Interpellation nr 1 Interpellation till Peter Olofsson ang. införandet av de sk. fjällinjerna till Västerbottens läns stomlinjenät. Under 2015 års distriktskongress i Skellefteå lades en motion in (motion 10) med anledning av de orimliga kostnader som Västerbottens fjällkommuner har i samband med upprätthållandet av de kollektiva busslinjerna, de sk. fjällinjerna. Detta har belastat Sorsele, Vilhelmina och Dorotea kommuner hårt ekonomiskt. Det är frågan om linjer små linjer med få avgångar, men med stora avstånd från centralorten. Men likfullt är de mycket viktiga för dessa fjällkommuner då de står för merparten gällande gods och persontransporter. Busslinjerna servar såväl affärer, företag samt turistindustrin i respektive fjälldalgång. Storuman har via nuvarande kollektiva trafikplanen klarat sig undan kostnader med sina linjer till Tärnaby/Hemavan, men enligt det motionssvar som inkom från distriktstyrelsen kommer även Storuman att få börja stå för en merpart av denna kostnad i framtiden. Efter en livlig debatt ströks den första ATT-satsen i motionen efter ett försök till jämkning, men den andra Att-satsen bifölls av kongressens ledamöter: ”vid nästa upprättande av kollektivtrafikplan för Västerbotten klassa de sk. Fjällinjerna till att ingå i Västerbottens kollektiva stomlinjenät.” Underhandsinformation säger att det går trögt med detta införande och frågan är hur läget ser ut i dag och hur man från Landstinget och berörda politiker jobbar med saken? Saxnäs 151121 Magnus Johansson Kultsjödalens S-förening
Svar Interpellation nr 1. Ang. införandet av de sk. Fjällinjerna till Västerbottens läns stomlinjenät Västerbotten har under lång tid haft svårt att hitta gemensamma ståndpunkter för hur kollektivtrafiken skall organiseras i länet. En stor utmaning har varit att skapa en rättvis fördelning av kollektivtrafiken, något som inte är helt enkelt. Problematiken ligger i att en del kommuner geografiskt ligger så till att de kan nyttja genomfartstrafik såsom bussar eller tåg som passerar kommungränsen för att
uppfylla kollektivtrafik behovet medan andra kommuner hanterat detta genom egna kollektivtrafiklösningar. Vi har även två stora kommuner, Umeå och Skellefteå, som redan idag har en stor och ökande resandevolym. Distriktsstyrelsen har, i enlighet med motionen från distriktskongressen 2015, arbetat vidare med frågan. Styrelsen tillsatte en arbetsgrupp för att gemensam komma fram till en lösning. Distriktsstyrelsen har efter gruppens arbete beslutat att gå fram med ett beslut i Regionfullmäktige på hur fördelning av ansvaret för finansiering av kollektivtrafiken skall se ut i Västerbotten. I överenskommelsen som ligger till grund för beslutet ingår att Västerbottens läns landsting permanentar stödet till fjälltrafiken och ökar finansieringsgraden till 50%. Distriktsstyrelsens har gjort bedömningen att det är så långt vi som parti kan driva frågan för närvarande. Det kan även belysas att när det kommer till skatteväxling mellan kommun och landsting finns ingen majoritet för det i länet. Vidare diskussion kring dessa frågor kommer nu att ske i förhandlingarna kring att skapa en kraftfullare region i Norra Sverige. Peter Olofsson
Interpellation nr. 2 Interpellation till Peter Olofsson angående vägdelen Ransaren - Gielas. Under 2003 års distriktskongress i Skellefteå, Folkets Park lades en motion in ( enskild motion nr 04). Anledningen av det viktiga och starka behovet av en inre fjällväg mellan Ransardammen och fram till Gielas för att anslutes med Sagavägen, Vilhelmina kommun. Det skulle förkorta avståndet mellan dalgångarna betydligt och det skulle bli ett större flöde av gästande norrmän, och andra till vår dalgång och till Vilhelmina Kommun. Det skulle även öppna upp möjligheten till en ny arbetsmarknad med arbetspendlande Kultsjödalsbor och därmed ökade skatteintäkter. Den avslogs av föredragande Bert-Ove Bäckman. Men med starka viljor och argumentationer från Boo Jonsson och undertecknad, Ewa Hed gick den mot alla odds igenom och antogs av Distriktkongressen 2003. Det var en glädjens dag för oss i Kultsjödalen. Idag skriver vi 2016 och vi står lika tomma som då. Vad har hänt? När en motion går igenom vad händer med den? Vart hamnar den? Vem tar över och ser till att motionen blir verkställd. Det är ett långt arbete
som jag tycker borde startas direkt. Vilken rangordning har motionerna? Är det någon vits att diskutera och jobba med ett ämne eller tema som motionären brinner för och sedan är det någon? Därborta? som inte bryr sig om att åtminstone tar tag i den och skickar den för vidare transport till nästa myndighet? Jag och många med mig i Kultsjödalen vill veta var motionen ligger och hur långt den har kommit för att vägen ska bli till en verklighet. Vi står fortfarande och väntar och vill ha till denna vägsträcka RansarenGielas på ca: 2 mil. Vad och hur går ärendet vidare? Klimpfjäll 160204 Ewa Hed Kultsjödalens S-förening
Svar på interpellation nr 2 Det som står i den bifallna attsatsen/erna. Den som får uppdraget får också ansvaret. Motioner rangordnas normalt inte, de som fått uppdraget försöker genomföra dem, och resultatet redovisas i nästa års motionsredovisning. Ja, det är vits. 2004 redovisades följande motionsresultat "Sänd till riksdagsledamöterna, projektet inrymdes inte i den nationella planen framställd av Vägverket." Ärendet är i och med att motionsredovisningen i 2004 års verksamhetsberättelse godkänts avslutat, om inte annat angetts i redovisningen. Erik Bergkvist
Interpellation nr 3
Interpellation till berörd riksdagsledamot.
Ska staten begränsa det öppna nätet? Regeringen beslutade den 24 september 2015 att utreda en omreglering av spelmarknaden i Sverige. Behovet av en omreglering är inte vad frågan gäller, det är hur begränsningen av tillgången till utländska spelbolag ska gå till. En sak som utredningen ska titta på är blockering av icke godkända spelföretags hemsidor. I min värld är det samma sak som att förbjuda tidningsbuden att bära ut en icke godkänd tidning.
Mina frågor till dig är följande:
Är du positiva till en blockering av icke godkända spelsajter? Vilka andra sajter kan du tänka dig blockera? Skulle du kunna tänka dig förbjuda tidningsbuden att bära ut en icke godkänd tidning?
Robert Lindgren
Svar till interpellation nr 3 "Ska staten begränsa det öppna nätet?" Den utredning om spelmarknaden som nu pågår handlar om att undersöka möjligheterna till att införa ett licenssystem. Orsaken till det är att spelmarknaden till stor del har flyttat till nätet. Det problem som uppstått då är att antalet oseriösa
aktörer har ökat, med aggressiv marknadsföring och ansvarslöshet inför spelmissbruk och skuldsättning. Alternativet som lyfts i debatten är ett monopol. Det vill säga att inga andra än statliga spelbolag får operera på svenska marknaden. En sådan inriktning blir rent praktiskt mycket svår att upprätthålla. Socialdemokraterna bedömer det mera görligt att införa ett system där vi reglerar marknaden. Då får aktörer söka licens, vilket innebär att de ställer upp på vissa regler och dessutom betalar skatt. Bakom den inriktningen finns en bred uppslutning i riksdagen - alla partier förutom V och SD, som båda förordar ett förstatligande - vilket är nödvändigt för stabiliteten i reformen. På samma sätt som tv-bolag som vill sända i Sverige behöver anpassa sig efter svenska regler, som exempelvis gällande reklam, behöver de som vill in på spelmarknaden anpassa sig efter reglerna i licenssystemet. Spel är inte att rakt av jämföra med tidningar och yttrande- /pressfrihet. Snarare bör vi jämföra med alkohol. Här reglerar Sverige också, såväl reklam som utbud. Skillnaden är att infrastrukturen för spel numera till stor del är internet. Men även inom yttrandefrihetsgrundlagen finns begränsningar, där det inte är tillåtet att ljuga, hetsa mot folkgrupp eller hota rikets säkerhet. Presstödet gör också ett urval utifrån vad vi demokratiskt anser oss vilja stödja. Med ett licenssystem kan vi få en spelmarknad med aktörer som tar ansvar och som dessutom kan beskattas, vilket förslagsvis kan gå till att finansiera kostnaderna för spelmissbruk. Isak From
Interpellation nr 4
Interpellation till Per-Erik Johansson Vad är det positiva med ISDS? Under distriktskongressen 2015 diskuterades ISDS flitigt. Per-Erik Johansson var föredragande från distriktsstyrelsen och sa ett flertal gånger att delar av hur ISDS ser ut idag är positivt. Tyvärr preciserade Per-Erik Johansson inte vad som var bra. Därför ställer jag följande frågor till Per-Erik Johansson. Vilka delar ur ISDS är positiva? Hur överväger dessa positiva delar dom negativa? Är det positivt att demokratisk fattade beslut kan resultera i skadestånd i miljardklassen till företag genom insynskyddade skiljenämnder?
Robert Lindgren
Svar på interpellation nr 4 ”Vad är det positiva med ISDS?” Under distriktskongressen 2015 fanns tre motioner som tog upp frågan kring ISDS: Motionerna 7 (Robert Lindgren) och 8 (Josefin Johansson) vilka var likalydande och behandlades gemensamt och motion 28 (Jan Johansson). DS föredragande för dessa motioner var Erik Bergkvist.
Under motionsbehandlingen av motion 7 och 8 yttrade sig förutom motionärerna och DS föredragande följande personer: Martin Berglund, Jan Johansson och Hans Lindgren. I samband med detta presenterade DS föredragande och Lilly Bäcklund ett uttalande. Därefter yrkade Siri Adelmann, Robert Lindgren och Magnus
Johansson bifall till motionen mot DS avslagsyrkande. Även Lennart Holmlund var upp och pläderade mot ett bundet mandat för länets riksdagsledamöter.
Vid behandlingen av motion 28 var, förutom DS föredragande och motionären, följande personer uppe i debatten; Robert Lindgren, Patrik Löfgren, Hans Lindgren och Lilly Bäcklund. Så långt kongressprotokollet och behandlingen under distriktskongressen kring frågan om ISDS.
Vad gäller min personliga syn på ISDS och TTIP (utan vilket frågan om ISDS vore irrelevant) kan den sammanfattas på följande sätt.
En tvistelösningsmekanism mellan investerare och stat (s.k. ISDS1) finns i många bilaterala investeringsavtal, och innebär en möjlighet för enskilda företag att stämma ett land som de upplever har brutit mot avtalet. ISDS är till för att skydda investerare från t.ex. nationaliseringar eller exproprieringar, och är framförallt motiverat som skydd för investerare i länder med korrumperade eller illa fungerande rättssystem. Förhållandena i och mellan USA och EU och dess medlemsländer motiverar inte ett krav på ett långtgående ISDS. Om ett sådant system trots allt etableras, är det ett absolut krav att det blir rättssäkert och öppet, inte inskränker staters demokratiska beslutsfattande eller inskränker partsautonomin och de fackliga rättigheterna. Vidare bör avtalet klargöra de förpliktelser som gäller för investerare i enlighet med OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s ramverk för företag och mänskliga rättigheter. Förutom detta som specifikt berör ISDS är det också min uppfattning att TTIP skall värna skyddsreglerna för arbetstagarna (ILOs kärnkonventioner), värna det politiska handlingsutrymmet i enlighet med Wien-konventionen samt att det inte inskränker möjligheten att ställa sociala krav i offentlig upphandling i enlighet med EU-direktivet på området.
Per-Erik Johansson
Interpellation nr 5
Hur har arbetet med motionen ”hjälp till ISIS offer” sett ut?
Förra året röstade DÅKen igenom att-satserna 1, 3 och 5. Här är motionen i sin helhet:
Hjälp till IS offer Många har uppmärksammat ISIS brutala terror och hur det har drabbat kurderna och andra minoriteter i Irak och Syrien. Flickor och kvinnor blir utsatta för tvångsgifte, brutala våldtäkter och sexhandel. Genom massavrättningar har tusentals människor dödats och ödet för många fler är osäkert.
Över 2 miljoner människor är på flykt och lever under extremt svåra omständigheter. Flyktingläger har förstörts på grund av översvämningar. FN har benämnt denna massflykt som den värsta flyktingkatastrofen på 70 år. Läget är kritiskt och nu stundar även vinter och kyla. Utan oss, omvärlden, har dessa flyktingar ingen chans.
Citat från SAPs hemsida:
”Sverige måste stå upp för de mänskliga rättigheterna varhelst i världen de kränks. Vår röst ska vara lika skarp mot oförrätter oavsett om de begås av en stormakt eller en diktatur. Kampen mot diskriminering på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionshinder och religion måste föras både nationellt och internationellt.”
Vi yrkar att länets socialdemokratiska riksdagsledamöter verkar för:
Att Länets riksdagsledamöter ges i uppdrag att verka för att Sveriges regering humanitärt bistår och stödjer kurderna i deras kamp mot aggressionen från IS.
Att Internationella organisationer, främst FN och EU, tar på sitt ansvar att ge kurderna det stöd de behöver för att kunna försvara sig mot IS.
Att Länets riksdagsledamöter verkar för att Sveriges regering be-slutar om att ge stöd och hjälpa med sanering av minor i de områden där IS dragit fram när förhållandena så tillåter.
Att länets riksdagsmän verkar för att de socialdemokrater som är med i riksdagens nätverk ”Sverige-Kurdistan” får i uppdrag att utveckla officiella kontakter med representanter för det kurdiska folket i Irak för att kartlägga hur ett effektivt stöd till kurdernas kamp mot IS ska kunna organiseras utifrån det av Sverige antagna regelverket.
Att Länets riksdagsmän får i uppdrag att verka för att de Social-demokrater som är med i riksdagens nätverk ”Sverige-Kurdistan” får i uppdrag att utveckla ett nationellt nätverk inom partiet för att sprida kunskaper och information i denna fråga och därmed möjliggöra engagemang över hela landet.
För Umeå S-kvinnoklubb Mehrana Bassami och Mea Sethson
Fråga till länets riksdagsledamöter:
1. Hur har Sveriges regering arbetat med a. humanitärt bistånd och stöd till kurderna i deras kamp mot aggressionen från IS.
b. sanering av minor i de områden där IS dragit fram när förhållandena så tillåter. 2. Finns det nu ett nationellt nätverk inom partiet som börjat sprida kunskap och information i denna fråga för ett ökat engagemang över hela landet. 3. Hur kommer arbetet se ut framöver när det kommer till stöd och hjälp till de människor som fallit offer för ISIS?
Mea Sethson, Britta Lindholm Umeå S-kvinnoklubb
Svar på interpellation nr 5
Konflikten i Syrien och i Irak är en mänsklig katastrof. Assadregimens och terrororganisationen Daeshs brutalitet drabbar civilbefolkningen. Ingen undkommer, varken sunniter, shiiter, kurder, kristna eller andra grupper. Övergrepp begås även av andra väpnade grupperingar. Sverige uppmanar samtliga parter att följa de säkerhetsrådsresolutioner som har antagits om övergrepp mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt i Syrien. I enlighet med Genèvekommunikén – som FN:s säkerhetsråd har endosserat – betonas att minoriteter måste försäkras att deras rättigheter respekteras.
Mycket allvarliga internationella brott begås i Syrien och i Irak av Daesh. Sverige, tillsammans i FN, har ett ansvar att verka för att människor i fara bereds skydd, ett slut på konflikten och att de ansvariga för övergreppen ställs till svars. Detta ansvar gäller oavsett om dessa brott kategoriseras som folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser. Det finns ingen hierarki dem emellan. Den socialdemokratisk ledda regeringen har tillsammans med de andra EUländerna uppmanat säkerhetsrådet att hänskjuta situationen i Syrien till Internationella brottmålsdomstolen. En särskild undersökningskommission, med mandat från FN:s råd för de mänskliga rättigheterna har förgäves begärt att få komma in i Syrien. Vi socialdemokrater anser att Daesh utgör ett hot mot
internationell fred och säkerhet. Sverige ingår därför i kärngruppen till den breda globala koalition som bildats för att bekämpa Daesh och främja långsiktig stabilitet i Irak och Syrien.
En svår humanitär situation har uppkommit till följd av konflikten i Syrien. Sedan 2011 har Sverige bidragit med 1,9 miljarder kronor i humanitärt bistånd. Detta stöd kompletteras av vår nya femåriga Syrienkrisstrategi, som innefattar biståndsinsatser om 1,7 miljarder kronor i Syrien och dess grannländer. I strategin står det tydligt att Sverige inte ska samarbeta med Assadregimen eller väpnade grupper. Både UNHCR( FN) och hjälporganisationer som t ex röda halvmånen- röda korset på arabiska får pengar. Senast nu på givarkonferensen i London. Pengarna används för att lindra och förebygga. Eftersom det är så olika grupperingar som strider ges stödet till civilbefolkningen där det går att komma fram.
Vi socialdemokrater anser att en samlad representation av oppositionen i fredsprocessen är avgörande för en hållbar politisk lösning. Frågan om befolkningsgruppers rätt till självbestämmande är en av många frågor som väntas bli föremål för diskussion i den politiska processen om Syriens framtid. FN-sändebudet Staffan de Mistura har vårt fulla stöd och bistås bl.a. av två svenskar. Vi ger ett omfattande stöd för att stärka kvinnors deltagande i förhandlingarna och ett stöd till civilsamhällsföreträdares deltagande i Genève. Sverige har även sedan några år ett särskilt sändebud för Syrienkrisen, som följer utvecklingen noga. I vår dialog med nyckelaktörer, understryker vi ständigt vikten av att alla delar av det syriska samhället inkluderas i den politiska processen samt att de mänskliga rättigheterna och internationell rätt respekteras.
Vi socialdemokrater ska fortsätta stå upp för internationella solidaritet och fortsätta stödja minoritetsgruppernas fortsatta existens i både Irak och Syrien. När det gäller Kurderna bidrar Sverige med militära utbildningsinsatser. Svenska officerare som utbildar Peshmerga soldater i kampen mot Daesh/IS. Förra året (2015) betalades ca 190 milj i bistånd till Irak som kansliseras via FNs org och röda korset. I huvudsak till civila som drabbats av Daesh/IS framfart. Går inte att ge mer exakta siffror än så. När det gäller minröjning är det så att Sverige bidrar med 35 personer som
utbildar den "Peshmerga arme" som bekämpar IS. Det går inte att utesluta att även minröjning ingår i utbildningen.
Vi är många socialdemokrater som är aktiva i nätverket ”Svensk-Kurdistan” i riksdagen. Vi har idag ordförandeposten och många av våra ledamöter är engagerade i frågor som rör Kurdistan. Men medverkan i nätverket bygger på ledamöternas eget engagemang i frågorna oavsett partitillhörighet och vi vill betona att det är något som varje enskild ledamot tar ett beslut om själv att medverka i eller ej. De aktiva åker runt i mån av tid och pratar och informerar i frågan. Då allt bygger på frivillig basis.
Vårt parti är aktiv i frågor som rör Kurdistan. I utrikesutskottet har en grupp ledamöter fått i uppdrag att ta fram partiets syn på Kurdistanfrågan. Gruppen ska bland annat utveckla Socialdemokratisk politik i Kurdistanfrågan. Sverige har sedan konfliktens utbrott 2011 stött den politiska process som vi hoppas skall resultera i en politisk lösning och fred i Syrien.
För övrigt kan tilläggas att den 3 februari 2016 fick vi bekräftat från KRG (Kurdistan Regional Government) att man nått fram till en överenskommelse efter 4 månaders kris som bryter kuppen och återupptar den politiska processen. Det skedde genom det möte på Gorran (är ett kurdiskt parti bildat 2009 och betyder på svenska Förändring) - partiets högkvarter som förhandlades kring förra veckan. Överenskommelsen innebär att parlament och regering med alla parters deltagande kommer att återuppta normal verksamhet inom ett par veckor, samt att Gorran kommer att delta fullt ut i den kommande politiska processen.
Enl KRG har både KDP (Kurdistan Democratic Party) och Gorran sagt att överenskommelsen är ett resultat av medling från Sverige men även i någon mån av EU-påtryckning. Uppgifter i media säger att avtalet uppnåddes efter extern medling. Enl uppgift förstod parterna "i och med svenskarnas insats" att det är allvar i omvärldens ögon. Detta kommer även att redogöras för offentligt av PUKledningen. Det viktiga är att vi ser ut att ha fått ett tydligt positivt resultat.
Veronica Lindholm
