ANNA-KARIN JOHANSSON
I STOCKHOLM
ASTRID LINDGREN
ORDALAGET
ANNA-KARIN JOHANSSON
ORDALAGET BOKFÖRLAG
I STOCKHOLM
ASTRID LINDGREN
Innehåll Introduktion . 6 Karta över Stockholm . 8 Artillerigatan 8 . 10 Hamngatan 38 – Bar-Lock-institutet . 14 Hamngatan 18 . 17 Strandvägen . 18 Bragevägen 19 . 23 Sveavägen 73 – Stadsbiblioteket . 25 Engelbrektskyrkan . 29 Kungsbroplan . 32 Nybrogatan 3 – KAK . 38 Atlasgatan 9 . 43 S:t Eriksplan 5 . 44 Södra Hamnvägen – Värtahamnen . 49 Vulcanusgatan 12 . 51 Karlbergsparken . 59 Norrtullsgatan 2 . 61 Bryggargatan 11 – Centralpostkontoret . 65 Dalagatan 46 . 70 Karlbergsvägen 34 – Gustaf Vasa folkskola . 79 Vasaparken . 80 Oxtorgsgatan 10 – Rabén & Sjögren . 86 Medborgarplatsen . 90 Kungsgatan 8 – Radiotjänst . 92 Kaptensgatan . 95 Bromma flygplats . 97 Blockhusudden . 103 Djurgården . 104 Norr Mälarstrand . 106
Djurgårdsbrunnsviken . 107 Tegnérgatan 28 – Rabén & Sjögren . 110 Lill-Jansskogen . 115 Karlbergsvägen . 117 Humlegården . 120 Norra begravningsplatsen . 123 Tegnérlunden . 127 Upplandsgatan 13 . 130 Vaxholm . 132 Dalagatan 13 – Postkontoret . 136 Furusund . 140 Villagatan 14 . 146 Norröra . 148 Västmannagatan 11A . 152 Källargränd 4 – Svenska akademien . 157 Drottninggatan 88 – Centralbadet . 160 Sergels torg – Sveriges riksdag . 164 Hagaparken . 170 Odenplan . 174 Götgatan 55 – Teater Göta lejon . 176 Astrid Lindgrens sjukhus . 180 Junibacken . 184 Holländargatan 14 – Adolf Fredriks kyrka . 187 Storkyrkan . 190 Promenad 1 – Astrid ny i Stockholm – Östermalm, City och Lärkstan . 194 Promenad 2 – Astrid bildar familj – Atlasområdet och Vasastan . 196 Promenad 3 – Astrid och böckerna – Norrmalm . 198 Astrid Lindgren – en kronologisk översikt . 200 Bilder . 202 Litteratur . 203 Register . 205 Tack . 208
¤¤ ¤ 32
¤¤
Adresser
2
16
24
8
6
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
Artillerigatan 8 Astrid Lindgrens sjukhus Atlasgatan 9 Blockhusudden Bragevägen 19 Bromma flygplats Bryggaregatan 11 Dalagatan 13 Dalagatan 46 Djurgården Djurgårdsbrunnsviken Drottninggatan 88 Engelbrektskyrkan Furusund Götgatan 55 Hagaparken Hamngatan 18 Hamngatan 38 Holländargatan 14 Humlegården Junibacken Kaptensgatan Karlbergsparken Karlbergsvägen Karlbergsvägen 34 Kungsbroplan Kungsgatan 8 Källargränd 4 Lill-Jansskogen Medborgarplatsen
31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51
Norr Mälarstrand Norra begravningsplatsen Norrtullsgatan 2 Norröra Nybrogatan 3 Odenplan Oxtorgsgatan 10 S:t Eriksplan 5 Sergels torg Storkyrkan Strandvägen Sveavägen 73 Södra Hamnvägen Tegnérgatan 28 Tegnérlunden Upplandsgatan 13 Vasaparken Vaxholm Villagatan 14 Vulcanusgatan 12 Västmannagatan 11A
23
36
25 9
47 38 50 3
26
31
44
S:t Eriksplan 5 I oktober 1929 blir Astrid Ericsson inneboende på S:t Eriksplan 5, bara något kvarter från sin tidigare bostad på Atlasgatan. Några månader senare flyttar även sonen Lars dit. Hans tid i Danmark har kommit till ända. Äntligen återförenas mor och son. Men det blir inte riktigt som Astrid har hoppats. Fru Stevens, som tagit hand om Lars i Köpenhamn, har blivit hjärtsjuk och kan inte längre ta hand om honom. Dessutom behöver Astrid inte längre skydda Reinhold Blomberg. Anledningen till att hon valde att föda i Köpenhamn och lämna sonen där var att Reinhold Blomberg riskerade att dömas för horbrott om det kunde bevisas att han hade ett utomäktenskapligt barn. Hans skilsmässa blev klar sommaren 1928, och då finns det ingen att skydda längre. Lars kan flytta till sin mamma. Vänster: När Lars var tre år flyttade han upp till Stockholm och Astrid. Här poserar de för en bild under ett besök i Vasaparken – i bakgrunden syns det hus på S:t Eriksplan 5 där de bodde under några svåra månader i början på 1930. 45
46
Vänster: Under vaknätterna på S:t Eriksplan 5 när Lars hade kikhosta kunde Astrid blicka ut över taklandskapet i Atlas området. Höger: Lars biologiska pappa Reinhold Blomberg erkände så småningom faderskapet och när Lars flyttade till Stockholm hade han efternamnet Blomberg.
När sonen kommer till Stockholm gör han det under namnet Lars Blomberg – han har sin fars efternamn. Lars är ett så kallat trolovningsbarn. Det innebär att Reinhold Blomberg erkänner honom som sin son och att han får ärva sin biologiske far. Mor och son flyttar nu in hos tillskäraren David Blomberg och hans fru Elsa, som hyr en tvårummare i det nybyggda huset. Familjen är namnet till trots inte släkt med Reinhold. Våren 1930 blir en tung period för Astrid och Lars. Astrid arbetar hela dagarna, hon måste ju försörja dem. Att anställa en barnvakt är inte att tänka på, utan Elsa Blomberg får se till Lars på dagarna. Lars har kikhosta. Han hostar och hostar, och dessutom saknar han sin familj i Danmark. ”Av livets alla nätter var det nog mina värsta. Jag sov inte. Jag låg och hörde Lasse hosta. Och ibland mumla för sig själv: ’Nu sover mor och Esse och Carl!’ Det var ord som brände sig in i mig och som jag aldrig glömmer”, har Astrid Lindgren berättat. Astrid själv var inte heller så stark. Året innan hade hon opererats för giftstruma. Situationen blir ohållbar, och till våren 47
flyttar Lars ner till morföräldrarna på Näs, där Astrids syster Stina tar hand om honom. Där blir han kvar till 1931 då Astrid blivit fru Lindgren och hela den nya familjen kan flytta samman. Då flyttar de in på Vulcanusgatan 12 i Atlasområdet, ett hus som man faktiskt ser om man tittar ut på gården från S:t Eriksplan 5. Huset på S:t Eriksplan 5 har tio våningar och sträcker sig högt ovanför Atlasområdet. Astrid Ericsson och Lars bodde högst upp, där utsikten över takåsarna är storslagen och fantasieggande. Nedanför ligger skorstenar, ventilationstrummor och balkonger. Och här och var finns hemliga rum, undanskymda takterrasser och balkonger med blommor och små lusthus. Kanske var det vaknätterna här ovan hustaken som inspirerade Astrid Lindgren till Karlssons flygturer och äventyr. Däruppe finns i alla fall boningar värdig Karlsson på taket, skrymslen och krypin där ingen har insyn.
Först 1996, 65 år efter att sonen Lars lämnade fosterfamiljen i Dan mark, återvände Astrid Lindgren till Villa Stevens, huset där han bodde. I trädgården fann hon det träd som de brukade leka i. 48
Dalagatan 46 1941 flyttade Astrid, Sture och de två barnen till en lägenhet på Dalagatan 46 med utsikt över Vasaparken. Det skulle bli Astrid Lindgrens hem i över 60 år. Här skulle hon se sina barn växa upp, här skulle hon författa sina böcker och här skulle hon ta emot vänner, familj, kolleger och journalister. Livet var inte alltid varligt med Astrid Lindgren. Även om hon var en uppburen och framgångsrik författare så innebar privatlivet ibland svåra prövningar. Den familj på fyra som flyttade in i femrummaren skulle snart splittras: maken Sture dog redan 1952, efter perioder med för mycket alkohol och flera års svår sjukdom. Sonen Lars flyttade hemifrån, och när dottern Karin gifte sig 1958 blev Astrid Lindgren ensam kvar på Dalagatan. Då skrev hon i sin dagbok: ”Just det! Sätt igång nu och var stark! För nu är i alla fall stunden kommen då ’en liten gris blev ensam kvar’ nämligen jag, av en familj på fyra.” Redan som litet barn hade hon en fantasi som skrämde henne mycket: att det Höger: På Dalagatan i Vasastan bodde Astrid i över 60 år. 1941 flyttade familjen in i en femrummare en trappa upp. Vardagsrummet och arbetsrummet vetter ut mot Vasaparken (de tre upplysta fönstren). 70
71
I lägenheten på Dalagatan tog Astrid Lindgren emot en ständig ström av journalister och fotografer, och lät sig fotograferas i olika situationer. I lägenheten skrev hon också många av sina berättelser, ofta på morgnarna liggande i sängen iklädd nattlinne. På bilden till vänster har fotografen fått henne att efterlikna den situa tionen, fast det är fel kläder och fel säng. Till höger Astrid med Lasse och Karin.
73
skulle börja brinna och att de andra i hennes familj skulle dö och hon själv bli ensam kvar. Familjen var det viktigaste för Astrid Lindgren, det framkommer i otaliga texter och intervjuer. Att få vara tillsammans med barnen och barnbarnen värderade hon allra högst. Och även om ingen av dem bodde på Dalagatan så samlades de på lördagarna för familjemiddag, vid jul likaså. På somrarna var de mycket tillsammans på sommarstället i Furusund. Sina systrar pratade hon med i stort sett varje dag. Men med tiden lärde sig Astrid Lindgren att även uppskatta ensamheten. ”Först och främst vill jag vara med mina barn. Sen vill jag vara med dom som är mina vänner. Och för övrigt vill jag vara ihop med mig själv. Alldeles själv. Människan har ett bräckligt litet värn mot vad livet kan hitta på att slå till med – om hon inte lärt sig vara ensam. Det är nästan det viktigaste som finns”, sa hon i en intervju 1962. Men det var inget lugnt och stilla liv hon levde. Besökarna blev många i det duvgrå vardagsrummet med den rosa soffan och de höga fönstren med vita voilegardiner. Lägenheten var också hennes arbetsplats, där besvarade hon brev, skötte utlandsutgivningen av sina böcker, planerade teateruppsättningar och mycket, mycket annat. Och där författade hon sina böcker. Att skriva kom högt på listan över vad som gjorde Astrid Lindgren lycklig. Under de nästan 25 år hon arbetade på bokförlaget Rabén & Sjögren avsatte hon förmiddagarna åt skrivandet hemma. Oftast satt eller halvlåg hon i sin säng och skrev, i det lilla rummet längst in i lägenheten, mot gården. I början av sin författarkarriär beskrev hon sitt eget skrivande som enkelt och snabbt. Hon bara ”schkrev”, och snabbt gick det. Hon liksom 74
Oxtorgsgatan 10 rabén & sjögren Klockan tio på morgonen den 1 augusti 1944 stod Astrid Lindgren i porten till Oxtorgsgatan 10. Det var slitet och mörkt, hon tyckte det såg ut som ett råttbo. Hon såg sig misstänksamt omkring. Kunde verkligen bokförlaget Rabén & Sjögren ligga här? Under armen hade hon ett manuskript. Det nystartade Rabén & Sjögren hade utlyst en pristävling om flickböcker och Astrid Lindgren hade bestämt sig för att pröva lyckan. Hon hittade en dörr där det stod Rabén & Sjögren på skylten, hon stoppade hastigt ner sitt manus genom brevlådan och skyndade därifrån. Det hon hade lämnat var manuset till debutboken Britt-Mari lättar sitt hjärta. En kväll några veckor senare ringde en Doktor Rabén till Astrid Lindgren på Dalagatan. Han ville veta om hon möjligtvis var lärarinna. Astrid Lindgren trodde det var en felringning, en jourläkare som sökte sin patient. Hon gjorde klart för doktorn att hon inte var sjuk och inte var någon lärarinna. Så småningom förstod hon att han egentligen ville berätta att hon vunnit andra 86
Porten till Rabén & Sjögren såg en aning skamfilad ut när Astrid Lindgren besökte förlaget första gången. Idag finns ingenting kvar av det gamla huset – det revs under de årtionden då Stockholms city byggdes om från grun den. Idag finns på samma plats ett garage.
pris i pristävlingen. Prissumman var 1 200 kronor. ”Gladare har jag nog aldrig blivit än när jag fick beskedet en sen höstkväll 1944”, mindes hon 1977. Efter ytterligare några veckor fick hon tillfälle att komma innanför den slitna dörren i den ruffiga trappen – inne på förlaget var det trevligare. Och det var lokaler som hon blev väl bekant med. Några år senare erbjöds hon anställning som barnboksredaktör och Oxtorgsgatan 10 blev hennes arbetsplats fram till 87
Kungsgatan 8 Radiotjänst Radion hjälpte till att ge Astrid Lindgrens berättelser stort genomslag. Pippi Långstrump sändes redan 1946, året efter att den givits ut som bok. Mästerdetektiven Blomkvist blev den första dramatiseringen för radio. Nästan allt Astrid Lindgren har skrivit för barn har sänt i radio, och det mesta har hon själv läst in. Många av oss minns hennes säregna röst. På den här tiden fanns det bara en radiokanal i Sverige, och eftersom det ännu inte fanns tv eller internet var radion ett viktigt massmedium, det enda i många hem. Sverige var dessutom det kanske radiotätaste landet i världen, och år 1941 fanns det 1 500 000 radiolicenser. Radion hade genomslagskraft. Astrid Lindgren var en välkänd gäst i Svensk Radiotjänsts lokaler på Kungsgatan 8. Förutom att läsa sina egna berättelser var hon med i det mycket populära programmet ”Tjugo frågor” som startade 1948. Programmet gick ut på att Astrid Lindgren, Höger: Astrid Lindgren blev en radiofavorit när hon medverkade i pro grammet ”20 frågor” tillsammans med bl.a. Stig Järrel och Kjell Stens son. Hon var snabbtänkt, välformulerad och rapp i kommentarerna. 92
93
tillsammans med Stig Järrel och Kjell Stensson, genom att ställa frågor skulle gissa vilket ord programledaren hade i tankarna. Astrid Lindgren gjorde intryck på lyssnarna – hon var snabbtänkt, kvick och intelligent. Programmet sändes i tolv år, med början 1948, och Astrid Lindgren var med hela tiden. Under årens lopp har Astrid Lindgren deltagit i otaliga radioprogram. Oftast har det handlat om hennes egna böcker, men hon har också talat om vikten av barnkultur och hon protesterade mot nedskärningar av barnradion. Sjungit har hon gjort många gånger i radion, skillingtryck och andra visor som hon mindes från sin barndom. 1951 deltog Astrid Lindgren i en debatt med komminister Gabriel Grefberg. Ämnet är situationen för ogifta mödrar. Komministern talar om unga kvinnors starka sexuella hunger och lättfärdighet, som leder till att ogifta kvinnor blir med barn. Han är fördömande. Astrid Lindgren å sin sida tycker att allt som kan ska göras för att underlätta livet för de ogifta mödrarna. ”Blir det lite mindre svårt att vara ogift mor blir det också genast mindre svårt att vara barn utom äktenskapet”. Hon menar att den moralistiska synen går ut över barnen. Hon talar utifrån egen erfarenhet – fast på den tiden var det inte allmänt känt att Astrids son Lars var född utom äktenskapet. Men den allra första kontakten med radion fick Astrid Lindgren redan i början på 1930-talet. Då arbetade hon på KAK och skrev varje vecka rapporter om situationen på vägarna runt om i landet – det kunde gälla tjälskott, lösa vägkanter, isbeläggning eller annat som är utmärkt för en motorförare att känna till. Rapporterna lästes upp i radion av en hallåman. 94
Här är tre förslag på promenader genom Stockholm där du kan besöka platser förknippade med Astrid Lindgren.
Promenad 1 Astrid ny i Stockholm – Östermalm, City och Lärkstan När Astrid Ericsson flyttade till Stockholm 1926 bodde hon först inneboende hos en fru Lundberg på Artillerigatan 8 1 (sid 10) på Östermalm. Vid en tvärgata precis intill, Kaptens‑ gatan 2 (sid 95), placerade hon en av sina figurer, kontorsflickan Kati. I böckerna om Kati berättas flera självupplevda episoder från Astrids första år i huvudstaden. På Strandvägen 3 (sid 18) promenerade Astrid gärna och hon gick ofta förbi varuhuset NK på Hamngatan 18 4 (sid 17) på sin väg till och från sekreterarskolan Bar-Lockinstitutet på dåvarande Hamngatan 38 5 (sid 14). Området där skolan låg är helt förändrat efter den s k citysaneringen på 1960–1970-talen, då gammal bebyggelse revs och nya hus byggdes. Idag finns där Sergelfontänen med en glasobelisk av konstnären Edvin Öhrström. Den som vill ta en lite längre tur kan promenera igenom Humlegården 6 (sid 120), där Pippi en gång slog ner sina bopålar. I den södra ändan av Humlegården ligger Kungliga biblioteket, där Astrid Lindgrens arkiv finns. 194
Vi går vidare till Lärkstaden, området runt Engelbrekts‑ kyrkan 7 (sid 29). På en bänk nedanför kyrkan satt den unga Astrid en vårdag på 1920-talet och läste en bok hon lånat, Knut Hamsuns Svält. Den upplevelsen satte spår i hennes framtida böcker. På Bragevägen 19 8 (sid 23) i närheten bodde hon 1928.
8 7
6
5
4
1
2 3
195
”Synd!” Det sa Hans Rabén när han sprättat upp kuvertet och såg att det bara var en vanlig hemmafru som vunnit första priset i barnboks‑ tävlingen. Fögade anade han vad som väntade. Astrid Lindgren kom som 18-åring till Stockholm och bodde här resten av sitt liv. ������������������������������������ Här upplevde hon fattigdom och djup sorg, kärlek och stor lycka – upplevelser som satte spår i hennes böcker. Här är biografin om Astrid Lindgren med utgångspunkt i de platser i Stockholm som haft betydelse för henne. Utan Tegnér lunden ingen Mio min mio, utan Norra begravningsplatsen ingen Bröderna Lejonhjärta. Följ med till S:t Eriksplan där hon bodde med sin sjuke son under några svåra månader 1930, till Djurgården där hon ofta promenerade och till Vasaparken där hon en dag stukade foten och sedan blev sängliggande och fick tid att skriva ner historien om Pippi Långstrump. I den här boken får du lära känna nya sidor av Astrid Lindgren, här finns uppgifter som aldrig förut publicerats. Även kartor och tre promenader i Astrid Lindgrens fotspår. ISBN 978-91-7469-039-2
Ordalaget Bokförlag www.ordalaget.se
9
789174
690392
