HALMSTAD HÖGSKOLA Programmet för Sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärdering 15 p VT 08
2008-05-29
BEVAKNINGSGRUPPERNA I HYLTE KOMMUN – En utvärdering av deras brottsförebyggande effekt och påverkan på trygghetskänslan
Handledare Jette Trolle-Schultz Jensen
Författare Dejana Nikolic Donjeta Mlinaku Lumnije Zeneli
Förord
I denna utvärdering som du håller i handen har vi utvärderat 5 olika bevakningsgrupper i Hylte Kommun, för att se hur de påverkat trygghetskänslan. Idén kom från Brå i Hylte kommun som kom med förslag till oss studenter att det fanns en möjlighet att göra en utvärdering i Hylte kommun. Vi vill först och främst tacka Johanna Stakeberg på Länsförsäkringar i Halmstad för alla möten och all information vi fått från henne. Polischefen Margith Ericsson i Hyltebruk för hjälp med att ordna möten med olika deltagare från de 5 bevakningsgrupperna och statistik från polisens verksamhet i Hylte kommun. Ett stort tack till alla Er från de olika bevakningsgrupperna i Hylte kommun som tog er tid och ställde upp på våra intervjuer. Utan er hade det inte varit möjligt att utvärdera insatserna från bevakningsgrupperna. Sedan tackar vi vår handledare Jette Trolle-Schultz Jensen som hjälpt oss under hela vägen. Vi hoppas på att arbetet blev så som du hoppats på och tackar för dina tips och råd.
Sist men inte minst vill vi tacka varandra, för tålamodet i de ändlösa strömmar av frågor som dök upp och resulterade i gigantiska diskussioner som aldrig fick sig ett slut.
Den 29 Maj 2008
_________________ Donjeta Mlinaku
_________________
_________________
Dejana Nikolic
Lumnije Zeneli
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
Sammanfattning
I Hylte kommun upplevde invånarna hög otrygghet till följd av att brottsligheten har ökat stadigt under de senaste fem åren och det är tillgreppsbrott som utgör största delen av de anmälda brotten i kommunen. Det är just inbrott i den egna bostaden, garage och fritidshus som anses vara anledningen till att invånarna upplever hög otrygghet samt känner oro för att utsättas för brott. På grund av den höga otryggheten och polisbristen som funnits i kommunen har invånarna startat fem bevakningsgrupper i olika kommundelar. (information från uppdragsgivaren)
Utvärderingen handlar om bevakningsgrupperna har haft brottsförebyggande effekt och om det har påverkat invånarnas trygghetskänsla samt varför deltagarna i bevakningsgrupperna väljer att vara med och hur de själva upplever bevakningen.
Informationen har vi fått genom intervjuer med några deltagare i bevakningsgrupperna. Av intervjuerna framkom det att de valde att delta för de ville göra en skillnad och var trötta på kriminaliteten. De känner sig tryggare sedan de startat bevakningsgrupper och de känner att invånarna uppskattar att de bevakar samhället. Fast vissa deltagare i bevakningsgrupperna känner att detta är inget de själva borde göra utan att det är polisens jobb att bevaka samhället. Invånarnas reaktioner har mestadels varit positiva och många känner sig tryggare sedan de vet att någon bevakar området om nätterna. Deltagarna i bevakningsgrupperna tycker själva att bevakningsgruppen har haft brottsförebyggande effekt i Hylte kommun.
2
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
Innehållsförteckning
1
Inledning ......................................................................................................s.4
1.2
Syfte med utvärderingen och frågeställning ................................................s.7
1.3
Avgränsning.................................................................................................s.8
1.1
Disposition ...................................................................................................s.9
2
Metod ...........................................................................................................s.10
2.1
Processen .....................................................................................................s.11
3
Begrepp........................................................................................................s.12
3.1
Habitus och Socialt rum...............................................................................s.12
3.2
Empowerment..............................................................................................s.13
4
Resultat ........................................................................................................s.14
4.1
Iden väcks till liv..........................................................................................s.14
4.2
Bevakningsgruppernas sätt att arbeta ..........................................................s.15
4.3
Upplevelse och trygghet ..............................................................................s.17
4.4
Bevakningsgrupperna brottsförebyggande effekt........................................s.18
4.5
Det positiva och negativa med bevakningsgrupperna .................................s.19
5
Analys ..........................................................................................................s.20
5.1
Motivation och arbetssätt.............................................................................s.20
5.1
Upplevelse, trygghet och brottsförebyggande .............................................s.21
6
Diskussion och egna funderingar.................................................................s.23
6.1
Vidare forskning ..........................................................................................s.25 Källförteckning ............................................................................................s.26
3
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
1
Inledning
I en nationell trygghetsundersökning som genomfördes i slutet av 2006 i Sverige framkom det att invånarna i vissa kommundelar i Hylte kommun känner sig mindre trygga än genomsnittet för trygghetsundersökningen i Hallandslän. (Trygghetsundersökningen 2006 s.16)
I Hylte kommun är nivån på trafikproblem och rädslan för att utsättas för brott större än genomsnittet för trygghetsundersökning. Invånarna känner mest oro för att utsättas för inbrott i den egna bostaden, garagen, förråd och källare samt stöld eller skadegörelse på fordon. Medan de uppger att de känner i lägre utsträckning oro för att utsättas för överfall eller misshandel jämförelse med andra kommuner i Hallandslän. Invånarna avstår i mindre utsträckning från någon aktivitet på grund av rädsla och de känner att polisen bryr sig om de lokala problemen i hög grad. I Hylte kommun anser invånarna i hög grad att alkohol och drogmissbruk samt människor som slås är ett problem i deras område. (Trygghetsundersökningen: 2006 s.16)
Andelen som upplever att det finns ordningsstörningar eller trafikproblem skiljer sig nivåmässigt mycket inom de olika kommundelarna i Hylte kommun. Torup och Hyltebruk är de områden i Hylte kommun där invånarna känner sig i högre grad otrygghet och anger i mycket hög utsträckning att de upplever minst en ordningsstörning. Utsattheten för brott är högre än genomsnitt samt så är rädslan för att utsättas för brott hög. I dessa områden har de större problem med skadegörelse och med narkomaner samt bostäder till dessa individer. I Torup angav invånarna i trygghetsundersökning att de känner rädsla för viss speciella personer i området.(Trygghetsundersökningen:2006 s.17)
4
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
I Unnaryd är det lägre problem med nedskräpning, skadegörelse, folk som bråkar och narkomaner. Trafikproblem är på en genomsnitt nivå och utsattheten för brott är låg men oron för att utsättas för ekonomiskt brott är hög. I övrigt så upplever invånarna att tryggheten är hög och de avstår i mycket lite utsträckning från olika aktiviteter. Generellt ser det liknande ut i övriga delar av Hylte kommun som i Unnaryd. (Trygghetsundersökningen:2006 s.17-18)
En anledning till att invånarna upplever otryggheten är att brottsligheten har ökat markant under de senaste fem åren. Det är tillgreppsbrott som utgör största delen av de anmälda brotten i kommunen och de har under fem års period ökat stadigt. Det är just inbrott i den egna bostaden, garage och fritidshus som anses vara anledningen till att invånarna upplever hög otrygghet samt känner oro för att utsättas för brott. Det finns många orsaker till att brottsligheten har ökat men en bidragande orsak till brottsökningen är polisbrist som funnits i samhället eftersom det har varit svårt att rekrytera yngre poliser till Hylte kommun. Bristen på poliser som kan vara i yttre tjänst och bedriva störning mot vaneförbrytare har varit stor så därför har inte brottsförebyggande arbetet bedrivs som det vore önskvärt samt att lagförbrytare inte har kunnat lagföras som tidigare år. Andra orsaker till att brottsligheten har ökat är att vaneförbrytare har haft tillgång till bostäder och fått andra med kriminell livsstil att flytta till kommunen samt att narkotika missbruket har ökat. Den ökade brottsligheten och den upplevde otryggheten har medfört att medborgarna har startat grannsamverkan med bevakningsgrupper i fem områden i Hylte kommun. I Hylte kommun har de även startat fristående brottförebygganderådet BRÅ. (information från uppdragsgivarens) BRÅ har en arbetsgrupp i Hylte kommun och i den arbetsgrupp ingår frivårdare, bevakningsgrupperna, företagsföreningar, landsting, kommunen, köpmannaföreningar och polisen. BRÅ's viktigaste uppgift är att sprida och inspirera till brottsförebyggande tänkande till myndigheter och allmänhet. (broschyr: Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun, information och råd från brottsförebyggande rådet i Hylte)
5
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
Polisen har också startat ett projekt som kallas Inlandsgruppen där man sökte frivilliga inom polisen som ville arbeta med störning av vaneförbrytare. Inlandsgruppen har startat i Hylte kommun i november 2007 och ska vara tills juni 2008. Vid en BRÅ möte i mitten av december 2007 kom frågan upp om en utvärdering av de olika bevakningsgruppernas insatser i kommunen. De tog kontakt med Högskolan i Halmstad för att några studenter skulle utföra en utvärdering av vilken betydelse bevakningsgrupperna och Inlandsgruppen har haft för trygghetskänsla och vilken brottförebyggande effekt dessa insatser det har haft. (Uppdragsgivares information)
6
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
1.1
Syfte med utvärderingen och frågeställningarna
Vårt syfte med utvärdering är att granska vilket brottsförebyggande effekt bevakningsgrupperna har haft i Hylte kommun samt om bevakningen av samhället ökar trygghetskänsla för medborgarna.
Vår frågeställning är varför medborgarna kände behovet att starta bevakningsgrupperna och om medborgarna som är delaktiga i bevakningsgrupperna känner att bevakningen av samhället har brottsförebyggande effekt? Samt om hur andra som inte deltar i bevakningsgrupperna upplever att samhället bevakas och om de känner sig tryggare, enligt bevakningsgrupperna.
7
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
1.2
Avgränsning
Vi tar enbart upp hur de intervjuade tror att bevakningsgrupperna har påverkat samhället och vad de själva känner angående att samhället bevakas. Eftersom vi är intresserade av hur de upplever bevakningen av samhället och inte i första hand vill få fram statistik då det kommer att utföras en ny trygghetsundersökning i slutet av 2008. Vi hade inte tillräckligt med resurser för att utföra en stor enkätundersökning som man kan generalisera resultatet till hela Hylte kommun därför valde vi att enbart inrikta oss på bevakningsgrupperna.
8
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
1.3
Disposition
I metoden förklarar vi vad för slags metod vi har valt och hur vi ska gå till väga för att få vårt insamlade material. Efter metoden presenterar vi tre begrepp som kommer att användas till att tolka resultatet. Sedan kommer resultatet av utvärderingen. I slutet av resultatet presenteras det som är positivt respektive negativt med bevakningsgrupperna. I analysen tolkar vi resultatet med hjälp av begreppen samt jämför det med bakgrunden/trygghetsundersökningen. Vi avslutar vår utvärdering med diskussion och våra egna funderingar samt ger förslag till fortsatt forskning.
9
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
2
Metod
Vi tycker att semistrukturerade intervjuer är mest lämpade för vår undersökning. Vi har färdiga frågor som ska behandlas och besvaras. För att kunna få ut mer material till vår undersökning anser vi att det är viktigt att inte styra upp intervjuerna. Vi som forskare ska inte ha allt för stor kontroll över frågorna utan vi tycker att våra intervjupersoner ska få möjlighet att utveckla sina svar och vara utförliga.( Denscombe: 2000, s.134-135)
Vi kommer att genomföra personliga intervjuer, anledningen till detta är att det är lätt genomförligt med tanken på den korta tiden vi har på oss. Samt att det blir lättare för oss att kontrollera den personliga intervjun. (Denscombe: 2000, s 136)
Vi är tre personer som ska genomföra intervjuerna men eftersom vi inte vill att våra intervjupersoner ska känna någon slags underlägsenhet valde vi att vara två personer vid intervjutillfällena. Vårt huvudsyfte är att ta reda på om bevakningsgrupperna (de medborgare som är delaktiga i övervakningen av samhället) har haft en brottsförebyggande effekt och hur de upplever att samhället bevakas.
Data ska vi samla in med hjälp av medborgarna som är delaktiga i bevakningsgrupperna vilka bäst kan svara på våra intervjufrågor. Intervjupersonerna har framfört önskan att de ska vara anonyma och att orden inte ska tillskrivas dem vilken i allrahögsta grad tas på stort allvar av oss då det är ett känsligt ämne vi forskar kring och deras önskan ska respekteras. (Denscombe: 2000 s. 130) Personerna som vi ska intervjua övervakar samhället på ett frivilligt sätt kontakt med dem fick vi genom närpolischefen Margith Eriksson i Hylte kommun.
2.1 Processen Vi bestämde att inte göra en detaljerad plan om hur vi ska fördela tiden för att utföra 10
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
utvärderingen. Vi ville utföra intervjuerna så fort som möjligt men med tanke att på att informatörerna får bestämma tiden efter hur det passar dem tog det några veckor innan vi hann utföra intervjuerna. Redan i början av månaden april sände vi ut en e-post till de personer som vi skulle intervjua. Våra förhoppningar var att de besvarade e-posten som vi har skickat så fort som möjligt så vi kunde ta kontakt med dem och bestämma mötet/intervjutiden.
Efter att vi hade utfört intervjuerna har vi skrivit ner dem och samlat hela gruppen för att alla ska få helhetsbilden av vilket material vi har. Sedan granskade vi vilket brottsförebyggande effekt bevakningsgrupperna haft i Hylte kommun samt om bevakningen av samhället ökat trygghetskänslan för medborgare enligt informatörerna. Resultatet har vi redovisat i olika teman.
De mätningar och bedömningar som har gjorts var att ta reda på om övervakningen av medborgarna som är delaktiga i bevakningsgrupperna har haft en brottsförebyggande effekt och om det har påverkat trygghetskänslan. Efter att vi har genomfört våra intervjuer har vi sammanställt och beskrivit dem med utdragen ur intervjuerna. Vi har analyserat det insamlade materialet och varvat abstrakta fynd med citat från intervjuerna och tolka dem med hjälp av begreppen empowerment och habitus. Slutligen har vi sammanfattat slutsatsen som vi har dragit utifrån materialet. I vår diskussion har vi diskuterat det resultat som vi uppmärksammat i analysen och diskuterat det i förhållande till tidigare forskning. ( Svensson: 2006 s. 49)
11
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
3
Begrepp
3.1 Habitus och Socialt rum För att förstå samspelet mellan individer och samhälle är Pierre Bourdieus teorier relevanta. Vi använder oss av boken Praktisk förnuft (1999) vi använda bara vissa av hans teorier, i det socialt rum och habitus.
Enligt Bourdieu är varje samhälle som ett socialt system eller socialt rum. Det sociala rummet är ett relationssystem, med detta menar han att individer intar olika positioner och detta beror på hur andra individer placerar sig i rummet. Han menar att utifrån andra placerar vi oss i det sociala rummet och samtidigt försöker vi upprätta en status gentemot dem. (Bourdieu:1999, s. 45-46)
Genom deras överensstämmande och attityd sammanförs aktörerna i det sociala rummet. Denna indelning kallas att aktörerna utnyttjar samma ”habitus” och att utnyttja samma habitus behöver inte betyda att aktörerna känner varandra. Det räcker med att dessa personers anknytning till varandra är den värdegrund som de båda framhåller eller bevakar. Gruppens medlemmar bestämmer vilka värderingar som ska framhållas mer än andra och dessa förmedlas sedan dess habitus. Den ideologi man delar i en grupp blir det som håller samman gemenskapen inom gruppen. Ett habitus kan alltså verka för att vissa attityder förstärks inom gemenskapen. Bourdieu menar att detta sker tack vare den önskan individerna har att visa sin särställning gentemot andra som inte delar gruppens värderingar. Dessa försvarade värdena som finns i ett habitus innehåller ofta de värden som skiljer just det specifika habitus ifrån andra habitus. (Bourdieu 1999, sid 16-22,45)
12
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
3.2 Empowerment Begreppet empowerment är viktigt inom socialt förändringsarbete. (Svenson, O. 2008) Det är ett positivt värdeladdat ord som brukar översättas med ord som bemyndiga, egenmakt och maktmobilisering. (Larsson, S. 2004) Det handlar om att vi kan uppleva och utveckla tillsammans med andra och genom ”makten med andra” kan vi ur erfarenheter från att tillsammans med andra försöka påverka tillvaron kan tilltron växa till den egna förmågan. Empowerment handlar också om att utmana de strukturer som håller makten över oss och dela makten med de utsatta utan att ta ansvar för deras situation. Man ska inte ta ansvar över deras situation eftersom då riskerar man att bli en del av makten över dem. (Svenson, O. 2008)
Empowerment hos individer innebär det att man ökar den enskildas individer möjligheter att ta kontroll över sitt eget liv, att öka förmågan, kompetensen, friheten att välja, självkänslan och med hjälp av empowerment kan de lösa sina problem. (Larsson, S. 2004)
”Empowerment är inget en människa kan ge till någon annan människa, utan det är en aktiv process där den enskilde själv måste vara aktiv” (Larsson: 2004 s. 29)
13
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
4
Resultat
4.1 Idén väcks till liv De flesta bevakningsgrupperna kom till genom att kriminaliteten hade ökat som ett resultat av polisbristen i Hylte kommun. Medborgarna i bevakningsgrupperna ansåg att polisbristen hade skapat en frizon för kriminella att agera ostört i deras områden. Invånarna kände att de ville göra något åt saken eftersom avsaknaden av polisen samt den upplevda otryggheten var hög. I nuläget finns det 5 bevakningsgrupper i Hylte kommun. Bevakningsgrupperna finns i Unnaryd, Landeryd, Hylte ,Torup och Rydöbruk. En av de första bevakningsgrupperna startade för cirka 10 år och den sista för ca 1 månad sedan. Alla intervjuade från de olika bevakningsgrupperna svarade att den största anledningen till att de startade bevakningsgrupperna var för att de som enskilda ville göra en skillnad. Invånarna blev trötta på den höga kriminaliteten och upplevda otryggheten. När de första bevakningsgrupperna startade fanns det ingen inlandsgrupp, dvs. poliser som de kunde samarbeta med utan det var bara den civila befolkningen som bevakade kommunen. Det fanns närpolisen men de var väldigt svåra att få tag på och jobbade inte nattetid. Om de såg ett pågående inbrott så kunde dem inte göra något åt det eftersom polisen inte var tillgängliga och det tog tid för dem och komma till platsen kände många. Det gjorde att brottslingarna kunde arbeta ostörda. Här följer ett citat som beskriver de känslor en av dem kände: Citat: ”Det var ju så att det fanns inte poliser här nattetid, det fanns inte poliser här när brotten begicks, de jobbade ostört, de åkte nästan aldrig dit för det här och det var ju en av anledningarna till att få till en debatt kring detta. Vi har varit ganska noga med att köra varje natt för att just få igång debatten och för att få ner brottsligheten, för att få polisen att vakna med våra påtryckningsmedel genom politiker och lokala Brå. Det har ju faktiskt gett den här effekten”
14
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
4.2 Bevakningsgruppernas sätt att arbeta Bevakningsgrupperna jobbar på så sätt att de kör, oftast två och två i en bil varje natt och antecknar om något misstänksamt håller på att hända. De har en telefon där de har kontakt med inlandsgruppen och varje natt innan de börjar köra så rapporterar dem till larmcentralen ”att nu ska jag och den ut och köra” då lämnar dem registreringsnumret dit så att de vet om det. Varje vecka är det olika grupper som kör, och i varje grupp finns det en gruppchef som ansvarar för att hämta ut en väska där mobilen finns samt en pärm och information om hur de får bete sig. De som jobbar inom bevakningsgrupperna får aldrig gå fram och konfrontera brottslingarna, det står noga skrivet i deras uppgifter att de inte får göra det. Citat: ”Det är inte vår uppgift, onödigt, vi ska bara iaktta, alla ska känna det, att man ska inte själv gå in, vi ska bara titta vad som händer, som vilken medborgare som helst, det är jätteviktigt, så börja agera poliser här, så kan det ju bli hur fel som helst för det är vi ju inte, Vi bara bevakar och rutinen där är glasklara”
Det tar bilnumret på bilar och kollar upp om de är försäkrade samt att bilskatten är betald. Det är väldigt viktigt för alla i bevakningsgrupperna att anteckna så mycket som möjligt för att underlätta för polisen att sedan binda vaneförbrytaren till brotten. De för anteckningar om vad för längd en viss person har, vad för kläder, vad för typ av bil, vilken färg han/hon har osv. Efter varje natt som de kört måste de föra en journal, där de beskriver vad som hänt och när man kört. Har det hänt något är det viktigt att lappen kommer fram till polisen. Journalen sparas och registreras varje gång. Sen avanmäler de sig hos larmcentralen igen.
15
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
Påtryckningar från bevakningsgrupperna, samhällsföreningarna och trygghetsundersökningen som gjordes i Hylte kommun har fått polisen till att agera och starta projektet med inlandsgruppen. Detta underlättade bevakningsgruppernas arbete i högsta grad. Man fortsatte att bevaka samhället som tidigare men man visste nu att det var mycket enklare att ta fast brottslingarna eftersom polisen alltid fanns till hands. Citat: ”Vi har väldigt tajt samarbete där vi bevakar med polisens backup vissa nätter och polisen går att nå och vi tipsar dem och de följer upp, alltså dem är helt plötsligt från att inte ha varit här så är dem och tar tag i de här sakerna”
Bevakningsgrupperna känner att inlandsgruppen har gjort en jättestor effekt, reaktionerna är väldigt positiva till inlandsgruppen från alla de intervjuade, de tycker att polisen har varit väldigt tillmötesgående, polisen vill ha tips dygnet runt, de har alltid på sina mobiler. Inlandsgruppen jobbar mer nätter och udda tider jämfört med den vanliga polisen men bevakningsgrupperna upplever att det alltid går att nå dem. Citat: ”Vi har ju nått mycket tillsammans, vi har kommit mycket längre än vad vi annars hade gjort om vi hade varit var för sig, polisen hade ju inte haft så många ögon, vi har ju haft jätte nytta av dem eftersom vi griper ju ingen” Polisen kan ge bevakningsgrupperna uppdrag, genom bevakningsgruppernas arbete kan polisen göra en kartläggning över vilka tider de kriminella går ut och rör på sig och när polisen får kännedom om detta kan de välja att lägga sina arbetstider utifrån det och då ökar sannolikheten för att ta fast dem här brottslingarna. Inom vissa bevakningsgrupper ger man information till allmänheten om hur man ska stöldmärka sina saker exempelvis information om att märka sina gräsklippare, låsa utrymmen och att se till att man inte har något synligt i bilen gavs ut för tanken är att man ska göra det svårt för de kriminella. I början hade invånarna sina värdesaker fullt synliga men nu har de blivit mer medvetna om att märka dem och låsa in dem på kvällen. 16
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
Ett annat intresseväckande fenomen är att man inom vissa områden, hängt upp en stor skylt innan infarten till samhället där det står; ”Här har vi grannsamverkan mot inbrott”, och det är något som de fått sponsorpengar till som gör att uppmärksamma allmänheten noga.
4.3 Upplevelse och trygghet Deltagarna i bevakningsgruppen har fått skilda reaktioner från medborgarna som inte är deltagande i bevakningsgrupperna och dem själva upplever det på olika sätt också. De flesta anser att bevakningen av samhället är något positivt som uppskattas av dem flesta i kommunen och att det har ökat trygghetskänslan bland invånarna men det finns även undantag då reaktioner inte har varit positiva av diverse motiv. En informatör upplever också att det är de kriminella som inte gillar att samhället bevakas men informatören tror inte att det är någon som känner sig övervakad, kanske hade varit lite annorlunda om det inte hade varit den otryggheten som finns i samhället. Andra anger att invånarna enbart reagerat positivt till att bevakningsgrupperna bevakar samhället, speciellt då en rad incidenter inträffade just i deras by/stad. En medlem i en av bevakningsgrupperna säger att reaktionerna från medborgarna angående bevakningen av samhället är följande: Citat: ”De har flyttat på sig, jag vet inte om de tyckte att det var bra eller jobbigt att vi höll koll på dem ... Jag tycker nog att de som är kriminella tycker nog att det är väldigt jobbigt att vi håller på, så därför har de fått flytta på sig helt... Äldre i byn tycker att det är jätte positivt, de tycker att det är jätte skönt att det finns folk som bevakar, ååå det är sådär ty delat.”
Även om de flesta är positiva till att samhället bevakas så tror de att dem som upplever det som ”jobbigt” eller känt sig förföljda inte skulle vända sig till dem med deras klagomål.
17
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
De intervjuade säger att vissa medborgarna tycker att det är polisens jobb att bevaka samhället och de som är med i nattpatrullen är ”... idioter, som gör polisens jobb...”. Några i bevakningsgrupperna är trötta på att bevaka samhället för att de känner att detta inte borde de behöva göra för det är inte deras jobb. Citat: ”Jag tror att det finns en liten klick som inte tycker att det är bra för att det känner att detta är polisens jobb och detta ska inte vi behöva göra, sen tycker dem säkert att det är jobbigt att köra och en del rädsla.”
4.4 Bevakningsgruppernas brottsförebyggande effekt Deltagarna i bevakningsgruppernas tycker att bevakningsgruppen har haft ett brottsförebyggande effekt. Bevakningsgrupperna har påverkat samhället till det positiva och statistiken visar att brotten har minskat. Men de anser att kan bero på att vetskapen om att bevakningsgrupperna existerar har lett till att lagförbrytare inte vågar begå brott av den orsaken har brotten minskat. En av intervjupersonerna tilläger att samarbetet med Inlandsgruppen har gett ett positivt resultat. Citat: ”Många av bilarna som vi misstänker och övervakar är oregistrerade och polisen har ju tagit fast en del av dessa personer efter att vi informerat dem... inlandspolisen har gjort stor nytta i samhället.”
Att brottsligheten har minskat kan beror på att de personer som begick brott har flyttat från samhället kanske på grund av att de kände sig bevakade, säger en av intervjupersonerna. Citat: ”nu har vi inga små kriminella ungdomar kvar, de har flyttat på sig”
4.5 Det positivt och negativa med bevakningsgrupperna 18
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
Det positiva med bevakningsgrupperna är att brotten har minskat, de oroar sig mindre när de ska åka exempelvis på semester för de vet att det finns folk som har ögonen öppna och i och med det så känner de sig tryggare. Citat: ” Fördelen med bevakningsgruppen är att samhället blir mer engagerad, vi har fått en bättre sammanhållning, sen nackdelen är ju att det finns dom som är lite rädda för att va och man är ju ute och kör och man tittar lite på ”vad gör du nu” du kan bli vittne till något som man kanske är lite rädd för, något som är lite farligt.”
En av våra intervjupersoner säger att det positiva med bevakningsgrupperna är att de kriminella har flyttat på sig, detta gör att brotten minskar och det blir lugnare i samhället. De äldre tycker att det är jättebra att det finns någon som bevakar samhället och känner sig mindre oroliga. Citat: ”Jag är absolut säker på att bevakningsgruppen har hart ett brottsförebyggande effekt, det ser man i hela landet, det blir mer och mer bevakningsgrupper
Det negativa med bevakningsgrupperna är att invånarna som inte är delaktiga i bevakningsgrupperna tycker de som är med är inte riktigt kloka att de gör polisens jobb. Vår intervjuperson säger att det kan vara en ursäkt för att de inte själva deltar i bevakningsgruppen. Det negativa är att man kör på natten och det händer att deltagare inte vill vara med längre och de klagar om att det inte är deras jobb utan polisens. Ekonomiskt sätt kostar det mycket att åka runt och deltagarna i bevakningsgrupperna lägger minst 50 timmar per vecka på att bevaka samhället. Något annat negativt med bevakningsgruppen är att de i början kände visst obehag, men detta har gått över..
5
Analys 19
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
5.1 Motivation och arbetssätt Bevakningsgrupperna kom till genom att invånarna slog ihop sig och tillsammans ville göra något åt kriminalitet vilket kan tolkas som de att har fått ”empowerment” så de påverka sin situation och ta ansvar genom att de gör något åt situationen som har uppstått. Genom att de tillsammans med andra försöker påverka tryggheten ökar de också tilltron till sig själv. (Svensson, O. 2008). Fördelen med bevakningsgruppen är att det uppstår en större gemenskap bland invånarna som det annars inte hade det. Grannarna börjar kommunicera med varandra då de har en sak gemensam som binder dem ihop. Man lär känna nytt folk och detta kan bidra till att tryggheten ökar, man känner sig säkrare i och med att man börjar lita mer på folk. Eftersom invånarna utnyttjar samma habitus skapas en större gemensamhet vilket kan vara en av anledningen till att de upplever högre trygghet (Bourdieu:1999)
Nackdelen är ju att man kanske stänger ut dem som av någon anledning inte vill vara med i bevakningsgruppen så att det skapas en vi och dem känsla. Samhället delas upp på två sorters människor, på ena sidan finns dem som är med i bevakningsgrupperna och känner att de gör en insats. På den andra sidan finns personer som inte är med och bevakar samhället och känner att det inte är deras ansvar att bevaka samhället utan att det är polisens jobb att göra det. Detta kan bidra till att de personer som inte är med i bevakningsgruppen kollas extra noga av dem i bevakningsgruppen. Även detta fenomen kan förklaras med hjälp av Bourdieus (1999) begrepp habitus genom att visa sin särställning gentemot andra som inte delar gruppens värderingar skapas det en annan habitus.
5.2 Upplevelse, trygghet och brottsförebyggande 20
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
De flesta reaktionerna de har fått av invånarna är att de som deltar gör ett bra jobb och tycker att det är bra att det finns folk som patrullerar om nätterna. ”Äldre i byn tycker att det är jätte positivt, de tycker att det är jätte skönt att det finns folk som bevakar”, säger en i bevakningsgruppen. Men det finns även de som har flyttat från samhället efter det att bevakningsgruppen startat. De som är delaktiga i bevakningsgruppen har genom att mobilisera sig tagit ansvar över sitt liv och hur de upplever sin omgivning. De har ökat tryggheten för dem eftersom de har ”makten över” sin tillvaro. De äldre i byn som upplever det som tryggare nu, tolkar vi det som att det trots allt inte har makten över tillvaron. De är beroende av att andra bevakar och är inte delaktiga i förändringsarbete och tilltron till deras förmåga ökar inte eftersom de inte är någon del av förändringsarbetet och därför saknar de ”empowerment” (Svensson, O. 2008)
De tror även att de, som inte är förtjusta i att samhället bevakas, inte kommer att vända sig med deras klagomål till deltagarna i bevakningsgrupperna. Detta kan vara anledningen till att de har fått mestadels eller enbart positiva reaktioner av invånarna eftersom endast de som har samma habitus som bevakningsgruppen vänder sig till dem med deras åsikter. (Bourdieu: 1999) Det är de som blev bevakade och har lämnat samhället som har upplevt bevakningen som något störande antar deltagarna i bevakningsgruppen. Det kan tolkas som att de kriminella har förlorat en del av deras empowerment när bevakningsgrupperna har fått mer makt över det som sker i samhället. (Svensson, O. 2008)
Något som har varit viktigt i vår utvärdering är att se om bevakningsgrupperna haft påverkan på trygghetskänslan. Resultaten av intervjuerna indikerar att de har påverkat trygghetskänslan. De uppger att de känner sig tryggare sedan de har startat bevakningsgrupperna. Trygghetsundersökningen (2006) visade också att de områden som upplevde högre trygghet hade startat bevakningsgrupper redan innan trygghetsundersökningen utfördes. Att de har börjat verka tillsammans i grannsamverkan med bevakningsgrupperna kan vara ett sätt för medborgarna att tillsammans förebygga brottsligheten och skapa trygghet. 21
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
Deltagarna i bevakningsgrupperna anser att dessa har haft en brottsförebyggande effekt, anledningen till att brotten har minskat kan vara att de “kriminella” är medvetna om att det finns folk som övervakar samhället och därmed är rädda att de blir avslöjade. En annan anledning till att brotten har minskat är förmodligen att de kriminella har flyttat från samhället eftersom de har tyckt att det är jobbigt att bli övervakade. Bevakningsgrupperna känner att själva vetskapen om att det finns bevakningsgrupper som kör runt och vakar samhället leder till att lagbrytare är rädda för att utföra brottslig verksamhet i just dessa samhällen på grund av ökad risk att bli upptäckt. Detta kan vara den största orsaken i sig till att de känner att brottsligheten har minskat i just dessa samhällen. En annan anledning till att de upplever att brotten har minskat är att inlandsgruppen är mer tillgänglig och de har bättre samarbete. I trygghetsundersökningen som utfördes 2006 visades att utsattheten var lägre i de områden där bevakningsgrupperna hade funnit i före trygghetsundersökningen gjordes. (Trygghetsundersökningen 2006)
6
Diskussion och egna funderingar
22
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
Vi funderade mycket på om några i bevakningsgrupperna kände sig rädda för att gå ut och köra om nätterna. Detta har vi fullt förståelse för och känner att de kan utsätta sig för fara. Man kan ju inte utesluta att någon de bevakar upplever det som kränkande och blir upprörd och attackerar någon i bevakningsgrupperna. Detta är en risk som man kanske inte borde behöva ta som medborgare, samtidigt som vi förstår om de upplever att de inte kan sitta hemma och vänta på att polisen ska få resurser för att utföra deras jobb på ett tillfredsställande sätt. Med det menar vi att polisbrisen och risken att utsättas för brott kan leda till att de väljer att vara med eftersom de inte vill sitta hemma och vänta på att bli utsatta, att de hellre går ut och stör dem.
Att de delar information om brottsförebyggande åtgärder exempelvis att märka stöldbegärlig gods anser vi är enbart positivt även om de i vissa områden är mindre duktiga på det och kanske inte inser vikten av att märka och skydda sina värdesaker. Dessa kanske lägger för mycket vikt på bevakningen och därför hamnar andra sätt att förebygga brott i bakgrunden som att dela ut brottsförebyggande infomation..
Det finns säkerligen lika många motiv till att vara med som det finns deltagare i bevakningsgrupperna. Det kan vara allt från att skapa gemensamhet till att individen i fråga är idealist. Vi tror att det i grund och botten är någon form av otrygghet som har skapat behovet och det är det de flesta anger som motiv till att de deltar i bevakningsgrupperna. Det finns ju en otrygghet som de känner som måste ligga till grund för det, vi antar att om de inte känner otrygghet så hade de inte deltagit, finns det inte problem så behövs det ingen lösning. I de samhällen där brotten har minskat har även anledningen till att bevaka samhället gjort. Det kan även bero på att de som inte är delaktiga i BRÅ får för lite feedback för arbetet de utför. Något som vi funderar på är om det är om den önskade effekt av att samhället bevakas är att de kriminella flyttar från samhället. Vi har inga fakta eller överhuvudtaget något som stödjer att de lämnade samhället på grund av att samhället bevakas mer än det som framkommit från intervjuerna. Men om det är så att de lämnar samhället för att de blir bevakade så flyttar de kriminalitet till en annan plats i kommunen eller länet. Då 23
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
minskar inte kriminaliteten utan bara flyttar på sig, de vi intervjuade uppgav att de inte är ute efter att rehabilitera kriminella utan endast vill se till att problemet försvinner så samhället blir tryggare.
Något som man borde ställa upp med från olika myndighets sida är att stå för driftkostnader eftersom dessa människor inte bara lägger upp till 50 timmar i veckan utan det kostar också mycket att köra bil runt i områden. För att öka tryggheten i samhället bör det bekostas av invånarnas skattepengar och inte ur deras egen plånbok, därför bör de ansvariga myndigheterna åtminstone stå för en del av kostnaderna.
Metoden vi har valt för att utföra utvärderingen har vi i efterhand konstaterat att det leder till många begränsningar och att vi i grund och botten inte kan generalisera resultatet till invånarna i Hylte kommun, kanske inte ens till alla i bevakningsgrupperna. Samtidigt så har den metoden vi har använt oss av gett oss mycket information om hur de upplever att bevakningsgrupperna har påverkat samhället vilket hade varit svårare ifall vi hade gjort enkät undersökning. Det viktigaste uppgiften de har är att få medborgarna att känna sig tryggare och att förebygga brott och det har de lyckats med även om det fortfarande finns många obesvarade frågor.
24
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
6.1 Vidare forskning Utöver det vi har utfört hade det varit intressant att belysa invånarnas åsikter gällande bevakningen av samhället, det hade varit roligt att se vad de personer som inte är med i bevakningsgrupperna känner angående bevakningen för att få en uppfattning om hur de upplever det. Det hade också varit intressant att undersöka bevakningsgruppernas samarbete med varandra och om deras samarbete emellan utvecklas mer.
25
HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2008-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Utvärderingsprojekt Vt. 08
Källförteckning
Litteratur: Backman, J. (1998) "rapporter och uppsatser", Studentliteratur Bourdieu, P. (1999) ”Praktiskt förnuft” Bokförlaget Daidalos May, T. (1997)"Samhällsvetenskapligforskning", Studentliteratur, Opel University Press Svensson, O. (2008) ”Studie handbok: Projekt och utvärdering” Halmstad Thuren, T. (1991) "Vetenskapsteori för nybörjare" Liber
Övriga källor: Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun, information och råd från brottsförebyggande rådet i Hylte. http://www.hylte.se/Page.asp?PageNumber=562
Larson, S. (2004) ”Stödjande miljöer i bostadsområden - en inventering av aktörers inställning till stödjande boendemiljöer” Malmö http://www.regionhalland.se/dynamaster/file_archive/050214/a05923ace6ec862c8d5a08 912ab754ea/Miljoer_bostadsomraden.doc
Trygghetsundersökningen i Hylte kommun 2006 www.hylte.se/Page.asp?PageNumber=562
Information från uppdragsgivaren: Margith Eriksson (2007) ”Utvärdering av hur ökat polisiär närvaro med den sk. Inlandsgruppen och bevakningsgruppernas arbete i Hylte kommun påverkat medborgarnas trygghetskänsla” Hyltebruk Margith Eriksson (2008) ”Utvärderings uppdrag gällande effekten av ökat polisiär närvaro och bevakningernas arbete i Hylte kommun och hur dessa faktorer har påverkat medborgarnas upplevelse av trygghet” Hyltebruk 26
