AVESTA KOMMUN Årsredovisning 2008
FAKTA OM KOMMUNEN 2004 2005 2006 2007 2008 Antal invånare 31 dec 22 102 21 954 21 963 21 886 21 937
Den kommunala utdebiteringen Skattesats 2004 2005 Kommunen 22,31 22,31 Landstinget 10,89 10,89 Begravningsavgift* 0,30 0,30 Kyrkoavgift* 1,19 1,19 Summa skatt/avg medlem sv.kyrkan 34,69 34,69 Summa skatt/avg ej medlem sv.kyrkan 33,50 33,50 *snitt församlingarna
2006 22,21 10,89 0,30 1,19
2007 22,21 10,89 0,30 1,19
2008 22,21 10,89 0,30 1,19
34,59
34,59
34,59
33,40
33,40
33,40
Mandatfördelning 2007-2010 S 17 V 3 MP 2 M 9 C 4 AIL 2 FP 2 KD 1 Sd 1 41
Kommunfullmäktige S
V
Mp
M
C
Ail
Fp
Kd
Sd
17
3
2
9
4
2
2
1
1
Kommunens revisorer
Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen
Kommunkansliet
Fritid- och teknikstyrelsen
Fritid- och teknikförvaltningen
Omsorgsstyrelsen
Omsorgsförvaltningen
Bildningsstyrelsen
Bildningsförvaltningen Politisk org Förvaltningsorg
Västmanland-Dalarna miljö/byggnadsnämnd
Västmanland-Dalarna miljö/byggnadsförvaltning
Västmanland-Dalarna lönenämnd
Lönessektionen
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET................................................................................... 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE............................................................................................................................ 5 OMVÄRLDSANALYS................................................................................................................................................... 5 Avesta – Sverige och världen ............................................................................................................................... 5 Handel.................................................................................................................................................................. 5 Infrastruktur ......................................................................................................................................................... 6 Framtida inriktning och åtgärder ........................................................................................................................ 6 Varumärkets betydelse för kommunens utveckling............................................................................................... 6 Fakta .................................................................................................................................................................... 7 VERKSAMHETSBERÄTTELSE............................................................................................................................. 8 VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET............................................................................................................................ 8 PERSONAL ............................................................................................................................................................... 11 Personalberättelse 2008..................................................................................................................................... 11 Personal i siffror ................................................................................................................................................ 14 BARN OCH UNGDOM ................................................................................................................................................ 19 MILJÖARBETE ......................................................................................................................................................... 21 JÄMSTÄLLDHET ....................................................................................................................................................... 22 EU-PROJEKT ............................................................................................................................................................ 23 INTERN KONTROLL .................................................................................................................................................. 24 FINANSIELL ANALYS ............................................................................................................................................... 25 Tio år i sammandrag.......................................................................................................................................... 33 Resultaträkning .................................................................................................................................................. 34 Finansieringsanalys ........................................................................................................................................... 35 Balansräkning .................................................................................................................................................... 36 Nothänvisningar................................................................................................................................................. 37 SAMMANSTÄLLNING DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING ............................................................................... 41 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING .............................................................................................................................. 45 STYRELSEREDOVISNING ................................................................................................................................... 53 KOMMUNFULLMÄKTIGE .......................................................................................................................................... 53 KOMMUNSTYRELSEN .............................................................................................................................................. 54 FRITID- OCH TEKNIKSTYRELSEN .............................................................................................................................. 57 OMSORGSSTYRELSEN .............................................................................................................................................. 60 BILDNINGSSTYRELSEN ............................................................................................................................................ 63 VÄSTMANLAND-DALARNA MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND ................................................................................... 65 VÄSTMANLAND-DALARNA LÖNENÄMND ................................................................................................................ 67 ÖVRIGT .................................................................................................................................................................... 69 REDOVISNINGSPRINCIPER ........................................................................................................................................ 69 REDOVISNINGSMODELLENS DELAR ......................................................................................................................... 70 ORD & BEGREPPSFÖRKLARINGAR ........................................................................................................................... 71 BILAGA 1.................................................................................................................................................................. 72 RESULTATENHETERNAS MÅLUPPFÖLJNING 2008..................................................................................................... 72
3
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET 2008 blev ett kontrasternas år. Det började i positiv anda med Outokumpus investeringsbeslut och en tro på framtiden som pekade mot tillväxt och en ökande befolkning. Sedan skedde en dramatisk förändring som övergick i pessimism och nedgång i den globala ekonomin, p.g.a. finanskris och begynnande lågkonjunktur.
Under våren såg det ut som vi skulle kunna nå en budget i balans, vi hade budgeterat ett överskott som motsvarade 2 % av skatteintäkterna. Vartefter året gick och nya skatteprognoser kom, såg vi att det skulle bli svårt att klara balanskravet. Nu när bokslutet skrivs kan vi konstatera att vi hamnar på ett minus trots vårt budgeterade överskott på 19 500 kkr.
Outokumpu sköt upp den stora investeringen i minst 12 månader och varslade samtidigt 262 personer om uppsägning, istället för att, som det var tänkt, nyanställa 100 medarbetare och ytterligare ett stort antal som skulle ersätta kommande pensionsavgångar.
Det är inte bara inkomsterna som minskat utan även utgifterna som varit större än budgeten medgav. Omsorgsstyrelsen, Kommunstyrelsen och Fritidoch teknikstyrelsen, har alla underskott mot budget och det beror på en rad omständigheter som förklaras under respektive styrelsers rubriker.
I Avesta har vi sedan drabbats av ytterligare varsel det sista kvartalet och den trenden fortsätter in på det nya året. När botten är nådd är det ännu ingen som kan sia om. Detta kommer att innebära en ökad arbetslöshet när alla uppsägningar trätt i kraft.
Olika åtgärdsprogram har sjösatts inom styrelserna för att klara budgeten men dessa har inte hunnit få full effekt. De kommer att på sikt minska kostnaderna för förvaltningarna men det kommer att krävas ytterligare stora besparingar för att klara en budget i balans den kommande treårsperioden.
För att motverka konsekvenserna av lågkonjunkturen borde regeringen initiera stimulanspaket för att få hjulen att börja snurra, men dessa paket lyser med sin frånvaro. Istället är det skattesänkningar, försämringar i socialförsäkringssystemet och A-kassan som är den borgerliga regeringens recept. Att urholka välfärden, att försämra för de mest utsatta, att låta privata försäkringslösningar bli den enda möjligheten för den enskilde att trygga sin ekonomi i utsatta livsskeenden pekar mot ett totalt systemskifte.
Jag vill tacka personalen för det enorma jobb som läggs ner för att få den kommunala apparaten att fungera. Att hålla en hög servicenivå med god kvalitet är en bedrift i tider av ständiga förändringar och effektivitetskrav. Det tycker jag ni har lyckats med och vi får det bekräftat i fler och fler kvalitetsuppföljningar i jämförelse med andra kommuner.
Vi inom socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet har förutspått denna utveckling och förberett kommunen för ett ökat tryck på de verksamheter som nu kommer att få fler brukare.
Agneta Thörnqvist Kommunstyrelsens ordförande
SIVA har utvecklats och kommer att fortsätta jobba med människor som riskerar ett utanförskap. Socialtjänsten har hittat olika arbetssätt för att minska trycket på försörjningsstöd för att skapa utrymme för fler i behov av stöd. Visentparken kommer att bli en arbetsträningsplats för behövande. Heltidsprojektet ska skapa möjligheter för tidigare deltidsanställda att försörja sig på sin lön .
4
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys alternativa lösningar, i den mån det fanns några, fick användas i det vi kallar den största finanskrisen sedan 1929. Finanskrisen kom snabbt men har sitt ursprung i det löfte som President Bill Clinton 1992 gav till USA:s fattiga minoriteter: De skulle kunna få bolån och kunna köpa egna bostäder. Upplägget av dessa bolån ledde fram till kraschen 15 september 2008, då Investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs. Allt detta ledde till kraftiga börsfall, samtidigt som banker och kreditinstitut fick stora problem att få fram kapital till rimlig kostnad. Under de sista månaderna har svårigheterna att finna investeringskapital ytterligare försämrats trots att det indikeras att de större bankerna har en god kassalikviditet. Det är i dagsläget osäkert att uttala sig om krisen har nått botten eller om läget kommer att förvärras, men att bankerna har god kassalikviditet samtidigt som de är restriktiva med utlån tyder på att de vill vara förberedda på eventuella ytterligare kreditförluster. Mycket kommer att bero på de paket och övriga insatser för att stimulera ekonomin som planeras över hela världen inte minst i USA. Krisen har drabbat världens bilindustrier och dess underleverantörer. Inte minst den amerikanska bilindustrin i form av GM, Chrysler och Ford och även den japanska bilindustrin där till exempel Toyota för första gången gör en historisk förlust och samtidigt aviserar stora personalförändringar.
Huvudsyftet med analysen är att den skall vara en grundläggande komponent i kommunens strategiska arbete.
AVESTA – SVERIGE OCH VÄRLDEN År 2008 inleddes i Avesta på samma positiva sätt som året före. Det innebar stor framtidstro bland annat utifrån Outokumpus och Stora Ensos investeringsplaner, men även utifrån de planer kommunens små och medelstora företag hade. Planerna för utbyggnad och nyrekryteringar skapade höga förväntningar, som ofta uttrycktes i samband med Avesta kommuns företagsbesök och möten med näringslivet. För att möta och stödja näringslivets ambitioner satte Avesta kommun hela sin organisation i hög beredskap för att kunna agera snabbt vid behov. I Dalarna och övriga världen var konjunkturläget under de två första kvartalen generellt sett mycket bra men det gick att skönja vissa förändringar, exempelvis inom träindustrin. Under slutet av tredje kvartalet samt början av fjärde kvartalet skedde allt mycket snabbt med minskad orderingång utifrån minskad efterfrågan. Detta resulterade i varsel inom stort sett samtliga branscher i Sverige. Bland företagen som storvarslade fanns Electrolux, Volvo, Assa Abloy, Telia, Stora Enso och Glasriket. För Avestas del innebar de nya förutsättningarna en kraftig uppgång på antalet varsel. Under kvartal fyra varslades 355 personer i samband med det tråkiga beskedet den 10 december. Då meddelande Outokumpu att de beslutat skjuta upp investeringen i minst 12 månader och att 262 personer varslats i Avesta. Detta innebar att enbart Avesta stod för en tredjedel av samtliga varsel i Dalarna under december månad . I Siffrorna kan jämföras med antalet varsel 1992. 1992 är det år då det i Sverige varslades 185 000 personer – det största antalet under överskådlig tid. Nu, i slutet av 2008, under enbart tre månader, varslades alltså nästan 65 000 personer.
HANDEL Under 2008 gjordes en dimensioneringsanalys som handlade om förutsättningarna för handelns utveckling i Avesta. Syftet var att stärka och utveckla handeln och att skapa attraktiva och lönsamma marknadsplatser för framtiden. Utredningen lyfte fram ett antal viktiga punkter som till exempel konsumentens rörlighet. Att det finns en hög konsumentrörlighet innebär att handelsplatsen måste vara tillräckligt attraktiv, annars väljer konsumenterna andra platser och regioner för sin konsumtion. I Avestas omedelbara omvärld finns en stark konkurrens från Falun/Borlänge, Gävle/Valboområdet, Västerås och nu också från Salaområdet. Vi har inte råd att låta utvecklingen stagnera. Fokus på service och tillgänglighet är viktiga faktorer i utvecklingen av handeln. Utredningen visar
Ekonomiskt/finansiellt hamnade många små och medelstora företag under hösten 2008, men även stora, i en mycket svår situation där stora problem uppstod med att hitta finansiering. Kapitalbilden förändrades radikalt och 5
FRAMTIDA INRIKTNING OCH ÅTGÄRDER
också mycket tydligt att en uppfräschning och förnyelse av Plushuset såväl interiört som exteriört är viktigt. Flera hyresgäster i Plushuset talar också om att de känner oro för Plushusets framtid. Flera av de köpcentrum och gallerior som finns i Sverige har idag utländskt ägande. I Avestas fall innefattar det utländska ägandet bland annat Plushuset, Dalahästområdet och Citygallerian. Flera gallerior runt om i Sverige aviserar kraftigt höjda hyror som kommer att innebära att butiker läggs ner. I vissa fall kommer istället nya butiker in, men i vissa fall kommer det att innebära tomma butikslokaler. I slutet av år 2008 har det i Avesta märkts att vissa butiker är på väg att läggas ned.
Situationen för Sveriges kommuner har i takt med utvecklingen i landet och världen medfört att vi står inför stora utmaningar vad gäller de demografiska förändringarna, ny teknik och medborgarnas framtida förväntningar i form av ökad kvalitet med minskade kostnader Samtidigt står vi kanske inför en fördjupad lågkonjunktur. För att klara detta kommer det att krävas en ny organisationskultur med nya gemensamma arbetssätt och standardiserade utvärderings- och förbättringsmetoder, att rätt saker görs med ökad och bättre service till kommuninvånarna. Resultatet kommer att bli ökad effektivisering, kvalitetssäkring och vi kommer att minska överarbetet, överproduktionen och felprocenten.
INFRASTRUKTUR
För Avestas del innebär det att vi måste öka samarbetet med vårt lokala näringsliv kring bland annat det framtida kompetensbehovet, och kring hur vi ska förbereda våra ungdomar inför arbetslivet. Utbildningsnivån har ökat något de senaste åren, och klyftan till andra kommuner minskar, men fortfarande ligger Avestas utbildningsnivå klart lägre än genomsnittet i resten av riket. Alltjämt så går idag endast 36 % vidare till högskoleutbildning. Kommunen kommer att göra insatser för att öka övergången till högskolan. Positivt är att bland dem som slutför gymnasiet så är medelvärdet på meritvärdet högt.
En god infrastruktur är, och kommer att vara, en viktig framgångsfaktor för Avesta kommuns utveckling . Inte minst är det viktigt eftersom ortens ledande företag har merparten av sina kunder utomlands. Bra infrastruktur ger dessutom enskilda personer goda möjligheter till bra arbets- och studiependling. Till Avesta pendlade år 2007 1910 personer och1700 personer pendlade ut från kommunen. Detta innebar att nettopendlingen var plus 210 personer. De största pendlingsströmmarna till Avesta kom från Hedemora med 460 personer, Norberg 290 personer och Sala med 260 personer. Största utpendlingen från Avesta sker till Hedemora med 340 personer, till Borlänge med 180 personer och till Stockholm med 110 personer. Avesta har ett mycket bra geografiskt läge med goda kommunikationer i alla väderstreck Kommunen har och kommer att ta tillfället i akt att vara aktiva i kommande satsningar på infrastrukturen. Detta sker genom stort engagemang från våra politiker och tjänstemän i stark samverkan med våra företag. På senare år har kommunen medverkat till förbifart Sala riksväg 70 (invigd 2008). Riksväg 68 är också en strategisk väg för Avesta, där mångårig samverkan med näringsliv, kommuner och grannlän gett resultat. För Stora Enso Fors är en flytt av riksväg 68 nödvändig för företagets långsiktiga överlevnad. Vad gäller järnvägen har det under 2008 varit stort fokus på SJ:s persontrafik till och från Stockholm, och frågan var tågstopp skall ske inom Avesta kommun. Framtida beslut kring denna fråga kommer att ha betydelse för utvecklingen i Avesta kommun.
VARUMÄRKETS BETYDELSE FÖR KOMMUNENS UTVECKLING. Det sätt kommunen ser på sig själv och sin omvärld är kommunens organisationskultur. En organisationskultur är användbar så länge den förmår att generera strategier för att förbättra kommunens position som etablerings- och bostadsort. Annars är den föråldrad och verklighetsuppfattningen den bottnar i behöver förändras. För att utveckla möjligheterna till att förbättra kommunens position togs, under år 2006, ett omvärldsorienterat varumärke fram i samverkan med det lokala näringslivet. Arena Avesta – kommunens näringslivsplattform med representanter från Avesta kommun, Företagarna, Svensk Handel Avesta, företagen och lokala banker, fungerade som sammanhållande kraft i detta arbete. Plattformen består av tre profilområden: Koppardalen – Vi är stolta över vår historia och tar avstamp i den när vi planerar för framtiden. I Koppardalen finns Avestas kunskapshistoria i 6
väggarna och framtiden i innehållet: forskning, utveckling och lärande inom stål, tjänster, informationsteknik, pedagogik och estetik. Näringsliv, kultur, forskning, utveckling och offentlig sektor i produktiv förening – ett recept på framgångsrik framtid. Outdoor – Vi tar tillvara på det vi har, oavsett om det gäller befintliga företagare eller vår vackra och omväxlande natur. En hållbar utveckling är vår framtid, och vi satsar på att vi ska kunna ta del av naturen även i framtiden. Outdoor – det är det som gör att vi kan njuta av naturen, utan att skada den. Vi arbetar med nya sätt att öka möjligheterna att utforska vår utemiljö. Dalälven och Färnebofjärdens nationalpark är resurser i detta arbete. Sport – I Avesta möter vi alla utifrån deras behov. Sport i alla former, och på alla nivåer ger goda möjligheter för en frisk framtid. Talanger får möjlighet att gro genom samverkan, och alla Avestabor har möjlighet att hålla på med sport utifrån sina förutsättningar och behov, Med våra krafter och vår bredd lyfter vi våra bästa till eliten. Sporten är också åskådarunderhållning, och med många egna talanger har vi stort engagemang för våra utövare. Varumärkesplattformen innefattar ett fokus på forskning och utveckling inom de tre profilområdena. Detta är grunden för trovärdigheten i profilområdena för Avesta. Under 2008 har ett antal aktiviteter kopplade till varumärkesplattformen genomförts. Dock, varumärkesarbetet är i första hand ett långssiktigt arbete som ska genomsyra kommunens organisationskultur och därigenom påverka all verksamhet. Ledarnas arbete med att förankra ett varumärkesorienterat arbetssätt i organisationen kan därför inte underskattas.
FAKTA Kommunal skattesats: 22,21 kr. Befolkning: 21 937, Avesta har ett positivt flyttningsnetto. Andel befolkning med minst tre års högskolestudier: 8 % (män), 14 % (kvinnor) Stora arbetsgivare: Avesta kommun, Outokumpu stainless, Stora Enso Fors bruk, Landstinget, Hedin Krylbo, Dalkia, CA Östberg, Selek. Näringslivets struktur: Avestas näringsliv består till cirka 1/3, av industri, till cirka 1/3 av privata tjänster och till cirka 1/3 av offentliga tjänster Det areella näringslivet uppgår till cirka 3 %.
7
VERKSAMHETSBERÄTTELSE Viktiga händelser under året KOMMUNSTYRELSEN
Svänghjulsinvigning Den 2 aug invigdes det 72 ton tunga gamla svänghjulet från bruket på sin nya plats vid trekanten i Horndal.
Game Fair Avesta kommun medverkade under den första Game Fairmässan i Avesta. Fokus låg på att lyfta fram Avestas satsning på profilområdet Outdoor, och budskapen handlade om Visenterna och Dalälvens möjligheter till Outdooraktiviteter.
Serviceutbildning Under hösten har en serviceutbildning för handelsanställda genomförts. Detta utifrån samråd med Svensk Handel och Plus Företagarförening och betydelsen av god service som en viktig pusselbit i Avestas centrumutveckling. Erbjudandet om utbildningen mottogs positivt och 56 personer deltog i utbildningen.
Företagarenkät Som led i att få en bättre förståelse för företagarnas behov och önskemål på näringslivsarbetet som Avesta kommun bedriver genomfördes två enkäter. Målsättningen är att i fortsättningen genomföra en enkät per år, och att utveckla handlingsplaner för att åtgärda eventuell problematik som lyfts upp via enkäterna.
Energi- och klimatstrategi Avesta kommun har tillsammans med åtta andra kommuner i länet deltagit i ett arbete initierat av länsstyrelsen Dalarna att ta fram en energi- och klimatstrategi för Avesta kommun. En remissrunda beräknas ske våren 2009.
Företagsgala För att uppmärksamma framgångsrika företagare i Avesta kommun anordnade Avesta kommun i samverkan med Arena Avesta en företagsgala i Verket i Koppardalen.
Broinvigning Den 30 augusti invigdes gångbron under Åsbobron som förbinder Månsbosidan med Koppardalssidan av Älvpromenaden. Bron är finansierad av Fortum Generation AB i samband med byggandet av det nya kraftverket.
Avesta Visentpark Avesta Visentpark har under 2008 gått in i en ny fas. Under året har en Utvecklingsplan formats som antogs av Kommunstyrelsen 2008-06-02. Visentgruppen har ansökt om medfinansiering för att fullfölja delar av utvecklingsplanen i projektform 2008-06-01—2010-06-01. Medfinansiering om sammanlagt 3.1 Mkr har erhållits. Inledningsvis har renoveringar påbörjats av byggnaderna, samt en bok tagits fram för att beskriva historien bakom visenternas vistelse i Avesta och den kommunala förankringen.
Förstudie biogas Avesta kommun har tillsammans med Hedemora och Säters kommuner samt LRF med EU-stöd tagit fram en förstudie kring möjlig biogasframställning i södra Dalarna. Slutrapporten presenterades i november och består av en inventering kring möjliga råvaror i området samt en rekommendation att två anläggningar uppförs för fordonsgasframställning, en i Brunna och en i Krylbo i anslutning till reningsverken.
Horndalsgruppen Under våren, vid ett öppet utannonserat möte, samlades Horndalsbor för att bilda Horndalsgruppen. Horndalsgruppen agerar som utvecklingsgrupp i Horndal och har också som syfte att vara ett diskussions- och informationsforum med representanter från föreningar, företag och privatpersoner.
FRITID- OCH TEKNIKSTYRELSEN Skattefinansierad verksamhet Skötsel av den yttre miljön har varit ett prioriterat område i årets verksamhet. Tryggt, säkert och rent Avesta har varit en ledstjärna. Investeringar i projekt Visentparken har påbörjats.
8
effektivitet i verksamheten. De områden i utvärderingarna som ändå visat en utvecklingspotential kommer det att fokuseras på i förbättringshänseende.
Metropoolens första verksamhetsår har uppnått målet med 100 000 besökare. Genomförd upphandling för snöröjning och halkbekämpning innebar ökade kostnader jämfört med tidigare avtal. Förändringar jämfört med tidigare avtal är kortare färdigställandetider för snöröjning och sandning samt ett förändrat prioriterat nät.
Anhörigvården har fungerat mycket bra med nöjda anhöriga och nöjd personal och under året har det varit ett stort omvärldsintresse för verksamheten och dess uppbyggnad
Taxefinansierad verksamhet
Boendestöd har införts från hösten 2008 som en särskild insats inom socialtjänstlagens område. Syftet är att kunna ge stöd och rehabilitering på hemmaplan till familjer i behov av stöd, till missbrukare, psykiskt och intellektuellt funktionsnedsatta.
Ombyggnad av Näs avloppsreningsverk har påbörjats. Ansökan om att få vattnet klassat som naturligt mineralvatten har inlämnats till livsmedelsverket.
Försörjningsstödet visar att det finns problem med de ekonomiska resurserna men ändå har kostnaderna sjunkit om man ser några år bakåt. Nuvarande lågkonjunktur bidrar till att försörjningsstödet troligen kommer att öka. De nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården har det arbetats intensivt med på länsnivå för att åstadkomma gemensamma rutiner i länets kommuner och landsting
Beredskapsplan för VA har tagits fram. Avslutningsplan för Karlslunds deponeringsanläggning har inlämnats till Länsstyrelsen. En utredning om Avestas framtida avfallshantering har genomförts.
Personlig assistans har varit ett turbulent område under året. Flera av brukarna har fått avslag vid omprövning av fortsatt personlig assistans, LASS, vilket medfört stora kostnadsökningar för förvaltningen under tiden som ärendena ligger för prövning i förvaltningsdomstol
OMSORGSSTYRELSEN Ett stort arbete har ägnats åt att skapa förutsättningar för att kunna ge personal heltid. En central bemanningsstation har startats upp och där sköts personalanskaffning inom kommunals område för hela förvaltningen. Ett sjuttiotal eller cirka 20 % av de deltidsanställda har fått heltidstjänster under året.
En ny lagstiftning kring tvångsvård i öppna former för psykiskt funktionsnedsatta/sjuka, trädde i kraft 1 september och den innebär ett ökat kommunalt ansvar för boende – hemmastöd – sysselsättning till dessa personer.
För de äldre har omsorgsstyrelsen beslutat starta ett seniorcentrum för att förbättra möjligheterna att få information, kunna träffa andra och skaffa nya nätverk. Allt detta är viktiga preventiva insatser för att motverka ohälsa och social isolering.
Socialtjänsten har planerat för att ingå i den länsgemensamma socialjour som ska starta våren -09. Det kommer att innebära mer likformade och kvalitetssäkrade bedömningar samt en ökad kontinuitet bland socialsekreterare vardagar hemma i kommunen. BBIC (barns behov i centrum) införs som utrednings- och dokumentationsinstrument i barnavården.
Förvaltningen har beviljats 2 000 Tkr i statligt stimulansbidrag för att analysera och eventuellt utveckla valfrihetssystem inom omsorgen. Äldreomsorgen har deltagit i jämförelseprojekt i nätverket Mellannyckeln tillsammans med nio andra kommuner och har även granskats både av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) kring kvalitet och nöjd kundindex. Avesta kommuns omsorg hävdar sig mycket väl i kvalitetsgranskningen bland landets kommuner och har dessutom en mycket god
BILDNINGSSTYRELSEN Avseende grundskolan har ”Avestamodellen” uppgraderats till ”Avestamodellen 2.0” efter att riktlinjer för samverkan mellan Omsorgsförvaltning och skola tagits fram. Projekt ”Sommarlek” genomfördes under 6 veckor 9
tomter i Älvnäs och Nordanö är sålda. Arbete pågår med att få fram nya attraktiva tomtområden. Ett större mark-bytesavtal med Avesta Jernverk har upprättats.
under sommarlovet i samverkan med SIVA och Markusskolan. Förskolan har, p.g.a. ökad efterfrågan på förskoleplatser, byggt ut verksamheten kontinuerligt. I början av 2008 öppnades två nya avdelningar i Skogsbo samtidigt som även den fristående förskolan Junibacken öppnade en avdelning till. I april startade en ny singelförskola (Skruvlådan) på Åsgatan i centrala Avesta. Totalt har 100 nya förskoleplatser tillskapats i Avesta kommun under 2008. Ytterligare utbyggnad planeras 2009.
Ett stort kemikalietillynsprojekt pågår med kommuner och länsstyrelser i Västmanland och Dalarna för att kartlägga farliga kemikalier och försöka fasa ut dessa. Flera besvärliga djurskyddsärenden har pågått under året. Flera utsläpp och olyckor har skett under perioden som kräver extra uppföljningar från förvaltningen. Oljeutsläpp till Krylbo reningsverk, olja i Kolbäcksån i Fagersta samt flera utsläpp i mark i Fagersta.
Karlfeldtgymnasiet har anslutit sig till dels projektet ”Vård- och omsorgscollege” dels till teknikcollege ”Dalälven”. Samverkan via avtal med NVU har avbrutits och kommunens medlemskap i NVU har sagts upp. SIVA-service fungerar som en plattform för arbetssökande försörjningsstödstagare som via praktik eller OSA kommer närmare målet egen försörjning och den reguljära arbetsmarknaden. Arbetet bedrivs i nära och väl fungerande samarbete med socialtjänst och arbetsförmedling. Verksamheten har under året utvecklats positivt och resulterat i att fler personer har gått vidare till egen försörjning. Verksamhetens +67uppdrag och interntjänster har ökat.
Ett långsiktigt arbete med att åtgärda bristfälliga avlopp har inletts.
VÄSTMANLAND-DALARNA LÖNENÄMND Under hela året har vi arbetat med repetitionsutbildningar för chefer och arbetstagare i självservice i samtliga kommuner samt genofört grundutbildningar för nya chefer. I juni 2008 gjordes den tekniska plattformen om och efter det så fungerar tekniken bättre.
Slutbesiktning av de nya pedagogiska lokalerna i Verket ägde rum under augusti månad. Verksamhet har påbörjats med studiedagar, studiebesök samt utbildningar i naturvetenskap, teknik och media.
Vi har haft besök av representanter från Smedjebackens kommun. Vi berättade om vår samverkan och införandet av Personec P. Vi har varit på besök hos Knivsta kommun för att höra hur de lyckats med införandet av självservice för timanställd personal. Vi har varit på besök hos Uppsala kommuns löneservice och berättat om vad man bör tänka på när man byter lönesystem.
Sommarens Avesta Art avslutades 31 augusti med ca 18 000 besökare. Intäkterna ökade markant jämfört med tidigare år. På årsbasis har Verket över 25 000 besökare.
VÄSTMANLAND-DALARNA MILJÖ OCH BYGGNADSNÄMND Ett flertal detaljplaner har antagits i kommunerna som förvaltningen har arbetat fram, dels genom beslut i nämnden och dels i Avesta kommunstyrelse. Centrumutvecklingsprojektet i Avesta har avslutat sin inledande fas, uppdrag bland annat att ta fram fördjupad översiktplan för centrum. Inom marksidan i Avesta kommun har intresset för småhustomter varit mycket stort. Alla äldre 10
Personal PERSONALBERÄTTELSE 2008 Personalutvecklingsprogram
Sjukersättningsnivåerna är 15 st på heltid, 1 st på 75 %, 18 st på 50 % samt 18 st på 25 %. Ingen medarbetare har under 2008 blivit uppsagd p.g.a. att omplaceringsmöjligheter saknats.
Rehabilitering Fr o m 080701 har Riksdagen fattat beslut om nya regler avseende sjukförsäkring och rehabilitering.
Företagshälsovård Avtalet angående företagshälsovård gick ut vid årsskiftet 2008/2009. Avtalet är nu förlängt t o m 2010. Stödet från Avestahälsan har under året koncentrerats kring hälsoprofilbedömningar, stressenkät/hälsoundersökning till kommunens samtliga ledare och medverkan i den stora medarbetarundersökningen (AHA-enkäten).
Reglerna innebär i korthet att förändringar har skett i sjukpenningrätten, tidsbegränsade sjukersättningar har upphört (övergångsbestämmelser gäller för pågående sjukersättningar), nya regler för sjuk-/aktivitetsersättningar har införts och en s.k. rehabiliteringskedja för bedömning av arbetsförmåga har införts.
Hälsoprofilbedömning, HPB HPB är en tydlig satsning på förebyggande arbete som Avesta Kommun och Avestahälsan gör tillsammans. En hälsoprofilbedömning får medarbetaren vid ett individuellt besök. I profilen ingår livsstilfrågor som underlag till att få fram hälsovanor, hälsoupplevelser, mätvärden såsom blodtryck, konditionstest och mätning av skelettet ger hälsodata. Med detta som underlag kan medarbetaren få hjälp med att skapa förändringar i sin livsstil.
Sjukfall som inträffat efter 080701 har i samarbete med Försäkringskassan således bedömts utifrån de nya reglerna. Medarbetare som blivit sjukskriven har snabbt ”fångats upp” och en planering för sjukskrivningstiden har kunnat ske tillsammans med den sjukskrivne, vilket har medfört en snabbare återgång i arbete, på hel eller deltid. Sjukersättning (varaktig) har av Försäkringskassan beviljats för 32 st medarbetare. 13 st har sjukersättning på heltid, 2 st på 75 %, 7 st på 50 % och 10 st på 25 %.
Under året har det genomförts HPB 1 på 70 st medarbetare inom Fritid- och teknikförvaltningen. Dessutom har HPB 2, som görs efter 1 år, har omfattat 70 st medarbetare inom samma förvaltning.
Tidsbegränsad sjukersättning (anställningen kvarstår) har av Försäkringskassan beviljats för 29 medarbetare. 5 st har tidsbegränsad sjukersättning på heltid, 1 st på 75 %, 13 st på 50 %, och 10 st på 25 %.
HPB uppskattas av medarbetaren och är ett väsentligt verktyg för att påverka ohälsotalet. Under hösten 2008 har AHA-enkäten ersatt HPB.
Under året har 5 st medarbetare omplacerats till andra tjänster. Omplaceringar som genomförts av och inom den egna förvaltningen redovisas inte här. Omplaceringsbehovet har under 2008 varit betydligt lägre än föregående år, då 16 st medarbetare omplacerades.
Aktiviteter Under 2008 har en mängd olika aktiviteter provats för att dels, om möjligt, hindra sjukskrivning hos medarbetaren, dels för att få denne att komma tillbaka till sitt arbete så snart som möjligt.
Orsak till detta kan vara, att den sjukskrivne har återgått till ordinarie arbete efter rehabilitering och ev arbetsanpassning, samt att fler medarbetare än föregående år, har fått varaktig sjukersättning beviljad på hel eller deltid,
Vattengymnastik/vattenträningsgrupper är en aktivitetsform för att snabbt vända en negativ hälsoutveckling hos medarbetaren. Ca 175 st medarbetare/vecka deltager i dessa grupper.
Totalt under 2008 har 52 st medarbetare tidsbegränsad sjukersättning (nybeviljade samt äldre beslut).
Under året har även avslappning och s.k. cirkelträning erbjudits för sjukskrivna. 11
Vikt- och kostkurser har kontinuerligt genomförts med bra resultat. Huvudsyftet med dessa kurser är att på ett enkelt sätt förmedla en bred kunskap om vikten av att äta rätt och därigenom lättare förmå individen att ta eget ansvar om sin vikt och sin kostmedvetenhet.
Aktiviteter som erbjudits under året är: Balansboll Cirkelträning Gymnastik Innebandy Karnevalsloppet Kommunklassikern Kommunvasan Kulturvandringar MaQ Stavgång Step-up
Hälsoutvecklingskurser tillsammans med Avestahälsan har genomförts efter HPBresultatet. Ett antal av s.k. individuell coachning har gjorts för att i ett tidigt skede vända en medarbetares negativa trend till en mer positiv utveckling . Medarbetaren har själv tagit mer eget ansvar för att få tidig hjälp.
Gemensamma fritidsaktiviteter/”800hundringen” Inför 2008 gjordes en förändring i administrationen av ”gemensamma fritidsaktiviteter”. Tidigare har enheterna skickat in kvitton eller fakturor till personalenheten som sedan fördelat ut medel. Under 2006 och 2007 har drygt 1 mkr förbrukats genom de gemensamma fritidsaktiviteterna. Inför 2008 fördelades medlen (1,1 mkr) ut till förvaltningarna för att ge möjlighet att göra förvaltningsgemensamma aktiviteter och det betonades vikten av ledarnas aktiva deltagande i val av vilka aktiviteter som skulle genomföras. Grundtanken har varit att förbättra gruppsamhörigheten och stärka arbetsteamen.
12 st medarbetare har under hösten deltagit i en rökslutarkurs. Under hösten beslutades om en rökpolicy (rökfri arbetstid) gällande fr.o.m. 2009-01-01. För 130 st av verksamheternas hälsoinspiratörer har under våren och hösten genomförts s.k. inspiratörsdagar. Inom kommunen finns nu träningslokaler på följande platser: Balders servicehus Björkhagens servicehus Skogsgläntans servicehus Tallbackens servicehus Framnäs servicehus
Ledarutveckling Under året har en femdagars utbildning i coachande ledarskap genomförts. 14 st ledare från kommunen deltog i utbildningen.
Regelbundet har 550 st medarbetare tränat i dessa lokaler.
Under hösten har 10 st ledare utbildats till samtalsledare, ( från Avesta, Hedemora, Norberg och Skinnskatteberg). Samtalsledarna kommer under 2009 att hålla i lärande nätverk för ledare. Ledarna kommer från de fem samverkanskommunerna. I nätverket tar ledarna med sig problem/utmaningar/funderingar som inte är lösta och stötta sina kollegor att se saken ur ett annat perspektiv. Förhoppningsvis kommer nätverken att bidra till ett ännu bättre klimat för samverkan mellan kommunerna.
En workshopdag anordnades under hösten för att koppla AHA-enkätens hälsoprofil till hälsoarbetet i Avesta kommun. 350 st besökare uppskattade detta mycket. Fritidsföreningen Aktiv 1 Aktiv är kommunens fritidsförening för dess medarbetare. Föreningens styrelse representeras av företrädare för samtliga förvaltningar.
Frukostträffar Under året genomfördes 3 st s.k. frukostträffar. ”Att möta alkohol och drogberoende på arbetsplatsen”, ”Reflektioner kring vardagliga händelser” och ”Självskydd”. En fjärde träff om ”Bullerproblematiken” fick för få anmälningar och ställdes därför in.
Under året har även ett visst samarbete med Stora Enso inletts med gemensamma aktiviteter.
1
Avesta Kommun Trivsel i Verksamheten
12
Mönsterarbetsplats
Heltidsprojektet
Målformulering/nedbrytning Ett verktyg har tagits fram som underlättar målnedbrytning/målformulering för att på enhetsnivå arbeta med att formulera sina mål. Syftet är att bryta ner de övergripande målen till enhetsnivå, komplettera med förvaltningens och den egna enhetens mål till en verksamhetsplan för enheten. Från kommunövergripande mål till mål för den enskilde medarbetaren. Det ska vara möjligt att påverka sin egen arbetssituation samtidigt som man inser vilket uppdrag och ansvar som åvilar enheten. Innan en modell kan implementeras behöver en översyn göras av kommunens ledningssystem. Detta är en fråga som inte hanteras av den berörda arbetsgruppen.
I februari anställdes en projektledare för införande av heltidstjänster. En projektorganisation för heltid bildades i slutet av året. Beslutet att alla kommunens anställda ska ha en heltidsanställning medförde att ett lokalt kollektivavtal träffades med Kommunal i december. Avtalet innebär att alla Kommunals medlemmar ska ha en heltidsanställning. Inom Omsorgsförvaltningen fick 67 st deltidsanställda heltidstjänster under hösten. En arbetsgrupp bildades inom Fritid- och Teknikförvaltningen vars målsättning är att införa heltidstjänster för städerskorna. På Bildningsförvaltningen har arbetet inletts med målsättningen att alla förskolor skall ha heltidstjänster under 2009.
Skyddsombudsutbildning Tillsammans med Avestahälsan har vi genomfört en tvådagars grundläggande skyddsombudsutbildning, 31 st skyddsombud deltog. Medarbetarundersökning Tillsamman med AFA-försäkring har vi under okt – nov genomfört AHA-undersökningen. Enkäten är utarbetad av Karolinska institutet och omfattar kommunens samtliga tillsvidareanställda medarbetare. Svarsfrekvensen blev hela 90 %, vilket ställer krav på ett seriöst genomfört uppföljningsarbete. Genomförande och återkoppling av enkäten har ute i verksamheten backats upp av förvaltningars informatörer och processtödjare. Enkäten består av dels en individrelaterad del med möjlighet till återkoppling till Avestahälsan och en grupprelaterad del som ska utmynna i handlingsplaner för respektive arbetsplats. Arbetet med enkätens resultat kommer att påverka APT (arbetsplatsträffar) under 2009. Arbetsmiljöveckan – vecka 46 Tillsammans med FHANS-kommunernas (Fagersta, Hedemora, Avesta, Norberg och Skinnskatteberg) personalenheter och fackliga företrädare planerades och genomfördes en gemensam arbetsmiljövecka. Programmet omfattade ”Politikers arbetsmiljöansvar”, ”Möte med andra människor” om Islam och muslimsk kultur, ”Dialogverktyget” och ”Systematiskt arbetsmiljöarbete”. I utbildningarna deltog totalt 478 st medarbetare, skyddsombud, chefer och politiker.
13
PERSONAL I SIFFROR I följande sammanställning redovisas uppgifter om Avesta kommuns medarbetare för år 2008. Låt gärna ”Personal i siffror” ligga som grund
för analyser och diskussioner som syftar till förbättringsåtgärder
Antal tillsvidareanställda uppdelat på förvaltning, resultatenhet och kön Kommunkansli Fritid och Teknik ¤ teknik
2005 36 81
Kvinnor 2006 2007 51 31 74 82
2008 33 85
2005 23 67
Män 2006 2007 33 23 52 58
2008 25 59
2005 59 148
Alla 2006 2007 84 54 126 140
2008 58 144
Förändr 4 4
78
71
79
82
53
40
43
44
131
111
122
126
4
3
3
3
3
14
12
15
15
17
15
18
18
0
Omsorgsförvaltn
811
791
789
819
52
44
41
37
863
835
830
856
26
¤ vård o omsorg
771
528
528
561
42
13
13
12
813
541
541
573
32
40
263
261
258
10
31
28
25
50
294
289
283
-6
Bildningsförvaltn
602
588
577
571
175
174
172
167
777
762
749
738
-11
¤ förskola/grundsk
503
490
491
486
101
99
99
94
604
589
590
580
-10
¤ gymnasieskola
68
68
64
74
60
61
63
66
128
129
127
140
13
¤ fritid
10
10
8
8
18
18
0
0
¤ kultur
12
12
11
5
6
17
18
17
¤ vuxenlärande
9
8
11
10
8
15
Miljö o Stadsbyggn
9
16
16
18
17
23
22
21
26
39
38
39
1
1539
1520
1495
1526
334
326
316
309
1873
1846
1811
1835
24
¤ VA
¤ socialtjänst
TOTALT
11
6
1
7
4
18
1 -15
Antal tillsvidareanställda årsarbetare uppdelat på förvaltning, resultatenhet och kön Kvinnor 2006
2007
Män 2008
2006
2007
Samtliga 2008
2006
För-
2007
2008
ändr
Kommunkansli
46,05
29,75
32,25
31,25
22,50
25,00
77,30
52,25
57,25
5,00
Fritid och Teknik
62,55
69,93
72,16
51,00
56,60
57,60
113,55
126,53
129,76
¤ teknik
59,55
66,93
69,16
39,00
41,60
42,60
98,55
108,53
111,76
3,23 3,23
3,00
3,00
3,00
12,00
15,00
15,00
15,00
18,00
18,00
0,00
Omsorgsförvaltn
676,59
675,88
721,55
40,83
37,19
33,64
717,42
713,07
755,19
42,12
¤ v ård o omsorg
443,99
440,45
484,11
11,53
10,89
10,72
455,52
451,34
494,83
43,49
¤ socialtjänst
232,60
235,43
237,44
29,30
26,30
22,92
261,90
261,73
260,36
-1,37
Bildningsförvaltn
539,63
527,22
525,05
171,05
168,29
162,62
710,68
695,51
687,67
-7,84
¤ förskola/grundsk
450,94
448,78
447,05
96,45
96,12
91,87
547,39
544,90
538,92
-5,98
¤ gy mnasieskola
61,89
58,64
68,70
61,00
62,17
64,25
122,89
120,81
132,95
12,14
¤ VA
16,30
15,80
15,80
0,00 0,00
7,00
14,00
0,00
-14,00
37,73
36,98
38,05
1,07
TOTALT 1340,82 1318,53 1368,76 315,86 305,81 299,16 1656,68 1624,34 1667,92 Antalet tillsvidareanställda avser anställda med månadslön. Antalet årsarbetare avser antal heltid- och deltidsanställda omräknat till heltidsanställningar. En orsak till att antalet årsarbetare ökat mer än antal personer är höjd tjänstgöringsgrad för deltidsanställda .
43,58
¤ fritid
9,50
¤ kultur
10,30
9,80
7,00
10,00
16,00
15,75
¤ v ux enlärande
Miljö o Stadsbyggn
7,60 9,30
6,00
17,10 6,00
6,50
4,00
17,75
21,73
21,23
20,30
Förändringen vid Omsorgsförvaltningen beror dels på utökning av personliga assistenter och undersköterskor samt höjd tjänstgöringsgrad för deltidsanställda. Inom Bildningsförvaltningen har resultatenheten Vuxenlärande förts över till resultatenheten Gymnasieskola.
14
Könsfördelning per förvaltning i % Män
Kvinnor
När det gäller könsfördelningen i chefsorganisationen kan konstateras att det skett vissa förändringar under 2007. Av förvaltningscheferna är 60 % kvinnor (3 st), resultatenhetscheferna 25 % kvinnor (2 st) och enhetscheferna är 75 % kvinnor (36 st).
95,7
Omsorg
4,3 77,4
Bildning
22,6 59
Service
41 46,2 53,8
Miljö & Bygg Kommunkansli
56,9 43,1
Avesta kommun
83,2 16,8 0
20
40
60
80
100
120
Antal tillsvidareanställda uppdelat på arbetstid och kön Arbetstid Heltid Deltid TOTALT Genomsnittlig ss-grad
Kvinnor 2007 2008
Män 2007 2008
Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor Män
Samtliga 2007 2008
869 626
943 583
285 31
281 28
1154 657
1224 611
1495
1526
316
309
1811
1835
Miljö & Bygg Bildning Omsorg Service
88,20% 89,70% 96,77% 96,82% 89,69% 90,89%
Kommunkansli
Anställda med partiell sjukersättning (förtidspension) ingår i sammanställningen av antalet deltidsanställda.
Avesta kommun
75%
80%
85%
90%
95%
Inom omsorgsförvaltningen utgörs arbetstiden av heltidsmåtten 36 tim 20 min, 37 tim, 38 tim 15 min och 40 tim. Merparten av de anställda har som heltid 37 timmar.
Antalet heltidstjänster har ökat med 70 st medan antalet anställda har ökat med 24 st.
Antal tillsvidareanställda uppdelat på ålder och kön 2006
Kvinnor 2007
2008
2006
Män 2007
2008
2006
Samtliga 2007
- 29 år 30 - 39 år 40 - 49 år 50 - 59 år 60 -
46 280 465 527 202
52 247 449 529 218
57 246 457 525 241
13 30 73 126 84
13 31 71 120 81
7 39 67 112 84
59 310 538 653 286
65 278 520 649 299
64 285 524 637 325
-1 7 4 -12 26
TOTALT
1520
1495
1526
326
316
309
1846
1811
1835
24
Åldersintervall
100%
Medelåldern 2005 var 48,1 år, 2006 48,7 år, 2007 48,0 år och 2008 48,2 år.
15
2008 Förändring
Övertid per förvaltning och resultatenhet
Antal tillsvidareanställda uppdelat på olika sysselsättningsgrader Sysselsättningsgrad 0 - 49 % 50 - 74 % 75 - 99 % 100% TOTALT
2007 Totalt
2008 % Kvinnor Män
Förv/resultatenhet
Antal timmar Antal timmar Antal timmar 2006 2007 2008 Kommunkansli 128 190 118 Miljö o stadsbyggnad 50 106 214 Fritid o Teknik 2 772 3 013 2 911
Totalt Totalt %
39 202 416 1154
2% 11% 23% 64%
27 170 386 943
3 14 11 281
30 184 397 1224
2% 10% 22% 67%
1811
100%
1526
309
1835
100%
Ålderspension Sjukersättning Egen begäran Avlidna Uppsägning p g a arbetsbrist Avgångsvederlag TOTALT
Kvinnor
%
Män
1 588
1 361
1 425
1 365
Bildningsförvaltning
3 718
1 962
2 203
Förskola/grundskola 1)
2 505
1 675
2 046
536
140
98
32% 19% 36% 1%
10 1 10 1
40% 4% 40% 4%
32 14 35 2
34% 15% 37% 2%
5 3
7% 4%
1 2
4% 8%
6 5
6% 5%
25 100%
94
100%
1 546
59
Fritid
404
Kultur
267
133
6
14
4 984
5 722
4 693
2 742
2 340
1 911
2 242
3 382
2 782
11 652
10 993
10 139
Vuxenlärande
Omsorgsförvaltning Socialtjänst 1) Vård och omsorg
% Totalt Totalt %
22 13 25 1
69 100%
1 411
VA
Gymnasieskola
Antal tillsvidareanställda som slutat uppdelat på avgångsorsak o kön i % jämfört med totala amtalet avgångar Avgångsorsak
Teknik
Total 1)
Inkluderar kansli
Den totala övertiden på 10 139 timmar motsvarar 5,12 årsarbetare. I jämförelse med 2007 har övertiden minskat med 854 timmar, d v s 7,76 %. 796 medarbetare har i genomsnitt arbetat 12,7 timmar övertid under 2008.
Ålderspension och uppsägning på grund av egen begäran är de vanligaste avgångsorsakerna. Sjukersättning omfattar det tidigare begreppet förtidspension.
16
Kostnader sjukfrånvaro i tkr
2004
Sjuklön
6 592 6 732 6 495 6 737 6 374
Semesterlön (12%)
791
Sociala avgifter (42,77%)
808
2006
779
2007
Anmälda arbetsskador
2008
808
Anm Antal anmälningar/förvaltning Orsak till arbetsskadeanm. arb.skador Kom.k Oms FoT Bildn Övriga Lyft, vridmoment 10 8 2 Förslitning/belastning 5 4 1 Halka, snubbla 21 12 2 4 3 Skär/kläm/bränn/stickskada 5 5 Slag/bett 2 2 Cykelolyckor 2 1 1 Hörsel, syn 0 Allergi 0 Stress, utbrändhet mm 1 1 Psykosocial-/organisatorisk 1 1 Hot, våld 9 8 1 Övrigt 9 3 3 3
765
3 197 3 275 3 121 3 248 3 053
Personalkringkostn (30%) TOTALT
2005
2)
1 978 2 020 1 949 2 021 1 912 12 558 12 835 12 344 12 814 12 104
2)
Personalkringkostnad = fasta och rörliga kostnader, t ex lokaler, el, tele, administration, etc. Dessa varierar beroende på vilken typ av arbete det gäller, exempelvis så har administrativ personal ett högre procenttal för kringkostnader än vad en undersköterska har.
Totalt
Kostnad för företagshälsovård 2006
2007
Tkr 46 25 187 1 055 795
Tkr 60 13 180 752 609
212
427
327
Totalt Tkr
2 320
2 041
2 046
45
5
11
Av totalt 65 st anmälda arbetsskador till Försäkringskassan härrör 45 st från Omsorgsförvaltningen. Av de 65 anmälda arbetsskadorna finns i 21 fall en sjukskrivning kopplad till skadan.
2008
Förvaltning Kommunkansliet Miljö- o stadsbyggn Fritid o Teknik Bildningsförvaltning Omsorgsförvaltning Övrigt: Rehabinsatser som ej ingår i förvaltn. basdel
65
Tkr 43 43 380 597 656
Pensionsavgångar Kommunkansli Miljö- o stadsbyggn Fritid o Teknik Teknik VA Bildningsförvaltn Förskola/grundskola Gymnasieskola Kultur Vuxenlärande Omsorgsförvaltn Vård o omsorg Socialtjänst Totalt kommunen
Kostnad per tillvidareanställd 2004 1 495 kr 2005 1 201 kr 2006 1 256 kr 2007 1 127 kr 2008 1 115 kr
2009 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt 4 1 2 3 2 12 2 2 2 2 8 2 6 5 3 10 7 33 2 6 4 2 10 4 28 1 1 3 5 13 15 27 25 14 31 125 10 7 23 18 9 23 90 2 8 4 4 5 7 30 1 3 1 5 0 16 21 21 17 27 24 126 12 17 14 11 19 16 89 4 4 7 6 8 8 37 31 46 56 49 56 66 304
Beräkningen bygger på pensionsavgång vid 65 års ålder. From 2010 är antalet pensionsavgångar fler än tidigare och kommer så också att vara inom den kommande 5-års perioden.
17
4
Sjukvfrånvaro i procent av arbetstid för Avesta kommun 2008 Åldersgrupp Kön Bildningsförvaltning Förskola/grundskola Gymnasieskola Kultur Vuxenlärande
<= 29 Kvinnor 3,62 4,15 2,69 1,67 2,38
Män 1,25 1,29 1,21 0,00 0,00
30-49 Kvinnor Män 3,99 2,36 4,06 0,84 3,26 3,65 3,06 0,35 18,60 25,79
>= 50 Kvinnor 8,55 8,59 9,54 1,90 11,26
Män 4,63 4,89 3,00 15,08 12,92
Summa Summa Summa Förändring Kvinnor Män 2008 2007 från 2007 6,19 3,67 5,56 5,94 -0,38 6,26 3,19 5,73 5,99 -0,26 6,31 3,03 4,67 3,81 0,86 2,39 9,83 5,04 6,03 -0,99 13,42 19,80 16,78 11,87 4,91
Kommunkansliet
2,30
0,00
3,49
1,71
4,57
2,01
4,24
1,92
3,26
4,79
-1,53
Miljö o Byggförvaltning
7,63
0,24
0,91
0,16
3,72
3,20
2,95
2,05
2,45
5,08
-2,63
Omsorgsförvaltningen Socialtjänst Vård o Omsorg
2,10 2,41 1,98
4,77 14,69 1,84
7,61 7,37 7,73
2,49 3,22 0,83
9,04 7,28 9,95
5,45 6,50 3,72
7,84 7,03 8,25
4,10 5,20 2,36
7,61 6,84 8,04
9,63 8,79 10,16
-2,02 -1,95 -2,12
Fritid och Teknik Teknik VA
0,79 0,87 0,00
1,34 1,49 0,00
7,12 7,25 1,95
7,00 7,77 3,84
5,33 5,50 2,34
4,56 6,25 0,00
5,56 5,74 1,83
5,30 6,65 1,07
5,44 6,11 1,21
7,16 8,00 1,38
-1,72 -1,89 -0,17
Total
2,63
1,99
6,04
3,11
8,38
4,37
6,92
3,81
6,31
7,59
-1,28
Sjukfrånvaron har minskat dramatiskt under 2008. Målet att minska sjukfrånvaron till under 7 % är med råge uppnått. För 2009 är målet att minska sjukfrånvaron till under 6 %. En modell för att minska korttidsfrånvaron är under framtagning.
Sjukfrånvaro som överstiger 59 dagar 2008
Antal sjukdagar (kalenderdagar) per anställd
Förvaltning/resultatenhet
Verksamhet
Bildningsförvaltning Förskola/grundskola Gymnasieskolan Kultur
Kalenderdgr Varav > 59 dgr % av total
57,21
Förskola/grundskola Gymnasieskola Fritid Kultur Vuxenlärande
2006 21,2 14,1 11,7 19,0 58,1
432
70,02
Kommunkansli
33 456 9 916 23 540
23 870 6 638 17 232
71,35 66,94 73,20
3 424 3 336 88
1 992 1 992 0
58,18 59,71 0,00
60 220
40 827
67,80
21 821 17 197 3 996 628
14 017 11 087 2 468 462
64,24 64,47 61,76 73,57
Kommunkansliet
902
516
Miljö- och byggförvaltn.
617
Omsorgsförvaltningen Socialtjänst Vård o omsorg Fritid och Teknik Teknik VA Total
Antal sjukdagar 2007 21,6 15,7
2008 20,4 15,8
20,5 46,7
20,5
24,6
17,9
12,6
Miljö och bygg
20,6
17,8
8,8
Socialtjänst Vård o omsorg
39,0 43,8
36,4 41,9
25,6 32,0
Teknik VA
24,3 9,8
30,9 4,3
21,5 4,0
Total
30,2
29,8
23,6
I redovisning av antal sjukdagar per anställd har hänsyn tagits till sjukfrånvarons omfattning.
18
Barn och ungdom KOMMUNFULLMÄKTIGE
inte påverkas barn och ungdomar av styrelsens beslut och prioriteringar.
Markusskolans personal genom Camilla Cevikbas och Malin Nejmans medborgarförslag om att Markusskolans skolgård utökas med gamla badhustomten med tillhörande grönområde gav ett positivt beslut i fullmäktige.
Parkenheten har under flera år verkat för att säkerställa lekplatserna avseende säkerhetsnormer, innehållsrika, utvecklande och roliga för barn. I kommunen finns en handikappanpassad lekplats och målet är att varje kommundel ska ha tillgång till en lekplats tillgänglig för alla.
Beslut om skolplan för perioden 2008-2010.
KOMMUNSTYRELSEN
Parkverksamheten har under sommaren sysselsatt 50 stycken skolungdomar och övriga ungdomspraktikanter. Ungdomarna har tillfört verksamheten mycket och ett bra arbete har utförts.
Aktion Avesta arbetar vidare med drogförebyggande aktiviteter. Följande aktiviteter har genomförts under året: • Utbildning av ÖPP-instruktörer (Örebro preventionsprogram). • Drogvaneundersökning. • Inköpsstudie folköl/tobak. • Föreningssatsning • ”Blås-grönt” på Vårfestivalen. • Skolavslutning. • Studentfirandet.
Städenhetens mål är att alla barn och ungdomar ska uppleva att de har en ren och trivsam miljö på daghem, fritidshem och skolor.
Taxefinansierad verksamhet VA- och avfallsverksamheten bidrar genom att aktivt medverka i skolans arbete med att erbjuda studiebesök, medverka vid temadagar m.m.
Under hösten har följande aktiviteter genomförts: • Nätverksträffar i olika grupper. • Planering av de större utbildningsinsatser som ska genomföras under 2009. • Utbildning i Motiverande Samtal MI dag 1 av 4 för elevhälsa och socialtjänstpersonal. • Nätverksträff med informatörer i Örebro Preventionsprogram. • Ansvarsfull Alkoholservering; ungdomsstudie / utbildning / referensgrupp. • Arbete med länsgruppen för alkohol och drogsamordnare. • Risk- och skyddsfaktorer som grund för val av kommande insatser. • Engagemang i Pingstkyrkans Lussebandy.
OMSORGSSTYRELSEN BBIC (barns behov i centrum) införs i barnavårdsutredningar och i dokumentationen av barnärenden. Barnchecklista har inte använts i underlag till beslut för omsorgsstyrelsen. Barnen står oftast i fokus i det vardagsarbete som bedrivs inom området då det ligger inom den lagstiftning som ska hantera barn och ungdomsfrågor. Omsorgsstyrelsen har ett ansvar att möjliggöra för barn och unga att utvecklas under trygga och säkra förhållanden
BILDNINGSSTYRELSEN Bildningsförvaltningens koordinator samordnar insatserna mellan Bildningsförvaltningen och Omsorgsförvaltningen avseende barn som far illa i Avesta kommun. Personal ingående i Karlfeldtgymnasiets antimobbingteam har påbörjat en 7,5 poängsutbildning. ”Studiero” är det nya namnet på skolans förstärkta stödfunktion för elever i behov av särskilt stöd.
FRITID- OCH TEKNIKSTYRELSEN Skattefinansierad verksamhet Vid beslut i respektive verksamhet ska hänsyn tas till barnperspektivet. Gemensamma rutiner för handläggningen har inte framtagits. Utarbetas under 2009. Stor del av Fritids verksamhet riktas till barn och ungdomar. Såväl om man är föreningsaktiv eller
19
Resultatenhet Kultur genomförde ”Språktåget”, ett läsfrämjande projekt, vid Krylbo bibliotek i samarbete med kommunens skolteam. Programserien ”Lördag med barnen” röner mycket stor uppskattning. Programmen genomförs i samarbete med studieförbund och Folkarebygdens teaterförening. Barnutlånen vid kommunens bibliotek och skolor utgör drygt 42 procent av de sammanlagda boklånen.
VÄSTMANLAND-DALARNA MILJÖ OCH BYGGNADSNÄMND Det mesta av nämndens verksamhetsområde är åldersmässigt neutralt. I arbete med planer; detaljplaner och översiktsplaner ingår alltid överväganden som berör barn och ungdom. I den löpande tillsynen ingår även anläggningar där barn och ungdom vistas.
20
Miljöarbete KOMMUNFULLMÄKTIGE
OMSORGSSTYRELSEN
Roland Söderbergs mp och Wojciech Nedzewicz mp motion angående förbud mot provborrning av uran och uranbrytning tillstyrktes vilket innebär att: - Avesta kommun uttalar sin avsikt att använda det kommunala vetot enligt 17 kap 6 § miljöbalken, vid en eventuell kommande tillåtlighetsprövning av uranbrytning enligt miljöbalken. - Avesta kommun klargör att man inte är intresserad av uranprospektering i kommunen. - Ställningstagandet förtydligas i kommunens översiktsplan och ger Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning i uppdrag att arbeta fram detta tillägg till översiktsplanen.
Miljöplaner/miljöombud finns på alla arbetsplatser förutom ett fåtal som återstår. Källsortering sker i verksamheterna och leasingbilarna tankas på etanol.
KOMMUNSTYRELSEN
VÄSTMANLAND-DALARNA MILJÖ OCH BYGGNADSNÄMND
BILDNINGSSTYRELSEN Inom Förskola/grundskola framhålls att flertalet arbetsplatser har miljöombud, som med stöd av miljösamordnaren tagit fram en miljöutredning samt en miljöplan för åtgärder inom det närmaste året. Planerna samlas centralt i kommunen; utvärdering och revision efter ett år. Nordanö och Lunds skolor har påbörjat arbetet för miljöcertifiering enligt ”Grön flagg”. I övrigt hänvisas till måluppfyllelsedokumentet.
Sedan 2007 finns en miljöutredning och en miljöplan för stadshuset. Under hösten 2009 kommer en internrevision att göras av arbetsplatsernas miljöplaner för att lyfta fram nya mål där nuvarande miljömål uppnåtts.
Som en del av kommunens övergripande arbete med miljöledningssystem har en miljöplan utarbetats för 2008 som har genomförts eller påbörjats i förvaltningen under året.
FRITID- OCH TEKNIKSTYRELSEN Skattefinansierad verksamhet
Bilkörning är den påverkan på miljön som förvaltningen kan påverka genom val av fordon, Det totala bilresandet har ökat med drygt 5 % jämfört med 2007. Körning med konventionella bilar har dock minskat så av det totala bilresandet år 2008 på 9 203 mil har 56 % körts med etanol- eller elbil, privata miljöbilar oräknade. Större andelen av förvaltningens personal har genomgått ecodrive-utbildning.
Översyn av energiförbrukning har skett i samarbete med Gamla Byn AB. Städenheten försöker i möjligaste mån att begränsa användningen av kemikalier. Vid upphandlingen för snöröjning eftersträvades maskiner med minst miljöklass 1. Detta krav fick utgå då maskinresurser till samtliga distrikt då saknades. Parkverksamheten har investerat i ny elbil. Samtliga arbetsfordon är miljöanpassade.
Taxefinansierad verksamhet Beslut har tagits om investering av gasgenerator vid Krylbo Avloppsreningsverk (energisparåtgärd). Avfallsverksamheten är inriktad på att minimera den negativa påverkan på miljön som avfall kan generera vid en felaktig hantering. Maximal återvinning är ett mål.
21
Jämställdhet KOMMUNFULLMÄKTIGE
personalrepresentanter från respektive förskola. Förskolor som behöver ytterligare stöd i sitt jämställdhetsarbete har möjlighet att anlita genuspedagogen. I Karlfeldtgymnasiets rekryteringsannonser välkomnas såväl manliga som kvinnliga sökande. På gymnasieprogrammen diskuteras ständigt jämställdhetsfrågor i både arbetslag och undervisningen.
Marie Lenholms m motion om utbildning i jämställdhet blev besvarad men kommunkansliet gavs i uppdrag att planera för kommande utbildningar utifrån redovisade behov.
KOMMUNSTYRELSEN Ett arbete har påbörjats för att anpassa och utveckla kommunens jämställdhetspolicy till den nya diskrimineringslagstiftningen omfattande mångfaldsarbetet. Förslag till ny jämställdhetsoch mångfaldspolicy kommer att ligga klart våren 2009
VÄSTMANLAND-DALARNA MILJÖ OCH BYGGNADSNÄMND Förvaltningens personal har en viss manlig övervikt men har representanter för båda könen inom de flesta områden. Förvaltningens representation i olika grupper består i lika hög grad av kvinnor som män.
FRITID- OCH TEKNIKSTYRELSEN Målsättningen är att kvinnor och män inom förvaltningen ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. I medarbetarenkäten redovisades att 90 % av medarbetarna upplevde att jämställdhet mellan kvinna/man, ålder och mångfald var tillfredsställande.
OMSORGSSTYRELSEN Jämställdhetsplan finns för styrelseområdet. Arbete med heltider har intensifierats och ett 70-tal deltidsanställda har fått heltid under året. Flexibla arbetstidsmodeller ska införas inom området och stort arbete har bedrivits av fackförbund och arbetsgivare för att överenskomma om lämpliga former. Arbetshjälpmedel som kan behövas anskaffas, inventeras i samband med anställningar och medarbetarsamtal. Både män och kvinnor kan utföra samtliga arbetsuppgifter inom området. Vid rekrytering prioriteras underrepresenterat kön vid i övrigt lika meriter. Arbetsvärdering sker på alla befattningar och det bedöms som en viktig faktor för likalön för lika arbete oavsett kön. Målen är delvis uppfyllda. Andelen män har inte ökat i direkt tjänsteproduktion.
BILDNINGSSTYRELSEN Måluppfyllelsen avseende Bildningsstyrelsens jämställdhetsplan 2008 utvärderas i samband med bokslut. Mätningarna sker huvudsakligen med hjälp av enkäter; se bilaga. Förskolan har en genuspedagog, som arbetar med jämställdhetsfrågorna via ett nätverk med 22
EU-projekt KOMMUNFULLMÄKTIGE Beslut om fortsatt medverkan i EU-projektet Leader Nedre Dalälven.
OMSORGSSTYRELSEN Slutredovisning av EU projekt för kompetensutveckling av personal inom socialpsykiatrin har skett under året.
BILDNINGSSTYRELSEN Upptaktsmöte för Comeniusprojektet (där Karlfeldtgymnasiet ingår) ”E-learning and web2 Tools in Transnational Cooperation” med nio länder ägde rum i Valencia.
23
Intern kontroll KOMMUNSTYRELSEN
VÄSTMANLAND-DALARNA MILJÖ OCH BYGGNADSNÄMND
Internkontrollplan finns för styrelsen. Under året har delar av kontrollerna i planen genomförts. Övriga kontroller kommer att genomföras under 2009. Ny plan fastställs våren 2009.
Den gemensamma nämnden arbetar med intern kontroll inom ramen för kvalitetsledningssystemet. En första internrevision har genomförts dec 2008-jan 2009. Under 2008 har också kundenkät genomförts för miljö- och bygglovsverksamhet. Resultaten kommer att följas upp under 2009. Redovisning av verksamhet och uppföljning i övrigt sker huvudsakligen genom fastställda verksamhetsplaner och uppföljning av dessa.
FRITID- OCH TEKNIKSTYRELSEN Handlingsplan har upprättas och beslut tagits i Fritid och teknikstyrelsen 2008-03-03 § 10. Kontokortsanvändning och inköp av varor och tjänster var prioriterat. Uppföljning har ej skett enligt plan. Under våren 2009 kommer samtliga enheter att ges i uppdrag att dokumentera rutiner kring kontokortshantering och inköp av varor och tjänster. Handlingsplan för intern kontroll innevarande år kommer att antas av styrelsen i mars 2009.
OMSORGSSTYRELSEN Internkontrollplan finns för styrelseområdet och den uppdateras årligen. Omsorgsstyrelsen fattar beslut om planen för pågående år i feb/mars samt får uppföljning av föregående års plan i samband med bokslutet. Samtliga chefer inom förvaltningen har fått tillfälle att yttra sig om uppföljningen av föregående års plan och det som inkommit kring 2008 års uppföljning är att planen och kontrollerna fungerar förutom 1) uppföljning av kontaktperson LSS där kontrollen behöver förbättras, samt 2) beredskapsplaner och uppdatering som behöver förbättras samt 3) ekonomi och verksamhetsutveckling, avstämning mot budget 4) redovisning av delegationsbeslut till omsorgsstyrelse kan förbättras. Enhetschefer ska fortbildas inom ekonomiområdet under 2009. Internkontrollplanen för 2008 bifogas.
BILDNINGSSTYRELSEN Utvärdering av rutiner och system i bildningsförvaltningens plan för intern kontroll 2008 underställs Bildningsstyrelsen i samband med behandlingen av bokslutet.
24
Finansiell analys Fyra pespektiv vid finansiell bedömning RESULTAT Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden?
KAPACITET Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt?
RISK
KONTROLL
Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet?
Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen?
RISK
KONTROLL
Nyckeltal vid bedömning av de fyra perspektiven RESULTAT Kostnadsandel Självfinansieringsgrad Nettoinvesteringar Finansnetto Årets resultat
KAPACITET Soliditet Långfristiga skulder Kommunalskatt
Likviditetsmått Ränterisker Borgensåtaganden Totala pensionsskulden
Budgetföljsamhet
FINANSIELL ANALYS
Kapacitet
Den finansiella analysen bygger på fyra perspektiv, det finansiella resultat, långsiktig kapacitet, riskförhållanden och kontroll av den finansiella utvecklingen. För att kunna göra en bedömning av kommunens finansiella utveckling använder man sig av ett antal olika nyckeltal som är knutna till de fyra olika perspektiven.
Det andra perspektivet är kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Underskott under en rad år urholkar den finansiella motståndskraften eller den långsiktiga betalningsberedskapen. Nyckeltal: 6. Soliditet 7. Långfristiga skulder 8. Kommunalskatt
Resultat Som ett första perspektiv i den finansiella analysen kartlägger man kommunens ekonomiska resultat. Vilken balans har man mellan intäkter och kostnader under året och över tiden? En obalans, d.v.s. att kostnaderna överstiger intäkterna är en varningssignal. I detta perspektiv bedöms även investeringarna och deras utveckling.
Risk Föreligger risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i ett kort och även lite längre perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här diskuteras också borgensåtaganden och kommunens pensionsskuld.
Nyckeltal: 1. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 2. Självfinansieringsgrad av investeringar 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar 4. Finansnetto 5. Årets/periodens resultat
Nyckeltal: 9. Likviditet 10. Räntor och valutor 11. Borgensåtagande 12. Pensionsskulden
25
Kontroll
Självfinansieringsgrad och finansieringsbild av investeringar
Det fjärde perspektivet har till syfte att kontrollera hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs upp. En god följsamhet mot budget är förutsättning för god ekonomisk hushållning. Det är viktigt att ha god kontroll över sin ekonomi och att de ekonomiska prognoser som upprättas är bra.
mkr
2005
2006
22
46
71
89
34
Finansiering Kvar av skatteintäkter efter drift Finansiering via rörelsekapital
22
24
51
37
17
0
22
0
45
3
0
0
20
7
14
101%
51%
73%
41%
51%
Finansiering via ökad skuldsättning
Nyckeltal: 13. Budgetföljsamhet
Självfinansieringsgrad
Känslighetsanalys
2007 2008
En hög självfinansieringsgrad innebär att kommunen kan finansiera investeringarna utan att låna eller minska den befintliga likviditeten.
I känslighetsanalysen visas olika ekonomiska faktorers påverkan på kommunens ekonomi.
En hög självfinansieringsgrad innebär också att det finansiella handlingsutrymmet kan behållas inför framtiden.
14. Känslighetsanalys
RESULTAT OCH KAPACITET 1. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag % Verksamheten
2004
Nettoinvesteringar
2004
2005
2006
2007
2008
96,8
96,8
93,8
95,3
97,3
Avskrivningar
2,0
1,9
1,9
2,0
2,2
Finansnetto Totalt
0,6
0,4
0,5
0,8
0,9
99,4
99,2
96,2
98,0
100,5
Under de senaste åren har självfinansieringsgraden varierat från 41 till 101 % av investeringskostnaderna. Under 2005-2008 har finansieringen skett med internt tillförda medel och genom nyupplåning.
3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar
En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande, är att analysera hur stor del olika typer av kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag.
% Investeringsvolym/ nettokostnader Nettoinvesteringar/ avskrivningar
2004
2005
2006
2007
2008
3
5
8
10
3
147
280
407
486
155
Nyckeltalet visar i vad mån kommunen investerar i den takt som värdet på anläggningarna minskar i takt med årliga avskrivningar. I tabellen framgår att investeringarna för 2006-2007 kraftigt överstiger avskrivningarna. Den kraftiga ökningen beror bl a främst på investeringar i Koppardalen och nya badhuset Metropoolen. Investeringsvolymen i förhållande till avskrivningarna kan tyckas stor, men bl a investeringarna i Koppardalen har efter färdigställande sålts vidare till Avesta Industristad AB och Metropoolen har sålts till Gamla Byn AB.
Kommunens övergripande finansiella målsättning är att kommunens resultat ska utgöra max 98 % skatteintäkter och generella statsbidrag. För år 2007 uppnår kommunen målet att 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag återstår när verksamheten är betald, men inte under 2008, då kostnaderna uppgår till drygt 100 % av intäkterna. Inte sedan 2002 har kostnaderna i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag legat på en nivå över 100 %.
2.
För att behålla nivån för anläggningstillgångarna är det viktigt att investeringsvolymen överensstämmer med de årliga avskrivningarna. Tabellen redovisar även investeringarnas relation till nettokostnaderna.
26
4.
Finansnetto I kommunens finansnetto ingår räntenetto för lån, ränta för pensioner samt riskpremie eller aktieutdelning från de kommunala bolagen.
Räntenetto mkr
2004
2005
2006
2007
2008
Kommun
-7,3
-5,9
-7,3
-9,6
-10,7
Koncern
-44,4
-36,3
-32,0
-39,6
-47,1
Räntenettot, d.v.s. skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, exkl. ränta för pensionsskulden, visar ett negativt netto både för kommunen och koncernen. I de övriga finansiella intäkterna ingår även aktieutdelning om 3,6 Mkr från Gamla Byn AB. De fortsatta höjningarna av marknadsräntorna t ex Riksbankens reporänta, har påverkat oss negativt då vi enbart har skulder och inga placeringar på den finansiella marknaden.
5. Årets /periodens resultat Fö rändring av eget kapital
M kr 35
34 30
25
18
20
15
10
7 5 5
40
2004
2005
2006
2007
2008
-5
Kommunen visar ett negativt resultat vid årsbokslutet med -4,4 Mkr. I jämförelse med budget är det 23,9 Mkr sämre än planerat. Prognoserna för skatteintäkterna har försämrats sen början på året och utfallet är -9,7 Mkr lägre än förväntat. Från och med 2007 räknar kommunen ifrån resultatet för de taxefinansierade verksamheterna, VA och avfallshantering, utifrån resonemang kring balanskravet. Det innebär att resultatet exklusive dessa delar uppgår till -4,0 mkr.
27
6.
Soliditet Soliditetsutveckling Exkl internbank
Inkl internbank
%
30 25
28
27
26
25 22
20 15 10
11 9
9
2004
2005
13
12
5 0 2006
2007
2008
Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Soliditeten är 26 % exklusive Internbankens verksamhet, och 12 % inklusive Internbanken, 2008-12-31. Nivån är relativt konstant över perioden med en viss förbättring över tiden. I soliditetsberäkningen ingår inte den del av pensionsförpliktelsen som redovisas inom linjen. Skulle den räknas med skulle kommunen ha en negativ soliditet, -29 % inkl internbanken, 2008-12-31, vilket är samma värde som för år 2007.
7. Långfristiga skulder Samtliga koncernens lån förmedlas via kommunens Internbank. Kommunkoncernens certifikatprogram på 300 Mkr har under perioden utnyttjats till 280 Mkr. Internbanken har omsatt 18 certifikat under perioden med en omsättningsvolym på 730 Mkr. Snitträntan på nyttjade certifikat var 2007-12-31, 3,68 % och 2008-12-31, 4,76 %. I diagrammet redovisas internbankens upplåning och fördelningen mellan kommun och bolag. Kommunens externa låneskuld har ökat med 14 Mkr under perioden och uppgår till 229 Mkr 2008-12-31. I diagrammet redovisas kommunens låneskuld inkl koncernkontokredit som en del av internbankens upplåning.
28
Räntor och valutor
Låneskuld ko ncern A vesta ko mmun
M kr
Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. Enligt kommunens finanspolicy har man möjlighet att låna i utländsk valuta. Fn sker inte någon sådan upplåning. Upplåningen sker idag enbart i svensk valuta vilket innebär att det inte finns några valutarisker.
B o lagen
1200 1000 800
759
759
759
729
719
600 400 200
164
151
208
215
229
2004
2005
2006
2007
2008
0
Ränterisker kan definieras som risken att oväntade förändringar i ränteläget leder till ett sämre räntenetto. Ränterisker beror främst på löptids- och räntebindningsstrukturen. Andelen lån med kort räntebindning medför en risk för ökade räntekostnader men kan också innebära sänkta kostnader. Internbanken nyttjar på penningmarknaden förekommande derivat i form av bl a ränteswappar och räntetak för att hantera ränteriskerna på bästa möjliga sätt.
8. Kommunalskatt Avesta kommun
Dalarna
Riket
Primärkommunal skatt
22,21
22,37
20,71
Landstingsskatt Total kommunalskatt exkl kyrkoskatt
10,89
10,89
10,73
33,10
33,26
31,44
Den totala kommunala skatten exkl. kyrkoskatten uppgår till 33,10 kr för Avesta kommun. Det är 16 öre lägre i jämförelse med länet och 1,66 högre än riket. Kommunalskatten för Avesta kommun är oförändrad för år 2008. Den primärkommunala skatten för Avesta kommun är 1,50 kr högre i jämförelse med riket.
Räntebindning År Normportfölj Andel förfall % Verklig portfölj Andel förfall % Tillåten avvikelse %
RISK OCH KONTROLL 9. Likviditet mkr
2004
2005
2006
2007
2008
35
1
-96
-33
-37
K assalikviditet 1)
56%
39%
-1 0%
14%
22%
Rörelsekapital 2)
-74
-97
-169
-136
-130
36
25
10
29
26
Likvida medel
Likviditetsdagar 3)
0-1 1-2 2-3 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 8-9 955 15 15 15
0
0
0
0
0
0
44 11 15 11
0
8
0
6
0
5
15 10 10 10 10 10 10 10 10 10
Tabellen redovisar hur mycket av lånestocken som räntejusteras under 2009-2012 samt 2013 och senare. Hänsyn har tagits till lån med löpande amorteringar och befintliga ränteswappar. I tabellen redovisas också när kapitalbeloppen skall omsättas inom samma tidsperioder som för räntebindningen. Hänsyn har tagits till lån med löpande amorteringar. Internbanken har under perioden haft totala räntekostnader (inkl derivat) på totalt 45 Mkr för den del av kommunkoncernens lånestock som bokförts via Internbanken under året.
1) Kassalikviditet är omsättningstill gångar inkl kommunsaldo på koncernkonto/kortfristiga skulder 2) Oms tillg + kommunsaldo koncernkonto - kortfr skulder 3) I beräkningen av likviditetsdagar ingår l ikvida medel, kommunsaldo på koncernkonto och koncernkredit, 125 mkr, till och med 2005, 75 mkr
Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap är kassalikviditet. Den ligger på en låg nivå för kommunen. En bidragande orsak till det är semesterlöneskulden, som utgör en tredjedel av de kortfristiga skulderna, och där den inte förväntas omsättas de närmaste åren. Kommunen har genom den checkräkningskredit om 125 Mkr, som man disponerar tillsammans med koncernbolagen och räddningstjänstförbundet, möjlighet att möta temporära svackor i likviditeten. För tillfället nyttjar kommunen delvis denna kredit vilket förklarar de låga talen för kassalikviditeten.
2009 2010 2011
2012 >2013
Räntebindning
355
100
140
100
224
Kapitalbindning
415
0
50
140
314
Snitträntan för Internbankens totala lånestock per 2008-12-31 är 3,84 % vilket är 0,47 %-enheter lägre jämfört med 2007-12-31.
10.
29
på en antagen pension då någon begäran om utbetalning inte har skett.
Effektiv snittränta på Internbankens lånesto ck 6,00% 5,00%
mkr
3,84%
3,66%
4,00%
13. Budgetföljsamhet
4,31%
4,31% 3,32%
Kommunfullmäktige
2004 2005 2006 2007 2008 -0,2
0,3
0,2
-0,2
-0,1
3,00%
Kommunstyrelsen
8,3
6,8
15,8
6,0
-1,6
2,00%
Servicestyrelsen
1,4
2,8
-0,8
1,5
-6,1
Omsorgsstyrelsen
-13,0
-4,1
-2,3
-0,9
-5,2
Bildningsstyrelsen
-0,5
5,1
2,8
0,0
0,0
0,7
0,2
0,1
1,5
0,1
-3,3
11,1
15,8
1,00%
Miljö- och byggstyrelsen
0,00% 2004
2005
2006
2007
2008
S:a budgetavvikelse
11. Borgensåtagande
En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens styrelser klarar av att bedriva verksamheten inom tilldelade budgetanslag, d.v.s. att det finns budgetföljsamhet i kommunen. Av ovanstående redovisning framgår att budgetföljsamheten varierat över tiden och mellan styrelserna. För 2008 redovisar verksamheten ett negativt resultat i förhållande till budget för de flesta styrelserna.
Kommunal borgen Mkr
2004
2005
2006
2007
2008
Kommunalt borgens- och förlustansvar egnahem o småhus
6,8
5,5
4,1
2,4
2,0
Kommunala bolag
0,2
0,7
0,8
0,8
0,8
Övriga ansvarsförbindelser
22,6
19,8
19,7
18,4
17,5
Totalt
29,6
26,0
24,6
21,6
20,3
Det kommunala borgensåtagandet omfattar bl a förlustansvar för egnahem med 40 % av beviljade lån. De övriga ansvarsförbindelserna avser bl a borgen till Dalatrafik AB, Transitio AB och ett antal idrottsföreningar. Förlustrisker finns men de beräknas inte uppgå till några större belopp. Kommunen har dock under året infriat ett borgensåtagande till en av idrottsföreningarna med 0,8 mkr.
14. Känslighetsanalys mkr Löneförändring med 1% inkl PO samtlig personal i kommunen Bruttokostnadsförändring med 1% Generella statsbidrag med 1% Förändrad utdebitering med 1 kr
12. Pensionsskulden mkr
2004
2005
2006
Pensioner, kortfristig del
23
24
24
24
27
Avsättningar till pension Pensionsförpliktelse äldre än 1998
21
26
30
45
55
450
456
471
551
553
Total pensionsskuld
494
505
526
620
635
91%
90%
90%
89%
87%
Förpliktelse i % av total skuld
7,9 -12,9
2007 2008
7,4 11,7 1,4 38,0
Förändrad äldreomsorgstaxa med 10%
1,8
Förändrad barnomsorgstaxa med 10%
0,9
Förändring av befolkningen med 50 pers
2,0
Förändring av skatteunderlag 1%
9,8
I ovanstående sammanställning redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. En förändring av bruttokostnaderna innebär en kostnadsökning med ca 12 Mkr. En löneförändring med 1 % inkl PO innebär en förändring av kostnaderna med 7,4 Mkr. Det visar att en liten procentuell förändring får en relativt stor förändring på kommunens ekonomi. Analysen visar också att kommunen inte har så stora möjligheter att radikalt förbättra sin ekonomi genom att höja olika taxor.
Samtliga belopp redovisas inkl särskild löneskatt.
Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 635 Mkr varav 553 Mkr inom linjen. Det innebär att 87 % av den totala skulden redovisas utanför balansräkningen. Avesta kommun har inga finansiella placeringar avseende pensionsförpliktelser. Avsättningar till pensioner i balansräkningen återlånas i verksamheten. Kommunen har pensionsförpliktelse till en förtroendevald. Den beräknade avsättningen uppgår till 0,7 mkr och resterande del ingår i pensionsförpliktelsen. Beräkningen grundar sig
30
ÖVERGRIPANDE EKONOMISK SAMMANFATTNING EKONOMIN SKA VARA I BALANS Mål
Måluppfyllelse
Resultat i relation till skatteintäkter > 2 % vilket motsvarar ca 19 Mkr år 2008
Målet ej uppnått Resultatet för året visar ett underskott med – 4,4 mkr.
Soliditeten ska förbättras
Målet ej uppnått Soliditeten har försämrats under 2008.
Nettolåneskulden ska minska
Målet ej uppnått Långsiktigt under perioden skall nettolåneskulden minska. För 2008 har den långfristiga skulden ökat med 14 Mkr.
Skatteintäkterna ska utvecklas positivt i förhållande till kostnadsutvecklingen
Målet ej uppnått Kommunen har ett utfall för skatteintäkterna som är 9,7 Mkr lägre jmf med läget när budgeten fastställdes i november 2007. Skatteintäkterna har ökat med 4,14 % under 2008 jämfört med 2007. Nettokostnaden exkl finansnettot har ökat med 6,62 % jämfört med 2007.
Ekonomisk sammanfattning Övriga styrelser redovisar överskott och är i ekonomisk balans vid årsskiftet.
Resultat 2008 års resultat är negativt och uppgår till – 4,4 Mkr. Detta är 23,9 Mkr sämre än planerat. Det innebär att kommunen inte når upp till målet att 2 % av skatteintäkterna ska vara kvar när ordinarie verksamhet är betald.
Under året har åtgärdsprogram genomförts inom de olika styrelserna för att uppnå ekonomisk balans. När vi nu summerar året kan vi se att årets åtgärder inte har varit tillräckliga. Verksamhetsstyrelserna redovisar tillsammans ett resultat som är 13 Mkr sämre än budget.
Ekonomiska underskott redovisas av styrelserna Omsorg, Fritid och teknik samt Kommunstyrelsen.
Balanskrav Lagen om balans i kommunens ekonomi innebär att reavinster inte får räknas med i resultatet. Avesta kommun undantar också de taxefinansierade verksamheterna, VA och renhållning, från balanskravet. Med hänsyn till detta redovisar kommunen ett underskott med knappt -4 Mkr. Med årets resultat har Avesta kommun inte uppfyllt balanskravet och därför ska åtgärder vidtas för att återställa det förbrukade kapitalet 2009-2011. Kommunfullmäktige föreslår i den åtgärdsplan som tas upp som ärende i mars 2009 ett antal åtgärder för en budget i balans (Balanspaketet), och att det negativa resultatet för 2008 ska återställas under den kommande treårsperioden.
Omsorgsstyrelsen har under året vidtagit åtgärder för att nå en budget i balans men inte nått ända fram. Kostnader för bland annat LSS har ökat kraftigt under året då Försäkringskassan har omprövat beslut avseende personlig assistans. Även kostnaderna för försörjningsstöd har påverkat resultatet negativt. Fritid och teknik redovisar också underskott för helåret. Problem i starten av nya badhuset Metropoolen är en av orsakerna till detta, men även kostnader för kollektivtrafik och vägbelysning bidrar starkt till underskottet. För Kommunstyrelsen är det ökade kostnader för pensioner som påverkar resultatet. Här har bland annat förändringar i underliggande beräkningar påverkat pensionsskuldsförändringen. 31
belastats med knappt 57 Mkr i pensionskostnader.
Finansiering Räntor Övrig finansiering i form av räntor visar ett underskott, -2,2 Mkr i förhållande till budget. Orsaken är framförallt att de korta marknadsräntorna gått upp relativt kraftigt under året även om en viss avmattning kunde skönjas i slutet av året.
Eget kaptal/soliditet Kommunens egna kapital uppgår vid årsskiftet till 163 Mkr, vilket är en försämring på grund av årets resultat med -4 Mkr. Då har resultatet beräknats utifrån balanskravets regler. Om vi tar hänsyn till det pensionsåtagande som redovisas som ansvarsförbindelse skulle vi redovisa ett negativt eget kapital med -390 Mkr.
Skatteintäkter När det gäller finansieringen har kommunens skatteintäkter förändrats negativt under året. Totalt visar skatterna ett resultat som avviker mot det som fastställdes i budget med -9,7 Mkr. Ser vi till de prognoser vi fått för de kommande åren påverkar lågkonjunktur mm kraftigt skatteutvecklingen i en fortsatt negativ riktning.
Soliditeten exklusive internbanken uppgår till 26 %. Slutsats Den framtidstro som fanns i Avesta under hösten har starkt påverkats utifrån konjunkturnedgången i Sverige och övriga världen. Lågkonjunkturen vi är inne i har fått allvarliga konsekvenser för vår finansieringskälla, skatteintäkterna. De senaste prognoserna har inneburit en kraftig försämring sen beslutet om Mål och Budget 2009-2011 i november 2008. Beroende på om lågkonjunkturen fortsätter under 2009 kan vi förvänta ytterligare avmattning vad gäller skatteutvecklingen i riket.
Investeringar Årets investeringsvolym har uppgått till 33 Mkr. En stor del utgörs av IT-investeringar i central utrustning, datorer skrivare mm till en summa av 9 Mkr. Den fleråriga investeringen vid Avestavallen har fortsatt. Under året har bl a fjärrvärmeanslutning för uppvärmning av konstgräsplanen och upprustning av tegelbyggnad genomförts, totalt 2,6 Mkr. De slutliga investeringarna vid Metropoolen har färdigställts, 6 Mkr. I Verket har investering för uppvärmning genomförts.
Nettokostnadsutvecklingen har också en stark påverkan på ekonomin. Här är det viktigt att kostnadsutvecklingen inte är högre än kommunens skatteutveckling för att skapa en hållbar ekonomi över tid. Under året har skatteintäkterna ökat med 4,14 % men nettokostnadsutvecklingen har varit hela 6,62 %.
Låneskuld Investeringarna under året har delvis finansierats med skattemedel. De långfristiga lånen har ökat under året med 14 Mkr och uppgår för kommunens del till 229 Mkr.
En ökning av befolkningen är en av få faktorer som vi själva kan påverka genom ett aktivt arbete för att få människor att flytta hit. Även om vi under året haft en positiv utveckling av befolkningen bidrar det marginellt till en förstärkning av skatteintäkterna i förhållande till den påverkan som konjunkturutvecklingen har på kommunen.
Koncernens låneskuld inkluderar även de kommunala bolagens långfristiga lån, vilka uppgår till 729 Mkr. Det innebär att den totala låneskulden för koncernen är 958 Mkr. Pensionsskuld/åtaganden Avesta kommun tillämpar den redovisningsprincip som rekommenderas, dvs. den så kallade blandade modellen.
Kommunen behöver göra stora insatser för att nå en budget i balans under den kommande planperioden. Arbetet kommer att intensifieras under vårens arbete med Mål och Budget 20102012. Det åtgärdspaket som kommer upp till beslut i Kommunfullmäktige i mars 2009 får en betydande påverkan för Avesta kommuns ekonomi. Kraften i åtgärderna och möjligheterna att genomföra dem inom den beräknade tiden kommer att vara avgörande för att kommunen når en budget i balans de kommande åren.
Modellen innebär pension intjänad före 1998 inte ingår som skuld i balansräkningen utan redovisas som en ansvarsförbindelse, vilken uppgår till 87 % av det totala pensionsåtagandet. Den skuldförda delen uppgår till 82 mkr och ansvarförbindelsen till 553 Mkr. Löneskatt inkluderas i beloppen. Under året har resultatet
32
TIO ÅR I SAMMANDRAG Resultaträkning (mkr) Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och gen statsbidrag Finansnetto Extraordinära intäkter/kostn Årets resultat Nettoinvesteringar Balansräkning (mkr) Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Skulder och avsättningar Summa skulder o eget kapital
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
200
204
211
229
247
262
242
269
261
267
-930
-922
-975
-1 012
-1 060
-1 079
-1 081
-1 113
-1 152
-1214
-22
-22
-20
-19
-17
-17
-16
-17
-18
-22
-752
-740
-784
-802
-830
-834
-855
-861
-909
-969
682
743
772
802
828
843
866
900
935
974
0
1
1
0
6
-4
-4
-5
-8
-9
-70
4
-10
-1
4
5
7
34
18
-4
24
28
20
25
15
22
47
71
89
34
1 152
1 205
1 222
1 241
1 263
1 192
1 165
1 227
1 254
1275
40
63
66
63
45
62
63
81
56
75
1 192
1 268
1 288
1 304
1 308
1 254
1 228
1 308
1 310
1 350
110
114
103
102
103
108
115
149
167
163
1 082
1 154
1 185
1 202
1 205
1 146
1 113
1 159
1 143
1187
1 192
1 268
1 288
1 304
1 308
1 254
1 228
1 308
1 310
1 350
Antal invånare
22 714
22 375
22 330
22 296
22 249
22 102
21 954
21 963
21 886
21 937
Nettokostnad/inv* Skatteintäkter och generella avgifter/inv
33 115
33 075
35 107
35 971
37 309
37 699
38 978
39 212
41 526
44 174
30 001
33 270
34 592
35 950
37 214
38 153
39 478
40 980
42 712
44 379
Totala tillgångar/inv Långfristig skuld/inv inkl koncernen, exkl pension** Pensionsåtagande/inv ***
52 470
56 656
57 697
58 519
58 811
56 751
55 946
59 577
59 895
61 566
40 033
43 669
46 364
46 551
47 032
43 195
42 253
44 376
42 954
44 072
20 884
21 967
20 447
20 778
21 558
22 355
23 007
23 949
28 100
28 947
Eget kapital/inv**
4 842
5 077
4 619
4 591
4 617
4 884
5 249
6 793
7 654
7 435
Övriga nyckeltal Verksamhetens nettokostnad inkl avskrivn i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag*
110,0
99,6
101,5
101,7
100,3
98,8
98,7
95,7
97,3
99,5
Verksamhetens nettokostnad i procent av skatteintäkter och finansnetto*
Nyckeltal per invånare Samtliga nyckeltal per invånare anges i kronor
110,3
99,5
101,4
100,1
99,5
99,4
99,2
96,2
98,0
100,5
Soliditet % **/**** (exkl internbanken)
28
27
25
23
22
22
25
27
28
26
Soliditet % **/**** (inkl internbanken)
9
9
8
8
8
9
9
11
13
12
* fr.o.m 1998 ingår pensionskostnader enligt blandad modell samt avskrivningar. ** i nyckeltalet för långfr. skulder ingår hela koncernens lånestock.
*** Pensionsåtagandet redovisas separat för jämförbarhet över åren. **** fr o m 1998 redovisas pensionsskulden enligt blandad modell och fr.o.m 1999 ingår löneskatt.
33
RESULTATRÄKNING 2008
Avvikelse
2007
235 357 -1 172 307 -20 150
266 799 -1 214 149 -21 696
31 442 -41 842 -1 546
261 375 -1 151 952 -18 268
-957 100 843 900 139 300 35 800 -42 400
-969 046 835 773 137 767 40 184 -49 086
-11 946 -8 127 -1 533 4 384 -6 686
-908 845 801 917 132 884 33 351 -40 993
Resultat före extraordinära poster
19 500
-4 408
-23 908
18 314
ÅRETS RESULTAT
19 500
-4 408
-23 908
18 314
tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster
Not 1 1 1 1
Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader
2 3 4 5
Budget
34
FINANSIERINGSANALYS 2008
2007
-4 408 21 696 -383
18 314 18 269 -6 372
9 544 1 884
14 793 294
-2
4
Ökning(-)/minskning(+) kortfr. fordringar Ökning(-)/minskning(+) förråd Ökning(+)/minskning(-) kortfr. skulder
28 331 -17 418 -167 7 857
45 302 25 366 33 3 808
Kassaflöde från den löpande verksamheten
18 603
74 509
INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar 7 Inköp finansiella tillgångar 8 Avyttrade materiella tillgångar 9 Kassaflöde från investeringsverksamhet
-37 758 -42 6 588 -31 212
-90 441 -100 027 110 814 -79 654
FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfr. fordringar
10
-10 704
Återbetald utlåning Upplåning Långfristig upplåning 11 Kassaflöde från finansieringsverksamhet
100 40 000
24 841 14 137
-34 835 5 265
Årets kassaflöde
1 528
120
Likvida medel årets början Likvida medel årets slut
1 125 2 653
1 005 1 125
tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för realisationsvinst Justering för gjorda avsättningar - pensioner - övriga avsättningar
Not
6
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verkamheten för förändring av rörelsekapital
35
BALANSRÄKNING tkr
Not
2008
2007
Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar - Maskiner och inventarier - Pågående investering Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar
12 13
195 265 41 681 7 735 1 030 305 1 274 986
176 346 39 838 18 641 1 019 556 1 254 381
Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar
15 16 17
249 72 696 2 653 75 598
82 55 278 1 125 56 485
1 350 584
1 310 866
19
167 518 -4 408 163 110
149 204 18 314 167 518
Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 20 Övriga avsättningar 21 Summa avsättningar
54 787 8 323 63 110
45 243 6 439 51 682
958 487 165 877 1 124 364
933 647 158 019 1 091 666
1 350 584
1 310 866
20 347 553 598
21 592 551 088
TILLGÅNGAR
14
SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital
Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder
18
22 23
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvars- och borgensförbindelser Ansvarsförbindelse pensioner
24
36
NOTHÄNVISNINGAR KOMMENTARER TILL BOKSLUT
tkr
Redovisningsnorm Allmänt Redovisningen är upprättad enligt god kommunal redovisningssed i huvudsaklig överensstämmelse med den kommunala redovisningslagen, gällande rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, Sveriges kommuner och landstings rekommendationer samt kommunens redovisningsreglemente.
2008
2007
Not 1 Verksamhetens intäkter och kostnader Intäkter och kostnader är justerade med interna poster mellan nämnderna och finansförvaltningen, samt mellan nämnderna. Leasing- och kontraktsförbindelser: HemPC uthyrning till personalen 2005-2008 - leasingkostnad 2008, 2 655 tkr - periodiserade bruttolöneavdrag 2008, 2 390 tkr
För rekommendation nr 15, "Redovisning av lånekostnader", från Rådet för kommunal redovisning (Rkr), tillämpar kommunen den sk huvudregeln, vilket innebär att lånekostnader ska belasta reusultatet då de uppkommer. Vad gäller Rkr:s rekommendation nr 13, "Redovisning av leasingavtal" så klassificeras avtal tecknade före den 1 januari 2003 även fortsättningsvis som operationella leasingavtal, med en hyreskostnad belastar resultatet jämnt över avtalsperioden.
Totalt basvärde leasingavtalet 6,5 Mkr HemPC uthyrning till personalen 2006-2009 Totalt basvärde leasingavtalet 2 Mkr Kommunen förhyr främst lokaler, fordon och en liten del kontorsutrustning bestående av kopiatorer. Merparten avtal ger möjlighet till förlängning under varierande tidsperioder.
I årsredovisningens avsnitt "Redovisningsprinciper" finns det en närmare beskrivning över de tillämpade redovisningsprinciperna.
Pensionskostnader - årets nyintjänande
Belopp och datum Är inget annat särskilt uttalat så anges beloppen i tusen kronor (tkr) och avser perioden 1 januari - 31 december för poster hörande till resultaträkningen samt förhållandet per 31 december för poster relaterade till balansräkningen.
- årets nyintjänande förändr enl P-fink - årets nyintjänande enl RIPS 07 - årets förändring garantipensioner - individuell del PFA 98
6 499 -120 22 754
9 263 305 1 555 -150 19 488
- utbetalda pensioner, intjänade före 1998
11 418
11 420
4 732 1 549 5 520 4 378 24
3 565 2 662 4 728 4 225 24
56 754
57 085
9 719 11 884 93 21 696
9 025 8 934 309 18 268
- utbetalda pensioner, intjänade fr o m 1998 - avsättning löneskatt - löneskatt individuell del PFA 98 - utbetald löneskatt - pensionsförsäkringsavgift - ränta, se not finansiella kostnader
Avskrivningar Fastigheter och övr anläggningstillgångar Inventarier och maskiner Leasingavtal
37
tkr Not 2 Skatteintäkter Egna skatteintäkter Prel. slutskatteavräkning 2006 enl RKR:s rekommendation Prel. slutskatteavräkning 2007 enl RKR:s rekommendation Prel. slutskatteavräkning 2008 enl RKR:s rekommendation
Not 3 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Införandebidrag Bidrag LSS-utjämning Regleringsbidrag Regleringsavgift Kostnadsutjämningavgift Kommunal fastighetsavg Not 4 Finansiella intäkter Räntor utlämnade lån Räntor likvida medel Övriga finansiella intäkter Not 5 Finansiella kostnader Räntor upptagna lån Räntor check konto Räntor pensionsskuld Övriga finansiella kostnader Not 6 uppskrivning av anläggningstillgång Realisationsvinst materiella tillgångar Not 7 Inköp av materiella tillgångar Verksamhetsfastighet Park o gatumark Djäknehyttan 2:7, Visentparken Nettoinvestering
2008
2007
842 538
791 975
-
-2 509
-1 463
12 451
-5 302 835 773
801 917
123 770 1 249 8 742 3 549 -10 027 -18 317 28 801 137 767
114 719 1 252 11 814 2 283 20 054 -17 238 132 884
36 196 164 3 824 40 184
29 909 64 3 378 33 351
45 732 1 383 1 616 355 49 086
37 692 1 914 1 158 229 40 993
383 383
6 372 6 372
4 066 73 33 619 37 758
110 1 500 88 831 90 441
tkr Not 8 Inköp av finansiella tillgångar Andelar Kommuninvest Aktier Gamla Byn AB
Not 9 Avyttrade materiella tillgångar Mark detaljplanelagd Park o gatumark Tomträttsmark Grovplåten Avesta 3:5, badhuset, mark Metropoolen Bilar/maskiner/inventarier Leasingavtal avslutade Not 10 Utlåning/ökning långfristiga fordringar Minskning/Ökning långfristiga fordringar Internbankens utlåning till: Gamla Byn AB Not 11 Långfristig upplåning Leasingavtal Avesta kommun, checkkredit Avesta Industristad, checkkredit, koncernkonto
2007
42 0 42
27 100 000 100 027
5 477 90 498 6 588
381 48 39 25 000 725 79 456 1 165 4 000 110 814
704
-100
10 000 10 704
-100
5 441
-1 431 34 047
35 488
-
-27 416
Södra Dalarnas räddningstjänstförbund, checkkredit Gamla Byn AB, checkkredit
-
-2 895 -30 638
Södra Dalarnas samordningsförbund, checkkredit Koncernkonto Nordea
-
-3 572 -32 330
19 400 24 841
29 400 -34 835
Not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Lantegendomar 6 284 Tomträttsmark 141 Tomtmark detaljplanerat 5 753 Markreserv 639 Avvecklingsfastigheter 250
6 284 141 5 914 639 250
Internbanken upplåning till: Avesta kommun
Förvaltningsfastigheter Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Restvärde
38
2008
131 327 -48 630 82 697
111 928 -45 294 66 634
tkr
2008
2007
Gator, vägar broar Park o gatumark Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Restvärde
1 426 124 412 -67 074 57 338
1 423 115 190 -63 828 51 362
Fastighet VA-verksamhet Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Restvärde
169 027 -128 467 40 560
168 316 -125 191 43 125
Fastighet avfallshantering Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Restvärde
2 830 -2 653 177
3 366 -2 792 574
7 735 203 000
18 641 194 987
Pågående investering Not 13 Maskiner och inventarier Transportmedel, maskiner Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Restvärde
2008
2007
0 0 0 41 681
1 032 -440 592 39 838
1 952 236 000 59 987 50 3 296 993
1 952 236 000 59 987 50 3 296 993
86 1 089
84 1 046
3 137
2 433
Leasingavtal
17 808 -14 690 3 118
17 009 -14 667 2 342
Transportmedel VA Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Restvärde
383 -383 0
383 -383 0
Maskiner avfallshantering Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Restvärde
3 670 -1 886 1 784
2 617 -556 2 061
Övr inventarier Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Restvärde
137 306 -103 162 34 144
124 975 -93 025 31 950
Övr inventarier VA Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Restvärde
1 309 -419 890
1 259 -162 1 097
Övr inventarier avfallshantering Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Restvärde
474 -457 17
450 -382 68
1 728
1 728
Konstföremål
tkr Leasingavtal skrivs av linjärt under avtalets löptid, ner till avtalets restvärde.
Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Restvärde Not 14 Finansiella anläggningstillgångar Aktier: Kommunaktiebolaget AB Dalatrafik Gamla Byn AB Gamla Byn AB, villkorat aktieägartillskott TIPPS/IUC Dala Kemiavfall Andelar Mellanskog Kommuninvest Långfristiga fordringar (utlåning) Övriga utlämnade lån Internbankens utlåning: Avesta industristad AB Gamla Byn AB
Not 15 Förråd Centralförråd Konst, personalutmärkelser Not 16 Fordringar Fakturafordringar Diverse fordringar Ludvikamoms Interimsfordringar Not 17 Kassa och bank Bank Kassa Not 18 Ingående eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning Justerat ingående eget kapital
39
132 000 132 000 597 000 587 000 732 137 721 433 1 030 305 1 019 556 249 249
50 32 82
29 942 9 364 13 518 19 872 72 696
14 924 13 242 4 470 22 642 55 278
2 509 144 2 653
963 162 1 125
167 518 167 518
149 204 149 204
tkr
2008
Not 19 Eget kapital Rörelsekapital Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Anläggningskapital Anläggningstillgångar Långfristiga skulder o avsättningar Totalt eget kapital Not 20 Avsättning pensioner mm Pension Löneskatt pension Visstidspension Löneskatt visstidspennsion Garantipension Löneskatt garantipension Not 21 Övriga avsättningar Övriga avsättningar Avsättning, deponi Avsättning, asfaltering Totalt avsättningar Not 22 Långfristiga skulder Internbankens upplåning: Avesta kommun Gamla Byn AB Avesta industristad AB Internbankens skuld koncernkonto:
75 598 -165 876 -90 278
56 485 -158 019 -101 534
1 274 984 -1 021 597 253 387 163 109
1 254 381 -985 329 269 052 167 518
43 390 10 525 587 142 115 28 54 787
35 588 8 634 587 142 235 57 45 243
836 7 123 364 8 323 63 110
6 123 316 6 439 51 682
190 000 597 000 132 000
tkr
2007
Not 23 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Mervärdeskatt Personalens källskatt och div avdrag Övriga kortfristiga skulder Semester och övertidsskuld Skuld timlön, intjänat i dec och utbetalt jan Interimsskulder Leasingavtal Not 24 Ansvars- och borgensförbindelser Kommunalt borgens- och förlustansvar egnahem o småhus Kommunala bolag Övriga ansvarsförbindelser
2007
27 301 1 276 11 725 14 411 50 621 3 516 57 027 0 165 877
23 747 1 447 12 294 14 740 49 023 4 694 51 445 629 158 019
1 976 819 17 552 20 347
2 464 796 18 332 21 592
Riskanalys: Vi bedömer att risken för infriande av Avesta kommuns borgensåtaganden totalt sett är låg. Not 25 Balanskrav - justerat resultat Årets resultat enligt resultaträkningen -4 408 - avgår realisationsvinster -383 - tillägg realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet - avgår årets resultat VA 1 009 - avgår årets resultat avfallshantering -196
180 600 587 000 132 000
Justerat resultat
-3 978
18 314 -6 384 -2 053 -308 9 569
Balanskrav för år 2007 är uppfyllt i och med årets överskott. Balanskrav för år 2008 är inte uppfyllt. Årets justerade resultat innebär att 3 978 tkr ska återställas senast 2011.
Förändring av redovisning koncernkonto för att tydliggöra Avesta kommuns ställning. Fr o m 2007 redovisas bolagen som varavposter.
Avesta kommun - Södra Dalarnas Räddntjförb - Södra Dalarnas Samordnförb - Gamla Byn - Avesta Industristad - Koncernkonto
2008
39 487
34 047
958 487
933 647
4 014 4 834 3 675 -5 585 -32 550
40
Sammanställning drift- och investeringsredovisning DRIFTREDOVISNING tkr Kommunfullmäktige
Budget 2008 Intäkter Kostnader
Utfall 2008 Intäkter Kostnader
+/-
Utfall 2007 Intäkter Kostnader
+/-
15
3 599
6
3 705
-115
81
3 958
-177
21 739
155 409
23 234
158 556
-1 652
42 655
159 557
6 009
Fritid- och teknikstyrelse
116 945
183 920
151 414
224 486
-6 096
138 490
194 569
1 497
Omsorgsstyrelse
107 966
459 034
144 928
501 215
-5 220
113 940
448 667
-874
Bildningsstyrelse
47 564
481 310
57 074
490 808
11
55 640
481 608
-20
Miljö-/Byggnadsnämnd
26 500
36 797
43 679
53 859
117
40 488
48 805
1 522
320 729
1 320 069
420 335
1 432 629
-12 954
391 294
1 337 165
7 956
500
3 090 93
-3 502 1 653 5 057 -649 -4 0
1 534 67 -131 520
-25 376 -29 237 -303 1 182 40 -131 520
-4 687 -263 1 837 -1 829 -40 0
-10 400
261 375
1 151 952
2 973
Kommunstyrelse
Summa styrelser Interna poster Kalkylerad kapitalkostnad Personalförsäkring pension Bokslutsjusteringar Finansiella poster Jämförelsestörande poster Interna poster förvaltning
-85 372
-85 372
-156 719
-30 048 -30 993 -1 967 1 242 4 -156 719
Verksamhetens netto
235 357
1 172 307
266 799
1 214 149
-33 550 -29 340
INVESTERINGSREDOVISNING Budget 2008
tkr Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Fritid- och teknikstyrelse Omsorgsstyrelse Bildningsstyrelse V-D Miljö-/Byggnadsnämnd Summa styrelser
Inkomster
0
Utgifter 19 087 13 909 769 4 876 440 39 081
Utfall 2008 Inkomster
Utgifter
207 1 066
14 858 13 803 370 5 736 451 35 218
326 1 599
41
Utfall 2007 +/0 4 436 1 172 399 -534 -11 5 462
Inkomster 5 910 13 201 71 6 195
Utgifter 22 382 48 426 19 078 390 4 580 170 95 026
Redovisning av större investeringar*** Badhus inkl projektering IT-utrustning Järnvägsgatan Avestavallen Varav: Avestavallen övrigt Fjärrvärmeanslutning Konstgräs Ljud Upprustning tegelbyggnad Åtgärder ishallstak Belysning Allvädersbanor friidrott Mark o värme Larm och passersystem Grund omklädning Grävmaskin Sängar särskilt boende Verket Varav: Inomhusmiljö, larm, värme mm Konstverk, ljusorgel mm
2003-2004
2005
2006
2007
2008
Totalt 2003-2008
Beslutad investering
191
1294 6 155 10
41589 8 992 396 6 445
38512 10 857 3 605 1 578
6095 9 173 2 773 2 588
87681 35177 6834 10 611
88871 38 813 7 660 12 771
1190 3636 826 2160
6 445
62 333 143
1 216 100
1 353 98
0 1 278 6 878 143 604 119 253 97 519 93 627 1 353 2 172
2 127 1 140 5 500 100 604 119 300 2 000 300 93 488 1 300 2 514
2127 -138 -1378 -43 0 0 47 1903 -219 0 -139 -53 342
50
604 119 253 67 93 627 200
1 029
97 452
+/-
455
390
117
3 678
2 694 0
6 489
6 061
-428
117
2 100 1 578
2 694
4 911 1 578
4 461 1 600
-450 22
*** Fleråriga projekt ingår endast om de påverkar aktuellt bokslutsår. Vissa projekt fortsätter även under 2009.
42
VA-VERKSAMHET RESULTATRÄKNING
tkr
Not
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader
2008 Utfall
+/-
2007 Utfall
39 102 -35 548 -3 554 0
41 952 -39 428 -3 534 -1 010
2 850 -3 880 20 -1 010
39 255 -33 665 -3 537 2 053
0
-1 010
-1 010
2 053
Budget
1 1 1
ÅRETS RESULTAT
BALANSRÄKNING
tkr
2008
2007
- Maskiner och inventarier Summa anläggningstillgångar
40 560 889 41 449
43 125 1 097 44 222
Omsättningstillgångar Fordringar Kundfordringar Summa omsättningstillgångar
13 910 1 329 15 239
13 816 13 816
SUMMA TILLGÅNGAR
56 688
58 038
Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital
13 816 -1 010 12 806
11 763 2 053 13 816
Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder
41 449 2 433 43 882
44 222 44 222
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
56 688
58 038
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Korrigering har gjorts av 2007 års värden. Eget kaptal 2007 har förändrats med 2006 års resultat, 1829 tkr. Anläggningstillg och långfristig skuld ändrade pga felaktigt värde investering.
43
AVFALLSHANTERING RESULTATRÄKNING
tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader
Not 1 1 1
2008 Utfall
+/-
2007 Utfall
18 670 -18 119 -551 0
20 272 -19 542 -534 196
1 602 -1 423 17 196
19 691 -19 078 -305 308
0
196
196
308
Budget
ÅRETS RESULTAT
BALANSRÄKNING
tkr
2008
2007
- Maskiner och inventarier Summa anläggningstillgångar
177 1 801 1 978
575 2 128 2 703
Omsättningstillgångar Fordringar Kundfordringar Summa omsättningstillgångar
7 450 2 252 9 702
6 929 6 929
11 680
9 632
Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital
806 196 1 002
498 308 806
Avsättningar Övriga avsättningar Summa avsättningar
7 123 7 123
6 123 6 123
Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder
1 978 1 577 3 555
2 703 2 703
11 680
9 632
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar
SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Korrigering har gjorts av 2007 års värden. Eget kaptal 2007 har förändrats med motsv 2006 års resultat, 23 tkr. Anläggningstillg och långfristig skuld ändrade pga felaktigt värde investering.
44
Sammanställd redovisning ÖVERGRIPANDE
lägenheter med bra funktion och modern standard som passar alla kategorier hyresgäster. Fastigheten uppfördes dock i en högkonjunktur med resultatet att hyresintäkterna inte täcker produktionskostnaden. En följd av detta är att bolaget tvingats till en nedskrivning av fastigheten med ca 8 Mkr, därmed minskar årets resultat i motsvarande grad. Bolaget uppvisar därmed ett negativt resultat uppgående till ca -1,7 Mkr för året.
I den sammanställda redovisningen ingår förutom kommunen: - Fastighetsbolaget Gamla Byn AB 100 % (inkl dotterbolaget Avesta Industristad AB) - Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund 49,2 % Därutöver ingår kommunen som intressent eller köper verksamhet från bl a följande parter: - Södra Dalarnas Samordningsförbund, där ingår Avesta och Hedemora kommuner, Landstinget Dalarna, Försäkringskassan samt Länsarbetsnämnden som samarbetspartners. Förbundet bedriver verksamhet inom ramen för Lag om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet - Kollektivtrafik av Dalatrafik AB, ägs gemensamt av länets kommuner och landstinget - Kommunalförbundet för Vård och behandling - Renhållningen bedrivs av privat entreprenör - En enhet inom barnomsorgen bedrivs i annan regi - En grundskola (låg och mellan) bedrivs som friskola sedan höstterminen 2002 - Avesta kommun ingår i ett samarbete tillsammans med NVU, Norra Västmanlands utbildningsförbund, vad gäller planering för gymnasieverksamheten. Något ekonomiskt åtagande finns ännu inte.
I och med nyproduktionen ökade lägenhetsbeståndet med 10 lägenheter till 977 vid årets slut. Tack vare ett marknads- och serviceinriktat arbete av vår personal och att fastighetsbeståndet under tidigare år koncentrerats till centrala Avesta uppgår vakansgraden vid årets slut till ca 1 % vilket, i fastighetskretsar, får anses som mycket lågt. Uthyrningen av de nyproducerade lägenheterna på Malmgatan 6 gick mycket bra och samtliga lägenheter hyrdes ut omgående. Med anledning av det stora intresset för nyproducerade bostäder med bra kvalitet och bra tillgänglighet ska bolaget se över samtliga sina obebyggda centrala tomter för en eventuell ytterligare nyproduktion. Under året har smärre omstruktureringar av fastighetsbeståndet genomförts. Bolaget har nu inga bostadsfastigheter i Fors och Horndal och ett totalt lägenhetsinnehav som motsvarar ca 35 % av hyresrätterna i kommunen. Dessa åtgärder ligger i linje med den antagna strategin att inte vara alltför dominerande på marknaden samt strategin att koncentrera bostadsinnehavet till de centrala delarna av kommunen.
Resultatet för de kommunen och de bolag som ingår i den sammanställda redovisningen uppgår till - 7 Mkr.
Priserna på bostadsrätter och villor är fortfarande relativt låga i Avesta, vilket innebär låga boendekostnader. Detta kommer att medföra att konkurrensen om hyresgästerna blir fortsatt hård. Det krävs därför fortsatta satsningar med syftet att göra våra bostadsområden ännu mer attraktiva för att inte marknadsandelar skall förloras. I Avesta centrum finns viss brist på lägenheter. För att möta efterfrågan har projektering av ca 10 lägenheter i kvarteret Örnen påbörjats
GAMLA BYN AB Gamla Byn AB, ägs till 100 % av Avesta kommun. Bolaget bedriver fastighetsförvaltning av egna bostäder och lokaler i Avesta kommun. Lägenhetsbeståndet per 2008-12-31 uppgår till 977 (967) lägenheter med en sammanlagd yta av ca 65 520 (64 730) m². Lokalbeståndet uppgår till ca 119 800 (119 800) m².
Koncernens investeringsvolym har varit relativt hög och uppgick under 2008 till 64 (111) Mkr varav i moderbolaget ca 40 (81) Mkr. I detta belopp ingår nyproduktion av 10 st lägenheter till en kostnad av ca 21 Mkr.
En av de större händelserna under året var att bolagets personal samlokaliserades till gemensamma lokaler på Corneliusgatan 15. Nyproduktionen av Malmgatan 6 färdigställdes under våren och blev ett utmärkt tillskott av 45
AVESTA INDUSTRISTAD AB Bolagets investeringsprogram har varit av relativt hög omfattning. Hyresgästanpassningar har genomförts under året i samband omflyttningar och samband med att några lokaler fått nya hyresgäster. En fastighet i Koppardalen köptes under året. Totalt uppgick bolagets investeringsvolym under 2008 till ca 24,1 (30,5) Mkr.
Avesta Industristad AB bedriver fastighetsförvaltning av egna lokaler, främst industrilokaler i Avesta kommun. Lokalbeståndet uppgår per 2008-12-31 till ca 81 700 (80 400) m² varav ca 57 500 (56 300) m² är prima lokaler. Bolaget är dotterbolag i en koncern, där moderbolaget Gamla Byn AB, organisationsnummer 556285-2896 äger dotterbolaget Avesta Industristad AB, till 100 %.
Efterfrågan på lokaler under 2009 bedöms vara låg och det aktiva marknadsföringsarbetet i samarbete med kommunen kommer att fortsätta med målet att kontraktera nya hyresgäster till företagets vakanta lokaler.
Med anledning av att en större hyresgäst lämnade sina lokaler i förtid under 2007, samtidigt gjordes en stor förtidslösen av hyran samt att dessa lokaler inte hyrdes ut förrän under senhösten 2008 uppvisar Avesta Industristad AB ett negativt resultat uppgående till ca -934 kkr för året, vilket är väsentligt bättre än budgeterat.
SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Samverkan Förbundet ingår i en omfattande avtalssamverkan inom Västmanlands län där samtliga ingående parter har ett eget lagstadgat ansvar eller samhällsuppdrag vid inträffade krissituationer. Avtalet som har arbetsnamnet ”Usam” innebär att parterna vid krissituationer av mer komplex karaktär skall samverka för att situationerna skall kunna hanteras på ett effektivt sätt utifrån ett brett samhälls- perspektiv. Avtalsparterna är länsstyrelsen, länets samtliga kommuner, landstinget, polismyndigheten, SOS Alarm AB, Sveriges Radio, Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, Mälardalens Brand- och Räddningsförbund och Västra Mälardalens Räddningstjänstförbund.
Under året har, som tidigare nämnts, en större lagerarea uppgående till ca 5 000 kvm hyrts ut från den 1 december. Ytterligare några uthyrningar har gjorts och då främst i Koppardalen. Uthyrningarna kommer att påverka det framtida resultatet positivt då merparten är treårsavtal. Bolagets främsta investering under året var att färdigställa moderbolagets lokaler på Corneliusgatan så att den beslutade samlokaliseringen av moderbolagets personal kunde genomföras under våren. Övriga investeringar har i huvudsak bestått av hyresgästanpassningar av mindre karaktär. En fastighet i Koppardalen, omfattande ca 1 250 kvm industrilokal, har också förvärvats under året. Fastigheten är fullt uthyrd till 2012.
Förebyggande Förbundsordningen som reglerar förbundets syfte och uppdrag anger att förbundet skall vara medlemskommunerna behjälpliga i frågor gällande kommunal beredskap och krisledning. Uppdraget ser för närvarande olika ut gentemot respektive medlemskommun. Engagemanget har under 2008 varit bredare i Hedemora och Avesta än i Fagersta och Norberg. Volymen extern utbildning riktat till företag, kommunala förvaltningar, skolor, föreningar och övriga kommuninnevånare har ökat med ca 4 % under året. Ökningen beror främst på mer brandskyddsutbildning inom företag och kommunala verksamheter i Fagersta.
Efterfrågan på lokaler förväntas bli låg under den närmaste framtiden och en uthyrning av de i ”Grovplåten” färdigställda kontorslokalerna kommer sannolikt att bli svårt att genomföra under kommande år. Med anledning av nuvarande lågkonjunktur samt att Outokumpu har senarelagt sin stora investerig kan även vissa uppsägningar av lokaler förväntas. Under hösten påbörjades diskussioner med kommunens tekniska förvaltning om en förhyrning av moderbolagets tidigare lokaler på Prästgatan 50. Ett avslut på förhandlingarna kommer sannolikt under första kvartalet 2009, därefter kan projektering och upphandling göras för den ombyggnation som krävs för att få lokalerna i brukbart skick.
Tillsynsverksamheten enligt Lag om skydd mot olyckor och Lag om brandfarliga och explosiva varor har under året i stort bedrivits enligt fastställd tillsynsplan.
46
Räddningstjänst
PERSONAL MM
Antalet utryckningar under året har varit något färre än 2007. Det totala antalet sjukvårdslarm (I väntan på ambulans) har dock ökat. Kostnaden för brandsläckning i skog och mark under sommaren har varit högre än normalt beroende på den varma och torra inledningen på sommaren.
Antal årsarbetare - varav kvinnor
GBAB 21 5
SDR 44 3
LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR (tkr) Styrelsen och VD Övriga anställda Summa
Personal Processen att integrera all utryckande heltidsanställd räddningspersonal i Avesta och Fagersta i fem skiftlag har pågått under året. Syftet med förändringen är att långsiktigt kunna bedriva en verksamhet med hög och likvärdig kvalitét på båda orterna samt att öka personalens delaktighet i det förebyggande arbetet. Förändringen genomförs i sin helhet under våren 2009.
3 047 524 662 527 709
1 153 6 928 8 081
*Avser endast anställda med månadslön
Ekonomi Det ekonomiska resultatet för 2008 visar på ett överskott på 164 kkr. Såväl intäkter som kostnader har varit högre än budgeterat. De största avvikelserna är högre bidrag från stat och kommun samt högre kostnader för personal och pensioner än budget. Förbundet har för närvarande en ekonomi i balans.
Kommunkoncernen Avesta kommun
Gamla Byn AB
Kommun 1 668 1 369
Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund
Avesta Industristad AB
47
805 23 153 23 958
*
BALANSRÄKNING - sammanställd redovisning
RESULTATRÄKNING - sammanställd redovisning tkr
Not
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande post Verksamhetens nettokostnad
1
Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatter och finansnetto
2
Förändring EGET KAPITAL
1 1 1
3
Kommun 2008
Koncern 2008
Koncern 2007
tkr
266 799 336 333 338 947 -1 214 149 -1 216 161 -1 164 325 -21 696 -59 347 -44 956 22 057 -969 046 835 773 137 767 40 184 -49 086
-939 175 835 773 137 767 4 128 -45 501
-848 277 801 917 132 884 2 305 -37 848
-4 408
-7 008
50 981
-4 408
-7 008
50 981
Not
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 4 - Maskiner och inventarier 5 Finansiella anläggningstillgån 6 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 7 Fordringar 8 Kassa och bank 9 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 10 Årets resultat Summa eget kapital 11 Avsättningar Avs. för pensioner och liknande förpliktelser 12 Övriga avsättningar 13 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder 14 Kortfristiga skulder 15 Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvars- och borgensförbinde 16 Ansvarsförbindelse pensioner
48
Kommun
Koncern
Koncern
2008
2008
2007
203 000 1 282 894 1 247 988 41 681 47 839 45 950 1 030 305 10 418 8 490 1 274 986 1 341 151 1 302 428 249 412 492 72 696 73 625 58 293 2 653 2 675 1 166 75 598 76 712 59 951 1 350 584 1 417 863 1 362 379 167 518 -4 408 163 110
198 867 -7 008 191 859
151 477 50 981 202 458
54 787 8 323 63 110
60 345 8 883 69 228
49 516 15 463 64 979
958 487 958 514 903 251 165 877 198 261 191 691 1 124 364 1 156 775 1 094 942 1 350 584 1 417 863 1 362 379 20 347 553 598
19 528 553 598
20 796 551 088
RESULTATRÄKNING - sammanställd redovisning
BALANSRÄKNING - sammanställd redovisning tkr
Sammanställning för kommunen och samtliga bolag. Någon hänsyn till elimineringar mm är inte gjorda. SDR är medtaget till 100%
Sammanställning för kommunen och samtliga bolag. Någon hänsyn till elimineringar mm är inte gjord. TILLGÅNGAR
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader - Avskrivningar - Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatter och finansnetto ÅRETS RESULTAT
Kommun 266 799 -1 214 149 -21 696 0
GBAB 181 453 -115 073 -36 620 0
SDR 56 351 -53 951 -2 095
-969 046 835 773 137 767 40 184 -49 086
29 760
305
644 -33 046
102 -243
-4 408 -4 408
-2 642 -2 642
164 164
Kommun GBAB Anläggningstillgångar Materiella anläggnings tillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 195 265 1 079 896 - Maskiner och inventarier 41 681 782 - Pågående investering 7 735 Finansiella anläggningstillgångar 1 030 305 5 101 Summa anläggningstillgångar 1 274 986 1 085 779 Omsättningstillgångar Förråd 249 163 Fordringar 72 696 7 811 Kassa och bank 2 653 5 580 Summa omsättningstillgångar 75 598 13 554 SUMMA TILLGÅNGAR 1 350 584 1 099 333 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 167 518 326 666 därav - Aktie-/fondkapital 236 000 - Uppskrivningsfond 4 773 - Reservfond 7 250 - Balanserat resultat 78 643 Årets resultat -4 408 -2 642 Summa eget kapital 163 110 324 024 Avsättningar Avsättningar för pensioner och likn förpliktelser 54 787 820 Övriga avsättningar 8 323 560 Summa avsättningar 63 110 1 380 Skulder Långfristiga skulder 958 487 736 484 Kortfristiga skulder 165 877 37 445 Summa skulder 1 124 364 773 929 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
49
1 350 584 1 099 333
SDR
0 10 927
0 10 927 0 6 817 4 044 10 861 21 788 1 565
164 1 729
9 633 0 9 633 184 10 242 10 426
21 788
NOTHÄNVISNINGAR Kommun
Koncern
Koncern
2008
2008
2007
tkr
tkr
Not 1 Verksamhetens intäkter och kostnader Pensionskostnaderna är värderade på samma sätt i koncernen.
Not 3 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Införandebidrag Bidrag LSS-utjämning Regleringbidrag Regleringsavgift Kostnadsutjämningsavgift Kommunal fastighetsavg
Intäkter och kostnader är justerade med interna poster mellan nämnderna och finansförvaltningen, samt mellan nämnderna Leasing- och kontraktsförbindelser: HemPC uthyrning till personalen 2005-2008 - leasingkostnad 2008, 2 655 tkr - periodiserade bruttolöneavdrag 2008, 2 390 tkr
Kommun
Koncern
Koncern
2008
2008
2007
123 770 1 249 8 742 3 549 -10 027 -18 317 28 801 137 767
123 770 1 249 8 742 3 549 -10 027 -18 317 28 801 137 767
114 719 1 252 11 814 2 283 20 054 -17 238 132 884
Totalt basvärde leasingavtalet 6,5 Mkr
Not 4 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Lantegendomar 6 284 6 284 6 284 Tomträttsmark 141 141 141 Tomtmark detaljplanerat 5 753 48 103 45 638 Park o gatumark 1 426 1426 1423 Markreserv 639 639 639 Avvecklingsfastigheter 250 250 250 Markanläggning Ackumulerat anskaffningsvärde 0 4 008 3 877 Ackumulerade avskrivningar 0 -1 827 -1 426 Restvärde 0 2 181 2 451 Förvaltningsfastigheter Ackumulerat anskaffningsvärde 131 327 131 327 111 928 Ackumulerade avskrivningar -48 630 -48 630 -45 294 Restvärde 82 697 82 697 66 634 Bostads- och affärshus*) Ackumulerat anskaffningsvärde 0 942 904 899 011 Ackumulerade avskrivningar 0 -168 011 -143 943 - Avskrivningar på uppskrivet belopp 0 -3 270 -3 270 Restvärde 0 771 623 751 798 Industrifastigheter - ack anskaffningsvärde 0 349 621 331 324 - ack avskrivning 0 -92 539 -83 989 Restvärde 0 257 082 247 335 Gator, vägar broar Ackumulerat anskaffningsvärde 124 412 124 412 115 190 Ackumulerade avskrivningar -67 074 -67 074 -63 828 Restvärde 57 338 57 338 51 362 Fastighet VA-verksamhet Ackumulerat anskaffningsvärde 169 027 169 027 168 316 Ackumulerade avskrivningar -128 467 -128 467 -125 191 Restvärde 40 560 40 560 43 125 Fastighet avfallshantering Ackumulerat anskaffningsvärde 2 830 2 830 3 366 Ackumulerade avskrivningar -2 653 -2 653 -2 792 Restvärde 177 177 574 Pågående investering 7 735 14 394 30 334 203 000 1 282 895 1 247 988
HemPC uthyrning till personalen 2006-2009 Totalt basvärde leasingavtalet 2 Mkr Kommunen förhyr främst lokaler, fordon och en liten del kontorsutrustning bestående av kopiatorer. Merparten avtal ger möjlighet till förlängning under varierande tidsperioder. Jämförelsestörande poster För år 2007 avser det avyttring fastigheter i Gamla Byn AB. Av- och nedskrivningar Fastigheter och övr anläggningstillgångar Inventarier och maskiner Leasingavtal
9 719 11 884 93 21 696
46 008 13 121 217 59 347
35 200 9 315 440 44 956
842 538
791 975
Avskrivningar har gjorts på ursprungligt anskaffningsvärde och planerad livslängd Not 2 Skatteintäkter Egna skatteintäkter Prel. slutskatteavräkning 2006 enl RKR:s rekommendation
842 538 -1 463
Prel. slutskatteavräkning 2007 enl RKR:s rekommendation Prel. slutskatteavräkning 2008 enl RKR:s rekommendation
-2 509 -1 463
-5 302
-5 302
835 773
835 773
12 451
801 917
50
tkr
Kommun
Koncern
Koncern
2008
2008
2007
tkr
Transportmedel VA Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Restvärde Maskiner avfallshantering Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Restvärde
17 808 -14 690 3 118
27 203 -20 032 7 171
25 924 -19 297 6 627
383 -383 0
383 -383 0
383 -383 0
3 670 -1 886 1 784
3 670 -1 886 1 784
2 617 -556 2 061
Pågående investering Övr inventarier Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Restvärde Övr inventarier VA Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Restvärde Övr inventarier avfallshantering Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Restvärde
467
121
Not 7 Förråd 137 306 -103 162 34 144
141 890 -106 296 35 594
128 988 -95 659 33 329
1 309 -419 890
1 309 -419 890
1 259 -162 1 097
474 -457 17
474 -457 17
Not 8 Fordringar Fakturafordringar Interimsfordringar Diverse fordringar
Not 9 Likvida medel
450 -382 68
Aktieutdelning
Leasingavtal skrivs av linjärt under avtalets löptid, ner till avtalets restvärde.
Justerat ingående eget kapital
Konstföremål
0 0 0
661 -472 188
1 764 -845 919
1 728 41 681
1 728 47 839
1 728 45 951
Koncern
2008
2008
2007
1 952 0
1 952 0
0 50 3 1 006
0 50 3 1 006
86 1 089
84 1 046
3 137
2 433
5 100
3 921
732 137 1 030 305
8 237 10 418
6 354 8 490
249
412
492
29 942 19 872 22 882 72 696
20 902 23 162 29 561 73 625
14 991 24 562 18 740 58 293
2 653
2 675
1 166
202 457
154 820
0 -3 590
-120 -3 223
198 867
151 477
Not 10 Justerat eget kapital Justering av ingående kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 167 518 Justering eget kapital SDR ändrad andel 0
Leasingavtal
Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Restvärde
Koncern
Not 6 Finansiella anläggningstillgångar Aktier: Kommunaktiebolaget 1 AB Dalatrafik 952 Gamla Byn AB 236 000 Gamla Byn AB, villkorat aktieägartillskott 59 987 TIPPS/IUC 50 Dala Kemiavfall 3 296 993 Andelar Mellanskog 86 Kommuinvest 1 089 Långfristiga fordringar (utlåning) Övriga utlämnade lån 3 137 Övriga långfristiga fordringar GBAB - övriga långa fordringar Internbankens utlåning till: Avesta industristad AB 132 000 Gamla Byn AB 597 000
*) I anskaffningsvärdet för bostads- och affärshus för GBAB ingår uppskrivning och nedskrivning av värdet för fastigheterna. Uppskrivningsfonden skrivs systematiskt ner årligen medan nedskrivning görs när behov uppstår. Uppskrivningen uppgår till 175 809
Not 5 Maskiner och inventarier Transportmedel, maskiner Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Restvärde
Kommun
167 518
Justering av 2006 års värde på det egna kapitalet beror på nytt tillfört eget kapital från Fagersta kommun avseende S:a Dalarnas räddningstjänstförbund. Justering 2007 för SDR utgörs av ändrad andel i förbundet då Fagersta komun tillkommit, samt för den aktieutdelning som Gamla Byn AB delat ut till Avesta kommun 2007 och 2008.
51
tkr Not 11 Eget kapital Rörelsekapital Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Anläggningskapital Anläggningstillgångar Långfristiga skulder och avsättningar Totalt eget kapital Not 12 Avsättning pensioner mm Not 13 Övriga avsättningar Övriga avsättningar Avsättning deponi Avsättning, asfaltering
Not 14 Långfristiga skulder Not 15 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens källskatt och div avdrag Övriga kortfristiga skulder Semester och övertidsskuld Interimsskulder
Kommun
Koncern
Koncern
2008
2008
2007
75 598 -165 877 -90 279
76 712 59 951 -198 261 -191 691 -121 549 -131 740
1 274 984
1 341 151 1 302 429
-1 021 597 -1 027 742 253 387 313 409 163 108 191 859
-968 231 334 198 202 458
54 787
60 345
49 516
836 7 123 364 8 323
1 396 7 123 364 8 883
9 024 6 123 316 15 463
958 487
958 514
903 252
27 301
44 419
43 179
11 725 19 203 50 621 57 027 165 877
12 250 21 870 52 085 67 638 198 261
12 880 23 794 50 344 61 494 191 691
1 976 0 17 552 19 528
2 464 0 18 332 20 796
Not 16 Ansvars- och borgensförbindelser Kommunalt borgens- / förlustansvar egnahem o småhus 1 976 Kommunala bolag 819 Övriga ansvarsförbindelser 17 552 20 347 Riskanalys:
Vi bedömer att risken för infriande av koncernens borgensåtaganden totalt sett är låg. Ställda panter bolagen: Samtliga panter finns i eget förvar
52
STYRELSEREDOVISNING Kommunfullmäktige
Kommunens upphandlingsenhet fick samtidigt i uppdrag att öka andelen Rättvisemärkt produkter eller motsvarande i kommande upphandlingar. I november beslutades att fastställa en grafisk manual/profil för Avesta kommun där vårt kommunvapen används i formella situationer och visenten i övriga situationer. Nu har vi den grund som behövs för att effektivt kommunicera våra profilområden Koppardalen, Outdoor och Sport.
VIKTIGA HÄNDELSER Kommunfullmäktige har genomfört 9 sammanträden under året. Protokollen har totalt omfattat ca 191 paragrafer. En ökning jämfört med 2007 med ca 30 paragrafer. Årets sammanträden har hållits i Fors Folkets Hus vid åtta tillfällen och vid ett tillfälle i Avestaparken. Nedan redovisas några av de viktiga beslut som kommunfullmäktige fattat under året.
Beslut har fattats som möjliggör en kommersialisering av Avesta kommuns fiberoptiska kabelnät.
I december reviderades styrdokumenten för att möjliggöra för fullmäktige att låta fackstyrelse eller kommunstyrelsen att slutligen besluta i medborgarförslagsärenden.
Gynnsamma förutsättningar för försäljning av småhustomter i Nordanö- och Älvnäsområdet har skapats. Policy för kameraövervakning har antagits.
I början av året antogs en nationell ITstrategi inom vård och omsorg med målet att skapa en organisationsövergripande teknisk infrastruktur för delning och utbyte av information mellan kommunens vård och omsorg och Landstinget. En mycket större utmaning än man kan tro.
Följande medborgarförslag har tillstyrkts: - Mopedintroduktion - Rullatorer till utlåning i biblioteket - Seniorer i Skolan - Kommunvapen - Upprustning av Avesta teater
För att positivt kunna utveckla centrumhandeln köptes f.d. järnhandeln vid Kungsgatan.
Följande motioner har tillstyrkts: - Försköning av Skogsbo centrum - Nolltolerans mot klotter - Handikappanpassning av Karlfeldtsgården. - Mångfald av boende anpassat för äldre (delen om utredning om redovisade frågeställningar)
Efter att aktionsgruppen Klart Krylbo inlämnat ca 2000 namnunderskrifter med begäran om folkomröstning kring SJ:s dalatåg och tågstopp i Avesta kommun beslutades att en vägledande folkomröstning ska hållas i samband med EU-parlamentsvalet 7 juni 2009.
Vid novembersammanträdet beslutades om nya förutsättningar för vänortsarbetet. Bland annat avvecklades vänortskommittén i sin nuvarande form. Ansvaret för det fortsatta internationella samarbetet ligger nu hos plan- och näringslivsutskottet.
Genom beslutat avtal med Outokumpu Stainless AB har kommunen förvärvat strategisk mark för framtida bostadsbebyggelse, handel och småindustri. Kommunen förvärvade ca 127,5 ha mark och överlät till Outokumpu ca 12,5 ha av kommunens mark. Kommunens kostnad för detta avtal uppgick till ca 2,2 Mkr.
I juni togs grunden för mål & budget 2009 2011 och revideringar gjordes vid november-sammanträdet. Kommunfullmäktige har angivit mål och medel för utveckling av Avesta kommun inom olika områden. Nedan visas några utvecklingsområden ur mål- och budgetdokumentet.
Fairtrade-arbetet har intensifierats efter sammanträdet i oktober där fullmäktige beslutade att bilda en styrgrupp för arbetet med att bli diplomerad som Fairtrade City. 53
Under våren har kostnader för nya avgångstavlor belastat verksamheten. Beställt revisionsuppdrag angående byggnation av Avesta badhus har även belastat resultatet.
- Varje förvaltning ska inom relevanta områden arbeta med att förtydliga och förstärka våra profilområden. - Nya boendeformer ska tillskapas för att ytterligare öka tillgängligheten för alla. - Avesta kommun ska som arbetsgivare föregå med gott exempel på arbetsmarknaden. Begreppet ”Mönsterarbetsplatser” ska under mandatperioden införas i kommunens förvaltningar. - Vi ska överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Detta är några av de mål som ska styra arbetet de närmaste åren.
RESULTATRÄKNING tkr Verksamhetens intäkt Verksamhetens kostnad Verksamhetens nettokostnad Tillskott av skattemedel
Budget 2008
Bokslut 2008
Avvik
Bokslut 2007
15 3 599
6 3 705
-9 -106
81 3 958
3 584 3 584
3 699 3 584
-115 0
3 877 3 700
0
-115
-115
-177
0
16 472
Årets resultat
I december fattades beslut om ett tillgänglighetsprogram. Kommunen ska senast år 2010 förbättra tillgänglighet för de offentliga miljöerna.
Nettoinvestering
Kommunstyrelsen
En Nationaldagskommitté har för fjärde året i följd verkat för årets firande. Kostnaden för Nationaldagsfirandet belastar kommunfullmäktiges egen verksamhet.
VIKTIGA HÄNDELSER IT-verksamheten Kommunkansliet gavs i uppdrag av kommunfullmäktige att forma en kortsiktig och en långsiktig organisation för byggande av infrastruktur vilket innebär anläggande av fibernät och uthyrning av svartfiber (obelyst fiber) till nätmäklare. Vi har under året fått ett antal förfrågningar angående hyra av fiber/fiberkapacitet från det lokala näringslivet och levererat tjänster vilket visar att det finns ett behov av denna tjänst i kommunen. Förutsättningarna finns inte ännu att erbjuda fibertjänsterna till hushåll.
Kommunrevisionen har tagit tillvara möjligheten att vid kommunfullmäktiges sammanträden ge information om revisionens verksamhet.
EKONOMI Årets resultat Driftredovisning Kommunfullmäktiges totala verksamhet som omfattar fullmäktige, revision, val och partistöd har överskridit budgeten med 115 tkr.
Risk- och säkerhet
Kommunrevisionen har ett positivt resultat med 102 tkr. Orsaken är i första hand låga kostnader för arvoden och utbildning.
Arbetet under åter har bland annat resulterat i en policy för kameraövervakning, förslag till revidering av våra lokala ordningsföreskrifter.
Kostnaden för partistöd har ökat med 35 tkr beroende på ett ytterligare grundbidrag för fullmäktiges partier. Valnämnden har haft ökade kostnader för planeringsarbete inför val 2009 som inte var beräknade.
Arkiv Utredning om arkivsamverkan i form av gemensam organisation och gemensam arkivdepå har genomförts tillsammans med Hedemora, Norberg och Skinnskatteberg. Kommunalrådsgruppen har ”pekat ut” Garpenberg som den effektivaste platsen för depå och Hedemora kommun som säte för den gemensamma nämnden. Kommunalråden tar ett omtag i ärendet under 2009 eftersom den
Kommunfullmäktiges egen verksamhet har överskridit budgeten med 175 tkr. Orsaken till detta är i första hand ökade kostnader för sammanträdesarvoden med ca 100 tkr jämfört med år 2007. Längden på sammanträdena har ökat.
54
Avesta Visentpark
planerade lokallösningen i Garpenberg inte är aktuell.
Avesta Visentpark har under 2008 gått in i en ny fas. Under året har en Utvecklingsplan formats som antogs av Kommunstyrelsen 200806-02. Visentgruppen har ansökt om medfinansiering för att fullfölja delar av utvecklingsplanen i projektform 2008-06-01— 2010-06-01. Medfinansiering om sammanlagt 3.1 Mkr har erhållits. Inledningsvis har renoveringar påbörjats av byggnaderna, samt en bok tagits fram för att beskriva historien bakom visenternas vistelse i Avesta och den kommunala förankringen.
Ägardirektiv till de kommunala bolagen Med anledning av motion i ärendet om ägardirektiv till Gamla Byn AB har kommunkansliet hanterat uppdraget att genomföra en grundlig översyn av styrningen av den kommunala bolagsverksamheten. Översynen har förutom motionärernas förslag om revidering av ägardirektiven även omfattat en organisationsöversyn för att visa på alternativ för en aktiv styrning av bolagen samt klargörande av skattejuridiska frågor och upphandlingsjuridiska frågor. Ärendet beräknas slutbehandlas under våren 2009.
Horndalsgruppen Under våren, vid ett öppet utannonserat möte, samlades Horndalsbor för att bilda Horndalsgruppen. Horndalsgruppen agerar som utvecklingsgrupp i Horndal och har också som syfte att vara ett diskussions- och informationsforum med representanter från föreningar, företag och privatpersoner.
Grafisk Profil Under året har en ny grafisk profil tagits fram för Avesta kommun. Den grafiska profilen kompletterar satsningen på profilområden och fungerar sammanhållande för hur tryckt och elektronisk information ser ut. Den grafiska profilen är framtagen ur ett tillgänglighetsperspektiv med till exempel goda kontraster.
Svänghjulsinvigning Den 2 aug invigdes det 72 ton tunga gamla svänghjulet från bruket på sin nya plats vid trekanten i Horndal.
Game Fair
Serviceplaner i By – Fors – Horndal
Avesta kommun medverkade under den första Game Fairmässan i Avesta. Fokus låg på att lyfta fram Avestas satsning på profilområdet Outdoor, och budskapen handlade om Visenterna och Dalälvens möjligheter till Outdooraktiviteter.
Länsstyrelsens inbjudan till Dalarnas kommuner att forma en plan kring vad man tycker är en god servicenivå i kommundelar på landsbygden har i Avesta kommun inletts med ett första möte i Södra By. Över 80-talet personer tillsammans med politiker och förvaltningschefer träffades för att tillsammans med diskussionsledare ta fram vad man anser vara en väsentlig och god servicenivå. Arbetet fullföljs under 2009 med träffar i Fors och Horndal. Materialet kommer att sammanställas till en serviceplan som ska antas politiskt och införas i översiktsplanen.
Företagarenkät Som led i att få en bättre förståelse för företagarnas behov och önskemål på näringslivsarbetet som Avesta kommun bedriver genomfördes två enkäter. Målsättningen är att i fortsättningen genomföra en enkät per år, och att utveckla handlingsplaner för att åtgärda eventuell problematik som lyfts upp via enkäterna.
Serviceutbildning Under hösten har en serviceutbildning för handelsanställda genomförts. Detta utifrån samråd med Svensk Handel och Plus Företagarförening och betydelsen av god service som en viktig pusselbit i Avestas centrumutveckling. Erbjudandet om utbildningen mottogs positivt och 56 personer deltog i utbildningen.
Företagsgala För att uppmärksamma framgångsrika företagare i Avesta kommun anordnade Avesta kommun i samverkan med Arena Avesta en företagsgala i Verket i Koppardalen.
55
Energi- och klimatstrategi
EKONOMI Årets resultat
Avesta kommun har tillsammans med åtta andra kommuner i länet deltagit i ett arbete initierat av länsstyrelsen Dalarna att ta fram en energi- och klimatstrategi för Avesta kommun. En remissrunda beräknas ske våren 2009.
Driftredovisning Kommunstyrelsens verksamhet är uppdelad i två delar, Kommunkansliet och Kommunövergripande verksamhet. Den senare redovisar ett underskott med -2,5 mkr, främst beroende på ökade pensionskostnader. Kommunkansliet däremot visar ett överskott med +0,9 mkr. Här är det flera verksamheter som bidrar till överskottet.
Broinvigning Den 30 augusti invigdes gångbron under Åsbobron som förbinder Månsbosidan med Koppardalssidan av Älvpromenaden. Bron är finansierad av Fortum Generation AB i samband med byggandet av det nya kraftverket.
Investeringar Investeringar som redovisas under Kommunstyrelsen för 2008 är följande: - Badhus 5,4 Mkr - IT-utrustning 9,2 Mkr (hela kommunorganisationen)
Förstudie biogas Avesta kommun har tillsammans med Hedemora och Säters kommuner samt LRF med EU-stöd tagit fram en förstudie kring möjlig biogasframställning i södra Dalarna. Slutrapporten presenterades i november och består av en inventering kring möjliga råvaror i området samt en rekommendation att två anläggningar uppförs för fordonsgasframställning, en i Brunna och en i Krylbo i anslutning till reningsverken.
KOMMUNKANSLI RESULTATRÄKNING tkr Verksamhetens intäkt Verksamhetens kostnad Verksamhetens nettokostnad
Infrastruktur Under det gångna året har flera viktiga händelser skett inom området infrastruktur. Särskilt bör nämnas • flytt av tågstopp från Avesta C till Avesta Krylbo (Stockholmstågen) • beslut om folkomröstning gällande tågstopp i Avesta kommun • invigning av förbifart Sala, riksväg 70 • fortsatta investeringar på riksväg 68 i grannlänen
Tillskott av skattemedel
Budget 2008
Bokslut 2008
Avvik
Bokslut 2007
8 511 53 009
9 092 52 705
581 304
23 083 56 389
44 498 44 498
43 613 44 498
885 0
33 306 31 932
0
885
885
-1 374
19 423
14 651
4 772
48 413
Årets resultat Nettoinvestering
PERSONAL 2008 57,3 12,6 3,3
Antal tillsvidareanställda Sjuktal antal dagar Sjuktal i %
VERKSAMHETSUTVECKLING PÅ SIKT Under de kommande åren 2009/2010 intensifieras det gemensamma inköp/upphandlingsarbetet i de samverkande kommunerna Avesta/Hedemora/Norberg/ Skinnskatteberg. Både rutiner och hantering, samt befintliga och nya rabatt- och ramavtal ses över. Utbildning vad avser beställarkompetens genomförs i samtliga kommuner i syfte att skapa en mer handlingskraftig och kostnadseffektiv organisation.
2007 52,3 20,4 4,8
KOMMUNÖVERGRIPANDE
RESULTATRÄKNING tkr Budget 2008
56
Avvik
Bokslut 2007
Verksamhetens intäkt 13 228 14 141 Verksamhetens kostnad 102 400 105 850 Verksamhetens nettokostnad 89 172 91 709 Tillskott av skattemedel 89 172 89 172
913 -3 450
19 572 103 168
-2 537 0
83 596 90 979
Årets resultat
-2 537
7 383
0
Bokslut 2008
-2 537
PERSONAL
Ansökan om att få vattnet klassat som naturligt mineralvatten har inlämnats till livsmedelsverket.
Tillsvidareanställda Antalet tillsvidareanställda har ökat med fyra personer (en inom IT, en ekonom inom Omsorgen, en säkerhetssamordnare samt en upphandlingsassistent.)
Nytt egenkontrollprogram för VA har införts. Beredskapsplan för VA har tagits fram.
Övertid
Ny ABVA (Allmänna bestämmelser Vatten Avlopp) har beslutats.
Övertiden inom kommunkansliet har minskat från 190 timmar 2007 till 118 timmar under 2008.
Avslutningsplan för Karlslunds deponeringsanläggning har inlämnats till Länsstyrelsen.
Sjuktal
En utredning om Avestas framtida avfallshantering har genomförts.
Sjuktalet har minskat från 4,79 % under 2007 till 3,26 % under 2008
PLANERADE/PÅGÅENDE ÅTGÄRDSPROGRAM Skattefinansierad verksamhet
Fritid- och teknikstyrelsen
Två projekt har startats inom städenheten, heltidsanställningar och indelning i geografiska grupper.
Handlingsplan för Gula Villans verksamhet. Ökat föreningsåtagande avseende ungdomsverksamhet. Försäljning av Falkuddens camping. Handlingsplan för minskade driftskostnader Avesta Parken. Översyn av föreningsbidrag. Översyn och inventering av idrotts- och fritidsanläggningar. Uppföljning av Metropoolens första år. Röjning och gallring av tätortsnära skogar i Rutbo och Högbo. Plan för fortsatt hantering av tätortsnära skogar i kommunen utarbetas under första kvartalet 2009. Samlokalisering av enheten Park & Anläggningar till Industrigatan pågår. Avtal med Gamla Byn AB gällande yttre skötsel avslutas hösten 2009. Samnyttjande av resurser medför ökad effektivitet. Översyn av kollektivtrafiken och skolskjutslinjer pågår. Utredning om möjligheterna att införa flextrafik startas våren 2009. Handlingsplan med åtgärder och prioritering av verksamheten Gata/Väg utarbetas under våren 2009. Riktlinjer för belysning framtages för beslut mars 2009.
Taxefinansierad verksamhet
Taxefinansierad verksamhet
Ombyggnad av Näs avloppsreningsverk har påbörjats.
Utredningen och genomlysningen av VAverksamheten pågår. Beräknas vara klar maj 2009.
VIKTIGA HÄNDELSER Skattefinansierad verksamhet Skötsel av den yttre miljön har varit ett prioriterat område i årets verksamhet. Tryggt, säkert och rent Avesta har varit en ledstjärna. Investeringar i projekt Visentparken har påbörjats. En ny organisation benämnd Park och anläggningar har startats. Metropoolens första verksamhetsår har uppnått målet med 100 000 besökare. Genomförd upphandling för snöröjning och halkbekämpning innebar ökade kostnader jämfört med tidigare avtal. Förändringar jämfört med tidigare avtal är kortare färdigställandetider för snöröjning och sandning samt ett förändrat prioriterat nät. Asfaltsunderhållet avbröts på grund av kommande kostnader för vinterväghållningen.
57
Avslutningsplan för Karslund har inlämnats till Länsstyrelsen och arbeten påbörjas under 2009, fonderade medel finns avsatta. Upphandlingar som ska genomföras under 2009: -entreprenad för farligt avfall -borttransport av deponirest -hämtning av hushållsavfall
finansierade verksamhet och 5 283 tkr för skattefinansierad verksamhet. Vid delårsbokslutet per 2008-08-31 infördes anställnings- och vikariestopp. Tillsättning av vikarie kräver särskilda skäl och prövas i samtliga fall. Elkostnaderna har jämfört med utfall 2007 ökat med 1 336 tkr för skattefinansierad verksamhet. Elpriset baseras på rörligt pris och administreras av Gamla Byn AB. Denna kostnadsökning har inte kunnat rymmas inom förvaltningens budgetram.
VERKSAMHETSUTVECKLING PÅ SIKT Skattefinansierad verksamhet Översyn av förvaltningens administration. ”En väg in” ett system att hantera kommuninnevånarnas frågor och synpunkter på förvaltningen införs. Ta till vara förestående generationsväxling med kompetensöverföring inom och mellan verksamheterna. I samband med VA-utredningens slutförande presenteras ett förslag till organisation för Fritid- och teknikförvaltningen. Ökade krav och uppföljning på föreningsdrivna anläggningar med avseende på drift och underhåll. Minska energikostnaderna med energisparåtgärder främst inom fritid, fastigheter och trafikbelysning. Stöd och utbildning av föreningar för att öka kunskapen i administrativa frågor. Införande av bilpool för att effektivisera administration och hantering av bilparken. Drift, underhåll och investeringsprogram upprättas för Gata/Väg. Verksamhetsmålen nås inte med tilldelade resurser. Ny organisation införs på städenheten där de geografiska grupperna ansvarar för personalfrågor, ekonomi och kundkontakter.
Redovisade kostnader för skadegörelse och skadeförebyggande åtgärder har uppgått till ca 650 tkr. Kostnaderna för skadegörelse av trafikbelysning har inte särredovisats och beräknas uppgå till ca 350 tkr. Den totala kostnaden för skadegörelse under år 2008 uppgår till 1 000 tkr.
Skattefinansierad verksamhet Teknikstab, fastigheter, administration m.m. Nettokostnaden för Visentparken uppgår för år 2008 till 827 tkr jämfört med 342 tkr år 2007 beroende på minskade intäkter från Outokumpu. Några tilldelade medel till budgetramen för år 2008 har inte skett för Visentparken. I 2009 års budget har medel tillförts med 1 250 tkr för drift och underhåll av parken. I handlingsplanen för parken framgår att driften ska ligga i Fritid- och teknikförvaltningen under åren 2008-2010. Kostnaderna för fastigheterna har ökat på grund av ökade energipriser. Under året har även ett antal vattenskador inträffat. Utredning för att minska framtida energikostnader har genomförts genom Gamla Byn AB. Utredningen har inte gett något effekt under 2008.
Taxefinansierad verksamhet Minska energikostnaderna med energisparåtgärder inom VA-verksamheten. Nytt debiteringssystem för VA och renhållning implementeras under året. Karlslunds verksamhet övergår till sorteringsanläggning och återvinningscentral. Utökad källsortering kan bli aktuell.
Städ Årets resultat uppgår till + 447 tkr att jämföra med + 31,8 tkr för år 2007. Resultatet beror främst på ökade intäkter och restriktivitet med timvikarier.
EKONOMI Årets resultat
Gata, väg m.m. Trots att planerade asfalteringsarbeten avbröts har verksamhetens kostnader jämfört med budget överskridits. Underskott för verksam-
Driftredovisning Förvaltningen redovisar ett underskott på 6 097 tkr fördelade på 813 tkr för taxe-
58
heten gata, väg och trafikbelysning uppgår till 2 545 tkr.
tillbyggnader. Ett antal belysningspunkter har även släkts ned under året.
Kostnaderna för skadegörelse, övervakning m.m. uppgår till 375 tkr.
Parker Verksamheten redovisar ett överskott främst beroende på ökade intäkter. Röjningsarbetet i Skogsbo, Rutbo gav ett överskott på ca 700 tkr. En effektiv ny organisation Park & anläggningar har skapats. Samlokalisering har skett och samordningsvinster kommer att skapas under 2009.
Vinterväghållningen blev genom den under 2008 genomförda upphandlingen, avsevärt dyrare än föregående säsong. Beredskapskostnaderna ökade med 86 % och utförandekostnaden med 25 %. Underskott jämfört mot budget 670 tkr.
Kollektivtrafik, samhällsbetalda resor Verksamheten redovisar ett underskott jämfört med budget på 2 513 tkr främst beroende på för högt budgeterade intäkter. Antalet resande har minskat avsevärt under 2008 och analys av resandemönstret pågår. Utredning pågår för att minska kostnaderna och även att öka antal resande med kollektivtrafik. Kostnaderna för färdtjänst har ökat med ca 500 tkr jämfört med 2007 års utfall.
Ökade kostnader för byte av vägmärken och vägvisning (arbetskostnader och material). Jämfört med budget har ramen överskridits med 295 tkr. Stor del av vägvisningen och märkesfloran är dock fortfarande till stor del mycket dålig och sliten. Åtgärder för att förbättra och renovera hållplatser för bussar och tåg har gjorts under året. Verksamheten har under året varit ett prioriterat område. Jämfört med budget har ramen överskridits med 337 tkr.
Fritid Fritidsverksamheten redovisar ett underskott på 1 685 tkr jämfört med budget. Badverksamheten redovisar ett underskott med 743 tkr främst beroende på inkörningsproblem vid starten av Metropoolen och att anläggningen varit stängd i 21 dagar under året. Målsättning är att anläggningen ska vara öppen 360 dagar om året.
Vägrensslåtter, trädfällning och övrig slyröjning har genomförts enligt plan men extra arbeten har även genomförts. Jämfört med budget är underskottet 185 tkr. Ett flertal externa oplanerade och ofinansierade projekt har genomförts under året bland annat klottersanering, städning m.m.
Övrig fritidsverksamhet redovisar ett underskott på 942 tkr. Ökade kostnader för el och olja uppgår till ca 300 tkr. Kundförlust avseende intäkter Avesta parken uppgår till 250 tkr. Tillkommande leasingkostnader Avestavallen 250 tkr.
Kostnaderna för trafikbelysningen är betydligt högre jämfört med föregående år. Jämfört med budget är underskottet 983 tkr. Största delen av underskottet beror på de kraftigt höjda elpriserna. I förhållande till budget har energikostnaderna överskridits med 573 tkr. Jämfört med 2007 har energikostnaderna ökat med 478 tkr, trots att elförbrukningen sänkts.
Taxefinansierad verksamhet VA VA-verksamheten redovisar ett underskott på 1 010 tkr beroende på förnyelseprojekt på ledningsnätet som var planerade 2007 men inte kunde genomföras. Överskottet för VA var 2,0 mkr 2007.
Under 2008 har skadegörelsen på lampor, armatur och stolpar fortsatt att öka. Ett stort antal lampor har krossats genom stenkastning och beskjutning. Vissa ombyggnader av trafikbelysningen på landsbygden har skett i samband med att nätägaren gjort ombyggnationer.
Avfall Verksamheten redovisar ett överskott på 196 tkr beroende på ökad omsättning. Kundförlusterna har dock uppgått till 249 tkr.
Generellt sker utbyte till armaturer och lampor med lägre effekt vid alla reparationer, om och
59
Sjuktal
Vid Karlsund har ett förbättrat system för invägning och fakturering gett högre intäkter. Skrotpriset har varit högt de tre första kvartalen. Ett ökat kundunderlag har gett ökade intäkter.
Sjukfrånvaron har glädjande nog fortsatt att minska och uppgår till 5,41 % i genomsnitt (7,2 per 2007-12-31).
Investeringar Svänghjulet och ombyggnad av park Trekanten Horndal Visentparken 2008-2010 Månsbo 1:8, nytt industriområde Karlfeldtsgården, omläggning tak 3-årigt program för upprustning Avestavallen Pistmaskin Belysning centrum 2008-2009 Metropoolen Diverse mindre investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar
Omsorgsstyrelsen VIKTIGA HÄNDELSER Ett stort arbete har ägnats åt att skapa förutsättningar för att kunna ge personal heltid. En central bemanningsstation har startats upp och där sköts personalanskaffning inom kommunals område för hela förvaltningen. Ett sjuttiotal eller cirka 20 % av de deltidsanställda har fått heltidstjänster under året. Vård och omsorg Stora kompetenshöjande åtgärder har genomförts för personal inom vård och omsorg med hjälp av de statliga stimulansmedel som riktats till äldreomsorgen. För de äldre har omsorgsstyrelsen beslutat starta ett seniorcentrum för att förbättra möjligheterna att få information, kunna träffa andra och skaffa nya nätverk. Allt detta är viktiga preventiva insatser för att motverka ohälsa och social isolering.
RESULTATRÄKNING tkr Budget 2008
Bokslut 2008
Avvik
Verksamhetens intäkt 116 945 151 414 34 469 Verksamhetens kostnad 183 920 224 486 -40 566 Verksamhetens nettokostnad 66 975 73 072 -6 097 Tillskott av skattemedel 66 975 66 975 0 Årets resultat Nettoinvestering
Bokslut 2007 138 490 194 569 56 078 57 576
0
-6 097
-6 097
1 497
13 909
12 737
1 172
18 877
Försök har gjorts med annan hantering av inköp till personer i hemtjänst, men försöket har avbrutits då det visat sig bli kostsammare och även mer sårbart jämfört nuvarande rutin där hemtjänsten sköter inköp.
PERSONAL Antal tillsvidareanställda Sjuktal antal dagar Sjuktal i %
2008 129,8 18,8 5,4
2007 126,5 27,5 7,2
Förvaltningen har beviljats 2 000 tkr i statligt stimulansbidrag för att analysera och eventuellt utveckla valfrihetssystem inom omsorgen. Äldreomsorgen har deltagit i jämförelseprojekt i nätverket Mellannyckeln tillsammans med nio andra kommuner och har även granskats både av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) kring kvalitet och nöjd kundindex. Avesta kommuns omsorg hävdar sig mycket väl i kvalitetsgranskningen bland landets kommuner och har dessutom en mycket god effektivitet i verksamheten. De områden i utvärderingarna som ändå visat en utvecklingspotential kommer det att fokuseras på i förbättringshänseende.
PERSONAL Tillsvidareanställda Antal tillsvidareanställda årsarbetare uppgår till 129,8 årsarbetare (varav 18 i VAverksamheten).
Övertid Antal övertidstimmar har minskat något under 2008. Övertidstimmarna beror främst på akuta åtgärder inom VA och beredskapstjänstgöring
60
revisionsfirma och den ligger nu till grund för det förändringsarbete som ska förbättra och effektivisera i verksamheten.
Anhörigvården har fungerat mycket bra med nöjda anhöriga och nöjd personal och under året har det varit ett stort omvärldsintresse för verksamheten och dess uppbyggnad. För att ytterligare förbättra och effektivisera inom hemtjänsten har arbete gjorts för att kunna starta en central planeringsstation för all hemtjänst i kommunen.
En ny lagstiftning kring tvångsvård i öppna former för psykiskt funktionsnedsatta/sjuka, trädde i kraft 1 september och den innebär ett ökat kommunalt ansvar för boende – hemmastöd – sysselsättning till dessa personer.
Socialtjänsten Inom Socialtjänsten har en ny resultatenhetschef tillträtt och även två nya enhetschefer inom individ och familjeomsorg.
Socialtjänsten har planerat för att ingå i den länsgemensamma socialjour som ska starta våren -09. Det kommer att innebära mer likformade och kvalitetssäkrade bedömningar samt en ökad kontinuitet bland socialsekreterare vardagar hemma i kommunen. BBIC införs som utrednings- och dokumentationsinstrument i barnavården.
Organisationen har förändrats genom en ny indelning. Individ- och familjeomsorgen har indelats i två moduler, myndighet och öppenvård. Detta för att bättre sortera uppdragen och vässa kunskaperna inom respektive gebit och öka hemmaplansstödet.
Åtgärdsprogram för att minska befarat underskott har gjorts för året och det motsvarade en inbromsning på 1800 tkr år 2008. Tyvärr så har årets semesterlöneskuld ökat markant vilket förvärrade resultatet för året. Nästa års budget behöver därför ytterligare tas ned. Troligen kan uppsägningar behöva göras för att kunna nå balans i verksamheten. I årets resultat ingår även en uppbokning av de kända avvecklingskostnaderna i samband med nedläggning av kommunalförbundet för vård och behandling i Dalarna motsvarande 1 180 tkr.
Boendestöd har införts från hösten 2008 som en särskild insats inom socialtjänstlagens område. Syftet är att kunna ge stöd och rehabilitering på hemmaplan till familjer i behov av stöd, till missbrukare, psykiskt och intellektuellt funktionsnedsatta. För närvarande arbetar 16,0 personal i boendestödet och på sikt kan verksamheten behöva utvecklas. Försörjningsstödet visar att det finns problem med de ekonomiska resurserna men ändå har kostnaderna sjunkit om man ser några år bakåt. Nuvarande lågkonjunktur bidrar till att försörjningsstödet troligen kommer att öka. De nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården har det arbetats intensivt med på länsnivå för att åstadkomma gemensamma rutiner i länets kommuner och landsting. Stora kompetensutvecklingsinsatser anordnas för personal inom sektorn genom högskolan och som finansieras genom statliga bidrag.
PLANERADE/PÅGÅENDE ÅTGÄRDSPROGRAM Nattpersonal minskas motsvarande i medel 700 tkr vårvinter 2009. Hemtjänsten ska centralplaneras från våren 2009 och ger effekter motsvarande – 3000 tkr. Nya IT system för hemtjänst och larm är under upphandling och beräknas ge effekt 300 tkr 2009. Förbättrad inköpshantering med webblösningar kommer att innebära en fördelaktig utveckling mot kvalitet och ekonomi.
Personlig assistans har varit ett turbulent område under året. Flera av brukarna har fått avslag vid omprövning av fortsatt personlig assistans, LASS, vilket medfört stora kostnadsökningar för förvaltningen under tiden som ärendena ligger för prövning i förvaltningsdomstol. LSS verksamheten har även i övrigt genomgått stora förändringar främst inom daglig verksamhet där omflyttning och omorganisation av verksamheter planerats och till viss del även genomförts. En granskning av effektivitet av gruppbostäder och korttidsvistelse - LSS - har gjorts av
Utbildningskontot reduceras i detaljbudgeten med 500 tkr 2009 inom vård och omsorg men vi ska ändå kunna ge en bra kompetensutveckling till personalen med hjälp av de statliga medel som finns att tillgå 2009. Dock kan inte utbildningsbehov som framkommit vid validering verkställas. Den formella kompetensen är låg inom omsorgen vilket SKL konstaterat i sin kvalitetsundersökning. 61
Avtal ses över. Hemtjänstmenyn ses över. Förstärkning av demensvård genomförs ej. Bemanningsenheten förutsätts trots heltidsprojektet, kunna minska vikariatskostnaderna med 2 000 tkr. LOV-utredningen startas upp feb/mars och kommer att innebära att ett ställningstagande kan tas om införande av valfrihetssystem och/eller konkurrensutsättning. Försörjningsstödet ges ökade resurser 2009 motsvarande 1 000 tkr. Institutionsvård för barn och unga ska minska med 1 000 tkr. Stödfamilj till barn och unga minskas med 200 tkr. Korttidsboendet LSS minskar en tjänst motsvarande 400 tkr. Öppenvården Ifo minskar kostnaderna med 500 tkr. LSS översynen ska innebära minskade personalkostnader motsvarande 1000 tkr 2009. Pensionsavgång Ifo ½ årseffekt motsvarar – 400 tkr.
Investeringar Datainvesteringar Sängar Totalt
272 tkr 98 tkr 370 tkr
RESULTATRÄKNING tkr Budget 2008
Bokslut 2008
Verksamhetens intäkt 107 966 144 928 36 962 Verksamhetens kostnad 459 034 501 215 -42 181 Verksamhetens nettokostnad 351 068 356 288 -5 220 Tillskott av skattemedel 351 068 351 068 0 Årets resultat Nettoinvestering
VERKSAMHETSUTVECKLING PÅ SIKT
Bokslut 2007
Avvik
113 940 448 667 334 727 333 853
0
-5 220
-5 220
-874
769
370
399
390
PERSONAL
Att följa Mål och budgets inriktningsmål och styrelsemål. För en verksamhet som omsorg är det viktigt att följa den övriga samhällsutvecklingen nogsamt då den påverkar både direkt och indirekt verksamheten. Stort fokus kommer att sättas på kvalitetsekonomi- och målarbete.
Antal tillsvidareanställda Sjuktal antal dagar Sjuktal i %
2008 753,5 29,7 7,7
2007 713,1 40,0 9,7
PERSONAL Tillsvidareanställda
EKONOMI Årets resultat
Antal tillsvidareanställda årsarbetare har stigit med 40 och det beror på att fler har konverterats och att fler fått heltid. Finansieras genom att antalet timanställda minskas i motsvarande omfattning. Vid rekrytering av personal inom omsorg, är det meriterande att vara flerspråkig vid i övrigt lika meriter.
Driftredovisning Resultatet visar på netto underskott för omsorgsstyrelsen motsvarande -5 280 tkr. Vård och omsorg klarar sin budget med ett överskott motsvarande 160 tkr.
Övertid
Socialtjänsten visar ett underskott motsvarande -5 440 tkr. Förklaras med att Försäkringskassan gjort stora indragningar av ersättning för personlig assistans och där förvaltningen ändå tvingats ligga kvar med insatser som därmed blivit ofinansierade. Försörjningsstödet har ett underskott på ca 1390 tkr. Institutionsvården har också ett visst underskott. Socialtjänsten har även fått bära avvecklingskostnaderna för Kommunalförbundet för vård och behandling i Dalarna motsvarande 1 200 tkr. Semesterlöneskulden gick med minus 1 500 tkr, vilket den inte gjort på många år.
Har minskat inom båda resultatenheterna och det är en långsiktig trend.
Sjuktal Sjuktalet har minskat ganska rejält om man ser till antal dagar per anställd och månad och även antal dagar per 12 månadersperiod. Korttidssjukfrånvaron dag 1-14 har inte minskat utan snarare ökat och det gäller för båda resultatenheterna.
62
Bildningsstyrelsen
Sommarens Avesta Art avslutades 31 augusti med ca 18 000 besökare. Intäkterna ökade markant jämfört med tidigare år. På årsbasis har Verket över 25 000 besökare.
VIKTIGA HÄNDELSER Avseende grundskolan har ”Avestamodellen” uppgraderats till ”Avestamodellen 2.0” efter att riktlinjer för samverkan mellan Omsorgsförvaltning och skola tagits fram. Projekt ”Sommarlek” genomfördes under 6 veckor under sommarlovet i samverkan med SIVA och Markusskolan. Sju lärare vid grundskolan och tre vid gymnasieskolan har under hösten studerat på ”lärarlyftet”. Förskolan har, p.g.a. ökad efterfrågan på förskoleplatser, byggt ut verksamheten kontinuerligt. I början av 2008 öppnades två nya avdelningar i Skogsbo samtidigt som även den fristående förskolan Junibacken öppnade en avdelning till. I april startade en ny singelförskola (Skruvlådan) på Åsgatan i centrala Avesta. Totalt har 100 nya förskoleplatser tillskapats i Avesta kommun under 2008. Ytterligare utbyggnad planeras 2009.
PLANERADE/PÅGÅENDE ÅTGÄRDSPROGRAM Förskola/grundskolas rektorsområden har av Bildningsstyrelsen erhållit direktiv att fortlöpande vidta sådana åtgärder att budgeten kan hållas. Under 2009 kommer kontrollen av åtgärdernas ekonomiska utfall att intensifieras och Bildningsstyrelsen att varje månad få rapport hur varje rektorsområde ligger till ekonomiskt. Genomgång av skolskjutsverksamheten med sikte på rationaliseringsåtgärder kommer att, i samverkan med konsult, påbörjas snarast. För att klara budget 2009 planerar Karlfeldtgymnasiet nedanstående åtgärder på personalsidan: indragning av 1 skolledartjänst, 1 intendenttjänst, ½ elevassistenttjänst, 1 ITteknikertjänst, 2,5 lärartjänster och 0,25 studie/yrkesvägledartjänst.
Under året har Karlfeldtgymnasiets skolledning utökats med en rektor. Skolan har anslutit sig till dels projektet ”Vård- och omsorgscollege” dels till teknikcollege ”Dalälven”. Samverkan via avtal med NVU har avbrutits och kommunens medlemskap i NVU har sagts upp. SIVA-service fungerar som en plattform för arbetssökande försörjningsstödstagare som via praktik eller OSA kommer närmare målet egen försörjning och den reguljära arbetsmarknaden. Arbetet bedrivs i nära och väl fungerande samarbete med socialtjänst och arbetsförmedling. Verksamheten har under året utvecklats positivt och resulterat i att fler personer har gått vidare till egen försörjning. Verksamhetens +67uppdrag och interntjänster har ökat. Schablonersättning från Migrationsverket för flyktingar minskar då ett stort antal individer har passerat den s.k. 2-årsgränsen. Dock kvarstår utbetalningar av särskild introduktionsersättning till individen från förvaltningen i ytterligare 18 månader.
VERKSAMHETSUTVECKLING PÅ SIKT Personal från samtliga grundskolor samt gymnasieskolan kommer att genomgå SETutbildning ( SET = social emotionell träning ) i samverkan med Aktion Avesta under våren 2009 för att förstärka det förebyggande arbete, som i dag görs på grundskolorna. En fortsättning av utbyggnad av förskoleplatser är planerad för att möta behovet. Fortsatt utbyggnad är planerad för centrala Avesta i januari 2009, sedan står Horndal och Karlbo på tur. Förskolorna fortsätter sitt kvalitetsarbete med pedagogiska rum och basgrupper. För Gymnasieskolan kommer det sjunkande elevantalet att kräva intensifierad samverkan med, i första hand, Martin Koch-gymnasiet i Hedemora för att bibehålla regionens programutbud. Gymnasiereformen ”Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola” kommer troligen att sjösättas hösten 2011. Verksamheterna SIVA-service och Ungdomscentrum (UC) utvecklas och utökas. Detta med anledning av att antalet individer utanför den reguljära arbetsmarknaden förväntas öka. Behovet av branschinriktad yrkessvenska och yrkesutbildning för vuxna ökar.
Slutbesiktning av de nya pedagogiska lokalerna i Verket ägde rum under augusti månad. Verksamhet har påbörjats med studiedagar, studiebesök samt utbildningar i naturvetenskap, teknik och media.
63
För resultatenhet Gymnasieskola uppvisar årets resultat ett underskott på 369 tkr. Resultatet kan till stora stycken härledas till en interkommunal faktura från Hedemora avseende elever för höstterminen 2007. Denna kostnad bokades inte upp i resultatet för 2007. Beloppet var på totalt 839 tkr. Glädjande nog kan konstateras att de interkommunala intäkterna utvecklas positivt. Även de interkommunala kostnaderna uppvisar en positiv utveckling. SIVA hamnade på något plus, men har balanserat statsbidrag från Migrationsverket från 2008 till 2009 pga det problematiska läget vid migrationsenheten. Se kommentar ”viktiga händelser”. SIVA hör fr o m 2008-01-01 till resultatenhet gymnasieskola.
Affärsplan för Verket har färdigställts under året. Planen redovisar förutsättningar för fortsatt verksamhet i verket avseende personalsammansättning och – dimensionering, organisation, inriktning och framtida satsningar. En inventering av befintliga kulturverksamheter för barn kommer att göras under våren. Avsikten är att hitta samordningsvinster inom skola och kultur. En vidareutveckling av servicedisken i Avesta bibliotek planeras genom att ytterligare kommunal kompetens tillförs.
EKONOMI Årets resultat Driftredovisning Bildningsstyrelsen har år 2008 uppnått ett överskott på +11 tkr. Resultatet vid årets slut fördelar sig enligt följande: Förskola/grundskola Resultatenhet 1 -2 254 tkr Förskola/grundskola Resultatenhet 2 +2.636 tkr Gymnasieskola -385 tkr ( varav SIVA +58 tkr) Kultur +15 tkr
Resultatenhet Kultur har haft ett ekonomiskt besvärligt läge under 2008. Ett smärre överskott uppstod genom att hård restriktivitet tillämpats för att undvika ett minusresultat för resultatenheten. Investeringar Arbetet med Lärande miljö i verket är avslutat. Förvaltningen har genomfört arbetet med investeringsplan 2008, men verkställandet av planen har, av besparingsskäl, lagts sent under året respektive skjutits fram.
Bildningsstyrelsen har år 2008 ett resultat mycket nära 0. Fördelningen resultatenhetsvis ser ut enligt följande: Resultatenheterna Förskola/grundskola har tillsammans ett överskott på 381 tkr. Orsaken står att finna i att: • Åtgärdsplan för att finansiera framför allt förskoleutbyggnaden beslutades av Bildningsstyrelsen vid sammanträde i mars, varefter planen skyndsamt genomfördes. • Semesterlöneskulden gav ett relativt stort överskott jfrt med budget • Det överskott, som semesterlöneskulden gav åts dock upp av brant stigande skolskjutskostnader. Den ekonomiska situationen under året har varit mycket ansträngd p.g.a. de stora utökningar av förskoleplatser, som finansierats av ovan nämnd åtgärdsplan. Ytterligare utökningar måste dessutom ske nästa år. Det har varit och är även i fortsättningen av största vikt att respektive rektorsområde klarar sin budget. Kontinuerliga uppföljningar av vidtagna besparingsåtgärder har genomförts tillsammans med de rektorer som har ”röda” siffror. Grundskolesituationen vid vissa rektorsområden är problematisk.
RESULTATRÄKNING tkr Budget 2008
Bokslut 2008
Verksamhetens intäkt 47 564 57 074 Verksamhetens kostnad 481 310 490 808 Verksamhetens nettokostnad 433 746 433 734 Tillskott av skattemedel 433 746 433 746 Årets resultat Nettoinvestering
Avvik
Bokslut 2007
9 510 -9 498
55 640 481 608
11 0
425 968 425 948
0
11
11
-20
4 876
5 410
-534
4 509
PERSONAL Antal tillsvidareanställda Sjuktal antal dagar Sjuktal i %
64
2008 685,7 20,1 5,6
2007 695,5 21,5 6,0
PERSONAL Tillsvidareanställda
det möjligt att få ut våra olika kartprodukter till kommunernas handläggare. De nya rikstäckande referens-systemen SWEREF 99 och RH 2000 har införts i Avesta. Projektet fortskrider i Fagersta och Norberg. Produktionen av grund- och nybyggnadskartor har legat på en hög nivå. Adressättningen av landsbygds-fastigheter i Norberg är i princip slutförd.
December månad 2008 hade förvaltningen 536,9 tillsvidareanställda årsarbetare att jämföra med 544,9 vid årets början.
Övertid Övertidstrenden har de senaste åren varit mycket positiv. Övertidsuttaget verkar nu ha stabiliserats på en nivå som ligger lägre än tidigare år. 2007 hade förvaltningen 1 674 övertidstimmar – 2008 var antalet 2 046.
Inom marksidan i Avesta kommun har intresset för småhustomter varit mycket stort. Alla äldre tomter i Älvnäs och Nordanö är sålda. Arbete pågår med att få fram nya attraktiva tomtområden. Ett större mark-bytesavtal med Avesta Jernverk har upprättats.
Sjuktal Förvaltningens sjuktal är lägre än för några år sedan. 2007 var talet 21,3 dagar att jämföra med 20,1 dagar 2008.
Ett stort kemikalietillynsprojekt pågår med kommuner och länsstyrelser i Västmanland och Dalarna för att kartlägga farliga kemikalier och försöka fasa ut dessa.
Västmanland-Dalarna Miljöoch byggnadsnämnd
Flera besvärliga djurskyddsärenden har pågått under året som resulterat i en rad beslut och åtalsanmälningar. Bland annat har akut beslut om omhändertagande av djur och länsstyrelsebeslut om djurförbud genomförts. Två åtal har hanterats under året som båda lett till fällande domar, ett för djurplågeri och ett brott mot djurskyddslagen.
VIKTIGA HÄNDELSER Ett flertal detaljplaner har antagits i kommunerna som förvaltningen har arbetat fram, dels genom beslut i nämnden och dels i Avesta kommunstyrelse Utökade byggrätter i Klackberg i Norberg och Torp i Avesta. Kv Beta, Cesar i Fagersta för bostadshus i centrum samt Nergården 1 ändring av affärstomt, Tingshuset i Norberg ny användning. Avesta Jernverk, Södra verken planer för att möjliggöra utbyggnad av industrin, samma sak runt industrin i Fors. Småindustri Månsbo och nytt bostadsområde i Månsbo längs Dalälven i Avesta. Arbete har också påbörjats för Eventhall i Fagersta samt bostadsområden i alla kommuner.
Förvaltningen har hanterat flera remisser från miljödomstolen om Outokumpu Stainless AB i Avesta ansökan om ökad produktion. Slutliga villkor har fastställts av nämnden för Seco Tools AB i Fagersta. Flera utsläpp och olyckor har skett under perioden som kräver extra uppföljningar från förvaltningen. Oljeutsläpp till Krylbo reningsverk, olja i Kolbäcksån i Fagersta samt flera utsläpp i mark i Fagersta.
Centrumutvecklingprojektet i Avesta har avslutat sin inledande fas, uppdrag bland annat att ta fram fördjupad översiktplan för centrum.
Flera komplicerade livsmedelsärenden med verksamheter som saknar tillstånd eller bedriver verksamheten så att säkra livsmedel inte kan säkerställas till konsumenterna har inneburit beslut om förbud och överlämnande till åklagare.
Utvecklingen mot användning av GIS i kommunerna har kommit ett steg närmare i och med inköp av ett digitalt fastighets-register samtidigt som kartarbetet kan effektiviseras genom ytterligare satsning på GPS-tekniken. Här bidrar även det nya kartsystemet Topobase som införts i Avesta. Ett nytt tittskåp (kartviewer) har införskaffats vilket på sikt gör
Ett långsiktigt arbete med att åtgärda bristfälliga avlopp har inletts.
65
PLANERADE/PÅGÅENDE ÅTGÄRDSPROGRAM
De stora budgetavvikelserna beror på - högre intäkter som noteras inom alla enheter men i huvudsak kan konstateras från bygglovoch planverksamhet samt miljöenheten. - överskott på personalsidan med drygt 600 tkr, vakanser, långtidssjukskrivningar och en positiv semesterlöneskuld med 180 tkr är grunden för detta. Vakansutrymme har delvis använts för att förstärka administrationen och miljöenheten. - underskott på tjänsteköp där vissa stora delvis oförutsedda arbeten pågått under hösten.
För att utnyttja förvaltningens resurser optimalt pågår ett strukturerat kvalitetsarbete där målet för 2008 var ett komplett kvalitetsledningssystem för organisationen. Nytt datastöd för debitering har införts och ska utvecklas.
VERKSAMHETSUTVECKLING PÅ SIKT Fokus på klimat- och energifrågor i världen präglar även kommunernas och förvaltningens arbete. Förstärkt klimat- och energirådgivning, miljötillsyn med energifokus, energideklarationer av byggnader och planering för vindkraft är några exempel där förvaltningen kan göra och redan gör insatser.
Drygt 16,5 miljoner kronor har omfördelats under året för att tydliggöra personalkostnader i de samverkande kommunerna samt för gemensam verksamhet. Detta avspeglas också i högre intäkter respektive högre kostnader med samma belopp i redovisningen.
Vattenmyndigheterna kommer att besluta om den första generationen förvaltningsplaner med åtgärdsprogram enligt vattendirektivet i slutet av 2009. Slutmålet är att uppnå god vattenstatus. Ökat fokus på vattenfrågor i tillsyn och planering kommer att bli nödvändigt Därtill kommer förslaget till förändrade regler för strandskydd som ger kommunerna större möjligheter att påverka byggandet, kopplat till ett stort ansvarstagande. En stor planeringsinsats behövs.
Vid fördelningen per samverkande kommun används flera fördelningsgrunder. En stor del av kostnaderna fördelas efter intäkter och kostnader som direkt härrör från respektive kommuns område och uppdrag. Den största delen av lönekostnaderna fördelas efter arbetad tid enligt beskriven omfördelning. Som fördelningsnyckel för övriga kostnader har i detta bokslut använts fördelningsgrunden ”tid”, vilket innebär att Avesta står för 61 %, Fagersta för 27 % och Norberg för 12 % av övriga kostnader. Med dessa fördelningsgrunder som utgångspunkt har ett utfall per kommun räknats fram som ger överskott för Avesta och Fagersta. Avesta +117 tusen kronor Fagersta +805 tusen kronor
Djurskyddstillsynen flyttas till staten, d.v.s. till länsstyrelserna. Det ger möjlighet för nämnden att utnyttja personal till annat där det tidigare saknats resurser. Kommande förändringar i lagstiftning inom samtliga områden medför att personalbehovet i övrigt kommer att öka. Utveckling av kartstöd och GIS är en nödvändig framtidssatsning.
För Avesta kan särskilt noteras att det varit oförutsedda kostnader på marksidan under året. En högre andel arbetad tid har bokförts 2008 än tidigare år, ökning kan konstateras för alla kommuner dock något annorlunda fördelad än tidigare.
EKONOMI Årets resultat Driftredovisning Jämfört med budget ligger hela nämnden vid årets slut med ett överskott på +922 tkr. Det ackumulerade resultatet beror på överskott på intäktssidan med 1 497 tkr som motverkas av högre kostnader med 575 tkr när personalomföringar räknats bort.
Investeringar Nämnden har, som planerat, investerat i en ytterligare GPS-utrustning samt fastighetsregister.
66
RESULTATRÄKNING tkr Verksamhetens intäkt Verksamhetens kostnad Verksamhetens nettokostnad Tillskott av skattemedel
Budget 2008
Bokslut 2008
Avvik
Bokslut 2007
26 500 36 797
43 679 17 179 53 859 -17 062
40 488 48 805
10 297 10 297
10 180 10 297
117 0
8 317 9 839
0
117
117
1 522
440
451
-11
170
Årets resultat Nettoinvestering
PERSONAL Antal tillsvidareanställda Sjuktal antal dagar Sjuktal i %
2008 38,1 8,8 2,5
2007 37,0 17,8 5,0
PERSONAL Tillsvidareanställda Förvaltningen har under året i varierande grad haft vakanser inom alla enheter. Rekrytering har gjorts och pågår för flera av tjänsterna. Vikarier fyller delvis behovet.
Vi har haft besök av representanter från Smedjebackens kommun. Vi berättade om vår samverkan och införandet av Personec P. Vi har varit på besök hos Knivsta kommun för att höra hur de lyckats med införandet av självservice för timanställd personal. Vi har varit på besök hos Uppsala kommuns löneservice och berättat om vad man bör tänka på när man byter lönesystem.
EKONOMI Årets resultat Driftredovisning Kostnaderna för den nya löneadministrationen fördelas till medlemskommunerna genom fördelning motsvarande förhållandet i ett årsgenomsnitt av utbetalade löner i enlighet med upprättat överenskommelse. Respektive kommunala bolag och kommunalförbund har tecknat avtal om den service som skall ingå direkt mot den nya löneorganisationen. Debitering görs varje månad och avräknas var tredje månad. Detta för att verksamhetens kostnadsredovisning skall vara så realistisk som möjligt fortlöpande under året. Samtliga kostnader har fördelats med en smärre avvikelse mot budget. I den slutliga debiteringen till respektive medverkande kommun, kommunalförbund, bolag m.m. har avräknats mot verkligt utbetalade löner under 2008, vilket innebar en viss förändring i förhållande till fördelningen under året.
Övertid Övertidsarbete under året på grund av vakanser inom Plan & Bygg syns tydligt i statistiken för året.
Sjuktal
Under januari till oktober har lönesektionen utöver budget haft en Plus-tjänst med nästan full kostnadstäckning från arbetsförmedlingen. I övrigt har verksamheten bedrivits med något lägre kostnader för verksamheten än den budget som fastställts av kommunfullmäktige i Norberg. Kostnaderna har fördelats till respektive ansluten enhet enligt avtal.
Sjukfrånvaron har halverats under 2008. Det är framförallt långtidsfrånvaron som minskat då medarbetare kunnat återgå i arbete.
Västmanland-Dalarna Lönenämnd
I den resultaträknig som redovisas ingår hela nämndens driftredovisning. Avesta kommuns andel ingår som en del i Kommunstyrelsens kostnader och uppgår under 2008 till 3,9 Mkr.
VIKTIGA HÄNDELSER Under hela året har vi arbetat med repetitionsutbildningar för chefer och arbetstagare i självservice i samtliga kommuner samt genofört grundutbildningar för nya chefer. I juni 2008 gjordes den tekniska plattformen om och efter det så fungerar tekniken bättre.
67
RESULTATRÄKNING tkr Budget 2008
Bokslut 2008
Avvik
Bokslut 2007
Verksamhetens intäkt
10 676
10 892
216
12 243
Verksamhetens kostnad
10 676
10 892
-216
12 243
Verksamhetens nettokostnad
0
0
0
0
Tillskott av skattemedel
0
0
0
0
Årets resultat
0
0
0
0
PERSONAL Antal tillsvidareanställda Sjuktal antal dagar
2008 21,8
2007 23,8
9,7
8,8
PERSONAL Sjuktal Sektionen har haft en sjukfrånvaro som motsvarar 9,7 dagar per anställd.
Övertid Övertid och fyllnadstid har minskat avsevärt i förhållande till 2007. Fyllnadstiden har under åtet uppgått till 23,2 timmar och övertiden till 306,5 timmar.
68
ÖVRIGT Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed i huvudsaklig överensstämmelse med den kommunala redovisningslagen, Sveriges kommuner och landstings rekommendationer samt kommunens redovisningsreglemente.
Anläggningstillgångar Upptas till anskaffningskostnaden minus ev investeringsbidrag och avskrivningar.
Semesterlöneskulden Semesterlöneskulden avser ej uttagna dagar och redovisas som kortfristig skuld.
Avsättningar för pensioner Från år 2000 har kommunen beslutat att den individuella delen av pensionen skall betalas ut så att den enskilde individen själv får möjlighet att placera sina pensionsmedel.
Intern redovisning
Pensionsskulden som är intjänad före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen.
Avskrivning startar månaden efter anskaffning eller månaden efter slutredovisning av större investering.
Kapitaltjänstkostnader Avskrivningar beräknas som regel på tillgångarnas historiska anskaffningsvärde och planerad livslängd.
Fordringar Fordringar tas upp till det belopp som bedöms bli betalt. Fordringarna ska prövas i enlighet med kommunens krav- och inkassopolicy.
Internränta beräknas på tillgångarnas bokförda värden. Personalomkostnader Arbetsgivaravgifter/personalomkostnader har påförts respektive verksamhet i form av procentuella personalomkostnadspålägg på utbetalda löner under året.
Investeringsredovisning Redovisningsprinciperna för investeringar har ändrats från 2002-01-01. Som investering räknas inventarier med belopp som överstiger ett basbelopp och med en ekonomisk livslängd över 3 år. Lånekostnader Lånekostnader belastar resultatet då de uppkommer. Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner har redovisats enligt kontantmetoden. Intjänade timlöner bokförs löpande månadsvis med en månads förskjutning och kostnaden för verksamhetsåret justeras i samband med årsskiftet. Kostnadsräntor hänförda till redovisningsperioden har skuldförts och belastat perioden. Koncernkonsolidering Kommunens sammanställda redovisning upprättas med proportionell konsolidering. 69
Redovisningsmodellens delar DRIFTREDOVISNING
INVESTERINGSREDOVISNING
Verksamheter ------------------SUMMA INTÄKTER
Verksamhetsområde Projekt X Projekt Y ./. investeringsbidrag Projekt Z
Verksamheter -------------------
NETTOINVESTERING
SUMMA KOSTNADER
RESULTATRÄKNING
FINANSIERINGSANALYS
Intäkter 1) Kostnader 1)
Årets resultat
Avskrivningar
- Justering för övr ej likvidpåvekande poster
- Justering för avskrivingar - Justering av rörelsekapital
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
exkl likvida medel
Kassaflöde fr löpande verksamhet
Skatteintäkter och int av bidrag Finansiella kostn/int
Inköp materiella/finansiella tillgångar Avyttrade materiella/finansiella tillgångar
Kassaflöde fr investeringsverksamhet RESULTAT EFTER FINANSNETTO
Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning/minskning av långfristiga fordringar
Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader
Kassaflöde fr finansieringsverksamhet
FÖRÄNDRING EGET KAPITAL
FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL
BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL O SKULDER
1) Efter justering för interna poster
70
Redovisningsmodellens delar
Eget kapital Kommunens totala kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar m m). Rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål).
(se bild föregående sida) Resultaträkningen redovisar intäkter och kostnader, samt återger hur förändringen av kommunens eget kapital framkommit. Denna förändring kan också utläsas genom att jämföra eget kapital i de två senaste årens balansräkningar.
Internränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Kapitaltjänstkostnader Benämning för internränta och avskrivning.
Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder kommunen har på bokslutsdagen - den ekonomiska ställningen vid årets slut. Av den framgår hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) resp hur kapitalet har skaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital).
Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid).
Mellan två tidpunkter inträffar ett antal händelser, vilket innebär att den finansiella ställningen förändras. Dessa händelser redovisas i resultaträkningen och/eller finansieringsanalysen.
Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag mm.
Finansieringsanalysen visar hur kommunen fått in pengar och hur de använts under året. Här behandlas ut- och inbetalningar till skillnad från resultaträkningen som innehåller kostnader och intäkter. Finansieringsanalysens uppställning har förändrats från och med delårsbokslutet 2007 i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Uppställningen bygger på tre sektorer, löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Den sektorindelade rapporten vill på ett lättillgängligt sätt visa verksamhetens tre grundläggande aktiviteter och relationerna mellan dem.
Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Långfristiga skulder Skulder överstigande ett år. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter, t ex likvida medel i procent av externa utgifter (likviditet).
Summan av förändringen av de tre sektorerna, löpande verksamhet, investerings och finansieringsverksamheterna visas i förändringen av likvida medel. Denna förändring kan också utläsas i balansräkningen om man jämför likvida medel innevarande år med föregående år.
Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör.
Ord & begreppsförklaringar
Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka.
Anläggningskapital Eget kapital bundet i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas.
Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, d v s graden av egna finansierade tillgångar.
Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar.
71
BILAGA 1 Resultatenheternas måluppföljning 2008 Kommunkansli Brukare Oavsett vilken förvaltning brukaren har kontakt med ska han/ hon känna sig trygg, få ett gott bemötande och uppleva sig att ha eget inflytande i verksamheten. Alla förvaltningar ska ta fram en plan för brukarinflytande.
Mål
Måluppfyllelse
Nöjda brukare Brukarna av Avesta kommuns publika webb skall vara mycket nöjda med den kommunikation som erbjuds.
Målet ej uppnått Arbetet pågår med att tillgänglighetsanpassa den publika webbplatsen. Därefter kommer undersökning som ska ge svar på hur de lokala brukarna uppfattar webbplatsen att genomföras under år 2009.Lokal attitydundersökning som genomförs år 2009.
Ekonomi Ekonomin ska vara i balans
Mål Resultat i relation till skatteintäkter > 2 % vilket motsvarar ca 19 Mkr år 2008
Måluppfyllelse Målet ej uppnått Resultatet för året visar ett underskott med – 4,4 mkr.
Soliditeten ska förbättras
Målet ej uppnått Soliditeten har försämrats under 2008.
Nettolåneskulden ska minska
Målet ej uppnått Nettolåneskulden har ökat under året.
Skatteintäkterna ska utvecklas positivt i förhållande till kostnadsutvecklingen
Målet ej uppnått Skatteintäkterna har utvecklats sämre än kommunens kostandsutveckling.
Kommunstyrelsen skall långsiktigt sträva mot att skapa en buffert i verksamheten motsvarande 2% varje år för att möta särskilda händelser som kan uppstå under året.
Målet delvis uppnått För kommunkansliets verksamhet redovisas ett överskott med 2 %. För de övergripande delarna som omfattar pensioner, lönepott mm redovisa ett underskott och där är målet ej uppnått.
72
Miljö Vi ska överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Kunskapen och medvetenheten måste komma alla kommuninnevånare till del och därför ska en klimatstrategi, tillsammans med det lokala näringslivet, utarbetas under 2008.
Mål
Måluppfyllelse
Minskad energianvändning i kommunen
Målet ej uppnått Energimyndighetens statistik: Mellan 1997 och 2006 har energianvändningen ökat i Avesta från 2474 GWh till 3104 GWh eller omvandlat till MWh/inv ökat från 106.3 till 141.3. Statistiken kommer från GDE-net. Målet delvis uppnått. Kommunkansliets åtgärder Vår nya lösning med virtualiser av it-enhetens servermiljö ger en energibesparing som alternativ till separata serverlösningar. Ytterligare aktiviteter ska ske för att minska energiförbrukningen vad gäller persondatorer. Detta är bara en liten aktivitet i samtliga förvaltningars arbete att minska energiförbrukningen.
Minskad sopförbränning
Minskade koldioxidutsläpp
Avesta kommun skall vara FairTrade certifierade under år 2008
Målet ej uppnått Sopförbränningen i Källhagsverket ökade mellan 2007 och 2008 med 478 ton från 48053 till 48531 ton. Allmänt Målet delvis uppnått. För Avesta har utsläppen av koldioxid minskat med 11% mellan 1990 och 2006. Detta trots att transporterna under samma period ökat utsläppen med 11%. Om man räknar om detta till koldioxidutsläpp/invånare innebär detta en ökning eftersom befolknigen minskat från 10.8 till 11.3 ton/inv. Av detta utsläpp står våra stora industrier för c:a 75%. Kommunkansliets åtgärder Kommunkansliet har sedan ett antal år etanolbil för tjänsteresor. Målet delvis uppnått Certifiering December 2008 skickades Avestas Fairtrade Cityansökan in till Rättvisemärkt. Kommunkansliets åtgärder Leverantörer till stadshuset av frukt och ingredienser till kaffeautomaten är FairTrade produkter.
Personal Avesta kommun ska som arbetsgivare föregå med gott exempel på arbetsmarknaden. Begreppet ”Mönsterarbetsplatser” ska under mandatperioden införas i kommunens förvaltningar. Under 2008 väljs en arbetsplats ut som får fungera som förebild för övriga arbetsplatser. Inga könsrelaterade löneskillnader får förekomma efter 2010. 73
Insatser för att sänka sjukfrånvaron ska göras. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet.
Mål
Måluppfyllelse
Minst 80 % av personalen ska vara nöjda enligt medarbetarindex 2008 Nyckeltal tas fram under 2008, Om skillnader förekommer ska arbetet med utjämningen vara avslutad senast 2009.
Mäts 2010
Sjukfrånvaron ska vara mindre än 7 %
Målet uppnått. Sjukfrånvaron för helåret 2007 var 7,15 %, motsvarande siffra 2008 är 6,33 %.
Sjukfrånvaron ska minska för kommunkansliets personal jämfört med år 2007.
Målet uppnått. Sjukfrånvaron för helåret 2007 var 4,80 %, motsvarande siffra 2008 är 3,26 %.
20 % / år av dem som har ofrivillig deltid ska ges möjlighet till ökad sysselsättningsgrad
Målet delvis uppnått. Tre deltidstjänter har ändrats till heltider under 2008. Kvarstår en deltidstjänst i nuläget. Aktiva insatser görs för att skapa en kombinationstjänst.
Heltidstjänster skall erbjudas samtlig personal inom Kommunkansliet. Personalen skall vara nöjda med tillgängligheten Personalattitydmätning som genomförs år 2009 för Personec P (lönesystemet).
Tillväxt Avesta Kommun ska samverka med näringslivet för att få fler och växande företag och det ska finnas kompetent arbetskraft för framtidens behov. Kommuninnevånarna ska ha möjlighet till arbete och egen försörjning inom pendelavstånd. Framtiden ska planeras utifrån begreppet regionförstoring. Satsning på att underlätta pendling till och från Avesta är därför en viktig uppgift.
Mål
Måluppfyllelse
Minskad arbetslöshet
Målet ej uppnått 2008-12-31 var 518 personer i Avesta öppet arbetslösa eller 3,8 % av totalen. För ungdomar (18-24 år) var motsvarande siffror 157 personer eller 8,7 %. Motsvarande procentsiffror för ett år sedan var för Avesta 2,8 % och 4,6 %. Detta betyder att en försämring skett för Avestas del.
Resultatet av Svenskt Näringslivs mätning skall öka med i genomsnitt 0,1 för de kriterier som Avesta kommun direkt kan påverka: Statistiska faktorer - Kommunalskatt
Mål delvis uppnått Kommunalskatt (år 2006-2007): Avesta kommuns plats i rankingen har förbättrats med 5 platser, däremot har det absoluta talet inte förändrats.
74
- Entreprenader
Entreprenader (år 2005-2006): Avesta kommuns plats i rankingen har försämrats med 27 platser. I absoluta tal har andelen entreprenader minskat från 5,15 % av kommunens totala verksamhet till 4,95 % .
Enkätsvar - Politiker, tjänstemäns och skolans attityder till företagande
Målet ej uppnått Politikers attityder till företagande: Företagarna upplever att politikernas attityder till företagande har blivit sämre. Företagarna ger 3,6 i betyg år 2007, mot 3,8 i betyg år 2006. En minskning med 0,2 betygsandelar. Tjänstemäns attityder till företagande: Företagarna upplever att tjänstemännens attityder till företagande har blivit sämre. Företagarna ger 3,67 i betyg år 2007, mot 3,82 i betyg år 2006. En minskning med 0,15 betygsandelar. Skolans attityder till företagande: Företagarna upplever att skolans attityder till företagande har blivit bättre. Företagarna ger 3,85 i betyg år 2007, mot 3,8 i betyg år 2006. En ökning med 0,05 betygsandelar.
- Kommunala regler och byråkrati
Målet är uppnått Kommunala regler och byråkrati: Företagarna upplever kommunala regler och byråkrati har blivit bättre. Företagarna ger 3,16 i betyg år 2007, mot 3,0 i betyg år 2006. En ökning med 0,16 betygsandelar.
- Kommunal konkurrens
Målet ej uppnått Kommunal konkurrens: Företagarna upplever att den kommunala konkurrensen har blivit sämre. Företagarna ger 3,92 i betyg år 2007, mot 3,64 i betyg år 2006. En minskning med 0,28 betygsandelar.
- Kommunens service till företagen
Målet ej uppnått Kommunens service till företagen: Företagarna upplever att den kommunala servicen har blivit sämre. Företagarna ger 3,48 i betyg år 2007, mot 3,4 i betyg år 2006. En minskning med 0,08 betygsandelar.
- Tillgången på kompetent arbetskraft
Tillgången på kompetent arbetskraft: Mätning av detta värde gjordes först år 2007, därför finns inget jämförelsetal. Resultatet är betyget 2, 7.
Avesta kommuns befolkning ska senast 2010-12-31 ha ökat till minst 22 000.
Målet delvis uppnått. Avesta kommuns befolkning har ökat 2008-12-31 till 21 937 personer
Gamla Byn AB Bostäder ska finnas anpassade för olika behov och olika åldrar. Hyresgästerna ska ha möjlighet att sopsortera och hushålla med energi.
75
Mål
Måluppfyllelse
GBAB ska genom nya ägardirektiv ta ett större socialt och ekologiskt ansvar i kommunen.
Målet ej uppnått Under hösten har underlag presenterats för en aktivare styrning av kommunens bolag som ger möjlighet till styrning bland annat vad gäller socialt och ekologiskt ansvar.
GBAB ska ge skälig avkastning på insatt aktiekapital.
Målet ej uppnått Gamla Byn AB har lämnat avkastning med statslåneränta + 1 % för verksamhetsåret 2007 på kontant tillskjutet kapital. Då 2008 års resultat är negativt för Gamla Byn AB, kommer ingen utdelning att lämnas till kommunen för året.
Fritid- och teknikstyrelsen KOMMUNÖVERGRIPANDE Brukare Oavsett vilken förvaltning brukaren har kontakt med ska han/ hon känna sig trygg, få ett gott bemötande och uppleva sig att ha eget inflytande i verksamheten. Alla förvaltningar ska ta fram en plan för brukarinflytande. Mål Nöjda brukare
Måluppfyllelse Mäts i brukarenkät
Ekonomi Ekonomin ska vara i balans Mål Den långsiktiga ekonomiska utvecklingen ska inriktas på att skapa ett buffertutrymme motsvarande 2 % av den skattefinansierade budgetramen för att möta särskilda händelser som kan uppkomma under året
Måluppfyllelse Målet ej uppnått 1.000 tkr har avsatts som buffert i budget 2008. Skattefinsierad verksamhet redovisar ett underskott med 5 283 tkr. Åtgärdsplan för att återställa en budget i balans har påbörjats.
VA-verksamheten skall vara 100 % taxefinansierad, minst 8 mkr disponeras årligen för långsiktigt underhåll och förnyelse av VAanläggningarna
Målet uppnått VA-verksamheten är 100 % taxefinansierad
Avfallsverksamheten ska vara 100 % taxefinansierad
Målet uppnått.
Målet delvis uppnått Förnyelsetakten uppgår till 5 mkr
Interndebiteringen inom förvaltningen ska Målet delvis uppnått Översyn av redovisningen pågår med anledning av minska. Budgetram skapas för verksamheterna och kostnadsredovisningen ses över för samtliga organisationsöversyn inom verksamheterna. verksamheter
76
Miljö Vi ska överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Kunskapen och medvetenheten måste komma alla kommuninnevånare till del och därför ska en klimatstrategi, tillsammans med det lokala näringslivet, utarbetas under 2008. Mål Minskad energianvändning i kommunen
Måluppfyllelse Målet delvis uppnått Översyn av energiförbrukning har skett i samarbete med Gamla Byn AB. Energiuttaget för trafikbelysningen har minskat under 2008. Energikostnaderna har dock ökat betydligt.
Energisparprogram upprättas i verksamheterna VA och Fritid
Målet delvis uppnått Energisparåtgärder har genomförts vid Avestavallen. Energisparprogram har inte upprättats för anläggningarna men kommer att genomföras under 2009. Investering av en gasgenerator vid Avloppsreningsverket i Krylbo kommer att ske under 2009 och beräknas att ge ca 300 000 Kwh.
Översyn av inomhustemperaturen i förhyrda kontorslokaler och egna fastigheter
Målet ej uppnått. Översyn ej skett.
Ökad användning av timers och lågenergilampor
Målet delvis uppnått. Vid all ny- och ombyggnation av vägbelysning sker byte till lampor med lägre effekt. 125 W kvicksilverlampor byts till 70 W natriumlampor.
Minskad sopförbränning genom ökad återvinning
Målet delvis uppnått. Mängden avfall till förbränning har varit något lägre än föregående år.
Minskade koldioxidutsläpp
Uppföljning kan ej ske då relevanta mått ej finns.
Vid inköp eller leasing av nya fordon ska dessa ha låga utsläpp av koloxid, vara energieffektiva och ha låga utsläpp av hälsofarliga partiklar
Målet uppnått. Hänsyn tas till uppsatt mål vid upphandling av nya fordon.
Personal som använder tjänstebilar ska erbjudas utbildning i sparsam körning. Enligt plan ska 10 personer per år utbildas
Målet ej uppnått. Utbildning under året har ej skett.
Utbildning av personal i miljöfrågor för ett ökat miljömedvetande
Målet ej uppnått Utbildningen har ej påbörjats.
Dricksvatten ska alltid uttas från grundvatten
Målet uppnått
Potentiella grudvattenresurser ska skyddas och säkerställas på lång sikt
Målet delvis uppnått
Minska uttaget av naturgrus ur grusåsarna och successiv övergång till krossat berg och återvinningsmassor
Målet delvis uppnått
77
Avfallstaxorna ska hållas på lägsta möjliga nivå för att kunna upprätthålla en miljöriktig hantering av avfallet
Målet uppnått Avesta har nu länets lägsta renhållningstaxa med bibehållen miljöriktig hantering och med samma servicenivå som andra kommuner.
Personal Avesta kommun ska som arbetsgivare föregå med gott exempel på arbetsmarknaden. Begreppet ”Mönsterarbetsplatser” ska under mandatperioden införas i kommunens förvaltningar. Under 2008 väljs en arbetsplats ut som får fungera som förebild för övriga arbetsplatser. Inga könsrelaterade löneskillnader får förekomma efter 2010. Insatser för att sänka sjukfrånvaron ska göras. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet. Mål Minst 80 % av personalen ska vara nöjda enligt medarbetarindex 2008
Måluppfyllelse Mäts med hjälp av medarbetarenkät
Varje verksamhet ska med ledning av resultatet från medarbetarenkäten 2007 upprätta handlingsplaner. Handlingsplanerna upprättas i bred samverkan med samtliga anställda.
Målet uppnått Handlingsplaner har upprättats och uppföljning kommer att ske under 2009 i samband med arbetet med AHA-enkäten.
Nyckeltal tas fram under 2008. Om skillnader förekommer ska arbetet med utjämningen av löneskillnaderna vara avslutad senast 2009.
Mäts 2010
Sjukfrånvaron ska vara mindre än 7 % vid utgången av år 2008
Målet uppnått Sjukfrånvaron uppgår till 5,41 % i genomsnitt för Fritid och teknikförvaltningen för år 2008.
20 % / år av dem som har ofrivillig deltid ska ges möjlighet till ökad sysselsättningsgrad
Målet delvis uppnått Organisationsöversyn pågår av städenheten. Pooltjänst och ökad sysselsättningsgrad ingår i översynen. Organisationsförändringen klar under våren 2009.
Alla anställda ska ha rätt till individuell kompetensutvecklingsplan. 0,5 % (250 tkr) av lönekostnaderna avsätts till kompetensutveckling.
Målet delvis uppnått Alla anställda ska ha rätt till individuell kompetensutvecklingsplan. Uppföljning har ej skett om kompetensutvecklingsplanerna genomförts under året. Kostnaderna uppgår till 230 tkr.
Fritid och teknikförvaltningen ska förbereda arbetet med att säkerställa generationsväxlingen som kommer att ske de närmaste åren
Målet delvis uppnått Utredning pågår i samband med organisationsöversyn.
Kvinnor och män inom förvaltningen ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter
Målet uppnått
78
Barnperspektiv Mål Barnperspektivet ska lyftas fram i samtliga verksamheter och ska ingå i verksamhetsplanerna
Måluppfyllelse Målet delvis uppnått Barnperspektivet lyfts fram i alla beslut som rör fritidsverksamheten. Rutiner för att säkerställa att barnperspektivet lyfts fram i alla beslut har inte fastställts.
Fritid och teknik Avesta Kommun ska ha en välskött, vacker, trivsam och tillgänglig yttre miljö, som välkomnar besökare och uppmuntrar medborgarna att vara rädda om de gemensamma tillgångarna. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha tillgång till ett varierat fritidsutbud av god kvalitet. Mål Nöjda innevånare
Måluppfyllelse Medborgarenkät
Fritid och teknikförvaltningen ska sträva efter ständiga förbättringar i verksamheten, som underlag används medborgarenkät 2007.
Målet delvis uppnått Mäts i brukarenkät.
Minskad skadegörelse
Trygghetsmätning bland medborgare
Minskat klotter
Målet ej uppnått Svårighet att följa upp målet föreligger. Kostnaderna för klottersanering har ökat. Klotterpolicy kommer att fastställas under 2009. Kostnader för skadegörelse och skadeförebyggande åtgärder uppgår till ca 640 tkr för 2008.
Verksamhetsplaner Fyra verksamhetsplaner har antagits av Fritid och Teknikstyrelsen, med inriktningsmål och mätning av måluppfyllelse med angivna nyckeltal. Dessa planer styr verksamheten långsiktigt. VA-plan 2050 Mål Produktion vatten: Vattenkvalitet och leveranssäkerhet ska uppfylla krav från livsmedelsverket och krav på brandvattenförsörjning.
Måluppfyllelse Målet uppnått Mäts i verksamhetsplanens nyckeltal Mäts och redovisas årligen efter årsbokslut Uppföljning av VA 2050 har skett och kommer att delges styrelsen. Revidering av planen har skett.
Distribution vatten: Svinn på vattenledningsnätet ska understiga 20%.
Målet uppnått Mäts i verksamhetsplanens nyckeltal Mäts och redovisas årligen efter årsbokslut
Produktion avloppsrening: Avloppsvattenrening ska ske så att kraven i gällande lagstiftning och av tillstånds- och tillsynsmyndigheten uppsatta villkor följs.
Målet delvis uppnått Avloppsreningsverken i Näs och Sjövik har inte klarat utsläppskraven för 2008. Mäts i verksamhetsplanens nyckeltal Mäts och redovisas årligen efter årsbokslut Uppföljning av VA 2050 har skett och kommer att delges styrelsen. Revidering av planen har skett.
79
Avfall 2010 Mål Avfallshanteringen skall ske i enlighet med gällande bestämmelser i Miljöbalken och Avfallsförordningen
Måluppfyllelse Målet uppnått All avfallshantering i kommunen sker i enlighet med gällande lagstiftning.
Renhållningstaxan skall hållas på lägsta möjliga nivå, med upprätthållande av en miljöriktig hantering av avfallet
Målet uppnått Renhållningstaxan är den lägsta i länet. Avfallets hantering sker i enlighet med gällande lagstiftning.
Hushållens totala avfallsmängd skall uppgå till max 400 kg per person och år
Målet uppnått Hushållens avfallsmängd uppgår till ca 380 kg per person.
Insamling av farligt avfall från hushållen skall uppgå till minst 4 kg per person och år
Målet uppnått. 2008 insamlades ca 6 kg farligt avfall per person.
Återvinningsgraden vid Karlslund skall vara minst 70 procent.
Målet uppnått Återvinningsgraden 2008 var över 80 procent.
Gata 2050 Mål Gatuverksamheten ska inom det kommunala vägområdet tillgodose trafikanternas behov av tillgänglighet, säkerhet och miljötillsyn
Måluppfyllelse Målet delvis uppnått Målet för vinterväghållningen bedöms vara nått. Målet för asfaltunderhållet har inte nåtts. Vägvisning, vägmarkering, brounderhåll, avvattning och dränering har ej kunnat genomföras enligt plan. Miljöhänsyn i form av miljömaskiner inom gatuverksamhetens entreprenaduppdrag är delvis uppfylld.
Verksamheten är serviceinriktad, kostnadseffektiv och kvalitetsmedveten
Målet delvis uppnått Ny upphandling har inneburit ökade kostnader för snöröjning och halkbekämpning.
Arbetet inom verksamheten ska bedrivas så att samverkan främjas
Målet är uppnått Samverkan sker inom förvaltningens olika skötseluppdrag och med andra kommuner i upphandling av material och tjänster.
Park 2050 Mål För god livsmiljö, rekreation och trevnad tillhandahålla lättillgängliga parker, planteringar, lekytor och bostadsnära naturområden
Måluppfyllelse Målet uppnått Mäts i verksamhetsplanens nyckeltal Mäts och redovisas årligen efter årsbokslut
Förnyelse och utveckling av lekplatser. I varje stadsdel ska finnas en lekplats med hög tillgänglihet för alla
Målet uppnått Förnyelse och utveckling av lekplatser sker kontinuerligt. Målet delvis uppnått Det återstår att tillgänglighetsanpassa delar av lekredskapen. Målet delvis uppnått
Det ökade intresset för växter och utemiljöer
80
ska återspeglas i verksamheten. Kommunens innevånare ska tillgodoses med lättillgänglig information
Målet uppnås när den externa hemsidan kommer i bruk.
Utveckla det interna samarbetet inom kommunen som samarbetspartner i gröna frågor
Målet uppnått Enheten Park och anläggning är samarbetspartner när det gäller gröna frågor i kommunen.
Fritid Mål Ett rikt och varierat utbud av fritidsanläggningar skall vara tillgängligt för alla. Fritidsutbudet ska vara attraktivt och mångsidigt
Måluppfyllelse Målet uppnått Utvecklingen av befintliga anläggningar pågår. Skateparken, Avestavallen, Älvpromenaden och Metropoolen är exempel på detta.
Kommunala anläggningar drivs helt eller delvis i föreningsregi där förutsättningar finns. En tydlig organisation för driften av idrotts- och fritidsanläggningar samt Avestaparken och Avesta Teater skapas.
Målet delvis uppnått Organisation beslutad av Fritid och teknikstyrelsen 20081126. De kommunala anläggningarna drivs helt eller delvis i föreningsregi där förutsättningarna finns. Avestaparken och Avesta teater återstår att arbeta med.
För att erhålla kommunala bidrag 2009 ska föreningar redovisa policys för jämställdhet, drogförebyggande arbete, ledarskap och inkludering under 2008.
Målet delvis uppnått Ett antal träffar med föreningar har hållits där man arbetar aktivt med policyfrågor. Förvaltningen tillsammans med SISU Dalarna erbjuder stöd och hjälp. Ett stort antal föreningar har lämnat in policys. Det saknas ett antal policys som ska bearbetas under våren för beslut om bidrag ska utbetalas eller ej.
Qlturhuset ska utveckla sin roll som samordnare för ungdomsgård och mötesplatser
Målet delvis uppnått Genom täta kontakter med kommunens föreningsdrivna fritidsgårdar och mötesplatser samt medverkande i Dalarnas läns nätverk ”Dalakoll” markeras samordnarens roll tydligt.
Metropoolen Avesta är en väl fungerande anläggning som uppmärksammas såväl inom som utom kommunen
Målet delvis uppnått Vid driftsättningen av anläggningen uppstod problem med bland annat badvattenreningen, halt golv och luft/ventilationen. Badhuset har stängts 21 dagar för diverse åtgärder. Solarierna installerades i november. Under året har anläggningen fungerat allt bättre och uppmärksammats såväl inom som utom kommunen.
Metropoolen ska ha minst 100 000 besökare under 2008
Målet uppnått Metropoolen Avesta Under 2008 har Metropoolen haft 92 000 registrerade besökare. Badhuset har varit stängt 21 dagar. Simskolor och skolbad har stor verksamhet. Antal simskoleelever 206 st Antal sommarsimskoleelever 62 st Babysim har startats under hösten. Horndals badhus Under 2008 har 10 500 besökt Horndals badhus. Stängt 4 dagar samt sommarstängt 18 dagar 81
Antal simskoleelever 50 st Sommarsimskoleelever 34 st
Städ Mål Städenheten skall erbjuda städtjänster så att kunderna får en ren och trivsam miljö, med skräddarsydda lösningar skall kundernas önskemål tillgodoses till efterfrågad kvalitet.
Måluppfyllelse Målet uppnått Det ekonomiska målet är uppnått. Målet delvis uppnått Motiverad personal och nöjda kunder anses målet delvis uppnått.
Infrastruktur Mål Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla och samordnas med andra samhällsbetalda resor
Måluppfyllelse Målet uppnått Fordon och de mest frekventerade hållplatserna har anpassats avseende tillgänglighet.
Samordning av samhällsbetalda resor utföres av trafikhuvudmannen Dalatrafik enligt ett gemensamt reglemente för dessa resor
Målet uppnått. Resorna samordnas genom Beställningscentralen Dalarna.
Driftformer Mål En kompetent och effektiv egenregiverksamhet ska ligga till grund för verksamheternas service och säkerställa konkurrens
Måluppfyllelse Målet uppnått Städ och parkverksamheterna redovisar överskott.
Samverkan Mål Samverkan mellan enheter, med andra kommunala verksamheter och bolag samt samarbete med andra kommuner för att ta tillvara kompetens och resurser på bästa sätt.
Måluppfyllelse Målet uppnått Samarbete sker mellan enheter, med andra kommunala verksamheter för att ta tillvara kompetens och resurser på bästa sätt. Samarbete med andra kommuner sker inom renhållningsverksamheten i samband med upphandlingar, återvinning och deponering. Mäts i verksamhetsplanens nyckeltal Mäts och redovisas årligen efter årsbokslut
Utveckla samarbetsformer med bildnings- och omsorgsstyrelsen avseende SIVA och OSA
Målet uppnått Former för samarbete har utformats. Ett antal medarbetare från SIVA har arbetat i parkverksamheten under året.
Tillgänglighet Mål Verksamheterna ska vara lättillgängliga för medborgarna och erhållna synpunkter ska snabbt besvaras
Måluppfyllelse Målet uppnått Inkomna synpunkter registreras per verksamhet och besvaras så snabb som möjligt. Under 2009 ska rutiner utarbetas så att medborgarna ska få ”en väg in” i förvaltningen. Utökade tider vid Karslund på lördagar för att verksamheten ska bli mer tillgänglig. 82
Omsorgsstyrelsen KOMMUNÖVERGRIPANDE Brukare Oavsett vilken förvaltning brukaren har kontakt med ska han/ hon känna sig trygg, få ett gott bemötande och uppleva sig att ha eget inflytande i verksamheten. Alla förvaltningar ska ta fram en plan för brukarinflytande. Mål Nöjda brukare.
Måluppfyllelse Målet delvis uppnått. Mäts i brukarenkät. Tillvarata åsikter som framkommit i brukarundersökning och i kontakter med anhöriga och brukarorganisationer och beakta dessa i arbetet med budgetprocessen. Andra mätmetoder än enkätundersökningar har startats inom vård och omsorg dels för att motverka enkätleda dels för att få ett bättre och mer prioriterat material.
Fler alternativ till sysselsättning för funktionshindrade inom socialpsykiatrin samt LSS.
Målet delvis uppnått. Antal personer med sysselsättning i annan verksamhet än omsorg mäts årligen och 5 personer /år ska ha beretts sysselsättning i andra verksamheter än omsorg och daglig verksamhet LSS.
Stödet till barn och unga ska förbättras genom ytterligare satsningar på samverkan mellan bildningsstyrelse och omsorgsstyrelse.
Målet uppnått. Gemensamma utbildningsdagar/fortbildningsdagar för personal ute i verksamheten ska initieras av förvaltningen 2008.
Ekonomi Ekonomin ska vara i balans Mål Förbättra de ekonomiska kunskaperna hos chefer inom omsorgsförvaltningen med syftet att kunna avge månadsrapporter och beräknad prognos.
Måluppfyllelse Målet delvis uppnått. Alla chefer inom omsorgsförvaltningen ska under 2008 få kunskaper kring ekonomirapportering och prognosticeringsarbete.
Miljö Vi ska överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Kunskapen och medvetenheten måste komma alla kommuninnevånare till del och därför ska en klimatstrategi, tillsammans med det lokala näringslivet, utarbetas under 2008. Mål Minskade koldioxidutsläpp.
Måluppfyllelse
När lampor ska bytas ska lågenergilampor ersätta.
Målet delvis uppnått. Kontroll via förfrågan till enheterna.
Möbler ska i första hand återanvändas och innan köp ska möbelförrådet ha inventerats.
Målet uppnått. Lager som finns töms först.Kontroll genom förfrågan 83
till enheterna. Vid utbyte av leasingbilar ska etanoldriftbilar ersätta.
Målet uppnått. Kontroll av drivmedelsdrift för leasade fordon.
Minska drivmedelsanvändningen genom att utbilda personal i ecodriving.
Målet ej uppnått. Minst 1 hemtjänstgrupp per budgetår ska utbildas i ecodriving.
Personal Avesta kommun ska som arbetsgivare föregå med gott exempel på arbetsmarknaden. Begreppet ”Mönsterarbetsplatser” ska under mandatperioden införas i kommunens förvaltningar. Under 2008 väljs en arbetsplats ut som får fungera som förebild för övriga arbetsplatser. Inga könsrelaterade löneskillnader får förekomma efter 2010. Insatser för att sänka sjukfrånvaron ska göras. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet. Mål Minst 80 % av personalen ska vara nöjda enligt medarbetarindex 2008.
Måluppfyllelse Målet uppnått. Mäts med hjälp av medarbetarenkät.
Nyckeltal tas fram under 2008, Om skillnader förekommer ska arbetet med utjämningen vara avslutad senast 2009. . Sjukfrånvaron ska vara mindre än 7 %.
Mäts 2010.
20 % / år av dem som har ofrivillig deltid ska ges möjlighet till ökad sysselsättningsgrad.
Målet uppnått. Årsvis statistik.
Förbättrad arbetsmiljö för samtlig personal.
Målet delvis uppnått. Tid för reflektion ska vara 2 dagar / termin /arbetsenhet. Vid behov av ersättare ska resursteamet gå in.
Möjliggöra att nya tjänster är heltidstjänster from 2009.
Målet delvis uppnått. Arbete med att ta fram förutsättningar för detta ska arbetas fram under 2008.
Minska korttidssjukskrivningarna och sjuklönekostnader med 20% jmf 2007.
Målet delvis uppnått. Förbättra statistiken och få den uppdelad i kort och långsjukskrivning. Arbeta mer målinriktat kring personer med korttidsfrånvaro.
Personer som varit heltidssjukskrivna mer än 5 år ska erbjudas en individplan ur arbetssynpunkt.
Målet delvis uppnått. Andelen personer som varit heltidssjukskrivna mer än 5 år ska inventeras dec 2007 och ny mätning sker sedan vid varje årsskifte.
Målet ej uppnått. Mäts månadsvis.
84
Tillväxt Avesta Kommun ska samverka med näringslivet för att få fler och växande företag och det ska finnas kompetent arbetskraft för framtidens behov. Kommuninnevånarna ska ha möjlighet till arbete och egen försörjning inom pendelavstånd. Framtiden ska planeras utifrån begreppet regionförstoring. Satsning på att underlätta pendling till och från Avesta är därför en viktig uppgift. Mål Minskad arbetslöshet.
Måluppfyllelse Statistik på självförsörjnings-grad. Statistik på sysselsättningsgrad.
Minska försörjningsstödet med 300:-/inv/år jmf med 2005.
Målet delvis uppnått. Rapporteras till styrelse genom månadsrapport.
Omsorg Avesta kommun ska ha en god kvalitet på den omsorg som ges till brukarna. Kvalitetsmål ska finnas inom verksamheterna. Den enskildes behov ska styra boende och omsorgsinsatser. Förebyggande arbete istället för akuta insatser. Mål Nöjda brukare.
Måluppfyllelse Brukarenkät.
Ledningssystem för omsorgsförvaltningen ska utarbetas under 2008.
Målet delvis uppnått. Rapporteras till styrelse vid delårsrapporter.
Klagomålshanteringssystemet ska förbättras och göras väl känt för brukare, anhöriga och brukarorganisationer.
Målet delvis uppnått. Mäts i brukarenkäter.
Undersöka hur brukarinflytandet över vilka insatser som ska utföras i hemmet, kan ökas. Genom en översyn om fler insatser i hemtjänst kan utföras utan biståndsprövan.
Målet delvis uppnått.
Bildningsstyrelsen FÖRSKOLA/GRUNDSKOLA KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL Det livslånga lärandet är grundprincipen för hela utbildningssystemet. Lärandet ska utformas och anpassas efter individens och näringslivets förutsättningar och behov. Ett varierat kulturutbud ska vara en del av den lärande miljön i Avesta.
BILDNINGSSTYRELSENS VERKSAMHETSMÅL Mål: FÖRSKOLA Under 2008 utvecklar alla förskolor pedagogiska rum.
Måluppfyllelse: Målet uppnått. Arbetet som påbörjades under 2007 fortsätter utvecklas. Flertalet förskolor har genomfört 85
studiebesök på förskolor som ligger långt fram i det pedagogiska arbetet. Handledning har genomförts fyra gånger med både nyckelpersoner och rektorer. ICDP-utbildning på förskolan Violen har börjat( 3/9) och ett stort språkprojekt har inletts i Krylbo med förskolan Igelkotten och Krylbo skolas år F-3 som samarbetspartners. Under 2008 bedriver förskoleverksamheten försöksverksamhet med basgrupper ( basgrupp = mindre grupp med barn som en förskollärare eller barnskötare har huvudansvar för ).
Målet delvis uppnått. Resultatenheten med basgrupper som en del i arbetet med de pedagogiska rummens uppbyggnad. Flera av de större förskolorna har i ett första steg börjat arbeta parallellt mellan avdelningarna utifrån ålder på barnen, t.ex. två syskongrupper samarbetar och två småbarnsavdelningar samarbetar.
Värdegrundsprojektet “ Lika för lika – ur ett jämställdhetsperspektiv “ bedrivs inom förskolan. Genuspedagog fortsätter arbetet vid alla förskolor under 2008.
Målet delvis uppnått. En studiedag genomfördes i februari, arrangerad av genuspedagogen och en rektor, där arbetsuppgiften var att analysera respektive förskolas pedagogiska rum, ur ett genusperspektiv. Uppföljning av studiedagen sker i form av nätverksträffar med personal från samtliga förskolor, där genuspedagogen leder nätverksarbetet.
NTA för kommunens samtliga 5-åringar Målet uppnått. NTA-arbetet med 5-åringarna på förskolorna har inskrivna i förskoleverksamhet kommer att genomföras på alla förskolor i kommunen 2008. genomförts enligt den överenskommelse som gjorts med NTA-samordnaren. Samma plan för genomförande gäller även för kommande läsår. GRUNDSKOLA Under 2008 fortsätter grundskolan arbetet med att skapa ett gemensamt förhållningssätt till likvärdig bedömning och betygsättning utifrån en gemensam plattform.
Målet delvis uppnått. Måluppfyllelsen mäts i samband med vår- resp. höstprognos. Alla skolor f – 6 har tagit fram matriser i svenska, engelska och matematik. Företrädare för årskurs 7 – 9 från alla skolor träffades 4 mars för att komma överens och skapa en samstämmighet mellan vår plattform och våra kriteriebeskrivningar. Några skolrektorer åkte till Stockholm 7 april för att lyssna på Steve Wretman. Den 11 juni hölls en studiedag med skolrektorer och respektive skolas nyckelpersoner för att få en samsyn kring matriserna i svenskämnet. Varje skola arbetade med matriserna på någon av studiedagarna i augusti ( 13-20/8 ). Återkoppling skedde från arbetet i juni. Skolrektorer hade uppföljningsmöte under hösten 2008. Den 4 september hölls en studiedag med Helena Moreau och Steve Wretman för årskurserna f – 9. Dagen var 86
mycket givande, men innebär med all sannolikhet en justering av det fortsatta arbetet för f – 6. Arbetet kommer förmodligen att aktiveras mer på den egna skolan i respektive ämne när det gäller arbetslagens planeringsarbete och bedömning av elevens förmågor. Likaså har arbetet med att formulera bedömningsmatriser för f – 6 skjutits något på framtiden i avvaktan på Skolverkets allmänna råd . Måndag 27 oktober användes till att arbeta med Likvärdig bedömning och betygsättning. Styrgruppen ansvarade för upplägg och planering av dagen. Arbetet fortsätter 2009. Under 2008 utvecklas Avestamodellen genom effektivisering och kompetensutveckling med fokus på lärandeprocessen.
Målet delvis uppnått. Under 2008 har det skett en utveckling av verksamheten till Avestamodellen 2.0. Den stora förändringen är en utökad samverkan med socialtjänsten. Syftet med samverkan är att effektivisera gemensamma insatser för barn/elever i behov av särskilt stöd. Enstaka personer i skolgrupperna har genomgått kompetensutbildning.
Digitala klassrum med en pedagogisk idé och innehåll skapas och utvecklas inom samtliga skolor under 2008.
Målet delvis uppnått. Den heldagskonferens för rektorerna som genomfördes under våren, har följts upp med en studiedag/mässa för samtliga pedagoger från förskoleklass till och med gymnasium den 18:e augusti. Samtliga skolor har fått tillgång till mobil eller fast IT-utrustning för att kunna bedriva undervisning med digitala klassrum. Det gjordes inga större IT-investeringar under hösten p.g.a. det ekonomiska läget, men en större central satsning inför våren-09 är planerad tillsammans med rektorerna.
Projektet “ Lika för lika” skall utvärderas under Målet ej uppnått. Utvärderingen har ännu inte påbörjats. Projektet 2008. utvärderas 2009. Former skall utarbetas för att underlätta övergången mellan grundskola och gymnasieskola.
SKOLBARNSOMSORG Verksamheten utvecklar samverkan med föreningar i närområdet som kan komma till ”fritids” för att stödja aktiviteter.
Målet uppnått. Rutiner för att underlätta övergången mellan grundskola och gymnasium har utarbetats och nedtecknats av rektorer i grundskola och gymnasieskola. Utvärdering har skett under hösten 2008.
Målet ej uppnått. Ett fritidshem i varje område har utvecklat samverkan. Några fritidshem har samverkan med föreningar i närområdet.
SÄRSKOLA 87
Särskolan skall arbeta för en inkluderande verksamhet i nära samverkan med alla berörda parter.
Målet delvis uppnått. Måluppfyllelsen mäts i samband med vår- resp. höstprognos. Arbetet fortskrider enligt plan och för närvarande är 11 elever inkluderade i sin ”hemgrundskola”. Inkluderingspedagogen har under året genomgått en högskoleutbildning med syftet att ytterligare förbättra inkluderingsarbetet i kommunen. I kontakter med kursdeltagare från andra kommuner i riket har inkluderingspedagogen fått erfara att Avesta kommun ligger långt fram i inkluderingsarbetet. En avrapportering har skett till rektorsgruppen.
Under 2008 följer resultatenheten upp kommunens särskoleutredning.
Målet delvis uppnått. Planering av hur arbetet ska läggas upp är gjord. Arbetet med faktainsamling och skriftlig rapportering har påbörjats under september/oktober 2008.
MUSIKSKOLA Musikskolan skapar och genomför under 2008 projektinriktade verksamheter.
Målet delvis uppnått. Projekt i form av körverksamhet har ägt rum under 2008.
Under 2008 höjer musikskolan kompetensen hos Målet delvis uppnått. En av studiedagarna i juni ägnades åt lärarna avseende förmågan att kunna arbeta erfarenhetsutbyte och diskussioner gällande hur med grupper av olika storlek. arbetet i elevgrupper ( 20-25 st ) blir framgångsrikt. Ytterligare en utbildningsdag har arrangerats i oktober under vecka 44. MILJÖ Resultatenheten skall minska energiförbrukningen genom att öka användningen av timers, lågenergilampor mm. Även inomhustemperaturerna skall ses över.
Målet delvis uppnått. Trasiga lampor ersätts av lågenergilampor, där så bedöms vara lämpligt. Närvarostyrd belysning har installerats i kansliets kontorslokaler. Flertalet arbetsplatser har miljöombud,som med stöd av förvaltningens miljösamordnare tagit fram en miljöutredning, samt en miljöplan för åtgärder under de närmaste året. Planerna samlas centralt. Utvärdering och revision efter ett år. Nordanö och Lund skolor har påbörjat arbetet för miljöcertifiering enligt ”Grön flagg”.
Resultatenheterna skall vid nyinköp ( eller nytt leasingavtal) välja fordon drivna av miljövänliga drivmedel.
Det har hittills under året inte varit aktuellt med några nyinköp av fordon eller nya leasingavtal. Bedöms ej då det inte varit aktuellt med några nyinköp.
Resultatenheterna skall erbjuda personal som använder tjänstebilar utbildning i ekonomiskt körsätt.
Målet uppnått. De personer som använder tjänstebil kontinuerligt, har genomgått utbildning i ekonomiskt körsätt.
88
TILLGÄNGLIGHET Arbetet med handikappcertifierad skola och förskola fortsätter under 2008.
Varje enhet skall förbättra tillgängligheten för elever, personal och föräldrar.
SAMORDNING I ärenden där grundskolans, förskolans och särskolans personal hanterar elevens livssituation skall personalen samordna insatserna med alla berörda myndigheter samt frivilligorganisationer.
Målet uppnått. Bildningsstyrelsens handikappcertifiering innebär en översyn av den fysiska och psykosociala miljön tillsammans med handikapporganisationer eller andra berörda. Anders Forsberg arbetar i en samverkansgrupp med representanter från bl.a. handikapprådet. Samverkansgruppen har besökt flertalet förskolor och skolor och undersökt arbetsplatserna utifrån olika aspekter på handikapp. Arbetet fortsätter under hösten 2008 och våren 2009, därefter framlägges en slutrapport. Anders F. representerar samverkansgruppen i samband med underhållsarbeten och om- och tillbyggnader av lokaler i verksamheten. Målet delvis uppnått. Rektor har ansvar för att ta fram en plan för åtgärder, efter rapport från samverkansgruppen. Anders Forsberg har i uppdrag att stötta rektorerna i detta arbete och att kontinuerligt följa upp att åtgärder blir genomförda. Gamla Byn AB har åtagit sig att omgående göra mindre åtgärder i samband med annat underhållsarbete. Hittills har en del åtgärder vidtagits i samband med invändigt arbete på förskolan Triangeln och vid renovering av förskolan Violen planeras en avdelning för handikappanpassning.
Målet delvis uppnått. Måluppfyllelsen mäts i samband med vår- och höstprognos. I inkluderingspedagogens uppdrag ingår att samordna insatserna med alla berörda i ett helhetsperspektiv med eleverns bästa i första rummet.
GYMNASIESKOLA KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL Utbildning – kompetensutveckling Det livslånga lärandet är grundprincipen för hela utbildningssystemet. Lärandet ska utformas och anpassas efter individens och näringslivets förutsättningar och behov. Ett varierat kulturutbud ska vara en del av den lärande miljön i Avesta.
BILDNINGSSTYRELSENS VERKSAMHETSMÅL Mål: Minst två av gymnasieskolans program skall ha huvuddelen av karaktärsämnestiden företagsförlagd.
Måluppfyllelse: Målet delvis uppnått. Industriprogrammet var först ut fr o m höstterminen. 89
Samsyn skall ha uppnåtts inom ämnen och ”stadier”angående likvärdig bedömning och betyg.
Målet delvis uppnått. Samsyn är på väg att uppnås.
Former skall utarbetas för att underlätta övergången mellan grundskola och gymnasieskola.
Målet uppnått. Överlämningskonferenser har genomförts mellan årskurs 9/gymnasieskola inför höstterminen.
Under 2008 skall gymnasieskolan skapa attraktivare arbetsmiljöer för elever och lärare.
Målet delvis uppnått. Invändig renovering av skolans lokaler har pågått och pågår under hela 2008. Foajén utrustas med både reception och cafeteria. Nya inventarier har införskaffats eller är på väg att införskaffas.
Under 2008 skall marknadsföringen Målet uppnått. intensifieras för att få fler elever att välja Avesta Arbetet intensifierades under hösten inför niornas val till gymnasiet. kommuns gymnasieskola. I marknadsföringen skall gymnasieskolan verka Målet delvis uppnått. för en jämnare könsfördelning i elevernas val till program. Under 2008 startar gymnasiesärskolan en utbildning/handledning av personal på daglig verksamhet/boende. Syftet är att de elever, utan talspråk, som avslutat sin gymnasieutbildning garanteras rätten till sin alternativa, kompletterande kommunikation ( AKK ), även i vuxenlivet, vilket ger ett livslångt lärande.
Målet ej uppnått. Detta är skjutet på framtiden.
Under 2008 påbörjas en planering för ett nationellt program på gymnasiesärskolan. Syftet är att ge eleverna fler valmöjligheter samt en yrkesutbildning.
Målet ej uppnått. För att få vetskap om Avesta är ett alternativ, skickas en enkät ut till de elever, som valt/tänker välja ett nationellt program på annan ort. Enkät under utarbetande.
Projektet ” Lika för lika ” skall utvärderas 2008.
Målet ej uppnått.
MILJÖ Resultatenheten skall minska energiförbrukningen genom att öka användningen av timers, lågenergilampor mm. Även inomhustemperaturerna skall ses över.
Målet ej uppnått. Användningen av timers, lågenergilampor och liknande är allenarådande. Inomhustemperaturerna växlar, sedan årtionden, i en takt, som omöjliggör adekvat översyn. Hyresvärden arbetar sedan samma tid med frågan. Inomhustemperaturen inte är optimal.
Resultatenheten skall vid nyinköp ( eller nytt leasingavtal ) välja fordon drivna av miljövänliga drivmedel.
Målet uppnått.
Resultatenheten skall erbjuda personal som
Målet ej uppnått. 90
använder tjänstebilar utbildning i ekonomiskt körsätt. TILLGÄNGLIGHET Gymnasieskolan i Avesta skall vara handikappcertifierad *. Arbetet fortsätter under 2008.
Lärare har specialutbildats.
Målet ej uppnått. Inte åtgärdat.
* Bildningsstyrelsens handikappcertifiering innebär en översyn av den fysiska och psykosociala miljön tillsammans med handikapporganisationer eller andra berörda. SAMORDNING I ärenden där man hanterar elevens livssituation Målet delvis uppnått. skall personalen samordna insatserna med alla Samverkansplan med Omsorgsförvaltningen är nu klar. berörda myndigheter samt frivilligorganisationer. INTEGRATION Samtliga kommunplacerade flyktingar skall ha en egen försörjning eller en påbörjad vidareutbildning inom 18 månader.
Målet delvis uppnått. Inventering och kartläggning av samtliga flyktingar, som uppbär introduktionsersättning, har gjorts. Ett flertal har gått vidare till egen försörjning eller påbörjat en vidareutbildning.
AME Under 2008 skall AME tillsammans med socialtjänsten och Arbetsförmedlingen ge meningsfull sysselsättning och individuell kompetensutveckling för försörjningsstödstagare med målet egen försörjning.
Målet uppnått. För de försörjningsstödstagare, som befinner sig i verksamheten SIVA-service finns meningsfulla sysselsättningar och alla höjer sina personliga förmågor och individuella kompetens.
Under 2008 skall AME vara ett alternativ för Utvecklingscentrums ( UC:s) ungdomar16-24 år gamla för meningsfull sysselsättning.
Målet ej uppnått. Ingen ungdom från UC haft sysselsättning inom AME då det inte funnits möjlighet.
Erbjuda så många ungdomar som möjligt feriearbete.
Målet uppnått. Alla platser tillsatta.
SFI Under 2008 skall resultatenheten tillsammans med entreprenören utveckla nätverk och metoder för ökad språkinlärning inom SFIverksamheten.
Under 2008 skall resultatenheten tillsammans med Arbetsförmedlingen genomföra yrkesbedömningar av SFI-deltagarna samt praktik eller yrkesutbildningar inom individens kompetensområde.
Målet uppnått. Tillsammans med entreprenören, arbetsförmedlingen, integrationsenheten och språkpraktiksamordnaren har nya metoder utvecklats. Till exempel har röd tråd för språkinlärning införts som kopplats till språkpraktikplatser, Arbetsförmedlingen och samhällsinformation från integrationsenheten. Målet delvis uppnått. Under hösten genomfördes informativa utbildningar/kartläggning av 58 individer som uppnått C- och D-nivå inom SFI. Resultaten har visat sig positiva då ca 20 individer på egen hand fått praktik, yrkesutbildning via kommunen eller Arbetsförmedlingen. 91
SÄRVUX SärVux skall ge ökade kunskaper och färdigheter till gagn för arbets- och vardagsliv. Undervisningen anpassas i en dialog med deltagaren – efter vars och ens behov. Fysisk integrering i skolan mellan grundvux och vuxengymnasium.
Målet uppnått. Målet är uppfyllt i alla delar.
VUXENUTBILDNING Under 2008 fortsätter utvecklingen av samordningsfunktionen som hjälp för kommunplacerade flyktingar.
Målet uppnått. Samordningsmålet är uppfyllt.
Under 2008 fortsätter utvecklingen av samarbetet med NVU och övriga Dalakommuners vuxenutbildning.
Målet uppnått. Samarbetet fortgår med DalaWux och NVU framför allt inom yrkesutbildningar.
För kommunplacerade flyktingar skall under 2008 yrkesinriktade utbildningar med språkstöd anordnas på grundläggande och gymnasial nivå.
Målet delvis uppnått. Under hösten genomgick 7 individer yrkessvenska med inriktning vård. Ytterligare 3 individer deltog i prova på svets, verkstadsteknik eller restaurang.
Under 2008 skall resultatenheten utveckla och tillgängliggöra den nya miljön i Bildningshuset för vuxnas lärande och kompetensutveckling.
Målet delvis uppnått. Målet är i hög grad uppfyllt; dock saknas viss service i form av utlåning av bärbara datorer och tillgång till studiemiljöer utanför kontorstid.
MILJÖ Resultatenheten skall minska energiförbrukningen genom att öka användningen av timers, lågenergilampor mm. Även inomhustemperaturerna skall ses över.
SIVA följer pågående miljöarbete, som bedrivs i bildningshuset.
Resultatenheten skall vid nyinköp ( eller nytt leasingavtal ) välja fordon drivna av miljövänliga drivmedel.
Detta har under året hittills inte varit aktuellt.
Resultatenheten skall erbjuda personal som använder tjänstebilar utbildning i ekonomiskt körsätt.
Utbildning för samtlig personal är beställd, men ännu inte genomförd.
TILLGÄNGLIGHET Resultatenhet Vuxenlärande skall tillse att all vuxenutbildning är tillgänglig för människor med olika typer av handikapp.
Målet är uppnått. Tillgängligheten är god.
92
KULTUR KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL Ett varierat kulturutbud ska vara en del av den lärande miljön i Avesta.
BILDNINGSSTYRELSENS VERKSAMHETSMÅL Mål: VERKET Resultatenheten har under oktober 2006 för Bildningsstyrelsen presenterat strategisk vision/marknadsplan inkl struktur för lärande/upplevelser avseende Verket. Här ingår även idéerna om vilken nivå Verket bör agera på och hur uppgifterna skall utföras. Under 2008 skall samverkan mellan skola och kultur avseende de lärande miljöerna i Verket utvecklas.
Måluppfyllelse:
Under 2008 skall verksamhet vara igång i de färdigbyggda lärande miljöerna och arbetsrummen
Målet uppnått. Rummen är slutbesiktigade under augusti. Verksamhet har påbörjats, bl a med en studiedag/mässa för kommunens samtliga pedagoger. Även studiebesök från skolor i andra kommuner har genomförts. Ett projekt med storskalig optik har påbörjats under hösten. Utbildningsinsatser både för naturvetenskap, teknik och media har genomförts för kommunens pedagoger.
Under 2008 påbörjas utvecklingen av den interaktiva museimiljön.
Målet delvis uppnått. Affärsplan för Verket har upprättats under hösten. Utveckling av interaktivt lärande och industrihistoriska gestaltningar ingår i planen.
Under 2008 skall antalet betalande besökare i Verket ökas.
Intäkterna från betalande besökare i Verket under Avesta Art har ökat väsentligt, jämfört med tidigare år.
BIBLIOTEK Under 2008 och framåt effektiviserar resultatenheten biblioteksorganisationen för en bättre service.
Under 2008 skall resultatenheten utveckla ebiblioteket och tillgängliggöra detta för allmänheten och skolan. TURISM Under 2008 skall begreppet “Södra Dalarna” stärkas för att öka antalet turister i området.
Målet uppnått. Verksamhet har påbörjats i de lärande miljöerna under augusti med studiedag/mässa för kommunens samtliga pedagoger. Skola och kultur har en gemensam styrgrupp för utvecklande av ny pedagogik och inspirationsbaserat lärande.
Målet delvis uppnått. Samverkan i servicedisken fungerar mycket bra. Viss utbildning i turistverksamhet och biblioteksinformation har påbörjats för respektive grupp. E-biblioteket är komplett och tillgängligt. Viss marknadsföring har kommit igång; en broschyr har tagits fram.
Målet uppnått. Årets SöDa-broschyr är tryckt i 50.000 ex. Hemsidan uppgraderas med kart- och 93
bokningsfunktion. Turistbyrån och SöDa deltog i gemensam monter vid Game Fair-mässan i Avesta i augusti. Kultur och Fritid arrangerade en gemensam föreningsträff i början av september. SöDa var där representerat med en person från ledningsgruppen. Styrgruppen för SöDa deltar aktivt i Dalarnas turistråds arbete med en utvecklingsplan för turismen i Dalarna. SöDa har deltagit i TUR-mässan och Vildmarksmässa. Intern marknadsföring har genomförts mot våra kommuninvånare. TILLGÄNGLIGHET Huvudbiblioteket skall under året öka tillgängligheten.
MILJÖ Resultatenheten skall minska energiförbrukningen genom att öka användningen av timers, lågenergilampor mm. Även inomhustemperaturerna skall ses över. Resultatenheten skall vid nyinköp ( eller nytt leasingavtal ) välja fordon drivna av miljövänliga drivmedel.
Målet delvis uppnått. Ett arbete har tidigare gjorts med en tillgänglighetsplan som resultat. Brister behöver fortfarande åtgärdas. Exempelvis behövs markering för synskadade till avdelningen för talböcker. Inköp av ett stort antal BOK+CD för barn och ungdomar med dyslexi har gjorts. Utveckling av hemsidan har påbörjats, främst genom inköp av en hemsideslösning, som har god tillgänglighet och där det virtuella biblioteket har stor utvecklingspotential.
Resultatenhet Kultur följer pågående miljöarbete, som bedrivs i bildningshuset.
Detta har under året hittills inte varit aktuellt.
Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd KOMMUNÖVERGRIPANDE Brukare Oavsett vilken förvaltning brukaren har kontakt med ska han/ hon känna sig trygg, få ett gott bemötande och uppleva sig att ha eget inflytande i verksamheten. Alla förvaltningar ska ta fram en plan för brukarinflytande. Mål Begreppet brukare är inte riktigt relevant för nämndens verksamhet. Serviceinriktade mål finns under ”Service och tydlighet” och ”Kvalitet”.
Måluppfyllelse Se under ”Service och tydlighet” samt ”Kvalitet”.
94
Ekonomi Ekonomin ska vara i balans Mål Nämndens budget ska vara i balans.
Måluppfyllelse Målet delvis uppnått. Nämndens ekonomi påvisade ett relativt stort överskott vid årets slut.
Miljö (Detta arbete ligger inte specifikt under V-Dala MBN) Vi ska överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Kunskapen och medvetenheten måste komma alla kommuninnevånare till del och därför ska en klimatstrategi, tillsammans med det lokala näringslivet, utarbetas under 2008. Mål Minskad energianvändning i kommunen. Minskad sopförbränning. Minskade koldioxidutsläpp.
Måluppfyllelse Målet delvis uppnått. Förvaltningen har en miljöplan för 2008 som delvis har uppnåtts. Koldioxidsänkande åtgärder har genomförts i form av ecodriveutbildning och ökad användning av etanolfordon.
Se i övrigt under rubriken ”God miljö och hälsa”.
Personal Avesta kommun ska som arbetsgivare föregå med gott exempel på arbetsmarknaden. Begreppet ”Mönsterarbetsplatser” ska under mandatperioden införas i kommunens förvaltningar. Under 2008 väljs en arbetsplats ut som får fungera som förebild för övriga arbetsplatser. Inga könsrelaterade löneskillnader får förekomma efter 2010. Insatser för att sänka sjukfrånvaron ska göras. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet. Mål Minst 80 % av personalen ska vara nöjda enligt medarbetarindex 2008.
Måluppfyllelse Målet delvis uppnått. Utfall medarbetarenkät svårtolkat.
Nyckeltal tas fram under 2008, Om skillnader förekommer ska arbetet med utjämningen vara avslutad senast 2009. Sjukfrånvaron ska vara mindre än 7 %.
Sjukfrånvaron ligger på 2,5 %.
Personalen ska kunna upprätthålla och stärka sin kompetens.
Planer för individuell kompetensutveckling finns i de flesta fall.
Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd bedriver verksamhet i kommunerna Avesta, Fagersta och Norberg. Den gemensamma nämndens huvuduppdrag är att sköta den verksamhet och tillsyn som enligt miljöbalken, djurskydds- och livsmedelslagstiftning, plan- och bygglagen m fl lagar ska skötas av kommunal miljö- respektive byggnadsnämnd. 95
Därutöver har nämnden ansvar för kart- och mätningsverksamhet i alla kommuner och för den fysiska planeringen i Fagersta och Norberg. Förvaltningen har också, under plan- och näringslivsutskottet i Avesta, ansvar för markfrågor och den fysiska planeringen i Avesta, och enligt fastställt reglemente och samverkansavtal även andra uppgifter. Varje kommun har övergripande mål, varje lagstiftning anger syfte och mål med lagarna, nämnden ska dessutom bedriva en effektiv verksamhet med väl utnyttjad kompetens.
Service och tydlighet Nämndens servicenivå ska vara analyserad och känd. Kontakterna med företag, enskilda och andra underlättas om information är lätt att hitta samt att förväntade handläggningstider är kända. Tillståndsgivning och tillsyn ska vara kundanpassad och bedrivas med ett serviceinriktat arbetssätt så att de sökande upplever mötet som positivt även om det blir ett negativt utslag. Mål En servicedeklaration ska finnas
Måluppfyllelse Målet delvis uppnått. Servicedeklaration har beslutats av nämnden hösten 2006. Servicedeklarationen har i huvudsak kunnat uppfyllas. Redovisning ska lämnas till nämnden vid sammanträde i mars 2009.
Nöjda kunder
Målet delvis uppnått. Kundenkät har genomförts för verksamhet 2007 i samverkan med miljö- och byggförvaltningar i Dalarna, redovisning under hösten 2008. Resultatet var förhållandevis bra.
Kvalitet Syftet med samverkan mellan de tre kommunerna är bland annat att öka effektiviteten genom samutnyttjande av kompetens och resurser. Nämnden ska också söka förenklingar i rutiner och handläggning. Den nya organisationen har därför inlett ett arbete med att införa ett kvalitetsledningssystem för att systematiskt planera, följa upp och utvärdera verksamheten. Syfte är också att skapa ”ordning och reda" och ständig förbättring. Mål Ett kvalitetsledningssystem ska vara infört på förvaltningen senast vid utgången av 2008
Måluppfyllelse Målet delvis uppnått. En åtgärdsplan för färdigställande av ledningssystemet finns upprättad och åtgärdas successivt. En internrevision har genomförts dec 2008-jan 2009.
Västmanland-Dalarna lönenämnd Mål Nämndens inriktningsmål Lönenämnden ansvarar att löneutbetalningar och därmed sammanhängande arbetsuppgifter till samtliga anställda och förtroendemän i de medverkande kommunerna och övriga samarbetspartners verkställs. Lönenämnden ansvarar för att uppgifterna utförs rationellt, följer lagar och avtal samt genomförs inom de tidsramar som gäller för
Måluppfyllelse Målet uppfyllt Löneutbetalningar och därmed sammanhängande arbetsuppgifter har genomförts enligt uppställt mål. Kommentar: Verksamheten är beroende av att medverkande kommuner och personal uppfyller sin del för en effektiv hantering.
96
löneutbetalningar. Lönenämnden ansvarar för att verksamheten utförs inom de ekonomiska ramar som fastställs av kommunfullmäktige efter samråd med de medverkande kommunerna.
Kommentar: se det ekonomiska avsnittet.
Lönenämnden ansvarar för att de medverkande kommunerna och övriga samverkansorgan fortlöpande får del av hur verksamheten utvecklas.
Kommentar: De medverkande kommunerna deltar i en kundgrupp och en styrgrupp där fortlöpande information lämnas.
Lönenämnden ansvarar för att handlingar för budget och uppföljning upprättas och delges kommunfullmäktige
Kommentar: Handlingar upprättas och delges i beslutad ordning.
Nämndens effektmål Verksamheten skall bedrivas på ett sätt som säkerställer att rätt lön utbetalas till rätt person i rätt tid och inom de ramar kommunfullmäktige fastställt.
Målet har uppfyllts.
Kontakterna med dem som får sin lön eller arvode genom nämndens försorg skall fungera så att dessa upplever förtroende för organisationen.
Målet har delvis uppfyllts.
Nämndens produktionsmål Lönesektionen skall bedriva sin verksamhet med kompetent personal, med effektiva hjälpmedel och system och inom de ekonomiska ramar lönenämnden fastställer.
Målet har uppfyllts. Kommentar: Fortlöpande arbete pågår för att höja personalens kompetens. På teknikområdet har åtgärder vidtagits för att säkerställa systemens tillförlitlighet.
Lönesektionen skall ha en organisation som säkerställer rätt kompetens för hela arbetsområdet och som har resurser att utföra dessa.
97