belysningsprogram
Belysningsprogram 2013 1
karlstads kommun
INNEHÅLL 1 Inledning................................................................................................................................................................................................... 4
1.1 Bakgrund, vision.......................................................................................................................................................................... 4 1.2 Syfte............................................................................................................................................................................................... 5 1.3 Tillvägagångssätt.......................................................................................................................................................................... 5 1.4 Trygghet, säkerhet och tillgänglighet......................................................................................................................................... 6 2 Belysningsprogram.................................................................................................................................................................................... 9
2.1 Analys............................................................................................................................................................................................ 9 2.1.1 Analys av distriktet: Historia................................................................................................................................................. 9 2.1.2 Klimat, topografi................................................................................................................................................................. 10 2.1.3 Brukaren.............................................................................................................................................................................. 14 2.1.4 Stadens image: den trygga och tillgängliga cykelstaden....................................................................................................... 14 2.1.5 Urban identitet ................................................................................................................................................................... 14 2.1.6 Landmärken i Karlstad........................................................................................................................................................ 14 2.1.7 Blickriktningar.................................................................................................................................................................... 15 2.1.8 Avstånd............................................................................................................................................................................... 15 2.1.9 Analys av individuella element............................................................................................................................................. 17 2.1.10 Analys av objekt för funktionell belysning.......................................................................................................................... 17 2.1.11 Analys av objekt för arkitektonisk ljussättning................................................................................................................... 20 2.2 Befintlig belysning..................................................................................................................................................................... 23 3 Funktionell och arkitektonisk belysning................................................................................................................................................... 30
3.1 Vägar och gator.......................................................................................................................................................................... 30 3.1.1 Huvudgator......................................................................................................................................................................... 32 3.1.2 Lokalgator........................................................................................................................................................................... 32 3.1.3 Gångtunnlar och viadukter.................................................................................................................................................. 33 3.1.4 Gång- och cykelvägar.......................................................................................................................................................... 34 3.1.5 Övergångsställen.................................................................................................................................................................. 35 3.1.6 Korsningar och cirkulationsplatser....................................................................................................................................... 35 3.1.7 Parkeringsplatser.................................................................................................................................................................. 35 3.2 Urbana miljöer........................................................................................................................................................................... 36 3.2.1 Torg..................................................................................................................................................................................... 36 3.2.2 Gågator, skyltfönster, skyltar och reklam............................................................................................................................. 37 3.2.3 Sociala målpunkter.............................................................................................................................................................. 38 3.2.4 Evenemang och fest............................................................................................................................................................. 38 3.2.5 Parker och träd.................................................................................................................................................................... 39 3.2.6 Strandpromenader och vatten............................................................................................................................................... 41 3.2.7 Broar.................................................................................................................................................................................... 42 3.2.8 Lekplatser............................................................................................................................................................................ 42 3.2.9 Skulpturer, sevärdheter och minnesmärken.......................................................................................................................... 43 3.2.10 Historiska och viktiga byggnader....................................................................................................................................... 44 3.2.11 Riskområden...................................................................................................................................................................... 44 4 Ljustekniska begrepp.............................................................................................................................................................................. 45
4.1 Allmänt om ljus.......................................................................................................................................................................... 45 4.2 Tekniska termer......................................................................................................................................................................... 47 5 Teknisk handbok..................................................................................................................................................................................... 50
5.1 Material....................................................................................................................................................................................... 50 5.1.1 Ljuskällor............................................................................................................................................................................. 50 5.1.2 Armaturer och driftdon....................................................................................................................................................... 51 5.1.3 Stolpar................................................................................................................................................................................. 51 5.1.4 Kabel................................................................................................................................................................................... 52 5.1.5 Fundament........................................................................................................................................................................... 52 5.1.6 Styrsystem och smart belysning........................................................................................................................................... 52 5.1.7 Drift och underhåll ............................................................................................................................................................. 56 5.1.8 Färger och teknikskåp.......................................................................................................................................................... 56 5.2 Ljusföroreningar......................................................................................................................................................................... 57 5.3 Strategi – vad gör vi nu?............................................................................................................................................................ 57 6 Medverkande.......................................................................................................................................................................................... 58 7 Referenser.............................................................................................................................................................................................. 58
Framsida: Armatur speciellt framtagen för Sandgrundsparken. På ovansidan syns samma symbol som finns ovanför Cyrillushusets entré. Foto: Lina Flodins.
2 Belysningsprogram 2013
förord Ljuset påverkar oss inte bara fysiskt, genom att styra vår dygnsrytm och hur vi mår, utan ljus påverkar även hur vi upplever vår omgivning. Speciellt artificiell belysning efter mörkrets inbrott kan förändra vår upplevelse av ett rum eller en plats. Ljus kan skapa en helt ny värld, på gott och ont. En väl genomtänkt belysning stärker tryggheten, säkerheten och tillgängligheten på en plats. Ljuset kan skapa fokus på speciella objekt, vara en attraktion i sig själv, eller dölja något som vi inte vill dra fokus till. Ögat söker sig alltid till den ljusaste punkten. Belysning ger oss därför möjligheten att styra uppmärksamheten hos medborgarna dit vi vill.
Belysningsprogram 2013 3
Gamla stenbron (Östra bron). Foto: Karlstads kommun.
DEL 1: INLEDNING, SYFTE OCH ANALYS 1 Inledning I enlighet med Karlstads stadsmiljöprogram, med syfte att förbättra, förstärka och göra Karlstads centrala delar ännu mer attraktiva, har det här belysningsprogrammet tagits fram. 1.1 Bakgrund, vision
Karlstad är en stor besöksstad. Det nya konferenscentrumet Karlstad Congress Culture Centre, KCCC, lockar företag till staden och många musikevenemang drar folk till Löfbergs Lila Arena. Mitt i city är en stor galleria med shopping centralt i Karlstad och en bit utanför finns Bergvik köpcentrum med bland annat Ikea. Massa-, pappers- och förpackningsindustrin är stor i Karlstad. Karlstad är en av Sveriges mest krogtäta städer och här finns något för alla smaker. Sveriges yngsta och modernaste universitet finns här och även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, samt Konsumentverket. Visionen, Livskvalitet i Karlstad 100 000, talar om riktningen för kommunens utveckling; framåt och uppåt. Karlstads kommun vill skapa en lockande livsmiljö, samtidigt som staden växer. Som en del av visionen finns fyra ledstjärnor: en attraktiv stad som växer, en stad för alla, den goda gröna staden och en kommun i gott skick.
4 Belysningsprogram 2013
Kopplat till visionen finns Karlstads kommuns värdegrund: • Vi är till för Karlstadsborna • Vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet • Vi genomför vårt uppdrag med engagemang • Vi är en kommun i gott skick. Vi når goda resultat Visionen och värdegrunden är sammankopplade med Karlstads kommuns strategiska plan, som har ett externt perspektiv med medborgarna i fokus och ett internt perspektiv som fokuserar på organisationens förutsättningar. Karlstad växer och är en stad där det finns hög livskvalitet. Tillväxten sker på ett sätt som är ekonomiskt, socialt, estetiskt och miljömässigt hållbart. Karlstad utgår från vad människorna behöver för att trivas och må bra. Detsamma gäller utgångspunkten för detta belysningsprogram. Den goda gröna staden
Mellan åren 2012-2015 satsar Karlstads kommun totalt 100 miljoner kronor (25 miljoner kronor per år i fyra år) på klimatoch miljöinvesteringar. Som ett led i det ska gatubelysningen inventeras och det här belysningsprogrammet upprättas. Gatubelysningens energiförbrukning ska minska med 10 procent per ljuspunkt senast 2014. I dag är drifttiden för gatubelysningen 4 200 timmar per år och energiförbrukningen är 376 kWh per belysningspunkt för de 23 000 ljuspunkterna,
Konferenscentret Karlstad Congress Culture Centre. Foto: Frida Almqvist.
som till mesta del består av 50 och 70 W högtrycksnatrium (HPS). Medelvärde per belysningspunkt är i dag cirka 89 W, vilket betyder att målet för 2014 är att få ner förbrukningen till 80 W per belysningspunkt. Gatubelysningens energiförbrukning ska minska med 10 procent per ljuspunkt senast 2014 och 15 procent till år 2020.
1.2 Syfte
Initiativtagare till projektet är teknik- och fastighetsförvaltningen i Karlstads kommun. Målsättningen med ett belysningsprogram för Karlstads kommun är att skapa tydliga riktlinjer för en hållbar belysningsplanering, där människan är i fokus. Karlstad ska bli en cykelstad, så att prioriteringen ligger på oskyddade trafikanter och inte på bilar. Med ”hållbar belysningsplanering” menas en installation som är rätt dimensionerad, väl genomarbetad, energieffektiv och estetiskt tilltalande. Karlstads stadsbyggnadsdesigner Andreas Eliazon formulerade det så här: ”Man ska kunna uppleva ljuset, utan att se varifrån det kommer.” Ljuset ska vara tryggt och trevligt, då den upplevda känslan är viktig. Ljuset ska hjälpa
till att skapa spännande miljöer. På natten kan platser ges en annan karaktär och funktion med hjälp av belysning. Belysningen ska även vägleda till målpunkter och skapa ett djup i stadsbilden. 1.3 Tillvägagångssätt
Belysningsprogrammet bygger på en analys av Karlstads kommun. Till grund för analysen har en inventering utförts till fots och med bil vid ett par tillfällen i oktober 2012. Inventeringen har gjorts i Vålberg, Gökhöjden, Kronoparken, Rud, Våxnäs och Karlstads centrala delar – både dagtid och efter mörkrets inbrott. Två externa belysningskonsulter samt en representant för kommunen deltog i inventeringen. Information har även hämtats från kommunens broschyrer och kartmaterial, samt webbsidan karlstad.se. Belysningsprogrammet består av två delar. I första delen redovisas analysen av Karlstads kommun. I den andra delen föreslås åtgärder för belysning av de analyserade platserna. Man ska kunna uppleva ljuset, utan att se varifrån det kommer.
Belysningsprogram 2013 5
Män känner sig otrygga när risken är stor att bli indragen i slagsmål, som till exempel efter en fotbollsmatch. Foto: Frida Almqvist.
Kvinnor undviker folktomma platser, där ingen kan komma till undsättning om något händer. Foto: Frida Almqvist.
1.4 Trygghet, säkerhet och tillgänglighet
Kvinnor och män upplever otrygghet på olika typer av platser. Gemensamt är att många känner sig otrygga i tätortsmiljöer. Kvinnor upplever obefolkade platser som hotfulla. Ifall något händer, finns det ingen som kan komma till undsättning. Män, å andra sidan, kan uppleva livligt befolkade platser som otrygga. Det kan vara till exempel utanför en nattklubb en sen lördagskväll, där det finns risk att bli indragen i bråk. Social kontroll är ett effektivt sätt att minska otryggheten. Detta uppnås genom att man befolkar och aktiverar platser alla tider på dygnet. Där det finns någon som kan se, sker mindre brott. Detta förklaras i ”Rutinaktivitetsteorin, RAT”, som att ett brott begås om: 1. Man har en person som är villig att begå brott, 2. Om det finns ett begärligt objekt eller offer och 3. Om det saknas väktare. Om en av de ovanstående punkterna inte uppfylls, sker heller inget brott. ”Tillfället gör tjuven.” Otrygga platser kan vara tunnlar och viadukter, där man glömt att belysa utanför tunneln. Tunneln under Tingvallabron är ett sådant exempel. Foto: Frida Almqvist.
6 Belysningsprogram 2013
En ovårdad plats som saknar flyktvägar, kan upplevas otrygg trots belysning.
Detta tydliggör vikten av att sköta underhållet på anläggningen. ”Genom hög kvalitet på städning och skötsel av gator och parker upplevs kommunens offentliga rum som välskötta och attraktiva” (Strategisk plan 2012-2014). Om ett område börjar upplevas som nedslitet och dåligt skött, börjar folk undvika området vilket sprider mera otrygghet. Oordning leder till oroligheter som i sin tur leder till rädsla och brottslighet. Detta formuleras i ”Broken Windows”-teorin. Som exempel ges ett scenario där ett fönster blir krossat i en byggnad. Om man låter fönstret vara som det är, tar det inte lång tid innan alla rutor är krossade och kanske har någon börjat klottra på väggarna också. Detta gäller i så väl fina innerstadsmiljöer som i slitna förorter, oberoende av vilken samhällsklass som bor i området. (Läs mera i ”The police and Neighborhood safety, Broken Windows”, James Q. Wilson, George L. Kelling.) ”Jag kan lika gärna klottra lite här, för det är ändå ingen som bryr sig.”
Om man däremot lyckas åtgärda skadegörelsen, helst inom ett dygn, kan det få effekten av att platsen känns omhändertagen och att den då lämnas ifred. För att ytterligare minska riskbeteende i stadsrummet ska känslan av gemenskap, respekt, ägandeskap och territoriellt ansvar gynnas. Om befolkningen kan känna att ”Det här är mitt bostadsområde” och kan vara stolta över det, kommer de också att ta hand om det och skydda det. Att engagera folk i beslutsprocesser och projekt, kan vara ett sätt att skapa en känsla av ägande. Man måste dock se upp med att inte skapa för mycket förväntningar, genom att ofta ”rådfråga” de boende, men sedan inte följa upp och genomföra projekten. ”Genom hög kvalitet på städning och skötsel av gator och parker upplevs kommunens offentliga rum som välskötta och attraktiva.” Utdrag ur Karlstads kommuns strategiska plan 2012-2014
Belysningsprogram 2013 7
Sola i Kallsta. Foto: Karlstads kommun.
8 Belysningsprogram 2013
2 Belysningsprogram 2.1 Analys
2.1.1 Analys av distriktet: Historia
Den plats där Karlstad ligger i dag kallades under medeltiden för Tingvalla, vars namn lever kvar och är namnet för stadens äldsta del. Det var den 5:e mars 1584 som Hertig Karl, sedermera Karl IX grundlade och namngav staden Karlstad. Hertig Karl lät även uppföra en träbyggnad uppe på ”Karlsberg” som är den upphöjning där domkyrkan står i dag. Det finns särskilt värdefull bebyggelsemiljö på flera ställen i centrum av Karlstad och på Gustavsberg, Hagalund, Gruvlyckan och Zakrisdal. Dessutom finns ett tjugotal byggnadsminnen och många speciellt värdefulla byggnader i centrum. På historiska kartor över Karlstad från 1600-talet och framåt är det lätt att jämföra hur landhöjningen har påverkat stadens utseende och hur bebyggelsen har ökat och spridit sig utåt mer och mer.
Karlstad har en unik symbol som har rötter i dess historia. ”Det handlar om vår sol och de historier och värden som är inbyggda i den. Karlstad är den enda kommun i Sverige som har en glad sol som symbol, en sol som är ritad av Lasse Sandberg. Här står Sola i Karlstad staty, hon som var en glad och driftig värdshusvärdinna på 1700-talet och som fortfarande sprider sin solglans över staden.” Karlstad drabbades av en mycket stor brand den andra juli 1865, då stora delar av staden förstördes. Efter det återuppbyggdes staden med mycket breda brandgator för att förhindra en eventuell ny brand från att sprida sig. Trähusen vid Älvgatan klarade branden, det gjorde även kvarteret Almen, det gamla gymnasiet, det gamla lasarettet och Biskopsgården.
Belysningsprogram 2013 9
Karta över Karlstad från 1713. Karlstads kommuns hemsida.
Karta över Karlstad från 1865. Karlstads kommuns hemsida.
Karta över Karlstads kommun 2013. Illustration: Michele Ray.
2.1.2 Klimat, topografi
Karlstad är Värmlands största stad och ligger vid deltat där Klarälven möter Vänern vid Vänerns norra strand. Det finns mycket strandlinje och bebyggelse nära vattnet, vilket ställer speciella krav på belysningen. Vatten fungerar som en spegel. Ljuspunkter som reflekteras i vattenytan kan få både positiva och oanade, negativa konsekvenser. Strandområdena blir ibland översvämmade och det ställer särskilda krav på utformningen av områden närmast vattnet.
10 Belysningsprogram 2013
Topografiskt sett är Karlstad svagt kuperat, men ganska plant inne i centrum. Klarälven slingrar sig genom stadens centrum och flera broar sammanbinder de olika stadsdelarna med varandra. Pråmkanalen, som tillkom på 1800-talet, är en konstgjord kanal som förbinder Östra älvgrenen med Vänern.
Parker i Karlstad. Illustration: Michele Ray.
Parker
Det finns många parker och parkområden centralt i staden. De största parkområdena är stadsparken Mariebergsskogen med Naturum Värmland och folkpark, Stadsträdgården och Sandgrundsparken i centrum och Grandungen i Norra Kroppkärr. Det finns parker av olika karaktär. Medan Mariebergsskogen är som ett strövområde, är Stadsträdgården en klassisk stadspark till karaktären. Stadsträdgården har höga, gamla, typiska parkträd och definierade blomrabatter samt en rosenträdgård. Sandgrundsparken ligger på Sandgrundsudden mitt ute i deltat där Klarälven delar sig i sin östra och västra älvgren. Sandgrundsparken har en sandstrand och en byggnation av bryggor och sittmöjligheter i trä. 2007 påbörjades förverkligandet av den nya parken som vann det prestigefyllda Sienapriset år 2010. I andra delar av parken finns intressanta små stigar som varvas med konstgjorda kullar och terrasseringar i Ormbunksdalen och Magnoliadalen. Wennbergsparken i Viken är mycket plan och har öppna gräsytor med mycket plats för lek och aktivitet. En skulptur och en damm med fontän finns i norra änden. Kvarnbergsparken däremot, är belägen på en hög kulle och har inga blomrabatter. Här finns en parklek och några bänkar.
Kvarnbergsparken. Foto: Frida Almqvist.
Belysningsprogram 2013 11
Stadsdelar i Karlstad. Illustration: Michele Ray.
Stadsdelar
Karlstads äldsta stadsdel heter Tingvallastaden. Runt den finns Klara, Viken, Herrhagen, Haga och på norra sidan Klarälven återfinns stadsdelen Sundsta. Det är också i dessa områden, förutom på Sundsta, som de historiskt värdefulla byggnaderna och områdena finns. De olika stadsdelarna har sina egna karaktärer, men i dagsläget är belysningen nästan densamma för alla stadsdelar och ytterområden. I Tingvallastaden och i Klara är bebyggelsen tät och blandad med gamla och nya byggnader. På Herrhagen finns både tät stadsbebyggelse och områden med villor som är gamla och rikt utsmyckade. I stadsdelarna Norrstrand och Romstad ligger villorna mycket tätt. I tätorterna Vålberg, Väse, Molkom, Edsvalla och Skattkärr till exempel, finns villabebyggelse.
12 Belysningsprogram 2013
Villabebyggelse på Herrhagen. Foto: Frida Almqvist.
En vackert upplyst stadsmiljö skapar trvisel och trygghet. Ljusdesign: EKG. Foto: Lina Flodins.
Belysningsprogram 2013 13
2.1.3 Brukaren
I Karlstad bor cirka 87 000 invånare och här är medelåldern 41,1 år. Räknar man med kranskommunerna Forshaga, Grums, Hammarö och Kil, är det tillsammans 133 000 invånare i Karlstadsregionen. Antalet utländska medborgare är 4,4 procent och befolkningsökningen är cirka 660 invånare per år. Staden ska vara tillgänglig för alla, även efter mörkrets inbrott. Det är viktigt att ha tillräcklig belysning, men bländande belysning måste undvikas för att även funktionshindrade och synskadade ska kunna röra sig fritt. Bakom en bländande armatur bildas en mörk vägg och det medför otrygghet, då du inte kan se vad som finns bakom. Bländning är besvärande för de flesta, men äldre och synskadade upplever bländningen ännu mera besvärlig. Alla ska få känna sig trygga när de rör sig i staden. En god sikt, minimerad bländning, tillräckliga ljusnivåer och möjlighet att lätt kunna orientera sig i stadsrummet samt identifiera flyktvägar skapar trygghet. En tydlighet i stadsrummet, där man lätt ser vad som är stadens centrum och paradgata och vad som är mindre lokalgator, gör orienteringen enklare. Belysningen kan hjälpa till genom att stolphöjd, armaturtyp, effekt, ljusfärg och belysningsprincip skiljer sig för de olika delarna. Till brukare räknas även besökare i staden. Det är av intresse att förankra Karlstad i besökarnas minne som något positivt och speciellt och det kan man göra genom en välgenomtänkt belysning av stadens sevärdheter och stadsrum. Personer som sköter varutransporter på kvällar, nätter och tidiga morgnar är också brukare. Det är viktigt med tillräcklig belysning vid varuintag, men belysningen bör vara kopplad till ett styrsystem så att den inte är tänd i onödan. 2.1.4 Stadens image: den trygga och tillgängliga cykelstaden
Enligt den strategiska planen ska Karlstad vara en av Sveriges bästa cykelkommuner och erbjuda sammanhängande cykelnät som förbinder kommunens stadsdelar och tätorter samt möjliggör förbindelser till kranskommunerna i syfte att minska privatbilism. Tillgängligheten till stadens olika delar och vattenmiljöer utvecklas, så att fler besökare får möjlighet att uppleva dessa. Möjlighet för människor med funktionshinder att komma ut i olika typer av park- och naturmiljöer samt att utnyttjandet av lekplatser ska öka. Trygghetsarbetet med inriktning mot den upplevda tryggheten på stadsdelsområden fortsätter och andelen trafikanter som känner sig trygga ska öka, medan klottret i staden ska minska. En omsorgsfullt planerad och välavbländad belysning med tillräcklig ljusnivå med goda kontraster underlättar för alla att röra sig fritt i staden. Trygghetsupplevelsen ökar då platser aktiveras genom att flera människor rör sig ute efter mörkrets inbrott. Vackert ljussatta platser drar till sig folk och ett vitt ljus med bra färgåtergivning ger ökad synbarhet på gator och vägar, vilket ökar tryggheten för trafikanter. 14 Belysningsprogram 2013
Vattentornet sett från Herrhagen. Foto: Frida Almqvist.
2.1.5 Urban identitet
Stadens identitet är formbar. Antingen har identiteten formats långt tillbaka i tiden, eller så kan man medvetet forma eller omforma identiteten. Gamla stadsdelar kan till exempel få en ny identitet. Urban identitet påverkas av platsens naturliga utmärkande drag, den byggda miljöns utmärkande drag samt relationen mellan den naturliga och den byggda miljön. 2.1.6 Landmärken i Karlstad
Landmärken kan vara byggda eller naturliga. Det kan vara en hög byggnad, ett konstverk, en bro eller ett berg. Landmärkena kan finnas i staden eller ha en sådan distans till staden att de symboliserar ett konstant väderstreck (t.ex. Vänern). Andra landmärken kan vara mera lokala, som ett vattentorn, en butiksfasad, en park eller en bro. Till och med riktigt små detaljer som ett speciellt dörrhandtag eller en iögonfallande postlåda kan vara ett landmärke. Att definiera stadens landmärken är viktigt när man analyserar staden. För att öka stadens attraktivitet kan nya, symboliska landmärken byggas. Som exempel kan nämnas Eiffeltornet i Paris eller det nya konferenscentret Waterfront med sin speciella metallfasad, i Stockholm. På Herrhagen finns det gamla vattentornet som numera är lägenheter och som syns på långt håll. Värmlands museum på Sandgrundsudden, Domkyrkan, Löfbergsskrapan, Karlstads universitet, Teatern och Kupolen på köpcentret Mitt i City, är andra viktiga landmärken. Därtill finns ishallen, badhuset och hedenpannan, som är en sop- och flisförbränningsstation. Det nya bygget, Bryggudden, som bland annat syns väl från gångbron mellan Gjuteribacken på Herrhagen till Pråmvägen på andra sidan pråmkanalen, är ett nytt och betydande blickfång.
Föreslagna blickriktningar i centrum. Illustration: Michele Ray och Frida Almqvist.
2.1.7 Blickriktningar
I och med att Klarälven slingrar sig genom staden, finns det många blickriktningar ut över vattnet och in mot andra stadsdelar. Vyn från Sandgrundsparken och från Museigatan, som går från Sandgrundsudden till Rådhuset, har en bra vy ut över stadsdelen Klara, där det finns mycket gammal bebyggelse och närmare Rådhuset kommer även teatern i blickfånget. Från Tingvallabron syns konferenscentret KCCC och den gamla stenbron, som heter Östra bron. Den gamla stenbron är redan ljussatt och även KCCC är upplyst. Från stadsdelen Klara, med vy mot Tingvallastaden, syns Stadshotellet, som i dag har en typ av enkel fasadbelysning, som dock kan ses över. Rådhusets fasad mjukas upp av ljuset från två gammaldags lyktor som står på varsin sida om entrén, men fasaden saknar riktig fasadbelysning. Statyn på andra sidan gatan framför den lilla parken Residenstorget är upplyst. I Sundstatjärnet finns en ljussatt fontän. Vyn ut över tjärnet är viktig, då det går ett promenadstråk runt den.
Stadshotellet speglas vackert i Klarälvens blanka vattenspegel. Foto: Frida Almqvist.
2.1.8 Avstånd Rådhuset sett från Älvgatan. Foto: Frida Almqvist.
Belysningsprogram 2013 15
Avståndet till blickpunkten är lika viktigt som blickriktningen för kompositionen. Om avståndet är långt från den tilltänkta betraktelseplatsen, flyter alla detaljer ihop. En fasadbelysning kommer att smälta in i den omgivande gatubelysningen. Om avståndet är kortare så kan flera detaljer uppfattas. Är avståndet för kort kan endast detaljer urskiljas och inte helheten. Från Mariebergs strandängar finns en vy in över staden, men avståndet är ganska långt. Inne i centrum, på de tidigare nämnda platserna med utmärkande blickriktningar, är avståndet till vyerna kortare och då kan tillräckligt många detaljer urskiljas. Avstånden mellan älvstränderna är idealiska för att skapa vackra blickfång inne i centrum.
Hyttabron som går över Pråmkanalen är vackert ljussatt med infälld belysning i räcket. Den kallare färgtemperaturen kontrasterar effektfullt mot KCCC:s varmt upplysta fönster. Gång- och cykelvägen går från Tingvallabron, över Pråmkanalen och förbi KCCC fram till stenbron. Foto: Lina Flodins.
16 Belysningsprogram 2013
2.1.9 Analys av individuella element
För att välja vad som ska belysas i staden, görs en grundlig analys av individuella element med hjälp av olika kriterier. En belysningsplanerare har kompetensen att avgöra vilka objekt som ska belysas och hur det ska göras. Kriterierna som måste tas i beaktande är: •
Funktion
•
Historisk betydelse
•
Uttryck
•
Estetisk kvalitet
•
Symboliska egenskaper
•
Arkitektoniska egenskaper
•
Konstnärligt värde
•
Blickriktningar
•
Silhuetteffekter
•
Riktningar
•
Perspektiv
•
Avstånd
•
Byggnaders egenskaper
•
Marknadsföringseffekt
Huvudgator
Det finns flera stora huvudgator i Karlstad, men den första som besökare som kommer med tåg och buss ser, är Hamngatan. Hamngatan borde därför behandlas som en paradgata och få en omsorgsfull gestaltning, där tonvikt läggs på armaturdesign, stolparnas utseende och en bra färgåtergivning hos ljuskällan. Andra stora huvudgator är Karl IX:s gata, Klaraborgsgatan, Järnvägsgatan, Östra Torggatan, Sjömansgatan, Packhusgatan, Hööksgatan och Sandbäcksgatan samt Brogatan, som går över i Ringarvägen och Sundstavägen vid Sundsta.
2.1.10 Analys av objekt för funktionell belysning
Med funktionell belysning menas en grundläggande belysning som möjliggör ett tryggt användande av platser, såsom: •
Fordonsleder: huvudvägar, ringvägar, vägar och korsningar
Trafiknoder
•
Torg
•
Fotgängarområden: gång- och cykelvägar samt tunnlar
•
Huvudportar till den centrala staden
•
Största trafiknoderna från närmande vägar
•
Sportområden
De största trafiknoderna i staden är Universitetsmotet, Kroppkärrsmotet, Bergmotet, Rudsmotet, Älvmotet, Klaramotet, Våxnäsmotet, Hultsbergsmotet och Bergviksmotet, som alla är på- och avfarter till E18. Klaramotet, Älvmotet och Bergmotet ligger närmast centrum.
•
Kommersiella områden
•
Industriella områden
Cirkulationsplatser
•
Stationer
•
Lekplatser
•
Hållplatser
Stora cirkulationsplatser finns i korsningen Östra infarten – Sundstavägen – Blönduosgatan – Rudsvägen, i Klaramotet, på Hamngatan, där Norra infarten möter Blönduosgatan och vid Älvmotet mellan Infanterigatan, Sandbäcksgatan och Råtorpsporten. Det finns även mindre cirkulationsplatser på olika ställen i staden.
Genom Karlstad går E18 och från den förgrenar sig flera stora vägar med 70 km/h som hastighetsgräns: Örsholmsleden, Hagaleden och Sandbäcksgatan. Även Västanvindsgatan, Hammaröleden, Skoghallsvägen, Ullebergsleden och Körkarlsvägen har 70 km/h. De flesta andra gatorna har 50 km/h, förutom i innerstaden där hastighetsbegränsningen är 30 km/h. Enligt Karlstads strategiska plan ska gator i de flesta bostadsområden hastighetssäkras och 30 km/h införas vid skolor och förskolor.
Hamngatan borde behandlas mera som en paradgata, då den är det första många resenärer ser då de anländer till Karlstad. Foto: Frida Almqvist.
Bussnät och hållplatser
Bussnätet är utbyggt med 19 olika busslinjer. Det är viktigt att busshållplatsernas omgivningar är välupplysta och känns trygga, så att alla kan utnyttja bussförbindelserna även efter mörkrets inbrott.
Belysningsprogram 2013 17
Vikentunneln är ljus på kvällen, även om omgivningarna är dåligt upplysta. Dagtid blir tunneln ett svart hål. Foto: Frida Almqvist.
Under Tingvallabron. Det är tryggare att gå mot ljus än mot mörker. Foto: Frida Almqvist.
För stora kontraster skapar otrygghet. Lägg märke till mannen till vänster om tunnelmynningen. Foto: Frida Almqvist.
Tunnlar
I centrum, mellan Vikengatan och Centralstationen finns Vikentunneln, som är lång och smal och saknar flyktvägar. Tunneln, som går under järnvägen, uppfattas som ett problem i dagsläget och känns mycket otrygg även dagtid eftersom tunneln då är mörkare än sin omgivning. Kvällstid är tunneln mycket ljus, medan omgivningarna upplevs mörka. Under Tingvallabron finns en mycket trång och överbelyst viadukt för cyklister och fotgängare. Utanför tunneln är det
18 Belysningsprogram 2013
kolmörkt, vilket gör att du blir bländad av mörkret när du går ut ur tunneln och inte kan se om någon står på sidan om öppningen, när du ska gå in i tunneln. Tullhusgatan går under järnvägen i en vägport. Pråmvägen, Östra Kanalgatan, Magasingatan, Klaraborgsgatan och Älvgatan korsar också järnvägen i vägportar. Dessa ställen bör utvärderas och nödvändiga trygghetsskapande åtgärder bör genomföras.
³
ips
ta
d
Till Stöllet
ÖVERSIKTSKARTA KARLSTAD -
M
ot
Fil
Gräsås
Stodenetjärnet
l Til
STODENE
ALSTERN
Arv
!
!
! !
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
! ! !
!
!
!
!
!
Väg 62
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
61
!
!
63
! !
Ilandatjärnet
! !
!
!
Väg
!
!
!
!
!
!
Edsgatan
! !
!
!
!
g
!
ika Vä
!
! !
!
!
!
! !
!
! ! !
! !
! !
!
!
!
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
!! ! ! !
! ! ! ! !
!
! !
! ! !!!
!
! !
! ! !
!
!
! !
! !
!
!
!!
! ! ! !
!
! !
!
! ! ! ! !
! !
! ! !
!! ! ! !
! !
!
!
!
!
!
! ! !
!
!
!
!
!
!
! ! ! ! !
!
!
!
!
!
!
!
!
! ! !
! !
! !
!
!
!
!
! ! !
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
AR ÄL VE
!
!
!
!
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! ! !
!
!
!
! !
!
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
! !
!
!
N
! !
!
! !
!
!
!
!
! !
!
!
!
KL
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
! ! !
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Klarälvsbanan
!
!
!!
!
!
!
!
!
!! !!
! !
!
!
! ! !
! !
!
!
! ! ! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !!
!
! !
!
!
!
!
! !
!
!! !
! ! !!!
!
! ! !
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
! !
!
!
! !
!
!
!
! !
!!
!
! ! ! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !
!
!
ÖRSHOLMEN
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
LAMBERGET
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!!
! !
!
!
!
!
! !
!
!!
!!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!! !
!
!
! !
!
!
!
!
! !
!
!
! !
! !
!
!
!
!
! !
! !
! !
!
! ! !
!
!
! !
!
!
! !
!
! !
!!
! !
!
! !
!
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
! ! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
! !
!
!
!
! ! !
!
!
! ! ! !
!
! ! ! !
!
!
!
!
! ! !
! ! !
! ! !
!
!
!
!
! !
! ! ! !
!
Skog hall
Till Hammarö T
!
!
!
!
! ! ! ! ! ! ! !
!
! !
Till
!
! ! ! !
!
1:60 000
!
!
!
! !
!
HAMMARÖ KOMMUN
0
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
! !
! ! !
!
! !
!
!
!
!
! !
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
1 000
2 000 m
!
!
! !
! !
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!!
!
!
!
!
! !
!
!
!!
! !
!!!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
! ! !
!
!
!
! !
! !
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
! ! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!!
!
!
! !
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
! ! !
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
VÄNERN
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Hammarösjön
!
!
!
!
!
!
!
© Stadsbyggnadsförvaltningen
!
!
!
!
!
! ! !
!
!
!
!
Tullholmsviken ORRHOLMEN ! !
! !
!!
! !
!
!
Knappstad
!
!
!
!
!
Grundviken
!
!
!
!
!
!
!
!
!
BELLEVUE
!
!
Jäverön
!
!
!
SOMMARRO
! !
!
!
!
ZAKRISDAL
VIKEN
Mariebergsviken MARIEBERG
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!!
!!
! !
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
! !
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! ! ! !
!
!
!
! !
! ! ! !
!
!
!
!
!
Väg 61, 62
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
HEDEN
!
!
Välsvikstjärnet
!
!
!
!
! !!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
! !
! ! !
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!! !
!
!
!
!
!
!
!
!
! !!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
Örsholmstjärnet
!
!
!!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Lambergstjärnet
VIKEN
!
!
!
! !
!
!
!
!
! !!
!
!
!
!
!
!
!! !
!
!
!
!
Herrön
f
!
!
TORMESTAD
HERRHAGEN
KVARNBERGET
ROMSTAD
!
!
VÄNERN
! !
! !
!
Lungvik
!
!!
! !
!
E18
ALSTER
!
!
!
!
!
!
!
! ! !!!! ! !! ! !!
!
!
!
GRÄSDALEN
Hallviken
!
!
!
!
!
!
!
STRAND
GRUVLYCKAN
BERGVIK
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
SJÖSTAD
!
TINGVALLASTADEN HAGA
KLARA E18
!
!
Kattviken
Skutberget
!
!
!
!
!
!
!
Sundstatjärnet
!
VÅXNÄS
! !
!
!
VÄLSVIKEN
!
Kroppkärrssjön
!
! !
GUSTAVSBERG
SUNDSTA NORRSTRAND
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
SANDBÄCKEN
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
HAGALUND
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!!
!
!
!!
HULTSBERG
!
!
!
!
!
HENSTAD
!!
!
!
!!
!
!
!
Till Göteborg, Oslo
!!
!
! !!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
! ! !
KRONOPARKEN
!
!
!
!
!
!
!
!
!
SÖDRA KROPPKÄRR
Sandbäckstjärnet
!
!
!
!
!
!
NORRA KROPPKÄRR
! !
! !
!
!
!
E18
Rudstjärnet
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!!!
!
! !
!
! !
SKATTKÄRR
!
!
!
!
!
! ! ! ! ! ! ! !
!
!
!
FÄRJESTAD
!
!
!
!
!
!
!
LORENSBERG
RUD RÅTORP
Till Stockholm
!
!
!
! !
!
!!
!
!
!
!
Gunnerud
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
stersälven
!
!
!
!
!
!
!! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
I2-skogen
!
!
!
!
Al
!
STOCKFALLET
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Göstahult !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Långenäs
!
!
!
!
!! !
!
!
!
!!
!
!!
!
!
! ! !
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
ÄLVÅKER
!
Trangärd
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
! !!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! ! !
!
! !
!
! !
!
!
!!
!
!
S Järpetan !
!
!
!
N
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
VE
!
!
!
Härtsöga
!
!
!
ÄL
!
!
!
!
AR
!
den !
KL
!
Gravale
SKÅRE
ILANDA
! !
Cykelkartan.
Gång- och cykelvägar
Det finns primära och sekundära cykelvägar i Karlstad. Det finns långa sträckor med separat gång- och cykelväg, men också sträckor där det är cykelväg i blandtrafik. Längs cykelvägarna är många korsningar planskilda, vilket betyder vägportar, viadukter och tunnlar.
Gång- och cykelvägarna belyses i dagsläget med högtrycksnatrium med dålig färgåtergivning från höga stolpar som står glest. Armaturernas kupade glas medför onödig bländning. Foto: Lina Flodins.
Gågator och torg
Drottninggatan och Västra Torggatan är gågator och ligger mitt i centrum av Karlstad. Här ligger shoppingcenter, butiker, restauranger och kaféer. Stora torget, som flankeras av Rådhuset och Tingvallagymnasiet ligger mitt på Västra Torggatan. På Stora torget är belysningen mycket eftersatt och varierad. Det finns ett utkast till belysningsprogram för Stora torget, men det har inte genomförts. Drottninggatans och Västra Torggatans belysning bör också förnyas och bli mera enhetlig. Kommersiella områden
Bergvik köpcentrum, som ligger väster om centrum, har många olika butiker och Ikea. Mitt i City-gallerian erbjuder shopping på ett centralt läge.
På Drottninggatan provar man ny belysning med bra färgåtergivning. I bakgrunden är den befintliga belysningen. Foto: Lina Flodins.
Idrottshallar och sportområden
Det finns många möjligheter till idrottsaktiviteter i Karlstad. Här finns många idrottsklubbar, en isstadion, BMX-hall, Racketcenter, fotbollshall, Våxnäshallen, Löfbergs Lila Arena samt flera idrottshus och sporthallar. I Mariebergsskogen och i Jakbobsbergsskogen kan man motionera i naturen och väster om Bergvik finns Skutbergets fritidsområde. Industriområden
Industriområden finns på Våxnäs, Lamberget, Tormestad, Örsholmen, Heden, Zakrisdal, Gräsdalen samt ett mindre område mitt i centrum vid Inre hamn.
Stora torgets belysning är eftersatt och ska rustas upp. Foto: Lina Flodins.
Belysningsprogram 2013 19
Ovan från vänster: Vattentornet, Herrhagsskolan och Domkyrkan. Undre raden: Wermlandsoperan, Sockerslottet och Västra bron.
2.1.11 Analys av objekt för arkitektonisk ljussättning
I Karlstad finns många vackra, gamla byggnader med stort värde. Byggnader som inhyser viktiga samhällsfunktioner så som teater, rådhus och kyrkor, är lämpliga objekt att ljussätta, förutsatt att även arkitekturen och omgivningen uppmuntrar till det. Stadshuset i Karlstad har till exempel en mycket viktig funktion, men arkitekturen inbjuder inte till ljussättning av själva fasaden. Däremot kunde entrétaken framhävas med hjälp av belysning. Det finns dock många andra objekt runt om i staden som skulle skapa ett mervärde i den nattliga stadsbilden, om de ljussattes. För att en ljussättning av objekten ska bli verklighet, måste en dialog föras mellan kommunen och fastighetsägarna. Avtal om drift och underhåll måste upprättas innan ett projekt kan genomföras. Vattentornet, byggt 1889 på Herrhagen, syns på långt håll och kunde bli ett vackert blickfång även kvällstid, om det fick en fasadbelysning. Herrhagsskolan har en arkitektur som inbjuder till fasadbelysning. Framför Herrhagsskolan är en öppen plats med en sportplan och Vasalunden lite längre bort, så byggnaden syns på långt håll. Domkyrkan från 1730 är i dagsläget ljussatt, men belysningen kunde med fördel ses över, så att installationen blev mer ändamålsenlig, energieffektiv och samordnad. De gamla lyktstolparna som står vid entréerna till kyrkogården bör renoveras och förses med ändamålsenlig ljuskälla. I dagsläget är de bestyckade med olika typer av bländande energi-
20 Belysningsprogram 2013
sparlampor, vilket inte passar till en sådan armatur. Det finns nya LED-ljuskällor framtagna för just denna typ av öppen, gammal lyktarmatur. Byggnaden ägs inte av kommunen, utan en eventuell fasadbelysning måste initieras av fastighetsägaren Karlstads Domkyrkoförsamling. Karlstads Teater, där Wermlandsoperans stora scen och biljettkontor ligger, har tidigare varit fasadbelyst. Teatern är från 1893, ritad av Axel Anderberg. I dagsläget är fasadbelysningen släckt, förutom att fasaden lättas upp av ett gröntonat ljus från de rundstrålande kvicksilverarmaturerna som står runt byggnaden. Teatern syns från många håll och förtjänar att vara ett vackert upplyst landmärke. Byggnaden ägs inte av kommunen, utan en eventuell fasadbelysning måste initieras av fastighetsägaren. Den rikt utsmyckade byggnaden ”Sockerslottet”, ritad av Carl Österman, är ett annat objekt som lämpar sig för fasadbelysning. Byggnaden på adressen Hybelejens gata 2, har en spännande och detaljerad arkitektur och är klassat som byggnadsminne av Länsstyrelsen. Byggnaden syns från Älvgatan, på andra sidan Klarälven och är en viktig del av kvällsvyn som speglar sig i vattnet. Byggnaden ägs inte av kommunen, utan en eventuell fasadbelysning måste initieras av den privata fastighetsägaren. Västra bron, som korsar Klarälven mellan Karlstads Teater och Stadshotellet, är i dag ljussatt med grönt ljus. Underhållet bör dock ses över.
Ovan från vänster: Rådhuset sett från Stora torget, Tingvallagymnasiet sett från Stora torget. Undre raden: Stadshotellet, biblioteket och Östra bron.
som har en vacker fasad ut mot Klarälven och en ut mot Stora torget, är ett lämpligt objekt för fasadbelysning. För fasaden mot Stora torget finns redan ett framtaget belysningsförslag från december 2008, av företaget Ljusgestaltning AB. Förslaget ingår i ett belysningsprogram för hela Stora torget. Fasaden ut mot Klarälven har ett mjukt upplättningsljus av de två lyktor som är monterade på båda sidor om entrén, men fasaden kunde få en mera specifik fasadbelysning för att framhäva byggnadens värde. Byggnaden ägs inte av kommunen, utan en eventuell fasadbelysning måste initieras av fastighetsägaren. Tingvallagymnasiet, som bildar den motsatta fonden runt Stora torget, där Rådhuset utgör den andra, bör få fasadbelysning för att rama in torget med ljusa, vertikala ytor. Genom att förhöja upplevelsen av torget, skapas en trygghetskänsla och ett mervärde. Ett ljussättningsförslag för fasaden ingår i det framtagna belysningsprogrammet för Stora torget. Stora torget, flankerat av de två tidigare nämnda byggnaderna, hyser även Fredsmonumentet, en fontändamm, bänkar, planteringar och torghandel. Belysningen är i dagsläget mycket eftersatt och osammanhållen, men skulle kunna rustas upp i enlighet med det framtagna belysningsprogrammet. Torget är en mycket viktig del i Karlstad och kräver adekvat belysning. Fredsmonumentet har en form av belysning, men den är felriktad och måste ses över. Statyn av Gustaf Fröding och Rådhuset,
statyn av Nils Ferlin är ytterligare objekt som lämpar sig för belysning. De gamla lyktstolparna framför Rådhuset bör renoveras och förses med ändamålsenliga ljuskällor. Stadshotellet i Karlstad invigdes år 1870 och var vid den tidpunkten ett av Sveriges största och finaste hotell. Hotellet ligger mycket centralt och utgör ett tydligt blickfång, tillsammans med Rådhuset. Hotellet är i dag fasadbelyst på ett enkelt sätt, men kunde fasadbelysas på ett bättre sätt för att framhäva arkitekturen och inte blända in i fönstren. Byggnaden ägs inte av kommunen, utan en eventuell fasadbelysning måste initieras av fastighetsägaren. Stadsbiblioteket, som ritades av Janne Feldt och invigdes 1973, har i dag fasadbelysning, vilket verkligen förhöjer nattvyn, sett från Östra Torggatan och Tingvallabron. Östra bron, eller Gamla stenbron, som den också kallas, är Sveriges längsta stenvalvsbro och invigdes 1797 av Gustav IV Adolf, men stod helt klar först 1811. Bron var en gång i tiden riksväg 9 mellan Stockholm och Karlstad. Bron har i dag renoverad stolpbelysning och effektbelysning. Hyttabron, den lilla gångbron som möjliggör att man kan promenera från Tingvallabron längs Östra älvgrenen till Karlstad CCC, är vackert upplyst med integrerat neutralvitt ljus i handledarna. Brons kallvita ljus kontrasterar vackert mot KCCC:s varmt upplysta fönster och speglas i vattnet.
Belysningsprogram 2013 21
Ovan från vänster: Hyttabron, skulpturen ”Hand i hand” och Centralstationen. Undre raden: Cyrillushuset – Värmlands museum, Karlstads vandrarhem och skulpturen ”Vindarnas boning”.
på många olika ställen i Karlstad. Dessa har ett stort kulturvärde och bör, beroende på deras placering, ljussättas så att man kan njuta av dem även efter mörkrets inbrott. Några exempel är bronsskulpturen i spegeldammen i Museiparken; ”Hand i hand” av Lena Cronqvist, bronsskulpturen ”Sola i Kallsta” av Herman Reijers, Ivar Johnssons ”Fredsmonumentet” på Stora torget, Vindarnas boning av Aimo Tukiainen och Arvid Backlunds skulptur av Selma Lagerlöf i Klara, där den gamla kvarnen stod, vid Västra bron. Vissa av skulpturerna är redan i dagsläget belysta, men underhållet bör ses över eftersom vegetationen i vissa fall skuggar belysningen och några strålkastare är ur funktion eller felriktade. Centralstationen är en vacker, gammal tegelbyggnad i nyrenässansstil, ritad av Hjalmar Kumlien 1869 och är ur arkitekturhistorisk synpunkt en av stadens mest monumentala byggnader. Byggnaden har i dag fasadmonterade lyktor av äldre modell, men kunde ytterligare framhävas med hjälp av fasadbelysning. Stationen är en viktig målpunkt för resande och ofta det första som möter en resenär när den kommer till Karlstad. Tillsammans med Hamngatan är Centralstationen en port till staden. Byggnaden ägs inte av kommunen, utan en eventuell fasadbelysning måste initieras av fastighetsägaren. Värmlands museum, ritat av Cyrillus Johansson 1929 och tillbyggt med en ny, faluröd del, ritad av Carl Nyrén 1998, är Det finns skulpturer
22 Belysningsprogram 2013
en tempelliknande byggnad på Sandgrundsudden i Karlstad. Den äldre delen av museet, Cyrillushuset, har en monumental entré mot Spegeldammen i Museiparken. Där är de stjärnformade fönstren och den höga portalen med infälld belysning ett vackert blickfång. Belysningen i portalen kan moderniseras, för att skapa en jämnare ljusbild och en möjlig energibesparing. Det stjärnformade fönstret kunde fås att glöda inbjudande i höstmörkret, genom att rummet bakom lystes upp mjukt. Örnarna och det kinesisktinspirerade taket borde ljussättas, så att byggnadens tak inte försvinner ut i mörkret. Karlstad vandrarhem i Kanslihuset på Kasernhöjden, tidigare hem åt Värmlands regemente och Värmlandsbrigaden, är en ståtlig tegelbyggnad i det gamla kasernområdet i direkt anslutning till E18. Kasernområdet ritades av arkitekten Victor Bodin och tog emot regementet 1913. Byggnaden syns väl från de angränsande vägarna och kunde bli ett vackert blickfång med hjälp av en mera specifik fasadbelysning. I dagsläget pryds fasaden av två rundstrålande globarmaturer med kompaktlysrör och fasadens röda tegel lättas upp av spilljus från vanliga koffertarmaturer med högtrycksnatrium som belyser vändplanen framför byggnaden. I detta fall är högtrycksnatrium en möjlig ljuskälla för även en ny fasadljussättning, då ljusets gula färg och spektralfördelning accentuerar teglets egen färg. Byggnaden ägs inte av kommunen, utan en eventuell fasadbelysning måste initieras av fastighetsägaren.
Typisk belysning i Karlstad: dålig färgåtergivning och mycket bländning, samt mörka partier mellan stolparna. Foto: Lina Flodins.
Stolpe i dåligt skick i Vålberg. Foto: Frida Almqvist.
En jämförelse mellan en armatur som suttit uppe i tio år i Vålberg och en armatur i nyskick. Foto: Frida Almqvist och www.philips.com.
2.2 Befintlig belysning
Gatubelysningen i Karlstad är till mesta del bestående av koffertarmaturer med kupat glas och högtrycksnatriumljuskälla. Det positiva är att det inte finns så mycket kvicksilverljuskällor ute i beståndet. Den koffertarmatur som används mest, är en gammal Philipsarmatur, SGS 203, av glasfiberförstärkt polykarbonat. Ett stort parti köptes in ungefär år 2000 och sattes upp både inne i Karlstad och i resten av kommunen. Den tio år gamla armaturen har på de flesta ställena redan möglat och fått ett lager av mossa på sig, vilket gör att installationen ser minst 20 år gammal ut. Reflektorerna fungerar fortfarande, så armaturen ger ljus kvällstid, men dagtid ser det mycket tråkigt ut. Kupat glas medför mycket mera bländning än vad planglas i en armatur gör. Högtrycksnatrium är en mycket energieffektiv ljuskälla med lång livslängd. Högtrycksnatrium har den dåliga egenskapen att den har dålig färgåtergivning och därmed förvanskar omgivningens färger och försämrar synbarheten samt bidrar till ökade ljusföroreningar. Samma armatur används på både motorvägar, större gator, lokalgator, riktigt små vägar och cykelvägar, vilket ger en dålig visuell ledning och inte tillför något estetiskt till
Exempel på hur en lackad stolpe med en passande armatur förhöjer intrycket av ett villaområde. Stabbläggarvägen i Stodene. Foto: Google maps.
stadsbilden. Både inne i centrum, Vålberg och Edsvalla används samma koffertarmatur. Med olika stolpar och armaturer kan man skapa olika identiteter för olika områden och även visa vad som är paradgator och vad som är lokalgator. Ett gott exempel på hur rätt armatur och en lackad stolpe kan förhöja områdets image är ett villaområde i Stodene, där man har gröna stolpar med Stockholmslyktan.
Belysningsprogram 2013 23
En ny armatur, Nest från Louis Poulsen sitter uppe på prov på Drottninggatan. Foto: Lina Flodins.
Det finns ett belysningsprogram framtaget för Stora torget. Foto: Lina Flodins.
De befintliga globarmaturerna är överdimensionerade mot sina stolpar, och de är bestyckade med högtrycksnatrium. Foto: Frida Almqvist.
Vid dåligt väder är belysningen allt annat än trivsam på Stora torget. Foto: Frida Almqvist.
finns en mera varierad armaturpark på vissa ställen. Drottninggatan har stora, bollformade armaturer på dekorativa stolpar. Bollarna upplevs aningen överdimensionerade till stolparnas höjd och de är bestyckade med högtrycksnatrium, vilket inte är rekommenderat på denna typ av gågata på grund av den dåliga färgåtergivningen. Stora torget har mycket eftersatt belysning, med globarmaturer med kvicksilverljuskälla. Stolparna står i kanten, runt torget och vissa är utbytta mot provarmaturer av annat slag. Armaturerna lyser mest upp sig själva och bildar bländande klot mot en mörk bakgrund. Däremot ger de knappt något ljus på marken. Stolparna har olika höjd och form och på vissa finns det monterat strålkastare utan bländskydd. Dessa lyser upp torgytan och torgstånden, men de bländar nästan mer än de gör nytta. Frihetsmonumentet är omgärdat av markstrålkastare, men dessa är felriktade och lyser bara rakt upp i luften. De fyra äldre lyktstolparna som står framför Rådhuset bör renoveras och förses med ändamålsenliga ljuskällor. Fasadbelysningen av Rådhuset bör ses över och energieffektiviseras, i enlighet med det framtagna belysningsprogrammet från 2008. Men det bör vara uppdaterat med den teknik som finns tillgänglig i dag. Tills belysningsprogrammet kan genomföras kan åtminstone strålkastarna förses med bländskydd. Stora torget är ett pågående projekt och kommunen håller på och tittar på en ny belysningslösning där.
Inne i centrum
24 Belysningsprogram 2013
Strålkastarna som är monterade på de befintliga globarmaturernas stolpar, saknar bländskydd och gör att platsen upplevs ännu mörkare. Foto: Frida Almqvist.
Armaturen Milewide och Milewide mini från Philips. Kombinerad belysning för gata och gång- och cykelväg. Armaturen har planglas och är bestyckad med metallhalogen, vilket ger ett avbländat, varmvitt ljus med bra färgåtergivning. Foto: Lina Flodins.
Överst en kvällsbild från Museiparken, där lyktarmaturen är försedd med högtrycksnatrium. Nederst samma armatur, men med metallhalogen i Stadsträdgården. Foto: Lina Flodins.
Runt Sundstatjärnet står parkstolparna mycket glest och de avskärmade armaturerna är bestyckade med kompaktlysrör. Det bildas långa, mörka sträckor mellan armaturerna, vilket skapar otrygga passager. I Våxnäs har man testat en annan typ av armatur med planglas och två olika storlekar för gata och gång- och cykelväg. Armaturen Milewide från Philips finns också utanför Centralsjukhuset och i Kronoparken på Sommargatan. I Våxnäsrondellen är den större armaturen, som är riktad mot gatan, bestyckad med metallhalogen och den mindre armaturen riktad mot gång- och cykelvägen är bestyckad med White-SON. På övriga ställen där Milewide används är den bestyckad med högtrycksnatrium. I Stadsparken och Museiparken används lyktarmaturen Oslo från Noral. I Stadsparken är den bestyckad med metallhalogen och ger där ett vackert, varmvitt ljus, men i Museiparken vid Värmlands museum är den bestyckad med högtrycksnatrium, vilket förvanskar parkens färger kvällstid. Det gula ljuset är delvis valt för att passa Cyrillushusets gula fasad. I Våxnäsparken står två extremt höga stolpar med gatuarmaturer och högtrycksnatriumljuskälla. Parken blir upplyst, men skalan på anläggningen är fel i förhållande till den promenerande människan och slagskuggor skapas av buskar och träd, samtidigt som parkens grönska förvanskas av det gula ljuset. Övriga armaturer som används mycket i Karlstad är linspännsarmaturerna DL 500 från Siteco och Solo från Ateljé Lyktan och stolparmaturen Stockholm, också den från Ateljé
Belysningsprogram 2013 25
Vyer från samma parker på hösten, när träden ännu är gröna. Foton: Frida Almqvist.
Lyktan. Parkarmaturen Polaris från ScandiDelux, finns på väldigt många parkvägar. Den är bestyckad med högtrycksnatrium i Karlstad. Längs älvstranden i Sandgrundsparken används armaturen Slot Pole från Simes / Fagerhult. På Tingvallabron står Albertslund från Louis Poulsen och på väg därifrån mot Hyttabron återfinns pollaren Bysted från Louis Poulsen, modifierad till att passa till bryggkonstruktionen vid älvstranden. På olika ställen finns det kvar gamla armaturer som parkarmaturen Johanna från Thorn Lighting, koffertarmaturen Sioptal från Siemens med kvicksilverljuskälla och ett antal ”Kineshattar” från Thorn Lightings gamla sortiment. I Romstads fina villakvarter har ekonomi gått före allt annat i valet av armatur. Där används armaturen Aluroad från Philips, vilken är menad för större vägar, övergångsställen, rondeller och industriområden. Vikentunneln, som leder fotgängare och cyklister under järnvägen från södra sidan till Centralstationen på norra sidan, är ett problem. Dagtid upplevs tunneln mycket mörk och trång. Tunneln är lång och smal, men belysningen är tillgodosedd med avskärmade, infällda väggarmaturer som ger ett bra, indirekt ljus via taket. Problemet är att det inte finns något som bryter av tunneln på mitten och att kontrasten mot dagsljuset utomhus blir för hög. Kvällstid är tunneln mycket välupplyst, men dagtid blir den ett mörkt hål. Under dagtid borde belysningsstyrkan i tunnelns mynningar höjas, för att ge ögat chans att adaptera till tunnelns ljusförhållanden. I mitten av tunneln kunde ett kontrasterande ljus användas för att skapa ett avbrott i den långa, monotona tunneln. Färgat ljus eller ljus i mönster och ljudinstallationer av olika slag kan användas. Kvällstid är det viktigt att tunnelns ljusnivå är anpassad till ljusförhållandena utanför tunneln. Murarna runt tunnelmynningen kan med fördel målas vita och kompletterande belysning kan t.ex. monteras i räcken. 26 Belysningsprogram 2013
Våxnäsparken har feldimensionerad belysning. Gatuarmaturer på mycket höga stolpar ger ljus, men förvränger färgerna och är inte anpassad till människans skala. Foto: Lina Flodins.
Vikentunneln. Tunneln är mycket välupplyst, men den är lång och saknar flyktvägar, vilket gör att den upplevs otrygg. Något som bryter av tunnelns monotona uttryck kunde förändra situationen. Foto: Frida Almqvist.
Belysningsprogram 2013 27
Belysningsstolpe på Herrhagen. Fundamentet är en specialvariant som det finns många av i Karlstad. Stolpen till höger är ”Karlstadsstolpen”. Foto: Frida Almqvist.
Stolpar
Stolparna som bär upp koffertarmaturerna är på vissa ställen i mycket dåligt skick. Stolparna är av typen avtrappade, galvaniserade / varmförzinkade med standardarm för gatubelysning. Det finns även en äldre typ av ”Karlstadsstolpe”, som har en egen typ av fundament och färg. På Rudsvägen i centrum har stolparna extremt långa stolparmar, vilket inte ser proportionerligt ut. En stolpes utseende är viktigare än man tror. På kvällen är det mera ljuset från armaturen som spelar roll, men dagtid står stolpen och armaturen där, tillsammans med gatans övriga möblering. Då är det viktigt att den passar in i sin omgivning och tillför något gott, i stället för att dra ner intrycket.
Exempel på stolpe med modern utformning. Foto: Technilum.
mörkt. Högtrycksnatriumet byttes ut till denna klara metallhalogen, vilket har medfört mer ljus, men också ökad bländning på sträckan. Stolparna står helt enkelt för glest och koffertarmaturen med kupat glas bländar. Pågående projekt
Stolpbytesplan
En inventering av stolpbeståndet och dess skick har utförts. En stolpbytesplan beräknas vara klar våren 2013. Kommunen kommer då att se över i vilka områden det är störst behov av byte och vilken typ av stolpe som ska användas. Önskemål finns att använda en ”finare” stolpe i parker m.m. Älvpromenaden – ett stadsutvecklingsprojekt
Ljuskällor
De vanligaste ljuskällorna som används i Karlstad är av typen högtrycksnatrium. Metallhalogen har använts på prov på några ställen och kompaktlysrör är monterat i armaturerna runt Sundstatjärnet. GE’s keramiska metallhalogenlampor ConstantColor™ CMH StreetWise™ används i Rud på en gång- och cykelväg, där det fanns klagomål på att det var för
28 Belysningsprogram 2013
Uppdraget och projektet med titeln ”Älvpromenaden – Karlstads nya solsida” är ett stadsutvecklingsuppdrag som berör älvstråket utmed Älvgatan, Residensparken och Museigatan i syfte att utveckla Karlstads centrum. Klarälven och dess stränder i centrala Karlstad är en stor tillgång för stadens utemiljö, som rätt utnyttjade, kan ge stadens attraktivitet ett rejält lyft. Området ligger centralt men är i dag till stor del en outnyttjad resurs med unika förutsättningar. Kommunfullmäktige har därför beslutat om att: ”Utveckla ett älvstråk utmed Älvgatan, Residensparken och Museigatan i syfte att utveckla Karlstads centrum och skapa Karlstads nya solsida”.
Standard, avtrappad, varmförzinkad stolpe. Foto: Lina Flodins.
Visualisering av den nya Älvpromenaden. Pege Hillinge och Thorbjön Andersson, Sweco architects.
Uppdraget och projektet innehåller två huvuddelar. I en första fas ska ett väl förankrat program tas fram för områdets framtida utveckling som bidrar till stadens attraktivitet. I en andra fas ska de högst prioriterade delarna av programmet projekteras och budgeteras för att sedan i den tredje fasen genomföras. I uppdraget ska stort utrymme ges för att utveckla processer och dialoger med såväl allmänheten som olika specifika målgrupper och intressenter. Älvgatan-Översvämningsskydd Centralsjukhuset, CSK
Räknas som ett samhällsviktigt objekt. Centralsjukhuset är utsatt för översvämningsrisk och bör därför skyddas. Skyddet kommer att vara i form av en upphöjd gång- och cykelväg och ska skydda mot höga flöden i Klarälven. Solcellsdriven belysning
Karlstads kommun planerar att byta ut, alternativt komplettera med solcellsdriven belysning i anslutning till skolskjutsverksamhet. Många fördelar finns med att man slipper abonnemangskostnader, underhåll och ledningsdragning. Även informationsplatser kan vara en lämplig applikation. Ledarmaturen drivs med hjälp av batterier som laddas upp av solceller. Belysningen är utrustad med en närvarosensor som styr tändningen.
Exempel på stolpar med modernare utformning för gatubelysning. Illustration: Technilum.
Belysningsprogram 2013 29
DEL 2: PLANERING OCH ÅTGÄRDER 3 Funktionell och arkitektonisk belysning För att ha ett fungerande samhälle, där alla kan röra sig fritt, även efter mörkrets inbrott, behövs belysning. En bra belysning består inte enbart av en jämn belysningsstyrka på marken, utan utgår från människan, ljuset och rummet samt hur dessa påverkar varandra och samspelar. Ljusa, vertikala ytor är minst lika viktiga för trygghetskänslan och översikten, som en jämn gatubelysning. Ljus som framhäver viktiga byggnader, träd, skulpturer och murar bidrar till en attraktiv nattmiljö i staden. Det gör att fler människor vill röra sig ute. På det sättet ökas den upplevda tryggheten och säkerheten.
30 Belysningsprogram 2013
3.1 Vägar och Gator
Vägar och gator är en del i ett sammanhang i landskapet eller i staden och kan inte ses som enskilda objekt. Vägar och gator skiljer sig från varandra i frågan om bredd, kapacitet, placering, användningsområde och omgivning. Vissa gator är stora, breda och har mycket trafik i ett tätbebyggt stadsrum, medan andra vägar går över öppna fält i ett landskap. Dessa varianter kan inte belysas på samma sätt. När det gäller gatu- och vägbelysning är det viktigaste att tillhandahålla goda synförhållanden för en säker och tydlig trafikmiljö. Medelluminans, jämnhet, bländningskontroll, omgivningens belysning samt visuell vägledning bör beaktas vid planering av gatu- och vägbelysning. Gatans belysning anges i luminansvärden (cd / m2) och jämnhet (U0 = Emin / Emed). Vetenskapliga studier antyder att ju bättre jämnhet man lyckas åstadkomma, desto lägre luminansnivå kan man använda. Belysningsklasser (E = lux) gäller också för gator, men vid platser där siktsträckan är under 60 meter, som i rondeller, på avfarter och ramper samt korsningar. Jämnhetsrekommendationerna minskar risken för alltför stora kontraster mellan ljus och skugga på körbanan. Om mörka fläckar uppstår mellan armaturerna på en väg, finns det risk att det sker en olycka. Det är även tröttande för ögat om belysningen är för fläckig. Rekommendationer för gatubelysning finns att tillgå i publikationen Krav för vägars och gators utformning 2012 och Råd för vägars och gators utformning 2012, utgivna av Trafikverket.
Belysning tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil-, gångoch cykeltrafikflöde, kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning. Utformningen av belysningsanläggningen anpassas till gatans karaktär. Lågt placerad belysning används för gående, medan belysning för biltrafik placeras högre. Belysningen bör göra stadsrummet överskådligt, vackert, stimulerande och behagligt att vistas i. Rumsupplevelsen blir tydligare om uterummets väggar är belysta.
Gatans belysning kan se ut på många olika sätt. Stor omsorg bör läggas vid att hitta rätt belysningsprincip och belysningslösning för varje gata, då alla principer har sina olika för- och nackdelar. Olika typer av montage passar på olika ställen. I vissa fall kan till exempel fasader längs med gatan belysas och på så sätt blir det ett indirekt ljus som bidrar till gatans belysning, samtidigt som gaturummet upplevs ljusare och trevligare. Armaturens form, färg och storlek samt montagets utseende och stolpens höjd, bör passa in i omgivningen. Hänsyn bör tas till gatans eventuella funktion som sammanbindande länk mellan olika områden. Till exempel kan en mera dekorativ armatur ge vägledning och peka ut var man hittar stadens centrum och de viktigaste stråken. Belysningen i förhållande till trädens placering i gaturummet bör planeras omsorgsfullt, för att undvika att vegetation skuggar belysningen eller att kablage i marken tar skada av trädens rötter. Likaså vill man värna om att inte skada trädens rotsystem med fundament och schaktning för nära rötterna.
Paradgata som accentueras med dekorativa stolpar och armaturer. Foto: Technilum.
Hamngatans stolpar och armaturer signalerar inte att det är frågan om en viktig gata. Foto: Frida Almqvist.
Belysningsprogram 2013 31
3.1.1 Huvudgator
14 12
På huvudgator i Karlstads kommun rekommenderas en stolphöjd på 6-8 meter. Stolparmen ska vara proportionerlig till stolpens höjd. Armaturerna ska vara välavskärmade och vara bestyckade med energieffektiva ljuskällor med hög färgåtergivning. (Ra >80). På viktiga huvudstråk, som till exempel Hamngatan, kan en mera dekorativ armatur med ljusgenomsläpplig skärm användas, för att markera gatans status och ge visuell ledning. Luminansnivån 1,0 cd / m2 och en jämnhet (U0) på 0,40 (Emin / Emed) är lämpligt för huvudgator. 3.1.2 Lokalgator
På lokalgator med en hastighetsbegränsning på 30-50 km/h rekommenderas en stolphöjd på 4-6 meter, beroende på gatans bredd och husens skala. Armaturerna bör vara välavskärmade, så att belysningen inte stör bostäder i närheten. Ljuskällorna ska vara energieffektiva och färgåtergivningen hos ljuskällorna måste vara god (Ra >80). Vid speciellt känsliga områden som vid villaområden kan en slammad ljuskälla användas, då de upplevs mindre bländande än klara ljuskällor. En lämplig luminansnivå för lokalgator i Karlstad är 0,50-1,0 cd / m2 beroende på gatans omgivning. Jämnheten bör vara minst 0,35 för 0,50 cd och minst 0,40 för 0,75 cd / m2 och uppåt. I villaområden ska belysningsstolparnas höjd anpassas till bebyggelsen. Även armaturens formspråk ska passa in i omgivningen och förstärka områdets identitet.
10
8
6
4
2
Belysningen är koncentrerad till körbanan, och träden skuggar belysningen, så fotgängarna får klara sig själva. Illustration: Michele Ray. 14 12
10
8
6
4
2
Här kompletteras gatubelysningen med separat belysning för gångoch cykelväg. Illustration: Michele Ray. 14 12
10
8
6
4
2
I tätort, där bebyggelsen är mera stadslik, som på Herrhagen, kan linspända armaturer kompletteras med väggmonterade armaturer. Illustration: Michele Ray. 14 12
10
8
6
4
2
I villaområden ska stolphöjden och armaturen passa in med bebyggelsen. Illustration: Michele Ray.
32 Belysningsprogram 2013
Åkersberga. En lekfull och vandalsäker installation i en gångtunnel nära en skola i Åkersberga. Ljusdesign: Tyréns. Foto: Anna-Karin Axelsson.
Göta landsväg. Belysning på vertikala ytor gör att platsen känns ljus. Det är viktigt med ljus utanför tunneln för att skapa genomsikt. Ljusdesign: Tyréns. Foto: Anna-Karin Axelsson.
3.1.3 Gångtunnlar och viadukter Gångtunnlar och viadukter hör till de mest otrygga platserna för att de kan vara mörka, långa, stökiga och sakna flyktvägar. Det får effekten av att människor, speciellt kvinnor, undviker dem och sneddar över vägen i stället. Detta medför en stor säkerhetsrisk på vägen. Gångtunnlar bör utformas så att sikten i och utanför tunneln är god. Ljusa materialval hjälper till att öka känslan av en välupplyst tunnel. Många tunnlar är överbelysta. Mycket energi kunde sparas genom att ljussätta de vertikala ytorna i tunneln och se till att kontrasten till miljön utanför tunneln inte blir för hög. Dagtid upplevs tunneln som ett mörkt hål och därför behövs mycket belysning vid tunnelmynningarna dagtid. På kvällen lyser tunneln som en ljus gång, men om omgivningen utanför tunneln inte är ljussatt, uppstår känslan av att gå mot ett kompakt mörker. Armaturer som används i tunnlar bör vara vandalsäkra och vattentåliga, men det får inte gå till överdrift med till exempel skyddsnät över armaturerna, för det kan provocera till vandalisering. I områden som inte är så utsatta för åverkan kan andra material, så som träribbor användas i tunneln, för att skapa en trevligare känsla. Materialvalet har stor betydelse för hur platsen upplevs och tas omhand. Ljuskällan som används bör ha bra färgåtergivning för att skapa bra förutsättningar för att kunna identifiera mötande personers ansikten. Som effektbelysning kan färgat ljus också användas i tunnlar för att skapa vackra blickfång, men man måste balansera belysningen så att det inte känns otryggt om färger förvrängs för mycket.
Tingvallatunneln i Karlstad är överbelyst, medan det är kolmörkt utanför tunneln. Att gå mot ett svart hål känns otryggt. Foto: Frida Almqvist.
I Jönköping har man jobbat mycket med att jämna ut kontrasten mellan ute och inne i tunneln. Foto och Ljusdesign: Johan Röklander.
Belysningsprogram 2013 33
Göta landsväg. Här används armaturer som riktar ljus både ner mot gångytan och upp i träden, för att skapa höjd i bilden och en trygg och trevlig omgivning. Ljusdesign: Tyréns. Foto: Anna-Karin Axelsson
Viadukt i Jönköping. Belysningsstyrka och jämnhet är inte det viktigaste för en bra ljusupplevelse. Foto och Ljusdesign: Johan Röklander.
3.1.4 Gång- och Cykelvägar
14 12
På gång- och cykelvägar bör en välavbländad armatur med energieffektiv ljuskälla och bra färgåtergivning användas. En rekommenderad stolphöjd är 4-5 meter och ett lagom stolpavstånd är cirka 20 meter, beroende på gång- och cykelvägens omgivning och vald belysningsklass. Att armaturerna är välavbländade är viktigt, för bländande armaturer gör att man inte kan se mötande människor eller se förbi mörkret bakom stolpen, vilket skapar otrygghet och rädsla. Hänsyn bör tas till den halvcylindriska- och vertikala belysningsstyrkan vid planering av belysning på gång- och cykelvägar. Ljusa, vertikala ytor gör att platser upplevs ljusare och därmed tryggare. Upplysta fasader och murar gör dels att man går mot en ljus yta, vilket känns bättre än att gå mot mörker, dels att objekt och personer på sidan om gångvägen kan uppträda som silhuetter och därmed lätt gå att upptäcka. Belysta träd, skulpturer, murar, buskar och andra element fungerar inte enbart som vackra blickfång, utan ökar också trygghetskänslan genom att sikten och genomsikten blir bättre. Styrning på belysningen kan ordnas så att nattsänkning används under tider på dygnet då väldigt få rör sig ute. Att släcka varannan armatur är inget alternativ. Tester har gjorts med adaptiv belysningsstyrning på Backavägen, vid infarten till Molkom. Rörelsesensorer känner av fotgängare eller cyklister och tänder upp och släcker belysningen efter hand som man färdas där. Mycket forskning görs för att få fram lämpliga intervall, så att känslan av att röra sig i en spotlight inte uppstår. Det kan kännas otryggt att bli ”förföljd” av belysningen och gömmer sig någon i buskarna, så har den lättare för att se personen som känner sig otrygg.
34 Belysningsprogram 2013
10
8
6
4
2
Stolparmaturen släpper ljus också bakom sig, för att lysa upp omgivningen och skapa bättre sikt. Ljus på träd och buskar får omgivningen att kännas ljusare, tryggare och trevligare. Stolphöjden är anpassad till den gående människans skala. Illustration: Michele Ray.
14 12
10
8
6
4
2
Stolparmaturen släpper ljus också bakom sig, för att lysa upp omgivningen och skapa bättre sikt. Ljus på träd och buskar får omgivningen att kännas ljusare, tryggare och trevligare. Stolphöjden är anpassad till den gående människans skala. Illustration: Michele Ray.
3.1.5 Övergångsställen
Övergångsställen kan belysas med en högre belysningsstyrka än resten av anslutande gator, för att markera platsen och höja uppmärksamheten. En avvikande ljustemperatur kan också användas. Armaturerna bör placeras rätt i förhållande till övergångsstället och de ska vara välavbländade och ha en ljuskälla med bra färgåtergivning. Det är viktig med en tillräcklig vertikalbelysning, utan bländning. För att ytterligare öka bilisternas uppmärksamhet kan belysningsstolparna och trafikmärkesstolparna förses med reflexer eller blinkande dioder som varnar för övergångsstället eller närmande fotgängare och cyklister.
I Karlstad används på vissa ställen blå stolpar med en speciell armatur vid övergångsställen. Foto: Lina Flodins.
3.1.6 Korsningar och cirkulationsplatser
I korsningar och cirkulationsplatser bör belysningsstyrkan vara minst lika hög som på anslutande vägar. En avvikande färgtemperatur eller stolphöjd och armatur kan användas, för att öka bilisternas uppmärksamhet. Bländning bör undvikas. Det är även viktigt att belysa cirkulationsplatsens mitt, så att den syns på långt håll och därigenom skapar en riktning. Beroende på platsens utformning och utsmyckning kan olika belysningsprinciper tillämpas. Alla cirkulationsplatser bör behandlas som skilda objekt och belysas utifrån sina egna förutsättningar. Rondeller är ett ypperligt tillfälle för staden att skapa minnesvärda blickfång och landmärken för att samtidigt stärka sin image. 3.1.7 Parkeringsplatser
Löfbergsrondellen i Karlstad. Bågen med rinnande vatten är belyst med lila ljus, och träden runt rondellen har fått belysning. Ljusdesign: Christian Nilsson, EKG. Foto: Lina Flodins.
På parkeringsplatser ska man tryggt kunna röra sig och lätt hitta sin bil. Det kräver en tillräcklig, jämn och bländfri belysning med bra färgåtergivning. Höga stolpar med strålkastare ger en mera industriell känsla på en parkeringsplats, medan en lägre stolphöjd och en mera dekorativ armatur är att föredra på till exempel en parkeringsplats vid ett vårdhem eller en skola. Strålkastararmaturer bör vara försedda med planglas och vara riktade så att de inte bländar. Stolpar placeras så att påkörningsrisken minimeras. Belysning på låg höjd, i form av pollarbelysning kan användas, men pollarna måste placeras så att ljuset inte skuggas av parkerade fordon. Färgåtergivningen är viktig eftersom man lätt ska kunna identifiera sin egen bil. Till exempel högtrycksnatrium med lågt Ra-värde förvränger ytfärgerna och får alla bilar att se lika gråa ut. Belysningen bör planeras så att det inte uppstår mörka skrymslen där någon kan gömma sig. Vägen till och från parkeringsplatsen är lika viktig. Belysningsstyrkan bör anpassas efter omgivningen och inte vara för hög eller för låg, så att för stora kontraster mot omgivningen uppstår.
Gröndalsvägen. Ljusdesign: Tyréns. Foto: Anna-Karin Axelsson.
Belysningsprogram 2013 35
Ett torg med jämn belysning och ljusa väggar i form av upplysta fasader. Foto: Se’lux.
3.2 Urbana miljöer
3.2.1 Torg
Torget är en viktig samlingsplats med många olika aktiviteter. Torghandel, marknader, konserter, uppträdanden och informationstillfällen kan anordnas på torget. Vid belysning av torget är det viktigt att ta i beaktande de omgivande byggnadernas skala och eventuella funktion som rumsskapande väggar för torget. Byggnaderna runt torget kan med fördel belysas för att skapa ljusa, vertikala ytor och vackra blickfång. Torgytan kan belysas från höga stolpar med välavbländade strålkastare, lägre, dekorativa stolparmaturer eller en kombination. Låghöjdsbelysning kan användas, men vandalrisken och pollarnas placering måste göras med omsorg för att undvika onödiga utgifter för medveten eller omedveten skadegörelse. Bänkar, planteringar, trappor, skulpturer och fontäner kan belysas för att skapa ett mervärde på platsen. Utvecklingen inom belysningstekniken ger större möjligheter att integrera belysningen i olika arkitektoniska element, som till exempel murar. Korsande vägar på torget bör belysas, men ljuset ska inte enbart koncentreras hit. Belysningen bör betona torgets form och ljuskällorna ska ha bra färgåtergivning. Då torgets belysning planeras bör en eventuell effekt- eller säsongsbelysning tas i beaktande. Kommer det att finnas en julgran här jultid? Kommer det att hängas upp annan julbelysning som behöver ström? Scenuppträdanden och torgstånd behöver också tillgång till elektricitet. Armaturer som väljs till torget ska vara tåliga och avbländade. Markinfällda armaturer ska vara överkörningsbara och dräneringen runt dem måste göras ordentligt, så det inte uppstår problem med inträngande vatten i armaturerna. Vid ljuskällebyte bör omsorg läggas vid att det inte fastnar smuts mellan glaset och armaturen. Armaturen bör tändas upp och bli varm innan armaturen återförsluts, för att undvika kondens på insidan av glaset.
Götaplatsen i Göteborg. Integrerad belysning i muren ger ett vackert släpljus och tar fram murens struktur. Ljusdesign: Ramböll. Foto: Frida Almqvist.
Inre hamn i Karlstad. Belysning från höga master ger jämn belysning på platsen. Ljusdesign: Christian Nilsson, EKG. Foto: Lina Flodins.
Turebergs torg i Sollentuna. Belysningen är tätt sammansvetsad med arkitekturen på platsen, och resultatet blir en behaglig miljö där det mesta känns självklart. Ljusdesign: Tyréns. Foto: Anna-Karin Axelsson.
36 Belysningsprogram 2013
3.2.2 Gågator, skyltfönster, skyltar och reklam
Längs en gågata har skyltfönstren och deras belysning en mycket stor, oftast positiv inverkan på hur gatan upplevs. Lysande skyltfönster får gatan att kännas vaken och befolkad. Om skyltfönstren däremot är igenbommade och mörka, kan de ha en direkt negativ inverkan. En välavvägd och energieffektiv skyltfönsterbelysning, kan tillsammans med en genomtänkt fasadbelysning ge tillräckligt med ljus för hela gågatan. Oftast förlitar man sig dock inte enbart på denna typ av belysning, utan dekorativa armaturer på stolpar och på väggarmar kan användas som accenter för att skapa en vacker ljusmiljö. Pollare, armaturer infällda i murar och bänkar samt trädbelysning förhöjer ytterligare gatans image. Strålkastare diskret monterade på stolpar eller fasader kan accentuera skulpturer eller andra blickfång. Armaturerna på en smal gågata kan vara mera rundstrålande till sidorna än armaturer på andra platser, då man får en positiv effekt av att fasaderna lyses upp. Om det finns bostäder längs gatan bör man dock se upp med allt för rundstrålande armaturer. Ljuskällorna bör vara energieffektiva och ha bra färgåtergivning och bländning bör undvikas. På en gågata är det befogat att använda en dekorativ kvalitetsarmatur, då den hjälper till att skapa en image och betona platsens status. Stolparna ges en utformning och ytbehandling som passar till platsen. Armaturerna och stolparna kan gärna följa övriga möblers färgsättning, för en harmonisk och samordnad helhetsbild. Portar och portaler längs gatan bör vara ljussatta, då de inverkar på gatans stämning på samma sätt som skyltfönstren. Här behövs en dialog med fastighetsägarna. Ljusnivåerna i skyltfönstren bör vara välavvägd mot gatans ljusnivåer. Dagtid behövs mera ljus i fönstren för att varorna ska exponeras ordentligt, men kvällstid räcker det med mindre ljus. När butikerna är stängda, kan en lågmäld nattbelysning vara tänd inne i lokalen, om skyltfönstren ger sikt ända in i lokalen. För att profilera sig kan butikerna använda färgat ljus nattetid. Styrd skyltfönsterbelysning med LED sparar energi. Skyltar och reklamskyltar kan vara upplysta inifrån, belysta eller lysande i sig själva. Skyltar är ett vanligt inslag i stadsbilden och lysande LED-skyltar blir allt vanligare. Skyltarna får inte bli för luminanta. På vanliga gator rekommenderas värden mellan 600 och 1000 cd / m2 beroende på skyltens storlek. Skyltbelysningen bör vara energieffektiv och underhållet av belysningen ska skötas ordentligt.
Biblioteksgatan i Stockholm har ny belysning där projektanpassade armaturer på linspann kompletteras av väggarmaturer som även ger fasadbelysning. Ljusdesign: Ljusarkitektur. Foto: Lasse Eklöf.
En lågmäld skyltfönsterbelysning förmedlar exklusivitet, men försvinner helt bredvid starkt upplysta skyltfönster. Ljusdesign: Zoe Bradley.
Skyltfönsterbelysning ska vara välavbländad och energieffektiv, med bra färgåtergivning och anpassad till omgivningens ljushet. Foto: www.erco.com
Belysningsprogram 2013 37
Uppsala Universitetsbibilotek. Julgranar med belysning skapar julstämning. Granarnas blåvita ljus kontrasterar vackert mot den varmt upplysta fasaden. Ljusdesign: Jacob Östlund, East & Marsh, numera Tyréns. Foto: Jacob Östlund.
3.2.3 Sociala målpunkter
Med sociala målpunkter menas platser dit många människor söker sig. Det kan vara en idrottshall, en teater, ett shoppingcenter eller ett café. I Karlstad är några exempel teatern, badhuset, köpcentret Mitt i City, biblioteket och Värmlands museum. Tillgängligheten till dessa platser bör vara bra för alla. Det betyder att belysningen runt dessa platser bör vara bra, men att också vägarna till och från till exempel närliggande busshållplatser ska vara välupplysta. 3.2.4 Evenemang och fest
En festlig belysning i form av ljusslingor eller linspänd belysning mellan husen på paradgator förhöjer stämningen vid olika högtider och happenings. Till jul hängs julbelysning upp och vid andra happenings kan fasader eller fönsterkarmar belysas med vitt eller färgat ljus, beroende på tema. Belysningen som väljs bör vara energieffektiv och hållbar. Finns det bostäder längs gatan bör man minimera risken för bländning och störande ljus mot lägenheternas fönster. Eftersom större delen av året på våra breddgrader har många mörkertimmar, kan man tänka sig att ha en permanent vinterbelysning som tänds innan den tillfälliga julbelysningen och släcks först då dagarna blir längre igen. Av Karlstads logotyp, den glada solen, kunde man låta tillverka dekorativ belysning som hängs på linor eller fästs på stolpar på vintern eller till jul.
38 Belysningsprogram 2013
Julljus i Gävle. Dekorativ belysning förhöjer feststämningen vid olika högtider. Ljusdesign: Jacob Östlund, East & Marsh, numera Tyréns. Foto: Jacob Östlund.
Stadsträdgården i Karlstad. En dekorativ, sidostrålande armatur med varmvitt ljus gör parken trevlig och lätt att läsa av. Alternativa flyktvägar syns tydligt. Foto: Frida Almqvist.
3.2.5 Parker och träd Parker
I parker är det viktigt med omgivningsljus och inte enbart ljus på gc-vägarna. Ansikten ska gå att läsa av på långt håll och sikten runt om gc-vägen ska vara god. Genomsikten är också viktig, vilket betyder att belysningen bör vara bländfri, vägledande och strategiskt placerad för att underlätta orienteringen samt visa alternativa flyktvägar. Belysningen ska vara anpassad till människans skala och därför ska en stolphöjd på 3,5-5m användas. Armaturen ska vara proportionerlig till stolpen, ha en effektiv ljusspridning men vara bländfri. I parker kan en mera dekorativ och till sidorna strålande armatur används. Armatur och stolpe lackas eller målas i samma färg för ett bra helhetsintryck. Stolpoch armaturfärgen kan vara samma som för övrig möblering i parken, så som bänkar, skyltar och sopkorgar. För att skapa bra sikt och genomsikt bör stora, yviga buskar som skymmer utsikten precis invid gc-vägen undvikas. Träd, buskar, murar och övriga objekt bör ljussättas för att skapa genomsikt och djup i parken. Ljus på träd och murar är inte bara vackert, utan ökar också den vertikala belysningen och får på så sätt parken att upplevas ljusare och tryggare. Grillplatser med tak, pergolor, pagoder och lusthus bör få belysning, antingen för att de ska användas även kvällstid, eller för att de kan skapa vackra blickfång i parken. Belysningen bör dock vara kopplad till styrning som kan släcka belysningen efter behov.
När löven fallit på hösten får parken ett annat uttryck. Belysningen måste fungera för både sommar och vinter, som på bilderna ovan. Foto: Lina Flodins.
Belysningsprogram 2013 39
14 12
10
8
6
4
2
I en park kan dekorativa, sidostrålande armaturer användas. Ljuset som sträcker sig långt åt sidorna ger en bra sikt. Belysningen kompletteras med ljus på träd, buskar, murar, skulpturer och andra föremål eller byggnader. Tänk på att små träd växer och kan skymma belysningen från stolpar som står för nära.
Träd
Träd kan belysas från armaturer med ljussläpp uppåt i trädkronorna. Det kräver dock en mycket noggrann placering av belysningsstolparna. Strålkastare monterade på befintliga belysningsstolpar kan också användas. I annat fall kan 4 meter stolpar med strålkastare placeras strategiskt för att komma åt att belysa trädens kronor. En smalstrålande strålkastare kan med fördel riktas ner mot trädets rot, för att förankra trädet i sin omgivning och skapa ett reflekterat ljus upp i trädkronan. Detta blir ännu mer effektfullt då snön har fallit. Träd kan också belysas med markinfällda eller halvinfällda armaturer. Nyplanterade träd kan belysas från nära håll, medan vuxna träd måste belysas på cirka 2,5 meters håll för att inte skada rotsystemet vid schaktning fram till markstrålkastarna. Måste man komma närmare bör handschakt eller vakuumschakt användas. Markstrålkastare bör vara riktbara och helst ha ett kupat glas eller annat skydd som gör att höstlöven inte fastnar så lätt på glaset och förstör effekten av ljuset. Glasets yttemperatur bör regleras, så att barn och djur inte bränner sig om de kommer för nära. Stora, täta träd kan fasadbelysas från håll medan smala träd med tunt lövverk belyses underifrån. Det behövs oftast två eller tre ljuspunkter för att ta fram trädets form på bästa sätt. Två olika färgtemperaturer kan med fördel användas. Kontrasten mellan kallt och varmt ljus tar fram trädets tredimensionalitet. Ek i Åkersberga. Tre riktbara markmonterade strålkastare lyser upp eken och gör den tredimensionell. Till jul förses strålkastarna med röda färgfilter. Ljusdesign: Tyréns. Foto: Anna-Karin Axelsson.
40 Belysningsprogram 2013
Inre hamnen. Låga pollare ger ett finstämt och funktionellt ljus på bryggan, medan utsikten bibehålls. Ljusdesign: EKG. Foto: Lina Flodins.
Små träd kan belysas ovanifrån med strålkastare monterade på höga master. Denna ”månskenslösning” skapar vackra och intrikata skuggor av grenverket på marken. Färgfilter eller färgad LED kan med fördel användas för att skapa effektfulla blickfång och spännande miljöer. 3.2.6 Strandpromenader och vatten
I Karlstad finns många gång- och cykelvägar och strandpromenader utmed vattnet. Längs viktiga strandpromenader kan en dekorativ, sidostrålande armatur användas. Det är dock bra om armaturerna riktar sitt ljus bort från vattnet, för att inte skapa onödiga reflektioner som kan störa andra strandens utsikt. Armaturerna bör vara välavbländade också för att inte störa utsikten från vägen de belyser. Belysning på låg höjd, i form av pollare, är ett annat alternativ längs vatten. Belysning kan även integreras i bänkar och bryggkonstruktioner. En lagom stolphöjd är 3,5-4 meter, men trots den låga stolphöjden bör de valda fundamenten vara tillräckligt djupa för att klara de fuktiga markförhållandena utan att stolpen börjar luta. Stolpe och armatur är lackade eller målade i samma färg. Ljuskällorna som väljs bör vara energieffektiva och ha bra färgåtergivning.
Pollare kan med fördel användas längs strandpromenader och på bryggor. Foto: Simes/Fagerhult.
Sandgrundsparken i Karlstad. Armaturerna som lyser upp gångvägen är välavbländade och belysningen lågmäld. Ljusdesign: Tyréns. Foto: Anna-Karin Axelsson.
Belysningsprogram 2013 41
Belysningen kan integreras i räckena för att betona brons arkitektur och skapa bländfri belysning, som här på Hyttabron i Karlstad. Foto: Lina Flodins.
Lekplats i Huddinge. Den färgglada lekutrustningen belyses med strålkastare från en stolpe. Ljusdesign: Tyréns. Foto: Anna-Karin Axelsson.
Hyttabrons ljus upplevs inte så kallt på nära håll. Det är kontrasten mot KCCC:s varmvita ljus som gör bron nästan blå på långt håll. Foto: Frida Almqvist.
Naturfärgad lekutrustning kan kvällstid färgas in med ljus. Ljusdesign: Tyréns. Foto: Helena Björnberg.
3.2.7 Broar
3.2.8 Lekplatser
Broar kan belysas på olika sätt. I vissa fall kan traditionell stolpbelysning användas, men den bör skärmas av ut mot vattnet för att inte skapa onödiga reflexer och störa utsikten. Armaturerna bör vara välavbländade och vara bestyckade med en ljuskälla med bra färgåtergivning. Lågt placerad belysning är ett annat alternativ. Belysningen kan fällas in i broräcket och ge en jämn, välavbländad belysning på både körbana och gångbana, om sådan finns. Detta alternativ medför mindre risk för att störa utsikten. Brons räcken och konstruktion kan accentueras på detta sätt och skapa ett vackert blickfång. Brons sidor kan också ljussättas för att betona arkitekturen. Speciellt broar i viktiga blickriktningar kan ljussättas på detta sätt. Armaturer och ljuskällor som väljs bör vara energieffektiva och ha lång livslängd, då armatur- och ljuskällebyten kan vara komplicerade vid broar. Armaturerna bör riktas så att de inte skapar bländning i fel riktningar.
På lekplatser ska barnen se att leka, men också synas på håll, så att ledsagare kan ha uppsikt över dem. Lekplatsen behöver dock inte vara helt jämnt upplyst, utan mörkare partier och skuggspel skapar spänning i leken. Dock bör vertikala ytor runt om lekparken om möjligt belysas, så att en bra genomsikt och översikt fås. Belysningen kan bestå av välavbländade strålkastare med eller utan färgfilter, monterade på höga stolpar. Låga, välavbländade parkarmaturer kan också användas, då lekplatser ofta är belägna i anslutning till gång- och cykelvägar. Kompletterande belysning på träd och möbler samt i väderskydd rekommenderas. Ljuset kan användas som pedagogiskt lekredskap och möjlighet till manuell styrning integreras i installationen. Belysningen på en lekplats kan kopplas till ett relä som stänger av den en viss tid på kvällen, för att undvika skadegörelse på utrustningen nattetid. Alternativt släcks enbart den funktionella belysningen, medan en färgad effektbelysning får stå tänd, för att skapa ett blickfång av platsen nattetid. Ljusnivåerna och belysningsprinciperna måste dock vara sådana att folk inte lockas till att utnyttja utrustningen vid fel tider.
42 Belysningsprogram 2013
Olika ljusriktning skapar olika effekter: Ljus snett uppifrån ger en månljuskänsla, medan ljus bakom skulpturen skapar en silhuetteffekt. Ljus snett nerifrån ger en dramatisk skugga på fasaden bakom skulpturen. Foto: Frida Almqvist och Lasse Hejdenberg.
3.2.9 Skulpturer, sevärdheter och minnesmärken
Skulpturer och minnesmärken är ganska självklara objekt att belysa. Ofta står det skulpturer av berömda personer som fått ge namn åt platsen de står på. Dessa skulpturer kan då ljussättas finstämt. Ljuset ökar intresset för objektet samt förlänger säsongen under vilken man kan njuta av dem. Ljuskällans egenskaper och ljusets riktning bestäms av varje enskilt objekts material, form och färg. Olika färgtemperaturer tar fram olika ytfärger i objektets material. Ljusets riktning är viktig, speciellt när det gäller avbilder av människor, då ett ljus underifrån kan ge objektet demoniska drag och ljus ovanifrån kan skapa för starka slagskuggor. Starka skuggor kan lättas upp av belysning från ett annat håll. Ljuset bör inte blända i opassande riktningar och ljusföroreningar rakt upp i atmosfären bör undvikas så långt det är möjligt. Armaturerna bör vara så diskreta som möjligt. Vid belysning av skulpturer och minnesmärken måste hänsyn tas till omgivningens ljusnivå och bakgrundens utseende. Några exempel på skulpturer och monument i Karlstad som skulle kunna ljussättas, eller redan är ljussatta, är bronsskulpturen i spegeldammen i Museiparken; ”Hand i hand” av Lena Cronqvist, bronsskulpturen ”Sola i Kallsta” av Herman Reijers, Ivar Johnssons ”Fredsmonumentet” på Stora torget, Vindarnas boning av Aimo Tukiainen och Arvid Backlunds skulptur av Selma Lagerlöf i Klara.
Skulpturen ”Hand i hand” i Museiparken skulle lämpa sig som objekt för belysning. Foto: Lina Flodins.
Skulpturen Vindarnas boning har en form som ljuset kan leka med under dygnets mörka timmar. Foto: Lina Flodins.
Belysningsprogram 2013 43
Operan i Wien. Arkitekturen är betonad, utan att man kan se varifrån ljuset kommer och var armaturerna är monterade. Ljusdesign: podpod design. Foto: fotostudio.at.
justeras enklast med LED, då metallhalogen ganska snabbt tappar i ljusnedgång efter nyinstallation. Metallhalogenen går inte heller att dimra för att få precis rätt ljusnivå. LED:en kan dimras och vissa armaturer kompenserar för ljusnedgången under armaturens livslängd genom att höja effekten på dioderna och på så sätt förändras inte ljusnivåerna på fasaden. Även fönsterkarmar kan ljussättas med små armaturer, speciellt utformade för detta ändamål. Ljus inifrån byggnaderna, så att fönstren ger ett varmt skimmer, är ett annat sätt att ta fram en byggnad och skapa en känsla av att byggnaden är bebodd. Välavbländad, inbjudande entrébelysning hör också hit. Då ett vitt ljus används för ljussättningen, bör färgtemperaturen väljas utgående från fasadens färg och hur man vill framhäva den. En bra färgåtergivning är i de flesta fall viktigt. På välvalda objekt kan färgad belysning användas, antingen permanent eller under olika festligheter. Fasadbelysningar behöver inte alltid vara tända hela natten, om det inte är frågan om ett mycket centralt och viktigt område, där det rör sig folk dygnet runt. Fasadbelysningen i centrum kan till exempel vara tänd längre under helger, då folk rör sig hemåt mitt i natten. 3.2.11 Riskområden
Hotell Intercontinental i Paris. Fönsterkarmarna är accentuerade med belysning från små, diskreta armaturer. Foto: www.erco.com.
3.2.10 Historiska och viktiga byggnader
De historiska byggnaderna, nämnda i den inledande analysen av Karlstad, lämpar sig för ljussättning. Fasadbelysning kan ordnas från distans, med strålkastare monterade på stolpar en bit ifrån fasaden, eller med fasadmonterade armaturer som ger släpljus på fasaden och accentuerar utstickande byggnadsdetaljer. Markinfällda strålkastare kan också användas. I de fall belysning från distans används, bör man se till att den inte bländar in i bostäder och kontorslokaler. Snäva vinklar från sidan, en så kallad korsbelysning, kan vid dessa fall vara ett alternativ. Fasadbelysningen bör vara välavvägd mot omgivande byggnaders ljushet, så att rätt byggnader och detaljer syns bäst. Armaturerna ska vara så diskreta som möjligt och de som är monterade på fasad ska helst beställas i samma färg som fasaden. Även kablage och kopplingsdosor bör målas i samma färg. Lämpliga ljuskällor är metallhalogen, LED, lysrör samt i vissa fall White-SON eller högtrycksnatrium, om det är en röd tegelfasad som ska belysas. Ljusnivåerna
44 Belysningsprogram 2013
Riskområden kan vara viadukter, platser under broar och vid järnvägar, övergivna industrihallar samt andra otillgängliga, mörka och avfolkade platser. Platserna är inte alltid osäkra, men uppfattas som otrygga och undviks därför instinktivt, vilket gör platserna ännu mera otrygga. Det är tryggare att röra sig där det rör sig många andra människor. Bra, välplanerad belysning, är ett effektivt sätt att åtgärda dessa platser. Armaturerna ska vara slagtåliga och vandalsäkra. Att sätta upp höga master med bländande strålkastare är ingen lösning, då en sådan installation förmedlar känslan av att det är en utsatt och otrygg plats. Snarare bör platsen normaliseras och ljussättas som vilken annan trygg plats som helst, men med extra hänsyn till vandalsäkerhet och rätt ljusnivåer. Det är viktigt att underhållet på belysningen sköts snabbt och grundligt. Vandaliserade armaturer med slocknade ljuskällor ska helst bytas inom 24 timmar, för att skicka signaler om att man bryr sig om platsen.
Exempel på ett potentiellt riskområde under en järnvägsbro i Karlstad. Foto: Google maps.
Mjuka kontraster ger bra synbarhet. Ljusdesign: Tyréns. Foto: Frida Almqvist.
Dagsljusets olika färgtemperaturer och ljusfärger. Från gryning till den blå timmen och solnedgången. Foto: Frida Almqvist.
I en mörk omgivning behövs inte mycket ljus för att det ska synas. Bluffton, South Carolina. Ljusdesign: Janet Lennox Moyer.
4 Ljustekniska begrepp 4.1 Allmänt om ljus
För att lättare förstå hur ljuset beter sig och hur det inverkar på människan och vår upplevelse av rummet, talar man ofta om de sju grundbegreppen. Dessa begrepp hjälper oss att förstå vad som är relevant när det gäller belysningsplanering. 1. Ljusfördelning, kontrast
Var det är mörkare, respektive ljusare i rummet. Variation i ljusfördelning underlättar för människans omgivningsseende och skapar intresse. Tydliga kontraster är viktigt, särskilt då man planerar belysning för synskadade. Överdrivna kontraster kan vara störande eller direkt synförsvårande. 2. Ljusnivåer
Hur ljust respektive mörkt det är i rummet. Här gäller kontrastprincipen. I ett mörkt rum behövs väldigt lite ljus för att det ska märkas tydligt, men i ett överbelyst rum krävs betydligt mer ljus för att det nya ska synas. 3. Ljusfärg, färgtemperatur
Hur ljusets färgton uppfattas. Det vita ljuset kan variera från varmvitt till kallvitt och solens ljus kan gå från en pastellfärgad morgon till en glödande solnedgång till den blåa timmen, då allting upplevs som blått. Det finns även färgat ljus i nästan obegränsade nyanser.
Färgat ljus kan förändra ett material markant. Stenmur under Lilla Västebron på Långholmen i Stockholm. Ljusdesign: Tyréns. Foto: Frida Almqvist.
Belysningsprogram 2013 45
Skuggspel en solig vårdag på Riddarholmen i Stockholm. Foto: Frida Almqvist.
Riktigt dålig färgåtergivning hos en gammal högtrycksnatriumljuskälla. Foto: Frida Almqvist.
4. Skuggor
6. Ytfäger, färgåtergivning
Var de faller och deras karaktär. Är skuggorna skarpa? Är de störande eller ger de en extra dimension till upplevelsen av rummet? Bildar skuggorna vackra mönster?
Ser färgerna naturliga eller förvanskade ut? Färgåtergivningen är viktig när det gäller belysning. Olika ljuskällor har olika förmåga att återge färger på ett korrekt sätt.
Bländande koffertarmaturer med gult ljus vid Sockerslottet i Karlstad. Foto: Frida Almqvist.
Reflexer i Munksjön i Jönköping en solig vintereftermiddag. Foto: Frida Almqvist.
5. Bländning
7. Reflexer
Var den finns och hur märkbar den är. Det finns två typer av bländning: obehagsbländning och synnedsättande bländning. När man planerar belysning för synskadade ska man undvika bländning så långt det går.
Var de finns och deras karaktär. Reflexer kan vara störande eller tillföra något bra. En datorskärm som har reflexer från ett fönster uppfattas störande, men glittret på havet en solig sommardag uppfattas oftast som något positivt.
46 Belysningsprogram 2013
4.2 Tekniska termer
I belysningsprogrammet förekommer ljustekniska termer som kan behöva förklaras. Inom ljustekniken finns speciella begrepp och storheter, som inom alla specialområden. De viktigaste begreppen förklaras här. Ljus och seende
Ljus uppstår då ett föremål träffas av strålning som reflekteras mot våra ögon och ögonen omvandlar delar av strålningen till signaler som vår hjärna tolkar som ljus. Vi kan tolka strålning mellan 380 och 780 nanometer i spektrumet för elektromagnetisk strålning. Upp till 380 nm finns ultraviolett, UV-ljus och över 780 nm blir det radiovågor, IR. Vid dagsljusseende (fotopiskt seende), när tapparna (ljuskänsliga receptorer) i ögat är aktiva, uppfattar vi mest ljus vid 555 nm (gulgrönt), medan vi vid mörkerseende (skotopiskt seende), då ögats stavar arbetar, ser mest vid 507 nm (blågrönt). Skymningsseendet, eller det mesopiska seendets ljuskänslighet, när både tapparna och stavarna är aktiva, ligger mitt emellan 507 och 555 nm. Detta betyder att ett vitt ljus från till exempel en metallhalogenljuskälla ger bättre effekt, eller mera ljusutbyte, när mörkret har fallit än en gul högtrycksnatriumljuskälla. 2002 upptäcktes även en tredje receptor i ögat av David M. Berson och medarbetare vid Brown University i USA. Denna tredje receptor reagerar på ljus, men har inte med seendet att göra, utan den påverkar vår biologiska klocka och vår dygnsrytm och är mest känslig vid 450 nm (blått). Ljuskälla
Ljuskällan är det som i dagligt tal kallas lampan, den lysande, oftast glasomgivna brännaren som skickar ut strålning. Det finns fyra olika typer av elektriska ljuskällor: glödljus, urladdningsljus, luminiscensljus (LED) och induktionsljus. Av dessa typer finns fler olika varianter, såsom glödlampor, högtrycksnatriumlampor, LED och lysrör, för att nämna några. Alla ljuskällor har olika egenskaper och måste därför väljas med omsorg för att få det bästa ljuset i varje projekt. Armatur
Armaturen kan också i dagligt tal kallas för lampan, så som i ”Tänd lampan!” I belysningssammanhang skiljs ljuskällan och armaturen, den omgivande konstruktionen åt, för att undvika missförstånd. Armaturer finns av många olika slag och typer: lyktor, rundstrålande glober, avskärmade planglasarmaturer för gatubelysning och dekorativa pendelarmaturer, för att ta några exempel. Dessa typer har olika användningsområden, fördelar och nackdelar och måste därför väljas med omsorg. Kupat glas i en gatuarmatur må sprida ljuset väldigt långt, men medför även en större bländning, vilket minskar synbarheten och ger onödigt spilljus upp i atmosfären (light pollution). Rätt armatur på rätt plats, med rätt ljusspridning, riktning och ljuskälla, ger de bästa förutsättningarna.
Överst: Det mänskliga ögats känslighetskurva i spektrumet. Mellan den skotopiska (natt-) kurvan och den fotopiska (dag-) kurvan, finns den mesopiska (skymnings-) kurvan. Ur detta kan vi läsa ut att dagtid ser vi limegröna / gula färger bäst, och när det blir mörkt ser vi grönt bäst. Därför är till exempel ambulanser gula, för att synas så bra som möjligt. I det nedre diagrammet ser vi spektralfördelningen hos en LED-armatur med neutralvitt ljus, och i det nedersta spektrumet för en 50W högtrycksnatrium.
Belysningsprogram 2013 47
Ljusflöde, lumen
Ljusstyrka, candela Luminans, candela / m² 1 m²
Belysningsstyrka, lux Illustration: Frida Almqvist.
Ljusflöde, ljusutbyte och armaturverkningsgrad
Luminans
Ljusflödet Φ (fi) mäts i lumen (lm). Det är hur mycket ljus som ”flödar” från en ljuskälla. Ljuskällan sänder ut mera strålning över spektrum, men det är bara den strålningen vi kan uppfatta som ljus, som räknas. Ljusutbytet betecknas lumen per watt (lm / W) och det blir ljuskällans ljusverkningsgrad, alltså hur mycket av strålningen som flödar från ljuskällan som våra ögon kan omvandla till ljus. Armaturlumen, eller armaturverkningsgraden, anger hur mycket av ljuskällans strålning som kommer ut ur armaturen och är egentligen det mest intressanta begreppet när det gäller effektiva armaturer. Hur mycket av effekten vi matar in i armaturen, får vi ut som ljus?
Luminansen mäts i candela per kvadratmeter (cd / m2) och är den för ögat upplevda ljusheten hos en yta eller ljuskälla. Som exempel kan tas rekommendationer för luminanser på lysande skyltar. Blir skylten för ljus, kommer den att börja blända. Färgtemperatur
Färgtemperaturen mäts i Kelvin (K) och beskriver hur kallt eller varmt vi uppfattar det vita ljuset. En glödlampa har ett ganska lågt tal på 2700 K, medan en kallvit LED kan ha över 4000 K. Ett lågt tal betyder alltså ett ”varmare” ljus. Färgtemperaturen påverkar ofta färgåtergivningen hos en ljuskälla och måste därför anges tillsammans med färgåtergivningsindex. Färgåtergivning
Ljusstyrka
Ljusstyrkan (I) mäts i candela (cd). En ljuskälla strålar normalt ut sitt ljusflöde olika starkt i flera riktningar. Intensiteten i en viss given riktning betecknas som ljusstyrkan I. Belysningsstyrka
Belysningsstyrkan (E) mäts i lux och anger hur mycket ljus som faller in på en belyst yta. Lux kan också skrivas som lumen per m2 (lm/m2). Belysningsstyrkan 1 lux uppstår när ett ljusflöde på 1 lumen fördelas jämnt över en yta på 1 m2. Belysningsstyrkan är ett mycket relativt begrepp och hur ljus en yta uppfattas står i direkt beroende till omgivningens belysningsstyrka och ljusförhållanden. I ett helt mörkt rum behövs inte mycket ljus för att det ska synas. I ett överbelyst köpcenter behövs väldigt mycket ljus för att accentuera en vara.
48 Belysningsprogram 2013
Färgåtergivningen, ljuskällans förmåga att återge ytfärger, betecknas med förkortningen Ra (rendering average) eller CRI (colour rendering index). Alla ljuskällor har jämförts mot en referensljuskälla och åtta färgprover. Ju mindre avvikelse från normen, desto högre Ra-värde. En ljuskälla med RA 100 återger färger på ett optimalt sätt, men värdet måste anges tillsammans med färgtemperaturen för att jämförelsen mellan ljuskällor ska bli korrekt. Ljuskällor med kontinuerligt spektrum, som till exempel glödlampan, återger flera färger korrekt än till exempel högtrycksnatrium, som har ett diskontinuerligt spektrum, med koncentration endast i det gula området. LED har också i de flesta fall ett kontinuerligt spektrum, men dagens 8 referensfärger är inte tillräckliga för att få fram tillförlitliga Ra-värden och därför arbetas en ny mätmetod fram med 14 referensfärger.
2000 Kelvin, Ra 25. Illustration och Foto: Frida Almqvist.
4000 Kelvin, Ra 70. Illustration och Foto: Frida Almqvist.
3000 Kelvin, Ra >80. Illustration och Foto: Frida Almqvist.
Olika ljuskällor har olika egenskaper. Överst illustreras en högtrycksnatriumljuskälla med dålig färgåtergivning. Under den är ett exempel på ett kallvitt ljus, och nederst illustreras en metallhalogenljuskälla med varmvitt ljus. Illustrationer och foton: Frida Almqvist.
Belysningsprogram 2013 49
5 Teknisk handbok 5.1 material
5.1.1 Ljuskällor
Ljuskällor som används i Karlstad bör vara energieffektiva. I innerstaden och på kulturhistoriskt känsliga platser bör färgåtergivningen vara god (Ra ≥ 80). Effektbelysningar undantaget. Lämpliga ljuskällor är keramisk metallhalogen, LED och induktionsljus. En lång livslängd och ett högt ljusutbyte för ljuskällorna eftersträvas. Uttjänta ljuskällor ska samlas in och återvinnas på ett miljöriktigt sätt. I dagsläget används mest 50 W högtrycksnatrium på gc-vägar och 70 W högtrycksnatrium på större vägar i Karlstad. På gång- och cykelvägar kan man använda 35 W metallhalogen, beroende på stolphöjd, avstånd och armatur. Även om energibesparingen för 70 W uteblir vid ett byte till en metallhalogenljuskälla, får man ”mera ljus för pengarna”, eftersom det vita ljuset upplevs trevligare och ljusare, samtidigt som synbarheten ökar och reaktionstiden förkortas. Studier i Storbritannien visar att vid ett byte från gult till vitt ljus, kan kriminaliteten minska med uppemot 20 procent. Högtrycksnatrium kan fortfarande användas för effektbelysningar. Armaturer skall märkas med klistermärke som anger vilken typ av ljuskälla den är avsedd för. Märket ska vara väl synligt från en servicebil i markplan. På designade armaturer, t.ex. parkarmaturer, monteras klistermärket diskret men ändå synligt från markplan.
HPS
MT
FORTIMO LED
MT Aura Crystal
FORTIMO LED
INDUKTIONSLJUS C-LED
MASTER LED
METALLHALOGEN
35 W
70 W
100 W
150 W
250 W
400 W
LED
LED (light emitting diode) är en ljuskälla på frammarsch. Utvecklingen går fortfarande framåt, men en viss standardisering gör att det går att börja använda ljuskällan i projekt utan att riskera att produkten har utgått när reservdelar behövs. LED är en mycket energieffektiv ljuskälla, men den är liten och det behövs ofta många små dioder för att få tillräcklig effekt för till exempel vägbelysning på gång- och cykelvägar. Ofta är armaturens systemeffekt då runt 45W, vilket är det samma som för 35W metallhalogen, som inklsive dirftdonseffekter drar ca 43W. Så den stora energibesparingen uteblir, men övriga faktorer såsom underhållsintervall, enkel och effektiv riktning av ljuset och möjlighet till effektivare belysningsstyrning talar till LED:ens fördel. Det är först när man kommer upp i högre effekter, som det finns en möjlig betydande energibesparing. Då kan en 150W metallhalogen motsvaras av 70W LED, samtidigt som man kan ha ett större stolpavstånd.
50 Belysningsprogram 2013
Exempel på olika märkningar på armaturer.
Dock bör man utvärdera alla tilltänkta armaturer noggrant, då LED-armaturer kan ha en tendens att vara ganska bländande. Om armaturen bländar förlorar man fördelarna med att det är en effektiv armatur som inte behöver underhåll på länge. En annan aspekt är också att armaturer behöver rengöras med jämna mellanrum, så även om man inte utför ett ljuskällebyte på en LED-armatur vart fjärde år, så borde armaturen rengöras och inspekteras. Prismässigt är fortfarande LED-armaturer ofta dyrare än konventionella armaturer, men utveckling sker även på prisfronten. För att veta om det är värt att investera i en speciell LED-armatur, bör en LCC (livcykelkostnadsanalys) göras och olika argument vägas mot varandra.
Bro med dekorativa stolpar i Lettland. Foto: Tehomet.
5.1.2 Armaturer och driftdon
5.1.3 Stolpar
I Karlstad ska hållbara armaturer avsedda för utomhusbruk användas. Antalet armaturtyper bör hållas nere, men utrymme måste finnas för avsteg, då olika platser kräver olika gestaltningsmässiga lösningar och ny teknik samt nya forskningsresultat dyker upp. Det ska även finnas utrymme för att göra provanläggningar där nya armaturer testas. En hög IP-klass rekommenderas, för att höja bibelhållningsfaktorn och för att förhindra att insekter och damm tränger in i armaturen och försämrar optiken. Armaturer med planglas ska användas vid väg- och gatubelysning. Från och med år 2017 ska alla utomhusarmaturer ha elektroniska HF-don, med undantag för lysrörsarmaturer med IP över 40. Det finns numera dimbara driftdon också för metallhalogen.
Stolpar för gatu- och effektbelysning i Karlstad ska vara av typen raka eller raka, koniska. För speciella projekt kan projektanpassade stolpar användas, som till exempel vid Hamngatan eller Stora torget. Helst ska stolparna vara lackerade. Varmförzinkade (galvaniserade) standardstolpar inom Karlstads kommun bör vara rotlackerade. Stolpluckan orienteras så att arbete kan genomföras på ett säkerhets- och arbetsmiljömässigt fördelaktigt vis. Stolpen ska ha plats för säkringselement samt extra säkringselement där fler avsäkringsmöjligheter krävs. Lägre stolpar (3-4 meter) för park-, gång- och cykelvägar bör inte ha för hög konicitet, då det kan ge felaktiga proportioner.
Belysningsprogram 2013 51
5.1.4 Kabel
Hängkabel mellan belysningsstolpar förekommer men bör undvikas i möjligaste mån. Kabelförläggning i mark ska göras enligt gällande EBR-rapport. Inom Karlstads kommuns offentliga belysningsnät förekommer många olika kabeltyper, bl.a. EKKJ, N1XV, EKLK. Vanligaste kabeldimensionen är 10mm² men även 2,5mm², 6mm² och 16mm² förekommer. TN-C system är vanligast, men både TN-C och TN-S system används. TN-C och TN-S system får ej sammankopplas. Markkabel inom det kommunala gatubelysningsnätet ska vara gul. Vid korsning av körbar yta med markkabel ska kabel förläggas i kabelskyddsrör Ø110 med lämplig slagprovsklass, dock minst SRN. 5.1.5 Fundament
Standardfundament bör användas framför platsgjutning. Fundamenttyp för belysningsstolpar ska följa tillverkares rekommendationer, dock med minsta fundamenthöjd 900 mm. Pollare kan ha mindre fundamenthöjd än 900 mm. Vid montage av pollare bör rörfundament väljas framför jordankare. Sättning och packning kring fundament utförs efter respektive tillverkares montageinstruktioner. Extra hänsyn bör tas vid vattennära platser, där den mjuka, våta marken kan kräva särskilda åtgärder för att stolparna inte ska börja luta vid översvämningar, som är vanliga i Karlstad. 5.1.6 Styrsystem och smart belysning
Befintligt styrsystem för gatubelysningsnätet kommer från Remote systems, GPRS-switch. En viss indikation om systemfel kan fås inom elnätet, men systemet saknar i dag kommunikation från armaturen tillbaka till enheten. Det finns dock möjlighet att bygga på med bland annat denna funktion. Adaptiv belysning testas i Karlstad. En installation med solcellspollare med styrning tänder upp tre armaturer i taget på Backavägen, vid infarten till Molkom. Det finns många olika system för adaptiv belysning och belysningsstyrning. Några exempel är Street light control från Osram, Starsense Powerline från Philips, Greenstreet från Capelon, Monolit för styrsystem av befintliga installationer, C2 Smart Light och Coala m.fl. Solcellsbelysning testas vid busshållplatser och svåråtkomliga platser.
52 Belysningsprogram 2013
ARMATURFÖRSLAG GATA
MILEWIDE Philips
STOCKHOLMSLYKTAN
DL 500
SOLO
Ateljé Lyktan
Siteco / Osram
Ateljé Lyktan
ICON MINI OPAL
FACKVERKSSTOLPE MED INTEGRERAD BELYSNING
ALBANY
HAMNGATAN
SOMBREO 300 Selux
Louis Poulsen
DROTTNINGGATAN
NEST
Louis Poulsen
Schredér
Tehomet
SOMBREO 230
BOREAL
Selux
Schredér
RIB
OSLO
TERMINAL
Louis Poulsen
PARKSTRÅK
SLOT POLE
Simes / Fagerhult
Zero-lighting
AVENUE F
Noral
Thorn lighting
NYX
MILEWIDE MINI
Gång- och cykelvägar
PUCK
Zero-lighting
BALLO Veksoe
Fox design
Philips
Belysningsprogram 2013 53
strandpromenader
BYSTED
Louis Poulsen
Ateljé Lyktan
TALL
Simes / Fagerhult
MOAI
WATERFRONT
NIGHTSPOT
SUPERLIGHT COMPACT MINI
KUNGSLYKTAN
MINI ZACK
CAMOUFLAGE
Louis Poulsen
ÖVRIGT
HLS LED PUCK Fox design
8660
Meyer / Fergin
8730
Bega / Ateljé Lyktan
Bega / Ateljé Lyktan
ABAHJUR
ON GROUND
Schredér
54 Belysningsprogram 2013
Fagerhult
Meyer / Fergin
Simes / Fagerhult
JOM
Zero-lighting
LED
C-LED MODUL i ALT BERLIN Hess
HAPILED Schredér
TENSSO
AZUR LED
ICON MINI OPAL LED
ECOSPOT
SUPERLIGHT COMPACT NANO
ARCLIGHT för fönster
Hess
Meyer / Fergin
Fagerhult
Meyer / Fergin
Louis Poulsen
Meyer / Fergin
LED-IN
AEC / Annell
Belysningsprogram 2013 55
5.1.7 Drift och underhåll
Drift- och underhållsplaner ska upprättas för nyinstallationer. Gruppbyten av ljuskällor är att föredra och samtidigt kan armaturerna rengöras. Underhållsperioden är ungefär tre år för metallhalogen och fyra år för högtrycksnatrium. Det finns dock nya, förbättrade och dimbara metallhalogenljuskällor i longlife-utförande och med dubbla brännare för en snabb upptändning vid eventuellt strömavbrott. Till exempel har Aura Crystal en livslängd på sex år och ett färgåtergivningsindex på Ra 80. Färgåtergivningen sjunker dock något (Ra 70) vid dimringen, samtidigt som färgtemperaturen stiger från 2900 K till 3600 K. Denna ljuskälla finns i effekterna 35, 50, 70, 100 och 150 W. 5.1.8 Färger och teknikskåp
Stolpar och armaturer bör om möjligt vara lackade eller målade i samma färg. Kablage, fästen och eldosor ska också vara i samma färg, för en diskret och stilren installation. I de fall armaturer monteras på fasad och kabeln klamras fast på fasaden, bör kabel eller kabelrör och dosor målas in i fasadens färg. Gatubelysningsskåpen ska placeras så diskret som möjligt och helst beställas i en färg som är anpassad till platsen. Övriga aktörers elskåp bör också måla sina elskåp i samma färg. Det gäller elnät, stadsnät och Skanova, som också har elskåp ute i staden. Detta för att skapa en enhetlig och trevlig omgivning, även dagtid. De färger som används i Karlstad är RAL 9005 (svart), RAL 9006 (silvergrå), RAL 6006 (olivgrå), RAL 6009 (skogsgrön / British green) och RAL 9003 (vit). För specifika projekt kan andra färger användas. Armaturer på fasad ska, om möjligt, anpassas till fasadens färg. I parker används RAL 6006 (olivgrå) på kabelskåp, stolpar, sopkrogar och övriga möbler. I innerstaden används RAL 6009 (skogsgrön / British green).
Ett målat teknikskåp smälter bättre in i stadsbilden. Om skåpen målas i ett begränsat antal färger, är det lättare att sköta underhållet.
56 Belysningsprogram 2013
RAL 9005
RAL 9006
RAL 6009
RAL 9003
RAL 6006
Teknikskåp i Karlstad. Skåpens placering är någorlunda samordnad, men färg, form och storlek hade kunnat samordnas för att skapa en snyggare och mera diskret installation. Foto: Frida Almqvist.
5.2 Ljusföroreningar
Ljusföroreningar, eller ”Light pollution” är ett allvarligt problem som uppstår då ljus strålar åt fel håll från oavskärmade armaturer upp i natthimlen. Bländande armaturer och onödigt spilljus är också ljusföroreningar. Ljusföroreningar har som konsekvens att stjärnhimlen inte syns, speciellt över storstäder. Många djur som orienterar sig efter stjärnorna får problem med att navigera och astronomernas stjärnobservatorier får svårare och svårare att sköta sitt jobb. Fiskar, insekter, fladdermöss, grodor och rovdjur påverkas av belysning på olika sätt. I vissa fall är det ljuskällans spektralfördelning som påverkar hur djuret rör sig eller vilken dygnsrytm det får, medan i andra fall gör belysningen att djuren syns lättare och blir offer för andra djur. Olika arter är känsliga för olika våglängder. Vissa störs av gult ljus, medan andra störs mera av vitt ljus. För att minimera belysningens skadliga effekter bör man planera belysning endast där det behövs, minska ljusintensiteten om möjligt samt skärma av armaturerna så mycket det går, utan att ge avkall på trygghet och säkerhet för människan. Belysningen bör vara släckt när den inte behövs.
Satellitbild av Europa fotograferad 18:e april 2012 av Suomi National Polarorbiting Partnership (Suomi NPP) satellite.
5.3 Strategi –vad gör vi nu?
Efterhand att belysningsanläggningen byts ut, införs ny teknik och moderna ljuskällor enligt detta belysningsprogram. • Vid beställning av belysningsarbeten ska provbelysningar (ljusprov eller mock-ups) och drift- och underhållsplaner ingå. • Checklista vid nya gatu- och byggprojekt rörande belysning bör upprättas. • Prioritet ligger på belysning och styrsystem som bidrar till att nå de miljö- och klimatstrategiska mål som är satta. (10 procents minskad energiförbrukning per belysningspunkt till år 2014). • Stort fokus ligger på att byta ut många av de stolpar som är i dåligt skick. • Karlstad strävar efter att bli en ännu mer cykelvänlig kommun och därför bör bra belysning på gång- och cykelvägar prioriteras. • Otrygga platser och passager, såsom tunnlar med gångoch cykelväg samt undergångar, ska ses över. • Det ska jobbas mer med belysning ur ett socialekonomiskt perspektiv där människor i alla åldrar vistas ute även under den mörka tiden på året. • Det ska finnas en ”huvudlekpark” i varje stadsdel som är belyst fram till ett visst klockslag. Belysningen kan ordnas från höga master med strålkastare och eventuella färgfilter. • En övergång från gult ljus till varmvitt ljus med bra färgåtergivning eftersträvas. Att endast byta ljuskälla i befintliga armaturer kan förorsaka mer bländning på grund av armaturernas kupade glas. Armaturbyte bör övervägas. • Framtidsscenario, att kunna få information om trasiga lampor, kabelbrott eller annat fel på varje enskild belysningspunkt, för att sedan kunna se det i en karta på till exempel telefon eller surfplatta.
Cykelbarometer i Karlstad som räknar antalet cyklister.
Mobilapp som förenklar drift- och underhållsarbetet i många kommuner. Foto: Infracontrol AB.
Belysningsprogram 2013 57
6 Medverkande
7 Referenser
Elkonsultgruppen i Karlstad AB:
• Almqvist, Frida (2010). Belysningsprogram för Österåkers kommun. Tillgänglig: http://www.osteraker.se/externwebb/ boendeochmiljo/planerochutveckling/gallandeplaner/ overgripandeutredningar/belysningsprogram.7535.html (2012-12-14). • Andersson, Birgitta (2001). Rädslans rum. Trygghetens rum – ett forskningsprojekt om kvinnors vistelse i trafikrummet. Vinnova rapport VR 2001:32. • Annell Ljus & Form AB (2011). Våra vanligaste ljuskällor. • Annell Ljus & Form AB (2012) Uppdatering av faktatabeller. [pdf] Tillgänglig: http://www.annell.se/News/Standard/ 497/Uppdaterade-fakta.aspx (2012-12-14). • Belysningsbranschen. Allt ljus på smart belysning. [pdf] Tillgänglig: http://www.belysningsbranschen.se/ informationsmaterial/broschyrer/ (2012-12-14). • Cohen, L.E. och Felson, M. (1979). Social change and crime rate trends; A routine activity approach. American Sociological Review 44: 588-608. • Farrington DP and Welsh BC (2002). Home Office Research Study 251, Effects of Improved Street Lighting on Crime: A systematic review. • Jakobi, Marie (2011). Vägbelysningens påverkan på djur och växter samt rekommendationer för val av ljus. Litteraturstudie 2011-01-27. Calluna AB åt Trafikverket. • Röklander, Johan (2011). Belysningsprogram för Jönköpings kommun. • Starby, Lars (2006). En bok om belysning. Stockholm: Ljuskultur. • Trafikverkets publikation 2012:179. Krav för vägars och gators utformning. Kap. 8 Väg- och gatubelysning. • Trafikverkets publikation 2012:180. Råd för vägars och gators utformning. Kap. 8 Väg- och gatubelysning. • Wilson, James Q. Kelling, George L. (1982). The police and neighborhood safety: Broken Windows.Tillgänglig: http://www.theatlantic.com/magazine/archive/1982/03/ broken-windows/304465/ (2012-12-13). • (http://karlstad.se/kommun-och-politik/kommunfakta/ 2012-11-07).
Christian Nilsson, uppdragsansvarig Tyréns Ljusgestaltning:
Frida Almqvist, ljusdesigner. Text, analys, inventering Jacob Östlund, ljusdesigner. Research Michele Ray, arkitekt. Illustrationer Klas Möller, ljusdesigner. Granskning Eva Persson, ljusdesigner. Granskning Karlstads kommun:
David Risfalk, utvecklare offentlig belysning, projektansvarig Sven Troedson, planeringsingenjör Andreas Eliazon, stadsbyggnadsdesigner Mikael Lundh, parksamordnare Kristine Johansson, ingenjör Kristina Ohlsson, skribent Darren Mackin, grafisk formgivare Fotografier:
Frida Almqvist Lina Flodins Karlstads kommun Anna-Karin Axelsson Johan Röklander
58 Belysningsprogram 2013
Belysningsprogram 2013 59
Mars 2013
60 Belysningsprogram 2013
Karlstads kommun, teknik- och fastighetsförvaltningen, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00. E-post:
[email protected]. Webbplats: karlstad.se
