BJUVS KOMMUN
Avfallsplan 2015-2018
SAMMANFATTNING Alla kommuner måste enligt 15 kap. Miljöbalken ta fram en renhållningsordning med en tillhörande avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla mål och åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Avfallsplanen i Bjuvs kommun har tagits fram i ett samarbete mellan Bjuvs kommun och Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR AB) under 2013-2014. Bjuvs kommun har 14801 invånare. Kommunen har en stor andel tätortsboende, omfattande jordbruksdrift och några större industrier. NSR och Bjuvs kommun har antagit sex övergripande mål för hela Skåne Nordväst-regionen som omfattas av Bjuvs, Båstads, Helsingborgs, Höganäs, Klippans, Landskronas, Perstorps, Svalövs, Åstorps, Ängelholms och Örkelljungas kommun. Målen är högt satta och för att nå målen måste alla kommuner i Skåne Nordväst-regionen bidra utifrån sina förutsättningar. De sex övergripande målen för Skåne Nordväst som ska uppnås till år 2020 är följande:
• Förebyggande av avfall, avfallsmängden (ej
trädgårdsavfall) ska minska från 500 kg till 320 kg/person och år.
• Materialåtervinning, mängden felsorterat avfall i restavfallet ska minska från 200 kg till 100 kg/ person och år.
• Avgifta kretsloppen, mängden farligt avfall i
restavfallet skall minskas från 3 till 1,5 kg/hushåll och år.
• God arbetsmiljö och hygien, antalet arbetsskador skall halveras.
• God service, halvera antalet kundklagomål. • Kostnadseffektivisering, nettokostnaden skall halveras.
Utifrån de regionala målen för Skåne Nordväst har mål och åtgärder föreslagits för Bjuvs kommun utifrån de förutsättningar kommunen har idag. Sex målområden har valts ut för att jobba med lokalt utifrån de regionala målen och även de lokala målen. 1. Avfallsminimering/Förebyggande av avfall – minska avfallsmängderna per person 2. Öka materialåtervinningen – minska mängden förpackningar och matavfall som slängs i restavfallet. 3. Avgifta kretsloppen – minska mängden farligt avfall som slängs i restavfallet och matavfallet 4. God arbetsmiljö – förbättra det systematiska arbetsmiljöarbete 5. God service – öka antalet nöjda kunder 6. Miljövänligare transporter – minska energiförbrukningen för transport
Foto: Mats Håkansson, Snogehus
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 6
BILAGA 1: NEDLAGDA AVFALLSUPPLAG
36
1.1 Folkmängd och fakta 1.2 Näringslivsstruktur 1.3 Avfallsorganisation
6 6 6
BILAGA 2: MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB)
38
2. LAGSTIFTNING OCH BAKGRUND
7
1.
BESKRIVNING AV KOMMUNEN
3. MÅL 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6
Mål sopsamarbete Skåne Nordväst Avfallsplanens mål 2016 Aviserade förändringar och framtiden Nationella mål Regionala mål – Skånes miljömål Lokala mål
8 8 10 19 20 22 24
4. NULÄGESBESKRIVNING HUSHÅLLSAVFALL 25 4.1 Insamlingssystem 4.2 Behandling 4.3 Avfallsmängder- hushållsavfall 2013 4.4 Plockanalyser
25 26 27 28
5. NULÄGESBESKRIVNING ÖVRIGT AVFALL
30
5.1 Insamlingssystem 5.2 Avfallsmängder- verksamhetsavfall
30 30
6. BEHANDLINGSANLÄGGNINGAR
31
6.1 NSR återvinningscentral Bjuv 6.2 Andra behandlingsanläggningar
31 31
7. AVFALL SOM OMFATTAS AV PRODUCENTANSVAR 32 7.1 Förpackningar och returpapper
32
8. UPPFÖLJNING
34
9. REFERENSER
34
Omslagsbild: Rickard Johnsson, Studio-e
Samråd 38 Miljöbedömning 38 Avgränsning 38 Bedömning av avfallsplanens miljöpåverkan 38
BILAGA 3: UPPGIFTER TILL LÄNSSTYRELSEN
41
Administrativa uppgifter Kommunens befolkning och struktur Avfall som kommunen ansvarar för (år 2013) Avfall som omfattas av producentansvar (år 2013) Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall NSR återvinningscentral Bjuv Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål
41 41 41 41 41 41 42
1. BESKRIVNING AV KOMMUNEN 1.1 FOLKMÄNGD OCH FAKTA Bjuvs kommun är ungefär 116 km2 stort och ligger mitt i nordvästskåne. Kommunen kännetecknas av ett öppet landskap med närhet till skogsbevuxna höjdområden och förhållandevis stor areal tätorter. På flera ställen finns spår av tidigare gruvdrift. Bjuvs kommun utgör en del av Skåne Nordväst-regionen tillsammans med tio andra kommuner i Nordvästra Skåne. Den 31 december 2013 bodde 14801 personer inom kommunen vilket var 65 färre än 2012 (Källa: SCB). Kommunen har som mål att befolkningen ska öka med i genomsnitt 87 personer/år fram till 2016. (Källa: ÖP Bjuvs kommun) I kommunen finns 4 536 småhusenheter för en till två familjer. Av dessa är 47 fritidsboenden och ca 4489 permanentboenden. Andelen hushåll som bor i lägenheter är låg och totalt finns det 1722 lägenhetshushåll i kommunen varav merparten ägs av det kommunägda bostadsföretaget Bjuvsbostäder (Källa: SCB).
1.2 NÄRINGSLIVSSTRUKTUR I Bjuvs kommun finns ca 640 företag. Bjuvs kommun är den största arbetsgivaren i kommunen med 1425 anställda 2012. De största privata företaget är Findus med 725 anställda (år 2012) (Källa: ekonomifakta och SCB).
1.3 AVFALLSORGANISATION Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR AB) är ett kommunalt bolag som ägs av sex kommuner i Nordvästra Skåne; Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Ängelholm och Åstorp. Avdelningen Kommun & Hushåll är beställare av all renhållning som kommunen ansvarar för (inte gaturenhållningen). NSR AB ansvarar för upphandlingen av insamlingstjänster för hushållsavfall och slam. NSR AB ansvarar
6
även för framtagande av förslag på renhållningsordning med tillhörande avfallsplan samt framtagande av förslag på avfallstaxa. Enligt konsortialavtal från 1982 mellan NSR:s ägarkommuner ska allt hushållsavfall lämnas till NSRs anläggningar.
2. LAGSTIFTNING OCH BAKGRUND Ett flertal lagar berör avfallsområdet både internationell och nationellt. Övergripande gäller EU:s avfallsdirektiv som 2011 implementerades i svensk lagstiftning genom förändringar i Miljöbalken och nya avfallsförordningen 2011:927. I avfallsför-
ordningen finns det reglerat att alla kommuner i Sverige ska ta fram en kommunal avfallsplan som antas av kommunfullmäktige i respektive kommun. Innehållet i avfallsplanen regleras genom Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2006:6.
Foto: Mats Håkansson, Snogehus
3. MÅL Minimering Återanvändning Materialåtervinning Energiåtervinning Deponering
Figur 1: EU:s avfallstrappa. Enligt EU:s avfallsdirektiv ska all avfallshantering sträva mot att nå toppen på trappan. Målet med avfallshanteringen är att avfall aldrig uppstår.
Enligt avfallsförordningen 2011:927 ska den kommunala avfallsplanen bland annat innehålla mål och åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Målen i Bjuvs kommuns avfallsplan syftar till att minska avfallets mängd och farlighet, men också till att bidra till de mål som kommunerna inom sopsamarbete Skåne Nordväst gemensamt beslutat om att de ska jobba för att uppnå. Målen syftar också till att kommunen ska sträva uppåt i EU:s avfallstrappa, se figur 1.
8
3.1 MÅL SOPSAMARBETE SKÅNE NORDVÄST Skåne Nordväst är ett samarbete mellan kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Dessa kommuner har enats om att arbeta tillsammans för att förbättra avfallshanteringen i regionen genom projektet Skitlite 2020.
Som ett led i detta har man i alla kommuner beslutat arbeta med sex övergripande gemensamma mål för hushållsavfallet som ska uppnås till år 2020. De sex övergripande målen är följande:
• Förebyggande av avfall, Avfallsminimering,
avfallsmängden ska minska från 500 kg till 320 kg/person och år. Detta är summan av matavfall och restavfall, förpackningar och tidningar, farligt avfall och grovavfall (trädgårdsavfall ingår inte).
• Materialåtervinning, mängden felsorterat mat-
avfall och förpackningar i restavfallet ska minska från 200 kg till 100 kg/person och år genom att man sorterar ut dessa fraktioner så de kan återvinnas.
• Avgifta kretsloppen, mängden farligt avfall i
restavfallet ska minskas från 3 till 1,5 kg/hushåll och år
• God arbetsmiljö, antalet arbetsskador för renhållningsarbetarna skall halveras i samband med insamling av hushållsavfall
• God service, halvera antalet kundklagomål avseende insamling av hushållsavfall
• Kostnadseffektivisering, nettokostnaden skall halveras.
De sex övergripande lokala målen för avfallsplanen som presenteras i nästa avsnitt överensstämmer med de övergripande målområdena som beslutats i sopsamarbete Skåne Nordväst och de lokala miljömålen i Bjuvs kommun.
Foto: Rickard Johnsson, Studio-e
9
3.2 AVFALLSPLANENS MÅL Sex övergripande mål finns för Bjuvs kommuns avfallsplanering. De tre första målen har mål både för hushållens avfall och för verksamheternas avfall. De tre sista målen som handlar om god service, god arbetsmiljö och miljövänligare transporter berör endast det kommunala renhållningsansvaret. Under varje mål finns förslag på ett antal åtgärder som syftar till att uppnå målen. Varje åtgärd har en eller flera ansvariga, där den som är huvudansvarig står överst och ska se till att åtgärden genomförs. Söderåsens miljöförbund kan stå som ansvarig antingen som tillsynsmyndighet eller som utförare på uppdrag åt Bjuvs kommun. Uppdragen styrs av Bjuvs kommun medan tillsynsverksamheten styrs av de mål och den verksamhetsplan som direktionen för förbundet fastställer.
3.2.1 FÖREBYGGANDE AV AVFALL/AVFALLSMINIMERING Förebyggande av avfall/avfallsminimering är det första steget i EU:s avfallstrappa. Allt avfall innebär en miljöbelastning på ett eller annat sätt och det bästa är om avfall aldrig uppstår. Den totala avfallsmängden 2013 var ca 305 kg per invånare (exkl. trädgårdsavfall).
Mål hushållsavfall Bjuvs kommun ska verka för att hushållens totala avfallsmängd ska minska med 48 kg/inv. 2015-2018 och detta bör göras med 12 kg per invånare och år. Mängden avfall 2018 ska vara 245 kg/inv.
Mätning Hushållens totala avfallsmängd per person mäts årligen, genom statistik från vågarna på NSRs anläggningar och FTIs statistik från ÅVSerna i kommunen. I denna siffra ingår säck- och kärlavfall (matavfall och restavfall), förpackningar och tidningar, farligt avfall och grovavfall. Trädgårdsavfall ingår inte. Idag räknas mängderna som kommer in på respektive kommuns ÅVC till kommunens mängder. I framtiden kan detta registreras via körkort och den kommunen man är skriven i, vilket kan förändra mängderna.
10
Åtgärd
Ansvarig
Genomförande
1. Bjuvs kommun deltar aktivt i sopsamarbetet Skåne Nordväst. Ett sammarbetsprojekt mellan kommunerna i Skåne nordväst för att stödja kommunerna i arbetet med att bland annat minska avfallsmängderna genom att t.ex. informera konsumenter om ”rätt val” ur avfallssynvinkel.
Bjuvs kommun NSR
2. Bjuvs kommun deltar i den nationella kampanjen ”Europa Minskar Avfallet” i samarbete med övriga kommuner i NSR regionen.
NSR
3. Bjuvs kommun arbetar med avfallsminimeringsprojekt i sin egen organisation.
Bjuvs kommun
2015-2018
4. Utreda möjligheter till ny återvinningscentral med identifieringssystem för företagare/hushållen. En ny återvinningscentral ska inbjuda till avfallsminimering och återbruk.
NSR, kommunen
2015-2018
5. Grovavfallshanteringen ses över så mer kan gå till återbruk.
NSR
2015
6. Möjligheterna till ökad insamling av textilier för återanvändning i Bjuvs kommun utreds.
NSR
2017
2015-2018
De år som kampanjen genomförs
Mål verksamhetsavfall Bjuvs kommun ska verka och skapa förutsättningar för att så lite avfall som möjligt ska uppstå från verksamheter.
Mätning I nuläget finns ingen tillgänglig statistik på verksamheternas avfall. Åtgärd
Ansvarig
Genomförande
1. NSR samordnar företag så att den enas avfall blir den andres resurs.
NSR
2015-2018
2. Bjuvs kommun arbetar för att ett återbrukscentrum för bygg- och rivningsavfall etableras.
Bjuvs kommun NSR
2015-2018
3. Ta fram underlag för avfallsmängder och typ av verksamhetsavfall.
Bjuvs kommun
2015-2018
11
3.2.2 ÖKA MATERIALÅTERVINNING Materialåtervinning innebär att så lite avfall som möjligt hamnar i restavfallet och går till förbränning. Istället ska så mycket som möjligt sorteras ut och bli till nya produkter eller återanvändas. I Bjuvs kommun är det obligatoriskt att sortera ut matavfall. Bjuvs kommun har redan förhållandevis små mängder restavfall (2013 var det 113,2 kg/inv.). Däremot visar plockanalyserna att det finns mycket förpackningsmaterial, tidningar och matavfall i restavfallet varvid målen är satta med fokus att sortera ut detta. Mängden restavfall som slängdes rätt (i restavfallet) var 36,7 kg/invånare, baserat på plockanalysen på restavfall från villor i Bjuv. År 2013 slängdes 33,5 kg matavfall/invånare i restavfallet. Samma år slängdes ca 21,3 kg producentansvarsmaterial/invånare i restavfallet, baserat på plockanalysen på restavfall i villor i Bjuv. En plockanalys från våren 2014, gjord på flerfamiljsfastigheter och verksamheter i Bjuv, visade på att tidningar och förpackningar utgjorde 38,5% av restavfallet och matavfallet utgjorde 19,4% av restavfallet. Det som var rätt sorterat i restavfallet var 40,1%.
Mål hushållsavfall a. Minska mängden felsorterat matavfall i restavfallet från 33,5 kg/invånare (år 2013) till 9,5 kg/invånare (år 2018). Detta bör göras med 4,8 kg/invånare och år. b. Minska mängden felsorterat producentansvarsmaterial i restavfallet från 21,3 kg/invånare (år 2013) till 4,3kg/invånare fram till år 2018. Detta bör göras med 3,4 kg/invånare och år.
Mätning
Statistik förs årligen på kilogram per invånare. Plockanalyser görs årligen på restavfall från villahushåll, framöver kommer det även göras på flerfamiljshus.
12
Åtgärd
Ansvarig
Genomförande
1. Informationsinsatser som ökar kunskapen om avfallstrappan och vad som händer med materialet.
NSR
2. En inventering av insamlingen av fettavfall via fettunna och fettavskiljare på restauranger och storkök görs och därefter skrivs åtgärdsplaner där så behövs.
Söderåsens miljöförbund (tillsyn), NSVA, NSR
3. NSR verkar för att matavfallskvarn till tank installeras där detta är ett lämpligt alternativ.
NSR
2015-2018
4. Systemet för insamling av fettavfall utreds.
NSR
2015
5. Driva projekt ihop med bostadsbolagen för att öka utsorteringen av rent matavfall och producentmaterial från flerfamiljsfastigheterna.
NSR/ Bostadsbolagen
2015-2018
6. Årligen genomföra plockanalyser för att undersöka sorteringen i flerfamiljshushåll.
NSR
2015-2018
2015
2015 inventering därefter åtgärdsplaner som NSR och NSVA ansvarar för
Åtgärd
Ansvarig
Genomförande
7. I samband med plockanalyser göra en fördjupad undersökning och samla in mer information för att utvärdera resultatet och ta fram förslag till åtgärder för det berörda området.
NSR
2015-2018
8. Införande av fullständig källsortering i de kommunala förvaltningar och verksamheter som saknar detta samt nya.
Bjuvs kommun
2015-2018
9. Göra ett test med kampanjhämtning på mjukplast (idag är det ca 3000 beställningar på ett år. Finns ca 8000 villa-abonnemang med 6 ggr/år)
NSR
2016
10. Se över möjligheterna att få en mer miljöstyrande taxa.
NSR / Kommunstyrelsen
2015
11. Informationsmaterial för nysvenskar. (SFI)
NSR
2015
12. Kommunens fastighetsbolag ska göra de fysiska åtgärder som behövs för att främja sortering för de boende, däribland få alla fraktioner på samma plats.
Bjuvsbostäder NSR
2015-2016
13
Mål verksamhetsavfall Bjuvs kommun verkar för att så mycket som möjligt av verksamheternas avfall återvinns. Fokusområden är matavfall och bygg- och rivningsavfall.
Mätning I dagsläget finns ingen samlad statistik på verksamhetsavfallet.
14
Åtgärd
Ansvarig
Genomförande
1. Informationsinsats görs riktad mot livsmedelsföretag och livsmedelbutiker med inriktning mot matavfall.
Söderåsens miljöförbund (tillsyn/uppdrag)
2015
2. Skrift om miljöanpassad rivning tas fram och skickas ut till byggföretag samt delas ut i samband med tillsynsbesök.
Plan- och Bygglovsavdelningen NSR Söderåsens miljöförbund
2015
3. Vid utredning av ny ÅVC tas hänsyn för att främja småföretagares utsortering. NSR verkar för att företagare ökar sin utsortering av material till materialåtervinning.
NSR Bjuvs kommun
2015-2018
4. Tillsynskampanj för att restauranger och liknande verksamheter inför sortering av avfallet/ökar sin utsortering av material till materialåtervinning.
Söderåsens miljöförbund (tillsyn)
2015-2018
3.2.3 AVGIFTA KRETSLOPPEN En viktig del i avfallshanteringen är att få bort giftiga och farliga ämnen ur kretsloppen. Det är också ett av huvudsyftena med framtagandet av en avfallplan att minska avfallets farlighet. Bjuvs kommun samlar in el- och farligt avfall, 2013 samlade man in 3,9 kg per person, och 8 kg elavfall per person (avfallweb). Detta är under Sverigemedel som ligger på 6,9 kg när det gäller insamling per invånare (Avfall Sverige). Det finns också en hel del farligt avfall kvar i restavfallet som ska sorteras ut och insamlingsmålen kommer att skärpas på nationell nivå. Servicenivån och förutsättningarna för att kunna samla in bedöms kunna bli bättre för kommuninvånarna. Även kunskapen om farligt avfall behöver höjas för att öka utsorteringen.
Mål hushållsavfall
Minska mängden farligt avfall (inkl. elavfall) i restavfallet och matavfallet till 0 kg/hushåll år 2018. År 2013 fanns det ca 0,56 kg farligt avfall/hushåll kvar i restavfallet och ca 0,06 kg farligt avfall/hushåll kvar i matavfallet baserat på plockanalysen på restavfall från villor i Bjuv.
Mätning Årlig plockanalys genomförs på restavfall och matavfall från villahushåll i Bjuvs kommun. Åtgärd
Ansvarig
Genomförande
1. En informationskampanj gällande farligt avfall görs riktad mot hushållen.
NSR
2. Utreda de deponier som klassats enligt MIFO fas 1 och göra åtgärder (Söderåsens Miljöförbund är tillsynsmyndighet).
Bjuvs kommun
3. Införa möjlighet till fastighetsnära insamling av ljuskällor, batterier och småelektronik i flerfamiljsfastigheter.
NSR
2015
4. Erbjuda större livsmedelsbutiker ”Samlaren” (insamlingsskåp för småelektronik).
NSR
2015
2015, 2017
2015 utreda genom tillsyn och beslut om åtgärder 2016-2018 göra åtgärder
Mål verksamheter Bjuvs kommun ska verka för att farligt avfall från verksamheter ska sorteras ut och omhändertas på ett korrekt sätt. Åtgärd
Ansvarig
1. En informationskampanj om vad som är farligt avfall.
Bjuvs kommun NSR
Genomförande 2017
15
3.2.4 GOD ARBETSMILJÖ Bjuvs kommun är en kommun med många fina småvägar både utanför och inne i tätorterna. Detta för med sig en del svårigheter när det gäller framkomlighet för renhållningsfordon som dagligen är ute och tömmer och hämtar avfall.
Mål hushållsavfall Entreprenören har statistik över antalet olyckor och tillbud vilket rapporteras varje kvartal till beställaren (NSR). Det är dock vedertaget att många tillbud anser personalen själva ingår i arbetet så första målet blir att få in alla tillbud i rapporteringen och få ett bättre systematiskt arbetsmiljöarbete och därefter ska antalet olyckor och tillbud ska minska till 2018 och halveras fram till 2020.
Mätning Entreprenören ska föra statistik över antalet olyckor och tillbud varje år.
16
Åtgärd
Ansvarig
Genomförande
1. En kampanj för att öka antalet inrapporterade tillbud från entreprenören.
NSR Insamlingsentreprenören
2. Samarbetet mellan NSR och Teknik och service stärks (avseende framkomligheten i kommunen).
NSR och Renhållningsavdelningen
2015-2018
3. Avfallsfrågorna förs in i detaljplanearbetet och löpande bygglovsprövning. Samarbetet mellan NSR och detaljplan- och bygglovsavdelningen stärks.
NSR och Plan – och Bygglovsavdelningen
2015-2018
4. Dåliga hämtställen fylls på den upprättade listan över dåliga hämtställen. Fastighetsägare, insamlingsentreprenör, kommunen och NSR samarbetar för att komma till rätta med problemet.
Insamlingsentreprenör, NSR, Teknik och Service
2015-2018
5. Arbetsmiljön på slamtömning ses över.
NSR , Söderåsens miljöförbund, Insamlingsentreprenör
2015-2016
6. En framtida ÅVC skapas med hänsyn till en god arbetsmiljö för de som arbetar där och för de besökare som vistas på anläggningen.
NSR
2015-2018
7. Fastighetsägare och vägföreningar bjuds in till möte om avfallsregler och arbetsmiljö.
NSR
2015-2018
2015
3.2.5 GOD SERVICE Avfallshanteringen är en samhällservice och en viktig del av ett fungerade samhälle. En god service till Bjuvs invånare innebär även att det blir lättare för dem att göra miljöriktigt rätta val. Målet för Skåne Nordväst är att antalet kundklagomål ska halveras, idag saknar vi dock statistik för Bjuvs kommun om antalet kundklagomål och har därför valt att fokusera på andelen nöjda kunder. Undersökningen som är gjord år 2013 är inte statistiskt säkerställda för Bjuv (då de gjorts över hela Skåne Nordväst- området) varvid det är svårt att ha ett bra utgångsläge. Undersökningen 2010 kommer därför att ligga till grund för målet med nöjda kunder.
Mål Antal ej tömda behållare ska 2018 vara 1/874 som kunder meddelar hade missats. År 2013 var det 1/510 tömningar. Antal nöjda kunder ska öka till 85 % 2018. 2010 var 70 % av Bjuvs kommuninvånare nöjda eller mycket nöjd med hanteringen av hushållsavfall, enligt den undersökning som gjordes då.
Mätning En enkätundersökning ska göras för att få ett mått på villaägarnas nöjdhet varje år. Antalet ej tömda behållare mäts genom antalet reklamationer från kund lagda i NSR kundssystem. Åtgärd
Ansvarig
Genomförande
1. Digitala tjänster ses över (Inkl. mina sidor) och införs.
NSR
2015
2. NSR Kommun & Hushåll finns på plats en gång om året i kommunen för att träffa kunder och svara på frågor.
NSR
2015-2018
3. Ny rutin kring insamlingen av grovavfall och mjukplast ses över för att förbättra för kunder och NSRs kundservice.
NSR
2015
4. Nöjdkundenkät (NKI) genomförs varje år.
NSR
2015-2018
5. NSR deltar i kommunaktiviteter riktade mot medborgare för att informera om renhållningen, Exempelvis boendeträffar.
NSR
2015-2018
6. Ett avfallråd bildas med representanter från fastighetsägarna, villaföreningen och hyresgästföreningen med syfte att förbättra renhållningsservicen i kommunen.
NSR
2016
7. Införa Undersökning kundnöjdheten på www.nsr.se genom att kontinuerligt fråga besökare om de är nöjda med avfallshanteringen och kommunen de bor i.
NSR
2015-2018
8. Se över hanteringen och registreringen av kundklagomål.
NSR
2015-2016
17
3.2.6 MILJÖVÄNLIGARE TRANSPORTER Mål hushållsavfall a. Minst 98 % av bränsleenergiförbrukningen för den kommunala renhållningen ska komma från fossilfria bränslen år 2018 (år 2013 var 100 % fossilfri men i ny upphandling är det tillåtet att reservfordon går på fossilt under entreprenadtiden samt att vissa insamlingsfordon går på diesel fram t.o.m. 2016) b. Bränsleenergiförbrukningen ska minska från 50 kWh/invånare 2013 till under 45 kWh/invånare till 2018.
Mätning Insamlingsentreprenören ska föra statistik om årlig bränsleförbrukning samt bränsletyp. Bränsleförbrukningen ska redovisas kvartalsvis till NSR AB. Energimängden beräknas med statistiskt säkerställda nyckeltal för energiinnehållet per volym multiplicerat med mängden av varje bränsleslag dividerat på kommuninvånarna.
18
Åtgärder
Ansvarig
Genomförande
1. Vid upphandling av entreprenör för insamling av hushållsavfall (inkl. slam) samt insamling i egen regi ska krav ställas på fordon om användning av fossilfria bränslen.
NSR
2015-2018
2. Vid upphandling av entreprenör för insamling av hushållsavfall, (inkl. slam) eller vid insamling i egen regi ska krav ställas på att chaufförerna genomgått och återkommande genomgår utbildning i ecodriving för tunga fordon.
NSR
2015-2018
3. Mål på energiförbrukning vid insamling av hushållsavfall ska sättas för samtliga insamlingsentreprenörer och egen personal om det samlas in i egen regi.
NSR
2015-2018
3.3 AVISERADE FÖRÄNDRINGAR OCH FRAMTIDEN 3.3.1. NY ÅVC Befintlig ÅVC i Bjuv uppfyller inte kraven på rationell återvinning, bl. a kan centralen inte ta emot tillräckligt antal fraktioner och är dessutom försedd med containers som endast går att utnyttja genom påfyllning uppifrån, från en enklare trappa, vilket innebär att allt material skall lyftas i containern. Invånarna i kommunen föredrar att åka till andra ÅVC. NSR har gemensamt med kommunerna inom Skåne Nordväst-regionen påbörjat en genomgång av framtida placering av ÅVC, där målet är att få ÅVCer som är moderna och attraktiva för kunden samt kan skötas rationellt. I projektet ingår, förutom en geografisk och demografisk optimal placering, även att föreslå en rättvis kostnadsfördelning mellan kommunerna.
3.3.2 NATIONELLA AVFALLSUTREDNINGEN Den 30 juni 2011 beslutades det att en särskild utredare skulle göra en översyn av avfallsområdet. Utredningen skulle främst omfatta hur ansvaret för insamling och omhändetagande av hushållens avfall skulle kunna utformas men även till viss del verksamheternas avfall. Den slutgiltiga utredningen presenterades 2012 och utredningen förordade ett större kommunalt ansvar för hushållens avfall som även skulle omfattas av producentansvarsmaterialet från hushållen. Utredningen var på remiss under 2013 och yttrandena ledde till att man beslöt sig för att inte ta något beslut i frågan om ansvarsfördelning. I början av 2014 tillsattes miljödepartementet en arbetsgrupp för att jobba vidare med frågan genom dialog med olika aktörer för att hitta en långsiktigt och väl förankrad lösning. Den 28 augusti i år beslutade regeringen om ändringar när det gäller insamlingen av förpackningar och returpapper, det vill säga de frågor som regeringen valde att gå vidare med utifrån Avfallsutredningens betänkande. Även förordningen om elavfall är reviderad. De innebär inte någon förändrad ansvarsfördelning när det gäller ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper från hushållsavfall
Även fortsättningsvis finns en möjlighet för kommunen att etablera egna insamlingssystem, men avfallet ska överlämnas till insamlingssystem som har tillstånd. Insamlingen i eget system blir då en del av den insamling av hushållsavfall som kommunen ansvarar för och kan samordnas med insamlingen av övrigt hushållsavfall. Men kommunen får alltjämt finansieringsansvaret för förpackningar och returpapper som lämnas med det blandade hushållsavfallet. Mål för materialutnyttjande ersätter de gamla återvinningsmålen. Före den 1 januari 2020 ska materialutnyttjandegraden för pappersförpackningar vara minst 65 procent och därefter 85 procent. Målen för materialutnyttjande av insamlad plast vid samma tidpunkt är 30 respektive 50 procent.
3.3.3 REVIDERAT WEEE DIREKTIV Under slutet av 2011 enades man i EU om ett nytt direktiv gällande producentansvar för elektroniska och elektriska produkter. Direktivet trädde i kraft den 13 augusti 2012 och innan den 14 februari 2014 skulle det ha införlivats i svensk lagstiftning. Detta är dock försenat och något nytt datum för införande har inte presenterats av miljödepartementet.
3.3.4 FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL OCH STYRMEDEL Naturvårdsverket har på uppdrag regeringen föreslagit nya etappmål inom avfallsområdet samt styrmedel för att uppnå målen. Uppdraget redovisades för Miljödepartementet 16 december 2013. Förslagen är ute på remiss.
Återvinning och återanvändning Förslag på etappmål:
• Minst 60% av avfallet från hushållen och motsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns.
• Det är enkelt för hushåll och verksamheter att
lämna produkter till återanvändning och avfall till förberedelse för återanvändning.
• Landsting och branscher med en betydande
potential att bättre ta vara på materialet i avfallet har tagit fram branschspecifika avfallsmål.
19
Några förslag till styrmedel:
• Förtydligande om att kommunen kan arbeta med förberedelse för återanvändning.
• Styrmedel för insamling i materialströmmar. • Krav på godkänt insamlingssystem för tidningar och förpackningar.
• Krav på att verksamheter ska upprätta avfallshanteringsplaner.
Minskad mängd matavfall Förslag på etappmål:
• Matavfallet ska till år 2020 minska med 20%
jämfört med 2010 sammantaget för hela livsmedelskedjan utom primärproduktionen.
Förslag till styrmedel:
• Kommunikationsinsatser • Frivilliga överenskommelser • Skolundervisning om hur man minskar matsvinn • Matsvinnsrådgivare i kommuner och regioner Textil och textilavfall Förslag på etappmål:
• Senast år 2018 finns lättillgängliga insamlings-
system som säkrar att textilier i första hand återanvänds.
• År 2020 återanvänds 40 procent av de textilier som satts på marknaden.
• År 2020 materialåtervinns 25 procent av de textilier som satts på marknaden, i första hand till nya textilier.
20
Förslag till styrmedel:
• Producentansvar för textilier. • Information för att ändra konsumentbeteende. Vilka och hur de föreslagna styrmedlen ska införlivas är oklart. Vissa kan komma att få stor påverkan på kommunernas och verksamheters hantering av avfall.
3.4 NATIONELLA MÅL 3.4.1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etapp mål. Generationsmålet anger inriktningen för miljöarbetet och vad som behöver ske på samhällsnivå om vi ska ha ett hållbart samhälle. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd som miljöarbetet ska leda till i Sverige och etappmålen anger mål på vägen som vi måste uppnå för att kunna nå generationsmålet. Generationsmålet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
Miljökvalitetsmål Sveriges riksdag har antagit sexton mål för miljökvaliten. De 16 miljökvalitetsmålen utgör grunden i den nationella miljöpolitiken. Miljökvalitetsmålen har ett antal preciseringar som ska förtydliga vad som ska uppnås. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
3. Bara naturlig försurning
11. Myllrande våtmarker
4. Giftfri miljö
12. Levande skogar
5. Skyddande ozonskikt
13. Ett rikt odlingslandskap
6. Säker strålmiljö
14. Storslagen fjällmiljö
7. Ingen övergödning
15. God bebyggd miljö
8. Levande sjöar och vattendrag
16. Ett rikt växt- och djurliv
9. Grundvatten av god kvalitet
Avfallsområdet berörs främst utav tre miljökvalitetsmål:
• God bebyggelse
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Naturoch kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Preciseringar som berör avfallsområdet - avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. För att underlätta möjligheten att nå miljökvalitetsmålet för god bebyggd miljö har regeringen fastställt etappmål inom området avfall som anses vara ett prioriterat område. Etappmål Etappmål om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan. Minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och blir till biologiskt så att växtnäring tas till vara, där minst 40 % behandlas, så att även energi tas tillvara. Målet ska uppnås 2018. Etappmål om byggnads- och rivningsavfall. Återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent år 2010.
• Giftfri miljö
Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna (riksdagens definition av miljökvalitetsmålet).
• Begränsad klimatpåverkan
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås (riksdagens definition av miljökvalitetsmålet). Mer om miljömålen går att läsa på www.miljomal.nu
3.4.2 FRÅN AVFALLSHANTERING TILL RESURSHUSHÅLLNING- SVERIGES AVFALLSPLAN 2012-2017 Naturvårdsverket har tagit fram en ny nationell avfallsplan i enlighet med EU-direktiv och som antogs i maj 2012. I avfallsplanen konstateras det att Sverige kommit långt med att minska miljöpåverkan från avfallshanteringen men att det finns en hel del kvar att jobba vidare med.
21
I avfallsplan har Naturvårdsverket valt att peka ut fem prioriterade områden:
• Avfall i bygg- och anläggningssektorn • Hushållsavfall • Resurshushållning i livsmedelskedjan • Avfallsbehandling • Illegal export av avfall till andra länder Inom varje område har mål och förslag till åtgärder tagits fram. Man har lyft in de etappmål som finns under miljökvalitetsmålet God Bebyggelse i den nationella avfallsplanen. Naturvårdsverket har även belyst vad olika aktörer kan göra för att bidra till att målen uppnås, däribland förslag på vad kommunerna kan göra. De mål och åtgärder som föreslås för Bjuv kommun ligger i linje med de mål som föreslås i den nationella avfallsplanen. Den nationella avfallsplanen finns att läsa i sin helhet på Naturvårdsverkets webbsida.
3.4.3 AVFALLSFÖREBYGGANDE PROGRAM Enligt EU:s avfallsdirektiv ska alla länder inom EU ha ett avfallsförebyggande program. Programmet ska innehålla mål och åtgärder för att minska avfallets miljöpåverkan, mängden avfall och farliga ämnen i material och produkter. Det avfallförebyggande programmet innehåller 8 mål och 167 exempel på åtgärder som företag, myndigheter, branschorganisationer, kommun och landsting kan göra. I programmet har man valt ut fyra fokusområden som identifierats där det alstras mycket avfall eller där miljöpåverkan per kilo är stor från vagga till grav.
22
De fyra fokusområdena är:
• Mat/Livsmedel • Textil • Elektronik • Byggande och rivning 3.5 REGIONALA MÅL – SKÅNES MILJÖMÅL Länsstyrelsen i Skåne län har i uppdrag av regeringen att samordna det regionala miljöarbetet, ansvara för att ta fram och besluta om regionala miljömål, samt följa upp resultatet för Skåne län utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Skånes miljömål antogs 2013 och gäller från och med 27 juni 2013. Det enda miljökvalitetsmålet som idag har regionala mål är begränsad klimatpåverkan.
3.5.1 BEGRÄNSAD MILJÖPÅVERKAN Utsläpp av växhusgaser Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst 30 procent lägre än 1990. Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläpprätter. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter.
Biogas Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 terawattimmar år 2020.
Transporter Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år 2007.
3.5.2 SKÅNSKA ÅTGÄRDER FÖR MILJÖMÅLEN För att nå miljökvalitetsmålen i Skåne län har det arbetats fram ett regionalt åtgärdsprogram för Skåne. I programmet redovisas prioriterade åtgärder för att nå en hållbar utveckling i Skåne län. Programperioden sträcker sig fram till 2016. I programmet pekas fem skånska utmaningar ut som anses viktigast för att Skåne ska närma sig miljökvalitetsmålen, varav främst två kan bedömmas beröra avfallsområdet. Skånska utmaningar
Strategiskt viktiga åtgärder
Hållbara transporter i Skåne
Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter
Hållbar konsumtion i Skåne
Miljö- och sociala krav i upphandling
Hållbar konsumtion i Skåne
Information för en giftfri vardag Minskning av avfallmängden
Foto: Bertil Hagberg, Sesamphoto
3.6 LOKALA MÅL Det finns två lokala måldokument som berör avfallsområdet i Bjuvs kommun.
3.6.1 ÖP08 – ÖVERSIKTSPLAN BJUVS KOMMUN Bjuvs översiktsplan behandlar avfallet i ett eget avsnitt. Där skriver man att målsättningen är att minimera avfallet i mängd och farlighet, återanvända materialet eller återvinna. Övrigt avfall ska i första hand behandlas biologiskt och i andra hand på ett miljömässigt godtagbart sätt. Insamlingen ska ske på ett hälso- och miljöriktigt sätt och sorteringen ska så långt som möjligt ske vid källan.
Konkretiserade mål och prioriteringar:
• Utsläppen från reningsverk och enskilda avlopp ska minska under mandatperioden.
Slutna kretslopp berörs av avfallshanteringen i kommunen. Med det övergripande målet menas:
3.6.2 MILJÖPROGRAM 2011-2014
• Allt organiskt hushållsavfall som uppkommer i
Bjuv kommun arbetar med fem övergripande miljömål som är av stor vikt för kommunen och på olika sätt täcker de nationella miljökvalitetsmålen. De fem övergripande miljömålen är:
• Alla hushåll och företag samt kommunens alla
• Vattnet i Bjuvs kommun ska vara gott, rent och hälsosamt för djur och människor
• Bjuvs kommun ska erbjuda attraktiva bostad-
smiljöer, bra kommunikationer, korta avstånd och nära till naturen
• Bjuvs kommun ska ha en levande natur med ett rikt djur och växtliv
• I Bjuvs kommun ska energin huvudsakligen
komma från förnyelsebara energikällor och vi ska använda dem på ett miljövänligt och energieffektivt sätt
• I Bjuvs kommun ska vi sträva mot att materialen cirkulerar i slutna, resurssnåla och giftfria kretslopp
24
Rent vatten berörs av avlopp både de kommunala reningsverken och de ca 400 enskilda avloppen och arbetet med att kartlägga de som inte lever upp till dagens lagstiftning och tillsynsmyndigheten kommer ställa krav på att åtgärda de anläggningar som inte är godkända idag.
kommunen ska komposteras eller rötas till biogas och resterna användas som biogödsel eller jordförbättringsmedel. verksamheter ska källsortera sitt avfall så att alla sopor kan återanvändas eller återvinnas.
Konkretiseringar av målen som berör avfallsområdet är:
• Slammet vid reningsverk ska klara kraven på spridning på åkermark
• Den totala mängden hushållsavfall ska minska. Indikatorn på detta är: Mängd hushållsavfall i kg per invånare och år (jämfört med genomsnitt i Sverige) Avfallsområdet berörs också av området transport och bebyggd miljö. Miljöprogramet har som mål under området transporter att Bjuvs kommuns samtliga transporter inklusive entreprenader ska vara fossilfria år 2020. Under området bebyggd miljö har man som mål att andelen återvinning i kommunen ska öka. Andelen matavfall som slängs minimeras och det matavfall som uppstår ska källsorteras och gå till biogasproduktion.
4. NULÄGESBESKRIVNING HUSHÅLLSAVFALL 4.1 INSAMLINGSSYSTEM Kommunen har enligt lag en skyldighet att se till att hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter inom kommunen samlas in och transporteras till en behandlingsanläggning. I Bjuvs kommun har detta ansvaret överlämnats till NSR AB. För förpackningar och tidningar med producentansvar finns 3 återvinningsstationer utplacerade i Bjuvs kommun. Dessa drivs och sköts av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTIAB) i samarbete med lokala entreprenörer. NSR AB erbjuder även fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar vid villor samt insamling av förpackningar till flerfamiljsfastigheter. Bjuvsbostäder och många andra fastighetsägare erbjuder fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i flerfamiljshus som en extra service. Avtal tecknas med valfri entreprenör med tillstånd att hämta producentansvarsmaterial.
4.1.1 VILLOR Villaägare kan välja mellan flera olika abonnemang med sortering i fyrfackskärl eller tvåfackskärl i två olika kärlstorlekar. Det finns även abonnemang för odelat kärl för de som väljer att hemkompostera. Den dominerande abonnemangstypen i kommunen är fyrfackskärl (2012 91 %). Tömning av grovavfall och farligt avfall vid fastighet ingår i alla abonnemang. Grovavfall (inkluderar även stort elektronikavfall) hämtas 6 gånger om året efter beställning (max 3 kolli/gång). Farligt avfall (inkluderar även småelektronik och ljuskällor) läggs i en röd box och töms efter beställning 6 gånger om året.
Fyrfackskärl Varje hushåll har två kärl med 4 fack i varje kärl, två stora och två små fack. Kärlens storlek är antingen 370 liter eller 240 liter beroende på hushållens storlek och behov. Kärl 1: Har två större fack för restavfall och matavfall och två mindre fack för hårdplastförpackningar och färgat glas- förpackningar. Detta hämtas varannan vecka.
Kärl 2: Har två större fack för tidningar och pappersförpackningar och två mindre fack för metalloch ofärgade glasförpackning. Detta kärl hämtas var fjärde vecka. Mjukplastförpackningar in i en separat mjukplastsäckar som töms efter beställning 6 gånger om året. Man kan även ha ett extra restavfallskärl på 190-liter som komplement om inte restavfallsdelen i kärl 1 räcker. Under sommaren kan man få veckotömning på kärl 1 om man har fyrfackskärl. Vid hemkompostering kan man välja på att ha månadshämtning (13 ggr/år) i fyrfackskärl (240+240) eller gleshämtning (6 ggr/år) – man får då inte använda matavfallsfacket.
Tvåfackskärl Varje hushåll har ett kärl på antingen 370-liter eller 240-liter med två fack. I det ena facket läggs restavfall och i det andra matavfall. Förpackningar och tidningar transporteras till någon av de 3 återvinningsstationer som finns i kommunen av varje enskild abonnent. Vid hemkompostering kan man välja på att ha månadshämtning (13 ggr/år) av bara restavfall (190-liters kärl) eller gleshämtning av bara restavfall (190 literskärl eller 100 liters kärl). Ett tredje alternativ är minihämtning för bara restavfall med budade hämtningar 2 ggr/år. Detta får bara tecknas utanför planlagt område.
Fritidsabonnemang Finns 240-liters + 370-liters fyrfackskärl (se ovan) där kärl 1 töms varannan vecka i maj-september och en hämtning i november, januari och mars. Kärl 2 töms var fjärde vecka under maj-september och var 8:e vecka oktober-april. De kan även sortera i tvådelade kärl med tömning 14 gånger per år. Förpackningar och tidningar transporteras till någon av de tre återvinningsstationerna eller till återvinningscentralen som finns i kommunen av varje enskild abonnent.
25
Trägårdsavfallskärl Villaägare med trädgårdsavfall kan teckna abonnemang för 190-liters eller 370-liters trädgårdskärl. Trädgårdskärlet töms 20 gånger om året.
Slam och Latrin Fastigheter med enskilt avlopp t.ex. trekammarbrunn eller sluten tank ska tömma dessa minst en gång om året via NSR AB:s entreprenör SITA. Latrin töms för villahushåll 26 ggr/år och fritidshushåll 16 ggr/år
4.2.1 RESTAVFALL Källsorterat restavfall transporteras till NSR Återvinningsanläggning i Helsingborg. Avfallet skickas därefter till godkänd förbränningsanläggning för energiåtervinning.
4.2.2 MATAVFALL
Abonnemang för batteriboxar kan tecknas för flerfamiljsfastigheter. Fastighetsägaren ansvarar för att det finns en uppsamlingsplats för grovavfall och att hämtning sker.
Källsorterat matavfall transporteras till NSR:s biogasanläggning i Helsingborg. Matavfall förbehandlas och rötas tillsammans med organiskt avfall från industrin. Vid rötningen bildas biogas som sedan uppgraderas till fordonsbränsle. Organiska rester som blir kvar efter rötningen används som biogödsel. Biogödseln pumpas bland annat ut via pipelines direkt till närliggande åkrar.
Restavfall
4.2.3 TRÄDGÅRDSAVFALL
I flerfamiljsfastigheter och verksamheter där hushållsavfall uppstår ska hämtning av restavfall ske minst en gång varannan vecka. Insamling sker i:
Trädgårdsavfall behandlas genom krossning och flisning för framtagande av biobränsle och kompost. Trädgårdsavfall behandlas på NSR Återvinningscentral Åstorp och på NSR:s Återvinningsanläggning i Helsingborg.
4.1.2 FLERFAMILJSFASTIGHETER OCH VERKSAMHETER
• Kärl 190-370 liters • Container 3-8 m3 Matavfall Matavfall hämtas minst en gång varannan vecka. Kärlens storlek varier från 140 liter till 240 liter, samt container 3m3.
Fettavfall från matlagning NSVA avgör om en verksamhet behöver fettavskiljare för uppsamling av fett från kommunalt anslutna avlopp. Söderåsens miljöförbund tar beslut om enskilda avlopp. Tömning av fettavskiljare ska ske minst en gång om året av NSR:s entreprenör. Frityrfett från restaurang och storköksverksamhet ska samlas in i fettunnor. Hämtning ska ske minst en gång om året av NSR:s entreprenör.
Förpackningar och tidningar Avtal om hämtning av producentansvarsmaterial tecknas med valfri privat entreprenör med tillstånd att köra detta material.
26
4.2 BEHANDLING
4.2.4 SLAM FRÅN ENSKILDA AVLOPP Slammet från enslkilda avlopp körs till reningsverket där det behandlas.
4.2.5 FETTAVFALL Fettavfall ska transporteras till NSR:s Återvinningsanläggning i Helsingborg för att sedan skickas vidare till Svensk Fettåtervinning. Fettet renas och behandlas för att sedan användas som bland annat råvara i kemikalieprodukter.
4.2.6 FILTERMATERIAL FRÅN FOSFORFÄLLOR I dagsläget finns ingen beslutad behandlingsmetod för filtermaterialet från fosforfällor. Det pågår projekt för att utreda hur detta ska behandlas. Det har ännu inte varit aktuellt att tömma något filtermaterial i Bjuvs kommun.
4.2.7 LATRIN Latrin går i dagsläget till förbränning.
4.2.8 FETTSLAM FRÅN FETTAVSKILJARE Fettslammet från restauranger och storkök pumpas in i NSR:s biogasanläggning i Helsingborg där det efter rötning blir biogas och biogödsel.
4.2.9 FARLIGT AVFALL Farligt avfall från hushållen skickas till NSR:s Återvinningsanläggning i Helsingborg Där finns ett mellanlager för sortering, ompackning och märkning. Avfallet transporteras därefter vidare för slutbehandling till godkänd behandlingsanläggning.
4.2.10 RISKAVFALL Riskavfall från hushållen som t.ex. sprutspetsar och kasserade kanyler samlas in i samarbete med apoteken. NSR AB har avtal med samtliga apotek i Bjuvs kommun som genom avtalet tillhandahåller gratis behållare för smitt- förande, stickande och skärande avfall till privatpersoner. Apoteken har genom avtalet åtagit sig att ta emot fulla behållare och sen skicka det vidare till godkänd anläggning för förbränning av riskavfall.
27
4.3 AVFALLSMÄNGDER- HUSHÅLLSAVFALL 2013 Hämtat fastighetsnära (FNI) som är kommunalt ansvar
Kilo per invånare och år (kg/inv år) 14801 st
Folkmängd
114,7
Restavfall (inkl orent matavfall)
46,6
Matavfall (rent)
2,2
Grovavfall
94,9
Trädgårdsavfall
258,4
Summa hämtat vid fastigheten
Tabell 1: insamlade mängder hushållsavfall per invånare (ej producentansvarsmaterial), insamlat vid fastigheter i Bjuvs kommun år 2013.
Producentansvarsmaterial, Fastighetsnära+ Återvinningsstationer+ Återvinningscentraler, Kilo per invånare och år
Totalt
Varav Fastighetsnära och Återvinningscentraler
41,3
34,1
Pappersförpackningar
18,83
12,8
Glasförpackningar
14,32
12,3
Plastförpackningar
11,00
6,9
Metallförpackningar
4,27
3,6
89,70
69,8
Tidningar
Summa förpackningar och tidningar Tabell 2: Insamlade mängder förpackningar och tidningar per invånare år 2013
Återvinningscentral Restavfall (grovt) Gips
Kilo per invånare och år (kg/inv år) 12,7 1
Trä
14,9
Trädgårdsavfall
12,1
Skrot Schakt
5,2 Tas ej emot
Farligt Avfall (ÅVC+ Fastighetsnära)
3,9
Elavfall (ÅVC+Fastighetsnära)
8,0
Summa Återvinningsmaterial
62,2
Tabell 3: Insamlade mängder grovavall och återvinningsmaterial vid NSR återvinningscentral Bjuv 2013. I de insamlade mängderna farligt avfall och elavfall ingår både det som samlats in på återvinningscentralen och vid fastighetsnära.
28
4.4 PLOCKANALYSER Under flera år har NSR AB specialiserat sig på plockanalyser av hushållsavfall och har i samarbete med Avfall Sverige tagit fram en metod för detta. Plockanalyserna innebär att man sorterar blandat avfall och ser vilken typ av avfall som slängs. Från resultatet kan man sedan få en indikation på vad som behöver förbättras eller om en genomförd insats gett effekt.
0%
0% 18%
Producentansvarsmaterial
Producentansvarsmaterial
Oundvikligt matavfall
Oundvikligt matavfall
Onödigt matavfall
51%
18%
10%
40%
38%
Onödigt matavfall
Trädgårdsavfall
Trädgårdsavfall
Övrigt
Övrigt
Farligt avfall och elektronik
2%
6%
14%
Farligt avfall och elektronik
3% Figur 2: Resultat från plockanalys av restavfallet. Andelen producentansvarsmaterial (förpackningar, tidningar, elavfall), matavfall och trädgårdsavfall i restavfallet från villor i Bjuvs kommun 2013. Det fanns farligt avfall och elektronik 0,4 vikt%. Det är bara drygt hälften av det som slängs i restavfallet som ska vara i det.
0% 3%
10%
9%
Icke matavfall Oundvikligt matavfall
12%
Onödigt matavfall Annat matavfall Matavfallspåsar
66%
Farligt avfall och elektronik
Figur 4: Resultat från plockanalys av matavfall. Andelen icke matavfall som slängs i matavfallet utgör 9 % av allt matavfall som slängs. Onödigt matavfall som slängs är tex. bröd eller kött för att det blivit för gammalt utgör ca 12 %. Det onödiga matavfallet hade kunnat undvikas genom en bättre hantering av maten. Oundvikligt matavfall är det som verkligen skulle läggas i matavfallet som tex. skal och utgör ca 66 % av matavfallet. 10% av matavfallet är påsarna det samlas in i. Det fanns 0,2 kg farligt avfall och elektronik i matavfallet (totalt ca 591 kg).
Figur 3: Resultatet av plockanalysen 2014 på flerfamiljsfastigheter och verksamheter. Andelen producentansvarsmaterial (förpackningar, tidningar, elavfall) var stor 40%, främst var detta pappersförpackningar, plastförpackningar och tidningar. Matavfall och trädgårdsavfall i restavfallet utgjorde 21%, 6% av restavfallet var onödigt matavfall. Det fanns farligt avfall och elektronik 0,37 vikt%. Det är bara drygt hälften av det som slängs i restavfallet som ska vara i det.
5. NULÄGESBESKRIVNING ÖVRIGT AVFALL 5.1
INSAMLINGSSYSTEM
För verksamhetsavfall är marknaden avreglerad, det innebär att verksamheterna får anlita vem de vill med till- stånd till att hämta deras avfall. De kan även själva transportera sitt avfall om de har tillstånd för detta. Verksamhetsutövare har själv ansvaret för att det egna avfallet transporteras bort och behandlas enligt EU:s avfallstrappa. De som tranporterar avfallet ska ha tillstånd för detta (vissa undantag vid små mängder).
munen. Andelen små och medelstora företag är många i Bjuvs kommun och troligvis kommer detta avfall in vid NSR:s återvinningscentraler främst den i Åstorps kommun, men mindre mängder producentansvarsmaterial får lämnas i Bjuv. Då Bjuvs ÅVC inte tar emot något avfall från verksamheter finns inga invägda mängder för verksamhetsavfall i Bjuv. Dock kan det finnas verksamhetsutövare som utger sig för att vara privatpersoner och därför ingår i hushållsavfallet som är lämnat på ÅVCn.
En verksamhet kan även ha avfall som räknas som hushållsavfall till exempel avfall från fikarum och från städning. Detta hushållsavfall ska hämtas av NSR AB:s entreprenör. För verksamhetsavfall har Bjuvs kommun ett planeringsansvar och tillsynsansvar (i de fall kommunen är tillsynsmyndighet).
5.2 AVFALLSMÄNGDERVERKSAMHETSAVFALL
Kommunen har idag ingen samlad bild av mängden verksamhetsavfall som produceras i kom
Foto: Kenneth Ekelöf
6. BEHANDLINGSANLÄGGNINGAR Det finns fyra anläggningar med tillstånd för mottagning av avfall finns i Bjuvs kommun. Hushållsavfall och majoriteten av producentansvarsmaterial som samlas in av kommunen transporteras till NSR:s återvinnings-anläggning i Helsingborg för mellanlagring och/eller sortering innan behandling eller borttransport.
6.1 NSR ÅTERVINNINGSCENTRAL BJUV Fastighet: Bjuv 3:55 Verksamhetskod: 90:60 Typ av avfall: Grovavfall, trädgårdsavfall, återvinningsmaterial, producentansvarsmaterial, elektronik samt farligt avfall. Behandlingsmetod: Anläggningen består av en återvinningscentral för hushåll, med mottagning och mellanlagring av återvinningsmaterial, grovavfall och farligt avfall. Allt inkommit material transporteras till NSRs återvinningsanläggning Helsingborg eller direkt till annan mottagare för återvinning, mellanlagring eller slutomhändertagande. På anläggningen finns ingen våg. Allt material vägs när det når mottagaren. Tillåtna mängder/kapacitet: Anläggningen har ett tillstånd från 2008 för mellanlagring av farligt avfall.
6.2 ANDRA BEHANDLINGSANLÄGGNINGAR 6.2.1 SÖDERÅSENS BIOENERGI AB Fastighet: Norra Vram 36:1 Verksamhetskod: 40:10, 90:160 Typ av avfall: Organiskt material Behandlingsmetod: Biologisk behandling/rötning Tillåtna mängder: 65 000 ton/år Kapacitet: okänt
6.2.2 HASANOVS BILSERVICE
Fastighet: Vrams Gunnarstorp 1:20 Verksamhetskod: 90:120 Typ av avfall: skrotbilar Behandlingsmetod: demontering Tillåtna mängder: ej begränsat Kapacitet: okänt
6.2.3 GRIPEN HANDEL AB
Fastighet: Elestorp 6:72 Verksamhetskod: 90:40, 90:80, 90:110 Typ av avfall: annat avfall än farligt avfall Behandlingsmetod: mekanisk bearbetning, sortering Tillåtna mängder: 10 000 ton/år Kapacitet: okänt
Mängden farligt avfall får vid ett givet tillfälle aldrig överstiga följande värden:
• 5 ton oljeavfall • 30 ton blybatterier • 100 ton elektriska och elektroniska produkter • Mer än 30 ton impregnerat trä • Mer än 1 ton annat farligt avfall
31
7. AVFALL SOM OMFATTAS AV PRODUCENTANSVAR 7.1 FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER
NSRs återvinningsanläggning i Helsingborg. Där de skickas vidare till olika behandlingsanläggningar.
I Bjuvs kommun finns 3 återvinningsstationer som drivs av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB. Det finns privata transportörer som kör fastighetsnära insamling på flerfamiljsfastigheter som har avtal med producenterna. NSR AB erbjuder fastighetnära insamling av förpackningar och tidningar för villor.
7.1.3 METALLFÖRPACKNINGAR
Insamlingsställen:
Glasförpackningar sorteras i färgade och ofärgade glasförpackningar. Glasförpackningar som samlas in fastighetsnära transporteras till NSR:s återvinningsanläggning i Helsingborg. Därefter skickas förpackningarna till Svensk Glasåtervinning.
Bjuv:
Verkstadsgatan
Billesholm: Järnvägsgatan Ekeby:
Telegatan
7.1.1 TIDNINGSPAPPER/RETURPAPPER OCH PAPPERSFÖRPACKNINGAR
Metallförpackningar som samlas in fastighetsnära transporteras till NSR:s återvinningsanläggning i Helsingborg.
7.1.4 GLASFÖRPACKNINGAR
7.1.5 BATTERIER
Tidningar/returpapper och pappersförpackningar som samlas in fastighetsnära trans porteras till NSR:s återvinningsanläggning i Helsingborg. På NSR:s anläggning sorteras och balas pappret i olika kvalitéer innan det skickas iväg till olika pappersbruk.
Batterier omfattas av producentansvar genom förordningen om producentansvar för batterier (2008:834). NSR AB erbjuder fastighetsnära insamling av småbatterier för samtliga hushåll i Bjuvs kommun genom insamling i den röda boxen.
7.1.2 PLASTFÖRPACKNINGAR
Foto: Kenneth Ekelöf
Foto: Kenneth Ekelöf
Foto: Mats Håkansson, Snogehus
Foto: Mats Håkansson, Snogehus
Mjuk- och hårdplastförpackningar skickas till NSR:s
7.1.6 BILAR OCH DÄCK Bilar och däck omfattas av producentansvar. Det innebär att den som tillverkar eller importerar bilar och däck till Sverige ska se till att material från dessa produkter återanvänds, återvinns eller tas om hand på ett miljömässigt sätt. Ansvarig för omhändertagande av däck är Svensk Däckåtervinning AB som anlitat Ragnsells för insamling och återvinning. Däckverkstäder har en skyldighet att ta emot däck utan fälg utan kostnad.
7.1.7 ELAVFALL Nästan allt elavfall omfattas av WEEE och producentansvar. Producent och importör är skyldig att tillhandahålla insamlingssystem för elavfall. Även elektronikbutiker räknas som producenter och ska ta emot kasserad elektronik från hushåll vid köp av ny vara. Insamlingen drivs i huvudsak av El-kretsen där de flesta producenter och importörer idag är anslutna. El-kretsen har avtal både med kommuner och privata tranportörer för insamling av hushållens och verksamheters elavfall. NSR AB erbjuder fastighetsnära insamling av småelektronik i den röda boxen. Producentansvaret omfattar i dagsläget inte så kallade fasta elinstallationer som normalt inte går att ta med sig vid flytt eller industrimaskiner.
7.1.8 LÄKEMEDEL Sedan 2009 är det producentansvar på läkemedel vilket innebär att den som säljer läkemedel ska ta emot över- blivna läkemedel från privatpersoner. Alla apotek med försäljning av läkemedel ses som producenter och har en skyldighet att ta emot läkemedel samt informera om möjligheten att lämna ifrån sig läkemedel. Producentansvaret omfattar inte läkemedel som klassas som farligt avfall enligt avfallsförordningen. Cytotoxiska läkemedel och cytostatika klassas som farligt avfall.
Foto: Mats Håkansson, Snogehus
33
34
8. UPPFÖLJNING
9. REFERENSER
Uppföljning av avfallplanen inklusive MKB ska ske i mars varje år. Uppföljningen ska skickas till kommunstyrelsen och NSR:s styrelse. Sammankallande är NSR. För väsentliga förändringar i avfallsplanen ska beslut tas i kommunfullmäktige. Senast 2018 ska arbetet med att revidera avfallsplanen påbörjas.
Bjuv kommun/NSR AB, Avfallsplan 2009-2013 Bjuvs kommun, Översiktsplan Naturvårdsverket (2012),Från avfallshantering till resurshushållning- Sveriges avfallsplan 2012-2017 Bjuvs kommun , Miljöprogram Länsstyrelsen i Skåne län, lansstyrelsen.se/SKANE/ SV/MILJO-OCH-KLIMAT/MILJOMAL/ Regeringskansliet (2012), http://www.sou.gov.se/avfall/ Skåne Nordväst (2013), skanenordvast.se Statistiska Central Byrån (2013 års statistik) Sveriges miljömål (2013), miljomalsportalen.se (2013) Ekonomifakta , ekonomifakta.se Avfallsplansuppföljning 2013, nsr
Foto: Kenneth Ekelöf
BILAGA 1: NEDLAGDA AVFALLSUPPLAG En inventering av gamla avfallsupplag genomfördes under 1985. Totalt identifierades nio deponier vid denna genomgång vilka redovisas detaljerat enligt lista nedan. Av dessa saknades tillstånd och kontrollprogram för sex. Deponierna klassades utifrån risker och behov av åtgärder vid inventeringen i fyra klasser enligt nedanstående specifikation: 4 – särskilda miljöskyddsåtgärder synes ej behövliga 3 – objektet synes kunna föras till grupp 4 efter enkla åtgärder 2 – prov och undersökningar bör göras för att kunna ta ställning till behov av åtgärd 1 – särskilda miljöskyddsåtgärder bedöms nödvändiga Avfallsupplag (fastighetsbeteckning)
Påbörjad
Lunnom (Lunnom 13:1)
36
Avslutad
Beskrivning
Klass
kommentar
1974
Deponerat hushållsavfall
4
Ej prövad enligt miljöbalken
Gunnarstorp (Gunnarstorp 7:2)
1940
1952
Deponerat hushållsavfall
4
Ej prövad enligt miljöbalken
Bertilstorp (Lunnahus 4:1)
Före 1950
?
Deponerat hushållsavfall
3
Prövad enligt miljöskyddslagen. Situationen bedöms känslig för ytvatten, närhet till Vege å.
Ulavad (Haberga, Ekeby)
1963
1976
Deponerat hushållsavfall
4
Prövad enligt miljöskyddslagen. Situationen bedöms känslig för ytvatten, närhet till Bökebergsbäcken.
Schakt Knut (Billesholm 1:136)
1961
1972
Deponerat industriavfall
2
Prövad enligt miljöskyddslagen. Situationen bedöms känslig för ytvatten, hälso- och miljöpåverkan befarad. Närhet till vattendrag.
Dagbrottet (Ekeby 30:1)
1972 Gullfiber 1977 Bjuvs kommun
1981
Deponerat industriavfall. Härdat och ohärdat industriavfall (fenolformalin)
2
Prövad enligt miljöskyddslagen. Situationen bedöms känslig för grundvatten.
Avfallsupplag (fastighetsbeteckning)
Påbörjad
Avslutad
Beskrivning
Klass
Södra Vram (Södra Vram, Östra vägen)
1956
1975
Deponerat hushållsavfall. Tippen användes sedan 1981 för schaktmassor, vilket prövats enligt miljöskyddsregler. På tippen har funnits en grop för mottagning av oljeslam i vilken set också tippats fenolslam eller liknande
Mörshög (Tollarp 12:1)
1968
1973
Deponerat hushållsavfall
4
Ej prövad enligt miljöbalken. Situationen bedöms känslig för ytvatten och grundvatten. Närhet till mindre vattendrag.
Schakt III (Bjuv 3:1)
Före 1940
1967
Deponerat hushållsavfall
4
Ej prövad enligt miljöbalken. Situationen bedöms känslig för ytvatten, närhet till Vegeå.
2
kommentar Prövad enligt miljöskyddslagen efter 1981. Situationen bedöms känslig på ytvatten och grundvatten. Hälso- och miljöpåverkan konstaterad. Närhet till mindre bäck.
37
BILAGA 2: MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) SAMRÅD Framtagandet av avfallsplanen har skett i en arbetsgrupp med representanter från NSR, Söderåsens Miljöförbund och avdelningen för teknik & service. Politiker, allmänhet, entreprenörer, flerfamiljsfastighetsägare och andra intressenter samt kommunens tjänstemän har bjudits in till samråd. Man har även bjudits in att lämna åsikter via mail eller telefon. Till allmänhetens möte gick inbjudan ut via Helsingborgs dagblad, Lokaltidningen, Bjuvs kommuns hemsida, NSR:s hemsida, e-post, brev och affischer på biblioteket i Bjuv. Förslaget kommer att skicka på remiss till olika intressenter.
MILJÖBEDÖMNING Enligt miljöbalken 6 kap. ska en miljöbedömning genomföras vid upprättande av planer som krävs enligt lag och som kan medföra betydande miljöpåverkan. Miljöbedömningen görs genom en så kallad miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
AVGRÄNSNING Den miljökonsekvens som tas upp i MKB är inte avfallshanteringens totala miljökonsekvenser utan enbart miljökonsekvensen av de mål och aktiviteter som föreslås i avfallsplanen. Miljökonsekvensbeskrivningen berör Bjuvs kommun och avser tiden fram till år 2018.
NOLLALTERNATIV
Som nollalternativ har dagens system valts utan några förändringar. Dagens system finns beskrivet i avfallsplanen.
38
BEDÖMNING AV AVFALLSPLANENS MILJÖPÅVERKAN FÖREBYGGANDE AV AVFALL Avfallsmängderna ska minska i Bjuvs kommun Allt avfall innebär en negativ miljöpåverkan oavsett hur det omhändertas. Att förebygga uppkomsten av avfall är det bästa sättet att minimera den negativa miljöpåverkan. I grunden handlar det om att ändra beteende och att förändra synen på varor och dess värde. Genom att genomföra de åtgärder som föreslås i avfallsplanen kommer kommunens invånare förhoppningsvis få en större medvetenhet om konsumtionens negativa påverkan på miljön. Genom att åtgärderna kommer öka möjligheterna att förlänga livslängden på produkter kan vi hushålla med naturresurser, minska energianvändningen och minska utsläppen från industrier och inte minst även behovet av transporter.
MATERIALÅTERVINNING Restavfallet ska minska genom att öka källsorteringen i Bjuvs kommun. Genom att minska felsorteringen ökar vi andelen material som återvinns och vi sparar energi, naturresurser och ingrepp i naturen. Matavfallet som utsorteras skickas till NSR:s biogasanläggning för att bli fordonsbränsle som ersätter fossilt bränsle som tex. bensin och diesel. De åtgärder som föreslås i avfallsplanen handlar bland annat om att man ska förbättra insamlingssystemen och öka kunskapen om varför man ska sortera för att på så sätt öka motivationen till att öka utsorteringen. Genom att återvinna material som kanske kommer från andra sidan jordklotet minskar även transporter.
AVGIFTA KRETSLOPPEN Minska andelen farligt avfall som hamnar i restavfallet och matavfallet. Insamlingsnivån är låg när det gäller farligt avfall i Bjuvs kommun liksom servicenivån där alla villafastigheter har möjlighet att få farligt avfall hämtat vid sin bostad. Trots detta hittar man farligt avfall i restavfallet och även i matavfallet hos villorna. Genom att öka informationen om farligt avfall hoppas vi kunna minska mängden i restavfallet och höja kunskapsnivån om vad farligt avfall är för något och hur det ska hanteras. Genom att erbjuda fastighetsnära insamling till flerfamiljsfastigheter ökar vi servicenivån. Genom att minska mängden farligt avfall som slängs felaktigt minskar man risken för att miljöfarliga och hälsofarliga ämnen kommer ut i naturen.
MILJÖVÄNLIGA TRANSPORTER Man kommer minska energiförbrukningen för renhållningens transporter. Att hantera avfall handlar mycket om transporter. Genom att ställa krav på fordonens miljöklassning och fordonsbränsle vid upphandling kan man minska andelen fossilt bränsle som används och ersätta med t.ex. biogas. Biogasen ger inget extra tillskott av koldioxid samtidigt som det ger upphov till mindre tungmetaller, svavelväte, kväve, stoft och sot än dagens vanliga drivmedel som bensin och diesel. Genom att effektivisera transporter minskar man energiförbrukning och behovet av drivmedel och på så sätt minskar man på utsläppen av klimatgaser och andra farliga ämnen som finns i avgaserna. Dock har det i senaste upphandlingen godkänts att reservfordon går på fossilbaserade bränsle för att hålla nere kostnaderna på entreprenaden.
39 Foto: Rickard Johnsson, Studio-e
GOD ARBETSMILJÖ OCH GOD SERVICE Målen och åtgärderna för god service och god arbetsmiljö är viktiga faktorer för att lyckas med de övriga målen som är direkt kopplade till de nationella miljökvalitetsmålen. För att lyckas med de förslagen på åtgärder måste man ha nöjda invånare och en god arbetsmiljö för de som hämtar avfallet. Att jobba med miljöfrågor handlar om att jobba tillsammans och att engagera många för att få en positiv effekt. Avfallsplanens övergripande mål Nationella mål
Minska avfallsmängderna
Minska felsorteringarna
Avgifta kretsloppen
Begränsad klimatpåverkan
x
x
Frisk luft
x
x
x
Bara naturlig försurning
x
x
x
Giftfri miljö
x
x
x
x
x
Skyddande ozonskikt
x
Miljövänliga transporter
x
Ingen övergödning God bebyggd miljö
x
x
x
x
x
Tabell 4: Kopplingen mellan Avfallsplanes mål och de nationella miljömål som direkt berör avfallsområdet.
NOLLALTERNATIVET Om man inte gör något mer än vad som görs idag kommer troligtvis avfallsmängderna öka. Med ökade avfallsmängder ökar behovet av transporter för allt avfall som måste transporteras bort. Enligt Naturvårdsverket finns det scenarioberäkningar som visar på att avfallet kommer att fördubblas till 2030 om inget görs nu. Kopplingen mellan ökad tillväxt, konsumtion och ökade avfallsmängder är tydlig. Bjuvs kommun är en kommun som vill växa och det blir en utmaning att få kommunen att göra det samtidigt som avfallsmängderna ska minska om inga åtgärder görs. Andelen farligt avfall som sorteras ut i Bjuvs kommun kan bli bättre. Även här måste man göra åtgärder för
40
att det inte ska bli ännu sämre. Utan åtgärder i form av information är risken stor att farligt avfall slängs på fel ställen och riskerar att omhändertas på fel sätt. Källsorteringsgraden, det vill säga andelen av den totala insamlade mängden avfall som är utsorterat matavfall, tidningar och förpackningar, var 2012 51 % i Bjuv och har minskat sedan tidigare år, vilket inte är bra. Om man inte gör åtgärderna kommer med stor sannolikhet källsorteringsgraden fortsätta minska.
BILAGA 3: UPPGIFTER TILL LÄNSSTYRELSEN ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Kommun: Bjuvs kommun År: 2014-2018 Datum när planen antogs: 2014-12-11 Ansvarig: NSR AB
KOMMUNENS BEFOLKNING OCH STRUKTUR Befolkning totalt: 14 801 Datum: 31 december 2013 Antal hushåll i småhus (permanentboende): ca 4540 st Antal fritidshus: ca 50 Antal hushåll i flerbostadshus: ca 1720 st
AVFALL SOM KOMMUNEN ANSVARAR FÖR (ÅR 2013) Total insamlad mängd restavfall: 1675 ton Total insamlad mängd matavfall till biologisk behandling: 690 ton Total insamlad mängd farligt avfall (inklusive elavfall): 57,7 ton
AVFALL SOM OMFATTAS AV PRODUCENTANSVAR (ÅR 2013)
Typ av avfall: Grovavfall, trädgårdsavfall, återvinningsmaterial, producentansvarsmaterial, elektronik samt farligt avfall. Behandlingsmetod: Anläggningen består av en återvinningscentral för hushåll, med mottagning och mellanlagring av återvinningsmaterial, grovavfall och farligt avfall. Allt inkommet material transporteras till NSRs återvinningsanläggning Helsingborg eller direkt till annan mottagare för återvinning, mellanlagring eller slutomhändertagande. På anläggningen finns ingen våg. Allt material vägs när det når mottagaren. Tillåtna mängder/kapacitet: Anläggningen har ett tillstånd från 2008 för mellanlagring av farligt avfall. Mängden farligt avfall får vid ett givet tillfälle aldrig överstiga följande värden:
• 5 ton oljeavfall • 30 ton blybatterier • 100 ton elektriska och elektroniska produkter • Mer än 30 ton impregnerat trä • Mer än 1 ton annat farligt avfall SÖDERÅSENS BIOENERGI AB
Total insamlad mängd förpackningar och tidningar: 1350 ton Elavfall: 118,4 ton För övriga insamlade mängder producentansvarsmaterial saknas uppgifter.
Fastighet: Norra Vram 36:1 Verksamhetskod: 40:10, 90:160 Typ av avfall: Organiskt material Behandlingsmetod: Biologisk behandling/rötning Tillåtna mängder: 65 000 ton/år Kapacitet: okänt
ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL
HASANOVS BILSERVICE
NSR ÅTERVINNINGSCENTRAL BJUV Fastighet: Bjuv 3:55 Verksamhetskod: 90:60
Fastighet: Vrams Gunnarstorp 1:20 Verksamhetskod: 90:120 Typ av avfall: skrotbilar Behandlingsmetod: demontering Tillåtna mängder: ej begränsat Kapacitet: okänt
41
GRIPEN HANDEL AB
Fastighet: Elestorp 6:72 Verksamhetskod: 90:40, 90:80, 90:110 Typ av avfall: annat avfall än farligt avfall Behandlingsmetod: mekanisk bearbetning, sortering Tillåtna mängder: 10 000 ton/år Kapacitet: okänt
LOKALA MÅL SOM UTGÅR FRÅN NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL OCH REGIONALA MÅL LOKALA MÅL FÖR AVFALL SOM KOMMUNEN ANSVARAR FÖR: Minska avfallsmängderna Bjuvs kommun ska verka för att hushållens totala avfallsmängd ska minska med 48 kg/inv till 2018 detta bör göras med 12 kg per invånare och år.
Materialåtervinning
• Minska mängden felsorterat matavfall i restavfallet med 19,2 kg/invånare till år 2018. Detta bör göras med 4,8 kg/invånare och år.
• Minska mängden felsorterat producentansvarsmaterial i restavfallet med 54,8 kg/invånare fram till 2018. Detta bör göras med 3,4 kg/invånare och år.
Avgifta kretsloppen Minska mängden farligt avfall (inkl. elavfall) i restavfallet med 0,1 kg/hushåll och år till år 2018. År 2013 fanns det ca 0,56 kg farligt avfall/hushåll kvar i restavfallet. Baserat på plockanalysen på restavfall från villor i Bjuv. Inget farligt avfall (inkl. elavfall) i matavfallet. År 2013 fanns det ca 0,06 kg farligt avfall/hushåll kvar i matavfallet. Baserat på plockanalysen på restavfall från villor i Bjuv.
42
Miljövänligare transporter a. Minst 95 % av bränsleenergiförbrukningen för den kommunala renhållningen ska komma från fossilfria bränslen år 2018 (2013 var 100 % fossilfri men i ny upphandling är det tillåtet att reservfordon går på fossilt samt vissa insamlingsfordon går på diesel fram t.o.m. 2016) b. Bränsleenergiförbrukningen ska minska från 50 kWh/invånare 2013 till under 45 kWh/invånare till 2018.
LOKALA MÅL FÖR AVFALL SOM KOMMUNEN INTE ANSVARAR FÖR: Minska avfallsmängderna Bjuvs kommun ska verka och skapa förutsättningar för att så lite avfall som möjligt ska uppstå från verksamheter.
Materialåtervinning Bjuvs kommun verkar för att så mycket som möjligt av verksamheternas avfall återvinns. Fokusområden är matavfall och bygg- och rivningsavfall.
Avgifta kretsloppen Bjuvs kommun ska verka för att farligt avfall från verksamheter ska sorteras ut och omhändertas på ett korrekt sätt.
NSR® AB 251 89 Helsingborg 042-400 13 00
[email protected] www.nsr.se
