Sida
BESLUTSUNDERLAG
1(1)
Datum
2016-09-26
Kommunstyrelsen
Beslutsunderlag
Ärende § 119
Gång- och cykelvägar, prioritering Dnr 2016-000151
Gällande GC-plan med kartor
§ 120
Redovisning av synpunkter 2016, tertial 2 Dnr 2016-000037
Redovisning
§ 121
Delårsrapport, tertial 2 Dnr 2016-000028
Delårsrapport tertial 2
§ 122
God ekonomisk hushållning 2017 Dnr 2016-000177
Tjänsteskrivelse
§ 123
Musik- och kulturskola blir kulturskola i Essunga kommun Dnr 2016-000164
Protokollsutdrag
§ 124
Riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism Dnr 2016-000150
- Tjänsteskrivelse
§ 125
Riktlinjer för bostadsförsörjning Dnr 2016-000167
Förslag samrådshandlingar
§ 126
Förenade Småkommuners Försäkrings Aktiebolag (FSF AB) Dnr 2016-000170
Utredning
- Förslag
1
Plan för gång och cykelvägar i Essunga kommun mars 2009, reviderad maj 2013
Bakgrund Tekniska kontoret och Plan- och byggkontoret har fått i uppdrag att ta fram en långsiktig plan för gång- och cykelvägar i kommunen. Kommunstyrelsen beslutar 2012-11-05, § 157112, att låta se över GC-planen.
Arbetsgång Översiktskarta. Arbetet bö1jade med att ta fram en översiktskarta över kommunen med målpunkter och därefter knyta ihop målpunkterna med cykelstråk Målpunkter är: samhällen, byar, idrottsanläggningar, skolor, badplatser m.m. Bilaga l. Genom kommunen finns två större cykelstråk, Sverigeleden och Västgötaleden Bilaga 2 som under tiden fått ändrad sträckning.
Sverigeleden marknadsförs av Svenska cykelsällskapet som en lättcyklad led (99% asfalterat) i historiskt och kulturellt intressanta bygder. Mer går att läsa på hemsidan www.svenskacykelsallskapet.se Västgötaleden fann sin form 1992 genom ett samarbete mellan Svenska Cykelfrämjandet, Västergötlands turistråd, kommuner och lansting. Mer information går även att få genom Svenska Cykelfrämjandet Leder i Kommun Inom kommunen har man tagit fram lokala motions- och cykelslingor. o "Hälsans Stig" en promenadslinga i N oss ebro med tanke att inspirera till motion för folkhälsans skull. Bilaga 3 o "Cykla i norra och södra delen av Essunga kommun" cykel rund turer med lokala besöksmåL Bilaga 4-5 Tätortskartor har tagits fram över befintliga gång- och cykelvägar samt tänkbara sträckningar för Främmestad, Nossebro, Essunga Station, EssungaKyrkby och Jonslund. Markeringar på kartan med heldragen linje respektive punktlinje är befintlig gång- och/eller cykelväg. Motsvarande streckad och streckprickad linje, är tänkt sträckning på ny gång- och/eller cykelväg. Endast "större" stråk är markerade, vanliga trottoarer är inte markerade på tät01iskmiorna. Bilaga 6:1-5 Främmestad. Sammankoppling av målpunkterna inom samhället (Bergevi, Componenta, busshållplats m.m.) tillgodosågs i samband med ombyggnaden 2006 av genomfarten längs Främmestadsvägen. En GC-väg anlades då från Buss-Larssons till Bergevi. Under 2008 kopplades GC-vägen vid Främmestadsvägen ihop med Slätt- och Säterivägen. För kontakt med andra målpunkter inom kommunen har den gamlajärnvägsbanlcen en stor betydelse.
~ Essunga kornmun ........,..
~
-
2 Förslag på kommande utbyggnad av GC-vägar i Främmestad: När ny förskola uppförts föreslås att GC-väg revideras enligt förslag. Samma förhållande gäller för Stationsvägen. Nossebro. Utbyggnaden av GC-nätet har skett under en längre tid i små etapper, oftast utförda i egen regi. Förutom GC-vägar har även promenadvägar anlagts längs Nossan, dels mellan broarna och vid Strandgatan. Önskemålen har under senare år även kommit att handla om att knyta ihop ytterområdena med GC-nätet i Nossebro. Därför harGC-vägen byggs ut längs Grästorpsvägen (186) förbi Saxbergs mot g:a Bärebergsvägen och längs Södra vägen förbi Flexus mot Kolsholmenvägen. Förslag på kommande utbyggnader i Nossebro: Järnvägsgatan från Posten till stallgatan mot målpunkterna Buntarp och Vindstorp via j ämvägsbanken. Gångvägar inom stallahalmsområdet med spång över s tallabäcken mot Höga- berget. Diverse kopplingar inom samhället: I
Utbyggd belysning: Förslag till utökad och sammankopplad belysning vid Oxbergsgatan och Högabergsvägen samt GC-väg från "Saxbergs" till Hagaberget På så sätt sammanbinds elljusspåret med dessa anknytningar.
Essunga Station. Under 2007 asfalterades den g:ajämvägsbanken mellan Nassebro och Essunga Station. Målpunkter förutom samhället är fortsättningen mot Essunga Kyrkby och naturområdet vid Furet. Essunga Kyrkby. Målpunkter i kyrkbyn är kyrkan och begravningsplatsen och vidare fmisättning mot Erstorp och Jonslund. Jonslund. Viktiga målpunkter är skolan, bad, idrottsplats och Dalu·entråd AB. Befintlig GC-tunnel under väg 186 är en viktig förbindelsepunkt mellan områdena i samhället.
Remiss Förslagen till reviderade översiktskaliar och tätortskartor lämnas över till partigrupperna för synpunkter. Partigruppema lämnar in synpunkter och prioriteringslistor för en kommande plan för kommunens gång- och cykelvägar. Kontoren för tekniska samt bygg- och miljökontoret sammanställer de inkomna svaren från partigrupperna. Kontoren föreslår en prioritering för de närmsta åren utifrån inlämnade synpunkter. Maj 2013 Telmiska kontoret
Byggnadskontoret
Tord Hallen
~ Essunga kornmun ~
.
3
Bilagor: l. 2. 3. 4. 5. 6.
Cykelvägar och målpunkter, kommunöversikt Sverige- och Västgötaleden Hälsans stig Cykla i nona kommundelen Cykla i södra kommundelen Tätaliskartor 6:1 Främmestad 6:2 Nassebro 6:3 Essunga Station 6:4 Essunga kyrkby 6:5 Jonslund
lill Essunga kommun
~
Cyke lvägar och Målpunkter Ma rs 2009 Rev iderad maj 2013 Copyright Essunga l
e
Essunga kommun
Sverigeleden och Västgötaleden Mars 2009 Reviderad maj 2013 Copyright Essunga kommun
Bilaga 2
N
- Hälsans Stig NOSSEBRO
N
1 1\pri\gatan NOSSEBRO SCEN
Hälsans Stig Km-skylt
•••
lnfotavla Parkering Busstation
g
Bad
~
Bibliotek
Vårdcentral Apotek Camping Lekplats Ridanläggning Elijusspår
wc
HJÄRT- OCH lUNGSJUI
~
fEJ
Idrottsanläggning
Kommunhus
Vid eventuella frågor om underhåll av stigen kontakta Essunga kommun 0512-570 oo. Alla Hälsans Stig-kartor finns på Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds hemsida: www.hjart-lung.se
lH
fil el 1±1 +
!Al ri1l ~
u
m
Turistinfo
g
Stuguthyrning
~
Essunga kommun
eJ Essunga kon1 mu n
Essunga Norra
(Rev 2011-03-07)
Bilaga 4
Cyklå i norra cfe(en av Essunga kornntun CD
@ Vistestenen
stenbron
Tidsdokument av konstnären Bertil YSvensson som restes 7995. Inskriptioner med olika berättelser och sagor på samtliga fyra sidor.
Femvalvsbro från 7842 över ån Nossan (bild på nästa sida).
0
Kerstinsås Kvarn
@ Drottnings Astrids grav
Uppförd i början av 7800-ta/et med renoverad och fungerande kvarn.
®
Astrid var enligt sägnen dotter till Olof skötkonung och barnbarn till Sigrid Storråda. Hon gifte sig med Kung O/af av Norge under 7000-ta/et.
stationshuset
@ Andra Våningen
Utställningar och samlingar från den smalspåriga järnvägsepoken genom vårt landskap.
l retrolägenheten Andra Våningen upplever man känslan av 7960-tal i tre rum och kök.
0 Nossebrobadet
@Magnolia
Spa, cykel- och kanotuthyrning, gym och camping.
®
Restaurang, cafe, trädgård och butik. Känd för sina dahlior.
Hällkistan Jättestugan
@ Resta stenar
Anses vara en av Europas bäst bevarade hällkistor från yngre stenåldern.
0
Här finns mångtusenåriga inga r som berättar om en mycket tidig bosättning i kommunen och dess omgivningar.
Järnvägsbanken Gamla banvallen frånjärnvägen mellan Trollhättan och Nossebro.
@ Bron i Baljetors Här strömmar ån Nossan ner för klipporna i ett vackert fall.
0 Särebergs Järn & Maskin "Skroten i Bäreberg" säljer militärt överskott, maskiner, verktyg, jakt-, fritids- och arbetskläder och handelsstål och återvinner metallskrot.
@ Malma badsjö Pittoreskt friluftsbad med fikaplatseroch grillmöj/igheter.
® Råglanna festplats
Känd festplats i utkanten av Främmestad ~tl!~~it:3 som besökts av många kända artister och lockat storpublik till mången dans.
@Hängbron l området kring hängbron ligger Hagavadet. Här passerade redan : på medeltiden dåtidens färd- och r•' handelsväg mellan Lödöse och Skara.
Här finns flera äldre väl bevarade byggnader, bl a den mer än 200 år gamla dagsverksstuga n.
,_ ~":"'
':"! . ..-..
, ... ' . \·~r, <~-•; '-,
·..;.,.,_,.,""11' ...
® Domarringar @ Främmestad hembygdsgård
.· '
~~~-lJ @ Blåhärja gårdsmuseum
~~:Fe:~=~~~
\" .____,c=-_~t"--''-
Här visas föremål från Västgötabygden som är cirka 700 år gamla. Öppet efter överenskommelse.
'J,r-
--
~ Essunga kommun ·~
Bilaga 5
..
.
' ·· . Vinds~ ·( ·: .. t()rp ... . ~-..... . .~..
.
.
·''
.~ '
;:.t'
. . .\ -. . .. . . . .\ _\ . ~
·\·,.,,,·.
.1' :_ . . . .-· .
:
..
.... . . .:· ·
: ...
. :·· ·: . . . ~Y .. .
'
. ·:.• .
·- ...
.
l)
.. v
· ·KYtk;:~~~,,.\ •.. . ·.·
,..,} ,: ::: :.· :.~:;' sa:hdbä~l<- . .~:. :':~:...·.,:~ ~ t~~:_ ·P ~ ., :·.\~ .. .
.. ·.
.
:.: ~ ..
· _ ·::. ' ;'::~.· ;~ : i :.~-~. ·.: · . · .
.
' '
.--.-L..:..::.:....:.....'.:.:...:.....:.__:'--'-'-::.:..,
. •.. : .• .
:
Essunga Södra
.·.:-:::
:
.
: O. · ···.
: o.~ ·
(Rev 2011-03-07)
,.
. 1,0km .
·
~ .
~ol~e:~ ·: \ .
·.
Cykiå i södra dRfen av 'Essunaa kornntun CD
@ Arid ra Våningen
stenbron
l retrolägenheten Andra Våningen upplever man känslan av 1960-tal i tre rum och kök:
Femvalvsbro från 7842 över ån Nossan. (bild på nästa sida)
CD
Kerstinsås Kvarn
@ Radiomuseum Radioapparater från förr.
Hotell och trädgårdscafe, endast förbokade besök. Unik miljö.
•
:~·<,~ ,·~
stationshuset Utställningar och samlingar från den smalspåriga järnvägsepoken genom vårt landskap.
@ Hålvägarna i Furet Här framställdes järn Medeltida färdvägar som lämför ca 2000 år sedan. nat synliga spår i landskapet. Mer info finns på plats.
@Madam Blå
Uppförd i början av 1800-talet med renoverad och fungerande kvarn.
®
@ Järnugn
•. ' ~
'tJi.!
•.r.•
G) Nossebrobadet Spa, cykel- och kanotuthyrning, gym och camping.
l --
@ Anastocken Träbro från 2004 över ånNossan.
@ solvikens boende Bo precis vid Nossans strand.
@ Krokstorps Lanthandel
0
Rikt och sevärt sortiment.
Kyrkås kyrka En liten och charmig sockenkyrka från 7600-talet.
@ Fåglumsbron
0
Kyrkås Laxfiske Dra upp din egen middag från strandkanten vid detta rogivande laxfiske.
En av Nossans vackra broar med två valv från 1923.
@ Ginza
Bo på Lantgård i Kyrkås
0 lngelstorp ® stommen Njut av en levande landsbygd på dessa två boenden. Kom nära djur och natur och möt ett behagfullt lugn.
Sveriges största postorderföretag inom musikbranschen med försäljningsbutik.
@ "Fötterna i Fåglum" Hällristning, ca 3000 år gammal.
@ Väderkvarnen i Fåglum
® Offerhäll i Sandbäck Fornlämning med inhuggna skålgropar från bronsåldern.
Holländare från 7885, karekvällar måndagar i juli.
@ Fåglums kyrka Sveriges sjunde äldsta kyrka
från 7700-ta/et.
/
/
i
l i
~.,,~~; /./
/
/
0/ / /
/
/
/
/
Ändringen avser
n Essunga kommun
-
~..41}
Rilad av
Ch .Lund 2009-03-02
CYKELVÄGAR
FRÄM~AESTAD Utdrag ur primärkartan
Copyright Essunga kommun l
Godl<änd av
Skala 1:
n Uppdrag nr.
Reviderad i
maj 201B
Nummer
8000 Rev
Teckenförklaring Befintlig ge-väg -
-
-
Planerad ge-väg Befintlig gångväg
o
oo
-
-
-
Planerad gångväg
o
.......:. . . . .... . . . c:?
. o
o
..,...
~
~
'~· ·... 0~'-· .... /"'
••
Essunga kommun Gång- och cykelvägar
NOSSEBRO Upprättad mars 2014
····-,
if
Bygg- och miljökontoret
o
0,225
0,45
0,9 Kilometers
Copyright Essunga kommun
Bilaga 6 : 3
Datum
Ändringen avser
e
CYKELVÄGAR
Essunga komrnun
ESSUNGA STATION Utdrag ur primärkartan
Ritad av
Ch.Lund 2009-03-02
Copyright Essunga kommun l
Godkänd av
Skala 1:
n Uppdrag nr.
Reviderad i
maj
2013
Nummer
5000 Rev
Bi la g a 6 : 4
--'
Datum
Ändringen avser
e
CYKELVÄGAR
Essunga kommun
ESSUNGA KYRKBY Utdrag ur primärkartan
Ritad av
Ch. lund 2009-03-02
Konstrav
Godkänd
av
Copyright Essunga kommun Ska la 1:
n Uppdrag nr.
Re vid e rad i maj 2013
Nummer
6000 Rev
6:5
.1
STORA
FLÖTTORP
Il
--L· ---·-·--·- '· "'- ... Datum
CYKELVÄGAR
mJ Esst1nga komrnun ~
JONSLUND
-
Utdrag ur primärkartan Ritad av
Ch.Lund 2009-03-02
Konstrav
Copyright Essunga kommun Godkänd av
Skala 1:
n Reviderad i
maj
2013
Uppdrag nr.
Nummer
5000 Rev
Sida1/1
Redovisning av synpunkter
2016-09-20
Tertial 2 & 3, 2015 Synpunkt: 2015-12-02
(dok.id 10646)
Farthinder vid färdigställd träbro i Nossebro
Åtgärd: Verkställt genom skyltning.
Tertial 1, 2016 Synpunkt: 2016-02-21 Åtgärd: 2016-02-25 Synpunkt: 2016-04-19
(dok.id 11110)
Röjning på fastigheten Essunga Svenstorp 1:10. Ska åtgärdas av servicegruppen under året.
(dok.id 11383)
Åtgärd: 2016-04-20
Fråga & önskemål gällande Strandpromenaden: - Gräsklippning? - Hinder för mopeder & cyklar vid ingång från Nypongatan. - Bänkar/sittplatser för bl.a. äldre. Besvarat: Fler sittplatser samt hinder för mopeder och cyklar håller på att ordnas.
Tertial 2, 2016 Synpunkt: 2016-05-11
(dok.id 11474)
Önskemål om blomlådor som farthinder på Eriksgatan.
Åtgärd: 2016-06-08
Synpunktslämnaren har information om att ansökan om "egna" blomlådor som farthinder kan göras hos kommunen.
Synpunkt: 2016-05-25
1. Hundar förbjuden skylt inne på lekplatsen mittemot gamla stationshuset. 2. Sänkt hastighet och "farthinder" på Storgatan.
(dok.id 11577)
Åtgärd: 2016-05-26
Följande besked lämnat: 1. Överlämnat till Gata och park avdelningen som ansvarig. 2. Frågan kommer lyftas med Trafikverket och länsstyrelsen.
Synpunkt: 2016-06-08
Sittplatser längs Strandpromenaden.
Åtgärd: 2016-06-09
Fler sittplatser ska ordnas.
Synpunkt: 2016-06-15 Åtgärd:
(dok.id 11710)
Synpunkt: 2016-06-18 Åtgärd:
(dok.id 11851)
Synpunkt: 2016-07-11 Åtgärd: 2016-08-22
Häckhöjden vid in-/utfarten på Sturegatan till parkeringen vid saxen en trafikfara. Ärendet lämnat till samhällsbyggnadsenheten. Cyklister i hög hastighet på elljusspåret. Vi kommer att observera och bevaka frågan, men i dagsläget är inte ett cykel förbud aktuellt.
(dok.id 11855)
Vore bra om det målades upp linjer för gång/cykelbana på Sturegatan, ovanför infarten till Stallaholms förskola. Önskemålet avslogs med tanke på andra trafikkonsekvenser.
Delårsrapport tertial 2 2016
Delårsrapport tertial 2 2016
2(31)
Innehållsförteckning Essunga kommun ............................................................................ 4 Förvaltningsberättelse ........................................................................... 4 Resultaträkning ................................................................................... 13 Balansräkning ..................................................................................... 14 Sammanställd redovisning .................................................................. 15 Redovisningsprinciper ......................................................................... 16
Kommunstyrelse ............................................................................ 17 Verksamhet ......................................................................................... 17 Ekonomiskt resultat............................................................................. 18 Personal och arbetsmiljö ..................................................................... 18 Måluppfyllelse ..................................................................................... 19 Internkontroll ....................................................................................... 23
Socialnämnd................................................................................... 24 Verksamhet ......................................................................................... 24 Ekonomiskt resultat ............................................................................. 24 Personal och arbetsmiljö ..................................................................... 25 Måluppfyllelse ..................................................................................... 25 Internkontroll ....................................................................................... 26
Utbildningsnämnd ......................................................................... 27 Verksamhet ......................................................................................... 27 Ekonomiskt resultat ............................................................................. 27 Personal och arbetsmiljö ..................................................................... 28 Måluppfyllelse ..................................................................................... 28 Internkontroll ....................................................................................... 29
Bygg- och Miljönämnd .................................................................. 30 Verksamhet ......................................................................................... 30 Ekonomiskt resultat ............................................................................. 30 Måluppfyllelse ..................................................................................... 31 Internkontroll ....................................................................................... 31
Delårsrapport tertial 2 2016
3(31)
Essunga kommun Förvaltningsberättelse Ekonomisk omvärldsanalys Den svenska ekonomin utvecklades mycket starkt ifjol. Under första halvåret i år har utvecklingen varit mer dämpad. Förutsättningarna för svensk ekonomi ser trots det fortsatt gynnsamma ut. Den svenska ekonomin beräknas fortsätta att utvecklas betydligt starkare än ekonomin i många andra länder. Anledningen är en fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan. En försvagad krona tillsammans med en förbättrad tillväxt i omvärlden innebär också att exporten väntas få bättre fart framöver. Högkonjunkturen i svensk ekonomi förstärks därmed nästa år. Sedan föregående skatteunderlagsprognos har bedömningen av antalet asylsökande påtagligt sänkts. Den nya och lägre bedömningen av antalet asylsökande och antalet ensamkommande flyktingbarn innebär att prognosen för kommunal och statlig konsumtion har skruvats ned. Ökning av den offentliga konsumtionen har skruvats ner från 4,6 procent till 3,1 procent. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting
Essunga kommun - en översikt Viktiga händelser Viktiga händelser hittills under 2016:
Samverkan i Västra Skaraborg (V6) för ett tiotal prioriterade verksamhetsområden Fortsatt arbete med planering för byggnation av bostäder. Hösten 2016 påbörjas byggnation av ett drygt 40-tal bostäder Framtagande av översiktlig miljöteknisk undersökning f d slamtipp Bäreberg. Utredningsrapporterna är klara och förfrågan har ställts till vara kommun om medverkan för genomförande av åtgärder på slamtippen. Förskola har byggts i privat regi i Fåglum och lokalerna invigdes sommaren 2016 Om- och tillbyggnad av Nossebrobadet pågår 2016-2017 till en kostnad av ca 34 miljoner kronor Strategisk plan 2017-2019 samt övergripande mål för samma tidsperiod. Efter att ny vision antogs 2015 har arbetet nu gått vidare med strategier och mål. Arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor i nära samarbete med arbetsförmedlingen. Utmaningarna är inte minst att stötta ungdomar utan godkända gymnasiebetyg att fullfölja sina studier samt att integrera dessa ungdomar och nyanlända på vår arbetsmarknad Kompetensförsörjning är en mycket stor och avgörande fråga både för kommunen och näringslivet. Bristen på kompetent personal gör att tillgänglig arbetskraft vid behov måste få kompletterande utbildning och att en matchning kan göras på arbetsmarknaden. Detta ökar behovet av utbildning på alla nivåer samt mycket samarbete mellan olika parter Företagskontakter för näringslivsutveckling. Vi försöker stötta företagen och ge dom förutsättningar för utveckling och tillväxt Framtida organisation för Essunga kommun. Arbete pågår med att ta fram ett förslag till ny organisation. Detta är oerhört betydelsefullt om kommunen skall kunna klara framtida personalförsörjning och därmed erbjuda kommuninvånarna de välfärdstjänster man efterfrågar. Kräver att man kanske skall organisera verksamheten på ett nytt mera funktionellt sätt. Handlingsplan för Stallaholmsvisionen tas fram och arbetet har påbörjats i beredningen för vision & utveckling samt med b l a en utställning på biblioteket Ombyggnation av övervåningarna i kvarteret Amiralen till besöksboende resp. kontorslokaler. Till en början kommer dessa lokaler att användas som HVB-hem för att klara mottagning av ensamkommande barn. Lokalerna invigdes och togs i bruk före sommaren
Befolkning och boende Kommuninvånarantalet ökade i början av året till ca 5 620 personer. Därefter skedde en minskning och invånartalet är nu ca 5 605 personer. Sedan årsskiftet har invånarantalet ökat med 13 personer. Samma period föregående år var ökningen 6 personer
Delårsrapport tertial 2 2016
4(31)
Arbetsmarknad Arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågornaär av stor strategisk betydelse för kommunerna. Arbetslösheten är f n väldigt låg i Essunga kommun. Problemet är snarast att klara den framtida kompetensförsörjningen i kommunens organisation men självklart inte minst i näringslivet. Det gäller då att ta tillvara alla resurser som finns tex ungdomar, nyanlända, långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Fokus i vår kommun är nu att ta tillvara resurserna i dessa grupper men självklart också att ha en inflyttning till kommunen och regionen av ny arbetskraft. Kommunen är en pendlingskommun vilket innebär att vi har stort pendlingsutbyte med kommunerna i den omgivande regionen. Kommungränserna är således i detta sammanhang ganska ointressanta utan här gäller det också att arbeta regionalt. När det gäller arbetsmarknad och sysselsättning bryr sig kommuninvånarna inte särskilt mycket om kommungränserna utan i första hand handlar det om geografiskt avstånd, infrastruktur, branschbredd och självklart utbud av arbetstillfällen i regionen.
Framtiden Den stora framtida utmaningen för kommunen är att klara välfärdsuppdraget för våra kommuninvånare. För en liten kommun som Essunga finns det många saker som är extra utmaningar t ex: - klara en positiv befolkningsutveckling för att ha kvar ett serviceunderlag och en rimlig skattekraft - klara att bibehålla en långsiktigt hållbar kommunal ekonomi - klara rekrytering av kompetent personal och nyrekrytering till de politiska partierna - bibehålla en hög sysselsättningsnivå och låg arbetslöshet - i samverkan med olika aktörer i det lokala samhället arbeta för utveckling av en attraktiv kommun Det finns inga klargjorda undersökningar som tydligt visar på att verksamheten i en större kommun skulle vara effektivare än i en liten kommun. Däremot kan den stora svårigheten vara att kunna rekrytera kompetent personal och att på det sättet kunna ge samma service eller bättre i vår kommun än i större kommuner. Ett sätt att klara detta på kan vara samverkan i kommungrupper eller med enskilda kommuner. Den kommunala ekonomin är självklart helt avgörande för att kunna ge en framtida bra service och att även fortsättningsvis ha en attraktiv kommun för nuvarande och presumtiva kommuninvånare. Integrationsfrågorna är också av stor betydelse för både befolkningsutveckling, tillgång till arbetskraft och mångfalden i samhället.
Ekonomisk översikt Resultat och kapacitet DELÅRSRESULTAT Resultat Resultatet för perioden januari-augusti 2016, uppgår till 9,25 mnkr. För motsvarande period 2015 redovisades ett resultat på 12,6 mnkr. Större orsaker till det lägre resultatet är bland annat att kostnader avseende pensionsskuld individuell del (6,8 mnkr) och kostnader för gymnasieskola juli-augusti (2,2 mnkr) är jämförelsestörande poster, då de i tidigare delårsredovisningar inte har bokats upp. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader uppgår till 190 mnkr, för motsvarande period föregående år var nettokostnaden 175 mnkr. Verksamhetens intäkter har ökat med 42 procent, främst beroende på ökade statsbidrag, såväl inom utbildning som flyktingmottagning. Kostnaderna har ökat med 17 procent, största ökningen är lönekostnader (24 mnkr) och köp av verksamhet (8 mnkr). Löneökning utöver lönerevision består till stor del av statsbidragsfinansierade löner. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag har för perioden januari-augusti uppgått till 199,3 mnkr. Under samma period 2015 uppgick skatteintäkter och generella statsbidrag till 188,2 mnkr. Det innebär en ökning med dryg 11 mnkr eller 6 procent. Skatteintäkterna har ökat med 7,2 mnkr eller 5 procent, generella statsbidrag och utjämningsbidrag har ökat med 4 mnkr eller 8 procent. Ökningen avseende generella statsbidrag beror främst på ökade bidrag för inkomst- och kostnadsutjämning.
Delårsrapport tertial 2 2016
5(31)
HELÅRSPROGNOS Resultat De av nämnder och styrelser inlämnade driftprognoser för 2016 tillsammans med bedömningar avseende finansförvaltningen indikerar att årets resultat kommer att uppgå till 8,8 mnkr, vilket är i paritet med budgeterat resultat. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas bli 3 procent. De främsta orsakerna till den prognostiserade budgetavvikelser på förvaltningarna är:
Kommunstyrelsen prognostiserar dels ej verkställd samverkan avseende upphandling dels högre statsbidrag avseende migration.
Socialnämnden räknar med underskott i budgeten på 2,1 mnkr 2016. Till stor del beror detta på ökade insatser inom LSS samt ökade kostnader för institutionsvård för vuxna och barn. Utbildningsnämnden prognostiserar ett överskott på 1 mnkr. Orsaken till överskottet är ökade statsbidrag till grundskolan.
SKL:s skatteprognos från augusti visar att skatteintäkterna för Essunga kommun kommer att bli 297 mnkr och är i nivå med budgeterade skatteintäkter. KPA:s prognos avseende pensionsskuld visar en minskning med 0,3 mnkr. Investeringar Prognosen för årets nettoinvesteringar uppgår till 35,2 mnkr, vilket är 1,8 mnkr lägre än årets budget. Orsaken till att inte hela investeringsbudgeten tas i anspråk är att planerad ombyggnad av hus G på Nossebro skola är stoppad samt att slutkostnad blivit lägre än budget på några investeringar, ex upprustning av träbron. Skattefinansieringsgraden av årets investeringar beräknas bli 63 procent.
Balanskravsutredning Balanskravsutredning. prognos
2016
Prognostiserat årsresultat, mnkr
8,8
Reavinster, mnkr
0
Balanskravsresultat, mnkr
8,8
Balanskravet innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna. I balanskravsutredningen avräknas realisationsvinster från resultatet. År 2016 beräknas kommunen uppfylla det lagstadgade balanskravet.
Risk och kontroll Risk avser hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Kontroll avser hur upprättande finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget visar en god ekonomisk hushållning. Soliditet Soliditeten uppgår till 69 procent exklusive pensionsförpliktelser äldre än år 1998 och som ligger utanför balansräkningen. Inklusive pensionsförpliktelser äldre än år 1998 uppgår soliditeten till 20 procent. Föregående år samma period uppgick soliditeten till 67 respektive 15 procent. Orsaken till den något förbättrade soliditeten är ett förstärkt eget kapital. Likviditet Kassalikviditeten är vid utgången av augusti månad 76 procent. Det är en försämring med 9 procentenheter sedan årsskiftet. Den försämrade kassalikviditeten beror främst de stora investeringsprojekten som startat igång 2016. De likvida medlen var vid periodens slut 9,4 mnkr. Kommunen har en checkräkningskredit på 20 mnkr. Krediten har inte utnyttjats under årets första åtta månader. Delårsrapport tertial 2 2016
6(31)
Pensionsåtagande Pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse i bokslutet. Denna del av pensionsförpliktelsen infrias under kommande 40 år i samband med att pensionsfallen aktualiseras. Ansvarsförbindelsen inklusive löneskatt uppgår till 124,6 mnkr. Vid årsskiftet 2015/2016 var ansvarsförbindelsen 128,154 mnkr. Ansvarsförbindelsen prognostiseras att uppgå till 123 mnkr vid årsskiftet 2016/2017. Prognosen bygger på KPA:s prognos för 2016.
Essunga kommuns bolag, kommunalförbund och gemensam nämnd Essunga Bostäder AB Essunga Bostäder AB ägs till 100 procent av Essunga kommun. Bolaget är ett allmännyttigt bostadsföretag med ändamål att främja bostadsförsörjningen i Essunga kommun. Essungabostäder redovisar ett delårsresultat på 56 tkr och resultatet för 2016 beräknas uppgå till 217 tkr. Delårsresultatet 2015 uppgick till 820 tkr och årsredovisningen visade ett resultat på -1 399 tkr.
Stiftelsen Essunga industrier Stiftelsen Essunga Industrier ägs till 100 procent av Essunga kommun och har till ändamål att inom Essunga kommun tillhandahålla lokaler för industriproduktion, handel och hantverk. Stiftelsen har under året ägt och förvaltat fastigheten Essunga Stallaholm 1:314. I den sammanställda redovisningen ingår Stiftelsen Essunga Industrier sedan tertial 2 2015. Tidigare år har Stiftelsen inte ingått i redovisningen. Resultatet per den 31 augusti 201 är -9 tkr och resultatet för 2016 beräknas bli 13 tkr. Delårsresultatet 2015 uppgick till -87 tkr och årsredovisningen visade ett resultat på 45 tkr.
Vision Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och människor och företag utvecklas.
Essunga kommuns övergripande mål för god ekonomisk hushållning
Måluppfyllelse Boende och befolkning Kommuninvånarantalet ska öka. Kommunen ska vara så attraktiv att den som flyttat hit och bor här vill stanna kvar Kommuninvånarantalet ökade i början av året till ca 5 620 personer. Därefter skedde en minskning och invånartalet är nu ca 5 605 personer. Sedan årsskiftet har invånarantalet ökat med 13 personer. Samma period föregående år var ökningen 6 personer
Det ska finnas ett bra och varierat utbud av boende. Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer Kommunen och framförallt centralorten Nossebro har brist på bostäder och detta arbetar vi mycket för att åtgärda. Bristen är framförallt lägenheter i flerbostadshus. Byggnation av drygt 40 bostäder påbörjas hösten 2016. Kommunen har bra tillgång på lediga tomter för byggnation av flerbostadshus. Det senaste halvåret har efterfrågan på småhustomter glädjande nog ökat kraftigt varför kommunen nu startar arbetet med att ta fram ett nytt område för småhusbyggnation.
Delårsrapport tertial 2 2016
7(31)
Stallaholmsområdet skall bli en spjutspets för kultur, fritid och friskvård, och närheten till Nossan skall tas tillvara. Vision för Stallaholmsområdet har fastställts av kommunfullmäktige. Strandpromenaden är nu färdigställd och har invigdes i början av september 2015. Kommunen har fått mer än 1,5 miljoner kronor i LONA-bidrag samt 500 000 kronor i bidrag för anläggande av våtmarksdammar. Handlingsplan skall nu upprättas för olika aktiviteter i området samt längs strandpromenaden. Stallaholmsområdet bör knytas till kvarteret Amiralen och de aktiviteter som planeras där.
Företagande och näringsliv Företagsklimatet skall vara så gott att etablerade företag stannar kvar och utvecklas och att nya företag finner det fördelaktigt att etablera sig här. Det sammanfattande omdömet 2015 för företagsklimatet i kommunen enligt Svenskt Näringslivs enkät är 4,19 på en 6-gradig skala. Målsättningen är ett omdöme på minst 4,0 vilket betecknas som ett "gott" företagsklimat. Kommunens ranking är plats 31 av Sveriges kommuner. I enkäten för 2016 har det sammanfattande omdömet sjunkit till ca 4 men är fortfarande "gott". Rankingen har ännu inte publicierats.
Samhällsservice Människors möten är viktiga i vår kommun. Ett kontinuerligt arbete pågår för att skapa fler mötesplatser t ex genom arrangemang, medborgarmöten, företagsluncher och mässor samt verksamheternas löpande möten med brukare och medborgare. Det är viktigt att klara ut vad som avses med detta mål och att vi har ett gemensamt synsätt på hur vi skall arbeta vidare. Väldigt avgörande för framtiden är att kommunen kan stötta föreningar, företag och kommuninvånare så att vi tillsammans kan skapa en än attraktivare kommun. Prioriterat arbete i kommunen är nu t e x besöksnäring, utveckling av handeln samt att utveckla evenemangen och skapa fler mötesplatser med näringslivet. Ett föreningsråd har bildats i kommunen vilket förhoppningsvis skall kunna bidraga till ökad samverkan mellan kommun och föreningsliv. Kommunen har under våren arbetat med projektet Idéburen Offentlig Mötesplats (IOM) för att bygga än mer förtroende och relationer mellan kommunen och civilsamhällesorganisationer. Arbetet fortsätter under hösten med mycket föreningskontakter vad gäller t e x mötesplatser för ungdomar och handlingsplan för aktiviteter på Stallaholmsområdet. I Essunga kommuns egen verksamhet kommer framöver större fokus läggas på frågor som värdegrund, bemötande och värdskap samt tillgänglighet. Mycket handlar om attityder och att vi bär med oss "Essungaandan".
Barn och unga skall ha bra uppväxtvillkor i kommunen. Grunden för bra uppväxtvillkor är bra kvalitet i skola, förskola och det är också mycket viktigt att helst alla barn har gymnasiebehörighet. Essunga kommun erbjuder våra barn en bra kvalitet i dessa verksamheter men ambitionen är att om möjligt bli ännu bättre. Kommunen har ett mycket nära och bra samarbete med arbetsförmedlingen där vi diskuterar och genomför konkreta insatser för att ge framförallt vår ungdomar bättre uppväxtvillkor. Under hösten inrättar vi t e x tjänster för s k serviceassistenter i kommunal verksamhet samt planerar en arbetsmarknadsutbildning. Det är också viktigt att stimulera näringslivet för ökad sysselsättning samt mottagande av t e x praktikanter. Arbetslösheten i kommunen är f n bland de lägsta i Västra Götaland, 4,4 % men vi vill komma ändå längre. Det är också viktigt att försöka skapa fler aktiviteter för ungdomar vilket är ett av målen med bildande av föreningsråd och kommunens samverkan med föreningslivet. Ett särskilt arbete har startats upp utifrån framtagande av ny strategisk plan där ett mål är att skapa fler mötesplatser för ungdomar. Under hösten kommer flera möten anordnas med b l a ungdomar och föreningslivet för att hörsamma ungdomarnas behov av mötesplatser.
Vårt gemensamma ansvar är god hälsa och trygghet åt alla kommuninvånare. Ej klar Essunga kommun skall uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Huruvida Essunga kommun uppfattas som en attrakitv arbetsgivare mäts bland annat genom några frågor i vår medarbetarenkät. 2016 års medarbetarenkät kommer att genomföras under september-oktober 2016. Vi kan därför inte redovisa detta resultat förrän i slutet av året. Delårsrapport tertial 2 2016
8(31)
Målet mäts också genom hur vi kan rekrytera personal till lediga befattningar. Här har funnits vissa svårigheter under 2016 men det är en problematik som delas av alla kommuner.
Finans Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag skall vara 3,0 procent, med en avvikelse på +-2,0 procent. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas bli 3 procent. Det innebär att resultatet kommer att ligga inom det fastställda målet.
Nettoinvesteringarna skall finansieras med egna medel under en rullande 4-års period Finansieringsgraden av kommunens investeringar mellan periode2013-2016 prognostiseras att uppgå till 74 procent. Nettoinvesteringarna under de åtta första månaderna har finansierats med 83 procent av egna medel. I Prognos för 2016 beräknas nettoinvesteringarna finansieras med 63 procent av egna medel. Essunga Kommun kommer inte att nå målet.
Soliditeten skall förbättras under mandatperioden. Soliditeten har ökat från 67 till 69 procent under perioden januari-augusti 2016 och beräknas vara 68 procent vid årets slut. Soliditeten inklusive pensionsåtaganden före 1998 har ökat från 15 procent 2015 till 20 procent per augusti 2016.
Likviditeten skall vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och finansiell handlingsfrihet säkerställs. Kassalikviditeten är vid utgången av augusti 76 procent och rörelsekapitalet är -8,4 mnkr. Vid årets slut beräknas kassalikviditeten bli 71 procent och rörelsekapitalet -12,2 mnkr. Även om likviditeten har försämrats något sedan årsskiftet anses betlningsförmågan fortsatt vara god, då 22 procent av de kortfristiga skulderna består av semesterlöneskuld. Semesterlöneskulden förändras normalt inte i någon större omfattning och utgör därför inte någon större belastning på likviditeten.
Personalredovisning Gemensamma ledardagar och ledardialog äger rum regelbundet där information ges och aktuella frågor tas upp. Under våren 2016 har en arbetsmiljöutbildning med fokus på den nya föreskriften ”Organisatorisk och social arbetsmiljö” getts till samtliga chefer och huvudskyddsombud. Samtliga chefer har också genomgått en utbildning kring hur man ska agera om man har personal som har problem med skadligt bruk. Kommunens policy och handlingsplan gällande detta har reviderats och antagits av fullmäktige. Löneöversyn 2016 har genomförts med medarbetar- och lönesamtal för alla anställda där lönekriterierna tydligt kopplats till verksamhetens mål. Löneöversynen har slutförts för alla utom för Kommunals avtalsområde, där löneöversynen beräknas vara klar under hösten. Rekrytering av personal har i stort sett fungerat bra. Det har varit vissa svårigheter att rekrytera till vissa tjänster och kompetensförsörjningen är en fråga som vi aktivtv måste arbeta vidare med bland annat med anledning av stora pensionsavgångar de närmaste åren. Ledarpolicyn samt riktlinjer för ledarutveckling för kommunens chefer har uppdaterats och antagits under våren. Planering för ett ledarutvecklingsprogram för samtliga chefer pågår och kommer att starta under hösten 2016. Traineeprogrammet "Framtida ledare" som startats gemensamt av sex kommuner inom Västra Skaraborg 2015 har avslutats under våren 2016. Syftet har varit att erbjuda anställda som kan vara aktuella för att bli våra framtida ledare en bra grund. Essunga har haft två deltagare i detta program. Grästorp och Essunga kommun har planerat en utbildning för nya chefer som startar under september månad. Utbildningen omfattar fem dagar och innehållet är kommunkunskap, ekonomi, kvalitet och personalfrågor mm. Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär en klar ansvarsfördelning för arbetsmiljön, tydliga mål och regelbunden uppföljning. Förutsättningar för detta finns i vårt arbetsmiljöprogram och uppföljning sker bland annat i våra samverkansgrupper. Under våren har bland annat rutiner kring tillbudsrapportering uppdaterats.
Delårsrapport tertial 2 2016
9(31)
Det hälsofrämjande arbetet fortsätter och bland annat finns nu hälsoinspiratörer på de flesta arbetsplatser. Regelbunden information till hälsoinspiratörerna och chefer sker bland annat genom månatliga nyhetsbrev. Anställda erbjuds olika friskvårdsaktiviteter, subventionerad träning och massage. Genom ett samarbete med Vara kommun har vi tillgång till en rehabcoach som aktivt arbetar med anställda som har många korta sjukfall eller på annat sätt riskerar att bli långtidssjukskrivna. Det sker bland annat genom stödjande samtal. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för första halvåret 2016 har ökat jämfört med 2015. Vid jämförelse med närliggande kommuner ligger Essunga ända på en relativt låg nivå. Arbete med att minska sjukfrånvaron pågår på olika sätt.
Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro totalt, % Sjukfrånvaro totalt, % Januari - Juni 2012
2013
2014
2015
2016
4,5
4,8
5,6
5,9
6,6
2012
2013
2014
2015
2016
Kvinnor
4,7
5,2
6,2
6,4
7,4
Män
3,4
2,0
1,7
3,0
2,0
2012
2013
2014
2015
2016
--29
4,9
3,5
3,9
3,3
3,2
30-49
3,9
4,7
5,7
5,5
6,0
50 --
4,9
5,1
6,1
6,9
8,2
%
Sjukfrånvaro, kön Januari - Juni % %
Sjukfrånvaro, ålder Januari - Juni % Ålder
Driftredovisning (inklusive interna poster) Utfall 160831 Nämnd,tkr
Kost-nader
Intäkter
Netto
Prognos 2016 KostIntäkter nader Netto
Intäkter
Budget 2016 Kostnader TA
Netto
Budgetavvikelse KostIntäkter nader Netto
Kommunfullmäktige
0
247
247
0
386
386
0
386
0
386
0
0
0
Revison
0
231
231
0
439
439
0
439
0
439
0
0
0
32 189
60 234
28 045
46 238
91 675
45 437
43 885
90 469 136
46 584
-2 353
-1 070
1 283
1 120
1 849
729
1 520
2 994
1 474
1 640
3 347
1 707
120
353
233
Social-nämnden Utbildningsnämnden
46 284
122 707
76 423
50 068 168 021 117 953
50 468
166 282
0 115 814
400
-1 739
-2 139
14 673
89 299
74 626
15 512 139 721 124 209
14 139
139 348
0 125 209
-1 373
-373
1 000
Summa nämnder
94 266
274 567 180 301
400 271 136 290 139
-3 206
-2 829
377
198 141
0 -198 141
-54
0
54
0
0
0
Kommun-styrelsen Bygg-o Miljönämnden
Skatter o generella statsbidrag Pensioner Finansnetto Totalt
4 054 3 108 295 515
67 278 688
Delårsrapport tertial 2 2016
4 054 -3 041 -16 827
113 338 403 236 289 898 110 132
297 768
0 -297 768 297 714
0
4 000
4 900
100
416 006 407 336
4 000 -4 800 -8 670
0
0
0 -297 714
0
4 000
0
5 288
252
0
413 134 404 523 136
4 000 -5 036 -8 611
388 -2 872
152 -2 677
-236 195
10(31)
Delårsrapport tertial 2 2016
11(31)
Investeringsredovisning Utfall 2016-08-31
Prognos 2016
Budget 2016
Avvikelse Budget/prognos
20 016
33 078
33 440
362
0
0
150
150
Utbildningsnämnden
586
888
2 325
1 437
Socialnämnden
746
1 210
1 090
-120
21 348
35 176
37 005
1 829
Nämnd, Tkr Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnd
Totalt
Årets nettoinvesteringar beräknas uppgå till 35,2 mnkr, vilket är knappt 14 mnkr högre än 2015. De största investeringsprojekten är ombyggnation på badet och Amiralen.
Delårsrapport tertial 2 2016
12(31)
Resultaträkning Utfall
Utfall
Prognos
Budget
Bokslut
2016-08-31
2015-08-31
2016
2016
2015
80 755
56 794
118 238
100 721
97 257
0
0
0
0
2 400
-262 535
-224 314
-393 800
-376 552
-361 180
-8 414
-7 933
-13 500
-13 500
-12 045
-190 194
-175 453
-289 062
-289 331
-275 968
148 008
140 844
224 220
224 745
210 741
51 370
47 359
73 548
72 969
71 700
Finansiella intäkter
141
198
250
502
304
Finansiella kostnader
-70
-333
-150
-274
-158
9 255
12 615
8 806
8 611
6 619
Extraordinära intäkter
0
0
0
0
0
Extraordinära kostnader
0
0
0
0
0
9 255
12 615
8 806
8 611
6 619
Belopp i Tkr Verksamhetens intäkter -därav jämförelsestörande post AFA Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag
Resultat före extra ordinära poster
Årets resultat (förändring av eget kapital)
Budget 2016 inklusive Tilläggsanslag 136 tkr Kf § 15/16
Kommentar till poster som förklarar säsongsvariationer eller cykliska effekter:
Avgiftsbestämd ålderspension 6 858 tkr är med i resultatet 2016 Kostnader för gymnasieskola juli-augusti 2 600 tkr är med i resultatet 2016
Delårsrapport tertial 2 2016
13(31)
Balansräkning Utfall
Utfall
Prognos
Budget
Bokslut
2016-08-31
2015-08-31
2016
2016
2015
Materiella anläggningstillg
193 767
175 580
197 000
198 508
180 793
Finansiella anläggningstillg
15 580
14 889
15 600
16 955
15 592
209 347
190 469
212 600
215 463
196 385
3 911
3 911
3 911
3 911
3 911
29 586
15 882
42 000
20 117
26 900
0
6 327
0
6 327
0
9 420
14 896
-2 000
7 628
21 531
42 917
41 016
43 911
37 983
52 342
252 264
231 485
256 511
253 446
248 727
165 707
159 089
165 194
164 639
159 089
9 255
12 614
8 806
8 747
6 619
174 962
171 703
174 000
173 386
165 708
Resultatutjämningsreserv
0
0
0
0
0
Övrigt eget kapital
0
0
0
0
0
5 702
7 170
5 700
6 874
6 080
Övriga avsättningar
15 905
16 202
16 200
15 033
15 801
Summa avsättningar
21 607
23 372
21 900
21 907
21 881
Långfristiga skulder
4 356
3 718
4 500
3 718
4 216
Kortfristiga skulder
51 338
32 692
56 111
54 435
56 922
Summa skulder
55 694
36 410
60 611
58 153
61 138
252 263
231 485
256 511
253 446
248 727
Belopp i Tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsfastigheter Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital ing balans Årets resultat Eget kapital utgående balans
Avsättningar Avsättningar för pensioner
Skulder
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser: Ansvarsförbindelse KPA 124 588 tkr Borgensåtagande 193 898 tkr
Delårsrapport tertial 2 2016
318 486
262 390
14(31)
Sammanställd redovisning Resultaträkning - sammanställd redovisning Koncern, utfall
Koncern, utfall
Koncern, prognos
Koncern, utfall
2016-08-31
2015-08-31
2016
2015
99 017
74 772
145 587
129 535
-277 270
-237 597
-415 357
-389 221
-10 558
-10 240
-16 880
-15 423
-188 811
-173 065
-286 650
-275 109
148 008
140 844
224 220
210 741
51 370
47 359
73 548
71 700
42
81
100
149
-1 307
-1 871
-2 208
-2 216
9 302
13 348
9 010
5 265
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat (förändring av eget kapital)
Balansräkning - sammanställd redovisning Balansräkning
Koncern
Koncern
Utfall
Utfall
2016-08-31
2015-08-31
290 402
274 647
Finansiella anläggningstillgångar
4 691
3 977
Summa anläggningstillgångar
295 093
278 624
3 911
4 082
16 893
4 873
0
6 327
Kassa och bank
16 353
23 485
Summa omsättningstillgångar
37 157
38 767
332 250
317 391
165 202
159 938
10 721
13 434
175 923
173 372
Resultatutjämningsreserv
0
0
Övrigt eget kapital
0
0
Belopp i Tkr
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar Förråd mm Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER Eget kapital ing balans Årets resultat Eget kapital utg balans
Delårsrapport tertial 2 2016
15(31)
Balansräkning
Koncern
Koncern
5 702
7 170
Andra avsättningar
15 905
16 202
Summa avsättningar
21 607
23 372
Långfristiga skulder
92 217
95 815
Kortfristiga skulder
42 673
24 832
Summa skulder
134 890
120 647
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
332 420
317 391
Avsättningar Avsättningar för pensioner
Skulder
Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen visar sammanställd resultat- och balansräkning för Essunga kommun, Essunga bostäder AB och Stiftelsen Essunga industrier, justerat för interna fordringar,skulder, intäkter och kostnader.
Redovisningsprinciper Allmänt Den kommunala redovisningen regleras av lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Essunga kommun följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av RKR med vissa nedan redovisade undantag. Här kommenteras också vissa andra tillämpade redovisningsprinciper.
Pensionsskuld Kommunens pensionsskuld redovisas enligt ”blandmodellen”, vilket innebär att all pension som intjänats före 1998 inte tas upp som avsättning, utan redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. Inom linjen tas också upp framtida förväntad särskild löneskatt. Utbetalningar avseende pensionsförmåner som intjänats före år 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med år 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. Under avsättningar reserveras också särskild löneskatt motsvarande 24,26 procent av upptagen pensionsavsättning. Beräkningar av kommunens pensionsåtaganden bygger på de förutsättningar som anges i RIPS 07.
Leasing De leasingavtal kommunen har tecknat klassificeras som operationella leasingavtal och omfattar högst 3 år. Kommunens samtliga leasingavtal redovisas som hyresavtal. Kommunen följer ej RKR:s rekommendation 13.2 då hyresavtal ej redovisas enligt denna rekommendation
Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. De investeringar som aktiverats som anläggningstillgångar har i huvudsak haft ett anskaffningsvärde på lägst 0,5 prisbasbelopp (22 000 kronor) och en livslängd på minst 3 år. Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas från och med 2013 upp som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod.
Delårsrapport tertial 2 2016
16(31)
Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Avskrivningen påbörjas när tillgången tas i anspråk. Kommunen har under år 2015 börjat tillämpa RKR:s rekommendation 11.4 om komponentavskrivning. Avskrivningstider Nedan följer några exempel på Komponentavskrivningstider Stomme 60 år Fasader 40 år Fönster, dörrar, sanitet 30 år Gator och vägar Huvudväg/övrig väg 15/30 år Matarledning vatten, 50 år Distributionsnät, 30 år övrigt 20, 15 och 10 år För investeringar utförda före år 2015 tillämpas normalt följande avskrivningstider i kommunen.
Verksamhetsfastigheter: 25—33 år Fritidsanläggningar och enklare fastigheter: 20 år Rörledningar: 50 år Bilar, maskiner och inventarier: 5-15 år Datorer: 3 år
Avsättningar Avsättningar för deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för det slutliga återställandet. Arbetet med återställandet har påbörjats och beräknas bli klart i slutet av 2016 eller i början av 2017.
Sammanställd redovisning Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Elimineringen har i allt väsentlighet gjorts för interna mellanhavanden mellan kommun och respektive företag. Sålunda har andelsinnehav, interna lån samt interna fordringar och skulder bortjusterats. Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. I den sammanställda redovisningen ingår kommunen, stiftelsen Essunga industrier och det helägda bolaget Essunga Bostäder AB.
Kommunstyrelse Verksamhet Verksamheten bedrivs i stort sett som tidigare men det finns ändå några saker som bör framhållas. På arbetsmarknadsenheten har ny enhetschef och ny arbetsledare anställts. Planering pågår för en verksamhet med delvis ny inriktning b l a vad gäller återbruk och butik kopplat till detta. Lokalerna (gamla Odal) kommer under hösten att att omdisponeras och delvis byggas om för att rymma servicegruppens verksamhet som nu finns i andra lokaler samt för anpassning till inriktningen med mer verksamhet för återbruk. På flyktingsidan ser vi ut att få en mottagning som motsvarar vårt avtal på 20 personer. Servicegruppens verksamhet är omfattande och sysselsätter många personer. Samverkan med socialförvaltningen är mycket positiv. Den tekniska verksamheten börjar finna formerna i ny organisation där kommunen köper tjänsterna för fastighetsförvaltningen av bostadsbolaget. Underhållsanslagen för kommunens fastigheter är också större innevarande år än tidigare. Fr o m 2015 är teknisk verksamhet samt bygg- och miljöverksamheten organiserad i en avdelning för samhällsbyggnad där en ny chef anställts.
Delårsrapport tertial 2 2016
17(31)
Verksamheten på den administrativa enheten resp. tillväxt- och utvecklingsenheten fortskrider i stort sett som tidigare. Under 2017 kommer kommunen att köpa tjänster för löneadministration av Lidköpings kommun. En ny kommunutveclare har anställts på enheten för tillväxt- och utveckling efter sommaren 2016. All kommunens övergripande planering ligger numera på enheten för tillväxt och utveckling. Där pågår också arbete med framtagande av nytt intranät tillsammans med andra kommuner i Västra Skaraborg.
Ekonomiskt resultat Resultaträkning Tkr
Utfall
Utfall
Prognos
Budget
Bokslut
2016-08-31
2015-08-31
2016
2016
2015
32 189
33 739
45 995
43 885
56 300
Kostnader
-60 712
-61 415
-92 257
-91 294
-102 100
Nettokostnader
-28 523
-27 676
-46 262
-135 179
-45 800
Intäkter
Nettobudget Årets resultat
-47 545
-44 000
1 283
-1 800
Kommunstyrelsens förvaltningar prognostiseras att få en positiv budgetavvikelse på 1 282 tkr. De främsta orsakerna till avvikelsen är bland annat ett överskott på cirka 300 tkr som uppstår genom att den nya organisationen för gemensam upphandlingsverksamhet inte kommer starta förrän årsskiftet 2016/2017. Överskjutande intäkt från 2015 för evakueringsboendet medför en positiv avvikelse på cirka 300 tkr. Kostnader för färdtjänst blir 350 tkr lägre än budgeterat på grund av uteblivna arbetsresor. Högre statsbidrag än beräknat från migrationsverket.
Personal och arbetsmiljö Ett kontinuerligt arbete pågår med att försöka stärka organisationen och att minska sårbarheten. Detta är helt nödvändigt om vi som liten kommun skall klara tillgången till kompetent personal. Ett led i detta är också att hela tiden pröva möjligheterna till samverkan med andra kommuner. Fr o m halvårsskiftet 2016 samverkar fyra kommuner i Västra Skaraborg om två heltidstjänster som säkerhetssamordnare. Nästa år kommer löneadministrationen för vår kommun skötas av Lidköpings kommun. Vi har en delvis ny organisation med en samhällsbyggnadsenhet istället för teknisk enhet samt en tillväxtoch utvecklingsenhet. Under samhällsbyggnadsenheten finns de tekniska verksamheterna samt bygg- och miljökontoret organiserade. Omorganisationen är delvis ett resultat av medarbetarenkäten och de diskussioner och den analys som gjorts med anledning av utfallet i den. Bygglovingenjören har slutat sin anställning och vi har stora svårigheter att rekrytera ny handläggare. Vi tar gärna emot praktikanter i verksamheten för att på det sättet kanske tillföra ett nytänk i organisationen och om möjligt underlätta nyrekrytering. Medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar genomföres kontinuerligt. Däremot har vi än så länge inget organiserat förvaltningssamråd. En ledningsgrupp för kommunstyrelseförvaltningen har bildats. Gruppen har i stort månatliga möten Kommunen erbjuder mycket personalaktiviteter och personalvård. Vi arrangerar också julfest och ger julklapp till alla anställda. Sjukfrånvaron i kommunen har tyvärr ökat ganska mycket men är på kommunstyrelseförvaltningen relativt låg.
Delårsrapport tertial 2 2016
18(31)
Måluppfyllelse Boende och befolkning Positivt flyttnetto Antalet kommuninvånare har ökat succesivt under 2015 och i början av 2016. Därefter har invånartalet minskat något och är nu 5 603 personer, 13 personer fler än vid årets början. Målet är därför uppfyllt.
Ytterligare bostadsbyggnation Under 2016 startas byggnation av fler bostäder enligt följande: - trygghetsbostäder, 19 lgh, vid Kerstinsås. Byggstart våren 2016 - hyresrätter för kommuninvånare samt brukare i kommunens verksamheter (20-24 lgh). Byggherrar är Kooperativa hyresrättsföreningen Essunga äldrebostäder resp. kommunens bostadsbolag. et finns fortfarande fler tomter för byggnation av flerbostadshus varför planering för ytterligare byggnation påbörjats. Efterfrågan på tomter för småhusbyggnation har ökat under senaste halvåret varför ett nytt bostadsområde behöver planeras.
Aktualiserat visionsdokument för Stallaholmsområdet Förslag till ny vision för Stallaholmsområdet har tagits fram av beredningen Vision & Utveckling. Kommunfullmäktige fastställde visionen innan årsskiftet. Vi arbetar nu med att i samråd med b l a förenungsliv och näringsliv ta fram handlingsplan för aktiviteter och anläggningar på området.
Företagande och näringsliv Gott företagsklimat I Svenskt näringslivs senaste enkät som presenterades våren 2015 är det samlade omdömet för företagsklimatet i kommunen 4,19. Målsättningen är 4,0 vilket är betecknat som ett gott företagsklimat. I 2016-års enkät ligger det samlade omdömet just på ca 4 varför företagsklimatet fortfarande är "gott"
Samhällsservice Utveckla besöksnäringen Essunga kommuns arbete med besöksnäringen har under flera år organiserats via gemensamt arbete med Vara kommun i föreningen "Västgötalandet". Vi har nu lämnat föreningen och kommunutvecklaren har byggt upp en egen webbsida för kommunens besöksnäring länkat till Västsvenska turistrådet. Turistinfo & besökskarta har uppgraderats och en "retrokarta" för retrovägen Göteborg-Nossebro- Skaraborg har tagits fram. Arbete pågår också med att utveckla befintliga evenemang såsom Nossebro marknad. Målsättningen är både att utveckla befintliga evenemang och att attrahera några nya.
Utökad efterfrågestyrd kollektivtrafik Efter dialog med Västtrafik har kommunstyrelsen fattat beslut om att göra tillköp av anropsstyrd kollektivtrafik med start 13 december 2015. Tillköpet innebär en utökning med fyra turer på vardagar och två avgångar på lördagar till och från Grästorp, med syfte att kunna åka vidare mot Trollhättan eller Lidköping. Dessutom utökas antalet turer också på morgonen mot Vårgårda, med huvudsakligt syfte att kunna pendla till eller från Göteborg. Med dessa tillköp utökar vi möjligheterna för kommunens invånare att både arbets-, skol- och fritidspendla till och från kommunen. Arbetet är nu inriktad på att förstärka trafiken inom Essunga kommun mellan våra olika kommundelar.
Sysselsättning för alla 18-25-åringar En lokal överenskommelse har tecknats med arbetsförmedlingen. Det finns även en överenskommelse med delegationen för Unga och kommunen har fått beviljat statsbidrag för detta arbete. Arbetslösheten både bland äldre och bland ungdomar 16-24 år är nu mycket låg. Bland de lägsta i Västra Götaland. F n finns bara 12 st ungdomar som inte är sysselsatta och den totala arbetslösheten är 4,4 % vilket är mycket lågt. Kommunen har ett mycket bra samarbete med arbetsförmedlingen och vi har startat många insatser för att öka sysselsättningen ytterligare t e x serviceassistenter i kommunens verksamhet och rekryteringsutbildning. Vi jobbar också mycket framgångsrikt för integration och sysselsättning av nyanlända. Detta gör att vi har mycket få personer i försörjningsstöd. Delårsrapport tertial 2 2016
19(31)
Ökad tillgänglighet Utvecklingen av nya e-tjänster pågår. Under oktober kommer en eMedborgarvecka att anordnas, i syfte att minska klyftorna i samhället gällande digitala frågor. I samband med denna vecka kommer allmänheten beredas möjlighet att lämna synpunkter kring hur den digitala tillgängligheten skulle kunna förbättras ytterligare.
Minska bruket av tobak, alkohol och andra droger Resultat från årets drogvaneenkäten på elever i årskurs 7-9 i Nossebro skolan. Enkätfrågan "andelen ungdomar (13-16 år) som röker dagligen" visar följande resultat för de som svarat "ja, dagligen": 2011 2012 2013 2014 2015 2016 8% 5% 8% 4% 3% 7%
Enkätfrågan "andelen ungdomar (13-16 år) som snusar dagligen" visar följande resultat för de som svarar "ja, dagligen": 2011 2012 2013 2014 2015 2016 3% 2% 4% 1% 2% 1%
Enkätfrågan "andelen ungdomar (13-16 år) som någon gång eller flera gånger under det senaste 12 månaderna har druckit öl, alkoläsk, starkcider, vin eller sprit" visar följande resultat: Andel %
2011
2012
2013
2014
2015
2016
Nej
44
47
55
58
59
73
Ja, en gång
25
18
16
12
15
12
Ja, flera gånger
31
33
29
30
26
14
Delårsrapport tertial 2 2016
20(31)
Enkätfrågan "Andel ungdomar (13-16 år) som svarar att deras föräldrar tillåter att de dricker alkohol" visar följande resultat för de som svarat "ja, båda tillåter": 2011 2012 2013 2014 2015 2016 11% 8% 8% 5% 3% 6%
Delårsrapport tertial 2 2016
21(31)
Förskolan: - Förskolan har inte några problem med tobak varken bland föräldrar eller personal. Detta för att man kommit så långt i det tobaksförebyggande arbetet. Det är väl inarbetat i det ordinarie arbetet. På grund av detta har man valt att inte ha tobaksarbetet som ett prioriterat mål i stratsys. F-9 skolan: - Arbetar utefter handlingsplanen ang. drogförebyggande arbete. - Arbetar efter tobakspolicyn och dess handlingsplan. - Revidering av drogpolicyn. - Arbetar med projektet ”En hälsofrämjande skola” där ANDT i skolarbetet ingår. KS - Arbetar systematiskt med att hålla rent och snyggt i kommunen vilket man vet minskar förstörelse och är drogförebyggande. IFO - Har börjat att inom HVB-hemmen att skapa en struktur på det drogförebyggande arbetet. Drogförebyggaren Håkan Fransson är inplanerad som hjälp för detta arbete under hösten. LSS: - Planerar att mer systematiskt arbeta med den här frågan. Håkan Fransson ska komma under hösten till ett APT. Har målen uppnåtts? Nej, då målet är att inga ungdomar under 18 år ska få tag på alkohol inte är uppnått, men vi ser en mycket positiv trend! Analys Det drogförebyggande arbetet börjar ge resultat. Styrkorna i detta arbete är att det har ett stort mandat, att det arbetas målmedvetet utefter en strategi och att man har drogvaneundersökningen som en riktning i arbetet.
God arbetsmiljö där alla medarbetare känner delaktighet och medverkar till att nå verksamhetens mål Detta mål mäts genom vår medarbetarenkät som genomförs under hösten 2016. Inga aktuella mätetal finns därför inte ännu.
All personal har önskad sysselsättningsgrad Inom kommunstyrelseförvaltningen arbetar 80% av de anställda heltid. De som arbetar deltid har själva valt deltid. All personal inom kommunstyrelseförvaltning har den sysselsättningsgrad de önskar. Däremot
Delårsrapport tertial 2 2016
22(31)
har Essunga kommun som arbetsgivare en stor andel deltidsanställda och behöver arbeta vidare med frågan om att kunna erbjuda önskad sysselsättningsgrad inom alla förvaltningar.
Minskad sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för hela kommunen ökar och uppgår till 6,6% för första halvåret 2016. (2015 - 5.9%) För kommunstyrelseförvaltningen har sjukfrånvaron minskat 2016 och uppgår till 2,5%. För första halvåret 2015 var sjukfrånvaron 7,8% för kommunstyrelseförvaltningen.
Finans Budget i balans Kommunstyrelsen prognostiserar ett positivt resultat och når därmed målet med budget i balans
Nettoinvesteringarna skall finansieras med egna medel under en rullande 4-års period Se måluppfyllelse under Essunga kommuns övergripande mål
Soliditet skall förbättras under mandatperioden Se måluppfyllelse under Essunga kommuns övergripande mål
Likviditeten skall vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och finansiell handlingsfrihet säkerställs Se måluppfyllelse under Essunga kommuns övergripande mål
Internkontroll Kommunstyrelsens internkontrollplan 2016 innehåller följande kontrollområden. Nedan redovisas utförda kontroller.
Kontroll om introduktionsprogram används vid nyanställning.
Kontrollresultat kommer i slutet av året. Kontroll genom enkät till ledare och nyanställda är påbörjad. Kontrollant personalsekreterare Carin Svärdh.
Kontroll om förvaltningarna följer Arbetsmiljölagen ang riskbedömningar vid större organisations-förändringar och om rutiner är fastställda och efterlevs för samarbete med personal- och fackliga organisationer vid förändringar (§66a)?
Kontrollresultat kommer i slutet av året. Genomgång av samtliga organisationsförändringar under året görs och aktuella riskbedömningarna samlas in och kontrolleras. Kontrollant personalchef Ingrid Jessen.
Delårsrapport tertial 2 2016
23(31)
Socialnämnd Verksamhet Äldreomsorgen Efterfrågan på platser inom särskilt boende och korttidsvård har ökat under denna period. I särskilt boende avser det framför allt personer med behov av somatisk vård. Detta har inneburit att antal platser ökat totalt med 3 i förhållande till budgeterat antal. Ombyggnation har färdigställts i delar av Kerstinsås. Nu finns det bättre och mer funktionella lokaler i dagcentralen, i Blå Viol, i den dagliga verksamheten, samt för hemvården i form av ett bättre omklädningsrum. Nybyggnation av 19 nya trygghetsboendelägenheter har påbörjats. LSS - funktionshinder - Antal LSS-insatser ligger på en hög nivå, framförallt för barn och ungdomar. - Daglig verksamhet har fått nya och efterlängtade lokaler - Den planerade ombyggnationen av Bryggan - korttidtillsyninsats - har för närvarande lagts på is. - Ledningsorganisationen inom LSS har förbättrats och utvecklats. Individ- och familjeomsorgen - Placering inom såväl missbruksvård som gällande barn och ungdomsvården har ökat i omfattning - Antal ensamkommande barn/ungdomar uppgår nu till 60 personer varav 4 har kommit under 2016. - Ny ledningsorganisation har skapats inom IFO, vilket verkställs successivt under hösten 2016. - Vid nyrekryteringar har det varit få sökande med rätt utbildning och erfarenhet. Det har lett till personalbrist och att socionomkonsulter kommer att anlitas under hösten. - Nytt boende för ensamkommande barn har etablerats från 1 juli 2016 i kvarteret Amiralen, Nossebro.
Ekonomiskt resultat Resultaträkning Tkr
Intäkter Kostnader Nettokostnader
Utfall
Utfall
Prognos
Budget
Bokslut
2016-08-31
2015-08-31
2016
2016
2015
46 284
26 080
50 068
50 468
42 948,8
-122 707
-96 750
-168 021
-166 282
-152 950,4
-76 423
-70 670
-117 953
-216 750
-110 001,6
-115 814
-115 814
-109 306
Nettobudget Årets resultat
-2 139
-695,6
Socialförvaltningen har ett prognostiserat underskott på 2 139 tkr, vilket är ca 1 mnkr mer än prognos vid tertial 1. Framförallt beror detta på ökade kostnader för institutionsvård för både vuxna och barn (ej ensamkommande) samt nedanstående orsaker: Ökade kostnader och fler platser inom särskilt boende, men även ökade intäkter genom avgifter. Underskottet inom LSS bygger på lägre intäkter från staten än förväntat gällande insatser i form av personlig assistans. Övriga insatser inom LSS har också ökat i förhållande till budget 2016. Inom IFO har markant ökning av placeringar på behandlingshem/familjehem skett för personer med missbruksproblem samt barn och ungdomar (ej ensamkommande barn). Kostnaderna har till viss del kompenserats genom ökade statsbidrag för ensamkommande barn. Minskat behov av ekonomiskt bistånd i förhållande till budget pga ett mycket bra samarbete mellan AME och socialtjänsten. Åtgärder med diskussion och uppföljning av alla kostnader och intäkter sker kontinuerligt.
Delårsrapport tertial 2 2016
24(31)
Personal och arbetsmiljö Samtliga verksamheter arbetar med systematiskt personal- och arbetsmiljöarbete där bland annat löneoch medarbetarsamtal har genomförts under första tertialet. Utbildningar i bemötande har genomförts i äldreomsorgen. Rekryteringsprocessen har varit svårare i år gällande semestervikarier för äldreomsorgen. Kompetensökande insatser har skett för socialsekreterare som arbetar inom IFO barn- och ungdomsvård. IFO-chefsposten har varit vakant och tillsättning har ej lyckats. Tillfällig lösning skapades genom att chefsskapet delades upp mellan redan befintliga ledare. Permanent lösning har nu arbetats fram för ledningen inom alla IFO-delar, inklusive hvb-hemmen (ensamkommande barn).
Måluppfyllelse Samhällsservice Alla brukare och anhöriga upplever att de blir väl bemötta av personal Socialnämndens verksamheter ser bemötandefrågan som en mycket viktig kärnfråga. Mötet med människor är ofta avgörande för hur insatsen fungerar och vilket resultat man når. Olika former av aktivt arbete har gjorts, såsom värdegrundscirklar där cirka två tredjedelar av Äldreomsorgens personal deltagit. Studiecirklarna fortsätter tills all personal har deltagit. Personalens kompetens har därmed ökat om värdegrundsfrågor och vikten av ett bra förhållningssätt och bemötande. Under perioden har det inkommit färre klagomål och Lex Sarah-anmälningar än tidigare till socialförvaltningens verksamheter.
Föräldrar och barn/unga har tillgång till stöd vid behov Uppsökande och förebyggande verksamhet sker för att möta behov tidigt. Arbetet med elevcoacher i samarbete mellan IFO och skolan är ett exempel. Ett annat exempel är sommarverksamhet i samarbete med fritidsgården m.fl. som utökades i år med hjälp av statliga medel, vilket resulterade i bl.a. följande aktiviteter: besök på Liseberg och resa till Arena Skövde Bad. Familjeteamet arbetar i nära kontakt med familjerna. Utbildnings- och socialförvaltningarna ser över möjligheten att skapa en Familjecentral. Medel har erhållits från Socialstyrelsen för att utveckla arbetet med våld i nära relationer.
Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet och ge goda resultat. Kvalitetssäkrade insatser innebär att brukare erhåller garanterad god nivå på insatsen oavsett vem som erhåller eller vem som utför insatsen. Inom socialnämndens verksamheter utförs arbete för att fullfölja lagstiftningens krav om systematiskt förbättringsarbete. Behovet av platser på särskilt boende har ökat ytterligare och för att tillgodose detta har platserna utökats för att möta efterfrågan. Av samma anledning har korttidsboende Blå viol har ökats från fem platser till sju, vilket tillgodoser behovet bättre. Antal LSSinsatser ökar hela tiden, vilket indikerar att individernas behov uppmärksammas och tillgodoses. I och med den kommande ledningsförändringen inom IFO är bl.a. förhoppningen att kvaliteten i både handläggning och insatser förbättras samt att verksamheten stabiliseras.
Samordnat stöd för ensamkommande barn med långsiktiga helhetslösningar för bra boende, fritid och skolgång Organisationen inom IFO gällande ensamkommande barn och ungdomar har fått en förbättrad ledningsstruktur med god samordning av arbetet. Flera placeringar utanför kommunen har avslutats och istället har det skapats hemma-lösningar, både i form av hvb-hem och familjehem. Det har förbättrat kontakten med barnen/ungdomarna och ger större möjlighet till integrering i vårt samhälle. Socialnämnden kommer att delta i skapandet av en kommunövergripande integrationsplan för goda helhetslösningar. Inflödet av nya ensamkommande barn/ungdomar har minskat kraftigt under året, vilket har skapat bättre möjligheter att ge mer individuellt bemötande och mer tid för verksamhetsförbättrande insatser.
God arbetsmiljö där alla medarbetare känner delaktighet och medverkar till att nå verksamhetens mål Socialnämndens verksamheter utför systematiskt personal- och arbetsmiljöarbete enligt antagen arbetsmiljöplan. Utvecklingsarbete behöver göras gällande riskbedömningar av arbetsmiljön. Fortsatt hög sjukfrånvaro råder, vilket är ett problem som bl.a. har föranlett ökade sjuklönekostnader. Statistik om sjukfrånvaro januari-juni 2016 visar att socialförvaltningen har haft en ökning jämfört med
Delårsrapport tertial 2 2016
25(31)
samma period 2015. Dialog om förbättringsåtgärder förs med personalavdelningen, som ska innebära förslag till åtgärdsplan. Sjukfrånvaro Socialförvaltningen januari - juni 2016 2015 2014 2013 2012 2011 7,7% 6,7% 6,9% 6,7% 4,9% 4,5%
Finans Budget i balans Socialnämndens ekonomiska resultat visar underskott med 2,1 mnkr.
Internkontroll Socialnämndens internkontrollplan 2016 innehåller följande kontrollområden. Nedan redovisas utförda kontroller.
Kontroll av rutiner för bidragsansökningar av statsbidrag, ersättningar från Migrationsverket, Länsstyrelsen, Socialstyrelsen m fl.
Kontrollresultat: Skriftlig rutin saknas gällande bidragsansökningar. Bidragsansökningar görs regelbundet, men det föreligger en risk då det utförs av ett fåtal personer utan en sammanhållande rutin. Bevakning av vilka statsbidrag som ska sökas sker utan anmärkning. Uppföljning av utbetalningar avseende liggande fordringar mm är god. Bedömning görs att kontrollområdet bör hållas under uppsikt och att en efterföljande kontroll bör göras. Analysen av kontrollresultatet visar att kommunen har grepp om vilka bidrag kommunen har rätt att ansöka, vilka bidrag som har betalats ut och vilka bidrag som är utestående. Den positiva resultatanalysen gör att risken minskar väsentligt. Kontroll av bidragsansökningar till Migrationsverket görs under hösten 2016. Kontrollant ekonomichef Eva-Lena Egsonius.
Kontroll om introduktionsprogram används vid nyanställning.
Kontrollresultat kommer i slutet av året. Kontroll genom enkät till ledare och nyanställda är påbörjad. Kontrollant personalsekreterare Carin Svärdh.
Kontroll om förvaltningarna följer Arbetsmiljölagen ang riskbedömningar vid större organisations-förändringar och om rutiner är fastställda och efterlevs för samarbete med personal- och fackliga organisationer vid förändringar (§66a)?
Kontrollresultat har inte inkommit till delårsrapporten tertial 2. Kontrollant personalchef Ingrid Jessen.
Kontroll av kostenhetens matdistribution avseende hur kontroll av bl a värme fungerar vid leverans till ordinärt och särskilt boende.
Senaste mätningen i augusti 2016 avseende matdistribution visas goda resultat om 60 grader med marginal. Den verksamhetsinbyggda rutinen för kontroll av värme fungerar enligt följande: Kerstinsås kök har egenkontrollprogram för regelbunden temperatur mätning 1 ggr/vecka. Vid provtagning fylls datum, maträtt, vilken taxitur och hur många värmeplattor som finns extra i väskan i. När maten lämnar Kerstinsås kollas temperaturen och noteras. När taxi lämnar sista matportionen på turen kollas temperaturen och noteras. Protokollen sätts in i egenkontrollpärmen. Skulle inte temperaturen vara minst 60 grader när sista portionen lämnas så måste en förbättringslista fyllas i. Åtgärder måste vidtagas för att temperaturen skall vara över 60 grader, såsom att lägga i fler värmeplattor eller noggrannare hantering för att minska temperaturtapp då den packas. Kontrollant: kostchef Anna-Lena Karlsson
Delårsrapport tertial 2 2016
26(31)
Utbildningsnämnd Verksamhet Förskola Efterfrågan på förskoleplatser har ökat under våren. Med hjälp av statsbidrag har verksamheterna ändå kunnat behålla god personaltäthet och mindre barngrupper. Den nya förskolan i Fåglum blev klar i april 2016. Resultatet från årets föräldraenkät visar att verksamheterna är mycket uppskattade. Fritidshem Antalet platser har ökat inom fritidshem i förhållande till budgeten. Detta har kompenserats med mer personal. Föräldraenkäten visar i stort positivt resultat. Grundskola och grundsärskola Elevantalet ökar också inom grundskolan, framförallt gällande F-5-skolan. Statsbidrag genom lågstadiesatsningen har lagts på utökad personal. Fortsatt arbete sker i projekt hälsofrämjande skola. Ett syfte är att minska den psykiska ohälsan bland våra elever. Skolinspektionen har inkommit med synpunkter efter sin inspektion. Ytterst lite kritik har kommit gällande utbildningsnämndens stora verksamheter som förskola och grundskola. Resultaten i nationella prov åk 3 har förbättrats ytterligare under läsåret. Gymnasiebehörigheten för elever i åk 9 har minskat något, men däremot har meritvärdet ökat. I den årliga trivselenkäten i årskurs 3,5 och 8 ser vi att fler elever än året innan trivs i skolan. Betydligt fler anser att skolarbetet gör dem nyfikna så att de får lust att lära mer, vi fortsätter ändå att arbeta med den frågan då det fortfarande är för många av eleverna som svarar nej på den frågan. Eleverna upplever i allt högre utsträckning att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter och att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Arbeta för nolltolerans gällande kränkningar fortsätter. Trygghetsteamen arbetar såväl förebyggande med föreläsningar kring mobbning och nätkränkningar som aktivt med insatser om kränkningar redan skett. Gymnasiesärskola, Vuxenutbildning och IM Gymnasiesärskolan med två elever har avslutats under läsåret 2015/2016. Under vårterminen pågick verksamhet på IM (språkintroduktion) för ensamkommande ungdomar i ålder 16-18 år. Under hösten har verksamheten förlagts till Vårgårda gymnasieskola. Musik/kulturskola Projektet kulturskola där den vanliga musikskolan har utökats med teater och bild har fungerat så pass bra så att det kommer att permanentas från hösten 2016. Statsbidrag söks från Statens kulturråd för att möjliggöra ytterligare kvalitetsökning och få fler elever.
Ekonomiskt resultat Resultaträkning Tkr
Utfall
Utfall
Prognos
Budget
Bokslut
2016-08-31
2015-08-31
2016
2016
2015
14 673
9 471
15 512
14 139
16 137,3
Kostnader
-89 299
-81 477
-139 721
-139 348
-135 690,5
Nettokostnader
-74 626
-72 006
-124 209
-153 487
-119 553,2
-125 209
-125 209
-120 702
Intäkter
Nettobudget Årets resultat
1 000
1 148,8
Utbildningsnämndens beräknade budget ligger på ett prognostiserat överskott med 1 mnkr för 2016. Den huvudsakliga orsaken till nämndens överskott är att statsbidrag inom förskolan och grundskolan har blivit större än förväntat. Dessutom finns ytterligare avvikelser från budget, enligt nedan.
Delårsrapport tertial 2 2016
27(31)
Musikskolan har färre elever än förväntat. Ändå har musikskolan utvidgats med bild och teater under året. Ökat antal barn i pedagogisk verksamhet (familjedaghem) på annan ort (interkommunal ersättning) samt ombyggnad av Solåker vilket ger en högre hyra än beräknat. Ökade statsbidrag inom förskolan, mer än förväntat. Fler barn med förskola under våren 2016. Grundskolan erhåller högre intäkter än förväntat från Migrationsverket. Ökade personalresurser inom grundsärskola. Ökade statsbidrag för elever vid IMspråkintroduktion på gymnasiet. Fler elever i gymnasiesärskola från hösten 2016 än förväntat.
Personal och arbetsmiljö Samtliga verksamheter i utbildningsförvaltningen arbetar med det systematiska personal- och arbetsmiljöarbetet. Personal- och arbetsmiljöfrågor prioriteras och de är en viktig del i övrig verksamhetsutveckling. Exempel är minskade barngrupper som ger positiva effekter på förskolornas arbetsmiljö. Löne- och medarbetarsamtal har genomförts inom alla verksamheter. Statsbidrag på 1,3 mnkr för läsår 2016-2017 kommer att erhållas avseende Lärarlönelyftet. Behöriga lärare finns på i stort sett alla tjänster, trots ökade svårigheter att rekrytera.
Måluppfyllelse Boende och befolkning Mer kultur för och av barn & unga Förskolan arbetar med att varje barn ska utveckla sitt språk. ”Förskolan läser” i samarbete med biblioteket har fortsatt. Avdelningarna har projekt med sagoböcker som grund. Kultur tas in i ordinarie undervisning i grundskolan där det blir ett naturligt inslag för att ge högre måluppfyllelse. Skapande skola-aktiviteter fortsätter inom hela grundskolan, vilket är uppskattade av både elever och personal. Kreativa Biblioteket genomfördes 23-25 maj med många deltagare i alla åldrar. Elever har bl.a. ställt ut material och medverkade i olika arrangemang. Biblioteket hade omkring 3.000 besök och hela evenemanget bidrog till ökad kreativitet för våra barn och unga. Statsbidrag för sommaraktiviteter har inneburit flera aktiviteter, såsom resa till Liseberg och Arena Skövde för ungdomar 12-15 år tillsammans med skolpersonal. Arbete pågår för att öka ungdomars delaktighet i samhället genom fler mötesplatser och mer aktiv dialog.
Samhällsservice Alla elever i grundskolan ska nå kunskapskraven Läsåret 2015-2016 hade 85 procent av eleverna i åk 9 gymnasiebehörighet, vilket är en minskning jämfört med 90 procent läsår 2014-2015. Däremot ökade meritvärdet till 225,3. Under hösten 2015 var resultaten inte så goda, men det förbättrades markant under våren 2016. Det var stora skillnader i betygen, en grupp låg mycket högt medans en mindre grupp mycket lågt. Det arbetssätt som gav positiva resultat under vårterminen 2016 skall utvecklas ytterligare. På nationella prov i åk 3 har ännu bättre resultat nåtts än året innan. I kommunförbundets nationella öppna jämförelser låg Essunga kommun då på plats 5 i matematik och på plats 13 i svenska. Ensamkommande barn och nyanlända elever går från och med läsåret 15/16 rakt ut i ordinarie klass. De har med sig en ”följeslagare” under tre veckor som hjälper dem att hitta, läsa schema, skapa relationer med jämnåriga mm. Parallellt med ämnesundervisning har de studiehandledning på modersmål och modersmålsundervisning. Därutöver en lektion svenska som andraspråk varje dag. Dessutom arbetar en pedagogtjänst riktat mot dessa elever i klasserna för att de ska nå så hög måluppfyllelse som möjligt.
Hög digital kompetens hos både elever och pedagoger Digitala verktyg och medier ska användas kritiskt och kreativt som en naturlig och integrerad del av skolans undervisning. Lärarna har fått tillgång till Office 365 vilket underlättat arbetet med eleverna. Från hösten 2016 finns en 20% tjänst avsatt för en pedagog att driva utveckling av det pedagogiska arbetet med IT på F-5-skolan. På 6-9-skolan finns det många exempel på utvecklat arbete kring digitalt lärande. Detta ska dock än mer utvecklas. Arbetet med digitala verktyg ökar elevernas källkritiska medvetenhet och bidrar till en varierad Delårsrapport tertial 2 2016
28(31)
undervisning. En IT-strategi för skolan skall utarbetas som visar vilken nivå skolan ska ha på digitalt verktyg per elev samt hur det digitala lärandet ska utvecklas.
God arbetsmiljö där alla medarbetare känner delaktighet och medverkar till att nå verksamhetens mål Utbildningsnämndens verksamheter utför systematiskt personal- och arbetsmiljöarbete enligt antagen arbetsmiljöprogrammet. Markant ökad sjukfrånvaro föreligger, vilket leder till ökade sjuklönekostnader samt sämre personalkontinuitet. Förbättringsåtgärder krävs för att motverka den negativa trenden. Sjukfrånvaro Utbildningsförvaltningen januari-juni 2016 2015 2014 2013 2012 2011 6,2%
4,5%
4,3%
2,9%
3,7%
4,7%
Finans Budget i balans Utbildningsnämndens beräknade budget ligger på ett prognostiserat överskott med 1 mnkr för 2016.
Internkontroll Utbildningsnämndens internkontrollplan 2016 innehåller följande kontrollområden. Nedan redovisas utförda kontroller.
Kontroll av rutiner för bidragsansökningar av statsbidrag, ersättningar från Migrationsverket, Länsstyrelsen, Socialstyrelsen m fl.
Kontrollresultat: Skriftlig rutin saknas gällande bidragsansökningar. Bidragsansökningar görs regelbundet, men det föreligger en risk då det utförs av ett fåtal personer utan en sammanhållande rutin. Bevakning av vilka statsbidrag som ska sökas sker utan anmärkning. Uppföljning av utbetalningar avseende liggande fordringar mm är god. Bedömning görs att kontrollområdet bör hållas under uppsikt och att en efterföljande kontroll bör göras. Analysen av kontrollresultatet visar att kommunen har grepp om vilka bidrag kommunen har rätt att ansöka, vilka bidrag som har betalats ut och vilka bidrag som är utestående. Den positiva resultatanalysen gör att risken minskar väsentligt. Kontroll av bidragsansökningar till Migrationsverket görs under hösten 2016. Kontrollant ekonomichef Eva-Lena Egsonius.
Kontroll om introduktionsprogram används vid nyanställning.
Kontrollresultat kommer i slutet av året. Kontroll genom enkät till ledare och nyanställda är påbörjad. Kontrollant personalsekreterare Carin Svärdh.
Kontroll om förvaltningarna följer Arbetsmiljölagen ang riskbedömningar vid större organisations-förändringar och om rutiner är fastställda och efterlevs för samarbete med personal- och fackliga organisationer vid förändringar (§66a)?
Kontrollresultat har inte inkommit till delårsrapporten tertial 2. Kontrollant personalchef Ingrid Jessen.
Delårsrapport tertial 2 2016
29(31)
Bygg- och Miljönämnd Verksamhet Verksamheten inom bygg- och miljöförvaltningen arbetar kontinuerligt med målen som finns bestämda av både bygg- och miljönämnden och av verksamheterna. Bygg- och miljökontoret ger service till allmänheten med råd och upplysningar om t ex bygg-, energi-, avlopps-, dricksvatten-, livsmedel- och miljörelaterade frågor. Tjänsten som bygglovingenjör är vakant sedan maj månad. Handläggning av bygglov sköts av en pensionerad byggnadsingenjör en dag i veckan. Kommunen har fått bidrag från energimyndigheten för energirådgivning. På grund av att bygg- och miljökontoret varit underbemannade senaste tiden har inte energirådgivningen kunna prioriterats. Kommunen kan komma att bli återbetalningsskyldig. Bygg- och miljökontoret har lämnat bygglov för ett nytt trygghetsboende i närheten av vårdcentralen, ny industribyggnad vid plantskola, ny privat ridhall, rivningslov, om- och tillbyggnader. Lokaliseringsprövningar av bostadshus utanför detaljplan har gjorts. Miljö- och hälsoskyddstillsynen har omfattat planerad tillsyn av industrier, anläggningar för mellanlagring av avfall, förskolor och lantbruk. Oplanerad tillsyn har förekommit i samband med klagomålsärenden. Nämnden har besvarat remisser från olika instanser. Handläggning av anmälan om värmepump-installationer har handlagts. Köldmedelrapportering har kontrollerats och sammanställts. Referensmätning har utförts. Analysrapporter från provtagning av dricks- och badvatten granskas kontinuerligt. Utsläppen av näringsämnen från lantbruken leder till övergödning av vattendrag. Tillsynen har fokuserats på att minimera utsläppen. Genom bra lagringsmöjligheter för gödsel och goda spridningsrutiner kan minskade utsläpp åstadkommas. Inspektioner har visat på både bra och dåliga lagringsmöjligheter. Där lagringen visat sig vara bristfällig har förbättringar utförts i flera fall. Projektet med enskilda avlopp löper på. Brev har skickats till fastighetsägare i Bäreberg socken och påminnelsebrev om åtgärder till Essunga östra. Många har installerat minireningsverk eller byggt reningsbäddar. Livsmedelstillsyn har bedrivits enligt planen. Se vidare nedanstående tabell med ärenden under perioden.
Ekonomiskt resultat Resultaträkning Tkr
Intäkter Kostnader Nettokostnader
Utfall
Utfall
Prognos
Budget
Bokslut
2016-08-31
2015-08-31
2016
2016
2015
1 119,3
916
1 091
790
1 301
-1 848,5
-1 954
-2 565
-1 907
-3 108
-729,2
-1 038
-1 474
-2 697
-1 807
-1 707
-1 707
-1 724
Nettobudget Årets resultat
Delårsrapport tertial 2 2016
233
-83
30(31)
Måluppfyllelse Samhällsservice Kommuninvånare erhåller snabb och rättssäker ärendehandläggning Bygglov och anmälningar ska hanteras inom fem veckor vid delegationsbeslut och inom tio veckor när beslutet tas i nämnden. Målet är uppnått. Målet för anmälningar om installation av värmepumpar och ansökan/anmälan och anläggande av enskilda avlopp är att de ska behandlas inom två veckor efter att ärendet är komplett. Resultatet visar att handläggningstiden för installation av berg- eller jordvärme som regel är mellan en till sex arbetsdagar.
Finans Budget i balans
Internkontroll Bygg- och miljökontorets internkontrollarbete har pågått under året. Liksom för alla andra nämnder/verksamheter behövs ökad kunskap och ett mer integrerat arbetssätt för att få in internkontrollplanen i övrig verksamhetsstyrning- och utveckling. Aktuell redovisning av internkontrollplanen visar delvis godkänt resultat avseende resultatanalys av mål, godkänt resultat avseende delegationsordning och det tredje kontrollområdet arbetsmiljö har ej inrapporterats.
Delårsrapport tertial 2 2016
31(31)
Sida
Sammanträdesdatum
2016-09-19 Tjänsteskrivelse Ekonomichef Eva-Lena Egsonius
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Dnr 2016-000177
God ekonomisk hushållning 2017 finansiella nyckeltal och ekonomiska mål
Förslag till beslut Fullmäktige beslutar Gällande god ekonomisk hushållning och ekonomiska mål: - Nämnderna ska hantera beslutade budgetmedel på ett sätt som möjliggör nytta för kommuninvånarna utifrån de uppdrag som kommunfullmäktige delegerat till nämnderna. - Nämnderna ska uppnå budget i balans. Gällande finansiella nyckeltal: - Resultatet ska utgöra 3,0 procent +-2,0 procent av de samlade intäkterna för skatt, statsbidrag och utjämningssystem. - Soliditet ska öka och likviditeten ska vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och finansiell handlingsfrihet säkerställs. - Likviditeten ska vara på en nivå som säkerställer betalningsförmåga och finansiell handlingsfrihet på kort sikt. - Nettoinvesteringarna ska under en rullande fyraårsperiod finansieras till lägst 90 procent av egna medel.
Bakgrund I Kommunallagen (8 kap. 1 §) uttrycks att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer, i samma paragraf anges att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Av förarbeten är det angeläget att de nya riktlinjerna slår fast principer för det strategiska, mer långsiktiga perspektivet, det vill säga längre än det budgetperspektiv på ett år eller den plan på tre år som finns i Kommunallagen (8 kap. 4 §)
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Sida
Sammanträdesdatum
2016-09-19 Tjänsteskrivelse Ekonomichef Eva-Lena Egsonius
Kommunstyrelsens arbetsutskott
God ekonomisk hushållning Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målet för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting. Mål och riktlinjer i verksamheten Lagen innefattar även krav på att resurserna i verksamheten används till det de är avsedda och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Därför ska även mål och riktlinjer för verksamheten, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning, anges. Även här får den enskilda kommunen själv välja hur dessa ska formuleras. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering om målen och riktlinjerna har uppnåtts. Med utgångspunkt från de beslutade fullmäktigemålen för verksamheten ska en samlad analys, utifrån god ekonomisk hushållning, göras. En bedömning sker av varje beslutat fullmäktigemål (totalt åtta mål exklusive finansiella mål). I den samlade analysen av verksamhetsmålen ska framgå om måluppfyllelsen är tillräcklig för att uppfylla god ekonomisk hushållning.
Essunga kommuns resultat i det längre perspektivet
God ekonomisk hushållning i Essunga kommun innebär att resultatet över tid ska bedömas utifrån följande områden. Intäktsnivån av skatteintäkter, statsbidrag och utjämningssystem.
Resultatmålet i budgetplaneringen anges i procent kopplat till skatteintäkter, statsbidrag och utjämningssystem. Nivån på resultatet i kronor varierar då med konjunkturen, befolkningsförändringar och ändrade förutsättningar för statsbidrag och utjämningssystem. Kommunens mål är att årets resultat ska vara 3,0 procent +- 2,0 procent, det vill säga kommunens verksamhet inklusive avskrivningar ska ta 97 procent av skatteintäkter och generella bidrag i anspråk. Kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Uppföljning av verksamhet och ekonomi ska ske löpande under året. Kontroll av budget, utfall och prognos samt verksamhetens måluppfyllelse av kommunfullmäktiges fastställda mål sker på verksamhetsnivå. Kommunfullmäktiges finansiellt fastställda mål ökar förutsättningarna att möta kostnadsökningar och/eller intäktsminskningar eller andra oförutsedda ekonomiska händelser.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Sida
Sammanträdesdatum
2016-09-19 Tjänsteskrivelse Ekonomichef Eva-Lena Egsonius
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Det finansiella risktagandet
All form av finansiell hantering, både vid placering och vid upplåning, är förknippad med risker. Det finansiella risktagandet ska begränsas genom god och säker hantering av förekommande risker. I denna riskanalys ingår även en analys av borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Finansieringsgrad av investeringar. Skattefinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. En skattefinansieringsgrad på 100 procent innebär att kommunen inte behöver låna till investeringar och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Målet för perioden 2017–2018 är att medel från den löpande verksamheten ska finansiera investeringarna fullt ut.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
1(1)
Sammanträdesdatum
2016-08-29
Utbildningsnämnden
§ 41
Dnr 2016-000101
Musikskola blir kulturskola i Essunga kommun Utbildningsnämndens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar Essunga Musikskola blir Essunga Kulturskola tills vidare. Sammanfattning av ärendet Under läsåret 2015/2016 har Essunga kommuns musikskola varit kulturskola på prov. Man har erbjudit bild och drama som nya ämnen. Kulturskolan startade efter ett medborgarförslag 2015. Nämnden valde att prova kulturskola under ett läsår med utvärdering efter läsåret 2015/2016. Från höstterminen 2015 erbjöd Kulturskolan för första gången Bild, Teater (drama) som alternativ till instrument och sång. 7 elever valde teater och 6 elever började med bild. Någon vecka innan jul spelade Teatergruppen upp en pjäs vid öppet hus i biblioteket samtidigt som Bildämnet hade utställning av det man åstadkommit under hösten. Många nära och kära kom och tittade. Ärendets gång Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-08-15 § 39 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Björn Nordin 2016-08-11
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
2016-09-06
Riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Fastställa Riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism, enligt förslaget (2016-09-07). Sammanfattning av ärendet Bakgrund: Polisområdet Skaraborg samt Säkerhetspolisen har tillsammans med samtliga 15 kommuner i Skaraborg inlett ett samarbete mot våldsbejakande extremism. I det gemensamma uppdraget ingår att inventera kunskapsfältet, delge relevant lagstiftning, kompetenshöjande insatser, ta fram förslag till preventiva och operativa kommunala insatser, inventera externa kontaktytor och identifiera kommunala aktörer. Det övergripande syftet är att värna och stärka demokratin och göra samhället motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism över tid. Våldsbejakande extremism har under bara några få år blivit högaktuellt. Sverige har en nationell samordnare inom området och flera nationella projekt är på gång för att öka kunskapen och förebygga våldsbejakande extremism. Idag bedömer Säkerhetspolisen att det finns tre våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige; Den vänsterextremistiska autonoma miljön, den högerextremistiska vit makt-miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistiska miljön. Med anledning av ökad extremistisk aktivitet i Sverige är det av största vikt att frågan finns på dagordningen i landets samtliga kommuner. Hot mot demokratin måste tas på allvar.
Nuläge: Under juni 2016 tillkallades ett möte med representanter från Vara, Grästorp och Essunga kommuner samt polis. Mötet syftade till att gemensamt diskutera nuvarande lägesbild och vilka möjligheter det fanns till samverkan. En kommungemensam riktlinje/strategi för arbetet mot våldsbejakande extremism beslutades att tas fram och med den som utgångspunkt kan respektive kommun arbeta för att ta fram tydliga rutiner och informationsmaterial ute i verksamheterna. Eftersom alla kommuner ställs inför uppgiften att ta fram riktlinjer/strategi så finns det goda skäl till att samverka och fortsatta samverkansmöten kommer att hållas kontinuerligt. Den nationella samordnaren kommer följa upp hur arbetet i landets kommuner fortskrider. Riktlinjerna innefattar övergripande arbetsmetoder för att nå målet och minimera riskerna för att individer lockas in i våldsbejakande grupper eller organisationer. Övergripande arbetsmetoder är att framförallt nyttja de aktörer och arenor kommunen har idag. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) ska fungera som en arena för avrapportering och information och deltagare i den lokala nätverksgruppen ska representera en bred kompetens ur kommunens verksamheter. I kommunen ska även finnas en utsedd kontaktperson till den nationella samordnaren.
Tjänsteskrivelse
Essunga kommun kommer att fortsätta det ordinarie förebyggande arbete som redan utförs för att motverka exempelvis utanförskap och riskbeteenden, men även satsa på åtgärder för att på ett effektivt sätt förebygga våldsbejakande extremism. Sådana åtgärder omfattar exempelvis information till vuxna som i sitt arbete möter barn och unga, samt information om vart man kan vända sig för råd och stöd. Kunskap om arbetet mot våldsbejakande extremism bör implementeras i det vardagliga arbetet. Att besluta om kommunövergripande riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism möjliggör förutsättningen att skapa inarbetade rutiner för kommunens olika verksamheter och därmed kunna fånga upp misstankar om oroväckande beteende hos individer.
Beredning: Ärendet har beretts av tillförordnad kanslichef i Vara kommun och säkerhetssamordnare för Vara, Essunga och Grästorp kommuner.
Ingegerd Andréasson Säkerhetssamordnare
Riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism
Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Dnr
Riktlinjer 20XX-XX-XX av kommunfullmäktige § XXX Samtliga nämnder 2016-XX-XX–2020-XX-XX Kommunens kontaktperson till den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism 2016-000150
Inledning Polisområdet Skaraborg samt Säkerhetspolisen har tillsammans med samtliga 15 kommuner i Skaraborg inlett ett samarbete mot våldsbejakande extremism. I det gemensamma uppdraget ingår bland annat att inventera kunskapsfältet, delge relevant lagstiftning, kompetenshöjande insatser i syfte att värna och stärka demokratin. Essunga kommun kommer att fortsätta det ordinarie förebyggande arbete som redan utförs, för att motverka exempelvis utanförskap och riskbeteenden, men även satsa på åtgärder för att på ett effektivt sätt förebygga våldsbejakande extremism. Sådana åtgärder omfattar exempelvis information till vuxna som i sitt arbete möter barn och unga, samt information om vart man kan vända sig för råd och stöd. Kunskap om arbetet mot våldsbejakande extremism bör implementeras i det vardagliga arbetet. Att besluta om en kommunövergripande strategi för arbetet mot våldsbejakande extremism möjliggör förutsättningen att skapa inarbetade rutiner för kommunens olika verksamheter och därmed kunna fånga upp misstankar om oroväckande beteende hos individer.
Bakgrund Arbetet mot våldsbejakande extremism är ett långsiktigt förebyggande arbete präglat av omsorg och empati för att minimera risken att en individ dras in i våldsbejakande extremism. Riskbeteenden varierar och kan visa sig på olika sätt. Beteendet kan vara ett rop på uppmärksamhet, utanförskap eller en helt naturlig del av till exempel en tonårsprocess där identitetssökande och fascination för subkulturer ingår. Enligt rapporten Våldsbejakande extremism i Sverige – nuläge och tendenser, som överlämnades till regeringen i januari 2014, finns det i dagsläget inget som pekar på att våldsbejakande extremism utgör ett hot mot det demokratiska statsskicket. Men för att förhindra att våldsbejakande extremistmiljöer får fäste i samhället, samt att individer lockas till att delta i dem, är det angeläget att vi arbetar långsiktigt och förebyggande. (www.samordnarenmotextremism.se)
Den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har under 2014 och 2015 genomfört ett stort antal kommunbesök i landet. Utifrån erfarenheter av de diskussioner som förts med kommunföreträdare, myndighetsrepresentanter och civilsamhällesaktörer har den nationella samordnaren dragit ett antal slutsatser. En slutsats är att arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism blir mer framgångsrikt när lokal samverkan utgår från någon form av strategiskt dokument. En lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism hjälper kommunen och dess anställda att upprätta och konkretisera ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. (www.samordnarenmotextremism.se)
Definitioner Med våldsbejakande menas handlingar såsom att stödja, uppmana till eller delta i ideologiskt motiverade våldshandlingar för att främja en sak. Säkerhetspolisen använder ordet extremism för att beskriva rörelser, ideologier eller individer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning. Enligt Säkerhetspolisen är aktuella grupperingar den högerextremistiska vit makt-miljön, den vänsterextremistiska autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön. Utöver extremister kopplade till etablerade nätverk finns personer som kan utgöra hot mot demokratin genom att agera på egen hand.
Begreppet våldsbejakande radikalisering syftar till den process då en person eller grupp börjar främja olagligt våld i politiskt eller ideologiskt syfte. Det behövs en mängd åtgärder för att verka mot våldsbejakande radikalisering. Utbildning och spridande av kunskap, dialog och samverkan mellan olika aktörer i samhället är nödvändigt.
Syfte Essunga kommuns ambition med deltagande i samarbetet med polisen är att öppna upp för samverkan och dialog samt arbeta för en trygg kommun. Syftet med riktlinjerna är att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism genom att verka kunskapsuppbyggande och värna demokratin.
Kommunens målsättning Kommunen kommer att fortsätta det ordinarie förebyggande arbete som redan utförs, för att motverka exempelvis utanförskap och riskbeteenden, men även satsa på åtgärder för att på ett effektivt sätt förebygga våldsbejakande extremism. Sådana åtgärder omfattar exempelvis information till vuxna som i sitt arbete möter barn och unga, samt information om vart man kan vända sig för råd och stöd. Kommunen ska ha en beredskap för att relevant verksamhet/ ansvariga snabbt får kännedom om oro för individer som riskerar att fångas upp av extrema miljöer. Genom arbetet hoppas kommunen minimera riskerna för att individer lockas in i våldsbejakande grupper eller organisationer.
Arbetsmetoder
Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) – Arena för rapport och information i frågan. Vid behov lyfts frågor till kommunstyrelsen.
I kommunen ska finnas en utsedd kontaktperson till den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Kontaktpersonen ska medverka vid nätverksträffar och vara sammankallande för det lokala arbetet i kommunen. Därutöver kan det finnas en kontaktperson mot Säkerhetspolisen.
Det lokala arbetet i kommunen ska i första hand använda ordinarie verksamheters nätverk och arbetsgrupper, i andra hand skapas en ny arbetsgrupp. Deltagarna ska representera en bred kompetens inom kommunen och i vardagen arbeta med barn, unga, vuxna eller allmänheten. Ansvariga chefer utser lämplig personal för arbetet.
Den lokala arbetsgruppen initierar och planerar utbildningsinsatser för berörda personer inom kommunen. I uppdraget ingår att förmedla information från träffar ut till sin egen verksamhet.
Kommunen ska vara behjälplig med kontaktvägar och förmedla dessa till de personer som av en eller annan anledning blivit drabbade, har anhörig i riskzonen, behöver komma till avhopparprogram och behöver råd och stöd.
Kunskap om arbetet mot våldsbejakande extremism ska implementeras i det vardagliga arbetet. Inarbetade rutiner ska användas och kompletteras med relevanta metoder, information, vägledning till rätt stöd och instans med mera.
3
4
Förslag till samrådshandling
Riktlinjer för Bostadsförsörjning 2016 – 2020
Dokumenttyp Fastställande/upprättad Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Dnr
Riktlinjer för bostadsförsörjning 2016-xxxx av Kommunfullmäktige Samtliga nämnder t.o.m 2020-12-31 Kommunchef 2016 - 000167
Innehåll Riktlinjer för Bostadsförsörjning.................................................................................................... 1 Inledning .................................................................................................................................................. 3 Riktlinjernas syfte .................................................................................................................................... 3 Attraktivitet och hållbart byggande ........................................................................................................ 3 Utvecklingen i kommunen....................................................................................................................... 3 Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet ........................................ 4 Övergripande mål ............................................................................................................................ 4 Kommunens strategi för att uppnå målen .............................................................................................. 4 EssungaBostäder AB ............................................................................................................................ 7
Essunga kommuns övergripande vision
”Närhet skapar meningsfulla möten där människor engageras och utvecklas”
2
Inledning Bra bostäder och goda boendemiljöer är en förutsättning för både tillväxt och välfärd i kommunen. Boendeplanering handlar om att analysera och bedöma behovet av förändringar i bostadsbeståndet. Bostadsförsörjning handlar inte bara om att undersöka behovet av nya bostäder utan även hur man hanterar det befintliga beståndet. Det är det befintliga beståndet som utgör det stora utbudet. Nya bostäder underlättar dock rörligheten på bostadsmarknaden vilket leder till att fler kan hitta den bostad som är rätt för dem. Det är också viktigt att kunna erbjuda attraktiva bostäder till potentiella inflyttare. Det ska finnas goda boendemöjligheter för alla oavsett ålder, kön, etnisk och kulturell bakgrund eller funktionsnedsättning. Barns behov av fysisk aktivitet ska också beaktas i samhällsbyggandet. En annan viktig faktor är klimatförändringarna som ställer allt större krav på hållbart samhällsbyggande. En strategisk och god planberedskap ger förutsättningar att uppnå en god samhällsutveckling. Olika boendeformer ska tillgodose medborgarnas behov och önskemål i olika skeden av livet. Riktlinjerna har tagits fram enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Bostadsförsörjning ingår som en del i kommunens översiktsplanering enligt plan- och bygglagen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige. Underlag till riktlinjerna är en behovs- och marknadsanalys och ett planeringsunderlag till riktlinjerna och därmed inte en beslutshandling.
Riktlinjernas syfte Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna är ett gemensamt underlag för kommunen och för bygg- och bostadsbranschens parter där kommunen skapar förutsättningar och marknaden svarar för bostadsbyggandet. Riktlinjerna är i den meningen ett styrdokument för kommunens verksamheter där det bland annat utgör underlag för markköp och planläggning, markanvändning, infrastrukturfrågor, kommunikationer och grönområden.
Attraktivitet och hållbart byggande Attraktivitet när det gäller boende är när det finns en valfrihet av olika bostadsformer, olika lägenhetsstorlekar, olika storlek på villatomter och en mångfald av lägen för bebyggelse. Kommunens roll är att planera utifrån individers behov och att verka för hållbart byggande samt att värna om kulturhistoriska kvaliteter i det byggnadsbestånd som finns i kommunen.
Utvecklingen i kommunen Befolkningen i kommunen har under flera år minskat men har de senaste åren stabiliserats. Efterfrågan av bostäder har ökat i takt med att inflyttning skett. Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre kommer att öka vilket kan leda till ökat behov av trygghetsbostäder och serviceboenden. Byggnation av nya trygghetsbostäder påbörjas under 2016 för att möta nuvarande behov. Antalet barn i yngre åldrar har senaste året ökat något vilket föranlett utökning av förskoleplatser under 2015 och 2016. Efterfrågan av bostäder för unga med funktionshinder har också ökat inom kommunen vilket ökar behovet av specialbostäder. Andelen barn i skolåldern ser relativt stabil ut i ett överblickbart perspektiv men ökad inflyttning kan medföra flera elever. Översyn av skollokaler pågår för att bedöma om bättre nyttjande av befintliga skollokaler är möjlig.
3
Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet Övergripande mål ”Essunga kommun ska vara så attraktiv att den som flyttar till kommunen eller tidigare bor här vill stanna kvar. Det ska finnas ett bra utbud av boende. Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer”
Mål 1: - Det befintliga bostadsbeståndet ska förvaltas och förädlas. Mål 2: - Det ska finnas ett bra och varierat utbud av boende för människor med olika behov. Mål 3: - Minst 100 nya bostäder ska tillkomma under perioden 2016-2025. Mål 4: - Planering av bostadsbyggande ska ske ur ett hållbarhetsperspektiv såväl ur ekonomiska, ekologiska som sociala aspekter. Mål 5: - Stimulerande utemiljö i anslutning till bostäder ska eftersträvas för att stärka attraktiviteten. Mål 6: - Stallaholmsområdet i Nossebro ska vara spjutspets för kultur, fritid och friskvård. Mål 7: - Närheten till Nossan ska tas tillvara.
Kommunens strategi för att uppnå målen I samverkan med privata aktörer skapa flera attraktiva bostäder både i tätort och på
landsbygden. (Mål:2,3,4,5) Genom att: Planera för nya bostadsområden och/eller ombyggnationer inom möjliga utvecklingsområden.
Kommunen ska med god framförhållning med markinnehav och genom planläggning medverka till att efterfrågan på byggklara tomter inom våra tätorter tillgodoses. Genom att: Planera för nya områden för tomter innan efterfrågade tomter tagit slut.
Utökade boendemöjligheter inom kommunen ska underlätta generationsväxling. Det kan även innebära möjligheter för personer med funktionsnedsättning och för äldre som vill flytta från en villa eller gård eller för den som vill skaffa sitt första boende. (Mål:1,2,3,4,5)
4
Vid ny- och ombyggnation ska särskilt tillgänglighets-, trygghets-, säkerhets- och
folkhälsoaspekter liksom åtgärder som främjar integration beaktas. (Mål:1,4,5) Genom att: Ge rådgivning till bygglovssökanden. Delta i inventering av tillgänglighetsaspekter. Tillse att olika kompetenser inom kommunen deltar i planering av den fysiska miljön. Vid ombyggnad av befintliga bostäder till trygghets- eller seniorbostäder ska säkerheten likställas med nybyggnation.
Möjlighet till kvarboende är en viktig faktor som gäller hela kommunen. (Mål: 2,4) Kvarboende möjliggörs med god service såsom hemtjänst och trygghetslarm.
Stimulera efterfrågan genom högt ställda krav på kvalitet i utformningen av nya
bostadsprojekt samt driva en aktiv marknadsföring av Essunga kommun som bostadsort. (Mål; 2,3,4) Vid byggnation bör miljömässigt hållbara och resurssnåla lösningar aktivt eftersträvas
(Mål:2,4) Genom att: Omvärldsbevaka och sprida goda exempel samt informera om ny teknik.
Planering och genomförande ska ske på ett resurseffektivt sätt när det gäller att utnyttja befintliga tekniska system, service, gator med mera. (Mål:1,3,4) Genom att: I översiktsplanering, detaljplanering och projektering i första läge se till befintlig infrastruktur i form av ledningar, gator med mera,
Kommunen ska uppmuntra varierad byggnation och blandade upplåtelseformer.
( Mål 1,2,3,4,5,7) Genom att: Ha en aktiv dialog med bostadsmarknadens aktörer. Styra det kommunala bostadsbolaget genom ägardirektiv. Tillhandahålla tomter för olika bostadstyper. Ha en positiv attityd till byggande på landsbygden och omvandling av fritidshus till permanentboende. Medverka till ändring av befintliga detaljplaner.
I samband med nybyggnation bör tomternas kvalitet och exteriör stämma bra in i omgivande landsbygdsbild och struktur. (Mål:3,4) Kommunen ska verka för energieffektivitet och miljömässigt hållbar uppvärmning i befintligt bostadsbestånd och nyproduktion. (Mål:1,4)
5
Verka för god tillgång till kultur-, fritids- och friskvårdsmöjligheter vilket är en viktig faktor för boendet. Behovet av grönytor och platser för rekreation ska alltid beaktas.
Mötesplatser för kulturella och fysiska aktiviteter ska stimuleras. (Mål:4,5,6,7) Genom att: I detaljplaner alltid bevaka de ”gröna frågorna” och utemiljöns utformning. Aktivt samarbeta med föreningslivet.
Fortsatt välfungerande barnomsorg och skolverksamhet kan vara avgörande för barnfamiljers val av bostadsort.(Mål: 1,2,3)
Kommunen ska erbjuda byggherrar och bostadsföretag god service och möjlighet till samverkan. (Mål:1,2,3,4,5) Genom att: Kommunen är en arena och ordnar möten med olika aktörer. Minst en gång per år bjuda in aktörer för dialog. Planer ska präglas av enkelhet. Genom att: Planinnehållet begränsas till det som planen syftar att lösa.
Bilaga: Underlag till riktlinjer för bostadsplaneringen 6
EssungaBostäder AB EssungaBostäder AB är Essunga kommuns fastighetsbolag och det största bostadsföretaget i kommunen. Bolaget förvaltar cirka 300 bostäder och 8 lokaler. EssungaBostäder AB har enligt ägardirektiven till uppgift att upplåta ett brett utbud av hyresrätter med stor valfrihet beträffande storlek, standard och läge. De främsta fokusområdena i affärsplanen för 2014-2017 Anpassat och standardhöjt bostadsbestånd Nybyggnationer av bostäder Hög kompetens hos personalen Minskad miljöpåverkan. Ett utav målen är att genom affärsmässiga grunder förvalta och producera attraktiva och prisvärda bostäder samt lokaler som naturligt kan samordnas med bolagets förvaltning. Det är framförallt bostäder av typen hyresrätter som ska tillhandahållas men även försäljning och kooperativa hyresrätter kan i begränsad omfattning förekomma. Bolaget ska i sitt arbete stödja kommunfullmäktiges övergripande mål och strategier vilket anges i verksamhetsplan och strategisk plan. Ägardirektiv: Kommunägda bostadsföretag spelar en viktig roll för bostadsförsörjningen i de flesta kommuner. För att bolaget ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett bra sätt bör kommunen i ägardirektiv tydligt klargöra vad man vill med bolaget; viken nytta det förväntas tillföra kommunen och dess invånare samt ramar och villkor för verksamheten.
Boverkets modell för bostadsförsörjning
7
Förslag på möjliga bebyggelseområden i Nossebro tätort
Ü re Bä r be v gs en äg a dg yd Kr
re Bä
r be
g
n ta
Åg at an
n ata ng n Rö an at lg i P
nd ga tan
ga ta n
at an
a sg
a ng su Es
vä ge n
a ng
Es su
a ng
n ta ga lil a V
a
ng a
tan
n ata
Sö dr Be rg e t
n
Björkhedsgatan
No ss eg rä nd
Ro sen
gat a
n
rg Be
llg Sta
su Es
su Es
Industriga ta
Algatan
tan
ga ta n
n
sga
nv äg s
lga ta
löv Ek
Jä r
n
erg sga tan
ata kg Bo
Ox b
n
Ny po ng ata
n
ta Majga
åls g
n ata
en äg
Sp an nm
n
Pa rk
lg Ape Ox e
tan sga k i r E
n av ta ng ga su de Es Vi
St ra
ta lga
nken obri Kyrk
n
d rä n ng a B
n ata
e Ox
n
g ms he d r No
tan
Bankgatan
an
a gat are
tan ga ga Ha
at Axg
m Ham
ga Lilje tan
Teckenförklaring
n
n ata gg Tor
tan rga Sto
ta ga gs
n ata
a gat
ga a rn Kv
n ata reg Stu
rs g Fo
Ma
ads rk n
n
lha So
eg us Kr
ata sg d r å
n Aprilgata
Detaljplanelagt område Möjliga framtida områden för bostäder Strandskyddsområde
Upprättad: 2016-08-30
0
100
200
400 Meter
Förslag på möjliga bebyggelseområden och kommunägd mark i Nossebro tätort re Bä
Ü
r be v gs en äg
a dg yd Kr
re Bä
r be
g
n ta
n gat a Ro sen
Åg at an
ga ta n n
a sg
a ng
an at lg i P
vä ge n
su Es a ng
Es su
a ng
n ta ga lil a V
ng a
tan
n ata
su Es
su Es
Industriga ta
tan ga nn ö R
tan
nv äg s
Björkhedsgatan
sga
Jä r
n
Algatan
Be rg e t
erg sga tan
n
lga ta
löv Ek
a
ata kg Bo
Ox b
n
Ny po ng ata
n
ta Majga
at an
Ox e
tan sga Erik
n ata
en äg
Sö dr
n
rg Be
llg Sta
åls g
lg Ape
n ta ga
Sp an nm
ta lga
nd ga tan
n ata
n av ta ng ga su de Es Vi
St ra
rk Pa
n
e Ox
n
d rä n ng a B
nken obri Kyrk
n Bankgata
an
tan ga ga Ha
at Axg
a gat are m Ham
g ms he d r No
tan
n ata gg r o T
tan rga Sto
ta ga gs
tan
ga a rn Kv
n ata
n ata reg Stu
rs g Fo
Ma
ga ads rk n
n
lha So
eg us Kr
ata sg d r å
n Aprilgata
ga Lilje tan
Teckenförklaring
Detaljplanelagt område
Möjliga framtida områden för bostäder
Kommunägd mark
Upprättad: 2016-08-30
0
100
200
400 Meter
Kommunala tomter till salu i Nossebro tätort re Bä
Ü
r be v gs en äg
B
B
a dg yd Kr
B
B
re Bä
r be
g
n ta
n Aprilgata
ta ga gs
eg
n
lha So
us Kr
ata sg å rd
ata n Äng sg
Ba ng rä n d
Åg at an
ad sg at an
at an
Co nr
ds g
Tr äd gå r
at an
iks vä Sk og sv Be rg e t
tan
n ta ga a l l Vi
ge n
an at g s
Es su n ga
n
B
Sö dr
a
vä ge n
No ss eg rä nd
gat a Ro sen
erg sga tan Ox b
ga Lilje
Industriga ta
tan
nd ga tan
sga
St ra
an at lg i P
löv Ek
tan
m he na g E
n
n
ga ta n
ö Bj
n ta ga s d he rk
en äg av ng
ta äs
åls g
an at g re
ata kg Bo
ta lga
an gat
su Es
m rk Ve
a sg
n ata
Upprättad: 2016-08-30
rg Be
llg Sta
1000 kronor/tomt
B = bokad
Järnvägsgatan
s Erik
n ta ga de Vi
Pa rk
n gata
Lediga tomter, ej avstyckade Ledig tomt
B
Sp an nm
Algatan
n ata ng n Rö
nken obri Kyrk
Ham
n ata
e Ox
tan
Sigfridsgatan
an
Tomter till salu
e mar Ham
n gata
e mar
Bankgatan
tan ga ga Ha
at Axg
tan rga Sto
n ata reg Stu
n ata gg Tor
g ms he d r No
n
n ata
ga a rn Kv
rs g Fo
n
ta lga
Ma
ta sga ad rk n
e Ox
n
n
n Majgata
Apelgatan
B
n ta ga n po Ny
0
100
200
400 Meter
Kommunala tomter till salu i Främmestad tätort
Ky rk v
äge n
Ü
vä g
Ängh agev äg
en
svä g he m
usv ä
gen
St en hu sv äg en
d rä d Sk
rk Ky
n ge vä e r a
ägen
n ge ivä r te Sä
Fri d
Ste nh
rä eg ol k s
n äge dsv
en
Torp v
en
Kr on
m Frä
sta me
n ge tvä t ä Sl
nd
en äg nv e R
n ge vä ns tio Sta
év All en äg
Tomter till salu
1000 kronor/tomt
B = bokad
Upprättad: 2016-08-30
Råg
lann
avä g
en
0
100
200
400 Meter
Kommunala tomter till salu i Essunga kyrkby
Ü
Tomter till salu
1000 kronor/tomt
B = bokad
Upprättad: 2016-08-30
0
75
150
300 Meter
Kommunala tomter till salu i Jonslund tätort Bjö rkv ä
ge n
Ü Al m
Te nn is lgv Sä en äg
s Ka
n ge vä e j tan
ä llv Ta
rk Pa
n ge
n ge vä
vä ge n
vä ge n
en äg tv s a Tr
rg Be ä sv
n ge vä n n Rö
n ge
B väg gg Hä
en
Brovä g
Syre nvä
en Alväg
1000 kronor/tomt
B = bokad
Upprättad: 2016-08-30
gen
vägen
Ekv äge n
Tomter till salu
Cypress
en
0
75
150
300 Meter
atan ddg Kry
n
n Aprilgata
eg
n
ta ga gs
us Kr
ata sg å rd
lha So
Ny po ng ata
Ba ng rä n d
Äng sg
ata n
Bäreberg svägen
ds g
Tr äd gå r
ge n iks vä Sk og sv
ål sg
at an
Sö dr
a
vä ge n No ss eg rä nd
n ta ga a ll Vi
Sp an nm
Be rg e t
an at g s
Es su n ga
ad sg at an
Co nr
n Industriga ta
ga Lilje
n ata
Siffrorna representerar antalet lägenheter år 2016
tan
Upprättad: 2016-08-30
at an
gat a Ro sen
erg sga tan Ox b
Fastigheter med bostäder ägda av Essunga Bostäder AB
n
a ng
em ah n Eg
13
llg Sta
su Es
ta äs
tan
n ta
Teckenförklaring
r Ve
km
an at g re
48
sga
a sg
Järnvägsgatan
8
8
8
8
ga ta n
nd ga tan
en äg av ng
tan
St ra
an at li g P
su Es
a areg
n
18
Pa rk
11
rg Be
m Ham
Ham
ta ega mar
an at Åg
löv Ek
an
tan rga Sto
rk Ky
n ke ri n b o
n ta ga de Vi
Sigfridsgatan
at Axg
10
n ata ng n Rö
Bankgatan
41
Björkhedsgatan
tan sga Erik
20
tan ga ga Ha
6
n
tan
48
n ata gg Tor
n ata reg Stu
10
Algatan
ta lga
ga a rn Kv
10
6
n ata
e Ox
n ata
n ata rs g Fo
g ms he d r No
ata kg Bo
n
n
ng Pio
Ma
ta sga ad n k r
ta lga
18
e Ox
n
n
n Majgata
Apelgatan
Ü
Fastigheter ägda av Essunga bostäder AB i Nossebro tätort
0
75
150
300 Meter
Bilaga: Underlag till riktlinjer
Underlag till riktlinjer för Bostadsförsörjning 2016 – 2020
Dokumenttyp Upprättad Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Dnr
Underlag till riktlinjer för bostadsförsörjning 2016-08-30
2016 - 2020 Kommunchef 2016-000167
Förord Bostadsförsörjningsplanen är ett strategiskt viktigt dokument som utgör underlag till översiktsplanen. Bra bostäder och goda boendemiljöer är en förutsättning för både tillväxt och välfärd i kommunen. Bostadsförsörjningen är inte enbart nya bostäder utan samverkar även med kommunens övriga strategiska samhällsplanering. Där ingår bland annat infrastruktur, barnomsorg och skola, äldreomsorg samt vatten och avlopp. Olika boendeformer ska tillgodose medborgarnas behov och önskemål i olika skeden av livet.
Essunga kommuns Vision
”Närhet skapar meningsfulla möten där människor engageras och utvecklas”
Våra värdeord är:
ÄKTA – Med detta menar vi att vi står och utvecklas i en trygg, stabil och lantlig miljö VÄLKOMNANDE – Med välkomnande menar vi att vi är öppna mot vår omvärld och vill vara en del av den
ENGAGERAD – Med engagerad menar vi att vi är engagerade i lösningar på de utmaningar vi möter
NYFIKEN – Med nyfiken menar vi att vi alltid ska sträva efter att ta till oss och värdera ny kunskap och nya idéer
2
Innehåll Förord ...................................................................................................................................................... 2 Inledning .................................................................................................................................................. 5 Riktlinjernas bakgrund och syfte ......................................................................................................... 5 Process för framtagande av riktlinjer .................................................................................................. 5 Avgränsning ......................................................................................................................................... 5 Analys ...................................................................................................................................................... 6 Omvärldsanalys - förutsättningar ........................................................................................................ 6 Nationella och regionala mål som relaterar till bostadsförsörjning ....................................................... 7 Regeringens strategi för hållbar utveckling för bostadsförsörjning .................................................... 7 Övergripande nationella mål - för bostadsförsörjningen .................................................................... 7 Några regionala planer - för bostadsförsörjningen ............................................................................. 8 Länsstyrelsernas särskilda uppdrag gällande de kommunala bostadsföretagens sociala och allmännyttiga roll. ............................................................................................................................... 8 Bostadsbehov, planering och bostadsbyggande i Västra Götalands län /2015 -53 ............................ 8 Allmänna riktlinjer för regionen - länet 2016-2025 ............................................................................ 9 Essunga kommuns övergripande mål med relevans för bostadsförsörjningen ...................................... 9 Leva och bo...................................................................................................................................... 9 Planer och verktyg av betydelse för kommunens bostadstadsförsörjningsansvar......................... 9 Demografi .............................................................................................................................................. 10 Marknadsförutsättningar ...................................................................................................................... 12 Efterfrågan............................................................................................................................................. 13 Bostadsbehovet för särskilda grupper .............................................................................................. 14 Bostadsbestånd och byggande i Essunga kommun........................................................................... 14 Lägenhetsfördelning Essunga Bostäder AB (mars 2016)............................................................... 15 Fördelning av storlek på kommunens lägenhetsbestånd av 343 lägenheter (2014) .................... 15 Antal bygglovsärenden 2012 – 2015 ............................................................................................. 15 Vård-och omsorgsboenden (2016) ................................................................................................ 16 Seniorboende och trygghetsboende ............................................................................................. 16 Skola och barnomsorg ................................................................................................................... 16 Näringsliv och arbetsmarknad....................................................................................................... 16 Planberedskap ....................................................................................................................................... 17 Nossebro........................................................................................................................................ 17 Främmestad................................................................................................................................... 17
3
Jonslund ......................................................................................................................................... 17 Essunga station .............................................................................................................................. 17 Essunga kyrkby .............................................................................................................................. 17 Fåglum ........................................................................................................................................... 18 Lekåsa ............................................................................................................................................ 18 Bredöl ............................................................................................................................................ 18 Landsbygd ...................................................................................................................................... 18 Definitioner ....................................................................................................................................... 19
Boverkets modell för bostadsförsörjning
4
Inledning Riktlinjernas bakgrund och syfte Framtagandet av riktlinjer för bostadsförsörjning är reglerat i Lag (SFS 2000:1383). Förtydliganden av denna lag skedde den 1 januari 2014 i Lag (SFS 2013:866). 1§ anger - Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. -
Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktörer med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig.
-
Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. (Lag 2013:866)
Kommunens riktlinjer ska minst innehålla följande uppgifter: 2§ anger: - kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, - kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål och - hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna ska vara underlag för kommunerna i arbetet med planläggning och alltid vara aktuella i förhållande till situationen på den lokala bostadsmarknaden. Uppgifterna ska särskilt grundas på analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lag (2013:866) Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet fördes även den 1 januari 2014 in i plan- och bygglagen (2010:900) som ett allmänt intresse som kommunerna ska främja. Länsstyrelsen ska enligt förordningen göra regionala analyser av bostadsmarknaden i det egna länet och lämna till Boverket. Varje år gör Boverket en rapport med nationella analyser av länens regionala bostadsmarknadsanalyser. Länsstyrelsen ska enligt lag (SFS 2013:866) även lämna kommunerna råd, information och underlag för planering av bostadsförsörjningen samt uppmärksamma behovet av samordning mellan kommunerna i frågor rörande bostadsförsörjning.
Process för framtagande av riktlinjer Riktlinjer för bostadsförsörjningen beslutas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ansvarar för handläggning av framtagandet. Förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen har i Essunga kommun framställts parallellt med en process för ny översiktsplan. Processen har drivits av samhällsplanerare tillsammans med representanter för kommunens förvaltningar och det kommunala bostadsbolaget.
Avgränsning Ambitionen för dokumentet är att uppfylla ovanstående lagkrav och att vara en vägledning, styrning och stöd för det kommunala planeringsarbetet med översiktsplan, detaljplaner och bygglovsprövning. Innehållet i dokumentet avser bostadsbyggnation inom kommunens geografiska område och omfattar bostadsmarknaden över hela bostadsbeståndet oavsett aktör.
5
Analys Omvärldsanalys - förutsättningar År 2012 redovisade Boverket ”Vision Sverige 2025” till regeringen. Visionen beskriver var Sverige bör vara 2025 för att uppnå målen för ett hållbart samhälle till år 2050. Utgångspunkten är 100 nationella mål som rör fysisk samhällsplanering. Visionen vänder sig till politiker och tjänstemän från lokal till nationell nivå samt till olika organisationer och privata aktörer med intresse för fysisk samhällsplanering. Visionen utgår från ett ändrat klimat, en globaliserad, urbaniserad och en digitaliserad värld. Enligt Boverkets analys ”Vision för Sverige 2025 - En urbaniserad värld” bor det år 2025 drygt 10 miljoner människor i Sverige och fram till 2050 beräknas befolkningen vara närmre 11,3 miljoner. De flesta bor i våra tre storstadsregioner och omgivande landsbygd är tätbefolkad, särskilt de som är nära en knutpunkt eller station. Glesbygden och mindre orter utanför pendlingsstråken har länge haft en negativ befolkningsutveckling. Urbaniseringen medför att denna utveckling fortsätter. Folkmängden i Västra Götaland förväntas öka men i lugnare takt är de två andra storstadslänen. Sveriges befolkning lever längre, fler barn föds och invandringen är fortsatt hög. Ålders och könsfördelningen varierar över landet. Många av de yrkesverksamma bor i storstadsregionerna medan andelen äldre är högre i glesbygden. Glesbygden förlorar många unga vuxna. Framförallt är det unga kvinnor som flyttar. Generellt vill unga ta del av stora utbud av såväl arbete som mångfald och kultur. I samband med att man bildar familj är det andra värden som styr var och hur man vill bo. Närheten till exempelvis skola, omsorg, grönområden och kommunikation i kombination till arbetstillfällen är viktigt. Det finns dock en trend att man även stannar kvar i innerstad även när man fått barn. En allt friskare befolkning och att man lever längre gör att många också fortsätter att arbeta längre. Boendet är viktigt för människor och åldern har stor betydelse för när och vart vi flyttar. Att ha flexibilitet och valmöjligheter i boendet eller till flera boenden med deras olika möjligheter är tilltalande för speciellt äldre befolkning. Många vill kombinera det urbana livet med möjligheten att röra sig och bo såväl i storstad som i fritidshus på landet eller utomlands. Under rubriken bebyggelse i Boverkets analys ”Vision för Sverige 2025” beskrivs ett antal utmaningar som: - Hantera växande stadsregioner - Skapa en hållbar livsmiljö i och kring staden - Utveckla småorter och glesbygd hållbart. Att bygga hållbart innebär här att allt byggande sker med fokus på människors behov av livskvalitet, god hälsa och hushållning med resurser. Energianvändningen vid framställning, transport och användning har minskat. Nybebyggelsen är anpassningsbar för människors ändrade behov och för olika ändamål. Material återvinns oftast. De arkitektoniska, estetiska och kulturhistoriska värdena är en självklarhet vid allt byggande. Essunga kommun tillhör gruppen mindre landsbygdskommuner. Av Sveriges 290 kommuner är det 27 kommuner med invånarantal under 6 000 personer och 77 med mindre än 10 000 invånare.
6
Nationella och regionala mål som relaterar till bostadsförsörjning Regeringens strategi för hållbar utveckling för bostadsförsörjning 1. 2. 3. 4.
Bygga samhället hållbart Stimulera en god hälsa på lika villkor Möta den demografiska utmaningen Främja en hållbar tillväxt
Övergripande nationella mål - för bostadsförsörjningen Mål för byggande: Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet: Ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. (prop 2011/12:1) Övergripande mål för politikerområdet arkitektur, form och design: Kvalitet och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas. Offentligt och offentligt stött byggande, inredande och upphandling ska på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor. Miljömål - God bebyggd miljö (2012) innefattar: Hållbar bebyggelsestruktur. Hållbar samhällsplanering. Infrastruktur. Kollektivtrafik, gång och cykelvägar. Natur- och grönområden. Kulturvärden i bebyggd miljö. God vardagsmiljö. Hälsa och säkerhet. Hushållning med energi och naturresurser. Målet för bostadsmarknadspolitiken: Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Delmål för bostadsmarknadspolitiken: Underlätta studenters och ungas boende. Fortsätta bredda stödet för boendelösningar för äldre så att fler äldre får möjlighet att välja en fungerande boendeform till exempel i form av trygghetsbostäder och särskilt boende. Mål för jämställdhetspolitiken: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Mål för funktionshinderpolitiken: Samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Mål för integrationspolitiken: Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett bakgrund. Delmål: Ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända Mål för transportpolitiken: Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Mål för friluftspolitiken: Attraktiv tätortsnära natur. Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling. Skyddade områden som resurs för friluftslivet. Friluftsliv för god folkhälsa. FN:s Habitatdeklaration (1996): Anpassa byggnader och byggda miljöer till kretsloppssamhällets krav och kraven på en sund inomhusmiljö och god tillgänglighet för alla. Skapa bättre livsvillkor i utsatta bostadsområden. Förstärka olika orters attraktionskraft för människor och företag. Utveckla markanvändningsmönster som främjar städernas kretsloppsanpassning. Mål för tillväxtpolitiken: En god tillgång till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i alla delar av landet. Ökat fokus på demografiska utmaningar internationalisering och hållbarhet. (Källa: Utdrag ur - Boverkets sammanställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering. Delrapport av Boverkets regeringsuppdrag 7, November 2011)
7
Några regionala planer - för bostadsförsörjningen ”Västra Götaland 2020 – Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020” är regionens RUP, regional utvecklingsplan. Utgångspunkten för strategin är ”Vision Västra Götaland – Det goda livet”. Strategins övergripande mål är att invånarna i hela Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland har som övergripande mål att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till år 2025, ökad tillgänglighet, nöjdhet och minskad klimatpåverkan. I samband med planering av nya bostäder är hållbar samhälls- och infrastrukturplanering en viktig faktor. Regionalt serviceprogram i Västra Götaland 2014-2018 ska stimulera till en god tillgänglighet till offentlig och kommersiell service på landsbygden och i glesbefolkade områden. God service är en viktig faktor för bostadsutvecklingen i en kommun. En klimatstrategi för Västra Götaland antogs av regionfullmäktige 2009. Klimatfrågan är bred och kräver förändringar av våra system för boende, transporter, produktion och konsumtion av varor och tjänster. Omställning kan bidra till nya jobb och ekonomisk utveckling i Västra Götaland. Sex strategiska fokusområden omfattas av strategin. Effektiv energianvändning i bostäder och lokaler är det första området.
Länsstyrelsernas särskilda uppdrag gällande de kommunala bostadsföretagens sociala och allmännyttiga roll. Kommunernas styrning av bostadsbolag regleras huvudsakligen i kommunallagen (1991:900), Aktiebolagslagen (2005:551) och i Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (2010:879). Enligt regleringsbrev 2015 fick länsstyrelserna ett särskilt uppdrag att stödja kommunerna med råd för att underlätta inträde på bostadsmarknaden för resurssvaga personer. Särskilt fokus ska ligga på familjer med barn och behovet av att i ägardirektiv även betona de kommunala bostadsföretagens sociala och allmännyttiga roll. Bostadsföretagets roll för bostadsförsörjningen: Tydlighet i ägardirektiven kring syftet med allmännyttiga bostagsföretagets verksamhet och den roll som kommunen vill att företaget ska spela för bostadsförsörjningen i kommunen ger bolaget en stabil grund för att ta ett socialt ansvar. Viktiga frågor att belysa: Social hållbarhet - Hyresgästernas inflytande - Byggande och renovering Åtgärder för särskilda grupper – Nyanlända – Uthyrningspolicy - Samverkan med socialtjänsten
Bostadsbehov, planering och bostadsbyggande i Västra Götalands län /2015 -53 Länsstyrelsen har i en rapport 2015 bedömt att alla kommuner i Västra Götalands län behöver bygga nya bostäder. Antalet hushåll i länets kommuner beräknas öka med cirka 73 000 fram till 2025. Störst ökning förväntas ske i Göteborgs arbetsmarknadsregion med cirka 54 000 nya hushåll. Det totala behovet av nya bostäder i hela länet uppgår till cirka 78 000 under tidsperioden 2016-2025. Bostadsbyggandet måste öka med cirka 60 procent per år för att möta behovet av bostäder de kommande tio åren. Varje kommun, inte bara i områden med hög tillväxt, behöver en genomtänkt strategi för sin bostadsförsörjning. Utan mål för bostadsbyggande och strategier för utveckling av bostadsbeståndet försämras kommunernas möjligheter att skapa förutsättningar för att förverkliga det bostadsbehov som Länsstyrelsen bedömer är aktuellt 2016–2025.
8
Allmänna riktlinjer för regionen - länet 2016-2025 För att länet ska kunna utvecklas i den hållbara riktning som förväntas, utifrån sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter, är en kvalitativ bostad en viktig pusselbit. Bostaden är grunden i alla människors liv och ger förutsättningar för välbefinnande och möjlighet att leva det goda livet. Utan möjlighet till bra boende försvinner många förutsättningar. Känslan av grundtrygghet, möjlighet för återhämtning och planering för framtiden uteblir. Bostadsbyggandet behöver växlas upp. I länet behöver det byggas 7 800 nya bostäder varje år den kommande tioårsperioden. 2016-2025. De senaste åren har det byggts 4 900 nya bostäder per år. Alla seriösa aktörer har ett intresse och en skyldighet att bidra. Kommunerna behöver utveckla det strategiska proaktiva arbetet genom planberedskap och samverkan. Det poängteras att det finns ett allmänt behov av enklare och mindre bostäder som fångar upp målgrupper som står utanför bostadsmarknaden idag.
Essunga kommuns övergripande mål med relevans för bostadsförsörjningen Leva och bo ”Essunga kommun ska vara så attraktiv att den som flyttar till kommunen eller tidigare bor här vill stanna kvar. Det ska finnas ett bra utbud av boende. Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer” KF – mål: Kommuninvånarantalet ska öka. Kommunen ska vara så attraktiv att den som flyttat hit och bor här vill stanna kvar. KF – mål: Det ska finnas ett bra och varierat utbud av boende. Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer. KF – mål: Stallaholmsområdet ska vara spjutspets för kultur, fritid och friskvård. KF – mål: Närheten till Nossan ska tas tillvara. KF- mål: Det ska vara möjligt för kommuninvånare, företagare och besökare att nå service och arbete inom kommunen och regionen. Planer och verktyg av betydelse för kommunens bostadstadsförsörjningsansvar Planmonopolet (PBL): Kommunens samlade ansvar för översikts- och detaljplanering styr mark- och vattenanvändningen inom kommunen. Översiktsplanen anger kommunens utvecklingsstrategier och viljeinriktning. Detaljplanen är ett juridiskt dokument som reglerar bebyggelsens volym, struktur och byggrätter. Bygglovsgivning (PBL): Kommunen kan i bygglovsgivningen påverka utformning och utseende vilket också har betydelse för hur bebyggelsen passar in i samhällsbilden. Markreserv: Ett kommunalt markinnehav är ett viktigt verktyg för att kommunen ska kunna påverka bostadsbyggandet. Inköp av mark bör koncentreras till strategiska utvecklingsområden. Taxor och avgifter: Kan vara en viktig faktor vid val mellan att bygga ny villa eller att köpa begagnad avseende kostnader för bland annat bygglov och va-anslutning. Andra planer som Landsbygdsplan - GC-plan – Va-plan – Miljöplan – energi- och klimatplan samt verksamhetsspecifika planer är av betydelse för riktlinjer för bostadsförsörjningen.
9
Demografi
(Källa: Kommunfakta 2015, SCB)
(Källa: Kommunfakta 2015, SCB)
Åldersfördelning 2015 0-15 973
16-24 570
25-44 1 189
45-64 1 477
651 381
Totalt 5 590
(Källa: Västra Götalandsregionen)
Befolkningsmängd 2013 - 2015 2013 5 494
2014 5 538
2015 5 590
(Källa: Befolkningsstatistik, SCB)
Befolkningsprognos 2020 Under hösten 2015 förändrades situationen gällande befolkningsprognoser främst med anledning av stor invandring. Från och med årsskiftet 2015/2016 är befolkningsantalet för Essunga kommun prognostiserad till 5 676 invånare år 2020. Ett positivt flyttnetto och ökat antal födslar förväntas.
Andel 65 år och äldre av befolkningen år 2015 Essunga: 24,7 % Västra Götalandsregionen: 19,3 Riket: 19,8
Andel barn 0-15 år av befolkningen år 2015 Essunga: 17,4 Västra Götalandsregionen: 18,4 Riket: 18,5
10
Procentuell förändring av antal invånare December 2015 jämfört med december 2014.
(Källa: Västra Götalandsregionen, Rapport 2015:3)
Alla kommuner i Västra Götaland växer i befolkningsantal eller har ungefär samma antal invånare 2025 som 2014. De kommuner som inte har någon befolkningstillväxt till 2025 är kommuner i Dalsland samt Skaraborg. Göteborg och kommunerna runt Göteborg samt Strömstad är de som växer mest till 2025. Störst procentuell ökning bland alla kommuner i Västra Götaland har Göteborg där befolkningen förväntas växa med 17 % till 2025. Försörjningskvoten, d.v.s. hur många individer i åldrarna 0-19 år och 65+ år som det går på varje 100 personer i åldrarna 20-64 år, beräknas öka i alla kommuner. Några kommuner beräknas få försörjningskvoter över 100, d.v.s. det finns fler barn och äldre än invånare mellan 20-64 år. Kommun Essunga Grästorp Vara Herrljunga Vårgårda Alingsås Västra Götaland
Antal invånare 2014 2025 5 500 5 700 5 600 5 900 15 600 15 800 9 400 10 000 11 100 12 000 39 200 42 800 1 632 000 1 811 600
Procentuell förändring 2% 5% 1% 7% 8% 9% 11 %
Försörjningskvot 2014 2025 87 97 82 93 82 94 82 94 80 90 82 93 72 78
11
Marknadsförutsättningar Under tiden från början av 2000-talet tills att finanskrisen inträffade 2008 steg bostadspriserna i Essunga kommun i en rask takt. Ett par år efter finanskrisens början sjönk priserna för att sedan återigen börja stiga uppåt men nu i en långsammare takt. Prisutvecklingen på hyreslägenheter inom Essungabostäder AB har under de senaste åren varit marginell. Hyran i bostadsbeståndet låg under 2015 mellan 645 – 1336 SEK, med ett genomsnitt på 830 SEK per kvadratmeter och år. Nybyggnation av bostäder har skett i liten utsträckning under senare år. Undantaget var ett tillskott av 20 hyreslägenheter som var klara sommaren 2012. Varav hälften är trygghetsboende. Under 2016 planeras bostadsbyggnation av hyresrätter inom tidigare bebyggt område, med ett tillskott av cirka 40 lägenheter i Nossebro. Varav 19 lägenheter är trygghetsboende. En detaljplan har även upprättats för (Källa: Västra Götalandsregionen) bostadsbebyggelse i småskaligt utförande i Fåglum med cirka 10 – 15 lägenheter i småhus, alternativt radhusform, med inslag av trygghetsboende. Planen innefattar nyetablering av en förskola som färdigställts under våren 2016. Byggnadsprojekten sker i privat regi. Det finns god tillgång till tomtmark inom kommunen för flerbostadshus och småhus. Genom att jämföra prisbilden på småhus med närliggande kommuner går det att utläsa att Essunga kommun har bland de lägsta priserna på småhus bland grannkommunerna.
Jämförelseperiod (Mars 2015 – Mars 2016)
Genomsnittpris för villor i kronor 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0
Genomsnittpris villor
12
Kr/kvm 25000 20000 15000 10000 5000 0
Kr/kvm
(Källa: Svensk Mäklarstatistik)
Nils Holgersson-rapporten kartlägger taxor och avgifter för flerbostadshus i riket och är viktig då den har stor genomslagskraft i marknadsföring. Rapporten avser kostnader för avfall, vatten, avlopp, el samt fjärrvärme och anger kostnader per kvadratmeter. Essungas kostnader för 2015 har endast stigit marginellt från året innan. Det går att utläsa att kommunen har låga kostnader för avfallshantering men för totala kostnader ligger Essunga något högre än riksgenomsnittet och bland toppskiktet i jämförelse med angränsande kommuner.
Kostnad per kvadratmeter i flerbostadshus 2015
Avfall
Vatten o avlopp
Totala kostnader
Grästorp 27,30 Alingsås 24,60 Vårgårda 21,60 Herrljunga 21,30 Vara 17,60 Trollhättan 15,60 Essunga 13,00 VGR 20,50 Riket 20,60
Vårgårda 67,00 Essunga 65,90 Grästorp 60,90 Vara 58,40 Alingsås 54,70 Herrljunga 52,40 Trollhättan 47,10 VGR 65,50 Riket 63,80
Vårgårda 337,60 Grästorp 337,00 Essunga 325,20 Vara 316,90 Herrljunga 316,00 Alingsås 314,10 Trollhättan 284,10 VGR 322,00 Riket 323,50
(Källa: Nils Holgersson-rapporten 2015)
Efterfrågan Enligt Boverket präglas bostadsmarknaden av brist på bostäder i förhållande till efterfrågan. Ungdomar, pensionärer, nyanlända eller medelålders personer som vill flytta till mindre bostäder och stora barnfamiljer är grupper som anses ha särskilt svårt att få bostad. Essunga kommun har börjat bli en inflyttningsort. De villor som senaste åren varit till salu har i regel avyttrats snabbt. Det är brist på bostäder i kommunen framförallt i centralorten Nossebro. Bristen är framförallt lägenheter i flerbostadshus. Essungabostäder AB hade i början av 2016 en kö på 55 personer.
13
Efterfrågan på bostäder har koppling till kostnadsnivå, tilltalande och trygga miljöer, låg energiförbrukning, kommunikationer, kommunal omsorg samt hur man marknadsför kommunen som bostadsort. Essunga är en landsbygdskommun belägen strax över den kritiska pendlingsgränsen på 60 minuter från Göteborg. Ett gynnsamt prisläge på bostäder jämfört med kommuner inom Göteborgsregionen kan vara en styrka i kommunens marknadsföringsstrategi av kommunen som bostadsort när det gäller köp av befintliga hus. Samtidigt kan den låga prisbilden hämma nyproduktion av bostäder då det kan vara svårt att få tillbaka investerade kostnader vid eventuell försäljning. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunens byggklara småhustomter inom tätorterna, som fanns i plan före 2007, säljs för 1 000 kronor (avgift för anslutning till kommunens vatten och avlopp tillkommer till en kostnad av cirka 85 000 kronor för en normalstor villatomt). Villkor för köp är att bygglov söks inom ett år efter att tomten köpts, och att man inte får sälja vidare en sådan obebyggd tomt. Efterfrågan på dessa tomter har ökat vilket är positivt.
Bostadsbehovet för särskilda grupper En slutsats från analysen över befolkningsutvecklingen visar att andelen äldre (över 65 år) kommer att öka i kommunen. Trots att många äldre väljer att bo kvar i sitt hem med bland annat hjälp från hemtjänst, kommer det ökande antalet äldre sannolikt att leda till en högre efterfrågan av servicelägenheter och trygghetsboenden. En motverkande faktor till flytt kan vara kostnadseffekten. Essunga står inför utmaningen att många yngre (under 20 år) lämnar kommunen för studier, arbete, flyttar ihop med en partner eller för större utbud av kulturupplevelser. De som väljer att stanna kvar efterfrågar ofta mindre bostäder och billiga hyreslägenheter eftersom de generellt inte är en köpstark grupp. Vissa unga vuxna väljer dock att flytta tillbaka när de bildat familj för att ge barnen en trygg uppväxt och en bra grundutbildning. God tillgång av boenden för denna grupp är en viktig faktor för att lockas tillbaka. Gruppen nyanlända har ökat väsentligt under 2015. Prognoserna omges av ett visst mått av osäkerhet men mycket tyder på ett fortsatt stigande bostadsbehov till denna grupp. Hur fördelningen av bostadsorter för nyanlända mellan landets kommuner kommer att se ut diskuteras på nationell nivå. Osäkerheten gällande hur stor mängd nyanlända som kommer till Sverige, gör det också svårt att dra säkra slutsatser om hur bostadsbehovet för denna grupp kommer att se ut. Antalet personer med funktionsnedsättning ökar, vilket leder till större behov av LSS-boenden. Nya LSS-boenden har startats i kommunen men ytterligare boenden kan komma att behövas. Ett annat stöd för personer som har funktionsnedsättning är bostadsanpassning i sitt hem för att få det så funktionellt som möjligt. Socialt utsatta eller exkluderade personer har också behov av ett bostadsutbud där de kan integreras i samhället utan att påverka kvaliteten i det befintliga bostadsområdet.
Bostadsbestånd och byggande i Essunga kommun Största delen av bostadsbeståndet i Essunga kommun utgör bostadshus på gårdar och småhus i tätorter och på landsbygden. Ett relativt stort antal av villorna uppfördes i tätortens perifera delar mellan 50- 60- och 70-talet och under årens lopp har ett flertal bostäder byggts. På senare år har majoriteten av nya bostäder emellertid anskaffats genom förvärv och ombyggnation av befintliga byggnader. Tyvärr byggs få småhus i kommunen vilket bland annat kan bero på en värderings- och låneproblematik. Viss ökning av småhusbyggnation har dock påbörjats under 2016. Enligt SCB, statistikdatabasen: ”Boende, byggande och bebyggelse” fanns det 2 090 småhus, 228 fritidshus och 343 lägenheter i kommunen år 2014. Det fanns även 107 specialbostäder som avser
14
bostäder för äldre och funktionshindrade samt övriga specialbostäder. Fritidshusens andel av småhusen uppgår till cirka 9 %.1 Essunga Bostäder AB som till fullo ägs av Essunga kommun är det största bostadsföretaget i kommunen och förvaltar (2015) 295 lägenheter och 8 lokaler. I övrigt ägs lägenheterna av Brf Fänkålen i Nossebro eller av privata fastighetsägare. Ett bra tillskott för Essunga Bostäder AB var femvåningshuset Åsikten med 20 lägenheter som var inflyttningsklart sommaren 2012.
Lägenhetsfördelning Essunga Bostäder AB (mars 2016) 1 rum och kök 32 st
2 rum och kök 146 st
3 rum och kök 89 st
4 rum och kök 27 st
5 rum och kök 1 st
Fördelning av storlek på kommunens lägenhetsbestånd av 343 lägenheter (2014) 31-50 kvm 33 st
51-70 kvm 206 st
71-90 kvm 87 st
91-110 kvm 14 st
111-150 kvm 3 st
Länsstyrelsen bedömde under 2015 efter dialog med Essunga kommun att kommunen behövde cirka 60 nya bostäder under åren 2015-2025, vilket innebar 6 per år. Redovisningen grundade sig på bostadsmarknadsenkäter och statistik som Boverket och Länsstyrelsen årligen samlar in. Essunga kommun har bedömt att behovet för 10-årsperioden, 2015-2025, är minst 75 nya bostäder i form av vanliga lägenheter, trygghetsboenden och Lss-boenden. Villor kan även frigöras i högre grad om lägenhetsbeståndet blir större och mer varierat. Bedömningen utgår från att befolkningen under 2014 och 2015 ökade. Under september 2015 var befolkningstalet cirka 5 580 invånare och januari 2016 var antalet 5600 inv. Mottagande av ensamkommande barn har dubblats under 2015. Essunga har haft ett positivt flyttnetto under åren 2014 och 2015. Under 2015 har det varit cirka 30-35 personer i bostadskö till Essungabostäder AB och i början av 2016 var det en kö på 55 personer.
Antal bygglovsärenden 2012 – 2015
(Avser bygglov till nybyggnad och ombyggnad av flerbostadshus, enbostadshus och industribyggnader. Även lokalisering utanför detaljplan har prövats.)
Bygglov, nytt Bygglov, om- och tillbyggnad Bygganmälan Rivningslov TOTALT
2012 16 55 15 1 87
2013 8 27 9 1 45
2014 11 25 11 3 50
2015 23 23 27 3 78
Inför 2016 planerades 40-45 nya bostäder. Byggnationen genomförs av Essungabostäder AB samt Hyresrättsföreningen Essunga äldrebostäder med kommunal borgen som säkerhet. Trots stora ansträngningar har det varit svårt att få till stånd byggnation av flerfamiljsbostäder i privat regi vilket dock under 2016 planeras i Fåglum. 1
Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus) Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder.
15
Vård-och omsorgsboenden (2016) Ett särskilt boende kan vara ett kategoriboende för personer över 65 år, för personer med psykiska funktionshinder, för personer med missbruksproblematik eller för personer med olika former av förståndshandikapp. Kerstinsås i anslutning till Nossebro vårdcentrum är ett äldreboende/demensboende med fem avdelningar: Två avdelningar för demenssjuka med sammanlagt 20 permanentplatser. Två avdelningar med sammanlagt 27 lägenheter med pentry samt en avdelning för korttidsboende. Utöver den egna bostaden finns lokaler för gemenskap och aktiviteter. Lindbacken är ett demensboende med 14 platser centralt beläget på Industrigatan i Nossebro. På Torggatan i Nossebro finns en gruppbostad (enligt - LSS lagen om vård och service till vissa funktionshindrade) där unga vuxna med funktionshinder har sitt hem. Huset består av fem lägenheter, Där finns gemensamt hobbyrum och allrum. På Eklövsgatan finns trapphusboende för unga med funktionshinder enligt LSS. Boende för ensamkommande barn finns i Nossebro och i Essunga.
Pensionärslägenheter På Krusegårdsgatan i Nossebro finns 16 pensionärslägenheter. Lägenheterna ligger intill Kerstinsås äldreboende,
Seniorboende och trygghetsboende I centrala Nossebro finns seniorboendet Gullregnet bestående av 16 lägenheter med hiss. Det finns också 10 lägenheter för trygghetsboende integrerat i hyreshuset Åsikten beläget vid ån Nossan. I anslutning till båda boendena finns gemensamhetslokaler.
Skola och barnomsorg Hög kvalitet inom skolan, barnomsorgen och fritidsverksamheten kan i sig utgöra ett argument för att välja Essunga som bostadsort och är ett sätt att stimulera till ökad inflyttning och kvarboende när det gäller hushåll med barn. Skolan i kommunen har under flera år i stort uppvisat goda resultat. Efterfrågan på förskoleplatser har ökat under 2015/2016. Ny förskoleavdelning i Nossebro 2015 och ny förskola i Fåglum under 2016 har förbättrat möjligheten att tillgodose ett ökande behov.
Näringsliv och arbetsmarknad Essunga kommun som är en pendlingskommun ingår i Vara, Lidköpings och Trollhättans lokala arbetsmarknadsregioner men har stora pendlingsströmmar även till och från Vårgårda och Göteborgsregionen. År 2015 pendlade 758 personer in till Essunga för att arbeta samtidigt som antalet utpendlare var 1232 vilket ger ett negativt pendlingsnetto på 474 personer (SCB, 2015). Jämfört med riksgenomsnittet har kommunen betydligt fler arbetstillfällen inom tillverkning, byggoch entreprenadverksamhet samt jord- och skogsbruk. För alla dessa näringsgrenar så är det arbetstillfällen för män som är klart dominerande. Förvärvsfrekvensen i kommunen är dock 3 - 6 % högre, för både kvinnor och män, jämfört med länet och riket. Totalt finns 30 % av arbetstillfällena i kommunen inom offentlig förvaltning och service medan 70 % finns inom näringslivet i övrigt. Totalt fanns år 2013 drygt 2 200 arbetstillfällen i kommunen. Kommunen har låga arbetslöshetssiffror. (2015: Essunga: 4,8 %, Länet: 7,2 %, Riket: 7,8 %).
16
Planberedskap Det finns god tillgång till tomtmark och bra beredskap gällande detaljplaner för möjlighet till bostadsbyggande inom Essunga kommun. Totalt fanns 2015 ett 40-tal tomter till salu varav flertalet byggklara och cirka 18 villatomter till ett markpris av 1000 kr + avgift för VA. Efterfrågan av tomter har ökat under hösten 2015 och våren 2016 varpå nya områden för byggnation börjar initieras för planering.
Nossebro, Främmestad och Jonslund > 200 invånare. Nossebro Centralorten Nossebro har en mindre centrumkaraktär som i möjligaste mån bör förstärkas för hela kommunens utveckling. Naturnära men ändå centrala tomter kan anvisas. En kulturhistorisk dokumentation och karaktärisering av Nossebro genomförd 2010 utgör grundmaterial för ortens planoch bygglovshantering enligt Plan- och bygglagen. Idag (2016) finns områden för etablering av flerfamiljshus för nettotillskott av cirka 60 lägenheter. Efter detaljplaneändring kan ytterligare lägenheter tillskapas. Ett flertal detaljplanelagda tomter för enbostadshus kan erbjudas i Nossebro. Under hösten 2016 startas byggnation av 19 lägenheter för nytt Trygghetsboende intill Kerstinsås samt i Kv. Violen, Gullregnet påbörjas byggnation av flerbostadshus med hyresrätter. Inom Stallaholmsområdet finns ”Nossebro aktivitetspark” där processer startats för att uppnå ett samlat område för bland annat rekreation, hälsa, idrott, kultur och evenemang. Utgångspunkten är Stallaholmsvisionen antagen av kommunfullmäktige. I Nossebro finns även skola upp till årskurs 9.
Främmestad Idag (2016) finns möjligheter inom detaljplanelagt område att tillskapa bostäder i enbostadshus eller flerfamiljshus med cirka 15 lägenheter. Nya bostadsområden kan tillskapas i byar runt tätorten samt i anslutning till tätorten.
Jonslund Idag (2016) finns möjligheter inom detaljplanelagt område att tillskapa bostäder i enbostadshus eller i flerfamiljshus med cirka 10 lägenheter. I Jonslund finns en av kommunens tre skolor, förskola – årskurs 5. Nytt bostadsområde kan tillskapas i anslutning till södra delen av tätorten. Öster om Jonslund i anslutning till E20 finns ett oetablerat detaljplanelagt industriområde.
Essunga station, Essunga kyrkby, Fåglum, Lekåsa och Bredöl (med detaljplan) Essunga station Essunga station har tidigare haft överskott på bostäder. För närvarande finns inte några byggklara tomter men vid behov kan frågan aktualiseras. Noteras bör att tätorten har en god gång- och cykelvägskommunikation till centralorten.
Essunga kyrkby Idag (2016) finns möjligheter inom detaljplanelagt område för att skapa bostäder i flerfamiljshus eller enbostadshus med cirka 10 villor och flerfamiljshus för cirka 10 lägenheter. Vid ytterligare behov av tomter får frågan aktualiseras.
17
Fåglum I Fåglum finns detaljplanelagt område för bostadsbebyggelse i småskaligt utförande för cirka 10 – 15 lägenheter i småhus, alternativt radhusform, med inslag av trygghetsboende. Genom en lokal vaförening har orten under 2014 anslutits till det kommunala va-nätet.
Lekåsa Karakteristiskt för orten Lekåsa är en typisk randbebyggelse vid gamla riksväg 6. En mera samlad bostadsbebyggelse finns centralt i Lekåsa med ett 10-tal lägenheter. Orten saknar detaljplaner förutom verksamhetsplan för område vid E20. Vid behov av utbyggnad eller nyetablering prövas detta separat.
Bredöl Bostäder och verksamheter i Bredöl är i huvudsak placerade utmed väg 186. Bostäder består av ett antal äldre villor och där finns ett flertal verksamheter samt en av kommunens tre skolor, förskola – årskurs 5. Skolan har kapacitet att öka elevantalet. Detaljplan för verksamhet finns framtagen i norra delen av Bredöl.
Landsbygd Lokalisering av bostäder och verksamheter samt omhändertagande av överskottsbyggnader på landsbygden bör prioriteras för en fortsatt levande landsbygd.
Några exempel på lediga tomter: Områden med befintliga tomter inom detaljplan, med tomtpris på 1000 kr. Nossebro -Trädgårdsgatan och Kryddgatan Essunga - Kornvägen Främmestad -Säterivägen Jonslund - Hasselvägen och Sälgvägen.
Övriga lediga tomter Strandgatan. Nypongatan. Ej avstyckade tomter på Kraftgatan i Nossebro
18
Definitioner Riktlinjer: Huvuddragen av viss verksamhet och hur den ska gå till. Mål: Avsett resultat av verksamhet. Strategi: Långsiktigt övergripande tillvägagångssätt. LSS: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. SOL: Socialtjänstlagen. PBL: Plan- och bygglagen. Ägardirektiv: För att kommunägda bostadsföretag ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett bra sätt bör kommunen i ett ägardirektiv tydligt klargöra vad man vill med bolaget; vilken nytta det förväntas tillföra kommunen och dess invånare samt ramar och villkor för verksamheten. Ordinära bostäder: Alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning. Hyresrätt: Upplåtelseform av bostad som hyresgästen hyr av hyresvärd. Bostadsrätt: Upplåtelseform där man äger rätten att nyttja bostadslägenhet för obegränsad tid. Innehavaren äger inte fastigheten men däremot en andel i bostadsrättsföreningen som i sin tur äger fastigheten. Kooperativ hyresrätt: En mellanform av hyres- och bostadsrätt. Är ägnad att ge förutsättningar för större inslag av boendedemokrati och självförvaltning än vanlig hyresrätt samt är ett särskilt slag av ekonomisk förening. Föreningen hyr eller äger fastigheten där medlemmarna bor. Seniorboende: Seniorboende är ett samlingsbegrepp för alla ordinära bostäder som inte omfattas av särlagstiftning och som är avsedda för personer över en viss ålder. Riktar sig till personer som vill flytta från sin nuvarande bostad till en bekvämare bostad som på olika sätt är anpassad till de förutsättningar som åldrandet medför. Med hög tillgänglighetsnivå möjliggörs längre kvarboende i sådan bostad än i en vanlig. Trygghetsbostäder: En form av bostäder för äldre som känner sig oroliga, otrygga och eller socialt isolerade. Trygghetsbostäderna bör utformas på sådant sätt och erbjuda sådant stöd att de bidrar till att skapa trygghet. Trygghetslarm ska finnas och hemtjänst bör vara placerad i samma eller närliggande fastighet. Gemensamhetslokal ska finnas i eller i direkt anslutning till trygghetsbostäderna. Vård och omsorgsinsatser tillhandahålls genom biståndsbedömd hemtjänst och/eller hemsjukvård på samma sätt som i ordinärt boende. Trygghetsbostäder upplåts med hyresrätt via förmedling utan biståndsprövning. Kommunen antar kriterier och ev. kan ålder beaktas. Serviceboende (LSS): Består av ett antal lägenheter med tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Lägenheterna är ofta anpassade efter den enskildes behov och ligger samlade i samma hus eller kringliggande hus. Vård- och omsorgsboende (VOB): En boendeform, tidigare benämnd särskilt boende, för äldre som omfattas av rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen och som är beroende av vård och omsorg dygnet runt (heldygnsomsorg). Vård- och omsorgsboende upplåts med hyresrätt för personer som bor permanent i denna boendeform. Korttidsvård: Korttidsvård är en tidsbegränsad insats inom vård- och omsorgsboende för personer med behov av rehabiliterande insats, eftervård efter utskrivning från sjukhus, avlastning för anhörigvård, fortsatt utredning eller för vård i livets slutskede. Hyreskontrakt upplåts ej. Gruppboende (LSS): Är ett alternativ för personer med ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Stödboende: Stödboende är (inom socialtjänsten) boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av tillsyn och stöd men inte vård och behandling. Bostadssociala avtal: Kommunens socialförvaltning tecknar avtal med fastighetsägare om utslussningslägenheter. Utslussningslägenhet: Självständigt boende med stöd och som syftar till övergång till ett eget bostadskontrakt. 19
Förslag till beslut stämma 5 oktober 2016 Styrelsen i FSF rekommenderar stämman att: -föreslå respektive delägare i FSF att teckna aktier i Kommunassurans Syd enligt bolagets erbjudande -besluta om likvidation av FSF med start under 2017
Utredning beslutad från Stämman 11 maj 2016 Vid ordinarie stämma 2016-05-11 beslutades att FSF skall utvärdera: -Samgående med annat captivebolag -FSFs ägare tecknar aktier i annat captivebolag och FSF likvideras -FSF fortsätter i sin nuvarande struktur
Utredningen ska för samtliga alternativ minst besvara: -Försäkringsmässiga förutsättningar -Aktiekapitalets storlek -Insyn och påverkan -Ekonomiska konsekvenser utöver premier och aktiekapital (om sådana kan identifieras) -Risker på kort (1-2 år) och lång (3-5 år)sikt ur ett ägarperspektiv och försäkringstagarperspektiv
Utredningen presenteras för delägarna på ett extra ägarmöte i oktober.
Förenade Små Kommuners Försäkringsaktiebolag, c/o Marsh AB Klara Norra Kyrkogata 29, SE-111 22 Stockholm |tel: 08-412 42 00 | www.fsfab.se 1
1.Samgående med annat captivebolag FSF har varit i kontakt med captivebolag inom kommunsektorn som ägs av fler än en ägare. Dessa är: Svenska Kommun Försäkrings AB Stockholms Regionens Försäkring Kommunassurans Syd Stockholm Stad och Göteborg äger varsitt captivebolag utan delägande med annan kommun. Dessa två har inte för avsikt att utöka sin ägarkrets med en grupp mindre kommuner. Av de tre med gruppägande avstod Svenska Kommun Försäkrings AB och Stockholms Regionens Försäkring att inleda diskussioner med FSF. Orsaken till det är att FSFs kommuner är för små för deras affärsupplägg samt att det i ena fallet (Stockholms Regionen) är för stor spridning i Sverige på FSFs kommuner. Kommunassurans Syd har intention att utvidga sitt geografiska område och har redan idag ett stort antal mindre kommuner i ägar- och kundkretsen. Bolaget startade sin verksamhet för kommuner i de sydliga länen i Sverige. En extrastämma i november 2016 kommer förslag om en ändring i bolagsordningen för att kunna ta mot delägare och försäkringstagare i hela Sverige, så länge det gagnar bolaget. Utredningen har tillsammans med Kommunass Syd kommit fram till att ett samgående, i bemärkelsen fusion, inte är det mest lämpliga alternativet. Huvudskälet för detta är att Kommunass Syd vid en fusion får med samtliga nuvarande delägare i FSF. Detta är inte Kommunassurans Syd intresserade av. Skälen för detta beskrivs längre fram. Förutom detta uppstår det vid en fusion en prissättning av inträffade skador i FSF som är svår att göra. Inträffade skador skulle vid en fusion övertas av det nya bolaget och behöva prissättas initialt. En fusion kräver dessutom godkännande av Finansinspektionen, vilket kan vara tidskrävande.
2. FSFs ägare tecknar aktier i annat captivebolag och FSF likvideras I konsekvens med punkt 1 är det endast Kommunassurans Syd som är intresserade av att erbjuda delägarskap för FSFs kommuner även på individuell basis. FSFs kommuner tecknar aktier på individuell bas i Kommunassurans Syd och blir delägare som övriga delägare i Kommunassurans Syd. Teckningskurs beräknas till 70.-/invånare. Priset innehåller en överkurs på 22.Förenade Små Kommuners Försäkringsaktiebolag, c/o Marsh AB Klara Norra Kyrkogata 29, SE-111 22 Stockholm |tel: 08-412 42 00 | www.fsfab.se 2
Totalt aktiekapital FSFs kommuner ca 10,5 MSEK (baserat på ca 150,000 invånare), ca 437’ per kommun. Detta att jämföra med dagens 48 MSEK i FSF omräknat till 2 MSEK /kommun. Lösningen innebär att FSFs kommuner blir delägare på individuell basis.
3. FSF fortsätter i sin nuvarande struktur Styrelsen i FSF föreslår övergång till Kommunassurans och en likvidation av FSF. Om stämman väljer att inte besluta i den riktningen och ber FSF fortsätta driva verksamheten med förnyelse av försäkringsprogrammen kommer det förutom tidigare aviserade kapitaltillskott även krävas att FSF stärker sin försäkringsorganisation och kundservice. Tidsåtgången har ökat senaste åren som en följd av fler frågor från kommunernas mäklare, upphandlingsprocesser och ökade krav enligt nya regelverket Solvens II. Ökade resurser i FSF beräknas till 500’ årligen. Dessa medel kan endast finansieras genom premieinkomsten. I sådant fall förväntas en lojalitet med delägarna. I händelse av att stämman ger FSF i uppdrag att fortsätta försäkringsverksamheten gör FSF självklart det. Beslutas det för en fortsättning i FSF bör det i sådant läge finnas mer förståelse för ekonomin i bolaget hos delägarna och en stärkt lojalitet med bolaget. Som diskuterades på stämman i maj har FSF förberett individuella höjningar av självrisker och/eller premier för vissa kommuner. Detta för att vara förberedda på en eventuell fortsättning i FSF av verksamheten, om stämman så beslutar. Åtgärden kan inte göras enskilt utan kapitaltillskottet på 300’ per delägare.
4.Försäkringsmässiga förutsättningar Erbjudandet i Kommunassurans Syd i sammandrag: -Oförändrad premienivå som 2016, individuell justering i fåtal fall -Generell självrisk på 2bb egendom 0,5 bb ansvar, individuell justering i fåtal fall -Villkor enligt branschstandard -3 års avtal med möjlighet till förlängning 1 år om inte avtalet sägs upp av endera parten -Premieåterbäring upp till 18% vid lågt skadeutfall. Förenade Små Kommuners Försäkringsaktiebolag, c/o Marsh AB Klara Norra Kyrkogata 29, SE-111 22 Stockholm |tel: 08-412 42 00 | www.fsfab.se 3
-Premieåterbäringen gäller endast direktplacerade kommuner, dvs inte kommuner som upphandlar via mäklare. -Fastigheter som de kommunala bolagen äger direktplaceras inte. -Delägare i FSF som inte är försäkringstagare 2016 kommer inte omfattas av erbjudandet FSF bedömning FSF bedömer att 3 års avtal säkerställer kraven på långsiktighet . Premieåterbäring är ett attraktivt inslag i försäkringen, i synnerhet när premien är oförändrad. Möjligheten till återbäring finns inte i FSF beroende på den låga omsättningen och svaga lönsamheten. Att erbjudandet inte går till delägare som inte är kunder i FSF är ett naturligt val. För FSF är det viktigt att samtliga delägare som även är kunder, oavsett geografisk belägenhet, får ett erbjudande anpassat till sin skadesituation. 5.Aktiekapitalets storlek Bolagens solvenskapital vid utgången av 2015 (KSEK) FSF
Kommunassurans Syd
Aktiekapital
48,000
68,642
Balanserat resultat
-6,629
1,336
0
31,916
41,371
101,894
Säkerhetsreserv Totalt
Kommunassurans Syd har vid anslutande av nya delägare tagit en överkurs på aktierna för att kompensera för det värde som finns i bolaget. Nya delägare blir ägare till ett kapital i bolaget som är större än det nominella aktiekapitalet. Kommunassurans Syd erbjuder teckningskurs 70:- per invånare. För en kommun med 10,000 invånare blir aktiekapitalet 700,000.Nominellt värde aktierna i Kommunassurans Syd är 48.FSF bedömning Överkursen är rimlig, kan tom vara över 70.- vid exakt beräkning. Minimikapitalet för respektive bolag är 34,7 MSEK. Kommunassurans Syd har stor marginal till minimibeloppt och blir ytterligare
Förenade Små Kommuners Försäkringsaktiebolag, c/o Marsh AB Klara Norra Kyrkogata 29, SE-111 22 Stockholm |tel: 08-412 42 00 | www.fsfab.se 4
stärkt med FSF kommunerna. Utmaningen FSF har med kapitalisering är inte fallet i Kommunassurans Syd. 6. Insyn Styrelseplats i Kommunassurans Syd kan inte utlovas av styrelsen. Stämman avgör styrelsesammansättning i Kommunassurans Syd precis som i alla bolag. Däremot kan ett förtroenderåd bildas. Förtroenderådet skall kontrollera att intentionerna med affären uppfylls och att FSF kommunerna blir behandlade som vilken delägare som helst. Förtroenderådet kan närvara vid styrelsemöten i Kommunassurans Syd. Kommunassurans Syd förväntar sig att FSF tar initiativet och organiserar sådant förtroenderåd. Utöver den obligatoriska årsstämman har Kommunassurans Syd årligen ägarsamråd. Detta ägarsamråd är självklart öppet för nya delägare från FSF.
FSF bedömning Insynen är rimlig. Det blir upp till FSFs nuvarande delägare och FSF som bolag att organisera förtroenderådet.
7.Ekonomiska konsekvenser utöver premier och aktiekapital FSF kan inte likvideras omedelbart när gällande försäkringar upphör och nyteckning sker i Kommunassurans Syd. Det går inte att definitivt avgöra hur lång tid avvecklingen av FSF tar. Innan en likvidation kan godkännas av Finansinspektionen är att samtliga skulder är reglerade. FSF största skuldpost utgörs av oreglerade skador, dvs skador som inträffat hos försäkringstagarna men inte blivit slutbetalda eller reglerade definitivt. Per 31 augusti är utestående skador i FSF ca 13,2 MSEK och består av ca 40 skador. 1 av skadorna inträffade 2012, 5 av dem 2013. Dessa skador är i sig inte stora, men tidskrävande. Typen av skador som har lång avvecklingstid är uteslutande i ansvarsprogrammet. Skadetyper är ofta kränkningar, bygglov eller där regresser är inblandade i skadan. De större skadorna av brandkaraktär är ofta snabbare att reglera och slutbetala. FSF kommer detta som bakgrund förmodligen finnas i avvecklingsstadie under minst 2018. Det kan även inträffa svårreglerade skador i slutet av 2016 vilket givetvis påverkar perioden för avveckling. Förenade Små Kommuners Försäkringsaktiebolag, c/o Marsh AB Klara Norra Kyrkogata 29, SE-111 22 Stockholm |tel: 08-412 42 00 | www.fsfab.se 5
Under avvecklingen måste FSF ha en fungerande administration, styrelse, revision, skadereglering mm. Detta kommer uppskattningsvis kosta avsevärt mindre än nuvarande driftskostnader, uppskattningsvis en halvering. FSF skall försöka avveckla verksamheten så snabbt som möjligt, bland annat genom att påskynda uppgörelser på de mindre öppna skadorna. Beräknad årlig avvecklingskostnad är 1 MSEK. Om avvecklingen tar 2 år kommer eget kapital att reduceras med totala kostnaden för avveckling. Det finns även en osäkerhet i att reservsatta skador i slutänden regleras med högre belopp än nuvarande reserv. Historiskt finns inget som tydligt talar för detta, men det kan inträffa. Om utestående skador avvecklas med samma belopp rådande reservsättning kommer avvecklingskostnaden minska eget kapital med ytterligare 1 MSEK årligen. Eget kapital per 31 dec 2015 är 41,371. Om avveckling tar 2 år kommer eget kapital vara 39,371 vid likvidationsdagen (kapitalinkomster exkluderade). Avvecklingstiden gör även att aktiekapitalet i Kommunassurans Syd måste komma från annat håll än aktiekapitalet i FSF. Beräknad återbetalning per delägare i FSF: 1,640,000 .Genomsnittligt aktiekapital i Kommunassurans Syd: 437,000.Avvecklingskostnad per delägare i FSF om avveckling tar 2 år: 83,333.-
Förenade Små Kommuners Försäkringsaktiebolag, c/o Marsh AB Klara Norra Kyrkogata 29, SE-111 22 Stockholm |tel: 08-412 42 00 | www.fsfab.se 6
8.Risker på kort och lång sikt Identifierade risker och deras hantering:
Risk
Hantering
Riskvärdering
FSF kommuner blir
1.Förtroenderåd
Obetydlig risk
sämre behandlade än övriga
2.Flerårsavtal 3.Kommunass Syd har över åren tagit in nya delägare som inte lidit sämre behandling
Ingen eller svag insyn
1.Förtroenderåd
Obetydlig risk
2.Stämma med rösträtt enligt aktieägande 3.Övriga 52 delägare är inte EN homogen grupp
Förenade Små Kommuners Försäkringsaktiebolag, c/o Marsh AB Klara Norra Kyrkogata 29, SE-111 22 Stockholm |tel: 08-412 42 00 | www.fsfab.se 7
9.Tidslinje Kommunass Syd kommer föreslå en extra stämma att ändra bolagsordningen till ”Bolaget får erbjuda delägarskap utanför Götaland om detta är till gagn för bolaget”. Detta är en förutsättning för hela affären! -FSF extra stämma 5 oktober. På stämman tas beslut om antingen: a) FSF skall fortsätta som försäkringsgivare med de organisatoriska investeringar som krävs b) Att rekommendera FSFs delägare att anta Kommunassurans Syd erbjudande c) Likvidation av FSF -Kommunass Syd extra stämma 15 november i vilken beslut om ändring av bolagsordningen görs för att inkludera kommuner i hela Sverige, utan geografisk begräsning. -Enskilda beslut i FSF delägare efter 15 november. -Rimlig övergångsdag försäkringsmässigt blir 1 maj 2017. -FSF erbjuder korttidsförsäkring 1 jan – 30 april. -FSF i likvidationsprocess från 1 maj 2017, troligen avslutad 2 år senare.
Styrelsen FSF
Förenade Små Kommuners Försäkringsaktiebolag, c/o Marsh AB Klara Norra Kyrkogata 29, SE-111 22 Stockholm |tel: 08-412 42 00 | www.fsfab.se 8
