Ar getingspindeln, Argiope bruennichi, etablerad i Sverige? LARS J. JONSSON & PER WILANDER
Jonsson, L. J., & Wilander, P.: Ar getingspindeln, Argiope bruennichi, etablerad i Sverige? [Is the wasplike spider,Argiope bruennichi, established in Sweden?] - Ent. Tidskr. 120: (l-2):17-21. Lund, Sweden 1999. ISSN 0013-886x.
Females
of the wasplike spider Argiope bruennichi, have been found on several localities
in 1995 and 1998 in Skine, southern Sweden. One female was also found in Skine in 1997, and one female was found on the island of Gotland as early as 1989. Most of the females found in 1995 where found in areas with human activities (disturbed areas). In contrast, the findings from 1997 -7998 were mostly in natural habitats.
krs
J. Jonsson, MNA, Hi)gskolan i Kristianstad,29l 88 Kristianstad Per Wilander Avd. fdr Systematisk Zoologi, Lunds Universitet, 223 62 Lund
Niir naturintresserade miinniskor kommer hem frin resor till medelhavsomrfldet berzittar de ibland att de sett en stor och vackert tviirrandig spindel som suttit uppochned i ett kraftigt niit. Det dr di oftast getingspindeln, Argiope bruennir'lzi (Scopoli), som de lagt meirke till. Under 1900-talet har arten spritt sig norrut och har nu eiven
nfltt Sverige.
Spridningen norrut I Tyskland och Frankrike iir getingspindeln kdnd sedan liinge. Dess tidigare nordgrtins gick genom norra Frankrike (Simon 1926) och sydvzistra Tyskland, med en nordlig utpostpopulation i Ber-
lin (Wiehle 1931). En ryckvis spridning har skett frin 30-talet frin bida dessa omriden (Martin f 978, Guttmann 1979, Sacher & Bliss 1990).
lar i nordviistra Tyskland ddr den tidigare saknades (Altmi.iller 1998) och ldngre nomrt i England (Harvey 1998). I Danmark upptdcktes de forsta getingspindf arna i Dyrehaven i Kdpenhamn 1992. 1994 upptdcktes en individ pi Falster ndra en av de tidigare nordligaste klinda lokalerna i Tyskland. Under de senaste iren har getingspindeln pitraffats 6rligen i Danmark. 1997 hittades den pi minga lokaler pi Jylland, Lolland, Sjiilland och Bornholm (Scharff & Langemark 1997). Aven 1998 harden p6traffats i mycket stort antal, bl.a. med hundratals honor pi en lokal pi Jylland (Scharff 1999).
Fynd i Sverige Det zildsta klinda fyndet giordes av den tyske spindelkeinnaren Giinter Schmidt (pers. medd.)
I scidra England etablerade sig A. bruennichi 1 kustndra omriden under andra vlirldskriget
sensommaren 1989. Han fann di en hona pi alvarmark vid ett kdrr med en liten sjti pi sydli-
(Bristowe 1958). Under SO-talet nidde arten omi norra Tyskland diir den tidigare inte var kiind, t.ex. de nordtyska ciarna Ri.igen och Hiddensee (Sacher & Bliss I 990). Under 90-talet har
gaste Gotland.
r6den
getingspindeln fortsatt att spridas, bl.a. till de de-
1995 rapporterades getingspindeln frfln flera stiillen i Skine. I nigra av dessa fall anser vi att det sdkefi rcir sig om getingspindeln. Stor uppmdrksamhet rOnte en hona som i augusti bosatt
t1
lttrs
J. Jonsson
Ent. Tidskr. 120 (1999)
& Per Wilander
l- Kcinda lokalerfdr de svenskafitnden av getingspindeln Argiope bruennichi (Scopoli). Table 1 . The known localities of Argiope bruennichi (Scopoli) in Sweden. Tabell
nr I 2 .,
4 5
6 7
8 9 10 11
lokal Gotland. Sudret Skine, Trelleborg
antal
datum
kiilla
ovrigt
I
ca I aug 1989 16 aug 1995
Giinter Schmidt Svemark 1995
(arachnolog) sedd av P. W. & fotografier, beliiggex. ZML
1
Skine, Dalby Skine, Beddingestrand Skine. Lomma Skine, Smygehuk Skine, Hunneriids mosse Skflne, Smygehuk
Skine, Vomb Sk6ne, Haviing Skene, Staffanstorp
I 3 I 5-7
&
aug-sept 1995 slutet av aug 1995
Britt Ahman
beliiggex. ZML (spindelkunnig)
Hikan Gunnarsson
fotografier
14 aug 1997
Aagaard & O. Hammarstedt
(entomologer)
15 aug 1998
Hikan Gunnarsson Allan Dufberg
28 aug 1998 6 sept 1998 sept 1998
sig i familjen Tillys soliga uterum i Trelleborg. Spindeln blev bflde omskriven och fotograferad i dagstidningar och TV. Fdrst var Trelleborgs Allehanda (Svemark 1995). Enstaka honor pitrdffades iiven pi fyra andra stiillen i Skflne (se Tab. I och Fig. 1). I Dalby hittades getingspindeln pi igenvrixande mark inom ett industriomrflde, i Smygehuk bland griis pA havsstranden, i Beddingestrand pe ett hus och i Lomma i ett h6gt buskage i ett bostadsomrede. I mitten av augusti 1997 upptiicktes en hona bland smalbladig kaveldun och hciga cirter i Hunnerrids mosse (Lemmestrci kdrr), 9 km cister om Svedala. Under 1998 upptzicktes getingspindeln pi etminstone fyra olika lokaler i Skine. En hona pitraffades 6ster om Smygehuk 15 sept., pa samma lokal som honan frin 1995. 5-7 honor upptdcktes pfl en grdsbevuxen vAgren sydviist om Staffanstorp (Fig.2).Tre honor inf6ngades vid hflvning pfl sandig grasmark i ett skogsbryn soder om Vombs by. En hona pitr2iffades nzira marken pi en sandig torrhed med sandstarr och fiiltmalcirt vid Havdng. Dessa fynd dr de vi kdnner oss sAkra pA dA vi antingen sett getingspindlarna, fotografier av dem eller fitt informationen av personer som
18
sedd av P. W sedd av P. W.
slutet av aug 1995 slutet av aug 1995
Anders Ohlsson Gert Pettersson & Ingvar Svensson
beliiggex. ZML (entomolog)
fotografier
till arten sen tidigare. M6nga rapporterafynd har vi tyvzirr inte kunnat ta med eftersom vi inte krinner oss helt sdkra pi dessa. Fynden frirn 1995 var frin miljder kraftigt
keinner de
F i g. 1. Kci nda fyndlo kale r fd r g e t i n g s p i nde ln ( Argiope bruennichi) i Skdne 1995-1998.
Known localities for the wasplike spider (Argiope bruennichi) in Skdne 1995-1998.
Ent. Tidskr. 120 (1999)
Getingspindeln (Argiope bruennichi) i Sverige
I
Fig.2. Hona av getingspindel (Argiope bruennichi) sydvtist om Staffanstorp i Skdne. Foto:
pit vcigbank
Gert Pettersson.
Adult female
of
(Argiope bruennichi) from
Fig. 3. Hona av getingspindel (Argiope bruennichi) med artens karakte rist i ska s ic k- sackformi ga stabiliment. Denna getingspindel drfotograferad i Spanien i september 1986. Foto: Torbjdrn Kronestedt.
torp,
Adult female of Argiope bruennichi with stabilimentum. This photo was taken i Spain.
piverkade av manniskan, till skillnad fr6n fynden frin 1997 och 1998 som i de flesta fall iir
ligt iir att getingspindlar pitrAffas ndra floder eller kusten, si en viss luftfuktighet verkar ocksfl
frin naturligare miljder.
behcivas.
Ekologi
och bdrjan av h6sten, i Tyskland frin slutet av juli till bcirjan av oktober. Hanarna blir vuxna nigot frire honorna, i juli (K0hler & Schiiller 1987). Detta rir inte frirvflnande eftersom hanarna iir betydligt mindre 6n honorna. Hanarna beh6ver alltsfl betydligt fdrre huddmsningar innan de dr vuxna. I England blir honorna 1l-15 mm och hanarna 4-4,5 mm (Roberts 1995). De fi svenska getingspindlar vi sett har varit 12-74
southernmost Sweden, Skdne, southwest of Staffans-
Vuxna honor pitrdffas under sensommaren Getingspindeln pitriiffas i en miingd olika miljder, bflde ganska torra och mer eller mindre fuktiga (Sacher & Bliss 1990, Merrett 1990, Manin 1991). Biotoperna domineras oftast av griis. Vegetationen 6r frir det mesta gles och vzil genom-
luftig, normalt med
cippna partier.
Alla miljOer
diir getingspindeln lever har det gemensamt att de blir ordentligt uppviirmda (H6ser 1992).Yan-
19
Ent. Tidskr. l2O (1999)
l,ars J. Jonsson & Per Wilander
mm langa. I medelhavsomridet dr honorna betydligt stcirre, ofta ca 20 mm linga. Parningen sker under sensommaren. Den mycket mindre hanen letar di upp en hona. Honorna l[gger iigg i en eller flera kokonger som hdngs upp mellan griisstrin. Storleken pfi en kokong varierar frin under I cm3 till mer iin l0 cm3 (Kdhler & Schiiller 1987). Livscykeln dr endast 1-6rig (Ktihler & Schiiller 1987), vilket zir anmdrkningsvdrt fcir en sA stor spindel. Det innebiir att tillvdxten under den enda sommaren iir oerhort kraftig. Favoritfodan ar stora insekter, framfcir allt griishoppor och bin
(Malt
1996).
Honorna 96r ett stort hjulformat nat. Placeringen iir ofta ganska ndra marken, sdllan mer zin 50 cm over markytan. Ndtet ar latt att kenna igen, di det ofta har ett brett vitt sicksackformat band, kallat stabiliment, som gir frin den nedre och ibland iinda upp till den ovre kanten (Fig. 3. fdregiende sida). Att konstruera detta band kostar naturligtvis en del extra energi ftir honan, och det dr inte heller alla honor som tillverkar ett sicksackband. Vilken fcirdel honan har av bandet iir inte helt klargiort. De vita sicksackbanden reflekterar iiven UVJjus och lockar till sig insekter som bin (Craig & Bernard 1990). Malt (1996)
har funnit att nat med liingre stabiliment nomsnitt fingar fler bin.
i ge-
Hur har getingspindeln spridit sig? De flesta unga getingspindlar rivervintrar i den kokong som honan gjort i augusti-september. Pd
senviren, oftast i maj, tar sig de smi getingspindlarna ut. En vacker virdag flyger de iviig pi smi tridar som de sdnder iviig frin spinnvirtorna och som uppvindar tar tag i (Follner & Klarenberg 1995). De kldttrar d6 hdgst upp pe griisstrin och rirter och skickar ut nigra spinntrfldar. Fcir att spindlarna ska kunna lyfta fir det inte vara blisigt, si att de enda vindar som bildas dr den termik som uppvdrmningen genom solljuset ger. Enligt Follner & Klarenberg (1995) seglar alla unga getingspindlar, utan undantag,
ivdg. Deras underscikning zir frin en nyetablerad population i Bayern, och om det iir likadant pi andra stdllen kan endast visas genom nya underscikningar. Att getingspindeln har en ovanligt ef-
20
fektiv frirmiga att kolonisera nya liimpliga loka-
ler har uppmdrksammats Menett 1990).
i minga ldnder
(t.ex.
Spridningen sker alltsfl troligen under maj och bcirjan av juni. De finns spekulationer om att
ungama kan segla iviig upp till 100 km (Guttmann 1979), dven om det normala nog iir endast pi sin hdjd nflgon kilometer. Niir de ger sig iviig pi sina flygande tridar har ungarna einnu inte iitit nigot sen de kldcktes i kokongen pi hcisten. En del kokonger civerges redan pi hdsten (Kdhler & Schiiller 1987). Om all spridning norrut skett genom dessa "flygande" getingspindlar iir viil osikert. Man kan iiven tiinka sig att transport med olika fordon kan ske. Fcir det senare talar att minga av fynden rir frin omriden som dr kraftigt pflverkade av mdnniskor och med mycket trafik. Den lingsamma spridningen norrut talar dock fdr att spridningen framfor allt skett pi naturlig viig.
Framtiden Getingspindeln iir en ursprungligen mediterran art (Wiehle 193 l) som har spritt sig nomrt. En delfcirklaring kan vara att getingspindeln har gynnats av att klimatet blivt varmare (Follner & Klarenberg 1995). Men detta iir szikert inte den enda frirklaringen. Vad som kommer att htinda framtjver, om getingspindeln kommer att fortsatta att sprida sig, om fririindringen i utbredningen kommer att stanna av eller om arten kommer att fcirsvinna
frin
Sverige, iterstir att se. Att Stminstone vissa
getingspindlar klarar ett kallare klimat iin Skines zir sdkert. Arten har under 9O-talet peraffats iHarz, i mellersta Tyskland, pe upp till 870 m. rj. h., och med reproducerande honor pfl upp till 500 m.6.h. (Sacher & Seifert 1996). Med tanke pi det krirva klimatet pi htigre hdjder i Harz borde getingspindeln kunna klara sig itminstone upp till Mdlardalen. Aret efter en varm sommar har antalet getingspindlar iikat (Malt 1996) och mtijligheterna ftir spridning till nya omriden varit stora. F6rhoppningsvis kommer denna vackra och intressanta spindelart att finnas kvar i landet och foftsiitta att sprida sig. Vi tar tacksamt emot alla rapporter om fynd.
Ent. Tidskr. 120 (1999)
Getingspindeln (Argiope bruennichi) i Sverige
Ta en bild (eller samla in, helst
i sprit) fdr
sdker-
hets skull. Lokal, biotop, datum, antal, k6n och
eventuell [ggkokong helst
vill
iir viktiga fakta som vi
ha.
Tack Valdigt minga m?inniskor har visat intresse och varit
till
stor hjalp.
Vi tackar dem alla.
Krihler, G & Schlller, G. 1987. Untersuchungen zur Phflnologier und Dormanz der Wespenspinne Argiope bruennicfti (Scopoli) ) (Araneae, Argiopidae). - Zool. Jb. Syst. I l4: 65-82. Malt, S. 1996. Untersuchungen zur Rolle ausgewiihlter netzbauender Spinnen (Araneae) im trophischen Beziehungsgeftige von Halbtrockenrasen. Dissertation, Friedrich-Schiller-Universitiit Jena. Martin, D. 1978. Zur Verbreitung der Zebraspinne in der DDR. - Faun. Abh. Mus. Tierkd. Dresden. 7:
l-5.
Martin,
D. 1991. Zur
Autdkologie der Spinnen
(Arachnida: Araneae). I. Charakteristik der Habi-
tatausstattung
Litteratur Altmiiller, R. 1998. Ausbreitung der Wespenspinne b r ue nnichi in Niedersachsen (Arachnida: Araneae). - Inform. d. Naturschutz Niedersachs. 6:178-181. Bristowe, W. S. 1958. The world of spiders. Collins. London. Craig, C.L. & Bernard, G.D. 1990. Insect attraction to ultraviolet-reflecting spider webs and web decorations. - Ecology 7l:616-623. Follner, K. & Karenberg, A. 1995. Aeronautic behaviour in the wasp-like spider, Argiope bruennichi (Scopoli) (Araneae, Argiopidae). - Proceedings of the l5th European Colloqium of Arachnology 66-72. Ceske Budojovice.
Arg i ope
Guttmann,
R. 1979. Zur Arealenentwicklung und
Okologie der Wespenspimte (Argiope bruennichi) in der Bundesrepublik Deutschland und den angrenzenden Llndern.
- Bonner zool. Beitr.
30:454-486. Harvey, P. 1998. Some Interesting Essex Records
- Newsl. Br. arachn. Soc. 83: 7-9. 1992. Befunde zur Habitatpriiferenz der Wespenspinne, Arg iope bruennichi. - Arachnol. Mitt. 3: 54-56. 1996-97.
H6ser,
N.
und Priiferenzverhalten
epigZi-
ischer Spinnenarten. - Arachnol. Mitt l: 5-26. Merrett, P. 1990. A Review of the Nationally Notable Spiders of Great Britain. N. C. C., Peterborough.
Roberts, M. J. 1995. Spiders of Britain & Northern Europe. HarperCollins Publishers. Sacheq P. & Bliss, P. 1990. Ausbreitung und Bestandssituation der Wespenspinne (Argiope bruennichi) in der DDR - ein Aufruf zur Mitarbeit. - Entomol. Nachr. Ber. 34: l0l-107. Sacher, P & Seifert, S. 1996. Zur Hcihenverbreitung der Wespenspinne Argiope bruennichi im Harz (Araneida: Araneidae). - Abh. Ber. Mus. Heineanum 3:
67
-77
Scharff, N. 1999. Hvepseedderkoppen en ny dyrearl i Danmark. - Naturens Verden 1: 34-37. Scharff, N. & Langemark, S. 1997. Hvepseedderkoppen Argiope bruennichi (Scopoli) i Danmark (Araneae; Araneidae). - Ent. Medd. 65: 179-182. Simon, E. I 926. Les Arachnides de Fran ce 6 (2): 309532. Svemark, M. 1995. Unik getingspindel funnen i Trelleborg. - Trelleborgs Allehanda 17 arg, 1995. Wiehle, H. 1931. Araneidae. - Tierwelt Deutschlands
23: l-136.
Fiirgstarkt om trollsliindor Ole Fogh Nielsen. 1998. De danske guldsmede. Danmarks Dyreliv, bind 8. Apollo Books, Stenstrup. 219 sidor. ISBN 8l-88151-21-8. Pris DKK 300,00 plus porto.
all anledning att kdnna sig nrijd. Boken iir en bra representant fdr den "nya generationens" bestiimningsbdcker som dr mer iin bara en bestdmningsnyckel. De danske guldsmede dr mycket
I serien Danmarks Fauna har nu bandet om troll-
dande kapitel om trollsldndornas livscykler med
sliindor kommit ut. Med sina279 sidor och 6ver 230 ftirgfotografier utgdr boken en milstolpe i nordisk trollsliindelitteratur. Ole Fogh Nielsen har lagt ner eftjAtrcarbete pi verket, och han har
ningsnyckel
mer!
Boken lir traditionellt uppstiilld - nigra inle-
sivdl morfologiska som ekologiska aspekter fciljs av artbeskrivningar som iir bide fylliga och detaljerade. I slutet av boken finns en bestdm-
till alla
arter, bide
till fullbildade 2t
