Sida
BESLUTSUNDERLAG
1(1)
Datum
2016-02-01
Kommunstyrelsen
Beslutsunderlag
Ärende §2
Förändring av utdelningsföreskrift för Carl A Svenssons stiftelse Dnr 2016-000040
- Skrivelse
Förändring av utdelningsföreskrift för Skolstyrelsens Samfond Dnr 2016-000043
- Skrivelse
§4
Färdtjänst Dnr 2016-000039
Tjänsteskrivelse
§5
Uppföljning av internkontroller Dnr 2015-000174
- Uppföljning
§6
Evakueringsboende Dnr 2015-000235
Lägesbild
§7
Detaljplan del av fastigheten Fåglum 1:56 Dnr 2015-000244
- Protokollsutdrag
§3
- Protokollsutdrag
- Protokollsutdrag
- Sammanställning
- Utlåtande - Utställningshandlingar
§9
§ 11
Ekonomisk ersättning för arbete mot nyanlända elever och ensamkommande barn Dnr 2016-000002
- Protokollsutdrag
Fastställande av ny förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Skaraborg Dnr 2016-000007
- Förslag på förbundsordning
- Tjänsteskrivelse
- Rådande förbundsordning - Tjänsteskrivelse
§ 12
Gemensam upphandlingspolicy för Essunga, Grästorp, Götene, Lidköping, Skara och Vara kommuner. Dnr 2016-000038
Förslag
§ 13
Redovisning av motioner 2015 Dnr 2016-000034
Redovisning
§ 14
Redovisning av medborgarförslag 2015 Dnr 2016-000033
Redovisning
ah>
~KAMMARKOLLEGIET -~---o-
Advokatfiskalsenheten
2015 -12- z 3
:
|
Caroline Idensjö
[email protected] 08-700 07 05
Sid l (l) 2015-12-18 Dm 9.2-6333-15
Carl A Svenssons stiftelse c/o Essunga kommun Att: Pia Jacobsson 465 82 Nassebro
Angående permutation av Carl A Svenssons stiftelse Efter genomgång av ansökan har framkommit att bl.a. följande behövs. •
Av Carl Alfred Svenssons testamente den l maj 1938 framgår det att stiftelsen ska förvaltas av Essunga socken, dvs. i dagsläget Essunga kommun. Stiftelsen har således anknuten förvaltning och inte en egen förvaltning i form av en styrelse. Essunga Kommun är såldes förvaltare för stiftelsen enligt Kammarkollegiets mening och det är kommunsstyrelsen som ska fatta beslut om permutation. Av det protokoll som ingivits i och med ansökan verkar det som om det är en styrelse som har fattat beslut om permutation. Jag önskar få in ett beslut om permutation från Essunga kom m uns kom m unsstyrelse.
•
I samband med ovannämnda beslut bör förvaltaren fatta ett s.k. delegationsbeslut avseende den person som ska företräda förvaltaren i det aktuella ärendet. Det är även denna person som Kammarkollegiet kommer att ha fortsatt kontakt med.
Begärda kompletteringar ska ha kommit in till Kammarkollegiet senast den 12 januari 2016.
Box 2218, 103 15 Stocl1holm Birger Jarlsgatan 16, Stockholm
Fakturaadress: Box 2068, 103 15 stockhol m
Telefon 08-700 08 00 Telefax 08-20 49 69
Organisationsnummer 202100-0829 www.kammarkollegiet.se
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
3(3)
Sammanträdesdatum
Essunga kommun
2015-09-16
Stuftelse11 Ca1rl A Svensson
§1
Dnr 2015-000058
FöräB1ldrr~ll1l9J aJV lUitdle~~1liDilg~före§klr'Dfft
för
C~r~
A Sve[tllSSOilllS
stöfte~se
Styrelsen ansöker hos Kammarkollegiet om att göra följande förändringar. - Permutation för Carl A Svenssons stiftelse. -Ändra föresia-iften om att endast avkastningen får nyttjas till utdelning, till att även kapitalet ska få nyttjas. Sammanfattning av ärendet
En förändring i stiftelselagen år 20 l O liksom förändringar i stiftelseförordningen innebär att kommunens samtliga stiftelser måste registreras hos Länsstyrelsen fore utgången av år 2015. Detta innebär bland annat att vi kommer att påforas en årlig registerhållningsavgift. Carl A Svenssons stiftelse (854601-0938) bildades 1945, då Carl A Svensson testamenterade en summa till kommunen. Av kastningen ska gå till behövande bmn och äldre som inte får annat stöd från socialtjänsten. När det gäller Carl A Svenssons stiftelse har vi gjort mindre utdelningar under den senaste 5-årsperioden. Detta är det enda skälet till att vi i dagsläget inte kan vända oss till Länsstyrelsen i syfte att upplösa fonden. Styrelsen har istället möjlighet att vända sig till Kammarkollegiet och be om en förändring när det gäller utd~lningsforeslaiftema för fonden, så att inte bara avkastningen får delas ut, utan även kapitalet. Kapitalet i Cm·l A Svenssons stiftelse uppgår idag till ca 32 000 lu. Styrelsen for Carl A Svenssons stiftelse föreslås ansöka hos Kammarkollegiet om att göra foljande fdrändringar: ' - Styrelsen ansöker om pe1mutation for Cm·l A Svenssons stiftelse. - styrelsen ansöker om att ändra föresia-iften om att endast avkastningen får nyttjas till utdelning, till att även kapitalet ska få nyttjas. Skälet till detta är att avkastningen under senare år varit obefintlig eller liten vilket inneburit att stiftelsens syfte ej har lemmat uppfyllas. l
Beslutsunderlag
Tjänstesla'ivelse, administrativ chefPia Jacobsson, 2015-08-19.
Justerandes sign
:/
Sid l (2) 2016-01-20 Dnr 9.2-6337-15
Caroline Idensjö
[email protected] 08-700 07 05 skolstyrelsens samfond c/o Essunga kommun Att: Pia Jacobsson 465 82 Nassebro
Angående permutation av skolstyrelsens samfond Efter genomgång av senast inkommen komplettering står det klart att Essunga kommun är förvaltare för stiftelsen. Jag önskar dock få in följande kompletteringar. •
För att Kammarkollegiet ska kunna pröva en ansökan om permutation måste stiftelsens förvaltare ha fattat ett beslut om permutation samt vilka föreskrifter som ska ändras och/eller upphävas. Av protokollet ska lydelsen för de föreskrifter som förvaltaren önskar ändra och/eller upphäva framgå. Ska en föreskrifts lydelse ändras ska även den nya lydelsen för föreskriften framgå av beslutet. Av tidigare ingivit protokoll framgår det inte tillräckligt tydligt att det är komunsstyrelsen i Essunga kommun som har fattat beslutet om permutation ex. anges "Styrelsens beslut" m.m. Kammarkollegiet önskar därför få in ett nytt protokoll från kommunstyrelsen. Stiftelsens gällande föreskrifter framgår av Kammarkollegiets beslut den 17 april 1978. Kammarkollegiet förstår det som om att stiftelsens förvaltare vill kunna använda även kapital för stiftelsens ändamål. Kammarkollegiet föreslår därför att kommunsstyrelsen fattar följande beslut" ... att få Kammarkollegiets tillstånd att upphäva de föreskrifter som begränsar användningen av stiftelsens kapital."
•
Box 2218, 103 15 stockhol m Birger Jarlsgatan 16, stockhol m
I samband med ovan angivna beslut bör stiftelsens förvaltare fatta ett sk. delegationsbeslut beträffande den person som ska ges rätt att företräda förvaltaren i det aktuella ärendet. Det är även denna person som Kammarkollegiet kommer att ha fortsatt kontakt med i ärendet.
Fakturaadress: Box 2068, 103 15 Stockholm
Telefon 08-700 08 00 Telefax 08-20 49 69
Organisationsnummer 202100-0829 www . l~ammarkollegiet.se
cd» "'§f! "'
KAMMARKOLLEGIET Advokatfiskalsenheten
Begärda kompletteringar ska ha kommit in till Kammarkollegiet senast den 10 februari 2016.
Sid 2 (2)
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
3(3)
Sammanträdesdatum
Essunga kommun
2015-09-14
stiftelsen skolstyrelsens samfo nd §1
Dnr UN 2015-0000106
Ansöka n om permutation av stifte lsen skolstyrelsens samfond s tyrelsens beslut . l. Ansöka om permutation för stiftelsen skolstyrelsens samfon d, or g m 854601-0920 där följande ändring avseende avkastningskrav och utdelning föreslås göras: Tidigare formulering: "av den årliga avkastningen skall minst lO% läggas till kapitalet. Återstoden av avkastningen skall användas till något av angivna ändamål. .. 11 Ny formulering: "Kapitalet och eventuell avkastning får användas till något av angivna ändamål. .. 11 2. Paragrafenjusteras omedelbart. Sammanfattning av ärendet De senaste åren har man gjort mindre utdelningar från fonden. Avkastningen har under flera år varit så ringa att syftet med stiftelsen ej kunnat fyllas. Före 2016 ska samtliga kommunens stiftelser registreras hos Länsstyrelsen, detta innebär bland annat en årlig registerhållningsavgift. Länsstyrelsen har uppmanat förvaltare av stiftelser att se över värdet i att registrera dem. Kan hända är kapitalet mycket litet eller avkastningen så pass låg att det inte är möjligt att göra några utdelningar. Kommunens revisorer har också framfört synpunkter på att vi ska värdera våra fonder i relation till det arbete som krävs för att förvalta dem. Med denna ändring kommer styrelsen att kunna dela ut kapitalet och sedan ansöka hos Länsstyrelsen om upplösning. Kapitalet i skolstyrelsens samfond uppgår idag till ca 86 000 kronor. Beslutsunderlag . Skrivelse, upplösning av skolstyrelsens samfond, Pia Jacobsson 2015-08-19
Justerandes sign
7j
l
\\ou
l
Tjänsteskrivelse
2016-01-11
Färdtjänst med två ledsagare Sammanfattning av ärendet Ansökan
Den 30 september 2015 inkom en ansökan om färdtjänst. Den sökande har epilepsi, subdural blödning efter operation och har en icke specificerad lokalisation av malingn tumör i hjärnan. Detta gör att hen nästan helt är rullstolsbunden. Sökande kan med hjälp av stöd gå några steg. Enligt ansökningen ansöks även om färdtjänst med två ledsagare, men det framkommer inte varför hen behöver ha två ledsagare. Ansökan saknade läkarutlåtande vilket begärdes och inkom den 9 oktober 2015. Läkarutlåtandet
I läkarutlåtandet står det att sökande har en hjärnskada efter en hjärtumöroperation och en hjärnblödning. Hen kan inte längre gå med rollator men kan förflytta sig inomhus korta sträckor med två stöd. Sökande har en tendens att falla framåt och behöver spännas fast med bälte. Hen får ofta epilepsi- och frånvaroattacker. Läkarutlåtandet säger att sökande har rullstol och två hjälpare som hjälpmedel vid förflyttning. Utredning och beslut
Utredning och beslut görs den 9 oktober 2015. Sammanfattningsvis så är bedömningen att sökande självklart ska ha tillstånd till färdtjänst på grund av att hen har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand och därmed kunna nyttja vår kollektivtrafik. Sökande får färdtjänst med specialfordon då hens sjukdom anses progressiv och kommer i sinom tid göra sökande helt rullstolsbunden. Tillstånd till en ledsagare ges också då hen inte anses kunna genomföra resan utan hjälp av en person då hen inte kan prata och har epilepsi som behöver behandlas. Överklagan
Den 27 november kontaktar personal på boendet mig och ifrågasätter beslutet då man ansökt om två ledsagare. Jag meddelar att tiden för överklagan redan är förbi men att man kan komplettera ansökningen om man tycker att förutsättningarna för att få färdtjänst är förändrade. Jag ber personalen motivera varför sökande behöver två ledsagare istället för en, och man menar att en personal behöver hålla i då hen lätt faller framåt, och en behöver ge medicin vid epilepsianfall. Lag om färdtjänst (1997:736) Enligt 8 § lag om färdtjänst får den som söker tillstånd till färdtjänst och är i behov av ledsagare under resorna beviljas detta. Tillståndet gäller även ledsagaren.
Det finns inga begränsningar i hur många ledsagare en färdtjänstberättigad bör ha, och i regeringens proposition 1996/97:115 mer tillgänglig kollektivtrafik, står det att: "om den som söker tillstånd till färdtjänst eller till riksfärdtjänst är i behov av ledsagare under resan, skall tillståndet gälla även för ledsagaren. Genom att det i lagtexten särskilt anges att behovet av ledsagare är knutet till själva resan torde inte missförstånd kunna
Tjänsteskrivelse
uppstå i förhållande till annan lagstiftning, där begreppet ledsagare används för att ange hjälp också under vistelse". Min bedömning är att sökande inte är i behov av två ledsagare under resan. Att hen faller framåt borde ansvarsvis ligga på hans hjälpmedel, rullstolen, inte kollektivtrafiken. I läkarutlåtandet framkommer att sökande behöver sitta bältad när detta händer. Kostnader Det är svårt att sätta en prislapp på vad som gör skillnad i om man har en eller två ledsagare. Kostnaden för resan beräknas på olika faktorer så som taxibolag, antalet inplanerade resenärer, fordonets storlek, tillgänglighet av fordon m.m. Kommunens kostnad är inte antalet personer som reser i bilen, utan själva fordonets kostnad. Men kostnaden slås alltid ut på antalet resenärer i bilen. Ledsagaren åker alltid kostnadsfritt.
Exempel 1. Resa mellan Nossebro och Alingsås med specialfordon och en ledsagare utan andra färdtjänstresenärer. Kostnad för kommunen 648 kronor. Exempel 2. Resa mellan Nossebro och Alingsås med specialfordon, en ledsagare och två andra färdtjänstresenärer. Kostnad för kommunen 226 kronor. Om alla resor alltid skulle ske utan andra resenärer gör det ingen skillnad i hur många ledsagare man har, kommunen betalar ändå för hela bilen. Men kan man samordna resorna som i kollektivtrafiken så slås prislappen ut på flera resenärer. Skulle resan ske med andra färdtjänstresenärer från andra kommuner sänks vårt pris ytterligare. Samordningsgraden är ingenting man kan förutbestämma. Allt beror på hur många som vill åka just den tiden. Men att bevilja flera ledsagare ökar chanserna för att färre kan resa med och då blir priset automatiskt högre då ingen mer kan betala sin egenavgift. Komplettering av ansökan
Den 11 januari 2016 inkom den kompletterande ansökan för att få beviljat två ledsagare. Den är snarlikt skrivet den första ansökan och förklarar inte varför sökande behöver två ledsagare. Jag ringer till boendet och får prata med en av sökandes vårdare, Agneta. Hon berättar att vid krampanfallen är det svårt att vara en person som ger medicin. Hen är stor och tung och faller lätt framåt. Jag frågar om sökande alltid sitter i sin rullstol fastspänd under färd, och det gör hen. Sökande får vid sina kramper en medicin som sprutans in i munnen. Övriga faktorer • Att bevilja flera ledsagare är inget vi har gjort förut, trots att vi har färdtjänstresenärer med liknande handikapp som bara har en ledsagare. • Vi har personer som är beviljade två ledsagare av LSS men som endast har en ledsagare i sin färdtjänst. • Man kan fortfarande resa med två personer, men då ska medresenären betala en egenavgift.
Tjänsteskrivelse
Beslutsunderlag Ansökan, färdtjänst 2015-09-10 Läkarutlåtande 2015-10-09 Utredning, färdtjänst 2015-10-09 Anteckning efter samtal med färdtjänsthandläggare i Alingsås 2015-12-04 Ny ansökan färdtjänst 2016-01-11
Lina Oskarsson Färdtjänsthandläggare
1 Dokumentet är ett utkast till ny rapporteringsblankett som testas höst 2014. /Kvalitetutvecklare Susanne Bard & ekonom Inger Knutsson
Rapportering av utförd intern kontroll år 2015 Nämnd/enhet:
Kommunstyrelsen
Kontrollmoment:
1. Är alla aktuella avtal inlagda i systemet avtalskalendern? 2. Finns rutin för avtalshantering? 3. Finns rutin för omförhandling av avtalen? 4. Sker debitering enligt avtal? 5. Är avtalen aktuella och omförhandlade? 6. Är ansvariga utsedda och informerade om sina avtal? 7. Finns det muntliga avtal som inte är nedtecknade?
Utförd kontroll period/dag: …augusti – 1 september 2015 Frågeställningar: Har kontrollmomentet utförts enligt antagen internkontrollplan? Om nej, beskriv anledning kortfattat. …Kontroll av punkt 1-3 samt 5-6 har skett Kontroll av punkt 4 ska ske senare i höst. Kontroll av punkt 7 kan endast ske genom intervju av ledningsgruppen. Bedömning – vad har kontrollen visat för resultat? (kryssa i någon av rutorna)
X
Fungerar som det ska. Inga åtgärder krävs. Bör hållas under uppsikt. Förbättringsåtgärder behöver planeras samt uppföljande kontroller. Fungerar inte som det ska. Direkt åtgärd krävs. Uppföljande kontroller behövs.
Kortfattad beskrivning av kontrollresultat och ovanstående bedömning: 1. Alla kända avtal som finns idagsläget är inlagda. Nya avtal tillkommer hela tiden. 2. Ja, en rutin har tagits fram men ej implementerats fullt ut i organisationen. 3. Avtalskalendern ger en signal i god tid före avtalet går ut till den som är införd som ansvarig för resp avtal. 4. Ingen kontroll har skett, kommer att utföras under hösten. 5. Alla avtal i avtalskalendern är aktuella. Äldre avtal förvaras i pärm i arkivet. 6. Ansvariga är utsedda och har fått information. 7. Muntliga avtal – ingen kontroll har skett. Enda sättet att kontrollera är genom intervju av ledningsgrupp.
2 Dokumentet är ett utkast till ny rapporteringsblankett som testas höst 2014. /Kvalitetutvecklare Susanne Bard & ekonom Inger Knutsson
Vilka åtgärder har vidtagits gällande sådant som inte fungerat? Införande av Avtalskalendern är ett steg i rätt riktning för att på ett bättre sätt hålla datum för uppsägning eller omförhandling av avtal aktuellt för resp ansvarig chef. Genomgång av om debitering har skett enligt avtal ska ske under hösten 2015. Information om Avtalskalendern måste ske vid varje nyanställning av där ansvar för avtal kan vara aktuellt. Skapa åtgärdsplan för långsiktiga/omfattande förändringar (se mall på baksidan).
Kontrollansvarig:
Inger Knutsson, ekonom
--------------------------------------2015-12-10 Utförd kontroll av punkt 4 avseende arrendeavtal och vissa hyresavtal som finns i avtalspärmarna. Genomgång i avtalspärmarna med aktuella avtal från A till Ö. När det gäller arrendeavtal finns flera som är betalda (enligt avtalstexten) för hela perioden vid ingång av avtalet. Även nyttjanderättsavtal finns i avtalspärmen. Lokalhyror faktureras varje månad – alla avtal som fanns i pärmen faktureras. Primärvården har sagt upp ett avtal. Tre avtal saknas men fakturering sker: Per-Eric Jonsson, Lars Henriksson samt Västtrafik. Fakturering sker enligt avtal; per månad, kvartal, halvår och helår. Avtalen finns införda i avtalskalendern som ska ge en signal i god tid före omförhandling ska ske. Tre avtal saknas men där sker ändå fakturering. Muntliga avtal – ingen kontroll har skett. Slutsats: Fakturering enligt avtal gällande skriftliga hyres- och arrendeavtal sker.
Kontrollansvarig: Inger Knutsson, ekonom
2016-01-12
Sida 1
Till kommunstyrelsen Dnr 2014-000105
Avrapportering Intern kontroll KS 2014 Enligt reglemente för Intern kontroll är varje nämnd ansvarig för att följa upp de punkter som nämnden beslutade om i början av året. Den 1 september 2014 togs beslut om internkontroll för perioden 2014 och 2015. Ks § 75 Följande rubriker fastställdes: Kontroll av hantering av driftstörningar/rutiner som avser driftstörningar Avtalshantering Resultatanalys Information på hemsida och intranät 1. Kontroll av hantering av driftstörningar/rutiner som avser driftstörningar Väsentlighetsgradering: Allvarlig/Kännbar Riskgradering: Möjlig Kontrollansvar: Säkerhetssamordnare, IT-strateg och administrativ chef Bedömning - vad har kontrollen visat för resultat: Förbättringsåtgärder behöver planeras samt uppföljande kontroller. Redogörelse: Lokaler för ledningsfunktion, IT-säkerhet och Radiosamband bedöms vara tillfredsställande. Inköp av 2 RAKEL-stationer och utbildning i dessa har ägt rum under året. Dock krävs vissa tekniska åtgärder i ledningslokalerna för att de ska vara fullgoda. Åtgärder: Beträffande Strömförsörjning och Telefoni kommer vissa förbättringar avseende redundans, reservkraft och minskad sårbarhet kunna äga rum under 2015 och 2016 i samband med de investeringar som ska göras i enlighet med MSB:s utredning från 2013. Dessutom har Essungas telefoniväxel integrerats med övriga Göliskakommuners under hösten 2015 vilket ska minska sårbarheten.
Postadress
Besök
Telefon
Bankgiro
Fakturaadress
E-post
Essunga kommun 465 82 Nossebro
Sturegatan 4
0512-570 00
960-7805
[email protected]
Organisationsnr.
Fax
Box 64 465 21 Nossebro
212000-2916
0512-570 02
Hemsida
www.essunga.se
2016-01-12
Sida 2
2 Avtalshantering. Väsentlighetsgradering: Kännbar Riskgradering: Möjlig Kontrollansvar: Controller, administrativ chef o tekniska enhetens sekreterare Bedömning - vad har kontrollen visat för resultat: Bör hållas under uppsikt. Rutiner för avtalshantering behöver uppdateras. Kontroll av eventuella muntliga avtal är svårt att genomföra. Redogörelse: Kontroll har skett under hösten 2015. Ett arbete med att digitalisera avtalen pågår. Alla kända avtal finns inlagda i avtalskalendern, men rutiner för hantering av avtal är ej fullt ut implementerade i organisationen. Kontroll av att debitering sker enligt avtal är kontrollerad i december avseende arrendeavtal och vissa hyresavtal. Ingen kontroll av muntliga avtal har skett. Komplettering av ytterligare avtal i avtalskalendern sker kontinuerligt. 3. Resultatanalys i verksamhetsberättelse Väsentlighetsgradering: Kännbar Riskgradering: Möjlig Kontrollansvar: Controller och kvalitetsutvecklare Bedömning - vad har kontrollen visat för resultat: Bör hållas under uppsikt. Som en grund för verksamhetsutveckling behöver orsak till resultat analyseras. Vi bör sträva efter fler mätbara mål och en väl underbyggd resultatanalys för att utreda och säkra verksamhetskvaliteten och planera åtgärder som man vet förbättrar kvaliteten och måluppfyllnad. Kontrollansvariga bedömer att det finns tillgängliga statistikuppgifter som skulle kunna användas som mätetal till måluppföljningen. Det förekommer allt mer resultatanalys i måluppföljningen, men förbättringsarbetet bör fortsätta. Ytterligare kontroll bedöms ej behövas. Redogörelse: Genomgång av målen i årsredovisning 2014 avseende KF och nämnder. 4. Information på hemsida och intranät Väsentlighetsgradering: Kännbar Riskgradering: Möjlig Postadress
Besök
Telefon
Bankgiro
Fakturaadress
E-post
Essunga kommun 465 82 Nossebro
Sturegatan 4
0512-570 00
960-7805
[email protected]
Organisationsnr.
Fax
Box 64 465 21 Nossebro
212000-2916
0512-570 02
Hemsida
www.essunga.se
2016-01-12
Sida 3
Kontrollansvar: Hemsidegruppen Bedömning - vad har kontrollen visat för resultat: Bör hållas under uppsikt. Redogörelse:Risk finns att nyhetssidan på både extern och intern webb inte hålls uppdaterad. Webbredaktörer uppger att de uppdaterar webben med den information som delges dem. Om ansvariga inte delger dem korrekta uppgifter finns det risk för att informationen på webben är missvisande eller att ingen information finns att hämta inom aktuellt område. Åtgärder: Webben (både externt och internt) kommer att omarbetas under kommande år. ___________________________________________ Inger knutsson
Postadress
Besök
Telefon
Bankgiro
Fakturaadress
E-post
Essunga kommun 465 82 Nossebro
Sturegatan 4
0512-570 00
960-7805
[email protected]
Organisationsnr.
Fax
Box 64 465 21 Nossebro
212000-2916
0512-570 02
Hemsida
www.essunga.se
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Information om lägesbilden MSB verkar, utifrån ett nationellt perspektiv, för att stärka, samordna och vid behov inrikta den samlade hanteringen. Den nationella lägesbilden riktar sig främst till operativa aktörer på central och regional nivå i den samlade hanteringen av flyktingsituationen. Lägesbilden är även en del av MSB:s rapportering till regeringen. Lägesbilden syftar till att belysa områden där MSB bedömer att det finns gemensamma utmaningar för de operativa aktörerna. Källor som har använts: lägesrapportering från länsstyrelserna 14/1, lägesrapportering Socialstyrelsen 11/12 2015, dialog med Polisen NOA/ALMA, dialog med Migrationsverket, Skolverkets information om behovet av skolplatser 11/1, IVO skrivelse till regeringen 15/12, samverkanskonferenser 18/1, 11/1, 4/1, 28/12 och 21/12. Respektive aktör förväntas omsätta lägesbilden i åtgärder inom ramen för sitt ansvarsområde
Bakgrund Regeringen förtydligade i budgetpropositionen för 2015 målen med krisberedskapsarbetet utifrån ett förebyggande respektive hanterande perspektiv. Med dessa utgångspunkter är målen för krisberedskapen: • Att minska risken för olyckor och kriser som hotar vår säkerhet • Att värna människors liv och hälsa samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter genom att upprätthålla samhällsviktig verksamhet och hindra eller begränsa skador på egendom och miljö då olyckor och krissituationer inträffar (Prop. 2015/16:1). Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen till MSB att, utan att det påverkar ansvarsprincipen, på nationell nivå samordna ansvariga aktörers hantering av den situation som har uppstått till följd av att ett stort antal flyktingar och andra skyddsbehövande anländer till Sverige. I uppdraget ingår bl.a. att ta fram nationella lägesbilder. Lägesbilderna ska innehålla information om områden där behov av åtgärder har identifierats av de ansvariga aktörerna, men där tillräckliga åtgärder inte har vidtagits (Ju2015/07321/SSK, Ju2015/02146/SSK).
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Händelseutveckling Under de senaste sju dagarna (fram till och med den 18 januari) har 912 personer sökt asyl i Sverige, av dessa var 119 ensamkommande barn. Antalet asylsökande innebär en minskning jämfört med föregående vecka och är jämförbart med det antal asylsökande som kom till Sverige samma period i januari 2013. Antalet asylsökande uppgick 2015 till 162 877. Flest asylsökande kom under oktober månad då 39 196 personer ansökte om asyl i Sverige. Oktober 2015 är därmed den månad då Sverige tog emot flest asylsökande någonsin.
Figur: Antal asylsökande (Migrationsverket).
Samlad bedömning • MSB bedömer att det föreligger utmaningar att värna målen för samhällets säkerhet, främst med avseende på liv och hälsa samt samhällets funktionalitet. Det främsta utmaningarna består av omhändertagande av ensamkommande barn, boendesituationen för asylsökande samt belastning på samhällsviktiga verksamheter såsom socialtjänst och skola. Utmaningarna är ojämnt fördelade över landet. • Många tidigare identifierade problemområden kvarstår (bl.a. boende, ensamkommande barn, socialtjänst och skola). MSB bedömer att problembilden är känd för berörda aktörer samt att ansvarsförhållandena mellan aktörerna är klargjorda. Flera av utmaningarna bedöms kvarstå över tid vilket ställer krav på en långsiktig hantering, som sannolikt kommer att övergå till ett nytt normalläge. • Förmågan att hantera en eventuell ökning av antalet asylsökande, likt 2015, under 2016 kommer sannolikt leda till stora utmaningar för de nu mest ansträngda verksamheterna. Detta trots att flera förtydliganden och förbättringar skett på olika områden under hösten samt att samverkan fungerar mellan de hanterande aktörerna.
• Även vid ett fortsatt minskat antal asylsökande under 2016 har många hanterande aktörer stora balanser och tidigare bortprioriterade ärenden från 2015 som behöver hanteras. • Förmågan att fortsatt hantera situationen utan att annan samhällsviktig verksamhet åsidosätts behöver upprätthållas.
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Boendesituationen för asylsökande (1) Lägesbeskrivning
Pågående arbete
Boendesituationen för asylsökande är fortsatt mycket ansträngd och aktörerna är samstämmiga kring att det krävs nybyggnation för att lösa nuvarande situation. För kommunerna är boendefrågan ett problem som kommer att finnas kvar under lång tid. Behovet av nya boenden är redan idag stort i många kommuner och även om antalet asylsökande skulle minska ytterligare skulle det inte lösa boendefrågan.
• Regionala seminarier om evakueringsboenden för att säkerställa god information, kännedom och erfarenhetsutbyte om regler kring ersättning i berörda kommuner. (Migrationsverket, planeras i samverkan med SKL och MSB) • Regional samverkan kring boendeproblematik är upprättad på flera håll i landet. I Västerbotten har strategisk samverkan lett till att problemformuleringar lyfts till nationell nivå. • Migrationsverket har inlett ett internt arbete för att se över hur man framöver bättre tillvaratar alternativa boendelösningar som erbjuds av privatpersoner, trossamfund och frivilligorganisationer. • Regeringen har initierat breda politiska samtal för att öka bostadsbyggandet. • Boverket håller ett webbseminarium den 12 februari för att informera om de ändrade reglerna i plan- och byggförordningen. • Folkhälsomyndigheten har tagit fram vägledning om inomhusmiljön i asylboenden.
Migrationsverket bedömer att behovet av kortsiktiga boendeplatser kan uppfyllas med hjälp av att kommuner tillhandahåller evakueringsplatser fram till sista april respektive sista juni 2016. Den främsta bristen gäller långsiktiga platser, asylboenden, och Migrationsverket får allt färre anbud i sina upphandlingar. Då Migrationsverket fokuserar på långsiktiga boendelösningar har man nu tackat nej till MSB:s och Fortifikationsverkets förslag till etableringsplaner för tältboenden på fem platser i Sverige. Även tältboendet i Revinge avvecklas den 24 januari. Inventeringen som inletts av MSB, där landets kommuner ska inventera kommunal och privat mark som är byggbar och i storleksordningen 10 000 till 40 000 kvm, ska dock slutföras och redovisas till MSB den 19 februari.
Fortsatta behov av nationell samverkan • Behov av samverkan med privata aktörer samt önskan om krav på bemanning dygnet runt på boenden har identifierats som utestående frågor av samverkansforum i Västerbotten (omhändertas av Migrationsverket). • Behov av utökat informationsutbyte mellan Migrationsverket och polisen har identifierats. • Försäkringsproblematiken försvårar ännu etablering av asylboenden. • Fortsatt stor brist på asylboenden. Migrationsverket bedömer behovet till 20 000 platser under våren 2016.
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Boendesituationen för asylsökande (2) (fördjupad beskrivning) Trots de senaste veckornas minskade antal asylsökande är boendesituationen fortsatt mycket problematisk i många av landets kommuner. Bristen på asylboenden (boendeplatser där asylsökande kan stanna under hela asylprocessen) är fortfarande påtaglig vilket medför att personer blir kvar längre än önskat på tillfälliga ankomstboenden. Förtätningen på boenden leder, som tidigare har rapporterats, i vissa fall till oroligheter och konflikter. Migrationsverket fokuserar i nuläget på att hitta asylboenden och bedömer att man för närvarande klarar av att lösa ankomstboenden förutsatt att man får hjälp av kommunerna med evakueringsplatser. Därför har Migrationsverket tackat nej till MSB:s och Fortifikationsverkets förslag till etableringsplaner för tältboenden på fem platser i Sverige. Även tältboendet i Revinge avvecklas den 24 januari. Inventeringen av kommunal och privat mark kommer dock att slutföras enligt plan. Migrationsverkets upphandling av asylboende på passagerarfartyg har avslutats och avtal har tecknats för drygt 1 200 platser med trolig inflyttning första kvartalet 2016. Migrationsverket bedömer att man under våren 2016 kommer att behöva cirka 20 000 platser på asylboenden. Detta då man behöver avveckla de cirka 5 000 säsongsplatser som inom kort övergår till turistnäringen samt att man har cirka 6 000 personer boende i kommunala evakueringsplatser och cirka 7 000 förtätningsplatser i befintliga boenden. Västerbotten har ett forum för strategisk samverkan där man har identifierat en problembild som har lyfts till nationell nivå inom respektive myndighet; ett behov av att införa krav vid upphandlingar av boenden om bemanning dygnet runt för att förebygga säkerhetsproblematik. Aktörerna har sett en tendens att privatägda boenden i mindre utsträckning har bemanning dygnet runt, medan de boenden som drivs i kommunal eller statlig regi har närvarande personal vid dygnets alla timmar. I olika samverkanforum är vanligtvis kommunala samt statliga aktörer som driver boenden för asylsökande representerade, de privata aktörerna är i nuläget oftast inte inkluderade i dessa forum. Brist på samverkan med privata aktörer samt önskan om krav på bemanning dygnet runt har därför identifierats som utestående frågor. I samma forum har man identifierat ett behov av informationsutbyte nationellt mellan Migrationsverket och polisen gällande upphandlingar. Kännedom finns kring att kriminella på olika sätt har gett sig in på marknaden för boende för asylsökande och därmed har polisen ett önskemål om att i god tid få information om de aktörer som finns med vid upphandlingarna. I nuläget blir uppgifterna officiella i och med att en aktör godkänts som anbudsgivare och då har polisen en möjlighet att genomföra ett registerutdrag, vilket man anser är för sent för att kunna agera. Det sedan tidigare identifierade behovet av förbättrad kommunikation mellan Migrationsverket och de kommuner som tillhandahåller evakueringsplatser planeras att åtgärdas genom att Migrationsverket håller ett antal seminarier, ett i varje region. Syftet är att föra en dialog mellan tjänstemän som arbetar aktivt med kommunala evakueringsboenden för att kunna nå dem med den information och den inriktning Migrationsverket arbetar utifrån. Tillfället kan även användas för erfarenhetsutbyte mellan aktörerna i hanteringen av evakueringsboenden. Detta görs i samverkan med SKL. MSB stöttar i förberedelsearbetet samt kommer ta del av resultaten.
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Boendesituationen för asylsökande (3) (fördjupad beskrivning) En annan problematik som MSB identifierat är att trossamfund och frivilligorganisationer har mycket svårt att erbjuda Migrationsverket de boenden som de har att tillgå. Detta beror på två saker. Ett problem är att de måste vara med i Migrationsverkets upphandling för att kunna erbjuda boendet, vilket betyder att de omfattas av samma regler som vinstdrivande företag. Då Migrationsverket inte kan garantera dem ersättning för de investeringar som krävs för att deras boende ska vara aktuellt, riskerar dessa icke-vinstdrivande aktörer att förlora mycket pengar i sin vilja att hjälpa. Migrationsverket har initierat ett internt arbete för att se hur man bättre ska kunna ta tillvara dessa resurser framöver. Ett annat problem kopplat till detta är att de flesta privata försäkringsbolagen har vidtagit åtgärder med anledning av den upplevt ökade hotbilden samt risken med att ha många boende i lokaler: försäkringsbolagen vill antingen inte försäkra alls alternativt höjer premierna (ibland så mycket som tiofalt) eller höjer självriskerna avsevärt samt skriver ner värdet på fastigheterna. Detta försvårar utnyttjandet samhällets samlade resurser. Försäkringsbolagen ställer höga krav på ronderande vakter samt brandskydd för att överhuvudtaget försäkra dessa lokaler i många fall. Den här problematiken drabbar naturligtvis även privata aktörer som vill driva boenden, och har vid ett flertal tillfällen lett till att aktörer dragit sig ur processen. Framöver kan det bli ännu svårare att hitta nya boenden om man inte kan lösa försäkringsfrågan. Det ligger utanför de operativa aktörernas mandat att hantera problematiken. För att underlätta etableringen av tillfälliga anläggningsboenden ändrades plan- och byggförordningen (2011:338), PBF från årsskiftet 2016. De ändrade kraven i förordningen syftar till att underlätta etableringen av tillfälliga anläggningsboenden för asylsökanden.
Boverket arbetar med föreskrifter och vägledningstexter och som en del i det arbetet sänder Boverket ett webbseminarium den 12 februari. Folkhälsomyndigheten har tagit fram en vägledning av hur miljöbalkens regler för inomhusmiljön i asylboenden bör tolkas på kommunernas efterfrågan http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2016/januari/vagledning-om-inomhusmiljon-i-asylboenden/ För kommunerna är boendefrågan en utmaning som kommer finnas kvar under lång tid. Även om antalet asylsökande skulle minska kraftigt kommer boendefrågan inte lösas. Ett flertal kommuner uttrycker oro inför den nya placeringslagen som träder ikraft den 1 mars, som tvingar kommuner att ta emot nyanlända, vilket skulle kunna leda till ytterligare prioriteringsutmaningar. Boverket uppskattar behovet av nya bostäder år 2025 till över 700 000. Regeringen har tagit initiativ till breda politiska samtal för att öka byggtakten. Regeringen uppger att det inom tre områden krävs reformer och nytänkande för att öka byggandet: förenkla regelverken, öka byggkapaciteten, finansiering och ökad rörlighet.
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Ensamkommande barn (1) Lägesbeskrivning
Pågående arbete
Samhällets förmåga att ta emot ensamkommande barn är fortsatt starkt utmanad. Omhändertagandet kan inte alltid ske utifrån principen om barnets bästa enligt FN:s barnkonvention.
• Samordnad information till och om ensamkommande barn (Migrationsverket, MSB, IVO, Socialstyrelsen, Barnombudsmanen, Rädda barnen, informationsverige.se med flera). • Uppföljningsmöte om ”nya ankomstkommuner” hålls den 19 januari (MSB, SKL, Migrationsverket, Gävle, Norrköping, Skellefteå, Örebro) • Socialstyrelsen genomför fördjupad analys av mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. • Socialstyrelsen utformar föreskrifter gällande stödboenden. • Socialstyrelsen genomför en översyn av rekommendationerna för medicinsk åldersbedömning gällande ensamkommande barn. • Barnombudsmannens nästa årsrapport lämnas i mars 2017 och fokuserar på situationen för barn på flykt.
Belastningen på kommunerna, främst socialtjänsten och överförmyndarverksamheten, har ökat i takt med antalet ensamkommande barn under hösten 2015. Belastningen på dessa verksamheter är fortfarande väldigt hög i många fall. Svårigheterna med att hitta boenden, att identifiera familjehem och att utreda dessa, problem med överbeläggningar på boenden samt att förordna gode män kvarstår. IVO lämnade den 15 december in en skrivelse till regeringen som beskriver konsekvenserna av den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande asylsökande barn. Skrivelsen innehåller en sammanställning av de lex Sarah-anmälningar som inkommit till IVO under hösten 2015 från ett antal kommuner. I flertalet av de aktuella anmälningarna signalerar kommunerna att de på grund av den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande barn inte har förutsättningar att klara av sitt uppdrag.
Fortsatta behov av nationell samverkan • MSB bedömer att problembilden är känd för berörda aktörer, att ansvarsförhållanden är klargjorda samt att relevanta åtgärder vidtas.
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Ensamkommande barn (2) (fördjupad beskrivning) Av Migrationsverkets prognos från den 22 oktober 2015 framgår att 16 000 – 33 000 ensamkommande barn väntas söka asyl i Sverige under 2016. Baserat på denna prognos har Migrationsverket överlämnat en platsbehovsberäkning för 2016 till länsstyrelserna som uppgår till 40 000 platser för asylsökande ensamkommande barn. Utifrån denna platsbehovsberäkning har länsstyrelserna fastställt fördelningstal på läns- och kommunnivå för 2016. Samtliga Sveriges 290 kommuner har en tecknad överenskommelse med Migrationsverket. Vid årsskiftet (2015-2016) fanns det överenskommelser om 24 680 platser för ensamkommande barn och ungdomar. Minst 18 411 av dessa platser är till barn och unga utan vårdnadshavare som söker asyl och resterande till de som redan beviljats uppehållstillstånd.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) skickade den 15 december en skrivelse till regeringen om konsekvenser av den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande asylsökande barn. Skrivelsen innehåller en sammanställning av de lex Sarah-anmälningar som kommit in till IVO under hösten från ett antal kommuner. I flertalet av de aktuella anmälningarna signalerar kommunerna att de på grund av den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande barn inte har förutsättningar att klara av sitt uppdrag. Det handlar till stor del om att socialtjänstens utredningar av barnens behov inte håller tillräckligt hög kvalitet eller uppsatta tidsramar, utredningar av boenden där barnen placeras är undermåliga eller obefintliga, boenden där barnen placeras följs inte upp och kommunernas egna hem för vård eller boende (HVB) brister gällande personal och lokaler. Till skillnad från vanliga lex Sarah-anmälningar, som rör ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande som är kopplat till en viss enskild individ eller situation, handlar dessa anmälningar snarare om att kommunerna pekar på generella och strukturella omständigheter som leder till eller riskerar leda till sådana missförhållanden. Socialstyrelsen Den 14 januari beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att göra en fördjupad analys av mottagandet av ensamkommande barn. Konsekvenserna för socialtjänsten, flickors utsatthet, tillgången till tolkar och kompetensbehovet i socialtjänsten är några av de områden som ingår i uppdraget. Uppdraget ska avrapporteras löpande med slutredovisning den 30 juni 2017. Den 14 december fattade riksdagen beslut om att stödboende ska bli en ny boendeform för barn och unga mellan 16-20 år. Den nya placeringsformen förs in i socialtjänstlagen (2001:453), SoL och i socialtjänstförordningen (2001:937), SoF. Placeringsformen får användas från den 1 januari 2016. Närmare föreskrifter om ett stödboendes utformning, om innehållet i stödet och om personalen kommer att utfärdas av Socialstyrelsen och träda i kraft under våren 2016. Bakgrunden till reformen är behovet av fler placeringsalternativ, särskilt för de barn och unga som inte har sådana behov av vårdinsatser som motiverar en placering i HVB. Socialstyrelsen ser i nuläget över rekommendationerna för medicinsk åldersbedömning gällande ensamkommande barn. Då det saknas exakta metoder för medicinsk åldersbedömning är syftet med Socialstyrelsens rekommendationer att minska risken för att någon felaktigt bedöms vara vuxen. Arbetet beräknas vara klart i början av 2016. Man planerar också att undersöka hur barnläkarbedömning och bedömning av sociala faktorer kan användas för att värdera ålder.
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Ensamkommande barn (3) (fördjupad beskrivning) Barnombudsmannen (BO) Under hösten 2015 beslutades att nätverket för europeiska barnombudsmän (The European Network of Ombudsmen for Children, ENOC) gemensamt ska granska situationen för barn på flykt. Förutom att granska den aktuella situationen i Sverige bidrar BO till den kartläggning och sammanställning av information som nätverket initierat. I BO:s första rapport till nätverket konstaterar man att bristerna är många och delvis allvarliga. BO har lagt upp affischer och foldrar för nedladdning på sin hemsida om FN:s barnkonvention för barn och ungdomar på dari, arabiska, tigrinja, somaliska och engelska. BO:s årsrapport, som lämnas till regeringen i mars 2017, ska vara ett fördjupningsarbete om situationen för barn på flykt. Arbetet med rapporten påbörjades hösten 2015. Statens institutionsstyrelse (SiS) SiS regeringsuppdrag att utreda förutsättningarna för att iordningställa och tillhandahålla minst 1 000 platser i stödboende och HVB-hem för ensamkommande i åldern 16–20 år redovisades den 1 januari 2016. Av SiS svar till regeringen framgår följande: SiS anser att ett nytt uppdrag skulle kunna omfatta att bedriva HVB-hem snarare än stödboende. Det skulle i så fall betyda att SiS inrättar HVB-hem på olika platser i landet, med akutverksamhet för barn och ungdomar upp till 18 år. Varje HVB skulle i så fall ta emot cirka 30–50 barn och ungdomar under korta placeringstider. Det här skulle innebära att SiS får ett utökat uppdrag som tydligt särskiljs från myndighetens ordinarie verksamhet. SiS menar att de stora utmaningarna i uppdraget handlar om upphandling och konkurrensrätt, och har i sin redovisning lyft frågan om lämpligheten i att en statlig myndighet agerar som en leverantör på en etablerad marknad ur ett konkurrensrättsligt perspektiv. Andra utmaningar är att hitta lämpliga lokaler och att rekrytera personal. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL har tagit fram och driver en lista med 55 punkter med enligt SKL bedömda behov av regeländringar med anledning av flyktingsituationen. Åtta av dessa punkter rör ensamkommande barn och ligger främst inom socialtjänstens område.
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Konsekvenser för socialtjänst (1) Lägesbeskrivning
Pågående arbete
Situationen inom socialtjänsten är fortsatt mycket ansträngd på flera håll i landet. 15 av 21 länsstyrelser bedömer att läget är allvarligt till kritiskt i mer än 50 % av länens respektive kommuner. Vid förra rapporteringstillfället, 18 december 2015, var motsvarande siffra 19 av 21.
Socialstyrelsen och kommunerna bedriver för närvarande olika arbeten i syfte att upprätthålla förmågan under 2016. Därtill finns det även ett pågående och nyligen initierade uppdrag som kan komma att bidra till att underlätta arbetet för aktörerna, bl.a.; • Fördjupad analys av mottagandet av ensamkommande barn (Socialstyrelsen, 30 juni 2017) • Inrätta en svarsfunktion i Socialstyrelsen (Socialstyrelsen, årsredovisning 2015) • Stärka kapaciteten i verksamhet med tillståndsprövning (IVO, 1 april 2016) • Beslut om att skapa förutsättningar för samtliga kommuner att få tillgång till e-tjänsten MELKER (Migrationsverket, startar januari 2016)
Lägesrapporteringen visar att arbetsbelastningen på personal inom socialtjänsten är mycket stor och flera län anger att sjukskrivningstalen ökar. Dessutom rapporteras om att socionomer säger upp sig på grund av den ohållbara arbetsbelastningen. Det råder stor konkurrens om och brist på socionomer i hela landet och från flera håll rapporteras om att det är omöjligt att anställa utbildade socionomer. Socialstyrelsen bedömer att det i nuläget är svårt att bedöma hur länge denna situation påverkar verksamheternas funktioner. Situationen påverkas av den fortsatta omfattningen av antalet flyktingar samt socialtjänstens förmåga att prioritera och ha tillgång till kompetens samt tillgång till adekvata boenden med mera. Enligt Migrationsverkets oktoberprognos (2015) kommer mellan 16 000 och 33 000 ensamkommande barn söka asyl i Sverige under 2016 vilket sannolikt fortsatt kommer öka belastningen på socialtjänsten. Möjligen kommer belastningen på socialtjänsten att minska under våren 2016 avseende boendeanskaffning för de ensamkommande barnen då ytterligare en boendetyp, stödboenden är tillåten från den 1 januari 2016. Från samma dag har även Socialstyrelsen infört vissa undantag i sina föreskrifter avseende HVB-hem för att underlätta dessas verksamhet.
(Ovanstående bedömningar från Socialstyrelsen är från den 11 december. Socialstyrelsens nästa bedömning av situationen inom socialtjänst kommer den 21 januari.)
Fortsatta behov av nationell samverkan • MSB bedömer att problembilden är känd för berörda aktörer, att ansvarsförhållanden är klargjorda samt att relevanta åtgärder vidtas.
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Konsekvenser för socialtjänst (2) (fördjupad beskrivning) Socialstyrelsen (SoS) angav, i sin rapportering till MSB den 11 december, att socialtjänsten har betydande svårigheter att hantera situationen med ensamkommande barn. Det har framkommit exempel på att utredningar inte genomförs med den noggrannhet som socialtjänsten själv skulle önska och det är svårt att genomföra uppföljningar av beslut. Avseende undanträngningseffekter för den övriga barn- och ungdomsvården inom socialtjänsten, uppger de socialtjänster som kontaktas av SoS, att de i början av december tillfredsställande klarade uppdraget, men att påfrestningarna var stora. SoS slår även fast att variationer finns inom landet samt att bristen på tolkar försvårar en god handläggning. Enligt Socialstyrelsen är det är framför allt myndighetsutövningen inom barn- och ungdomsvården som är påverkad. Det rör både handläggningen av ärenden om ensamkommande barn och övriga barn- och ungdomsärenden som kan härledas till den rådande flyktingsituationen. Socialtjänsten prioriterar orosanmälningar och att skyddsaspekter för barn och unga säkerställs i samma omfattning som tidigare. När det gäller myndighetsutövningen av de ärenden som inte gäller ensamkommande barn, uppger några kommuner att de avvaktar med de ärenden som inte bedöms som akuta. Socialstyrelsen hade i december inte underlag för att bedöma hur myndighetsutövningen fungerar när det gäller den övriga gruppen barn/ungdomar. Socialstyrelsen kommer med en ny analys och bedömning till MSB den 21 januari. När det gäller ensamkommande barn måste socialtjänsten i kommunerna hitta placeringsalternativ omgående vilket upptar mycket av handläggarnas tid. Socialtjänsten i en del kommuner har även svårigheter med att hitta placeringar för de ensamkommande barnen. Det gäller både HVB-hem och familjehem. En del kommuner uppger att de startar nya HVB-hem och att de också köper externa platser, men att det inte är tillräckligt då det råder en stor konkurrenssituation från bland annat andra kommuner om dessa platser. Andra uppger att de inte hinner utreda eventuella familjehem, vilket också försvårar placering. Socialtjänster uppger att det är tidskrävande att resa för att hämta barn/ungdomar i ankomstkommunerna. Även de barn/ungdomar som avviker från anvisningskommunen, till framförallt storstäderna, föranleder tidskrävande resor. Myndigheterna har under hösten samverkat för att försöka avlasta socialtjänsterna i arbetet med att hämta ensamkommande barn i ankomst- och anvisningskommuner något som på sikt kan förbättra arbetssituationen för socialtjänsten något. Personalens situation är också ett kritiskt område. Det rapporteras om hög stressnivå, psykosociala symptom och känsla av maktlöshet hos personal samt att arbetsmiljön i vissa fall inte kan säkras. Det råder stor konkurrens om och brist på socionomer i hela landet och från flera håll rapporteras om att det är omöjligt att anställa utbildade socionomer.
Akademikerförbundet SSR har under hösten 2015 genomfört en inventering bland sina pensionerade och studerande medlemar för att identifiera personer som kan stödja kommunerna inom socialtjänsten. Inventeringen gav till den 18 december strax över 1 000 identifierade personer vilket underlättat bemanningssituationen situationen något.
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Konsekvenser för socialtjänst (3) (fördjupad beskrivning) Stärka kapaciteten i verksamhet med tillståndsprövning Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fick den 1 oktober i uppdrag av regeringen (S2015/06289/FST) att stärka sin kapacitet i myndighetens verksamhet med prövning av tillstånd rörande HVB-hem och för stödboenden. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2016. Inrätta en svarsfunktion i Socialstyreslen Socialstyrelsen fick den 22 oktober i uppdrag av regeringen (S2015/06822/FST) att inrätta en svarsfunktion med uppgift att besvara frågor från och ge stöd till kommunernas socialtjänst med koppling till den rådande flyktingsituationen. Regeringen avser att återkomma i fråga om behovet av svarsfunktion under 2016. Uppdraget ska redovisas i myndighetens kommande årsredovisning avseende 2015. Fördjupad analys av mottagandet av ensamkommande barn Socialstyrelsen fick den 14 januari i uppdrag av regeringen (S2016/00235/FST) att göra en fördjupad analys av konsekvenserna för socialtjänsten med anledning av den rådande flyktingsituationen och ökning av antalet ensamkommande barn. Samt att se över kunskapsstödet till socialtjänsten i arbetet med ensamkommande barn och unga och ta fram ett kunskapsstöd till socialtjänstens arbete med nyanlända unga vuxna. Uppdraget ska redovisas löpande men senast den 30 juni 2017 ska uppdraget slutredovisas.
Migrationsverket beslutar om uppföljning till MELKER Beslut om ett uppföljande projekt efter e-Mo2 är nu fattat av GD Migrationsverket. Projektet, som kallas ”E-tjänst Statlig ersättning EoH”, kommer att starta i januari 2016. De huvudsakliga målen för projektet är att färdigställa funktionaliteten för de statliga ersättningar som är införda i etjänsten (MELKER) för kommuner och landsting samt att skapa förutsättningar för att samtliga kommuner ska kunna få tillgång till e-tjänsten. Troligen kommer införandet av e-tjänster liknande MELKER minska den administrativa arbetsbördan hos kommunerna och därmed socialtjänsten vid hanteringen av de ensamkommande barnen.
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Konsekvenser för överförmyndarverksamhet Lägesbeskrivning Situationen inom överförmyndarverksamheten är fortsatt ansträngd i kommunerna och i en majoritet av dessa fortsätter situationen att förvärras. Alla länsstyrelser utom Södermanland bedömer att läget är allvarligt till kritiskt i någon, flera eller alla av länens respektive kommuner. Färre kommuner anmäler kritisk påverkan än vid föregående rapporteringstillfälle (18 december) men trots förbättringen anmäler 10 av 21 länsstyrelser att åtminstone hälften av dess kommuner rapporterar om allvarlig eller kritisk påverkan. Svårigheter att rekrytera gode män samtidigt som antalet ensamkommande barn är stort ligger bakom bedömningen i flera fall.
Pågående arbete MSB har inte identifierat något pågående arbete eller något uppdrag från central nivå som aktivt förändrar regelverken eller förutsättningarna för överförmyndarverksamheten. Socialstyrelsen har ett uppdrag som ger stöd till överförmyndarverksamheten: Socialstyrelsen har i uppdrag att initiera och samordna informationsinsatser om bland annat god man för ensamkommande barn och särskilt förordnad vårdnadshavare.
Flera län rapporterar om undanträngningseffekter på annan verksamhet inom överförmyndarverksamhetens ansvarsområden främst rörande de ärenden som inte berör ensamkommande barn, vilka har prioriterats.
Nästan alla län rapporterar att mer resurser behöver tillföras i kommunerna, förutom överförmyndare och gode män saknas i ett par fall även handläggare och administratörer. MSB ser att situationen fortsatt kommer att skapa en högre belastning för överförmyndarverksamheten under en längre tid. Många kommuner rapporterar att det finns ett stort intresse för att bli god man men att det tar tid för överförmyndarverksamheten att utreda och utbilda dessa. När dessa väl är kontrollerade och utbildade finns det därmed fler gode män att fördela uppdragen på.
Fortsatta behov av nationell samverkan • MSB bedömer att problembilden är känd för berörda aktörer, att ansvarsförhållanden är klargjorda samt att relevanta åtgärder vidtas.
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Konsekvenser för hälso- och sjukvård (1) Lägesbeskrivning
Pågående arbete
Situationen för hälso- och sjukvården varierar mellan olika delar av landet. Det är störst påverkan på mindre orter med ett stort antal flyktingar i asylboenden som väntar på hälsoundersökningar. Socialstyrelsen bedömer att det trots det ansträngda läget ännu inte framkommit något som visar på konsekvenser för människors liv och hälsa.
• Socialstyrelsen och landstingen arbetar bland annat med åtgärder som: kompetensutveckling för förstärkning av flyktinghälsovården, kartläggning av språkkompetens, triage vid flyktingboenden, skiftoch helgarbete, alternativa former för hälsoundersökningar. • Samordningsnummer för asylsökande (Skatteverket, 30 april 2016) • Förenkling och effektivisering av hälsoundersökningar (Socialstyrelsen) • Kartläggning av stödet kring andra talade språk än svenska inom hälso- och sjukvården och tandvården (Socialstyrelsen, 30 april 2016) • Fördjupad analys av hälso- och sjukvårdens och tandvårdens utmaningar (Socialstyrelsen, 30 april och 30 september 2016) • Kartläggning och analys av behoven av vaccinationer hos asylsökande (Folkhälsomyndigheten, 30 april 2016) • Utreda möjligheten för landstingen att få tillgång till asylsökandes kontaktuppgifter från Migrationsverket (SKL, SoS, Folkhälsomyndigheten och Migrationsverket) • Utreda möjligheten för landstingen att få tillgång till nyanländas kontaktuppgifter från Migrationsverket (SKL, Migrationsverket)
Majoriteten av länsstyrelserna rapporterar att situationen för hälso- och sjukvården är måttligt till betydande påverkad. Det går att observera vissa variationer i länsstyrelsernas rapportering över tid under de veckor som MSB erhållit enkätsvar från länsstyrelserna. Variationerna har dock varit små och majoriteten av länsstyrelserna har sedan oktober rapporterat om antingen måttlig eller betydande påverkan inom området. Ett fåtal länsstyrelser har tidigare rapporterat om allvarlig påverkan på sjukvården och även risk för undanträngningseffekter. Vid den senaste rapporteringen fanns ingen rapport om allvarlig påverkan. Ett fåtal länsstyrelser rapporterar dock fortsatt om risk för undanträngningseffekter, men i mindre utsträckning. Socialstyrelsen bedömer att situationen inom främst primärvården, tandvården, psykiatrin och elevhälsan kommer att bli ytterligare ansträngd under 2016. (Ovanstående bedömning från Socialstyrelsen är från den 11 december. Socialstyrelsens nästa bedömning av situationen inom hälso- och sjukvård kommer den 21 januari.)
Fortsatta behov av nationell samverkan • MSB bedömer att problembilden är känd för berörda aktörer, att ansvarsförhållanden är klargjorda samt att relevanta åtgärder vidtas.
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Konsekvenser för hälso- och sjukvård (2) (fördjupad beskrivning) Socialstyrelsen (SoS) bedömer att det i dagsläget inte framkommit något som medför några konsekvenser för människors liv och hälsa utifrån MSB:s kategorisering, men understryker att läget alltjämt är ansträngt. SoS bedömer vidare att påverkan på verksamheterna är stor men sannolikt hanterbar, även om det innebär mycket stora arbetsinsatser och ytterligare behov av förstärkningar inom hälso- och sjukvården. Det finns stora variationer mellan olika delar av landet med störst påverkan på mindre orter med ett stort antal flyktingar i asyl- eller transitboenden som väntar på hälsoundersökningar. Det är enligt SoS framförallt primärvården som är mest påverkad och troligen även skolhälsovården. Även öppenvårdspsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin är områden som påverkas mot bakgrund av de svåra och ibland traumatiska erfarenheter som flyktingarna bär med sig och den ohälsa det medför. Utöver de verksamheter som SoS nämner, rapporterar flertalet länsstyrelser också om påverkan på barn- och mödravården, tandvården samt flykting- och asylhälsan. Resursbehovet inom hälso- och sjukvårdsverksamheten uppges framförallt handla om tillgången på tolkar. Ett annat vanligt förekommande resursbehov hos landstingen är vårdpersonal med kompetens att utföra hälsoundersökningar. Folkhälsomyndigheten har gjort bedömningen att flyktingsituationen utgör en låg risk för smittspridning av ett antal relevanta infektionssjukdomar till bosatta i Sverige. Myndighetens riskbedömning förutsätter dock att de befintliga preventiva åtgärderna uppfylls, framför allt tidiga hälsoundersökningar för asylsökande. Samtidigt rapporterar länsstyrelserna i sina enkätsvar att sjukvården på vissa platser i landet inte klarar av att säkerställa att hälsoundersökningar genomförs i tillräcklig utsträckning.
SoS bedömer att landstingen kommer att kunna hantera de behov som uppstår under 2016, men att det både är beroende av hur många asylsökande som kommer under året och tillgången till adekvata kompetenser och resurser. MSB bedömer också att de pågående regeringsuppdrag som Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Skatteverket ska rapportera under våren 2016 tillsammans med övriga pågående arbeten som myndigheterna bedriver, kan komma att förbättra läget för landstingen inom de områden som identifierats som utmanade, däribland landstingens möjlighet att kunna genomföra hälsoundersökningar i tillräcklig utsträckning.
(Ovanstående bedömningar från Socialstyrelsen är från den 11 december. Socialstyrelsens nästa bedömning av situationen inom hälso- och sjukvård kommer den 21 januari.)
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Konsekvenser för skola, förskola och SFI (1) Lägesbeskrivning
Pågående arbete
Läget är fortsatt ansträngt inom skola, förskola och SFI, men påverkan varierar mellan länen. De flesta län redovisar betydande till allvarlig påverkan. I ungefär en tredjedel av länen handlar det om allvarlig eller kritisk påverkan för majoriteten av dessa läns kommuner.
• Information och statistik om hur behovet av skolplatser kommer se ut fördelat på olika skolformer och kommuner (Skolverket , publicerad 11 januari 2016) • Nya allmänna råd om utbildning för nyanlända, ersätter tidigare version, förtydligar och stödjer nyanländas utbildning (Skolverket, gäller sedan 13 januari) • Skolverket genomför under år 2016 ett antal utredningar, särskilda regeringsuppdrag samt regleringsbrevsuppdrag med anledning av flyktingsituationen.
Majoriteten av länsstyrelserna rapporterar ett utökat resursbehov inom området bland annat avseende lärare i svenska som andraspråk, lärare för SFI och modersmålslärare. Därtill uppger cirka en tredjedel av länsstyrelserna behov av förskollärare, personal för studiehandledning respektive personal till elevhälsan. Ytterligare yrkesgrupper som nämns är tolkar, specialpedagoger och administratörer. Flera länsstyrelser rapporterar att det är kö till olika skolverksamheter och att elever inte kan erbjudas plats i skolan inom den rekommenderade tiden, en månad. Länsstyrelserna rapporterar en omfattande brist på lokaler för skolverksamhet överlag. Flera länsstyrelser framhåller att läget förmodligen kommer bli än mer ansträngt längre fram efterhand som asylsökande beviljas uppehållstillstånd och därmed har rätt till SFI. MSB bedömer att verksamheter inom skola, förskola och SFI, utifrån nuvarande antal asylsökande barn och ungdomar, fortsatt kommer att vara ansträngda.
Fortsatta behov av nationell samverkan • MSB bedömer att problembilden är känd för berörda aktörer, att ansvarsförhållanden är klargjorda samt att relevanta åtgärder vidtas.
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Konsekvenser för skola, förskola och SFI (2) (fördjupad beskrivning) Läget är fortsatt ansträngt inom skola, förskola och Svenska för invandrare (SFI) men det varierar mellan länen. De flesta län redovisar nu betydande till allvarlig påverkan. I ungefär en tredjedel av länen handlar det om allvarlig eller kritisk påverkan för majoriteten av dessa läns kommuner. Alla länsstyrelser rapporterar ett utökat resursbehov inom området. Behovet av lärare gäller främst lärare i svenska som andraspråk, SFI-lärare och för modersmålslärare. Utöver detta tar ett stort antal länsstyrelser upp behovet av lärare i allmänhet. Många nämner svårigheter att rekrytera samt att den höga arbetsbelastningen ger upphov till stress och ökat antal sjukskrivna. Andra yrkesgrupper som det finns ett ökande behov av är förskollärare, personal för studiehandledning, personal till elevhälsan, tolkar, specialpedagoger och administratörer. Utöver brist på personal rapporteras också om en omfattande brist på lokaler för skolverksamhet. I flera län är det är kö till olika skolverksamheter och elever inte kan erbjudas plats i skolan inom den rekommenderade tiden. Gymnasieverksamhet nämns specifikt som ett område där kommunerna inte kan erbjuda alla plats. Flera länsstyrelser påpekar att läget förmodligen kommer att bli än mer ansträngt längre fram. Det gäller främst SFI efter hand som fler blir beviljade uppehållstillstånd och då får rätt till SFI. Enstaka länsstyrelser nämner att det finns barn med särskilda behov som riskerar att inte få det stöd de behöver. Elevhälsan beskrivs av flera länsstyrelser som hårt belastad. En länsstyrelse nämner ökade konflikter mellan nyanlända som skapar otrygghet generellt på skolor. Även om antalet asylsökande minskar finns en oro att trycket på skolverksamheten kommer att bestå. Skolverkets information om behov av skolplatser Skolverket presenterade den 11 januari 2016 information om hur behovet av skolplatser kommer se ut fördelat på olika skolformer och kommuner. Informationen bygger på statistik från Migrationsverket om nyanlända i åldern 1 – 18 år och utifrån den kommun de befann sig i den 22 november 2015. Redovisningen visar att storstadskommunerna andelsmässigt har ganska få nyanlända barn och ungdomar och vissa mindre kommuner har förhållandevis många. Redovisningen visar också att det är fler äldre än yngre nyanlända barn och ungdomar med rätt till utbildning som kommit till Sverige. Andelen pojkar är mellan 50 och 60 procent bland de nyanlända barnen som är födda efter 2003. Bland de äldre barnen och ungdomarna är andelen pojkar högre. Den högsta andelen återfinns bland de nyanlända ungdomarna som är födda 1999, där 89 procent är pojkar. Skolverkets allmänna råd om utbildning för nyanlända Skolverket har presenterat nya allmänna råd om utbildning för nyanlända som ersätter tidigare version, de nya råden gäller from 13 januari. De nya råden har ändrats för att ytterligare förtydliga och stödja nyanländas utbildning. I grundskolan ska en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper ske så snart som möjligt och senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet. Ansvarsfördelningen mellan lärare, rektor och skola lyfts fram som viktig. Möjligheten till undervisning i förberedelseklass anges som möjlig i upp till två år i enskilda ämnen men inte för all undervisning, en individuell bedömning ska göras i varje fall.
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Konsekvenser för skola, förskola och SFI (3) (fördjupad beskrivning) Uppdrag till Skolverket enligt 2016 års regleringsbrev Uppdrag 7. Statens skolverk ska utarbeta en ny kursplan för kursen svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå samt utveckla nationella delkurser för vissa kurser i enlighet med tidigare givet uppdrag. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 maj 2016. Statens skolverk ska även föreslå hur kursplanen för utbildning i svenska för invandrare (SFI) kan förändras så att studievägarna i SFI målgruppsanpassas och blir sammanhållna. Skolverket ska även se över behovet av andra förändringar i kursplanen för SFI. Denna del ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 november 2016. Uppdrag 14. Statens skolverks utvärdering av försöksverksamhet med ökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan ska slutredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 april 2017. Uppdrag till Skolverket i särskild ordning Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska (U2015/3356/S), redovisning från och med 2016 årligen senast den 15 mars gällande hur genomförandet av uppdraget fortlöper och vilka resultat som uppnåtts. Uppdrag om samverkan för bästa skola (U2015/3357/S), syftet är att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten inom och mellan skolor, redovisning från och med 2016 årligen senast den 15 mars gällande hur genomförandet av uppdraget fortlöper och vilka resultat som uppnåtts. Uppdrag att erbjuda stöd till skolhuvudmännen i deras arbete att kartlägga nyanlända elevers kunskaper (U2015/1366/S), redovisas senast den 15 februari 2016. Uppdrag att genomföra insatser för en förstärkt elevhälsa (U2011/S947/S), redovisas som helhet senast den 1 april 2016. Särskilda utredningar U 2015:12, Utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (Dir 2015:122), redovisas senast 18 januari 2016. Tilläggsdirektiv 2015:135, redovisas senast 14 mars 2016. U 2015:03, 2015 års skolkommission, Uppdraget ska slutredovisas senast den 13 januari 2017, en tidplan för kommissionens fortsatta arbete ska redovisas senast den 11 januari 2016. http://www.sou.gov.se/skolkommissionen/
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Konsekvenser för trygghet och säkerhet Lägesbeskrivning
Pågående arbete
Polisen har under hösten 2015 rapporterat om ett ansträngt läge i som mest 5 av 7 polisregioner till följd av ordningsstörningar på boenden samt återinförd gränskontroll och ny förordning om ID-kontroller. Hårdast har belastningen varit i polisregion Syd, vilket föranlett resursförstärkning. Detta läge råder i stort fortfarande.
• Säkerhetsfrågor vid boenden behandlas bilateralt mellan Migrationsverket och polisen på nationell och regional nivå. • Polisen stödjer regionalt med riskbedömningar för nya boenden.
Ordningsstörningar på boenden för asylsökande har ökat under senare delen av 2015 enligt rapportering från polisen och Migrationsverket. Förtätning, låg boendestandard, psykisk ohälsa och osäkerhet kring framtiden är några av de faktorer som främst lyfts fram som bidragande till ordningsstörningar. Ordningsstörningarna gäller främst konflikter mellan asylsökande men också hot mot personal på boenden. Det har på flera håll rapporterats om att personalen vid boenden har bristande förutsättningar för att hantera störningarna och att det finns för få väktare och ordningsvakter. Polisen har inte resurser att hantera samtliga ordningsstörningar som uppkommer på boenden. Räddningstjänsterna runt om i landet bedöms ha måttlig till betydande påverkan med anledning av flyktingsituationen. Belastningen är främst kopplad till ärenden som rör brandskydd, men till viss del även ett ökat antal utryckningar på automatlarm. Bedömningen grundar sig på länsstyrelsernas rapportering till MSB. Den 12 november beslutade regeringen att införa gränskontroller vid inre gräns i 10 dagar efter en framställan från Migrationsverket. Gränskontrollerna har förlängts vid flera tillfällen och gäller för närvarande till 8 februari. Den 4 januari 2016 trädde förordningen om vissa identitetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet i kraft. Kontrollerna gäller på buss och tågtrafik från Sverige till Danmark. ID-kontrollerna har lett till förseningar.
Fortsatta behov av nationell samverkan • Behov av samverkan med privata aktörer samt önskan om krav på bemanning dygnet runt på boenden har identifierats som utestående frågor av samverkansforum i Västerbotten (omhändertas av Migrationsverket). • Behov av utökat informationsutbyte mellan Migrationsverket och polisen har identifierats.
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Konsekvenser för länsstyrelser och kommuners krishanteringsorganisationer (1) Lägesbeskrivning
Pågående arbete
Län och kommuner har fungerande funktioner (krishanteringsstrukturer eller motsvarande lösningar) för regional och lokal inriktning, samordning, information och kommunikation.
Det finns i dagsläget inga arbeten eller uppdrag på nationell nivå specifikt kopplade till flyktingsituationen avseende utveckling av krishantering på lokal och regional nivå.
Hanteringen har i flera län övergått, eller är på väg att övergå, till linjeverksamhet alternativt projektlösningar. Den långsiktiga hanteringen, däribland uthålligheten för personella resurser, är en fortsatt utmaning. Flera länsstyrelser har tagit steg för att möta denna typ av utmaningar, bland annat genom en mer långsiktig planering. Huruvida sådana åtgärder är tillräckliga för att möta behoven är i dagsläget oklart. Omprioritering av verksamhet på länsstyrelserna under hösten 2015 har lett till att vissa uppgifter, exempelvis tillsyn och olika regleringsbrevsuppdrag, i många fall inte har kunnat utföras. Det är troligt att ett flertal uppgifter även under 2016 kommer att nedprioriteras och fördröjas. Utifrån perspektivet regional och lokal krishantering kommer länsstyrelser och kommuner troligtvis även i närtid ha en fortsatt förmåga att hantera samtidiga störningar, förutsatt att dessa händelser är begränsade i tid och rum. Om antalet asylsökande återigen ökar markant kan lokala och regionala krishanteringsstrukturer, och resurser för dessa, återigen behöva tas i anspråk.
Fortsatta behov av nationell samverkan Under 2016 finns ett fortsatt behov av: • att från lokal och regional nivå inhämta information och ta fram nationella, övergripande analyser av påverkan på utsatta verksamheter och effektiviteten i hanteringen av händelsen (respektive nationellt ansvarig myndighet)
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Konsekvenser för länsstyrelser och kommuners krishanteringsorganisationer (2) (fördjupad beskrivning) Under hösten har en stor majoritet av länsstyrelserna, vid något tillfälle samtliga, angett att man har förmåga att lösa länets behov vad gäller inriktning, samordning, information och kommunikation. Länsstyrelserna har haft olika former av särskild, tillfällig struktur på plats för att hantera situationen. Länsstyrelsernas konkreta åtgärder har inkluderat informationsinhämtning och analys, kommunikation med allmänheten, regelbunden regional samverkan, i vissa fall framtagande av regional inriktning samt planering för en mer långsiktig hantering. Man har även erbjudit stöd till frivilligverksamheter i länet, även om stödets omfattning varierat från län till län. Vissa länsstyrelser har begränsat stödet till att inkludera frivilliga vid regionala samverkanskonferenser, medan andra länsstyrelser efterhand tagit en mer aktiv samordnande roll, till exempel genom att utse en särskild koordinator för frivilligverksamhet i länet. Vid senare lägesrapporteringar har några länsstyrelser angett inte det inte funnits en efterfrågan för frivilligsamordning på regional nivå. En klar majoritet av länsstyrelserna har angett att länets kommuner har kunnat lösa motsvarande behov på lokal nivå. Även kommunerna har haft en särskild struktur, i projektform och/eller förberedd krishanteringsstruktur, på plats för att hantera situationen. Endast en liten minoritet av kommunerna har klassat situationen som en extraordinär händelse. Kommunernas konkreta åtgärder har inkluderat initiativ för ökad samverkan och förbättrad samordning mellan olika förvaltningar, till exempel genom särskilda samordningsfunktioner. Omfattningen på åtgärder varierar, och beror i stor utsträckning på belastningen ifråga. Det är tydligt att vissa kommuner och län har upplevt ett större tryck än andra vad gäller tillhandahållande av boende och samhällsservice i form av bland annat skola och social omsorg. En klar majoritet av länsstyrelserna har under hela perioden november till januari angett att de har förmåga att hantera en samtidig störning i länet, förutsatt att den är begränsad i tid och rum. Detta har sannolikt en koppling till att hanteringen av flyktingssituationen involverat och krävt kompetenser från andra delar av länsstyrelsen. Ofta har man sett till att frikoppla åtminstone delar av beredskaps- och krishanteringsstrukturer, däribland Tjänsteman i beredskap (TiB), för en fortsatt förmåga att hantera akuta händelser. Flera länsstyrelser anger vidare att man skulle kunna hantera andra händelser med hjälp av omprioriteringar inom organisationen. Den akuta hanteringen av flyktingsituationen övergår i nuläget i många län och kommuner från krishanterande forum till linjeverksamhet eller långsiktig projektform.
Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen
2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson:
[email protected]
Konsekvenser för länsstyrelser och kommuners krishanteringsorganisationer (3) (fördjupad beskrivning) Länsstyrelsernas anger att de har gjort omprioriteringar inom den egna verksamheten vilket lett till undanträngningseffekter, exempelvis vad gäller tillsyn och olika regleringsbrevuppdrag. Detta innebär att länsstyrelserna inte har kunnat uppfylla vissa uppgifter som regleras i lagar och förordningar. I vilken utsträckning och vilka konsekvenser det ger är osäkert i dagsläget. Personal som deltagit i hanteringen har generellt haft en tung arbetsbörda. En utmaning i dagsläget är att skapa uthållighet i de personella resurserna. I den senaste lägesrapportering betonar flera länsstyrelser att säkerställandet av en fungerande långsiktig hantering är en utmaning. Samtidigt tycks flera länsstyrelser också ha tagit initiativ för att lösa denna utmaning. Det är troligt att länsstyrelserna kommer att behöva fortsätta ägna mycket tid och resurser åt att arbeta med frågor som relaterar till flyktingsituationen. Arbetet inbegriper förutom direkt krishantering också en trolig ökad volym av ärenden, tillsyn, överklaganden och behov av stöd och vägledning till kommunerna inom ett antal områden, däribland bostadsbyggande och -planering, integration, rättsfrågor och miljöskydd. Sammantaget innebär detta att vissa andra av länsstyrelsernas uppgifter och planerat arbete, till exempel tillsyn, även fortsättningsvis troligtvis kommer att nedprioriteras och fördröjas. I vilken utsträckning som kommunerna behöver omprioritera uppgifter och resurser inom och mellan olika förvaltningar för att hantera situationen är utifrån den tillgängliga lägesrapporteringen i dagsläget svårt att bedöma. Sannolikt står kommunerna inför en fortsatt mycket ansträngd situation och behov av hårda prioriteringar inom och mellan verksamheter. Om antalet tillkommande asylsökande återigen ökar drastiskt kan lokala och regionala krishanteringsstrukturer, och resurser för dessa, återigen tas i ökat anspråk. Utmaningarna för samhället och vissa behov av samlad inriktning, samordning, kommunikation och kunskapsuppbyggnad kommer att bestå oavsett om förmågeskapande åtgärder sker utifrån linjeverksamhet eller i krishanteringsstruktur. Aktörer på lokal, regional och central nivå behöver arbeta effektivt inom och mellan sina respektive områden. I detta har aktörer med geografiskt områdesansvar en fortsatt viktig och drivande roll.
e
Essunga kommun
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
3(12)
Sammanträdesdatum
2015-12-09
Bygg- och miljönämnden § 65
Detaljplan för del av Fåglum 1 :56 Bygg- och miljönämndens beslut -Detaljplanen för del av Fåglum l :56 godkänns efter utställning med de kompletteringar som anges i "Utlåtande efter utställning'', daterad 2015-12-07, samt med "Tillägg till utlåtande efter utställning", daterat 2015-12-09. -Detaljplanen för del av Fåglum l :56 lämnas till kommunfullmäktige för antagande. Sammanfattning av ärendet
Godegården Bygg AB har för avsikt att bebygga området med förskola, trygghetsboende och bostäder. Överenskommelse mellan Godegårdens Bygg AB och kommunen om att upprätta detaljplan för området har träffats. För del av området finns detaljplan m 1600, antagenl988, bebyggt med 5 parhus. Övrigt planområde som inte är detaljplanelagt planeras för förskola och bostäder. Geotelmisk undersökning visar att området har gynnsamma grundläggningsförhållanden för planerad byggnation. En ekonomisk förening har bildats, Fåglum-Ånnestarp VA. Vatten- och avloppsledningar ansluts genom flera pumpstationer till det kommunala ledningsnätet. Allt dagvatten omhändertas genom avrinning via bäcken Därmingen till ån Nossan. Samråd har genomfö1is under tiden 2015-05-11-2015-06-22. Samrådsredogörelse är upprättat 2015-08-25. Ärendets gång
-Bygg- och miljönämnden 2015-09-02, § 36 -Bygg- och miljönämnden 2015-02-04, § l -Bygg- och miljönämnden 2011-10-25, § 106 -Kommunstyrelsen, 2011-09-12, § 116 Beslutsunderlag
Utställningshandlingar, 2015-09-02
Föredragande: Christina Lundgren, kmitekniker
Justerandes sign
Sida 1
Samhällsbyggnadsenheten
Essunga kommun
Detaljplan för del av Fåglum 1 :56, Fåglum, Essunga kommun Daterad 2015-09-02, kompletterad 2015-12-07
UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING Rubricerade planförslag har varit utställt enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen 5 kap. 18 §.Under utställningstiden (2015-11-06 t.o.m. 2015-11-27) har två yttranden inkommit. INKOMNA YTTRANDEN Yttrande från Länsstyrelsen, daterat 2015-11-25 har inkommit via mail. De framhåller att frågor som berör hälsa och säkerhet eller risken för olyckor måste lösas på ett tillfredsställande sätt med vad som anges nedan för att ett antagande inte ska prövas av Länsstyrelsen ..
"Länsstyrelsen (och Statens Geotekniska Institut (S G I)) har sedan samrådet tagit del av den geotekniska utredningen som genomförts och kan konstatera att den anvisning som finns om att uppfyllnader ska undvikas mellan bäcken och plangränsen behöver klarläggas ytterligare. Om restriktioner mot uppfyllnad är en förutsättning för detaljplanens genomförande ska detta reglera i planen- i annat fall ska det Idarläggas att någon sådan restriktion inte är nödvändig för den geotekniska säkerheten. Se också yttrande från SIG, daterat 2015-11-20" "P lanbestämmelse Plankartan behöver kompletteras med en särskild administrativ bestämmelse om enskilt huvudmannaskap. Se Lantmäteriets yttrande, daterat 2015-11-24." Postadress
Besök
Telefon
Postgiro
E-post
Essunga kommun 465 82 Nassebro
sturegatan 4
0512-570 00
11 90 96-6
[email protected]
Fax
Bankgiro
Hemsida
0512-570 02
960-7805
www.essunga.se
Sida2
Samhällsbyggnadsenheten
Essunga kommun S G I:s bifogade yttrande, daterat 2015-11-20 har följande synpunkter. "I planbeskrivningen anges att Uppfyllnader mellan plangräns och bäcken skall undvikas. Om uppfyllnader ändå önskas hävs att en stabilitetsutredning först utförs. S G I ställer sig frågande till om denna anvisning har verkan utanför planområdet Om restriktioner mot uppfyllnad är en förutsättning för detaljplanens genomförande skall detta regleras i planen- i annat fall skall det klarläggas att någon sådan restriktion inte är nödvändig för den geotekniska säkerheten. I den geotekniska utredningen står "Totalstabilitetet bedöms som tillfredsställande under rådande förhållanden och vid planerad byggnation samt inga uppfyllnader utanför plangräns i norr". Vi tolkar detta som en restriktion mot uppfyllnad och detta måste klarläggas. Vi delar uppfattningen att säkerhet mot stöne markbrott är tillfredsställande men efterlyser att den lokala stabiliteten i nona delen klarläggs enligt ovan."
Yttrande från Lantmäteriet, daterat 2015-11-24 har inkommit via mail. Synpunkter framförs med viktiga frågor där planen måste förbättras vid plangenomförandet på plankmian och bestämmelser. "Enligt 4 kap 7 § PBL är huvudregeln att kommunen ska vara huvudman för allmänna platser i en detaljplan. Kommunen får dock, om det finns särskilda skäl, i detaljplanen bestämma att kommunen inte ska vara huvudman för en eller flera allmänna platser. Bestämmelsen i 4 kap. 7 § PBL om att enskilt huvudmannaskap ska bestämmas i planen innebär att det hävs en särskild administrativ bestämmelse om detta. Det duger inte att frågan omnämns i planbeshivningen." BEMÖTANDE OCH FÖRSLAG Yttrande från Länsstyrelsen Plankmiau kompletteras med en administrativ bestämmelse om enskilt huvudmannaskap. Planbeshivningen kompletteras under rubriken "Genomförande" och Ansvarsfördelning/huvudmannaskap sid 11. Första meningen förlängs med texten "som tillika är huvudman för hela planormådet" Sist i detta stycke läggs till om huvudmannens ansvar och markens disposition samt utredning om LOD. Yttrande från Lantmäteriet Planlemian kompletteras med en administrativ bestämmelse om enskilt huvudmannaskap. Planbeshivningen fötiydligas med anledning av att kommunen
Postadress
Besök
Telefon
Postgiro
E·post
Essunga kommun 465 82 Nassebro
sturegatan 4
0512-570 00
11 90 96-6
[email protected]
Fax
Bankgiro
Hemsida
0512-570 02
960-7805
www.essunga.se
Sida 3
Samhällsbyggnadsenheten
Essunga kommun
inte skall vara huvudman för någon av de allmänna platserna som planen innehåller, se bemötandet av Länsstyrelsens yttrande. Bygg- och Miljönämnden förslås att för sin del godkänna den utställda planen, med den komplettering som omnämns i "Utlåtande efter utställning, daterad 2015-12-07" och lämna planförslaget till kommunfullmäktige för antagande.
Nossebra 2015-12-07
. .~h~n ~M..O:...rk lf!hJ. f... .. .
lflfliAI_ J J[~ .............. . v~~·~y~allt~n
Christina Lundgren
Plan- och byggingenjör
Karttekniker
Postadress
Besök
Telefon
Postgiro
E-post
Essunga kommun 465 82 Nossebra
sturegatan 4
0512-570 00
11 90 96-6
[email protected]
Fa x
Bankgiro
Hemsida
0512-570 02
960-7805
www.essunga.se
Sida 1
Samhällsbyggnadsenheten
Essunga kommun
Detaljplan för del av Fåglum 1:56, Fåglum, Essunga kommun Daterad 2015-09-02, kompletterad 2015-12-07
T l L L Ä G G till UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING Rubricerade planförslag har varit utställt enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen 5 kap. 18 §.Under utställningstiden (2015-11-06 t.o.m. 2015-11-27) har två yttranden inkommit. Efter utställningstiden den 8 december 2015 inkom via mail ett yttrande från Trafikverket INKOMMET YTTRANDE Yttrande från Trafikverket, daterat 2015-12-07 har inkommit via mail. De noterar att de inte yttrat sig i samrådsskedet och skickar därför synpunkter i utställningsskedet Trafikverket (Tv) noterar att detaljplanen berör allmän väg nummer 2500 och 2504. Troligtvis menar Tv väg nummer 2501 och 2504. Tv anser att det är viktigt att inarbeta en trygghet för oskyddade trafikanter i detaljplanen. Vidare efterlyser Tv ett eventuellt behov av en bullerutredning för den aktuella planen och frånsäger sig ansvar för kostnader till följd av kommunens planering eller bristande uppföljning av planering och bygglovsgranskning.
BEMÖTANDE OCH FÖRSLAG Kommunen har varit i kontakt med Länsstyrelsen och frågat varför de inte skickat ärendet till Tv under samrådstiden. Svaret var att de bedömde att detaljplanen inte berörde Tv. Postadress
Besök
Telefon
Postgiro
E-post
Essunga kommun 465 82 Nassebro
sturegatan 4
0512-570 00
11 90 96-6
[email protected]
Fax
Bankgiro
Hemsida
0512-570 02
960-7805
www.essunga.se
Sida 2
Samhällsbyggnadsenheten
Essunga kommun I samband med utställningen skickades en underrättelse till Tv eftersom de har vägrätt på allmänna vägarna m 2500, 2501 och 2504, utanför planområdet Tv finns med i fastighetsförteckningen, daterad 2015-10-26. Beträffande gång- och cykelvägar för oskyddade trafikanter inom detaljplanen har det beaktats genom plats på naturområde utefter väg nummer 2501 samt norrut mot Nassebro på naturområde och möjlighet utanför detaljplanen med en ge-bro över bäcken Därmingen mot Ginza, Fåglum l :48. Anslutning av gångstråk över väg nummer 2504 till Fåglums By, med samlingslokal och återvinningsplats, är oförändrad och utanför detaljplaneområdet Denna studie bör ingå i den ombyggnad som Tv planerar för väg numer 2504 mellan Nassebro och väg E20. Angående trafikbuller inom detaljplaneområdet har detta beaktats med hänsyn till trafikintensitet, hastighet och avstånd. För den nya byggeisen har även planerats en garage- uthuslänga utefter väg nummer 2504 som ljudbaniär. Avståndet från denna väg till bostadshus och utevistelse på baksida är mer än 40 meter. Enligt tidigare bulleranalyser är skyddet mer än godtaghatt för nybyggnadsdelen. Vad gäller befintliga byggnader har dessa uppfö1is enligt gällande detaljplan, " Fåglum l :26 och del av Fåglum 1:38", lagahaft 1988-07-22, (c:a 15meter från allmän väg). Uteplatser är placerade på baksida från allmän väg. Den nu aktuella detaljplanen har inte tillfö1is ytterligare byggrätter i befintlig bebyggelse. Kommunen gör samrna bedömning som Länsstyrelsen- att detaljplanen inte berör Trafikverket. Bygg- och Miljönämnden förslås att för sin del godkänna den utställda planen, med den komplettering som omnämns i "Utlåtande efter utställning, daterad 20 15-12-07", samt "Tillägg till utlåtande efter utställning, daterat 20 15-12-09" och lämna planförslaget till kornmunfullmäktige för antagande.
Nassebro 2015-12-09
1ro~1~ .. Vt ~ .~V............................ . Tord Hallen Plan- och byggingenjör
Christina Lundgren Karttekniker
Postadress
Besök
Telefon
Postgiro
E-post
Essunga kommun 465 82 Nossebro
sturegatan 4
0512-570 00
11 90 96-6
[email protected]
Fax
Bankgiro
Hemsida
0512-570 02
960-7805
www.essunga .se
Detaljplan för Del av Fåglum 1:56 Fåglum, Essunga kommun
2015-09-02, kompletterad 2015-12-07
Detaljplan för o
Del av FAGLUM 1:56 Fåglum, Essunga kommun Antagandehandling 2015-09-02, kompletterad 2015-12-07
HANDLINGAR Samrådshandlingarna består av: • plankarta med bestämmelser • planbeskrivning (denna handling) • fastighetsförteckning • samrådsredogörelse
PLANBEsKRIVNING
1(13)
Detaljplan för Del av Fåglum 1:56
2015-09-02, kompletterad 2015-12-07
Fåglum, Essunga kommun
PLANBESKRIVNING 2{13)
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanen upprättas för att möjliggöra en ny etablering av förskola i Fåglum. Detaljplanen upprättas också för att planlägga för bostadsbebyggelse i småskaligt utförande, med cirka 10 - 15 lägenheter i småhus, alternativt radhusform, med inslag av trygghetsboen de. Befintligt bostadsområde med parhus plananpassas också.
Planområde som ansluter till befintlig detaljplan med parhus
PLANDATA Läge och areal Detaljplaneområdet ligger cirka 100 meter väster om väg nr 2504 och omedelbart norr om väg nr 2500.
Planområdet för förskolan upptar en areal av cirka 0,5 hektar medan området för nya bostäder är cirka 1,5 hektar stort. Befintligt bostadsområde är cirka 0,6 hektar. Ma rkägoförhå Il a n den
Planområdet ligger helt på privat mark. Befintligt bostadsområde har förvärvats från Essunga kommun.
Detaljplan för Del av Fåglum 1:56 Fåglum, Essunga kommun
2015-09-02, kompletterad 2015-12-07 PLANBEsKRIVNING
3(13)
PLANENS FÖRENLIGHET MED MIUÖBALKEN
Sammantaget bedöms detaljplanen vara förenlig med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser enligt 3:e kapitlet miljöbalken. BEDÖMNING AV MIUÖPÅVERKAN
Enligt M KB-förordningen (SFS 2005:356) skall kommunen ta ställning till och ange motiv för om den bedömer att en miljöbedömning måste göras eller inte när detaljplan eller program för detaljplan upprättas. För planer/program som avser "små områden på lokal nivå" krävs inte miljöbedömning, under förutsättning att de inte omfattas av kriterierna i M KB-förordningens bilaga 4. Omfattningen av denna detaljplan bedöms beröra ett litet område på lokal nivå samt det den föreslår bedöms inte omfattas av kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4. Det innebär att genomförandet av detaljplanen inte bedöms medföra "betydande miljöpåverkan" och därmed inte behöver genomgå miljöbedömning. Motiven redovisas kortfattat under rubriken KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktsplan för Essunga kommun, 1993-01-26, aktualitetsförklarad 1999-06-15. Fördjupad översiktsplan saknas för Fåglum. Detaljplanen bedöms från en allmän synpunkt vara förenlig med översiktsplanen. Riksintressen
Planområdet innehåller inga riksintressen. Program för detaljplan
Med hänsyn till detaljplanens föreslagna ändamål och omfattning samt att den inte avviker från översiktsplanen, har det ej bedömts föreligga behov av särskilt program. Detaljplaner
Inom och i anslutning till planområdet: •
Detaljplan för Fåglum 1:26 och del av Fåglum 1:38, Essunga kommun, antagen av kommunfullmäktige 28/6 1988, § 49.
Kommunala Mål och Visioner
Boende och befolkning: Kommunens mål och värdegrund: Inkluderande, genuin och kreativ.
Detaljplan för Del av Fåglum 1:56 Fåglum, Essunga kommun
2015-09-02, kompletterad 2015-12-07 PLANBEsKRIVNING 4(13}
Samhällsservice: Människors möten är viktiga i vår kommun. Barn och unga skall ha bra uppväxtvillkor i kommunen. Vårt gemensamma ansvar är god hälsa och trygghet åt alla kommuninvånare.
Kommunal Miljöstrategi
En kommunal miljöstrategi baserad på de 16 nationella miljömålen antogs 2005. Senedan under KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur
Befintlig mark och vegetation Planområdet är relativt plant som i sin norra del sluttar något mot en mindre bäck. Marken för det nyexploaterade området är till största delen åkermark och ängsmark. Ingen vegetation förekommer inom området. Planområdet ansluter med en trädalle till befintlig kyrkogård i nordost och i sydost till allmän väg. Mot sydväst angränsar planområdet till åkermark och i dess anslutning finns ett stenhag. l detta stanhag finns även en fixpunkt i höjd (+86,886) som bör säkras. Det befintliga bostadsområdet i öster med fem parhus har en uppvuxen trädgårdsplanering.
Norra planområdet sett från norr (vägbron)
Planområdet för bostäder väster om kyrkogården med en trädalle i fond.
Norra planområdet mot öster och all m väg 2504
Befintligt parhusområde som ansluter till planområdet för förskola, norr om all m väg 2500
Detaljplan för Del av Fåglum 1:56 Fåglum, Essunga kommun
2015-09-02, kompletterad 2015-12-07 PLANBESKRIVNING 5{13)
Nyordnad mark och vegetation För bostadsområdet anordnas en förlängning av befintlig lokalgata som avslutas i en vändplats. l områdets norra del mot den mindre bäcken och väg 2504 anges i planförslaget ett 10 respektive30meters naturmarkszon, som sköts av fastighetsägaren. Avståndet från allmän väg (50 km/t) till närmaste bostadshus blir minst 60 meter och utevistelse beräknas komma att ske på motstående sida av bostadshus mot syd-nordväst. Förskolans område i södra delen av området föreslås bli inramat med staket samt trädrader och buskplantering i gräsytor. Därigenom skapas en egen rumslighet för tomten och viss avskärmning mot omgivande trafik. l övrigt utförs grus-/asfaltgångar och gräsytor för lek. Närmast byggnaderna läggs lämpligen gångplattor som en övergång till grus-/asfaltytor respektive gräsytor. Parkeringen med angöring beläggs med asfalt. Se illustrationsskiss.
Illustrationsskiss
Områden för tekniska anläggningar (pumpstationer för avlopp) anges i söder respektive nordost.
Befintligt VA-område i söder för pumphus
Nytt område för VA i nordost för pumphus med anslutning till gemensamt ledningsnät till allmänt VA
Detaljplan för Del av Fåglum 1:56 Fåglum, Essunga kommun
2015-09-02, kompletterad 2015-12-07 PLANBEsKRIVNING
6{13}
Geotekniska förhållanden Geoteknisk undersökning för planområdet har utförts av GeoConsult 2014-11-03. Det undersökta området utgörs huvudsakligen av gräsbevuxen ängsmark. Under ytlagret utgörs grunden huvudsakligen av lera på friktionsjord ovan berggrunden. Ytlagret har en mäktighet av cirka 0,3-0A meter och utgörs huvudsakligen av mullhaltig finsand och mullhaltig lera. Förekommande finsediment, siltig torrskorpelera, närmast under ytskikten är inte sättningsbenägna för planerade laster, småhus i 1-2 plan med begränsade uppfyllnader, max 0,5 meter. Leran under torrskorpa n bedöms som överkonsoliderad för cirka 30 kPa vid en grundvattenyta belägen 2 meter under nuvarande marknivå. Lättare byggnader, småhus, i 1-2 plan kan normalt grundläggas med hela kantförstyvade bottenplattor eller längsgående väggsulor i jorden närmast under mulljorden. Dimensionerade grundtrycksvärden kan sättas= 100 kPa i GK l. Totalstabiliteten bedöms som tillfredsställande under rådande förhållanden och vid planerad byggnation samt inga uppfyllnader utanför plangräns i norr. Marknivåskillnaden till bäcken i norr, belägen cirka 20-50 meter norr om den norra plangränsen uppgår till cirka 1 meter, markens lutning är 1:10. Jordlagren är relativt fasta. Uppfyllnader mellan plangräns och bäcken skall undvikas. Om uppfyllnader ändå önskas krävs att en stabilitetsutredning först utförs. Överslagsmässigt är säkerhetsfaktorn mot brott större än 2,0. Radonhalten i markluften har inte uppmätts. Planbestämmelserna anger att bostadsbyggnation skall uppföras radonskyddat. Sammanfattning Området har gynnsamma grundläggningsförhållanden för planerad byggnation.
Fornlämningar och byggnadsminnen m. m. Inga kända fornlämningar eller byggnadsminnen finns inom området. Området med byggrätt Bli genomkorsas av en elkabel som har skyddats med ett u-område. Detta u-område kan enligt Nassebro Energi ändras i läge på byggherrens bekostnad och skyddas genom ett servitut. Bebyggelse
Befintlig bebyggelse Den del av planområdet som är bebyggd med fem parhus uppfördes 1989. Byggrätten för dessa regleras i mindre omfattning för att anpassas till verkligheten. Norr om dessa finns en parkering för angränsande kyrkogård.
Ny bebyggelse, förskola En ny förskola planeras att uppföras på planområdets södra del. Förskolan beräknas 2 innehålla 2 st avdelningar med plats för tillbyggnad om totalt 500-600 m • Området är tilltaget så att god plats för angöring, parkering och lek med friytor kan skapas.
Detaljplan för Del av Fåglum 1:56 Fåglum, Essunga kommun
2015-09-02, kompletterad 2015-12-07 PLANBESKRIVNING
7(13)
Ny bebyggelse, bostäder Bostäderna utförs fexibelt efter ortens behov som friliggande, sammanbyggda i småskalig utformning. Detta för att skapa en viss variation i såväl hustyp som för området som helhet. En del av bostäderna beräknas att uppföras som trygghetsboende. Utformningen bör efterlikna bostadshus utförda i vad som kan uppfattas vara en lokal byggnadstradition. Fasadpanel utförs i traditionella kulörer. Detaljer som öppen takfot, fönster och dörrar bör vara enkelt utförda och välproportionerade. Området i nordost, mot naturområde, tekniskt område och allmän väg nr 2504 redovisas för förråd och garagebyggnader som en ljudbarriär från allmän väg.
Tillgänglighet Enligt Plan- och Bygglagen ska bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till personer med funktionshinder. Detta bevakas i bygglovfasen. Förutsättningarna för en miljö med god tillgänglighet bedöms här som goda med hänvisning till de små nivåskillnaderna inom området. Gator och trafik
Trafi kstru k tu r Planområdet nås från allmän väg nr 2500, som är en mindre trafikerad väg mellan Fåglum och l
Butik för livsmedel finns i Nossebro.
Detaljplan för Del av Fåglum 1:56 Fåglum, Essunga kommun
2015-09-02, kompletterad 2015-12-07 PLANBESKRIVNING 8(13)
skyddsrum Området ligger inte inom område där skyddsrumsbyggande erfordras. Hälsa och säkerhet
Buller Vägtrafikbuller förekommer i liten omfattning från allmän väg nr 2500 som har mycket liten trafik. Från allmän väg nr 2504 (50 km/tim) förekommer vägtrafikbuller i måttlig omfattning. Nya bostadstomter ligger längre från vägen och kommer inte att påverkas i någon nämnvärd omfattning. Ett befintligt bostadshus ligger relativt nära vägen och maximala nivåer för uteplats enligt Naturvårdsverkets norm kan komma att överskridas. Dock är uteplatsen anordnad på motsatt sida av huset mot sydväst, varför störningarna minimeras.
Trafik Genom separata trafikstrukturer för förskolan skapas förutsättningar för att kunna undvika trafikfarliga situationer beträffande personbilar/gående och godsleveranser. Detta styrs på lämpligt vis i bygglovskedet så att t ex tyngre fordon inte förekommer där det finns barn som lämnas eller hämtas. Infart till och parkering vid bostäderna sker från lokalgatan.
Luft-/miljökvalitetsnormer Planen medför en mindre ökning av fordonsrörelser i lokalområdet och en större andel hårdgjorda ytor. Inga miljökvalitetsnormer för luft eller vatten kommer dock att överskidas till följd av planen. Teknisk försörjning
Vatten och avlopp En VA-förening har bildats för Fåglum by. Vatten- och avloppsledningar ansluts genom flera pumpstationer till det kommunala ledningsnätet.
Dagvatten Allt dag- och dräneringsvatten inom de nya och befintliga fastigheterna ansluts till två dagvattennät som har tillräcklig kapacitet. Dagvatten inom gatumark och på hårdgjorda markytor inom färskoletomten avleds till dagvattennätet via brunnar i den hårdgjorda ytan. Allt dagvattnet omhändertas genom avrinning till ån Nossan . Vid sökande av bygglov skall redovisning om hur dagvatten hanteras lokalt på tomten eller gemensamhetsanläggning framgå.
El, fjärrvärme och bredband Nassebro Energi AB ansvarar för el och bred band.
Uppvärmning Uppvärmning ska i möjligaste mån ske genom miljövänliga lokala produktionsmetoder.
Detaljplan för Del av Fåglum 1:56
2015-09-02, kompletterad 2015-12-07 PLANBESKRIVNING
Fåglum, Essunga kommun
9{13)
Avfall Källsorterat hushållsavfall hämtas vid fastigheten av kommunens entreprenör. De fraktioner som inte hämtas genom kommunens försorg lämnas vid återvinningscentralen Krusegården i Nossebro. En återvinningsstation till förpackningar finns vid Fåglums By.
KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE
Då särskild miljökonsekvensbeskrivning inte upprättas, sammanfattas nedan de miljömässiga konsekvenser som ett genomförande av planen innebär. Bedömning av miljökonsekvenser
Avgränsning Naturmiljö och kulturmiljö (bebyggelse) bedöms vara de mest relevanta frågorna.
Platsen Platsen bedöms vara lämplig för det beskrivna ändamålet och ansluter väl till befintlig bebyggelse. Dessutom bidrar planen till en lämplig utveckling av VA-föreningens VA-nät.
Mark och vatten Jordbruksmark ändras till bebyggelsemark och naturmark, vilket sammantaget bedöms minska näringsläckage till vattendragen och därmed minska miljöbelastningen på dessa.
Luft Ingen nämnvärd förändring.
Klimat Ingen nämnvärd förändring.
Kulturmiljö Ingen nämnvärd förändring.
stadsbild Föreslagen bebyggelse har förutsättningar att ansluta väl till den befintliga bebyggelsen.
Natur, växter och djur Ingen nämnvärd förändring.
Hälsa och säkerhet Ingen nämnvärd förändring.
Detaljplan för Del av Fåglum 1:56 Fåglum, Essunga kommun
2015-09-02, kompletterad 2015-12-07 PLANBESKRIVNING 10{13)
Transporter Ökar i någon omfattning i det lokala perspektivet. Dock bidrar en större samlad förskola, centralt i Fåglums by, till minskade transportbehov i ett vidare perspektiv. Befintlig förskola i närliggande parhus kommer att avvecklas. Teknisk försörjning Ny bebyggelse liksom befintlig bebyggelse ansluts till VA-föreningens nätverk som genom tryckpumpsledning leds vidare till det kommunala ledningsnätet och reningsverk i Nossebro. Dagvattnet leds till Nossan och till en bäck som ansluter till Nossan.
Förenlighet med nationella och lokala miljömål: Av de 16 nationella miljömålen enligt Boverket oktober 2003, vilka ligger till grund för Essunga kommuns Miljöstrategi antagen 2005, bedöms följande delmål vara särskilt relevanta för planförslaget: • •
God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan
Nedan följer en bedömning av detaljplanens förenlighet med dessa miljömål: God bebyggd miljö Genom att ny bebyggelse av traditionell karaktär skapar nya energieffektiva bostäder med bland annat lokalt trygghetsboende och en utbyggd samhällsservice. + Genom att närliggande natur- och grönområde tas tillvara.
+
Begränsad klimatpåverkan Genom tillförsel av nya energieffektiva bostäder och förskolebyggnad.
+
Detaljplan för Del av Fåglum 1:56 Fåglum, Essunga kommun
2015-09-02, kompletterad 2015-12-07 PLANBESKRIVNING
11{13)
GENOMFÖRANDE
Organisatoriska frågor Tidplan Detaljplanen handläggs med standardförfarande och beräknas kunna bli antagen under första kvartalet år 2016. Planförfarande Antagande av detaljplanen sker i kommunfullmäktige. Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från den dag detaljplanen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning/huvudmannaskap Genomförandet av planen åligger helt fastighetsägaren som tillika är huvudman för hela planområdet. Planen ingår inte i det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Nassebro Energi AB svarar för eldistributionen. Lantmäteriet i Lidköping ansvarar för fastighetsbildningen. Huvudmannen för planområdet, som tillika är fastighetsägare till området mellan planområdet och bäcken Dänningen, ansvarar för att inga markuppfyllningar görs på denna mark. Området kan efter särskild utredning upplåtas för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) från detaljplanen. Marken skall förbli i huvudmannens disposition. Fastighetsrättsliga frågor Det aktuella området ägs helt av Fåglums Bygg AB. De nya bostäderna som byggs kommer efter avstyckning att utgöra separata bostadsfastigheter. Tomtmarken föreslås bli upplåten med äganderätt. Ansökan om lantmäteriförrättning för bildande och ändring av fastighet inges av fastighetsäga ren. Rätt att ha underjordiska ledningar inom kvartersmark säkras med ledningsrätt eller servitut. Ekonomiska frågor Alla anläggningar inom planområdet bekostas och drivs av fastighetsägaren som har huvudmannaskap. Plangenomförandet kräver i princip inga kommunala insatser.
Tekniska frågor Vatten och avlopp En VA-förening har bildats för Fåglums by. Vatten- och avloppsledningar ansluts genom pumpstationer till det kommunala ledningsnätet. Anslutning till föreningens ledningar sker genom självfall till de inom planområdet planerade pumpstationerna i norr och söder.
Detaljplan för Del av Fåglum 1:56 Fåglum, Essunga kommun
2015-09-02, kompletterad 2015-12-07 PLANBESKRIVNING 12(13)
Förbindelsepunkt från respektive nybildade fastigheter ska ske mot lokalgatan.
Dagvatten Allt dag- och dräneringsvatten inom de nya och befintliga fastigheterna ansluts till ett dagvattennät som har tillräcklig kapacitet. Dagvatten inom gatumark och på hårdgjorda markytor inom förskoleverksamheten avleds till dagvattennätet via brunnar i den hårdgjorda ytan. Allt dagvatten omhändertas genom avrinning till ån Nossan och bäcken Dänningen. El och bredband Nossebra Energi AB ansvarar för el och bred band.
Uppvärmning Uppvärmning sker genom egna uppvärmningssystem och miljövänliga lokala produktionsmetoder.
möjligaste mån genom
Avfall l<ällsorterat hushållsavfall hämtas vid fastigheten av kommunens entreprenör (Ragn-Sells AB). De fraktioner som inte hämtas genom kommunens försorg lämnas vid återvinningsstationer. Förpackningar lämnas vid Fåglums by. Återvinningsstation finns vid l
Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Efter genomförandetidens slut har kommunen större frihet att ändra eller upphäva planen. Detaljplanen är dock gällande även efter genomförandetidens utgång, ända tills den ändras eller upphävs.
Detaljplan för Del av Fåglum 1:56 Fåglum, Essunga kommun
2015-09-02, kompletterad 2015-12-07 PLANBESKRIVNING 13(13)
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Denna planbeskrivning har upprättats av Essunga kommun genom Tord Hallen och under medverkan av Christina Lundgren.
Nassebro 2015-09-02
Tord Hallen Planingenjör
l ''
PLANBESTÄMMELSER
"····..
1:38 1
1:38
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten.
"·•,
Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet
+
GRÄNsBETECKNINGAR - · - - • • Planområdesgräns - ·-·-·- ·- Användningsgräns - · · - · ·- · Egenskapsgräns
o
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser
l l lokaltrafik lP-PLATS l Parkering LOKALGATA
l
'' ''
\\
r
---
----
lNATUR l
---- -------- +
l
'l
'
l l
l
'
1:JG
l
l
l l
l
\ ---------------
'' '
~·,.-
1:38
'\
' ',
', '\
-
--·\
_,,,"--
\,'',,,
Skola l
'----,----------1-------
BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE
1 l
----\ 1.40
-11: ' ' ', "-'q, ',,
lyyJ: Tj Marken får inte bebyggas t : : : : : : l Marken får endast bebyggas med uthus och garage l U l Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar
', .,,.
l
' l
l l
' .,.,
1:42
l
',
Tekniska anläggningar
l
l
' '<""" ,
;-'
', J..'i>
1:26
~==i
' -----\
l
o
l Bostäder
l
l
6445
Kvartersmark
r----
l
Naturområde
l
\
···<........ "'
PLACERING; UTFORMING; UTFÖRANDE Utforming
---- ---------
11
,,.---
/
Orienteringskarta Fåglum Utdrag ur fastighetskartan
''l ' l l
Högsta byggnadshöjd i meter
~
Högsta nockhöjd i meter över mark
.&tbC o
l l
'
Högsta antaVFöreskrivet antal våningar
l
l
Minsta resp. största taklutning i grader Vind får inte inredas
l l l
''
6445
o
Parkering skall finnas
l
'' '
l l
'
''
''
'' '' ' ' l
'
'
\\~,
l
\
l
l
\
'
6:8
'
''
l
------- FASTGR
l
'' ' '
\ \
\
------- FASTTÄTGR
\ \
' '' \
\\
-------- TRAKTGR
\
l
\
l \
\
'
Kabelledning
\ \
............
·····... '',,,'',,,~'',,, ',
UTNYTTJANDEGRAD
l
\
\
\
Ledningstyp
'
e 2 00
Slörsta byggnadsarea i procent av tomtarea
- - · - Elledning, Odefinierad
\ \
''
o
Genomförandetiden är l år från det planen vinner laga kraft 10
\ \
6445
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
l
l
'·,\·.................
Byggnadsteknik b1 Endast källarlösa hus b3 Byggnad skall uppföras i radonsäkert utförande
- - Strandskyddslinje
l '
Byggnad får inte uppföras till större längd än 33 meter
V3
GRUNDKARTA
'
''
\
'\
\
Höjdkurva
forts. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Avstånd
Kommunen bestammer enligt PBL kap 4 § 7 att enskilt huvudmannaskap galler
1m
,',,,',,,',,,
+
',
' . .....
--
' o
o
...g
o
;;l
g
60
120
UPPLYSNINGAR
ANTAGANDEHANDLING
Till planen hör förutom denna plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning - Fastighetsförteckning - Samrådsredogörelse - Utlåtande efter utställning
Detaljplan för del av fastigheten
Essunga kommun Upprättad 2015-09-02, kompletterad 2015-12-07 Bygg- och miljökontoret
Skala 1 :1000 Tord Hallen
v
Antagen datum: Laga kraft datum:
240Meter
1\
Essunga kommun
~
FAGLUM 1:56
Koordinatsystem: SWEREF99 13 30 Höjdsystem: RH2000
v
--
1\
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
12(13)
Sammanträdesdatum
2016-01-18
Utbildningsnämndens arbetsutskott
§9
Dnr 2016-000011
Ansökning ekonomiskt anslag för nyanlända vt-16 Utbildningsnämndens arbetsutskottsförslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar: Godkänna ansökningen om ekonomiska anslag för nyanlända vt-16 Sammanfattning av ärendet Ansökan gället 550.000 kr eller en heltidstjänst som kan arbeta med de ensamkommande ungdomarna under ett år. Följeslagaren ska finnas där som en resurs för ungdomarna i skolan och på raster. Dessa elever kan behöva hjälp med det sociala samspelet, språket och integrationen i skolan. Med en följeslagare skulle detta underlätta för dessa ungdomar. Under sammanträdet Rektor Tina Ljungsberg informerar om det extra anslag man ansökt om. Man vill ha en till lärare för att klara studierna för de ensamkommande eleverna. Beslutsunderlag Ansökan, ekonomiskt anslag för nyanlända elever vt-16, 2015-01-18
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
2016-01-22
Sida 1
Ansökan till ekonomisk ersättning för arbete med nyanlända elever och ensamkommande barn. Jag ansöker härmed om ett ökat ekonomiskt anslag motsvarande 550 000 kr eller en heltidstjänst under ett år för undervisningen av nyanlända elever och ensamkommande barn på Nossebro 6-9 skola. Detta för att kunna bibehålla och utveckla undervisningens kvalitét för våra elever och ge dem möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar såväl kunskapsmässigt som socialt. Anslaget kommer att utvärderas efter vårterminen 2016. På Nossebro skola erbjuds eleverna placering i en grupp om ca 20 ungdomar. Vi arbetar med tvålärarsystem (eleverna har tillgång till såväl ämneslärare som resurslärare) under många av veckans lektioner. De erbjuds också undervisning i svenska som andra språk, studiehandledning och modersmålsundervisning i flera språk, extra stöd enskilt, i liten grupp, elevhälsa samt läxhjälp i skolans regi under och efter skoltid. Alla människor som arbetar med barn och unga har tillsammans med vårdnadshavare, alternativt familjehem, ett stort medmänskligt ansvar. I FN-s förklaring om mänskliga rättigheter står följande: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i förklaringen utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt och vidare De mänskliga rättigheterna tillkommer alla människor, utan åtskillnad, enbart av den anledningen att vi är människor. (Förenta Nationerna, 1948, artikel 1)
Det kan också uttryckas som Starrat skriver i sin bok Etiskt ledarskap (2005). Å ena sidan är vi ansvariga för att undvika det som är dåligt, och här har du hela tiden hjälp av dina instinkter. Å andra sidan har vi också ett ansvar att göra gott. Ett minimalt ansvar innebär att undvika att göra det som är dåligt – att göra någon illa till exempel. Men ett maximalt ansvar innebär att sträva efter att göra gott. (Starrat, 2005, sid. 37)
Forskning visar att man lär sig bäst i samspel med andra och att höga förväntningar ger god måluppfyllelse. Vi arbetar med att nyanlända elever startar direkt i sin ordinarie klass och har en följeslagare med sig under tre veckors tid. Följeslagaren stöttar eleven med Postadress
Besök
Telefon
Postgiro
E-post
Essunga kommun 465 82 Nossebro
Sturegatan 6
0512-570 66
11 90 96-6
[email protected]
Fax
Bankgiro
Hemsida
0512-570 88
960-7805
www.essunga.se
2016-01-22
Sida 2
att läsa schema, hitta på skolan och har i uppdrag att följa till lektioner, att finnas med och hjälpa på lektioner samt förklara det sociala samspelet som gäller på Nossebro skola och Essunga kommun. Följeslagaren stöttar även eleven i att våga visa sina styrkor och svagheter samt vara en länk i det dagliga arbetet med jämnåriga. De finns med på raster för att vid eventuella oklarheter kunna förklara sammanhang och att hjälpa till med strategier i det sociala samspelet med såväl ungdomar som vuxna. Om det är lugnt socialt runt unga människor så är de mer mottagliga för den kunskap som de ska tillägna sig. Följeslagaren är också en trygg vuxen som kan stötta vid kontakt med såväl personal, elevhälsa och andra ungdomar. Genom vårt arbetssätt visar vi även nyanlända elever att vi har höga förväntningar på dem, de kommer snabbt in i gruppen och lär känna jämnåriga kamrater, de ges möjlighet till ämnesundervisning av behöriga ämneslärare parallellt med undervisning i svenska som andra språk och de ges studiehandledning och modersmålsundervisning på arabiska, dari och somaliska. Studiehandledningen syftar till att stödja undervisningen i olika ämnen och till att stimulera språkutveckling, för att på så sätt nå en ökad måluppfyllelse. Studiehandledning bidrar till goda resultat och ges till nyanlända elever som inte fullt kan följa den ordinarie undervisningen på grund av otillräckliga kunskaper i svenska. Studiehandledning stödjer eleverna så att de på ett bättre sätt ska kunna hävda sig i undervisningen, enligt sina förutsättningar. Vi ser också att vårt arbetssätt är ett bra förebyggande arbete mot främlingsfientlighet. För nyanlända elever visar forskning att studiehandledning ger mycket positiva resultat för måluppfyllelsen. Vi vill ge våra elever rätt förutsättningar från början så att de får en chans att lyckas i skolan och önskar därför utöka vår verksamhet med ytterligare studiehandledning som ges inom ordinarie undervisning.
I tjänsten
Tina Ljungsberg Rektor Nossebro 6-9 skola Tel: 0512-570 66 [email protected]
Postadress
Besök
Telefon
Postgiro
E-post
Essunga kommun 465 82 Nossebro
Sturegatan 6
0512-570 66
11 90 96-6
[email protected]
Fax
Bankgiro
Hemsida
0512-570 88
960-7805
www.essunga.se
Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Västra Götalandsregionen Kommunerna – Essunga, Götene. Lidköping, Skara och Vara.
2016-01-08
Förbundsordning för samordningsförbundet Västra Skaraborg Samordningsförbundet Västra Skaraborg (nedan kallat förbundet) har inrättats med stöd av lagen (2003:1 210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (FinsamL)mellan Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna Essunga, Götene, Lidköping, Skara och Vara kommuner. 1 § Förbundets namn Förbundets namn är Samordningsförbundet Västra Skaraborg. 2 § Förbundets säte Förbundets säte är Skara Kommun. 3 § Förbundets medlemmar Förbundets medlemmar är Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Essunga, Götene, Lidköping, Skara och Vara kommuner. 4 § Förbundets ändamål Förbundets ändamål är att inom kommunernas geografiska område svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedling, Västra Götalandsregion och berörda kommuner i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna skall användas för samordnade bedömningar och insatser i syfte att den enskilde skall uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. 5 § Styrelsen Samordningsförbundet skall ledas av en styrelse. Styrelsen ska bestå av 4 ledamöter och 7 ersättare. Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utser en ledamot och en ersättare vardera. Kommunerna utser tillsammans en ledamot och fyra ersättare. Den gemensamt utsedda ledamoten utses ett år i taget efter ett roterande schema vilket gör att alla kommuner har innehaft en ordinarie plats inom en femårsperiod. Ersättare har närvaro-‐ och yttranderätt. Styrelsen utser ordförande och vice ordförande enligt schema för den tid som styrelsen bestämmer. Ledamöterna och ersättarna väljs på fyra år från och med den 1 januari efter det att val av fullmäktige i Västra Götalandsregionen och kommunerna har ägt rum.
Malmgatan 36 532 32 Skara
Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Västra Götalandsregionen Kommunerna – Essunga, Götene. Lidköping, Skara och Vara.
2016-01-08
6 § Uppgifter och beslutanderätt Styrelsen är beslutsför när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst. Ägarna skall samråda innan beslut om budget fattas. Förbundet har till uppgift att 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna, 3. finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser vilka syftar till att individen uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde, 4. arbeta med förebyggande insatser, såväl strukturellt som individinriktat, 5. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas, 6. svara för uppföljning och utvärdering av beslutade åtgärder samt 7. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Samordningsförbundet får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. 7 § Personal Förbundsstyrelsen kan utse/anställa en tjänsteman, som har att leda arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar. Styrelsen har därutöver rätt att anställa personal som erfordras. 8 § Initiativrätt Medlem i förbundet har rätt att väcka ett ärende i förbundsstyrelsen. 9 § Samråd Styrelsen skall hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet och om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk betydelse. Styrelsen har rätt att från förbundsmedlemmarna få de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. 10 § Kungörelser Förbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden skall anslås på förbundets officiella anslagstavla samt på den officiella anslagstavlan hos respektive kommun och Västra Götalandsregionen. 11 § Andelar i tillgångar och skulder samt fördelning av kostnader Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till vad man tillskjutit för att täcka kostnaderna. Fördelningen skall därvid vara sådana att Försäkringskassan bidrar med hälften av medlen, Västra Götalandsregionen med en fjärdedel samt Essunga, Götene, Lidköping, Skara och Vara kommuner med en fjärdedel. Kommunernas andel bestäms av varje kommuns befolkningsunderlag 16 till 64 år per den 1 november året före det år som fördelningen avser.
Malmgatan 36 532 32 Skara
Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Västra Götalandsregionen Kommunerna – Essunga, Götene. Lidköping, Skara och Vara.
2016-01-08
12 § Styrning och insyn Förbundsstyrelsen skall upprätta delårsuppföljningar med helårsprognos för verksamheten och ekonomin som skickas till medlemmarna. Förbundsstyrelsen skall också årligen till medlemmarna i samband med bokslutet redovisa verksamhetens utfall. Samordningsförbundet får inte ingå borgen. Förbundet får inte heller sätta sig i skuld utöver när det gäller sedvanliga krediter för verksamheten. 13 § Budget Förbundsstyrelsen skall varje år upprätta en plan för förbundets verksamhet och ekonomi för de nästföljande tre åren. För det första av de tre åren skall styrelsen upprätta en preciserad årsbudget. Över-‐ respektive underskott överförs till nästa verksamhetsår. Årsbudgeten skall också åtföljas av mål för verksamheten. Årsbudgeten fastställs av förbundsstyrelsen senast den 30 november för nästkommande kalenderår. Förbundsstyrelsen skall dessförinnan samråda med förbundsmedlemmarna om budgeten. 14 § Revisorer och revision Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning skall granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. Var och en av förbundsmedlemmarna ska utse en revisor för att granska förbundet. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam revisor, Västra Götalandsregionen utser en revisor samt kommunerna utser en gemensam revisor. Region och kommuner kan utse gemensam revisor vilket kräver särskilt samarbetsavtal. Revisorer utses i övrigt i enlighet med bestämmelserna i 25 § i FinsamL. Mandattiden för revisorer är densamma som för styrelseledamöter enligt § 5 i denna förbundsordning. Mandattiden för statens revisorer hanteras i särskild ordning. Vid revision tillämpas bestämmelserna i 26 § i FinsamL. 15 § Utträde En förbundsmedlem har rätt att efter uppsägning utträda ur förbundet. Utträde sker vid utgången två år efter det år under vilket uppsägningen skett. Vid förbundsmedlems utträde upplöses förbundet och medlemmarnas ekonomiska mellanhavanden regleras i enlighet med vad som sägs i 11 § i denna förbundsordning. Om det efter utträdet från den kommunala sidan återstår minst en kommun skall upplösning ske endast om det beslutas enligt 16 §. 16 § Likvidation och upplösning Förbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens om det eller om en eller flera medlemmar utträder ur förbundet. Ett sådant beslut skall alltid föregås av ett samråd mellan förbundsmedlemmarna. När förbundet trätt i likvidation skall skulderna betalas och egendomen avyttras. Därefter skall kvarvarande tillgångar fördelas enligt principerna i 11 S i denna förbundsordning. Förbundsstyrelsen svarar för likvidationen.
Malmgatan 36 532 32 Skara
Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Västra Götalandsregionen Kommunerna – Essunga, Götene. Lidköping, Skara och Vara.
2016-01-08
När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag skall den avge en slutredovisning för sin förvaltning. Det görs genom att styrelsen visar en förvaltningsberättelse över likvidationen i sin helhet som redovisar betalningen av skulder, försäljning av egendom och skiftet av resterande tillgångar därefter. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgivits medlemmarna är förbundet upplöst. 17 § Tvister Tvister mellan förbundet och dess medlemmar skall avgöras vid en allmän domstol i Sverige. 18 § Ersättning till ledamöter, ersättare, revisorer Arvoden och ersättningar till ordförande, vice ordförande, övriga styrelseledamöter, ersättare och revisorer skall följa Västra Götalandsregionens principer. För den revisor som Försäkringskassan utser betalas ersättning i särskild ordning. 19 § Arkivtillsyn Ansvaret för tillsynen av att samordningsförbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (1990:782) åvilar Regionarkivet. 20 § Förbundets bildande Förbundet bildades den 1 oktober 2006.
Malmgatan 36 532 32 Skara
Försäkringskassan Länsarbetsnämnden Västra Götalandsregionen Kommunerna – Essunga, Götene. Lidköping, Skara och Vara.
Förbundsordning för samordningsförbundet Västra Skaraborg Förbundsordning för Samordningsförbundet i kommunerna Essunga, Götene, Lidköping, Skara och Vara. Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lagen (2003:1 210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 § Förbundets namn Förbundets namn är Samordningsförbundet Västra Skaraborg. 2 § Förbundets säte Förbundets säte är Skara Kommun. 3 § Förbundets medlemmar Förbundets medlemmar är Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunparten delas av Essunga kommun, Götene kommun, Lidköpings kommun, Skara kommun och Vara kommun. 4 § Förbundets ändamål Förbundets ändamål är att inom kommunerna Essungas, Götenes, Lidköpings, Skaras och Varas geografiska område svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedling, region och berörda kommuner i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna skall användas för samordnade bedömningar och insatser i syfte att den enskilde skall uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. 5 § Styrelsen Samordningsförbundet skall ledas av en styrelse. Styrelsen ska bestå av 4 ledamöter och 7 ersättare. Varje part utser vardera en styrelseledamot och en ersättare. Kommunerna utser fyra ersättare en från varje kommun som inte är ledamot i styrelsen. Ersättare har närvaro- och yttranderätt. Styrelsen utser ordförande och vice ordförande. Kommunernas representant följer ett års mandatperiod vilket gör att alla kommuner har innehaft ordinarie plats inom en femårsperiod. Ledamöterna har utsetts av kommun- och regionfullmäktige, av Försäkringskassans och av Arbetsförmedlingens ledning. Ledamöterna och ersättarna väljs första gången för tiden från och med den 1 oktober 2006 till den 30 mars 2007. Härefter väljs ledamöter och ersättare för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det att val av fullmäktige i Västra Götalandsregionen och kommuner har ägt rum. Styrelsen skall utse firmatecknare och attestant.
6 § Uppgifter och beslutanderätt Styrelsen är beslutsmässig när samtliga parter är tjänstgörande. Ordförande har utslagsröst vid lika röstetal om sådan situation skulle uppstå. Förbundet har till uppgift att besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, stödja samverkan mellan samverkansparterna, finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser vilka syftar till att individen uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde, besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas, svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna samt upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Samordningsförbundet får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. 7 § Personal Förbundsstyrelsen skall utse/anställa en tjänsteman, som har att leda arbetet inom Förbundet enligt styrelsens anvisningar. Styrelsen har därutöver rätt att anställa personal som erfordras för att utföra administrativa uppgifter. 8 § Initiativrätt Medlem i förbundet har rätt att väcka ett ärende i förbundsstyrelsen. 9 § Samråd Styrelsen skall se till att medlemmarna får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 10 § Kungörelser Förbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden skall anslås på den officiella anslagstavlan hos Essunga kommun, Götene kommun, Lidköpings kommun, Skara kommun, Vara kommun och Västra Götalandsregionen. 11 § Andelar i tillgångar och skulder samt fördelning av kostnader Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till vad man tillskjutit för att täcka kostnaderna. Medlemmarna skall täcka de kostnader för förbundets verksamhet som inte täcks på annat sätt. Fördelningen skall därvid vara sådana att försäkringskassan bidrar med hälften av medlen, regionen med en fjärdedel samt Essunga, Götene, Lidköping, Skara och Vara kommuner med en fjärdedel. Kommunernas andel bestäms av varje kommuns befolkningsunderlag 16 till 64 år per den 1 november.
12 § Styrning och insyn Förbundsstyrelsen skall upprätta tertial uppföljningar med helårsprognos för verksamheten och ekonomin som tillställs medlemmarna. Förbundsstyrelsen skall också årligen till medlemmarna i samband med bokslutet redovisa verksamhetens utfall och som skall godkännas av varje medlem. Samordningsförbundet får inte ingå borgen. Förbundet får inte heller sätta sig i skuld utöver när det gäller sedvanliga krediter för verksamheten. 13 § Budget Förbundsstyrelsen skall varje år upprätta en plan för förbundets verksamhet och ekonomi för de nästföljande tre åren. För det första av de tre åren skall styrelsen upprätta en preciserad årsbudget. Överrespektive underskott överförs till nästa verksamhetsår. Årsbudgeten skall också åtföljas av mål för verksamheten. Förbundsstyrelsen fastställer budgeten. Förbundsstyrelsen skall dessförinnan samråda med förbundsmedlemmarna om budgeten. Första årsbudgeten omfattar 1 oktober, 2006 till och med 31 december, 2006. Därefter fastställs årsbudgeten av förbundsstyrelsen senast den 30 november året före budgetåret (kalenderår). 14 § Revision Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning skall granskas av revisorer för förbundsmedlemmarnas räkning. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser en gemensam revisor, Regionen utser en revisor samt kommunerna utser en gemensam revisor. Region och kommuner kan utse gemensam revisor vilket kräver särskilt samarbetsavtal. Revisorer utses i övrigt i enlighet med bestämmelserna i 25 § i lagen (2003:1 210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Revisorer utses för första gången för perioden 1 oktober 2006 till och med den 31 mars 2007. Härefter väljs revisorer för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det att val av fullmäktige i region och kommuner har ägt rum i hela landet. Vid revision tillämpas bestämmelserna i 26 § i lagen (2003:1 210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 15 § Utträde En förbundsmedlem har rätt att efter uppsägning utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är därvid tre år. Vid förbundsmedlems utträde upplöses förbundet och medlemmarnas ekonomiska mellanhavanden regleras i enlighet med vad som sägs i 11 § i denna förbundsordning. 16 § Likvidation och upplösning Förbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens därom eller om en eller flera huvudmän utträder ur förbundet. När förbundet trätt i likvidation skall skulderna betalas och egendomen avyttras. Härefter skall kvarvarande tillgångar fördelas enligt principerna i 11 S i denna förbundsordning. Förbundsstyrelsen svarar för likvidationen.
När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag skall den avge en slutredovisning för sin förvaltning. Detta sker genom framläggandet av en förvaltningsberättelse över likvidationen i sin helhet med redovisning av betalningen av skulder, försäljning av egendom och skiftet av därefter resterande tillgångar. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgivits medlemmarna är förbundet upplöst. 17 § Tvister Tvister mellan förbundet och dess medlemmar skall avgöras vid allmän svensk domstol. 18 § Ersättning till ledamöter, ersättare, revisorer Ersättning för arvoden och ersättningar till ordförande, vice ordförande, styrelseledamöter och ersättare skall följa Västra Götalandsregionens arvoderingsprinciper. Ordförande och vice ordförande i samordningsförbundet ersätts med 4 respektive 3 % av fast månadsersättning för heltidsarvoderat region råd. Skäligt arvode till den revisor och den ersättare som utses av Riksrevisionen betalas av Försäkringskassan. Kommunerna och Västra Götalandsregionen betalar arvoden för sina revisorer enligt egna arvoderingsregler. 19 § Arkivtillsyn Ansvaret för tillsynen av att samordningsförbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (1990:782) åvilar regionarkivet. 20 § Ändring av förbundsordning Kan endast ske av medlemmarnas beslutande organ. 21 § Förbundets bildande Förbundets anses bildat den 1 oktober 2006 under förutsättning att samtliga medlemmar då godkänt denna förbundsordning.
Tjänsteskrivelse Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Västra Götalandsregionen Kommunerna – Essunga, Götene. Lidköping, Skara och Vara.
2016-01-08
Fastställande av ny förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Skaraborg Styrelsen för Samordningsförbundet Västra Skaraborg har under hösten 2015 tagit fram ett förslag till en ny förbundsordning. Förbundsordningen är reviderad utifrån de förändringar som skett sedan förbundet bildades 2006. Förbundsordningen är tydligare än tidigare, den innehåller förslag som förenklar styrelsearbetet i förbundet och det nya – den ger möjlighet att kunna arbeta med förebyggande insatser vilket utgör en styrka för förbundet och dess verksamhet. Vid Samordningsförbundets styrelsesammanträde den 8 december 2015 beslöts att tillsända förbundsordningen till förbundets parter för ett beslut om godkännande av den nya förbundsordningen. Förbundsordningen har nu att fastställas av respektive fullmäktige samt av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samordningsförbundens ändamål med sin verksamhet är att inom sitt geografiska område svara för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Den samordningen sker mellan de fyra parter som ansvarar för rehabiliteringen i samhället – Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen och ingående kommuner. Syftet med verksamheten är att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning, men viktigast, att använda de samordnade resurser för samordnade bedömningar och insatser i syfte att den enskilde skall uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Samordningsförbunden agerar lokalt och genom de insatser och uppdrag som förbundet medverkar i, utvecklar vi metoder tillsammans med våra parter. Vi gör skillnad med de uppdrag vi bedriver både för en enskild myndighet och för den enskilda individen. En tydlig målgrupp förbundet arbetar med är unga individer med ofullständiga betyg där ny metodik prövas för att målgruppen skall kunna närma sig arbetsmarknaden. Alla parter inom rehabiliteringsområdet är viktiga för oss, men en samverkanspart utöver de ovan nämnda får ett speciellt omnämnande, de lokala Arbetsmarknadsenheterna. De kan utgöra ett nav för övriga aktörer utifrån deras kännedom om den lokala arbetsmarknaden. Vi hemställer att kommunfullmäktige, regionfullmäktige, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen senast den 30 juni 2016 fastställer den nya förbundsordningen för Samordningsförbundet Västra Skaraborg. För Samordningsförbundet Tomas Rosenlundh T.f. Förbundschef Bilagor: förslag till ny förbundsordning samt, som jämförelse, den nu rådande förbundsordningen. Malmgatan 36 532 32 Skara Tfn: 070- 561 79 79
Förslag 2015-10-29
Policy för inköp och upphandling Inledning Allt inköp och all upphandling skall ske i enlighet med gällande lagstiftning. All offentlig upphandling regleras i lag, lag (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU och annan berörd lagstiftning. För upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster gäller lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF. Omfattning Denna policy gäller allt inköp och all upphandling av varor, tjänster och entreprenader inom xxxxxx kommun samt dess bolag. Upphandling definieras som köp, leasing, hyra eller hyrköp. Syftet med denna policy är att; Säkerställa att varor, tjänster och entreprenader köps med rätt kvalitet till lägsta kostnad med minsta möjliga miljöpåverkan. Säkerställa att inköp och upphandling sker i enlighet med gällande lagstiftning och kommunens riktlinjer. Långsiktigt medverka till en marknadssituation som präglas av uthållighet och väl fungerande konkurrens. Organisation Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret för kommunens inköps- och upphandlingsverksamhet. Respektive bolagsstyrelse har ansvaret för all upphandling inom bolaget. Samordnad upphandling Samordnad upphandling är av strategisk betydelse för kommunen/bolagen som helhet för att uppnå bästa möjliga affärsvillkor samt att aktivt påverka kvalitet och miljö. Samordningen minimerar dessutom de administrativa kostnaderna för kommunens/bolagens inköp och upphandling. Samordnad upphandling skall genomföras inom de områden där det finns gemensamma intressen. och ske genom den av kommunen fastställa eller anlitade organisationen för upphandling. Ansvar Respektive styrelse, nämnd och bolag ansvarar för att upphandlingar för eget behov sker i enlighet med regelverket och att avrop sker från de leverantörer kommunen/bolagen har avtal med. Var och en som för kommunen/bolagens räkning verkställer en upphandling ansvarar för att upphandlingen sker i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU) och annan berörd
lagstiftning samt kommunens/bolagets policy och riktlinjer. Den som verkställer en upphandling skall även tillse att beslut om anskaffning, att upphandlingsbeslut fattas och avtal tecknas enligt delegationsordning. Principer vid upphandling Vid all upphandling skall kommunen/bolagen behandla leverantörer på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar skall vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas (LOU 1 kap. 9 §). Sociala och etiska hänsyn Sociala och etiska hänsyn skall beaktas så långt det är möjligt med hänsyn till gällande upphandlingslagstiftning Miljö All upphandling skall vara inriktad på att upphandlade varor och tjänster skall bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Miljön skall beaktas så långt det är möjligt med hänsyn till gällande upphandlingslagstiftning. I största möjliga utsträckning skall miljökriterierna som arbetats fram av den statliga myndigheten Upphandlingsmyndigheten beaktas. Övrigt Denna inköps- och upphandlingspolicy liksom LOU, omfattar inte förvärv av fastighet, arrenderätt, hyresrätt, bostadsrätt, tomträtt, servitutsrätt eller någon annan rättighet till fastighet. Vid oklarheter hänvisas till LOU där såväl omfattning som undantag beskrivs. -----
Redovisning av motioner behandlade under 2015
Följande motioner har besvarats av fullmäktige 2015: Motion: 2014-04-30
Dnr 2014-000086
Motion om livsmedelsinköp i kommunen
Besvarad: 2015-05-11 Motion: 2014-04-28
§ 30 Dnr 2014-000087
Bifall Motion om förskola och fritids på kvällar och helger
Besvarad: 2015-05-11 Motion: 2014-09-22
§ 28 Dnr 2014-000144
Avslag Kf § 71 Motion om bostadsbyggande i Essunga kommun
Besvarad: 2015-09-21 Motion: 2014-12-15
§ 62 Dnr 2014-000243
Besvarad Kf § 142 Motion om utomhusgym
Besvarad: 2015-03-30
§ 15
Motion: 2015-01-12
Dnr 2015-000008
Besvarad: 2015-11-23
§ 83
Motion: 2015-01-12
Dnr 2015-000009
Besvarad: 2015-05-11
§ 27
Motion: 2015-01-12
Dnr 2015-000010
Besvarad: 2015-11-23
§ 84
Motion: 2015-03-13
Dnr 2015-000081
Besvarad: 2015-09-21
§ 59
Motion: 2015-05-11
Dnr 2015-000116
Besvarad: 2015-06-15
§ 48
Motion: 2015-05-11
Dnr 2015-000117
Besvarad: 2015-06-15
§ 49
Bifall Kf § 8 Motion om insynsplatser i styrelser och nämnder Avslag Kf § 9 Motion om central hundrastgård Avslag Kf § 10 Motion om ursprungsmärkning på kommunens matsedlar Avslag Kf § 24 Motion om mobiltelefonpolicy på Nossebro skola 6-9 Besvarad Kf § 36 Motion om inköp och utplacering av hjärtstartare Avslag Kf § 37 Motion om införande av servicepunkter i kommunen Avslag
Följande motioner har inte färdigbehandlats 2015: Motion: 2014-05-05 Dnr 2014-000089
Motion om att göra Stiftelsen Essunga Industrier till dotterbolag åt Essunga Bostäder AB
Status: 2014-05-19
Au § 56
Motion: 2014-09-22
Dnr 2014-000143
Status: 2015-09-28
Ks § 107
Motion: 2015-11-16
Dnr 2015-000236
Kf § 94 Motion angående djurskyddskrav vid inköp av animaliska produkter
Status: 2015-11-23
Kf § 94
Ärendet överlämnades för beredning och beslut till kommunstyrelsen
Kjell Karlsson fick i uppdrag att utreda om det är möjligt att bifalla motionen Utredning pågår. Kf § 70 Motion om informationstavlor i kommunen Yttranden begärda från AME och föreningsrådet.
Redovisning av medborgarförslag behandlade under 2015
Följande medborgarförslag har besvarats av fullmäktige/kommunstyrelsen 2015: Medborgarförslag: 2012-06-18
Dnr 2012-000115
Besvarad: 2015-04-27
§ 51
Medborgarförslag: 2014-06-16
Dnr 2014-000109
Besvarad: 2015-06-15
§ 42
Medborgarförslag: 2014-10-08
Dnr 2014-000163
Besvarad: 2015-03-30
§ 16
Medborgarförslag: 2014-07-09
Dnr 2014-000118
Besvarad: 2015-02-02 2013-12-16 Medborgarförslag: 2015-09-11
Dnr 2015-000178
Besvarad: 2015-11-16
§ 137
Medborgarförslag: 2015-04-29
Dnr 2015-000102
§ 93
Kf § 60 Medborgarförslag angående förbud mot biltrafik på träbron. av kommunstyrelsen Kf § 31, Medborgarförslag om att göra musikskolan till en kulturskola. av kommunfullmäktige Kf § 97, Medborgarförslag om utomhusgym i Jonslund. av kommunfullmäktige Medborgarförslag om cykel och gångväg från Lekåsakorsningen vid E20 till Essunga by. av kommunstyrelseförvaltningen av kommunfullmäktige Upprustning av Oxbergsgatans förlängning mot Högabergsvägen av kommunstyrelsen Medborgarförslag om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor
Överlämnat för beredning och beslut: 2015-05-11
2015-12-31
§ 35
av kommunfullmäktige till utbildningsnämnden
Fanns inga, av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige, obesvarade medborgarförslag
2016-01-21