Hur gick det sedan?
Värmland 090531/Birgitta Richter
Rapport från Värmländska ”projektbygder” För att komma fram till hur vi genom vår organisation HSSL/Värmland, på bästa sätt ska kunna stödja de lokala utvecklingsgrupperna i deras arbete, har vi gjort en enkel undersökning av vilka erfarenheter ett antal grupper i länet haft av att driva fram och arbeta i projekt. Uppdraget från HSSL Värmland har varit ”att sammanställa intervjuer och ur detta få fram anledningar till goda reslutat eller misslyckanden”. Målet har också varit att ”analysera och söka systematiska förslag till åtgärder och råd för fortsatta projektarbeten i bygderna” och att ”redovisa resultatet i en kortfattad rapport”. För att kunna referera till ungefär samma tidsperiod, har alla utom en av de bygder som valts ut för intervjuer, varit berörda av mobiliseringsprojektet Hela Värmland Växer som pågick under 3 olika perioder mellan 2004-2007. Projektet Hela Värmland Växer var ett samarbetsprojekt mellan de olika rådgivingsaktörerna i länet LRF, Companion, Företagarna, Hushållningssällskapet och Länsbygderådet i Värmland . Syftet med mobiliseringsprojektet var att ”mobilisera krafter i bygder för en egen utveckling av försörjning och service, skapandet av en vi-känsla för att kunna bo och leva i bygden, samt kunna få eller bevara en attraktionsnivå för att andra skall flytta till bygden”. Rådgivningsaktörerna höll ett par möten på varje plats och erbjöd därefter stöd och idéuppföljning via sina respektive organisationer. Av de 7 intervjuade bygderna deltog 6 i Hela Värmland Växer, och 1 bygd var med i Hela Sverige Ska Levas projekt ”Hållbara Bygder”. 7 bygder med många ideer Av de bygder/föreningar som kontaktats har 7 ställt upp för att diskutera sina erfarenheter. Bygderna ligger i 6 olika kommuner i Värmland - Kristinehamn, Storfors, Sunne, Säffle, Arvika och Årjäng. Sex kvinnor och tolv män har deltagit i diskussionerna. Bygderna har av en slump varit ungefär lika stora, med ca 500-700 invånare och i snitt ett 60 tal barn upp till och med mellanstadiet. Fritids-, dagis och klasserna 1-6 finns i varje bygd. Samtalen med bygderna talar för att det pågår en positiv inflyttning överallt. Hus som blir lediga är snart sålda. I vissa delar av länet är det i huvudsak norrmän och holländare som köper husen. I västra värmland blir många hus enbart semesterbostäder. 1
PDF Created with deskPDF PDF Writer - Trial :: http://www.docudesk.com
Sammanlagt har grupperna tagit fram 73 prioriterade projektidéer för sin bygd, och av dessa har ett femtiotal idéer bearbetats på något sätt. Idéerna samlades under Hela Värmland Växer möten i temagrupper, och det är de gruppansvariga som kontaktats. Exempel på teman har varit: Landsskapsutveckling, Service, Produkter från gårdar, Turism, Sporthall, Bredband, Marknadsföring – hemsida, Infrastruktur, Skolverksamhet, Näringsliv, Attraktiv Bygd, Samarbete och samverkan, Farled och bro, Båthamn, Kommunikationer, Inflyttning, Tomter, Seniorboende, Energi, Restaurering av älv.
Mötet med Hela Värmland Växer Synen på mobiliseringsprojektet Hela Värmland Växer är olika. För en av bygderna kanaliserade Hela Värmland Växer en diskussion som redan fanns i bygden. Här hade man redan 15 år tidigare bildat en utvecklingsgrupp inom Hembygdsföreningen, som skulle ta hand om ”aktuella frågor”. Kontakten med de olika rådgivningsaktörerna ”kom som på beställning”, och under de kommande åren har mycket uträttats i bygden. I en annan bygd försökte man efter Hela Värmland Växer projektet, starta en gemensam framtidsgrupp mellan de olika föreningarna, men den upplöstes redan efter 4 månader. I ytterligare en annan bygd såg man Hela Värmland Växer som något ”som lades på oss uppifrån”, ”som man inte bett om”, men de ideer som redan fanns i bygden lyftes fram på mötena. Bygden i fråga är rik på föreningar, men helst ville föreningarna arbeta med sina respektive kärnverksamheter. Ett tema testades inom området närproducerat kött/förädling, men föll på tidsbrist och pengar. Regelverk, tid och pengar Projekt som påverkas av regelverk blir som regel utdragna i tid och kostsamma, och kan bli svåra att handskas med för en ideell förening. Många har ett arbete vid sidan om föreningslivet och det tar därför extra lång tid att söka information och tillstånd från olika instanser. Undersökningarna kan upplevas som ganska tröttande processer och är ibland utdragna över flera år. Dessutom ska processen kommuniceras i föreningen. De utdragna processerna och kostnaderna ”längs vägen”, kan resultera i onödiga bakslag för en annars i grunden god idé. Ett av de exempel på projekt som föll på regelverk handlade om livsmedelsförädling. Ett annat projekt, som handlade om att skapa nya tomter för att stimulera inflyttning, stoppades på grund av strandskyddsreglerna. Ytterligare projekt som handlade om energiförsörjning genom vattenkraft, föll bland annat på för lång förundersökningsprocess. Därigenom drog sig också en markägare ur bilden, och den bärande idén med ett intressant ekonomiskt hållbart äldreboende på de vackert sjönära markerna, dog också ut.
2
PDF Created with deskPDF PDF Writer - Trial :: http://www.docudesk.com
Samverkan och mandat Lokala utvecklingsprojekt kräver en ny form av samverkan mellan människor och föreningar. Man ska ibland börja samarbeta med människor man inte samarbetet med förut, och man ger inte ledarskapsmandatet ”till vem som helst”. Särskilt inte när det kommer in krav på extra arbetsinsatser, eller om pengar och mark kommer in i bilden. Ideerna och bärarna av ideerna blir ibland hårt ifrågasatta. Och det ifrågasätts ibland vilken av föreningarna som ska ställa upp med vilka pengar, arbetskraft, byggnader eller mark, och vem som ska bära bördan att administrera projektet? Det är då mycket enklare och mindre riskfyllt att dra sig ur projektet, och återgå till mer konkreta projekt som underhåll av byggnader och restaureringar av fiskevatten, trivselkvällar o s v inom kärnverksamheten. Men i de bygder där det redan finns erfarenhet och en tilltro till varandra och en förståelse för att nya projekt är till för att testa en god idé för bygden, där fungerar samverkan bättre. Där ”drar vi alla åt samma håll” oavsett om man agerar privat, i eget företag eller genom föreningen. Inget projekt ses som ett ”misslyckande” – man ser istället att man testat ytterligare en idé och beslutar sig efter projektet för om man ska gå vidare eller inte. Administrerar gör den eller de personer som är bäst lämpade för detta. I dessa bygder med tillåtande miljöer har man ett mandat om man brinner för en idé och alla hjälps åt för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Olika slag av gemensamma intressen eller värdegrunder ligger självfallet bakom såväl samverkan som icke-samverkan i en bygd. Våffelcaféer, ridhus, städdagar, älvrestaureringar eller bredbandssatsningar, kommer alla ur gemensamma behov och intressen i bygden.
Ledarskap Bygderna är överlag mycket aktiva. Men det finns såväl aktiva tillåtande, liksom det finns aktiva icketillåtande bygdemiljöer. Framförallt verkar ledarskapet se olika ut. Det finns öppet ledarskap som ger alla mandat att testa olika utvecklingsideer, och det finns ledarskap som ”pekar med hela handen”. Det finns ledarskap som skapar dialog och utveckling ute i bygderna, där alla idéer som växer fram ”underifrån” tas tillvara, och det finns ledarskap som kväver alla egna initiativ från medlemmarna.
Dialog med kommunen I några av bygderna – framförallt i de två mest kreativa bygderna när det gäller utvecklingsprojekt – var dialogen med kommunen tätare än på andra håll. Bygderna arbetade medvetet för en ständigt ökad dialog och samarbete med kommunen, vilket bl a kunde ta sig uttryck i att föreningen bjöd på ”bygderesor” för nytillsatta tjänstemän eller politiker. Man kan kalla det för ett slags återkommande ”bygdebildnings-resor” där man var noga med att inte ställa några krav på de inbjudna, utan gav 3
PDF Created with deskPDF PDF Writer - Trial :: http://www.docudesk.com
fakta och insyn i vad som pågår ute i bygden i positiv bemärkelse både när det gäller företagande, föreningsliv och boendemiljö. Genom att bygden blir synliggjord ”i kommunhuset”, finns det större chans att bygden ses som en bygd att utveckla även från kommunens horisont. I ovanstående exempel fanns ett klart samband mellan att bygden erbjöds en sporthall, utan att överhuvudtaget ha nämnt behovet i samband med en av bygderesorna. En av bygderna ingick som socken i ett bygderåd i kommunen. Där hade man från kommunens sida ”tilldelat” varje socken en politiker som medlem/aktiv kontaktperson för att hålla dialogen levande mellan bygd och kommunhus. Genom nära samverkan mellan Bygderådet och kommunen hade bland annat ett stort bredbandsprojekt gett 80-90 % av hushållen tillgång till den nya tekniken. Även i andra frågor som gäller den här bygdens utveckling och entreprenörskap finns en nära dialog med kommunala företrädare. Även under tiden mellan bygderådsmötena. I andra bygder ”ser man aldrig någon från kommunen”. Eller ”dom ser rött om det handlar om att tjäna pengar”. ”Nu går det bra, men om vi får en annan majoritet vet man inte hur det blir.” Dom som ”sitter i kommunen, har ärvt sina poster”, anser sig vara innehavare av de ”riktiga jobben” och ”vi på landsbygden är inget värda”. Man anser också att vissa företagare gynnas av kommunen. Här är det inte lätt med samverkan – ingendera parten ger den andra mandat. Genom tätare kommunikationer bygd-kommun kan de olika parternas resurser och visioner bli tydligare för alla. Genom tätare kommunikation med kommunen, kan man också från kommunens sida stoppa en del projektidéer som man av särskilda skäl vet inte kan genomföras, innan bygden har lagt ner för mycket resurser på projektet. Exempel från intervjuerna är bl a ett tomt-projekt, där man först långt in i processen får information om att tomternas placering hotade en viktig vattentäkt.
Likviditetsfrågan viktig Anmärkningsvärt var att ingen av intervjupersonerna, förutom tidsaspekten, tog upp svårigheterna med att söka projektmedel eller att adminstrera projekt, vilket nästan alltid annars kommer upp på agendan när man diskuterar projekt. Däremot togs likviditetsfrågan upp av de flesta. De flesta föreningar har ingen större kassa att ”ösa ur”. Även om det i samverkansprojekt totalt sett kan finnas mer medel, saknas den buffert som behövs under den inledande projektfasen. Föreningarna får ju inte del av sina beviljade ”utvecklingsmedel” för projektet förrän de förutom rapporter om antalet deltagare och nerlagda ideella timmar, också kan presentera kvitton på de kostnader de haft. I två fall hade föreningarna varit tvungna låna medel, och i ett av fallen hade ett banklån gett en fullständigt orimlig ränteskuld som bygden fick dras med lång tid efteråt. På ett annat håll hade en person tvingats gå i personlig borgen för att kunna genomföra ett projekt.
4
PDF Created with deskPDF PDF Writer - Trial :: http://www.docudesk.com
Här skulle man önska att vi inom Hela Sverige ska leva Värmland hade tillgång till en ”länsbygdebank”, för att täcka upp de initiala projektkostnaderna. Sammanfattningsvis finns det massor av utvecklingsideer och kraft ute i bygderna, men tid, pengar, ovanifrånperspektiv, traditionellt tänkade och ledarskap, kan sätta käppar i hjulen för många goda ideer. I de bygder där man är medveten om vikten av att hela tiden bearbeta traditionellt tänkande och där man ser vikten av att själva skapa och hålla igång dialogen med sin kommun, där är utvecklingsförutsättningarna betydligt bättre än på andra håll. På de platser där man har lyckats skapa sig en stark ekonomisk plattform, löper arbetet också mycket friare. I en av våra bygder har den nationella skrotkampanjen gjorts till en inkomst för bygdeföreningen och man har enbart genom skrotinsamlingen lyckats få ihop ca 300 000 kr, som man nu har som buffert. På de platser där man lyckats delegera ledarskapet och ser alla i bygden som potentiella eldsjälar, där sjuder det också av liv. Här är det inte heller så svårt att få tiden att räcka till för alla idéer! Och i de bygder där man har en bra dialog mellan föreningarna, är det heller inte så svårt att driva fram ett projekt.
Vilka resurser behöver vi då som läns- eller riksorganisation fokusera på för att stödja våra medlemmar på bästa sätt?: Det vi har kunnat konstatera i samtalen med just de här värmländska bygderna, är att det finns ”gott om” människor, ideell kraft, kunskap, vilja, idéer och initiativ, ute i bygderna. Positiva förutsättningar för den lokala utvecklingen är också faktorer som: • • • • •
Tid Pengar Tillåtande miljö Mandatet Samverkansförmåga
Hur ska vi då kunna stärka dessa faktorer?
5
PDF Created with deskPDF PDF Writer - Trial :: http://www.docudesk.com
Förslag Skapa tid och lust Skapa mer tid åt det konkreta projektarbetet för föreningarna genom att lotsa över den ekonomiska projektadminstrationen exempelvis till Redovisningföreningen som HSSL/Värmland redan använder sej av. Redovisningsföreningen i Värmland är en samorganisation för ideella och idéburna organisationer, där föreningen erbjuder sina tjänster till självkostnadspris. Det skulle avlasta projektledaren och ge föreningen väsentligt mer tid till det verkliga projektarbetet. Man kan kanske också anlita Redovisningsföreningen för utbildningsinsatser i projekt- och föreningsadministration. Rabattera eventuellt för Länsbygderådets medlemmar. Skapa pengar och trygghet Vi såg också att föreningar tvingats ta banklån för att klara av likviditeten i sina projekt. Starta därför en gemensam bygdebank i varje län, där de som betalat medlemskap i banken/HSSL/V får ta del av räntefria lån som efterhand som projekten framskrider betalas tillbaka till den gemensamma länsbygdepotten. Enskilda såväl som föreningar i grupp ska kunna låna ur bygdebanken tills de fått fram de första upparbetade kostnaderna för sina projekt. De föreningar som samlar sig i gemensamma projekt, får då betydligt mer medel att röra sig med, samverkan gynnas och med samverkan gynnas kanske också framväxten av ett mer positivt ledarskap. Utvecklingen av småprojekt inom kärnverksamheten i de olika föreningarna, kan också stimuleras genom en ”egen länsbygdebank”. Det är ”i det lilla” som allting måste börja. Lyft, stöd och synliggör de små föreningarnas verksamhet, så att dom vågar skaffa sig ”projekt-erfarenhet”! Goda erfarenheter av projektverksamhet, ger förhoppningsvis ringar på vattnet. Skapa utbildningar och intresse för landsbygdsutveckling Satsa på det ”goda ledarskapet” genom att erbjuda ständigt pågående utbildning av nya eldsjälar i: • • • • •
”tillåtande ledarskap och tillåtande utvecklingsmiljö” ny och gammal föreningsteknik samverkan konsten att arbeta i projekt landsbygdsutveckling
Skapa också länsanpassade landsbygdsutvecklingskurser för kommunala tjänstemän och politiker. Okunskap och traditonellt tänkande inom den kommunala sektorn skapar ointresse för de sakfrågor som rör landsbygden, och är ett av de största hindren för lokal utveckling ansåg de intervjuade. Eftersom de utvecklingsmöjligheter som ryms inom ett bygdeprojekt ofta handlar om ”nya lösningar” är det av stor vikt att de kommunala representanterna (inte enbart landsbygdsrådgivaren) är väl informerade och har kunskap om landsbygdens möjligheter. Komplettera alla utbildningar med studieresor i bygderna. 6
PDF Created with deskPDF PDF Writer - Trial :: http://www.docudesk.com
Skapa samverkansmodeller Samverkan med kommunen Stimulera intresset för samverkan mellan respektive kommun och dess bygder, genom att föra in landsbygdsutvecklingen som en potentiell aspekt av näringslivsutvecklingen i kommunen. Ett par gemensamma ”BygdeForum” om året, kan ge mycket i informationsutbyte och kontakter. En uppdaterad lokal utvecklingsplan utarbetad i samverkan mellan bygd och kommun, och med bygdeperspektivet som styrande perspektiv, kan ge draghjälp åt såväl de enskilda projekten, som enskilda företag och olika kommunala näringslivs-satsningar. Alla insatser tas bäst tillvara om ”alla drar åt samma håll”! Samverkan mellan föreningar Även här kan återkommande ”BygdeForum” vara en start på utökad samverkan mellan föreningarna. Här gäller det att hitta en mötesform som ”låter alla blommor blomma”, dvs som låter alla komma till tals för att berätta om vad som är på gång och vad man har för framtidsplaner. Det är också viktigt att den information som ges vid ett tillfälle, samlas in och följs upp vid nästa träff. Inte bara muntligen, utan också genom att det kanske tillsätts en tillfällig arbetsgrupp som stödjer en förening genom tillfälliga praktiska svårigheter av något slag. Skapa mötesplats på nätet Utveckla en gemensam hemsida via HSSL/Värmland för bygderna i länet, för information om olika erbjudanden. Det vill säga, ge information om möjligheterna till eventuella likviditetslån, om möjligheten att delta i olika utbildningar, studieresor, och om möjligheten att få administrativt och andra projektstöd från exempelvis en samverkande organisation som Redovisningsföreningen. Skapa också ett diskussionsforum och länkar till alla medlemmar via hemsidan för ökat erfarenhetsutbyte. Många av de intervjuade ser behovet av en länsorganisation som mycket viktigt för bygderörelsen, men har ingen möjlighet att delta praktiskt i ett arbete som är spritt över ett så stort geografiskt område som ett helt län utgör. Förslaget är att krympa länet, genom att skapa ett ”bygdelän” och länsbygdearbete via hemsidan. För att också kunna träffas fysiskt föreslår HSSL/Värmland också att komplettera hemsidesmötena genom att satsa mer på ett eller ett par gemensamma LandsbygdsForum om året i länet.
7
PDF Created with deskPDF PDF Writer - Trial :: http://www.docudesk.com
Förslag för att gynna idé- och projektutveckling i bygderna. •
Avlasta föreningarna en del av arbetet för projektadministrationen genom att köpa in tjänsten gemensamt genom en redovisningsförening.
•
Skapa enkla räntefria lånemöjligheter inom bygderörelsen för att stödja likviditetsglappet under den 1:a projektfasen.
•
Skapa ständigt pågående utbildningar i tillåtande ledarskap för såväl gamla som nya ”eldsjälar”.
•
Skapa länsvisa utbildningar för kommunala politiker och tjänstemän i ämnet ” Dialog för landsbygdens utvecklingsmöjligheter för service och sysselsättning”.
•
Skapa intresse för den kommun-nära landsbygden genom spännande ”bygdebildningsresor” för politiker och tjänstemän.
•
Tilldela politiker/tjänstemän dialogansvar för olika landsbygdsförsamlingar.
•
Utveckla kommunvisa gemensamma BygdeForum för att stimulera bygdeföreningarnas och kommunens intresse för varandra.
•
Skapa årligen återkommande LandsbygdsForum på länsnivå med aktuella teman och information om vad som är ”på gång” på olika håll i länet. Bjud in såväl myndigheter som småföreningar.
•
Skapa personella och andra resurser för att göra hemsidan till ett levande forum för dialog och kunskap om gemensamma intressen och resurser.
•
Låt det HSSL/Värmland arbete aktiveras via hemsidan och nätet, och bli ett ”nät-verk” i dubbel bemärkelse.
•
Satsa på långsiktig samverkan bygd-kommun genom att arbeta fram ”lokala utvecklingsplaner” med år 2025 ”i horisonten.
090531/Birgitta Richter/090727 Owe Nordling
8
PDF Created with deskPDF PDF Writer - Trial :: http://www.docudesk.com
HSSL/Värmland: Ur uppföljning ”Bygders utveckling”
Bygdernas arbetsgrupper och ”prioriterade insatser”. Många idéer är likartade, men har tagits med ändå. Om inte annat så speglar de likartade behov. Turism
Ta tillvara elevkontakter
Sporthall
Rastplats m info, wc, försäljning
Bredband IT
Stärka bygdens identitet gm kunskap och skyltning
Marknadsföring Hemsida
Båtransport Vänern – andra vattenleder
Infrastruktur Service
Utveckla hemsidan
Skolverksamhet
Uthyrning kanoter med utbytessystem
Näringsliv
Kartor vandrings- och vattenleder
Infrastruktur
Konstrunda
Paketering av turism
Förbättra turist transporter
Bevara skolan
Utveckla för hästar och hästsport
Bevara småvägar öka tillgängligheten
Bevara lanthandeln
Strandnära boende för alla
Service
Förbättra företagsklimatet
Turism
Förbättra allmänna vägars underhåll
Kommunikationer
Vidareutveckla vattenledspaket
Service
Öka förädlingsgraden lokala råvaror
Bredband
Behålla invånarantalet
Bättre vägar
Utveckla bioenergiproduktion
Locka turister genom paketlösningar
Utveckla turism i samverkan markägare
Locka fler boende
Bredbandsutbyggnad och 3G
Bensin och diesel i hamnen
Bättre säkerhet i vägkorsningar
Utveckla bygdens varumärke
Pengarna kvar i bygden 9
PDF Created with deskPDF PDF Writer - Trial :: http://www.docudesk.com
El säkerhet
Restaurera älvar
Lättnad i strandskydd
Producera ursprungsmärkt kött
Skärgårdens hus
Öppet kulturlandskap
Köptrogna kunder lanthandeln
Fler platser för äldreboende
Utveckla idrottsplatsen
Utveckla jakten
Vindkraftsutbyggnad
Bra mötesplatser
Cykelväg gamla vägen
Nya bostäder
Skolbussen också för äldre till affären
Lokalt medborgarkontor
Busstider bättre anpassade
Utveckla bygdegård för boende
Vänerluffning med båt
Mobiltäckning
Upprustning av hamn
Hantverks- och slöjdkurs
Systembolagsservice i lanthandeln
Campingplats
Bättre elförsörjning för kvarnen
Vandringsleder
Landskapsutveckling
Nära och fullgod sjukvårdsservice
Produkter från gårdar
Uthyrning betesdjur
Rastplaster med toaletter mm
Förädling skogen
Affär
Värna om nyinflyttade
Skyltar vid byar för bl a akutsituationer
Barnomsorg och skola
Samordna föreningslivet
Säkrad elförsörjning
Utveckla bioenergi skog åker
Lantbrevbärarservice
Återvinningsstationer
Service
Bed & Breakfast
Inflyttning
Bra vägar inklusive vägskyltning
Tomtinventering
Stimulera ungdomar för bygdefrågor
Seniorboende
Bredbandsutbyggnad
Återskapa kraftstation 10
PDF Created with deskPDF PDF Writer - Trial :: http://www.docudesk.com
Välkomnande till bygden
Bredbandsnät
Infarter Skyltning Röjning sly
Asfalterad väg till kyrkan
Turism
Företags- och hantverkshus
Hamnen fler båtplatser
Visningsträdgård
Fiskecamp
Utveckla festplatsen
Etablera vandrarhem
Rusta upp bärighet vägar
Offentlig toalett dusch
Marknadsföra bygden Vykort mm
Väg till utsiktsplats
Attraktiva tomter med sjöutsikt
Idrottshall
Snygga till miljöstationen
Bensinförsäljning vid affären
Utveckla hemsida för bygden
Starta företagsgrupp
Friskola
Gatubelysning
090531/Birgitta Richter
11
PDF Created with deskPDF PDF Writer - Trial :: http://www.docudesk.com
