Att bygga hus utan grund en metafor gällande revisionspliktens avskaffande

Att bygga hus utan grund – en metafor gällande revisionspliktens avskaffande

Författare:

Sofia Brixin Marina Persson

Handledare:

Krister Bredmar

Program:

Ekonomprogrammet

Ämne:

Företagsekonomi

Nivå och termin: D-nivå, VT 2008 Handelshögskolan BBS

Förord Uppsatsens empiriska material grundar sig på intervjuer med olika respondenter på företag, banker, revisionsbyråer och Skatteverket inom Kalmarområdet. Vi vill tacka följande respondenter för att de tog sig tid att besvara våra frågor samt dela med sig av sina åsikter och rika erfarenheter inom ämnet; Magnus Andersson, Lars Axelsson, Ilko Corkovic, Johan Deverén, Staffan Hallberg, Ingvar Johansson, Mats Johansson, Bertil Johnsson, Franz Lindström, Leif Rathjen, Joakim Sampson och Per-Arne Svensson. Vi är medvetna om att ni har ett pressat tidsschema och uppskattar ert engagemang. Ni har inspirerat och bidragit till att vi reflekterat över olika områden som vi sedan valt att studera närmare i denna uppsats, utan er hade den inte gått att genomföra.

Vi vill även tacka vår handledare Krister Bredmar för hans stöd, synpunkter och reflektion över vår studie under uppsatsskrivandet. Han har även gett kloka råd för att underlätta arbetet av denna uppsats. Vi vill även tacka för att Bredmar inspirerade oss ytterligare till att bearbeta, utveckla och förbättra uppsatsen när vi ansåg oss vara klara. Detta anser vi resulterade till en bättre upplaga som vi med stolthet kan lämna ifrån oss.

Ett tack också till opponenterna som gav bra synpunkter och reflektioner som vi har tagit till oss av.

Tack!

Kalmar den 3 juni 2008

___________________________________________

___________________________________________

Sofia Brixin

Marina Persson

Sammanfattning Titel: Att bygga hus utan grund – en metafor gällande revisionspliktens avskaffande. Författare: Sofia Brixin och Marina Persson. Handledare: Krister Bredmar. Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, där Sverige är ett av få länder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekämpa ekonomisk brottslighet och att ge ägarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovärdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lämnar är granskad och anses tillförlitlig inför beslut. Problemdiskussion: Avskaffandet av revisionsplikten får stora konsekvenser bland företagens intressenter anser Andersson (2005), exempelvis får bankerna svårare att göra kreditbedömningar och ännu svårare blir det för leverantörer som ofta utgår från kreditupplysningar som vilar på årsredovisningar. Troligtvis kommer även både medvetna och omedvetna fel öka, där en minskad skatteintäkt blir ett resultat. (Hugo, 2008). Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och få en förståelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förändras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers åsikter och framtida agerande gällande revisionsplikten. Studien syftar även till en djupare förståelse för hur branschen kommer att hantera förändringen från en lagstiftad till en efterfrågestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyråerna. Slutsats: Vår slutsats är att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstå. Syftet med frivillig revision är att sänka de administrativa kostnaderna och ge lättnad för små bolag, men vi tror att intressenterna kommer att kräva någon form av granskning, vilken inte kommer att vara gratis. Revisorn är en rådgivare för företaget och revisionen ger tillförlitlighet samt skapar förtroende, vilket utgör grunden för samspelet med företagets omgivning. Avstår företaget från granskning tror vi att det kommer att ifrågasättas och skapa komplikationer i olika sammanhang, samspelet kommer att rubbas. Revisorns roll kommer med en frivillig revision att breddas ytterligare, redan i nuläget visar trender på mer värdeskapande för klienten i form av konsulttjänster. Nyckelord: Revision, revisionsplikten, små företag, intressenter och revisionsbyrå.

Innehållsförteckning 1

Inledning .................................................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ........................................................................................................................................... 1 1.2 Problemdiskussion ............................................................................................................................. 2 1.3 Problemformulering........................................................................................................................... 3 1.4 Syfte .................................................................................................................................................. 3 1.5 Avgränsningar ................................................................................................................................... 4 2 Metod ......................................................................................................................................................... 5 2.1 Undersökningsansats ......................................................................................................................... 5 2.2 Undersökningsmetod ......................................................................................................................... 6 2.3 Tillvägagångssätt ............................................................................................................................... 6 2.3.1 Litteraturstudie ............................................................................................................................. 6 2.3.2 Empirisk undersökning ................................................................................................................. 7 2.3.3 Val av undersökningsobjekt .......................................................................................................... 8 2.3.4 Analysmetod .................................................................................................................................. 9 2.4 Studiens tillförlitlighet ....................................................................................................................... 9 2.4.1 Validitet och reliabilitet ................................................................................................................ 9 2.5 Källkritik ......................................................................................................................................... 10 3 Teori ......................................................................................................................................................... 12 3.1 Allmänt om revision och revisionsplikten ........................................................................................ 12 3.2 Teorimodell - Revisionshuset .......................................................................................................... 13 3.3 Intressenter ...................................................................................................................................... 14 3.3.1 Kreditgivare ................................................................................................................................ 15 3.3.2 Stat och myndighet ...................................................................................................................... 16 3.4 Allmänt om revisionspliktens avskaffande....................................................................................... 17 3.5 Revisionspliktens avskaffande i övriga Europa ................................................................................ 19 3.6 Skäl för att behålla revisionsplikten ................................................................................................. 20 3.6.1 Nyttan av revision jämfört med kostnaden................................................................................... 20 3.7 Skäl för revisionspliktens avskaffande ............................................................................................. 21 3.8 Konsekvenser för intressenterna ...................................................................................................... 22 3.9 Förändring och framtiden för revisionsbyråerna .............................................................................. 23 3.10 Revisionsbyrån - ett kunskapsföretag............................................................................................... 25 3.10.1 Strategisk marknadsföring och image ......................................................................................... 25 3.11 Sammanfattning ............................................................................................................................... 26 4 Empiri ...................................................................................................................................................... 27 4.1 Företagen ......................................................................................................................................... 27 4.1.1 Bakgrund .................................................................................................................................... 27 4.1.2 Revisorns och revisionens betydelse............................................................................................ 28 4.1.3 Syn på revisionspliktens avskaffande........................................................................................... 29 4.1.4 Revisorns framtida roll ............................................................................................................... 30 4.2 Intressenten bankerna ...................................................................................................................... 30 4.2.1 Bakgrund .................................................................................................................................... 30 4.2.2 Revisorns och revisionens betydelse............................................................................................ 31 4.2.3 Syn på revisionspliktens avskaffande........................................................................................... 33 4.2.4 Strategisk planering och revisorns framtida roll ......................................................................... 33 4.3 Intressenten Skatteverket ................................................................................................................. 34 4.3.1 Bakgrund .................................................................................................................................... 34 4.3.2 Revisorns och revisionens betydelse............................................................................................ 35 4.3.3 Syn på revisionspliktens avskaffande........................................................................................... 35

5

6

7

8

9

4.3.4 Strategisk planering och revisorns framtida roll ......................................................................... 36 4.4 Revisionsbyråerna ........................................................................................................................... 36 4.4.1 Bakgrund .................................................................................................................................... 36 4.4.2 Allmänt om revision .................................................................................................................... 37 4.4.3 Syn på revisionspliktens avskaffande........................................................................................... 37 4.4.4 Strategisk planering och revisorns framtida roll ......................................................................... 38 Analys ...................................................................................................................................................... 40 5.1 Analys företagen .............................................................................................................................. 40 5.1.1 Revisorns och revisionens betydelse............................................................................................ 40 5.1.2 Syn på revisionspliktens avskaffande........................................................................................... 41 5.1.3 Revisorns framtida roll ............................................................................................................... 42 5.2 Analys intressenten bankerna........................................................................................................... 42 5.2.1 Revisorns och revisionens betydelse............................................................................................ 42 5.2.2 Syn på revisionspliktens avskaffande........................................................................................... 44 5.2.3 Strategisk planering och revisorns framtida roll ......................................................................... 45 5.3 Analys intressenten Skatteverket ..................................................................................................... 46 5.3.1 Revisorns och revisionens betydelse............................................................................................ 46 5.3.2 Syn på revisionspliktens avskaffande........................................................................................... 46 5.3.3 Strategisk planering och revisorns framtida roll ......................................................................... 47 5.4 Analys revisionsbyråerna ................................................................................................................. 47 5.4.1 Allmänt om revision .................................................................................................................... 47 5.4.2 Syn på revisionspliktens avskaffande........................................................................................... 48 5.4.3 Strategisk planering och revisorns framtida roll ......................................................................... 50 Slutsats ..................................................................................................................................................... 52 6.1 Slutsats företagen............................................................................................................................. 52 6.2 Slutsats intressenten bankerna ......................................................................................................... 54 6.3 Slutsats intressenten Skatteverket .................................................................................................... 55 6.4 Slutsats revisionsbyråerna ................................................................................................................ 57 Slutdiskussion .......................................................................................................................................... 59 7.1 Konsekvenser för intressenterna ...................................................................................................... 59 7.2 Revisionsbyråernas framtid ............................................................................................................. 60 7.3 Avslutande diskussion ..................................................................................................................... 60 7.4 Förslag på fortsatta studier ............................................................................................................... 62 Källförteckning ....................................................................................................................................... 63 8.1 Litteratur .......................................................................................................................................... 63 8.2 Vetenskapliga artiklar ...................................................................................................................... 64 8.3 Artiklar ............................................................................................................................................ 64 8.4 Internetkällor ................................................................................................................................... 65 8.5 Muntliga källor ................................................................................................................................ 66 Bilagor ..................................................................................................................................................... 67 9.1 Bilaga 1 - Intervjufrågor Företag ..................................................................................................... 67 9.2 Bilaga 2 - Intervjufrågor Banker ...................................................................................................... 68 9.3 Bilaga 3 - Intervjufrågor Skatteverket .............................................................................................. 69 9.4 Bilaga 4 - Intervjufrågor Revisionsbyråer ........................................................................................ 70 9.5 Bilaga 5 - Översikt för jämförelser av empiri Företag ...................................................................... 71 9.6 Bilaga 6 - Översikt för jämförelser av empiri Banker ...................................................................... 72 9.7 Bilaga 7 - Översikt för jämförelser av empiri Revisionsbyråer ........................................................ 73

Inledning

1

Inledning

Detta inledande kapitel är till för att skapa förståelse för det ämne som studeras. Till att börja med ges en bakgrund av ämnet, följt av en problemdiskussion och problemformulering, som i sin tur leder fram till syftet med uppsatsen och dess avgränsningar.

1.1

Bakgrund

Revisionspliktens avskaffande har varit en het debatt under en längre tid och är fortfarande en aktuell fråga som berör marknaden. Det som ligger till grund för utredningen av revisionspliktens avskaffande är att underlätta för mindre aktiebolag, genom att möjliggöra en kostnadslättnad eftersom upplevd nytta av revision inte överstiger kostnaden. Före detta justitierådet Bo Svensson tillsattes för att se över regelverket om plikten är nödvändig kring revisorer och revision med anledning till EU-direktivet. (Regeringens hemsida, 2008).

Alla svenska aktiebolag är enligt lag skyldiga att ha minst en revisor, oavsett storlek på aktiebolaget eller om det är en vilande verksamhet. Revisorn ska enligt lagen ha insikt och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till bolagets omfattning fordras för att fullfölja uppdraget. År 1983 infördes lagen om att endast den revisor som är auktoriserad eller godkänd kan vara revisor i aktiebolag. (Sveriges Rikes Lag, 2008).

Enligt aktiebolagslagen är ägarna begränsat ansvariga för verksamheten, därför finns krav på hur de redovisar företaget utåt. Revisorns uppgift är att kvalitetssäkra att den information som ges ut gällande företagets ekonomiska ställning och resultat till externa intressenter är korrekt. Revision anses ge en ökad trovärdighet åt den finansiella informationen som ges ut, intressenterna vågar lita på att ledningen och styrelsen fullgör sina uppdrag vid en ren revisionsberättelse. (FAR Förlag, 2007).

I dag är Sverige ett av få länder som har lagstadgad revisionsplikt kvar, motivet anses vara bland annat nyttan för effektiv brottsbekämpning, trovärdig redovisning och ge stöd till bankers kreditgivning. (Thorell och Norberg, 2005). Det är istället efterfrågan på marknaden som ska styra behovet av revision förklarar Skough (2008) samt formge framtidens kvalitetssäkring av företagens finansiella rapportering. 1 (73)

Inledning Regeringens utredning SOU 2008:32 innebär att endast ett fåtal aktiebolag behåller revisionsplikten, detta skulle bidra till att ordningen kommer att återgå till hur det såg ut i Sverige före revisionsplikten infördes, om ett beslut om avskaffandet tas. Utredningen framhåller bland annat att räkenskapsrevisionen samt förvaltningsrevisionen ska avskaffas, revisorns granskning om företaget betalar skatter ska upphöra och även anmälningsplikten vid upptäckt av brott. Bestämmelserna är tänkta att gälla från 1 juli år 2010 och avser det räkenskapsår som kommer närmast efter 30 juni år 2010. (Regeringens hemsida, 2008).

Skälet till ett avskaffande av revisionsplikten är att redovisnings- samt revisionskostnaderna för små aktiebolag anses vara för höga samt att medlemsstaterna i EU ska göra insatser att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent före år 2012. Detta för att främja konkurrenskraften och förbättra Europas ekonomi. (Regeringens hemsida, 2008). Minst två av tre gränsvärden för nettoomsättning, balansomslutning samt anställda ska uppnås för att aktiebolaget ska kunna undantas revision. Enligt utredningen är tre nivåer av dessa gränsvärden tänkbara, enligt tabellen nedan. (Precht, 2008).

Antal aktiebolag i Sverige som rörs av dessa gränser, med underlag från år 2006: Nettoomsättning

Balansomslutning

Anställda

Antal aktiva bolag

Procent

3 miljoner kronor

1,5 miljoner kronor

3

169 000

65 %

9,4 miljoner kronor

4,7 miljoner kronor

10

208 000

80 %

83 miljoner kronor

41,5 miljoner kronor

50

252 000

97 %

Källa: Precht, 2008, sid. 34.

1.2

Problemdiskussion

Avskaffande av revisionsplikten får stora konsekvenser bland intressenterna anser Andersson (2005), exempelvis får bankerna svårare att göra kreditbedömningar och ännu svårare blir det för leverantörer som ofta utgår från kreditupplysningar som vilar på årsredovisningar. Det finns ett samband mellan ekonomisk brottslighet och våldsbrott vilket gör att bekämpningen mot ekobrott är viktigt för samhället. (Halling, 2007a). Andra negativa effekter som kan uppstå av ett avskaffande av revisionsplikten är att bokföringens kvalitet kan försämras, som ett resultat av ett borttagande av den oberoende kontrollen som revisorn gör. Troligtvis kommer även både medvetna och omedvetna fel öka, där en minskad skatteintäkt blir ett resultat. (Hugo, 2008).

2 (73)

Inledning Enligt regeringens utredning finns det däremot inget alarmerande som tyder på att intressenterna till företagen kommer att påverkas om revisionsplikten avskaffas för små aktiebolag. Det är intressenternas val att avgöra om de vill göra affärer med företag som ej är reviderade, samt att avgöra om de i sådant fall ska höja exempelvis räntor, minska kredittider eller kräva mer säkerhet av dem. (Regeringens hemsida, 2008).

Utredningen har observerat att konkurrensen på revisionsmarknaden kommer att bli hårdare vid en frivillig revision, revisorerna kommer inte enbart konkurrera mot varandra utan även mot redovisningskonsulter, bokföringsbyråer och andra som erbjuder ekonomiska tjänster. Svensson ger förslag till revisorerna att marknadsföra frivillig revision och nya produkter på marknaden. Svensson förutser att visa revisorer kommer att specialisera sig genom erbjuda kvalificerad skatterådgivning eller affärsråd gällande riskhantering, verksamhetsutveckling och företagsöverlåtelser. (Regeringens hemsida, 2008).

Konkurrensen på marknaden är hård, företagen måste ha mer kundfokusering och anpassa sig efter kundernas behov för att överleva. Felaktiga strategiska val och beslut kan få stora konsekvenser, men att inte agera kan få stora följder och leda till kundförluster. (Paulsson m.fl., 2000).

1.3

Problemformulering

Vår problemdiskussion mynnar ut i två problemformuleringar: 

Hur kommer intressenterna att beröras om företag väljer att nyttja revisionspliktens eventuella avskaffande?



Hur kommer revisionsbyråerna att agera och vad utgör revisorns roll i framtiden vid en eventuell frivillig revision?

1.4

Syfte

Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka konsekvenser det blir för intressenterna och hur revisionsbranschen kommer att förändras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers åsikter och framtida agerande gällande revisionsplikten. Studien syftar till en djupare förståelse för hur branschen kommer att hantera förändringen från en lagstiftad till en efterfrågestyrd revision, som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyråerna.

3 (73)

Inledning

1.5

Avgränsningar

Företagets revision är av intresse för olika intressentgrupper. Vi har valt att avgränsa oss till företagare, kreditgivare, Skatteverket samt revisorer eftersom vi anser att de har störst behov och berörs mest av revisionens kommande utveckling. Denna avgränsning valdes eftersom dessa intressenter har liknande intresse oavsett vilket företag som granskas.

En annan avgränsning som vi inledningsvis gjorde var att vid urval av företag gå efter gränsvärdet mikroföretag som skulle beröras enligt en tidigare utredning av Svenskt Näringsliv. I denna avgränsning ska företaget uppfylla två av tre följande kriterier; omsättning under tre miljoner kronor, en balansomslutning under en och en halv miljon kronor och ha mindre än tre anställda. (Thorell och Norberg, 2005). När sedan regeringens utredning med högre gränsvärden presenterades, vilket skulle beröra 97 procent av de svenska bolagen, insåg vi att urvalet hade mindre betydelse eftersom de flesta bolag berörs av utredningen. Geografiskt har vi avgränsat oss till Kalmarområdet för att få en uppfattning om hur framtiden kommer att se ut lokalt för revisionsbranschen. Vi tror också att bemötandet och kontakten blev lättare eftersom vi studerar på Högskolan i Kalmar som respondenterna känner till.

4 (73)

Metod

2

Metod

I detta kapitel redogörs de metoder vi valt, hur information och material till uppsatsen valts ut och tagits fram, samt hur urvalet av respondenter gått till. Kapitlet avslutas med en diskussion om studiens tillförlitlighet.

2.1

Undersökningsansats

En undersökningsansats kan vara beskrivande, explorativ, förklarande, diagnostiserande eller problemlösande. (Andersen, 1998). Denna studie kan anses både som beskrivande och till viss del explorativ eftersom vi både återberättar datainsamlingen samt försöker studera ämnet utifrån olika perspektiv och vinklar för att försöka bidra med något nytt inom området. Genom en djupare undersökning av företagens och intressenternas behov tror vi även kan resultera i en större inblick av revisionens nytta.

Patel och Davidson (2003) nämner tre tillvägagångssätt vid syfte för att producera vetenskaplig kunskap; deduktiv, induktiv och abduktiv ansats. Andersen (1998) beskriver att användandet av deduktiv ansats utgår ifrån teorier och principer för att kunna dra slutsatser utifrån företeelser, ansatsen kallas bevisföringens väg vilket även Patel och Davidson (2003) kallar den. Att först utgå ifrån empiriska fakta för att sedan koppla detta till teorin är att arbeta utifrån en induktiv ansats vilket benämns upptäcktens väg av både Andersen (1998) samt Patel och Davidson (2003). Abduktiv ansats är en kombination av både deduktiv och induktiv ansats och har en fördel i att forskaren inte fastnar i sitt arbetssätt. (Patel och Davidson, 2003).

Denna studie är skriven ur en kombination av både deduktiv och induktiv ansats eftersom vi inledningsvis inspirerades av teori och artiklar vid utformningen av intervjufrågorna. Vi har sedan utgått ifrån empirisk fakta om hur situationen ser ut i praktiken, för att sedan koppla den till olika teorier som stödjer vad vi kommit fram till. Denna kombinerade metod valdes eftersom Patel och Davidson (2003) nämner att metoden inspirerar och underlättar arbetssättet. Valet gjordes även för att få fram mer relevant och aktuell teori i ämnet samt för att revisionspliktens avskaffande är ett pågående och aktuellt skede både inom och utanför revisionsbranschen.

5 (73)

Metod

2.2

Undersökningsmetod

Vid insamlande av information används antingen kvantitativ eller kvalitativ metod beroende av vilken information som behövs. Den kvantitativa metoden använder siffror och statistik för att förklara och tydliggöra det som undersöks. (Andersen, 1998). Undersökningen utgår från forskarens villkor och resultatet presenteras numeriskt enligt Andersen och Gamdrup (1994). Kvalitativ metod skiljer sig från den förstnämnda metoden eftersom denna använder ord för att skapa en djupare förståelse för det som studeras. (Andersen, 1998). Informationen kan inte mätas eller vägas och forskningsprocessen består av en tvåvägskommunikation. (Andersen och Gamdrup, 1994).

I denna studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod med hjälp av intervjuer, eftersom avsikten var att beskriva och få en djupare förståelse av hur företag och intressenter använder sig av informationen som framkommer av revision samt hur detta bör påverka revisionsbyråernas strategi. Genom att genomföra undersökningen med kvalitativa intervjuer deltog vi i en tvåvägskommunikation med intervjupersonerna för att få möjlighet att komplettera med tilläggsfrågor, samt för att försäkra oss om att intervjupersonen hade uppfattat frågorna rätt. Intervjuerna mynnade även ut i diskussioner med intervjupersonerna som gav en större förståelse av deras syn på revision.

2.3

Tillvägagångssätt

2.3.1 Litteraturstudie Sekundärdata är så kallad andrahandsdata, data som har inhämtats och skapats av andra. Tre olika typer av sekundärdata som Halvorsen (1992) benämner är processdata, bokföringsdata och forskningsdata. Processdata beskrivs som en obearbetad information som uppkommit av löpande aktiviteter, exempel är tidningsartiklar. Forskningsdata är däremot data som är skapad och analyserad av andra forskare, och bokföringsdata är slutligen exempelvis olika företagsredovisningar.

Vårt uppsatsämne om revisionspliktens avskaffande är dagsaktuellt vilket gör att det ännu inte finns något stort utbud av litteratur inom området och att underlaget för denna rapport främst bygger på processdata i form av artiklar. I sökandet efter relevant litteratur använde vi oss även av studier inom närliggande områden för att få inspiration till källor. Tidskriften Balans är utgiven av FAR SRS som är branschorganisationen för revisorer och rådgivare, vilket innebär att tidskriften debatterar både positiva och negativa aspekter om revisionspliktens 6 (73)

Metod avskaffande med debattartiklar och intervjuer. Detta är ett skäl till varför Balans är den främsta tidskriftskällan i vår rapport, men även en del vetenskapliga artiklar finns med som underliggande stöd.

2.3.2 Empirisk undersökning Primärdata är den data som forskaren själv samlar in, genom antingen en kvalitativ eller en kvantitativ metod. (Andersen, 1998). Frågornas utformning har olika grader av standardisering

och

strukturering.

Helt

standardiserade

intervjufrågor

innebär

att

intervjupersonerna får samma intervjufrågor i samma ordningsföljd. Detta medför att det från resultatet är möjligt att jämföra och dra allmänna slutsatser. Helt strukturerade intervjufrågor innebär att intervjupersonen får litet svarsutrymme och svaren är förutsägbara. (Patel och Davidson, 2003). Genom att istället ställa utforskande frågor uppmuntras intervjupersonen att utveckla sina svar. (DePoy och Gitlin, 1999).

För att få en bättre förståelse och inblick i ämnet har vi valt att samla in primärdata genom intervjuer. Vid intervjuer finns möjligheten att kunna förklara och utveckla frågorna vid behov, detta var fördelaktigt eftersom vi vände oss till olika grupper av respondenter samt ej var insatta i deras kännedom om revisionspliktens betydelse. Med denna metod undveks även risken att gå miste om information eller att erhålla svar utifrån feltolkningar.

Vi skapade fyra upplagor av intervjufrågor där frågorna var inriktade mot respektive område; företag, bank, Skatteverket samt revisionsbyrå enligt bilagorna 1–4. Inledningsvis togs en första kontakt med intervjupersonen via telefon, där syftet med undersökningen förklarades samt hur mycket tid som behövde avsättas för intervjun. Vi valde en personlig kontakt före e-post eller brev för att skapa en bättre relation och för att kunna förtydliga vårt syfte med respondenternas medverkan. Intervjufrågorna skickades sedan via e-post och intervjutillfället var inom en vecka från att intervjupersonen hade tagit del av frågorna. Genom att förbereda respondenterna på detta sätt inför det personliga mötet tror vi att de kunde känna en viss trygghet, vilket bidrog till mer avslappnade intervjuer, där mer intressanta fakta kunde komma fram. Intervjuerna skedde i intervjupersonernas arbetsmiljö vilket även gav oss intryck av deras arbete.

Revisionspliktens avskaffande var något som berörde alla intervjupersoner och samtliga hade synpunkter på den. Intervjupersonerna var mycket villiga att ställa upp på intervjuer vilket

7 (73)

Metod medförde att vi fick möjlighet att intervjua alla våra förstahandsval. Intervjupersonerna fick även möjlighet att vara anonyma i undersökningen, men alla valde att framträda med namn.

Intervjufrågorna vad delvis standardiserade men var av lägre grad strukturerade. En av oss ställde intervjufrågorna och såg till att alla frågor kom med, den andra antecknade och var även delaktig i djupgående samt kompletterande frågor. Eftersom intervjuerna blev av mer berättande karaktär besvarades frågor ibland utan att de behövdes ställas. Detta medförde även att frågornas ordningsföljd ibland blev en annan än ursprunget. Frågorna var utforskande och öppet ställda med speciellt syfte att inte kunna besvaras med ja eller nej, vilket innebär en låg strukturering och större möjlighet till egna åsikter från respondenten. Flexibiliteten i uppläggningen av en sådan intervju kan enligt Andersen (1998) även ge möjlighet att få fram information som inte tidigare var tanken.

2.3.3 Val av undersökningsobjekt Tre aktiebolag kontaktades eftersom dessa bolag berörs av revisionspliktens avskaffande och kan välja att avstå från revision om lagändringen går igenom. Deras inställning och beslutsval gällande anlitande av revisor för revision är en del av grunden för denna studie. Urvalet av intervjupersoner hos företagen blev naturligt ägare, eftersom dessa fattar besluten om revision ska ske eller inte. De har kontroll på vad deras intressenter efterfrågar och ser till revisionens genomförande, samt beslutar om denna kvalitetsstämpel är värd sitt pris.

Företag har flera intressenter och vi valde att inrikta oss på banker och Skatteverket. Tre företagsrådgivare på företagsbanker i Kalmar fick genom intervju ge sin syn på revisionspliktens avskaffande. Vi ville undersöka hur ett uteblivande av revision skulle påverka företaget vid kontakt med sin bank. Bankernas nuvarande behov av att företagen är reviderade hjälpte oss fram till en slutsats av vår problemformulering.

Skatteverket har intresse av att få rätt skatteunderlag från företagen samt genom preventiva åtgärder förebygga ekonomisk brottlighet. Vi valde att göra en djupare intervju med tre ansvariga inom de områden där företagens information granskas på Skatteverket i Kalmar. Deras syn på ekobrott och tillförlitlig ekonomisk information, gav oss en bild av hur samhället ser på revisionspliktens avskaffande.

8 (73)

Metod Vi intervjuade revisorer på tre revisionsbyråer i Kalmar, där revisorerna i urvalet har gedigen kunskap inom området eftersom de arbetat i yrket under en längre tid. Syftet med intervjuerna var att erhålla deras syn på hur revisorns roll kommer förändras om företag avstår från att revidera sina företag, men även att få en bild av hur revisionsbyråerna tänker sig framtida tjänster för att behålla de kunder som ej längre är tvingade att anlita dem enligt lag.

Dessa tio intervjutillfällen med totalt tolv intervjupersoner gör att vi anser att vi fick ett bra underlag för rapporten samt en bra bild av hur företag, banker, Skatteverket och revisionsbyråer ser på revisionspliktens avskaffande.

2.3.4 Analysmetod Analysering av en kvalitativ studie sker i två steg där det första steget sker när forskaren insamlar data och det andra när rapporten skapas. (DePoy och Gitlin, 1999). Patel och Davidson (2003) anser att balansen mellan empiri och egna kommentarer bör vara väl balanserad för att läsaren ska kunna bedöma trovärdigheten i texterna.

Efter intervjuerna med respondenterna kom tankar som rörde revisionspliktens avskaffande och som vi diskuterade mellan oss, vilket innebar att analysen började redan där. Även andra intresseområden framkom, men som på grund av tidsbegränsning inte var möjliga att ta med i denna uppsats. Medvetet har teorin och empirin balanserats med egna kommentarer i slutsatsen för att läsaren ska känna att det finns substans i uppsatsen.

2.4

Studiens tillförlitlighet

Genom att undersöka studiens validitet och reliabilitet kan graden av tillförlitligheten framkomma. Det går inte enbart att koncentrera sig på det ena och utesluta det andra begreppet, utan de står i ett visst förhållande till varandra. (Patel och Davidson, 2003).

2.4.1 Validitet och reliabilitet Begreppet validitet översätts av Halvorsen (1992) med giltighet eller relevans, där utmaningen är att samla in data som är relevant för studiens problemställning. Det är också viktigt att det finns en överensstämmelse mellan vad som avser att undersökas och det som faktiskt undersöks. (Patel och Davidson, 2003).

Pålitligheten, reliabiliteten, i undersökningen är en förutsättning för att korrekta slutsatser ska kunna dras. (Andersen och Gamdrup, 1994). Reliabiliteten belyser forskningens stabilitet och

9 (73)

Metod ska ge undersökningen samma resultat om den utförs igen. Det är viktigt att hela undersökningen utgår från samma design med standardiserade frågor och att forskaren är konsekvent. (DePoy och Gitlin, 1999). Patel och Davidson (2003) förklarar även begreppet interbedömarreliabilitet som innebär att användning av två observatörer vid samma tillfälle bättre kan kontrollera reliabiliteten, där överensstämmelsen mellan registreringar av data och observationer ger ett mått på tillförlitlighet.

Vid intervjutillfällena var vi två medverkande som observerade svaren för att undvika att gå miste om relevant och viktig information. Genom att använda en kvalitativ metod, med halvstrukturerade frågor har validiteten ökat eftersom frågorna har kunnat förklaras om det varit oklarheter för respondenten. Därmed har respondenten kunnat styras in på vårt studieområde, det relevanta ämnet som avsågs att undersöka.

För att uppnå en hög reliabilitet användes samma intervjufrågor inom de olika grupperna vid de olika intervjutillfällena, för att alla respondenterna skulle ha samma möjlighet att uttrycka sig i frågan samt att svaren skulle kunna mätas konsekvent. Vi anser att reliabiliteten ökat genom att alltid vara två medverkande på samtliga intervjuer, där en av oss enbart observerat och registrerat intervjusvaren. Eftersom denna jämförelse av registrering av svar utförts, och de överensstämt, samt täckt upp all relevant data som inhämtats, har reliabiliteten blivit så god den kan bli i studien.

2.5

Källkritik

Patel och Davidson (2003) menar att det är viktigt att avgöra om fakta är sannolika, och genom det ha ett kritiskt synsätt till dokument. Ställning måste tas till vilket syfte upphovsmakaren har med framställandet av dokumentet samt om denne har kännedom inom ämnet. Det är också viktigt att inte enbart välja fakta som stödjer de egna uppfattningarna, för att undersökningen ska få en korrekt vinkling. (Patel och Davidson, 2003).

Artiklarna i tidskrifterna är skrivna av revisorer samt specialister inom de specifika områdena, vi anser därför att artiklarna har hög tillförlitlighet i och med upphovsmakarnas befattningar och kompetens. Intervjupersonerna har fått tagit del av det skrivna materialet från intervjuerna innan publicering, för att säkerställa att inga missuppfattningar har skett. De uttalanden som använts från Internetkällor anser vi är pålitliga eftersom utgivarna har en viktig roll i näringslivet samt att informationen kommer direkt från deras webbsida.

10 (73)

Metod Patel och Davidson (2003) beskriver intervjuareffekten, som innebär att intervjuaren medvetet eller omedvetet påverkar respondentens svar. Det är därför viktigt att vara medveten om att respondenten kan ha påverkats av den som intervjuar, av exempelvis nickningar till instämningar under samtalet. Sådana händelser kan leda till andra svar eller inriktningar än vad respondenten skulle ha svarat till en annan person som fört intervjun eller vid ett annat tillfälle.

Även valet av respondenter kan påverka utfallet av empirin, eftersom andra respondenter kanske skulle ha mindre eller mer kunskaper och erfarenheter av revision och därmed ha andra åsikter om revisionsplikten. Deras relation till revisorn och andra förutsättningar kan påverka synen på revision, vilket skulle kunna ha gett ett annat utfall. Representativitet är alltid svårt att avgöra, men vi valde tre respondenter inom respektive grupp; företag, bank, revisionsbyråer samt Skatteverket. Företagen var dessutom verksamma inom olika branscher i olika delar av Kalmar.

På grund av tidsbegränsning har vi varit tvungna att begränsa oss till ett fåtal intervjuer, där tio intervjuer kanske inte är tillräckligt för att kunna göra större generaliseringar. Dock kan undersökningen ge en inblick och förståelse angående konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande för företagen, intressenterna och revisionsbyråerna, vilket gör att syftet med studien kan undersökas.

11 (73)

Teori

3

Teori

Detta kapitel inleds med en allmän beskrivning av revision och revisionsplikten samt en teorimodell som förklarar vår struktur, detta för att ge en överblick och för att lättare kunna följa vårt tankesätt. Vi har sammanställt en del teorier, debatter och tidigare forskning angående revision, revisionspliktens eventuella avskaffande, kunskapsföretagens beteende samt strategi. Kapitlet avslutas med en sammanfattning för att knyta ihop de delar vi valt att belysa i denna studie.

3.1

Allmänt om revision och revisionsplikten

”Revision är att med en professionell skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning.” (FAR Förlag, 2006, s. 19).

Enligt aktiebolagslagen är ägarna begränsat ansvariga för verksamheten, därför finns krav på hur de redovisar företaget utåt. Revisorns uppgift är att kvalitetssäkra att den information som lämnas gällande företagets ekonomiska ställning och resultat till externa intressenter är korrekt. Revision anses ge en ökad trovärdighet åt den finansiella informationen som ges ut, intressenterna vågar lita på att ledning och styrelse fullgör sina uppdrag vid en ren revisionsberättelse. (FAR Förlag, 2007).

Revisionsplikten infördes år 1988 och innebär att revisionen är tvingande för aktiebolag i Sverige där samtliga aktiebolag oavsett storlek eller om de är vilande, har skyldighet att anlita en kvalificerad revisor. Det finns en möjlighet för medlemsländerna i EU att undanta vissa företag revisionsplikten enligt artikel 51 i EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv, vilken annars förordar obligatorisk revision. När direktivet infördes i Sverige ansågs undantaget försämra svensk redovisningsstandard och utnyttjades inte, men utredningen menar idag att detta måste omprövas. (Regeringens hemsida, 2008).

Edenhammar och Thorell (2005) beskriver att en revision oftast består av ett antal muntliga samt skriftliga påpekanden från revisorn. Dessa påpekanden är fel eller brister i räkenskaperna och förvaltningen som ska åtgärdas, är dessa av väsentlig karaktär ska det meddelas till styrelsen. Oftast åtgärdas felen och benämns inte i revisionsberättelsen, men vid allvarliga

12 (73)

Teori överträdelser av lag eller bolagsordning rapporteras detta. Om det inte nämnts något i revisionsberättelsen

antas

företaget

följa

redovisningsreglerna

i

enlighet

med

årsredovisningslagen. (Edenhammar och Thorell, 2005).

Revisionsberättelsen är dock inte någon garanti på att företagets alla delar av räkenskaper och årsredovisning är rättvisande och korrekta. Rapporten grundar sig på en kontrollmetod som till en rimlig grad säkerhetsställer informationen som lämnas till intressenterna. Det är företagsledningens primära ansvar att inte lämna oriktig information och revisorn har goda chanser att upptäcka eventuella fel. (Edenhammar och Thorell, 2005). Revisorn har även en rådgivande roll till ledningen, men detta får inte äventyra revisorns opartiskhet samt självständighet. Revisorn har större möjlighet till att utföra tjänster utöver revision till företag där denne inte är vald revisor. (FAR Förlag, 2007).

3.2

Teorimodell - Revisionshuset

Nedan beskrivs vår teorimodell som ligger till grund för strukturen i detta teoriavsnitt. Vi har valt att benämna denna teorimodell som Revisionshuset och den ger en överblick samt tydliggör kopplingarna mellan delarna som berörs i studien. Revisionshuset beskriver nyttan för samhället och intressenterna med revision, vilket är viktigt för att få en förståelse för vilka konsekvenser och efterfrågan som kan utvecklas i och med eventuell revisionspliktens avskaffande. Revisionshuset är även återkopplat till vår titel på uppsatsen - Att bygga hus utan grund, vilket syftar till lagändringen om att avskaffa revisionsplikten och leder in på delsyftet av studien; revisionsbyråernas agerande vid lagändringen.

Samhället

Intressenter

Stat & Myndighet

Företaget

Revision

Källa: Egen

13 (73)

Teori Revisionshuset tydliggör vår tolkning av nyttan med revision, där revision utgör grunden för företagets samspel med omgivningen. Tillförlitligheten och kvalitetsstämpeln som revisionen ger är grunden som husets delar lutar mot, den ger huset stabilitet. Det är revisorn som granskar att företagets redovisning är korrekt enligt de lagar och regler som upprättats för aktiebolag. Revisorn upptäcker och korrigerar eventuella fel samt hjälper företaget att inte begå några omedvetna ekobrott. Revisorns granskning resulterar i en revisionsberättelse, vilket ger företaget en kvalitetsstämpel på att de finansiella rapporterna är tillförlitliga. Intressenterna ser detta som ett kvitto på att posterna är rimliga, vilket ger förtroende inför avtal och affärer samt krediter som finansierar företaget. Revisorns arbete underlättar för Skatteverket eftersom revisorn kontrollerar skattebetalning efter bokfört resultat och där en oren revisionsberättelse indikerar på att göra en djupare kontroll. Revisorns rådgivning till företag ger en strukturerad redovisning som är lätt att följa vid kontroll. Vidare är revisorn ett bollplank och revisorns kvalificerade kompetens samt kunskap om företaget gör denne till en viktig rådgivare vid affärer och utveckling. Alla aktiebolag måste med anledning av revisionsplikten anlita en revisor för revision, vilket innebär att intressenter och samhälle förutsätter att aktiebolagen är reviderade. Synen på Revisionshuset kan förändras i och med revisionspliktens eventuella avskaffande, vilket återkopplas i uppsatsens slutdiskussion.

3.3

Intressenter

De finansiella rapporterna syftar till att tillhandahålla information om företagets ekonomiska ställning, dess förändring och resultat. Informationen är användbar för olika intressenter som underlag för olika beslut gällande ekonomiska frågor. (FAR Förlag, 2007). Smith (2006) beskriver att informationsbehovet varierar från olika intressenter och variationen beror även på deras kunskap i redovisning. Revision är till nytta enligt Smith (2006) för olika intressenter enligt följande modell:

Ägare

Styrelse

Kreditgivare

REVISION

Stat och myndighet

Leverantörer

Kunder

Källa: Smith, 2006, s. 27.

14 (73)

Teori Ägarna är den primära målgruppen och i större företag består ledningen oftast av andra personer. Insynen i företaget för ägarna blir därför mindre och det är viktigt att en extern revisor granskar att informationen är rättvisande inför beslut. Ägarna kan tillämpa redovisningen som en kontrollfunktion, en möjlighet att kunna bedöma ledningens skötsel av företaget och om de ska få fortsätta att ha ansvarsfrihet eller inte. (FAR Förlag, 2007). Smith (2006) förklarar vikten av revision för ägarna vid redovisningens prognos- och återföringsrelevans inför beslut. Revisorn kommer med viktiga bedömningar och synpunkter som inte annars hade framkommit, samt fungerar som ett bollplank inför viktiga beslut och investeringar för styrelsen och vd. (FAR Förlag, 2007). Revisionsberättelsen är viktig inför investeringsbeslut för börsspekulanter och för företag med likviditetsbehov. Revisorns granskning och rapportering ligger även till grund för val samt beslut om att investera eller inte i ett företag. (Duréndez Gómez-Guillamón, 2003).

3.3.1 Kreditgivare Kreditgivare är intresserade av information som hjälper dem att bedöma företagets förmåga att betala räntor och amorteringar vid nedgångar. Att en opartisk revisor har granskat att de upplysningar som ges till banken är korrekta ger en ökad säkerhet för kreditgivaren. (FAR Förlag, 2007). Kreditbedömningens syfte är att bedöma företagets återbetalningsförmåga. Kreditgivaren kan genom en granskning av företagets årsredovisning bedöma om den tänkta krediten är rimlig och genom en kreditupplysning får kreditgivaren kompletterande information. (Svedin, 1992). Smith (2006) förklarar vidare att intresset ligger i kreditrisken, risken att företaget inte kan hålla sina betalningsförpliktelser. På kort sikt är denna beroende av företagets nuvarande likviditet och på lång sikt är det företagets lönsamhetsutveckling som är avgörande. Med hjälp av redovisningen kan banken se och göra en bedömning utifrån den historiska utvecklingen. (FAR Förlag, 2007).

Duréndez Gómez-Guillamóns (2003) undersökning visar att revisionsberättelsen är av värde för banker vid kreditgivning. Bankerna instämmer till påståendet om att revisorns åsikter i revisionsberättelsen har stor påverkan av deras kreditbeviljning. Studiens slutsats är att både kreditinstitut, aktieägare och företag med likvida behov tar hänsyn till uppgifterna i revisionsberättelsen och anser dem vara relevanta och användbara för deras kredit- och investeringsbeslut. (Duréndez Gómez-Guillamón, 2003).

15 (73)

Teori En ren och undertecknad revisionsberättelse anses vara en bekräftelse på att företagets ekonomiska ställning ger en rättvisande bild och den är betydelsefull för en kreditbedömare. (Svedin, 1992). Inför kreditgivning till ett aktiebolag menar Stenberg och Sigbladh (2003) att det finns skäl att bli misstänksam om ett bolag inte lämnat in årsredovisningen i tid. Vid en begäran att få se årsredovisningen direkt från företag bör det noggrant kontrolleras att styrelsen har undertecknat den samt att revisorn har påtecknat den. En extra säkerhet är att kontakta revisorn för att exempelvis upptäcka om handlingarna är förfalskade. (Stenberg och Sigbladh, 2003).

Kreditupplysning är ett verktyg för att ha en sund kreditgivning samt för att ta reda på information om ett företag inför kommande affärer. Kreditupplysningen ger fakta om företaget, information om betalningsförmåga samt ger signaler om det behövs kompletterande information. (Stenberg och Sigbladh, 2003). Kreditupplysningsföretaget UC har i och med revisionspliktens avskaffande för avsikt att komplettera företagsuppgifterna med om företaget har anlitat revisor för revision eller ej. Enligt Roland Sigbladh som arbetar som avdelningschef på UC anses oreviderade siffror ge ett sämre beslutsunderlag och därmed uppstår kvalitetsskillnader. (Askåker, 2008).

3.3.2 Stat och myndighet Staten har intresse av hur företagets resurser används och därför av företagets verksamhet. De behöver information för att reglera verksamheter och fastställa skattepolitik samt föra statistik, exempelvis BNP. Revision är en viktig del eftersom myndigheten måste kunna lita på att redovisningen är upprättade enligt god redovisningssed, den ligger till grund för skatter och avgifter. (FAR Förlag, 2007).

Utredningen kan inte utesluta att avskaffandet av revisionsplikten kan påverka skatteintäkterna och föreslår som kompensation att Skatteverket ska kunna genomföra löpande kontroll av företagens bokföring genom föranmälda besök hos de företag som väljer att inte anlita en kvalificerad revisor. Förslaget innebär även att företagen i deklarationen ska uppge om årsredovisningen granskats av en revisor samt om bokslutet upprättats av en uppdragstagare. (Regeringens hemsida, 2008). Att de företag som inte anlitar en revisor ska kunna granskas av Skatteverket under löpande beskattningsår, är något som kan få företagen att skrämmas att behålla revisionen och bör därmed inte genomföras anser Berggren m.fl. (2008).

16 (73)

Teori I och med revisionspliktens avskaffande misstänker Skatteverkets rättschef Vilhelm Andersson att genom ökad kontroll behöver Skattverket mer resurser för att övrig verksamhet inte ska drabbas negativt. (Linderyd, 2008). Skatteverkets expert i utredningen om avskaffad revisionsplikt Urban Bjergert anser att revisionsplikten ger en kvalitet på företagens redovisning som det går att lita på. (Askåker, 2008). Även Hugo (2008) menar att negativa effekter som kan uppstå av ett avskaffande av revisionsplikten är att bokföringens kvalitet kan försämras, som ett resultat av ett borttagande av den oberoende kontrollen som revisorn gör.

Troligtvis kommer även både medvetna och omedvetna fel öka, där en minskad skatteintäkt blir ett resultat menar Bjergert (Askåker, 2008), Andersson (Linderyd, 2008) samt Hugo (2008). En av indikationerna på att Skatteverket bör granska ett företag är en oren revisionsberättelse, men oftast har felen redan rättats till innan de behöver kontrollera den. En svårighet som tycks uppstå i mindre aktiebolag är att ägaren har svårt att hålla isär den privata ekonomin med företagets. (Precht, 2005).

Halling (2007a) menar att det finns ett samband mellan ekonomisk brottslighet och våldsbrott, vilket medför att bekämpningen mot ekobrott är viktigt för samhället. Revisionen ger positiv påverkan av kvaliteten i redovisningen vilket underlättar skattekontrollen, denna försämras om revisionsplikten avskaffas och de preventiva åtgärderna mot ekobrott försvinner anser Andersson (2005). Revisorerna anmäler ofta misstanke om brott och är till stor hjälp för Ekobrottsmyndigheten. (Halling, 2007a). I och med anmälningsplikten har revisorn en preventiv effekt mot ekonomiska brott, där revisorerna står för tio procent av anmälningarna. (Hugo, 2008). En uppskattning är att revisionsplikten förebygger tusentals misstänkta brott enligt Sigurd Elofsson som arbetar som ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten, vilka har ett samarbete med FAR SRS för att förebygga denna typ av brott och genom revisionsplikten möjliggörs detta samarbete. (Halling, 2005).

3.4

Allmänt om revisionspliktens avskaffande

Samma dag som regeringen gav i uppdrag att starta utredningen för ett avskaffande av revisionsplikten i små aktiebolag, uttalade sig FAR SRS generalsekreterare Dan Brännström i ett pressmeddelande som innebar att revisionsplikten bör vara kvar, men att en ny företagsform istället borde införas. (FAR SRS, 2006). Som ett annat förslag till avskaffad revisionsplikt anser Andersson (2007) och Axenborg (2005) att en lindring i regelverket angående exempelvis redovisningsjäv och rådgivningsjäv för de mindre aktiebolagen skulle 17 (73)

Teori lösa de flesta problemen. Genom att revisorn rättar till fel och ger rådgivning blir revisionen självfinansierad för företaget och ger ett välmående näringsliv. (Andersson, 2007). Brännström anser däremot att revisionen bör förenklas för de mindre aktiebolagen genom en ny företagsform där revisionsplikten kan vara frivillig, för att förtroendet för aktiebolag som företagsform inte ska förändras. (FAR SRS, 2006).

Branschorganisationen Företagarna är positiva till att revisionen blir efterfrågestyrd. (Askåker, 2008). Däremot finns en risk med att de positiva effekterna av avskaffandet av revisionsplikten går förlorade om företagarna ändå känner sig tvingade till att behålla revisionen menar Berggren m.fl. (2008) i en debattartikel i Svenskt Näringsliv.

Magnusson (2007) är övertygad om att behovet av tillförlitlig ekonomisk rapportering kommer att finnas kvar, frågan är vilka som kommer att utföra den. De större bolag som kvalitetssäkrar sig kommer även kräva detta av de mindre bolagen vid avtal, Magnusson (2007) gör en liknelse vid köp av begagnad bil med krav på godkänd besiktning. I Balans undersökning bland bankerna under år 2007 svarade Nordeas chef för kredit- och branschanalys att de kan tänkas fortsätta efterfråga reviderad årsredovisning oavsett lagändringen. (Balans, 2007).

En undersökning av Collis m.fl. (2004) kommer fram till faktorer som påverkar behovet av revision i mindre bolag. Bolagen betalar inte enbart för tjänsten revision utan även för lagstadgad redovisning. Beslut om fortsatt revision påverkas av styrelsens kunskap gällande kostnad och nytta för revision, som i sin tur kommer att påverkas av redovisningskonsultens åsikt gällande nyttan av revisorn. Behovet av revision är mindre i de bolag som inte skiljer sig åt gällande ägande och styrande. Företagets relation till banken påverkas av om redovisningskonsulten kan tillgodose företagets underlag och ekonomiska rapporter för kreditbehov eller om en revisor behövs för detta. Enligt Collis m.fl. (2004) finns en regel i USA, där bolagen med externa aktieägare måste fortsätta med revision om mer än 10 procent kräver detta. Denna regel anses täcka de externa aktieägarnas behov. (Collis m.fl., 2004).

En genomförd demoskopundersökning av över 500 företag visar att mikroföretag har mindre nytta av revisionen än de större bolagen. 85 procent svarar att de kommer att anlita en revisor för fortsatt frivillig revision i framtiden och de flesta mikroföretag välkomnar lagförslaget. (Svenskt Näringslivs hemsida, 2006). 18 (73)

Teori

3.5

Revisionspliktens avskaffande i övriga Europa

Bland EU/EES-länderna är det endast Sverige, Malta och Norge som inte har avskaffat revisionsplikten. Av en utredning framkommer att i de länder som avskaffat revisionsplikten har avskaffandet skett i flera steg och med flera år mellan stegen. Exempelvis omfattade Danmarks och Finlands första etapp gällande avskaffande av revisionsplikten 40 procent av aktiebolagen. Brännström har gjort ett särskilt yttrande i utredningen där han förespråkar successiv steganpassning istället för Big Bang som han benämner det högsta gränsvärdet. Brännström hänvisar till att övriga länder genomfört steganpassning och att det ger möjlighet till utvärdering och att skapa förutsättningar för omställningen som intressenterna behöver göra. Kreditgivare, leverantörer och Skatteverket behöver ändra rutiner vid införande av frivillig revision. (FAR SRS hemsida, 2008).

Vi måste utgå ifrån den svenska affärsmiljön och dess förutsättningar anser Brännström (2005), inte direkt se till harmoniseringen mellan länder som argument. Clemedtson (2008) anser även han att de kulturella-, rättsliga- och beteendeskillnaderna gör att vi inte kan dra direkta paralleller till andra länder. Fallet med Storbritanniens avskaffande av revisionsplikten vittnar om att konkurrensen mellan revisorer och andra aktörer inte sker på samma villkor, Sverige behöver införa konkurrensneutrala villkor vid införande av frivillig revision. (FAR SRS hemsida, 2008).

Magnusson (2007) påpekar att flertalet andra länder inte haft revisionsplikt från början och att det förekommer andra alternativa lösningar för att säkerställa den ekonomiska informationen. Av rapporten Den samhällsekonomiska nyttan av revision framgår att i de flesta länder som har frivillig revision anlitas skatterådgivare som har samma kunskapsnivå som revisorerna. Skatterådgivaren undertecknar deklarationen, årsredovisningen och lönerapporten. (FAR SRS hemsida, 2007).

Swedbanks chef för företagsmarknaden Ekedahl, förklarar för Balans (2007) att Finlands alternativ med mikroföretagens undantag från revisionsplikten skulle fungera även i Sverige, men dock inte Danmarks fördelning med mer ansvar på Skatteverket eftersom företagen behöver någon utomstående att rådfråga, inte en myndighet. (Balans, 2007). Företagen är benägna att välja revision trots pliktens avskaffande även i framtiden enligt Skough (2008) eftersom undersökningar visar att de svenska företagen är mer positivt inställda jämfört med Storbritannien, Norge och Danmarks förundersökningar. Att utfallet för Danmarks del endast 19 (73)

Teori blev 6,5 procent som avstod från revision första året, eftersom 65 procent enligt förundersökningen uppgett att de skulle sluta med revision visar att revision ger nytta anser Skough (2008). Enligt Hallings (2007c) undersökning av Danmark svarar 66 procent av danskarna att besparingen är för låg för att välja bort revisionens kvalitetsstämpel.

3.6

Skäl för att behålla revisionsplikten

Revisionen ger en bättre struktur i näringslivet där lagar efterlevs, rättvisare konkurrens och hög redovisningsstandard blir ett resultat anser Axenborg (2005). Revisionen behövs för att ge intressenterna en trygghet eftersom ägarna har ett begränsat ansvar i aktiebolag förklarar Brännström (2005) och skildrar revisionen som ett riskavlyft för ägarna. Anser inte ägarna att revisionen är av nytta menar Axenborg (2005) att det finns möjlighet till att driva verksamheten som enskild firma eller handelsbolag istället, eftersom det endast är aktiebolag som berörs av plikten.

Ytterligare argument för att behålla revisionsplikten är att de aktiebolag som allra mest behöver revisorns rådgivning kommer av kostnadsskäl välja bort revisionen, vilket medför ökad risk för omedvetna lagbrott. (Andersson, 2005). Brännström (2005) påpekar även att revisorns preventiva effekt mot ekobrott riskerar att försvinna, både medvetna och omedvetna skattefel riskeras att bli fler.

3.6.1 Nyttan av revision jämfört med kostnaden Revisorns insats är betydelsefull för näringslivet och samhället förklarar Skough och Brännström (2007), där revisionen är en intern kontroll som säkerställer att redovisningen är informativ och pålitlig (Andersson, 2005). Nyttan med revisionen är svår att uppskatta menar Andersson (2005) eftersom det inte går att kvantifiera alla de positiva effekterna. Nyttan ska överstiga kostnaderna för att belägg av krav på revision ska infinnas, flertalet undersökningar har kommit fram till att revisionens mervärde överstiger kostnaden. (Andersson, 2005).

Vidare menar Axenborg (2005) att revisorerna håller kostnaden på skälig nivå eftersom den är lagstiftad, blir det en valfrihet kan detta förändras när det gäller mer inriktning mot konsulttjänster. Nationalekonomer genomförde på uppdrag av FAR SRS en utredning under 2007 gällande den samhällsekonomiska nyttan av revision. Rapporten resulterade i att det inte är självklart att avskaffande av revisionsplikten leder till besparing, utan kan medföra omfördelning av kostnader för revision från små aktiebolag till skattebetalarna. Uträkningen gav en ökning av välfärden med 200-300 miljoner kronor per år som ställs mot de externa 20 (73)

Teori samhällskostnaderna

som

uppstår

vid

frivillig

revision.

Exempelvis

kommer

transaktionskostnader att öka för aktieägare, bank och andra kreditgivare samt leda till ökade kontrollåtgärder från allmänna sidan. (FAR SRS hemsida, 2008).

3.7

Skäl för revisionspliktens avskaffande

Det positiva enligt Magnusson (2007) med ett avskaffande av revisionsplikten är att alternativa lösningar uppkommer för tillförlitlighet i ekonomisk rapportering. Brännström och Magnusson stödjer detta påstående i ett yttrande i utredningen, de menar att revisions- och redovisningsbranschen kommer att utveckla nya tjänster för kvalitetssäkring av företagens redovisning. (Regeringens hemsida, 2008).

Kostnadslättnad: Bäckström som är vd för Svenskt Näringsliv förklarar att det är en konkurrensnackdel för mindre bolagen med revisionsplikten eftersom revisionen är en betungande kostnad om inte behovet finns. Det ska vara en valfrihet för aktiebolagen, företagsledningen ska ta beslutet och inte staten. (Precht, 2007a). Utredningens skäl till ett avskaffande av revisionsplikten är att redovisnings- samt revisionskostnaderna för små aktiebolag anses vara för höga, detta är en åtgärd för att minska företagens administrativa kostnader. (Regeringens hemsida, 2008).

Efterfrågestyrd revision: Det ska inte vara en plikt för småföretag att ha revision utan först när deras intressenter efterfrågar bestyrkning av räkenskaperna ska revision behövas anser Företagarnas vd Nordmark-Nilsson i en intervju av Halling (2007b). Revisionskapaciteten kommer att kunna nyttjas mer vid frivillig revision förklarar Gandy (2007) eftersom företagen istället kan betala för kvalificerad rådgivning som säkrar företagets tillväxt av ekonomin.

Förväntningsgapet kommer att minska enligt Ehlin (2008) eftersom tjänsterna inte blir lika styrda och kan situationsanpassas till klienten. Vid en efterfrågestyrd revision finns det ett positivt utrymme till att diskutera med klienten vad som ska göras och därmed kan förväntningsgapet elimineras. (Ehlin, 2008).

Jävsproblematiken försvinner: Företagen kommer även ha större möjlighet att nyttja revisorns kompetens eftersom revisorns oberoende inte kommer att hindra rådgivningen. (Magnusson, 2007). Detta anser även Ribbestam (2008) eftersom han är positiv till att revisionsplikten ska avskaffas, vilket leder till utveckling istället för hämning av revisorns

21 (73)

Teori kompetens inom företagsrådgivning och skattefrågor enligt honom. Positiva effekter som högre mervärde kommer att kunna genereras för både kund och näringsliv, vilket även gynnar revisorerna själva när de inte behöver vara kluvna mellan granskning och rådgivning. (Ribbestam, 2008).

3.8

Konsekvenser för intressenterna

Enligt utredningen finns det inget alarmerande som tyder på att intressenterna till företagen kommer att påverkas om revisionsplikten avskaffas för små aktiebolag. Det är intressenternas val att avgöra om de vill göra affärer med företag som ej är reviderade, samt att avgöra om de i sådant fall ska höja exempelvis räntor, minska kredittider eller kräva mer säkerhet av dem. Om detta gör att företagen anser det för kostsamt att ej välja revision kommer de återgå till revision. Utredningen bedömer också att inverkan på skatteintäkterna torde bli minimala eftersom skattekontrollen idag är effektiv. Därmed kommer varken Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Bolagsverket, Finansinspektionen eller övriga få ökade anslag på grund av revisionspliktens avskaffande. (Regeringens hemsida, 2008).

Att avskaffande av revisionsplikten får stora konsekvenser bland intressenterna anser däremot Andersson (2005), exempelvis får bankerna svårare att göra kreditbedömningar och ännu svårare blir det för leverantörer som ofta utgår från kreditupplysningar som vilar på årsredovisningar. Detta styrker Ekedahl som är chef på Swedbanks företagsmarknad när han förklarar för Balans (2007) att det blir svårare att göra säkra bedömningar och möjligtvis svårare för företagen att få kredit. Alternativt kommer banken bli tvungen att lösa bedömningen på annat sätt och då ta ut en högre avgift för detta eftersom risken blir högre. (Balans, 2007).

Idag använder ägarna förvaltningsrevisionen som en kontrollfunktion, vilken kommer att försvinna med utredningens förslag. Konsekvenserna blir inte enbart att ägarna ej får en garanti för att informationen inför beslut är rättvisande, utan styrelsen kommer även att kräva högre ersättning när ansvarsfriheten försvinner. Rapporten där 400 ledamöter tycker till om ansvarsfriheten resulterar i att åtta av tio tror att styrelseledamöter kommer att kräva mer ersättning, hälften av dem kommer personligen att kräva högre ersättning. Det kommer att bli svårare att rekrytera styrelseledamöter i framtiden och flera ledamöter i undersökningen svarar att de kommer att vara tveksamma inför att ta styrelseuppdrag. (FAR SRS hemsida, 2008).

22 (73)

Teori

3.9

Förändring och framtiden för revisionsbyråerna

Regeringens utredning menar att revision tillför ett värde, men att tvånget inte är försvarbart med tanke på att revisionen är lika omfattade oberoende av företagsstorleken. Företagen behöver en revisors kompetens men ej hela revisionspaketet. Utredningen visar också att företagen trots pliktens avskaffande bör lockas behålla revisions- och redovisningstjänster. Detta för att behålla den höga standarden som svenska företag har idag samt för att skattefusk och ekobrott inte ska öka. (Regeringens hemsida, 2008).

I en intervju berättar FAR SRS ordförande Peter Clemedtson för Precht (2007b) att framtiden ser ljus ut för revisionsbranschen. Förändringen i branschen har skett stegvis under flera år och tyngdpunkten har flyttats från revision till redovisning. (Precht, 2007b). Johansson (2005) menar att ingen av de stora revisionsbyråerna numera arbetar med renodlad revision, utan de arbetar snarare som konsulter och rådgivare vilket även marknadsföringen åskådliggör. En studie som stödjer observationen ovan är den av Nagy och Cenker (2007), som beskriver att krav har förändrat revisionsbranschens miljö där den externa revisorns uppgifter utvecklats till mer tillmötesgående tjänster, exempelvis har byråerna gått från att erbjuda tjänster för lönsamhetsberäkningar till mer riskhantering. Lundgren (2007) arbetar som godkänd revisor och menar att pliktens avskaffande ger revisionsbyråerna en möjlighet att hitta deras inriktning som de är kunniga inom, som samtidigt är intressant och som kunden efterfrågar. Tidigare inleddes relationen mellan företaget och revisionsbyrån med att revision såldes in, medan det idag initialt främst efterfrågas redovisningstjänster och skattekonsultation. Både skatte- och redovisningsregler har blivit komplexare vilket gör att revisionsbranschen får mer uppdrag med konsultationstjänster. (Precht, 2007b).

En ökning av rådgivande tjänster kan skada revisorns oberoende, där studier förklarar uppkomsten av minskat oberoende och visar att villkor för rådgivande tjänster kan minska oberoendet. En studie i Danmark visar att aktieägare, kreditgivare och journalister inser de negativa effekterna på revisorns oberoende vid tillförande av rådgivande tjänster från revisorn. Revisorns oberoende minskar inte däremot vid tillförande av rådgivande tjänster om de sker från skilda separata avdelningar på byrån. En internationell begränsning av att få nyttja revisions- och konsulttjänster i samma byrå visar sig inte vara en fördel i Danmark. (Quick och Warming-Rasmussen, 2005).

23 (73)

Teori Enligt Ehlin (2008) måste revisorer bli bättre på att visa nyttan med deras tjänster genom att vara aktiva i näringsliv och samhället, förtroendet för revisorn kommer då att öka. Lundgren (2007) tycker däremot att revisorerna måste bli mer intressanta och intresserade för att passionen för revisorsarbetet ska öka i samband med avskaffandet av revisionsplikten. Hon efterfrågar mer pedagogiska, engagerade, lyssnande, tydliga och trevliga revisorer för att kunna behålla uppdragen när plikten avskaffas. Revisorn är det bästa för företaget, där den huvudsakliga rollen är en samtalspartner för företaget och där revisionen blir en tjänst som kommer på köpet. (Lundgren, 2007). De små företagen har större nytta av någon som hjälper dem med bokslut och deklarationer än med revision. Clemedtson menar dessutom att det inom snar framtid kan bli aktuellt med att en redovisningskonsult kan avlägga en garanti för företagens ekonomiska ställning. (Precht, 2007b).

På grund av revisorernas kompetens tror inte Dan Brännström att uppsägningar av revisorer kommer att ske i och med revisionspliktens avskaffande, snarare kommer arbetsuppgifterna för en del revisorer att gå mot redovisning. (Askåker, 2008). Utredningen är av annan åsikt och tror att revisorerna på sikt kommer att minska i antal, där flera förutsägs övergå till andra typer av anställningar inom ekonomiavdelningar. Överskottet av revisorer kommer att bestå några år tills marknaden stabiliserats och utredningen ger förslag på att revisionsbyråerna ska marknadsföra exempelvis frivillig revision samt nya tjänster. Revisorerna bör även inrikta sig mot skatterådgivning, affärsrådgivning och redovisningstjänster. (Regeringens hemsida, 2008).

Redovisningskonsulterna gynnas däremot av utredningen och kan inrikta sig mot de företag som kommer att avskaffa revisionen, där även revisionsbyråerna kommer att konkurrera. (Regeringens hemsida, 2008). Revisorns övergång till mer konsulttjänster har bidragit till problem för revisorn eftersom ökningen av auktoriserade redovisningskonsulter har medfört ett överflöde av resurser på revisionsbyråerna, som fortsatt med full kapacitet trots mindre kundkrets. Revisionsbyråerna rekommenderas att försöka hitta nya vägar för att utveckla revisionen till något mindre kostsamt. Möjligtvis kommer detta att sänka kvaliteten på revisionen i framtiden. (Nagy och Cenker, 2007).

24 (73)

Teori

3.10 Revisionsbyrån - ett kunskapsföretag Revisionsbyråerna är ett exempel på professionella kunskapsföretag enligt Alvesson (2004), där utmärkande egenskaper är innehavande av bred kunskapsbas, högt kvalificerad personal och satsning på kompetensutveckling. Nurmi (1998) beskriver kunskapsföretag som en process, nätverk, marknad för ömsesidig lärdom och kunskap. I ett kunskapsföretag är det personalen som är produktionsfaktorn och skapar intäkterna i företaget enligt Svedin (1992), där konsulternas färdigheter och kunskap är till stor del av standardiserad natur menar Mintzberg (1993). Kunskapsföretagen måste vara flexibla eftersom de är klientanpassande och

självbestämmande

vilket

genomsyrar

den

kunskapsintensiva

organisationen.

Klientstyrning innebär att klientens behov avgör uppdraget och klienten bedömer hur väl personalen utfört och löst problemet. (Alvesson, 2004).

3.10.1 Strategisk marknadsföring och image När det är svårt att bedöma kvaliteten på tjänsten och klienten har lite kunskap så är image och revisionsbyråns rykte avgörande för val av byrå, därför bör ledningen skapa en stark image samt vårda den enligt Kuenzel och Krolikowska (2008). Ledningen uppmärksammar enligt Alvesson (2004) image, eftersom detta har extra stor betydelse för kunskapsföretagens framgång. Nätverk och kontakter ingår i imagestyrningen där det gäller att stärka trovärdigheten för företaget genom att skapa kontakter. Det pågående projektet ger en bra position för merförsäljning, men det gäller att personalen inte har för stort försäljningsintresse eftersom klienten kan reagera negativt. (Alvesson, 2004). Strategin är inneboende hos personalen som genom att arbeta med kunder utvecklar kunskapstjänster. Strategin förändras i samspel med hela nätverk av integrationer utanför och inom byrån. (Nurmi, 1998).

Studien av Kuenzel och Krolikowska (2008) kommer fram till att psykologiska band har en positiv effekt på klienter och leder till lojalt beteende mot revisorn. Detta är ett starkt konkurrensmedel som bidrar till ökad lönsamhet för revisionsbyrån. För att lyckas skapa lojalitet har Kuenzel och Krolikowska (2008) kommit fram till tre avgörande faktorer som påverkar kundernas lojala beteende; rekommendationer, vanebeteende och brett tjänsteutbud. (Kuenzel och Krolikowska, 2008).

Värdeskapande processer bland kunskapsföretag utvecklas utifrån fyra nivåer som Hansson m.fl. (1997) beskriver med hjälp av en trattmodell. Kunderna som är överst medverkar med sin kompetens till värden som skapas genom samarbete med kunskapsföretaget. Vidare är det 25 (73)

Teori personalens förmåga att samverka med kunder och andra medarbetare som skapar värde. Slutligen är det samverkan till ledningen där kunskaperna från uppdragen samlas in till organisationen och förmedlas vidare till övrig personal som skapar värde. (Hansson m.fl., 1997).

3.11 Sammanfattning Pågående utredning gällande revisionspliktens avskaffande ligger till grund för denna studie och därför har vi valt att belysa både för- och nackdelar med revisionsplikten. Vår teorimodell Revisionshuset utgör en grundstomme genom hela uppsatsen och kopplar samman de grupper vi inriktat oss mot under studien; företag, banker, Skatteverket och revisionsbyråer. Genom att förklara nyttan med revision kan en djupare förståelse skapas för de konsekvenser som kan uppkomma vid en lagändring, vilket är vårt syfte att undersöka. Titeln på uppsatsen; - Att bygga hus utan grund, återkopplas till Revisionshuset och syftar på beslut om att avskaffa revisionsplikten. Detta leder in på revisionsbyråernas agerande vid en frivillig revision, som är vårt andra syfte. Därför har vi i detta avsnitt även berört kunskapsföretag och dess strategi för att kunna få en djupare förståelse och dra slutsatser om hur revisionsbyråerna kommer att utforma revisorns framtida roll.

Med anledning till problemformuleringen ansåg vi det relevant att beröra områdena efter kedjereaktionen; revisionspliktens avskaffande, företag, intressenter och revisionsbyråer. Kedjereaktionen inleds med vårt ämnesval; revisionspliktens eventuella avskaffande. Företagens beslut om att ha kvar revision eller inte är avgörande för intressenternas konsekvenser av lagändringen. Vidare kommer intressenterna att ställa krav på företagens finansiella rapportering, vilka kommer att påverka företagens efterfråga hos revisionsbyrån. Marknadens efterfråga styr och utformar revisionsbyråernas framtida tjänsteutbud, därmed utformas revisorns roll.

26 (73)

Empiri

4

Empiri

Detta kapitel innehåller en presentation av de tio intervjutillfällena som genomfördes för studien. Intervjuerna har skett med tre företag, tre banker, tre sektionschefer från Skatteverket samt med tre revisionsbyråer för att få ett tillräckligt relevant och tillförlitligt underlag för studien. En kortfattad sammanställning av empirin finns även i bilaga 5, 6 och 7. Gränsvärdena i förslaget om avskaffandet av revisionsplikten har storlekskriterier för nettoomsättning, balansomslutning samt antalet anställda. Två av dessa kriterier ska vara uppfyllda för att företaget ska kunna välja bort revisionen, men för enkelhetens skull har vi i empirin och intervjufrågorna endast nämnt nettoomsättningen. Intervjufrågorna finns i bilagorna 1–4.

4.1

Företagen

En översiktlig jämförelse mellan respondenternas svar från företagen återfinns i bilaga 5.

4.1.1 Bakgrund Vi intervjuade delägaren Johan Deverén som sedan december år 2004 bildade och driver Nallebudet & Co AB tillsammans med Hanne Lindqvist. Inledningsvis var företaget ett handelsbolag men ombildades till aktiebolag under år 2006. Nallebudets kärnverksamhet är e-handel där ett dotterbolag äger all den tekniska lösningen, de har även en marknadsföringsplattform där andra företag kan hyra in sig och lansera sina produkter. Företaget har expanderat genom franchising och finns nu förutom i Kalmar även i England, Tyskland, Danmark och snart i Holland. Intervjun med Deverén genomfördes den 17 april 2008.

Ruba i Halmstad AB är ett konsultbolag med flertalet tjänster för olika branscher, allt ifrån installation av system till att upprätta månadsbokslut, årsbokslut och skattedeklaration. Aktiebolaget har funnits och varit verksamt sedan år 1987. Intervjupersonen Ingvar Johansson, som bor och arbetar i Kalmar, är vd för företaget och förklarar att han är allt-i-allo i verksamheten. Intervjun med Johansson genomfördes den 21 april 2008.

Leif Rathjen är vd samt ägare till LR-Smide AB och startade företaget för 17 år sedan. LR-Smide arbetar med byggnadssmide, stålkonstruktioner och stommar till ny-, om- och

27 (73)

Empiri tillbyggnationer. Företaget är verksamt i Kalmar och arbetar oftast som underentreprenör till stora byggföretag. Intervjun med Rathjen genomfördes den 24 april 2008.

4.1.2 Revisorns och revisionens betydelse Deverén och Johansson har tidigare hört talas om revisionspliktens avskaffande medan Rathjen inte har fått någon kännedom om det, däremot kan han tänka sig att prata om det med sin revisor. Deverén upplever att de har en bra kontakt med revisorn från BDO Nordic AB. Inledningsvis när Nallebudet var i uppstartsfasen fick de gratis rådgivning av revisorn vilket medförde att de känner förtroende samt har en bra långsiktig relation med revisorn. Deverén tar hjälp av revisorn vid revision samt rådgivning av företagsfrågor. LR-Smide har anlitat Ernst & Young som revisionsbyrå sedan starten, där kontakten med revisorn sker en gång per år vid revision samt vid årsskiftet när inventering av lagret sker. Johansson kontaktar revisorn på JP Revision AB för resonemang kring frågor, i de fall han är osäker på tolkning av lag och vilka regler som är aktuella på området.

Vid frågor som rör skatter väljer både Deverén samt Johansson att vända sig direkt till Skatteverket istället för att kontakta revisorn, medan Rathjen vänder sig till sin redovisningskonsult som tar reda på informationen. Johansson menar att Skatteverket är väldigt kunniga och hjälpsamma, samt att deras information dessutom är kostnadsfri.

Oavsett om det gäller banken eller vid större uppdrag, blir aldrig Rathjen ombedd att visa LR-Smides årsredovisningen inför externa intressenter. Han tror dock att det behövdes någon gång i början av företagets verksamhet, men eftersom företaget är väletablerat tycks inte intressenterna ha något behov av det idag. Nallebudet har trots att de är relativt nystartade hittills inte behövt visa upp styrkta handlingar som exempelvis reviderad årsredovisning inför externa intressenter. Johansson uppger att det har inträffat att externa intressenter som exempelvis bank har efterfrågat Rubas årsredovisning, men det händer inte ofta.

Nyttan med revision upplever Deverén att det betyder att någon som är kunnig sätter sin namnteckning på att företaget är granskat och att allt står rätt till med företaget. Han beskriver det som en friskrivning från ansvar, som en säkerhet och framförallt en trygghet att veta allt är korrekt enligt lag. Deveréns inställning är att det alltid är bra med utomståendes syn på verksamheten för att se det ur ett annat perspektiv, och jämför revisorns roll med de externa styrelsemedlemmarna som de har av samma anledning. Rathjen anser att nyttan med

28 (73)

Empiri revisionen är att få en avstämning av företagets ekonomiska situation. En redovisningskonsult gör däremot LR-Smides löpande redovisning, upprättar bokslut samt årsredovisning och ger rådgivning, vilket Rathjen tycker fungerar bra. Den upplevda nyttan av revision är däremot låg på Ruba då Johansson själv har kunskap och kompetens gällande redovisning och skattefrågor, revisorn korrigerar eller tillför ingenting i årsredovisningen.

4.1.3 Syn på revisionspliktens avskaffande Revisorn har inte tagit upp lagändringsförslaget om avskaffandet av revisionsplikten men Deverén har själv nämnt det för revisorn när han hörde talas om det. Detta var inget som revisorn kände sig hotad av, utan de båda delar uppfattningen att det är något som de flesta bolag kommer att ha kvar även om plikten kommer att avskaffas. Johansson har däremot en positiv inställning till eventuellt avskaffande av den lagstadgade plikten för mindre bolag. Han anser att det är en onödig dyr tjänst för de mindre bolagen som har god ordning och aldrig får någon påpekan, där revisorn bara bekräftar att allt är korrekt med en signatur samt slutligen debiterar högt arvode för detta.

Deveréns uppfattning till revisionspliktens avskaffande är att Nallebudet kommer att fortsätta anlita sin revisor, oavsett om lagförändringen träder i kraft. Det finns inget intresse av att ta bort en sådan viktig hjälp för företaget som ger mer än vad det kostar anser han. Johansson kommer däremot inte att anlita en revisor för att utföra revision av sitt bolag i framtiden om han undantas revisionsplikten, eftersom detta är en onödig kostnad för hans bolag. Även Rathjen tror ej att han kommer att fortsätta anlita en revisor för revision av företaget i den form den har idag om revisionsplikten kommer att avskaffas. Mycket beror på den roll som redovisningskonsulten har samt bristen av behov från intressenterna.

En rimlig gräns för revisionspliktens avskaffande är enligt Johansson en nettoomsättning på 30–40 miljoner kronor, eftersom det i omsättningar över detta är en nackdel att inte ha en revisor med högt anseende. Ett alternativ till revision är enligt Johansson en utökad myndighetsgranskning.

Hjälpen från revisorn med skatter, ombildning av bolag, investeringsbeslut och avsättningar ger mer än vad tjänsten kostar anser Deverén och menar att arbetet som revisorn gör är något som de på egen hand inte hade kunnat göra eftersom de inte har den kompetensen och

29 (73)

Empiri expertisen. Det skulle även vara alltför tidskrävande att sätta sig in i deras komplexa bokföring och Deverén menar att det är mer lönsamt att fokusera på det de är bra på.

Revisionskostnaden är för hög anser både Johansson och Rathjen, där Rathjen menar att med tanke på att redovisningskonsulten gör det mesta arbetet ser han inte tydligt revisionens nytta för honom. I Johanssons fall genomförs revisionen mellan 40 minuter och upptill en timme, eftersom bokföringen är i god ordning och han har aldrig ens fått en kommentar eller påpekan. Att revisorn debiterar Johansson ett högt standardarvode trots att han inte tillfört något känns oskäligt. I dagsläget är det en orimlig hög prissättning för revision anser Johansson, och tillägger att detta ligger till grund för utredningen. Om revisorerna inte hade överdebiterat sin tid, skulle frågan aldrig ha uppkommit.

4.1.4 Revisorns framtida roll Om revisionsplikten avskaffas kan Rathjen tänka sig att anlita revisorn för rådgivning vid större och viktiga ekonomiska händelser som företaget kan ställas inför vilket även Johansson kan tänka sig och tillägger vid tolkningsfrågor av lagregler. Johansson anser att revisorerna borde fråga klienten angående behov av en analys eftersom ledningen oftast har stenkoll på verksamheten och detta inte tillför någon nytta.

Till följd av kostnadsbesparing kan det vara nystartade bolag som inledningsvis låter bli att anlita en revisor om de inte behöver det enligt lag tror Deverén, och först när likviditeten stabiliserats finns större resurser att anlita en rådgivande revisor. I framtiden kommer troligtvis Nallebudet att anlita någon externt till den alltmer komplexa löpande bokföringen, möjligtvis blir det revisionsbyrån som får ansvaret. Deverén kan se fördelen med att byrån kan hantera bokföring och revision när det är under samma tak.

4.2

Intressenten bankerna

En översiktlig jämförelse mellan respondenternas svar från bankerna återfinns i bilaga 6.

4.2.1 Bakgrund Per-Arne Svensson arbetar som företagsrådgivare på Handelsbanken i Kalmar sedan 1,5 år tillbaka, han är väl insatt i branschen eftersom han har arbetat med företagskrediter sedan år 1980. Arbetsuppgifterna består av att finna rätt finansieringslösningar för företagen samt att arbeta med Cash Management-frågor. Intervjun med Svensson genomfördes den 23 april 2008.

30 (73)

Empiri Företagsrådgivaren Joakim Sampson har varit i yrket sedan 20 år tillbaka och arbetar på SEB i Kalmar. Sampsons arbetsuppgifter består av att förse företagskunder med helhetslösningar, finansiering, placering av likvida medel samt kringtjänster som kunden efterfrågar. Intervjun med Sampson genomfördes den 23 april 2008.

På Swedbank i centrala Kalmar arbetar respondenten Staffan Hallberg som företagsansvarig samt chef för företagssegmentet i Kalmar län. Swedbank erbjuder flertalet tjänster till företagare, exempelvis kredit-, placerings-, kort- och Internetlösningar. Intervjun med Hallberg genomfördes den 25 april 2008.

4.2.2 Revisorns och revisionens betydelse Bankerna arbetar på likvärdigt sätt vid en kreditbedömning. Svensson beskriver att kreditbedömning inleds med att företaget kommer med en kreditpropå. Företagskunden får förklara avsikten med krediten, en affärsidé måste analyseras av experterna på banken där kunden måste kunna ta fram en finansiell prognos över hur intäkter och kostnader flödar för att banken ska kunna avgöra kreditbeviljning berättar Sampson. För att mäta återbetalningsförmågan analyseras och bedöms företagets kassaflöde, Hallberg berättar att kassaflödet kopplas sedan till risken och banken avgör vilken kreditrisk de är villiga att gå in i, vid exempelvis ett tryggt kassaflöde kan större risk tas. Samtliga respondenter menar att kreditbedömningen för små företag är enklare än för större, och beroende på företagets storlek görs en kontinuerlig uppföljning från en till flera gånger per år. Hallberg förklarar att kreditbedömningen naturligt är mer omfattande för nya kunder än för redan befintliga kända kunder.

Hallberg poängterar att de även lägger stor vikt på personen bakom företaget och branschens cyklar som varierar över tiden. Svensson berättar att det inte finns någon generell säkerhet som krävs för att ett aktiebolag ska få låna pengar, kravet beror också på vilken bransch företaget är inom. Handelsbanken kan exempelvis begära säkerheter i form av företagsinteckning, borgen, pantbrev, värdepapper eller ibland blanco. Kreditbedömningen kommer inte att förändras nämnvärt vid eventuell lagändring gällande revisionsplikt tror Hallberg. Bokslut kommer att krävas eftersom någon dokumentation över bolagets ställning behövs för bedömning, och denna information måste komma från någon kunnig utomstående person, vilket revisorn är menar han.

31 (73)

Empiri Vid alla enskilda tillfällen kräver respondenterna att företagens handlingar är styrkta och granskade av en revisor, vilket Svensson berättar ger en kvalitetssäkring. Den reviderade årsredovisningen är väldigt viktig vid en kreditbedömning för samtliga bankerna. Sampson förklarar att revisorns granskning av företagets balans är viktig vid kreditbedömning, där en ren revisionsberättelse är ett kvitto på att alla poster är rimliga och en oren revisionsberättelse indikerar på varningssignaler och revisorn kontaktas. Ett vanligt fenomen är att kunden kommit efter med skattebetalningen förklarar Sampson. Bankerna träffar företaget tillsammans med dennes revisor där en genomgång och förklaringar av problem görs om revisionsberättelsen skulle vara oren. Oftast märker banken av företagets problem innan den orena revisionsberättelsen kommer till deras kännedom berättar Svensson. Företagskunden måste kunna argumentera för och ha en rimlig förklaring till revisorns påpekan för att krediten ska beviljas vid en oren revisionsberättelse menar Sampson.

Årsredovisningen som företagen lämnar innehåller historisk information varefter banken exempelvis kan löpande kräva av revisorn en granskad men ej reviderad månads- eller kvartalsrapport som komplement berättar Svensson. Hallberg beskriver att bokslut är en naturlig process för företagen och att de har ett eget intresse av att veta hur det går för verksamheten. Att årsredovisningen är reviderad ger en trygghet anser Hallberg.

Samtliga respondenter anser att revisorns arbete är viktigt för bankerna. Svensson menar att revisorns arbete är till stor nytta, där nyttan består bland annat i att företagen inte gör bokföringsfel, får hjälp inför investeringar samt får tips till det administrativa flödet så att företaget kan koncentrera sig på det de är bra på. Det är en bedömningsfråga om banken skulle få samma information på annat sätt, eftersom de annars skulle få en ickegranskad information endast från företaget anser Svensson.

Revisorn har intygat att posterna i bokslutet är rimliga och det är svårt att få samma information på annat sätt, annat än från företagarens håll syftar Sampson. Banken har inget kvitto på värdet av balansen vid bokslutstillfället vid säkerheter som exempelvis företagsinteckningar, när inte någon extern part kontrollerat detta tillägger han. Hallberg menar att revisorerna har en gedigen erfarenhet och förståelse för företagen, denna information finns inte på annat håll och tillägger att det dock finns duktiga och erfarna redovisningskonsulter, men gällande stora bolag behövs en revisors expertis.

32 (73)

Empiri

4.2.3 Syn på revisionspliktens avskaffande Samtliga respondenter som representerar bankerna kan se tillfällen då revisionsplikten skulle kunna avskaffas, men är generellt negativa till förslaget. Sampsons åsikt är att små aktiebolag rimligt skulle kunna undantas revisionsplikten och ha samma regler som handelsbolag, eftersom de har låg omsättning och kan därmed undvika högt revisionsarvode. En rimlig gräns skulle vara mikroföretagen menar han. Även Hallbergs uppfattning är att mindre bolag skulle med rimlighet kunna undantas revisionsplikten eftersom en viss del av revisionens utförande är irrelevant för bankens intresse. Generellt anser Svensson att det inte är bra med avskaffande av revisionsplikten. Däremot kan han se fall då det är rimligt att företag undantas från revisionsplikten. Svensson ger som exempel att små företag i Kalmar med omnejd som inte har något kreditbehov, få anställda och där kunderna finns i samma område skulle kunna undantas från revisionsplikten.

Sampson anser att nackdelen med detta lagförslag är att ingen extern part har kontrollerat att de poster företaget uppger stämmer. Utan granskning skulle de företag som går sämre exempelvis kunna korrigera sina siffror för lagerhanteringen, för att kunna få ett företag att se bättre ut på pappret menar Svensson. Hallberg anser däremot att om revisorn upprättar redovisningen och bokslut ger detta en tillräcklig tilltro samt trygghet gällande personen bakom och företagets ekonomi.

En nackdel med avskaffandet av revisionsplikten skulle vara om bolagen inte klarar ut sina bokslut, de kommer då att få problem med leverantörer och kredit hos banken menar Hallberg. Sampson påpekar att det dessutom kommer att bli svårare vid försäljning av bolag för köpare att värdera företaget om det inte är reviderat. Hallberg tror att det kommer att bli en praxis istället för lag i framtiden, behovet av säkerställd information kommer fortfarande att finnas. Vidare förutser Hallberg att informationsflödet kommer att begränsas eftersom de inte lättillgängligt kan komma åt säkerställd information om alla företag via Bolagsverket. Sammanfattningsvis menar Hallberg att det blir få nackdelar om avskaffandet sköts på rätt sätt.

4.2.4 Strategisk planering och revisorns framtida roll Bankernas arbetssätt ser inte ut att förändras i någon större grad anser respondenterna om framtiden, men menar samtidigt att de kommer påverkas av lagförslaget. Det kommer att bli svårare för bankerna att genomföra kreditbedömning om lagförslaget går igenom och företag

33 (73)

Empiri utnyttjar undantaget eftersom fullständiga uppgifter kommer att saknas befarar Sampson. Kreditprocessen kommer att bli mer tungarbetad när banken årligen gör en genomgång av checkkrediten och mer uppgifter samt papper måste lämnas in av företagskunden, vilket ger mer pappersarbete och fördröjd process förklarar Sampson. Ännu har Sampson inte hört några större diskussioner på SEB eller sett några förberedelser inför en eventuell frivillig revision.

Svensson menar att det inte går att säga hur bankens krav vid kreditbedömning skulle förändras av ett avskaffande av revisionsplikten. Däremot kommer troligtvis inte kreditprocessen ändras. En gissning är att kraven kommer att bli hårdare med mer personliga åtaganden från företagarna tror Svensson. Swedbank kommer fortsättningsvis att arbeta med formalia eftersom de arbetar med inlånade likvida medel och därav är det viktigt att få fram bra underlag anser Hallberg. Handelsbanken kan däremot inte kräva revision om det inte är lagstadgat, men enligt vad kunderna hittills har sagt är uppfattningen att de kommer att behålla revisionen oavsett lagändring berättar Svensson.

Respondenterna tror att revisorerna fortsättningsvis kommer att anlitas av företagen i framtiden. Hallberg menar att revisorn kommer att vara delaktig vid företagens bokslutsarbete, men på grund av jävsproblematiken kommer det bli mer konsultation i framtiden. Även Handelsbanken vill att revisorerna i framtiden är mer delaktiga och gör företagsanpassade lösningar. Svensson anser att en naturlig utveckling är en prisdiskussion av revisorstjänsterna samt att revisorerna blir bättre. Hallberg tror att revisorn kommer att arbeta mer som en partner i bolagen.

4.3

Intressenten Skatteverket

4.3.1 Bakgrund Ilko Corkovic arbetar som sektionschef på Skatteverket i Kalmar och har arbetat inom organisationen i åtta år. Bertil Johnsson är ansvarig för en av de två revisionssektionerna och har arbetat på Skatteverket sedan år 1970 och med skatterevision i 20 år. Lars Axelsson är ansvarig för den andra revisionssektionen och har arbetat mot exempelvis ekobrott och svart arbetskraft i 25 år. Intervjun med respondenterna på Skatteverket genomfördes den 22 april 2008.

Skatteverket i Kalmarregionen består av 120 medarbetare och utgörs av sju sektioner indelat på skatterevision, skatt och taxering, moms och bouppteckning. De flesta skattefel som 34 (73)

Empiri upptäcks är oavsiktliga. Corkovic berättar att Skatteverket gör stora satsningar mot nystartade företag där de sprider information på träffar för att företagarna ska känna till reglerna. Skatteverket är en kontrollmyndighet där skrivbordskontroll är den vanligaste och billigaste granskningen. Revision kostar mest och används när skrivbordskontroll inte räcker till. Skatteverket gör då kontrollbesök för att bland annat inspektera inventarier och byggnader.

Vid företagens uppstartsfas efterfrågas mycket information. Skatteverket får ej vara rådgivare utan endast ge hjälp till lagtolkningar. I samarbete med revisionsbyråerna ges information om nyheter och problem, där båda parterna har ett intresse av att företagarna gör rätt. Corkovic berättar att det är 25 000–30 000 telefonsamtal om dagen till Skatteupplysningen, men att de flesta är privatpersoner som ringer.

4.3.2 Revisorns och revisionens betydelse En reviderad årsredovisning beskriver Axelsson som en kvalitetsstämpel på att företagets ekonomiska ställning är tillförlitlig enligt balansräkningen. Revisionsberättelsen är inte avgörande för om granskning eller skatterevision ska ske, det förekommer skattefel oavsett om revisionsberättelse är ren eller ej. Johnsson tydliggör att sannolikheten dock är större för upptäckt av fel vid en oren revisionsberättelse, det är större väsentlighet och risk. Bokföringen är mer strukturerad och lättare att följa när företaget har samarbetat med sin revisor, Axelsson beskriver att det ibland annars förekommer en hel del lösa papper i bokföringen.

4.3.3 Syn på revisionspliktens avskaffande Avskaffande av revisionsplikten ger större risk för skattefel, både oavsiktliga och avsiktliga redovisningsfel. Axelsson befarar att insynen i företagen blir mindre, vilket ger utrymme för mer brott. En fördel som kan komma med eventuella avskaffandet enligt Johnsson är att fler företag söker sig till Skatteverket för råd och detta ger mer kontakt. Corkovic förklarar vidare att ett bra bemötande från Skatteverket kan spridas genom flera kontakter och öka förtroendet samt respekten för organisationen. Genom detta förmedlas Skatteverkets hjälpsamhet ut och deras preventiva samt offensiva strategi kan få ytterligare genomslagskraft via nära kontakter med företagarna. Efterfrågan på service från Skatteverkets sida kommer förmodligen att öka och då gäller att organisationen är rätt fördelad och kan ge samma service förklarar Corkovic. Skatteverket kan dock föreslå lagändringar enligt Johnsson och Axelsson för att förenkla samt underlätta granskning.

35 (73)

Empiri Skatteverket kommer inte att genomföra hårdare kontroll enligt Johnsson, Axelsson och Corkovic, utan mer fältarbete kommer att genomföras. De märker redan av kvalitetsskillnader i deklarationerna som är upprättade av företagaren eller av revisionsbyråer samt redovisningsbyråer, där båda byråerna har hög kvalitet på sitt arbete. De förutspår att mindre revisionsbyråer kommer att öka när de företag som vill minska kostnaderna möjligtvis väljer revisorer som inte är auktoriserade eller godkända.

4.3.4 Strategisk planering och revisorns framtida roll Debatten kring revisionspliktens avskaffande har medarbetarna ännu inte aktivt tagit till sig på kontoret i Kalmar och har inte någon förebyggande strategi inför beslutet. Det har inträffat en hel del omorganisering på Skatteverket i Kalmar län och därför har fokus varit inriktat på detta. Däremot finns det tankar kring ämnet hos medarbetarna, men tid har ännu inte avsatts för diskussioner angående organisering och lösningsförslag.

Redan idag kan Axelsson, Corkovic och Johnsson se tendenser hos revisionsbyråerna att de ger mer konsultation och mindre granskning, de tror att detta kommer att öka ytterligare av en lagändring.

4.4

Revisionsbyråerna

En översiktlig jämförelse mellan respondenternas svar från revisionsbyråerna finns i bilaga 7.

4.4.1 Bakgrund Mats Johansson är godkänd revisor och har varit verksam inom revision i 25 år. Han har tidigare drivit en egen revisionsbyrå, men är sedan 1,5 år tillbaka anställd på Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Kalmar, fortsättningsvis kallat Öhrlings. Öhrlings kunder är främst mindre och medelstora ägarledda företag, oftast utan egen ekonomiavdelning vilket gör att medarbetarna på Öhrlings kommer nära företagsledningen. Intervjun med Johansson genomfördes den 21 april 2008.

Deloittes kundkrets utgörs av allt från enmansföretag till stora börsnoterade bolag. Magnus Andersson är godkänd revisor och arbetar på Kalmarkontoret sedan åtta år tillbaka. Andersson förklarar att den vanligast förekommande kunden lokalt är familjeägda bolag. Deloitte erbjuder andra tjänster utöver revision som exempelvis rådgivning kring skattefrågor, juridiska- och klausulfrågor, olika konsulttjänster samt ekonomistyrningstjänster. Intervjun med Andersson genomfördes den 24 april 2008.

36 (73)

Empiri På Ernst & Young i Kalmar arbetar Franz Lindström sedan åtta år tillbaka och han är auktoriserad

revisor.

Kunderna

erbjuds

bland

annat

revision,

affärsrådgivning,

redovisningstjänster samt skattekonsultation. Ernst & Young riktar sig mot alla kundgrupper som är i behov av deras tjänster, men har störst marknadsandel av stora aktiebolag i Kalmar. Endast en mindre del av kundkretsen består av små aktiebolag som har en nettoomsättning under tre miljoner kronor. Intervjun med Lindström genomfördes den 24 april 2008.

4.4.2 Allmänt om revision Grundidén med revision är att ge tillförlitlig information till intressenter för att underlätta företagets affärsrelationer berättar Andersson och tillägger att revisionen ger en trygghet för företagen och revisorn är ett bollplank som ledningen kan vända sig till då det händer något. Lindström berättar om skillnaden mellan revision i små och större aktiebolag, där de större aktiebolagen oftast har egna ekonomiavdelningar vilket medför att de vanligtvis efterfrågar ren revision, specialiserade frågor inom kvalificerad konsultation samt skattefrågor. Mindre aktiebolag efterfrågar generella tjänster som exempelvis upprättande av bokslut samt årsredovisning, det efterfrågas också privatekonomiska tjänster för ägaren till företaget. Johansson anser också att revisorns roll i de mindre företagen blir en mer kombinerad tjänst som innebär bollplank, rådgivning och formell granskning. Dessa företag har ingen naturlig rådgivare att diskutera med, vilket medför att revisorn får vara med på personal-, relationsoch ekonomifrågor fortsätter Johansson och anser att revisorn har misslyckats om företagaren ser dem som en kontrollant istället för en resurs.

4.4.3 Syn på revisionspliktens avskaffande Branschen är positiv till förändringen från lagstadgad till efterfrågestyrd revision berättar Johansson och spontant tycker Lindström att de ökade gränsvärdena i utredningen för avskaffandet av revisionsplikten är hög. Dock anser Andersson och Johansson att Sverige bör steganpassa gränsvärden för avskaffandet av revisionsplikten, inte inrätta EU-direktiv i ett stort steg, medan Lindström är av den åsikten att anpassningen kan ske direkt. Att ändringen kommer vet de om, men inte vilka gränsvärden det kommer att bli, det är sedan upp till revisorn att visa företagarna att det finns ett behov av revision anser Johansson, oavsett om den är lagstadgad eller efterfrågestyrd.

Revisionspliktens avskaffande kan vara bra för mindre bolag är Anderssons personliga åsikt, speciellt för de som redan har annan konsultationshjälp och inte har samma behov. Även Lindström anser att det finns tillfällen när det kan vara motiverat med ett avskaffande av 37 (73)

Empiri revisionsplikten och ger exempel på aktiebolag med en ägare som på egen hand innehar den ekonomiska kompetensen. Samtliga respondenter menar att en fördel med frivillig revision är att den blir efterfrågestyrd och inte enbart försäljning av tjänst med tvång enligt lag. De flesta företag behöver en genomgång av sitt företag, men däremot är det inte nödvändigt med en full revision tror Lindström. Eftersom det är samma regler för aktiebolagen oavsett om de är små eller stora börsbolag, kan det vara positivt med ett avskaffande av revisionsplikten för att revisionsbyråerna ska kunna inrikta sig mot det som är viktigast tillägger han. Idag anser Johansson att jävsituationen i mindre bolag kan vara svår att praktiskt tillämpa i och med att revisorn inte får ge råd som sedan ska revideras, vilket ett avskaffande av revisionsplikten skulle förenkla.

Företaget får den största nyttan av revisionen hoppas Johansson, och tillägger att det är en biprodukt att även intressenterna får nytta av den. Revision tillför främst tillförlitlighet där företaget får största nyttan av en revision och bankerna förutsätter att den är utförd menar Lindström. Johansson tror att intressenterna kommer kräva någon form av kvalitetsbevis, ett intyg, när revisionsberättelsen inte längre är ett krav och menar att det finns en risk för de företag som kommer att avstå från revision att de kan hamna galet. Lindström tror inte att de större bolagen kommer att avsäga sig revision och menar att det kan få stora konsekvenser med utebliven revision eftersom det är ett sätt att upptäcka och rätta till fel. Johansson ger exempel när företagaren oftast inte känner till likvidationsreglerna och gör fel av okunnighet, där revisorn idag genom revisionen kan ge signaler i tid. Eventuell lagändring kommer dessutom att försvåra vid försäljning och förvärv av företag när revisorns säkerställande saknas tror Andersson.

4.4.4 Strategisk planering och revisorns framtida roll Samtliga revisionsbyråer förbereder sig centralt på ett avskaffande av revisionsplikten men tror inte att byråerna kommer att förändras väsentligt. Andersson tror att fokus kommer att hamna på det byrån är duktig på, vilket kommer leda till ökade krav på att byrån profilerar sig mer och är duktiga på det som levereras. Marknaden har redan gjort att konsultationsdelen växer fram berättar Lindström och tillägger att han tror att de flesta företagen kommer att behålla revisionen. Andersson tror att byråns arbetssätt kommer att förändras vid lagändring, men behovet av kvalificerad rådgivning kommer att kvarstå och avskaffandet kommer sannolikt att minska jävsproblematiken. De stora komplexa bolagen har den lagstadgade revisionen medan de mindre bolagen kommer att gå från revision till mer konsultation, där

38 (73)

Empiri revisorn får en bredare roll förutser Lindström. Det finns en risk att inte alla revisorer passar i den öppna attityden som kan komma, den äldre versionen av revisorn är på väg ut och har varit på väg bort länge menar Johansson.

Det blir något positivt av avskaffningen av revisionsplikten när den i stället blir efterfrågestyrd tror Johansson. En fördel är att revisorerna skulle slippa jävsproblematiken vid rådgivningar, eftersom de inte behöver granska sina egna rekommendationer menar samtliga respondenter. Andersson förtydligar att en granskningsberättelse gällande visa delar av redovisningen skulle kunna möjliggöra för revisorn att följa upp kundens behov och samtidigt erbjuda andra redovisningstjänster utan att jäv uppstår. Johansson tror ej att det blir någon större förändring mot arbetssättet idag för de revisorer som arbetar i mindre städer eftersom revisorn på mindre orter arbetar med små och medelstora företag och har redan idag stor kundkontakt. Revisorn kommer att få en allt mer rådgivande roll i framtiden och Deloitte kommer att utöka tjänsteutbudet utanför revisionen med mer paketlösningar berättar Andersson.

Outsourcing börjar bli allt mer förekommande berättar Andersson och tror även att revisorerna kommer att fokusera än mer på konsultationstjänster som är värdeskapande för kunden. Johansson menar att revisorn blir tvungen att kunna sälja in sin produkt och tala för varan, eftersom kunden då inte längre behöver köpa varan. Johansson kan se att problem kan uppstå när en kund nästan enbart har kontakt med en redovisningskonsult. Om konsulten är duktig finns risken att behovet av revisorn inte är tydligt och revisorn kan därmed få problem att behålla kunden, detta under förutsättning att redovisningskonsulten får lämna någon typ av granskningsintyg menar Johansson. Johansson tror dessutom att det blir intressenternas krav som kommer att styra vad alternativet till revision blir. Kundens behov är i centrum och därför gäller det att hitta bästa lösningen för varje specifikt fall menar Andersson.

Respondenterna har diskuterat revisionspliktens avskaffande med kunder, men de generella reaktionerna har varit att företagen ändå kommer att behålla revisionen. Johanson tillägger att fler kunder frågat om det efter utredningens publicering i massmedia. Andersson poängterar att kunder som valt etablerade revisionsbyråer vanligtvis ser ett stort värde i revisionen samt de konsulttjänster som revisorn levererar, annars hade de valt ett budgetalternativ redan från start. Kundernas spontana reaktion är att det känns konstigt om ingen granskar dem och vill genomgående behålla revisionen, förutom enstaka små bolag berättar Lindström. 39 (73)

Analys

5

Analys

Analyskapitlet består av resultat från jämförelsen av empirin och den tidigare forskningen, vi har använt oss av bilagorna 5-7 som underlag för att få en översiktlig jämförelse av empirin. Egna reflektioner utifrån detta avsnitt presenteras i nästa kapitel; Slutsats.

5.1

Analys företagen

Respondenterna som representerar företagen arbetar inom olika branscher och samtliga är grundare och ägare till sina företag. Enligt FAR Förlag (2007) är revisionen viktig för de företag där ägarna ej sitter med i ledningen, men i respondenternas fall arbetar samtliga ägare i företaget och ser därmed inte revision som en kontrollfunktion för att bedöma ledningens skötsel av företaget. Även Collis m.fl. (2004) menar att de företag som inte skiljer sig åt gällande ägande och styrande har mindre behov av revision. Förutom revision anlitar respondenterna revisorn för kontroll vid lagerinventering, rådgivning samt tolkning av lagar och regler. Vid frågor gällande skatteregler vänder sig respondenterna istället direkt till Skatteverket respektive redovisningskonsulten.

5.1.1 Revisorns och revisionens betydelse Johansson (2008a) arbetar som konsult inom ekonomi och har den ekonomiska kompetensen på egen hand och kan därmed inte se någon nytta med revision för egen del, men däremot för större företag. Rathjen (2008) ser nyttan i att företaget blir avstämt och Deverén (2008) anser att det är en trygghet i att veta att ekonomin är korrekt enligt lag samt beskriver revisionen som en typ av friskrivning av ansvar, vilket Brännström (2005) menar är ett riskavlyft för ägaren.

Förvaltningsrevisionen är en kontrollfunktion som enligt utredningen kommer att avskaffas i och med lagförslaget. (FAR SRS hemsida, 2008). Endast Deverén (2008) uttalar ett intresse av att styrelsemedlemmar är externa och förklarar att de i deras verksamhet har gjort detta val för att få utomståendes syn på verksamheten och för att få nya perspektiv. En risk med avskaffandet av revisionsplikten är att styrelsearvodena kommer att öka, på grund av att styrelseledamöterna inte längre kan få ansvarsfrihet enligt FAR SRS hemsida (2008).

40 (73)

Analys Revisionskostnaden är en nackdel ur konkurrenssynpunkt för aktiebolaget om behovet inte finns, där företagaren borde få ta beslutet att anlita revisor enligt Precht (2007a). Kostnaden för revisionen är en central fråga, där utredningen anger det som ett av huvudskälen till lagändringen (Regeringens hemsida, 2008), medan Axenborg (2005) anser att kostnaderna har en skälig nivå därför att revisionsplikten är lagstiftad och tror att den kommer att öka om revision blir valfri. Både Rathjen (2008) och Johansson (2008a) upplever att kostnaden för revision är för hög. Deverén (2008) anser däremot att hjälpen de får från revisorn ger mer än vad den kostar, eftersom de inte har kompetensen på egen hand och att det skulle vara för tidskrävande att själva sätta sig in i arbetet.

Revisionen blir självfinansierad för företaget i och med att revisorn rättar fel menar Andersson (2007) där Anderson (2005) påpekar att nyttan av revisionen ska överstiga kostnaden för att belägg för revision ska finnas. Detta upplever Deverén (2008) stämmer i och med att nyttan överstiger kostnaden, men för Johansson (2008a) som aldrig får påpekanden från revisorn är revisionen endast en kostnad. Rathjen (2008) anlitar en redovisningskonsult och kan i och med det inte heller se att revisionen blir självfinansierad. Det har hänt vid enstaka tillfällen att respondenternas intressenter har efterfrågat reviderade årsredovisningar, men det är inte ofta och har varit i exempelvis kontakt med bank. Duréndez GómezGuillamón (2003) menar att reviderade handlingarna ligger till grund för investeringsbeslut för börsspekulanter och företag med kreditbehov.

5.1.2 Syn på revisionspliktens avskaffande Utredningen avsikt är att minska små aktiebolags redovisnings- och revisionskostnader (Regeringens hemsida, 2008), där Johansson (2008a) menar att om revisorerna inte hade överdebiterat sin tid, skulle frågan aldrig ha uppkommit och tillägger att det är en orimlig hög prissättning för revision. Ingen av respondenternas revisorer hade berättat om lagförslaget avseende revisionspliktens avskaffande, men både Deverén (2008) och Johansson (2008a) hade hört talas om det. Deverén (2008) hade själv tagit upp frågan med sin revisor och tror liksom denne att de flesta företagen trots pliktens avskaffande kommer att fortsätta med revision. Johansson (2008a) ser positivt på revisionspliktens avskaffande för de mindre bolagen som har god ordning på sin ekonomi samt aldrig får påpekanden från revisorn, men ser däremot att de företag som är större behöver en revisor. Johansson (2008a) anser att ett rimligt gränsvärde är 30–40 miljoner kronor i nettoomsättning och han anser att det kan vara en nackdel att ej ha en revisor vid omsättningar över detta. Deverén (2008) kommer att

41 (73)

Analys fortsätta anlita sin revisor, men både Johansson (2008a) som ekonomisk kunskap och Rathjen (2008) som anlitar en redovisningskonsult anser att kostnaden för revisionen är större än nyttan.

Vilket bekräftar Collis

m.fl.

(2004) åsikt att styrelsens kunskap samt

redovisningskonsultens åsikt gällande revisionen påverkar beslut om fortsatt revision.

5.1.3 Revisorns framtida roll Även om Johansson (2008a) och Rathjen (2008) kan tänka sig välja bort revisionen, kan de fortfarande ha för avsikt att anlita revisorn för rådgivning vid större affärshändelser. Detta ser även revisorerna i vår undersökning som en fördel med avskaffandet av revisionsplikten eftersom de ej får granska de råd som de gett till företagen, och genom det kan fungera som ett bollplank vid ekonomiska beslut för styrelsen och vd (FAR Förlag, 2007).

Deverén (2008) tror att det kan vara nystartade företag som väljer att avstå från revision om revisionsplikten försvinner. Personligen upplevde han däremot revisorn som en bra resurs vid uppstarten av deras företag, vilket medförde förtroende och en långsiktig relation till revisorn. Deverén (2008) är själv positiv till revision och kan dessutom tänka sig att revisionsbyrån skulle få vara ansvarig för deras företags redovisning, med argument att både bokföring och revision därmed hanteras på samma ställe. Utredningen ger även förslag till revisionsbyråerna att inrikta sig mot redovisningstjänster (Regeringens hemsida, 2008), men Nagy och Cenker (2007) menar att ökningen av auktoriserade redovisningskonsulter har medfört ett överskott av resurser på revisionsbyråerna.

En av fördelarna med avskaffandet av revisionsplikten är att alternativa lösningar till revision framkommer enligt Magnusson (2007). Johansson (2008a) ger som förslag att en utökad myndighetsgranskning är ett alternativ, vilket överensstämmer med ett av utredningens förslag (Regeringens hemsida, 2008). Det tror däremot inte Ekedahl (Balans, 2007) som anser att företagen behöver rådfråga någon utomstående, men inte en myndighet.

5.2

Analys intressenten bankerna

5.2.1 Revisorns och revisionens betydelse Som kreditgivare ligger intresset i gäldenärens återbetalningsförmåga redogör Svedin (1992) och FAR Förlag (2007), vilket även respondenterna från bankerna bekräftar när de skildrar kreditbedömningen. Genom att analysera årsredovisningen som redogör för resultat och förändring kan banken göra en bedömning av kreditrisken utifrån den historiska utvecklingen

42 (73)

Analys menar FAR Förlag (2007). Kreditrisken skildrar Smith (2006) som företagets förmåga att hålla sina betalningsförpliktelser och revisionsberättelsen är enligt Svedin (1992) och FAR Förlag (2007) en säkerhet och bekräftelse på att företagens redovisning ger en rättvisande bild för bankerna. Enligt Duréndez Gómez-Guillamón (2003) har revisorns åsikter stor betydelse vid kreditbeviljning och revisionsberättelsen är av värde för bankerna. Respondenterna från bankerna gör en liknande beskrivning av revisionens nytta vid kreditbedömningen och menar att revisionen ger en trygghet samt kvalitetssäkring. För att banken ska kunna avgöra kreditbeviljning måste företagets kassaflöde analyseras och bedömas förklarar Sampson (2008). Hallberg (2008) beskriver att kassaflödet kopplas till den risk banken är villig att teckna avtal mot och förtydligar med att ju tryggare kassaflöde du har, desto större risk kan tas.

Hallberg (2008) förklarar att även personen bakom företaget och branschens cyklar är avgörande vid en kreditbedömning. Svensson (2008) poängterar att ibland behövs kompletterande uppgifter eftersom årsredovisningen skildrar historisk information, därför kan även granskade månads- och kvartalsrapporter krävas. Svedin (1992) samt Stenberg och Sigbladh (2003) förklarar att kreditgivaren även får kompletterande uppgifter om företag inför kreditbedömning från kreditupplysning.

Respondenterna på bankerna kan inte riktigt besvara deras framtida krav på reviderade handlingar ännu, eftersom det inte finns något alternativ för kvalitetssäkring. Utredningen vill att företag ska ha möjlighet att avstå från revision, men att det sedan är upp till kreditgivaren att besluta om de ska fortsätta kräva reviderad årsredovisning eller inte vid kreditgivning. (Regeringens hemsida, 2008). Även Företagarnas vd anser att det är först när intressenterna efterfrågar styrkta handlingar som revision ska behövas enligt Halling (2007b). Svensson (2008) befarar att de inte kan kräva revision om inte lagen gör det, medan Nordeas chef menar att de kan tänkas begära reviderad årsredovisning oavsett lagändringen (Balans, 2007).

En nackdel kan uppkomma om högre bankavgifter kommer att tas ut från oreviderade företag på grund av högre risk tror Balans (2007), vilket utredningen menar ingår i intressenternas valfrihet och ger exempel på högre ränta, minskade kredittider eller kräva mer ställda säkerheter

(Regeringens

hemsida,

2008).

Även

en

utredning

gällande

den

samhällsekonomiska nyttan av revision visar att transaktionskostnader kommer att öka (FAR SRS hemsida, 2008). Svensson (2008) bekräftar detta påstående eftersom han tror att banken 43 (73)

Analys möjligen kommer att ställa hårdare krav med personligt åtaganden som säkerhet, idag krävs exempelvis borgen och företagsinteckningar som säkerhet för små aktiebolag.

Hallberg (2008) förklarar att revisorn har en gedigen erfarenhet och förståelse för företagen som inte går att få på annat håll, vilket styrker Skough och Brännström (2007) åsikt att revisorns insats är betydelsefull för näringslivet och samhället. Svensson (2008) anser att företagen kan fokusera på sin kärnverksamhet eftersom revisorn ser till att företagen inte gör skattefel och ger hjälp med investeringar samt det administrativa flödet, där FAR Förlag (2007) menar att revisorn kommer med synpunkter som annars inte hade framkommit.

5.2.2 Syn på revisionspliktens avskaffande Samtliga respondenter från bankerna har en negativ inställning till revisionspliktens avskaffande eftersom revisionsberättelsen har stort värde vid deras dagliga arbete. Dock kan de se med rimlighet att de mindre aktiebolagen behöver en lättnad eftersom de idag upplever att det är en irrelevant granskningsnivå som blir betungande för företagen. Mikroföretag anses som en rimlig gräns för undantag av revisionsplikt enligt samtliga respondenter från bankerna. Enligt Svenskt Näringsliv är det mikroföretagen som välkomnar lagförslaget och har mindre nytta av revisionen än de större företagen (Svenskt Näringslivs hemsida, 2006), vilket även är en gräns som Ekedahl tror skulle fungera (Balans, 2007).

Bankerna kommer att få svårare att göra säkra kreditbedömning anser Andersson (2005) och samtliga bankrespondenter, eftersom de inte får lika tillförlitliga uppgifter vid bedömning som när revisorn granskat dem. Sampson (2008) befarar att fullständiga uppgifter kommer att saknas, vilket leder till mer tungarbetad och fördröjd kreditprocess när företag måste komplettera med mer uppgifter för bedömning. Att det blir svårare att göra en bedömning kan leda till att det blir svårare att få kredit visar Balans (2007) undersökning bland bankerna. Svensson (2008) tror inte att kreditprocessen kommer att förändras, men att de kommer att ställa högre krav inför en kreditbeviljning. Hallberg (2008) poängterar vikten av att de måste ha tillförlitliga underlag eftersom banken arbetar med inlånade medel och därmed inte får ta större risker utan fullständiga underlag, samt måste fortsätta arbeta formellt. Utan revision menar både Sampson (2008) och Hallberg (2008) att banken inte kan erhålla bevis på företagens värde vid balansdagen utan en extern parts kontroll. Svensson (2008) befarar att en del företag med sämre likviditet ser frivillig revision som en möjlighet att korrigera

44 (73)

Analys redovisningen. Han ser en risk i att den ekonomiska ställningen ser bättre ut än vad den är i praktiken hos dessa företag, vilket revisionen skulle säkerställa enligt Andersson (2005).

Stenberg och Sigbladh (2003), Svedin (1992) och samtliga respondenter på bankerna ser en oren revisionsberättelse som en varningssignal, vilket ger skäl för misstänksamhet vid kreditbedömning. En sent daterad årsredovisning bör kontrolleras enligt Stenberg och Sigbladh (2003), men en oren revisionsberättelse förklarar Sampson (2008) kan bero på omständigheter. Sampson (2008) ger eftersläntring av skattebetalningen en månad som ett exempel, detta måste kunden kunna argumentera för att få beviljad kredit.

5.2.3 Strategisk planering och revisorns framtida roll En risk finns att de företag som väljer att avstå från revision och sedan inte klarar av att reda ut sina bokslut kommer att få problem med kredit hos både banker och leverantörer menar Hallberg (2008). Sampson (2008) tror att det kommer bli svårare med försäljning av bolag som är oreviderade, eftersom det blir svårt för köparen att avgöra värdet och bolagets framtida möjligheter, vilket även revisorn Andersson (2008) tror. En ytterligare fara som Hallberg (2008) nämner är att informationsflödet kommer att begränsas när tillförlitlig information inte kommer att finnas att inhämta smidigt och enkelt hos Bolagsverket samt UC. Sigbladh på UC förklarar att oreviderade uppgifter ger sämre beslutsunderlag och kvalitetsskillnader kommer att uppstå mellan bolag som är reviderade eller inte reviderade. (Askåker, 2008).

Många företag kommer att få problem med att få kreditgivare att ställa upp med finansiering om företagen ej granskats enligt Balans (2007). Av denna undersökning framkom att respondenterna från bankerna tror att företagen kommer att fortsätta anlita revisorer och att konsultation kommer att öka när jävsproblematiken undviks. Bankernas kunder har hittills uppgett att de kommer att fortsätta med revision oavsett lagändringen. Hallberg (2008) tror att revisorn kommer vara mer delaktig vid bokslutsarbete och arbeta mer som en partner i företaget samt att revisionen kommer att bli en praxis. Svensson (2008) ser positivt på utveckling av tjänsterna till mer företagsanpassade lösningar och delaktighet från revisorn i bolagen. Respondenterna på bankerna har ännu inte sett några förberedelser inför eventuell frivillig revision och tror inte heller att deras arbetssätt kommer att förändras i någon större utsträckning av en lagändring.

45 (73)

Analys

5.3

Analys intressenten Skatteverket

Företagets finansiella information får ökad trovärdighet av revision anser FAR Förlag (2007) och får medhåll av Axelsson (2008) som menar att revideringen ger en kvalitetsstämpel på att företagets redovisning är i ordning, vilket även Bjergert (Askåker, 2008) anser. En bra kvalitet på redovisningen underlättar skattekontrollen, vilket skulle försämras om revisionsplikten avskaffas enligt både Andersson (2005) och Axelsson (2008). Skatteverket har intresse av att företagen lämnar in korrekta underlag eftersom de ligger till grund för skatter och avgifter enligt FAR Förlag (2007).

5.3.1 Revisorns och revisionens betydelse Skatteverket samarbetar idag med revisorer för att nå ut till företagen med nyheter och problem berättar respondenterna på Skatteverket i Kalmar. En farhåga för att revisionspliktens avskaffande kommer att påverka Skatteverket negativt är den ökade risken för omedvetna skattefel enligt respondenterna samt Bjergert (Askåker, 2008), Andersson (Linderyd, 2008) samt Hugo (2008). Deras inställning är att revisorn proaktivt förebygger skattefel i och med påpekanden som företagaren hinner rätta till innan handlingarna kommer till Skatteverket, vilket även Precht (2005) menar. De flesta felen är dessutom oavsiktliga berättar Corkovic (2008). Andersson (2005) menar att de oavsiktliga felen kommer att bli fler eftersom de företag som mest behöver revisorn kommer att välja bort revision av kostnadsskäl och Brännström (2005) menar dessutom att de medvetna felen kommer att öka i och med att revisorns preventiva effekt mot ekobrott försvinner. Revisionsberättelsen ligger inte till grund för om Skatteverket ska granska företagen, men som Johnsson (2008) anser är sannolikheten större att upptäcka fel vid en oren revisionsberättelse, vilket även Precht (2005) konstaterar.

5.3.2 Syn på revisionspliktens avskaffande Utredningen ger som förslag att Skatteverket ska få göra löpande kontroller av bokföringen hos de företag som ej är reviderade (Regeringens hemsida, 2008), vilket även respondenterna på Skatteverket i Kalmar är inne på och kallade det för fältarbeten, men de tror ej att kontrollerna kommer bli hårdare än vad de är idag. Detta tillsammans med förslaget att företagen i deklarationen ska uppge om de har revision eller ej (Regeringens hemsida, 2008), anser Berggren m.fl. (2008) är skäl till varför företagen kan skrämmas till att behålla revisionen. Enligt Linderyd (2008) anser Skatteverkets rättschef att de behöver få mer resurser för att verksamheten inte ska påverkas negativt av revisionspliktens avskaffande. I utredningen framgår däremot att Skatteverket ej kommer få ökade anslag om revisionsplikten avskaffas eftersom skattekontrollen redan är effektiv. (Regeringens hemsida, 2008). 46 (73)

Analys Efterfrågan av Skatteverkets tjänster kommer att öka när företagen inte väljer att anlita en revisor, där respondenterna på Skatteverket ser fördelen med att företagarna vänder sig mer till dem och anser samtidigt att detta proaktivt kan förebygga brott om en god kontakt uppnås. Däremot får Skatteverket inte agera rådgivare till företagarna enligt respondenterna på Kalmarkontoret, medan det i de flesta andra länder som har frivillig revision är en skatterådgivare som undertecknar deklaration, årsredovisning samt lönerapport enligt FAR SRS hemsida (2007).

En risk som Axelsson (2008) befarar med avskaffandet av revisionsplikten är att insynen i företagens redovisning minskar och därmed kan de ekonomiska brotten öka. Revisionsplikten och samarbetet mellan Ekobrottsmyndigheten och FAR SRS möjliggör att denna typ av brott förebyggs enligt Halling (2005). Eftersom sambandet också finns till våldsbrott enligt Halling (2007a), är det av samhällsintresse att minska de ekonomiska brotten. I lagändringsförslaget ingår även att revisorn ej längre ska anmäla misstanke om brott (Regeringens hemsida, 2008), där det fram till idag har skett en ökning av anmälningar från revisorer till Ekobrottsmyndigheten (Halling, 2007a) och revisorerna står för tio procent av anmälningarna (Hugo, 2008). Revisionsplikten förebygger tusentals misstänka brott enligt Halling (2005).

5.3.3 Strategisk planering och revisorns framtida roll Respondenterna på Skatteverket har observerat att deklarationer som är upprättade av redovisningskonsulter och revisionsbyråer håller hög kvalitet och tror att de stora revisionsbyråerna får konkurrens om företagen inte längre behöver godkänd eller auktoriserad revisor. De tror även att revisorernas konsultationstjänster kommer att öka i och med mindre granskning vilket de även kan se tendenser av idag, där skälet är att skatte- och redovisningsregler har blivit komplexare enligt Precht (2007b).

5.4

Analys revisionsbyråerna

5.4.1 Allmänt om revision Revisionens grundidé är att ge tillförlitlig information till intressenterna enligt Andersson (2008), där Brännström (2005) är av samma åsikt och menar att revision behövs eftersom ägarna har ett begränsat ansvar. Revisionen ger tillförlitlighet där företaget får största nyttan anser Lindström (2008), Johansson (2008b) hoppas däremot att företagen får den största nyttan av revisionen och att intressenternas nytta blir biprodukten. Respondenternas främsta kundgrupp består av små aktiebolag där exempelvis upprättande av bokslut och

47 (73)

Analys årsredovisning efterfrågas, vilket överensstämmer med Lundgrens (2007) åsikt att små företag har större nytta av bokslut och deklarationer än revision. Revisorn är det bästa för företaget och har rollen som samtalspartner menar Lundgren (2007), respondenterna kompletterar med att revisorns roll innebär, rådgivning, formell granskning samt att vara bollplank. Vanligtvis har små företag ingen naturlig rådgivare, vilket medför att revisorn får den rollen enligt Johansson (2008b). Axenborg (2005) ser sambandet med att eftersom revisorn ser till att lagar efterlevs höjs standarden på redovisningen. Svårigheter för små aktiebolag ligger också i att särskilja privatekonomin från företagets (Precht, 2005), vilket även är en tjänst som revisorerna erbjuder och som Lindström (2008) menar efterfrågas av speciellt mindre aktiebolag.

Utredningen är tydlig med att företagen behöver revisorns kompetens, men ej hela revisionspaketet (Regeringens hemsida, 2008) vilket även Lindström (2008) anser. Lindström (2008) menar att avskaffandet av plikten blir positivt i och med att reglerna för revision idag är samma för små och stora aktiebolag, vilket utredningen anser är ett skäl till varför tvånget inte

är

försvarbart

(Regeringens

hemsida,

2008).

Ingen

av

respondenterna

på

revisionsbyråerna nämnde en ny företagsform där revisionsplikten är frivillig som ett alternativ, vilket Brännström för fram (FAR SRS, 2006). Däremot menade bankrespondenten Sampson (2008) att små aktiebolag skulle kunna ha samma regler som handelsbolag och därmed ej behöva revision. Samtliga respondenter på revisionsbyråerna tyckte även att gränsvärdena i utredningen var höga och ansåg delvis att gränsvärdena skulle anpassas stegvis. Andra länder har gjort en stegvis anpassning av gränsvärden när de avskaffat revisionsplikten, vilket har medfört att det funnits möjligheter för intressenterna att göra anpassningar samt att det funnits möjlighet till utvärdering enligt FAR SRS hemsida (2008).

5.4.2 Syn på revisionspliktens avskaffande Respondenterna i vår undersökning liksom branschorganisationen Företagarna (Askåker, 2008) är positiva till att revisionen blir efterfrågestyrd. I och med en efterfrågestyrd revision blir inte tjänsterna lika styrda och därmed kan förväntningsgapet elimineras enligt Ehlin (2008). Tillfällen då revisionsplikten kan avskaffas för mindre aktiebolag kan vara när företagaren har den ekonomiska kompetensen på egen hand enligt Lindström (2008), samt för de företag som har annan konsulthjälp anser Andersson (2008).

48 (73)

Analys Utredningen syfte är att minska de administrativa kostnaderna för små aktiebolag, men menar samtidigt att företagen ska lockas att behålla redovisnings- samt revisionstjänsterna för att den höga svenska standarden ska behållas. (Regeringens hemsida, 2008). Hugo (2008) samt Axelsson (2008) på Skatteverket beskriver risken med att redovisningen kan bli sämre om en revisor ej granskat räkenskaperna, där Lindström (2008) menar att konsekvenserna kan bli stora eftersom revision är ett sätt att upptäcka och rätta till fel. Johansson (2008b) ser också en risk i att företagen inte känner till likvidationsreglerna, där fel får konsekvenser som riskerar företagets fortsatta existens.

Jävsproblematiken kan vara svår för revisorer i mindre aktiebolag vilket avskaffandet av revisionsplikten förenklar enligt respondenterna på revisionsbyråerna samt Magnusson (2007). Ribbestam (2008) menar också att detta leder till kompetensutveckling för revisorn när det gäller rådgivning och skattefrågor. Andersson (2007) och Axenborg (2005) menar att bara en lindring när det gäller jäven för de mindre aktiebolagen, skulle ha löst de flesta problemen. Företagens tillväxt gynnas av att istället för revision, kunna anlita revisorn till rådgivning menar Gandy (2007).

Både Johansson (2005) och Clemedtson (Precht, 2007b) anser att förändringen inom revisionsbranschen har skett stegvis under flera år mot redovisning istället för bara ren revision och Lindström (2008) bekräftar att marknaden har utvecklat konsultationsdelen. Den äldre versionen av revisorn har varit på väg bort under en tid, och en ny version i form av frivillig revision kommer att utvecklas skildrar Johansson (2008b). Inriktningen mot redovisning menar Brännström (Askåker, 2008) och Lundgren (2007) är naturlig eftersom efterfrågan från klienter och revisorns kunnighet styr mot detta. Konsulttjänster har ökat eftersom redovisnings- och skatteregler har blivit allt komplexare (Precht, 2007b), vilket Nagy och Cenker (2007) menar att branschen naturligt måste möta de ökade kraven. Dock visar studien av Quick och Warming-Rasmussen (2005) att en ökning av de rådgivande tjänsterna kan skada revisorns oberoende, eftersom aktieägare och kreditgivare kan se det som negativt.

Intressenterna kommer även i framtiden att kräva någon typ av kvalitetsbevis och intyg tror Johansson (2008b). Magnusson (2007) menar dessutom att frågan är vem som kommer få att utföra den tillförlitliga rapporteringen i framtiden. Brännström och Magnusson hävdar att revisions- samt redovisningsbranschen kommer utveckla alternativ till granskning 49 (73)

Analys (Regeringens hemsida, 2008), där Clemedtson tror att det kan bli aktuellt med att redovisningskonsulter får avlägga försäkran (Precht, 2007b).

5.4.3 Strategisk planering och revisorns framtida roll Respondenterna på revisionsbyråerna tror inte att deras arbetssätt kommer att förändras radikalt av revisionspliktens avskaffande, däremot kommer tjänsteutbudet och revisorns roll att breddas mot mer rådgivande och klientanpassade paketlösningar, där Alvesson (2004) menar att pågående projekt ger en bra position för merförsäljning. De stora komplexa bolagen kommer att ha kvar den lagstadgade revisionen tror Lindström (2008), där konsulternas färdigheter och kunskap till stor del är av standardiserad natur menar Mintzberg (1993). De mindre bolagen kommer om lagändring tillåter, att efterfråga konsulttjänster tror Lindström (2008), Andersson (2008) förtydligar att outsourcing tenderar att bli allt vanligare och är en bakomliggande orsak till tillväxten för konsultation.

Medarbetarna utgör den viktigaste resursen i kunskapsföretag enligt Svedin (1992) vilket framkommer i Hansson m.fl., (1997) beskrivning om hur de värdeskapande processerna utvecklas. Det är centralt medarbetarens förmåga att samverka med kunder, kolleger och ledning som

skapar

värde

samt även

utvecklar

strategi

enligt

Nurmi (1998).

Revisionsbyråerna har redan idag främst på de mindre orterna en nära och stor kundkontakt förklarar Johansson (2008b). Han menar dessutom att det är intressenternas krav som avgör alternativet till revision, vilket stämmer med den klientstyrning Alvesson (2004) beskriver. Magnusson (2007) och regeringens hemsida (2008) beskriver att en frivillig revision kommer att utveckla nya tjänster för kvalitetssäkring av ekonomisk rapportering. Lindström (2008) anser att det inte alltid är motiverat med en fullständig revision och genom att tillgodose kundens efterfråga skapas lojala kunder, vilket är ett starkt konkurrensmedel menar Kuenzel och Krolikowska (2008). Det finns dock en risk att kvaliteten på revisionen kommer att sänkas i och med det anser Nagy och Cenker (2007). Kunskapsföretag arbetar intensivt enligt Alvesson (2004) med imagestyrning, där Kuenzel och Krolikowska (2008) menar att när kvaliteten är svår att bedöma på en tjänst är image och ryktet avgörande för klienten. Andersson (2008) tror att fokus kommer att hamna på det byrån är duktig på och att de måste profilera sig mer, i och med ökade krav.

Eftersom skatte- och redovisningsreglerna har blivit allt mer komplicerade är det efterfrågan på rådgivning inom dessa områden som ökar, vilket revisionsbyråerna redan utökat

50 (73)

Analys tjänsteutbudet med. (Precht, 2007b). Enligt Ehlin (2008) ger en efterfrågestyrd revision utrymme för en diskussion med klienten om vad som ska göras, vilket eliminerar förväntningsgapet. Lundgren (2007) efterfrågar och anser att revisorer måste bli mer intresserade, engagerade och tydliga för att behålla sina uppdrag vid frivillig revision. Ehlin (2008) menar att revisorerna måste profilera sig på marknaden och förtydliga nyttan med deras tjänster, vilket Johansson (2008b) stödjer och förklarar att revisorerna måste kunna sälja samt tala för tjänsten då kunden inte enligt lag måste köpa den. Andersson (2008) poängterar att de måste vara duktiga på det som levereras för att visa nyttan.

Studien visar från samtliga intervjuer med banker och revisionsbyråer, som i sin tur har diskuterat revisionspliktens avskaffande med kunder, att de flesta företagen kommer att behålla revisionen. Lindström (2008) berättar att kundernas mest förekommande reaktion är att det känns konstigt om ingen granskar dem och vill genomgående behålla revisionen. Skough (2008) menar att förundersökningar talar tydligt för att svenska företag är benägna att välja revision i framtiden, där svenskar i jämförelse med övriga länders förundersökningar är positiva. Indikationer vittnar om att revisionen ger nytta, i exempelvis Danmarks fall avstod endast sex och en halv procent av företagen från revision, när 65 procent tidigare sagt att de skulle nyttja lagändringen (Skough, 2008).

51 (73)

Slutsats

6

Slutsats

I detta avsnitt sammanfattar vi de slutsatser som vi har kommit fram till i undersökningen och återkopplar till vårt syfte om hur revisionsplikten berör intressenterna samt hur revisionsbyråernas framtid kan se ut.

6.1

Slutsats företagen

Revisorn har en mångsidig roll hos företagsrespondenterna, men av varierande grad beroende på företaget. Respondenterna anlitar revisorn för revision eftersom det är tvingande enligt lag, annars är rådgivning det näst förekommande. Att två av dessa tre företag vänder sig direkt till Skatteverket vid skattefrågor och dessutom anser att de är kunniga och hjälpsamma visar att Skatteverket har en viktig roll för företagen och har lyckats med tillgängligheten. Respondenterna från Skatteverket uppgav att de vill att företagen söker sig till dem för att på så sätt öka förtroendet samt respekten för organisationen. Skatteverket får däremot inte agera rådgivare, men där har revisionsbyråerna kunskapen och kan erbjuda sina tjänster. Rådgivning är även redovisningskonsulternas affärsområde vilket gör att revisorerna har en konkurrenssituation där priset och relationen kan vara avgörande. Företagsrespondenternas intressenter ställer oftast inte några uttalade krav på att respondenternas företag ska vara reviderade, men det kan bero på att alla har revision idag enligt lag och det ännu inte finns några andra alternativ till granskning.

Ett av företagen i undersökningen uttalade en fördel med att anlita externa styrelsemedlemmar för att få nya perspektiv. En nackdel med revisionspliktens avskaffande är att det kan bli mer kostsamt för företagen om styrelseledamöterna kräver högre ersättning på grund av lagförslaget, där även förvaltningsrevisionen ska avskaffas. En utredning tyder på att ledamöterna tror och kommer att öka sina arvoden om så blir fallet. En utomstående expertis kan ge stor nytta för företaget, men om detta medför högre kostnader finns en risk att framförallt mindre företag väljer bort externa styrelseledamöter. Samhället vinner exempelvis arbetstillfällen och skatteintäkter när företagen går bra och för ett mindre företag kan en erfaren styrelseledamot tillföra tillväxtmöjligheter i form av idéer till verksamheten.

52 (73)

Slutsats Revisionskostnaden är ett av skälen till varför revisionspliktens avskaffande utreds. Två av företagens respondenter anser att kostnaden är för hög, där en av dem menar att frågan har uppkommit eftersom revisorerna har överdebiterat sin tid. Revisionsbyråerna och deras medarbetare har en viss image med exempelvis relativt konservativ klädkod, vilket kan medföra att åsikten om höga timdebiteringar breder ut sig. Denna stil kan samtidigt vara nödvändig för att klienterna ska känna att de får ett professionellt bemötande och få förtroende för revisionsbyråns medarbetare.

I undersökningen framkommer att ett samband när det gäller nyttan och kostnaden för revisionen, är att den ekonomiska kompetensen ligger till grund för om revisionen är värd sitt pris för aktiebolagen i undersökningen, men antalet företag i undersökningen är för litet för att dra definitiva slutsatser. Att det som i Johanssons (2008a) fall är frustrerande att betala för något som han måste ha på grund av lagstiftningen men kan utföra på egen hand är förståeligt. Eftersom han inte upplever något krav från intressenterna att verksamheten ska vara reviderad, skulle denna lagändring medföra en tydlig kostnadssänkning för företaget. Rathjen (2008) som har en väl inarbetad verksamhet sedan 17 år tillbaka har en närmare kontakt med en redovisningskonsult som ansvarar för redovisning, deklaration och bokslut. Även i detta fall har inte intressenterna uttalade krav på reviderad årsredovisning, vilket gör att Rathjen (2008) ej heller ser någon nödvändighet med revision. Det kan bli problem för revisionsbyråerna att behålla kunder för revision, där företagaren redan har den ekonomiska kompetensen eller som anlitar en redovisningskonsult som denne är nöjd med om plikten avskaffas. Även revisorerna i undersökningen ansåg att dessa grupper kan undantas revision. Att sälja en tjänst som köparen inte anser sig behöva måste vara svårt. Revisionsbyråerna bör undersöka om andra tjänster är mer lockande för dessa företag och kan samtidigt få en fördel med att slippa jävsproblematiken om de ger exempelvis rådgivning som inte behöver granskas. Att bearbeta kunderna och visa att de är betydelsefulla är en förutsättning för att behålla dem efter revisionspliktens avskaffande.

Företagsrespondenterna uppgav att deras revisorer inte hade informerat dem om utredningen avseende revisionspliktens avskaffande, vilket kan bero på att ingen vet med säkerhet vad som kommer att beslutas. Det kan däremot vara bra för revisorn att förekomma och börja prata om fördelarna med revision alternativt andra tjänster innan de som har en negativ inställning når företagarna först. Det är svårt att se hur revisorerna ska kunna kompensera inkomstbortfallet från revisionen med rådgivning till de företag som väljer att ej revidera sina 53 (73)

Slutsats företag i framtiden. Dessa företag rådgör troligtvis redan idag med revisorn i större företagsfrågor. Den företagsrespondenten som var positiv till revisorn upplevde stor hjälp vid uppstartsfasen av företaget. Revisorerna bör i och med det uppmärksamma och försöka fånga in nystartade aktiebolag som kunder med exempelvis rådgivning. Nystartade företag är små till en början, men så snart de växer och intressenterna ställer krav kommer de att behöva söka sig till en revisor för någon typ av granskning, vilket kan medföra att företagen väljer den revisor som visat intresse för dem. De företag som eventuellt blir berättigade att nyttja avskaffandet av revisionsplikten bör grundligt tänka över sin situation, hur deras relationer är till kunder, leverantörer och banker samt se över dessa intressenters krav. Intressenternas behov och företagets kunskap inom redovisning är faktorer som avgör beslutsval kring revision.

6.2

Slutsats intressenten bankerna

Respondenterna på bankerna har ännu inte sett några centrala förberedelser inför eventuell frivillig revision och tror inte heller att deras arbetssätt kommer att förändras i någon större utsträckning. Detta eftersom kunderna har uppgett att de kommer att fortsätta med revision oavsett lagändringen. Om däremot flertalet företagare väljer att inte revidera företagen kan bankerna få stora konsekvenser av frivillig revision, eftersom de lutar sig mot den reviderade årsredovisningen som är värdefull inför beslut och bedömning av kredit. Det blir svårare utan revisorns hjälp att avgöra fortsatt checkkredit för företag som börjar gå sämre eller hamnar i en svacka i form av lägre omsättning samt halkar efter med betalningar. Finns inte revisorns objektiva bedömning och bankens tro på klienten som argument för företaget, kan det bli svårt att ta sig igenom en temporär nedgång. Intervjun med bankrespondenterna har visat att det är vanligt att revisorn är närvarande vid företagens bankbesök, dels inför kreditbedömning och för att förklara graden av brott eller överträdelse av en oren revisionsberättelse. Revisorns bedömning är ytterst avgörande vid ett övervägande från bankens sida, vilket ett oreviderat företag går miste om.

Det kan bli svårt och tidskrävande för bankerna att upptäcka oriktigheter, eftersom bankerna inte kommer att ha samma klara indikationer på företagets ekonomiska situation vid en frivillig revision. En frivillig revision kan leda till förändring av bankens krav där det idag kan krävas granskade handlingar vid även månads- och kvartalsrapporter. En risk finns att företagen som ej väljer revision får ökade bankkostnader på grund av bankens ökade risk vid kreditgivning. Det kan också medföra fler personliga åtaganden av företagaren. Eftersom

54 (73)

Slutsats finansiering är en viktig del i ett företag, har intressenten bankerna stor påverkan på företagens val av att låta företaget revideras eller inte. Detta kan också medföra att andra finansiärer på marknaden ser sin chans att låna ut pengar till företagen, vilket kan innebära både för- och nackdelar för företaget. En fördel kanske kan vara att revisionen inte behövs för företaget och därmed sparar de in på revisionskostnaden och en nackdel kan vara att räntekostnaderna blir höga.

Bankrespondenterna har en negativ inställning till revisionspliktens avskaffande eftersom revisionen ger ett kvitto på att företagets verksamhet är granskad, och bankerna har en risk i och med att de lånar ut pengar till dem. Däremot ser respondenterna att revisionens granskningsnivå är för omfattande för deras behov. En möjlighet för revisionsbyråerna är att i samarbete med bankerna skapa en anpassad revision med en nivå som bankerna anser är tillfredsställande och som företagen kan använda sig av om de inte vill avskaffa revisionen helt. På detta sätt får företagen en kostnadsbesparing i och med minskad revision, bankerna får tillfredsställande underlag inför kreditbedömning och revisionsbyråerna får behålla en kund som de annars hade tappat. En liten risk finns för revisionsbyråerna att även de kunder som ej inledningsvis hade tänkt avskaffa revisionen väljer detta alternativ, emellertid når regeringen och EU sitt mål att minska företagens revisionskostnad med detta förslag.

Hallberg (2008) anser att det kan vara tillräckligt om en revisor har medverkat vid upprättande av redovisning och bokslut för att banken ska känna tilltro till de lämnade uppgifterna och få trygghet av personen bakom företaget. Detta visar att intressenterna har ett förtroende för revisorn som yrkesgrupp. Revisorn är en bra hjälp för företagen menar bankrespondenterna. Revisionspliktens avskaffande medför att de tror att konsulttjänsterna kommer att öka när jävsproblematiken undviks och ser att utvecklingen går mot mer företagsanpassade lösningar, där revisorn arbetar som en partner till företaget. Att revisorn med sitt kunnande kan tillföra mer än revision borde gynna företaget, som då får ekonomiska fördelar av goda råd. Eftersom revisorn känner till företaget väl efter de årliga revideringarna borde rådgivningen bli företagsanpassad i högsta grad, för en optimal nytta för företaget.

6.3

Slutsats intressenten Skatteverket

Skatteverket gör sin granskning oavsett om revisionsberättelsen är ren eller oren, men menar att kvaliteten på redovisningen är hög i och med att den är granskad av en extern part. De omedvetna felen är störst enligt Skatteverket, där en reflektion blir att de företag som

55 (73)

Slutsats omedvetet gör fel kan ta ekonomisk skada på olika sätt. Det kan bli kostsamt att anlita extern hjälp vid en skatterevision, där en revisor som redan är insatt i företaget snabbare kan hjälpa till. Detta gäller främst för de företag där företagaren inte har den ekonomiska kompetensen på egen hand. Dessa fel kunde eventuellt också ha upptäckts redan vid revisionen och onödiga problem med Skatteverket hade undvikits, vilket ger stöd för att företagen bör behålla någon typ av extern granskning, som exempelvis revision.

Utebliven revision ger en sämre kvalitet på redovisningen och företaget får därmed inte samma ordning och reda, vilket möjligtvis kommer att leda till sämre produktivitet och ineffektivitet som i sin tur leder till försämrad lönsamhet. Denna kedjereaktion riskerar att resultera i att den kostnadslättnad företaget fick av uteblivet revisionsarvode ger i det stora hela en högre totalkostnad. Den sämre kvaliteten på redovisningen kan även leda till fler skatterevisioner eftersom den inte stämmer. Revisionen är en trygget i och med att en extern part granskat och godkänt räkenskaperna, men vid en utebliven revision kan en granskning från Skatteverket skapa oro för omedvetna fel.

Utredningen föreslår att Skatteverket ska göra löpande kontroller av bokföringen hos de företag som väljer bort revision, som en kompensation. Troligtvis blir inte de löpande kontrollerna ett skäl till varför företagen kommer att behålla revisionen eftersom Skatteverket inte kommer att få ökade anslag som det framgår av utredningen. Respondenterna berättade att skrivbordskontroll är det billigaste och vanligaste alternativet att granska ett företag, vilket gör att Skatteverket inte kan avsätta några större resurser till att göra löpande kontroller hos de företag som väljer att avskaffa revisionen. Däremot kanske skrivbordskontrollen ökar mot de företag som i sin deklaration uppger att deras verksamhet inte är granskad av en revisor. I och med att revisionsberättelsen kommer att saknas för de företag som väljer att avstå revisionen, blir sannolikheten därmed mindre att upptäcka fel om inte Skatteverket har som rutin att alltid granska alla dessa företag. De företag som vanligtvis har en oren revisionsberättelse kan se sin chans att undvika den genom att ej anlita en revisor. Därmed finns en möjlig utväg för företagen att ej bli granskade av Skatteverket.

Vad som framkommit i empirin samt teori, är att fler företag kommer att vända sig till Skatteverket för att rådfråga dem om olika skatteregler. Skatteverket ser detta som positivt eftersom de kan få en mer utvecklad och nära kontakt med företagarna. Möjligheten finns att komma åt spekulanterna, som är de medborgare som befinner sig mellan de lojala och illojala 56 (73)

Slutsats medborgarna. Vid en mer regelbunden proaktiv kontaktrelation mellan Skatteverket och medborgarna tenderar brott att inte bli lika omfattande och vanligt, eftersom brott anses bli mer omoraliskt.

6.4

Slutsats revisionsbyråerna

Revisionsplikten kan vara svår att motivera för revisorn inför företagaren, i och med att tvång upplevs som negativt. Om företagaren däremot ser fördelarna med revision och själv får välja tjänsten, bör relationen stärkas mellan företagaren och revisorn. Revisorerna ser en tydlig fördel med att jävsproblematiken kan underlättas om de ej behöver granska de råd de gett företagen, men anser samtidigt att revisionen tillför viktiga delar som ger en trygghet och kvalitetsstämpel för företagen. Däremot blir det inte så stor påverkan om de flesta företagen ändå väljer att behålla revisionen. Revisorn får inte granska de råd denne ger, så en lindring av jäven borde ändå behövas för att företagen ska kunna nyttja revisorernas kompetens inom rådgivning. Ett alternativ till revision för de mindre bolagen skulle kunna vara en enklare variant av revision, en lightversion, istället för att ta bort plikten helt. Granskning efterfrågas av intressenten bank i samband med kreditbeviljning och företagen ser ändå fördelar med att en extern oberoende part har granskat verksamheten.

De företag i undersökningen som hade egen ekonomisk kompetens samt anlitade redovisningskonsult ansåg inte att nyttan översteg kostnaden med revision. Dessa två kategorier av företag menade även revisorerna var grupper som revisionspliktens avskaffande kan vara en fördel för. Kanske kommer revisionsbyråerna att förlora dessa kunder om revisionsplikten avskaffas, och måste därmed se hur de kan hitta andra tjänster som lockar dessa företag.

Eftersom revisionsbyråerna redan är fokuserade på nätverk och kontakter för att bygga upp sociala

relationer

till

klienterna

har

de

en

fördel

inför

framtidens

utmaning.

Revisionsbranschen styrs av ändringar i regelverket och måste anpassa sig till marknadens eventuella förändring av efterfrågan med frivillig revision. Dessa förändringar som revisionsbyråerna står inför innebär att de måste anpassa sig mer mot kundfokus och positionera sig på marknaden. De måste förändra eller utveckla sin strategi för att behålla och vinna marknadsandelar vilket Paulsson m.fl. (2000) poängterar. Tankegången visas med en triangelbild nedan, där förändringen på marknaden innebär ny eller utvecklad strategi för revisionsbyråerna, där kraven på medarbetarnas kompetens möjligen kommer att förändras.

57 (73)

Slutsats Revisorns roll kommer att breddas ytterligare mot konsulttjänster, där klientens efterfrågan styr utvecklingen av utbudet av resurser och tjänster som revisionsbyråerna kommer att erbjuda.

Strategi

Kompetens

Förändring Källa: Egen

Pågående projekt ger en bra position för merförsäljning, denna möjlighet kommer att nyttjas mer när jäv undviks. Revisionsbyråerna kommer att ha större möjlighet till att överträffa klientens förväntningar, genom att leverera ett mervärde för den enskilde företagaren i form av mer anpassade konsulttjänster.

En frivillig revision blir efterfrågestyrd, vilket ger ett mer tillmötesgående mot revisorn när det tidigare varit mer ett tvång och osäkerhet. Efterfrågan på revisorns kunskaper kan höja revisorns

status

vilket

ger

revisionsbranschen

ett

uppsving

mot

konkurrerande

redovisningsbyråer. Revisionsbyråerna har då en möjlighet att höja revisionskostnaden. Dock bör revisionsbyråerna vara eftertänksamma eftersom en höjning kan befaras avskräcka de företag som valt att temporärt utebli med fullständig revision på grund av kostnaden.

58 (73)

Slutdiskussion

7

Slutdiskussion

I detta avslutande kapitel presenteras diskussioner som är intressanta och som tar upp de viktigaste delarna i studien. Vi ger även förslag och rekommendationer till fortsatta studier.

7.1

Konsekvenser för intressenterna

Skandalerna som skett senaste tiden i revisionsbranschen främst i USA har ifrågasatt revisionsplikten och bidragit till en viss skepsis till professionen samt sämre anseende för revisorerna. Revisionsplikten tillsattes från början med motiv att ge trovärdig redovisning, effektiv brottsbekämpning och ge stöd till bankers kreditgivning. Därför har det varit intressant att studera om dessa behov har försvunnit eller om de kommer att göra det. Vår studie resulterade i att efterfrågan av tillförlitliga finansiella rapporter kommer att finnas kvar, men möjligtvis kommer intressenterna inte att kräva fullständig revision utan godkänna enskilda granskningsnivåer av det som efterfrågas. Bankerna anser vi är den intressentgrupp som berörs mest, eftersom revisionsberättelsen ligger till grund för kreditgivningen. Även Skatteverket påverkas eftersom de företag som har möjlighet nyttja en eventuell lagändring vänder sig till Skatteverket gällande skatteregler som revisorn annars ger råd inom. Frågan är hur staten tänkt igenom den eventuella lagändringen som berör enligt pågående utredning 97 procent av de svenska bolagen. Respondenterna i vår studie har inte fått besked om någon tänkt resurstillförsel för att kunna bemöta framtidens eventuella tryck på service, som redan har tenderat att öka.

Ett begränsat informationsflöde och kvalitetsskillnader mellan företagen är biprodukter, samt ur ett vidare perspektiv negativt för näringslivet enligt artiklar och bankrespondenterna. Kanske kommer intressenter vara tveksamma inför beslut eller avstår från att genomföra affärer och möjligheter när de inte kan känna tillförlitlighet till oreviderade företag. Däremot finns här en möjlighet för revisionsbranschen att marknadsföra tjänster som exempelvis värdering av de företag som inte är reviderade som står inför en försäljning. De borde rimligtvis kunna sälja in konsulttimmar med en alternativ typ av granskning för att köparen av företaget ska känna mer säkerhet.

59 (73)

Slutdiskussion

7.2

Revisionsbyråernas framtid

Vi tror inte att revisionsbyråerna kommer att satsa på auktorisation av personalen i samma utsträckning vid frivillig revision, utan kommer att inrikta fortbildningarna mot kundernas efterfrågan, som exempelvis verksamhetsstyrning. Detta eftersom de små revisionsbyråerna inte kommer att uppnå tillräckligt med arbetstimmar inom revision, men vi tror att de större byråerna kommer ha lättare att konkurrera eftersom de kan erbjuda bredare tjänsteutbud. Det kan dock riskera att en del av revisionsbyråernas image försvinner och ökar den skepsis till professionen som bildats av de omfattande skandaler som skakat branschen, både i Sverige och i andra länder. Medarbetarna utgör den viktigaste resursen i kunskapsföretag och är de som förmedlar ut och bildar kvaliteten. Vi anser och rekommenderar därför att revisionsbyråerna ska värdera sin personal högt och satsa på kompetensutveckling som bidrar till självförtroende och social identitet. Det är viktigt att revisionsbyråerna förmedlar ut sin krigsförklaring till konkurrerande redovisningsbyråer; att de är här för att stanna, inte för att kapitulera. Medarbetarna är byråns ansikte utåt, därför är det viktigt att resurser i form av kunskap som är deras främsta konkurrensmedel inte försämras, tvärtom ska de fortsätta att hålla dess kvalitet på högsta nivå.

Revisionsbranschen har redan under en tid haft ett proaktivt engagemang och agerande genom att möta kundernas behov med rådgivning och konsultation. Frågan är om det förekommit fall med risk till jäv för att tillmötesgå de alltmer stigande samt utmanande behoven från klienterna när media blossat upp skandaler. Det har och är fortfarande en problematik med jäv men branschen har börjat förbereda sig på kommande lagförändring och EU-anpassning. De svenska revisionsbyråerna har inspirerats från revisionsbranschen i övriga världen, där konsultation är vanligt förekommande.

7.3

Avslutande diskussion

Regeringens utredning är positiv till revision, men anser samtidigt att den ska vara frivillig där företagaren själv ska inse att revision behövs. En känsla uppkommer att det inte kommer ske några större förändringar trots lagändringen, vilket även respondenterna på revisionsbyråerna tror. Om företagaren väljer att ej revidera företaget skulle kreditbedömningen försvåras för intressenten bank eftersom det inte skulle finnas någon extern part som granskat informationen och därför ej säkrat tillförlitlig information. Att årsredovisningen är reviderad är idag ett krav som har en stor betydelse för bankernas kreditbedömning och som utgör i enlighet med vårt Revisionshus grunden för samspelet mellan bankerna och företagen. Denna

60 (73)

Slutdiskussion kvalitetssäkring kommer att dröja innan bankerna slutar att efterfråga, eftersom kreditgivarna tillämpar den kontinuerligt i det dagliga arbetet. Det kan leda till en hämmad utveckling om kreditgivarna ställer upp i mindre grad med finansiering, eftersom företagen inte kan ta vara på möjligheter och går miste om dem. Något att ta i beaktande är att kostnadsbesparingen från utebliven revision kan förbrukas helt eller delvis av ökade bankkostnader, men även att den privata ekonomin kan drabbas i och med ökade personliga åtaganden. En reflektion är dessutom att bankernas och övriga intressenters eventuella krav på fortsatt revision tar bort effekten av lagförslaget, där syftet är att företagen själva ska få avgöra om de vill anlita en revisor för revision.

Sammanfattningsvis har vi valt att återkomma till teorimodellen Revisionshuset. Vi ställer oss frågan om vad som händer med företagens samspel med omgivningen om de väljer att inte genomföra revision? Vi tror liknande som respondenterna och vad som framkommit i förundersökningar och artiklar, att de flesta företagen kommer att fortsätta anlita en revisor, därför kommer inte Revisionshuset att bli alltför instabilt. Men om företag nyttjar lagändringen anser vi att revisionen kommer utvecklas till olika grader av granskning, detta kan vara tillräckligt förtroendegivande för intressenterna.

Samhället

Intressenter

Stat & Myndighet

Företaget

Granskning

Källa: Egen

Husgrunden kommer kanske att utvecklas till konsulttjänster för att möta marknadens behov, möjligen kommer huset att bli ytterligare stabilt när företagen kan utnyttja revisorns kunskap mer anpassat efter deras önskemål. Detta beror självklart på vilka krav intressenterna ställer i 61 (73)

Slutdiskussion framtiden och vem som anses ha behörighet för att underteckna samt kvalitetssäkra företagens finansiella rapportering. Studien resulterar i att behovet av tillförlitlig finansiell rapportering inte kommer att försvinna i och med revisionspliktens avskaffande, utan inriktning blir möjligen mot mer specifika och begränsade granskningsområden. Vi illustrerar i bilden ovan framtidens Revisionshus där revisorn ingår som en slags partner till företaget, och grunden består av olika granskningsnivåer som genomförs efter intressenters behov istället för fullständig revision.

7.4

Förslag på fortsatta studier

Flera eftertankar har framkommit i och med arbetet med denna uppsats, men som idag är svåra att besvara innan lagförslaget träder i kraft. Vi ger som förslag på ytterligare studier att undersöka hur de företag som väljer att avskaffa revisionen kommer att påverkas av intressenternas behov av styrkta handlingar. En fråga är om den kostnadsbesparing som företagen får av utebliven revision, blir en kostnadsbesparing om exempelvis räntor ökar eller om leverantörer samt kunder inte vill göra affärer med dem?

Som ytterligare ämne rekommenderar vi att undersöka hur stor del av de företag som avskaffar revisionen anlitar redovisningskonsulter. En intressant jämförelse skulle vara mellan redovisningsbyråers samt revisionsbyråers tjänsteutbud och hur de skiljer sig åt i strategisk marknadsföring samt kundvård. Vad hade revisionsbyråerna kunnat göra för att behålla dessa kunder med redovisningstjänster istället för revision? En följdfråga blir också om kostnadsskillnaden

och

kompetensnivån

mellan

revisionsbyråerna

och

redovisningskonsulterna har påverkat valet.

62 (73)

Källförteckning

8

Källförteckning

8.1

Litteratur

Alvesson, M., 2004. Kunskapsarbete och kunskapsföretag, Malmö: Liber Ekonomi. Andersen, I., 1998. Den uppenbara verkligheten: Val av samhällsvetenskaplig metod, Lund: Studentlitteratur AB. Andersen, V. och Gamdrup, P., 1994. Forskningsmetoder, Vetenskapsteori och metodlära En introduktion, Andersen, H. (red), Lund: Studentlitteratur AB. DePoy, E. och Gitlin, L.N., 1999. Forskning - En introduktion, Lund: Studentlitteratur AB. Edenhammar, H. och Thorell, P., 2005. Företagens redovisning - att förstå årsredovisningar, Uppsala: Iustus Förlag AB. FAR Förlag, 2006. Revision - en praktisk beskrivning, Stockholm: FAR Förlag AB. FAR Förlag, 2007. Samlingsvolymen 2007 - del 2, Stockholm: FAR Förlag AB. Halvorsen, K., 1992. Samhällsvetenskaplig metod, Lund: Studentlitteratur AB. Hansson, J., Kahn, A., Nicou, M. och Wästfelt, L., 1997. De nya kunskaparna – att leda och leva med kunskap som konkurrensmedel, Malmö: Liber Ekonomi. Johansson, S-E., 2005. Varför har vi revisorer och vad ska de uträtta?, Uppdrag revision, Johansson, S-E., Häckner, E. och Wallerstedt, E. (red), Stockholm: SNS Förlag. Mintzberg, H., 1993. Structure in fives: designing effective organizations, Englewoods Cliffs: Prentice Hall Inc. Patel, R. och Davidson, B., 2003. Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Lund: Studentlitteratur AB. Paulsson, U., Nilsson, C-H. och Tryggestad, K., 2000. Flödesekonomi: Supply Chain Management, Lund: Studentlitteratur AB. Smith, D., 2006. Redovisningens språk, Lund: Studentlitteratur AB. Stenberg V. och Sigbladh, R., 2003. Kreditbedömning - Hur du undviker kundförluster när du säljer mot faktura eller lämnar andra former av kredit, Näsviken: Björn Lundén Information AB. Svedin, J., 1992. Kreditgivning och kreditbedömning av företag, Malmö: Almqvist & Wiksell Förlag AB. Sveriges Rikes Lag, 129:e upplagan, 2008. Aktiebolagslagen, SFS-nummer: 2005:551, 9 kap. 12§, Stockholm: Norstedts Juridik AB.

63 (73)

Källförteckning

8.2

Vetenskapliga artiklar

Collis, J., Jarvis, R. och Skerratt, L., 2004. The demand for the audit in small companies in the UK, Accounting & Business Research, vol. 34, nr. 2, s. 87-101. Duréndez Gómez-Guillamón, A., 2003. The usefulness of the audit report in investment and financing decisions, Managerial Auditing Journal, vol. 18, nr. 6, s. 549-559. Kuenzel, S. och Krolikowska, E., 2008. Psychological bonds and their impact on behavioral loyalty in auditor-client relationships, Managerial Auditing Journal, vol. 23, nr. 4, s. 328-344. Nagy, A. L. och Cenker, W. J., 2007. Accounting firms cautiously maneuver in the new audit environment - a note, Managerial Auditing Journal, vol. 22, nr. 2, s. 218-225. Nurmi, R., 1998. Knowledge-intensive firms, Business Horizons, vol. 41, nr. 3, s. 26-32. Quick, R. och Warming-Rasmussen, B., 2005. The impact of MAS on perceived auditor independence-some evidence from Denmark, Accounting Forum, vol. 29, nr. 2, s. 137-168.

8.3

Artiklar

Andersson, P-O., 2005. Revisorerna tillför företagsekonomisk kompetens - Behåll revisionsplikten, Balans, nr.4, s. 33-34. Andersson, P-O., 2007. Revisorn som ”städare”, Balans, nr. 2, s. 46. Askåker, J., 2008. Osäker framtid för revisor, Dagens Industri, 2008-01-07. Axenborg, I-L., 2005. Rör inte revisionsplikten, Balans, nr. 4, s. 32. Balans, 2007. Bankerna vill ha reviderade årsredovisningar, Balans, nr. 2, s. 7. Brännström, D., 2005. Revisorn gör stor nytta - även i små bolag!, Balans, nr. 4, s. 35-36. Ehlin, Å., 2008. En efterfrågestyrd revision minskar förväntningsgapet, Balans, nr. 2, s. 29. Gandy, M., 2007. Utan revisionsplikt kan revisorn göra mer för småföretag, Balans, nr. 10, s. 46-47. Halling, P., 2005. Revisionen fyller viktig funktion anser Ekobrottsmyndigheten, Balans, nr. 5, s. 21-22. Halling, P., 2007a. Misstänkt brott inte alltid brott, Balans, nr. 4, s. 22-23. Halling, P., 2007b. Revisionsplikten måste bort, Balans, nr. 10, s. 26-28. Halling, P., 2007c. Få danska företag väljer bort revisionen, Balans, nr. 11, s. 26-27. Hugo, L., 2008. Fler ekobrott om revisorn tas bort, Göteborgs-Posten, 2008-01-17. Linderyd, A., 2008. Skatterazzia ersätter revisor för småföretagare, Dagens Industri, 2008-02-25. 64 (73)

Källförteckning Lundgren, C., 2007. Råd till revisorn: Kom fram ur garderoben och börja på en säljkurs!, Balans, nr. 8-9, s. 6-7. Magnusson, J., 2007. Vem ifrågasätter företagens information när revisorn är borta?, Balans, nr. 8-9, s. 45. Precht, E., 2005. Skatteverket samarbetar gärna med landets revisorer, Balans, nr. 5, s. 23-24. Precht, E., 2007a. Bra att revisionsplikten avskaffas, Balans, nr. 3, s. 21-22. Precht, E., 2007b. Branschen fokuserar mer på redovisning, Balans, nr. 8-9, s. 20-21. Precht, E., 2008. Hur många företag undantas från lagstadgad revision?, Balans, nr. 5, s. 34. Ribbestam, S., 2008. Slopad revisionsplikt en lättnad för branschen, Balans, nr. 3, s. 39. Skough, B. och Brännström, D., 2007. De flesta felen rättas efter påpekanden från revisorn, Balans, nr. 12, s. 21-22. Skough, B., 2008. Företag behåller revisorn, Balans, nr. 2, s. 13.

8.4

Internetkällor

Berggren, K., Burén, C-G. och Dahlberg, F., 2008. Slopad revisionsplikt - hotad reform?, Debattartikel, Svenskt Näringsliv, 2008-04-14, http://www.svensktnaringsliv.se/material/debattartikel/article48240.ece FAR SRS, 2006. Slopa inte revisionsplikten för aktiebolag! Inför istället en ny företagsform!, Pressmeddelande, 2008-04-21, http://www.farsrs.se/pls/portal/docs/PAGE/FAR/NYHETSARKIV/2006/PRESSMEDDELA NDE%20FR%C5N%20FAR%20SRS%2014%20DECEMBER%202006.PDF FAR SRS, 2007. Den samhällsekonomiska nyttan av revision, ECON rapport nr: 2007-092, 2008-04-23, http://www.farsrs.se/pls/portal/docs/PAGE/FAR/R-2007092%2520LGH%2520DEN%2520SAMH%C4LLSEKONOMISKA%2520NYTTAN%2520 AV%2520REVISION.PDF FAR SRS, 2008. Styrelseledamöter tycker till om ansvarsfrihet, rapport, 2008-05-02, http://www.farsrs.se/pls/portal/docs/PAGE/FAR/NYHETSARKIV/NYHETSARKIV%20200 8/RAPPORT%20STYRELSELEDAM%D6TER%20TYCKER%20TILL%20OM%20ANSV ARSFRIHET%2012%20SID.PDF Svenskt Näringsliv, 2006. Mikroföretag om revisionsplikten, Demoskopundersökning, 2008-04-14, http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00004/Demoskops_unders_knin_4497a. pdf

65 (73)

Källförteckning Thorell, P. och Norberg, C., 2005. Revisionsplikten i små aktiebolag, Rapport, Svenskt Näringsliv, 2008-04-02, http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00000/Revisionsplikten_i_sm__458a.pdf Regeringen, 2008. Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32), Utredning, 2008-04-15, http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/21/24/04afd0c4.pdf

8.5

Muntliga källor

Andersson, Magnus, 2008, godkänd revisor, Deloitte AB, Kalmar, 2008-04-24. Axelsson, Lars, 2008, ansvarig revisionssektion, Skatteverket, Kalmar, 2008-04-22. Corkovic, Ilko, 2008, sektionschef, Skatteverket, Kalmar, 2008-04-22. Deverén, Johan, 2008, ägare, Nallebudet & Co AB, Kalmar, 2008-04-17. Hallberg, Staffan, 2008, företagsrådgivare, Swedbank, Kalmar, 2008-04-25. Johansson, Ingvar, 2008a, ägare, Ruba i Halmstad AB, Kalmar, 2008-04-21. Johansson, Mats, 2008b, godkänd revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Kalmar, 2008-04-21. Johnsson, Bertil, 2008, ansvarig revisionssektion, Skatteverket, Kalmar, 2008-04-22. Lindström, Franz, 2008, auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Kalmar, 2008-04-24. Rathjen, Leif, 2008, ägare, LR-Smide AB, Kalmar, 2008-04-24. Sampson, Joakim, 2008, företagsrådgivare, SEB, Kalmar, 2008-04-23. Svensson, Per-Arne, 2008, företagsrådgivare, Handelsbanken, Kalmar, 2008-04-23.

66 (73)

Bilagor

9

Bilagor

9.1

Bilaga 1 - Intervjufrågor Företag

1. Vilken är Er befattning? 2. Hur många år har Ert bolag varit verksamt? 3. Vad är Er kärnverksamhet, kan Ni beskriva den för oss? 4. Har Ni tidigare hört talas om utredningen där kravet på revision för aktiebolag eventuellt kommer att avskaffas och vad är Er inställning till det? 5. Vilken revisionsbyrå anlitar Ni? 6. Har Er revisor diskuterat revisionspliktens eventuella avskaffande med Er, vad handlade diskussionen om i sådant fall? Om ej, skulle Ni vilja ha en diskussion om detta med revisorn? 7. Hur ofta, vid vilka tillfällen och för vilka tjänster kontaktar Ni företagets revisor? Exempelvis revision, rådgivning inför större beslut och redovisningsfrågor. 8. Vad är den upplevda nyttan med revision enligt Er? 9. Är revisionskostnaden något som Ni reflekterat över och vad är Er uppfattning om den? 10. Vid vilka tillfällen får Ni visa företagets årsredovisning för externa intressenter, exempelvis bank, kunder och leverantörer? 11. Vid vilka tillfällen tror Ni det kan vara en nackdel att inte anlita en revisor för att granska företaget? 12. Tror Ni att ni fortsättningsvis kommer att anlita en revisor för revision av Ert företag oavsett om Ni undantas revisionsplikten? 13. Vilka övriga tjänster kommer Ni i fortsättningen anlita en revisor till?

Tack för att Ni tog Er tid att medverka i vår undersökning inför vår D-uppsats om konsekvenserna av revisionspliktens eventuella avskaffande. Sofia Brixin och Marina Persson Studenter på Handelshögskolan BBS, Kalmar.

67 (73)

Bilagor

9.2

Bilaga 2 - Intervjufrågor Banker

1. Vilken är Er befattning och vilka arbetsuppgifter har Ni? 1. Vilka tjänster erbjuder Ni till företagen? 2. Vid vilka tillfällen kräver Ni att företagets handlingar är styrkta och granskade av en extern part? 3. Hur går kreditbedömningen till? 4. Skiljer sig kreditbedömningen åt med hänsyn till ett litet eller stort företag? 5. Vad kräver Ni i säkerhet för att bevilja lån till aktiebolag? 6. Vilken betydelse och påverkan har en reviderad årsredovisning vid kreditbedömning? 7. Vad sker om ett företag har en oren revisionsberättelse vid kreditbedömning? 8. Anser ni att revisorns arbete ger nytta, skulle Ni kunna få tag i samma information på annat håll? 9. Anser Ni att mindre aktiebolag med rimlighet skulle kunna undantas revisionsplikt? Kan Ni se några för- och nackdelar för mindre bolag med att behålla revisionen trots pliktens avskaffande? 10. Hur tror Ni att bankens krav vid kreditbedömning kommer att förändras vid eventuellt borttagande av revisionsplikten? 11. Kommer Ni att kräva revision av era kunder även i framtiden, trots att vissa bolag undantas från plikten? Hur diskuterar Ni detta med era företagskunder redan idag? 12. Vilka alternativ kan Ni se till revisionsplikten?

Tack för att Ni tog Er tid att medverka i vår undersökning inför vår D-uppsats om konsekvenserna av revisionspliktens eventuella avskaffande. Sofia Brixin och Marina Persson Studenter på Handelshögskolan BBS, Kalmar.

68 (73)

Bilagor

9.3

Bilaga 3 - Intervjufrågor Skatteverket

1. Vilken är Er befattning och vad har Ni för arbetsuppgifter på Skatteverket? 2. Kan Ni berätta lite om vilka tjänster företag efterfrågar hos Skatteverket? 3. Hur arbetar Ni för att förebygga brott? 4. Vilken skillnad gör Ni i skatterevisionen gällande små och stora aktiebolag? 5. Vilken betydelse har revisionsbyråernas revidering av ett aktiebolags årsredovisning för Er idag? 6. På vilket sätt påverkar den externa revisionen Ert arbete? 7. Vad har Ni för syn på revisionspliktens avskaffande för små aktiebolag, samt att utredningens nya maximala gränsvärde har ökat från 3 miljoner kronor till 83 miljoner kronor i nettoomsättning? 8. Hur skulle revisionspliktens avskaffande för små aktiebolag påverka Ert arbete? 9. Vilka nackdelar för Er kan det finnas med att avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag? Finns det någon fördel? 10. Vilka konsekvenser tror Ni att ett avskaffande skulle få i aspekt till den ekonomiska brottsligheten? 11. Tror Ni att högre krav och fler inlämnade handlingar kommer efterfrågas från små aktiebolag om revisionsplikten avskaffas? Vilka i sådant fall? 12. Vilka diskussioner har Ni inom Skatteverket idag angående hur Ni ska agera samt vidta åtgärder om revisionsplikten avskaffas?

Tack för att Ni tog Er tid att medverka i vår undersökning inför vår D-uppsats om konsekvenserna av revisionspliktens eventuella avskaffande. Sofia Brixin och Marina Persson Studenter på Handelshögskolan BBS, Kalmar.

69 (73)

Bilagor

9.4

Bilaga 4 - Intervjufrågor Revisionsbyråer

1. Vilken är Er befattning och hur länge har Ni arbetat på byrån? 2. Kan Ni berätta om vilka kunder Ni främst riktar Er emot samt vilken typ av uppdrag byrån erbjuder? 3. Hur stor del av byråns kundkrets består av mindre aktiebolag (under 3 miljoner kronor i nettoomsättning)? Samt hur stor del av Er kundkrets har över 83 miljoner kronor i nettoomsättning? 4. Vad finns det för skillnader i Ert arbete gällande små och stora aktiebolag? 5. Vad har Ni för syn på revisionspliktens avskaffande för små aktiebolag? 6. Hur ser Ni på ändringen av gränsvärdena i utredningen för avskaffandet av revisionsplikten, från exempelvis höjningen av nettoomsättningen < 3 miljoner kronor till < 83 miljoner kronor? 7. Vad tillför revision i små aktiebolag enligt Er? 8. Vem får ut den största nyttan av en revision, företaget eller intressenterna? 9. Finns det något alternativ till revision som säkerhetsställer att informationen bolagen lämnar i sin årsredovisning är korrekt? 10. Hur skulle revisionspliktens avskaffande för små aktiebolag påverka Ert arbete, vilka övriga effekter tror Ni att det skulle få? 11. På vilket sätt tror Ni att revisorns roll kommer att förändras i och med revisionspliktens avskaffande? 12. Vilka strategiska förändringar inför eventuellt avskaffande av revisionsplikten för mindre bolag har byrån planerat? 13. Diskuteras eventuella avskaffandet med era kunder, argumenterar Ni för att företagen ska behålla revisionen eller erbjuds andra tjänster för att behålla berörda kunder redan i dagsläget?

Tack för att Ni tog Er tid att medverka i vår undersökning inför vår D-uppsats om konsekvenserna av revisionspliktens eventuella avskaffande. Sofia Brixin och Marina Persson Studenter på Handelshögskolan BBS, Kalmar.

70 (73)

Bilagor

9.5

Bilaga 5 - Översikt för jämförelser av empiri Företag LR-Smide AB

Nallebudet & Co AB

Ruba i Halmstad AB

Respondent

Leif Rathjen

Johan Deverén

Ingvar Johansson

Företagets startår

1991

2004

1987

Befattning

Vd och ägare.

Grundare och ägare.

Vd, Allt-i-allo.

Medveten om revisionspliktens avskaffande

Nej.

Ja, negativ till avskaffandet för egen del.

Ja, positiv till avskaffandet.

Diskuterat ämnet med revisorn

Nej.

Ja.

Ja.

Syn och upplevd nytta med revision

Avstämning av företagets ekonomiska situation.

Professionell, säkerhet och trygghet

Överdebiterad tid, ej behov då egen kompetens finns

Relation till revisor, kommunikation

Endast kontakt vid revision och lagerinventering.

Förtroendegivande, har kontinuerlig kontakt.

Lite kontakt.

Vid vilka tillfällen kontaktas revisor

Revision, lagerinventering.

Revision, skatte-, företagssamt redovisningsfrågor.

Revision, lagtolkning, bekräfta gällande regler.

Visat revisionsberättelsen för intressent

Ja, i början av företagets verksamhet.

Ja, vid skatterevision.

Ja, har inträffat, ex. för bank.

Nyttan > Kostnad.

Kostnad > Nyttan, oskälig prissättning.

Reflektion angående Kostnad > Nyttan. revisionskostnaden Fortsatt revision

Nej, inte behov.

Ja, oavsett lagändring.

Nej, inte behov.

Revisionsbyråns andra tjänster

Rådgivning vid större och viktiga händelser.

Möjligtvis löpande bokföring.

Rådgivning vid större händelser, tolkningsfrågor.

Övrigt

Anlitar redovisningskonsult Hade stor nytta av revisorn som gör redovisning, bokslut vid uppstart av verksamhet. och årsredovisning samt ger rådgivning.

Rimligt gränsvärde 30-40 miljoner kronor i omsättning, tror på alternativ myndighetsgranskning.

71 (73)

Bilagor

9.6

Bilaga 6 - Översikt för jämförelser av empiri Banker Handelsbanken

SEB

Swedbank

Respondent

Per-Arne Svensson

Joakim Sampson

Staffan Hallberg

Antal verksamma år

28 år

20 år

Befattning

Företagsrådgivare.

Företagsrådgivare.

Chef för företagsrådgivning och personalansvarig.

Arbetsuppgifter

Finansieringslösningar, Cash-managementfrågor.

Helhetslösningar, finansiering, placering och kringtjänster.

Finansiering, placering och helhetslösningar.

Viktig, revision är kvitto på att poster är rimliga.

Stor betydelse, underlag för att bedöma företag och risk.

Rimligt att små bolag har regler som HB, nackdel svårt att bedöma företaget då ingen extern part kontrollerat företagets uppgifter.

Rimligt att små bolag undantags från fullständig revision. Möjligen tillräckligt i framtiden om revisorn upprättar bokslut.

Revisionsberättelsens Väldigt viktig, annars endast info från företag. Oren = betydelse varningssignal. Åsikter om lagändring revision

Ej bra generellt, rimligt för mindre AB som ej har behov av fullständig revision. Nackdel är att företag skulle kunna korrigera siffror för att se bättre ut på papper.

Diskussion m. kund gällande lagändring

Ja, samtliga kommer behålla. Nej, inte direkt.

Ja, samtliga kommer behålla.

Strategisk planering

Vet ej hur kraven blir, kreditprocessen oförändrad, möjligen öka personliga åtaganden.

Ej förberedelser ännu, kreditprocess mer tungarbetad med mer uppgifter i framtiden, tätare kontroll av likviditetsflöden.

Även i framtiden kommer banken att arbeta med formalia, kräva bra underlag då de arbetar med inlånade likvida medel.

Framtida revisorn

Företagets anpassade lösningar, mer delaktig revisor, prisdiskussion och revisorn kommer att utvecklas.

Mer konsultation i framtiden. Mer delaktighet och konsultationstjänster från revisorn, möjligen kommer revisorn ses mer som en partner i företaget.

Övriga synpunkter

Vid frivillig revision svårt att Frivillig revision leder till värdera för köpare vid begränsat informationsflöde förvärv av företag. från UC och Bolagsverket.

72 (73)

Bilagor

9.7

Bilaga 7 - Översikt för jämförelser av empiri Revisionsbyråer

Respondent

Deloitte AB

Ernst & Young AB

Öhrlings PwC

Magnus Andersson

Franz Lindström

Mats Johansson

8 år

25 år

Auktoriserad revisor.

Godkänd revisor.

Antal verksamma år 8 år Befattning

Godkänd revisor.

Byråns tjänsteutbud Revision, rådgivning, skatt- Revision, affärsrådgivning, och juridiska frågor, konsult- redovisningstjänster och och ekonomistyrningstjänst. skattekonsultation.

Revision, rådgivning, skattoch redovisningstjänster.

Skillnad arbetsgång små och stora aktiebolag

Mer ren revision större bolag och mer konsultation gällande redovisningen i mindre bolag.

Mer ren revision och kvalificerad konsultation i större bolag då de har egna ekonomiavdelningar. Mindre bolag generellt redovisningstjänster, bokslut samt årsredovisningar.

Revision i små bolag mer kombination av tjänst, granskning och rådgivning. Stora bolag mer ren revision, kontrollorgan.

Åsikt om gränsvärden för frivillig revision

Bör steganpassas.

Högt gränsvärde i utredningen.

Önskar stegvis ökning.

Revisionens nytta i små aktiebolag

Ger trygghet, revisorn är bollplank, snabba besked då revisorn är insatt i företaget, vet risker och möjligheter.

Kvalitetsstämpel, upptäcka och rätta till fel i redovisningen.

Ska se revisorn som en resurs att tillgå, rådgivare vid skatt- och redovisningsfrågor.

Lite konsekvenser för byrån, mer konsultation då jävsproblematiken underlättas och revisorns roll kan breddas.

Ej större förändring. Positivt med efterfrågestyrd revision. Jävsproblematiken underlättas, mer rådgivning.

Ej större förändring, mer Konsekvenser av eventuell lagändring konsulttjänster, mer rådgivning. Utökar tjänsteutbud med paketlösningar. Strategisk planering inför frivillig revision

Centralt görs förberedelser, troligtvis än mer fokus på konsultationer och helhetslösningar. Viktigt att visa på mervärdet av revision, varan har ju inte tidigare behövt säljas.

Centralt görs förberedelser. Revisorn måste kunna sälja Inriktning mot konsultation varan eftersom ej krav, visa då marknad efterfrågar detta. nyttan med revision.

Diskuterat revisionsplikt med klienter

Ja, samtliga svarat att de kommer ha kvar revisionen.

Ja, klienterna svarar att de behåller revisionen.

Alternativ till revisionsberättelse

Delgranskningar kommer Granskar delar av företag, ej troligtvis att bli vanligare där fullständig revision. intressenternas krav avgör innehållet.

Ja, genomgående svarar de att de behåller revisionen.

Någon typ av granskningsintyg där intressenternas krav avgör innehållet.

73 (73)

Högskolan i Kalmar Högskolan i Kalmar har mer än 9000 studenter. Här finns utbildning och forskning inom naturvetenskap, teknik, sjöfart, samhällsvetenskap, ekonomi, turism, informatik, pedagogik och metodik, medie-vetenskap, språk och humaniora, lärarutbildning, vårdvetenskap och socialt arbete. Forskningens profilområden är biomedicin/bioteknik, miljövetenskap, marin ekologi, automation, företagsekonomi och informatik, men forskning pågår inom de flesta av Högskolans ämnen. Högskolan har sedan 1999 vetenskapsområde naturvetenskap, vilket ger Högskolan rätt att anta studenter i forskarutbildning och examinera doktorer inom ämnesområdet naturvetenskap. Handelshögskolan BBS, vid Högskolan i Kalmar Besöksadress: Kalmar Nyckel, Gröndalsvägen 19 391 82 Kalmar, Tel: +46 (0)480 - 49 71 00 www.bbs.hik.se