Sida
BESLUTSUNDERLAG
1(2)
Datum
2015-11-10
Kommunstyrelsen
Ärende § 123
Beslutsunderlag
Essunga Bostäder AB, byggnation Dnr 2014-000127
- Beskrivning Komboplushus
§ 126
HVB-hem Dnr 2015-000228
Vägledning
§ 129
Motion om insynsplatser i styrelser och nämnder Dnr 2015-000008
- Tjänsteskrivelse
Motion om ursprungsmärkning på kommunens matsedlar Dnr 2015-000010
- Yttrande
Grästorps kommun ansöker om medlemskap i Göliska IT Dnr 2015-000205
- Reviderad förbundsordning
§ 130
§ 132
- Beskrivning Modernahus, Sofia
- Motion
- Motion
- Ansökan om medlemskap - Protokollsutdrag Grästorps kommun - Protokoll Göliska IT - Förslag på anslutningskostnad
§ 133
Upphandling avseende insamling av hushållsavfall Dnr 2015-000206
Tjänsteskrivelse
§ 134
Frister för brandskyddskontroll och sotning Dnr 2015-000208
- Tjänsteskrivelse - Förslag brandskyddskontroll - Förslag sotning
§ 135
Stiftelsen Essunga Industrier Dnr 2015-000230
Protokollsutdrag Essunga Industrier
§ 136
Revisorernas budget 2016 Dnr 2015-000033
- Yttrande
Upprustning av Oxbergsgatans förlängning mot Högabergsvägen Dnr 2015-000178
- Skrivelse
§ 137
- Protokollsutdrag Revisionen
- ProtokollsutdragKsau 2013-11-18, § 168 - Medborgarförslag 2012-02-20
Sida
BESLUTSUNDERLAG
2(2)
Datum
2015-11-10
Ärende § 138
Träbron i Nossebro Dnr 2015-000123
Beslutsunderlag
- Anbudsöppning - Investering - Rapport
§ 139
"Allaktivitetsanläggning" - Nossebro skola Dnr 2015-000106
- Bidragsansökan skolIF - Markupplåtelseavtal - Protokollsutdrag Ks 2015-06-01, § 60 - Barnkonsekvensanalys - Karta/skiss över skolgården
§ 140
Skrivelse till kommunstyrelsen om gamla mejeriklockan Dnr 2015-000030
Skrivelse
§ 141
Ekonomisk uppföljning 2015 Dnr 2015-000122
Uppföljning
§ 142
Essunga kommuns budget 2016 samt verksamhetsplan 2017–2018 Dnr 2015-000209
Förslag budget och verksamhetsplan
§ 143
Essunga Ryttarförening, driftsbidrag Dnr 2015-000172
- Jämförelse ridskoleavgifter - Jämförelse kommuners kostnader - Jämförelse några andra föreningar i kommunen - Sammanställning av ERFs ekonomi
Essunga Bostäder AB Kenneth Lundqvist
Violen 2016
Kv Violen 2016 Beskrivning av nytt kombohus plus
Version 3
15-10-16 Sid 1(6)
Essunga Bostäder AB Kenneth Lundqvist
Violen 2016
15-10-16 Sid 2(6)
1. BAKGRUND
3
2. OMFATTNING
3
2.1 Kombohus plus
3
2.2 Huset och lägenheter i siffror
5
3. BEDÖMD PRODUKTIONSKOSTNAD, EKONOMI OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
5
4. PRELIMINÄR TIDPLAN
6
Version 3
Essunga Bostäder AB Kenneth Lundqvist
Violen 2016
15-10-16 Sid 3(6)
1. Bakgrund Hösten 2014 fick Essunga Bostäder AB uppdrag av KS § 83 2014-09-01 att ta fram ett komplett förslag till byggnation och därtill presentera en ekonomisk konsekvensbeskrivning. Essunga bostäder har genomfört en enkel förstuide som visar på att det finns behov av minst 30 till 40 nyproducerade lägenheter. I denna förstuide beaktades även en eventuell rivning av Torggatan 8 och ersätta med ny produktion. Förstuiden visade att rivning av hus på Torgatan 8 i dagsläget inte är ekonomiskt försvarbart. Anledning är att en rivning inte tillför nya lägenheter utan bara vidmakthåller samma lägenhetsvolym som innan rivning med en enda skillnad att bolaget ökar sin lånestock. Styrelsens beslut från förstuiden är att bolaget inte ska riva Torggatan 8 utan ska se över fasaden samt arbeta vidare med SABO kombohus plus på Kv Violen. 2. Omfattning Kvarter Violen som ligger mellan Hagagatan, Torggatan och Liljegatan finns idag en tomt som passar bra för att placera ett kombohus plus. Placering av huset blir mot nuvarande naturområde som finns belägget vid tänkt tomt. Huset som är planerat är ett nyproducerat punkthus på 5 våningar med minst 20 lägenheter. Huset placeras med fördel i gatulinje med förråd på gård. Angöringen till huset görs genom en trevligt och välkomnande entré. Där kommer även att finnas en liten sittplats. Parkeringar skapas i direkt anslutning till det nya boendet och i samband med detta görs även två infarter till parkeringen för att få en bättre helhet. Varje lägenhet får antingen en balkong eller en uteplats beroende på våningsplan. Samtliga lägenheter håller hög kvalitet med tåliga materialval från kända varumärken. 2.1 Kombohus plus Principer nedan är sammanställ från SABO gällande kombohus plus. Om mer information önskas finns den att sökas på SABOs hemsida. Tre entreprenörer har tecknat ramavtal med SABO för att bygga SABOs Kombohus Plus. Huset är ett nyckelfärdigt punkthus i 5–8 våningar med hög kvalitet och till ett konkurrenskraftigt pris. Det finns en stor samlad efterfrågan från SABOs medlemsföretag att bygga hus i den här storleksordningen. Det innebär att SABO-företagen tillsammans kan erbjuda byggbolagen en stor mängd byggprojekt. Det borde därför vara möjligt att förmå byggbranschen att presentera nyckelfärdiga hus av hög standard och kvalitet till ett konkurrenskraftigt pris. Så resonerade SABO när vi började planera arbetet med Kombohuskonceptet och vårt resonemang visade sig vara rätt.
Version 3
Essunga Bostäder AB Kenneth Lundqvist
Violen 2016
15-10-16 Sid 4(6)
Enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) har SABO nu tecknat avtal med de tre entreprenörerna Lindbäcks Bygg, NCC och Skanska om att bygga SABOs Kombohus Plus som är ett punkthus, 5–8 våningar. Eftersom avtalen är långa och det finns en möjlighet till en upprepad produktion av koncepthuset vilket inkluderar att byggföretagen uppnår både kostnadseffektivitet och hög kvalitet. För oss som medlemsföretag finns det flera fördelar med ramavtal. Ramavtal ger förutsättningar för en betydligt bättre produktionskalkyl, jämfört med traditionellt projekt. Byggprocessen blir snabbare eftersom typhusen i grunden är färdigprojekterade. Därmed blir medlemsbolagets egna konsultkostnader väsentligt lägre. Medlemsföretagen slipper också göra en egen upphandling enligt LOU. Det krävs dock en så kallad förnyad konkurrensutsättning inom den begränsade gruppen av ramavtalsentreprenörer. Det innebär att de tre byggföretagen kan lämna anbud på anpassning av byggnaden till den aktuella tomten, på markarbeten och grundläggning med mera och att detta sker under fortsatt konkurrens och prispress. Om medlemsföretaget till exempel vill bygga fler än ett hus på samma tomt bör totalpriset per hus blir lägre. Om huset däremot uppförs med färre än åtta våningsplan får man istället räkna med ett högre pris per kvadratmeter boarea. Medlemmar som avropar SABOs Kombohus Plus bör inte heller ställa för många krav som medför väsentliga ändringar i förhållande till anbuden. Om önskemålen avviker allt för mycket från basutförandet kan det driva upp priset på huset och fram för allt innebära en risk att upphandlingen betraktas som en otillåten direktupphandling. Sammanfattning: Viktigt om SABOS Kombohus plus Viktigt om SABOs Kombohus Plus
Total produktionskostnad, beräknas hamna på mellan 20 och 23 000 kronor/kvm BOA. Då är byggherrekostnader, grund- och markarbeten och moms med mera inräknat. Variationen beror framför allt på markförhållandena och på köpeskilling för marken. Ramavtal finns med Lindbäcks Bygg, NCC och Skanska. SABOs medlemsföretag kan avropa från dessa ramavtal fram till 31 mars 2017. Medlemsföretaget slipper att göra en egen upphandling enligt LOU, men det krävs en förnyad konkurrensutsättning. Vid den förnyade konkurrensutsättningen måste ett antal formella krav följas, annars kan upphandlingen betraktas som en otillåten direktupphandling. MED RAMAVTALEN KAN VI FÅ
Version 3
Essunga Bostäder AB Kenneth Lundqvist
Violen 2016
15-10-16 Sid 5(6)
2.2 Huset och lägenheter i siffror SABO kombohus plus finns i flera olika utförande. Gemensamt för de olika utförandena är att man kan välja mellan att bygg hus med 1,5 ROK upp till 3 rok eller 2 ROK till 4 rok Essunga Bostäder AB förslag är att fokuserar på hus med konceptet 63,5 kvm 2 rok till 93 kvm på 4 rok. Preliminära siffror på ett av flera olika hus är följande från SABO kombohus plus Hus Sofia, Skanska
Bostadsarea (BOA), 1513 kvm
Bruttoarea (BTA), 1974 kvm
Antal lägenheter 5 våningshus Hus Sofia, Skanska
Antal kvadratmeter
Antal
2 rok
63,5
6
3 rok
75,5
10
4 rok
93
4
Summa
20
Visst teknikrum för ventilation med mera kommer att skapas fysiskt på en vindsvåning. Nedan är preliminära hyresnivåer dock är detta ett ca värde och utgår från tänkt byggpris
Hus Sofia För 2 rok För 3 rok För 4 rok
63.5 m2, 7239 kr/mån 75,5 m2, 8607 kr/mån 93 m2, 10 601 kr/mån
Detta motsvarar ett kvadratmeterpris för hus Sofia på 1367 kr/kvm/år 3. Bedömd produktionskostnad, ekonomi och förutsättningar Den totala produktionskostnaden är kalkylerad för huset, inklusive moms och samtliga byggherrekostnader och beräknad på Bruttoarea (BTA) Hus Sofia: ca 37 mkr Kostnader ovan avser samtliga delar beskrivna i omfattningen enligt punkt 2. Där utöver ingår även ca 1,5 mkr för att iordningställa befintlig tomt och ca 1,5 mkr för åtgärder på parkeringsplats, tillfartsväg samt tydliggörande av gångväg inom befintligt bostadsområde. Detta innebär en kostnad på hus Sofia är 24 454 kronor/kvm
Version 3
Essunga Bostäder AB Kenneth Lundqvist
Violen 2016
15-10-16 Sid 6(6)
En förutsättning för detta byggprojekt är ett godkännande av ägaren till kommunal borgen. Ekonomiskt ska det nya kombohus plus långsiktigt bära sig självt och med 5% vakans på uthyrningen kommer huset att få ett positivt resultat efter ca 5 år.
4. Preliminär tidplan Denna tidsplan är mycket preliminär. Den kan mycket väll kortas eller tyvärr förlängas detta beroende på vad som byggs i övriga Sverige. 2016 kv1 2016 kv2 2016 Kv3 2016-2017 2017 kv4
Version 3
Framtagande av beslutsunderlag och påbörja förnyad konkurrensutsättning Projektering Upphandling Ca 1års byggtid Inflyttning
SKANSKA
Svanenmärkt för en grönare framtid
Modernt hus med vinnande lösningar Sofia. Arkitek t: Frida Petersson. Skanska Sverige AB
Sofia är ett punkthus med spännande utformning och stor arkitektonisk variation, där flyglar och en bruten takutformning ger huskroppen karaktär. Sofia placeras med fördel i gatulinje då norrfasaden är slät. Hustypen passar såväl i grupp som ensam. Genom att ge husen olika vå ningshöjder skapas en variation i miljön . Det finns även stor möjlighet till
variation i form av färgsättning och fältindelning av de olika fasadelementen, vilket skapar olika upplevelser för miljön omkring. Sofia har generösa balkonger och Hertalet exteriöra tillval finns för all ge hus~t det rätta uttrycket.! d ec~ mb~r 2012 tilldelades Sofia högst poäng i SABO-bolagens punkthustävling, SABOs Kombohus Plus.
(
l
--------
---
Sofia, planlösning - en treplan
o
o
o
o
(
\
-·
,...
n&tlol'.tl II I•'
UTU'UTS
o
Sofia, planlösning - normalplan
4
Ul(PLATS
o
Svanenmärkta hus • är byggda under en styrd och kvalitetssäkrad byggprocess • är energisnåla och har låg klimatpåverkan • innehåller material med så lite miljö- och hälsoskadliga ämnen som möjligt
A
• har en bra innemiljö som gör att de är hälsosamma att bo i
.#IH' 389 029
• håller hög kvalitet • har en genomtänkt drifts- och underhållsplan som gör det enkelt att se till att huset förblir energisnålt och behåller sin goda innemiljö under lång tid
Energi, miljö
(
och fastighetsdrift
• Energianvändning (kWh) minst 25 % under gällande BBR-krav Snabbfakta
• Vi utför alltid en projektspecifik energiberäkning samt analys och åtgärdsförslag för att nå eventuella högre krav/önskemål på energianvändning
Punkthus, 3-8 våningar, pulpettak
• Samtliga lägenheter är utrustade med individuell mätning av hushållsel, värme och varmvatten
4-spännare, 12-32 lägenheter
• Materialval i lägenheter och allmänna utrymmen har gjorts utifrån ett drifts- och underhållsperspektiv
2- 4 RaK, 63,5-93 kvm Yttermått 26,53x19,16 m Byggnadshöjd 2830 mm x våningsantal + 1679 mm Total byggnadshöjd 2830 mm x våningsantal + 4357 mm Taklutning 14° samt 10° BOA!BTA 0, 80
• Framtidssäkra tekniklösningar ger förutsättningar för en lägre och mer förutsägbar driftskostnad genom automatiserad teknisk avläsning och verifiering av hela fastigheten • Kvalitetssäkrad drifts- och underhållsplan nås med inbyggda, stabila tekniklösni ngar och utformas enligt fastighetsägarens ö nskemål • Möjlighet till uppföljning och verifiering av fastigheten genom överenskommelse om energitjänstavtal efter färdigställd entreprenad
Snittstorlek lgh 76 kvm Avskiljbart kök Förråd inom lägenhet
Lägenhetsfördelning Stlk kvm Plan l Plan 2 Plan 3 Plan4 Plans Plan6 Plan 7 Plans
2 rak 68,0
2 rak 63,5
3 rak 75,5
4 rak 93,0
lgh/plan
l
l
2 2
o
2
4 4 4 4
2 2 2 2
4 4 4 4
Totalt
1
8
16
7
3%
25 %
50%
22%
%
o o o o o o o
l l l l l
2
l l
32
Sofia, fasad - väster
Sofia, fasad- öster
Sofia, fasad - norr
Sofia, fasad - söder
Ytor Plan
l
2 3 4
5 6 7
8
BOAkvm 282,5 307,5 307,5 307,5 307,5 307,5 307,5 307,5
BTAkvm 385,5 385,5 385,5 385,5 385,5 385.5 385,5 385,5 116,0
2435
3130
Vind Totalt
----l
(
,_ l
J
Allt i ett med Sofia Ljusa lägenheter med rymliga balkonger, badrum med tvätt samt förråd. l huset Sofia finns många möjligheter- på en och samma yta. Planlösningarna är framtagna för att skapa så många användningsområden som möjligt på minsta möjliga yta. I samtliga lägenheter kommer ljuset från två väderstreck i vardagsrummen, vilket ökar känslan av dess storlek och skapar rymd. Kök och vardagsrum har ett öppet samband och
6
del finns etttillval av vägg för at l skilja dem åt. Lägenheterna har generösa entn!er med bra förvaring för ytterkläder och i anslutning till entren finns ävenlägenhetens interna förråd. Tvättmöjlighet finns i badrummet i alla lägenheter.
Exempelplanlösning - Sofia, 3 RoK, 75,5 kvm
FRO. 3,1 m,
(
KÖK IVAROAGSRUH 33,8 m1
Fönster åt två väders treckoch vinklade fönstersmygar ger bra ljusflöde Goda förvaringsmöjligheter Öppen planlösning mellan kök och vardagsrum skapar rymd Generös balkong blir förlängning av kök och vardagsrum Helkaklade badrum med tvä ttmaskin och torktumlare Välkomnande en t rE~e r med fri siktlinje
7
SKANSKA Skanska Sverige AB www.skanska.se Huvudkontor Besöksadress: Råsundavägen 2 16967 Solna Växel: 010-4480000 Kundtjänst: 020-30 30 40 E-post: [email protected]
Ensamlwmmande flyl
2015-10-28 Sid 1(8)
Vägledning, boende för ensamkommande flyktingbarn Essunga Kommun
Version 2
Ensamkommande flyktingbarn
2015-10-28 Sid 2(8)
1. BAKGRUND
3
2. BEDÖMT NULÄGE
3
3. KORT BESKRIVNING AV DE OLIKA AL TERNAllVEN
3
4. EKONOMISK ÖVERSIKT MELLAN DE OLIKA AL TENAllVEN
4
5. SAMMANFATTNING ENLIGT UPPDRAG
7
Version 2
Ensamkommande flyktingbarn
2015-10-28 Sid 3(8)
l. Bakgrund På uppdrag av förval tingschef Bo Svensson den 2 oktober 2015 ombedes Essunga bostäder att ta fram en vägledning till boenden för ensamkommande flykting barn som medger en jämförelse mellan tre olika alternativ av boende. Den 6 oktober kom en förfrågan till från beställaren. Det alternativet som fördes in var att hyra del av tredjevåningen samt del av andra våning på Neckhuset i Nossebro. Därför utökades alternativen till fyra från tidigare tre. I denna vägledning tas inte hänsyn till personalkostnader och personaltäthet kopplat till respektive altenativ. Följande fyra alternativ nedan beskrivs i underlaget. Alternativen är: l) Kostnad för att köpa av moduler 2) Kostnad för hyra moduler 3) Kostnad att hyra Neck-huset del av tredjevåning samt del av andravåning 4) Kostnad för att köpa befintliga hus i Nassebro
2. Bedömt nuläge Vare sig Essunga kommun eller Essunga bostäder har i dag lediga lokaler som med enkla medel kan byggas om till boende. Representanter har tittat på begagnade moduler men valt att inte gå vidare då modulerna var i allt för dåligt skikt.
3. Kort beskrivning av de olika alternativen Köpa och äga moduler. Om det går att få tag på är det dyrt, och extra dyrt nu då många kommuner sitter i samma sits som Essunga kommun och funderar på att köpa moduler. Fördel med moduler är att det går snabbt att etablera. Leveranstiden ligger trots det, i dag på ca 30-35 veckor, om det går att köpa moduler. Få leverantörer vill idag ogärna sälja som det är nu. Dock finns det problem att ta hänsyn till vid köpa, som när behovet minskar. Vad gör man då med dessa moduler? Modulerna håller inte rent konstruktionsmässigt att flyttas runt hur många upprepande gånger som helst. Om man väljer att sälja så har värdet har gått ner kraftigt då många kommuner som köpt troligen vill sälj a samtidigt. Hyra moduler. Att hyra moduler är dyrt! Att hyra är normalt sett lite billigare än att köpa, men har blivit dyrare då många kommuner vill hyra. Idag är leveranstiden på ca 30 veckor från beställning då det är stor efterfrågan (marknaden är överhettad). Fördelar finns med att hyra då det går snabbt att etablera och när behovet minskar lämnas modulen tillbaka. Dock är det idag långa leveranstid. Hyra del av tredjevåning samt del av andravåning i Neck-huset. Neck-huset är möjligt att verksamhetsanpassa till den tänkta verksamheten. Personal från verksamheten och Essunga Bostäder har arbetat igenom nuvarande ritningar av Neck-hus. Personalen har lämnat sina behov för verksamheten. Underlag har omritats i cad-programet som dock inte personalen från verksamheten tagit del av. De nya skisserna har sedan ägaren av fastigheten arbetat med för att få fram en kostnad för verksamhetsanpassningen och grundhyra. Då lokalen idag är kontor och gym så är omställningstiden för lokalen svår att bedöma. Köpa av befintliga hus i Nossebro. Ett alternativ som kan vara möjligt att genomföra då det finns, men dock begränsat till ett fåtal hus som är till salu i Nossebro. En sak att beakta är att huset ofta inte rymmer mer än upp till 5 personer plus personal då ytan på hus i Nassebro snittar ca 130 kvm. Version 2
Ensamkommande flyktingbarn
2015-10-28 Sid 4(8)
4. Ekonomisk översikt mellan de olilm altenativen Här nedan är underlaget samanstället och påföti kostnader för respektive alternativ. De som ska påpekas är att kostnaden har räknats på olika år då det är beroende på alternativ. I denna vägledning tas inte hänsyn till personalkostnader och personaltäthet kopplat till respektive altenativ. l) Köpa och äga moduler. Svaret är mycket enkelt. Efter att tillfrågade tillverkarna så är intresse att sälja moduller inte stort då det finns mer pengar i att hyra ut, just nu.
2) Hyra moduler. Vi har varit i kontakt med olika leverantörer och de frågor som vi ställt, gäller vad som ingår hyran och vad som räknas som utöver beställningar. Den modul som är vald är beräkna på l Obarn och personal dygnet runt med gemensamhetslokaler. Avtalsperiod är 36 månader enligt leverantör. Om uppsägning sker innan hyretiden löpt ut så kommer en avvecklingskostnad att tillforas för resterande av tiden som är kvar på hyreskontraktet.
Ritning av modul finns på bilaga l. Modulerna är beräkna på l Obarn eller 20 barn beroende om det är ett eller två barn i vmje rum samt personal dygnet runt med gemensamhetsrum. Nedan redovisas bedömd kostnad för tre år! Bygglov 60 tkr Schakt, fiberduk uppgrusning 300 mm 300 tkr Vattenlavlopp 130 tkr Etablering 38000: -/modul x 16 st.= 608 tkr Avetablering 15000: -/modul x 16 st. = 240 tkr Hyra 91000: -/månad x 36 månader= 3279 tkr 200 tkr Yttre miljö Låssystem, larm mm 200 tkr Drift! Värme, vatten avlopp 60000: -/år 180 tkr 150 tkr Återställning Total bedömd kostnad för hyra 3 år
5 347 000: - utan moms
OBS: Röda priser har erhållits av en leverantör! Övrig är uppskattade nuvannde marknadspriser.
Här under finns en beräkning på vad tänkt hyra på modulen kan vara räknat på 3 år. BTA area är 425 m2
5 347 000: -/3år = l 782 000: -112 mån= 148 500: -/månad
Kvm/år på 425m2
l 782 000:-/år = 4192: -1m2 och år
BTA = Bruttoarea, Kvm=kvadratmeter,
Version 2
Ensamlwmmande flyl{tingbarn
2015-10-28 Sid 5(8)
3) Hyra tredjevåning del av andravåning i Neck-huset Neck-huset är möjligt att verksamhetsanpassa till den tänkta verksamheten. Personal från verksamheten och Essunga Bostäder har arbetat igenom nuvarande ritningar av Neck-hus. Personalen har lämnat sina behov för verksamheten. Underlag har ornritats i cad-programet som dock inte personalen från verksamheten tagit del av. De nya skisserna har sedan ägaren av fastigheten arbetat med för att få fram en kostnad för verksamhetsanpassning av lokal och grundhyra. Man ska beakta att det är idag en lokal med kontor och ett gym så en verksamhetsanpassning måste till för att kunna användas till önskat ändamål. Omställningstiden för lokalen är svår att bedöma. Hyresavtalet med fastighetsägaren kommer att vara uppbyggt på en lokalhyra samt amortering på investering som fastighetsägaren måste ta för att verksamhetsanpassa lokalen till denna nya verksamheten. Hyrestidens längd blir avgörande hur hög hyran blir, då det är den tiden som ligger tillgrund för ammteringarna av investeringen. Skulle dock verksamheten vilja avsluta hyreskontraktet innan hyrestiden har löpt ut så måste verksamheten ta den skuld som är kvar på investeringen och genomföra en engångsbetalning till fastighetsägaren. Det finns dock några fördelar: Lokalen har en bra placering i Nassebro och tar fler barn på samma yta. Då endast del av tredje våning ska användas enligt ritning så finns det möjlighet till att expandera om så erfordras dock till en ökad kostnad. Neck-hus är beräkna på 13 barn eller 26 barn beroende om det är ett eller två barn i vmje rum samt personal dygnet runt med gemensamhetsrum. Nedan redovisas bedömd kostnad för OBS 5 år med ca priser. Bygg/ny ytterdön 1080 tkr El 695 tkr Vatten/avlopp 235 tkr Ventilation 330 tkr Hiss 280 tkr Tak 124 tkr 220 tkr Yttre miljö Brandlarm 75 tkr Drift! Värme, vatten avlopp 243 tlcr/år 1215tkr 250 tkr Återställning Total bedömd kostnad för hyra 5 år: 4 504 000: - utan moms
OBS: Dessa uppgifter är ovan uppslmttade utifrån nuvarande marknadspriser Här under finns en beräkning på vad tänkt hyra på huset kan vara räknat på 5 år. BTA area är snitt ca 540 m2 Kvmlår på snitt ca 540m2
4 504 000: -/5 år = 900 800: -/år/12 mån= 75 066: -/månad 900 800:-/540 m2 = 1668: -/m2 och år
BTA = Bruttoarea, Kvm=kvadratmeter,
Version 2
Ensamkommande flyktingbarn
2015-10-28 Sid 6(8)
4) Köp av befintligt hus. Det finns i dag 7 st. villor till salu i Nossebro, oktober 2015. Ytan på dessa hus är från92m2 till 185m2 till ett begäti pris på mellan 720000: -till 2875000: -kronor. För att kunna utföra nya verksamheten i huset finns det troligen behov av verksamhetsanpassningar vilket kan det bli mer eller mindre kostsamma beroende på åtgärder i befintlig byggnad. Det finns också en rad frågor som måste analyseras av verksamheten innan man kan genomföra köp av hus. Frågor som bör ställas är, ska husen vara nära varandra? Vilket idag är svåti och det är näst intill omöjligt att hitta två till tre hus tillsammans som är till salu i Nossebro. Kommer husen kräva större eller mindre reparationer? Kan brandkrav bli ett problem? Dock så finns några fördelar: Vi kan komma igång med verksamheten väldigt snabbt. Fördel att de kan säljas och återgå till bostadshus när behovet minskas. Huset är beräkna på 5 barn eller 7 barn beroende om det är ett eller två barn i vatje rum samt personal dygnet runt med gemensamhetsrum. Nedan redovisas bedömd kostnad för ett hus OBS l Oår! Inköp ca pris Ränta Verksamhetsskötel Verksamhetsanpassning Yttre miljö Låssystem, larm mm Drift! Vätme, vatten avlopp/år Å terställning Total bedömd kostnad
1500 tkr 38 tkr 15 tkr 200 tkr 50 tkr 50 tkr 50 tkr 50 tkr l 953 000:- utan moms
OBS: Dessa uppgifter är ovan uppskattade utifrån nuvarande marknadspriser Här under finns en beräkning på vad tänkt hyra på huset kan vara räknat på l Oår. BTA area är snitt ca 130m2
l 953 000: -/10 år= 195 300: -/år/12 mån = 16 275: -/månad
Kvm/år på snitt ca 130m2
195 300:-1130 m = 1502: -1m2 och år
BTA = Bruttoarea, Kvm=kvadratmeter,
Version 2
Ensamkommande flyktingbarn
2015-10-28 Sid 7(8)
5. SAMMANFATTNING ENLIGT UPPDRAG På uppdrag av förvaltingschefBo Svensson den 2 oktober 2015 ombedes Essunga bostäder att ta fram en vägledning till boenden för ensamkommande flykting barn som medger en jämförelse mellan tre olika alternativ av boende. Den 6 oktober kom ytligare en förfrågan från beställaren. Det alternativet som fördes in var att hyra del av tredjevåningen samt del av andra våning på Neck-huset i Nossebro. Därfor utökades alternativen till fyra från tidigare tre. I denna vägledning tas inte hänsyn till personalkostnader och personaltäthet kopplat till respektive altenativ. Alternativen är: l) Kostnad för att köpa av moduller 2) Kostnad för hyra moduller 3) Kostnad att hyra Neck-huset del av tredjevåning samt del av andravåning 4) Kostnad för att köpa befintliga hus i Nassebro Det är svårt att ställa de olika alternativen mot varandra då vi måste beräkna de på olika antal år beroende om vi hyr eller köper. Det man konstarera är att det är bättre ekonomi att köpa än att hyra dock är det en fördel av att hyra moduler eller Neck-huset då det är endast att säga upp hyresavtal när behovet inte finns längre. Dock ska det tas med att vid hyra av moduler eller Neck-huset så kommer hyrestagarna drabbas av en engångsbetalning om man väljer säga att upp hyresavtalet innan hyrestiden nått sitt slut. En av orsakerna till det är att hyrestagarna måste avbetala verksamhetsinvesteringen som fastighetsägaren har. Vid köp så måste objektet avyttras och kan dra på sig ställkostnader under den tid det tar att avyttra objektet och inge verksamhet finns i objektet och kostnaden finns kvar för verksamheten. Oavsett modell som används så kommer leveranstiden vara lång. Vi får räkna med minst l O veckor upp till 30 veckor från beställning tills att verksamheten är på plats beroende vilken modell som väljs. Nedan följer en enkel sammanställning •
Att köpa nya moduler i dag är inte lätt då det t.o.m. är svårt att hitta en tillverkare som vill sälja och det blir väldigt dyti, samt att det blir stora problem med modulerna när behoven minskas och eventuellt ska avyttras. Av den orsaken har vi inte fått några priser att utgå ifrån.
•
Att hyra moduler är dyrt! Att hyra är normalt sett lite billigare än att köpa, men har blivit dyrare då många kommuner vill hyra. Idag är leveranstiden på ca 30 veckor från beställning då det är stor efterfrågan (marknaden är överhettad). Fördelar finns med att hyra då det går snabbt att etablera. När behovet minskar lämnas modulerna tillbaka. Att beakta här är att man betalar en mycket hög hyra per kvm för att få vidmakthålla optionen att kunna säga upp hyrasavtaL Om uppsägning sker innan hyretiden löpt ut så kommer en avvecklingskostnad att tillföras för resterande av tiden som är kvar på hyreskontraktet men ansvaret för modulen försvinner.
Version 2
Ensamkommande flyktingbarn
2015-10-28 Sid 8(8)
•
Att hyra tredjevåning samt del av andravåning i Neck- huset. Hyresavtalet med fastighetsägaren kommer att vara uppbyggt på en lokalhyra samt amortering på investering som fastighetsägaren måste ta för att verksamhetsanpassa lokalen för denna verksamhet. Hyrestidens längd blir avgörande hur hög hyran blir då det är den tiden som ligger tillgrund för amorteringarna av investeringen. Skulle dock verksamheten vilja avsluta hyreskontraktet innan hyrestiden har löpt ut så måste verksamheten ta den skuld som är kvar på investeringen och genomföra en engångsbetalning till fastighetsägaren. Det finns dock några fördelar: Lokalen har en bra placering i Nassebro och tar fler barn på samma yta. Då endast del av tredje våning ska användas enligt ritning så finns det möjlighet till att expandera om så erfordras.
•
Att köpa hus i Nossebro. Inför ett köp så det finns en rad frågor som måste analyseras av verksamheten innan man kan genomföra köp av hus. Frågor som bör ställas är, ska husen vara nära varandra och hur många, idag är det svåti och näst intill omöjligt att hitta två till tre hus tillsammans som är till salu i Nossebro. Övrig fråga är om husen kräva stötTe eller mindre reparationer? Kan brandkrav eventuellt bli ett problem? Dock så finns några fördelar: Vi kan komma igång med verksamheten v~ldigt snabbt. Fördel att de kan säljas och återgå till bostadshus när behovet minskas.
År och ekonomisk sammanställning och antal barn Modell
Antal år
Köpa av modul Hyra modul NECK-huset Köpa av hus
Inga uppgifter 3 år 5 år lO år
Bilagor l) Ritning av hyresmodul 2) Ritning Neck-hus
Version 2
Månadshyra
Inga uppgifter 148 500 kr 75 063 kr 16 270 kr
Årshyra
Inga uppgifter l 782 000 kr 900 706 kr 195300kr
Totalhyra/antal år
Inga Uppgifter 5 347 000 kr 4 503 800 kr l 953 000 kr
Antal Barn
O st lO st/20 st 13 st/26 st 5 st/7 st
Tjänsteskrivelse
2015-10-13
Motion om insynsplatser i styrelser och nämnder Hanteringen i andra kommuner Grästorps kommun
- Inkommen motion om öppna kommunstyrelsesammanträden. - Förvaltningen föreslog avslag på motionen med motförslaget att ge icke representerade partier insynsplatser i kommunstyrelsen. Grästorps kommuns fullmäktige beslutade 2015-06-15, § 42 - att följande formulering införs i kommunstyrelsens reglemente: "Parti som erhåller plats i kommunfullmäktige men som inte av egen kraft, eller i samarbete med annat eller andra partier, erhåller plats för ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen har rätt till en insynsplats i kommunstyrelsen, men inte dess utskott. Närvarorätten gäller inte vid myndighetsutövning. Representanten utses av respektive parti och platsen är knuten till den person som utses. Berört parti lämnar namnet på sin representant skriftligt i samband med kommunstyrelsens första sammanträde för mandatperioden. Insynsplats innebär rätt att närvara men inte delta i överläggningarna." - att namnet på representanten för mandatperioden 2015–2018 ska lämnas till kommunstyrelsens sammanträde 2015-08-26. Arvode
De har inte tagit något formellt beslut men likställer platsen med icke tjänstgörande ersättare som inte får ersättning. Vara kommun
- 1 liknande motion avslogs tidigare i år. - 1 motion, med exakt samma innehåll som den som inkommit till kommunfullmäktige i Essunga kommun, har nu inkommit till dem. Förvaltningen kommer att föreslå avslag på även denna. Politisk organisation i Vara kommun
- Sverigedemokraterna som det parti som inkommit med motionerna är representerade i samtliga nämnder utom bygg- och miljönämnden. Övriga mindre partier ingår i "partikonstellationer" där de borde kunna erhålla information. - Samtliga ledamöter i kommunfullmäktige har tillgång även till kommunstyrelsens "mapp" i sina datorer. De kan alltså ta del av allt beslutsunderlag och så vidare. Susanne Engdahl Förvaltningssekreterare
Motion till kommunfullmäktige i Nossebro Insynsplatser i styrelser och nämnder Ur både en demokratisk synpunkt och ur ett kommunpolitiskt perspektiv är det en nackdel att inte samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige får någon direkt insyn i hur de kommunala styrelserna och nämnderna arbetar. Som kommunfullmäktigeledamot kan vem som helst se besluten tagna genom de förda protokollen, men tyvärr inte de argument som lyfts fram. Resultatet av dagens system kan innebära att kommunfullmäktiges ledamöter som inte är representerade får en ofullständig informationsbild av de ärenden som tas upp i fullmäktige. Dessa partier tvingas då försöka få fram en fullständig bild av de i kommunstyrelsen respektive nämnderna framförda argumenten genom långa debatter i kommunfullmäktige. Samtliga kommunfullmäktigeledamöter deltar i alla beslut som avhandlas i kommunfullmäktige och förväntas stå till ansvar inför sina väljare för sina ställningstaganden. Att sätta sig in i den beslutsprocess med de underlag som presenteras i de handlingar som skickas ut inför varje kommunfullmäktigemöte är inte tillräckligt. Införandet av insynsplatser kan leda till både en effektivisering och en besparing, jämfört med dagens system. Det skulle dessutom innebära ett stort lyft för den kommunala demokratin i Norrköping. De partier som inte informerats i olika nämnder och styrelser kan genom ett bifall av denna motion slippa ställa frågor som idag endast gör att fullmäktige drar ut på tiden. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi: Att samtliga partier i kommunfullmäktige som inte har ordinarie eller ersättarplats i kommunens nämnder och kommunstyrelsen skall ha rätt till en insynsplats i dessa. Att insynsplatserna inte ska vara arvoderade och utan yttranderätt. Lennart Nordlöf(SO)%
1{' :-; 2_,
.-. L_C'
'1
;t~~tY~
Tjänsteskrivelse
20151012
Svar på motion om ursprungsmärkning av kommunens matsedlar
Förslag till beslut Att verksamheterna inte kan ange livsmedlens ursprung på matsedeln
Sammanfattning av ärendet Kostverksamheterna i kommunen strävar efter att servera en vällagad och näringsriktig kost. Vår ambition är att tillaga så mycket som möjligt från grunden och därmed får vi en kost med så få tillsatser som möjligt. Våra inköp styrs av Lagen om Offentlig Upphandling. Verksamheterna avropar de artiklar som finns på våra livsmedeslavtal. Vi kan inte med säkerhet ange var ifrån tex köttfärsen, skinksteken eller torskfilén kommer ifrån redan då matsedlarna skrivs. Först då råvaran/produkten är levererad kan vi med säkerhet ange ursprunget. Den råvara/produkt som vi har beställt kan vara slut hos leverantör när det är dags för leverans och då får vi en ersättningsvara. Ersättningsvaran skall vara likvärdig eller bättre än den upphandlade artikeln.(står inskrivet i avtalet) Detta gör det osäkert för verksamheten att i förväg skriva in ursprung. Naturligtvis skall vi informera om ursprung i samband med att vi serverar maten då det efterfrågas.
Ann-Lena Karlsson Kostchef
Motion om ursprungsmärkning av kommunens matsedlar På lektionstid undervisas våra barn med den bästa intention i miljöf rågor, i matlagning och i hälsokunskap. Men när de lämnar lektionen och går till matsalen saknas oftast möjligheten för barnen att bedöms vad som serveras, ur både miljö-, hälso- och djurskyddsperspektiv. Frågan är varför?
skolmåltiden är ett utmärkt tillfälle att förstärka och följa upp pedagogiken ifrån lektionerna. Barnen är vä ldigt vetgiriga och vill veta mera. De villlära sig om maten, ur alla möjliga aspekter, vilket är någonting som vi bör uppmuntra. Bäst läggs grunden för goda vanor tidigt i livet. En del får med sig kunskap och intresse hemifrån, medan andra barn tyvärr inte har samma möjligheter. Våra äldre är uppvuxna med att mat lagas från grunden och dom har i stort sett alltid vetat varifrån maten kommer, det gör dom inte som det är nu. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi : Att: kommunens matsedlar blir ursprungsmärkta.
Sverigedemokraternas Fullmätige Lennart Nordlöt
A
'tw?P/JMI/
GÖLISKA IT
Senast reviderad 2015-08-11
Förbundsordning §1. Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Göliska IT. Förbundet har sitt säte i Lidköpings kommun. I kommunalförbund med förbundsdirektion utövas beslutanderätt, förvaltning och verkställighet av förbundsdirektionen.
§2. Medlemskommuner Medlemskommuner i förbundet är Götene, Lidköping, Skara, Essunga och Grästorp.
§3. Syfte och ändamål Syfte och ändamålet med förbundet är -
Att förse kunder inom ägarkommunerna med kostnadseffektiv IT-drift och support samt väl utbyggda kommunikationslösningar Att vara en primär leverantör och strategisk partner i ett nära samarbete mellan IT och kommunala verksamheter Att skapa, utveckla och underhålla en gemensam digital plattform och ITinfrastruktur som öppnar möjligheter för kommunal samverkan och samarbete Förbundet ska hålla en för medlemskommunerna gemensam organisation inom ITområdet Förbundet ska ta en aktiv del i samverkan kring IT-frågor kommunalt och regionalt Förbundet kan om medlemskommun/er så beslutar vara systemägare/systemförvaltare Förbundet är medlemskommunernas samarbetspart i frågor kring verksamhetsutveckling med stöd av IT
§4. Organisation och mötesstruktur Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsdirektion. Förbundsdirektionen sammanträder vid minst fyra (4) tillfällen per år. VD för kommunalförbundet ansvarar för att kallelse och dagordning upprättas och godkännes.
§5. Förbundsdirektion Förbundsdirektionen skall bestå av en ledamot och en ersättare per medlemskommun. Fullmäktige i respektive kommun skall vardera utse en ledamot och en ersättare för en tidsperiod om fyra år räknat från det årsskifte som följer efter det att ordinarie val till kommunfullmäktige hållits. Ordförande och vice ordförande i förbundsdirektionen utses för två år i taget. Ordföranden hämtas från den kommun som står i tur till följd av sin begynnelsebokstav i alfabetet. Vice ordföranden hämtas från den kommun som följer därnäst. Valbar till ett kommunalförbunds beslutande församling är bara den som är ledamot eller ersättare i en förbundsmedlems fullmäktige (4 kap. 23 a § KL).
GÖLISKA IT
Senast reviderad 2015-08-11
Förbundsdirektionen har det yttersta ansvaret över hela kommunalförbundets verksamhet och delegerar ansvaret för det operativa arbetet till VD för kommunalförbundet.
§6. Tillkännagivande om justering av protokoll Tillkännagivande om justering av protokoll skall ske på Lidköpings kommuns anslagstavla och för kännedom på övriga förbundsmedlemmars anslagstavlor. Kungörelse om sammanträde vid vilken budgeten fastställs skall anslås på Lidköpings kommuns anslagstavla och för kännedom på varje medlems anslagstavla.
§7. Verksamhetens innehåll och omfattning Verksamhetens innehåll och omfattning styrs genom upprättat IT-avtal med respektive ägarkommun och kommunala bolag. Genom IT-avtalet specificeras samtliga tjänster som ägarkommunerna och dess bolag avropar. Förbundet är intäktsfinansierat och alla kostnader för IT-tjänster samt övrigt tillkommande ersättningar regleras genom IT-avtalet.
§8. Finansiering av verksamheten Kostnaderna för förbundets löpande verksamhet skall täckas genom att medlemmarna faktureras enligt gällande IT-avtal. För att upprätthålla en tillfredsställande likviditet och för finansiering av investeringar upprättas avtal om kredit för förbundet hos någon av medlemmarna.
§9. Andel i tillgångar och skulder Varje medlem har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till förbundets totala åtagande mot respektive kommun enligt upprättade avtal, beräknat som summan av överenskomna ersättningar för dessa.
§10. Budget och ekonomisk styrning Förbundsdirektionen skall årligen fastställa budget samt verksamhetsplan för förbundet för nästkommande verksamhetsår. Omfattningen och prissättning för förbundets IT-tjänster regleras genom det upprättade IT-avtalet tillsammans med representanter från ägarkommunerna. Utifrån IT-avtalet och kommunalförbundets övriga uppdrag och åtaganden utformas ett budgetförslag. Förslaget skall vara tillgängligt för allmänheten i enlighet med 8 kap 10 § kommunallagen. Förbundsdirektionen fastställer budgeten senast under december månad för nästkommande budgetår. VD för kommunalförbundet har attesträtt för visst belopp som framgår av attestförteckning. Attestförteckning och delegationsordning upprättas och revideras av förbundsdirektion på ordinarie direktionsmöten.
GÖLISKA IT
Senast reviderad 2015-08-11
§11. Budgetuppföljning och årsredovisning Förbundsdirektionen skall efter andra tertialet i september överlämna delårsrapport till medlemskommunerna avseende förbundets verksamhet. Förbundsdirektionen skall senast den 1 mars ha upprättat förslag till årsredovisning för det gångna verksamhetsåret. Årsredovisningen översänds efter revision till respektive medlemskommun för godkännande och prövning av ansvarsfrihet för förbundsdirektionen. Utöver detta lämnas löpande ekonomisk uppföljning, beslutsdelegation samt verksamhetsinformation på samtliga direktionsmöten av förbundets VD och ekonomiansvarig.
§12. Revision För granskning av förbundets verksamhet utser respektive medlems fullmäktige en revisor för en mandattid om fyra år räknat från det årsskifte som följer efter det att ordinarie val till kommunfullmäktige hållits. Revisorerna skall i sin granskning biträdas av sakkunniga de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed.
§13. Ersättningar Arvoden och andra ekonomiska förmåner till ledamot och ersättare samt till revisor utgår enligt Lidköpings kommuns regler. I det fall denna är tjänsteman i medlemskommun utgår dock ingen ersättning. Kostnader för revisionsarbetet belastar förbundet.
§14. Ändringar i förbundsordningen Ändringar eller tillägg till förbundsordningen skall antas av direktionen och fastställas av medlemmarnas kommunfullmäktige.
§15. Uppsägning, utträde, likvidation och upplösning Förbundet är bildat på obestämd tid. Om medlem önskar utträda ur förbundet, skall detta ske vid det kalenderårsskifte som infaller närmast två år efter gjord uppsägning. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga medlemskommuner. Kan medlemmarna inte enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden är tillända, skall förbundet omedelbart träda i likvidation. Likvidationen verkställs av direktionen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets egendom i anledning av likvidationen skall den i § 9 angivna fördelningsgrunden tillämpas.
GÖLISKA IT
Senast reviderad 2015-08-11
§16. Inträde av ny medlem Om ytterligare kommun önskar bli medlem i förbundet ska ansökan ske till förbundsdirektionen som yttrar sig och överlämnar ärendet till medlemskommunernas fullmäktige för beslut. Ny medlem har antagits och medges tillträda medlemskapet i förbundet den 1 januari kalenderåret efter det att samtliga medlemskommuner biträtt ansökan genom fullmäktigebeslut, och ny förbundsordning undertecknats av samtliga förbundsmedlemmar.
§17. Tvist Tvist mellan förbundet och en eller flera medlemmar skall, om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse, avgöras av allmän domstol. Behörig domstol är Skaraborgs tingsrätt och dess dom kan inte överklagas.
IIB Grästorps kommun {j . ~
TJÄNSTESKRIVELSE
Allmän verksamhet
2015-06-22
Direktionen GäliskalT
Ansökan om medlemskap i kommunalförbundet Göliska IT 2014-02-25 antogs en avsiktsförklaringen om samverkan mellan 6 kommuner i Västra Skaraborg. Syftet med en utökad samverkan utifrån avsiktsförklaringen är att öka effektiviteten, minska sårbarheten men framför allt att höja kvaliteten i en alltmer komplicerad verksamhet och för att leva upp till våra medborgares förväntningar på goda välfårds~änster även i framtiden. Av dessa 6 kommuner, samverkar redan 4 inom området IT genom kommunalförbundet Gäliska IT. Grästorps kommuns kommunfullmäktige beslutade den 15 juni 2015 att ansöka om att bli delägare i kommunalförbundet Götiska IT. Med anledning av detta översänder Grästorps kommun härmed en ansökan om inträde i kommunalförbundet Götiska IT från och med 1 januari 2015. Bilagor
Protokollsutdrag KF §40, !t-samverkan Götiska IT (anslutningsavgiften/inträdesavgiften är en uppskattad kostnad utifrån underlag från GöliskaiT')
<
1(1)
fBI v•!11. 'if.•:.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Grästorps kommun
2015-06-15
Kommunfullmäktige
Sidan 1 av 38
Plats och tid
Trököma Frambo bygdegård, Grästorp 2015-06-15, k119.00- 21.40 Beslutande Odin. r ane Gunnar Nyvaller (C) Kent Hansson (M) Tobias Svensson (S) Kent Larsson (M) J ens Persson (S) Tobias Leverin (C) Carina To1penberg (M) J:yi:a1-ia_Toll (C) · _ Magnus Harjapää (SD) Nielas Andren (M) Kristina Eriksson (S) Eva Tengeland (M) Svante Classon (C) Dag Hardyson (FP) Göran Enström (S) Emma Larsson (S) MadUJ.daJohansson (SD) Ingela Emanuelsson (MP) Lars-Erik Tengeland (M) Kenneth Wulcan (S) Michael Ruud (M) Madeleine Vinberg (C) Kristina Augustsson (S) Stina Månsson (M) Per Göteli (FP) J ohanna Ekekrantz (C) Jens Wallin (S)
-(
(~ ..
Nä1-varo /Frånvaro N/F T"' .. d e ers a"ttare .Jans tcgoran N N N N N N N N N N N N N N N F Emma Andersson (S) F Riona Hansson (SD) N N F Gunilla J chansson (S) F Annica J chansson (M) N N N N N N
Övriga deltagande
Julia Leonsson, sekreterare Ove Johansson, kommunchef Sven Karlsson, ekonomichef
Utses att justera
Svante Classon (C) och Dag Hardyson (FP)
Tid och plats för justering
Medborgarkontoret, 2015-06-22, ld 08.00
Underskrifter
sekreterare
)ut&- \---....r---Juila Leonss!on
Ordförande
h\
Paragrafer
~
6~· ij~v{_ k
CJunn::~all~C) v
_ .,- /~-
Justerande ~vante Classon (C)
\.______
Dag Ha dyso
Utdragsbestyrkande
'uJXA r~
1111
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Grästorps kommun
2015-06-15
Kommunfullmäktige
Sidan 2 av 38
ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom Anslag Organ
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum
2015-06-15
Anslaget sätts upp
2015-06-22
Anslaget tas ner
.
Forvaringsplats "för · protokollet Underskrift
.
-
-
· Koiruminkontoret, Grästörp -
.~l\__
tv------·
J uliJJLeonssort
Utdragsbestyrkande
2015-07-15
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-15
Grästorps kommun Kommunfullmäktige
Sidan 18 av 38
Kf§40
Dnr 177/2015
Tt-samverkan Gäliska IT Kommunfullmäktiges beslut
Kommunfullmäktige beslutar att söka inträde i kommunalförbundet Gäliska IT Ärendets behandling i Kommunfullmäktige -- (
Tobias Svens~on (S) yrkar ~terr~mis? av ~ren~et för ytterligare bere1- - nirig av-kostnaden att fortsättå IT.:driften i egeri regL Kent Larsson (M) yrkar att frågan avgörs idag. Ingela Emanuelsson (M:P) yrkar återremiss för ytterligare utredning. Dag Hardyson (FP) yrkar att frågan avgörs idag. Nielas Andren (M:) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Propositionsord ni ng
Fullmäktiges ordförande ställer proposition på det formella yrkandet om återremittering för ytterligare beredning mot om frågan ska avgöras idag. · Ordförande finner att frågan ska avgöras idag. Kvar finns endast kommunstyrelsens förslag till.beslut. Ordförande ställer proposition på om fullmäktig kan besluta enligt kommunstyrelsens förslag till beslut. Ordförande finner att fullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag till beslut. Reservation
Tobias Svensson (S) reset-verar sig mot beslutet. Ärendets tidigare behandling
Allmänna utskottet 2015-05-11, § 31 Kommunstyrelsen 2015-05-27, § 145 Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Gäliska IT 150519 Sammanställning-bilaga 20150519 Förbundsordning_GöliskaiT Riskbedömning 20150518
Utdragsbestyrkande \~··
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Grästorps kommun
2015-06-15
Kommunfullmäktige
Sidan 19 av 38
.Kf§ 40 forts . Ärendebeskrivning
Utifrån avsiktsförklaringen om att samverka 6 kommuner i Västra Skaraborg, som togs 2014-02-25, är utmaningen att ta ställning till3 centrala frågor: • Hur klarar vi välfården och samhällsutvecklingen med fler brukare, , stofa be_h ov av j~vesteri1;1gar j verksa~et o~h infra~t?:uk;tur, ~~nl~ty:repB om arhetski:aft och utan pålitliga iesurstillskott? • Hur Idarar vi en kostnadseffektiv produktion med gott bemötande och hög tillgänglighet? • Hur kan vi producera mer och bättre ~änster utan att kostnadsutvecldingen blir högre än den samhällsekonomiska utvecldingen tillåter? Syftet med en utökad samverkan är att öka effektiviteten, minska sårbarheten men framför allt att höja kvaliteten i en alltmer komplicerad verksamhet och för att leva upp till våra medborgares förväntningar på goda välfårds~änster även i framtiden. Av dessa 6 kommuner, samverkar redan 4 inom området IT genom Göliska IT förbundet. Det har funnits i ca 1O år och har skapat en stabil organisation där man hela tiden arbetar för att möta verksamheternas behov för framtiden.
\_
-
Initialt kommer kostnaderna bli högre genom att ingå i en !T-samverkan med Gäliska. Detta beror till stor del på att vi idag har en mycket kostnadseffektiv IT-drift i Grästorps kommun.
Kostnader för IT idag Vid inträde i Göliska
Driftkostnader per år 2 240 000 kr 3 815 000 kr
Initiala kostnader
1 584 000 kronor + 750 OOOkr för inträdesavgift Totalt 2 334 000 kronor
Ett inträde i Gäliska IT kommer innebära större möjligheter till samverkan inte minst i olika utvecklingsarbete, vill(et kommer att vara en förutsättning för att kunna möta morgondagens utmaningar inom kommunens alla verksamheter. På sikt behöver kommunen kunna erbjuda invånarna möjligheten att uträtta ärenden 24 timmar om dygnet. Fråganär om den lilla kommunen med den lilla IT-enheten kommer kunna möta den teknikutveclding som sker i verksamheterna och samhället. Genom
Utdt..~tyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Grästorps kommun
2015-06-15
Kommunfullmäktige
Sidan 20 av 38
Kf § 40 forts. samverkan och inträde i Göliska IT kommer det även finnas större möjligheter att dela på utvecklingskostnader/ projektkostnader och billigare hårdvara då avtalen omfattar större kvantiteter. I Göliska IT så finns de en bemannad Service Desk Owntorstid) som kan hjälpa till med support till användarna men många kommer nog att salrna det personliga mötet med våra It-telmiker i Gräst01p. Det finns även möjlighet att köpa till tjänster som 24/7 (dygnet runt, sju dagar i ·: -- .. ---. . ve-ckan} .. -- -- -- ·: -Vi kan konstatera att Grästorps kommun har en mycket kostnadseffektiv IT-drift och överlag fungerar supporten mycket väl men verksam. heten är mycket sårbar och viss kompetens finns bara hos en person. En stor farhåga är att om man tar beslut om att ha kvar sin egen ITdrift, så kanske frågan om outsourcing kommer upp på agendan igen om några år. Att utreda en så stor förändring kräver mycket arbete, tar lång tid och är oerhört slitsamt för all inblandad personal. Varje gång fråganlyfts så är man dessutom tvungen att stoppa viss utveckling för verksamheterna så att inga onödiga investeringar/inköp görs.
(- '
I de fall vi väljer att behålla IT i egen regi så behöver vi se över hur man skulle kunna förenkla den grundläggande infrastrukturen genom att_se över möjligheterna med moln~änster. Hela IT-driften i kommunen behöver ses över vad gäller organisation, bemanning och verksamhet. Mer resurser i form av mer personal eller en bredare molnsatsning kommer att krävas för att minska sårbarheten och kunna få en bättre tillgänglighet. Sammanfattningsvis är det framför allt minskad sårbarhet och kommande samverkanvinster med övriga kommuner för att skapa en Ekommun som talar för att Grästorps kommun borde ansöka om ett inträde i kommunalförbundet Göliska IT.
Beslutsexp:
Chef för utveckling och service Göliska IT
Utdragsbestyrkande
ve)
Go.. ,.l ska /T
Sida 1 (3)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum 2015-09-07
DIREKTIONEN
Plats och tid
Beslutande
Övriga deltagande
Gäliska IT, Fiskaregatan 4 531 30 Lidköping 2015-05-05 kl 15.00-17.00 Lena Blomgren, Lidköping, ordförande Bengt Viktorsson, Essunga Sune Johansson, Skara, vice ordförande, 15.00-16.30 Johan Månsson, Götene
Anders Thöm, VD Göliska IT Helena Ljunggren, Servicechef Göliska IT
Utses att j ustera
Justeringens plats och tid
Underskrifter Paragrafer sekreterare
Ordförande
Justerande
Bengt 1ktorsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ
Direktionen Göliska IT
Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokoll Underskrift
Datum för anslags nedtagande
Utdragsbestyrkande
Gäliska /T
Sida 2 (3)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
DIREKTIONEN
2015-09-07
l. Ordforande forklarar mötet öppnat. 2. Till justerare utses Bengt Viktorsson. 3. a. Delårsrapport 2015 ServicechefHelena Ljunggren redogör for utfall och prognos efter årets forsta 8 månader. Årsprognosen visar på ett årsresultat på l, l Mkr i underskott, j ämfort med budgeterade O, 6 Mkr. Avvikelsen beror främst på att intäkterna i kommunavtalet blivit lägre än budgeterat. Investeringsutfallet överskrider budgeten med 4,3 Mkr. Huvudorsaken är att investering gjorts i ett nytt datacenter. Vid budgetläggning var totalbeloppet inte känt. Genomforandet efter upphandlingens slut har följt avtalet mycket väl. Avvikelsen från budgerat for datacenter landar på 3,7 Mkr. Resterande avvikelse beror främst på inköp och infarande av nytt dokumentationssystem. Investeringsutfallet påverkar kommande budgetläggning med sänka investeringsnivåer de kommande åren. Direktionen godkänner delårsrapporten. b. Delegationsbeslut Beslut enligt delegation redovisas. 4. Grästorps ansökan om medlemskap i kommunalforbundet a. Direktionen beslutar godkänna ansökan från Grästorp om medlemskap i kommunalforbundet. Direktionen delegerar åt VD att ta ärendet vidare till respektive kommuns fullmäktige. b. Direktionen beslutar godkänna forslag till inträdesavgift for Grästorp. Direktionen delegerar åt VD att ta ärendet vidare till respektive kommuns fullmäktige. c. Direktionen beslutar godkänna forslag till ny forbundsordning. Direktionen delegerar åt VD att ta ärendet vidare till respektive kommuns fullmäktige. 5. Verksamhetsinformation VD Anders Thöm informerar aktiviteter under hösten såsom: - utieverans av ca 400 elevdatorer i Götene och Skara - Göliska IT stöttar Vård och omsorg i Lidköping med konceptlägenhet -inköp av MDM-system (system for hantering av mobila enheter) - Windows l O inom l: l-tjänsten -inventering av Grästorps !T-miljö - utbyggnad av servicenoder for bredbandskunder - samverkansprojekt inom V6-kommunema (Götene, Skara, Lidköping, Essunga, V ara och Grästorp) Justering sign.
Utdragsbestyrkande
Beslutsexpediering
Götiska /T
Sida 3 (3)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
DIREKTIONEN
2015-09-07
- personalinformation
6. Mötestider under hösten 2015 Direktionsmöte l december, mötestid kl 15.00- 16.30. strategigrupp 23 oktober 14.30-16.00. Båda mötestillfållena i Göliska ITs lokaler på Fiskaregatan. 7. Ordförande förklarar mötet avslutat.
Justering sign.
Utdragsbestyrkande
Beslutsexpediering
Angående Grästorps anslutning till Kommunalförbundet Göliska IT
Grästorp avser att ansöka om medlemskap i kommunalförbundet Göliska IT och med anledning av detta behöver en kostnad för att ”köpa in sig” i kommunalförbundet beräknas för Grästorps del. Tidigare har motsvarande situation hanterats när Essunga kommun anslöts till Göliska IT 2010. Den metod som här föreslås är densamma som då tillämpades. Kostnader av engångskaraktär i samband med anslutningen förutsätts tas upp genom direkta kontakter mellan Grästorps kommun och Göliska IT. Vid den tidigare anslutningen av Essunga beräknades ersättningen genom att en arbetsgrupp bestående av medlemskommunernas ekonomichefer och Göliska ITs ekonom tillsammans bedömde vad som kunde vara att betrakta som relevanta kostnader och investeringar som ägarkommunerna nedlagt i samarbetet. Till stöd i arbetet fanns då auktoriserade revisorn Jonas Hjelmqvist. Arbetsgruppens rekommendation var då att kostnaden skulle beräknas som andel av det egna kapitalet vid senaste bokslut med tillägg för en schablonmässigt beräknad goodwill för nedlagda kostnader i samarbetet.
Beräkning av ersättning för att ansluta Grästorps kommun till Kommunalförbundet Göliska IT Grästorps andel De relativa andelarna som respektive kommun äger av kommunalförbundet är enligt förbundsordningen motsvarande den andel av köpen respektive kommun gör. Då detta inte är möjligt att beräkna exakt innan anslutningen föreslås att andelen värderas till medelvärdet av invånarna i Grästorps kommun i förhållande till övriga kommuner, och andel av antalet användare som beräknas komma från Grästorp. Vid anslutningen av Essunga användes invånarantalet och antalet PC. Utvecklingen av it-användningen gör att AD-konto bättre avspeglar ”tyngden” än PC. Beräknat på detta sätt blir Grästorps andel av invånarna utifrån SCB:s officiella statistik 2014-12-31 är 6,9%. De AD-konton som förstudien indikerar kommer att behövas för Grästorp är 6,1%. Med bakgrund av detta föreslås andelen beräknas till 6,45%. Beräkningsunderlag a) Eget kapital Grästorps andel av eget kapital blir 9422000 kr x 6,45% = 607 700 kr.
b) Goodwill Det belopp som goodwill beräknas på måste vara kostnader som framåt i tiden kommer ha ett positivt ekonomiskt värde, och kan inte rimligen avse kostnader nedlagda alltför långt bakåt i tiden. Förslaget är att goodwill beräknas på samma sätt som vid Essungas anslutning. Ett schablonmässigt belopp på 2 % av 100 Mkr användes vid Essungas anslutning som goodwillvärde, alltså 2 Mkr. Förslaget är att samma belopp används denna gång. Grästorps andel av goodwill blir 129 000 kr.
I denna post ingår då samtliga i övrigt nedlagda kostnader inom samarbetet till en andel av 2 %. Detta omfattar då även kostnaderna för projektet ”Samordnad identitetshantering” med ett års avskrivning (4 Mkr/5 x 6,45% =51 600 kr).
Förslag till fördelning av ersättningen från Grästorps kommun Den föreslagna ersättningen från Grästorps kommun på 736 700 kr föreslås bli fördelad enligt de andelar som redovisades i bokslut 2014. De ägarandelar som respektive kommun hade i bokslut 2014 var Essunga 7,6 %, Götene 16,1 %, Lidköping 50,3 % och Skara 26,0 %.
Helena Ljunggren Göliska IT Servicechef
2015-10-05 (1/2)
Hushållsavfall, upphandling inför september 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att genomföra upphandling avseende insamling av hushållsavfall och informera Lidköpings kommuns arbetsgrupp om kommunens upphandling.
Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade i våras att utse en representant till den politiska arbetsgrupp som Lidköpings kommun bjudit in till, gällande gemensam avfallshantering för flera kommuner i regionen (Ks § 53/2015). En ny upphandling av kommunens insamling av hushållsavfalls behöver påbörjas snarast, för att bli klar i tid innan det gällande ramavtalet för Essunga kommun går ut i september 2016. Regeringen vill att kommunerna ska överta ansvaret för insamling av förpackningar och har tillsatt en nationell utredning som ska klarlägga utformningen. Det finns sedan tidigare även ett nationellt mål att öka insamlingen av matavfall som påverkar den framtida avfallshanteringen. För att välja ett framtida system gällande avfallshantering så behöver man se helheten, inklusive hantering av matavfall och förpackningar. Spelreglerna för hantering av förpackningar är inte klara och därigenom är inte heller kostnaderna kända (intäkter för materialet, kostnader för insamling och personalkostnader). Det är först när regler och ersättning är klara som man kan veta vad prislappen är för olika system, och vilken service kommuninvånarna har att förvänta sig. Förslag gällande upphandling Tekniska kontoret föreslår att utifrån nuvarande system genomföra en upphandling av insamling av hushållsavfall under hösten 2015, t.ex. med löptiderna två plus två år. Då kommer avtalet att gälla från oktober 2016-september 2018 i den första löptiden. Man kan sedan välja om man vill göra en ny upphandling, gå med i en samverkan eller förlänga avtalet. Vara kommun planerar att upphandla avfallshanteringen med samma löptider på avtalet som Essunga kommun, vilket gör upphandlingen intressantare med en större potentiell volym och fler avfallskunder.
Nationella utredningar Det pågår en nationell utredning om hur ansvaret för insamling av förpackningar från FTI, Förpackningsoch Tidningsinsamlingen till kommunerna skall utformas. Utredningen pågår till den 31 mars 2016. Utredare är Mia Torpe, tidigare miljöchef för HSB Riksförbund. Regeringen vill att kommunerna ska få ansvaret för den fysiska insamlingen av förpackningsavfall och returpapper från hushållen. En viktig utgångspunkt för regeringen är att förenkla för hushållen att lämna ifrån sig sitt förpackningsavfall och returpapper. Idag är insamlingsansvaret delat mellan kommunerna och producenterna. Det är även viktigt att den nya modellen för insamling kan genomföras på ett sådant sätt att en miljöriktig hantering av avfallet underlättas och att en hög kvalitet på det insamlade materialet möjliggör en hög grad av materialåtervinning.
(2/2)
Utredaren ska:
ge förslag på hur det insamlade avfallet ska överlämnas till producenterna, som fortsatt har ett producentansvar, och hur producenterna ska ersätta kommunerna för insamlingen,
föreslå hur en effektiv tillsyn över insamlingen och återvinningen kan möjliggöras,
undersöka vilka konsekvenser som ett förändrat ansvar får för de berörda aktörerna och samhället i stort,
samt lämna författningsförslag som lägger fast regelverket för den valda lösningen.
Regeringen har beslutat att skjuta upp kravet på tillstånd för insamling av förpackningsavfall och returpapper två år framåt till april 2019. Syftet är att den som vill driva ett insamlingssystem inte ska behöva påbörja eventuellt onödiga förberedelser (SFS 2015:514 och SFS 2015:515). Naturvårdsverket fick i augusti 2014 i uppdrag att utreda och föreslå avgifts- och sanktionssystem för förordningarna om producentansvar för förpackningar, returpapper, elutrustning och batterier samt hur tillämpningsområdet för förordningarna om producentansvar för förpackningar och returpapper bör utformas. I fråga om hur avgiftssystemet kan utformas har en delrapport redovisats den 13 maj 2015, som nu är ute på remiss till den 25 september 2015. Redovisningen i övrigt ska ske senast den 31 januari 2016. Delrapporten heter ”Genomförande av systemen med producentansvar för förpackningar, returpapper, elutrustning och batterier”. Naturvårdsverket skriver i inledningen att de efter delrapportens färdigställande har fått information om att regeringen kommer att tillsätta en särskild utredare för att ta fram förslag på hur ett kommunalt insamlingsansvar för hushållsavfall kan utformas. Naturvårdsverket konstaterar att ett kommunalt insamlingsansvar kan innebära att kravet på producenter av förpackningar och returpapper att tillhandahålla ett förhandsgodkänt insamlingssystem tas bort. Frågan om resurser och avgifter för prövning och tillsyn av sådana system kan då bli irrelevant. Naturvårdsverket bedömer vidare att även tillsynen över producenterna inom förpacknings- och returpappersförordningarna kan påverkas av ett kommunalt ansvar för insamlingen. I de delar som rör uppskattat resursbehov för prövning och tillsyn samt förslag till avgiftssystem är därför delrapporten i viktiga avseenden nu inaktuell.
Thomas Hugosson Tekniska kontoret
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-08 Dnr KS 2015/409
Kommunstyrelsen Handläggare: Elin Liljebäck Nilsson
Frister för brandskyddskontroll och sotning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. att fastställa frister för rengöring (sotning) enligt räddningsnämndens upprättade förslag till kommunal föreskrift. Föreskriften ska gälla från och med 1 januari 2016. 2. att fastställa frister för brandskyddskontroll enligt räddningsnämndens upprättade förslag. Fristerna ska gälla från och med 1 januari 2016.
Sammanfattning Enligt förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor ska en kommun meddela föreskrifter om hur ofta rengöring (sotning) enligt 3 kap. 4 § första och andra stycket lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall ske. Av samma förordning följer att en kommun får besluta om brandskyddskontroll enligt 3 kap. 4 § tredje stycket lagen om skydd mot olyckor i särskilda fall. Räddningsnämnden har upprättat förslag till föreskrift kring frister för brandskyddskontroll och sotning. Beslut om aktuella frister ska fattas av kommunfullmäktige i respektive kommun.
Ärendebeskrivning En kommun ska enligt 3 kap. 4 § första och andra stycket i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker av fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och därtill hörande rökkanaler. Detsamma skall gälla imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen. Kommunen ska vidare enligt 3 kap. 4 § tredje stycket lagen (2003:778) om skydd mot olyckor i brandförebyggande syfte även ansvara för att det som skall rengöras enligt 3 kap. 4 § första stycket samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar kontrolleras från brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). Detsamma skall gälla fasta förbränningsanordningar inrättade för eldning uteslutande med gas och därtill hörande avgaskanaler. Enligt 3 kap. 1 § förordning (2003:789) om skydd mot olyckor ska kommunen meddela föreskrifter om hur ofta rengöring/sotning ska ske och får besluta om brandskyddskontroll i särskilda fall enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778), 3 kap. 4 §.
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-08
Sida 2 av 2
Dnr KS 2015/409
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB har beslutat om nya föreskrifter (MSBFS 2014:6) om sotning och brandskyddskontroll och dessa trädde i kraft den 1 januari 2015. Föreskrifterna innehåller bestämmelser om vilka objekt som omfattas av krav på rengöring (sotning) respektive brandskyddskontroll enligt 3 kap. 4 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, med vilka intervall kontroll ska ske (kontrollfrister), samt vad kontrollen ska omfatta. Räddningsnämnden Västra Skaraborg har upprättat förslag till frister för brandskyddskontroll och sotning inom sitt verksamhetsområde, det vill säga kommunerna Essunga, Grästorp, Lidköping och Vara. Räddningsnämnden har berett frågan och upprättat förslag till föreskrift för rengöring (sotning). Räddningsnämnden har fattat beslut i ärendet den 15 september 2015. Beslutet expedierades till kommunstyrelsens verksamheter. Där noterades att det bör vara kommunfullmäktige i respektive kommun som fattar beslut i ärendet. En dom i Högsta förvaltningsdomstolen från 2013-12-12 (Mål nr 3835-12), fastslog bl.a. följande. ”Reglerna i 8 kap. regeringsformen möjliggör att viss angiven föreskriftsrätt kan delegeras till kommun. Däremot kan föreskriftsrätt inte delegeras till kommunalförbund”. Detta innebär att beslut om frister ska beslutas av respektive medlemskommuns fullmäktigeförsamling. Inom kommunstyrelsens verksamheter har översiktlig bedömning av förslagets överensstämmelse med aktuell lagstiftning gjorts. Bedömningen görs att räddningsnämndens beslut är i överensstämmelse med det som lagstiftaren överlåter till kommunerna att besluta om. Därför kan kommunfullmäktige föreslås fastställa frister för brandskyddskontroll och föreskrifter om frister för rengöring (sotning) i enlighet med Räddningsnämndens förslag. Föreskrifterna om frister för sotning och bestämmelserna om brandskyddskontroll föreslås träda ikraft den 1 januari 2016. Beslutet ska skickas till Räddningsnämnden Västra Skaraborg Räddningschef, Fredrik Linusson Chef Hållbar samhällsutveckling, Elin Liljebäck Nilsson
RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTRA SKARABORG
Datum
Diarienummer
2015-10-13
2015-001078
Lidköping - Vara - Grästorp - Essunga
Frister för brandskyddskontroll Räddningstjänsten Västra Skaraborg Utdrag ur MSBFS 2014:6 Myndigheten för samhällskydd och beredskaps föreskrifter om brandskyddskontroll Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor Frist Tillämpningskriterier 3 år Vid eldning med fasta bränslen eller tung eldningsolja. 6 år Vid eldning med pellets i helautomatisk, standardiserad anläggning som är speciellt konstruerad för eldning med pellets. 6 år Vid eldning i mycket begränsad omfattning. 6 år Vid eldning i panna som ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av personal, med driftingenjörsutbildning eller av annan kvalificerad driftledare. 6 år Vid eldning med annat bränsle. Köksspisar, ugnar och andra jämförbara eldstäder för matlagning Frist Tillämpningskriterier 3 år Vid eldning med fasta bränslen eller tung eldningsolja. 6 år Vid eldning med annat bränsle. 6 år Vid eldning för ett enskilt hushålls behov där eldstaden används i mindre omfattning eller finns i ett fritidshus. Lokaleldstäder Frist Tillämpningskriterier 3 år Vid eldning i lokaleldstäder med fasta bränslen. 6 år Lokaleldstäder som används i mindre omfattning eller finns i ett fritidshus. 6 år Lokaleldstäder som eldas uteslutande med gas. 6 år Lokaleldstäder som eldas med pellets i anläggning som är helautomatisk och speciellt konstruerad för eldning med pellets. Imkanaler Frist Tillämpningskriterier 2 år Frånluftskanal från matlagningsutrymme i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen samt till kanalen monterade delar såsom fläkt, avskiljare och spjäll.
Adress Räddningstjänsten Västra Skaraborg Tornväktargatan 2 531 57 LIDKÖPING vid Vänern
Telefon 0510-771 711 Fax 0510-770 839
Org.nr 212000-1694 VATnr SE212000169401
E-post [email protected] Internet www.rvs112.se
1 (1)
RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTRA SKARABORG
Datum
Diarienummer
2015-10-13
2015-001079
Lidköping - Vara - Grästorp - Essunga
Frister för rengöring (sotning) Räddningstjänsten Västra Skaraborg Beslut tagna i respektive medlemskommun Följande sotningsfrister (längsta tid mellan sotning) används i denna förskrift: Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor Frist Tillämpningskriterier 3 ggr/år Vid eldning med fasta bränslen i konventionella pannor. 2 ggr/år Vid eldning med fasta bränslen i pannor med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för effektiv förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till ackumulatortank eller motsvarande anordning. 1 år Avser pannor där eldning sker med träpellets eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och där eldningsapparaten är speciellt konstruerad för effektiv förbränning av bränslet. 3 ggr/år Avser pannor där eldning sker med tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. 1 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans märkeffekt överstiger 60 kW. 2 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans märkeffekt uppgår till högst 60 kW. 3 år Avser pannor som ingår i en värmecentral och som står under kontinuerlig övervakning av en kvalificerad driftsledare. Köksspisar, ugnar och andra jämförbara förbränningsanordningar för matlagning Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov används nedanstående frister och tillämpningskriterier. Om eldning sker för enskilt hushållsbehov används sotningsfrister för lokaleldstäder. Frist Tillämpningskriterier 6 ggr/år Avser eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle. 1 år Avser eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle.
Adress Räddningstjänsten Västra Skaraborg Tornväktargatan 2 531 57 LIDKÖPING vid Vänern
Telefon 0510-771 711 Fax 0510-770 839
Org.nr 212000-1694 VATnr SE212000169401
E-post [email protected] Internet www.rvs112.se
1 (2)
Lokaleldstäder Tillämpningskriterier 1 år Avser eldstäder som utgör den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för matlagning. 3 år Avser eldstäder som eldas i mindre omfattning och som inte är den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för matlagning. 3 år Eldstaden finns i ett fritidshus. Imkanaler Tillämpningskriterier 3 ggr/år Avser imkanaler i restauranger eller andra storkök. 1 år Avser imkanaler i kök som endast används för uppvärmning av mat eller liknande verksamhet. Undantag från sotning kan göras om eldning inte skett mellan två sotningstillfällen. Sotningsfristen kan ändras i enskilda fall om detta är befogat av brandskyddsmässiga skäl. Medgivande om att en fastighetsägare sotar eller låter någon annan sota på den egna fastigheten kan efter särskild ansökan utfärdas om man vid prövning finner att detta kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Medgivande om egensotning kan återkallas om det vid brandskyddskontroll eller tillsyn skulle visa sig att sotningen inte skett på ett sådant sätt att anläggningen är säker från brandskyddssynpunkt.
Stiftelsen Essunga Industrier
Styrelseprotokoll
2015-10-13
styrelsemöte
2015-10-13
Plats och tid
Essunga Bostäders kontor
KL. 18.30 - 20.00
Beslutande
Fredrik Almgren Maria Radivoj Jacob Johansson Sören Fredlund Catarina Ås lund
Ordförande Vice Ordförande
Kenneth Lundqvist Åke Carlzon Kjell Karlsson
VD Essunga Bostäder AB (Sekreterare) Ersättare Kommunchef Essunga kommun
Ej närvarande
Övriga deltagande
Bilagor
Utses att justera U oderskrifter
~~
sekreterare Kenneth Lundqvist
Paragrafer l 7 - 24
OrdiOrand/~ /!(~ Maria Radivoj
1(2)
Justerandes sign
Stiftelsen Essunga Industrier
Styrelseprotokoll
2015-10-13
§17 Sammanträdets öppnande Ordföranden förklarade mötet öppnat. §18 Val av justeringsman Tilljusteringsman valdes Maria Radivoj .
§ 19 Verksamhet Ordförande Fredrik förmedlade arbetsläget gällande arbete för stiftelsen. Ordförande redogjorde från arbetsmötet som genomförts den 7 oktober med vår auktoriserade revisor Christer Holmstrand i enlighet med tidigare uppdrag. Styrelsen hade en gemensam genomgång av stadgar, styrdokument, hyresuträkning 2015, kontoutdrag för 2015 samt aktuellt hyresavtal. Dialog fördes runt de aktuella dokumenten vilket sedan föranledde nedanstående beslut. § 20 Beslut gällande information till KSAU Vid nästa KSAU-möte ska Kjell Karlsson informera om stiftelsen Essunga Industriers arbetsläge kopplat mot hyresavtal, kontoutdrag samt styrdokument En återkoppling ska göras till ordförande för stiftelsen om KSAU önskar en skriftlig yrkande för eventuell kostnadstäckning gällande 2015 . § 21 Beslut gällande kontakt med hyresgäst Ordförande ska sända en skrivelse till hyresgästen där det framgår hur styrelsen ser på denna situation samt meddela att styrelsen kommer att informera KF om nuvarande arbetsläget
§ 22 Beslut att få representera styrelsen i aktuell fråga Ordförande och vice ordförande får fortsatt förtroende att representera styrelsen gentemot hyresgästen enligt enig styrelse.
§ 23 Övriga frågor Inget att rapportera.
§ 24 Tidpunkt för nästa sammanträde. Kallas vid behov.
2(2) Utdragsbestyrkande
Slda
1 ( 1) Datum
2015-02-17
Kommunfullmäktige Essunga kommun
Revisionernas budget 2016
Vi bedömer det som viktigt att kommunens revisorer fortlöpande kompetensutvecklar sig, bland annat genom deltagande i utbildningar och konferenser. Kommunens revisorer har önskemål att under 2016 delta i den Kommunalekonomiska konferensen (KOMMEK) i Malmö. Då detta medför extra kostnader tillstyrker vi en utökad budgetram för 2016 med 50.000 kronor, till totalt 450.000 kronor.
Av kommunfullmäktige utsedd oberoende beredning av revisorernas budget
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
1(1)
Sammanträdesdatum
2015-01-30
Revisionen
§1
Dnr 2015-000033
Revisorernas budget 2016 Revisionens beslut Hos kommunfullmäktige äska om en utökad budgetram för 2016 med 50 000 kronor, till 450 000 kronor. Sammanfattning av ärendet Kommunens revisorer bedömer det som väsentligt att fortlöpande kompetensutveckla sig, bland annat genom deltagande i utbildningar och konferenser. Som ett led i detta planerar revisorerna att under 2016 delta i den Kommunalekonomiska konferensen (KOMMEK) i Malmö. Detta medför extra kostnader. Med anledning av detta beslutar revisorerna att hos kommunfullmäktige äska om en utökad budgetram för 2016 med 50 000 kronor, till 450 000 kronor.
§2
Dnr 2015-000034
Vice ordförande för revisorerna 2015–2018 Revisionens beslut Som vice ordförande under perioden 2015–2018 utses Tore Karlsson. Sammanfattning av ärendet Revisorerna ska inom sig välja en vice ordförande.
§3
Dnr 2015-000035
Attestant för revisorerna 2015 Revisionens beslut Som attestant för revisorernas konto 2015 utses Lars Sahlin, med Tore Karlsson som ersättare. Sammanfattning av ärendet Revisorerna ska utse en attestant för 2015.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Medborgarförslag
2015 -09- 1 1
Essunga kommun
Angående tidigare insänt medborgarförslag.
För tre år sedan skickade jag in ett förslag om upprustning av Oxbergsgatans förlängning mot Högabergsvägen. Förslaget skulle beaktas vid översyn av gång- och cykelvägar. Den översynen måste väl vara klar, eftersom det byggts en ny gångbro utefter Nossan. Det kommer återigen en mörk tid så belysning skulle inte skada, då vägen även ingår i "hälsostigen" och den skall man kunna gå även under kvällstid. Vad det gäller den igenväxta delen ned mot stallabäcken så ser den väldigt ovårdad ut, en riktig skamfläck tycker jag. Jag hoppas att detta blir åtgärdat snart. Med,vänlig hälsnijlg
(.r.~ / (_/:;tit~/ (j&(~t
r-7' /
/
/
1<-j C
7; ; ; -
lrene söderkvist Forsgatan 19, Nossebro
Kopia av sammanträdesprotokoll bifogas.
Sida 17
Protokollsförslag Datum: 2013-11-18 Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsens arbetsutskott
Essunga kommun
2013-11-18
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Au§ 168
Dnr 2012.0031
Medborgarförslag om upprustning av väg som förbinder Oxbergsgatan med Högabergsvägen Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige § 6, 2012-02-27, beslutade att remittera följande medborgarförslag från Irene Söderkvist, till kommunstyrelsen för beslut. Förslaget är att "förlängningen" som förbinder Oxbergsgatan med Högabergsvägen får en upprustning genom att belysning sätts upp samt att man röjer upp marken ner mot Stallabäcken. För att förhindra igenväxt av marken kanske någon häst- eller får ägare är intresserad av att deras djur får sommarbete. Kan även bli ett trevligt inslag för bland annat förskolebarnen som ofta använder vägen då de går på utflykt. Kommunstyrelsens beslut behöver inte återrappmteras till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens arbetsutskott§ 59, 2012-04-23, beslutar att överlämna ärendet till tekniska enheten för synpunkter. Tekniska kontoret beräknar kostnaden för belysningsupprustning till120 000 kr. Driftkostnad el ca 2 000 h/år. Avskrivning 3 600 kr/år. Kommunstyrelsen § 96, 2012-09-17, beslutar att överlämna ärendet till budgetberedningen för 2013- års budget. Avsikten är att plan för gång- och cykelvägar skall revideras och då skall medborgarförslaget beaktas. Arbetsutslmttets förslag till kommunstyrelsen 2012-10-22 Kommunstyrelsen bes lutar Vid kmmnande översyn av planen för gång- och cykelvägar tas hänsyn till medborgarförslaget. Medborgarförslaget anses därmed besvarat. Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Sida 18
Protokollsförslag
Essunga kommun
Datum: 2013-11-18 Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsens arbetsutskott
Kommunstyrelsen 2012-11-05, beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Au 131118
Kommunen har gjmi en översyn av kommunens plan för gång och cykelvägar. I den reviderade planen har kommunen föreslagit att belysning anläggs längs rubricerad sträcka. Förslag är överlämnat till Budgetberedningen. Angående upprustning av grusvägen mellan Oxbergsgatan och Högabergsvägen. Någon större ombyggnad med asfaltering är inte planerad. Grusvägen som mestadels används för gång- och cykeltrafik är även skyltad som "hälsans stig". Underhåll sköts genom kommunens driftavdelning med potthålslagning, grusning och släntklippning.
Arbetsutskottet beslutar När kommunens reviderade plan för gång- och cykelvägar samt budget/plan 2014 - 2016 är fastställd av kommunfullmäktige skall Irene Söderkvist expedieras dessa beslut med bilagor.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Medborgarförslag.
2012
02
Mitt förslag är att "förlängningen" som förbinder Oxbergsgatan med Högabergsvägen får en upprustning genom att belysning sätts upp samt att man röjer upp marken ner mot Stallabäcken . För att förhindra igenväxt av marken kanske någon häst- eller fårägare är intresserad av att deras djur får sommarbete. Kan även bli ett trevligt inslag för bl a förskolebarnen som ofta använder vägen då de går på utflykt.
Forsgatan 19, Nassebro 0512-50892
PROTOKOLL FÖRT VID ANBUDSÖPPNING Ärende:
"Reparation av bro över Nossan i Nossebro"
Närvarande:
Annika Repo Wallman Thomas Hugosson
Anbudsinfordran:
2015-09-29
Anbuden öppnade:
2015-09-30
Inkomna anbud:
7 st
Anteckningar:
Samtliga anbudsförsändelser var vid öppnande obrutna och försedda med anteckning om ankomsttid. Anbudsförsändelserna har antecknats i bilagd förteckning.
Beslut:
Beslutades att närmare granska anbuden enligt offertförfrågan.
Samhällsbyggnad Tekniska kontoret
Nassebro 2015-09-30
~(-)t_ Thomas ~son
Väg Q Va ingenjör
Bilaga:
Anbudsförteckning
~Q(D~ Annika Repo Wallman Samhällsbyggnadschef
Blad 1
ANBUDSFÖRTECKNING Reparation av bro över Nossan i Nossebro Bilaga till protokoll fört vid anbudsöppning 2015-09-30
Anbud Nr
Anbudsgivare
Inkom
Anbudssumma exkl. moms. Kronor
Uppfyller krav enligt Anmärkningar AFB. 52
1
2015-09-29
Företag 1
1 922 000:- kr
Ja
2
2015-09-29
Företag 2
2 297 000:- kr
Ja
3
2015-09-29
Företag 3
2 569 000:- kr
Ja
4
2015-09-29
Företag 4
2 270 000:- kr
Ja
5
2015-09-29
Företag 5
1 872 000:- kr
Ja
Fortsättning blad 2
ANBUDSFÖRTECKNING
Fortsättning
Blad 2
Reparation av bro över Nossan i Nassebro Bilaga till protokoll fört vid anbudsöppning 2015-09-30
Anbud Nr
Anbudsgivare
Inkom
Anbudssumma exkl. moms. Kronor
Uppfyller krav enligt Anmärkningar AFB. 52
6
2015-09-29
Företag 6
2 675 000:- kr
Ja
7
2015-09-29
Företag 7
1 580 000:- kr
Ja
Nassebro 2015-09-30
Thomas Hugosson
Annika Repo Wallman
2015-09-30
Investering Träbron Av inkomna anbud har företag 7 lägst anbudssumma med 1 580 000:Tillkommande kostnader så kallade Byggherrekostnader beräknas till 520 000:Dessa kostnader innefattar redan utförd projektering 260 000:- Oförutsett beräknas med 10 % av anbudskostnad samt kvalitetsuppföljning, kontroller och besiktningar av oberoende konsult. Total kostnad för reparation av träbron I budget för 2015 finns I tilläggsbudget för 2016 behövs ytterligare
2 100 000:- kr -1 200 000:- kr 900 000:- kr
Nossebro 2015-09-30
Thomas Hugosson Va-ingenjör
Postadress
Besök
Telefon
Plusgiro
Fakturaadress
E-post
Essunga kommun 465 82 Nossebro
Sturegatan 4
0512-570 00
11 90 96-6
[email protected]
Organisationsnr.
Fax
Bankgiro
Box 64 465 21 Nossebro
212000-2916
0512-570 02
960-7805
Hemsida
www.essunga.se
Vägbro över Nossan på Åvägen i Nossebro Åtgärdsförslag
g:\01 uppdrag iht infra\210977-nossebro\dokument\rapport och kalkyl\rapport.docx
Ort/Datum Göteborg, 2015-02-18 Uppdragsnummer 210977
David Crona
Inhouse Tech Infra Göteborg AB Magasinsgatan 22 411 18 Göteborg Telefon 031-743 28 80 Fax 031-743 28 81 www.inhousetech.se
Vägbro över Nossan
Uppdragsnr 210977
Sida
Sign DCa
Datum 150218
Innehållsförteckning Sida 1. Allmänt
1
2. Reparationsåtgärder med kostnadsuppskattning
2
Typsektion
Bilaga 1
Kalkyl
Bilaga 2
Vägbro över Nossan
Uppdragsnr 210977
Sida 1 (2)
Sign DCa
Datum 150218
1. Allmänt Då bron är i väldigt dåligt skick har den stängts av för fordonstrafik. Målsättningen med reparationen av bron är att kunna tillåta fordon med vikt 3.5 ton samt att ge bron en förlängd teknisk livslängd om cirka 40 år. Underlag som ligger till grund för bedömningen: - Inspektionsrapport, upprättad av Vectura, daterad 2010-06-20 - Ritningar på befintlig bro - Platsbesök 2015-02-12 Sammanfattning av brons tillstånd Överbyggnad Bron är byggd med längsgående stålbalkar som huvudbärverk. Stålbalkarna är korrosionsskadade i stor omfattning och kräver åtgärder. Träsyllar samt slitplank är i dåligt skick och kräver åtgärder. Träräcket klarar inte påkörningskrav för vägtrafik. Den samlade bedömningen är att hela överbyggnaden bör bytas ut. Underbyggnad Träpålarna bedöms ha lång återstående livslängd enligt utförd inspektion 2010. Däremot är kryssförbanden mellan pålarna i dåligt skick och bör bytas ut. U-balkar i pålarnas topp, vilka utgör upplag för huvudbalkarna, är korrosionsskadade och bör bytas ut. Marken bakom bron hålls tillbaka med en träspont. Det rekommenderas att den byts ut mot L-stöd i betong i samband med övriga åtgärder. Installationer En vattenledning hänger under bron. För att kunna åtgärda bron krävs att den flyttas. Bron är försedd med 2 lyktstolpar som måste demonteras och återmonteras för att kunna göra åtgärder på bron.
Vägbro över Nossan
Uppdragsnr 210977
Sida 2 (2)
Sign DCa
Datum 150218
2. Reparationsåtgärder med kostnadsuppskattning En ny överbyggnad bör vara av samma brotyp, dvs en stålbalksbro med syllar och träfarbana. Vi har förutsatt att den nya överbyggnaden utförs med 4 kontinuerliga stålbalkar av typen IPE400, se typsektion i bilaga 1. Befintliga balkar är sannolikt målade med blyhaltig färg. Eftersom färgrester absolut inte får hamna i vattendraget måste brosektionerna lyftas av och repareras i verkstad. Att lyfta av och reparera/ytbehandla stålbalkarna blir normalt dyrare än att ersätta dem. Följande åtgärder blir då aktuella: -
Demontering och skrotning av befintlig överbyggnad Nyproduktion av stålbärverk Tryckning av vattenledning under Nossan vid sidan om bron Ersättning av träspont vid landfästen mot nya L-stöd i betong Utbyte av kryssförband på träpålar Utbyte av U-balkar på pålarnas topp Montering av nya stålbalkar Ny träfarbana Nytt stålräcke med W-profil för att klara påkörningskrav Justering av väg i direkt anslutning till bron
Uppskattad kostnad, exkl byggherrekostnader: 2,1 MSEK Uppskattad livslängd: 40 år. Om man belägger bron kan man öka livslängden, dock medför det merkostnader på cirka 250-300 KKR.
Skala
Uppdragsnumrrer
INHDUSE TECH Uppdrag: över Nossan
Skiss 1
V~gbro
A4, 1:20
210977 Signatur
Datum
DCa
D
_VV
~
-<
"'-.
--j- [Y
...---
u
f-
:z:
o fo -< [Y
N
(/)
w
o - :z: L'J LJl w ...--- [Y x o o_ LJl L ...--- y: _j _j
>-
u
>-
[Y
~~ ..._ LJl
c--
N
~
o o o--j-
- - -
-
- - -
----
--
1-----
o o--jw
--j-
N
u
Lfl Lfl
...--(/)
o_
-<
"'-.
[Y
f-
:z: f-
-< [Y w o :z: Lfl ...--- L'J x w o [Y Lfl o_ [Y
L
-< uy: L'J >w [Y _j
[Y
f-
~ :z: D
OOZJ
ly:
w
A/\
[>Z
Vl
o_
>- No l - ...---
150218
Göteborg, 2015-02-18
210977-01 1(2)
Vägbro över Nossan på Åvägen i Nossebro (reparation) Uppskattad produktionskostnad
KKR
Entreprenadarbeten Projektering
1 410 200
Summa:
1 610
Administration och vinst, (12%) Platsledning E, (10%) Oförutsett, (10%) Totalsumma:
Ej inkalkylerat: - Byggherrekostnader
193 161 161 2 125
Göteborg, 2015-02-18
Entreprenadarbeten Etablering Demontering av brosektioner, inkl transport till skrot Deponering, kreosotbehandlat virke Nyproduktion av stålsektioner, inkl upplagsbalkar Utbyte grusskift till prefab L-stöd Utbyte kryssförband på träpålar Montering av brosektioner, inkl transport Nya träsyllar Ny träfarbana Nytt räcke, W-profil, varmförzinkat Anpassning av väg i anslutning Tryckning av vattenledning Demontering och återmontage belysningsstolpar Totalsumma
Enhet
Mängd
st st ton ton st lm st lm m2 lm st st st
1 1 24 13 6 100 1 808 160 76 1 1 2
210977-01 2(2)
á-pris KKR 50 40 2 40 12 0.15 100 0.2 0.6 2 50 75 15
KKR 50 40 48 520 72 15 100 162 96 152 50 75 30 1410
Sparbanksstiftelsen Skaraborg
1 (3)
ANSÖKAN OM BIDRAG Sparbanksstiftelsen Skaraborg har som ett av sina ändamål att genom bidrag stödja utvecklingen inom Sparbanken Skaraborgs verksamhetsområde- Skara, Vara Götene och Essunga kommuner. Bidrag kan beviljas för att främja näringsliv, forskning/utbildning, idrott eller kultur. Sökanden skall vara verksam inom bankens område ovan . Se vidare under "Söka bidrag" på stiftelsens hemsida. stiftelsens styrelse fattar beslut om bidrag. Ansökan sker genom denna blankett som insänds till:
Sparbanksstiftelsen Skaraborg skaraborgsgatan 21' 1 tr 532 30 Skara
Föreningar/organisationer skall bilägga sin senaste verksamhetsberättelse/årsredovisning med ansökan .
1. Sökande: Namn
Nossebra skolidrottsförening
Organisation
Förening 15772
?rganisatio~snr.
868400-6946
Adress
Nassebro skola
Postnummer
465 21
om sådant finns
Ort
Telefonnummer
Nassebro
Fax
E-postadress 2. Projektets titel
Allaktivitetsarena Nossebra skola
3. Projekttid (start/slut)
2015-12-01/2016-04-30
4. Total kostnad
566 860 kronor
5. Ansökt belopp
281 860 kronor
6. Samarbetspartner Organisation/person
Ort
Verksamhet
Essunga kommun l Kjell Karlsson
Nossebra
Kommunal verksamhet
Sparbanksstiftelsen Skaraborg
2 (3)
7. Målsättning och förväntat resultat
Målsättningar: -Öka den fysiska aktiviteten. Fler skolbarn får möjlighet att öva/träna på raster och fritid. -Fler elever anmäler sig för deltagande i de turneringar som anordnas på skolan och till skol-DM. - Ökat antal medlemmar i föreningar/idrottsföreningar. -Trygg plats för alla barn/elever på skol- och fritid. - Aktivitetsarena för alla. Både större och mindre barn, tjejer som killar. - Öka trivseln än mer på skolan. Elev- och klassråd i alla klasser anser att den viktigaste åtgärden på skolgården är att anlägga en aktivitetsarena. - Öka skolgårdens tillgänglighet året runt. Förutom asfaltsytorna är det svårt att använda resten av skolgården vintertid men även delar av vår och höst. 8. Beskrivning av vad som skall göras
Anlägga en allaktivitetsarena (20 x 40 m) på skolgården Nossebro skola. Arenan förses med konstgräs som läggs på en stenmjölsbädd. Konstgräset är av den typen att man på vintern kan anlägga en isbana. På arenan ska många olika aktiviteter och idrotter kunna utövas till exempel fotboll, basket, "inne"bandy (utomhus), dans samt skridskoåkning, ishockey och bandy på vintern.
Sparbanksstiftelsen Sicaraborg
3 (3)
9. Förklaring av hur projektet bidrar till utvecklingen av Sparbanken Skaraborgs verksamhetsområde Skapar möjlighet till mycket fler aktiviteter för barn och skolungdom i alla åldrar. Ökar den fysiska aktiviteten och bidrar på det sättet tilllångsiktigt bättre hälsa, förbättrade studieresultat och förhoppningsvis också ökat antal medlemmar i de lokala idrottsföreningarna. Mycket talar för att fler aktiviteter för barn och ungdomar också bidrar till ökad social samvaro, ökad trygghet och även mindre skadegörelse. Vi tror också att föräldrarna kommer att engagera sig mycket för att skapa aktiviteter och för skötseln av arenan.
1 O. Finansiering av projektet Finansiär
Belopp
Sparbanksstiftelsen
281 860 kronor
Essunga kommun
285 000 kronor
11. Har bidrag sökts hos annan utöver vad som framgår av denna ansökan ( ) Ja, från
( x ) Nej
12. Beskrivning hur utvärdering/uppföljning kommer att ske Utvärdering/uppföljning kommer att göras minst en gång per år 2016-2018.
Ort och datum Nassebro 2015-09-21
Edvin Jardefur, ordförande Skol IF Underskrift
Namnförtydligande
Essunga kommun
Allaktivitetsarena skolgården, Nossebro skola Skol IF Nossebro skola, org. nr. 868400-6946, planerar att anlägga en allaktivitetsarena på skolgården, Nossebra skola.
Under förutsättning att arenan kan anläggas upplåter Essunga kommun som markägare full dispositions- och nyttjanderätt till Skol IF, av mark och anläggning för tiden 2016-01-0 l till och med 2025-12-31.
Essunga kommun förbinder sig också att ansvara för drift och skötsel av anläggningen.
Nossebro 2015-06-01
S)c~ Daniel Andersson (M) Kommunstyrelsens ordfårande Essunga kommun
Postadress
Besök
Telefon
Bankgiro
Fakturaadress
E-post
Essunga kommun
sturegatan 4
0512-570 00
960-7805
Box 64
[email protected]
465 82 Nossebro
Organisationsnr.
Fax
212000-2916
0512-570 02
465 21 Nossebro
Hemsida
www.essunaa .se
SAMMANTRÄDESPROTOKO LL
Sida
7(24)
Sammanträdesdatum
2015-06-01
Kommunstyrelsen § 60
Dnr 2015-000106
"Allaktivitetsanläggning" - Nossebro skola Kommunstyrelsens beslut - Godkänna ansökan om anläggningsbidrag till Riksidrottsförbundet och att kommunen är beredd att medfinansiera anläggningen vid eventuellt beviljande av bidrag. - Ge kommunchef Kjell Karlsson och kommunstyrelsens ordförande Daniel Andersson (M) i uppdrag att underteckna ett 10-års avtal med Skol-IF. Sammanfattning av ärendet Skolgården på Nossebro skola är i stort behov av upprustning för att skapa en stimulerande och kreativ miljö för de cirka 400 elever som finns på skolan. Ett stort önskemål är att skapa en "allaktivitetsarena" för till exempel fotboll, basket, innebandy, skridsko med mera. Möjligheten finns att via Skol-IF på skolan ansöka hos Riksidrottsförbundet om bidrag, det så kallade Idrottslyftet, med 50 procent av kostnaden. Kostnaden för anläggning med sarg, konstgräs, nät och tillbehör har offererats till 531 000 kronor. "Allaktivitetsarenan" är ett första led i upprustningen av skolgården och ytterligare förslag på åtgärder kommer att lyftas i 2017-års budget. Under sammanträdet Kommunchef Kjell Karlsson informerar om hur förslaget på ”allaktivitetsanläggning” arbetats fram och vad som ingår i offerten. Ordförande i utbildningsnämnden, Tomas Johansson (C), uttrycker att utbildningsnämnden är mycket positiva till förslaget. Förvaltningschef Bosse Svensson svarar på frågor. Ärendets gång Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-18, § 57 Beslutsunderlag Offert, Swerink, 2015-05-06
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
2015-05-26
Sida 1
Essunga kommun Utbildningsförvaltningen
Barnkonsekvensanalys Allaktivitetsplan Vi har försäkrat oss om att barns och ungas rättigheter finns med i beslutfatlandet vid framtagandet av en allaktivitetsplan i Essunga kommun. Barn och ungdomsperspektivet har beaktats i arbetet.
Barnkonventionens fyra viktiga grundpelare: Artil{el2 Barnets rätt tilllikvärdiga villkor l. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra vmje bam inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett bamets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfårg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att bamet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.
Artil{el 3 Barnets bästa i främsta rummet l . Vid alla åtgärder som rör bam, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfårdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall bamets bästa komma i främsta rummet. 2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra bamet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfård, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för bamet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder.
Artikel6 Barnets rätt tillliv och utveckling l. Konventionsstaterna erkänner att vmje barn har en inneboende rätt till livet. 2. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin fönnåga säkerställa bamets överlevnad och Utveckling
Artikel12 Barnets rätt att uttrycka sina åsikter l. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall bamet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör bamet.
Postadress
Besök
Telefon
Postgiro
E·post
Essunga kommun 465 82 Nassebro
sturegatan 6
0512-570 66
11 90 96-6
tina.ljungsberg@essunga .se
Bankgiro
Hemsida
960-7805
www.essunga.se
2015-05-26
Sida 2
Essunga kommun Utbildningsförvaltningen
I vårt arbete har barns och ungas bästa satts i främsta rummet. Vi har tagit hänsyn till deras sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Vi har tagit hänsyn till deras hälsa och utveckling, behov och säkerhet. Barns och ungas egna åsikter har tagits tillvara i denna fråga enligt nivå 8 på Rädda Barnens medinflytandestege, det vill säga att barn och unga har tagit beslut tillsammans med vuxna efter eget förslag. Det är medinflytande på nivå 8 då förslaget och önskemålet om en allaktivitetsplan är framtaget av skolans elevråd. Vi arbetar med demoluati i form av klassråd och elevråd, alla förslag är underbyggda i klasserna och alla elever är i processen. Skol-IF är ett utskott till elevrådet och har med stöd från tjänstemän i kommunen, såsom kommunchef, rektorer och ekonom, gjmt ansökan till Idrottslyftet
Tina Ljungsberg rektor
Postadress
Besök
Telefon
Postgiro
E-post
Essunga kommun 465 82 Nassebro
sturegatan 6
0512-570 66
11 90 96-6
[email protected]
Bankgiro
Hemsida
960-7805
www.essunga.se
Nossebro skola, skolgården
~
.. ""l.f!)1kt·urn.l.-.
./
\
/~ ~/-~
'
..-
'\
~/
...
_./_,/
\\ \
\ \
\
\
\
\\
\.
\
~
/,
\
__/
// // /-~
\ \
/ \
g
\ _
\
\
/
/~
6\
\
.l
\
\/
'•
/
\\
/_/~/~
\
/
\
,/
'\
'
maj 11 , 2015
\
~
\ \,
\
_/ \
,r-·" ____....
--,.---·
.--\
\
.~---
\
\
,.,.--·-
\
\
\
'
\
\
\ '\
_____.,.
.-------
~\., ./
84,205
\
\ \,
.----~·
'
'1,
Utdrag u r primärkartan COPYRIGHT ESSUNGA KOMMUN
5
o
5
1o
15
20
1:500
25
30
35
40
45 [m]
Essunga Kommun Kommunstyrelsen
Gamla Mejeriklockan I nuläget finns två klockor nära varandra utmed Järnvägsgatan i Nossebro. Den första som kom på plats satte Nossebro Hembygdsförening upp, den andra är ju Västtrafiks klocka på Resecentmm. Hembygdsföreningen anser sig inte längre orka med skötselansvaret för sin klocka, och eftersom denna ursprungligen fanns på Nassebro Mejeri är hembygdsföreningen positiv till initiativet från boende på Strandgatan l ("Åsikten") att klockan borde flyttas tillbaks till gamla mejeritomten. Styrelsen för Kooperativa Hyresrättsföreningen Åsikten har uppfattat att de boende i fastigheten Mejeriet l är positiva till detta "Mejeriet Memorial", och önskar därför att klockan flyttas tilllämplig plats vid cykelvägen intill huset. Vårt förslag är att Essunga kommun i samverkan med Essunga Bostäder AB ansvarar för • flytt av klockan från Järnvägsgatan till mejeritomten • att klockan vid montering ansluts till el, startas upp och en översyn • att området intill Järnvägsgatan återställs • informationsskylt anbringas i anslutning till klockan.
rar
KHR Åsikten tar därefter över ansvaret för den löpande driften av klockan, så att den alltid skall visa rätt tid. Ett skötselavtal skall därför upprättas med den som kommunen anser bör vara ägare av klockan.
Kopia på denna skrivelse skickas till Nossebro Hembygdsförening och Essunga Bosiiider AB.
Nossebro 2015-01-26
Styrelsen för Kooperativa Hyresrätts
/vtn~R_~ Marie-Louise Svensson /ordf/
Prognos 2015 Oktober 2015 Belopp i Tkr Budgeterat resultat Tilläggsanslag Utbildningsnämnden Socialnämnden Bygg o miljö Kommunstyrelsen Konsultkostnader badet Finansnetto Pensioner löneskatt arbgiv avg mm (AFA) Skatteintäkter generella statsbidrag Resultat
Kost o vision-plan
Aktuellt Föregående Förändring
Oktober 8 506 -205 -400 -1 300 0 -647 -2 400 -200 2 900 -1 260 4 994 -3 512 -682 -2 830
Budget 2016 Verksamhetsplan 2017–2018 Essunga kommun
1 Verksamhetsplanen i Essunga kommun 1.1
Essunga styrmodell
Budgeten är kommunens övergripande styrdokument, genom vilken kommunfullmäktige styr och samordnar den kommunala verksamheten. Kommunen har antagit en vision som konkretiseras i fyra målområden (företagande och näringsliv, boende och befolkning, samhällsservice samt finans) med tillhörande övergripande mål som löper under hela mandatperioden. Kopplat till de övergripande målen finns en strategisk plan, som även den löper under mandatperioden. Det är viktigt att samtliga verksamheter präglas av ett helhetstänkande och att det finns en röd tråd från vision till mål. Därför bryter nämnderna ned minst ett mål inom varje målområde med den strategiska planen som stöd. Målen är respektive nämnds redskap för att nå kommunfullmäktiges övergripande mål och vision. Kopplat till nämndernas mål finns mätetal som förtydligar graden av måluppfyllelse. Essungas styrmodell ska tillämpas i kommunens hela organisation och målen ska inte vara fler än att de går att följa upp och utvärdera. Som stöd i arbetet använder kommunen IT-systemet Stratsys som verktyg för planering, uppföljning och utvärdering av mål och verksamhetsresultat.
1.2
Vision
Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och människor och företag utvecklas. 1.3
Kommunfullmäktiges mål 2015
Område
KF:s mål
Boende och befolkning
Kommuninvånarantalet ska öka. Kommunen ska vara så attraktiv att den som flyttat hit och bor här vill stanna kvar Det ska finnas ett bra och varierat utbud av boende. Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer Stallaholmsområdet skall bli en spjutspets för kultur, fritid och friskvård, och närheten till Nossan skall tas tillvara.
Företagande och näringsliv
Företagsklimatet skall vara så gott att etablerade företag stannar kvar och utvecklas och att nya företag finner det fördelaktigt att etablera sig här.
Samhällsservice
Människors möten är viktiga i vår kommun. Barn och unga skall ha bra uppväxtvillkor i kommunen. Vårt gemensamma ansvar är god hälsa och
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
3(28)
Område
KF:s mål trygghet åt alla kommuninvånare. Essunga kommun skall uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.
Finans
Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag skall vara 3,0 procent, med en avvikelse på +-2,0 procent. Nettoinvesteringarna skall finansieras med egna medel under en rullande 4-års period Soliditeten skall förbättras under mandatperioden. Likviditeten skall vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och finansiell handlingsfrihet säkerställs.
2 Ekonomiska planeringsförutsättningar 2.1
Budgetförutsättningar
Följande förutsättningar har legat till grund för budgetberäkningarna under perioden 2016-2018. Allmänt Skatte- och statsbidragsintäkterna är beräknade på en skattesats på 21,57 kr/skkr Invånarantalet har beräknats enligt följande prognos. Invånarantal, prognos År
2016
2017
2018
Antal invånare
5 565
5 550
5 555
Skatteunderlaget i kommunen beräknas öka i takt med Sveriges Kommuners och Landstings prognos 2015-10-01. Skatteunderlag, prognos % Skatteunderlagsprognos
2014
2015
2016
2017
2018
4,1
3,6
5,0
2,5
2,9
Den samhällsekonomiska utvecklingen Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Inhemsk efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas såväl i år som nästa år öka med drygt 3 procent. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen växer snabbt och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. I slutet av nästa år beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten har då nått ner mot 6½ procent och inflationstalen, enligt KPI, ligger nära 2 procent. De följande åren (dvs. åren 2017–2019) beräknas den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans, dvs. ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunktur kan sägas råda. Arbetslösheten uppgår till strax över 6 procent och KPIX-inflationen (dvs. inflationen exklusive hushållens räntekostnader) ligger stabil på strax under 2 procent. Höjda räntor drar dock upp tillväxttakten för KPI. Samtidigt växer BNP årligen med drygt 2 procent. I år och nästa år växer efterfrågan i den svenska ekonomin snabbt. Inte minst investeringarna och den offentliga konsumtionen uppvisar jämförelsevis höga tillväxttal. När den konjunkturella återhämtningen är över och konjunkturell balans har nåtts antas tillväxten i investeringarna bli mer normal. Däremot fortsätter den offentliga konsumtionen och inte minst den kommunala konsumtionen att växa i snabb takt. Bakgrunden är en fortsatt mycket snabb befolkningstillväxt. Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
4(28)
Mellan åren 2014 och 2019 ökar antalet invånare i Sverige med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det är tre gånger så snabbt som genomsnittet för de senaste tre decennierna. Den främsta förklaringen till denna skillnad en fortsatt mycket omfattande flyktinginvandring. Den snabbt växande befolkningen innebär att kommunala verksamheter i form av skola, vård och omsorg behöver växa snabbt. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting
Skatter, generella statsbidrag och utjämning Nedanstående tabell visar budgeterade skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning åren 2016-2018. Beräkningarna bygger på Sveriges Kommuner och Landstings prognos enligt cirkulär 2 oktober 2015. Tkr
2016
2017
2018
Skatteintäkter
224 745
234 629
244 718
Slutavräkning
-
-
-
61 315
59 213
57 861
1 820
1 815
1 816
-159
-1 153
-2 521
Strukturbidrag
-
-
-
LSS-utjämning
328
327
328
9 665
9 665
9 665
297 942
304 496
311 867
5,2
2,2
2,4
Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämning Regleringsavgift/bidrag
Fastighetsavgift Slutavräkning Summa intäkter Förändring, %
228
Personalkostnader Personalkostnaderna i budget 2016 baseras på lönerevision 2015 indexerat med 2,3 procent (helårseffekt). Löneökningen ingår i förvaltningarnas ramar. Personalomkostnaderna för år 2016 är preliminära, just nu är nivån på 39,47 procent. I nedanstående tabell sammanfattas personalomkostnaderna för år 2016. Avgifter Arbetsgivaravgifter enlig lag
% 31,42
Avtalförsäkringar
0,18
Kollektivavtalad pension
7,87
Summa
2.2
39,47
Budgetramar
Budgetramar för år 2016 baseras på 2015 års budget samt Sveriges Kommuner och Landstings skatteprognos. Anslag för löneökningar finns med i nämndernas ramar. Sammanställning av nämndernas ramar (exkl. kapitaltjänstkostnader) Nämnd
Ram tkr
Kommunfullmäktige
386
Revision
438
Kommunstyrelse Bygg- och miljönämnd Utbildningsnämnd
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
35 331 1 700 119 058
5(28)
Nämnd
Ram tkr
Socialnämnd
114 804
Summa
271 717
3 Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Essunga kommun används en finansiell analysmodell som benämns RK-modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Den finansiella analysmodellen bygger på fyra perspektiv: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Aspekterna resultat – kapacitet och risk – kontroll utgör hörnstenar i modellen. Rk-modellen: fyra aspekter vid finansiell bedömning
Det finansiella resultatet Årets resultat och dess orsaker kartläggs. Eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Riskförhållanden Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Kontroll Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. Finansiella nyckeltal Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven.
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
6(28)
4 Finansiell analys 4.1
Resultat och kapacitet
Intäkter och kostnader Procentuell förändring
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
Nettokostnadsutveckling
5,5
2,2
2,5
Skatte- och statsbidragsutveckling
5,1
2,3
2,4
Skatteunderlagets utveckling
3,5
3,2
3,1
Beräknat invånarantal
5 565
5 550
5 555
Kommunal utdebitering, %
21,57
21,57
21,57
Verksamhetens budgeterade nettokostnadsökning mellan år 2015 och år 2016 är 5,5 procent. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar med 5,1 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag % Verksamhetens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
97,1
97,0
97,0
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag, speglar stor del av skatter och generella statsbidrag som den löpande driftverksamheten tar i anspråk. För kommunen är detta ett viktigt nyckeltal då det utrymme som finns kvar kan användas för amortering av långfristiga lån, finansiering av investeringar och/eller sparande. I ovanstående tabell framgår det att verksamheten att verksamheten inklusive avskrivningar och finansnetto tar i anspråk 97 procent av skatteintäkter och statsbidrag år 2016. Kommunens finansiella målsättning är att ha ett resultat på 3 procent +/- 2 procent. Årets investeringar Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
31
25
12
230
181
84
Nettoinvesteringar, Mnkr Nettoinvestering/avskrivningar, %
Den genomsnittliga investeringsnivån under perioden 2016-2018 ligger 23 mnkr per år. Skattefinansieringsgrad av investeringarna % Skattefinansieringsgrad
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
71
92
194
Skattefinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. En skattefinansieringsgrad på 100 procent innebär att kommunen kan finansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. För åren 2016-2017 är de planerade investeringarna på framförallt Nossebrobadet så stora att de inte fullt ut kan finansieras med årets skatteintäkter. Kommunens relativt höga likviditet gör att finansiering ändå kan ske med egna medel.
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
7(28)
Årets resultat Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
Årets resultat, Mnkr
8,7
9,2
9,1
Årets resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag, %
2,9
3,0
3,0
År 2016-2018 ligger resultatet inom kommunfullmäktiges mål som är 3 procent +/- 2 procent. Soliditet %
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
Soliditet, %
68
70
71
Soliditet inkl. pensionsskuld
17
21
25
Soliditeten är ett mått på den finansiella styrkan på lång sikt. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel, det vill säga skatteintäkter. Under planeringsperioden beräknas soliditeten öka något. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse prognostiseras att öka från knappt 17 till 25 procent åren 2016-2018. . Skuldsättningsgrad %
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
31,1
28,8
27,4
- varav avsättningsgrad
8,6
8,0
7,2
- varav kortfristig skuldsättningsgrad
21,5
20,8
20,2
1,5
1,4
1,4
Total skuldsättningsgrad
- varav långfristig skuldsättningsgrad
Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden planeras avta mellan åren 2016-2018. 4.2
Risk och kontroll
Likviditet Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
Likvida medel, Mnkr
14
7
19
Kassalikviditet, %
63
50
72
Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsförmåga är kassalikviditet. Om måttet är 100 % innebär det att de likvida medlen är lika stora som de kortfristiga skulderna. Likviditeten försämras under första delen av perioden och ligger relativt lågt. Under senare del av perioden ökar likviditeten igen. Den minskade likviditeten beror till stor del på ökade investeringar. Utöver de likvida medlen har kommunen en checkräkningskredit. Pensionsåtagande Mkr
Budget 2016
Plan 2017
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
Plan 2018
8(28)
Mkr
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
Total pensionsskuld
138
135
131
Pensionsskuld intjänad före 1998
131
127
124
Pensionsskuld intjänad efter 1998
7
7
7
I den kommunala redovisningslagen (KRL 5 kap 4§) behandlas pensionskostnaderna. Bestämmelserna preciserar hanteringen av de pensionsåtaganden som intjänats före 1998. Pensionsförmåner intjänade före 1998 skall redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. Utbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade såväl före som efter 1998 skall redovisas som en kostnad. Hela pensionsskulden är återlånad i verksamheten, vilket innebär att inga placeringar avseende pensionsmedel finns. 4.3
Diagram
Mnkr
Resultatutveckling 2014-2018
10000
Årets resultat i förhållande till skatter och bidrag Procent
8000
4
6000
3
4000
2
2000
1
0 -2000 -4000
Plan 2017
Plan 2018
102 101 100 99 98 97 96 95
Bokslut 2014 -0,9
-1 -2
3
Budget 2016
Plan 2017
Nettoinvester ingar Skattefinansi ering
Budget Plan 2017 Plan 2018 2016
Utveckling skatteintäkter/generella statsbidrag och nettokostnader
10,9 6,9
5,1 5,2
1,9 Bokslut 2014
Budget -2 2015
2,3 2,2
2,4 2,5
Budget Plan 2017 Plan 2018 2016
Skatteintäkter generella/statsbidrag
Plan 2018
Skattefinansiering av investeringar
Budget 2015
Procent
15 10 5 0 -5
Bokslut Budget 2014 2015
35 30 25 20 15 10 5 0
3
2,9
0 Bokslut Budget Budget 2014 2015 2016
Nettokostnadernas andel av Procent skatteintäkter och bidrag
Mnkr
3
Verksamhetens nettokostnader
Soliditet 2014-2018
Procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0
66,26
10,8 Bokslut 2014
72,21
68,4
69,8
71,2
14,5
16,7
21,2
25,2
Budget 2015
Budget Plan 2017Plan 2018 2016
Exkl pensionsåtagande före 1998 Inkl pensionsåtaganden före 1998
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
9(28)
4.4
Finansiella mål
Finansiella mål De finansiella målen är antagna av kommunfullmäktige. Resultatmål Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag skall vara 3,0 procent, med en avvikelse på +-2,0 procent. Investeringar Nettoinvesteringarna skall finansieras med egna medel, under en rullande 4-års period. Soliditet (långsiktig betalningsstyrka) Soliditeten skall förbättras under mandatperioden Likviditet Likviditeten skall vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och att finansiell handlingsfrihet säkerställs. 4.5
God ekonomisk hushållning
KL 5 § "För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning." Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Resultatet måste vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den ska behöva uttaxera en högre skatt. Kommunen, med i princip obegränsad livslängd, ska inte förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov. En god ekonomisk hushållning innebär att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. Det är inte förenligt med god ekonomisk hushållning att finansiera löpande driftskostnader med lån. Verksamhetsperspektiv Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta kräver en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer som ger förutsättningar för att bedriva verksamheterna kostnadseffektivt och ändamålsenligt. 4.6
Sammanfattande kommentarer
Årets budgeterade resultat ligger inom kommunfullmäktiges beslutade målintervall år 2016 samt inom målintervallet för plan 2017-2018. Soliditeten (långsiktig betalningsförmåga) förbättras under åren 2016-2018.. Likviditeten förändras inte under perioden men ligger tidvis på en relativt låg nivå på grund av större investeringar år 2016-2017. Nettoinvesteringarna är inte skattefinansierade fullt ut för perioden 2016-2018. Den genomsnittliga investeringsnivån är 23 mnkr per år.
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
10(28)
4.7
Finansiella nyckeltal
Finansiella nyckeltal Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
Årets resultat, Mnkr
8,7
9,2
9,3
Årets resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag, %
2,9
3
3
Soliditet, %
68
70
71
0
0
0
138
135
131
31
25
12
231
181
84
Långfristig låneskuld, Mnkr Pensionsskuld, Mnkr Nettoinvesteringar, Mnkr Nettoinvesteringar/avskrivningar
5 Finansiella rapporter och ekonomisk plan 2016-2018 Driftbudget (inklusive kapitalkostnader) Tkr
Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
387
400
438
108 165
95 945
91 069
2 847
2 811
3 347
Utbildningsnämnden
130 906
133 948
139 348
Socialnämnden
142 651
139 777
166 282
SUMMA KOSTNADER
384 956
372 881
400 484
0
0
0
Kommunstyrelse inkl Kommunfullmäktige
51 608
52 530
44 640
Bygg- och miljönämnden
1 105
1 087
1 640
Utbildningsnämnden
15 884
13 296
14 139
Socialnämnden
36 491
30 471
50 468
105 088
97 384
110 887
387
400
438
Kommunstyrelse inkl Kommunfullmäktige
56 557
43 415
46 429
Bygg- och miljönämnden
1 742
1 724
1 707
Utbildningsnämnden
115 022
120 652
125 209
Socialnämnden
106 160
109 306
115 814
SUMMA NETTOKOSTNADER
279 868
275 497
289 597
KOSTNADER Revision Kommunstyrelse inkl Kommunfullmäktige Bygg- och miljönämnden
INTÄKTER Revision
SUMMA INTÄKTER NETTOKOSTNADER Revision
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
11(28)
Investeringsbudget Tkr
Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
5 744
13 440
27 855
0
0
0
Utbildningsnämnden
4 397
6 200
2 325
Socialnämnden
1 033
600
1 000
11 174
20 240
31 180
Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden
SUMMA NETTOINVESTERINGAR
Resultatbudget/plan Tkr
Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
-268 647
-262 225
-275 717
-281 500
-295 300
-11 864
-13 000
-13 500
-14 000
-15 000
Verksamhetens nettokostnader
-280 511
-275 225
-289 217
-295 500
-310 300
Skatteintäkter, not 1
204 310
212 176
224 745
234 629
254 996
73 497
70 970
72 969
69 867
64 730
Finansiella intäkter
409
580
450
400
300
Finansiella kostnader
-295
-200
-200
-200
-200
-2 590
8 301
8 747
9 196
9 526
Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar
Generella statsbidrag, not 1
Årets resultat, förändring av eget kapital
Budget 2015 Inkl tilläggsanslag 155 tkr, Kf § 30/15, 50 tkr KF§ 32/15
Balansbudget/plan Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
Materiella anläggningstillgångar
175 103
184 353
198 783
210 133
207 883
Finansiella anläggningstillgångar
14 891
14 873
16 955
18 177
19 404
Summa anläggningstillgångar
189 994
199 226
215 738
228 310
227 287
3 911
3 863
3 911
3 911
3 911
20 117
15 000
20 117
20 117
20 117
7 353
7 535
6 327
6 327
6 327
Kassa och bank
18 731
7 345
7 353
3 111
11 678
Summa omsättningstillgångar
50 112
33 743
37 708
33 466
42 033
240 106
232 969
253 446
261 776
269 320
Tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar
Summa tillgångar
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
12(28)
Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
159 089
168 223
173 386
182 582
191 848
-2 590
8 506
8 747
9 197
9 268
5 831
4 410
6 874
7 007
6 785
Andra avsättningar
17 033
13 036
15 033
14 033
12 533
Summa avsättningar
22 864
17 446
21 907
21 040
19 318
Långfristiga skulder
3 718
2 400
3 718
3 719
3 719
Kortfristiga skulder
54 435
44 900
54 435
54 435
54 435
Summa skulder
58 153
47 300
58 153
58 154
58 154
240 106
232 969
253 446
261 776
269 320
Tkr EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner
Skulder
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL
Kassaflödesanalys/plan Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
Årets resultat
-2 590
8 506
8 747
9 196
9 267
Justering av- och nedskrivningar
11 801
13 000
13 500
14 000
14 500
Justering för avsättning deponi
8 997
-3 000
-1 000
-1 000
-1 500
Justering för avsättning pensioner
603
-372
-296
134
-223
18 811
18 134
20 951
22 330
22 044
Ökning(-) /minskning(+) kortfr fordringar
5 757
0
0
0
0
Ökning(-) /minskning(+) förråd och varulager
-48
0
0
0
0
Ökning(+) /minskning(-) kortfr skulder
3 132
226
0
0
0
27 652
18 360
20 951
22 330
22 044
-12 733
-20 240
-31 180
-25 350
-12 250
0
0
-1 391
-1 240
-1 245
-12 733
-20 240
-32 571
-26 590
-13 495
Tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Medel från verksamheten
Medel från den löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggn.tillg. Förvärv av finansiella anläggn.tillg. Medel från investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
13(28)
Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
1 606
0
0
0
0
Minskning av långfristiga skulder
0
0
0
0
0
Minskning av långfristiga fordringar
18
18
18
18
18
1 624
18
18
18
18
16 543
-1 862
-11 602
-4 242
8 567
9 541
16 741
25 282
13 680
9 438
26 084
14 879
13 680
9 438
18 005
Tkr Ökning av långfristiga skulder
Medel från finansieringsverksamheten
ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel årets början Likvida medel årets slut
Not Tkr
Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
204 871
211 285
224 745
234 629
244 718
-599
0
0
0
0
38
891
-470
0
0
204 310
212 176
224 275
234 629
244 718
58 473
60 005
61 315
59 213
57 861
Strukturbidrag
0
572
0
0
0
LSS-utjämning
3 689
-446
328
327
328
Regleringsavgift/bidrag
1 284
1 001
-159
-1 153
-2 521
575
231
1 820
1 815
1 816
9 476
9 607
9 665
9 665
9 665
73 497
70 970
72 969
69 867
67 149
Not 1 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Prel. skatteinbetalningar Slutavräkning, mellanskilln prognos o slutl Slutavräkning, prognos Summa skatteintäkter
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning Fastighetsavgift Summa generella bidrag o utjämning
Investeringsbudget/plan 2015-2017 Tkr
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
1 200
1 000
1 000
500
500
500
-500
-500
-500
1 000
1 000
200
200
KOMMUNSTYRELSE IT
Exploateringsutgifter Tomtförsäljningar
Reservkraftverk. beredskapsåtgärder Tillgänglighetsanpassning kommunala fastigheter
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
200
14(28)
Tkr
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
Underhåll kommunala fastigheter
900
900
900
Energibesparande åtgärder
500
500
500
17 000
14 800
0
250
3 000
200
0
0
1 000
0
500
Bad Nybyggnad förrådet Skärmtak förrådet Amiralen Toalettvagn
200
Brand-inbrottslarm, inpassningssystem Nossebro skola
350
350
300
Byte brandlarmsdetektorer Nossebro skola
200
200
200
Bion
0
500
2 000
Kommunhusgården
0
0
50
Allaktivitetsanläggning
260
0
0
Underhållsbeläggning, reinvestering
700
700
700
Gatubelysning, reinvestering
100
100
100
Parkanläggning, reinvestering
50
50
50
Maskininvesteringar
100
250
250
Stallaholmsområdet (infrastruktur mm)
500
250
250
Gatuupprustning Krusegårdsgatan
990
0
0
Gatuupprustning Krusegårdsgatan Stb
-495
0
0
Ställplats husbilar
0
300
0
Etapp 1, Järnvägsgatan
0
0
850
900
0
0
Sammanhängande belysning strandpromenad
0
200
0
Uppgradering miljöreda
0
300
0
500
500
500
Vatten och avloppsledningar, reinvestering
200
200
200
Dagvattenledning Nossebro södra
300
0
0
Regnvädersmodulering
200
0
0
Åsa vattenverk Filter+UV
300
0
0
Inläckage i avloppsledningar
500
500
27 855
23 050
Träbron
GC-vägar
VA-verksamhet
SUMMA KOMMUNSTYRELSEN
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
11 550
15(28)
Tkr
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
1 500
0
0
0
1 500
0
100
100
100
IT i skolan
200
200
200
Inventarier utbyte av klassuppsättningar
200
200
200
75
0
0
250
0
0
2 325
2 000
500
IT
200
0
0
Inventarier daglig verksamhet
100
0
0
Inventarier kök/tvätt
100
100
100
Inventarier äldreboende/dagcentral
300
100
100
Utbyte av larmsystem Lindbacken
300
0
0
0
100
0
SUMMA SOCIALNÄMNDEN
1 000
300
200
TOTAL SUMMA UTGIFTER
32 175
25 850
12 750
-995
-500
-500
31 180
25 350
12 250
UTBILDNINGSNÄMNDEN Nossebro skola Ombyggnad hus G Förbättring utemiljö inkl rivning av hus Inventarier kök Allmänt
Inventarier Godegården Självutlåningsdisk SUMMA UTBILDNINGSNÄMNDEN
SOCIALNÄMNDEN
Inventarier trygghetsboende
TOTAL SUMMA INKOMSTER TOTALT NETTO
6 Kommunstyrelsen Drift- och investeringsbudget (inkl kapitalkostnader) Tkr
Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
51 600
52 530
44 640
108 500
96 500
91 740
Varav personalkostnader
36 200
36 765
Nettokostnader
56 900
43 970
47 100
Nettobudget
42 518
43 970
47 100
-14 382
0
-10 945
Intäkter Kostnader
Över/Underskott
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
16(28)
Tkr
Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
5 700
14 065
28 750
0
625
995
5 700
13 440
27 755
INVESTERINGAR Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Inklusive tilläggsanslag enligt KF §30/15, 155 tkr
Sammandrag av driftskostnader Tkr
Kostnader
Intäkter
Nettokostnader
4 514
300
4 214
18 060
1 727
16 333
4 898
378
4 520
Flyktingmott./arb.mark.åtg.
14 943
10 359
4 584
Affärsverksamhet
16 814
14 395
2 419
Övrig verksamhet
32 511
17 481
15 030
Totalt
91 740
44 640
47 100
Politisk verksamhet Infrastruktur och skydd Fritid och kultur
Förändringar i kommunstyrelsens budget 2016 jämfört med 2015 års budget.
Anslag med 221 tkr för utökad kollektivtrafik till Grästorp/Trollhättan resp. Vårgårda Anslag utvecklingsåtgärder med 436 tkr varav 150 avsättas till projekt affärsdriven utveckling Utökat utbildningsanslag med 50 tkr till revisionen för 2016 Ny verksamhet för kommunsamverkan. Innehåller anslag för upphandling internationella frågor samt utredningskostnader för V6-samverkan En del underhållskostnader från driftbudgen till investeringsbudgeten Underhållskostnader som investering; ökat anslag med 600 tkr till 900 tkr Utökat anslag med 66 tkr till 416 tkr för sommarpraktikanter Nytt föreningsanslag till Essunga ryttarförening med 275 tkr Första avsättning med 1 miljon kronor för täckning av slamtippen i Bäreberg Investering med 200 tkr för framtagande av ny hemsida
Allmänt Kommunstyrelsen skall bereda fullmäktiges ärenden och genom delegation har kommunstyrelsen det övergripande operativa ansvaret för kommunens samlade verksamheter samt för andra ärenden enligt antagen delegationsordning. Kommunstyrelsen delegerar i sin tur vissa frågor till dess arbetsutskott eller förhandlingsdelegation, men ibland även till kommunstyrelsens ordförande eller anvisade tjänstemän. Avrapportering sker genom anmälan av beslut enligt delegationsordningen. Speciella ansvarsområden för kommunstyrelsen är bland annat kommunens samlade ekonomi, kommunadministration, tekniska verksamheter, personal- och arbetsmarknadsfrågor, integrationsfrågor, boende för ensamkommande barn, säkerhet och skydd, information, näringslivsfrågor, torghandel, folkhälsa, fritidsverksamhet, kollektivtrafik och färdtjänst. I samverkan med näringsliv, föreningsliv och kommuninvånare har kommunen också ett ansvar för att det inom kommunens geografiska område finns en attraktivitet som gör att företag och kommuninvånare vill stanna kvar eller att nya är beredda att flytta in. Kommunstyrelsen skall bereda fullmäktiges ärenden och genom delegation har kommunstyrelsen det övergripande operativa ansvaret för kommunens samlade verksamheter samt för andra ärenden enligt antagen delegationsordning. Kommunstyrelsen delegerar i sin tur vissa frågor till dess arbetsutskott eller förhandlingsdelegation, men ibland även till kommunstyrelsens ordförande eller anvisade tjänstemän. Avrapportering sker genom anmälan av beslut enligt delegatEssunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
17(28)
ionsordningen. Speciella ansvarsområden för kommunstyrelsen är bland annat kommunens samlade ekonomi, kommunadministration, tekniska verksamheter, personal- och arbetsmarknadsfrågor, integrationsfrågor, boende för ensamkommande barn, säkerhet och skydd, information, näringslivsfrågor, torghandel, folkhälsa, fritidsverksamhet, kollektivtrafik och färdtjänst.
Näringslivsfrämjande åtgärder Kommunen bedriver mycket arbete för att främja näringslivsutveckling och företagsklimat. Det viktigaste är förstås att kommunens organisation ger så bra service som möjligt vid t e x myndighetsutövning, utskänkningstillstånd samt mark- och exploateringsfrågor. Här får vi oftast också bra betyg av våra företag. Vidare är det viktigt att skapa mötesplatser vilket vi gör genom företagsbesök, medlemsmöten i Nossebroregionens nätverk, företagarluncher m m. Kommunen måste ständigt vara på hugget för att skapa så bra förutsättningar för näringslivet som möjligt. Andra viktiga frågor är samarbete skola-näringsliv, tillgång till mark och lokaler och att stimulera till nyföretagande och entreprenörskap. I dessa frågor arbetar vi självklart tillsammans med skolan och nyföretagarcentrum men också med Kommunalförbundet i Skaraborg och Omställningskontoret i Trollhättan. Kommunen bedriver f n också ett särskilt projekt "affärsdriven utveckling, kultur-näringsliv" tillsammans med regionen och sparbanken Skaraborg. Här är syftet b l a att stimulera till nyföretagande och entreprenörskap i gröna och kreativa näringar samt besöksnäringen.
Informationsverksamhet Under 2016 sker omläggning av webben vilket medför att kommunens hemsida förnyas. Införande av e-tjänster kommer succesivt att införas och en kommunikationsplan för kommunen kommer arbetas fram under 2016.
Turistverksamhet Essunga kommun har sedan 2015 en ny turistwebb med aktuell turistinformation. Kommunen har också enklare form av turistbyrå på entreprenad tillsammans med badet och campingen. Även på kommunens bibliotek och i kommunhuset finns tillgång till turistinformation. Samverkan kring turism sker bland annat inom ramen för Skaraborgs kommunalförbund.
Fritidsverksamhet Fritidsverksamheten omfattar stöd till föreningar som bedriver i första hand verksamhet för ungdomar, men också bidrag till samlingslokaler och badplatsföreningar. Från 2016 kommer det dessutom att utgå ett ökat driftbidrag till Essunga Ryttarförening. Kommunen ansvarar för idrottsplatsen Stallaholm, samt fritidsområdet Haga-Högaberget. Sedan strandpromenaden längs Nossan färdigställts finns numera en fin slinga mellan Stallaholmsområdet och Hagabergets elljusspår, och detta stråk kan utvecklas mycket framöver. Situationen kring Nossebro bad och camping har varit turbulent under 2015. Troligen kommer en renovering av badet och samtliga lokaler att äga rum unde 2016 och 2017, förutsatt att beslut tas om detta i slutet av 2015. I såfall kommer också en upphandling av entreprenör att göras, med ett avtal som sträcker sig över åtminstone en 5-årsperiod.
Marknadsverksamhet Marknadsplatsen ligger centralt i Nossebro. Tack vare de stora sammanhängande ytorna har vi möjlighet att erbjuda större arrangemang och aktiviteter. Kommunen ansvarar för Nossebro Marknad, som hålls sista onsdagen varje månad januari – december.
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
18(28)
Gator, vägar och parker I verksamheten ingår barmarks- och vinterunderhåll, offentlig belysning, juldekorationer, stöd till enskilda väg- och belysningsföreningar, trafiksäkerhetsfrågor, lokala trafikföreskrifter och skyltsättning, förråd med maskinpark, underhåll och förnyelse av rabatter, lekplatser, gräsklippning samt brounderhåll. Säkerhetsbesiktning av lekredskap görs kontinuerligt.
Avfallshantering Verksamheten omfattar hämtning och behandling av hushållens avfall, samt skötsel av Återvinningscentralen med tillhörande avfallsdeponi samt arbetet med avfallsplaner.
Vatten och avloppsförsörjning Verksamheten omfattar produktion och distribution av dricksvatten samt avledning och rening av spillvatten från fastigheter, gator och industrier. Att kontinuerligt erbjuda kommunens innvånare bra vatten och avloppssystem berör även även fastighetsägare som behöver se över anslutningar mot kommunens VA. Påkopplingar och förfrågningar om VA anslutning ökar från fastigheter och föreningar utanför verksamhetsområdet. Regnvädersmodellering utförs för att detektera framtida dagvattenproblem- områden. Inläckage av dagvatten i befintliga avloppsledningar minimeras genom att dagvattendammar anläggs.
Arbetsmarknad och arbetsmarknadsåtgärder Arbetsmarknaden i kommunen präglas fortsatt av en låg generell arbetslöshet. Slående är också en hög ut och inpendling. Kommunen har också en relativt sett låg utbildningsnivå vilket på dagens kunskapsintensiva arbetsmarknad ställer upp särskilda hinder. När det gäller arbetslösheten bland ungdomar 18-24 år så ligger siffrorna för Essunga kommun under genomsnittet för riket och regionen. Under höstterminen 2014 startade projekt Återtåget med syfte att fånga upp de ungdomar som saknar studieresultat och som bedöms stå långt ifrån reguljära studier och arbetsmarknaden. Huvudsakligen har deltagarna varit 18-20 åringar inom kommunens ansvar, samtidigt som en inte obetydlig grupp finns som arbetssökande i Arbetsförmedlingens program. Under 2015 har kommunen arbetet tillsammans med arbetsförmedlingen för att ta fram en lokal överenskommelse vilket i sin tur genererar möjligheter till statliga stimulansmedel för att minska arbetslösheten bland unga. Inom arbetsmarknadsenheten fortsätter arbetet med att ge människor möjligheten att komma tillbaka till arbetslivet ifrån utanförskap. Verksamheten kan erbjuda tidiga rehabiliteringsinsatser genom återhämtningsmetodik och olika steg ända fram till återgång på reguljär arbetsmarknad. Ett viktigt uppdrag är att erbjuda lönearbete istället för försörjningsstöd. Med den närhet och tydlighet som den lilla kommunen innebär har detta hittills varit mycket framgångsrikt. De kostnader som AME-Verksamheten medför, betalar sig många gånger om genom låga kostnader på mer passiva insatser. Detta arbetssätt betyder också att allt fler människor får chans att utveckla sina arbetsförutsättningar. Regeringen har tagit fram tre särskilda åtgärder för att minska arbetslösheten nämligen utbildningskontrakt (motsvarar vårt Återtåget), traineejobb och extratjäntser. Kommunen kommer att försöka arbeta med dessa insatser under 2016 och arbetet med utbildningskontrakt är redan igång sedan ett år tillbaka. Kommunen har goda förutsättningar att arbeta mot en s k nollvision för arbetslösheten bland våra ungdomar. Idag finns endast ett 30-tal utan sysselsättning men här kommer vi arbeta intensivt för att skapa sysselsättning till alla som vill ha det.
Flyktingmottagande och integration Integrationsfrågorna är f n den stora utmaningen för hela Europa, Sverige och självfallet de enskilda kommunerna de kommande åren. Flyktingmottagandet består av olika delar: Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
19(28)
Flyktingmottagningen i kommunen innebär f n en överenskommelse om att ta emot 20 nyanlända per år. Målen för denna verksamhet är att nyanlända inom etableringsuppdraget har uppnått egen försörjning när etableringstiden är över ensamkommade barn där kommunen har ett sk hvb-hem men mer än hälften av de hittills ca 40 mottagna är placerade på institutioner i andra kommuner. Här måste minst ett till två nya hem etableras. Transitboende. Kommunen har från Migrationsverket/länsstyrelsen fått förfrågan om hur många "korttidsplacerade" flyktingar kommunen kan ta emot i avvaktan på utplacering på s k asylboende. Mycket troligt att kommunen behöver hjälpa till även här Det finns f n inget s k asylboende i kommunen .
Tillgången till bostäder är den svaga länken inte bara i mottagandet av nyanlända utan för kommunens befolkningsutveckling i allmänhet. Självfallet ökar även kraven på svenskundervisning, skolan, socialtjänsten, personalförsörjning och flera andra delar av samhället. Integrationen av de nyanlända är en stor utmaning men också en stor möjlighet för kommunen sett över tid.
Personalpolitiska åtgärder I detta anslag ingår företagshälsovård, rehabilitering, hälsofrämjande arbete, friskvård samt julfest för personal, arbetsmiljöutbildning, gemensam ledarutveckling samt uppvaktning vid 25 års anställning. Ledarutveckling för kommunens chefer sker kontinuerligt. Under 2016 sker fortsatt ledarutveckling för att stärka cheferna i sin roll.
Kommunstyrelsens mål 2016
Positivt flyttnetto Ytterligare bostadsbyggnation Aktualiserat visionsdokument för Stallaholmsområdet Gott företagsklimat Utveckla besöksnäringen Utökad efterfrågestyrd kollektivtrafik Sysselsättning för alla 18-25 åringar Ökad tillgänglighet Minska bruket av tobak, alkohol och droger i kommunen God arbetsmiljö där alla medarbetare känner delaktighet och medverkar till att nå verksamhetens mål All personal har önskad sysselsättningsgrad Minskad sjukfrånvaro Budget i balans Nettoinvesteringarna skall finansieras med egna medel under en rullande 4-års period Soliditeten skall förbättras under mandatperioden Likviditeten skall vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och finansiell handlingsfrihet säkerställs
7 Bygg- och miljönämnden Drift- och investeringsbudget Tkr
Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
Intäkter
1 105
1 087
1 640
Kostnader
2 847
2 811
3 347
varav personalkostnader
2 100
2 093
2 575
Nettokostnader
1 742
1 724
1 707
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
20(28)
Tkr
Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
1 784
1 724
1 707
INVESTERINGAR
0
0
0
Utgifter
0
0
0
Inkomster
0
0
0
Nettoinvesteringar
0
0
0
Kostnader
Intäkter
Nettokostnader
132
0
132
Bygglov
1 261
640
621
Miljö- och hälsoskydd och livsmedel
1 418
447
971
Totalt
2 811
1 087
1 724
Nettobudget Över/underskott
Sammandrag av driftkostnader Tkr Politisk verksamhet
Bygglov Bygg- och miljönämnden är en politisk myndighetsnämnd vars verksamhet inom plan- och byggområdet omfattar tillståndsprövning och tillsyn enligt plan- och bygglagen, byggnadsverkslagen och förordningar med mera. Verksamheten styrs i stor utsträckning av lagstiftningen och andra statliga beslut. Bygg- och miljökontoret har ansvar för handläggning av ärenden rörande bostadsanpassning för funktionshindrade enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Inom bygg- och miljökontoret handläggs även kommunens energirådgivning.
Miljö- och hälsoskydd och livsmedel Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet för områdena miljöskydd och hälsoskydd och livsmedel. Syftet med kontrollen är att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter. Konsumenten ska kunna köpa säkra livsmedel. Byggnader ska ha en god inomhusmiljö. Grundvatten, vattendrag och sjöar ska inte förorenas av avloppsvatten eller kemikalier. För 2016 planeras tillsyn av hälsoskydd i skolor och förskolor och en fortsatt tillsyn av lantbruk och miljötillsyn av industrier. Därutöver hanteras anmälningar om C-verksamheter och bergvärme, köldmedelrapportering, klagomål, avloppsansökningar, registrering av livsmedelsverksamheter, kemikalietillsyn, strandskyddsdispenser, svar på remisser från länsstyrelsen, polisen etc. Inventeringen av enskilda avlopp kommer att fortsätta i Bäreberg, öster om Nossan, under 2016.
Bygg- och miljönämndens mål 2016 1. Utveckla hälsoskyddstillsynen 2. God service med snabb och effektiv handläggning
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
21(28)
8 Utbildningsnämnden Drift- och investeringsbudget Tkr
Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
15 900
13 076
14 139
130 900
133 778
139 348
Intäkter Kostnader varav personalkostnader
78 843
Nettokostnader
115 000
Nettobudget
117 653
Över/underskott
120 702
125 209
6 200
1 000
2 653
INVESTERINGAR Utgifter
643
Inkomster
0
Nettoinvesteringar
643
6 200
1 000
Kostnader
Intäkter
Nettokostnader
Nämnd
279
0
279
Stöd till studieorganisation
170
0
170
Allmän kulturverksamhet
192
85
107
Biblioteksverksamhet
2 958
390
2 568
Musikskola
1 674
280
1 394
Fritidsgård
553
0
553
1 688
319
1 369
30 103
4 825
25 278
Fritidshem
7 265
1 892
4 373
Förskoleklass
2 447
65
2 382
59 745
5 218
54 527
2 544
0
2 544
22 770
200
22 570
Gymnasiesärskola
931
0
931
Grundvux
611
0
611
Gymnasial vuxenutbildning
2 270
200
2 070
Svenska för invandrare
1 207
650
557
Skolkontor
1 941
15
1 926
139 348
14 139
125 209
Tilläggsanslag till budget 2015, 50 tkr Kf § 30, 2015
Sammandrag av driftskostnader Tkr
Familjedaghem Förskola
Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola
Totalt Siffrorna angivna exkl kapitaltjänst 20151008
Kultur och bibliotek I verksamheten ingår barnkultur, konst- och utställningsverksamhet inklusive inköp av konst till Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
22(28)
kommunen, stöd till studieförbund och kulturella föreningar samt bibliotek. Biblioteket är ett integrerat folk- och skolbibliotek, förlagt till Nossebro tätort. I bibliotekets verksamhet ingår även en mindre filial vid Kerstinsås samt skolbiblioteken i Bredöl och Jonslund. Biblioteksverksamhetens huvuduppgift är att genom olika medier ge kommunens invånare tillgång till såväl information, kulturella upplevelser som förströelse. Fortsatt satsning sker 2016 på ungdomskultur riktat mot såväl barn som ungdomar.
Musikskola I den kommunala musikskolan erbjuds avgiftsbelagd undervisning samt spel i ensembler och klassorkestrar. Utbildningsnämnden har presenterat ett förslag till utökning av musikskola/kulturskola. Ett försök med kulturskola görs läsåret 2015/16. Under hösten 2015 har elevantalet ökat. Utvärdering skall ske våren 2016 för att en ev fortsättning ska kunna ske.
Fritidsgård Fritidsgården är placerad i anslutning till skolan i Nossebro. Öppetttider Fyller en viktig funktion för ungdomar som inte är med i övriga föreningslivet på orten.
Förskoleverksamhet Förskolan omfattar fem förskolor och fyra familjedaghem. Antalet barn i förskolan förväntas öka med ca 5 barn år 2016. I Jonslund sker en nybyggnation i privat regi som kommer att tas i bruk. Ängens förskola har 2015 utökats med en avdelning. Förskola i Fåglum skall också byggas. Dock räknar vi inga effekter på driften 2015. Personaltätheten beräknas till 5,5 barn per personal. Genom ett nytt beräkningssätt för statsbidrag gällande maxtaxa ökar intäkterna med 400 tkr. Förvaltningen har sökt statsbidrag för att minska barngruppernas storlek. Bidraget söks för läsåret 2015/16 och är återkommande. Nyckeltal Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
247
265
269
Bruttkostnad/plats
106 663
98 649
115 026
Nettokostnad/plats
89 803
82 600
87 301
24
25
20
Bruttokostnad/plats
75 579
69 200
84 400
Nettokostnad/plats
56 342
56 440
68 450
Förskola Antal barn
Familjedaghem Antal barn
Skolbarnsomsorg Utbildningsnämnden ansvarar för skolbarnsomsorg i fritidshem/familjedaghem. Verksamheten är förlagd till skolorna i Nossebro, Jonslund och Bredöl. Fritidshemmet Bryggan är ett samarbetsprojekt med socialförvaltningen. Barn med särskilda behov mellan 6 och 12 år har utbildningsförvaltningen ansvar för. LSS-verksamhet för barn över 12 år har socialförvaltningen ekonomiskt ansvar för. Antalet barn på fritidshem förväntas bli totalt 210, vilket är lika många som förväntades till budget 2015. Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
23(28)
Förskoleklass Kommunens förskoleklasser för sexåringar är integrerade med grundskolans åk 1. Verksamheten är förlagd till tre skolor: Bredöl: Barn i Främmestad-Bäreberg och Malma. Jonslund: Barn i Lekåsa-Barne Åsaka, Fåglum och del av Essunga. Nossebro: Barn i Kyrkås, del av Essunga och Bäreberg. 2016 beräknas antal elever i förskoleklass bli 67 mot 59 år 2015. Fyra barn som är skrivna i Essunga kommun går i förskoleklass i annan kommun.
Grundskola och grundsärskola Grundskola och obligatorisk särskola är organiserad enligt följande: Bredöl: Grundskola år 1-5 för barn i Främmestad-Bäreberg och Malma. Jonslund: Grundskola år 1-5 för barn i Lekåsa-Barne Åsaka, Fåglum och del av Essunga. Nossebro: Grundskola år 1-5 för barn i Kyrkås, del av Essunga och Bäreberg. Grundskola år 6-9 för hela kommunen Särskola år 1-10 för hela kommunen integrerad med grundskolan. Antalet elever beräknas minska 2016 från 527 till 525. En ökning av ensamkommande barn har ej medtagits i beräkningen. Dessutom tillkommer elever som går i andra kommuner (se nedan). En ny beräkning har skett gällande grundresurser i grundskolan. På 6-9-skolan beräknas 8,9 lärare per 100 elever. På F-5-skolan Nossebro beräknas 8,35 lärare per 100 elever (nyanlända elever) På F-5-skolan i Jonslund och Bredöl beräknas 7,9 lärare per 100 elever. Utöver grundresurs finns gemensamma resurser (bl a specialpedagog mm) med 1 lärare per 100 elever i åk 1-5 samt 1,4 lärare/100 elever i åk 6-9 (0,79 lärare per elev åk 6-9 exkl extra statsning på ensamkommande barn). Statsningen på ensammkommande barn kompenseras av statsbidrag från migrationsverket och skolverket. Interkommunal ersättning innebär ett kostnadsnetto på ca 10 elever eller en kostnad på 627tkr. Det är ett stort problem att elever som är skrivna i vår kommun väljer andra kommuners grundskolor. Skolan har sökt statsbidrag för Lågstadiesatsningen läsåret 2015/16. bidraget finns att söka även för läsår 2016/17. Det föreligger en osäkerhet kring budgeten gällande ensamkommande barn. Här räknas att de resurser om 1,6 tjänster som medräknas kompenseras genom statsbidrag. I budgeten finns också sju förstelärare inom grundskolan (de ökande lönerna kompenseras av statsbidrag). Läromedel utökas med 100 tkr. Grundsärskolan är integrerad med grundskolan. Antal inskrivna elever beräknas till tio år 2016. Nyckeltal Antal
Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
537
528
526
Elever och lärare i grundskolan Antal årselever
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
24(28)
Antal
Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
9
9
10
10
10
10
Antal lärare/100 elever Särskola år 1-10 Antal
Gymnasieskola och frivillig gymnasiesärskola Antal elever som studerar i andra gymnasieskolor förväntas öka från 180 elever 2015 till 194 elever år 2016. På grund av framförallt medverkan i Utbildning Skaraborg förväntas kostnaden per elev öka relativt mycket. Resurser läggs in extra för det s k ”Återtåget” framförallt gällande lokaler. (Elever som inte fullföljt sitt gymnasium får en ny chans att göra det.) Gymnasiesärskolan minskar i omfattning från i snitt 4 elever till 2 elever år 2016. Detta innebär lägre personalresurser i vår gymnasiesärskola men också gällande de interkommunala ersättningarna. Nyckeltal Antal
Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
Budgeterat antal elever i annan kommun
177
180
194
Budgeterat antal elever i Nossebro
4
3
3
181
183
197
7
4
2
188
187
199
Summa Essungaelever Frivillig gymnasiesärskola Årselever, totalt
Vuxenutbildning Organisationen föreslås förändras fr o m 2016. Utredning pågår om eventuellt övertag från Lidköpings kommun av organisation kring vuxenutbildning. Utbildningsnämnden skall ta beslut om vilket utbud som skall finnas i Essunga kommun. Inom vuxenutbildningen ingår grundvux, komvux samt SFI. "Återtåget" ingår i komvux och grundvux.
Utbildningsnämndens mål 2016
Mer kultur för och av barn och unga. Alla elever i grundskolan ska nå kunskapskraven. Hög digital kompetens hos både elever och pedagoger. God arbetsmiljö där alla medarbetare känner delaktighet och medverkar till att nå verksamhetens mål. Budget i balans. Punkten om hög digital kompetens hos elever och pedagoger är ny för 2016, övriga punkter gällde även under 2015.
9 Socialnämnden Drift- och investeringsbudget Tkr Intäkter Kostnader
Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
36 500
30 471
50 468
142 600
139 777
166 282
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
25(28)
Tkr
Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
varav personalkostnader
100 500
99 323
118 605
Nettokostnader
106 100
109 306
115 814
Nettobudget
104 600
109 306
115 814
1 100
600
1 000
0
0
0
1 100
600
1 000
Över/underskott
-1 500
INVESTERINGAR Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar
Flyktingmottagande av ensamkommande barn har flyttats till socialnämnden. Detta är en förklaring till varför kostnader och intäkter har stigit mellan år 2015 och 2016. Sammandrag av driftkostnader Tkr
Kostnader
Intäkter
Nettokostnader
310
0
310
65
50
15
Individ och familjeomsorg
37 573
21 014
16 560
LSS/handikappomsorg
38 841
15 561
23 280
Hemvård
19 742
1 490
18 252
Särskild boendeform
60 433
12 312
48 121
Rehab, hjälpmedel, anhörigstöd, social dagvård
5 486
41
5 445
Gemensam administration
3 772
0
3 772
166 282
50 468
115 814
Nämnd Alkoholtillstånd
Totalt
Mottagande av ensamkommande barn är flyttat till individ o familjeomsorg. Därav den stora ökningen av kostnader och intäkter i denna verksamhet.
Äldreomsorg Verksamheten består av två särskilda boenden, korttidsboende, hemvård, rehabilitering, dagvård, hjälpmedel samt dagcentralverksamhet. Behovet av särskilt boende beräknas öka. I denna budget beräknas att särskilt boende ökar och resurserna på korttidsvård Blå Viol minskas. Statsbidrag för utökad bemanning om 1,3 miljoner läggs på ökad personal; sjuksköterskor och undersköterskor. Hemvården minskas med 0,5 tjänst p g a lägre behov än förväntat. Inom alla verksamheter minskas vikariekostnader med totalt 210 tkr. Nyckeltal Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
14
14
14
Lindbacken Antal servicemottagare
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
26(28)
Bokslut 2014
Budget 2015
Budget 2016
Bruttokostnad/plats, kr
565 121
585 286
609 285
Nettokostnad/plats, kr
458 021
467 429
485 213
Antal servicemottagare
61
62
61
Bruttokostnad/plats, kr
757 721
782 661
849 966
Nettokostnad/plats, kr
610 327
628 903
676 606
Kerstinsås
Funktionshinder Verksamheten består av insatser enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) samt lagen om assistansersättning (LASS). Behovet av LSS-insatser ökar markant i förhållande till 2015. Den största ökningen finns gällande korttidsvistelse, ledsagarservice , boende för särskild service, personlig assistent samt daglig verksamhet. Detta innebär samtidigt att bidragen i Lss-utjämningssystemet kommer att öka, men först 2017.
Individ- och familjeomsorg I verksamheten ingår förebyggande åtgärder, kontaktperson/kontaktfamiljer, familjehem, försörjningsstöd, familjerätt och familjerådgivning samt ensamkommande flyktingbarn. Beräkning har skett utifrån: 0,75 årsplats för missbrukarvård (1600 kr per dygn) samt öppenvårdsbehandling i Alingsås kommun. 0,50 årsplats på institution för barn och ungdomar. 10 barn/ungdomar i familjehem varav 4 konsulentstödda familjehem. Fortsättning sker med öppenvårdsinsatser på sommaren riktade mot ungdomar i riskzonen (150 tkr). Antalet socialsekreterartjänster beräknas till 10,3 vara 1,5 tjänst riktas mot ensamkommande barn. Beräkningen har skett utifrån att detta kompenseras genom statsbidrag. Kostnaderna för ensamkommande barn/ungdomar eräknas till ett nollresultat förutom vissa administrativa kostnader där intäkterna överväger kostnaderna. Inom verksamheten socialekonomiska åtgärder minskas satsningen på elevcoach från heltid till 0,75 tjänst.
Ensamkommande flyktingbarn Alkoholtillstånd Essunga kommun har ett avtal med Skara kommun om tillståndsgivning och tillsyn gällande alkoholservering. På grund av få tillstånd och hög kostnad för alkoholinspektionerna beräknas att avgifterna ej till fullo kompenserar kostnaderna (-15 tkr). I grunden skall näringsidkarna betala vad det kostar. Översyn behöver ske för att utröna om andra alternativ finns för organisationen av alkoholtillstånd.
Socialnämndens mål 2016
Alla brukare och anhöriga upplever att de blir väl bemötta av personal Föräldrar och barn/unga har tillgång till stöd vid behov Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet och ge goda resultat Samordnat stöd för ensamkommande barn med långsiktiga helhetslösningar för bra bo-
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
27(28)
ende, fritid och skolgång God arbetsmiljö där alla medarbetare känner delaktighet och medverkar till att nå verksamhetens mål Budget i balans
Essunga kommun, Budget 2016 Verksamhetsplan 2017-2018
28(28)
Jämförelse avgifter
Förening Essunga ryttarförening
Grästorp
Senior Junior Familj
Medl.avg
400 300 700
Norra älvsborgs ridklubb (Trollhättan)
Lidköpings ridklubb
Ridavgift Prova på barn 30 min Prova på vuxen 30 min Ridgrupp 50 min , jr Ridgrupp 50 min, sr Träningsgrupp 60 min, jr Träningsgrupp 60 min, sr Klippkort Klippkort Privatlektion 45 min Privatlektion 2 pers
500 kr 600 kr 560 kr 610 kr 660 kr 710 kr 950 kr 1 900 kr 300 kr 200 kr
5 ggr 5 ggr månaden månaden månaden månaden 5 ggr 10 ggr
Per gång 100 kr 120 kr 8 elever 8 elever 6 elever 6 elever 190 kr 190 kr
Knatte 30 min Junior Senior Träningsgrupp
90 kr/lektion 135 kr/lektion 155 kr/lektion tillkommer 30 kr
Knatte 30 min
120 kr
Ungdom 45 min
150 kr
Vuxen 45 min
180 kr
Spec.grupp 60 min
200 kr
Junior
230
Senior
310
Famij
700
Alingsås
Junior Senior Familj
400 500 850
Ridlekis 45 min, 6 ggr Junior 45 min Junior 60 min Senior 60 min
Levene
Junior Senior
250 300
Senior Junior, 45 min Minior, 30 min
700
6
116,6666667 145 165 200
220 190 90
Jämförelse kommunens kostnader
Kostnader som kommunen tar
Bidrag från kommunen Driftbidrag (skötsel, anläggning, grund) Aktivitetsstöd
32 850 kr 23 000 kr
Grästorp
Föreningsbidrag
Avskrivningar o 40 000 kr driftkostnad
Lidköping
Driftbidrag
Förening Essunga ryttarförening
Trollhättans fältrittklubb
Driftbidrag
Norra älvsborgs ridklubb
Driftbidrag
Gråbo ridklubb
Aktivitetsstöd
Kr
450 000 kr Kapitalkostnader
110 000 kr Hyra
55 000 kr Hyra
Hyra
Kr
TOTAL
Antal medlemmar
Kommunens kostn/medl
Antal aktiviteter
Kommunens kostn/aktivitet Kommentar
55 850 kr
236
237 kr
800
70 kr
206 000 kr
246 000 kr
139
1 770 kr
769
320 kr
1 400 000 kr
1 850 000 kr
700
2 643 kr
redovisas inte
975 700 kr
820 000 kr
1 085 700 kr
875 000 kr
405
205
2 681 kr
4 268 kr
6 087
Driftbidraget hålls inne o går till 178 kr driftkostnader som kommunen tar
3 622
Driftbidraget hålls inne o går till 242 kr driftkostnader som kommunen tar
Jämförelse med några andra föreningar i kommunen Redovisade driftkostnader 2014 Erhållet driftbidrag Pers.kostn enl RR ERF 195 497 kr 29 200 kr 1 241 605 kr Nossebro IF 131 809 kr 32 000 kr Inga personalkostn. IK Elmer 36 061 kr 10 818 kr 150 000 kr Främmestads IK 124 591 kr 29 800 kr 432 457 kr Fåglums IF 122 186 kr 9 000 kr
Sammanställning ekonomi - Essunga Ryttarförening Intäkter Kostnader
Varav ridavgifter 800 tkr, installningar 250 tkr, div fsg 90 tkr, aktivitetsstöd från kommunen 25 tkr, kommunalt driftbidrag 35 tkr
1 473 000 kr Personal Häst Anläggning Övrigt
Total driftkostnad
850 000 kr 446 000 kr 323 000 kr 118 500 kr -
Önskat ökat driftbidrag från kommunen
1 vanlig anställning, 1,5 bidragsanställning, 0,5 ridlärare (köp av tjänst), timanställda Hö 100 tkr, Hovslagare 75 tkr, Strö 90 tkr mm El, vatten, reparation och underhåll, drivmedel, räntor och avskrivningar Administration, Ridsportförbundet, Försäkring mm
264 500 kr 300 000 kr
Att investera/reinvestera årligen för
35 500 kr
BAKGRUNDSFAKTA: Att skriva av (nuvarande bokföring) Tak Inventarier Ridhus
Behov (3-årsperiod) Byte underlag ridhus Genomgång el i stallet Traktor
4% 10% 4%
direktavskr direktavskr 10%
Behov/år
Balans 2014-12-31 Lån Sparbanken Lån kommunen Resultat 2013 Beräknat resultat 2014
801 805 kr 279 000 kr - 241 051 kr - 200 000 kr
Avskrivning kr 17 000 kr 30 000 kr 44 000 kr 91 000 kr (ingår i anläggningskostnaderna ovan)
40 000 kr 112 000 kr 150 000 kr
40 000 kr 112 000 kr 15 000 kr 167 000 kr 55 667 kr
Amorterar 34 020 kr inkl ränta 18 000 kr
