Andelsägande i solel ur ett hushållsperspektiv SolEl 08-11 Elforsk rapport 11:34
Cajsa Bartusch
maj 2011
Andelsägande i solel ur ett hushållsperspektiv SolEl 08-11 Elforsk rapport 11:34
Cajsa Bartusch
maj 2011
ELFORSK
Förord Detta projekt ingår i det tillämpade solcellsprogrammet SolEl 08-11 etapp III. Programmet finansieras av: Energimyndigheten Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond via NCC och JM Vattenfall E.ON Sverige Fortum ABB Corporate Research Göteborg Energi Exotech HSB Malmö stad Serviceförvaltningen Sharp Electronics Nordic Switchpower Mälarenergi Tekniska Verken i Linköping AB Jämtkraft Umeå Energi Falkenberg Energi Växjö Energi Elnät Rapporten finns fritt nedladdningsbar från SolEl-programmets webbsajt: www.solelprogrammet.se.
Monika Adsten Elforsk AB
ELFORSK
Sammanfattning Sala-Heby Energis initiativ till Sveriges första andelsägda solcellsanläggning har slagit väl ut och det finns således förhoppningar om att det ska inspirera till liknande satsningar i andra delar av landet. Mot bakgrund av de politiska målen att öka andelen förnybara energikällor i det Svenska energisystemet har det därför ansetts värdefullt att ta tillvara erfarenheterna från detta pilotprojekt. Det övergripande syftet med studien har således varit att följa upp verksamheten ur ett hushållsperspektiv för att identifiera framgångsfaktorerna samt att dra lärdom av de eventuella misstag som har begåtts i samband med bildandet av Solel i Sala & Heby Ekonomisk Förening. Studiens resultat, som huvudsakligen har baserats på en intervjustudie och en enkätundersökning, visar att hushållens främsta motiv för att köpa andelar i solcellsanläggningar är miljörelaterade. Det finns en stor tro på solen som energikälla och en stark vilja att bidra till en bättre miljö för kommande generationer bland andelsägarna. Många har dock även förhoppningar om att deras investering på lång sikt ska ge någon form av ekonomisk avkastning som kommer deras barn och barnbarn tillgodo. De viktigaste framgångsfaktorerna omfattar andelsägarnas uppenbart miljöengagemang och förtroende för såväl sitt lokala energibolag som föreningens styrelse. Den viktigaste anledningen till att inte investera cellsanläggningarna är att priset man betalar för en andel anses vara för
stora soleli solhögt.
ELFORSK
Summary Sweden's first co-owned photovoltaic power plant, which is owned and operated by Solel i Sala & Heby Ekonomisk Förening (Solar Power in Sala & Heby Society, henceforth referred to as the solar power society), was put into operation in the provincial town Sala in September 2009. The idea for a large-scale photovoltaic power plant was first born in the late autumn of 2008 in the municipally owned energy company Sala-Heby Energi AB. In light of its employees and customers showing great interest in the sun as an energy source, the energy company initiated the formation of the solar power society in the spring of 2009. The solar power society currently owns and operates two large photovoltaic power plants, one in Sala and one in Heby, the latter of which was put into operation in July 2010. The installation of a third photovoltaic power plant began in May 2011. Despite the administrative and economic barriers having diminished somewhat, it is still rather expensive, cumbersome and unprofitable to sell electricity that is produced in a grid connected photovoltaic power plant to the trading system of the power market (Hedström and Nyhlén, 2010). As regards the initial investment of the solar power society, it would not have been economically feasible without the state subsidies it had been granted. Another economic prerequisite has been the fact that Sala-Heby Energi AB has undertaken to, up to a fixed limit, buy the electricity generated by the photovoltaic power plants at a favorable price during the first 10 years (Ljukovac, 2011). Initially, this limit was 80 MWh per year and the agreed price was SEK 4.50 per kWh. These levels are, however, continuously renegotiated pari passu with the operations of the solar power society expanding. The solar power society has recently noted that the price of solar cells has dropped since the initial investment was made. The installation costs have been estimated at SEK 48,000 per kW for the first, SEK 28,500 per kW for the second and SEK 22,200 per kW for the third photovoltaic power plant, the latter of which can thus be built entirely without the aforementioned government grants. The venture to launch large-scale, co-owned photovoltaic power plants has, in other words, so far been successful and there is consequently great expectation that this pilot initiative will provide inspiration for similar enterprises in other parts of the country and so pave the way for an increasing proportion of solar power in the Swedish energy system (Hedström and Nyhlén, 2010). Regardless of the administrative and financial conditions, the solar power society members are, after all, the ones who made it happen. Against this background, and in light of the political intent of increasing the share of renewables in the Swedish energy system, the overall aim of this study has been to take advantage of the co-owners experience and identify the key success factors from a household perspective. An important objective of the study has therefore been to increase knowledge about the values and motives that underlies the co-owners’ decision to invest in the photovoltaic power plants. An equally important question in this context has been why those who early showed an interest in co-ownership of photovoltaic power plants later chose not to make this investment. Other issues that the study has addressed is whether co-ownership in itself has led to changes in households’ energy-related attitudes and behavior, what advantages and disadvantages electricity consumers see in owning their own, and a share in, a photovoltaic power plant respectively and co-ownership of wind power stations and photovoltaic power plants respectively as well as what information and feedback the co-owners are interested in and in need of. The solar power society is open to everyone, i.e. not only to the customers of Sala-Heby Energi AB. Membership was initially associated with a single payment of SEK 10,000,
ELFORSK
which at that time corresponded to the cost of one share in the photovoltaic power plant that the solar power society was on the point of building. Members are entitled to own more than one share, the ownership of which may be transferred to others e.g. by selling. According to the solar power society statutes, its operating surplus is to be invested in expanding the solar power production and to be paid as dividends on members’ payments. During the first five years, however, all profits is be used for further investments in photovoltaic power plants. The study results, which have mainly been based on a large set of interviews and a questionnaire survey, have clearly shown that the main reason for the solar power society’s success is the strong commitment to the environment that exists among its coowners. Another major success factor is undoubtedly the great confidence that the coowners have in the initiator, the local energy company Sala-Heby Energi AB, and the board of the solar power society. Proximity has in this sense played an important role in establishing the solar power society. Older men, who have a pronounced interest in, and are very knowledgeable about, energy-, environmental- and climate issues, by far make up the largest share of the solar power society’s members. Most of the respondents have proven to be of the opinion that the price of one share is somewhat to high. There is consequently reason to believe that the offer of the solar power society would, to a greater extent, also appeal to the younger generations if the cost of making an investment in the photovoltaic plants was lower. The most prominent reasons for buying a share in the solar power plants are related to the environment and include mainly a strong belief in the sun as an energy source, solicitude for the environment and the local environment in particular. The latter means that many co-owners also put forward the importance of the electricity being produced locally. Albeit subordinate, the co-owners have also had economic motives for buying shares in the photovoltaic power plants, which rest on the expectation that their investment will generate a profit. The importance of these motives tend to be strongly associated with the time horizon, which means that many co-owners do not expect any yields for themselves, but that some kind of refund will eventually go to their children or grandchildren. The main reason for not taking the plunge and buy a share in the photovoltaic power plants is the estimation that the price of one share is too high. Others simply cannot afford it, are of the opinion that the payoff time is too long or that the project is not economically viable. None of the co-owners have found any reason to adjust their energy-related behavior to the power generation of the photovoltaic power plants. Their attitudes are, however, most likely to change on that score in the case they had their own facility. The motives for buying a share in a large-scale photovoltaic power plant and investing in ones own photovoltaic power plant are different. The former is, in addition to the above reasons, primarily a means of contributing to, and promoting, the technological development and expansion of solar power in the hope of that it will eventually become more profitable, whereas the latter is primarily part of households’ efforts to reduce their electricity costs. The interest in co-owned wind power is lukewarm as compared to solar power, the main reason being that it is considered to be more established and thus being in less need for support from individuals than solar power. Another reason is the fairly widespread view that humans and animals living in the vicinity of wind power stations are disrupted by it.
ELFORSK
Innehåll 1
Inledning 1.1 1.2
1
Studiens ändamål ............................................................................. 1 Studiens genomförande ..................................................................... 2
2
Det initiala erbjudandet
3
3
Den typiske andelsägaren
4
4
Så spreds budskapet
5
5
Bevekelsegrunderna
6
5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6
Tron på solen som energikälla ............................................................ 6 Omsorg om närmiljön ........................................................................ 6 Vikten av att elproduktionen sker lokalt ............................................... 7 Ekonomisk återbäring ........................................................................ 8 Miljörelaterade kontra ekonomiska motiv ............................................. 9 Motiv för att inte köpa andelar i solel ................................................. 10
6
Andelens pris
11
7
Andel kontra egen anläggning
12
8
Intresset för andelar i vindkraft
13
9
Nyinvestering kontra återbäring
14
10 Förhållningssätt och beteende
16
11 Behovet av information
17
12 Solel-föreningens framtid
19
13 Studiens slutsatser
20
14 Referenser
22
ELFORSK
1
Inledning
Sveriges första andelsägda solcellsanläggning, som ägs och drivs av Solel i Sala & Heby ekonomisk förening, invigdes i Sala september 2009. Idén till en storskalig solcellsanläggning föddes i det kommunägda energibolaget SalaHeby Energi AB under senhösten 2008, som mot bakgrund av ett stort intresse för solen som energikälla bland såväl anställda som företagets kunder initierade bildandet av solel-föreningen under våren 20091. Idag äger och driver solel-föreningens medlemmar två större solcellsanläggningar, en i Sala och en i Heby, varav den sistnämnda togs i drift juli 2010. Installationen av en tredje anläggning, som placeras på ett av Ösby Naturbruksgymnasiums ladugårdstak och tas i drift i slutet av juni 2011, påbörjades i maj 20112. Trots att de administrativa hindren har minskat något är det fortfarande dyrt, krångligt och olönsamt att sälja den el som produceras i en nätansluten solcellsanläggning till handelssystemet (Hedström och Nyhlén, 2010)3. Vad solelföreningens inledande investeringar beträffar så hade de inte varit ekonomiskt försvarbara utan det statliga bidrag den har beviljats enligt de nuvarande reglerna avseende investeringsstöd för nätanslutna solcellsanläggningar. En annan viktig förutsättning för solel-föreningens verksamhet är det faktum att Sala-Heby Energi har förbundit sig att, upp till en given gräns, köpa den el som solcellsanläggningarna producerar till ett fördelaktigt pris under de första 10 åren (Ljukovac, 2011). Inledningsvis var denna gräns 80 MWh per år och det överenskomna priset 4 kr och 50 öre per kWh. Dessa omförhandlas dock fortlöpande i takt med att solel-föreningens verksamhet expanderar. Solel-föreningen har nyligen kunnat konstatera att priset på solceller har sjunkit sedan den första investeringen gjordes. Installationskostnaden har uppskattats till 48 000 kr per kW för den första, 28 500 kr per kW för den andra och 22 200 kr per kW för den tredje solcellsanläggningen, som därmed kan byggas helt utan ovan nämnda statliga bidrag. Satsningen på andelsägda solcellsanläggningar har med andra ord så här långt varit framgångsrik och det finns således stora förhoppningar om att den ska inspirera till liknande initiativ i andra delar av landet och därmed bana väg för en ökad handel med solel i det svenska energisystemet (Hedström och Nyhlén, 2010).
1.1
Studiens ändamål
Oberoende av de administrativa och ekonomiska förutsättningarna så är det när allt kommer omkring solel-föreningens medlemmar som har gjort det hela möjligt. Mot denna bakgrund, och i ljuset av de politiska avsikterna att öka 1
För en utförlig beskrivning av hur bildandet av Solel i Sala & Heby ekonomisk förening gick till se Hedström och Nyhlén, 2010. 2 Se solel-föreningens hemsida, www.solelisalaheby.se, för mer information om föreningens verksamhet och dess solcellsanläggningar. 3 För djuplodande analyser av de administrativa och ekonomiska hindren hänvisar Hedström och Nyhlén till Stridh, 2005; Hedström och Stridh, 2006; Hedström och Stridh, 2007 samt Stridh och Hedström, 2009.
1
ELFORSK
andelen förnybar energi i det svenska systemet, har det övergripande syftet med studien varit att ta tillvara andelsägarnas erfarenheter och identifiera framgångsfaktorerna ur ett hushållsperspektiv. Ett viktigt mål med studien har således varit att öka kunskapen om vilka värderingar och motiv som har legat till grund för andelsägarnas beslut att investera i solcellsanläggningarna. En minst lika viktig frågeställning i det här sammanhanget har varit varför de som i ett tidigt skede visade intresse för andelsägande i en solcellsanläggning senare valde att inte göra motsvarande investering. Andra frågeställningar som studien har adresserat är huruvida andelsägandet i sig har lett till förändringar i hushållens energirelaterade förhållningssätt och beteende, vilka för- och nackdelar elkonsumenter ser med att äga en egen respektive en andel i en solcellsanläggning och andelsägande i vindkraftsrespektive solcellsanläggningar samt vilken information och feedback andelsägarna är intresserade och i behov av.
1.2
Studiens genomförande
Projektet inleddes med en småskalig intervjustudie, vars resultat har legat till grund för en mer omfattande enkätundersökning. Studien har således huvudsakligen baserats på personliga intervjuer med andelsägare, ett tjugotal hushåll och en handfull företag, och två webbenkäter, varav en riktade sig till andelsägare och den andra till personer som inte är andelsägare, men som tidigt visade intresse för köpa eller handla med solel genom att svara på den intresseförfrågan som Sala-Heby Energi gjorde via sin kundtidning. För enkelhetens skull kallas de sistnämnda hädanefter kort och gott för intressenterna. Urvalet till intervjustudien gjordes slumpartat med utgångspunkt från solelföreningens medlemsregister. Dock gjordes det aktiva valet att även inkludera ett antal företag i studien. Andelsägarna kontaktades per telefon och ombads att ställa upp på en intervju i sitt hem respektive företagets lokaler. Inget av samtalen spelades in, men de anteckningar som gjordes i samband med intervjuerna renskrevs och kompletterades i direkt anslutning till dem. Solel-föreningen har idag 176 medlemmar (165 hushåll och 11 företag), varav 147 hade en känd e-postadress och därmed omfattades av enkätutskicket. 100 personer besvarade enkäten, vilket innebär att 57 procent av andelsägarna har deltagit i studien och att svarsfrekvensen uppgick till 68 procent. Solel-föreningen hade tillgång till 94 av de 209 intressenternas e-postadresser. 42 personer valde att besvara enkäten, vilket betyder att 20 procent av de vid tidpunkten för utskicket kända intressenterna har omfattats av enkätutskicket och att svarsfrekvensen i det här fallet uppgick till 45 procent. Enkätens frågor innebar att respondenterna valde mellan ett antal på förhand givna svarsalternativ, men de hade genomgående möjlighet att kommentera sina svar. Utöver intervju- och enkätstudien gjordes även ett antal telefonintervjuer med andelsägare som inte är bosatta i Sala eller dess närhet. Detta eftersom deras syn på sitt andelsägande ansågs vara särskilt intressant med anledning av att den lokala anknytningen i dessa fall saknades.
2
ELFORSK
2
Det initiala erbjudandet
Som ett led i Sala-Heby Energis strävan att bidra till en ökad andel el som produceras med solen som energikälla ville energibolaget som första svenska energibolag erbjuda sina kunder möjligheten att köpa eller handla med solel. Det första steget var att ta reda på hur stort intresse det fanns för solel bland deras kunder. Via energibolagets kundtidning ombads kunderna ta ställning till tre alternativa sätt att köpa eller handla med solel: att köpa en andel i en större lokal solcellsanläggning, att köpa lokalt producerad solel och att köpa solel från befintliga anläggningar i Sverige. Det resulterade i 301 icke bindande intresseanmälningar för ett eller flera av dessa inte varandra uteslutande alternativ. Det första av de tre alternativen visade sig vara mest attraktivt. Hela 77 procent av de svarande uppgav att de var intresserade av att köpa en andel i en större lokal solcellsanläggning, medan 37 respektive 17 procent av kunderna visade intresse för de andra två alternativen. Det andra steget var att bjuda in alla som hade anmält sitt intresse för något av ovanstående alternativ till ett informationsmöte, som hölls vid två olika tillfällen under mars 2009. Vid dessa möten informerades kunderna om planerna på, och de administrativa och ekonomiska förutsättningarna för, att bilda en ekonomisk förening för ändamålet att gemensamt äga och driva solcellsanläggningar. Kort därefter, närmare bestämt den 15 april, var solelföreningen ett faktum. Föreningen är öppen för alla, dvs inte bara Sala-Heby Energis kunder, och medlemskapet var inledningsvis förknippat med en insats om 10 000 kronor, vilket vid den tidpunkten motsvarade kostnaden för en andel i den solcellsanläggning som föreningen stod i begrepp att bygga. Medlemmar har rätt att äga fler andelar, som de har möjlighet att överlåta genom exempelvis försäljning. Enligt föreningens stadgar ska verksamhetens överskott investeras i utbyggnad av solelsproduktion och utgå som vinstutdelning på inbetalda medlemsinsatser. Under de första 5 åren kommer dock all vinst att användas till ytterligare investeringar i solcellsanläggningar.
3
ELFORSK
3
Den typiske andelsägaren
Av solel-föreningens medlemmar, dvs andelsägarna, är 76 procent män och 24 procent kvinnor. Totalt sett är deras medelålder 58 år, medan genomsnittsåldern bland männen och kvinnorna är 59 respektive 54 år. Andelsägarnas procentuella fördelning mellan olika åldersgrupper och kön framgår av Figur 1. 45% 40% kvinnor män
35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0-19
20-29
30-39
40-49
50-59
60-69
70-79
80-99
Figur 1. Procentuell fördelning mellan olika åldersgrupper och kön
Den till antalet största åldersgruppen omfattar andelsägare i åldern 60-69 år, varav de flesta är män. Det finns troligen flera anledningar till att det förhåller sig så, men den viktigaste är med största sannolikhet att den kostnad som köpet av en andel i solcellsanläggningarna innebär inte lämnar ett lika stort hål i den här åldersgruppens plånböcker som i de yngre generationernas. Varför andelen män är så pass mycket större än andelen kvinnor är svårare att förklara. I många fall är det troligen ett par som gemensamt har fattat beslutet att investera i en eller flera andelar i solcellsanläggningarna, men det ger ändå inte en fullgod förklaring till denna snedfördelning. Bland de allra yngsta andelsägarna är deras medlemskap i solel-föreningen vanligtvis ett resultat av att de har fått sin andel i solcellsanläggningarna som gåva. Den typiske andelsägaren är mycket miljömedveten och har ett visst mått av dåligt samvete för den kritiska miljö- och klimatsituation som framför allt de äldre generationerna anses vara ansvariga för. Det finns en stark vilja att ”ställa allt tillrätta” och skapa bättre förutsättningar i dessa avseenden för de yngre och kommande generationerna. Den typiske andelsägaren har också mycket goda kunskaper om, och är mycket intresserad av, energi-, miljö- och klimatfrågor.
4
ELFORSK
4
Så spreds budskapet
Flertalet andelsägare och intressenter fick först kännedom om erbjudandet, dvs möjligheten att investera i solel genom att köpa en andel i solcellsanläggningarna, via Sala-Heby Energis kundtidning (Figur 2 respektive 3). Informationen har dock även spridits via såväl den privata som den arbetsrelaterade bekantskapskretsen och artiklar i lokaltidningarna Sala Allehanda, Västmanlands Läns Tidning och Uppsala Nya Tidning. Andra fick tidigt kännedom om solel-föreningens erbjudande såsom anställd vid SalaHeby Energi eller Sala Kommun samt genom de informationsmöten som hölls i samband med solel-föreningens bildande. 1% 13%
Sala Allehanda
13%
Sala Heby Energis kundtidning 8%
Artikel i VLT el UNT Familj eller vänner
18%
Affärsbekanta 45%
Annat Bortfall
2%
Figur 2: Så spreds budskapet om erbjudandet bland andelsägarna.
De andelsägare som bor i andra delar av landet har i de flesta fall fått vetskap om möjligheten att köpa en andel i solcellsanläggningarna via släkt och vänner som bor i Sala eller dess närhet. Endast i ett fall hade respondenten i fråga aktivt sökt information om solel via Internet och på så vis fått kännedom om såväl solel-föreningens existens som dess erbjudande.
17%
14%
2%
Sala Allehanda Sala Heby Energis kundtidning Affärsbekanta Annat 67%
Figur 3: Så spreds budskapet om erbjudandet bland intressenterna.
5
ELFORSK
5
Bevekelsegrunderna
5.1
Tron på solen som energikälla
Intervjustudien tyder på att andelsägarnas främsta motiv för att köpa andelar i solcellsanläggningarna är miljörelaterade. Det finns en stark tro på solen som energikälla och en stor vilja att bidra till en ökning av andelen förnybar energi bland såväl andelsägarna som intressenterna. Via webbenkäten har andelsägarna besvarat frågan om i hur stor utsträckning deras andelsägande utgör en investering i solen som förnybar energikälla och intressenterna i hur stor utsträckning deras visade intresse för solel är ett uttryck för en tro på solen som förnybar energikälla (Figur 4). 60% 50%
andelsägare
40%
intressenter
30% 20% 10% 0% 1
2
3
4
5
6
7
Ingen alls
8
9
10
bortfall
Mycket stor
Figur 4: Tron på solen som förnybar energikälla.
Det är mycket tydligt att tron på solen som energikälla är mycket stark bland såväl andelsägare som intressenter och att den utgör ett mycket viktigt motiv för de allra flesta av dem. På grund av det rådande regelverket och de ekonomiska förutsättningarna finns det dock inga stora förhoppningar om en snabb utveckling i dessa avseenden, utan de flesta ser sitt andelsägande som ett bidrag till ett ur miljösynpunkt mer hållbart samhälle för yngre och kommande generationer.
5.2
Omsorg om närmiljön
För många andelsägare har omsorg om, och en vilja att främja, närmiljön varit ett viktigt motiv för att köpa en andel i solcellsanläggningarna. Det är återigen först och främst ett uttryck för att de värnar om sina barn och barnbarn, men den lokala förankringen har även en annan dimension. Det finns en påtaglig ”vi-känsla” bland de boende i Sala och de kringliggande orterna. Solel-föreningens verksamhet innebär en möjlighet att gemensamt åstadkomma ”något stort” för regionen. Svaret på frågan om i hur stor utsträckning respondenternas andelsägande, respektive visade intresse för solel, är en investering i, respektive ett uttryck för att de värnar om, närmiljön redovisas i Figur 5.
6
ELFORSK
30% 25%
andelsägare
20%
intressenter
15% 10% 5% 0% 1
2
3
4
5
6
Ingen alls
7
8
9
10
Mycket stor
bortfall
ej relevant
Figur 5: Närmiljöns betydelse.
Omsorg om närmiljön har inte haft fullt lika stor betydelse som tron på solen som energikälla för andelsägarnas beslut att investera i, och intressenternas visade intresse för solel. Dock är det mycket tydligt att även omsorg om närmiljön har varit ett viktigt motiv i sammanhanget.
5.3
Vikten av att elproduktionen sker lokalt
För de flesta andelsägarna har det visat sig vara, inte alltid intellektuellt, men ofta känslomässigt viktigt att elen produceras lokalt. Andra anser att all svensk elproduktion, mot bakgrund av att elmarknaden tenderar att internationaliseras, är att betrakta som lokal. Initiativtagaren, Sala-Heby Energi, har i det sammanhanget haft en viktig betydelse. Företagets kunder har ett mycket stort förtroende för, och är mycket stolta över, sitt lokala energibolag. Även bland företagen är andelsägandet i första hand ett uttryck för enskilda individers miljömedvetenhet, en tro på solen som energikälla, ett visst mått av lokalpatriotism och goda relationer med sitt energibolag. En annan av webbenkätens frågor var i hur stor utsträckning det var viktigt för andelsägarnas beslut att investera i solcellsanläggningarna, respektive i hur stor utsträckning det skulle vara viktigt för intressenterna i samband med ett eventuellt framtida beslut att köpa en andel i solcellsanläggningarna, att elen produceras lokalt (Figur 6).
7
ELFORSK
30% 25%
andelsägare
20%
intressenter
15% 10% 5% 0% 1
2
3
4
5
6
7
8
9
Ingen alls
10
bortfall
Mycket stor
Figur 6: Vikten av att elproduktionen sker lokalt.
Det råder förhållandevis delade meningar om betydelsen av att elproduktionen sker lokalt bland såväl andelsägarna som intressenterna. Andelen som tycker att det är viktigt är dock något större bland andelsägarna än bland intressenterna.
5.4
Ekonomisk återbäring
Förutom de miljörelaterade motiven finns det bland andelsägarna även en viss förhoppning om att deras investering i solcellsanläggningarna ska rendera i någon form av återbäring, till exempel rabatterade elpriser eller utbetalningar av engångsbelopp till medlemmarna. Det är dock få som tror att detta kommer att ske inom en snar framtid, utan de flesta hoppas på ekonomiska fördelar för sina barn och barnbarn. Via webbenkäten har andelsägarna och intressenterna besvarat frågan om i hur stor utsträckning deras andelsägande, respektive visade intresse för solel, utgör en kortsiktig ekonomisk investering, respektive är ett uttryck för en önskan att göra en kortsiktig ekonomisk investering (Figur 7). 60% 50%
andelsägare
40%
intressenter
30% 20% 10% 0% 1
2
3
4
5
6
Ingen alls
7
8
9
10
Mycket stor
Figur 7: Motivet kortsiktig ekonomisk investering.
På motsvarande sätt har andelsägarna och intressenterna även besvarat frågan om i hur stor utsträckning deras andelsägande, respektive visade
8
ELFORSK
intresse för solel, utgör en långsiktig ekonomisk investering, respektive är ett uttryck för en önskan att göra en långsiktig ekonomisk investering (Figur 8). 20%
andelsägare
15%
intressenter 10%
5%
0% 1 Ingen alls
2
3
4
5
6
7
8
9 10 Mycket stor
bortfall
Figur 8: Motivet långsiktig ekonomisk investering.
Det föreligger en viss skillnad mellan andelsägarnas och intressenternas ekonomiskt betingade motiv för sitt andelsägande respektive visade intresse för solel i och med att en betydligt större andel av intressenterna har angett att deras visade intresse för solel är ett uttryck för en önskan att göra en kortsiktig ekonomisk investering. Ur det långsiktiga perspektivet finns det dock ingen nämnvärd skillnad mellan båda respondentgruppernas ekonomiska motiv.
5.5
Miljörelaterade kontra ekonomiska motiv
För att få en tydligare bild av i hur stor utsträckning andelsägarnas beslut att köpa en andel solcellsanläggningarna i första hand är, respektive intressenternas eventuella framtida beslut att göra detsamma främst skulle vara, en ekonomisk investering eller ett uttryck för miljömedvetenhet så ställdes dessa motiv mot varandra i webbenkäterna (Figur 9). 40% 35% 30%
andelsägare
25%
intressenter
20% 15% 10% 5% 0% 1
2
3
4
5
Ekonomisk investering
6
7
8
9
Uttryck för mijömedvetenhet
Figur 9: De ekonomiska kontra de miljörelaterade motiven.
9
10
ELFORSK
Det är väldigt tydligt att de miljörelaterade motiven är viktigare än de ekonomiska för såväl andelsägarna som intressenterna. De ekonomiska bevekelsegrunderna tenderar dock att ha något större betydelse för de sistnämnda. 64 procent av intressenterna har angett att deras visade intresse för solel främst och i någon mån är ett uttryck för miljömedvetenhet, medan motsvarande andel bland andelsägarna är 84 procent. Ett fåtal respondenter har angett att ett viktigt motiv för dem att köpa en andel i solcellsanläggningarna även har varit att främja och få inblick i den tekniska utvecklingen avseende elproduktion med solen som energikälla.
5.6
Motiv för att inte köpa andelar i solel
Intressenterna har via webbenkäten fått frågan vilken som är den främsta anledningen till att de, efter att inledningsvis ha visat intresse för solelföreningens erbjudande, valde bort möjligheten att köpa en andel i solcellsanläggningarna (Figur 10). Det är för dyrt 26% Jag tror inte att andelsägande är rätt väg att gå (0%) 40% Jag är fortfarande intresserad, men det har inte blivit av 5% Jag kände inte till att möjligheten finns
29%
Annan anledning
Figur 10: Motiv för att inte köpa andelar i solelsanläggningarna.
En stor andel av intressenterna anser att priset man betalar för en andel i solcellsanläggningarna är för högt. En knapp tredjedel av intressenterna är fortfarande intresserade av erbjudandet i sin nuvarande form, men har helt enkelt inte kommit till skott ännu. Ett fåtal kände inte till att möjligheten att köpa en andel i en större lokal solcellsanläggning finns, medan andra inte har haft råd, ansåg att payoff-tiden var för lång eller inte såg någon ekonomisk lönsamhet i projektet ”annat än för leverantören av solcellerna”. Bland de respondenter vars privatekonomi helt enkelt inte har tillåtit dem att investera i solcellsanläggningarna har flera uttryckt önskemål om möjligheten att kunna köpa andelar på avbetalning.
10
ELFORSK
6
Andelens pris
En annan viktig ekonomisk aspekt är andelens pris, som initialt var 10 000 kr. Såväl andelsägarna som intressenterna har via webbenkäten besvarat frågan vad de anser om den aktuella kostnaden för att köpa en andel i solcellsanläggningarna (Figur 11). 70% 60%
andelsägare
50%
intressenter
40% 30% 20% 10% 0% 1
2
3
4
5
6
Alldeles för hög
7
8
9
10
bortfall
Alldeles för låg
Figur 11: Inställning till andelens pris.
Av såväl intervjustudien som webbenkäten har det tydligt framgått att de flesta respondenterna anser att andelens pris är något för högt. De som redan i dag är andelsägare i solcellsanläggningarna har bevisligen både haft råd och ansett att priset är skäligt. Flertalet av dem tror dock att fler skulle göra motsvarande investering om andelens pris vore lägre. För egen del hade det för dem inneburit att de istället hade köpt fler andelar till samma kostnad. Det finns dock även de som tycker att ett högt pris har ett värde i sig. Detta i och med att det ställningstagande för miljön som en investering i solcellsanläggningarna representerar därmed utgör en tydligare markering och att andelen således är något att vara stolt över. Ett högre andelspris skulle dock även innebära att andelsägarna med all sannolikhet ”vill ha mer insyn” och någon form av garanti för att deras investering ger framtida avkastning.
11
ELFORSK
7
Andel kontra egen anläggning
De flesta av respondenterna anser att bevekelsegrunderna för att köpa en andel i en storskalig solcellsanläggning och att investera i en egen solcellsanläggning skiljer sig åt. Det förstnämnda är, utöver ovan nämnda motiv, i första hand ett sätt att bidra till och främja den tekniska utvecklingen och utbredningen av solel i förhoppning om att det på sikt ska bli mer lönsamt, medan den senare främst är ett led i en strävan att minska sina elkostnader. Att köpa en andel i en solcellsanläggning anses vara jämförelsevis enkelt och kräva mindre engagemang, eftersom drift och underhåll sköts av ”andra som vet och kan” än att köpa en egen solcellsanläggning, som av vissa anses vara skrymmande, ful och utgöra en förhållandevis stor investering. Dock vill man inte prata om för- och nackdelar i det här sammanhanget, eftersom de två alternativen inte är jämförbara och varandra uteslutande. När det gäller vindkraft är frågan inte alltid relevant. Långt ifrån alla hushåll har möjlighet att installera en vindkraftsanläggning på sin tomt och att köpa en andel i ett större vindkraftverk kan därför vara det enda alternativet för de som vill investera i vindkraft. Regelverket kring vindkraftsanläggningar anses vara krångligare än för solcellsanläggningar, medan de ekonomiska villkoren bedöms vara gynnsammare. De flesta tycker att solkraften är bättre i den bemärkelsen att solcellsanläggningar påverkar närmiljön i mindre utsträckning än vad vindkraftsanläggningar gör. I och med att de sistnämnda anses störa djurlivet och ge upphov till påfrestande buller för de som bor i närheten av dem vill man ”inte gärna ha vindkraften inpå knuten”.
12
ELFORSK
8
Intresset för andelar i vindkraft
Generellt sett har de flesta respondenterna en ganska välvillig inställning till vindkraft. Dock är intresset för att investera i en vindkraftsanläggning inte fullt lika stort. Detta med hänvisning till att den tekniska utvecklingen anses ha kommit längre och att vindkraftsanläggningar tros vara mer kommersiellt gångbara, vilket för respondenterna betyder att behovet av sponsring inte är lika stort. På frågan om i hur stor utsträckning de skulle vara intresserad av att köpa en andel i en vindkraftsanläggning svarade andelsägarna och intressenterna enligt Figur 12. 25% andelsägare
20%
intressenter 15% 10% 5% 0% 1
2
3
4
5
6
7
Ingen alls
8
9
10
bortfall
Mycket stor
Figur 12: Intresset för andelsägande i vindkraft.
Bland såväl andelsägarna som intressenterna har majoriteten, men långt ifrån alla, ett visst intresse av att investera i en storskalig vindkraftsanläggning. De viktigaste anledningarna till respondenternas förhållandevis svala intresse tenderar att vara en något mindre tilltro till vind- än solkraften, det faktum att vindkraften anses ”stå på egna ben” och åsikten att den ”lämnar fler negativa avtryck på närmiljön”.
13
ELFORSK
9
Nyinvestering kontra återbäring
Föreningen har varit mycket tydlig med att de eventuella överskott som dess verksamhet genererar under de första fem åren uteslutande ska användas till ytterligare investeringar i solkraft. Trots det har det ansetts värdefullt att fråga andelsägarna vad de vill att föreningen på kort sikt ska göra med eventuella vinster, vilket gjordes både i samband med enkätstudien och de personliga intervjuerna (Figur 13). 1% Investera i fler solcellsanläggningar 21% Investera i annan förnybar elproduktion Återbetala det till andelsägarna i form av ett engångsbelopp 10%
Återbetala det till andelsägarna i form av billigare elpriser 60% Investera i fler solcellsanläggningar och återbetala det till andelsägarna 7%
1%
Annat
Figur 13: Vad andelsägarna på kort sikt vill göra med eventuella överskott.
Stödet för att på kort sikt använda de eventuella överskotten av solelföreningens verksamhet till ytterligare investeringar i förnybara energikällor, och solel i synnerhet, är starkt bland andelsägarna. En knapp tredjedel av andelsägarna anser dock att det även ska ske någon form av återbäring redan under de första åren. En av respondenterna anser att det på kort sikt ska ske en vinstutdelning i förhållande till antalet andelar. Andelsägarna har även fått frågan vad de vill att solel-föreningen ska göra med eventuella vinster på lång sikt (Figur 14). 1% Investera i fler solcellsanläggningar 25%
Investera i annan förnybar elproduktion
41%
Återbetala det till andelsägarna i form av ett engångsbelopp 4%
Återbetala det till andelsägarna i form av billigare elpriser 2%
27%
Investera i fler solcellsanläggningar och återbetala det till andelsägarna Svar saknas
Figur 14: Vad andelsägarna på lång sikt vill göra med eventuella överskott.
14
ELFORSK
På lite längre sikt är andelsägarnas förväntningar på ekonomisk avkastning från sin investering något större. Andelen som vill att solel-föreningen ska använda allt överskott till ytterligare investeringar i solcellsanläggningar har exempelvis minskat markant, medan andelen som vill att det även sker någon form av återbetalning till andelsägarna har ökat. De motsvarande frågorna som ställdes till intressenterna var vad de hade velat att solel-föreningen på kort respektive lång sikt skulle göra med ett eventuellt överskott av verksamheten om de hade varit ägare till en andel i solcellsanläggningarna (Figur 15 och 16).
Figur 15: Vad intressenterna på kort sikt vill göra med eventuella överskott.
Andelen som vill att eventuella överskott av solel-föreningens verksamhet på kort sikt ska användas till investeringar i fler solcellsanläggningar är betydligt mindre bland intressenterna än andelsägarna, medan det motsvarande gäller för andelen intressenter som vill att de återbetalas till andelsägarna på ett eller annat vis.
Figur 16: Vad intressenterna på lång sikt vill göra med eventuella överskott.
Även bland intressenterna ökar kraven på återbäring med tiden. Andelen som på lång sikt gör anspråk på någon form av avkastning är dock något större bland intressenterna än bland andelsägarna. Det bör dock påpekas att frågan är hypotetisk i och med att intressenterna ännu inte har köpt någon andel i solcellsanläggningarna och därmed inte kan påverka vad solel-föreningen gör med sina eventuella vinster av verksamheten.
15
ELFORSK
10 Förhållningssätt och beteende En av de frågeställningar som studien har adresserat är huruvida andelsägandet i sig har lett till förändringar i hushållens energirelaterade förhållningssätt och beteende. Det finns dock inget som tyder på att det förhåller sig på det viset. Samtliga respondenter menar att den process som i slutändan ledde fram till beslutet att köpa en andel i solcellsanläggningarna har inneburit att de har ökat sina kunskaper om solenergins möjligheter och begränsningar, men de har inte funnit någon anledning att anpassa sitt energirelaterade beteende i något avseende. Dock trodde de sig ha större anledning att göra det om de hade haft en egen solcellsanläggning installerad i direkt anslutning till bostaden.
16
ELFORSK
11 Behovet av information Andelsägarna har ända sedan starten haft tillgång till feedback om solcellsanläggningarnas elproduktion via en statistiktjänst som tillhandahålls via Internet. Studien har vidare syftat till att studera hushållens intresse för och användning av denna information. Intervjustudien har dock visat att andelsägarnas kännedom om statistiktjänstens existens är i stort sett obefintlig och dessa frågeställningar lämnades således därhän i samband med enkätstudien. Intresset för information är dock stort bland såväl andelsägare som intressenter (Figur 17 respektive 18). 1%
1% Ekonomisk redovisning
11%
Produktionsdata 33%
Allmän information om solcellsmarknaden
16% Allmän information om den tekniska utvecklingen Annat 11%
Jag vill inte ha någon information 27%
Svar saknas
Figur 17: Andelsägarnas intresse för information.
Andelsägarna och intressenterna har olika intressen och deras behov av information skiljer sig därmed åt. Andelsägarna följer solel-föreningens utveckling och bevakar sina intressen, dvs sin investering, medan intressenterna fortfarande utvärderar dess erbjudande. 2% Ekonomisk redovisning
19%
17%
Produktionsdata Allmän information om solcellsmarknaden
10%
5%
Allmän information om den tekniska utvecklingen Annat
19% 29%
Vill inte ha någon information Svar saknas
Figur 18: Intressenternas intresse för information.
17
ELFORSK
Andelsägarna visar således större intresse för produktionsdata och ekonomiska redovisningar, medan intressenterna tenderar att ha ett något större intresse för allmän information om solcellsmarknaden och den tekniska utvecklingen. Det ska dock framhållas att respondenterna endast kunde välja ett av ovanstående alternativ och påfallande många respondenter har uppgett att de har intresse för information inom samtliga områden.
18
ELFORSK
12 Solel-föreningens framtid Såväl solel-föreningens medlemmar som dess styrelse spår en lysande framtid för solkraften. Andelsägarna har en stor tilltro till solen som energikälla och ett stort förtroende för initiativtagaren, Sala-Heby Energi, och de enskilda individer som omfattas av solel-föreningens styrelse. Flertalet respondenter tror att solel-föreningens verksamhet kommer att fortsätta växa och att den kommer att ge inspiration till liknande satsningar på andra håll i landet. Vid den senaste föreningsstämman fastställdes solel-föreningens vision och ett antal mål för dess verksamhet de närmaste åren. Visionen är att bli den största solel-föreningen i Norden vad gäller såväl antalet anläggningar som antalet medlemmar samt att Sala och Heby ska bli en solcentrum-region där det bedrivs utveckling, produktion och utbildning inom området solenergi. Till år 2015 har solel-föreningen som målsättning att äga och driva 7 solcellsanläggningar, varav 4 Sala och 3 i Heby solcellsanläggningarnas totala yta är ca 4000 m2 vara den största solel-föreningen i Norden det i Sala ska finnas en intresseförening för alla ekonomiska solelföreningar som vid den tidpunkten har bildats runt om i landet det även har bildats solel-föreningar i Västerås och Enköping det totalt finns 25 ekonomiska solel-föreningar i Sverige medlemsantalet i föreningen är över 500 personer de första företagen som tillverkar solceller i Sala har blivit medlemmar i solel-föreningen solcellstillverkningen i Sala och Heby sysselsätter nästan 100 personer det finns ett ”Campus Sala” där Ångströmslabbet, som organisatoriskt tillhör Uppsala Universitet, bedriver forskning i autentisk miljö det finns ett gymnasialt ”solel-program”. Hur snabbt solel-föreningen kan expandera sin verksamhet är dels förknippat med hur framgångsrik den är att locka fler investerare, dvs andelsägare, dels hur de statliga stöden för solcellsanläggningar kommer att se ut de närmaste åren. Solel-föreningens styrelse har nyligen beslutat att göra en split 2:1, vilket innebär att andelarnas värde halveras och att priset för en andel från och med nu är 5 000 kronor istället för 10 000 kronor. Förhoppningen är att det ska bidra till öka antalet andelsägare. Intresset för detta pilotprojekt är stort och så här långt har två grupper med privatpersoner, en från Närke och en från Uppland, gjort ett studiebesök hos solel-föreningen, som mer än gärna delar med sig av sina erfarenheter. Även det likaledes kommunalägda energibolaget Mälarenergi har visat intresse för solel-föreningens verksamhet och det finns således mycket som tyder på vi kommer att få se fler storskaliga solcellsanläggningar framöver.
19
ELFORSK
13 Studiens slutsatser Den viktigaste förklaringen till solel-föreningens framgångar är med allra största sannolikhet det stora miljöengagemang som finns bland andelsägarna. En annan betydande framgångsfaktor är utan tvekan det stora förtroende som andelsägarna har för initiativtagaren, det lokala energibolaget Sala-Heby Energi, och solel-föreningens styrelse. Den lokala anknytningen har i den bemärkelsen spelat en viktig roll i samband med solel-föreningens bildande. Den i särklass största andelen av solel-föreningens medlemmar är äldre män, som har ett uttalat intresse för, och goda kunskaper om, enegi-, miljö- och klimatfrågor. Flertalet respondenter är av uppfattningen att andelens pris är något för högt. Det finns således anledning att förmoda att solel-föreningens erbjudande i större utsträckning skulle tilltala även de yngre generationerna om kostnaden för att göra en investering i solel var lägre. De mest framträdande motiven för att köpa en andel i solcellsanläggningarna är miljörelaterade och omfattar framför allt en stark tro på solen som energikälla, omsorg om miljön och närmiljön i synnerhet. Det sistnämnda innebär att många andelsägare även framhäver betydelsen av att elproduktionen sker lokalt. Om än underordnade så har andelsägarna även haft ekonomiskt betingade motiv, som grundar sig i en förhoppning om att deras investering ska generera en vinst. Betydelsen av dessa bevekelsegrunder tenderar att vara starkt förknippad med tidshorisonten, vilket innebär att många inte förväntar sig någon avkastning för egen del, utan att en eventuell ”återbäring” ska tillfalla deras barn eller barnbarn. Den viktigaste anledningen till att de som initialt visade intresse för solel inte tog steget och köpte en andel i solcellsanläggningarna är deras uppfattning att priset de betalar för den är för högt. Andra respondenter uppger att de helt enkelt inte har haft råd, att payoff-tiden är för lång och att de inte kan se någon ekonomisk lönsamhet i projektet. Andelsägarna har inte funnit någon anledning att anpassa sitt energirelaterade beteende till solcellsanläggningarnas elproduktion. Om de hade en egen anläggning skulle dock deras förhållningssätt med största sannolikhet förändras på den punkten. Både andelsägarna och intressenterna har visat ett mycket stort intresse för att få information om såväl solel-föreningens verksamhet som den tekniska och ekonomiska utvecklingen på solcellsmarknaden. Andelsägarna har av naturliga skäl visat störst intresse för den förra medan intressenterna har visat ett något större intresse för den senare. Att äga en andel i en solcellsanläggning anses av de flesta inte vara analogt med att äga en egen solcellsanläggning i den bemärkelsen att motiven för att göra dessa investeringar skiljer sig markant åt. I det första fallet är den främsta bevekelsegrunden en önskan att bidra till solelens utbredning, medan det i det andra fallet är ett uttryck för en vilja att minska sina elkostnader.
20
ELFORSK
Intresset för andelsägande i vindkraft är jämförelsevis svalt. Den viktigaste anledningen till att det förhåller sig så är att vindkraften anses vara mer etablerad och således inte vara i lika stort behov av den här typen av stöd från enskilda personer som solkraften är. En annan orsak är den utbredda åsikten att vindkraften stör både människor och djur som lever i dess närhet.
21
ELFORSK
14 Referenser Hedström, Lars; Nyhlén, Hans, 2010. Solel från Alla till Alla? - och om hur Sveriges första solelförening bidades. Elforsk rapport 10:40. Hedström, Lars; Stridh, Bengt, 2006. Villkor för försäljning av el från nätanslutna solcellsanläggningar – nuläge och förbättringsförslag. Elforsk rapport 06:48. Hedström, Lars; Stridh, Bengt, 2008. Ekonomiska konsekvenser vid nettomätning av elleveranser från mindre solcellsanläggningar. Elforsk rapport 08:13. Ljukovac, Asim, 2011. Förutsättningar för att utnyttja solceller i Sala-Heby relaterat till ekonomiska stöd. Examensarbete vid Mälardalens Högskola. Stridh, Bengt, 2005. Nätanslutning av småskaliga solcellssystem för elförsäljning: En demonstrationsanläggning. Elforsk rapport 05:30. Stridh, Bengt; Hedström, Lars, 2009. Solcellselproduktion inom elcertifikatsystemet. Elforsk rapport 09:95.
22
ELFORSK
23
