. Den nya rehabiliteringskedjan innebär att antalet dagar då man kan få sjukersättning är begränsade. Syftet är att mana till ett än mer aktivt rehabiliteringsarbete. Företagshälsovården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är exempel på externa, stödjande resurser. Under 2011 har rehabiliteringsarbete inklusive medicinsk utredning och arbetsförmågebedömning lett till uppsägning i fem falL

Hälsotal kön Hälsotal kön anger hur fördelningen ser ut mellan kvinnors och mäns sjukskrivning, angivet i procent.

Könsfördelning 12 10 8 c 6 u o 4 CI. 2 O

-'" ~

: III Kvinnor

,i II Män

2006

2007

2008

2009

2010

2011

9,6

7,9

6,6

5,3

4,5

4,7

5

4,7

4,3

3,7

2,7

3,2

På fem år har kvinnors sjukfrånvaro sänkts med drygt 50 procent. Motsvarande siffra för männens sjukfrånvaro är 36 procent. Att betänka är dock att ingångsvärden skiljer och att andelen män är ca en tredjedeL Generellt har kvinnor och män även olika typer av arbete inom kommunen. Sjukdomsbesvären yttrar sig därför annorlunda.

5(6) 2012-01-17

Kommunstyrelsens förvaltning

Åldersfördelad sjukfrånvaro Åldersfördelad sjukfrånvaro visar fördelningen av sjukfrånvaro inom tre olika åldersgrupper; de som är 29 år eller yngre, de som är mellan 30 och 49 år samt de som är SO år eller äldre. o

Aldersfördelning

~

c

QI

V

o

o-

12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0

29 år eller yngre

2,7

3,1

2,8

2,5

2.0

2,7

.11130-49 år

8,2

7,3

6,4

5,0

3,7

4,2

1.11150 år eller äldre

9,8

7,6

6,3

5,1

4,6

4,7

Medarbetare som yngre än SO år har ökad sjukfrånvaro jämfört med föregående år. Även åldersgruppen över SO år har ökat med en procentenhet. Medelåldern bland kommunens anställda är 48 år.

6 (6)

2012-01-17

Kommunstyrelsens förvaltning

Arbete för ökad hälsa Sala kommun har avsatt medel motsvarande minimum 1200 kr per anställd och år för förebyggande friskvård. Varje förvaltning disponerar dessa medel och beslutar i samverkan med fackliga organisationer om hur de ska användas utifrån aktuella behov och förutsättningar. Sala kommun har samarbetsavtal med Försäkringskassan gällande rehabiliteringsarbete. Efter regelbunden uppföljning av hur samarbetet fungerar, där också behov av förändringar beaktas, tecknas nytt avtal om samarbete till förmån för ökad hälsa och arbetsförmåga. En partsgemensam arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud har arbetats fram aven arbetsgrupp, utsedd i Centrala samverkansgruppen. Utbildningen startade 2010 och innehåller sju olika halvdagsmoduler (t ex rehabilitering och arbetsanpassning). Under år 2011 har tio kurser genomförts för totalt 118 medarbetare. Kurserna fortsätter år 2012. Vi använder oss av sjukanmälningssystem via Arbetsmiljögruppen. Syftet är att ge medarbetare stöd och råd för tillfrisknande på ett tidigt stadium samt att ge cheferna stöd i rehabiliteringsprocessen. Via systemet finns det möjlighet att ta fram statistik per förvaltning eller enhet för uppföljning och som beslutsunderlag för åtgärder. I systemet Flexite rapporteras olycksfall och tillbud. För att vi ska få möjlighet att åtgärda riskmoment i arbetsmiljön innan det leder till olycksfall är det nödvändigt att även tillbud registreras. Risk- och säkerhetsansvarig, Per Skog, har genomfört repetitionsutbildningar i systemet på begäran och utifrån anmält behov. Personalchef och facklig representant, utsedd i Centrala samverkansgruppen, har besökt alla förvaltningar och förmedlat information och utbildningsrnateriai om HBTQ samt uppmanat chefer att förmedla det vidare i dialog på arbetsplatsträffar. Syftet är att öka möjligheter till en ständigt förbättrad psykosocial arbetsmiljö, öka kompetens om HBTQ hos alla medarbetare och minska risk för diskriminering och trakasserier. På uppdrag av Kommunstyrelsens arbetsgivardelegation har utvecklingsinsatser gällande psykosocial arbetsmiljö påbörjats för två förvaltningar (Kultur och Fritid samt Bygg och Miljö). Arbetsmiljögruppen och extern konsult är stödjande resurser. Insatserna beräknas vara avslutade i början av 2012. Tjänsten som "PA-handläggare med inriktning arbetsmiljö" tillsattes den 1 april 2011. Dock blev tjänsten vakant igen 2011-12-31 då befattningshavaren fått tjänst på annan ort (bostadsorten). Vi fortsätter att utveckla och anpassa processer inom personalornrådet med tillgängliga interna och externa resurser.

I

::lALA KOMMaN

Komml!nstvrelsens fönJaftJling

Ink

Bilaga KS 2012/74/2

2012 -D3- 2 7

m~~b~

..

..

o

BEGARAN OM TILLAGGSBUDGET I 2012 ARS DRIFTSANSLAG

Begäran om tilläggsbudget utifrån bokslut 2011

INNEHÅLL . ....................................................... 4

BEGÄRAN OM TIlLÄGGSBUDGET UTIFRÅN BOKSLUT 2011.

. ........ 4

Sammanfattning ........................................................... . Kommunstyrelsen/Kommunstyrelsens förvaltning ........... ,...... ,., ......... . Räddn ingstjä nsten ............... ,............ " .......... ,..... ,.,. ......... ....... .... Kultur- och fritidsnämnden ...................................... ,................. .

3 (10)

........................ ..

. ....... 5

. .................. 6

........................ 8

Begäran om tilläggsbudget utifrån bokslut 2011

BEGÄRAN OM TILLÄGGSBUDGET UTIFRÅN BOKSLUT

2011 Sammanfattning Nämnd/Styrelse/Förvaltning

Kommunstyrelsen

Räddningstjänst

Överskott (+) IUnderskott(-) 2011 8302

1285

Nämndens förslag till

tilläggsbudget Kulturhusutredning

270

e-tjänster

275

Cykelvägar landsbygden

1098

Förslag Tilläggsbudget

1643

Fordonsreparationer

116

Träningsredskap deltidsstationer

180

Utryckningskläder

Totalförsvar

767

Tilläggsbudget 2012

80

Kompetensutveckling krisledningsnämnd o stab

666

Vidareutveckling krisinformation överför till I nfo Sala

100

Förslag Tilläggsbudget

1142

-3543

Förslag Tilläggsbudget

O

- 281

Förslag Tilläggsbudget

O

Revision

48

Förslag Tilläggsbudget

O

Överförmyndaren

954

Förslag Tilläggsbudget

O

Teknisk nämnd

Bygg- och miljönämnd

Kultur- och fritidsnämnd

Skolnämnd Utbildnings och

1312

j nvesteringsbidrag samlingslokaler

875

Förslag Tilläggsbudget

875

-1986

Förslag Tilläggsbudget

O

1289

Förslag Tilläggsbudget

O

- 4 726

Förslag Tilläggsbudget

O

arbetsmarknadsnämnd

Vård- och omsorgsnämnd

Ulfa1l2011

3421

Summa förslag

Tilläggsbudget 2012 4 (10)

3660

Begäran om tilläggsbudget utifrån bokslut 2011

Kommunstyrelsen/Kommunstyrelsens förvaltning NÄMNDENS ÖVER / UNDERSKOTT

Överskottet 2011 för Kommunstyrelsens förvaltning är 8 302 tkr. Nedan redovisas endast de verksamheter som förvaltningen önskar tilläggsbudget för 2012. HUR HAR ÖVER/UNDERSKOTT UPPKOMMIT

Kommunchef +1467 tkr Budget för evenemangsstöd redovisar överskott, 582 tkr. Kostnader för Kulturhusutredning, blev 270 tkr lägre än budget. Överskott i budget för etjänster 275 tkr. Även budget för etableringsansvarig lämnar överskott 306 tkr. Planering- och utveckling. Samhällsutveckling +2 759 tkr Överskott, 2 759 tkr, p.g.a. att budget för cykelbanor, 2 000 tkr; omförts från Tkf till Ksf i slutet av december. Hela budgeten kvarstår. 615 tkr i överskott p.g.a. ej återbesatt tjänst som EU- och hållbarhetssamordnare. Kostnader för Nordiskt vänorts möte blev 50 tkr lägre än budget. HUR KOMMER EV TILLÄGGSBUDGETANSLAG ATT PÅVERKA 2012 ÅRS VERKSAMHET?

Tilläggsbudget behövs för att kunna fortsätta arbeten som ej kunnat avslutas 2011. NÄMNDENS FÖRSLAG TILL TILLÄGGSBUDGET

Kulturhusutredning Resterande medel, 270 tkr, önskas som tilläggsbudget för det fortsatta arbetet med Kulturhus-utredningen. e-tjänster Resterande medel, 275 tkr, önskas som tilläggsbudget för att fortsatt kunna utveckla e-tjänster. Utbyggnad av cykelvägar på landsbygden 2 000 tkr har funnits anslaget i ram 2011 för byggnation av cykelvägar. Projektet Cykelleder Sala Södra har inte medfört några kostnader under 2011. Projekttiden är 2011-2013. 1 098 tkr önskas som tilläggsbudget för att medfinansiera etapp 2.

5 (101

Begäran om tilfäggsbudget utifrån bokslut 2011

Rädd nings tjäns ten NÄMNDENS ÖVER- / UNDERSKOTT Räddn ingstjä nst 1285 tkr Totalf örsvar 767 tkr. HUR HAR ÖVER/UNDERSKOTT UPPKOMMIT Räddn ingstjä nst Ändra de kapita ltjänst kostna der, 2 långtidssjukskrivningar där inte vikarie kunna t/behö vt tas in och ett större ekono miskt åtagande från MSB vid utbildn ing av nya deltids brandm än, samt delpen sion om 50 % av stf räddningsche f. I övrigt har sedvanlig ekonomisk återhå llsamh et vidtagits. Totalf örsvar På grund av de strikta reglerna för vad den statliga ersättningen får använ das till föreligger vissa proble m att utnyttj a hela anslaget. HUR KOMMER TILLÄGGSBUDGET ATT PÅVERKA 2011 ÅRS VERKS AMHET? Räddningstjänst Räddningstjänsten avsatte 202 tkr för fordon srepar atione r. Detta räcker vid ett norma lt repara tionså r. Tidigt på året skedde en så allvarlig motors kada på en av Hebystationens bilar att motor n måste bytas. I och med detta försvann halva årsans laget på en repara tion. Tankbilen på Hebystationen fick inte de nya däck som var planer at till en kostna d om 30 tkr. Elverket på Hebys släckbi l gick sönde r vid den stora bostad sbrand en i Morgongåva i december. Ett nytt måste skaffas och det kostar 70 tkr. En elmoto r till Hebys tankbil gick sönder vid samm a brand och det kostar 16 tkr att laga denna. Dessa kostna der faller ut i januar i 2012 och har genere rats i decem ber 2011. Repara tionsk ontot är i så fall tömt med över 50 % och det blir samma bekym mer 2012. Det vore bra att kunna nollstä lla detta från årsskif tet och de angivna kostna derna täcks av 2011 års överskott. För ca 10 år sedan fick räddni ngstjä nsten ett anslag om 150 tkr för att ge våra deltids station er träning sredsk ap. De tillhör en av de få yrkesg rupper där Arbetsmiljöverket har en fastställd fysiskt prestationsnivå. Det är önskv ärt att kunna byta ut en del redska p och en kostna d om 30 tkr/sta tion vore önskvärd. Det blir då 180 tkr samma ntaget och underl ättar för att personalen blir godkä nda vid den årliga undersökningen. Räddningstjänsten har under flera år erhålli t ett anslag för att byta ut de utryck ningsk läder som våra deltids station er haft. De kläder som byts ut komm er från statlig materieL Räddn ingstjä nsten har kunna t utnyttj a denna möjlig het under många år men möjligheten finns inte längre. Det har inte innan denna utbyte somgå ng inte behöv t köpas utryck ningsk läder till deltidskårern a sedan på 1980-t alet. Det finns två station er kvar och endast den ena täcks av anslag et 6 (10)

Begäran om tilläggsbudget utifrån bokslut 2011

2012. Det vore värdefullt om 80 tkr kunde överföras så kan även den andra stationen få sina kläder i år. Totalförvar Öka möjligheterna för kvalificerad extern hjälp vid kompetensutveckling av krisledningsnämnd och stab. Info Sala kompenseras för arbete med vidareutveckling av krisinformationen. NÄMNDENS FÖRSLAG TILL TILLÄGGSBUDGET

Räddningstjänst 376 tkr överförs till driftanslag 2012. Totalförsvar 666 tkr överförs till totalförsvarets driftanslag 2012. 100 tkr överförs tilllnfo Sala.

7 (10)

Begäran om tilläggsbudget utifrån bokslut 2011

Kultur- och fritidsnämnden NÄMNDENS ÖVER- / UNDERSKOTT Kultur- och fritidsnämndens överskott är 1 312 tkr

HUR HAR ÖVER/UNDERSKOTT UPPKOMMIT Överskottet har uppkommit bl. a. genom att investerings bidraget till samlingslokaler gällande bidrag hos Boverket där 30%-medfinansiering från kommunens sida krävs inte användes till fullo så att ett avsevärt överskott uppstod samt beslutet att förändra bidragsmöjligheterna för folkbildningsprojekt som innebär förnyelse av verksamheter. Denna möjlighet har inte slagit igenom. Andra skäl till överskott är investeringen på Täljstenen blev uppskjuten så att ett överskott på hyreskostnaden uppstod.

HUR KOMMER TILLÄGGSBUDGET ANSLAGET ATT PÅVERKA 2012 ÅRS VERKSAMHET? Tilläggsbudgetanslaget kommer att påverka 2012 års verksamhet positivt. Nämndens beslut att avsätta medel till investeringsbidraget till samlingslokaler gällande bidrag hos Boverket ökar möjligheten till fler och större ansökningar för samlingslokaler.

NÄMNDENS FÖRSLAG TILL TILLÄGGSBUDGET 875 tkr investeringsbidraget till samlingslokaler gällande bidrag hos Boverket.

8 (lO)

Begäran om tilläggsbudget utifrån bokslut 2011

9 (10)

BEGÄRAN OM TILLÄGGSBUDGET I 2012 ÅRS DRIFTSANSLAG

ANTAGEN § X I XXXX-XX-XX

I DIARIENUMMER 2DXX!XXX REVIDERAD § X I XXXX-XX-XX I DIARIENUMMER 2DXX!XXX

Växel: 0224-550 00

I E-post:

SALA KOMMUN [email protected]

I

Postadress: Box 304, 733 25 Sara

SALA KOM U

Kommunstvrelsens lörval!l1lng

Ink.

2012 -04- 1 7

Oiariel1r

REVISIONEN

Till fullmäktige i

Sala kommun

Revisionsberättelse för

2011

Vi, ay fullmäktige utsedda re\isorer, har granskat den verksamhet som bedrhits i styrelse, nämnder och genom lekmannareYisor i Sala-Heby Energi AB, Sala-Heby Energi Elnät AB, Heby-Sala Bioenergiutvecklings AB, Sala Industrifastigheter AB, Sala Silvergruva AB och Salabostäder AB. Vi har utfört granskningsuppdrag i enlighet med kommunallagen, kommunens reYisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt gett det resultat som redoYisas i bilagan "ReYisorernas redogörelse för 2011" och övriga till revisionsberättelsen fogade bilagor. Kommunen har en stor utmaning i att Yidmakthålla en ekonomi i balans under 2012 då skatteintäktsökningen enligt prognoserna blir lägre än 2011 samtidigt som det stora investeringsprogrammet genomförs, Yilket medför en ökad upplåning och svagare lihiditet. En annan viktig förutsättning för att kommunen skall ha en ekonomi i balans är att nämnderna klarar att hålla ,·erksamhetens kostnader inom den av fullmäktige tilldelade ramen. Utifrån genomförda granskningsinsatser bedömer vi sammantaget att kommunstyrelsen och nämnderna bedriYit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt med tillräcklig intern kontroll. Vi har granskat kommunens årsredoYisning och bedömer att den i allt väsentligt redogör för utfallet av kommunens verksamhet, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning. Vi bedömer att de finansiella målen för god ekonomisk hushållning uppnås i och med resultat och ställning 2011. Vi bedömer att verksamhets målen för god ekonomisk hushållning delYis uppnås utifrån återrapporteringen i årsredO\isningen.

AktbHaga

Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ledamöter i styrelsen och nämnder ansvarsfrihet för 2011 års verksamhet. Vi tillstyrker också att kommunens årsredovisning godkänns. Den är i allt väsentligt upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Undantag på grund av valbarhetshinder och jäv J an Sund och Bengt Åkesson är valda med undantag för tekniska nämnden och har inte deltagit i granskningar som berör deras verksamhet.

Sala 2012-04-12

,

cfJrVt jjtltU!-Sven El;\ldt

/!d~~c~;;~

Elisabeth Nilsson

t---

Per-Olof Palm

e

13~jJ;J:4v1'~ Bengt Åkesson

Revisorernas redogörelse för 2011 (nr 1) De sakkunnigas rapporter i olika granskningar (nr 2-8) Granskningsrapporter från lekmannarevisorerna i Sala-Heby Energi AB Sala-Heby Energi Elnät AB Heby-Sala Bioenergiutvecklings AB Sala Industrifastigheter AB Salabostäder AB Sala Silvergruva AB

Sid nr 1 (7)

SALA KOMMUN REVISIONEN

SALA KOMMUN.

Kommunstyrelsens förvaltmng

Ink.

2012

Diarienr

Revisorernas redogörelse för

iAktbilaga

Bilaga till revisionsberättelsen för 2011

2011

Från år 2000 har kommunallagens bestämmelser om revision förändrats med syfte att stärka revisionens roll. Revisorernas uppdrag är att årligen granska all den verksamhet som bedrivs inom nämnder och styrelser. Detta föräudrade arbetssätt har påverkat revisionens inriktning genom att fler övergripande grauskningar som berör alla nämnder har genomförts. I kapitel 9 Revision 16 § stadgas att de sakkunnigas (PwC) granskningsrapporter skall bifogas revisionsberättelsen. I Sala kommun har detta lösts så att eu sammanfattning av de sakkunnigas granskningsrapporter ingår i revisorernas redogörelse för året. Rapporterna har löpande distribuerats till kommunstyrelsen, berörd nämnd och förvaltning samt kommunfullmäktiges presidium. En pärm innehållande samtliga genomförda granskningar under 2011 finns tillgänglig vid fullmäktiges sammanträde den 26 april 2012.

Sammanfattning av genomförda granskningar 2011 Granskning av årsredovisningen 2011 (bilaga 2) Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Resultatet för 2011 innehåller realisationsvinster på 11 mkr, utan dessa hade resultatet varit 1,5 mkr. Detta innebär att kommunen har en stor utmaning i att vidmakthålla en ekonomi i balans under 2012 då enligt prognoserna skatteintäktsökningen blir lägre än 2011. Detta kombinerat med det stora investeringsprogrammet, som i sin tur har resulterat i en svag likviditet vilket medför en ökad upplåning, gör att resultatet borde vara närmare 2 % av skatter och statsbidrag för att nå en god ekonomisk hushållning det vill säga närmare 20 mnkr. Några av nämnderna redovisar underskott mot budget och det finns verksamheter som ,isar på stora underskott och där det kan finnas strukturella problem. En viktig förutsättning för att kommunen skall ha en ekonomi i balans är att nämnderna klarar att hålla verksamhetens kostnader inom den av fullmäktige tilldelade ramen. Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av de verksamhets- och finansiella mål som fullmäktige har angivit i 2011 års budget. Vi bedömer att de finansiella målen uppnås i och med resultat och ställning 2011. Vi bedömer att målen för verksamheten delvis uppnås utifrån återrapporteringen i årsredovisningen.

Sid nr 2 (7)

REVISIONEN 2012-04-12

Delårsrapport 2011 (bilaga 3)

En delårsrapport har upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen (KRL). Delårsrapporten omfattar perioden januari - juli. Den översiktliga granskningen av delårsrapporten har resulterat i följande bedömningar. Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som kommunfullmäktige beslutat. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till kommunfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas. Resultatet för perioden är positivt med 12,8 Mkr (87,7 Mkr delår 2010, varav 64 mkr avsåg Sahlberga). Prognosen för helåret pekar mot ett överskott på 21 Mkr. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet kommer att uppfyllas. Utifrån genomförd granskning gör vi följande bedömning av kommunens delårsrapport: •

Sammanfattande bedömning är att delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt

•

Två av de finansiella målen kommer att uppnås enligt prognosen, målet att nämnderna skall klara budgeterad nivå kommer inte att uppnås

•

Då många av indikatorerna för måluppfyllelse inte redovisas är det inte möjligt att bedöma hur verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning kommer att uppnås

•

Intäktsminskningen och kostnadsökningen inom verksamheterna 2011 är oroande

•

Den försämrade likviditeten och det omfattande investeringsprogrammet ger likaså en oro inför framtiden

Tillgänglighet och service (bilaga 4)

Granskningen skulle besvara den övergripande revisionsfrågan uppfyller kommunen förvaltningslagens krav när det gäller tillgänglighet, handläggningstider och information? Granskningen har avgränsats till att bedöma kommunens åtgärder avseende service och bemötande, information om öppethållande vid förvaltningarnas verksamheter, information på kommunens hemsida och allmänhetens möjligheter att få kontakt med kommunens tjänstemän. Vi har även granskat handläggningstider för ansökan om bygglov och särskilt boende, anmälan om barnomsorgsbehov samt felanmälan av gata/park och vatten/ avlopp. Enligt vår bedömning uppfyller kommunen förvaltningslagens krav när det gäller tillgänglighet, handläggningstider och information. Vi har dock noterat ett antal förbättringsområden som uppmärksammas nedan. Vi ser kommunens val att prioritera selTice och information som positivt men det är enligt vår bedömning svårt att avgöra vad som är en tillräcklig servicenivå utifrån inde),,'Värden länmade av kOl11munirwånare. Vi rekommenderar att kommunen kompletterar målsättningarna med fler konkretti och mätbara verksamhetsmässiga mål när seIYicegraden ska utvärderas. När det gäller kommunens skyltning har vi funnit ett antal brister. Skyltningen från gatan till vård- och omsorgsförvaltningen bör förbättras givet kontorets placering på innergård och i trapphus. Vi saknar skyltning till kultur- och fritidsförvaltningen och föreslår att stadsbibliotekets skylt kompletteras med denna information.

Sid nr 3 (7)

REVISIONEN 2012-04-12

Vidare saknar vi hänvisning till telefonnummer efter expeditionstider vid dessa båda förvaltningskontor samt expeditionstider vid utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Generellt har förvaltnings konto rens skyltning väldigt olika utformning. Vi föreslår att kommunen genomför en översyn för att säkerställa en likartad skyltning vid förvaltningsentreerna.

Vi anser att kommunikationspolicyn bör revideras så den bland annat innehåller webbplatsen som kommunikationskanal samt att det framgår vilka kanaler som ska användas vid olika informationstillfaJlen. Med hänsyn till att alla kommuninvånare inte har tillgång till Internet bör kommunen överväga att införa återkommande informationssidor i Sala Allehanda. Vi bedömer att informationen på kommunens webbplats är informativ och lättillgänglig. Dock anser vi att förvaltningarnas kontaktuppgifter och avgifter/taxor kan publiceras så att de återfinns på ett mer enhetligt sätt. Vi bedömer att handläggingstiderna för ansökningar om bygglov, särskilt boende och anmälan av förskoleplats är tillfredsställande. Därtill är den information som skickas ut i samband med inkommen ansökan och sedermera beslut och möjlighet till överklagan är tydlig och informativ. Vi kan utifrån avsaknad av statistik inte uttala oss om handläggningstiderna är tillfredsställande eller ej när det gäller felanmälan gata/park och vatten/avlopp. Vår bedömning är att registrering och dokumentering av inkomna felanmälningar behöver utvecklas.

Insatser för nyanlända mot bakgrund av etableringsformen, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (bilaga 5) Granskningen skulle besvara revisionsfrågan om utbildnings- och arbetsmarknads nämndens insatser för och samarbete kring nyanlända flyktingar är ändamålsenligt mot bakgrund av den nya etableringsreformen? Efter genomförd granskning är vår övergripande bedömning att utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens insatser till stor del är ändamålsenliga mot bakgrund av den nya etabIeringsreformen men vi bedömer att nämnden behöver utveckla både målstyrningen och uppföljningen för att tydliggöra såväl ambitionsnivå som uppnådd kvalitet och resultat. Utifrån reformen har resurser omfördelats, rutiner för samarbete med arbetsförmedlingen har uppdaterats samt formerna och innehållet i samhällsinformationen har setts över. Detta bedömer vi som positivt. Samtidigt kan vi notera en avsaknad av specifika mål kopplat till flyktingmottagandet och vi anser att nämnden inte i tillräcklig grad tydliggjort ambitionsnivån för verksamheten. Vidare behöver nämnden planera övergångsperioden för de flyktingar som mottagits innan reformen trädde i kraft. I dagsläget finns också begränsade möjligheter för flyktingarna att erhålla individanpassad Sfi. Forum för samverkan bedömer vi finns, och samverkan har dessutom förberetts och utvecklats inför reformens ikraftträdande. Däremot bedömer vi att utvecklade rutiner behövs för samverkan med vård- och omsorgs nämnden kring överföring av indhidärenden. AvslutningS\is har vi gjort bedömningen att en utwckling av uppföljningsarbetet behövs. Vi menar att det i dagsläget finns svårigheter i att få en helhetsbild över wrksamhetens kvalitet och resultat. Vi har dock noterat att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden själva uppmärksammat detta behov och avser att arbeta mer systematiskt med kvalitet. En mer utvecklad målstruktur och plan för uppföljning ska enligt nämnden finnas till 2012.

Sid nr 4 (7)

REVISiONEN 2012-04-12

Nämndernas upphandlingsverksamhet (bilaga 6) Granskningen ska besvara revisionsfrågan om det finns en för samtliga nämnder ändamålsenlig organisationsstruktur för offentlig upphandling och om den är tillräcklig ur internkontrollsynpunkt. Den sammanfattande revisionella bedömningen är att organisationsstrukturen inte stämmer överens med kommunens "Riktlinjer för upphandling i Sala kommun" och att det finns brister i internkontrollen.

Är upphandlingsverksamheten organiserad med en tydlig ansvarsfördelning mellan central inköpsenhet och respektive inköpsansvariga i verksamheterna? Upphandlingsverksamheten är en central funktion. Enligt kommunens riktlinjer är det en centralt placerad funktion, med kontaktpersoner med ansvar för samordning av upphandlingarna på respektive nämnd. Verksamheten är dock placerad under tekniska nämnden. Ekonomerna i förvaltningarna är kontaktpersoner till upphandlarna.

Finns detför nämnder/förvaltningar regler och riktlinjer i tillräcklig omfattning? Efterlevs dessa och är den interna kontrollen tillfredställande? Det finns riktlinjer för upphandling i kommunen. Dessa är tillräckligt uppdaterade. Det saknas dock rutiner för beställning av upphandling och övergripande regler för undertecknande av avtal. Det saknas även rntiner för uppföljning av köptroheten till ingångna avtal och om leverantörerna fakturerar i enlighet med avtalen.

Sker upphandling i enlighet med lagen om offentlig upphandling? Upphandlingarna följer i huvudsak gällande lagstiftning.

Är rutinernaför upphandling och spridning av ramavtal i organisationen tillförlitliga? Rutinerna för upphandling av ramavtal är i huvudsak bra. Elektronisk förteckning över ingångna ramavtal finns främst för avtal upphandlade de senaste åren. Förteckningen är inlagd i kommunens intranät. Former för beställning av upphandlingar hos upphandlingsenheten är inte fastlagda. Flertalet av de äldre ramavtalen finns inte förteckna de.

Är den egna uppföljningen av upphandlingsverksamheten och köp trohet mot ramavtal säkerställd ur internkontrollsynpunkt? Kommunen saknar rutiner för uppföljning av och köptrohet mot ramavtalen. Vi föreslår att: •

Upphandlingsverksamheten placeras organisatoriskt i kommunstyrelseförvaltningen.

•

Kommunens controller följer upp köptrohet och att fakturering följer avtalen.

•

Verksamheterna formellt beställer en upphandling av upphandlarna.

•

Genomgång görs av äldre ramavtal och vid behov upphandla dem på nytt samt därefter förteckna dem.

•

l.ommunstyrelsen upprättar eLt policydokument om vem som har rätt att underteckna upphandlade a'1:al.

IT-hanteringen (bilaga 7) Den övergripande revisionsfrågan som skulle besvaras var om IT hanteras på ett effektivt och säkert sätt inom nämnderna?

Sid nr 5 (7)

RE\1SIONEN 2012-04-12

Frågan avgränsades till ett antal kontrollrnål. Vi gör här bedömningen att inom de kontroller vi genomfört sker hanteringen på ett delvis tillfredställande sätt. Ett positivt område som vi speciellt vill lyfta fram är att resultatet från användarenkäten indikerar att driftstörning och andra problem förekommer i låg utsträckning. Olika förbättringsområden och förslag till förbättringar som finns intagna i rapporten sammanfattas nedan. Vi kan konstatera att det finns behov av att revidera och upprätta övergripande styrande och stödjande dokument (policys, riktlinjer m.m.) kring IT. Den informationssäkerhetsutbildning som erbjuds via intranätet är positiv. Det är viktigt att möjligheten med denna implementeras bättre inom verksamheterna (t ex krav på deltagande i utbildningen). Vi bedömer att det inte finns en tillräcklig tydlighet kring ansvar och roller. Dokumentationen som stöd för tydliggörande behöver revideras och förbättras. Ansvar och uppgifter behöver därefter kommuniceras ytterligare till olika roller. Enligt vår uppfattning är rollen som informationssäkerhetssamordnare otydlig. Vi föreslår att rollen ska finnas vid sidan av IT-enheten för att arbeta mer oberoende kring bland annat uppföljning. Vi föreslår att det inrättas en IT-styrgrupp inom kommunen. Ett syfte med styrgruppen är att få mer tid till kommunikation kring strategiska IT-relaterade frågor som underlag för beslut. Vissa beslut kan fattas direkt av styrgruppen men i gruppen skapas även samförstånd för beslut i kommunledningsgruppen eller i kommunstyrelse och nämnder. Deltagare bör vara kommunchef, förvaltningschefer, IT-chef och andra inom kommunen som kan anses lämpliga, som IT-resurser från de stora förvaltningarna. I gruppen skapas samförstånd kring bland annat nyttoeffekter, risker och problem, prioriteringar och budget. Svaren från användare (framför allt vid skolförvaltningen) indikerar att det finns problem kring IT-stödet som innebär risker att verksamheten påverkas negativt. Det är viktigt att nämnden följer upp och analyserar problemen närmare utifrån vilka problem har åtgärdats, vad kvarstår, vilka konsekvenser ger problemen och vad kan vara orsaken. Detta är viktigt för att prioritera, åtgärda eller inte åtgärda, förebygga samt utgöra underlag för uppföljning och resurstilldelning. Orsak till problem kan vara många så som infrastruktur, tekniska problem i system, arbetsrutiner och kompetens. Vi föreslår en översyn kring hur olika IT-resurser ska samverka beträffande ärendehanteringen (IT-enheten och de IT-resurser som finns förvaltningarna).

Kultur- och fritidsnämndens hantering av föreningsbidrag (bilaga 8) Revisorerna har granskat på vilket sätt kultur- och fritidsnämnden säkerställer att kommunens föreningsbidrag används enligt gällande riktlinjer. Granskningen visar att det finns tydliga dokumenterade anvisningar och riktlinjer för bidrag och bidragsansökan. Dock saknas anvisningar och riktlinjer för studieförbunden. Det finns en mängd olika bidrag att söka och det framgår av anvisningarna vad respektive bidrag ska användas till. Beträff,cnce uppföljning a,o föreningarnas redo,~sni!lg av bidragens användning så görs denna uppföljning i hUnldsak genom att granska årsredm1sningar och lämnade uppgifter i samband med nästa års ansökningar. Viss verifiering utförs, framförallt vad avser bidrag till investeringar. Stickprovskontroll utfors också, dock inte systematiskt och regelbundet, genom granskning av kort för statistik av lokalt aktivitetsstöd. Fördjupade granskningar för att verifiera innehållet i årsredovisningarna görs inte.

Sid nr 6 (7)

REVISIONEN 2012-04-12

Vi rekommenderar därför följande: •

Att dokumenterade riktlinjer även skapas för studieförbunden.

•

Att fördjupade granskningar bör göras stickprovsmässigt och regelbundet, exempelvis att varje år noggrannare granska ett par föreningars redovisning.

•

Att kultur- och fritidsförvaltningen ställer krav på föreningarna att på ett mer strnkturerat sätt i sina verksamhetsberättelser redogör för, dels vad bidragen använts till, dels om föreningen uppnått det som bidraget syftade till.

Nämndträffar I samband med ordinarie revisionsmöten har en överläggning med respektive nämnd, representerat vanljgen av ordförande, vice ordförande och 2:e vice ordförande samt förvaltningschef, skett. Ett dokument med frågor avseende ansvarsutövande har varit utsänt till nämnden/förvaltningen innan överläggningen. De frågor som diskuterats är: •

Finns aktuellt reglemente för nämnden? När beslutades detta samt vilka principer gäller för revidering av reglementet?

•

Finns en aktuell delegationsordning? När beslutades denna samt enligt vilka principer revideras delegationsordningen?

•

Finns en aktuell attestordning och enligt vilka principer revideras denna?

•

Har nämnden antagit mål för verksamheten 2011? Hur har målen arbetats fram i nämnden? Vilken koppling finns till fullmäktiges mål?

•

Har nämnden antagit en verksamhetsplan? Inkluderar denna en plan för den ekonomiska utvecklingen? Vilken tidshorisont har planen? Vilken anslagsnivå beslutar nämnden om och vilken nivå har delegerats till förvaltningen?

•

Omfattar planen och målen alla verksamheter (heltäckande)?

•

Har fullmäktige lämnat särskilda uppdrag till nämnden? Har nämnden verkställt de särskilda uppdragen?

•

Används nyckeltal för prestationer, kvalitet och ekonomi som styrinstrument?

•

Har nämnden antagit en internbudget på en mer detaljerad nivå?

•

Har nämnden antagit ekonomiska styrprinciper (ansvarsfördelning, anslagsbindning m.m.)? Hur dokumenteras dessa?

•

Har nämnden beslutat om en internkontrollplan? Vilka verksamheter omfattas av internkontrollplanen ?

Därtill har ett antal aktuella frågor ställts utifrån respektive nämnds verksamhetsområde. I samband med överläggningen har nämndernas representanter diskuterat och besvarat frågorna samt minnesanteckningar upprättats.

Sid nr 7 (7)

REVISIONEN 2012-04-12

Revisorernas arbetsformer Vi har under året haft träffar med fullmäktiges presidium och kommunledningen. I samband med de olika granskningarna har vi, vid redovisning och överläggningar om granskningsresultatet, sammanträffat med kommunstyrelsen, företrädare för nämnderna och förvaltningarna. Vi har löpande tagit del av kommunfullmäktiges, styrelsens och nämndernas protokoll samt tillhörande handlingar. De sakkunnigas rapporter från genomförda granskningar har fortlöpande sänts till fullmäktiges presidium.

Samordnad revision Sala kommun har genomfört samordnad revision med personunion mellan kommunens revisorer och lekmannarevisorerna i kommunens alla bolag. Enlig aktiebolagslagen (n kap 6 §) ska lekmannarevisorn efter varje räkenskapsår lämna en granskningsrapport till bolagsstämman. Granskningsrapporterna från lekmannarevisorerna i kommunens bolag ska enligt kommunallagen (9 kap 16 §) fogas till revisionsberättelsen i kommunen. De bolag som omfattas av den samordnade revisionen är: Sala-Reby Energi AB Sala-Reby Energi Elnät AB Reby-Sala Bioenergintvecklings AB Sala Industrifastigheter AB Salabostäder AB Sala Silvergruva AB

Revisorernas förvaltning PwC har biträtt oss förtroendevalda revisorer i revisionsarbetet, såväl i planeringssom igenomförandefasen. Kostnaderna för revisorernas förvaltning och verksamhet redovisas i kommunens årsredovisning. Till revisionsberättelsen hör bilagorna: De sakkunnigas rapporter i olika granskningar som successivt förmedlats till fullmäktiges presidium. Granskningsrapport från lekmannarevisor i Sala-Reby Energi AB Granskningsrapport från lekmannarevisor i Sala-Reby Energi Elnät AB Granskningsrapport från lekmannarevisor i Reby-Sala Bioenergiutvecklings AB Granskningsrapport från lekmannarevisor i Sala Industrifastigheter AB Granskningsrapport från lekmannarevisor i Salabostäder AB Granskningsrapport frånlekmannarevisor i Sala Silvergruva AB

~,:,

pwc

SALA KöMMlJN

Kommunstyrelsens förvaltning

Ink, Dlarlenf

Granskning av årsredovisning 2011 Sala kommun Revisionsrapport 2012-04- 12

Gun-Britt Alnefelt Charlotta Fardelius

I

?

pwc Innehållsförteckning 1

Sammanfattning ................................................................................................................................... 3

2

Inledning ................................................................................................................................................. 4

3

2.1

Bakgrund ......................................................................................................................................... 4

2.2

Revisionsfråga och metod ............................................................................................................. 4

Granskningsresultat .............................................................................................................................. 6 3.1

Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning ................................................ 6

3.1.1

Förvaltningsberättelse ........................................................................................................... 6

3.1.2

Balanskrav............................................................................................................................... 9

3.1.3

God ekonomisk hushållning ................................................................................................. 9

3.1.4

Nämndernas redovisning av sitt uppdrag ........................................................................ Il

3.2

Rättvisande räkenskaper ............................................................................................................. 14

3.2.1

Resultaträkning .................................................................................................................... 14

3.2.2

Balansräkning ....................................................................................................................... 15

3.2.3

Kassaflödesanalys ................................................................................................................ 17

3.2-4

Sammanställd redovisning ................................................................................................. 17

3.2.5

Tilläggsupplysningar ........................................................................................................... 18

2

1

Sammanfattning

Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Vi instämmer i kommunens bedömning av att balanskravet har uppfyllts. Resultatet för 2011 innehåller realisationsvinster på 10,6 mkr, utan dessa hade resultatet varit 1,9 mkr. Detta innebär att kommunen har en stor utmaning att vidmakthålla en ekonomi i balans under 2012 då enligt prognoserna skatteintäktsökningen blir lägre än 2011. Detta kombinerat med det stora investeringsprogrammet, som i sin tur har resulterat i en svag likviditet vilket medför en ökad upplåning, gör att resultatet borde vara närmare 2 % av skatter och statsbidrag för att nå en god ekonomisk hushållning dvs närmare 20 mnkr. Några av nämnderna redovisar underskott mot budget och det finns verksamheter som visar på stora underskott och där det kan finnas strukturella problem. En viktig förutsättning för att kommunen skall ha en ekonomi i balans är att nämnderna klarar att hålla verksamhetens kostnader inom den av fullmäktige tilldelade ramen. Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av de verksamhets- och finansiella mål som fullmäktige har angivit i 2011 års budget. Vi bedömer att de finansiella målen uppnås i och med resultat- och ställning 2011. Vi bedömer att målen för verksamheten delvis uppnås utifrån återrapporteringen i årsredovisningen. Vi bedömer att nämndernas årsredovisningar i allt väsentligt följer kommunfullmäktiges anvisningar. Sedan föregående år har kommunen anpassat sig till följande normgivning: ,.

~

KRL 4:1 a "Redmisnil1gsprinciper". Sjl1kfrånnron skall redovisas 2011 så att frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt ålders indelad ,ilket förändrats sedan 2010 RKRs rekommendation nummer 11: 1. Avskrivningstider och beloppsgräns för aktivering redovisas 2011.

Granskning av årsredovisning 2011

Sala kommun

3

_&"

pwc

Inledning

2 2.1

Bakgrund

I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer.

2.2

Revisionsfråga och metod

Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 - 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: •

Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.

•

Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god

ekonomisk hushållning? •

Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler?

•

Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättlisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed.

Sala kommun

Granskning av årsredovisning 2011

4

--

pwc

Granskningen av årsredovisningen omfattar: •

förvaltningsberättelse (inkl drift-och investeringsredovisning)

•

resultaträkning

•

kassaflödesanalys

•

balansräkning

•

sammanställd redovisning

Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. Nämndernas måluppfyllelse har bedömts baserat på nämndernas redovisningar i årsredovisningen 2011.

Sala kommun

Granskning av årsredovisning 2011

5

3

Granskningsresultat

3.1

Verksamhetens utfan, finansiering och ekonomiska ställning

3.1.1

Förvaltningsberättelse ÖVersikt över utvecklingen av verksamheten

Någon översikt över ntvecklingen av verksamheten finns egentligen inte. För att få detta måste samtliga nämnders egna verksamhetsberättelser läsas. Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med en kortfattad beskrivning av verksamhetens utveckling, utmaningar och ev åtgärder för att komma i ekonomisk balans.

Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar inte helt överensstämmer med kraven i KRL. Vi kommenterar vilka avvikelser vi noterat nedan. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur ekonomin utvecklas de närmaste åren. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtagande, pensionsmedelsförvaltningen. Under avsnittet ekonomisk översikt och analys beskrivs och redovisas finansiella nyckeltal . Händelser av väsentlig betydelse. r förvaltningsberättelsen finns ett avsnitt där det i pnnktform redovisas ett antal viktiga händelser under året. Avsnittet skulle vinna på att kortfattat beskriva konsekvenser av de viktigaste händelserna för kommunens utveckling. Här saknas kommentarer kring demografi med allt fler äldre och allt firre barn, vilket kommer att ha stor betydelse för kommunens utveckling. Förväntad utveckling. Det finns ingen sammanfattande beskrivning av den förväntade utvecklingen inom Sala kommun. r nämndernas verksamhetsberättelser finns för vaJje nämnd ett avsnitt om framtiden. Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med en sammanfattande beskrivning från vaJje nämnds och bolags redogörelse. Väsentliga personalförhållanden. Redm'isningen av sjukfrånyaron är i årets föryaltningsberättelse anpassad till rekommendationen. I övrigt lämnar den personalekonomiska red m-isningen ett flertal uppgifte~' om personalen i form av tabeller och text som berör väsentliga personalförhållanden Gemensam förvaltningsberättelse r förvaltningsberättelsen finns ett särskilt avsnitt som berör den sammanställda redovisningen. Sala kommun

Granskning av årsredovisning 2011

6

. . . . .'Yl

pwc Här beskrivs vilka enheter som ingår i den samlade kommunala verksamheten med ägarandel i ett organisationsschema. Enligt RKR 8:2 skall den gemensamma förvaltningsberättelsen även innehålla en samlad bild av de ekonomiska engagemangen i koncernföretagen samt en analys av den ekonomiska utvecklingen och en bedömning av affårs- och marknadsrisker samt finansiella risker. Detta bör kompletteras till kommande årsredovisningar. En förbättring från förra året är att beskrivningen från varje bolag som struktureras på samma sätt med samma rubriker vilket gör att läsaren en tydligare bild av bolagen. En tabell redovisar korta fakta om kommunens bolag vilket höjer informationsvärdet betydligt i avsnittet.

Obligatorisk information enligt KRL oeh RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 . Redovisningen bör kompletteras med upplysning med vilket belopp den totala redovisade förpliktelsen minskat på grund av den försäkring som tagits för den kompletterande ålderspensionen. Avsnittet innehåller i övrigt information om pensionsskuldens utveckling och kortare förklaring till utvecklingen. Sjukfrånvaron redovisas enligt KRL kap 4, § la.

Andra förhållanden som har betydelse för styrning oeh uppföljning av verksamheten. Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Hur kommunstyrelse och nämnderna arbetar med styrning och uppföljning ingår sedan 2011 i förvaltningsberättelsen vilket är en stor förbättring. Information om kvalitet, nyckeltal saknas för de flesta verksamheterna i förvaltningsberättelsen utan ingår i nämndernas verksamhetsberättelser. Utöver ekonomiska nyckeltal har inga nyckeltal redovisats. Olika typer av nyckeltal skulle vara relevant att visa från olika verksamhetsområden. Detta bör på ett tydligare sätt framgå av förvaltningsberättelsen. Utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning redovisas under punkt 3.1.3.

3.1.1.2

Investeringsredovisning

Investeringarna redovisas totalt per nämnd och lämnar upplysningar om netto utfall och jämförelse mot budget. Den särskilda investeringsredovisningen lämnar upplysningar om större enskilda projekt, dess utfall och jämförelse mot tidigare år. Investeringsredovisningen bör kompletteras med uppgift om bruttoinvestering eller en redovisning av försäljningsintäkter/bidrag separat.

Granskning av årsredovisning 2011

Sala kommun

7

&~

......

pwc

Utfall mot budget visar på en positiv avvikelse på 84,6 mkr (51,9 mkr för år 2010), varav merparten avser ej genomförda investeringar under tekniska nämnden, 79,5 mkr. De största färdigställda projekten avser Gärdesta förskola, 14,1 mkr. Fortsatt ombyggnad av tillagnings- o mottagningskök, sedan 2009 har 26,3 mkr investerats i detta. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar.

Sala kommun har ett omfattande investeringsprogram. Redovisningen i förvaltningsberättelsen skulle vinna på om samtliga större projekt redovisades där det framgår totalt budgeterat för investeringen, vad som hittills nedlagts, hur mycket som återstår av den totala budgeten samt när investeringen beräknas färdigställas.

3.1.1.3

Driftredovisning

Nämndernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognosen per sista augusti redovisas i tabellen nedan.

Kommunst)'relse I Räddningstjänsten Teknisknåmnd i Bygg- och miljönämnd Kullurc och fritidsnämnd

iSk~lnäm~cl

Utbildnings- oc_h arbetsmari
i

Jämfört med den prognos som lämnades i augusti 2011 avviker årets resultat med 19,1 mkr. Utfallet pekar på att det finns anledning att se över nämndernas arbete med prognoserna för att inte fel styrsignaler skall ges till kommunfullmäktige, ,·ilket också påpekas i fön'altningsberättelsen.

Granskning av årsredovisning 2011

Sala kommun

8

Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Analysen av nämndernas driftresultat i förvaltningsberättelsen är något kortfattad och bör utökas till nästa år. Det finns bl a inga åtgärdsplaner redovisade i förvaltningsberättelsen för de nämnder som visar på budgetunderskott 2011 .

3.1.2 Balanskrav Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts. I förvaltningsberättelsen finns under rubriken "Ekonomisk översikt" en beskrivning av hur kommunen uppfyllt balanskravet, det finns vidare en not "Balansutredning" till balansräkningen. Kommunen redovisar ett överskott på 12,5 mnkr varav 10,6 mkr avser realisationsvinst vilket frånräknas balansresultatet. Balanskravsresultatet uppgår efter denna justering till 1,9 mnkr.

3.1.3 God ekonomisk hushållning I den strategiska planen för 2011-2014 har fullmäktige beslutat om kommunövergripande mål i fyra perspektiv:

• • • •

Samhällsutveckling Verksamhet Medarbetare Ekonomi

Målen är kommungemensamma och gäller dels för kommuuen som helhet, dels för samtliga nämnder. För varje mål sätts målindikatorer som skall mäta måluppfyllelsen. I förvaltningsberättelsen ges en analys av måluppfyllelsen för samtliga perspektiv för kommunen som helhet samt att varje nämnds bidrag till måluppfyllelsen kortfattat redovisas.

Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att de finansiella målen uppnås i och med resultat- och ställning 2011. Vi bedömer att målen för verksamheten delvis uppnås utifrån återrapporteringen i årsredovisningen.

Granskning av årsredovisning 2011

Sala kommun

9

J", pwc 3.1.3.1

Finansiella mål

I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2011:

Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2011 Årets resultat uppgår till 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

Ökningen av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning är större än nettokostnadsökningen

Nämnderna bedriver verksamheten inom beslutade anslag

Utfall 2011

Måluppfyllelse

Resultat uppgår till 12,5 Resultatet visar att målet mnkr inklusive uppnåtts. realisationsvinster. Vilket motsvarar 1,2 % av skatter och statsbidrag. Ökning av skatteintäkter Målet har uppnåtts statsbidrag uppgår till 3,2%,

nettokostnadsökningen är 3,2 % Sammantaget visar nämnderna en budgetavvikelse på +3,4 mnkr

Målet har uppnåtts

3.1.3.2 Mål för verksamheten Kommunfullmäktige har fastställt kommunövergripande mål för varje perspektiv. I tabellen nedan redovisas den samlade bedömning som kommunstyrelsen gör kring måluppfyllelsen för varje kommunövergripande mål per perspektiv. I en bilaga till årsredovisningen redovisas samtliga mål för varje nämnd med de indikatorer som visar på grad av måluppfyllelse.

Perspektiv

Antal mål

Målet är uppfyllt

Målet är delvis uppfyllt

Målet är inte uppfyllt

Samhällsutveckling

3

1

2

Verksamhet

3

1

2

Medarbetare, 2 av målen har ej mätts

3

l

Ekonomi

3

3

Sala kommun

Granskning av årsredovisning 2011

10

J, pwc Bedömning om målet har uppnåtts eller inte sker baserat på i vilken grad de indikatorer som valts för att spegla mål uppfyllelsen har nåtts eller inte. En analys av nämndernas bidrag till måluppfyllelsen lämnas också per perspektiv. Tabellen över detta kompletteras med en beskrivning av perspektivet, sätt att mäta indikatorerna etc. Avsnitten avslutas med kommunstyrelsens bedömning av måluppfyllelsen.

Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den.

Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att nämndernas årsredovisningar i allt väsentligt följer kommunfullmäktiges anvisningar. Enligt anvisningarna skall följande redovisas i nämndernas verksamhetsberättelser. • • • • •

Verksamhetsansvar Målavstämning Äret som gått Ekonomi i tabellform Ekonomisk analys både drift och investering

• •

Framtid Verksamhetsfakta - nyckeltal, statistik eller liknande

Nämnderna följer anvisningarna i sina verksamhetsberättelser och ger överlag en bra redovisning av året som gått och även vad som väntar i den närmaste framtiden Måluppfyllelsen redovisas i tydliga tabeller. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse följer kommunfullmäktiges anvisningar, dock saknas avsnittet verksamhetsfakta. Resultatet visar på en avvikelse mot budget på +8,3 mkr. AV\~kelse mot budget kommenteras per avdelning. Till största delen beror a\'\~kelserna ej förbrukade projektmedel för cykelbanor, inte tillsatta tjänster samt allmän återhållsamhet. Perspektiv Samhällsutveckling Verksamhet Medarbetare

Grad av måluppfyllelse Helt Delvis 3 1 2

Antal mål

3 3

3 O

O 2

Granskning av årsredovisning 2011

Ej

I

1

I Sala kommun

11

J\!\ pwc Framtiden berör ny politisk och förvaltningsorganisation, planerings- och utvecklingsfrågor, upphandling av nytt PA-system, fortsatt utveckling ave-tjänster mm. Räddningstjänsten Räddningstjänsten redovisar ett överskott mot budget på 2 mkr ,ilket anges bero på vakanta tjänster samt ändrade kapitaltjänstkostnader. Avsnittet om framtiden kommenterar risker för ökade bränder i hemmet då antalet äldre som bor kvar kommer att öka Grad av måluppfyllelse Perspektiv Samhällsutveckling Verksamhet Medarbetare

Antal mål

1 2 3

Helt

Delvis

Ej

1 2 2

1

Tekniska nämnden Tekniska nämnden redovisar ett underskott mot budget på -3,5 mkr De största underskotten konstateras vad gäller lokalförvaltning (-1,5 mkr), teknisk service (-2,8 mkr), renhållning (-2,7 mkr) och VA-verksamhet (-2,2 mkr). Större överskott finns bIa för gator och vägar (+1,9 mkr) och kostverksamhet (+1,9 mkr). Kortfattat redogörs för orsaker till under- och överskott. Grad av måluppfvllelse Perspektiv Samhällsutveckling Verksamhet Medarbetare

Antal mål

3 3 3

Helt

Delvis

2 1 1

Ej/indikator saknas

1 2 2

Investeringarna visar på ett överskott mot budget med 79,5 mkr vilket framförallt beror på att investeringarna flyttas till nästkommande år. Val:je investering kommenteras för sig med angivande om återstående medel och om återstående medel äskas överfört i anslag till nästa år. För framtiden kommer avskrivningstiderna att förändras då man planerar att övergå till komponentavskrivning och då avskrivningstiderna mer skall spegla den ekonomiska livslängden enligt RKR:s nya rekommendation. Bvgg- och miljönämnden Nämudeu redovisar ett l1nderskott mot budget på -0,3 mkr vilket till största delen beror på ökade kostnader för bostadsanpassningen. Nämnden redovisar en ökande kostnad för bostadsanpassningen utöver budget för alla år sedan 2005. Man framhåller att detta måste hanteras framöver men lämnar inget förslag till åtgärder.

Granskning av årsredovisning 2011

Sala kommun

12

Grad av måluppfyllelse Perspektiv Samhällsutveckling Verksamhet Medarbetare

Antal mål

2 2 3

Helt 1

Delvis

Ej 1

Ej mätt 1 1

2

1

Fyra av målen saknar indikatorer, måluppfYllelsen redovisas genom att en viss aktivitet är genomförd. Kultur- och fritidsnämnden Nämnden redovisar ett överskott mot budget på + 1,3 mkr delvis beroende på överskott på studieförbundens projektmedel och ej ianspråktagna projektmedel för samlingslokaler. Grad av måluppfyllelse Perspektiv Samhällsutveckling Verksamhet Medarbetare

Antal mål

Helt

Delvis

Ej

1

4 3

Ej mätt

1

4 3

Skolnämnden Skolnämnden redovisar ett underskott mot budget på -2mk. Enligt nämnden beror underskottet i måltidsverksamheten (- 5,8 mkr). Överskottet beror till största delen på ej budgeterade statsbidrag. Nämnden ansöker om att få ta med sig dessa projektmedel till 2012, vilket gör att man undrar hur redovisningen av dess projekt egentligen hanteras. I redovisningen har 680 tkr i projekt eller statsbidrag överförts till nästa år, en minskning med 678 tkr jämfört med 2010. Grad av måluppfyllelse Perspektiv Samhällsutveckling Verksamhet Medarbetare

Antal mål

4 5

Helt

Delvis 1

3 2

3

Ej

Ej mätt

2

1

1

2

För framtiden noterar nämnden fortsatt arbete med att anpassa skolan till den nya skollagen med dess krav på väl genomtänkta kompetensutvecklingsinsatser. Antalet barn i behov av förskola antas fortsätta att öka under de närmaste åren. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Nämnden redovisar för första gången sedan nämnden bildades ett överskott mot budget på 1,3 mkr. Kraftfull anpassning till elevantalet med personalminskningar etc börjar nu få effekt.

Granskning av årsredovisning 2011

Sala kommun

13

Grad av måluppfyllelse Perspektiv Samhällsutveckling Verksamhet Medarbetare

Antal mål

Helt

5 13 8

Ej

Delvis

1

1 8 2

Ei mätt

2 3 2

3

2 1

Elevkullarna till gymnasiet förväntas fortsätta minska och nämnden har beslutat om ett nytt programutbud anpassat till elevantalet. Lokalutredning kring Kungsängsskolan fortsätter. Vård- och omsorgsnämnden Nämnden redo\~sar ett underskott mot budget på -4,6 mkr. Stora underskott för institutionsplacering ar med totalt -7,1 mkr, försörjningsstöd -1,5 mkr och personlig assistans -1,3 mkr. Senarelagd start av motivationsboende (+2,2 mkr) och minskade personalkostnader (+2,5 mkr) bidrar till att underskottet inte blir större. Grad av måluppfvllelse Perspektiv Samhällsutveckling Verksamhet Medarbetare

Antal mål

Delvis

Helt

2 3 3

Ei

Ei mätt

2 1 1

2

2

I februari 2012 startar motivationsboende som ett led att söka finna helhetslösningar för missbrukare på hemmaplan. Nytt vård- och omsorgsboende för äldre börjar byggas under våren 2012. Nya riktlinjer från Socialstyrelsen kring personaltäthet inom äldreomsorgen kommer under 2012.

3.2

Rättvisande räkenskaper

3.2.1 Resultaträkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Resultaträkningen är uppställd i enlighet med KRL och noter finns i tillräcklig omfattning. Utöver den traditionella modellen för notapparaten anges även utgifts- och inkomststruktur, t ex på intäktssidan taxor och avgifter försäljningsmedel, hyror och arrenden etc och på kostnadssidan personalkostnader, pensionskostnader, bidrag, köp av tjänster etc. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rätn1sande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år:

Sala kommun

Granskning av årsredovisning 2011

14

, Verk~amhet~~skostnader

!t~;~;~:h~a;~~~ ~ettokostnader Skatteintä.Kter i Generella statsbidrag

SumrnaSkatlerdch. statsbidrag

i Finansiella intäkter

FinansieJJa·.kostnader :_Arets resultat ..- .._. _." --._------,~

-----~----

-1 176,70 -1212,20 ~42,8 -44,3 -912,10

-1007,60

762,1 .233,8 995,9 3,3 -1,8

7~9,9

238 .1027,9 3,6 ~11,4

.302%1 ' ,

3,5(j% 10,47% i 3,65% 1,80% i 3,21% 909%1.i 46,15% ~

___ !9,:}Q ..... _._!.~,?L __.__

Resultatet för 2010 innehåller ett antal "engångsposter" enligt nedan: •

För 2010 utgick ett särskilt statligt konjunkturstöd. För Sala kommun uppgick detta till 20,9 mnkr.

•

Reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar uppgår för 2010 till 68,8 mnkr

•

I resultatet för 2010 ingår kostnader för pensioner på 3,6 mkr för förtroendevalda med uppdrag på heltid. KF A har inte tidigare kunnat lämna en prognos för dessa men har from 2010 tagit fram denna prognos.

Dessajämfårelsestörande poster påverkar resultatet och innebär att utan dessa hade kommunens resultat varit negativt -6,9 mnkr. Resultatet för 2011 innehåller likaledes realisationsvinster på 10,6 mkr, utan dessa hade resultatet varit 1,9 mkr. Detta innebär att kommunen har en stor utmaning att vidmakthålla en ekonomi i balans under 2012 då enligt prognoserna skatteintäktsökningen blir lägre än 2011. Detta kombinerat med det stora investeringsprogrammet, som i sin tur har resulterat i en svag likviditet vilket medför att en ökad upplåning, gör att resultatet borde vara närmare 2 % av skatter och statsbidrag för att nå en god ekonomisk hushållning. De investeringar som sker genererar även driftskostnadsökuiugar, man brukar räkna med minst 10 % driftkostnadsökning för investeringar i byggnader. Detta innebär att nuvarande iuvesteringsprogram medför ökade driftkostnader på ca 10 - 15 mkr per år. Till detta kommer den ökade kostnaden för pensioner, både avsättning och utbetaluingar.

3.2.2 Balansräkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital.

Granskning av årsredovisning 2011

Sala kommun

15

. . . .x;

pwc Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL.

Materiella anläggningstillgångar Vi kommenterade 2009 att de stora tillgångar som Sala kommun äger i form av skog inte finns redovisade i förvaltningsberättelsen då de inte har något bokfört värde. Vi föreslog att denna uppgift skulle lämnas som en not till balansräkningen. I årsredovisningen för 2011 har denna uppgift lämnats som en tilläggsupplysning till balansräkningen där värdet för skogen uppskattas till ca 300 mnkr. Vi har under flera år påtalat att den del av markreserven som utgör tomtmark/ exploateringsmark och som iordningsställts i avsikt att säljas skall rubriceras som omsättningstillgång. Detta har inte heller skett under 20110ch någon förklaring varför man inte följer RKR:S rekommendationer i detta avseende har inte lämnats under redovisningsprinciper. Detta är oacceptabelt och vi förutsätter att detta åtgärdas under 2012. Under 2011 har 1,2 mkr investerats i exploateringsmark och mark har sålts för 1.4 mkr med en realisationsvinst på 0,178 mkr. Exploateringsmarken har i anläggningsregistret avskrivits och har inget värde - trots detta investeras och säjs mark som genererar realisationsvinst. Detta kan inte fortgå, en transparentare redovisning måste ske. Kommunen redovisar inte pågående anläggningsarbeten som en särskild post. I den mån investeringar inte är avslutade vid årsskiftet bör de redovisas som pågående arbeten för att undvika eventuella felaktigheter. För närvarande aktiveras alla investeringar vid årsskiftet även om de pågår över årsskiftet. Vid kontroll framgår att avskrivningar dock inte kostnadsförs förrän investeringen färdigtställts. Fr o m 2009 aktiveras avskrivningarna månaden efter att investeringen färdigställs.

De inventeringslistor som redovisats innehåller ingen information om vilken värderingsprincip som an\änds vid lagervärderingen. Inte heller framgår kassaktioner, hur stort inkuransavdrag som har gjorts etc. Lagervärderingslistoma bör kompletteras med detta till nästa år.

Granskning av årsredovisning 2011

Sala kommun

16

City-banan Efter fullmäktiges beslut att Sala kommun skall medfinansiera satsningen på City-banan har skulden bokförts i balansräkningen. Enligt avtalet skall skulden årligen uppräknas med ett index enligt en rekommendation från SkI skall denna indexuppräkning kostnadsföras varje år. Den ursprungliga skulden skall skrivas av på max 25 år och avskrivningen påbörjas 2013. Enligt rekommendationen från RKR skall en särkskild post i balansräkningen redovisas; Bidrag till statlig infrastruktur. Vidare skall i not till balansräkningen redovisas kapitalbeloppet samt vald avskrivningstid. För Sala kommun uppgår medfinansieringen till City-banan till 19,3 mnkr. Man kommer enligt not i årsredovisning att skriva av på 25 år. Indexuppräkning har skett och kostnadsförts till finansiella kostnader med 1,6 mkr. Kortfristiga fordringar Posten kortfristiga fordringar har ökat med 31 mkr jämfört med 2010. Till största delen avser detta upplupna skatteintäkter som ökat då slutavräkning för 2010 blev högre än beräknat samt att skatteintäkterna för 2011 blir högre än tidigare prognostiserats, +17,9 mkr. Skattekontot är också 10 mkr högre än motsvarande period 2010 pga förändrad periodisering från skatteverkets sida. Noteras bör att faktureringen av de interkommunala ersättningarna i skolan har skett senare i år än tidigare år vilket är olämpligt med tanke på kommunens likviditet. Man bör sträva efter att fakturera tidigare.

3.2.3 Kassaflödesanalys Bedömning och iakttagelser Kassaflödesanalysen är i år uppställd enligt RKR:s rekommendation 16:2 . Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Noter finns i tillräcklig omfattning. Överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen.

3.2.4 Sammanställd redovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redo,~sningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Konsolideringen av underliggande enheter beskriYits på ett korrekt sätt. Olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter har inte beskrhits och hänsyn till detta har inte tagits i den sammanställda redovisningen. Avvikelser finns vad gäller avskrivningstider men är av mindre betydelse för det sammanställda resultatet. Den sammanställda redovisningen baseras på preliminära bokslut för flera av de ingående företagen varför förändringar kan ske.

Granskning av årsredovisning 2011

Sala kommun

17

....ali

pWC

3.2.5 Tilläggsupplysningar Bedömning och iakttagelser

Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar till stor del uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed och följande notears: I årsredovisningen finns tilläggsupplysning om marknadsvärdet av den skogsmark som kommunen äger. Man uppskattar marknadsvärdet till ca 300 mnkr och arealen uppgår till 4 993

ha. I tilläggsupplysningarna lämnas även information kring Sala kommuns engagemang i Kommuninvest och i Banverket avseende Dalabanan etapp 1 och 2.

2012-04-12

Gun-Britt Alnefelt

Granskning av årsredovisning 2011

Sala kommun

18