Att starta eller att inte starta företag?

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling Masteruppsats i nationalekonomi ISRN nr: LIU-IEI-FIL-A--1201200--SE

Att starta eller att inte starta företag? En ekonomisk studie om varför kvinnor startar företag i mindre utsträckning än män

To Start Up or Not to Start Up a Business? A Study on Why Women are Less Likely Than Men to Start Up a Business

Författare: Jennie Bardosson & Martha Kastman Sjöstedt Handledare: Jan Lindvall Vårterminen 2012

Sammanfattning Bakgrund: Kvinnor startar färre företag än män trots de satsningar som genomförts av regeringen de senaste tjugo åren. Denna uppsats kommer fokusera på kvinnors nytta av att starta företag och hur detta kan påverka beslutet att ta sig an detta eller inte. Uppsatsen ämnar besvara vilka faktorer som beskriver nyttan av att starta företag och hur dessa skiljer sig mellan män och kvinnor. Det finns även restriktioner och hinder med att starta företag, vilket kommer belysas genom att utgå från kvinnan som ekonomisk agent och hur beslutsfattandet formas gällande att starta företag.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera varför kvinnor i mindre utsträckning än män startar företag.

Metod: Metoden har varit att studera tidigare forskning samt publicerade artiklar, statistik och övrig litteratur i ämnet. Intervjumaterial från kvinnliga företagare har även använts i arbetet. Utgångspunkt för teori är den traditionella mikroekonomiska modellen över konsumentteori. Denna har utvidgats genom att föra in institutionella förhållanden med hjälp av institutionell ekonomisk

teori

samt

psykologiska

och sociala faktorer, vilka

kan förklaras

av

beteendeekonomi.

Slutstats: Kvinnor startar inte företag i lika stor utsträckning som män eftersom förutsättningarna för detta skiljer sig åt och kvinnor upplever därför inte lika hög nytta. Förutsättningarna gäller främst informella hinder i form av historiskt betingade normer, som att mannen alltid varit företagaren och kvinnan haft huvudansvaret för familjen. Strukturella hinder som urskilts finns inom bland annat vård- och omsorgsbranschen, vilket även är en bransch där flest kvinnor finns representerade i arbetslivet. Kvinnan som ekonomisk agent och som entreprenör skiljer sig till viss del från mannen i form av riskbenägenhet, en annan typ av prestationsförmåga och motiv.

2

Innehållsförteckning 1 INLEDNING......................................................................................................................................6 1.1 BAKGRUND .....................................................................................................................................6 1.2 PROBLEMFORMULERING .....................................................................................................................7 1.3 SYFTE.............................................................................................................................................8 1.3.1 FRÅGESTÄLLNINGAR .................................................................................................................................. 8 1.4 AVGRÄNSNINGAR .............................................................................................................................8 2 METOD ...........................................................................................................................................9 2.1 UPPSATSENS UTFORMNING .................................................................................................................9 2.2 DISPOSITION ...................................................................................................................................9 2.3 VAL AV METOD OCH TEORI ................................................................................................................ 10 2.4 KÄLLKRITIK .................................................................................................................................... 11 3 ENTREPRENÖRSKAP - SKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN .................................................... 12 3.1 INTERVJUER MED KVINNLIGA FÖRETAGARE I ÖSTERGÖTLAND ..................................................................... 12 3.1.1 MOTIVEN BAKOM ATT KVINNORNA BLEV EGNA FÖRETAGARE .......................................................................... 12 3.1.2 SKÄL TILL ATT KVINNOR INTE BLIR EGNA FÖRETAGARE .................................................................................... 13 3.1.3 REKOMMENDATIONER TILL POTENTIELLA FÖRETAGARE .................................................................................. 13 3.1.4 HINDER I UPPSTARTFASEN - ÄR DET SVÅRARE FÖR EN KVINNA ATT STARTA FÖRETAG? ......................................... 14 3.2 ENTREPRENÖRIELLA FÖRMÅGOR OCH MOTIV ......................................................................................... 14 3.2.1 KREATIVITET .......................................................................................................................................... 15 3.2.2 PRESTATIONSFÖRMÅGA ........................................................................................................................... 16 3.2.3 RISKBENÄGENHET ................................................................................................................................... 19 3.2.4 PUSH- OCH PULLSKÄL .............................................................................................................................. 20 3.2.5 SAMMANFATTNING ................................................................................................................................. 21 4 EKONOMISKT BESLUTSFATTANDE .................................................................................................. 22 4.1 DEN TRADITIONELLA MODELLEN ......................................................................................................... 23 4.1.1 INSTITUTIONELLA FÖRHÅLLANDEN ............................................................................................................. 25 4.1.2 BESLUTSFATTANDE MED EN PSYKOLOGISK INFALLSVINKEL .............................................................................. 37 5 UTVIDGAD MODELL OM EKONOMISKT BESLUTSFATTANDE ............................................................ 45 5.1 OLIKA DIMENSIONER PÅVERKAR KVINNANS BESLUT ATT STARTA FÖRETAG ..................................................... 45 5.1.1 KVINNAN SOM EKONOMISK AGENT - PREFERENSER ....................................................................................... 45 5.1.2 NORMER OCH STRUKTURELLA HINDER - RESTRIKTIONER ................................................................................. 48 5.2 DEN UTVIDGADE NYTTOFUNKTIONEN ................................................................................................... 49 3

6 SLUTSATS ...................................................................................................................................... 51 6.1 DISKUSSION OCH FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ................................................................................. 52 7 KÄLLFÖRTECKNING........................................................................................................................ 54

4

Förord Detta är en masteruppsats som omfattar 30 högskolepoäng och har skrivits vid Linköpings universitet under vårterminen 2012. Vi vill framförallt tacka vår handledare Jan Lindvall för stöd, inspiration och en kreativ dialog under arbetets gång. Vi vill även rikta ett tack till Emina Radetinac vid Winnet Östergötland (Länsstyrelsen Östergötland) och Liona Fahlström inom ramen för Winnet Östergötland, för att vi fått tagit del av material som vi haft stor användning av i uppsatsarbetet samt förmedling av kontakter.

Jennie Bardosson och Martha Kastman Sjöstedt Linköping maj 2012.

5

1 Inledning 1.1 Bakgrund Av det totala antalet företag som drivs i Sverige idag, är andelen som drivs av kvinnor närmare en tredjedel. Om fler kvinnor startar företag kommer antalet företag öka totalt, detta beror på att större konkurrenskraft kan innebära en ökad tillväxt för landet genom att förnyelsen och dynamiken i näringslivet ökar (Tillväxtverket, 2011). Sedan 1970-talet har intresset för regional tillväxt ökat. Fokus har legat på framgångsrika regioner och analys av deras efterfråge- och konkurrensförhållanden, den kunniga arbetskraften och framgångsrika företagskluster. För att skapa dessa framgångsrika regioner krävs innovation och nytänkande i form av entreprenörer som startar nya företag (Bjerke, 2005, s. 245-246). Entreprenörskap har fått större betydelse de senaste decennierna till följd av globaliseringen och teknologivågen, vilka krävt nya strukturella och institutionella förändringar samt en omfördelning av resurser. Detta har medfört en större efterfrågan på entreprenörskap (Carree & Thurik, 2006, s. 26-28). Kvinnors företagande uppmärksammades på 1980-talet, det fanns då cirka 65 000 kvinnliga företagare, vilket motsvarade en fjärdedel av samtliga företagare (Holmquist, Barle & Wennermark, 2009, s. 13-18). Sedan 1990-talet har flera satsningar genomförts för kvinnors företagande på uppdrag av regeringen (Holmquist, Barle & Wennermark, 2009, s. 27-29) och sedan dess har kvinnors företagande erhållit ekonomiskt stöd (Tillväxtverket, 2009a). År 2007 beslutade regeringen att åter igen genomföra en satsning på kvinnors företagande och programmet “Främja Kvinnors företagande 2007-2010” lanserades och förnyades år 2011 (Tillväxtverket, 2012a). Företagen i Sverige startas inom de branscher där kvinnor respektive män traditionellt sett finns representerade i arbetslivet. För kvinnor gäller detta främst branscher inom renhållning och rekreation, hälso- och sjukvårdstjänster samt inom utbildning. Männen finns traditionellt sett representerade inom bygg- och tillverkningsindustrier samt transport och kommunikation. Inom företagstjänster, tillverkning, handel samt hotell- och restaurangbranschen är könsfördelningen tämligen jämn (Tillväxtverket, 2009b).

6

Det är främst männens företag som tre år efter nystartandet räknas som tillväxtföretag 1 (Tillväxtanalys, 2010, s. 10) och överlevnadsgraden är något högre hos företag som startats av män än hos de som startas av kvinnor (Tillväxtanalys, 2010, s. 4-5). För både kvinnor och män är det vanligast att främst inrikta sitt företagande på den lokala/regionala marknaden. Den lokala marknadsorienteringen var under år 2008 något högre bland kvinnorna än männen, vilket beror på att kvinnor och män driver företag i olika branscher. Utbildningsnivån hos företagarna i Sverige under år 2008 visar att andelen kvinnliga företagare med eftergymnasial utbildning är högre än motsvarande andel manliga företagare (Tillväxtverket, 2009b).

1.2 Problemformulering Kvinnor startar inte företag i lika stor utsträckning som män och sedan 1980-talet har ökningen av andelen kvinnor som startar företag endast gått från en fjärdedel till en tredjedel, trots de satsningar som har genomförts. Finns det strukturella hinder i den institutionella miljön som gör att processen möjligen bromsas upp? Hur skulle processen istället kunna påskyndas?

Den tidigare forskningen om varför kvinnor inte startar företag i lika stor utsträckning som män har bland annat kommit fram till att det beror på finansiella frågor, samt att näringslivets fokus inte legat inom områden där kvinnor startar företag till exempel inom tjänste- och servicesektorn. En annan förklaring som framkommit är könsdimensionen, kvinnor har en benägenhet att inte ta lika stora ekonomiska risker som män. Fördelningen av hushållsarbetet i familjen har även angetts som en förklaring, vilket kan hindra kvinnor från att utveckla sina företagsidéer. Detta eftersom kvinnor traditionellt lägger mer tid på hushållet än män (Holmquist, Barle & Wennermark, 2009, s. 19-20). Studier har visat att beslutet att starta företag är mer komplext för kvinnor än för män, kvinnor är även mer känsliga inför problem som kan uppstå som inte endast är ekonomiskt betingade (Langowitz & Minniti, 2007).

Resultaten av den tidigare forskningen är av spridd karaktär och anledningen till att kvinnor inte startar företag i lika stor utsträckning som män har inget entydigt svar. 1 Med tillväxtföretag avses de företag som under 2008: 1. Hade en omsättning på minst 1 miljon kronor eller 2. Hade minst två

personer heltidssysselsatta eller 3. Företag där företagaren har uppgivit att företagets lönsamhet är god och att företaget går att leva på. Definition enligt Dahlqvist et al (2000), Enterprise & Innovation Management Studies Vol. 1, No. 1, 2000, 1–17, hämtad från Tillväxtanalys.

7

Vi finner det därför intressant att fokusera på kvinnors nytta av att starta företag och om detta möjligen skulle kunna förklara det låga företagandet bland kvinnor. På detta område har vi inte funnit någon relevant tidigare forskning. Att starta företag innebär ett ekonomiskt beslutsfattande, fördelar måste vägas mot kostnader. Beslutet fattas under osäkerhet där preferenser och restriktioner bestämmer nyttan och därmed avgör beslutet att starta företag eller inte. Genom att fokusera på nyttofunktionens konstruktion, vad denna består av samt vilka restriktioner som finns, ämnar vi i denna uppsats analysera huruvida en kvinnas nytta av att starta företag kan förklara varför färre kvinnor än män tar sig an detta.

1.3 Syfte Uppsatsens syfte är att analysera varför kvinnor i mindre utsträckning än män startar företag. 1.3.1 Frågeställningar - Vilka faktorer beskriver nyttan av att starta företag, skiljer sig dessa mellan kvinnor och män? - Vilka restriktioner och hinder finns, utifrån kvinnan som ekonomisk agent? - Hur formas kvinnors beslutsfattande gällande att starta företag?

1.4 Avgränsningar Vi väljer att definiera entreprenörskap och företagande som synonymer, och syftar då på eget företagande. Detta för att undvika en alltför utvidgad diskussion om entreprenörskapsbegreppet. Vi är också medvetna om att risktagande kan definieras på olika sätt, men väljer i denna uppsats att definiera risk som förhållandet när det ekonomiska utfallet helt eller delvis beror på osäkra faktorer (Nationalencyklopedin, 2012). Den finansiella aspekten av att starta företag med avseende på att ta banklån och andra finansieringsmöjligheter har vi bortsett ifrån, vi är dock medvetna om att detta har relevans vid uppstartandet av företaget. Vi har även valt att avgränsa oss till en av de branscher där kvinnor startar företag, vård- och omsorgsbranschen, vilket är inom den bransch där de vanligtvis finns representerade i arbetslivet.

8

2 Metod 2.1 Uppsatsens utformning För att nå syftet med uppsatsen, avses att analysera de faktorer som har betydelse för beslutet att starta företag utifrån kvinnan som ekonomisk agent samt analysera på vilket sätt den institutionella miljön påverkar beslutsfattandet. För att synliggöra kvinnan som ekonomisk agent kommer jämförelser mellan kvinnor och män att skildras genomgående i uppsatsen. Uppsatsens struktur är inte av traditionell karaktär. Teori, tidigare forskning, empiri och analys kommer att varvas i uppsatsens olika kapitel för att förenkla uppsatsens läsbarhet. Eftersom uppsatsens teoriavsnitt bygger på varandra, gör detta att teori direkt appliceras på empiri för att underlätta förståelsen för sammanhanget och undvika ett allt för omfattande och spretigt analyskapitel.

2.2 Disposition Kapitel 2: Metod I detta kapitel redogörs för uppsatsens utformning, metod, teori samt källkritik. Kapitel 3: Entreprenörskap - skillnader mellan kvinnor och män Här kommer en sammanfattning över intervjuer med kvinnliga företagare att redovisas. Sedan presenteras relevant teori om entreprenörskap, vilka personliga egenskaper och motiv som kännetecknar en entreprenör och i detta avseende vilka skillnader som finns mellan kvinnor och män. Kapitel 4: Ekonomiskt beslutsfattande Kapitlet börjar med en sammanfattning över mikroekonomisk teori gällande beslutsfattande. En grundläggande nyttofunktion för att starta företag presenteras. Därefter diskuteras institutionella förhållanden och beslutsfattande utifrån en psykologisk infallsvinkel analyseras. I den institutionella delen presenteras och analyseras den institutionella miljöns betydelse för beslutsfattandet, för att sedan identifiera normer och hinder för det kvinnliga företagandet. En historisk och nutida bild över det kvinnliga företagandet ges.

9

I sista delen av kapitlet beskrivs den förlängda armen till den grundläggande mikroekonomiska teorin i form av beteendeekonomi, hur denna kan appliceras och användas för att förklara processen hur kvinnor fattar beslutet att bli företagare eller inte.

Kapitel 5: Utvidgad modell om ekonomiskt beslutsfattande I detta kapitel presenteras olika dimensioner som har betydelse för kvinnors beslut att starta företag. Vi utvecklar den traditionella modellen och för in ytterligare faktorer i budgetrestriktionen som påverkar huruvida en kvinna beslutar att starta företag eller inte.

Kapitel 6: Slutsatser Här redovisas de slutsatser som vi kommit fram till genom uppsatsens gång samt en kortare diskussion och förslag till vidare forskning på området.

2.3 Val av metod och teori Metoden som har använts för att samla in sekundärdata är en genomgång av den tidigare forskningen på området samt publicerade rapporter och statistik. Vi har även använt oss av befintligt intervjumaterial från ett antal, av Winnet Östergötland2 (på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland) genomförda, kvalitativa intervjuer med kvinnliga företagare. Samtliga intervjuer sammanfattas i avsnittet Kvinnliga företagare i Östergötland, i kapitel 3. Intervjuerna är genomförda i Valdemarsviks kommun i Östergötlands län, vilket betyder att det geografiska området är begränsat. Informationsinsamlingen har underlättats av kontakter med Länsstyrelsen i Östergötlands län.

Intervjumaterialet bestod till en början av en liknande uppsättning övergripande frågeställningar med tillhörande svar.

2

“Verksamhetens syfte är att öka kvinnors makt och inflytande samt underlätta möjligheter till ökat företagande och ekonomiskt oberoende. Verksamheten syftar också till ett ökat jämställdhetsperspektiv i Östergötlands regionala tillväxt- och utvecklingsarbete” (Winnet Östergötland, 2012). Finansieringen sker via Tillväxtverket och det nationella programmet för resurscentra för kvinnor (Länsstyrelsen Östergötland, 2012).

10

Intervjumaterialet har vi sedan bearbetat genom att kategorisera detta utifrån fyra olika teman; “Motiven till att kvinnorna blev egna företagare”, “Skäl till att kvinnor inte blir egna företagare”, “Rekommendationer till potentiella företagare”, “Hinder i uppstartfasen - är det svårare för en kvinna att starta företag?”. I dessa kategorier har vi placerat de svar som överensstämmer med temat. För att skapa en bättre överblick har nyckelord/nyckelmeningar under varje tema kursiverats löpande i texten.

I denna uppsats har vi valt att utgå från den traditionella mikroekonomiska modellen över konsumentteori. Eftersom denna modell är anpassad för vanliga konsumtionsval blir den något begränsad då beslutet att starta företag är mer komplext. Därför har vi valt att utvidga denna genom att föra in institutionella förhållanden som förklaras av institutionell ekonomisk teori samt subjektiva bedömningar som påverkas av bland annat psykologiska och sociala faktorer, vilket kan förklaras av beteendeekonomi.

2.4 Källkritik Empiri som används i uppsatsen är främst från välkända källor, myndigheter och andra statliga inrättningar, exempelvis Länsstyrelsen i Östergötland och Tillväxtverket. Dessa källor anses enligt oss vara pålitliga. I den mån det är möjligt kommer även statistiska data att inhämtas från liknande källor så som Sveriges statistiska centralbyrå (SCB). Vid vissa fall där det blir aktuellt att inhämta empiri från alternativa källor, kommer hänsyn tas till att exempelvis opinionsbildande organisationer inte nödvändigtvis är objektiva. Antalet intervjuer är begränsade i sin omfattning och måste därför ses som specifika för denna studie. Ett större urval skulle möjligen kunna bidra till mer generella slutsatser. Vidare genomfördes intervjuerna på en och samma ort, vilket möjligen medfört att svaren speglar varandra till viss del. Intervjuerna var personliga och därför hade inte intervjurespondenterna möjlighet att vara anonyma, deras svar behandlades dock anonymt. Det är möjligt att en helt anonym enkätundersökning skulle ge mer rättvisande resultat på grund av att frågorna kan upplevas

vara

av

känslig

karaktär,

exempelvis

frågan

som

ställdes

huruvida

intervjurespondenterna som kvinnor upplever det svårare att starta företag i jämförelse med män.

11

Vi har därför valt att använda intervjuerna i kombination med annan empiri samt tidigare forskning på området. Ännu en aspekt som bör tas i beaktande är att intervjuerna genomfördes av en person som i de flesta fall var bekant med intervjurespondenterna. Möjligheten finns givetvis att detta hade en inverkan på intervjurespondenternas svar - positiv eller negativ inverkan - detta hade dock som tidigare konstaterats kunnat avhjälpas något om intervjuerna genomfördes genom en anonym enkätundersökning.

3 Entreprenörskap - skillnader mellan kvinnor och män I detta kapitel följer en sammanfattning av ett 20-tal, av Liona Fahlström genomförda intervjuer med företagarkvinnor i Valdemarsvik, inom ramen för Winnet Östergötland. Fokus har legat på varför företagen startades, upplevelsen av att vara företagare, vad kvinnorna tror är anledningen till att färre kvinnor än män startar företag samt rekommendationer till andra kvinnor som vill starta företag. Därefter presenteras den tidigare forskningen på området entreprenörskap med fokus på skillnader mellan kvinnor och män.

3.1 Intervjuer med kvinnliga företagare i Östergötland 3.1.1 Motiven bakom att kvinnorna blev egna företagare Det framkom olika motiv varför respondenterna startade sina företag. Många hade fått erbjudande att ta över företag som annars skulle gå i konkurs eller familjeföretag som skulle säljas. Flera hade då motivet att värna om sin ort och möjligen skapa arbetstillfällen genom att ta över företaget. Arbetslöshet var också ett vanligt motiv varför många kvinnor valde företagande. Med detta menas att det inte fanns några andra alternativ och hos många uppkom möjligheten till att starta ett företag i samband med att de blev arbetslösa. Friheten att bestämma över sig själv och sin tid angavs även som ett starkt motiv. Några av respondenterna hade alltid haft en dröm om att starta ett företag och att få arbeta med sitt intresse och sin hobby.

12

Någon angav att rastlöshet vid vanlig anställning var det starkaste motivet till att starta ett eget företag och flera respondenter angav motivet att företagande gav möjlighet till att använda sig av sin kreativitet och drivkraft, något som en vanlig anställning inte kunde ge. Några kvinnor hade även familjerelaterade motiv, till exempel att företagandet gav mer tid med barnen eftersom de kunde arbeta med företaget hemma. 3.1.2 Skäl till att kvinnor inte blir egna företagare En av frågorna som ställdes var vad respondenterna trodde var skälen till att färre kvinnor än män startar företag. Ett skäl som angavs som trolig anledning var att kvinnor väljer att inte starta företag på grund av familjehänsyn. Av trygghetsskäl är det säkrare att ha en vanlig anställning med fast inkomst. Detta troddes bero på att ansvaret över barnen oftast låg hos kvinnorna och att starta företag är en stor ekonomisk risk både gällande inkomst samt att det sociala trygghetssystemet inte är lika stort för egna företagare. Bristen på självförtroende hos kvinnor var ett annat skäl som ansågs vara en möjlig anledning, många trodde att kvinnor i allmänhet inte vågar starta företag och arbetar istället med sin hobby och sina intressen på sidan om sitt dagliga arbete. Den låga andelen företagare bland kvinnor förklarades av att kvinnor oftare arbetar i branscher där det är svårare att starta företag, till exempel inom vården, skolan och så vidare. Män som startar företag gör ofta det inom bygg- och verkstadsbranschen där möjligheten är större. Respondenterna trodde att kvinnor är mindre riskbenägna än män och att det traditionellt sett varit mindre vanligt att kvinnor startar företag. Drivkraften att tjäna pengar är också större hos män. Några trodde att finansieringen var en orsak, att kvinnor känner sig osäkra över att gå till banken och söka lån och samtidigt inte vågar satsa lika mycket som män gör. 3.1.3 Rekommendationer till potentiella företagare På frågan om vilka rekommendationer kvinnorna skulle vilja ge till andra kvinnor som funderar på att starta företag framkom olika svar. Svaren handlar till stor del om saker som de själva skulle ha gjort annorlunda eller upplevde som svårigheter i uppstartfasen av företagsetableringen. Respondenterna menade att andra kvinnor borde våga satsa på att starta företag och ta för sig mer, men också att det underlättar att vara två som startar företaget. Detta eftersom man måste vara beredd på mycket arbete, att arbeta hårt samt att det är svårt att få företaget lönsamt de första åren.

13

Med avseende på det senare, menar en respondent att informationen kring att starta företag måste bli bättre så att det inte kommer som en chock att lönsamheten kan vara låg i början. Andra rekommendationer avseende ekonomin är att ha ett startkapital till att börja med samt att det underlättar om en annan part i familjen har en fast inkomst. I uppstartfasen av företagsetableringen rekommenderas att anlita konsulter/mentorer som är kunniga inom området. Detta för att få någon att “bolla” tankar med. Det finns även ett behov av ett bättre trygghetssystem för att kvinnor ska våga starta företag. Skolan behöver jobba med att höja flickors självförtroende för att de ska våga mer och att “könsrollstänket” behöver brytas ned. Det behöver inte vara särskilt riskfyllt att starta företag, bara det finns en strategi och att eventuellt använda vinsten till att investera lite i taget för att bygga upp företaget långsamt. Ingen ska heller tvingas till att starta företag mot sin vilja. 3.1.4 Hinder i uppstartfasen - är det svårare för en kvinna att starta företag? På frågan om en kvinna upplever det svårare än en man att starta företag, kan svaren sammanfattas med att det beror på personliga egenskaper hos kvinnor. Någon nämner skillnader mellan henne själv som företagare och hennes man: generellt är mannen mer självsäker och det är också han som är drivkraften i hur de sköter sitt företag medan hon är den som är orolig och försiktig. Andra respondenter instämmer i att kvinnan är mer försiktig samt att en kvinna upplever mer “press” på att prestera och att hon inte heller vågar be om hjälp. Någon nämner också att en kvinna har svårare att stå upp för sig själv samt att “sälja” sig själv. En annan nämner att det är historien, traditionen att kvinnor vanligtvis inte startar/har startat företag tidigare som är ett hinder. Å andra sidan menar någon respondent att hon inte har upplevt några annorlunda hinder i jämförelse med en man och en annan menar att en kvinna, i egenskap av förälder, är van att “hålla flera bollar” i luften och därför borde vara bättre förberedd på företagandet än en man.

3.2 Entreprenöriella förmågor och motiv I detta avsnitt fokuseras på vilka personliga egenskaper och motiv till företagande som kännetecknar en entreprenör, samt vilka skillnader som finns mellan kvinnor och män i detta avseende.

14

Detta är intressant med tanke på att de hinder som nämns i intervjumaterialet dels handlar om kvinnans personliga egenskaper. Entreprenörer och entreprenörskap kan studeras utifrån tre olika perspektiv, se figur 1 nedan. Observera de förmågor som kännetecknar en entreprenör

Iaktta de utvecklingsfaser som utgör en del av entreprenörskapet

Uppmärksamma de resultat som entreprenörskap leder till

Figur 1. Entreprenöriella perspektiv (Källa: Bjerke, 2005, s. 29).

Fokus kommer att ligga på att observera de förmågor som kännetecknar en entreprenör. Här har vi använt oss av tidigare forskning och statistik på området samt det befintliga intervjumaterialet, vilket ovan presenterats för att motivera de entreprenöriella egenskaper som följer nedan. 3.2.1 Kreativitet Förmågan att vara innovativ och kreativ är en av många egenskaper som utmärker en entreprenör, menar Holmquist och Sundin (2002, s. 39). Forskning tyder på att kvinnor är processorienterade och män produktorienterade, vilket betyder att kvinnor är mer intresserade av den skapande processen istället för den färdiga produkten. Följden blir att kvinnors kreativa skapande inte alltid leder till att ett projekt blir slutfört på grund av att intresset försvinner. För att slutföra en process krävs därmed en större självdisciplin bland kvinnor, ett starkt intresse måste finnas både för processen och för produkten (Ealy, 1997, s. 40-41). Något som kan stärka detta är de svar som erhållits i samband med intervjuerna, vilka redovisades ovan. Svar som förekom var nämligen att några respondenter exempelvis alltid haft en dröm om att starta ett företag just för att få arbeta med sitt intresse och sin hobby.

15

Någon angav att rastlöshet vid vanlig anställning var det starkaste motivet till att starta ett eget företag och flera respondenter angav även skälet att företagande gav möjlighet till att använda sig av sin kreativitet och drivkraft, något som en vanlig anställning inte kunde erbjuda. 3.2.2 Prestationsförmåga En entreprenör bör även enligt Holmquist och Sundin (2002, s. 39) vara prestationsdriven och inneha självförtroende. Att entreprenörer bör vara prestationsdrivna menar även Shane, Locke och Collins (2003). Vad gäller självförtroendet visar Langowitz och Minnitis (2009) studier att det finns skillnader mellan mäns och kvinnors självförtroende. Kvinnor tenderar att inte besitta en lika positiv uppfattning om sig själva som män och finner det därför svårare att starta företag. Med liknande utgångspunkt menar Chen, Greene och Crick (1998) att till exempel kvinnor undviker entreprenörskap eftersom de tror sig sakna rätt kompetens, vilket de menar är vanligt i delar av populationen där en utbredd entreprenörskapstradition saknas, exempelvis hos kvinnor och minoritetsgrupper. Niederle och Vesterlund (2007) har genom sin forskning visat på att kvinnor tenderar att inte vilja delta i konkurrensutsatta miljöer, exempelvis tävlingar, i lika stor utsträckning som män. Detta beror på att kvinnor och män har olika preferenser till detta och att män snarare har en övertro på sig själva om sin förmåga att vinna.

Enligt Sundin och Holmquist (1989, s. 130-132) verkar kvinnor ha en mer social inställning till sitt företagande än män, vilket vi menar skulle kunna vara ett tecken på att kvinnor och män har olika typer av prestationsbehov. På slutet av 1980-talet uppmärksammade Sundin och Holmquist (1989, s. 130-132) att det var viktigare för kvinnor med nöjda kunder än att erhålla en höjd ekonomisk vinning för egen del. Ett tecken på att kvinnor och män även idag har olika prestationsbehov visar Klapper och Parker (2010) som menar att kvinnor föredrar att driva ett litet men ekonomiskt stabilt företag medan män däremot föredrar att driva företag med vinstintressen och att det ska växa. De menar också att de branscher där kvinnor överlag tenderar att starta företag, ofta är småskaliga med mer intensiv konkurrens och en lägre genomsnittlig avkastning.

16

Det finns även andra skillnader i kvinnors och mäns företagande. Bland annat går det att konstatera att trots att fler företagarkvinnor än män har en eftergymnasial utbildning (Tillväxtverket, 2009b), samt att kvinnor generellt sett går ut gymnasiet med högre betyg än män (Skolverket, 2008), är det främst männens företag som räknas som tillväxtföretag (Tillväxtanalys, 2010, s. 10). Å andra sidan skriver Tillväxtverket i sin rapport från 2009 om kvinnors och mäns företagande, att flertalet både män och kvinnor faktiskt har tillväxtambitioner. Av de tillfrågade företagarna är det endast en fjärdedel (av både de manliga och kvinnliga företagarna) som inte vill låta företaget växa (Tillväxtverket, 2009b). Något som skulle kunna stärka dessa tillväxtambitioner även hos kvinnor är det faktum att överlevnadsgraden år 2008 hos både mäns och kvinnors nystartade företag var över 60 procent, vilket betyder att en majoritet av de nystartade företagen fortfarande var verksamma tre år efter företagsstart. Dock är denna andel något högre hos männens företag i jämförelse med kvinnornas, 69 respektive 61 procent (Tillväxtanalys, 2010, s. 4-5). Detta tyder på att prestationsbehovet finns både hos kvinnor och män men att det visar sig i olika former, vilket möjligtvis kan ha att göra med en individs motiv till att starta företag. Ett motiv till att kvinnor startar företag och därmed får arbeta mer självständigt, är av hänsyn till familjen, vilket kan ses som ett icke-ekonomiskt motiv till att starta företag (Sundin & Rapp, 2011, s. 6). I kombination med att företagandet ger större frihet och flexibilitet än en anställning, kallas detta fenomen för mammaentreprenörer (Pettersson, 2008). Kvinnors sociala inställning till företagandet visar sig även genom att de flesta kvinnor startar företag inom vård, omsorg och utbildning (Tillväxtverket, 2009b), vilka är branscher där kvinnor traditionellt sett även finns representerade i arbetslivet (Statistiska centralbyrån (SCB), 2010a). Det tycks därmed vara de sociala omständigheterna som har betydelse för kvinnor när de beslutar att starta företag, vilket redan i slutet av 80-talet konstaterades av Sundin och Holmquist (1989, s. 80-81). De menar även att det som driver män till att starta företag snarare är individbaserade perspektiv, exempelvis ett begär av självförverkligande och självhävdelse. Det som stödjer detta observerade beteende, är den forskningen om altruism som visar på skillnader mellan kvinnor och män. Exempelvis menar Andreoni och Vesterlund (2001) att skillnaden i altruism beror på “priset” av att vara just osjälvisk. Ju högre “priset” är, desto mindre tenderar både män och kvinnor att vara osjälviska, dock visar kvinnor upp en något högre grad av osjälviskhet. 17

Andra forskare menar att män har en högre inneboende grad av social dominans än kvinnor och att graden av social dominans har visat sig vara negativt korrelerad med exempelvis altruism. Ju högre grad av inneboende social dominans, desto lägre grad av altruism (Pratto, Sidanius, Stallworth & Malle, 1994). Detta skulle med andra ord peka på samma slutsats som i tidigare resonemang, nämligen att män är mer själviska än kvinnor. Empiri som skulle kunna visa på detta i företagssammanhang, är att chefspositioner som verkställande direktör eller verkschef till större del innehas av män. Den vanligaste chefsfunktionen för kvinnor är ekonomi/administrativchef och den vanligaste chefspositionen för män är försäljnings- och marknadschef. Kvinnorna tenderade även att vara personalchefer oftare än männen och männen innehade oftare en position som IT-chef (SCB, 2010a). Kvinnors sociala inställning till företagande kan således bekräftas i detta sammanhang, eftersom en roll som personalchef möjligtvis kräver en mer social inställning än att vara IT-chef . Samhällsentreprenörskap

Det finns en viss form av samhällsentreprenörskap i Sverige. Med samhällsentreprenörskap menas företag som i någon utsträckning startas med anledning av omsorgsmotiv och då med en önskan om att det egna företaget ska bli en samhällelig angelägenhet med en drivkraft att hjälpa andra. Tidigare forskning har också visat på att även anställda och många andra i arbetslivet har en annan drivkraft än lön, för att göra en insats. Denna insats är den sociala insatsen, en slags omsorgshänsyn, och det kunde konstateras att vissa anställda, främst kvinnor i omsorgsyrken, kunde acceptera och leva under arbetsförhållanden som inte var till dess egen fördel på grund av detta (Sundin, 2009). Enligt en enkätundersökning genomförd bland kvinnliga företagare inom vård- och omsorgsbranschen, var det omsorgen över patienten som var det starkaste motivet till att starta företag. Ingen av de 36 respondenterna angav pengar som ett motiv (Sundin, Tillmar & Renstig, 2010, s. 49-50). Den sociala entreprenörens intentioner med företaget är huvudsakligen att hålla sig till den grundläggande idén med företaget, istället för att företaget ska växa. Företagandet ses som ett medel på vägen för att uppfylla dessa idéer snarare än som ett mål i sig. Forskning har även visat att organisationer som startats med ett socialt entreprenörskap i grunden, visar svagare ekonomiska resultat än andra organisationer (Sundin, 2009). Från intervjuerna framkom att några av kvinnornas motiv till att starta företag var för att de värnade om orten och som tidigare nämnts startar även kvinnor företag på den lokala marknaden, i större utsträckning än män. Kan detta vara ett tecken på att kvinnor faktiskt är samhällsentreprenörer? 18

3.2.3 Riskbenägenhet Entreprenörer befinner sig långt över genomsnittet när det handlar om viljan att ta risker. De besitter också förmågan att tolerera och hantera den osäkerhet som entreprenörskapet innebär (Baron, 1998). Riskbenägenhet är även enligt Shane et. al ett intressant motiv till att starta företag, de menar dock att tidigare forskning samt deras egna undersökningar inte kan säkerställa hur och om det har stor betydelse bakom beslutet att starta företag. Detta beror på att en entreprenör har ett större kontrollbehov än den genomsnittliga befolkningen, vilket talar emot att entreprenörer då skulle vara riskbenägna (Shane, Locke & Collins, 2003). I studien “Are women more risk averse?” kommer författarna fram till att ensamstående kvinnor, relativt sett, uppvisar mer riskaversion vad gäller finansiellt beslutsfattande i jämförelse med ensamstående män (Jianakoplos & Bernasek, 1998). De menar att det även tidigare har visat sig att när en kvinna står inför riskfyllda val vid exempelvis investering eller sparande, menar majoriteten, 60 procent, av kvinnorna att de inte är villiga att acceptera någon risk alls. Detta i jämförelse med männen, där 40 procent svarade att de inte var villiga att ta någon risk. De menar vidare att ju fler barn som finns i hushållet, desto mindre tenderar de ensamstående kvinnorna att inneha riskfyllda tillgångar. Något som skulle kunna förklara detta är effekten att ha två, istället för en, inkomsttagare i familjen. Om den ena inkomsttagaren förlorar sitt jobb kan fortfarande den andra inkomsttagaren förmodligen och i alla fall i viss utsträckning, försörja familjen. Denna effekt gör också att valfriheten blir större gällande karriärval, för dessa par (Blau, Ferber & Winkler, 2006, s. 43, 115). SCB menar att manliga företagare verkar ta större ekonomiska risker än kvinnliga företagare, eftersom män har både högre finansiellt underskott och överskott än kvinnorna (SCB, 2007). Även statistik över aktieägandet visar på att män tenderar att vara mer riskbenägna än kvinnor. Aktieägande i bolag noterade på svensk marknadsplats visar att kvinnor innehar mindre aktiekapital än män. Under år 2011 stod kvinnorna för ca 35 procent av det totala aktieägandet och männen stod för ca 65 procent. Av totala antalet kvinnor var det 13,2 procent som ägde aktier och motsvarande andel för männen var 17,9 procent (SCB, 2011a). Riskbenägenheten kan även skildras genom skuldsättningsstatistik. Antalet skuldsatta män under år 2007, var något fler än antalet skuldsatta kvinnor (SCB, 2010b).

19

Även de tidigare presenterade intervjumaterialet (se 3.1) visar på riskfaktorn som ett skäl till att kvinnor inte startar företag. Riskbenägenheten kan även kopplas till svaren som framkom av intervjuerna avseende familjhänsyn och trygghetsskäl. 3.2.4 Push- och pullskäl Möjliga motiv till att starta företag kan enligt forskningen delas in i push- och pullskäl. Med pushskäl menas att personen i fråga befinner sig exempelvis i en yrkessituation där denne vantrivs av olika anledningar, exempelvis missnöje med chefen eller med arbetsuppgifterna. Det kan också tänkas vara om personen blir arbetslös. Detta är situationer som individen vill ta sig ifrån och ser då entreprenörskapet som en lösning på problemet. Om individen istället “frivilligt” väljer entreprenörskap, kanske på grund av nyfikenhet, brukar motiven kallas för pullskäl (Sundin & Rapp, 2011, s. 5) och kan tänkas vara en strävan efter bland annat självständighet. Ytterligare kännetecken av pushskäl är att de karaktäriseras av personliga och yttre omständigheter och att pullskälen snarare kännetecknas av de möjligheter som en individ ser med företagandet och på så sätt driver denne till att starta företag (Kirkwood, 2009).

På slutet av 1980-talet menade Sundin och Holmquist (1989, s. 80) att pullskäl visade sig vara ett vanligare motiv än pushskäl, när det gäller både mäns och kvinnors drivkrafter till att starta företag. Vidare visade deras studier på att pullskälen att välja entreprenörskap framför andra alternativ, i större utsträckning dominerade hos männen i jämförelse med kvinnorna (Sundin & Holmquist, 1989, s. 80). Kirkwood menar däremot, i en studie från 2009, att män och kvinnor snarare drivs av en slags kombination av push- och pullfaktorer. De främsta skillnaderna som går att urskilja mellan män och kvinnor är att kvinnorna i något större utsträckning än männen tenderade att drivas av självständighetsmotivet, även om detta också var en stor drivkraft för männen. Kvinnorna tenderade även att ha barnen i åtanke. Det familjerelaterade motivet till att starta företag ses enligt Kirkwood som pull-relaterade motiv. Männen drevs snarare av viljan att ta sig ifrån en besvärlig jobbsituation, vilket ses som ett push-relaterat motiv. Överlag visade sig dock de push-relaterade motiven förekomma i något högre utsträckning än de pullrelaterade, för både män och kvinnor i Kirkwoods studie. Ovanstående resonemang tyder på att relationen mellan push- och pullskäl har visat sig vara olika för kvinnor och män genom tiderna.

20

Från de intervjuer som genomfördes med kvinnliga företagare (se ovan) verkar det även där som att det är det icke-frivilliga och snarare tvingande motivet, push-motivet, som drev kvinnorna till att starta företag. Detta med tanke på att flera, som tidigare nämnt, hade fått erbjudande att ta över företag som annars skulle gå i konkurs alternativt familjeföretag som skulle säljas. Flera menade då att möjligheten fanns att värna om sin ort och möjligen skapa arbetstillfällen, vilket blev ett motiv till att ta över företaget. Några kvinnor hade dock familjerelaterade motiv, till synes pullrelaterade motiv, till exempel att företagandet gav mer tid med barnen eftersom de kunde arbeta med företaget hemma. Ett sådant skäl till att starta företag kan också kallas för nödvändighetsdrivet företag, då det även är omsorgen om andra som i dessa fall spelar in (Sundin, Tillmar & Renstig, 2010, s. 86). Arbetslöshet var också ett vanligt skäl till varför många kvinnor valde företagande enligt de intervjuer som genomförts, det fanns inga andra alternativ. Även detta motiv kan klassas under det nödvändighetsdrivna företaget enligt Sundin, Tillmar och Renstig (2010, s. 86.). Motsatsen till det nödvändighetsdrivna företaget är det som startas med positiva drivkrafter och kallas för möjlighetsdrivet företag (Sundin, Tillmar & Renstig, 2010, s. 86). Detta anser vi kunna liknas vid de pull-skäl som tidigare beskrivits. Från intervjusvaren verkar det som att det nödvändighetsdrivna företagandet är vanligare än det möjlighetsdriva. Ett svar, vilket kan placeras in under det senare, är friheten att bestämma över sig själv och sin tid. 3.2.5 Sammanfattning Sammantaget går det att konstatera att de egenskaper och motiv som kännetecknar kvinnan som entreprenör är att kvinnor är processorienterade snarare än produktorienterade, vilket kräver en större självdisciplin hos kvinnor än hos män. Vidare tenderar kvinnor att inte ha samma positiva uppfattning om sig själva som män, vilket skulle kunna betyda att de finner det svårare än män att starta företag.

Kvinnor har även en mer social inställning till företagande än män, vilka istället drivs av företagstillväxt och vinst. Detta gör att prestationsförmågan hos män och kvinnor ser olika ut. Vad gäller riskbenägenheten, tenderar kvinnor att vara mindre riskbenägna än män. Detta gäller framförallt ensamstående kvinnor och kvinnor som har barn.

21

Även skillnader mellan män och kvinnor gällande aktietillgångar visar på att kvinnor möjligen är mindre riskbenägna i detta avseende, samma gäller skuldsättning då färre kvinnor än män är skuldsatta. Enligt intervjurespondenterna verkar det som att pushskälen, samt att starta företag på grund av nödvändighetsskäl, är de vanligaste motiven till att kvinnor startar företag. Se sammanfattande bild figur 2.

Kvinnan som ekonomisk agent och dess entreprenöriella egenskaper

Kreativitet •Processorienterade snarare än produktorienterade •Intresset för det kreativa skapandet är större än för resultatet

Riskbenägenhet •Inte lika riskbenägna som män

Prestationsförmåga •Har inte lika positiv uppfattning om sig själva som män, gällande entreprenörskap •Social inställning till företagandet

Push- och pullskäl •Verkar starta företag främst av pushskäl samt med nödvändighetsdrivna motiv

Figur 2. Kvinnan som ekonomisk agent och dess entreprenöriella egenskaper (Källa: Egen bearbetning).

4 Ekonomiskt beslutsfattande Att starta företag innebär ett ekonomiskt beslutsfattande, beslutsprocessen innebär omfattande planering och det finns mycket som måste övervägas. Entreprenörskap kan även ses som ett sätt att tänka där potentiella hot snarare ses som möjligheter, varför steget att bli företagare inte är ett impulsivt beslut utan snarare ett planerat beteende (Kreuger, Reilly & Carsrud, 2000). I detta kapitel redogörs för teori avseende ekonomiskt beslutsfattande.

22

I den första delen ämnar vi med hjälp av traditionell mikroekonomisk teori förklara beslutet att starta företag utifrån kvinnan som ekonomisk agent. Den traditionella mikroekonomiska teorin förklarar varför och på vilket sätt individuella ekonomiska agenter fattar ekonomiska beslut och har därför som uppgift att förklara beteendet hos dessa agenter. Teorin ämnar även förklara marknaderna som dessa agenter tillsammans utgör (Pindyck & Rubinfeld, 2009, s. 3-4).

4.1 Den traditionella modellen Konsumentteori har traditionellt varit den vanligaste teorin inom nationalekonomi och försöker förklara det individuella beslutsfattandet (Heap, Hollis, Lyons, Sugden & Weale, 1992, s. 26). Den är normativ och ämnar förklara hur individer borde agera (Wilkinson, 2008, s. 28). Inom den traditionella mikroteorin antas följande:

Fullständig rationalitet - individer är medvetna om alla möjliga alternativ och kan därför ta dessa i beaktande när de fattar beslut (Gravelle & Rees, 2004, s. 6-7).

Fullständig information - all nödvändig information är tillgänglig som krävs för att avgöra vilka konsekvenser ett beslut får (Gravelle & Rees, 2004, s. 6-7).

Bestämd preferensordning - det alternativ som värderas högst är också det bästa för individen och följaktligen det som individen väljer, beroende på de olika valens konsekvenser. Detta utifrån antagandet om att preferensordningen uppfyller kraven på fullständighet och konsistens (Gravelle & Rees, 2004, s. 6-7). Inom traditionell mikroekonomi är preferenserna tidskonsistenta, de ändras inte över tiden. Ofta anses något vara mer värt i nutid än i framtiden eftersom människor anses vara otåliga, varför nyttan diskonteras exponentiellt över tiden så att framtiden blir diskonterad vid beslutsfattande. En framtida värdering av morgondagen värderas alltså på samma sätt (O'Donoghue & Rabin, 1999).

Homo economicus - är rationell, kalkyleringsberäknande och försöker alltid maximera sin egen nytta, till sina egna fördelar (Heap et.al., 1992, s. 62).

23

Homo economicus refereras vanligtvis maskulint men torde vara genusneutral. Det finns alltid en budgetrestriktion som måste tas hänsyn till (Pindyck & Rubinfeld, 2009, s. 149). På grund av ovanstående antaganden bildas en nyttofunktion som individen (homo economicus) enligt den traditionella modellen förutsätts vilja maximera (Hedlund, 2007, s. 207-208). För att förklara beslutet att starta företag antar vi att individen startar företaget med avsikten att detta skulle kunna maximera den individuella nyttan, U. Nyttofunktionen består av en individs preferenser och i detta fall skulle preferenserna motsvara motiv och personliga egenskaper, hos den individ som vill starta företag. Budgetrestriktionen består av de begränsningar som måste tas i beaktande vid beslutet att starta företag, vilket vi här definierar som nettoförmögenheten. Beslutet att starta företag är riskfyllt och fattas därför under osäkerhet, vilket medför betydande riskbedömningar. Beroende på vilka preferenser en individ har avseende risk (riskaversiv, riskbenägen, riskneutral) får detta olika betydelse vid beslutsfattandet. Se nyttoekvation 1 nedan. U(kreativitet, prestationsbehov, riskbenägenhet, motiv)

s.t

nettoförmögenheten

(Nyttoekvation 1)

Eftersom preferenserna (att starta företag) i detta fall synliggörs genom motiven till att starta företag och de personliga egenskaperna hos den potentiella entreprenören med avseende på kreativitet, prestationsbehov och riskbenägenhet torde dessa enligt den traditionella teorin vara förutbestämda och inte ändras. Den tidigare forskningen och intervjumaterialet visar exempelvis på att kvinnor som grupp är mindre riskbenägna än män och att riskaversionen ökade ju fler barn som finns i hushållet. Några av intervjurespondenterna (se kapitel 3) nämner också att de värderar trygghetssystemet högre när de fått barn. Även motiven kan förändras beroende på vilken arbetssituation en individ befinner sig i. Ett exempel på detta är individer som tidigare haft en anställning men efter att de fått barn värderar tiden med barnen högre än innan och därför startat företag. Sammanfattningsvis skulle detta kunna ge en indikation om att preferenserna som finns bakom dessa personliga egenskaper och motiv eventuellt ändras över tiden. Frågan är dock huruvida det egentligen är preferenserna som ändras eller om de bara får ändrad vikt beroende på exempelvis vilken livssituation en individ befinner sig i?

24

Som tidigare konstaterat är beslutet att starta företag även riskfyllt och det går omöjligen att förutse alla konsekvenser som beslutet kan innebära, vilket gör att en individ inte är helt informerad om utgången. Detta säger emot antagandet om fullständig information. Antagandet om att individer är fullt rationella skulle däremot kunna stärkas av det faktum att individer har olika preferenser inför ett beslut, varför beslutet att starta företag kan vara rationellt för vissa men inte för andra. Faktum kvarstår dock att fler män än kvinnor beslutar sig för att starta företag. Det torde utifrån detta vara möjligt att bilda två olika nyttofunktioner som förklarar beslutet att starta företag utifrån mannen och kvinnan som ekonomiska agenter. Nyttofunktionerna består rimligtvis av samma faktorer men har olika innebörd för kvinnor och män, exempelvis ser prestationsbehoven olika ut. Det vi främst tror borde skilja dem åt är det som den tidigare forskningen och intervjumaterialet visar på, nämligen att kvinnor påverkas av yttre faktorer vid beslutsfattandet. Detta ger en indikation om att även institutionella förhållanden har betydelse för beslutet att starta företag. Den traditionella modellen för beslutsfattande, vilken är anpassad för “vanliga” konsumtionsval, kan därför inte fullt ut appliceras på det mer komplexa beslutet att starta företag. Rimligtvis och som ovan konstaterat gör individer olika val och påverkas av olika faktorer vid beslutsfattandet. Detta betyder att individer gör subjektiva bedömningarna varför även detta måste tas i beaktande vid modellering av beslutsfattandet. På grund av ovanstående resonemang menar vi att den traditionella modellen för beslutsfattande måste utvidgas och inkludera dessa ytterligare faktorer. Om inte, kommer den traditionella modellen inte att kunna förklara varför fler män än kvinnor startar företag. Detta beror bland annat på att de yttre faktorerna, vilka i detta fall kännetecknas av samhällets normer och andra icke-finansiella begränsningar, är strukturellt och historiskt betingade sådana. Eftersom dessa inte tas i beaktande i den traditionella modellen menar vi att den inte är tillräcklig för att förklara beslutet utifrån kvinnan som ekonomisk agent. Genom att inkludera dessa i budgetrestriktionen i den traditionella modellen för beslutsfattande, utvidgas denna och blir mer användbar. 4.1.1 Institutionella förhållanden De faktorer som ingår i nyttofunktionen och den tillhörande budgetrestriktionen kan på olika sätt påverka nyttan av att starta företag, beroende på om beslutsfattaren är en kvinna eller en man. Vi vill här främst belysa vilka ytterligare faktorer som vi anser borde ingå i budgetrestriktionen i form av strukturella hinder och normer. 25

Detta vill vi göra med en kort redogörelse för vad institutionell ekonomisk teori är, då institutionerna och strukturerna i samhället påverkar beslutsfattandet. Detta medför att beteendet är historiskt och kulturellt betingat. Därefter presenteras kvinnors företagande genom tiderna, hur detta har sett ut och främjats. Vi kommer även att undersöka en typisk kvinnodominerad bransch. Institutionell ekonomisk teori

Att kvinnor och män har haft olika förutsättningar genom historien påverkar beteendet och kvinnor och män har således fått en viss position på marknaden. Den bakomliggande orsaken till att arbeta har därför även sett annorlunda ut och under historien har det varit vanligare för kvinnor att ta obetalda arbeten (Ferber & Nelson, 2003, s. 122-125). Den relativa tiden som kvinnor lägger ned på hushållsarbete har under 1990-talet minskat, trots detta lägger kvinnor fortfarande ned 50 procent mer tid på hushållsarbete än männen (SCB, 2003, s. 19-21). Sannolikt har denna andel minskat något mer de senaste tio åren med tanke på att den senaste mätningen gjordes år 2003. Följden av fördelningen av hushållsarbetet är att det finns variationer mellan mäns och kvinnors värderingar och normer (Ferber & Nelson, 2003, s. 122-125). Att kvinnor traditionellt sett har lagt ner mer tid på hushållsarbete och omsorg av familjen i kombination med att det kvinnliga företagandet är i minoritet, har varit en av de bidragande orsakerna till att företagandet har fått en manlig könsstämpel (Sundin, Tillmar & Renstig, 2010, s. 87). Sundin, Tillmar och Renstig menar att entreprenörskapets manliga könsstämpel även kan ses som en implicit norm. Värderingar och normer kan enligt Frey (1999, s. 2-5) ses som en typ av institutioner. Institutioner är även traditioner, organisationer och olika system för beslutsfattande. Vissa normer och traditioner har formats av staten och organisationer, men många har byggts upp av historien och formar i sin tur det mänskliga beteendet.

Douglas North (2006, s. 95-102) har en något annorlunda definition av institutionsbegreppet och menar att institutionerna är spelreglerna och att organisationerna (företag, politiska partier och ekonomiska organ) snarare är de som måste följa dessa regler. En ytterligare tolkning av institutionsbegreppet är av Paul D. Bush (1987), han definierar institutioner som en uppsättning av socialt bestämda beteendemönster. Av dessa definitioner är det främst Frey och Bush definitioner som vi anser är lämpligast att applicera på vårt fall. Dessa definitioner är något “mjukare” än Norths definition och syftar på samhällets värderingsstuktur, beteendemönster och normer, vilka har byggts upp under historiens gång. 26

Generellt sett har även institutioner haft en manlig prägel, vilket även format strukturer, processer och praxis genom historien (Kenny, 2007). Med detta som bakgrund torde därför det manliga företagandet kunna definieras som en institution, vilken har bildats och formats genom historien. För att få fler kvinnor att starta företag, kan lösningen vara att även det kvinnliga företagandet ses som en institution? Vad krävs för att detta ska ske?

Med fokus på institutionella och kulturella faktorer försöker den institutionella ekonomiska teorin sammanföra politik, sociologi och psykologi med traditionell ekonomisk teori. Utgångspunkten är att institutioner förklaras av hur värderingar, teknologi och det ekonomiska, rättsliga och politiska systemet samspelar (Groenewegen, Spithoven & van den Berg, 2010, s. 152). Som tidigare konstaterats styrs en individs beteende, enligt den traditionella mikroekonomiska teorin, av preferenser och av de restriktioner som finns i samhället. Enligt den institutionella ekonomiska teorin styrs beteendet även av den institutionella miljö som individen befinner sig i och påverkas av möten med andra individer, vilka sedan hjälper till att forma värderingar och vanor (Groenewegen, Spithoven & van den Berg, 2010, s. 74). Restriktionerna och värderingarna formas av samhällets institutioner och de påverkar därför vilka beslut som fattas (Frey, 1999, s. 2-5).

Normer kan bland annat förklaras som de informella reglerna i samhället men även definieras som förväntningar om huruvida ett agerande är rätt eller fel (Coleman, 1987, s. 133-153). Detta gör att människor ibland låter samhället “bestämma” och därför följer normen. Detta förekommer även när konsekvenserna av att följa normen inte är till beslutsfattarens fördel. Coleman ställer sig därför frågande till varför individer låter detta ske och menar att det till viss del kan förklaras av teorin om “rational choice”. Även om individen till en början endast ser de omedelbara negativa konsekvenserna, kan ändå de långsiktiga positiva konsekvenserna av att följa normen förutses, bortsett från de eventuella sanktioner som tillkommer av att inte följa normen. De alternativa valen en människa har, begränsas dock av normerna i samhället.

Finns det dessutom motsägande normer om vilka val som borde göras blir det svårare för beslutsfattaren att ta ett beslut, varför nyttofunktionen ändras, snarare än avgör vilket beslut som 27

fattas. Normerna har, beroende på om de är internaliserade i samhället eller om de kräver sanktioner för att efterföljas, olika påverkan på vilka beslut människor fattar. När normerna är internaliserade och på så sätt införlivade i samhället, påverkar de våra val direkt (Coleman, 1987, s. 133-153). Vidare menar Klapper och Parker (2010) att kvinnor påverkas mer än män av dessa yttre faktorer, exempelvis samhällets eller familjens åsikter, i sitt beslut att bli företagare eller inte. Fenomenet som binder samman nutiden med det förflutna kan sammanfattas i begreppet “stigberoende”, inom engelskan “path dependency”. Stigberoendet innebär att historiska händelser påverkar och influerar de valmöjligheter som existerar idag, vilket kort sagt betyder att historien påverkar vilken riktning vi är på väg mot och det kan således vara kostsamt att byta riktning (Groenewegen, Spithoven & van den Berg, 2010, s. 146-147, 150). Institutioner och strukturer - att främja kvinnors företagande Historiskt perspektiv på kvinnors företagande

Kvinnors ställning i samhället har under de senaste 100 åren genomgått en stor förändring. Det har alltid funnits företag som drivs av kvinnor men detta skedde tidigare mest i hemmet i form av vävstugor eller som medhjälpare i makens företag. Det var främst regleringar och formella hinder som bidrog till att kvinnor inte hade möjlighet att starta företag (Holmquist, Barle & Wennermark, 2009, s. 13-18). Från 1600-talet var företagandet hårt reglerat genom den så kallade skråordningen, vilken innehöll regleringar gällande handelsverksamhet och hantverk. Dessa yrken var endast tillåtna att bedrivas av män och det var endast änkor som hade rätt att fortsätta driva sin makes verksamhet efter hans död (Tillväxtverket, 2010b, s. 16-25). Utanför skråväsendets reglering fanns det icke-borgerliga näringar som var öppna för kvinnor, dock var det statliga myndigheter som beslutade om dessa rörelser och huruvida de fick drivas av kvinnor. Det var inte många rörelser där kvinnor kunde starta sin egen verksamhet. Några verksamheter där de faktiskt fick tillträde var bland annat ljusstöpning, handel med strumpor, garn, snörliv med mera. De hade även företräde till tobakshandeln (Tillväxtverket, 1995, s. 36-42). År 1846 avskaffades skråväsendet, vilket gjorde att alla kvinnor, inte enbart änkor kunde starta och driva sina egna affärsverksamheter framförallt inom hantverk men även inom handel. Sedan

28

dess har en rad reformer genomförts, vilka har stärkt kvinnans roll i samhället. År 1864 beslutades om näringsfrihet för både män och kvinnor och år 1919 infördes allmän rösträtt. År 1927 öppnades de statliga läroverken för kvinnor och år 1979 infördes jämställdhetslagen (Tillväxtverket, 2010b, s. 47-49). Under 1960-talet var marknaden i stort behov av arbetskraft och kvinnornas roll på arbetsmarknaden stärktes. Det var främst genom införandet av offentlig barn- och äldreomsorg som kvinnorna fick möjlighet till att börja arbeta. När denna sektor blev offentlig, kunde kvinnor ta förvärvsarbeten inom industrin eftersom det samtidigt erbjöds billig vårdomsorg. Eget företagande var dock inte vanligt under denna tid, varken hos män eller hos kvinnor (Holmquist, Barle & Wennermark, 2009, s. 13-18). År 1983 öppnades alla försvarsgrenar upp för kvinnor, vilket medförde att de kunde ta vilket yrke som helst (Tillväxtverket, 2010b, s. 47-49). Trots att kvinnors företagande alltid har förekommit, var det på 1980-talet som forskningen om kvinnors företagande påbörjades. Det fanns då ca 65 000 kvinnliga företagare, vilket motsvarade en fjärdedel av samtliga företagare. Detta hade inte dokumenterats tidigare och det fanns inte heller någon tidigare statistik avseende detta (Holmquist, Barle & Wennermark, 2009, s. 13-21). Främjandet idag

I början av 1990-talet beslutade den svenska regeringen att göra en satsning på kvinnors företagande. Tillväxtverket fick i uppdrag att ta fram affärsrådgivare för kvinnor som tillsammans med kommunerna genomförde ett affärsrådgivarprojekt (Holmquist, Barle & Wennermark, 2009, s. 27-28). Projektet byggde på att affärsrådgivarna skulle bilda nätverk, arrangera mässor och studieresor samt besöka de kvinnor i kommunerna, vilka visat intresse för att starta egna företag (Tillväxtverket, 2009a, s. 16-18). Under tiden för affärsrådgivarprojektet startades också Sveriges första mikrokreditprojekt. Initiativet kom från affärsrådgivarna i norra Dalarna och de startade pilotprojektet “Nätverksbanken”. Projektet omfattade 15 kvinnor, vilka genom att övertyga de andra kvinnorna i gruppen med sin affärsidé fick möjlighet att låna pengar från den gemensamma banken. “Nätverksbanken” blev sedan ett EU-projekt (Tillväxtverket, 2009a, s. 31-32).

29

Affärsrådgivarprojektet ansågs framgångsrikt och bidrog till att kvinnor som företagare fick mer kunskap i hur en affärsidé läggs fram och vad som krävs för att starta företag. Det bidrog även till en större förståelse för kvinnors företag och att de fick hjälp och stöd med företagandet. Projektet bidrog även till hur företagskvinnorna i sin tur kunde bemöta samhällets syn på kvinnliga företagare och attityderna som fanns angående detta (Holmquist, Barle & Wennermark, 2009, s. 27-29). Under år 2007 lanserades den andra stora satsningen på kvinnors företagande “Främja kvinnors företagande 2007-2010”, vilken sedan har förlängts till år 2014. Programmets syfte är att främja kvinnors företagande genom dels rådgivning, vilket bygger på den tidigare satsningen (Holmquist, Barle & Wennermark, 2009, s. 29) och dels information, regional affärsutveckling, driva projekt med särskilda inriktningar samt arbeta med attityder och förebilder. Det har även genomförts en satsning på att rekrytera ambassadörer för kvinnors företagande och idag finns det cirka 880 stycken (Holmquist, Barle & Wennermark, 2011, s. 38). Ambassadörerna är kvinnliga företagare med syfte att informera och öka intresset bland kvinnor att bli egna företagare, detta genom att berätta om sina egna erfarenheter som företagare (Tillväxtverket, 2012c). Ambassadörerna besöker bland annat skolor, universitet, ideella organisationer och föreningar (Tillväxtverket, 2012b). Under den första programperioden mellan 2007-2010 deltog ca 140 000 kvinnor i programmet och i olika affärs- och innovationsutvecklingsinsatser har totalt 27 000 kvinnor deltagit. Drygt 31 000 kvinnliga studenter har utvecklat sitt entreprenörskap och fram till år 2010 hade dessa kvinnor startat 540 stycken nya företag (Tillväxtverket, 2011). Detta motsvarar en andel på cirka 1,7 procent. Utöver detta har andelen företag som startats av kvinnor inte har ökat mer än från en fjärdedel i slutet av 1970-talet till att idag bestå av närmare en tredjedel, 23-29 procent (Tillväxtverket, 2011). Ökningen är inte särskilt stor trots de tidigare främjande insatserna som genomförts. Frågan är om tillräckligt fokus i satsningarna har legat på att se kvinnan som ekonomisk agent och beslutsfattare? Utöver affärs- och innovationsutvecklingsinsatser erbjöds exempelvis under programperioden även “Starta företagsdagar” där information och stödresurser presenterades. Två branschguider har också lanserats, en avseende att starta eget företag inom Vård och omsorg och en avseende Hushållsnära tjänster. Medel har även fördelats för innovationsfinansiering, detta för att få fler kvinnor att ta steget till att kommersialisera sina idéer. 30

De flesta innovationsprojekten som har finansierats är inom vård- och omsorgsbranschen (Tillväxtverket, 2010a). Dessa satsningar verkar möjligen i större utsträckning vara inriktade på kvinnorna som ekonomiska agenter eftersom de till viss del grundar sig på de branscher där kvinnorna startar företag. Kvinnor startar företag inom de branscher där de vanligtvis finns representerade i arbetslivet, exempelvis inom vård- och omsorgsbranschen. Hur fungerar det att starta företag inom denna bransch? Företagandet inom vård- och omsorgsbranschen

Vi har valt att särskilt analysera vård- och omsorgsbranschen eftersom flera satsningar har genomförts för att främja företagandet inom denna bransch samt att det är inom denna bransch där kvinnor främst finns representerade i arbetslivet. På grund av ovanstående anledningar vill vi undersöka om och i sådant fall vilka strukturella hinder som faktiskt går att urskilja för att därefter applicera detta på våra teorier om beslutsfattande. I början av 1990-talet började kommunerna i större utsträckning lägga ut verksamheter inom vård och omsorg på entreprenad till privata aktörer. Siffror från år 2004 visar trots detta att 90 procent av vård och omsorgen fortfarande drivs offentligt (med reservation att detta kan ha ändrats, då inga nya siffror finns att tillgå). Bland de tillväxtföretag som startas av kvinnor är det 35 procent som startats inom vård och omsorg3 och de största kvinnoägda vårdföretagen omsatte tillsammans 7 miljarder kronor (Sundin, Tillmar & Renstig, 2010, s. 10-20). Att starta företag inom vård- och omsorgsbranschen ser något annorlunda ut än att starta företag inom andra branscher. Det finns bland annat lagar, regler och bestämmelser som särskiljer vård- och omsorgsbranschen från andra verksamheter, konkurrenssituationen ser även annorlunda ut (Sundin, Tillmar & Renstig, 2010, s. 63-65). Beroende på om företaget drivs inom den offentliga eller den privata sektorn ser även lagstiftningen olika ut (Sundin, Tillmar & Renstig, 2010, s. 73). Dessutom bygger framväxten av företagen inom vården på politiska beslut och offentlig finansiering och är därför beroende av dessa (Sundin, Tillmar & Renstig, 2010, s. 63-65).

3 18 procent fanns inom tillverkning och design, 18 procent inom handel, konsulter, reklam- och bokföringsbyråer 15 procent och

finansiella tjänster 14 procent.

31

Detta synliggörs genom komplicerade upphandlingsförfaranden och risken finns också att vid nästa upphandling förlora mot konkurrerande utförare eller att kommunen bestämmer sig för att inte lägga ut verksamheten på privat utförare. Detta kan vara fallet vid till exempel regeringsskifte (Sundin, Tillmar & Renstig, 2010, s 12-22). Risken med att starta företag inom denna bransch är inte riktigt relaterat till risken med ett för litet underlag av kunder eftersom den “enda” kunden är offentlig, vilket innebär en viss stabilitet. Den risk som tillkommer är istället att exempelvis bli offentligt granskad av massmedia, detta sker i större utsträckning om verksamheten sker i privat regi (Sundin, Tillmar & Renstig, 2010, s. 21-22). De senaste åren har det dessutom skett grundläggande förändringar inom den offentliga sektorn, vilket Sundin Tillmar och Renstig (2010, s. 72) menar kan kännetecknas som ett systemskifte inom den offentliga sektorn. Förnyelsesatsningen inleddes med försöket att införa bland annat större valfrihet och effektivitet samt bättre service inom den offentliga sektorn (Sundin, Tillmar & Renstig, 2010, s. 74-75). Ett led i detta har varit att införa Lagen om valfrihetssystem (LOV), som till skillnad från Lagen om offentlig upphandling (LOU) bland annat skulle underlätta för småföretagare att etablera sig på marknaden. En av statens offentliga utredningar (SOU 2008:15) menade att införandet av lagen skulle gynna framförallt kvinnor som driver företag inom vård- och omsorgsbranschen. Detta eftersom LOV innebär att alla som uppfyller kraven4 får teckna avtal med den ansvariga myndigheten samt att det är upp till den enskilde individen att välja vilken utförare av vård den vill använda sig av. I och med att valfriheten blir större beräknas också lönsamheten bli god i de riktigt stora samt riktigt små företagen i branschen (Sundin, Tillmar & Renstig, 2010, s. 80-83). I kombination med att den privatfinansierade sektorn inom vård och omsorg växer (Sundin, Tillmar & Renstig, 2010, s. 68), samt att kvinnor dominerar bland de anställda i vård- och omsorgsbranschen torde detta innebära möjligheter för kvinnor att också bli egna företagare inom denna bransch (Sundin, Tillmar & Renstig, 2010, s. 83-84).

4 Tillstånd prövas med avseende på socialtjänstlagens kvalitets- och säkerhetskrav (Betänkande av Frittvalsutredningen, 2008, s.

168-169).

32

Företagande och det sociala skyddsnätet

Det sociala trygghetssystemet ser inte likadant ut för egna företagare som det gör för anställda. Detta angav även intervjurespondenterna (kapitel 3) som skäl till att kvinnor inte startar företag, på grund av den risk som uppkommer. Det sociala skyddsnätet för egna företagare skiljer sig också beroende på företagsformen. De vanligaste företagsformerna i Sverige är enskild firma, för soloföretag, och aktiebolag om företaget har anställda (Tillväxtverket, 2009b). Av de 680 000 företagen som är registrerade som enskild firma ägs 54 procent av kvinnor (Sannesson, 2011). Männen föredrar att driva företaget i aktiebolagsform (Sundin, Tillmar & Renstig, 2010, s. 8889). Om sjukdom inträffar för den som har en enskild firma, grundar sig sjukpenningen på hur mycket vinst företaget haft. Vid nystartade företag erhålls sjukpenning på liknande grund som för en anställd med liknande jobb. Samma villkor gäller föräldrapenningen (Försäkringskassan, 2012a). Statistik visar på att det är fler kvinnor än män som tar ut föräldrapenning, år 2011 var det 403 230 kvinnor och 319 429 män (Försäkringskassan, 2012b). Gällande sjukdom var det även fler kvinnor än män som under december 2011 blev beviljade sjukersättning. Antalet kvinnor var 221 756 stycken och antalet män var 151 415 stycken (Försäkringskassan, 2011). Som egen företagare ingår inte heller samma försäkringar som för en anställd, egna företagare har därför själva ansvaret att teckna dessa försäkringar (Försäkringskassan, 2012a). Samtliga, såväl företagare som anställda, har dock rätt till den statliga pensionen som är lagstadgad genom socialförsäkringslagstiftningen. Pensionen för företagare grundas däremot på det årliga resultatet för företaget och inte på årslönen som det gör för en anställd (Fornell, 2006, s. 24, 68-69). Kvinnors företagande - identifierade normer och hinder

Kvinnornas roll på arbetsmarknaden och deras möjlighet att starta företag har under historiens gång varit begränsad. Enligt institutionell teori styrs beteendet av de restriktioner som finns i samhället, och för kvinnans del har det bevisligen funnits många restriktioner som hindrat kvinnor från att etablera företag. Från 1600-talet fram till 1980-talet har de facto kvinnor inte haft samma sysselsättningsmöjlighet som männen, detta har enligt institutionell teori således påverkat normer och värderingar i samhället fram till idag. Historien spelar därför roll, och har en stor betydelse för hur den institutionella plattformen ser ut idag, eftersom normer tar lång tid att förändra.

33

Det finns inte längre några formella hinder för kvinnor att starta företag idag men däremot informella hinder så som normer och värderingar. Coleman definierar normer som att de är förväntningar om agerandet. Det finns dock många normer som kan påverka kvinnors beslut till att starta företag. Det blir möjligen rationellt att följa normen, och förklaras då av teorin om rational choice. Enligt Klapper och Parker har även kvinnor en större benägenhet än män att påverkas av yttre faktorer i sitt beslutsfattande, varför det även går att tänka sig att kvinnor i större utsträckning än män tenderar att följa de normer som finns i samhället och att detta skulle vara en anledning till att kvinnor inte startar företag i lika stor utsträckning som män. Det negativa i detta fall skulle vara att kvinnorna går miste om sin dröm att bli företagare, men långsiktligt gör normen att kvinnor anser att huvudansvaret för familjen är viktigare. Ansvaret för familjen medför även att kvinnor inte kan ta en sådan risk som företagande medför, vilket kan vara en anledning till det låga företagandet bland kvinnor. Det sociala skyddsnätet i form av till exempel sjukförsäkring och föräldrapenning blir även svårare att erhålla som företagare och enligt vår statistik verkar kvinnor i större utsträckning än män ta del av trygghetssystemet. Det sociala skyddsnätets utformning inverkar således på kvinnors beslut att starta företag, vilket även Svenskt Näringsliv (2012) konstaterade med en liknande slutsats i en rapport om specifikt socialförsäkringssystemet. Slutsatsen var att Sveriges politik i detta avseende inte är utformat på bästa sätt för att bana väg för kvinnors företagande.

Företagandet har på grund av historien, enligt Sundin, Tillmar och Renstig (2010), bidragit med att mannen som entreprenör är normen, vilken även intervjurespondenterna angav som ett av skälen till att kvinnor inte startar företag. Det anses inte vara lika självklart för kvinnor som för män. Den manliga könsstämpelns inverkan på kvinnors företagande kan möjligen till viss del förklaras av teorin om stigberoende, vilket säger att den väg som tidigare genom historien har utstakats är den som också traditionellt sett följs. Vad är det då som krävs för kvinnor att byta riktning och avvika från den utstakade vägen? Eftersom det sociala skyddsnätet med tanke på kvinnors riskaversion, till synes verkar ha en så pass stor inverkan på kvinnors beslut att starta företag kan möjligen en förändring av detta vara en lösning på problemet.

34

Enligt Bush är beteendet inlärt och beteendemönstret styrs av olika värderingar i form av en värderingsstruktur. Värderingsstrukturen består av ceremoniella och instrumentella värderingar (Bush, 1987). Ceremoniella värderingar (egenintressen) är inbyggda värderingar som bygger på religion, etnicitet, kön och historia (Groenewegen, Spithoven & van den Berg, 2010, s. 153). De instrumentella värderingarna är de som möjliggör kunskapsinlärning och problemlösning. Beteendet kan innehålla både ceremoniella och instrumentella värderingar eller endast någon utav dem. För att en institutionell förändrig ska ske krävs en förändring i värderingsstukturen och de instrumentella värderingarna måste ändras eller ersätta de ceremoniella. Den manliga prägeln på företag kan därför tolkas bestå av till störst del av ceremoniella värderingar då historien har format både mannen och kvinnan till de könsroller som finns idag. De instrumentella värderingarna kan i detta fall tolkas vara de värderingar som möjliggör för kvinnans vilja till att bli företagare, något som till stor del saknas idag. För att en institutionell förändring ska ske krävs enligt Bush även en teknisk innovation i någon form och värderingsstrukturen avgör om innovationen kan får genomslagskraft eller inte. Om de ceremoniella värderingarna har större dominans är toleransen lägre för att en ny innovation ska få genomslagskraft. Detta till skillnad från om de instrumentella värderingarna får större utrymme, då ändrar detta beteendet och teknisk innovation kan ske som sedan leder till institutionell förändring (Bush, 1987).

Entreprenörskap har som tidigare nämnts fått större betydelse de senaste decennierna till följd av globaliseringen och teknologivågen. Detta har medfört institutionella förändringar och efterfrågan på entreprenörskap har ökat, något som också kan besvaras om även kvinnor startar företag. För att detta ska ske krävs en institutionell förändring så att även kvinnan som företagare blir en institution. Detta är på god väg att ske men värderingsstrukturen måste ändras, just nu verkar de ceremoniella värderingarna vara de dominanta, och de instrumentella har i dagsläget inte det utrymme som krävs för att en institutionell förändring ska äga rum. För att uppmärksamma de instrumentella värderingarna skulle en lösning kunna vara att studera institutioner med mer fokus på genusperspektivet. Detta menar exempelvis Kenny (2007) kan bidra med en större förståelse gällande könsrelaterade normer i samhället samt ge en förståelse för vilken påverkan dessa har för samspelet mellan institutioner och aktörer.

35

Coleman nämner att så länge normer är internaliserade i samhället påverkar dessa en människas val direkt. Om så fortfarande är fallet i samhället idag, avgör normerna därför en kvinnas beslut att starta företag eller inte. De satsningar som på senare år har genomförts för att främja kvinnors företagande samt att företagandet till viss del faktiskt har ökat, betyder detta att normerna kanske ändå inte påverkar valen direkt, utan snarare indirekt. Exempelvis påverkas en kvinnas beslutsfattande av den risk som företagandet innebär eftersom det sociala skyddsnätet har stor betydelse. Kvinnans inställning till det sociala skyddsnätet skulle vi kunna tänka oss är en konsekvens av normen att kvinnan har huvudansvaret för barnen och därför blir beslutet att inte starta företag en indirekt effekt av normen. Däremot påverkas beslutet att starta företag av fler faktorer än endast normer i samhället, varför även detta indikerar att normerna endast påverkar indirekt. Att kvinnor dessutom tenderar att ta in samhällets och familjens åsikter i beaktande i större utsträckning än män kan även det vara en förklaring till att det inte endast är normerna som påverkar beslutet.

Tidigare har konstateras att det inte endast är normer som är orsaken till det låga företagandet hos kvinnor, utan att det även finns strukturella hinder inom de kvinnodominerade branscherna. Som empirin tyder på är det mer komplicerat att starta företag inom offentlig sektor än inom den privata sektorn som exempelvis bygg- och tillverkningsbranschen där de flesta män startar sina företag. Det är som tidigare nämnts en annan sorts risk som tillkommer när företag startas i denna bransch, exempelvis granskning från massmedia och upphandlingsförfarandet. Det risktagande som annars ofta kännetecknar företagande är möjligen lågt i form av att företag inom vård- och omsorgsbranschen inte främst är vinstdrivande. Detta vore positivt med tanke på kvinnans entreprenöriella egenskaper och att deras prestationsförmåga har en mer social inställning. I denna bransch skulle detta synligöras genom att drivkraften hos kvinnorna skulle kunna vara att driva företag med syfte att ge en sådan bra vård som möjligt, vilket även detta stämmer in på kvinnors processinriktade snarare än produktorienterade inställning. Detta är dock en bransch som är överrepresenterad av kvinnor och kan därför möjligen tolkas som att de inte startar företag i andra branscher än där de vanligtvis verkar. Detta har eventuellt att göra med kvinnans lägre självförtroende men även en sorts riskaversion.

36

Sammanfattning

För att urskilja hinder och normer som kan påverka kvinnans beslut att starta företag har vi använt oss av institutionell teori. Normer tar lång tid att förändra och det var först på 1900-talet som kvinnan fick ökad “makt” och möjligheten att ta alla sorters arbeten, vilket medfört att normen att mannen startar företag ännu lever kvar. I detta kapitel har de övriga möjliga faktorerna som ingår i budgetrestriktionen presenterats. Det är normer i den bemärkelsen att det under historiens gång varit just mannen som varit normen och som startat företag och kvinnan istället har haft huvudansvaret för familjen. Det har även framkommit strukturella hinder vid företagsstartande inom den offentliga sektorn, vilket är en bransch där kvinnor i hög grad startar företag. Att det sociala trygghetssystemet ser annorlunda ut för egna företagare påverkar kvinnans beslutsfattande, med tanke på den höga grad av riskaversion som kvinnan tycks besitta. För att en institutionell förändring ska kunna genomföras på området, vad gäller att mannen som företagare traditionellt sett har varit normen, behöver värdestrukturen i samhället förändras. Detta för att även kvinnan som företagare ska kunna ses som en institution. 4.1.2 Beslutsfattande med en psykologisk infallsvinkel Eftersom den traditionella mikroekonomiska modellen inte fullt ut kan förklara beslutsprocessen bakom kvinnors val att starta företag, ämnar vi här använda oss av en förlängd arm till den traditionella mikroekonomiska teorin. Detta i form av den beteendeekonomiska utvecklingen av mikroteorin (Camerer, Loewenstein & Rabin, 2004, s. 39-42). Beteendeekonomin är deskriptiv och syftar till att förklara hur individer faktiskt beter sig (Wilkinson, 2008, s. 28). Genom att föra in en psykologisk infallsvinkel i den grundläggande mikroekonomin har beteendeekonomi bildats (Camerer, Loewenstein & Rabin, 2004, s. 39-42). Beteendeekonomi

Forskning inom beteendeekonomi bygger till stor del på laboratorieexperiment där experimentella spel utformas. Spelens syfte är att förstå varför och vilka sorters beslut människor tar när de ställs inför olika situationer. Ett välkänt spel inom genren är det så kallade ultimatumspelet. Det går ut på att deltagarna blir indelade i två grupper där den ena gruppen får ta beslutet att fördela en summa pengar mellan alla deltagare, mottagarna får i sin tur välja att godta erbjudandet eller avslå. Om mottagarna avslår får ingen av deltagarna några pengar alls och om de godtar delas pengarna upp enligt erbjudandet (Östling, 2009). 37

Enligt den traditionella ekonomiska teorin där deltagare är helt själviska, skulle mottagarna acceptera alla erbjudanden, även det minsta möjliga, eftersom detta är bättre än inget alls. Således skulle därför även den erbjudande gruppen erbjuda den lägsta möjliga summan då de är medvetna om detta. Flera studier har dock empiriskt visat att människor inte fungerar på detta sätt och att den erbjudande gruppen ofta erbjuder hälften av pengarna, istället för minsta möjliga belopp. Likväl väljer mottagargruppen ibland att inte acceptera erbjudandet alls (Wilkinson, 2008, s. 333). Detta visar på att beslutsfattande är mer komplext än så och att människor snarare använder sig av strategiska beslut (Östling, 2009). Det är med andra ord viktigt att hänsyn tas till faktiska omständigheter vid analysen av ekonomiska beslut (Boschini, Jonung & Persson, 2005, s. 55).

Beteendeekonomi anses inte vara en teori i sig utan kan användas som en metod och ett verktyg för att bidra med en annorlunda tolkning än traditionell mikroekonomi. Inom beteendeekonomi analyseras och utvecklas de faktorer som enligt grundläggande mikroekonomisk teori anses vara givna; rationalitet, preferensordning, egenintresse, självbehärskning och informationsutbyte. Istället

för

att

alla

individer

anses

vara

rationella

ifrågasätter

beteendeekonomi

rationalitetsbegreppet, preferenser anses vara föränderliga och ingen har tillgång till fullständig information (Camerer, Loewenstein & Rabin, 2004, s. 39-42). Exempelvis ifrågasatte Herbert Simon

den

traditionella

mikroekonomins

begränsning

och

undersökte

bland

annat

beslutsfattandets rationalitet (Tomer, 2007). En grundläggande teori inom beteendeekonomi är prospect theory5. Här nedan ämnar vi redogöra för denna teori och för de fenomen som påverkar beslutsfattandet, vilka vi menar kan vara applicerbara för att förklara en kvinnas beslut att starta företag. Prospect theory

Prospect theory förklarar beslutsfattande under risk och ifrågasätter de traditionella modellerna avseende subjektiv förväntad nytta (Gilad, Kaish & Loeb, 1984). Det har visat sig att individer vanligtvis uppfattar utfall som vinster eller förluster i jämförelse med en referenspunkt (Wilkinson, 2008, s. 99).

5 Vi väljer att använda oss av den engelska översättningen, eftersom vi inte har funnit lämplig översättning till svenska.

38

Figur 3. Nyttofunktion enligt prospect theory (Källa: Wilkinson, 2008, s. 111).

Figur 3 ovan visar att individer förhåller sig på olika sätt vid riskfyllda beslut som involverar potentiella vinster (gains) och förluster (losses). Nyttofunktionen är S-formad eftersom individer har avtagande marginalkänslighet, vilket betyder att individer blir allt mer okänsliga vid större vinster och förluster. Detta gör att individer är riskaversiva när vinster är involverade och risksökande när förluster är involverade (Wilkinson, 2008, s. 142). Om ett utfall räknas som en vinst eller förlust beror på hur mycket utfallet avviker från en individs referenspunkt, vilket är nollpunkten (origo) på skalan. Referenspunkten består ofta av individens nuvarande status med avseende på välstånd och tillgångar. Referenspunkten kan också innebära den framtida förväntade statusen avseende detsamma (Wilkinson, 2008, s. 102 & 142). Således kan det som räknas som en förlust för någon, räknas som en vinst för en annan. Detta beroende på värdet av referenspunkten och hur de olika utfaller skiljer sig från denna. En tredje del i prospect theory är förlustaversion, vilket betyder att när en individ får en ytterligare vara i besittning är detta mindre värt än att förlora den enda vara som individen från början besitter (Wilkinson, 2008, s. 142). Detta orsakas på grund av nyttofunktionens utseende där funktionen är brantare för förluster än för vinster (Kahneman & Tversky, 1979). Brooks och Zank (2005) har genomfört experiment som visat på att kvinnor tenderar att ha högre förlustaversion än män. Enligt den traditionella modellen om subjektiv förväntad nytta viktas utfallen mot dess sannolikheter men inom prospect theory är istället värdet av varje utfall multiplicerat med en beslutsvikt (Kahneman & Tversky, 1979). 39

I uppsatsen fokuseras främst på de tre förstnämnda delarna av prospect theory nämligen referenspunkter, avtagande marginalkänslighet samt förlustaversion. Referenspunkter, avtagande marginalkänslighet och förlustaversion

Kombinationen av förlustaversion och att utfallen bedöms utifrån referenspunkter, skapar det fenomen som kallas besittningseffekt (Wilkinson, 2008, s. 130-131). Besittningseffekt och förlustaversion hör således starkt samman. Besittningseffekten innebär att när en nyttighet, exempelvis en vara, kommer i en individs ägo värderas den högre än innan ägandet. Detta betyder att när ägande föreligger är detta mer värt för ägaren i sig än för en potentiell köpare (Kahneman, Knetsch & Thaler, 1990). Ägandet skulle kunna ses som att ha en anställning i besittning och att sedan förlora den är en större förlust än att inte ha en anställning från början. Med utgångspunkt att det är en anställning som är i besittning samt att kvinnor har högre förlustaversion än män, ställer vi oss frågan om alternativet, det vill säga entreprenörskapet, är värt mer än anställningen? Detta skulle vara nödvändigt för att detta alternativ överhuvudtaget skulle övervägas. Att kvinnor inte startar företag i lika stor utsträckning som män torde betyda att alternativkostnaden att bli egen företagare för kvinnor i detta avseende är större än för män. Kvinnors besittning kan förutom själva anställningen möjligen vara besittning över trygghet, i form av inkomst men även av det trygghetssystem som en individ får ta del av vid en anställning. Detta är något som även empirin skulle kunna stödja i form av att kvinnor är mindre villiga än män att ta risker både rent ekonomiskt (en anställning innebär i högre grad en garanterad inkomst), men också med tanke på att det sociala trygghetssystemet faktiskt ser annorlunda ut för företagare i jämförelse med anställda. Att ta risker är som tidigare konstaterat en del i entreprenörskapet. Något som däremot skulle kunna tala för att kvinnors alternativkostnad att bli företagare är lägre än mäns alternativkostnad, allt annat lika, är att kvinnor generellt sett har en lägre lön för det betalda arbetet än män samt att kvinnor vanligtvis jobbar inom lågavlönade yrken. Eftersom de olika valmöjligheterna vid beslutsfattande kan framläggas på olika sätt kan ett av alternativen vara att inte agera alls och därmed stanna i den ursprungliga situationen, det vill säga i individens referenspunkt (Samuelson & Zeckhauser, 1988). Genom empiriska resultat visar Samuelson och Zeckhauser att detta tenderar att vara det alternativ en individ oftast väljer när det föreligger. 40

När individer ställs inför nya val tillkommer kostnader i form av att fatta nya beslut samt att hitta alternativa beslut. Dessa kostnader kan medföra att det befintliga beslutet behålls. Andra anledningar till att stanna i den befintliga situationen är kognitiva missförstånd. Ett exempel är förankringsfenomenet, vilket innebär att en individ anser att det är för avancerat att sätta sig in i flera olika alternativ och nöjer sig därför med det befintliga alternativet som man redan har information om. Detta gör att status quo-alternativet har en fördelaktig position i beslutsfattandet. Andra orsaker till att stanna med det befintliga beslutet är psykologiska åtaganden som till exempel förekomsten av ”sunk cost”. Ju mer en individ har investerat i status quo-alternativet, desto starkare blir krafterna som verkar för att stanna kvar i detta (Samuelson & Zeckhauser, 1988).

Fenomenet statusquo, besittningseffekt och förlustaversion hör därför starkt samman. Alternativet till att bli egen företagare är antingen att vara anställd eller arbetslös, vilka således är referenspunkterna och därmed statusquoalternativen. Möjligen tolkas alternativen på olika sätt av män och kvinnor eftersom män i högre grad tycks lämna dessa alternativ för att i stället bli egen företagare. Eventuellt är det mer naturligt för män att starta företag eftersom det under historiens gång främst har varit män som varit företagare. Detta skulle kunna vara en indikation på att män har dess framtida status som företagare som referenspunkt och därför värderar avvikelser utifrån denna. Steget att ta sig från statusquoalternativen för kvinnor verkar vara större, en fast anställning som ger en garanterad inkomst har stor betydelse, möjligen större betydelse hos kvinnor än hos män. Detta tyder på att kvinnor snarare har sin nuvarande status som referenspunkt, till skillnad från män.

Under perioden 1995-2003 bestod en majoritet, 60 procent, av andelen sökande till högre utbildning av kvinnor (SCB, 2011b, s. 15-16). Det betyder att kvinnor enligt ovanstående resonemang investerar mer i statusquoalternativet eftersom de investerat i mer humankapital än män. Humankapitalet i form av studier samt en eventuell studieskuld kan därför bli en gemensam sunk cost om beslutet tas att istället starta ett eget företag. Detta beror självklart på inom vilken bransch företaget startas och om branschen har anknytning till utbildningen och därför direkt kan appliceras på företaget.

41

En utbildning ger möjligen alltid en form av högre humankapital och en allmän kunskap som kan appliceras i alla typer av branscher, vilket är något som skulle kunna försvaga resonemanget om sunk cost. Ytterligare anledningar till att individer fattar upprepade beslut är enligt Samuelson och Zeckhauser (1988) att risken vid nya beslut är att hamna i nya situationer som kan innebära att de senare kommer att ångra sitt beslut. Att stanna i status quo-alternativet kan också vara en följd av traditioner, normer och en känsla av “att alltid göra som man alltid har gjort” men också en inneboende drivkraft för enhetlighet och kontroll.

Beroende på vilken situation (referenspunkt) en individ befinner sig i har det visat sig att motiven till att starta företag är olika. Som tidigare konstaterats handlar detta om exempelvis arbetssituationen. Beroende på om motiven är push- eller pullrelaterade torde beslutet att bli företagare innebära olika konsekvenser. Vidare kan tänkas att de beslut som fattas med pushrelaterade motiv i bakgrunden innebär större negativa konsekvenser, eftersom individen i dessa fall mer eller mindre känner sig “tvingade” till att starta företag. Åtminstone torde detta motiv innebära att alternativen till att starta eget företag inte är särskilt många.

En tolkning av agerandet vid pushrelaterade motiv till att starta företag, enligt prospect theory, går att göra genom nyttofunktionens S-formade utseende, där individer är risksökande vid stora förluster. Det skulle kunna tolkas som att om en individs befintliga status är att vara arbetslös, torde detta redan ses som en så pass stor förlust i och med att jobbet har gått förlorat. Individen borde därför vara villig att ta ännu större risker, vilket företagsstartandet skulle innebära. När skälen är pullrelaterade torde valalternativen vara fler, vilket innebär att fler konsekvenser också måste beaktas även om ett frivilligt val snarare borde innebära fler positiva konsekvenser än negativa. Om det finns fler valalternativ att ta i beaktande skulle detta bidra till att förankringsfenomenet får en större betydelse eftersom det blir fler alternativ att sätta sig in i. Detta skulle vidare kunna tala för att status quo-alternativet eventuellt får en fördelaktig position i beslutsfattandet. Även här går det att likna agerandet vid den S-formade nyttofunktionen, vilket skulle kunna förklara att individen väljer att stanna i status quo. Om individen befinner sig i en anställning, vilket kan ses som en vinst, torde incitamenten snarare vara att behålla denna status istället för att utsätta sig för risker.

42

Utifrån teorin torde det därför vara mer sannolikt att starta företag på grund av push-faktorer. Frågan är om detta verkligen är att föredra med tanke på de svar som framkom av intervjuerna, nämligen att ingen borde tvingas till att starta företag. Att begränsa beslutsalternativen

Vid beslutsfattande krävs en viss begränsning av beslutsalternativen. Det är skillnad mellan smalt och brett beslutsfattande och det kan påverka vilket beslut som fattas. Ett smalt beslutsfattande leder till att beslutsalternativen blir begränsade och därför isolerar möjliga alternativ, ett smalt beslutsfattande därför kan leda till mer riskfyllda beslut. Ett brett beslutsfattande leder däremot till att det finns flera tänkbara utgångar som beslutsfattandet kan leda till, vilket även gör det möjligt att maximera nyttan. Forskning visar att ett brett beslutsfattande ibland kan innebära påfrestande och obehagliga situationer som följd av det aktuella beslutet för att långsiktigt kunna nå maximerad nytta. Ett brett beslutsfattande ses ofta som det mest lämpliga, eftersom alla tänkbara utgångar tas i beaktande. Om det negativa påfrestningarna tar över den långsiktiga nyttan kan ett smalt beslutsfattande ibland vara bättre (Read, Loewenstein & Rabin, 1999). För att kunna fatta ett beslut om att bli företagare, vilket innebär ett risktagande, verkar det som att kvinnor generellt sett tar hänsyn till fler variabler, eller åtminstone lägger ett större värde i vissa variabler, i beslutsfattandet än män. Kvinnor har utmärkt sig som att de i olika utsträckningar inte är villiga att ta den risk som företagandet innebär. Deras högre riskaversion kan ses som en nackdel i beslutsfattandet, vilket eventuellt väger över fördelarna, således startas inte företaget. Eventuellt bortser männen ifrån detta, de är mer riskbenägna och ser möjligen inte risktagandet som en nackdel, varför de på så sätt fattar ett smalare beslut och därmed startar företaget. Kvinnor ser därför fler hinder än män med företagandet, vilket tidigare konstaterats verkar vara fallet även i praktiken. Att beslutet att starta företag är mer komplext för kvinnor än för män har även tidigare konstaterats av Langowitz och Minniti (2007). De menar som tidigare nämnt att kvinnor är mer känsliga inför problem som kan uppstå vid företagsstarten, vilka inte endast behöver vara ekonomiskt betingade. Detta utgör rimligtvis en ytterligare indikation på att kvinnors bredare beslutsfattande.

43

Inramningseffekten (framing effect)

När samma valsituation beskrivs på två eller flera olika sätt skulle en individ fatta olika och kanske även motsägande beslut i dessa situationer. Det är detta som kallas för inramningseffekten

av

en

valsituation

(Hattwick,

1989).

Uppfattningarna

kring

beslutsproblematiken utgör själva ramen för beslutsfattandet. Ramen består av hur problemet framställs men också av normer, vanor och beslutsfattarens personliga karaktäristik. Tversky och Kahneman (1981) menar vidare att människans uppfattning och beslutsfattande är ofullständigt, vilket kan förklara varför vi också ändrar uppfattning och preferenser när ramen, problemformuleringen, ändras.

Uppfattningarna kring de val som kvinnor står inför när beslutet att starta företag ska fattas torde påverkas bland annat av hur företagandet framställs. Här har samhället en viktig roll och även de som förespråkar företagande, vilka till exempel är staten, organisationer och de rådgivare som tidigare omnämnts i empirin. Något som framkom från intervjurespondenterna var att någon ansåg att informationen kring att starta företag måste bli bättre och att det ska finnas tillgång till kunniga mentorer och rådgivare för att problem ska uppmärksammas och sedan få hjälp med dessa. En annan intervjurespondent menar att det inte heller behöver vara särskilt riskfyllt att starta företag bara det finns en strategi bakom. Den generellt riskfyllda bilden av att starta företag skulle möjligen kunna förändras om mer information fanns tillgänglig, då skulle såldes även uppfattningarna om detta ändras. Sammanfattning

Personer tenderar att fastna i gamla vanor och väljer ofta det ursprungliga alternativet, status quo-alternativet. Anledningen till detta kan vara att alternativa beslut anses vara för avancerade att sätta sig in i eller att förekomsten av sunk cost gör att man inte väljer ett nytt alternativ, vilket förklaras av förlustaversion och således besittningseffekten. Detta kan till exempel vara fallet hos kvinnor som investerat i en utbildning. Att värderingen av en anställning är högre hos kvinnor än hos män i kombination med den trygghet som anställningen ger kan också förklaras av besittningseffekten. Steget att bli företagare kan även ses som mer naturligt hos män än hos kvinnor på grund av historiens manliga prägel. Nyttofunktionens S-formade utseende i enlighet med prospect theory föreslår att individer med pushrelaterade motiv, exempelvis arbetslöshet, i större utsträckning torde ta steget att bli företagare. 44

Å andra sidan är de tvingande motiven till att starta företag inte att föredra. Med tanke på att kvinnor har utmärkt sig som mindre riskbenägna är det även möjligt att deras beslutsfattande är av bredare karaktär än mäns, då de ser fler hinder som kan uppstå vid företagsstarten och risken finns därmed att hindren väger över fördelarna och företaget på grund av detta inte startas.

5 Utvidgad modell om ekonomiskt beslutsfattande I detta kapitel utvecklas de olika dimensioner som påverkar kvinnans beslut att starta företag avseende preferenser, restriktioner och beslutsfattandets utformning. Den grundläggande nyttofunktionen kommer sedan att utvecklas genom att inkludera de yttre faktorer som i kapitel 4 kunde konstateras påverka beslutet att starta företag, utifrån kvinnan som ekonomisk agent.

5.1 Olika dimensioner påverkar kvinnans beslut att starta företag 5.1.1 Kvinnan som ekonomisk agent - preferenser Kvinnan som ekonomisk agent kan konstateras vara mindre riskbenägen än en man, är processorienterad snarare än produktorienterad och har samtidigt en mer social inställning till sitt företagande än vad män har, vilka snarare har tillväxt och vinst som drivkraft till att starta företag. Eftersom kvinnan är riskaversiv och har ett brett beslutsfattande krävs möjligen mer information om vad företagande innebär, dess risker och hur de kan hanteras. Eftersom det uppstår en inramningsproblematik vid beslutet att starta företag, är det viktigt att entreprenörskapet framställs på rätt sätt så att uppfattningen kring företagandet inte blir felaktigt. Det måste framställas med tanke på hur kvinnan agerar som ekonomisk agent. Det borde därför finnas tillgänglig information om riskerna att starta företag. Framförallt borde informationen inriktas på att ge en tydligare förklaring av hur det sociala skyddsnätet är uppbyggt och hur det påverkar företagare, eftersom detta inverkar på kvinnors beslut att starta företag. Kvinnors breda beslutsfattande, som i dagsläget inte är till dess fördel i och med att de negativa påfrestningarna tar över de positiva, kan möjligen bli snävare om vissa potentiella risker och utfall elimineras redan från början genom information och hjälp. 45

Detta skulle medföra att de negativa påfrestningarna inte har lika stor potential att övervinna vinsterna med företagande och att fler kvinnor därmed skulle vara villiga att starta företag. Detta till trots, menar ändå teorin att det faktiskt är det breda beslutsfattandet som kan leda till nyttomaximerande beslut, varför kvinnor då torde ha de grundläggande förutsättningarna för detta.

Fler satsningar borde också genomföras inom områden och branscher som kräver att innovatörer är processorienterade istället för produktorienterade. Detta skulle kunna vara inom näringar som är processorienterade, vilket skulle kunna kopplas samman med det faktum att kvinnor i större utsträckning verkar vara samhälls- och sociala entreprenörer. Företagen som startas med anledning av omsorgsmotiv är förmodligen snarare processorienterade än produktorienterade. Förutom vård- och omsorgsbranscher skulle fler satsningar därför kunna genomföras inom exempelvis turism och rekreation, vilket är näringar som kan tolkas vara samhällsnyttiga om de startas på grund av hänsyn till orten. Traditionellt sett startar män företag inom bland annat byggoch tillverkningsindustrier samt inom kommunikation. Dessa branscher kräver möjligen mer innovation,

produktorientering

och

vinstintresse

än

inom

vård-,

omsorg-

och

renhållningsbranschen, vilka istället kräver en mer social inställning till företagande. Inom företagstjänster, tillverkning, handel samt hotell- och restaurangbranschen är det ungefär lika många kvinnor och män som startar företag. Vad är det inom dessa branscher som gör att lika många män och kvinnor startar företag?

Det torde finnas något inom dessa branscher som attraherar både kvinnor och män och som inte kräver samma tydliga entreprenöriella egenskaper. Borde dessa branscher därför vara goda exempel för de övriga branscherna att ta efter? Något som skulle kunna locka fler kvinnor? För att få fler kvinnor att starta företag är det lämpligt att i ett tidigt stadium ta reda på vilken typ av motiv som ligger bakom kvinnans beslut att starta företag eller inte, för att kunna styra främjandet i en viss riktning.

Eftersom det inte anses vara framgångsrikt att tvinga någon till att starta företag, borde kvinnor gå in med pull-relaterade motiv istället för push-relaterade.

46

Däremot antyder prospect theory, att tendensen att starta företag faktiskt är större om motiven är push-relaterade med tanke på exempelvis arbetslöshet. Sammanfattningsvis kan konstateras att teorin och empirin säger emot varandra. Vilka motiv leder då till att fler företag startas med framgång? Om det finns tvingande skäl kommer företag att startas, vilket stämmer överens med prospect theory, men kommer dessa att vara framgångsrika? Önskan är att fler kvinnor startar företag, vilket därmed skulle kunna uppnås med pushskäl men för att dessa ska vara framgångsrika torde även pullskäl krävas. Möjligen finns inget entydigt svar, därför kanske en kombination av dessa är det mest lämpliga.

Genom arbetets gång har vi kunnat urskilja ett antal exempel på hur företagandet drivs i verkligheten som inte överensstämmer med hur kvinnan fungerar som ekonomisk agent. Exempelvis är det vanligare för kvinnor att driva sitt företag som enskild firma, vilket talar emot hur kvinnan fungerar som ekonomisk agent med tanke på lägre riskbenägenheten hos kvinnor. Att driva en enskild firma innebär mer personliga risker än att driva ett aktiebolag. Detta skulle möjligen kunna bero på den finansiella aspekten och att de kvinnor som väljer att starta enskild firma inte har medel för detta. Det skulle även kunna vara så att kvinnor är mer riskbenägna än vad de tror, eftersom de i större utsträckning tar steget och faktiskt startar enskild firma. Det kan även bero på rent administrativa anledningar. Ett annat exempel kan kopplas ihop med Klapper och Parkers (2010) resonemang om att de branscher där kvinnor överlag tenderar att starta företag inom, ofta är småskaliga branscher med mer intensiv konkurrens och en lägre genomsnittlig avkastning. Med tanke på att kvinnan tenderar att inte vilja delta i konkurrensutsatta miljöer verkar det i detta avseende inte optimalt att starta företag inom just dessa branscher men faktum kvarstår att så är fallet. Kan detta bero på att det ändå är naturligt för kvinnor att starta företag inom exempelvis vård och omsorg med tanke på kvinnans sociala inställning till företagandet och det utbredda samhällsentreprenörskapet som finns i Sverige idag? Detta väger eventuellt över det faktum att dessa miljöer är intensivt konkurrensutsatta. Att kvinnor inte startar företag i lika stor utsträckning som män kan till viss del förklaras av processen som det innebär att fatta beslutet att bli företagare eller inte; de faktorer som vägs in i beslutet och vilka konsekvenser detta får till följd av beslutet. Kvinnor innehar en högre förlustaversion än män vilket gör att besittningseffekten utgör en stor del i beslutsfattandet.

47

Detta beror på att kvinnor värderar en anställning högt i och med den trygghet en anställning innebär och är ovillig att förlora denna i samband med företagsstartandet. Detta kan även kopplas samman till att kvinnor faktiskt investerar mer i sin anställning genom att de i högre grad än män är utbildade på högre nivå. Följden blir att de tenderar att stanna kvar i sin anställning eftersom ett byte av bransch skulle innebära att humankapitalet blir en sunk cost, allt annat lika. 5.1.2 Normer och strukturella hinder - restriktioner De normer som påverkar kvinnans beslut att starta företag är enligt vår empiri att mannen som företagare genom historien har varit normen, vilket gör att det inte är lika naturligt för kvinnan att starta företag. Detta kan kopplas samman med fenomenet status quo, individen väljer att stanna kvar i statusquo-alternativet eftersom det alltid varit det självklara valet. Statusquoalternativet för kvinnan kan därför vara att stanna kvar i sin anställning och möjligen stå för huvudansvaret för barnen. För mannen är det möjligt att statusquo-alternativet både är att starta företag och ha en vanlig anställning, dessa alternativ är möjligen likställda. Det är historien som har bidragit till att mannen som företagare är normen, således har kvinnan tagit hand om barnen, vilket även detta har blivit en norm. Kvinnans arbetslivshistoria ligger ett par steg efter mannens, vilket möjligen medfört att även kvinnan som företagare halkat efter.

En aspekt som även kan ha påverkats av historien är att kvinnor utbildar sig i högre grad än män, kan normen i detta fall vara att kvinnan ska utbilda sig? Från intervjurespondenterna i kapitel 3 angavs även detta som ett möjligt skäl till varför kvinnor i högre grad utbildar sig och tar en anställning istället för att starta företag. En respondent menade att kvinnor känner en viss press på att lyckas och möjligen anser det vara självklart att studera och få ett fint arbete för att bevisa detta. Det finns även tidigare forskning som visar på detta fenomen, nämligen att kvinnor i högre utsträckning än män tenderar att påverkas av samhällets och familjens åsikter i sitt beslutsfattande. Eftersom företagandet är av en sådan riskfylld karaktär är det även möjligt att det är svårare att visa sin framgång som företagare, snarare än att bevisa framgången genom att klättra i karriären. Frågan hur länge kvinnan kommer stå kvar i statusquo-alternativet går däremot inte att svara på.

Strukturella hinder som påträffats är att kvinnan värderar det sociala trygghetssystemet som finns vid en anställning relativt högt och detta blir begränsat som företagare. 48

Om det sociala trygghetssystemet utökas till att i större utsträckning ta den egna företagaren i beaktning är det möjligt att riskaversionen hos kvinnor inte får en lika betydande roll vid beslutet att starta företag. Strukturella hinder kan även uppmärksammas inom vård- och omsorgsbranschen, det är svårare att starta företag inom denna bransch på grund av exempelvis upphandlingar och politiska beslut. För att utveckla det kvinnliga företagandet inom vård- och omsorg är det möjligt att ytterligare reformer därför måste genomföras, utöver de som hittills har genomförts med tanke på införandet av valfrihetssystemet. Det är möjligt att fler institutionella förändringar på området måste göras innan det blir likställt att starta företag inom den offentliga såväl som den privata sektorn. Detta är dock inte den enda branschen där kvinnor startar eller bör starta företag, för att kunna öka kvinnors företagande krävs förmodligen en ökning i samtliga branscher. Som tidigare konstaterats finns branscher där det är lika många män och kvinnor som startar företag. Tidigare ställde vi oss frågan vad detta kan bero på, vad är det inom denna bransch som attraherar både män och kvinnor till att starta företag? Detta kan dels bero att dessa finns inom den privata sektorn, där det enligt ovanstående resonemang möjligen är enklare att starta företag. Dels finns dessa typer av företag inom tjänstesektorn, vilket ur en kvinnas perspektiv torde vara en processinriktad bransch där den sociala inställningen mot kunder och liknande har betydelse. Att erhålla nöjda kunder är ett av kvinnornas prestationsbehov som i sin tur kan tillfredställas inom denna bransch. Männen, som snarare är produktorienterade, startar även dem företag inom denna bransch. Denna bransch är mycket omfattande och innefattar därmed möjligen många tillväxtföretag, vilket således stämmer in på männens vinstdrivande prestationsbehov, kanske ser männen denna bransch som ett medel på vägen för att möta dessa behov. Andra institutionella förändringar som skulle möjliggöra för fler kvinnor att starta företag är en förändring av värdestrukturen. Genom att även kvinnan som företagare blir sedd som en institution skulle detta bana väg för fler kvinnor att starta företag, eftersom det då bli en av samhällets självklara institutioner.

5.2 Den utvidgade nyttofunktionen I kapitel 4 redogjordes för den grundläggande nyttofunktionen, vilken enligt oss inte kan förklara kvinnans nytta av att starta företag då den inte tar samtliga begränsningar i beaktande. Se nyttoekvation 1 nedan.

49

U(kreativitet, prestationsbehov, riskbenägenhet, motiv)

s.t

nettoförmögenheten

(Nyttoekvation 1)

Den grundläggande nyttofunktionen är inte tillräcklig för att förklara varför kvinnor inte startar företag i lika stor utsträckning som män. Genom att inte ta de ytterligare restriktioner i beaktande skulle nämligen detta innebära att ”budgetlinjen” befinner sig längre ut än vad den i verkligheten gör, samt att den skulle tangera en indifferenskurva med högre nytta än vad som egentligen är fallet. Därför har ett försök till att utveckla budgetrestriktionen genomförts för att få en mer användbar modell som kan förklara vårt problem. Den utvecklade nyttofunktionens budgetrestriktion menar vi består av fler faktorer än nettoförmögenheten. Det vi har kommit fram till är att en kvinnas beslutsfattande även påverkas av yttre faktorer, vilka kan kännetecknas som samhällets normer och strukturella hinder i den institutionella miljön. Den slutliga nyttan av att vara kvinna och starta företag kommer enligt den utvecklade nyttofunktionen att vara mindre än i den grundläggare nyttofunktionen, eftersom fler variabler har inkluderats i budgetrestriktionen. På så sätt nås en mer verklighetsanpassad strävan mot nyttomaximering, se nyttoekvation 2.

U(kreativitet, prestationsbehov, riskbenägenhet, motiv)

s.t

nettoförmögenheten, normer,

strukturella hinder (Nyttoekvation 2) Genom fastställandet av den utvidgade nyttofunktionens utseende kan vi med hjälp av denna förklara hur kvinnor når beslutet att starta företag eller inte. Vi har genom denna uppsats skildrat olika perspektiv som till viss del kompletterar varandra och som möjliggör förståelsen för kvinnan som beslutsfattande individ. De olika perspektiven utgör tillsammans nyttofunktionens utseende där en kvinnas budgetrestriktion utgörs av fler faktorer än mannens, vilka inverkar negativt på beslutsfattandets utformning. Det som främst skiljer dessa åt är de historiskt betingade normer som än i dag, i viss utsträckning, lever kvar i samhället samt de strukturella hinder som finns inom de branscher där kvinnor vanligtvis startar företag.

50

På grund av dessa restriktioner kan de kvinnor som väljer att starta företag inte uppnå lika hög nytta som män till följd av företagsstartandet, allt annat lika. Kvinnor och män har således inte samma grundläggande förutsättningar för att starta företag idag. Det är möjligt att de kvinnor som väljer att inte starta företag redan på förhand insett detta och därför värderar en anställning högre än att vara egenföretagare. Anställningen erbjuder en högre nytta än att starta företag och således är det detta alternativ som väljs. Det kommer bli svårt att förändra situationen att färre kvinnor än män startar företag idag, så länge normerna att mannen är företagaren och att kvinnan har huvudansvaret för barnen lever kvar. Detta gäller även så länge det finns strukturella hinder för företagsstartande i den offentliga sektorn och så länge det sociala trygghetssystemets utformning för företagare inte är anpassat efter bland annat kvinnans lägre riskbenägenhet. För att få fler kvinnor att starta företag, samt fler företag totalt, måste de strukturella hindren elimineras och de kvarlevande normerna minska i sin omfattning, alternativt ändra riktning. På detta sätt kommer den institutionella plattformen ändras i den utsträckning som krävs för att kvinnor ska ha liknande försättningar att starta företag som män och således kunna uppnå en minst lika hög nytta av att starta företag. Att vara företagare måste bli mer attraktivt än att ha en anställning.

6 Slutsats Genom en utvidgning av den traditionella mikroekonomiska modellen med inkluderande av strukturella hinder och normer i budgetrestriktionen, har syftet med uppsatsen uppnåtts. Kvinnor startar inte företag i lika stor utsträckning som män pågrund av att kvinnor inte har samma förutsättningar vid företagsstartandet och således inte kan uppnå lika hög nytta. De hinder som framkommit är främst informella i form av historiskt betingade normer, som att mannen alltid varit företagaren och kvinnan haft huvudansvaret för familjen. Trots att de formella hindren som tidigare påverkat kvinnans beslut att starta företag inte längre finns så lever denna typ av normer länge kvar. Vi har även kunnat urskilja vissa strukturella hinder som främst finns inom de branscher kvinnor verkar och startar företag, bland annat inom vård- och omsorgsbranschen.

51

Kvinnan som ekonomisk agent skiljer sig till viss del från mannen gällande de egenskaper som enligt teorin krävs för att bli företagare, i form av riskbenägenhet, en annan typ av prestationsförmåga och motiv. De kvinnor som därmed väljer att inte starta företag har insett detta och värderar därför en anställning högre, vilket således väger tyngre i beslutsfattandet.

6.1 Diskussion och förslag till vidare forskning Denna uppsats ämnar inte besvara hur det kvinnliga företagandet ska öka utan har analyserat varför färre kvinnor än män startar företag idag. Vi har därmed analyserat de bakomliggande faktorerna till varför det ser ut som det gör idag och bland annat konstaterat att gamla normer fortfarande har betydelse. Vi tror dock att dessa med tiden kommer att ändras, vilket är på väg att ske varför det i framtiden är möjligt att forskningen inte behöver ta hänsyn till dessa i lika stor utsträckning som idag. Ett exempel på att normerna är på väg att förändras är unga kvinnor som idag startar företag med inriktning mot sociala medier, vilket i flera fall blivit framgångsrika. Det är möjligt att dessa unga kvinnliga företagare inte längre utgår från historiskt betingade normer, utan istället tar för sig mer och hittar lösningar på de strukturella hinder som finns eller hittar nya vägar. Kommer detta öka i framtiden, att kvinnor vågar ta för sig mer? Eller är det endast en trend? Är detta ett tecken på att ett generationsskifte håller på att ske? Kommer detta sprida sig så att unga kvinnliga entreprenörer även kommer att starta företag i andra branscher, i större utsträckning än idag?

Kvinnor tenderar att utbilda sig i större utsträckning än män, deras humankapital torde därför i större utsträckning nyttjas till att starta företag. En möjlighet för att få till stånd detta är att entreprenörskapskurser blir mer praktiskt lagda och får en större koppling till den teori som studeras. Eventuellt skulle detta kunna få kvinnor att redan på ett tidigt stadium känna sig väl förberedda inför entreprenörskapsutmaningen, vilket skulle få fler kvinnor att våga utsätta sig för detta. Detta tyckte även intervjurespondenterna var viktigt. Vi hoppas att vår studie kan användas som ett underlag för vidare diskussion om hur man kan gå vidare med utvecklingsåtgärder inom kvinnors företagande. Det är möjligt att om beslutsfattare ser kvinnan som en ekonomisk agent istället för en traditionell entreprenör så kan satsningar eventuellt inriktas på ett annorlunda sätt.

52

53

7 Källförteckning Andreoni, J. & Vesterlund, L. (2001). Which is the fair sex? Gender differences in altruism. The Quarterly Journal of Economics, vol. 116, ss. 293-312.

Baron, R. (1998). Cognitive mechanisms in entrepreneurship. Journal of Business Venturing, vol. 13, ss. 275–294.

Betänkande av Frittvalsutredningen. (2008). LOV att välja - Lag om Valfrihetssystem. [Elektronisk]. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Statens Offentliga Utredningar; 2008:15.

Bjerke, B. (2005). Förklara eller förstå entreprenörskap? Lund: Studentlitteratur.

Blau, F. D., Ferber, M.A. & Winkler, A.E. (2006). The Economics of Women, Men and Work. Upper Saddle River, N.J. : Pearson/Prentice Hall.

Boschini, A., Jonung, C. & Persson, I. (2005). Genusperspektiv på nationalekonomi. Stockholm: Högskoleverket.

Brooks, P. & Zank, H. (2005). Loss Averse Behavior. Journal of Risk and Uncertainty, vol. 31, ss. 301–325.

Bush, P.D (1987). The Theory of Institutional Change, Journal of Economic Issues, vol 21, ss. 1075-1115.

Camerer, C. F., Loewenstein, G. & Rabin, M. (2004). Advances in Behavioral Economics. New York: Russell Sage Foundation.

54

Carree, M & Thurik, A. R. (2006). Entrepreneurship and economic growth. Cheltenham: Edward Elgar Publishing Limited.

Chen, C.C., Greene, P.G. & Crick, A. (1998). Does entrepreneurial self-efficacy distinguish entrepreneurs from managers. Journal of Business Venturing, vol. 13, ss. 295-316.

Coleman, J.S. (1987). Norms as social capital. I Radnitzky, G. & Bernholz, P. (red). Economic imperialism: the economic approach applied outside the field of economics. New York: Paragon House Publishers.

Ealy C. D. (1997).

Kvinnors kreativitet: att ta vara på sina resurser för ett bättre liv.

Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Ferber, M. A. & Nelson, J. A. (2003). Feminist Economics Today: Beyond Economic Man. Chicago: Univ. of Chicago Press.

Fornell, D. (2006). Pensionshandboken: om att planera sin framtida inkomst. Stockholm: Informationsförlaget/Samhälle.

Frey, B. S. (1999). Economics as a science of human behaviour: towards a new social science paradigm - extended second version. Boston: Kluwer Academic Publishers.

Försäkringskassan. (2012a). Starta företag - Information från myndigheterna. [Elektronisk] Broschyr. Försäkringskassan. Tillgänglig: http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/116fa4e3-730d-4d07-a262fde39d7cac8f/starta_foretag.pdf?MOD=AJPERES [2012-04-02].

Försäkringskassan. (2012b). Statistik-Föräldrapenning-1989-2011. [Elektronisk] Statistik. Försäkringskassan. Tillgänglig: http://statistik.forsakringskassan.se/portal/page/portal/intstat/bof/ffs/fp/fp_offstat1 [2012-04-02].

55

Försäkringskassan. (2011). Sjukersättning i december 2011 med fördelning efter beloppstyp. [Elektronisk] Statistik. Försäkringskassan. Tillgänglig: http://statistik.forsakringskassan.se/rfv/html/1_sjukers_belopp_2011.html [2012-04-02].

Gilad, B., Kaish, S. & Loeb, P. D. (1984). From economic behavior to behavioral economics: The behavioral uprising in economics. Journal of Behavioral Economics, vol.13, ss. 3-24.

Gravelle, H. & Rees, R. (2004). Microeconomics. Tredje uppl. Harlow: Prentice Hall.

Groenewegen, J., Spithoven, A. H. & van den Berg, A. (2010). Institutional economics :an introduction. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Hattwick, R. E. (1989). Behavioral Economics: an overview. Journal of Business and Psychology, vol. 4, ss. 141-154.

Heap,S. H., Hollis, M., Lyons, B., Sugden, R & Weale, A. (1992). The theory of choice. Oxford: Blackwell Publishers.

Hedlund, S. (2007). Institutionell teori: Ekonomiska aktörer, spelregler och samhällsnormer. Lund: Studentlitteratur.

Holmquist, C. Barle A. & Wennermark, K. (2011). Varför ska man främja kvinnors företagande? [Elektronisk] Rapport. Stockholm: Tillväxtverket. Tillgänglig: http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?id=1624 [2012-04-02].

Holmquist, C. Barle A. & Wennermark, K. (2009). Varför ska man främja kvinnors förtetagande? Rapport. Stockholm: Verket för näringslivsutveckling (NUTEK).

Holmquist, C. & Sundin, E. (2002). Företagerskan - om kvinnor och entreprenörskap. Stockholm: SNS Förlag.

56

Jianakoplos, N.A & Bernasek, A. (1998). Are women more risk averse? Economic Inquiry, vol. XXXVI, ss. 620-630.

Kahneman, D., Knetsch, J. L. & Thaler, R. H. (1990). Experimental Tests of the Endowment Effect and the Coase Theorem. Journal of Political Economy, vol. 98, ss. 1325-1348.

Kahneman, D & Tversky, A. (1979). Prospect Theory: An Analysis of Decision under Risk. Econometrica, vol. 47, ss. 263-292.

Kenny, M. (2007). Gender, Institutions and Power: A Critical Review. Political Studies Assoiciation: Politics, vol. 27, ss. 91-100. Kirkwood, J. (2009). “Motivational factors in a push-pull theory of entrepreneurship", Gender in Management. An International Journal, vol. 24, ss. 346 - 364.

Klapper, L.F. & Parker, S. C. (2010). Gender and the Business Environment for New Firm Creation. World Bank Research Observer, vol. 26, ss. 237-257.

Krueger, N. F. JR., Reilly. M. D & Carsrud, A.L. (2000). Competing Models Of Entrepreneurial Intentions. Journal of Business Venturing, vol. 15, ss. 411–432.

Langowitz, N. & Minniti, M. (2007). The Entrepreneurial Propensity of Women. Entrepreneurship: Theory and Practice, vol. 31, ss. 341-364.

Länsstyrelsen Östergötland. (2012). Winnet Östergötland. [Elektronisk] Hemsida. Tillgänglig: http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/naringsliv-ochforeningar/naringslivsutveckling/kvinnors-foretagande/Pages/winnet-ostergotland.aspx [201205-10].

Nationalencyklopedin. (2012). Risk - Nationalekonomi. [Elektronisk]. Hemsida. Tillgänglig: http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/risk/nationalekonomi. [2012-05-17]. 57

Niederle, M. & Vesterlund, L. (2007). Do women shy away from competition? Do men compete too much? Quarterly Journal of Economics, vol. 122, ss. 1067-1101.

North, D. C. (2006). Att förstå ekonomi i förändring. Stockholm : SNS förlag.

O'Donoghue, T & Rabin, M. (1999). Doing it now or later. The American Economic Review, vol. 89, ss. 103-124.

Pettersson, K. (2008). Hur påverkas kvinnors företagande av familj och privatliv? I Larsson, P. Göranson, U. & Lagerholm, M. (red). Sesam öppna dig!- Forskarperspektiv på kvinnors företagande.

[Elektronisk]

Rapport.

Vinnova.

ss.

76-84.

Tillgänglig:

http://www.vinnova.se/sv/Aktuellt--publicerat/Publikationer/Produkter/Sesam-oppna-dig/ [201204-02].

Pindyck, R. S. & Rubinfeld, D. L. (2009). Microeconomics. Sjunde uppl. Upper Saddle River, N.J. : Pearson Education International.

Pratto, F. Sidanius, J. Stallworth, L.M. & Malle, B.F. (1994). Social Dominance Orientation: A Personality Variable Predicting Social and Political Attitudes. Journal of Personality and Social Psychology, vol. 67, ss. 741-763.

Read, D., Loewenstein, G. & Rabin, M. (1999). Choice Bracketing. Journal of Risk and Uncertainty, vol. 19, ss. 171-197.

Samuelson, W. & Zeckhauser, R. (1988). Status Quo Bias in Decision Making. Journal of Risk and Uncertainty, vol.1, ss. 7-59.

Sannesson, H. (2011). Fler kvinnor än män med enskild firma. Nya affärer, 22 september. Tillgänglig: http://nyaaffarer.se/2011/09/22/fler-kvinnor-an-man-med-enskild-firma/ [2012-0401]. 58

Shane, S., Locke, E. A. & Collins, C.J. (2003). Entrepreneurial motivation. Human Resource Management Review, vol. 13, ss. 257-279.

Skolverket (2008). Betyg och studieresultat i gymnasieskolan läsår 2001/02- Elever med grundläggande behörighet samt elevers genomsnittliga. [Elektronisk] Statistik. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/2.1862/2.4391/2.4395/betyg-och-studieresultat-igymnasieskolan-lasar-2001-02-1.28420 [2012-03-15].

Statistiska centralbyrån (SCB), (2011a). Aktieägarstatistik. Aktieägande i bolag noterade på svensk marknadsplats. [Elektronisk] Publikation. Tillgänglig: http://www.scb.se/Statistik/FM/FM0201/2011M12/FM0201_2011M12_SM_FM20SM1201.pdf [2012-03-15].

Statistiska centralbyrån (SCB), (2011b). Universitet och högskolor. [Elektronisk] Publikation. Tillgänglig: http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0206/2011T02/UF0206_2011T02_SM_UF46SM1101.pdf [2012-04-25].

Statistiska centralbyrån (SCB), (2010a). Hushållens ekonomi/ Hushållens tillgångar och skulder/Förmögenhetsstatistik för personer efter region, kön, tillgångar/skulder. År 2004-2007. [Elektronisk] Statistik. Tillgänglig: http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/MainTable.asp?yp=mwmywb&xu=B6225001&omradek od=HE&omradetext=Hush%E5llens+ekonomi&lang=1 [2012-03-15].

Statistiska centralbyrån (SCB), (2010b). Yrkesstrukturen i Sverige 2010. [Elektronisk] Publikation.

Tillgänglig:

http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0208/2010A01/AM0208_2010A01_SM_AM33SM1201.pdf [2012-04-02].

59

Statistiska centralbyrån (SCB), (2007). Företagsregister och individdatabas- Manliga företagare tar större risker. [Elektronisk] Pressmeddelande. Tillgänglig: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____219457.aspx [2012-03-15].

Statistiska centralbyrån (SCB), (2003). Tid för vardagsliv. [Elektronisk] Rapport. Tillgänglig: http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=1831 [2012-03-19]. Sundin, E. (2009). Det dolda samhällsentreprenörskapet – omsorgsmotiv i småföretag. I Gawell, M, Johannisson, B. & Lundqvist, M. (red). Samhällets entreprenörer - En forskarantologi om samhällsentreprenörskap. [Elektronisk]. Rapport. KK-Stiftelsen. ss. 96-111. Tillgänglig: http://www.kks.se/om/Lists/Publikationer/DispForm.aspx?ID=150 [2012-03-20].

Sundin, E. & Holmquist, H. (1989). Kvinnor som företagare: osynlighet, mångfald, anpassning: en studie. Malmö: Liber.

Sundin, E. & Rapp, G. (2011). Att främja kvinnors företagande - Exemplet Östergötland. [Elektronisk].

Rapport.

Helix.

Tillgänglig:

http://www.liu.se/helix/filer/helix-working-

papers/1.290441/1105ElisabethSundinKvinnorsfretagandeSept2011komplettwebb.pdf [2012-0423].

Sundin, E. Tillmar, M. & Renstig, M. (2010). Varför ska kvinnor starta företag inom vård och omsorg? [Elektronisk] Rapport. Tillväxtverket. http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=1514 [2012-03-23].

Svenskt Näringsliv. (2012). Socialförsäkring i förändring: Försäkring - ett lyft för kvinnors företagande.

[Elektronisk].

Rapport.

Stockholm,

Svenskt

Näringsliv.

Tillgänglig:

http://www.svensktnaringsliv.se/material/rapporter/forsakring-ett-lyft-for-kvinnorsforetagande_154176.html. [2012-05-10].

60

Tillväxtanalys. (2010). Uppföljning av 2005 års nystartade företag - tre år efter start. [Elektronisk] Rapport. Östersund, Tillväxtanalys. Tillgänglig: http://www.tillvaxtanalys.se/sv/statistik/nystartade_foretag/uppfoljning-foeretag-startade-2005/ [2012-03-20].

Tillväxtverket.

(2012a).

Mer

om

programmet.

[Elektronisk]

Hemsid.

Tillgänglig:

http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/flerochvaxandeforetag/framjakvinnor sforetagande/meromprogrammet.4.74f57d0f1283a4f88ff80007466.html [2012-05-26].

Tillväxtverket. (2012b). Vad gör ambassadörerna? [Elektronisk] Hemsida. Tillgänglig: http://www.ambassadorer.se/om-ambassadorerna/vad-gor-ambassadorer-for-kvinnorsforetagande [2012-04-24].

Tillväxtverket. (2012c). Varför ambassadörer för kvinnors företagande? [Elektronisk] Hemsida. Tillgänglig: http://www.ambassadorer.se/om-ambassadorerna/bakgrund-och-organisation [201203-30].

Tillväxtverket. (2011). Programmet främja kvinnors företagande. [Elektronisk] Rapport. Tillväxtverket.

Tillgänglig:

http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?id=1683

[2012-04-23].

Tillväxtverket. (2010a). Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Resultat 2007–2009 för programmet Främja kvinnors företagande. [Elektronisk] Publikation. Tillväxtverket. Tillgänglig: http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=1401 [2012-03-01].

Tillväxtverket. (2010b). Stråhattar och batterier- En bok om kvinnors entreprenörskap då och nu. Stockholm: Tillväxtverket: Centrum för näringslivshistoria.

Tillväxtverket. (2009a). Kvinnors företagande- Från icke-fråga till självklarhet. Stockholm: Tillväxtverket, Ordförrådet.

61

Tillväxtverket. (2009b). Kvinnors och mäns företagande- Fakta och statistik 2009. [Elektronisk] Rapport. Tillväxtverket. Tillgänglig: http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=1324&pageIndex=0) [2012-03-01].

Tillväxtverket. (1995). Pengarna och livet. Perspektiv på kvinnors företagande. [Elektronisk] Rapport.

Stockholm.

Närings-

och

utvecklingsverket

(NUTEK).

Tillgänglig:

http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=1106 [2012-03-01].

Tomer, J. F. (2007). What is behavioral economics? The Journal of Socio-Economics, vol. 36. ss. 463–479.

Tversky, A. & Kahneman, D. (1981). The Framing of Decisions and the Psychology of Choice. Science, New Series, vol. 211, ss. 453-458.

Wilkinson, N. (2008). An Introduction to Behavioral Economics. Hampshire: Palgrave Macmillan.

Winnet Östergötland. (2012). Välkommen till Winnet Östergötland. [Elektronisk]. Hemsida. Tillgänglig: http://www.ostergotland.winnet.se [2012-05-10].

Östling,

R.

(2009).

Regeringskansliet,

Beteendeekonomi Integrations-

och

och

konsumentpolitik.

[Elektronisk]

jämställdhetsdepartementet.

Rapport.

Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/sb/d/11302/a/128062 [2012-03-20].

62