Teknik och samhälle Datavetenskap
Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå
Användarcentrerad förbättring av HR-system User-centered improvement of HR-system
Ali Rama
Examen: Kandidatexamen 180 hp
Handledare: Mia Persson
Huvudområde: Datavetenskap
Andrabedömare: Andreas Göransson
Program: Data & Telekommunikation Datum för slutseminarium: 2013-12-13
Sammanfattning I denna uppsats har det undersökts vilka användbarhetsproblem som är framträdande i HRutan, samt vilka förbättringar som kan härledas i HRutan avseende användbarhetsproblemen. HRutan är en samlingsplats för allmän självservice och information i anknytning till arbetet inom HR-området inom Malmö stad och används av anställda inom Malmö stad för arbetsrelaterade uppgifter. Undersökningen har gjorts genom att analysera ett utvalt HR-system med hänvisningar till utvalda designanvisningar och direktiv. Designanvisningarna och direktiven presenterades för den utvalda målgruppen genom en undersökning i form av intervjuer. Syftet med den första genomförda intervjun var att samla åsikter och synpunkter från målgruppen angående potentiella användbarhetsproblem i det utvalda HR-systemet. Datainsamlingen kom sedan att användas vid utformningen av ett prototypbaserat användargränssnitt. I samband men den första genomförda intervjun genomfördes även en expertutvärdering av användargränssnittet vars syfte var att styrka de användbarhetsproblem som målgruppen tidigare uttryckt. Detta genom att jämföra resultatet från båda undersökningarna och därmed finna ett framträdande resultat av användbarhetsproblem. Avslutningsvis genomfördes ytterligare en intervju med målgruppen avseende det prototypbaserade användargränssnittet för att finna underlag för om några förbättringar skett. Syftet med undersökningen är att fastställa vilka designanvisningar och direktiv som är relevanta för att uppnå en högre grad av användbarhet i ett HR-system och därmed leva upp till användarnas krav och behov. Detta för att finna de förbättringar som är vid behov för att underlätta de grundläggande funktionerna i ett HR-system och därmed finna hur design, struktur och navigering i ett HRsystem kan förbättras ur ett användbarhetsperspektiv. Resultat tyder på att det finns en varierande grad av relevans för samtliga designanvisningar och direktiv där kategorierna felhantering samt feedback och återkoppling påvisar en högre grad av relevans. Kategorin hjälpmedel och genvägar tyder på en lägre grad av relevans i samband med HRutan. Resultatet påvisar även att det finns ett behov av förbättringar för samtliga kategorier. Förslagen till förbättringar baseras bl.a. på en ny konsekvent layout och dess innehållande information samt tydliggörandet av aktuella händelser och platser genom en indelning av de olika kategorierna i menyn i s.k. flikar. Andra förslag till förbättringar bygger på en ny strukturering och placering av information som presenteras med fokus på dess väsentlighet, meddelandefönster som är anpassade för de olika handlingarna men även tillägg av utgångs och ångerfunktioner. Förslagen till förbättringar belyser även vikten av ett system som sköter de grundläggande justeringarna och inmatningarna i systemet, genväg för den mest frekventa arbetsuppgiften samt en ny layout av användargränssnittet. Ytterligare förslag till förbättringar baseras på utnyttjandet av symboler samt genvägar till funktioner med flervalsalternativ för att uppnå en mer målgruppsanpassad sida. Avslutningsvis framhävs förbättringar i form av flerstegsanvisningar för utförandet av arbetsuppgifter och en logisk utformning av layout, menyer, termer, symboler och fraser.
Abstract The thesis explores the most prominent usability problems in HRutan but also addresses the improvements that can be made. This has been accomplished by studying a specific/selected HR system with references to carefully selected design guidelines and directives. The design guidelines and directives were shown to the target group through a survey in the form of an interview. The aim of the first interview was to collect the opinions and the feedback of the target group regarding the usability problems of the selected HR system. These opinions and the feedback were later used in the design of a prototype-based user interface. Together with the first interview an expert evaluation was conducted which aimed to confirm the usability issues that the target group expressed. This was completed by combining the results of usability problems from both studies and thus find a prominent result of the usability problems on the selected HR system. Finally, one more interview regarding the prototype-based user interface was done by the target group. The intention of this interview was to examine if any improvements had been made. The aim of this study is first of all to determine what design guidelines and directives are relevant to achieve a higher degree of usability in an HR system and thus meet requirements and needs of the user. The second aim is to discover and determine the improvements necessary to simplify the basic features of an HR system from a usability perspective. The last part is the aim to identify how the design, structure and navigation of an HR system can be improved from a usability perspective. The results point out that there is a varying degree of relevance for each design guidelines and directives where the categories error handling, feedback and reconnection indicates a higher degree of relevance. The category tools and shortcuts point to a lower degree of relevance in the context of HRutan. The result show that there was a necessitate for a variable degree of improvement in all categories. The suggestions for improvements are for instance based on a new consistent layout of its information and a clarification of current events and places by division of the categories in tabs. Additional proposals for improvement are the structuring and placement of information based on essentiality, message windows for the various actions as well as the addition of a number of output and regret functions. The proposals for improvement give prominence to the importance of a system that handles the most basic adjustments and inputs but also highlight the weight of the shortcuts for the most frequent task. Shortcuts for functions with multiple choice options to achieve a more targeted custom page and multi-step directions, such as video clips for the execution of tasks, are further proposal of improvements. These improvements result in a new layout of the user interface with a consistent structure and design of the layout, the menus, terminology, symbols and phrases.
Lovord Först och främst vill jag tillägna ett stort tack till min handledare Mia Persson för den vägledning och det engagemang som väsentligt bidragit till skapandet av uppsatsen. Jag vill även tacka Andreas Göransson för att han tog sig tiden att genomföra en expertutvärdering som har en betydande roll i uppsatsen. Mitt tack sträcker sig dessutom till Mimoza Rama för den detaljerade och stödjande feedback under revideringen av arbetet.
Innehållsindex 1. Introduktion ..…………………………………………………………………….1 1.1 Bakgrund ...…………………………………………………………………………….1 1.2 Problemställning ……………………………………………………………………...1 1.3 Syfte och frågeställning ……………………………………………………………..2 1.4 Vetenskaplig metod ...………………………………………………………………..2 1.5 Avgränsning ……………………………………………………………………………3 1.6 Terminologi ...………………………………………………………………………....3
2. Introduktion av HRutan ………………..………………………………………….4 3. Teoretisk bakgrund …………………………………………………………………..5 3.1 Användbarhet .………………………………………………………………………...5 3.1.1 Begreppet användbarhet ……………………………………….………….5 3.1.2 Behovet av användbarhet .…………………………………………………6 3.2 Att uppnå användbarhet .…………………………………………………………..7 3.2.1 Beskrivning av användaren och användarens egenskaper .……....7 3.2.2 Beskrivning av uppgifter ………………………………….……………….7 3.2.3 Målsättning ………………………………………………….………………..8 3.2.4 Deltagande av användare under designprocessen ..….……………..8 3.2.5 Iterativ design ………………………………………………….…………….8 3.2.6 Prototyp ………………………………………………………….…………….8 3.2.7 Intervju …………………………………………………………….…………..9 3.3 Designanvisningar och direktiv …..………………………………….……………9 3.3.1 Heuristiker och heuristisk utvärderingsmetod ..……………………10 3.4 Reflektion ..……………………………………………………………………………13
4. Vetenskaplig metod …………………………………………………………..15 4.1 Metodval ..…………………………………………………………………………….15 4.2 Urval ...…………………………………………………………………………………16 4.3 Utformning av intervjuer ………………………………………………………….16 4.3.1 Intervju del ett ……………………………………………………………...17 4.3.2 Intervju del två ……………………………………………………………..18 4.4 Heuristisk utvärdering …………………………………………………………….18 4.5 Kritik …………………………………………………………………………………..18 4.5.1 Kvalitet ……………………………………………………………………….18 4.5.1.1
Validitet ...……………………………………………………..18
4.5.1.2
Reliabilitet ...………………………………………………….19
4.6 Process för utformning av prototyp ..…………….………………………….…19 4.6.1 Enhetlighet ……………………………………………………………….…19 4.6.2 Tydlighet …………………………………………………………………..…20 4.6.3 Feedback/Återkoppling …………………………………………………..21 4.6.4 Utgångar och ångerfunktioner ………………………………………….22 4.6.5 Felhantering …………………………………………………………………22 4.6.6 Minneshantering …………………………………………………………..23 4.6.7 Målgruppsanpassning …………………………………………………....24 4.6.8 Hjälpmedel och genvägar ………………………………………………...24 4.6.9 Logisk struktur ..…………………………………………………………...25
5. Empirisk presentation av erhållen data…………………………………26 5.1 Grafisk framställning……………………………………………………………...26
6. Analys ……………………………………………………………………………..34 6.1 Analys av erhållen data ...………………………………….…..…………………34 6.1.1 Enhetlighet ………………………………………………………………….34 6.1.2 Tydlighet ……………………………………………………………………..35 6.1.3 Feedback/Återkoppling …………………………………………………..37 6.1.4 Utgångar och ångerfunktioner ………………………………………….38 6.1.5 Felhantering …………………………………………………………………39 6.1.6 Minneshantering …………………………………………………………..41 6.1.7 Målgruppsanpassningar ………………………………………………….42 6.1.8 Hjälpmedel och genvägar ………………………………………………...43 6.1.9 Logisk struktur …………………………………………………………….44 6.2 Öppna problem ……………………………………………………………………..45
7. Slutsats och diskussion ……………………………………………………..46 7.1 Vidare forskning …………………………………………………………..………..47
8. Referenser ……………………………………………………………………………….48
Figurindex Figur 1: Illustration av HRutan’s ”samlingssida ……………...………………………...4 Figur 2: Illustration av undersökningsmodellen …………….………………………...16 Figur 3: Illustaration av förbättring av informationen för respektive kategori i menyn ………………………………………………………………..…………………………21 Figur 4: Illustration av förbättring i form av utökning av information …….……….22 Figur 5: Illustration av förbättring i form av fördelning av de olika kategorierna .23 Figur 6: Illustration av förbättring i form av meddelanden foster…………………..23 Figur 7: Illustration av huvudfältet på sidan .…………………………………………..24 Figur 8: Illustration av förbättring i form av genvägen för uppgiften ”flex” ………25 Figur 9: Illustration av förbättring i form huvudfältet och dess genvägar ………..26 Figur 10: Illustration av förbättring i form av flerstegsanvisningar i videoklipp ..27 Figur 11: Illustration av förbättring i form av en knapplisa för ”självservice” menyn …………………………………………………………………………………………..28 Figur 12: Respondenternas svar från fråga 8 del ett …………………………………28 Figur 13: Respondenternas svar från fråga 9 del ett och fråga 2 del två ………..28 Figur 14: Respondenternas svar från fråga 10 del ett och fråga 3 del två ………29 Figur 15: Respondenternas svar från fråga 6 del två ………………………………..29 Figur 16: Respondenternas svar från fråga 12 del ett och fråga 7 del två ……...29 Figur 17: Respondenternas svar från fråga 10 del två ………………………………30 Figur 18: Respondenternas svar från fråga13 del ett ………………………………..30 Figur 19: Respondenternas svar från fråga 17 del ett ……………………………….30 Figur 20: Respondenternas svar från fråga 14 del två ……………………………...31 Figur 21: Respondenternas svar från fråga 18 del ett ……………………………….31 Figur 22: Respondenternas svar från fråga 13 del två ………………………………31 Figur 23: Respondenternas svar från fråga 20 del ett och fråga 16 del två …….32 Figur 24: Respondenternas svar från fråga 12 del ett ……………………………….32 Figur 25: Respondenternas svar från fråga 22 del ett ……………………………….32 Figur 26: Respondenternas svar från 23 del ett och fråga 19 del två …………….33 Figur 27: Respondenternas svar från fråga 26 del ett ………………………...…….33 Figur 28: Respondenternas svar från fråga 27 del ett och fråga 21 del två …….33
Figur 29: Respondenternas svar från fråga 29 del ett ……………………………….34 Figur 30: Respondenternas svar från fråga 30 del ett och fråga 25 del två ….….34 Figur 31: Respondenternas svar från fråga 33 del ett …….…………………………34 Figur 32: Respondenternas svar från fråga 28 del två ………………………………35 Figur 33: Respondenternas svar från fråga 36 del ett och fråga 30 del två ……..36
Tabellindex Tabell 1: En sammanställning av attribut avseende användbarhetsbegreppet i enlighet med ISO 9241-11, Nielsen och Shneiderman & Plaisant ......................13 Tabell 2: En sammanställning av framstående och återkommande designanvisningar och direktiv ..………………………………………………………….14
1. Introduktion 1.1 Bakgrund Människa–datorinteraktion är ett forskningsområde som beskriver interaktionen mellan människor och datorer och avser att klargöra hur människor använder datorer med hjälp av begreppet användbarhet. Människa–datorinteraktion förkortad MDI kopplar datavetenskap med andra vetenskapliga områden. Framförallt används kognitionsvetenskap i samband med MDI. Kognitionsvetenskap ger kunskap om hur människor förstår, tolkar och minns information[1]. Denna vetenskap används inom MDI för att undersöka hur människor upplever användargränssnitt och därmed hur användargränssnitt vidare kan utvecklas. Dessa områden inom MDI har en inverkan på användbarheten i ett användargränssnitt. Användbarhet i samband med webbsidor är en förutsättning för överlevnad och användbarheten i ett intranät är en fråga om produktivitet[2]. Användbarhet har idag fått en allt mer central roll vid utveckling av mjukvara och större investeringar läggs på forskning och projekt avseende användbarhet[3, s.6-7]. Det finns mindre tidskrävande och mer kostnadseffektiva användbarhetsmetoder som går att applicera omedelbart på ett verksamt projekt. Ett användargränssnitt som är utformad för människor bör vara enkelt att lära och minnas, effektiv och ett nöje vid användning. Målet med att skapa ett användargränssnitt som uppfyller ovanstående kriterier har ökat genom tiderna. Detta har resulterat till en framställning av ett flertal riktlinjer[4] för att utvärdera användargränssnitt i syfte att finna användbarhetsproblem i användargränssnitt. Riktlinjer kan vara specifikt utformade för ett system eller vara av en mer generell art. Riktlinjer består av en uppsättning av punkter för att uppnå användbarhet och baseras på forskning, teoretiska kunskaper men även på erfarenheter.
1.2 Problemställning IT-system har under de senaste tio åren varierat från en låg framgång avseende design följt av en förbättring men avslutningsvis har denna framgång återtagit i form av lägre användbarhet. Enligt Jakob Nielsen kan en orsak till detta förklaras med att de problemen som IT-system i förstahand syftar till lösa endast lett till mer komplexa problem. Detta är ett resultat av IT-system som utvecklas med allt fler egenskaper vilket för användarna medfört fler strikta tillämpningar i form av hjälpmedel[5]. IT-system har i syfte att fungera som stöd i arbetet och underlätta utförande av arbetsuppgifter för de anställda. Detta för att öka effektiviseringen och höja kvalitén i arbetet och därmed bidra till en förbättrad arbetsmiljö. Det är inte alltid fallet att ett IT-system bidrar till en ökad effektivisering och en högre kvalité i arbetet, tvärtemot förekommer det problem och svårigheter i samband med IT-system i arbetslivet. IT-system som är svåra att hantera och alltför komplicerade att förstå försvårar arbetet för användarna och resulterar i en låg grad av effektivitet och produktivitet. Enligt arbetsmiljöverket har stress och psykiska påfrestningar ökat som resultat av arbetsorsakande besvär. Vad gäller kvinnor i arbetslivet är denna siffra högre än fysiska belastningar som ett resultat av arbetsorsakande besvär[6]. En SIFO-undersökning visar att mer en 50 procent av kvinnor upp till 29 år anger att de blir arga, stressade och irriterade i samband med IT relaterade 1
arbetsuppgifter. Motsvarande siffra för män ligger på 25 procent [7]. Utvecklingen av IT-system har pågått i lång tid tillbaka och IT-system med låg grad av användbarhet är inget nytt problem. Ett införande av ett nytt IT-system i arbetet är inte alltid en lösning på problemet utan att istället rikta fokus mot användarna och inkludera användarna i förändringsarbetet ger en god insikt av de aktuella användbarhetsproblemen[3, s. 89]. Mobila enheters framfart har de senaste åren haft ständig ökad påverkan på de stationära IT-systemen, dock är den ökning inte i jämförelse med användandet av mobila enheter i personligt bruk. Skäl till detta kan ligga i att många IT-system är endast åtkomliga från arbetsplatsen men även att flertal mobilanvändare har i förstahand svårigheter att behärska sina personliga mobila enheter. Dock är det bara en tidsfråga innan användandet IT-system i form av mobila enheter får fäste i många arbetsplatser då det finns ett behov av åtkomst till det arbetsrelaterade ITsystemet utanför arbetet[8].
1.3 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att undersöka en ur användarperspektiv kritisk del av ett human resource-system (HRutan) och ge förslag på förbättringar avseende användargränssnitt och användgränssnitt och funktioner ur ett användbarhetsperspektiv. Följande frågeställning har formulerats utifrån problemställningen: – Vilka generella principer är relevanta för att uppnå en högre grad av användbarhet i ett HR-system och därmed leva upp till användarnas krav och behov? – Vilka förbättringar ur ett användbarhetsperspektiv är vid behov för att underlätta de grundläggande funktionerna i ett HR-system? – Hur kan struktur, design och navigering på HR-system förbättras ur ett användarperspektiv?
1.4 Vetenskaplig metod Den vetenskapliga metoden baseras på en mixed-method metodik vid insamling av data via intervjuer. Intervjuerna i denna studie har utformats efter en sammanställning av designanvisningar och direktiv som är en utgångspunkt i hela rapporten och säkrar innehållsvaliditeten i undersökningen. Intervjuerna har utformats i hög grad av standardisering och för att ytterligare säkra och kontrollera tillförlitligheten i undersökning har datainsamlingen registrerats två gånger, både av respondenten samt av intervjuaren [9, s.87]. I intervjun förekommer det en del kontrollfrågor som är av samma art men formulerade på olika sätt, detta för att kontrollera graden av reliabilitet i svaren och därmed undersökningen[10, s. 69].
2
1.5 Avgränsning I uppsatsen är det som avsikt att behandla HR-system generellt, men för att göra undersökning mer begränsad läggs fokus på HRutan och då specifikt på den s.k. ”samlingssidan” i HRutan. I uppsatsen undersöks användargränssnittet och dess funktioner i den del av HRutan som benämns ”samlingssidan”, övriga delar av systemet har inte tagits i beaktning i denna studie p.g.a. av systemets omfattande karaktär i samband med tidsbrist.
1.6 Terminologi MDI – Människa-datorinteraktion – beskriver interaktionen mellan människor och datorer HR-system – Human resources – hantering av en organisations mänskliga resurser. GUI/ Grafiskt användargränssnitt - ett tillvägagångssätt för att skapa interaktion mellan människor och dator
3
2. Introduktion av HRutan HRutan är en samlingsplats för allmän självservice och information i anknytning till arbetet inom HR-området inom Malmö stad. För att en användare ska ha tillgång till HRutan krävs det att man har en digital identitet i Malmö stads plattform i form av användarnamn och lösenord. Användaren kan ansluta sig till HRutan på sin arbetsplats via ett intranät eller utanför det administrativa nätet via en hemsida genom att ange webbadressen. I HRutan kan användaren hantera sina arbetstider (avvikelse och/eller flex), ansöka om ledigheter, registrera sjukdom och se anställningsuppgifter med mera. Vid tillgång till HRutan möts användaren av en samlingssida där man bl.a. hittar en meny till vänster (se figur 1) som innehåller information om användarens anställning och lön, arbetstid, frånvaro, resor i tjänst och övriga information i anknytning till arbetet. På samlingssidan hittar man även en självservice meny till höger (se figur 1) där användaren kan betjäna sina flextider, personuppgifter (som innehåller undermenyn adress, barn), lön, mertid/övertid, frånvaro/semester, tillägg/avdrag, turbyte, bemanning av arbetsplats, översikt av semester/övertid, flexrapport/tidutvärdering (som innehåller undermenyerna flexrapport och tidutvärdering), travel/reseräkning och inställningar. De olika kategorierna i självservice menyn leder till nya sektioner utanför ”samlingssida” för respektive kategori. ”Samlingssidan” knyter samma alla delsektioner och kan beskrivas som de användargränssnitt som användaren interagerar med för att hitta information och betjäna sig själv. I centrum (se figur 1) på samlingssidan finns det en information och nyheter kring HRutan och i det högra nedre hörnet (se figur 1) finns information och kontakt uppgifter under rubriken ”Manualer & Stöd” samt ytterligare information under rubriken ”Läs mer”. I den högra över hörnet (se figur 1) finns ”Logga ut” – knappen[11].
Figur 1: Illustration av HRutan’s ”samlingssida”. 4
3. Teoretisk bakgrund 3.1
Användbarhet
3.1.1 Begreppet användbarhet Användbarhet är ett brett och varierande begrepp som tar sig an ett flertal olika definitioner. En definition[12] av användbarhetsbegreppet finner man i den internationella standarden ISO 9241-11 som är en del av en större standard under namnet ISO 9241 – ergonomic requirements for office work with visual display terminals (VDTs) – part 11: Guidance on usability (1998) och definierar begreppet enligt följande: ”Extent to which a product can be used by specified users to achieve specified goals with effectiveness, efficiency and satisfaction in a specified context of use. “ (ISO 9241-11 Guidance on usability)
ISO-standarden beskriver begreppet användbarhet utifrån tre nyckelord:
Effektiv – beskriver till vilken grad gränssnittet underlättar för användaren att uppnå de förbestämda målen och uppgifterna.
Produktiv - beskriver den grad av arbete i form av resurser som krävs från användaren för att uppnå de förbestämda målen och uppgifterna.
Tillfredställelse - beskriver den grad av tillfredställelse och förhållningssätt som användaren upplever vid användning av systemet.
Sammanfattningsvis kan användbarhetsbegreppet beskrivas som den omfattning i vilken en produkt kan användas av en specifik användare för att uppnå ett specifikt mål på ett ändamålsenligt, effektivt och ett tillfredställande sätt. Enligt Nielsen[2] är användarvänlighet ett kvalitetsattribut som anger hur enkelt det är att använda ett användargränssnitt. Vidare menar han att användarvänlighet och nytta som är ytterligare ett kvalitetsattribut anger om ett gränssnitt är användbart. Med begreppet nytta menar Nielsen ett gränssnitt som erbjuder användaren rätt verktyg och begreppet användarvänlighet avser hur enkla och tillfredställande verktygen i gränssnittet är att använda. Användbarheten i ett gränssnitt utgörs enligt Nielsen av fem utmärkande attribut[3, s. 26].
Enkel att lära – anger hur snabbt användaren kan lära sig att hantera ett gränssnitt för första gången.
Produktiv – anger hur snabbt användaren kan utföra sina uppgifter efter att användare lärt sig att hantera gränssnittet. 5
Enkel att komma ihåg - anger hur enkelt användaren kan minnas och åter hantera systemet efter en obestämd tid av frånvaro.
Fel – anger hur många fel användaren åstadkommer men även hur dessa fel uppstår genom att identifiera felen samt att fastställa hur enkelt det är för användaren att återvända tillbaka från ett frambringat fel.
Tillfredställelse – anger den grad av tillfredsställelse användare upplever vid användning av gränssnittet.
Även Grinstein m.fl.[13] beskriver begreppet användbarhet i liknande termer som Nielsen[2] och menar att användbarhet är något utöver färger på widgets och placering av text och istället handlar användbarhet om att förstå, fastställa och tillfredsställa användarens behov. Dessa behov menar han är kraven som formar gränssnittet och därmed fastställer attributet nytta i ett användargränssnitt. Shneiderman & Plaisant[14, s. 31] menar att användbarhet handlar om att skapa ett effektivt användargränssnitt som frambringar positiva känslor av framgång, kompetens och behärskning hos användarna. Shneiderman & Plaisant beskriver begreppet användbarhet utifrån följande attribut[14, s. 32].
Tid för inlärning – anger den tid det tar för den medelmåttiga användaren att lära sig funktionerna för att kunna utföra ett antal uppgifter.
Produktiv – anger den tid det tar för användaren att utföra sina uppgifter samt tiden det tar för användare att återgärda ett fel som användaren begått.
Antalet fel som en användare begår – Anger antal samt vilka fel som en användare gör när användaren utför sina uppgifter.
Enkelt att komma ihåg - Anger hur enkel det är för användaren att komma ihåg användargränssnittet efter en obestämd tid av frånvaro.
Subjektiv tillfredställelse – Anger den grad av tillfredställelse som användare upplever efter att använt användargränssnittet.
3.1.2 Behovet av användbarhet Nielsen[2] menar att användbarhet på webben är en viktig förutsättning för webbsidans överlevnad. Vidare menar Nielsen att en användare kommer att lämna webbsidan om han eller hon känner att en webbplats är svår att använda, informationen är svår att läsa eller om användaren känner sig vilse. Nielsen påpekar att denne användare inte tar sig tid att granska en hemsida eller att försöka förstå sig på ett användargränssnitt utan lämnar hemsidan om ett hinder dyker upp vilket är en försvarsmekanism. När det gäller användbarheten i ett intranät menar Nielsen att det är det en fråga om produktivitet.
6
3.2 Att uppnå användbarhet För att uppnå god användbarhet krävs det mer än ett välgjort användargränssnitt, enligt Nielsen[3, s. 71] handlar det istället om att utföra en rad aktiviteter längst användargränssnittets livscykel som äger rum innan användargränssnittet har utformats. Dessutom menar Nielsen[3, s. 112] att det inte alltid är möjligt att utföra alla de rekommenderade aktiviteterna i ett givet projekt utan att det gäller att anpassa aktiviteterna efter projektet.
3.2.1 Beskrivning av användaren och användarens egenskaper Nielsen beskriver vikten av att lära känna de användare som använder sig av användargränssnittet. Detta inkluderar användarnas individuella egenskaper och användarnas varierande uppgifter som är den största inverkan på användbarhet[3, s. 73]. Genom att identifiera användarnas erfarenheter av användargränssnittet kan man förutse användarnas inlärningssvårigheter men även bestämma komplexiteten i användargränssnittet. Även Shneiderman & Plaisant[14, s. 80-81] beskriver vikten av att lära känna den enskilde användaren och användarens egenskaper för att skapa ett lyckat användargränssnitt. Detta menar Shneiderman & Plaisant är en kontinuerlig process eftersom användaren ständigt förändras. Shneiderman & Plaisant[14, s. 81-82] delar in användarna i tre kategorier 1) nybörjare eller nya användare, 2) kunniga och återkommande användare och 3) experter och frekvent användare. 1.1) Nybörjare är användare som har låg kännedom kring hur man utför en uppgift och navigerar i ett användargränssnitt. 1.2) Nya användare är användare som har god kännedom kring hur man utför en uppgift men låg kännedom kring hur man navigerar i ett användargränssnitt. Shneiderman & Plaisant menar att användandet av datorer kan skapa inlärningssvårigheter och ångest hos nybörjare och nya användare. Det är därför viktigt att minska antalet funktioner i användargränssnittet och bidra med tydliga instruktioner och andra hjälpmedel. 2) Kunniga och återkommande användare är användare som har god kännedom kring hur man utför en uppgift och hur man navigerar i ett användargränssnitt. Dessa här användare har dock svårigheter att komma ihåg strukturen av menyer och placeringen av funktioner. Genom att skapa konsekventa sektioner av handlingar, meningsfulla guider till frekvent användningsmönster kan man enligt Shneiderman & Plaisant underlätta för dessa användare. 3) Experter och frekventa användare är användare som har god kännedom om hur man utför en uppgift och navigerar i ett användargränssnitt. Dessa här är också användare som söker nya snabba sätt att kunna utföra sina uppgifter genom snabb respons, få återkoppling och genvägar i användargränssnittet.
3.2.2 Beskrivning av uppgifter Enligt Fath och Bias[15] är en analys av uppgifter som ska finnas tillgängliga i systemet en väsentlig input i det tidiga skedet av designutvecklingen. Även Nielsen påpekar vikten av att utföra en analys av uppgifter och menar[3, s. 75] att en analys av uppgifter bör inkludera en studie av användarens övergripande mål. Detta innefattar de uppgifter användaren vill kunna uppnå med användargränssnittet, användarens behov av information för att kunna uppnå dessa mål och hur de hanterar undantagsfall och nödsituationer som uppstår i processen för att uppnå målen. Nielsen menar att även användarens bild av att utföra uppgiften bör identifieras för att sedan kunna använda den som en metafor vid utvecklingen av användargränssnittet. Shneiderman & Plaisant[14, s. 83] menar på liknande sätt att antalet uppgifter som förekommer i systemet måste fastställas i tidigt skede för att kunna fastställa vilka uppgifter som är frekventa och vilka 7
uppgifter användargränssnittet ska stödja genom att finna tillvägagångssätt föra att kunna utföra dessa uppgifter.
3.2.3 Målsättningar Vid skapandet av användbarhet samordnas ett flertal olika komponenter, dessa komponenter menar Nielsen m.fl.[3, s. 80] kan vara oförenliga vilket leder till att man får prioritera olika komponenter baserad på analysen av användaren och användarens uppgifter[3, s. 75; 14, s. 83; 15]. Nielsen menar att det är viktigt att fastställa målen för användargränssnittet i form av mätbar data innan utvecklingen av användargränssnittet har startat. Mätbar data av användbarhetsmålen kan mätas genom att t.ex. undersöka om antalet fel som görs av användaren har minskat och därmed har målet uppfyllts eller att antalet fel av användaren ökat och därmed målet misslyckats att uppnås. Detta för att få en idé om graden av användbarhet man eftersträvar i användargränssnittet.
3.2.4 Deltagande av användare under designprocessen När en studie av användarna och användarnas egenskaper har gjorts i det tidiga skedet av designfasen är det inte säkert att alla lösningar till problem som dyker upp under designfasen är rätt menar Kensing and Munk-Madsen[16]. Det därför viktigt att inkludera användarna under designfasen genom att presentera förslagen av användargränssnittet till användaren under sådana omständigheter att användarna begriper sig på designförslagen. Den angivna designförslagen i det tidiga skedet av designutvecklingen bör enligt Nielsen[3, s. 89] bestå av modeller som tecknats på papper eller ett antal enkla delar av designen på användargränssnittet och inte hela prototyper.
3.2.5 Iterativ design Enligt Bury och Buxton m.fl.[17,18] bör ett användargränssnitt vid utformning genomgå en iterativ process för att fastställa de användbarhetsbrister som kan dyka upp under utformningsprocessen av användargränssnittet. En iterativ utveckling av användargränssnittet innebär en kontinuerlig förbättring av designen baserad på bl.a. den tidigare heuristiska utvärderingsmetoden. Resultatet av den iterativa utvecklingsprocessen är en uppsättning av användbarhetsproblem och förslag till förbättringar som bör göras. Dessa här användbarhetsproblem kan härleddas till specifika användargränssnittsproblem som orsakat svårigheter för användaren[19]. Användbarhetsproblemen kan även anknytas till designanvisningarna och direktiven[20] för att skapa en bättre förståelse över användbarhetsproblemet eller i annat fall finna en lösning genom att utgå från designanvisningarna och direktiven.
3.2.6 Prototyp För att förhindra uppkomsten av ytterligare användbarhetsproblem i den slutliga utformningen av användargränssnittet kan man använda sig av prototyper som är baserade på tidigare användbarhetsutvärderingar. Nielsen[3, s. 93] menar att prototyper är enklare att skapa och kan korrigeras ett flertal gånger framtill att man fått en bättre förståelse över användargränssnittsdesignen. Även Shneiderman & Plaisant[14, s. 164] menar att prototyper är mindre krävande, snabba att genomföra och produktiva. Shneiderman & Plaisant delar in prototyper i två typer, 1) prototyper med låg noggrannhet och 2) prototyper med hög noggrannhet där skillnaden mellan de två typerna är graden av hur noggrant prototyperna efterliknar användargränssnittet. Nielsens[3, s. 93-95] indelning av prototyper består av, 1) horisontella prototyper och 2) vertikala prototyper där 1) horisontella 8
prototyper är prototyper som består av användargränssnittets egenskaper men inte dess tillhörande funktionalitet och 2) vertikala prototyper består av funktionalitet men endast för en specifik del av användargränssnittet.
3.2.7 Intervju Enligt Nielsen är intervjuer och enkäter en form metod för att undersöka användarnas åsikter angående ett system och dess funktioner men ger dock ingen insikt i själva användargränssnittet[3, s. 209]. Enligt Root and Draper kan en undersökning av användarnas åsikter angående en funktion skilja sig från användarnas faktiska utförande av funktionen, därmed bör en undersökning av användarnas beteende inneha större betydelse än deras åsikt angående funktionen[21]. Nielsen menar vidare att intervjuer och enkäter som metod för att undersöka användarnas åsikter är väldigt snarlika men intervjuer ger möjligheten att ställa följdfrågor men även djupare frågor och förklara för den intervjuade om en specifik fråga har missförståtts. Den som genomför intervjun bör under intervjun förhålla sig neutral för att uppnå ett opartiskt resultat. Nielsen påpekar även att utformningen av intervjufrågorna bör formuleras på ett sätt som uppmuntrar respondenten att yttra sig i hela svar snarare än ”ja” och ”nej” svar[3, s. 210-211]. Shneiderman & Plaisant[14, s. 168] anger att en undersökning bör innehålla frågor om uppgifter och utförandet av dess uppgifter i användargränssnittet, hanteringen av olika händelser samt möjliga inmatningar och designen i användargränssnittet. Utöver frågor om användargränssnittet bör en undersökning innehålla frågor om användarens egenskaper och erfarenhet kring användargränssnittet. Antalet deltagande användare bör enligt Nielsen inte överskrida fem personer, detta p.g.a. att en majoritet av användbarhetsproblemen upptäcks vid de fem första undersökningarna med användarna. För varje undersökning med en ny användare lär upprepade användbarhetsproblem dyka upp men endast ett fåtal nya. Närmare bestämt finner man ca 85 % av användbarhetsproblem efter de fem första undersökningar med användarna. Om det skulle vara fallet att man har en målgrupp om 15 personer blir undersökningen effektivare om man delar upp målgruppen i grupp om fem och genomföra tre olika undersökningar med användarna[22].
3.3 Designanvisningar och direktiv Det finns ett flertal olika designanvisningar och direktiv[4] för att utvärdera användargränssnitt i syfte att finna användbarhetsproblem. Designanvisningar och direktiv består av en uppsättning av punkter som omfattar övergripande anmärkningar av flera användbarhetsproblem och baseras på forskning, teoretiska kunskaper men även erfarenheter. Nielsen använder sig av benämning riktlinjer och menar att riktlinjer beskriver användargränssnittsprinciper som bl.a. kan användas för att främja konsistens i användargränssnittdesign. Dessa riktlinjer delar Nielsen in i 1) generella riktlinjer och 2) plattformsbaserade riktlinjer. 1.1) Generella riktlinjer är generaliserade principer som baseras på erfarenheter och kan appliceras på alla typer av system och användargränssnitt. 2.1) Plattformsbaserad riktlinjer är principer som är anpassade för ett specifikt system och 2.2) plattformsbaserade riktlinjer som är anpassad för en viss produkt[3, s. 91-92].
9
Shneiderman & Plaisant[14, s. 74] delar in designanvisningar och direktiv i tre standarder, 1) riktlinjer, 2) principer och 3) teorier och modeller. 1) Riktlinjer kan i överstämmelse med Nielsen[3, s. 91-92] användas för att främja kommunikation genom språk och konsistens mellan utvecklare vid utvecklingsarbetet i designprocessen. 2) Principer menar Shneiderman & Plaisant består av tidigare designerns tankar och idéer till framtida designers. Shneiderman & Plaisant menar vidare på att principer är mer generella och ofta utesluter detaljer samt att deras betydelse kan behövas tydliggöras för att inte misstolkas. Slutligen vid beskrivning av 3) teorier och modeller menar Shneiderman & Plaisant[14, s. 97] att det skiljer sig avsevärt från riktlinjer och principer då de ska vara pålitliga, beprövade och etablerade teorier.
3.3.1 Heuristiker och heuristisk utvärderingsmetod En heuristisk utvärdering är en av flera utvärderingar[23] och kan enligt Nielsen[24] genomföras genom att utvärdera ett användargränssnitt baserad på designanvisningar och direktiv och därmed avgöra vad som är bra respektive dåligt med användargränssnittet. Nielsen menar vidare att målet med en heuristisk utvärdering är att finna användbarhetsproblemen för att sedan tillämpa dessa i den iterativa utformningsprocessen. Den heuristiska utvärderingsmetoden var ursprungligen utformad för utvärderare som hade grundläggande kunskaper om användbarhetsprinciperna men inte var några experter inom användbarhet[25; 3, s. 115-148].
Synlighet av systemstatus (Visibility of systems status). Ett system skall alltid hålla användaren informerad om vad som händer i systemet genom återkoppling in rimlig tid. Likhet mellan system och den verkliga världen (Match between system and the real world). Ett system bör använda termer, symboler, fraser som användaren känner igen och kan koppla till den fysiska världen samt att information presenteras i en logisk följd för att underlätta för användaren att förstå samband.
Användarkontroll och frihet (User control and freedom). Gränssnittet bör ha en avbryt-funktion för att användaren enkelt ska kunna avsluta en oönskad handling men även ge användaren möjligheten att ångra och upprepa handlingar.
Att vara konsekvent och följa standarder (Consistency and standards). En konsekvent namngivning och utformning av funktioner som utför samma åtgärder bör eftersträvas i hela systemet för att inte förväxlas med andra liknande funktioner.
Förebygga fel (Error prevention). Systemet bör utformas för att förhindra användaren att göra oönskade eller felaktiga handlingar, om det skulle ske en oönskad eller felaktig handling skall användaren ha möjlighet att avbryta och återgå till ett tidigare skede.
10
Igenkännande framför återkallande (Recognition rahter than recall). Erbjud lättillgängliga och tydliga instruktioner i form av dialoger, element och symboler som inte belastar användarens minne utan istället främjar igenkänningen i systemet.
Flexibelt och effektivt att använda (Flexibility and efficiency of use). Skapa möjligheten för återkommande användare att använda kortkommandon och genvägar för att effektivisera handlingar men samtidigt dölja dessa för nya användare för att inte skapa förvirring.
Estetisk och minimalistisk design (Aesthetic and minimalist design). Dialogrutor skall endast innehålla väsentlig information och endast väsentlig information ska presenteras.
Hjälpa användare att känna igen, återhämta sig ifrån och diagnostisera fel (Help users recognize, diagnose and recover from errors). När ett fel uppstår är det viktigt att klargöra för användaren i felmeddelande i form av klartext vad som är fel och en alternativ lösning till felet.
Hjälp och dokumentation (Help and documentation). Ett hjälpavsnitt i ett system bör presenteras med så lite text som möjligt, om behovet av text finns bör det finnas ett hjälpavsnitt med flerstegs anvisningar och en enkel navigation.
Shneidermans & Plaisant[14, s. 88-89] åtta gyllene regler är en uppsättning av designprinciper baserade på författarnas egna erfarenheter och kunskaper inom interaktionsdesign. De åtta gyllene reglerna talar bl.a. för lättbegripliga dialoger, enkla processer för inmatning av data och snabb, informativ återkoppling vid felhantering i syfte att öka användaren produktivitet.
Att vara konsekvent (Strive for consistency). Att vara konsekvent vid skapandet av likartade sekvenser av handlingar i hela systemet och därmed begränsa inkonsekventa situationer. Det kan handla om en meny, hjälptext, layout och kommandon som ser ut på samma sätt, är placerad på samma plats och gör samma sak under hela systemet.
Möjliggör för den återkommande användaren att använda genvägar (Enable frequent users to use shortcuts). En användare som regelbundet använder sig av systemet blir också allt mer effektiv vid användning av systemet. En användare som uppnått tillräckligt god effektivitet behöver sedan stöd i form av genvägar och snabbkommandon för att fortare hitta till specifika funktioner.
Erbjud informativ återkoppling (Offer informative feedback). För varje handling som en användare utför i systemet bör systemet ge någon form av återkoppling. Återkoppling skall bara välanpassad för varje handling som användaren utför. För förkommande handlingar bör återkoppling vara enkel men för handlingar som är mindre förkommande bör återkopplingen vara av mer omfattande karaktär.
11
Designa dialoger som medverkar till avslut (Design dialogs to yield closure). Sekvenser av handlingar bör anordnas i grupper med en innehållande början, en mitt och ett slut. Vid avslut av en handling bör informativ återkoppling lämnas till användaren för att denna skall veta när ett avslut har skett och därmed gå vidare till nästa handling.
Erbjuda avvärjning av fel samt enkel felhantering (Offer simple error handling). Ett system skall vara konstruerat på ett sådant sätt att den förhindrar användaren från att göra allvarliga fel. Om användaren gör fel bör systemet upptäcka detta och erbjuda enkla och begripliga metoder för att lösa felet.
Tillåt en enkel återgång av handlingar (Permit easy reversal of actions). Användaren skall ha möjlighet att ångra en handling. Detta leder till att användarens oro och rädsla över att göra fel beslut minskar eftersom användaren vet att en felaktig handling kan ångras.
Stöd den inre känslan av kontroll (Support internal locus of control). Återkommande användare vill uppleva att de har kontroll över systemet och att de får det svar som de hade förväntat sig av en angiven handling. Detta bidrar till att användarens effektivitet ökar medan ett överraskande svar från systemet kan leda till att användaren blir osäker och otillfredsställd.
Reducera belastningar på korttidsminnet (Reduce short-term memory load). Människans begränsade mängd av informationslagring i korttidsminnet kräver att systemet inte är allt för komplexa och begär att användaren ska komma ihåg för mycket.
12
3.4 Reflektion För att fastställa definitionen av begreppet användbarhet i denna studie används definitionen angiven i den internationella standarden ISO 9241-11, Nielsens[3, s. 26] samt Shneiderman & Plaisants[14, s. 31] definition. I ISO 9241-11 standarden anges en beskrivning av begreppet användbarhet utifrån tre nyckelord, effektiv, produktiv och tillfredställande. Dessa tre nyckelord kan jämföras med Nielsens samt Shneiderman & Plaisants attribut av begreppet användbarhet. Tabell 1: En sammanställning av attribut avseende användbarhetsbegreppet i enlighet med ISO 9241-11, Nielsen och Shneiderman & Plaisant. ISO 9241-11 Effektivitet
Nielsen Enkelt att lära Enkelt att komma ihåg *Fel
Produktivitet
Produktivitet *Fel
Tillfredställelse
Tillfredställelse
Shneiderman & Plaisant Tid för inlärning Enkelt att komma ihåg *Antalet fel som användaren begår Produktivitet *Antalet fel som användaren begår Subjektiv tillfredställelse
Vid jämförande av den internationella standarden ISO 9241-11 med Nielsens samt Shneiderman & Plaisants kan en del attribut ha fler än en motsvarighet hos den andra. Ett exempel är attributet fel(*) och attributet antalet fel som användare begår(*) som båda kan handla om effektivitet och produktivitet. Det finns även en likhet mellan Nielsen samt Shneiderman & Plaisant där de anger betydelsen av att det ska vara enkelt och icke tidskrävande för användaren att lära sig att hantera användargränssnittet. De framhåller även att användbarhet utgörs av hur snabbt ett gränssnitt tillåter användaren att utföra sina uppgifter samt att åtgärda ett fel. En tredje punkt som båda berör är hur enkelt det är för användaren att minnas och återkomma till att hantera gränssnittet efter en obestämd tid av frånvaro. Den fjärde punkten som förekommer i Shneiderman & Plaisants beskrivning är antalet fel en användare frambringar och identifikationen av felet som också anges av Nielsen men som också påpekar vikten av att det ska vara enkelt det är för användaren att återvända tillbaka från ett frambringat fel. Den femte punkten anger den grad av tillfredställelse användaren upplever vid användning av användargränssnittet som anges av både Nielsen samt Shneiderman & Plaisants beskrivning. I rapporten har ett flertal anvisningar och direktiv studerats och sedan valts bort till återstående två av den anledningen att målet har varit att identifiera de mest övergripande designprinciperna i ett avgränsat antal. Här nedan presenteras samtliga designanvisningar och direktiv efter dess innebörd under titeln kategori. En enstaka designanvisningar och direktiv återkommer mer än en gång på varje kategori p.g.a. dess innebörd kan tolkas på flera sätt (*) (se Tabell 2).
13
Tabell 2: En sammanställning av framstående och återkommande designanvisningar och direktiv. Designanvisningar och direktiv 1. Förebygga fel. a. (*) Hjälpa användaren att känna igen, återhämta sig från och diagnostisera fel. 2. Erbjuda avvärjningar av fel samt enkel felhantering. 1. Synlighet av systemstatus. 2. Erbjuda informativ återkoppling. 1. Igenkännande framför återkallande. 2. Reducera belastningar på korttidsminnet. 1. Användarkontroll och frihet. 2. Tillåt en enkel återgång av handlingar. 1. Att vara konsekvent och följa standards. 2. Att vara konsekvent. 1. Flexibelt och effektivt att använda. 2. Stöd den inre känslan av kontroll. a. Möjliggör för den återkommande användaren att använda genvägar. 1. Hjälp och dokumentation. 1. Estetisk och minimalistisk design. Designa dialoger som medverkar till avslut. 1. Likhet mellan system och den verkliga världen.
Upphovsman
Kategori
1. Nielsen 2. Shneiderman & Plaisant
Felhantering
1. Nielsen 2. Shneiderman & Plaisant
Feedback/Återkoppling
1. Nielsen 2. Shneiderman & Plaisant
Minneshantering
1. Nielsen 2. Shneiderman & Plaisant
Utgångar och ångerfunktioner
1. Nielsen 2. Shneiderman & Plaisant 1. Nielsen 2. Shneiderman & Plaisant
Enhetlighet
1. Nielsen
Hjälpmedel och genvägar
1. Nielsen 2. Shneiderman & Plaisant
Tydlighet
1. Nielsen
Logisk struktur
14
Målgruppsanpassning
4. Vetenskaplig metod Syftet med rapporten är att undersöka och ge förslag till förbättringar på användargränssnitt och funktioner ur ett användbarhetsperspektiv. Detta har gjorts genom att först analysera två erkända designanvisningar och direktiv. Därefter göra en sammanställning av denna analys av designanvisningar och direktiv. Detta resulterade i nio återkommande och framstående designanvisningar och direktiv. Den slutliga sammanställningen av designanvisningarna och direktiven ligger till grund för intervjuerna och expertutvärderingen. Den första prototypen som utformas baseras på resultatet av den första intervjun. Syftet med expertutvärderingen är att styrka datainsamlingen från första intervjun men även undersöka skillnader mellan intervjun med målgruppen och expertutvärderingen. Utformningen av den första prototypen utformas i samråd med målgruppen vilket också agerar som respondenter i intervjuerna. Utformningen av den andra och slutgiltiga prototypen blir ett resultat av en iterationsprocess där prototypen sedan jämförs med det nuvarande användargränssnittet i en ytterligare intervju med målgruppen och besvarar forskningsfrågorna i studien.
Utformning av användargränssnitt Iteration Intervju 1
Prototyp 1
Prototyp 2 Intervju 2
Expertutv ärdering
Resultat
Deltagande av användare
Figur 2: Figuren ovan illustrerar undersökningsmodellen som används i denna uppsats.
4.1 Metodval Den undersökningsmetod vi valt att använda oss av är av både kvalitativ och kvantitativ metodik. Den kvalitativa metodiken kännetecknas av att den inte använder numeriska observationer utan istället ska verbala formuleringar användas. Den kvantitativa metodiken kännetecknas av matematik och statistik och resulterar i numeriska observationer[26, s. 31]. Mixed method är en metodik som bygger på en sammansättning av kvalitativ och kvantitativ metod med fokus på datainsamling, analys av datainsamling och en sammansättning av kvalitativ och kvantitativ data i studien. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metodik ger en bättre förståelse av forskningsproblemet[27, s. 5]. I rapporten utgår vi från en kvalitativ undersökning vars syfte är att fastställa användbarheten i ett användargränssnitt. Detta har vi gjort genom att samla användarnas åsikter synpunkter angående användbarhetsproblem i användargränssnittet. För att genomföra undersökningen gjordes en datainsamling via intervjuer bestående av frågor om användarna, användarnas individuella egenskaper, användarnas 15
arbetsuppgifter som finns tillgänglig i användargränssnittet. Resultatet av undersökningarna sammanställdes i kvantitativa numeriska mätningar för att finna utmärkande karaktärsdrag av användbarhetsproblem men även kvalitativa formuleringar. För att samla in data angående användarnas synpunkter är enkäter och intervjuer det mest lämpade alternativet för en undersökning[10, s. 44]. Att genomföra undersökningen via enkäter uteslöts av den anledningen att det fanns ett behov av ett förtydligande i undersökningen genom att närvara och följa upp frågorna så att de inte missförstods[28, s. 98]. En undersökning i form av intervju gav även möjlighet att ställa följdfrågor men även mer djupgående frågor som kompletterades med visuella hjälpmedel vilket var fallet i den andra intervjun där det aktuella användargränssnittet och den utformade prototypen presenterades för målgruppen. För att samla speciell kunskap, d.v.s. kunskap om användarnas synpunkter på potentiella användbarhetsproblem, gjordes en förundersökning. Förundersökning ligger till grund för utformningen av intervju och ger tidigt en uppfattning om vilka intervjufrågor som är relevanta. När utformningen av undersökning var fastlagd genomfördes en pilotstudie för att pröva uppläggningen[9].
4.2 Urval För att samla in data avseende användargränssnittet och funktioner i systemet ur ett användarperspektiv genomfördes undersökningar på en målgrupp med kunskap och erfarenheter av systemet. Den genomförda undersökningen baseras på en målgrupp bestående av fem personer av den anledningen att en intervju som metod är mer tidskrävande och mindre kostnadseffektiva vid utförande[28, s. 98] men även för att ett antal om fem respondenter ger en god insikt i situationen[22]. Utöver kravet om en målgrupp med kunskap och erfarenheter av systemet grundades urvalet på kravet om en målgrupp som behärskade det svenska språket eftersom intervjuerna utformats på svenska. Det var också av stor betydelse att målgruppen befann sig på närbelägen plats för att garantera en nära och god kontakt med målgruppen under processen av de två enskilda besöksintervjuerna och den iterativa utformningen av prototypen. Detta här begränsade urvalet ytterligare. De medverkande i undersökningen kom att informeras angående syftet med undersökningen, de medverkandes roll i studien samt att undersökning är konfidentiell.
4.3 Utformning av intervjuer Intervjuerna är utformade i en hög grad av standardisering d.v.s. att de frågorna som förekommer i samtliga intervjuer är identiska, detta av den anledningen att datainsamlingen sedan kommer att jämföras och sammanställas som resulterar i en mätning. För att inte förlora respondenternas uppfinningsrika svar i en allt för hög grad av standardisering ges utrymme för övriga åsikter och kommenterar i slutet av varje delområde. När det gäller grad av strukturering av frågorna består intervjuerna av både fasta och öppna svarsalternativ för att ge respondenterna ett större utrymme att svara inom men även för att täcka data som kan gå förlorad av endast fasta svarsalternativ. I intervjun förekommer det till största del fasta svarsalternativ. Svarsalternativen varierar längst med intervjufrågorna för att uppehålla en motivation hos respondenterna men även för att säkerställa att inte respondenterna inte fastnar i ett svarsmönster längst hela intervjun[9, s. 66]. De 16
alternativen svaren i intervjun varierar mellan ”ja” och ”nej” svarsalternativ, svarsalternativ som innehåller frekvenser, svarsalternativ som innehåller en lista med alternativ, svarsalternativ som ska rangordnas och svarsalternativ som innehåller en gradering. I det svarsalternativ som innehåller en gradering är det totalt sju antal alternativ med ett mittalternativ som utgör det neutrala valet. Det höga antalet alternativ ger en datainsamling som är mer spridd över de sju alternativen och minskar risken för en centraltendens hos respondenterna[9, s. 68].
4.3.1 Intervju del ett Den första intervjun baseras på frågor om användarna och användarnas egenskaper, användarnas arbetsuppgifter och framförallt sammanställningen av designanvisningarna och direktiven. Detta ger enligt Fath och Bias[15] en väsentlig datainsamling i det tidiga skedet av designutformningen. Data om användarna och användarnas individuella egenskaper har enligt Nielsen[3, s. 73] stor betydelse för att förutse potentiella inlärningssvårigheter och användargränssnittets komplexitet. Datainsamling om användarna och användarnas individuella egenskaper ger även möjlighet att grupperar användarna i grupper efter kunskap och erfarenhet om användargränssnittet[14, s. 81-82]. Genom en gruppering av användarna och användarnas individuella egenskaper får man en större insikt i behovet av specifika designanvisningar och direktiv vid utformning av prototypen. Den första intervjun baseras även på användarnas arbetsuppgifter, d.v.s. det uppgifter som finns tillgängliga i användargränssnittet. Detta här ger enligt Nielsen[3, s. 75] samt Shneiderman & Plaisant[14, s. 83] möjlighet att finna alla uppgifter användarna vill uppnå, användarnas behov och information för att kunna uppnå dessa uppgifter, hur användarna hanterar undantagsfall och nödsituationer som uppstår vid utförande av dessa uppgifter samt vilka uppgifter som är mer och mindre frekventa. En undersökning av användarnas arbetsuppgifter medför även en insikt i behovet av specifika designanvisningar och direktiv vid utformningen av prototypen. En undersökning av användarnas arbetsuppgifter inkluderar även användarnas bild av att kunna utföra en uppgift som enligt Nielsen[3, s. 75] kan används som en metafor vid utformningen av prototypen. Sammanställning av designanvisningarna och direktiven står också till grund för utformningen av intervjun i form av frågor, detta för att undersöka användarnas synpunkter rörande hur väl det aktuella användargränssnittet och dess funktioner uppfyller ovanstående designanvisningar och direktiv. Intervjun inleds med några frågor om användarens nuvarande yrke för att identifiera om det finns ett samband mellan yrket och den kunskap och erfarenhet användaren har avseende systemet. Därefter följer ett antal frågor om användarens generella datorkunskaper samt användarens kunskaper och erfarenheter rörande systemet, detta för att också kunna fastställa om det är den sökta målgruppen för undersökningen. Avslutningsvis följer ett antal frågor som baseras på sammanställningen av designanvisningar och direktiven. Frågorna är ordnade efter nio kategorier från sammanställning av designanvisningarna och direktiven. Frågorna baseras på de olika kategorierna och inleder med stora slutna frågor för att sedan specificeras inom det specifika området. För att ge respondenterna möjlighet tillägga sådant som inte kom med i frågorna ingår det ett kommentarfält inom varje kategori[9, s. 64].
17
4.3.2 Intervju del två Den andra intervjun baseras främst på sammanställningen av designanvisningarna och direktiven vars syfte är att jämföra det aktuella användargränssnittet med det utformade och slutgiltiga prototypen. Jämförelsen utmynnar i ett resultat med styrkor och svagheter hos den utformade prototypen och därmed ett besvarande av forskningsfrågorna. En jämförelse görs mellan de data som samlats in i den första undersökningen och som utgjort användbarhetsmålen för utformningen av prototypen med de data som samlats in i den andra undersökningen och som utgjort användbarhetsförbättringarna.
4.4 Heuristisk utvärdering En heuristisk utvärdering är en utvärderingsmetod som genomförs genom att t.ex. utvärdera ett användargränssnitt baserad på designanvisningar och direktiv. Målet med utvärderingen är att finna användbarhetsproblem som sedan kan användas i den iterativa utformningsprocessen. Resultatet av en utvärderingsmetod utmynnar i en lista av användbarhetsproblem som refererar till de anvisningar och direktiv som de baserades på. Utvärderingen genomfördes av en expert inom området, detta genom att ange för- och nackdelar med användargränssnittet samt en gradering av de olika kategorierna där detta var möjligt.
4.5 Kritik 4.5.1 Kvalitet I följande delavsnitt beskrivs resultatets kvalitet avseende validitet och reliabilitet av den valda metoden. 4.5.1.1 Validitet En undersökning av användarnas kunskapar, erfarenheter, åsikter och inställningar avseende användbarheten i ett system är svåra att fastställa då ovanstående abstrakta fenomen inte är påtagbara[9, s. 86]. Detta har dock kunnat genomföras genom att begreppet användbarhet tidigare definierats och därmed har en mätning av abstrakta fenomen varit möjlig att genomföra. Urvalet av målgruppen baserades främst på användarnas erfarenhet och kunskap avseende systemet, då denna erfarenhet och kunskap av de olika delområdena var varierande kan även användarnas svar baseras på varierande erfarenhet och kunskap angående ett specifikt delområde. Intervjuerna utformades efter en sammanställning av designanvisningar och direktiv som skapade goda förutsättningar för att säkra undersökningens innehållsvaliditet då denna sammanställning är en utgångspunkt i hela rapporten. Genom att använd sig av en ytterligare teknik för att utföra samma mätning har validiteten kunnat säkerställas i sökningarna, detta genom utförandet av en expertutvärdering med utgång i sammanställningen av designanvisningar och direktiv.
18
4.5.1.2 Reliabilitet Intervjuerna genomfördes genom att respondenterna fick en kopia av frågorna och intervjuaren hade en likadan kopia av frågorna där det i respektive fråga fanns utrymme för respondenterna att nedteckna sina svarsalternativ. I samband med att vi läste upp frågorna och respondenten svarade i respektive fråga kunde svaret antecknas ned av både respondenten och intervjuaren vilket ger ett mått på interbedömarreliabiliteten Men även genom att utforma intervjufrågorna ur en standardiserad form har en god grad av reliabilitet kunnat uppnås [9, s. 87]. I intervjun förekommer det även en del kontrollfrågor som är olika formulerade men frågar efter ungefär samma sak, vid god reliabilitet är då svaren samma[10, s. 69].
4.6 Processen för utformning av prototyp Processen för utformning av prototyperna baseras på litteraturstudien, den första undersökningen med användarna samt expertutvärderingen. Prototyper ger enligt Nielsen[3, s. 93] möjlighet att förhindra uppkomsten av användbarhetsproblem i det slutliga skedet av utformningen av användargränssnittet. Prototyper ger även utvecklaren möjligheten att enkelt skapa och korrigera arbetet på ett mindre krävande och ett mer produktivt tillvägagångssätt. Den första undersökningen i form intervju var en första viktig del i processen för att utforma prototyperna genom att den gav en möjlighet att bekanta sig med användarna som använder användargränssnittet. Detta inkluderar att bekanta sig med användarnas individuella egenskaper samt användarnas varierande arbetsuppgifter i användargränssnittet. Den första intervjun gör det möjligt att förutse potentiella inlärningssvårigheter samt användargränssnittets komplexitet. Men intervju gör det också möjligt att identifiera användarnas bild av att utföra en specifik uppgift vilket kom att användas som en metafor vid utformningen av prototypen. Processen för utformningen av prototypen inleddes med att sätta upp mål för de användbarhetsproblem som fastställts av den första undersökningen. De utvalda användarna som genomgått den första intervjun deltog också under den iterativa designprocessen. Detta för att säkerställa att inga nya användbarhetsproblem uppstod under utformningsprocessen av prototyperna. Förslagen till användbarhetsproblemen presenterades i form av enstaka delar och inte hela prototyper för att underlätta förståelsen av lösningarna för användarna. Under det första tillfället presenterades de förslag till användbarhetsproblemen som fastställts i den första undersökningen. I det andra tillfället togs användarnas åsikter åter i beaktning inför utformningen av den andra prototypen. Den andra och slutgiltiga prototypen kom sen att presenteras och användas som underlag för den andra undersökningen i form av ytterligare en intervju. Resultat av den iterativa utvecklingsprocessen är en lista av användbarhetsproblem och dess förslag till förbättringar. Användbarhetsproblem och dess förslag till förbättringar delades in i dess ursprungliga kategorier.
4.6.1 Enhetlighet Enhetlighet i användargränssnittet är en av de grundläggande designanvisningar och direktiv som talar för ett konsekvent användargränssnitt. Det kan enligt 19
Nielsen[24; 3, s. 132-134] handla om enhetlighet i namngivning, placeringen samt utformning av funktioner som erbjuder och utför samma åtgärder. Resultatet av den första undersökningen visar att användargränssnittet innehåller en god grad av enhetlighet dock visar det sig finnas utrymme för enkla förbättringar. Varje sida i respektive kategori i menyn innehåller en informationssida som presenteras löpande i respektive kategori i menyn(se figur 1). Figuren 4.1 nedan illustreras ett förslag i syfte att eftersträva enhetlighet i samtliga kategorier i menyn gällande presentation av information. Varje informationssida innehåller en huvudrubrik med ett teckensnitt och teckenstorlek som skiljer sig från andra rubriker, vilket tydligt anger var på sidan man befinner sig. All information har indelats i segment där varje segment av information innehåller underrubriker som alla är likartade avseende teckensnitt och teckenstorlek men skiljer sig åt från huvudrubriken. Varje segment av information är fördelad genom horisontella linjer för att ytterligare tydliggöra indelningen av information. I den första undersökningen har det av respondenterna framförts att samtliga sidor i respektive kategori i menyn upplevts som väldigt likartade vilket ledde till en svårighet att uppfatta i vilken kategori man befann sig i. Ett förslag till ovanstående nämnda användbarhetsproblem illustreras i figur 5 och behandlas i kategorin feedback/återkoppling. Förslaget till förbättring bygger på en indelning av de olika kategorierna och dess respektive underkategori i flikar av en mer enhetlig vy. Denna indelning i form av flikar förebygger risken att inte hitta rätt i sidan.
Figur 3: Figuren ovan illustrerar informationen för respektive kategori i menyn.
4.6.2 Tydlighet Tydlighet handlar enligt Nielsen[24] om att utforma ett användargränssnitt som har en estetisk och minimalistisk design varvid väsentlig information presenteras. Ur resultatet av den första undersökningen kan man tyda att informationen i de olika kategorierna i menyn presenteras på ett tydligt sätt och att denna information anses av respondenterna vara väsentlig, dock kan man ur resultatet även tyda att det finns det utrymme för förbättringar för att skapa högre grad av tydlighet och väsentlighet av information. Det förbättringar som har utformats bygger på principen att tydligt presentera information som användaren anser är väsentlig under en viss situation men även att tydligt markera början och slut av information som presenteras. Figur 4 illustrerar indelningen av information i form av segment varvid det i varje segment endast presenteras en andel av den information som segmentet innehåller. Vid klick på ”läs mer” i slutet av varje informationssegment så exponeras hela informationen för användaren.
20
Figur 4: Figuren ovan illustrerar utökning av information.
4.6.3 Feedback/återkoppling Synlighet av systemstatus är enligt Nielsen[24] en självklarhet för att hålla användaren informerad om vad som sker i systemet. Resultatet i den första undersökningen tyder på att en stor majoritet av respondenterna anser att det finns ett behov av att tydliggöra var på sidan man befinner sig men även att tydligöra vad som händer på sidan genom kontinuerlig feedback/återkoppling. I syfte att klargöra i vilken kategori i menyn man befinner sig på, har den tidigare strukturen av en kategoriserad meny ersätts av en meny bestående av flikar som illustreras i figur 5. Om en användare befinner sig i en kategori i menyn, visas huvud kategorin samt samtliga underkategorier. Detta underlättar för användarna genom att det tydligt belyses i vilken kategori i menyn användaren befinner sig på men ger även användaren möjligheten att enkelt växla mellan en och annan kategorier i menyn.
Figur 5: Figuren ovan illustrerar fördelningen av de olika kategorierna
Utöver att klargöra var man befinner sig är det av stor vikt att veta vad som händer i ett system, detta genom att för varje handling i systemet erbjuda någon form av feedback/återkoppling. Den feedbacken/återkopplingen som ges ska enligt Shneiderman & Plaisant[14, s. 88-89] vara anpassad för de olika handlingarna genom att erbjuda en enkel feedback/återkoppling för frekventa handlingar och en mer omfattande feedback/återkoppling för mindre frekventa handlingar. I figur 6 illustreras ett förslag på feedback/återkoppling som är anpassad för frekventa handlingar. Men även när ett fel uppstår bör enligt Nielsen[24] ett felmeddelande i klartext klargöra det ursprungliga felet och en lösning till felet.
21
Figur 6: Figuren ovan illustrerar feedback i form av meddelandefönster.
4.6.4 Utgångar och ångerfunktioner Utgångar och ångerfunktioner handlar enligt Nielsen[24; 3, s. 138] samt Shneiderman & Plaisant[14, s. 88-89] om att ge användaren möjlighet att avsluta en oönskad handling men även ångra och upprepa handlingar. Ur resultatet av den första undersökningen kan man tyda att en majoritet av användarna anser att möjligheten för att avbryta/ångra en felaktig handling inte är tillräckligt god. Resultatet visar också att ett flertal av respondenterna utnyttjar ”bakåt-knappen” i webbläsaren för att tillbaka ett steg till ett tidigare skede. Detta kan vara ett bekymmer då ”bakåt-knappen” utför förflyttningar som inte inkluderar handlingar vars syfte är att gå från en underkategori till en huvudkategori i menyn. För att ge användaren användarkontroll och frihet har bl.a. förslaget om genvägar tillämpats men även fördelningen av menyn i form av flikar som ger möjligheten att enkelt växla mellan tidigare och nuvarande kategorier och under och underkategorier. Nedan i figur 7 illustreras det fält som är placerad högst upp på sidan som bl.a. innehåller tidigare ”Logga ut”- utgången samt logon ”HRutan” som leder till huvudsidan. Resterande funktioner är ”bakåt”- knappen som leder till ett tidigare skede, ”hem”-knappen som leder till huvudsidan.
Figur 7: Figuren illustrerar huvudfältet på sidan.
4.6.5 Felhantering Ett system bör enligt Nielsen[24; 3, s. 145-146] samt Shneiderman & Plaisant[14, s. 88-89] förhindra användarna från att begå oönskade eller felaktiga handlingar, om en oönskad eller felaktig handling begås av användarna bör system upptäcka detta och klargöra för användaren i felmeddelande i form av klartext vad som är fel och erbjuda enkla och lättillgängliga metoder för att lösa felet. Utöver att erbjuda felmeddelande som klargör det ursprungliga felet och en alternativ lösning bör enligt Nielsen[3, s. 145] fel i första hand helst avvärjas. Om användaren har en tendens att vid återkommande felmeddelande ange ett specifikt val kan detta mönster ha en negativ påverkan på lägre frekventa felmeddelandena. Ur resultatet 22
från den första undersökningen kan man tyda att ett flertal av oönskad och felaktiga handlingar begås i samband med de mer frekventa arbetsuppgifterna. I den första undersökningen kan man även avläsa att en respondent angett att en frekvent arbetsuppgift som ”flex” inte bör ta alltför lång tid för att genomföra. Genomförandet av arbetsuppgifter kan kräva en del justeringar och inmatningar av användaren för att genomför arbetsuppgiften. I många fall kan enligt Nielsen[3, s. 145-146] dessa justeringar och inmatningar ligga till grund för många av de fel som begås, genom att man t.ex. anger en inmatning i form av fel tecken som inte systemet känner igen. En del av de justeringar och inmatningar som krävs av användaren i samband med utförandet av en arbetsuppgift kan skötas av systemet för att undvika fel inmatningar av användaren och i andra fall kan ett felmeddelande ange att en fel inmatning skett. Justeringar och inmatningar som automatiskt bör ske av systemet kan t.ex. vara datum och tid. Utöver avvärjning av fel i form av felmeddelanden som är anpassade för de olika handlingarna och utgångar och ångerfunktioner har även ett förslag för avvärjning av fel i samband med den mest frekventa arbetsuppgiften ”flex” utformats i form av en genväg vilket illustreras i figur 8. Genvägen för arbetsuppgiften ”flex” innebär att användaren trycker på knappen för inrapportering och utrapportering, detta leder till att det aktuella datum och tid vid utförandet av rapportering sparas. Förslaget för aktivering och avaktivering av tidsrapportering skapar ett mer effektivt och felsäkert sätt att genomföra den frekventa arbetsuppgiften ”flex”. Förslaget inkluderar endast inrapportering och utrapportering för start och slut av arbetsdagen och inte vid sjukdom. Om en användare vill genomför en utrapportering p.g.a. av sjukdom ska det tidigare genomförandet av arbetsuppgiften ske via ”själv service” menyn.
Figur 8: Figuren illustrerar genvägen för tidsrapportering av för uppgiften ”Flex”.
4.6.6 Minneshantering Ett system som inte belastar den begränsade mängden av informationslagring hos användaren genom bl.a. en enkel struktur och tydliga instruktioner i form av dialoger, element och symboler bidrar enligt Nielsen[24; 3, s. 129] samt Shneiderman & Plaisant[14, s. 88-89] till ett användarvänligt system. Ett komplext system med otydliga instruktioner i dialoger, element och symboler kan leda till ineffektivt arbete. Ur resultatet från den första undersökningen kan man avläsa att en majoritet av respondenterna anser att sidan belastar minnet men även att det råder en svårighet att minnas utförandet av arbetsuppgifter. Man kan ur resultatet tyda ett mönster av frekvens och minnesbelastning för arbetsuppgifter. Det arbetsuppgifter som respondenterna angav mer frekventa angavs också som enklare att minnas och de arbetsuppgifter som angavs som mindre frekventa angav också som svårare att minnas. När det kommer till förslag på förbättringar bygger dessa på en ny struktur av användargränssnittet men även utnyttjandet av symboler som användaren kan matcha mellan system och den verkliga världen. För att bidra till enkel beskrivning av utförandet för mindre frekventa arbetsuppgifter har förslaget om en fler stegs anvisning utformats för respektive arbetsuppgift vilket behandlas vidare i kategorin hjälpmedel och genvägar.
23
4.6.7 Målgruppsanpassning Målgruppsanpassning syftar till att anpassa användargränssnittet efter de olika användarna. Enligt Shneiderman & Plaisant[14, s. 81-82, 88-89] har återkommande användare ett behov av att använda kortkommandon samt genvägar för att effektivisera användandet samtidigt som det för nya användare är förvirrande med kortkommandon och genvägar och bör därför inte vara synliga. Ur resultatet av den första undersökningen kan man avläsa att samtliga respondenter ansåg att det fanns ett behov att genvägar och snabbkommandon för effektivisera utförandet av arbetsuppgifter. En majoritet av användarna ansåg att det nuvarande användargränssnittet erbjöd en låg grad av genvägar och snabbkommandon. Nedan i figur 8 illustreras de förslag till förbättringar i form av genvägar i huvudfältet. Dessa är knappen ”hem”, ”min profil”, ”inställningar” och ”frågor”. Knappen ”inställningar” innehåller bl.a. inställningar i form av val för vilka genvägar och snabbkommandon som ska vara synliga för användaren men även om de ska visas som ikoner eller text(se. figur 9, b). Knappen ”min profil” innehåller justeringar för att göra den egna sidan mer personlig. De kvalitativa data som samlats in visar även att samtliga användaren ansåg att det fanns ett behov av genvägar och snabbkommandon för arbetsuppgiften ”Flex”. Förslaget till lösning är en genvägs knapp för aktivering och avaktivering av tidsrapporteringen (se figur 8). a)
b)
Figur 9: Figuren illustrerar huvudfältet på prototypen och dess genvägar som ikoner och text.
4.6.8 Hjälpmedel och genvägar Hjälpmedel och genvägar avser enligt Nielsen[24; 3, s. 148-150] ett hjälpavsnitt som presenteras med lite text eller ett hjälpavsnitt med flerstegsanvisningar och enkel navigation. Ur resultatet av den första undersökningen kan man avläsa att en svag majoritet av respondenterna anser att det erbjuds goda instruktioner och manualer men även att det existerar ett låg utnyttjande av instruktioner och manualer som erbjuds. Vidare kan man ur resultatet avläsa att det för en majoritet av respondenterna inte råder någon svårighet att förstå instruktionerna och manualerna. Detta innebär att för en majoritet av respondenterna tycks det låga utnyttjandet av instruktioner och manualer inte bero på svårigheten att förstå instruktioner och manualerna utan att det istället kan bero på att instruktioner och manualer inte uppfyller kraven enligt designanvisningar och direktiven. För en minoritet av respondenterna tycks det låga utnyttjandet av instruktioner och manualer bero på att instruktionerna och manualerna inte anses goda och därmed inte lever upp till designanvisningar och direktiven. Nedan i figur 10 illustreras ett hjälpavsnitt och genväg i form av videoklipp i flerstegsanvisningar för genomförandet av de olika arbetsuppgifterna. Ett hjälpavsnitt i form av videoklipp i flerstegsanvisningar kan illustrera utförandet av arbetsuppgifter som av respondenterna uppfattas som svåra vilket utgör grunden till oönskad och felaktiga 24
handlingar. De manualer och stöd som finns tillgängliga ska fortsätta att erbjudas och förslaget till förbättring i form av videoklipp ska endast vara ett komplement för den individuella användaren.
Figur 10: Figuren illustrerar ett hjälpavsnitt i flerstegsanvisningar i form av videoklipp.
4.6.9 Logisk struktur Den logiska strukturen avser enligt Nielsen[24] ett system som användare termer, symboler och fraser som användaren känner igen och kan koppla till den fysiska världen. Den logiska strukturen innefattar också presentationen av information som bör följa en logisk följd för att underlätta förståelsen för sambanden mellan informationen. I den första undersökningen avseende kategorin enhetligt har en respondent i kommentarfältet angett att de likartade sidorna i samtliga kategorier i menyn upplevts som likartade vilket resulterat till svårighet att avgöra var på sidan man befinner sig. Ovanstående användbarhetsproblem är ett exempel på en låg grad av logisk struktur. Användbarhetsproblemet diskuteras och ett förslag till förbättring presenteras i samband med kategorin enhetlighet. Ytterligare ett förslag till förbättring avseende den logiska strukturen presenteras i samband med kategorin målgruppsanpassning som innefattar utnyttjandet av termer, symboler och fraser i from av ikoner och text som användaren känner igen och kan koppla till den fysiska världen. I kategorin feedback/återkoppling presenteras ett förslag till förbättring i from av fördelning av de olika kategorierna i menyn i en mer tydlig och logiskföljd. I figur 8 a illustreras ett första förslag att presentera ”Självservice”menyn i form av drop-down list. I nedanstående figur 11 presenteras ytterligare ett förslag som illustrerar ”Självservice”- menyn i form av en knapplista.
Figur 11: Figuren illustrerar ett andra förslag att presentera ”självservice”menyn i form av en knapplista.
25
5. Empirisk presentation av erhållen data Den datainsamling som gjordes via intervjuer presenteras i form av statistiska mått och en grafisk framställning. I den grafiska framställningen presenteras de frågor vars svarsalternativ består av en intervallskala med en diskret variabel[9, s. 92]. De obearbetade rådata som samlats in presenteras i en frekvenstabell med tillhörande variabelfördelning. En tydligare fördelning av variabeln presenteras i form av en grafiskframställning i form av stolpdiagram för att ange att den diskreta variabeln endast kan anta vissa värden på skalan och inte några värden mellan dessa.
5.1 Grafisk framställning.
Fråga 8 del ett – Uppskatta hur ofta det förekommer att du inte hittar rätt i sidan? 5 4 Personer
3 2 1 0 1 - Aldrig 2 - Sällan 3 - Ibland 4 - Ofta 5 - Alltid Svarsalternativ
Figur 12. Respondenternas svar från fråga 8 del ett.
Fråga 9 del ett och fråga 2 del två - Uppskatta hur enhetliga sidorna är i samtliga kategorier i menyn? (Graderad inställning i form av intervallskala där 1 – ej enhetliga, 7 – enhetliga.) 5 4 Personer
3 2 1 0 1
2
3
4
5
6
Svarsalternativ
26
7
Figur 13. Respondenternas svar från fråga 9 del ett och fråga 2 del två.
Fråga 10 del ett och fråga 3 del två – Uppskatta hur enhetlig du anser att informationen under varje kategori i menyn är rörande storlek, typsnitt och struktur? (Graderad inställning i form av intervallskala där 1 – ej enhetlig, 7 – enhetlig.) 5 4 Personer
3 2 1 0 1
2
3
4
5
6
Figur 14. Respondenternas svar från fråga 10 del ett och fråga 3 del två.
7
Svarsalternativ
Fråga 6 del två – Uppskatta hur mycket den nya strukturering och placering av information ökar eller minskar tydligheten på sidan? (Graderad inställning i form av intervallskala där 1 – ökar/minskar, 7 – ökar minskar) Svaren baseras på fråga fem del två [Bilaga 2, 4].
5 4 Personer
3 2 1 0 1
2
3
4
5
6
7
Figur 15. Respondenternas svar från fråga 6 del två.
Svarsalternativ
Fråga 12 del ett och fråga 7 del två - Uppskatta hur tydligt informationen presenteras i samband med varje kategori i menyn? (Graderad inställning i form av intervallskala där 1 – ej tydligt, 7 – tydligt.) 5 4 Personer
3 2 1 0 1
2
3
4
5
6
Svarsalternativ
27
7
Figur 16. Respondenternas svar från fråga 12 del ett och fråga 7 del två.
Fråga 10 del två – Uppskatta hur mycket den övergripande tydligheten på sidan har ökat/minskat? (Graderad inställning i form av intervallskala där 1 – ökat/minskat, 7 ej ökat/minskat) (Baseras på fråga 7 del två [Bilaga 2, 4].
5 4 Personer
3 2 1 0 1
2
3
4
5
6
7
Svarsalternativ
Figur 17. Respondenternas svar från fråga 10 del två.
Fråga 13 del ett - Uppskatta hur väsentlig informationen är som presenteras i samband med varje kategori i menyn? (Graderad inställning i form av intervallskala där 1 – ej väsentlig, 7 – väsentlig.) 5 4 Personer
3 2 1 0 1
2
3
4
5
6
7
Svarsalternativ
Figur 18. Respondenternas svar från fråga 13 del ett.
Fråga 17 del ett - Uppskatta hur väl informerad du är om vad som händer på sidan? (Graderad inställning i form av intervallskala där 1 – ej informerad, 7 – informerad.) 5 4 Personer
3 2 1 0 1
2
3
4
5
6
Svarsalternativ
28
7
Figur 19. Respondenternas svar från fråga 17 del ett.
Fråga 14 del två – Uppskatta hur väl du anser att funktionen i form av meddelande fönster förtydligar vad som händer på sidan? (Graderad inställning i form av intervallskala där 1 – ej förtydligar)
5 4 Personer
3 2 1 0 1
2
3
4
5
6
7
Svarsalternativ
Figur 20. Respondenternas svar från fråga 14 del två.
Fråga 18 del ett - Uppskatta hur väl informerad du är om var du befinner dig på sidan? (Graderad inställning i form av intervallskala där 1 – ej informerad, 7 – informerad.) 5 4 Personer
3 2 1 0 1
2
3
4
5
6
7
Alternativ
Figur 21. Respondenternas svar från fråga 18 del ett.
Fråga 13 del två – Uppskatta hur väl du anser att funktionen i form av fördelning av de olika kategorierna förtydligar var du befinner dig på sidan. (Graderad inställning i form av intervallskala där 1 – ej förtydligar, 7 förtydligar) 5 4 Personer
3 2 1 0 1
2
3
4
5
6
Alternativ
29
7
Figur 22. Respondenternas svar från fråga 13 del två.
Fråga 20 del ett och fråga 16 del två- Uppskatta hur god möjligheten är för att avbryta/ångra en felaktig handling? (Graderad inställning i form av intervallskala där 1 – ej god, 7 – god.) 5 4 Personer
3 2 1 0 1
2
3
4
5
6
7
Svarsalternativ
Figur 23. Respondenternas svar från fråga 20 del ett och fråga 16 del två.
Fråga 21 del ett - Uppskatta hur ofta du är med om en felaktig handling? 5 4 Personer
3 2 1 0 1 - Aldrig 2 - Sällan 3 - Ibland 4 - Ofta 5 - Alltid Svarsalternativ
Figur 24. Respondenternas svar från fråga 12 del ett.
100,00% 75,00% Personer 50,00% 25,00% 0,00%
Flex Flexkorrige… Personupp… Min lön Mertid/öv… Frånvaro/s… Tillägg/avd… Turbyte Bemaning… Översiktss… Flexrapp/ti… Travel/res… Kompetens Inställningar
Fråga 22 del ett - I samband med utförandet av vilka uppgifter anser du att risken för en felaktig handling är störst?
Svarsalternativ
30
Figur 25. Respondenternas svar från fråga 22 del ett.
Fråga 23 del ett och fråga 19 del två - Hur väl anser du att sidan erbjuder avvärjning av en felaktig handling? (Graderad inställning i form av intervallskala där 1 – ej god, 7 – god.) 5 4 Personer
3 2 1 0 1
2
3
4
5
6
7
Svarsalternativ
Figur 26. Respondenternas svar från fråga 23 del ett och fråga 19 del två.
Fråga 26 del ett - Hur väl minns du utföranden av en uppgift efter en tids frånvaro av sidan? (Graderad inställning i form av intervallskala där 1 – dåligt, 7 – bra.) 5 4 Personer
3 2 1 0 1
2
3
4
5
6
7
Figur 27. Respondenternas svar från fråga 26 del ett.
Svarsalternativ
Fråga 27 del ett och fråga 21 del två - Uppskatta till vilken grad du anser att sidan belastar minnet/ främjar igenkänningen? (Graderad inställning i form av intervallskala där 1 – låg grad, 7 – hög grad.)
Personer
5 4 3 2 1 0
Främjar igenkänningen X1 Belastar minnet Y1
1
2
3
4
5
6
1
3
1
Främjar igenkänningenX2 Belastar minnet Y2
7
4 1 Svarsalternativ
31
Figur 28. Respondenternas svar från fråga 27 del ett och fråga 21 del två.
5 4 3 Personer 2 1 0
Flex Flexkorrige… Personupp… Min lön Mertid/öv… Frånvaro/s… Tillägg/avd… Turbyte Bemaning… Översiktss… Flexrapp/ti… Travel/res… Kompetens Inställningar
Fråga 29 del ett - För vilka uppgifter anser du att behovet av genvägar och snabbkommandon är störst?
Figur 29. Respondenternas svar från fråga 29 del ett.
Svarsalternativ
Fråga 30 del ett och fråga 25 del två - Uppskatta till vilken grad du anser att sidan erbjuder genvägar och snabbkommandon i syfte att effektivisera händelser? (Graderad inställning i form av intervallskala där 1 – låg grad, 7 – hög grad.) 5 4 Personer 3 2 1 0 1
2
3
4
5
6
7
Svarsalternativ
Figur 30. Respondenternas svar från fråga 30 del ett och fråga 25 del två.
Fråga 33 del ett - Uppskatta hur ofta du använder dig av instruktioner och manualer som finns tillgängliga i sidan?
5 4 Personer 3 2 1 0 1
2
3
4
5
6
7
Figur 31. Respondenternas svar från fråga 33 del ett.
Svarsalternativ
32
Fråga 28 del två – Hur väl anser du att sidan erbjuder information i samband med varje arbetsuppgift? (Graderad inställning i form av intervallskala där 1 – låg grad, 7 hög grad)
5 4 Personer
3 2 1 0 1
2
3
4
5
6
7
Svarsalternativ
Figur 32. Respondenternas svar från fråga 28 del två.
Fråga 36 del ett och fråga 30 del två - Ange grad för hur logisk strukturen i sidan är? (Graderad inställning i form av intervallskala där 1 – ej logisk, 7 – logisk.) 5 4 Personer
3 2 1 0 1
2
3
4
5
6
Svarsalternativ
33
7
Figur 33. Respondenternas svar från fråga 36 del ett och fråga 30 del två.
6. Analys 6.1 Analys av erhållen data 6.1.1 Enhetlighet Den första undersökningen inleds med frågor inom kategorin enhetlighet (se fråga 1-4 nedan): 1. Uppskatta hur ofta det förekommer att du inte hittar rätt i sidan? 2. Uppskatta hur enhetliga sidorna i samtliga kategorier i menyn är? 3. Uppskatta hur enhetlig du anser att informationen under varje kategori i menyn är rörande storlek, typsnitt och struktur? 4. Vad anser du kan bidra till en ökad enhetlighet på sidan? Den första undersökningen inleds med frågor inom kategorin enhetlighet. I den första frågan avseende enhetlighet ombads respondenterna att ange hur ofta det förekommer att de inte hittar rätt i sidan. Resultatet visar att fyra av fem respondenter angav att det ibland eller sällan förekommer att de inte hittar rätt i sidan och en respondent angav att det aldrig förekommer att han/hon inte hittar rätt i sidan. Enligt Nielsen[3, s.73] samt Shneiderman & Plaisant[14, s. 80-81] kan det varierande resultatet baseras på respondenternas erfarenhet av användargränssnittet men framför allt på de varierande arbetsuppgifterna och hur frekventa dessa är för den enskilda användaren. I följande fråga ombads respondenterna att på en skala ett till sju gradera enhetligheten på sidorna i samtliga kategorier i menyn, där en svag majoritet av respondenterna närmare tre av fem stod neutrala i frågan och resterande två respondenter ansåg att sidorna i samtliga kategorier i menyn håller en god grad av enhetlighet. Det neutrala ställningstagandet genom en gradering på fyra kan vara ett resultat av en inte tillräcklig grad av enhetlighet rörande strukturen av information som presenteras i samtliga sidor som efterfrågas i fråga tio. I fråga tio ombads respondenterna att ange hur enhetlig informationen under varje kategori i meny är med avseende på storlek, typsnitt och struktur där resultatet visar att tre av fem respondenter angav en neutral gradering på fyra och resterande två respondenter en gradering på tre. Enligt resultatet tyder detta på att informationen som presenteras på samtliga sidor under varje kategori i menyn håller en låg grad av enhetlighet avseende storlek, typsnitt och struktur. I den avslutande frågan i kategorin ombads respondenterna att ange vad som kan bidra till en ökad enhetlighet på sidan, där inga svar registrerades från respondenterna. När det gäller användargränssnittets enhetlighet kan den anses var god men inte tillräcklig för att leva upp till designanvisningarna och direktiven. Ur resultatet av expertutvärderingen framgår det att sidan håller en god grad av enhetlighet, detta genom en gradering på fem i skala ett till sju. Det som enligt expertutvärderingen framgick som något avvikande var typsnitt och storlek av rubriker i samtliga kategorier i menyn. Resultatet från undersökningen med respondenterna och expertvärderingen tyder på att användargränssnittet håller en god grad av enhetlighet. I fältet övrig kommentar registrerades nedanstående kommentar, vilket avser samtliga sidor i de olika kategorierna i menyn. De som av respondenten anses som likartade sidor kan vara ett resultat av en alltför enkel design och en otydlig gräns mellan de olika delarna i användargränssnittet.
34
”De väldigt likartad sidorna i alla kategorier gör det svårt att veta om man befinner sig på samma plats eller om man har förflyttats till en ny plats på sidan. Detta kan vara speciellt svårt för de som har dyslexi.”
Den andra undersökningen inleds med frågor inom kategorin enhetlighet (se fråga 1-4 nedan): 1. Anser du att det skulle vara svårt att hitta rätt i sidan? 2. Uppskatta hur enhetliga sidorna är i samtliga kategorier i menyn? 3. Uppskatta hur enhetlig du anser att informationen under varje kategori i menyn är rörande storlek, typsnitt och struktur? 4. Anser du att sidans enhetlighet i dess helhet har ökat eller minskat? I den andra undersökningen ombads först respondenterna att besvara om de anser att det skulle vara svårt att hitta rätt i sidan, d.v.s. i den utformade prototypen. En klar majoritet bestående av fyra respondenter ansåg att det inte skulle vara svårt att hitta rätt i sidan. Detta jämfört med fråga åtta i den första undersökningen där fyra av fem respondenter angav att det förekommer att de ibland eller sällan inte hittar rätt i sidan tyder på en förbättring i frågan. Det är dock viktigt att klargöra att den andra undersökningen baseras på en prototyp och inte ett navigerbart användargränssnitt. I samma fråga i den andra undersökningen angav en respondent att det skulle vara svårt att hitta rätt i sidan. Detta kan enligt Nielsen[2] samt Grinstein m.fl.[13] vara ett resultat av att respondenten anser att användargränssnittet och dess funktioner är svåra och tar alltför lång tid att lära in. Vidare i fråga två ombads respondenterna att uppskatta enhetligheten av sidorna i samtliga kategorier i menyn, där samtliga respondenter angav en gradering på lägst sex och högst sju i skala. Detta tyder på att respondenterna anser att enhetligheten för samtliga sidor i menyn har ökat. Den högre graderingen i frågan jämfört med tidigare kan enligt designanvisningar och direktiven förklaras med en allt mer framstående och konsekvent utformning av funktioner, menyer, layout och hjälptext. I fråga tre ombads respondenterna att uppskatta enhetligheten avseende informationens storlek, typsnitt och struktur som presenteras i samband med varje kategori i menyn. Samtliga respondenter angav en gradering på lägst sex jämfört med samma fråga i den första undersökningen där samtliga respondenter angav en gradering på lägst fyra. Detta kan vara ett resultat av en mer enhetlig fördelning av informationen som presenteras men även vad gäller enhetlighet av storlek och typsnitt av den informationen. Samtliga respondenter angav i fråga fem att den övergripande enhetligheten på sidan har ökat vilket även kan konstateras av resultatet från tidigare frågor.
6.1.2 Tydlighet Den första undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin tydlighet (se fråga 1-3 nedan): 1. Uppskatta hur tydligt informationen presenteras i samband med varje kategori i menyn? 2. Uppskatta hur väsentlig informationen är som presenteras i samband med varje kategori i menyn? 3. Vad anser du kan bidra till en ökad tydlighet på sidan?
35
I den första undersökningen avseende kategorin tydlighet ombads respondenterna att i fråga tolv ange hur tydligt informationen presenteras i varje kategori i menyn. Resultatet visar att samtliga fem respondenter angav en gradering på lägst fem vilket tyder på att presentationen av information håller en god grad av tydlighet men att det fanns utrymme för enkla förbättringar. I följande två frågor ombads respondenterna att ange en väsentlighetsgrad av informationen som presenteras i samband med varje kategori i menyn, där samtliga respondenter angav en gradering på lägst fem. Respondenterna ombads även att ange vad som kunde bidra till en ökad tydlighet på sidan men inga svar registrerades. Ur resultatet av den kvalitativ och kvantitativ data kan det urskiljas att informationen som presenteras i samband med varje kategori i menyn håller en god grad av tydlighet och väsentlighet dock finns det utrymme för förbättringar. Dessa förbättringar kan hänvisas till designanvisningarna och direktiven enligt Nielsen[24] samt Shneiderman & Plaisant[14, s. 88-89] som framför att endast tydlig och väsentlig information skall presenteras och att ett tydligt avslut ska urskiljas. Ur resultatet av expertutvärderingen framgår det att användargränssnittet bl.a. innehåller ett tydligt språk och tydliga titlar i samtliga kategorier i menyn. Vidare ur resultatet kan man tyda att de olika kategorierna i menyn följer en tydlig ordningsföljd men även att formuleringarna av de olika kategorierna i form av en fråga eller en mening underlättar för användarna att finna de man söker. Det som från expertutvärderingen framgår som avvikande avseende kategorin tydlighet är organiseringen av de olika kategorierna i menyn. Detta innebär att kategorierna ”Min anställning” och ”Min arbetstid” möjligtvis borde befinna sig i samma kategori i form av underkategorier. Den slutliga graderingen av kategorin tydlighet framgår till en fyra i skala ett till sju. Resultatet av intervjun med respondenterna samt expertutvärderingen belyser två skilda användbarhetsproblem avseende kategorin tydlighet, dock kan man från båda synpunkterna fastställa att det finns rum för enkla förbättringar gällande kategorin tydlighet. I kommentarsfältet angav två av respondenterna följande:
”All informationen är i sin mening tydlig och väsentlig men det är inte alltid att all information är väsentlig under en viss situation.” ”Informationen som presenteras är inte tydlig nog då det är svårt att avgöra när ny information börjar och en tidigare slutat.”
Den andra undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin tydlighet (se fråga 1-6 nedan): 1. Anser du att den nya struktureringen och placeringen av information ökar eller minskar tydligheten? 2. Uppskatta hur mycket den nya struktureringen och placeringen av information ökar eller minskar tydligheten på sidan? 3. Uppskatta hur tydligt informationen presenteras i samband med varje kategori i menyn? 4. Anser du att den nya funktionen för visa/dölja information bidrar till en ökad eller minskad tydlighet? 5. Anser du att den övergripande tydligheten på sidan har ökat eller minskat?
36
6. Uppskatta hur mycket den övergripande tydligheten på sidan har ökat/minskat? I den andra undersökningen ombads respondenterna att i fråga fem ange om den nya strukturering och placeringen av information ökar eller minskar tydligheten. Samtliga respondenter angav att den nya strukturering och placering av information ökar tydligheten samt att denna ökning graderats till lägst sex i skala. När det gäller presentationen av information angav samtliga respondenter en gradering på lägst sex i skala jämfört med fråga tolv i den första undersökningen där respondenterna angav en gradering på lägst fem i skala. Analysen av kategorin tydlighet i den första undersökningen visar att tydligheten av informationen var god men att det fanns utrymme för enkla förbättringar som bl.a. framhålls av den kvantitativ data samt kvalitativ data i form av kommenterar från respondenterna. Detta går framförallt att tyda i fråga sju där en gradering på lägst sex angavs i skala från en tidigare gradering på lägst fem i den första undersökningen. Detta kan tyda på en tydligare fördelning av information och presentation av informationen efter det användaren anser är väsentligt vilket kan hänvisas till designanvisningar och direktiven enligt Nielsen[24] avseende kategorin tydlighet. I följande fråga angav samtliga respondenter att funktionen för att dölja/visa information bidrar till en ökad tydlighet på sidan samt att den övergripande tydligheten ökat med en gradering på lägst sex i skala.
6.1.3 Feedback/återkoppling Den första undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin feedback/återkoppling (se fråga 1-4 nedan): 1. Anser du att det finns ett behov av ytterligare information för att tydliggöra var du befinner dig på sidan? 2. Anser du att det finns ett behov av ytterligare information för att tydliggöra vad som händer på sidan? 3. Uppskatta hur väl informerad du är om vad som händer på sidan? 4. Uppskatta hur väl informerad du är om var du befinner dig på sidan? I den första undersökningen avseende kategori feedback/återkoppling ombads respondenterna att i fråga femton och sexton besvara om det finns behov av ytterligare information för att tydliggöra var på sidan man befinner sig samt vad som händer på sidan. Det är enligt Nielsen[24] avgörande med ett system som erbjuder synlighet av systemstatus för användarna. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att det finns ett behov av att tydliggöra var man på sidan man befinner sig och en majoritet bestående av fyra respondenter angav att det finns ett behov av att tydliggöra vad som händer på sidan. När det gäller förtydligande av var på sidan man befinner sig har ett få antal av respondenterna angivit i kommentarfältet att det råder förvirring när man inträder en ny session i samtliga kategorier i menyn. Detta kan tyda på att det finns en alltför snarlik och enkel design i form av text där det endast genom rubrikerna i menyn anges var på sidan man befinner sig. I fråga om gradering för hur informerad man är om vad som händer på sidan kan man ur resultatet avläsa en gradering på lägst två och högst fem i skala ett till sju. Detta tyder på att det finns ett behov av att tydliggöra vad som händer på sidan. På liknande sätt angav respondenterna i fråga om hur informerade de är om var man befinner sig på sidan en gradering på lägst tre och högst fyra. Det fyra följande frågorna är även kontrollfrågor mellan de två första och de två sista för att fastställa reliabiliteten i undersökningen vilket visar sig stämma bra. Vad gäller designanvisningar och direktiven finns det enligt användarna ett 37
behov att ytterligare feedback/återkoppling. Ur resultatet av expertutvärderingen kan man tyda att det tydligt anges var man befinner sig i jämförelse med navigeringen, dock saknas det en hierarkisk illustration av de klick som gjorts vilket hade kunnat underlätta för användarna att veta var på sidan man befinner sig. Ur resultatet från expertutvärderingen framgår det också att en statisk utvärdering i form av ett icke navigerbart användargränssnitt gör det svårt att avgöra användbarhetsproblem avseende kategorin feedback/återkoppling. Detta skiljer sig dock från respondenterna som använder sig av systemet och har god erfarenhet av kategorin feedback/återkoppling. Det framgår tydligt av resultatet från undersökningen med respondenterna samt expertutvärderingen att det finns ett behov av förbättringar vad gäller kategorin feedback/återkoppling.
”Väldigt lika sidor med mycket förvirrande text.” ”Att kunna följa med i processen av var man befinner sig och vad som händer saknas.”
Den andra undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin feedback/återkoppling (se fråga 1-4 nedan): 1. Anser du att behovet för att tydliggöra var på sidan du befinner dig är uppfylld? 2. Anser du att behovet för att tydliggöra vad som händer på sidan är uppfylld? 3. Uppskatta hur väl du anser att funktionen i form av fördelning av de olika kategorierna förtydligar var du befinner dig på sidan? 4. Uppskatta hur väl du anser att funktionen i form av meddelandefönster förtydligar vad som händer på sidan? I den andra undersökningen ombads respondenterna att ange om det fanns ytterligare behov av att tydliggöra var på sidan man befinner sig samt att ytterligare tydligöra vad som händer på sidan. Resultatet visar att en klar majoritet av respondenter angav att detta behov var uppfylld och en respondent angav motsatsen i samtliga två frågor. En förklaring till att en av respondenterna angav att behovet inte var uppfyllt kan enligt designanvisningar och direktiven vara att feedbacken/återkoppling inte uppfyller kraven för varje handling som en användare utför i systemet vilket även kan tydas i fråga fjorton. Detta hade enligt Shneiderman & Plaisant[14, s. 88-89] kunnat förhindras genom att skapa feedback/återkoppling i form av meddelandefönster som är välanpassade till de olika handlingar en användare kan utföra i systemet. I fråga tretton och fjorton ombads respondenterna att ange om det tillämpade funktioner inom kategorin feedback/återkoppling bidrar till ett förtydligande av var man befinner sig på sidan samt vad som händer på sidan. I fråga om funktionen för att tydligöra var man befinner sig på sidan angav en majoritet av respondenterna en gradering på lägst sex och i fråga om funktionen för att tydliggöra vad som händer på sidan angav respondenterna en gradering på lägst fem och högst sju. Resultatet visar att en förbättring har uppnåtts gällande feedback/återkoppling dock kan man ur resultatet även avläsa att det finns utrymme för ytterligare förbättringar.
6.1.4 Utgångar och ångerfunktioner Den första undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin utgångar och ångerfunktioner (se fråga 1-2 nedan): 38
1. Uppskatta hur god möjligheten är för att avbryta/ångra en oönskad handling? 2. Ange hur du går tillväga för att gå tillbaka ett steg till ett tidigare skede? Resultaten av den första undersökningen avseende kategorin utgångar och ångerfunktioner visar att möjligheten för att avbryta/ångra en felaktig handling anses vara låg bland respondenterna. Respondenterna svarade på fråga tjugo med en gradering på lägst tre och högst ett i skala ett till sju, vilket kan tyda på att det saknas funktioner för att avbryta, ångra och upprepa handlingar. Detta är enligt Nielsen[24, 3 s. 138] samt Shneiderman & Plaisant[14, s. 88-89] en viktig funktion för att minska användarens oro och rädsla för att göra fel genom att användaren vet att en fel handling kan ångras. Vidare ombads respondenterna att ange huruvida de går tillväga för att gå tillbaka ett steg till ett tidigare skede. Ett flertal av respondenterna angav att det utnyttja ”bakåt-knappen” i webbläsaren för att en knapp med sådan funktion inte fanns tillgänglig i användargränssnittet. Andra respondenter angav att de inte vet hur man går tillbaka till ett tidigare skede utan t.o.m. börjar från start i de olika handlingarna. Ur resultat av expertutvärderingen avseende kategorin utgångar och ångerfunktioner framgår det att en utvärdering är svår att genomför på ett icke navigerbart användargränssnitt, därmed registrerades inga svar. Den andra undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin utgångar och ångerfunktioner (se fråga 1-3 nedan): 1. Anser du att möjligheten för att avbryta, ångra en oönskad handling har ökat eller minskat? 2. Uppskatta hur mycket möjligheten för att avbryta, ångra en felaktig handling har ökat/minskat? 3. Anser du att ”bakåt” och ”hem” knappen kan bidra till utgångar och ångerfunktioner? Resultaten ur andra undersökning tyder på att ovanstående användbarhetsproblem har avtagit genom förbättringar av funktioner. Samtliga respondenter angav att möjligheten för att avbryta, ångra en felaktig handling har ökat och att denna ökning graderats till lägst fem och högst sju i skala. Denna ökning är ett resultat av funktionerna ”bakåt” och ”hem” knappen. Resultatet visar även att respondenterna anser att ”bakåt” och ”hem” knappen bidrar till utgångar och ångerfunktioner.
6.1.5 Felhantering Den första undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin felhantering (se fråga 1-3 nedan): 1. Uppskatta hur ofta du är med om en felaktig handling? 2. I samband med utförandet av vilka uppgifter anser du att risken för en felaktig handling är störst? 3. Uppskatta hur väl du anser att sidan erbjuder avvärjning av en felaktig handling? I samband med kategorin felhantering i den första undersökningen ombads respondenterna att ange hur ofta de är med om en felaktig handling. En majoritet av respondenterna bestående av fyra personer angav att de ibland är med om en felaktig handling och en av fem respondenter angav att en felaktig handling sker ofta. I följande fråga i undersökningen ombads respondenterna att ange i samband med vilka uppgifter de ansåg att risken för en felaktig handling var störst där samtliga respondenter fick ange fler än ett svarsalternativ. Resultatet visar att 39
risken för en felaktig handling var störst i samband med arbetsuppgiften ”flex” vilket också ansågs vara den mest frekventa arbetsuppgiften med en relativ frekvens på 50 % procent. Enligt Nielsen[3, s. 145-146] ökar risken för felaktiga handlingar i samband med antalet inmatningar från användaren. Resultatet tyder också på att felaktiga handlingar kan öka i samband med de arbetsuppgifter som kräver mer justeringar och inmatningar från användaren genom att en användare anger en inmatning av fel tecken som systemet inte känner igen. I den slutliga frågan avseende kategorin felhantering ombads respondenterna att ange hur väl sidan erbjuder avvärjning av en felaktig handling där samtliga respondenter angav en gradering på två i skala. Resultatet i fråga tyder på att användargränssnittet inte innehåller en god grad av felhantering då användargränssnittet inte anses förhindra användarna från att göra oönskad och felaktig handlingar. Resultatet från fråga tjugotvå inkluderar endast de arbetsuppgifterna som respondenterna har erfarenhet av vilket innebär att de arbetsuppgifter som respondenterna inte har någon erfarenhet av inte har registrerats. Avslutningsvis angav en respondent i kommentarfältet att arbetsuppgiften ”flex” tar allt för lång tid att genomföra. Detta kan i samband med arbetsuppgiftens frekvens vara en orsak till den stora mängd felaktig handlingar som begås av användarna i förbindelse med arbetsuppgiften ”flex”. Ur resultat av expertutvärderingen avseende kategorin felhantering framgår det att en utvärdering avseende kategorin felhantering är svår att genomför på ett icke navigerbart användargränssnitt, därmed registrerades inga svar. I den första undersökningen med respondenterna avseende kategorin felhantering lades bl.a. fokus på användarnas arbetsuppgifter. Detta även om genomförandet av arbetsuppgifterna inte inkluderas i ”samlingssidan” har de indirekt behandlas med fokus på avvärjning av fel genom att bidra med hjälpmedel för utförandet av arbetsuppgifter redan vid ”samlingssidan”.
”Det tar allt för lång tid att ”flexa” in och ut, många onödiga steg.”
Den andra undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin felhantering (se fråga 1-2 nedan): 1. Anser du att risken för att råka ut för en felaktig handling har ökat eller minskat? 2. Uppskatta hur väl du anser att sidan erbjuder avvärjning av en felaktig handling? I den andra undersökningen ombads respondenterna att ange om risken för att råka ut för en felaktig handling har ökat eller minskat. Samtliga respondenter angav att risken för att råka ut för en felaktig handling har minskat, denna förbättring graderades av samtliga respondenter till lägst fyra och högst sex i skala. Detta tyder på en mindre förbättring inom kategorin felhantering jämfört med resultatet från den första undersökningen. Förbyggande av felaktiga handlingar bygger enligt Nielsen[24; 3 s. 145-146] samt Shneiderman & Plaisant[14, s. 88-89] på att förhindra användaren från att göra en felaktig handling och om en sådan felaktig handling sker ska möjligheten för att avbryta och återgå till ett tidigare ges. Men det är även av stor betydelse att klargöra för användaren i form av felmeddelande vad som kan vara fel och en alternativ lösning till felet vilket illustreras i kategorierna utgångar och ångerfunktioner men även feedback/återkoppling. 40
6.1.6 Minneshantering Den första undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin minneshantering (se fråga 1-4 nedan): 1. 2. 3. 4.
Anser du att sidan är svår eller enkel att minnas? Ange vilka uppgifter du anser är svåra (s) respektive enkla (e) att minnas? Hur väl minns du utföranden av en uppgift efter en tids frånvaro av sidan? Uppskatta till vilken grad du anser att sidan belastar minnet/ främjar igenkänningen?
I kategori minneshantering i den första undersökningen ombads respondenterna att ange om de ansåg att sidan var svår eller enkel att minnas. Resultatet visar att fyra av fem respondenter angav att sidan är svår att minnas och en respondent angav motsatsen. Att en majoritet av respondenterna anser att sidan är svår att minnas kan enligt Nielsen[24; 3 s. 129] tyda på att sidan inte erbjuder lättillgängliga och tydliga instruktioner i from av dialoger, element och symboler som främjar igenkänningen. Vidare i undersökningen ombads respondenterna att ange utförandet av vilka arbetsuppgifter som var svåra respektive enkla att minnas där respondenterna kunde ge fler än ett svars alternativ. Respondenterna angav att arbetsuppgifterna ”flex” samt ”frånvaro/semester” ansågs vara de enklaste varav arbetsuppgiften ”kompetens” ansågs vara den allra svåraste av en majoritet av respondenterna. Ett tydligt mönster kunde urskiljas i resultatet då de uppgifter som respondenterna angav som mest frekventa ansågs även vara enklare och de uppgifter som angavs vara mindre frekventa ansågs även vara svårare. Vidare ur resultatet kan man också tyda att det råder en svårighet att minnas utförandet av en arbetsuppgift efter en tids frånvaro från sidan. Detta kan enligt Shneiderman & Plaisant[14, s. 88-89] bero på arbetsuppgifternas instruktioner som begär användaren att komma ihåg mycket. Avslutningsvis under kategorin minneshantering i undersökningen ombads respondenterna att ange den grad för hur mycket sidan belastar minnet/främjar igenkänningen. Resultatet visar att respondenterna som i fråga tjugofyra angivit att sidan är enkel att minnas angav att sidan främjar igenkänningen genom en gradering på högst sex och lägst tre i skala ett till sju. En av fem respondenter som i fråga tjugofyra angivit att sidan är svår att minnas angav att sidan belastar minnet genom en gradering på sex i skala. Ur resultatet från expertutvärderingen framgår det att användargränssnittet följer en standard för utformningen av användargränssnitt vilket främjar igenkänningen. En graderinger på fem i en skala ett till sju tyder på att sidan håller en god grad av minneshantering vilket också framförs i den första undersökningen med respondenterna. Den andra undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin minneshantering (se fråga 1-2 nedan): 1. Anser du att sidan har blivit svårare eller enklare att minnas? 2. Uppskatta till vilken grader du anser att sidan belastar minnet/främjar igenkänningen? I den andra undersökningen visar resultatet att fyra av fem respondenterna anser att sida har blivit enklare att minnas och en respondent anser att sidan har blivit svårare att minnas. Resultatet kan tyda på att respondenterna reagera annorlunda på de tillämpningar som gjorts enligt designanvisningarna och direktiven gällande kategorin minneshantering. En majoritet anser att förändringarna lett till en förbättring och en minoritet angav motsatsen d.v.s. att sidan blivit svårare att minnas. De förändringar som tillämpats bygger på en tydligare struktur i sidan 41
men även tydligare instruktioner i form av dialoger och symboler. Detta kan enligt resultatet av en respondent också motverkat dess egentliga syfte. Resultatet visar även att en majoritet av respondenter som angivit att sida blivit enklare att minnas har graderat detta till sex i skala och en respondent som angivit motsatsen har graderat detta till fem i skala ett till sju. Enligt resultatet kan man också tyda att tillämpningarna av designanvisningarna och direktiven har bidragit till att användargränssnittet främjar igenkänningen och motverkar belastning av minnet till en högre grad än tidigare.
6.1.7 Målgruppsanpassningar Den första undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin målgruppsanpassningar (se fråga 1-4 nedan): 1. Anser du att det finns ett behov av genvägar och snabbkommandon för att öka effektiviteten vid utförande av uppgifter? 2. För vilka uppgifter anser du att behovet av genvägar och snabbkommandon är störst? (Om svar är (nej) i fråga (20) gå vidare till fråga (22)) 3. Uppskatta till vilken grad du anser att sidan erbjuder genvägar och snabbkommandon i syfte att effektivisera händelser? 4. Vad anser du kan bidra till en mer målgruppsanpassad sida? I den första delen av undersökningen avseende kategorin målgruppsanpassning ombads respondenterna att ange om det fanns ett behov av genvägar och snabbkommandon i syfte att öka effektiviteten vid utförande av arbetsuppgifter. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att det finns ett behov av genvägar och snabbkommandon i syfte att effektivisera utförandet av arbetsuppgifter. Det är enligt Shneiderman & Plaisant[14, s. 81-82, 88-89] betydelsefullt att fastställa för vilka uppgifter en effektivisering i form av genvägar är möjlig utan att detta skapar en förvirring, osäkerhet och otillfredsställdhet hos andra användare. I följande fråga i undersökning ombads respondenter att ange för vilka arbetsuppgifter behovet av genvägar och snabbkommandon var störst där resultatet visar att samtliga respondenter angav att behovet för genvägar och snabbkommandon var störst i samband med arbetsuppgiften ”flex”. Detta kan även förklaras med att arbetsuppgiften ”flex” även angivits som den mest frekventa arbetsuppgiften av samtliga respondenter. I den avslutade frågan i undersökningen avseende kategorin målgruppsanpassning ombads respondenterna att ange till vilken grad den aktuella sidan erbjöd genvägar och snabbkommandon i syfte att bl.a. effektivisera arbetsuppgifter. Detta för att få en uppskattning om behovet av genvägar och snabbkommandon i mätdata. Ur resultatet kan man tyda att sida erbjuder en låg grad av genvägar och snabbkommandon genom en gradering på högst fyra och lägst tre i skala. Avslutningsvis ombads respondenterna att ange vad som kan bidra till en mer målgruppsanpassad sida där nedanstående svar registrerades som tyder på att sidan bör göras mer personlig för den enskilda användaren. Resultatet av expertutvärderingen tyder på att användargränssnittet håller en god grad av en målgruppsanpassning. Frågan är dock hur bred denna målgrupp är, då det saknas stöd för en målgrupp som t.ex. personer med dövhet. När det gäller blindhet, främjar det låga användandet av färger blinda personer. Resultatet av den första undersökningen samt expertutvärderingen tyder på att användargränssnittet håller en god grad av målgruppsanpassning även om det finns utrymme för enkla förbättringar. ”Skapa en mer personlig sida som man kan anpassa efter egna behov”. 42
Den andra undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin målgruppsanpassningar (se fråga 1-4 nedan): 1. 2. 3. 4.
Anser du att genvägarna kan bidra till en ökad effektivitet på sidan? Anser du att genvägen för arbetsuppgiften ”flex” är svår eller enkel att finna? Anser du att det finns ytterligare behov av genvägar? Uppskatta till vilken grad du anser att sidan erbjuder genvägar och snabbkommandon i syfte att effektivisera händelser?
Resultatet i den andra undersökningen visar att samtliga respondenterna anser att de tillämpade genvägarna kan bidra till en ökad effektivitet på sidan. Ur resultatet kan man även tyda att genvägen för arbetsuppgiften ”flex” som tidigare angivits som den mest kritiska anses av respondenterna vara enkel att finna. Resultatet visar vidare att två av fem av respondenterna anser att behovet av genvägar är uppfylld och resterande tre respondenter anser att det fortfarande finns ett behov av genvägar i syfte att effektivisera utförandet av arbetsuppgifter. Tillämpningarna av genvägar för de olika arbetsuppgifterna har valts att begränsas för att nya användare inte ska känna förvirring, osäkerhet och otillfredsställdhet av användargränssnittet. Avslutningsvis ombads respondenterna att ange en gradering för hur väl sidan erbjuder genvägar och snabbkommandon i syfte att effektivisera händelser. Resultatet visar en gradering på högst sex och lägst fem i skala vilket jämfört med den första undersökningen tyder på att sidan erbjuder genvägar och snabbkommandon till en högre grad än tidigare.
6.1.8 Hjälpmedel och genvägar Den första undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin hjälpmedel och genvägar (se fråga 1-4 nedan): 1. Anser du att det finns goda instruktioner och manualer i sidan? 2. Uppskatta hur ofta du använder dig av instruktioner och manualer som finns tillgängliga i sidan? 3. Anser du att information i instruktionerna och manualerna är svår eller enkla att förstå? 4. Anser du att det finns ett behov av ytterligare information i samband med varje kategori i menyn? Resultatet av den första undersökningen avseende kategorin hjälpmedel och genvägar visar att tre av fem respondenter anser att det finns goda instruktioner och manualer i sidan och två av fem anser motsatsen. Enligt Nielsen[24; 3, s. 73, 148-150] syftar begreppet goda instruktioner på hjälpmedel och genvägar som är anpassad för de olika användarna och deras egenskaper men anger även den grad av detaljrik informationen som den enskilda användaren har behov av. Det varierande resultatet för en minoritet av respondenterna kan tyda på att instruktionerna och manualerna inte lever upp till de kraven för designanvisningar och direktiven som enligt Nielsen[24] bör presenteras med så lite text som möjligt men om behovet av detaljrik information finns ska detta erbjudas i form av flerstegsanvisningar. Ur resultatet kan man också tyda att två av fem respondenter sällan eller ibland använder sig av instruktioner och manualer och tre av fem respondenter anger att det aldrig använder sig av instruktioner och manualer. Man kan ur resultatet fastslå att det existerar ett lågt utnyttjande av instruktioner och manualer och att svårighet att förstå instruktionerna och manualerna inte tycks vara problematiken då fyra av fem respondenter anger i fråga trettiofyra att 43
instruktionerna och manualerna är enkla att förstå. Det låga utnyttjandet av instruktioner och manualer kan åter härledas till den bristande uppfyllelsen av kraven för designanvisningar och direktiv avseende hjälpmedel och genvägar. Det låga utnyttjande kan också förklaras med de olika användarnas egenskaper i form av erfarenhet vilket enligt Shneiderman & Plaisant[14, s. 81-82] innebär att en erfaren användare inte känner ett lika starkt behov av instruktioner och manualer som en mindre erfaren användare. I undersökningen ombads respondenterna även att ange om det finns ett behov av ytterligare information i samband med varje kategori i menyn där en majoritet, närmare fyra av fem respondenter anser att det inte finns något behov av ytterligare information och en respondent anger motsatsen. Ur resultatet av expertutvärderingen avseende kategorin hjälpmedel och genvägar kan man tyda att det saknas en del hänvisningar i form av länkar i informationen i sidorna för de olika kategorierna i menyn. Vad gäller en gradering av kategorin hjälpmedel och genvägar uppgår den till två i skala ett till sju, detta främst p.g.a. av avsaknaden av information. Den andra undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin hjälpmedel och genvägar (se fråga 1-3 nedan): 1. Anser du att behovet av ytterligare information i samband med varje kategori i menyn är uppfylld? 2. Anser du att informationen om tillvägagångssättet för uppgifter bidrar till en ökad förståelse för utförande av en arbetsuppgift? 3. Hur väl anser du att sidan erbjuder information i samband med varje arbetsuppgift? I den andra undersökningen kan man ur resultatet avläsa att samtliga respondenterna anser att behovet av ytterligare information i samband med varje kategori i menyn är uppfylld. Detta även om en majoritet av respondenterna tidigare angivit att ett sådant behov inte existerar angav en respondent motsatsen och därmed undersöks frågan vidare i den andra undersökningen. Enighet i frågan tyder på en förbättring som kan förklaras genom tillämpningar av funktioner som bidrar till en ökad förståelse för utförandet av arbetsuppgifter i flerstegsanvisningar. Respondenterna ombads även att gradera hur väl sidan erbjuder information i samband med varje arbetsuppgift vars resultat visar en gradering på högst sju och lägst fem vilket tyder på att sidan erbjuder en god grad av information i samband med varje arbetsuppgift. Fråga tjugosex är ytterligare en kontrollfråga i syfte att styrka reliabiliteten i undersökningen som tillfrågades respondenterna i kategorin tydlighet angående tydlighet och väsentlighet av informationen i samband med varje kategori i menyn. Detta tyder på att resultaten från kontrollfrågan stämmer väl överens med tidigare angivna svar.
6.1.9 Logisk struktur Den första undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin logisk struktur (se fråga 1-2 nedan): 1. Ange grad för hur logisk strukturen i sidan är? 2. Vad anser du kan bidra till en ökad logisk struktur på sidan? Resultatet i den första undersökningen som gjordes avseende kategorin logisk struktur visar att sidan innehåller en god grad av logisk struktur genom en gradering på högst sju och lägst fem i skala, dock visar undersökningen att det finns utrymme för enkla förbättringar. Dessa enkla förbättringar kan härledas till 44
designanvisningar och direktiven gällande logisk struktur vilket syftar till att skapa en koppling mellan användargränssnittet och den fysiska världen. Denna här kopplingen avseende termer, symboler, fraser och presentation av information är enligt Nielsen[24] avgörande för att skapa en logisk struktur på ett användargränssnitt. I den avslutande frågan i kategorin logisk struktur ombads respondenterna att ange vad som kan bidra till en ökad logisk struktur på sidan där inga svar registrerades. Enligt expertutvärderingen innehåller användargränssnittet en god grad av logisk struktur som ett resultat av en standardiserad struktur i användargränssnittet. Den andra undersökningen fullföljer med frågor inom kategorin logisk struktur (se fråga 1-2 nedan): 1. Anser du att den logiska strukturen på sidan har ökat eller minskat? 2. Ange grad för hur logisk strukturen på sidan är? I den andra undersökningen påvisar resultatet att samtliga respondenter anser att den logiska strukturen på sidan har ökat. Denna ökning har graderats till högst sju och lägst fem i skala av samtliga respondenter varav fyra respondenter har angett en gradering på lägst sex i skala jämfört med den första undersökningen. Den ökade graderingen tyder på att en mer logisk struktur i användargränssnittet som uppnåtts genom införandet av symboler i form av ikoner för de olika funktionerna som användarna känner igen och kan koppla till den fysiska världen. Men även en ökad logisk struktur av placeringen och presentationen av information som underlättar för användarna att förstå samband.
6.2 Öppna problem I den första undersökningen bestående av intervjun och expertutvärderingen, har syftet med intervjun varit att fastställa användbarhetsproblem utifrån användarnas synpunkter och åsikter avseende användargränssnittet på HRutan s.k. ”samlingssidan”. Syftet med expertutvärderingen har varit att styrka den data som samlats in genom en intervju med respondenterna. I kategorierna felhantering och utgångar och genvägar har en expertutvärdering inte varit möjlig p.g.a. utnyttjandet av ett icke navigerbart användargränssnitt i samband med expertutvärderingen. En djupare undersökning av designanvisningarna och direktiven hade kunnat ge en mer detaljrikedom i användbarhetsproblem och därmed förbättringar till förslag gällande design och funktioner av ett användargränssnitt. Detta här samt utnyttjandet av ett navigerbart användargränssnitt ges som förslag till vidare forskning i delavsnitt 7.1.
45
7. Slutsats och diskussion I samband med kategorin enhetlighet påvisar resultatet att det fanns behov av enkla förbättringar för att skapa en högre grad av enhetlighet på sidan. Förslagen till förbättringar som behandlats bygger bl.a. på en ny layout av sidan och dess innehållande information med en konsekvent design och struktur. I kategorin enhetlighet har även förbättringar i form av tydliggörande av aktuella händelser och platser implementeras som behandlats vidare i kategorin feedback/återkoppling. När det gäller kategorin tydlighet talar resultatet för en högre grad av tydlighet i form av förbättringar av en ny strukturering och placering av information som presenteras med fokus på dess väsentlighet. Inom kategorin feedback/återkoppling påvisar resultat en förbättring i form av tydliggörandet av vad som händer på sidan och var på sidan man befinner sig. Detta genom en fördelning av respektive kategori i menyn i form av flikar. Kategorin feedback/återkoppling behandlar även betydelsen av meddelandefönster som bör vara välanpassad för de olika handlingar en användare kan utföra på sidan. I samband med kategorin utgångar och ångerfunktioner tyder resultatet på ett behov av utgångar och ångerfunktioner för de olika handlingarna som är möjliga på sidan. Förbättringar inom kategorin utgångar och ångerfunktioner bygger på ett tillägg av ett flertal utgångs och ångerfunktioner på sidan. Inom kategorin felhantering behandlas avvärjning av felaktighandlingar bl.a. i form av felmeddelandet som är anpassade för de olika handlingarna men framförallt har en förbättring i samband med den mest frekventa arbetsuppgiften utformats i form av en genväg. I kategorin felhantering behandlas även vikten av ett system som sköter de justeringar och inmatningar som i många fall ligger till grund för de fel som begås av användarna. När det gäller kategorin minneshantering har förslag till förbättringar baserats på en ny layout av användargränssnittet men även utnyttjande av symboler som användaren kan matcha mellan sidan och den verkliga världen. I samband med kategorin målgruppsanpassning påvisar resultatet ett behov av förbättringar som bygger på genvägar till funktioner med flervalsalternativ som ger möjlighet till en mer målgruppsanpassad sida. Vad gäller kategorin hjälpmedel och genvägar fastslogs i den första undersökningen att behovet av förbättringar var lågt, detta p.g.a. av ett redan lågt utnyttjande av de nuvarande manualer och stöd som erbjuds på HRutan´s samlingssida. Orsaken till det låga utnyttjandet tycks inte ligga i svårigheten att förstå de manualer och stöd som erbjöds utan kan härledas till den bristande uppfyllelsen av kraven för designanvisningar och direktiven avseende hjälpmedel och genvägar. Orsaken till de låga utnyttjande tyder också på att vara starkt beroende av den enskilda användarens kunskap och erfarenhet av sidan och därmed behovet av hjälpmedel. Resultat visar dock att en minoritet av målgruppen ansåg att det fanns ett behov av förbättringar, detta kompletterades med ett förslag som erbjuder hjälpavsnitt i form av videoklipp i flerstaganvisningar för genomförandet av de olika arbetsuppgifterna. I kategorin logisk struktur inkluderas förslag till förbättringar som behandlats i kategorin enhetlighet samt målgruppsanpassning och handlar om att skapa en logisk sammansättning av bl.a. layout, menyer, termer, symboler och fraser genom hela sidan.
46
Sammanfattningsvis påvisar undersökningarna att samtliga principer är relevanta för att uppnå en högre grad av användbarhet i HRutan, dock kan man ur resultatet avläsa att behovet av förbättringar avseende kategorin hjälpmedel och genvägar ansågs av målgruppen redan vara uppfyllda och få förslag till förbättringar ansågs vara nödvändiga. När det gäller kategorierna feedback/återkoppling och felhantering kan man ur resultatet avläsa att det fortfarande finns utrymme för förbättringar vilket påvisar principernas relevans i samband HRutan. Resterande kategorier har haft en varierande grad av relevans i samband HRutan dock har samtliga resterande kategorier visat sig vara av stor betydelse för att uppnå en högre grad av användbarhet och därmed leva upp till användarnas krav och behov.
7.1 Vidare forskning I vidare forskning kan man undersöka vad resultatet skulle utmynnat i om man använd sig av ett navigerbart användargränssnitt i liknande undersökningar. I vidare forskning kan man även undersöka ett HR system baserad på en djupare beskrivning av respektive designanvisning och direktiv som ger en mer detaljrikedom i användbarhetsproblem och dess förslag till förbättringar.
47
Referenser [1] Friedenberg, J., Silverman, G. (2006). Cognitive Science – An introduction to the Study of Mind, Thousand Oaks, London, New Delhi: Sage Publications, Inc. [2] Jakob Nielsen, Introduktion av användbarhet, [http://www.nngroup.com/articles/usability-101-introduction-to-usability/, hämtad den 22 april 2013] [3] Nielsen, J. (1993). Usability Engineering, San Diego: Academic Press [4] Nielsen, J. (1994a). Enhancing the explanatory power of usability heuristics. Proc. ACM CHI'94 Conf. (Boston, MA, April 24-28), pages 152-158. [5] Intranet Users Stuck at Low Productivity, [http://www.nngroup.com/articles/intranet-users-stuck-low-productivity/, hämtade den 25 April 2013] [6] Arbetsmiljöverket: Arbetsorsakande besvär 2012, [http://www.av.se/dokument/statistik/officiell_stat/ARBORS2012.pdf, hämtad den 16 oktober 2013] [7] Koneo: IT-problem skapar stress hos unga kvinnor. 16 april 2007, [ http://www.koneo.se/?aafb88af1106485bb66c5e72ac299e29&nid=f5b2bb1b89794 0eab5967329ffc523ef, hämtad den 23 april 2013] [8] Jakob Nielsen, Mobile Intranet Sites, [http://www.nngroup.com/articles/10best-intranets-of-2010/, hämta den 16 oktober 2013] [9] Patel, J., Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur Lund [10] Ejvegård, R. (1996). Vetenskaplig metod, Studentlitteratur Lund [11] Kom igång med HRutan, [http://ib.malmoborgarskola.se/photo/block/19_urpojo4s42.pdf, hämtad den 25 April 2013] [12] ISO 9241-11 (1998). Ergonomic requirements for office work with visual display terminals (VDTs) – part 11: guidance on usability. Switzerland: International Organization for Standardization. [13] Grinstein, G., Kobsa, A., Plaisant, C., Shneiderman, B., Stasko T.J. Which comes first, usability or utility? Proc. VIS '03 Proceedings of the 14th IEEE Visualization 2003 (VIS'03) Page 112 [14] Shneiderman, B. & Plaisant, C. (2010) Designing the user interface: strategies for effective human-computer interaction, 5 ed. Upper Saddle River, NJ: Pearson Education 48
[15] Fath, J.L., and Bias, R. G. (1992). Taking the task out of task analysis. Proc. Human Factors Society 36th Annual Meeting, pages 379-383. [16] Kensing, F., and Munk-Madsen, A. (1993). PD: Structure in the toolbox. Communications of the ACM 36, 4 (April), pages 78-85. [17] Bury, K.F. The iterative development of usable computer interfaces. In Proceedings of IFIP INTERACT´84 International Conference on Human-Computer Interaction (London, U.K., 4-7 September 1984), pages 743-748 [18] Buxton, W., and Sniderman, R. Iteration in the design of the human-computer interface. In Proceedings of the 13th Annual Meeting of the Human Factors Association of Canada, 1980, pp. 72-81 [19] Nielsen, J. (1993). Iterative user interface design. IEEE computer 26, 11 november, pages 32-41. [20] Jakob Nielsen, tio användbarhets heuristiker, [http://www.nngroup.com/articles/ten-usability-heuristics/, hämtad den 8 april 2013] [21] Root, R. W., and Draper, S. (1983). Questionnaires as a software evaluation tool. Proc. ACM CHI´83 Conf. (Boston, MA, 12-15 December), pages 83-87. [22] Jakob Nielsen, Why You Only Need to Test with 5 users, [http://www.nngroup.com/articles/why-you-only-need-to-test-with-5-users/, hämtade den 17 oktober 2013] [23 ] Nielsen, J. (1994). Usability inspection methods. Proc. ACM CHI´94 Conf. (Boston, MA, April 24-28), pages 413-414. [24] Nielsen, J. (1994). Enhancing the explanatory power of usability heuristics. Proc. ACM CHI´94 Conf. (Boston, MA, April 24-28), pages 152-158. [25] Nielsen, J. (1992). Finding usability problems through heuristic evaluation. Proc. ACM CHI´92 Conf. (Monterey, CA, 3-7 May), pages 373-380. [26] Backman, J. (1998) Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur Lund [27] Creswell, W. John., Clark, Plano, L. Vicki. Designing and conducting mixed methods research, Thousand Oaks, Calif,; London : SAGE, cop. 2007 [28] Eriksson, T. L., Widersheim-Paul , F. (2006) Att utreda, utforska och rapportera, Liber AB
49
8. Bilagor Bilaga 1 – Intervjuutformning del 1 Jag är student på Malmö högskola och skriver en kandidatuppsats inom datavetenskap. I denna studie undersöker jag enligt vilka designprinciper ett kan system uppnå högre användbarhet och förenklas gällande struktur och design. Syftet med intervjun är att samla in data angående synpunkter avseende HRutans användargränssnitt och dess funktioner. Enkäten tar ca 5-10 minuter att genomföra, er medverkan uppskattas mycket.
(Frågor om användaren och användarens egenskaper) 1. Ange yrke? Svar: 2. Uppskatta dina allmänna datorkunskaper? (Skala 1-5) 5. 4. 3. 2. 1.
( ( ( ( (
) ) ) ) )
mycket bra bra varken bra eller dåliga dåliga mycket dåliga
3. Uppskatta den period du arbetat med HRutan? (Skala 1-5) 5.( 4. ( 3. ( 2. ( 1. (
) 5 år ) 3,5 - 4,5 år ) 1,5 - 2,5 år ) 6 – 12 månader ) 0 - 6 månader
4. Genomgick du någon förutbildning inför användningen av HRutan? ( ) ja ( ) nej 5. Fick du ta del av någon information inför användningen av HRutan? ( ) ja ( ) nej (Frågor om användarens uppgifter i användargränssnittet) 6. Ange tre arbetsuppgifter i HRutan som du finner mest frekventa? ( ( ( ( ( ( ( ( ( (
) ) ) ) ) ) ) ) ) )
Flex Flexkorrigering Personuppgifter Min lön Mertid/övertid/timtid Frånvaro/semester Tillägg/avdrag Turbyte Bemanning på arbetsplatsen Översikt semester/övertid
50
( ( ( (
) ) ) )
Flexrapp/tidutvärdering Travel/reseräkning Kompetens Inställningar
7. Ange tre arbetsuppgifter i HRutan som du finner minst frekventa? ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( (
) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) )
Flex Flexkorrigering Personuppgifter Min lön Mertid/övertid/timtid Frånvaro/semester Tillägg/avdrag Turbyte Bemanning på arbetsplatsen Översikt semester/övertid Flexrapp/tidutvärdering Travel/reseräkning Kompetens Inställningar
(Frågor avseende användbarhet i HRutans användargränssnitt.) Enhetlighet 8. Uppskatta hur ofta det förekommer att du inte hittar rätt i sidan? (Skala 1-5) 5. 4. 3. 2. 1.
( ( ( ( (
) ) ) ) )
alltid ofta ibland sällan aldrig
9. Uppskatta hur enhetlig sidorna är i samtliga kategorier i menyn? (Gradering i skala 7-1) /-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ enhetlig
ej enhetlig
10. Uppskatta hur enhetlig du anser att informationen under varje kategori i menyn är rörande storlek, typsnitt och struktur? (Gradering i skala 7-1) /-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ enhetlig
ej enhetlig
11. Vad anser du kan bidra till en ökad enhetlighet på sidan? Svar: ÖVRIG KOMMENTAR:
51
Tydlighet 12. Uppskatta hur tydligt informationen presenteras i samband med varje kategori i menyn? (Gradering i skala 7-1)
tydlig
/-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ ej tydlig
13. Uppskatta hur väsentlig informationen är som presenteras i samband med varje kategori i menyn? (Gradering i skala 7-1) /-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ väsentlig
ej väsentlig
14. Vad anser du kan bidra till en ökad tydlighet på sidan? Svar: ÖVRIG KOMMENTAR: Feedback/Återkoppling 15. Anser du att det finns ett behov av ytterligare information för att tydligöra var du befinner dig på sidan? ( ) ja ( ) nej 16. Anser du att det finns ett behov av ytterligare information för att tydliggör vad som händer på sidan? ( ) ja ( ) nej 17. Uppskatta hur väl informerad du är om vad som händer på sidan? (Gradering i skala 7-1) /-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ väl informerad
ej informerad
18. Uppskatta hur väl informerad du är om var du befinner dig på sidan? (Gradering i skala 7-1) /-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ informerad
ej informerad
ÖVRIG KOMMENTAR:
52
Utgångar och ångerfunktioner 19. Ange hur du går tillväga för att gå tillbaka ett steg till ett tidigare skede? Svar: 20. Uppskatta hur god möjligheten är för att avbryta/ångra en oönskad handling? (Gradering i skala 7-1) /-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ god
ej god
ÖVRIG KOMMENTAR: Felhantering 21. Uppskatta hur ofta du är med om en felaktig handling? (Skala 1-5) 5. 4. 3. 2. 1.
( ( ( ( (
) ) ) ) )
alltid ofta ibland sällan aldrig
22. I samband med utförandet av vilka uppgifter anser du att risken för en felaktig handling är störst? ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( (
) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) )
Flex Flexkorrigering Personuppgifter Min lön Mertid/övertid/timtid Frånvaro/semester Tillägg/avdrag Turbyte Bemanning på arbetsplatsen Översikt semester/övertid Flexrapp/tidutvärdering Travel/reseräkning Kompetens Inställningar
23. Hur väl anser du att sidan erbjuder avvärjning av en felaktig handling? (Gradering i skala 7-1) /-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ god
ej god
ÖVRIG KOMMENTAR: Minneshantering 24. Anser du att sidan är svår eller enkel att minnas? ( ) svår ( ) enkel
53
25. Ange vilka uppgifter du anser är svåra (s) respektive enkla (e) att minnas? ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( (
) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) )
Flex Flexkorrigering Personuppgifter Min lön Mertid/övertid/timtid Frånvaro/semester Tillägg/avdrag Turbyte Bemanning på arbetsplatsen Översikt semester/övertid Flexrapp/tidutvärdering Travel/reseräkning Kompetens Inställningar
26. Hur väl minns du utföranden av en uppgift efter en tids frånvaro av sidan? (Gradering i skala 7-1)
bra
/-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ dåligt
27. Uppskatta till vilken grad du anser att sidan belastar minnet/ främjar igenkänningen? (Svaret på fråga (27) baseras på svaret från fråga (24)) (Gradering i skala 7-1) hög grad
/-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ låg grad
ÖVRIG KOMMENTAR: Målgruppsanpassning 28. Anser du att det finns ett behov av genvägar och snabbkommandon för att öka effektiviteten vid utförande av arbetsuppgifter? ( ) ja ( ) nej 29. För vilka uppgifter anser du att behovet av genvägar och snabbkommandon är störst? (Om svar är (nej) i fråga (20) gå vidare till fråga (22)) ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( (
) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) )
Flex Flexkorrigering Personuppgifter Min lön Mertid/övertid/timtid Frånvaro/semester Tillägg/avdrag Turbyte Bemanning på arbetsplatsen Översikt semester/övertid Flexrapp/tidutvärdering Travel/reseräkning Kompetens Inställningar
54
30. Uppskatta till vilken grad du anser att sidan erbjuder genvägar och snabbkommandon i syfte att effektivisera händelser? (Gradering i skala 7-1) hög grad
/-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ låg grad
31. Vad anser du kan bidra till en mer målgruppsanpassad sida? Svar: ÖVRIG KOMMENTAR: Hjälpmedel och genvägar 32. Anser du att det finns goda instruktioner och manualer i sidan? ( ) ja ( ) nej 33. Uppskatta hur ofta du använder dig av instruktioner och manualer som finns tillgängliga i sidan? (Skala 1-5) 5. 4. 3. 2. 1.
( ( ( ( (
) ) ) ) )
alltid ofta ibland sällan aldrig
34. Anser du att information i instruktionerna och manualerna är svår eller enkla att förstå? ( ) svåra ( ) enkla 35. Anser du att det finns ett behov av ytterligare information i samband med varje kategori i menyn? ( ) ja ( ) nej ÖVRIG KOMMENTAR: Logisk struktur 36. Ange grad för hur logisk strukturen i sidan är? (Gradering i skala 7-1) hög grad
/-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ låg grad
37. Vad anser du kan bidra till en ökad logisk struktur på sidan? Svar: ÖVRIG KOMMENTAR:
55
Bilaga 2 – Kvantitativ och kvalitativ data av undersökning del 1
Kategori
Fråga
Svarstyp
Enhetlighet
Uppskatta hur ofta det förekommer att du inte hittar rätt i sidan?
Graderad inställning
Enhetlighet
Enhetlighet
Tydlighet
Uppskatta hur enhetliga sidorna är i samtliga kategorier i menyn?
Uppskatta hur enhetlig du anser att informationen under varje kategori i menyn är rörande storlek, typsnitt och struktur?
Uppskatta hur tydligt informationen presenteras i samband med varje kategori i menyn?
Graderad inställning i form av intervallskala
Graderad inställning i form av intervallskala
Graderad inställning i form av intervallskala
Variabel(x)
5. alltid 4. ofta 3. ibland 2. sällan 1. aldrig
7. enhetlig 6. 5. 4. 3. 2. 1. ej enhetlig 7. enhetlig 6. 5. 4. 3. 2. 1. ej enhetlig 7.tydligt 6. 5. 4. 3. 2. 1. ej tydligt
Tydlighet
Hur väsentlig är informationen som presenteras i samband med varje kategori i menyn?
Graderad inställning i form av intervallskala
7. väsentlig 6. 5. 4. 3. 2. 1. ej väsentlig
Feedback/ Återkoppling
Anser du att det finns ett behov av ytterligare information för att tydligöra var du befinner du på sidan?
Antingen eller alternativ
1. ja 2. nej
Absolut frekvens (f)
2 2 1
0,40 0,40 0,10
n=5 1 1
1 0,20 0,20
3
0,60
n=5
1
3 2
0,60 0,40
n=5
1
1 3 1
0,20 0,60 0,20
n=5
1
1 3 1
0,20 0,60 0,20
n=5 5
1 1,00
n=5
56
Relativ frekvens (rf) Proportioner/ procent
1
Feedback/ Återkoppling
Anser du att det finns ett behov av ytterligare information för att tydligöra vad som händer på sidan?
Antingen eller alternativ
1. ja 2. nej
Feedback/ Återkoppling
Uppskatta hur informerad du är om vad som händer på sidan?
Graderad inställning i form av intervallskala
7. informerad 6. 5. 4. 3. 2. 1. ej informerad
Feedback/ Återkoppling
Utgångar och ångerfunktioner
Felhantering
Felhantering
Felhantering
Uppskatta hur väl informerad du är om var du befinner dig på sidan?
Graderad inställning i form av intervallskala
7. informerad 6. 5. 4. 3. 2. 1. ej informerad
Uppskatta hur god möjligheten är för att avbryta/ångra en felaktig handling?
Graderad inställning i form av intervallskala
7. god 6. 5. 4. 3. 2. 1. ej god
Uppskatta hur ofta du är med om en felaktig handling?
Graderad inställning
5. alltid 4. ofta 3. ibland 2. sällan 1. aldrig
I samband med utförandet av vilka uppgifter anser du att risken för en felaktig handling är störst?
Alternativ lista Flex Flexkorrigering Personuppgifter Min lön Mertid/övertid/timtid Frånvaro/semester Tillägg/avdrag Turbyte Bemanning på arbetsplatsen Översiktsemester/ övertid Flexrapp/tidutvärdering Travel/reseräkning Kompetens Inställningar
Uppskatta hur väl du anser att sidan erbjuder avvärjning av en felaktig handling?
Graderad inställning i form av intervallskala
57
7. god 6. 5. 4. 3. 2. 1. ej god
4 1
0,80 0,20
n=5
1
1 2 1 1
0,20 0,40 0,20 0,20
n=5
1
3 2
0,60 0,40
n=5
1
1 2 2
0,20 0,40 0,40
n=5
1
1 4
0,20 0,80
n=5 4 1
50 % 12,5 %
1 2
12,5 % 25 %
n=8
100 %
5
Minneshantering
Anser du att sidan är svår eller enkel att minnas?
Antingen eller 1. Svår 2. Enkel
Minneshantering
Ange vilka uppgifter du anser är svåra (s) respektive enkla (e) att minnas?
Alternativ lista Flex Flexkorrigering Personuppgifter Min lön Mertid/övertid… Frånvaro/semester Tillägg/avdrag Turbyte Bemanning på arbetsplatsen Översiktsemester/ övertid Flexrapp/tidutvärdering Travel/reseräkning Kompetens Inställningar
Minneshantering
e,e,e,e,e
1 e e e e e e e e e e
5/5 4/5 4/4 4/4 2/5 5/5
s s s s s s s s s 5/5 s
1/5
2/5 5/5
1/1
e
s
e e
s s 4/4
e
s
3 1 1
0,60 0,20 0,20
n=5
1
3 1(*)
0,60 0,20
1
0,20
n=5 5
1 1,00
n=5 Flex 5 Flexkorrigering Pruppgifter Min lön Mertid/övertid… Frånvaro/semester Tillägg/avdrag Turbyte Bemanning på arb. Översiktsemester/ övertid Flexrapp/tidutvärdering Travel/reseräkning Kompetens Inställningar n=5
1 1,00
Graderad inställning i form av intervallskala
7. bra 6. 5. 4. 3. 2. 1. dålig
Uppskatta till vilken grad du anser att sidan belastar minnet/ främjar igenkänningen? (Baseras på svaret i fråga 24)
Graderad inställning i form av intervallskala
7. hög grad 6. 5. 4. 3. 2. 1. låg grad
Målgruppsanpassning
Anser du att det finns ett behov av genvägar och snabbkommandon för att öka effektiviteten vid utförande av uppgifter?
Antingen eller 1. ja 2. nej
Målgruppsanpassning
För vilka uppgifter anser Alternativ lista du att behovet av genvägar och snabbkommandon är störst? (Om svar är (nej) i fråga (20) gå vidare till fråga (22))
58
n=5 e,e,e,e,e s,e,e,e,e e, -,e,e,e e,e,-,e,e s,-,s,e,e e,e,e,e,e -,-,-,-,-,-,-,-,s,-,-,-,-
0,20 0,80
-,-,-,-,-,-.-,-,s,-,s,s,s -,-,-,-,-
Hur väl minns du utföranden av en uppgift efter en tids frånvaro av sidan?
Minneshantering
n=5 1 (*) 4
1
Målgruppsanpassning
Uppskatta till vilken grad du anser att sidan erbjuder genvägar och snabbkommandon i syfte att effektivisera händelser?
Graderad inställning i form av intervallskala
Hjälpmedel och genvägar
Anser du att det finns goda instruktioner och manualer i sidan?
Antingen eller 1. ja 2. nej
Hjälpmedel och genvägar
Uppskatta hur ofta du använder dig av instruktioner och manualer som finns tillgängliga i sidan?
Graderad inställning
7. hög grad 6. 5. 4. 3. 2. 1. låg grad
5. alltid 4. ofta 3. ibland 2. sällan 1. aldrig
2 3
0,40 0,60
n=5 3 2
1
n=5
1
1 1 3 n=5
0,20 0,20 0,60 1
0,60 0,40
Hjälpmedel och genvägar
Anser du att information i instruktionerna och manualerna är svår eller enkla att förstå?
Antingen eller 1. svåra 2. enkla
1 4
0,20 0,80
Hjälpmedel och genvägar
Anser du att det finns ett behov av ytterligare information i samband med varje kategori i menyn?
Antingen eller 1. ja 2. nej
n=5 1 4
1 0,20 0,80
n=5
1
Logisk struktur
Ange grad för hur logisk strukturen i sidan är?
Graderad inställning i form av intervallskala
1 2 2
0,20 0,40 0,40
n=5
1
Kategori Enhetlighet Enhetlighet
Tydlighet
7. hög grad 6. 5. 4. 3. 2. 1. låg grad
Fråga Vad anser du kan bidra till en ökad enhetlighet? Kommentar:
Tydlighet
Vad anser du kan bidra till en ökad tydlighet? Kommentar:
Tydlighet
Kommentar:
59
Svar Inga svar registrerades. De väldigt likartad sidorna i alla kategorier gör det svårt att veta om man befinner sig på samma plats eller om man har förflyttats till en ny plats på sidan. Detta kan vara speciellt svårt för de som har dyslexi. Inga svar registrerades. All informationen är i sin mening tydlig och väsentlig men det är inte alltid att all information är väsentlig under en viss situation. Informationen som presenteras är inte tydlig nog då det är svårt att avgöra när ny information börjar och en tidigare slutat.
Feedback/Återkoppling
Kommentar:
Feedback/Återkoppling
Kommentar:
Utgångar och ångerfunktioner
Ange hur du går tillväga för att gå tillbaka ett steg till ett tidigare skede?
Utgångar och ånger funktioner. Felhantering
Kommentar: Kommentar:
Minneshantering Målgruppsanpassning
Kommentar: Vad anser du kan bidra till en mer målgruppsanpassad sida?
Inga svar registrerades. Skapa en mer personlig sida som man kan anpassa efter egna behov.
Målgruppsanpassning Hjälpmedel och genvägar
Kommentar: Vad anser du kan bidra till hjälpmedel och genvägar?
Inga svar registrerades. Inga svar registrerades.
Logisk struktur
Vad anser du kan bidra till en ökad logisk struktur på sidan? Kommentar:
Inga svar registrerades.
Logisk struktur
Att kunna följa med i processen av var man befinner sig och vad som händer saknas. Väldigt lika sidor med mycket förvirrande text. 1. ”Bakåt-knappen” 2. ”Bakåt-knappen” 3. ”Bakåt knappen i webbläsaren” 4. ”Startar på nytt” 5. ”Vet inte” Inga svar registrerades. Det tar allt för lång tid att ”flexa” in och ut, många onödiga steg.
Inga svar registrerades.
Bilaga 2.1 Expertutvärdering (Gradering i skala ett till sju, där ett utgör ett lägre alternativ än sju och fyra utgöra ett neutralt alternativ) Kategori Enhetlighet
Tydlighet
Behov av förbättringar Bild i en av kategorierna i menyn Organisation av menyer, (en del kategorier bör vara underkategorier i andra kategorier).
Feedback/Återkoppling
Hierarki saknas för varje klick som gjorts.
Utgångar och ångerfunktioner
Inga svar registrerades Inga svar registrerades Inga svar registrerades.
Felhantering Minneshantering
Målgruppsanpassning
Anpassning för en målgrupp om döva, blinda saknas.
60
Ej behov av förbättringar Struktur, Färger, Länkar understrukna Tydligt språk, tydliga titlar (en fråga, en mening underlättar), tydlig ordningsföljd av kategorier. Tydligt var man befinner sig jämfört med navigering Inga svar registrerades Inga svar registrerades Följer en viss standard vilket gör det enkelt att minnas. Det låga användandet av färger är bra för
Gradering 5
4
4
Inga svar registrerades Inga svar registrerades 5
5
Hjälpmedel och genvägar
Länkar saknas - en del hänvisningar av information i form av länkar saknas.
Logisk struktur
blinda. Inga svar registrerades
Standard struktur. Information till vänster.
61
2
Inga svar registrerades
Bilaga 3 - Intervjuutformning del 2 Enhetlighet 1. Anser du att det skulle vara svårt att hitta rätt i sidan? ( ) ja ( ) nej 2. Uppskatta hur enhetliga sidorna är i samtliga kategorier i menyn? (Gradering i skala 7-1) /-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ enhetlig ej enhetlig 3. Uppskatta hur enhetlig du anser att informationen under varje kategori i menyn är rörande storlek, typsnitt och struktur? (Gradering i skala 7-1) /-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ enhetlig ej enhetlig 4. Anser du att sidans enhetlighet i dess helhet har ökat eller minskat? ( ) ökat ( ) minskat ( ) varken eller ÖVRIG KOMMENTAR: Tydlighet 5. Anser du att den nya struktureringen och placeringen av information ökar eller minskar tydligheten på sidan? ( ) ökar ( ) minskar ( ) varken eller 6. Uppskatta hur mycket den nya struktureringen och placeringen av information ökar eller minskar tydligheten på sidan? (Gradering i skala 7-1) /-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ ökar/minskar ökar/minskar 7. Uppskatta hur tydlig information presenteras i samband med varje kategori i menyn? (Gradering i skala 7-1)
/-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/
62
tydlig
ej tydlig
8. Anser du att den nya funktionen för att visa/dölja information bidrar till en ökad eller minskad tydlighet? ( ) ökat ( ) minskad ( ) varken eller 9. Anser du att den övergripande tydligheten i sidan har ökat eller minskat? ( ) ökat ( ) minskat ( ) varken eller 10. Uppskatta hur mycket den övergripande tydligheten på sidan har ökat/minskat? (Gradering i skala 7-1) /-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ ökat/minskat ökat/minskat ÖVRIG KOMMENTAR: Feedback återkoppling 11. Anser du att behovet för att tydliggöra var på sidan du befinner dig är uppfylld? ( ) ja ( ) nej 12. Anser du att behovet för att tydliggöra vad som händer på sidan är uppfylld? ( ) ja ( ) nej 13. Uppskatta hur väl du anser att funktionen i form av fördelning av de olika kategorierna förtydligar var du befinner dig på sidan? (Gradering i skala 7-1)
förtydligar
/-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ ej förtydligar
14. Uppskatta hur väl du anser att funktionen i form av meddelandefönster förtydligar vad som händer på sidan? (Gradering i skala 7-1)
förtydligar
/-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ ej förtydligar
ÖVRIG KOMMENTAR:
63
Utgångar och ångerfunktioner 15. Anser du att möjligheten för att avbryta, ångra en oönskad handling har ökat eller minskat? ( ) ökat ( ) minskat ( ) varken eller 16. Uppskatta hur mycket möjligheten för att avbryta, ångra en oönskad handling har ökat/minskat? (Gradering i skala 7-1)
hög grad
/-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ låg grad
17. Anser du att ”bakåt” och ”hem” -knappen kan bidra till utgångar och ångerfunktioner? ( ) ja ( ) nej ÖVRIG KOMMENTAR: Felhantering 18. Anser du att risken för att råka ut för en felaktig handling har ökat eller minskat? ( )ökat ( ) minskat ( ) varken eller 19. Uppskatta hur väl du anser att sidan erbjuder avvärjning av en felaktig handling? (Gradering i skala 7-1) /-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ god ej god ÖVRIG KOMMENTAR: Minneshantering 20. Anser du att sidan har blivit svårare eller enklare att minnas? ( ) svårare ( ) enklare ( ) varken eller 21. Uppskatta till vilken grad du anser att sidan belastar minnet/främjar igenkänningen? (Gradering i skala 7-1) /-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ hög grad
ÖVRIG KOMMENTAR:
64
låg grad
Målgruppsanpassning 22. Anser du att genvägarna och snabbkommandona kan bidrar till en ökad effektivitet på sidan? ( ) ja ( ) nej 23. Anser du att genvägen för arbetsuppgiften ”flex” är svår eller enkla att finna? ( ) svår ( ) enkel 24. Anser du att det finns ytterligare ett behov av genvägar? ( ) ja ( ) nej 25. Uppskatta till vilken grad du anser att sidan erbjuder genvägar och snabbkommandon i syfte att effektivisera händelser? (Gradering i skala 7-1) /-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ hög grad låg grad ÖVRIG KOMMENTAR: Hjälpmedel och genvägar 26. Anser du att behovet av ytterligare information i samband med varje kategori i menyn är uppfylld? ( ) ja ( ) nej 27. Anser du att informationen om tillvägagångssättet för uppgifter bidrar till en ökad förståelse för utförande av en arbetsuppgift? ( ) ja ( ) nej 28. Hur väl anser du att sidan erbjuder information i samband med varje arbetsuppgift? (Gradering i skala 7-1)
hög grad
/-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ låg grad
ÖVRIG KOMMENTAR: Logisk struktur 29. Anser du att den logiska strukturen på sidan har ökat eller minskat? ( ) ökat ( ) minskat ( ) varken eller
65
30. Ange grad för hur logisk strukturen på sidan är? (Gradering i skala 7-1) /-----/-----/-----/-----/-----/-----/-----/ hög grad låg grad ÖVRIG KOMMENTAR:
66
Bilaga 4 – Kvantitativ och kvalitativ data av undersökning del 2 Kategori
Fråga
Svarstyp
Enhetlighet
Anser du att det skulle vara svårt att hitta rätt i sidan?
Antingen eller alternativ
Enhetlighet
Uppskatta hur enhetliga sidorna är i samtliga kategorier i menyn?
Graderad inställning i form av intervallskala
Enhetlighet
Enhetlighet
Uppskatta hur enhetlig du anser att informationen under varje kategori i menyn är rörande storlek, typsnitt och struktur?
Graderad inställning i form av intervallskala
Variabel(x)
1. ja 2. nej
7. enhetlig 6. 5. 4. 3. 2. 1. ej enhetlig 7. enhetlig 6. 5. 4. 3. 2. 1. ej enhetlig
Anser du att sidans enhetlighet i dess helhet har ökat eller minskat?
Antingen eller alternativ
1. ökat 2. minskat 3. varken eller
Tydlighet
Anser du att den nya struktureringen och placeringen av information ökar eller minskar tydligheten?
Antingen eller alternativ
1. ökar 2. minskar 3. varken eller
Tydlighet
Uppskatta hur mycket den nya struktureringen och placeringen av information ökar eller minskar tydligheten på sidan? (baseras på svaren i fråga 5)
Graderad inställning i form av intervallskala
7. ökar/minskar 6. 5. 4. 3. 2 1. ökar/minskar
Uppskatta hur tydligt informationen presenteras i samband med varje kategori i menyn?
Graderad inställning i form av intervallskala
7. tydlig 6. 5. 4. 3. 2 1. ej tydlig.
Tydlighet
67
Absolut frekvens (f)
1 4
Relativ frekvens (rf) Proportioner/ procent 0,20 0,80
n=5 2 3
1 0,40 0,60
n=5
1
2 3
0,40 0,60
n=5
1
5
1,0
n=5
1
5
1,0
n=5 3 2
1 0,60 0,40
n=5 4 1
1 0,80 0,20
Tydlighet
Anser du att den nya funktionen för att visa/dölja information bidrar till en ökad eller minskad tydlighet?
Antingen eller alternativ
1. ökad 2. minskad 3. varken eller
Tydlighet
Anser du att den övergripande tydligheten på sidan har ökat eller minskat?
Antingen eller alternativ
1. ökat 2. minskat 3. varken eller
n=5
1
5
1,0
n=5 5
1 1,0
n=5
1
2 3
0,40 0,60
Tydlighet
Uppskatta hur mycket den övergripande tydligheten på sidan har ökat/minskat? (Baseras på svaret i fråga 9)
Graderad inställning i form av intervallskala
7. ökat/minskat 6. 5. 4. 3. 2. 1. ej ökat/minskat
Feedback/återkoppling
Anser du att behovet för att tydliggöra var på sidan du befinner dig är uppfylld?
Antingen eller alternativ
1. ja 2. nej
n=5 4 1
1 0,80 0,20
Feedback/återkoppling
Anser du att behovet för att tydliggöra vad som händer på sidan är uppfylld?
Antingen eller alternativ
1. ja 2. nej
n=5 4 1
1 0,80 0,20
Feedback/återkoppling
Uppskatta hur väl du anser att funktionen i form av fördelning av de olika kategorierna förtydligar var du befinner dig på sidan?
Graderad inställning i form av intervallskala
7. förtydligar 6. 5. 4. 3. 2. 1. ej förtydligar
n=5 3 2
0,60
Feedback/återkoppling
Uppskatta hur väl du anser att funktionen i form av meddelandefönster förtydligar vad som händer på sidan?
Graderad inställning i form av intervallskala
7. förtydligar 6. 5. 4. 3. 2. 1. ej förtydligar
n=8 3 1 1
100 % 0,60 0,20 0,20
Utgångar och ångerfunktioner
Anser du att möjligheten för att avbryta, ångra en oönskad handling har ökat eller minskat?
Antingen eller alternativ
1. ökat 2. minskat 3. varken eller
n=5 5
1,0
Utgångar och ångerfunktioner
Uppskatta hur mycket möjligheten för att avbryta, ångra en oönskad handling har ökat/minskat?
Graderad inställning i form av intervallskala
7. hög grad 6. 5. 4. 3. 2. 1. låg grad
n=5 1 2 2
1 0,20 0,40 0,40
68
0,40
Utgångar och ångerfunktioner
Felhantering
Felhantering
Anser du att ”bakåt” och ”hem” knappen kan bidra till utgångar och ångerfunktioner?
Antingen eller alternativ
1. ja 2. nej
Anser du att risken för att råka ut för en felaktig handling har ökat eller minskat?
Antingen eller alternativ
1. ökat 2. minskat 3. varken eller
Uppskatta hur väl du anser att sidan erbjuder avvärjning av en felaktig handling?
Graderad inställning i form av intervallskala
7. god 6. 5. 4. 3. 2. 1. ej god
Minneshantering
Anser du att sidan blivit svårare eller enklare att minnas?
Antingen eller alternativ
1. svårare 2. enklare 3. varken eller
Minneshantering
Uppskatta till vilken grad du anser att sidan belastar minnet/främjar igenkänningen? (Baseras på svaret i fråga 21)
Graderad inställning i form av intervallskala
7. hög grad 6. 5. 4. 3. 2. 1. låg grad
Målgruppsanpassning
Anser du att genvägarna kan bidrar till en ökad effektivitet på sidan?
Antingen eller alternativ
1. ja 2. nej
Målgruppsanpassning
Anser du att genvägen för arbetsuppgiften ”flex” är svår eller enkel att finna?
Antingen eller alternativ
1. svår 2. enkel
Målgruppsanpassning
Anser du att det finns ytterligare behov av genvägar?
Antingen eller alternativ
1. ja 2. nej
Målgruppsanpassning
Uppskatta till vilken grad du anser att sidan erbjuder genvägar och snabbkommandon i syfte att effektivisera händelser?
Graderad inställning i form av intervallskala
7. hög grad 6. 5. 4. 3. 2. 1. låg grad
69
n=5 5
1 1,0
n=5
1
5
1,0
n=5
1
2 1 2
0,40 0,20 0,20
n=5 1(*) 4
1 0,20 0,80
n=5
1
4 1 (*)
0,80 0,20
n=5 5
1
n=5
1
5
1,0
n=5
1
2 3
0,40 0,60
n=5
1
3 2
0,60 0,40
n=5
1
1,0
Hjälpmedel och genvägar
Anser du att behovet av ytterligare information i samband med varje kategori i menyn är uppfylld?
Antingen eller alternativ
1. ja 2. nej
Hjälpmedel och genvägar
Anser du att informationen om tillvägagångssättet för uppgifter bidrar till en ökad förståelse för utförandet av en arbetsuppgift?
Antingen eller alternativ
1.j a 2. nej
Hjälpmedel och genvägar
Hur väl anser du att sidan erbjuder information i samband med varje arbetsuppgift?
Graderad inställning i form av intervallskala
7. hög grad 6. 5. 4. 3. 2. 1. låg grad
Logisk struktur
Anser du att den logiska strukturen på sidan har ökat eller minskat?
Antingen eller alternativ
1. ökat 2. minskat 2. varken eller
Logisk struktur
Ange grad för hur logisk strukturen på sidan är?
Graderad inställning i form av intervallskala
7. hög grad 6. 5. 4. 3. 2. 1. låg grad
5
1,0
n=5
1
5
1,0
n=5
1
1 3 1
0,20 0,60 0,20
n=5
1
5
1,0
n=5
1
2 2 1
0,40 0,40 0,20
n=5
1
Kategori Enhetlighet Tydlighet Feedback/Återkoppling Utgångar och ånger funktioner. Felhantering
Fråga Kommentar: Kommentar: Kommentar: Kommentar: Kommentar:
Svar Inga svar registrerades. Inga svar registrerades. Inga svar registrerades. Inga svar registrerades. Inga svar registrerades.
Minneshantering Målgruppsanpassning Hjälpmedel och genvägar Logisk struktur
Kommentar: Kommentar: Kommentar: Kommentar:
Inga svar registrerades. Inga svar registrerades. Inga svar registrerades. Inga svar registrerades.
70
Bilaga 5 Illustration av prototyper
71
