ALINGSÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008

ALINGSÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008





Fotografier i denna årsredovisning är från senaste årens ljusfestivaler i Alingsås. Illustrationer av Idermark och Lagerwall.

ALINGSÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008



INLEDNING > innehållsförteckning

innehåll Alingsås kommun – Årsredovisning 2008 Kommunstyrelsens ordförande

5

Ekonomisk sammanfattning

6

Samhället Alingsås

11

Samhällsekonomin

12

Koncernen Alingsås kommun

14

Ekonomiska rapporter

14

Noter

16

Kommunala bolag

19

Koncernredovisning

21

Kommunen Alingsås Ekonomiska rapporter

24

Noter

26

Finansiell analys

33

Redovisningsprinciper

40

Skattefinansierad verksamhet

42

Vård- och äldreomsorgsnämnd

42

Socialnämnd

44

Utbildningsnämnd

46

Barn- och ungdomsnämnd

48

Kultur- & fritidsnämnd

50

Miljöskyddsnämnd

52

Byggnadsnämnd

53

Kommunstyrelse

54

Räddningstjänst

56

Överförmyndarnämnd

57

Teknisk förvaltning

58

Serviceenhet

60

Avgiftsfinansierad verksamhet



24

61

Avfall

61

Exploatering

62

Vatten- och avloppsverk

64

Övrig redovisning

66

Personalredovisning inkl. hälsobokslut

66

Barnkonventionen

69

Bilaga - Stadsskogen

70

INLEDNING > kommunstyrelsens ordförande har ordet

Alingsås – den moderna mötesplatsen! Tiden går fort och ännu ett år har passerat. Det är nu dags att summera år 2008 och jag vill först och främst rikta ett stort tack till alla medarbetare och förtroendevalda för det gångna året och för de insatser som gjorts för medborgarna.

1 januari 2009 existerar förbundet som kanske bara är en början på mer samarbete över geografiska gränser.

Men det mest inspirerande och utmanande – vår portalparagraf - åtminstone enligt min mening, är att vi senast år 2019 är den

De senaste årens positiva resultat fortsät-

ter och för nionde året i rad redovisar Alingsås kommun ett positivt resultat. Att som kommun ha långsiktigt sunda finanser och att kunna redovisa en god ekonomisk hushållning är oerhört viktigt. Under senare delen av 2008 blev detta än mer viktigt då krisen på finansmarknaderna och en tilltagande lågkonjunktur tydligt visade hur känslig vår totala ekonomiska och sociala tillvaro är. Vikande skatteintäkter och en ökande arbetslöshet tog under hösten sin början och vi ser inte idag någon direkt tendens till återhämtning. Den kommunala utmaningen består häri att upprätthålla en god kvalité i våra verksamheter och samtidigt på ett ansvarstagande sätt skapa en ekonomisk hushållning trots minskade resurser. Under året införde Alingsås, som en av de första kommunerna i Sverige, vårdnadsbidrag. Denna reform är ytterligare ett steg i att utveckla större valfrihet för den enskilda människan och familjen. Kundvalssystemet inom hemtjänsten fortsätter att utvecklas väl och är ett annat exempel på ambitionen att öka inflytandet och makten i vardagen för vanliga människor. Ett intensivt arbete genomfördes under året med att skapa Alingsås – Vårgårda Räddningstjänstförbund, en samverkan utöver det vanliga och över kommungränserna. En ökad kvalité och bättre service till medborgarna blir resultatet. Från

2019. Utgångspunkt och plattform för den nya visionen är att Alingsås, genom att dra nytta av sin geografiska placering, blir en central och växande partner i utvecklingen av Västsverige. Visionen präglas även av hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen.

moderna mötesplatsen!

Alingsås i mars 2009 Daniel Filipsson Kommunstyrelsens ordförande

Kommunen har uttalat mål för energieffektivt byggande och driver tillsammans med Västra Götalandsregionen ett regionalt passivhuscentrum i Alingsås. Målet med Passivhuscentrum är att Alingsås skall vara den samlade och pådrivande kraften för hållbart byggande genom passivhusteknik i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Ett tecken på att vårt arbete skapat eko i omvärlden var naturligtvis kungaparets besök. Ett bättre kvitto på ett lyckat projekt går väl knappast att få! Alingsås har haft en gemensam vision sedan 1999. Visionen har skapat långsiktig och övergripande politisk enighet och är en ledstjärna för allt arbete och planering. Visionen inspirerar även företag och organisationer och bidrar på så vis till en positiv utveckling av hela kommunen. 2008 skapades en ny vision med sikte på



ekonomisk sammanfatning > hur har det gått?

ekonomisk sammanfattning Hur har det gått? För nionde året i rad redovisar Alingsås kommun ett positivt resultat. År 2008 fastställs resultatet till +26,8 mnkr vilket är lägre än föregående år och på gränsen för att upprätthålla god ekonomisk hushållning enligt uppsatta mål. Balanskravet klaras däremot med bred marginal. I resultatet ingår en pensionsavsättning på 20 mnkr. Kommunens långsiktiga betalningsförmåga har förbättrats betydligt de senaste fem åren. Dock har det senaste året bidragit negativt. Både den medellånga och kortsiktiga betalningsförmågan har förbättrats och är vid årsskiftet snarare för hög än för låg. Kommunen hade alltså ett likviditetsöverskott.

Budgetutfall För nionde året i rad redovisar Alingsås kommun ett positivt resultat. År 2008 fastställs resultatet till +26,8 mnkr vilket är lägre än föregående år och på gränsen för att upprätthålla god ekonomisk hushållning enligt uppsatta mål. Balanskravet klaras däremot med bred marginal. I resultatet ingår en pensionsavsättning på 20 mnkr. Kommunens långsiktiga betalningsförmåga har förbättrats betydligt de senaste fem åren. Dock har det senaste året bidragit negativt. Både den medellånga och kortsiktiga betalningsförmågan har förbättrats och är vid årsskiftet snarare för hög än för låg. Kommunen hade alltså ett likviditetsöverskott.

Hur står vi rustade inför framtiden Den senaste femårsperioden har totalt sett varit en period med stärkta finanser i Alingsås kommun. Dock har de två senaste åren haft en snabbare utveckling av

nettokostnaderna än av skatteintäkterna och statsbidragen. Nettokostnadsandelen har stigit från 94 % i början av perioden till 98 %.



När vi blickar framåt vet vi att Sveriges kommuner och landstings prognoser för de närmsta åren är relativt dystra. Generellt bör kommunerna klara balanskrav och god ekonomisk hushållning 2009. Men konjunkturnedgången innebär att expansionsutrymmet för de kommunala verksamheterna begränsas påtagligt. För Alingsås del är det framförallt utvecklingen inom LSS-utjämningssystemet som skapar orosmoln. Förändringar sker även inom övriga verksamhetsområden såsom barnomsorg och gymnasieskola som kan skapa resurs- och förändringsbehov inom den närmaste tiden. Den senaste budgeten med treårsplan som kommunfullmäktige antog i november 2008 och som avser perioden 2009 – 2011 visar på att kommunen mycket väl kan upprätthålla god ekonomisk hushållning under den kommande treårsperioden. I februari 2009 kom nya uppgifter om skatteunderlagets utveckling för den kommande treårsperioden. Utvecklingen är betydligt svagare än vad som antagits i budget och åtgärder har beslutats av kommunstyrelsen. För att upprätthålla god ekonomisk hushållning fordras åtgärder i 20-miljonersklassen redan 2009. Kommunens möjligheter att upprätthålla god ekonomisk hushållning har kraftigt försämrats. Däremot bör balanskravet klaras med marginal.

ekonomisk sammanfatning > nyckeltal

nyckeltal de senaste tio åren 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Mått från resultaträkningen Årets resultat, mnkr -37 +19 +20 +9 +14 +257 +72 +74 +62 Bruttoomsättning, mnkr (samtl kostn) 1 367 1 438 1 528 1 634 1 701 1 746 1 790 1 877 1 957 Nettokostnadsandel (exkl. avskrivningar) 99 % 94 % 94 % 95 % 95 % 95 % 94 % 94 % 96 % Nettokostnad, kr/invånare 29 706 30 812 32 731 34 650 35 729 35 821 37 909 38 587 40 692 Mått från balansräkningen Investeringsvolym, mnkr 65 52 60 72 95 56 51 75 56 Balansomslutning, mnkr 916 938 910 964 1 036 1 325 1 260 1 348 1 435 Likviditetsdagar 49 46 22 34 44 46 53 54 50 Soliditet 51 % 52 % 55 % 53 % 50 % 59 % 67 % 68 % 68 %

Soliditet (inkl pensionsskuld och löneskatt) 2 % 4 % -6 % -6 % -6 % 14 % 19 % 18 % 12 % Borgensåtagande, mnkr 881 862 873 1 017 1 051 1 036 1 178 1 225 1 259 Övriga mått Verksamhetens budgetföljsamhet, 1 mnkr -36 -6 -28 -40 +7 +248 +37 +46 +24 Kommunal skattesats 21:79 21:79 21:79 21:79 21:79 21:79 21:79 21:79 21:79 Antal invånare 31 december 34 963 35 153 35 257 35 327 35 530 35 761 36 010 36 481 36 739

2008 +27

2 091 98 % 43 254

58 1 488 39 67 % 13 % 1 319

-28 21:79 37 247

1) Inklusive reavinst genom försäljning av aktier till AB Alingsås Rådhus och försäljning av fastigheter. För jämförelse med tidigare år kan beloppet rensas från reavinster och då hamnar verksamhetens budgetföljsamhet på +4 mnkr.



ekonomisk sammanfatning > BUDGETUTFALL – SAMMANFATTNING

BUDGETUTFALL – SAMMANFATTNING UTFALL DRIFTBUDGET Budget Bokslut Avvikelse

Utgående eget kapital

2008 16,2 15,9 3,9 11,3 1,1 0,5 3,6 22,4 -1,3 0,3 5,8 7,4 86,9

2008 7,7 6,6 -0,2 1,0 0,3 0,2 2,0 28,9 0,0 0,5 7,1 2,8 56,9

Belopp i tkr Vård och äldreomsorgsnämnd Socialnämnd Utbildningsnämnd Barn- och ungdomsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Miljöskyddsnämnd Byggnadsnämnd Kommunstyrelse Räddningstjänst Överförmyndarnämnd Teknisk förvaltning Serviceenhet Summa skattefinansierad verksamhet

2008 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,2 -1,2 -0,1 0,0 0,0 4,6 -3,4 -0,3

Avfall Exploatering VA Summa avgiftsfinansierad verksamhet

1,4 13,8 -1,4 13,8

2,8 6,8 0,1 9,7

1,4 -7,0 1,5 -4,1

-6,8 2,2 2,8 -1,9

-4,0 6,9 2,9 5,8

Summa verksamhet Finansiering

13,5 33,0

-14,8 41,6

-28,4 8,6

85,1 891,5

62,7 940,6

Summa kommunen

46,5

26,8

-19,8

976,6

1 003,3

Budgeterat resultat +46,5 mnkr När kommunfullmäktige fattade beslut om budgeten i november 2007 var det budgeterade resultatet +55 mnkr inklusive avsättning till pensionsfond på 20 mnkr. Under året har det budgeterade resultatet justerats. I samband med bokslut 2007 beslutade kommunfullmäktige att byggnadsnämnden får ianspråkta ytterligare 0,3 mnkr av eget kapital under 2008 för utökat detaljplanearbete. Barnoch ungdomsnämnden beviljades under februari månad ett tilläggsanslag på 3,9 mnkr per år under perioden 2008-2010 för utbyggnad av förskoleverksamheten.



2008 -8,5 -8,5 -9,3 -9,3 -4,1 -4,1 -10,3 -10,3 -0,8 -0,8 -0,2 0,0 -1,6 -0,3 11,3 11,4 -1,3 -1,3 0,2 0,2 4,6 0,0 -4,6 -1,2 -24,5 -24,2

Ingående eget kapital

Samma nämnd fick i juni månad ett til�läggsanslag på 2,3 mnkr avseende vårdnadsbidraget. Kommunstyrelsen beviljades i mars ett tilläggsanslag på 0,6 mnkr för att bekosta en vägutredning för norra länken. Kommunstyrelsen har också beviljats ett tilläggsanslag på 60 tkr för ändamålsenliga lokaler för kommunfullmäktiges sammanträden och 15 tkr för att stödja styrgruppen för Fair trade city. Vård- och äldreomsorgsnämnden och socialnämnden beviljades i oktober tilläggsanslag med 470 tkr respektive 370 tkr för vaccinationer.

Budgetavvikelse för kommunen –19,8 mnkr Totalt visar kommunen en negativ budgetavvikelse på –19,8 mnkr. Verksamheternas budgetavvikelse uppgår till –28,4 mnkr och finansieringens till +8,6 mnkr. Endast två ansvarsenheter inom den skattefinansierade delen redovisar positiva avvikelser. Inom den avgiftsfinansierade verksamheten visar exploateringen en stor negativ avvikelse.

ekonomisk sammanfatning > BUDGETUTFALL – SAMMANFATTNING

Skattefinansierad verksamhet – negativ budgetavvikelse –24,2 mnkr

utgörs till största del av engångskostnader för etablering av nya förskolor.

Vård- och äldreomsorgsnämndens avvikelse på –8,5 mnkr ligger huvudsakligen i ökade hyreskostnader samt volymökningar och omställningar inom hemtjänsten.

Kommunstyrelsen redovisar en positiv budgetavvikelse på +11,4 mnkr. Av resultatet avser 3,9 mnkr tomtförsäljningar i Stadsskogen. Övriga verksamheter som redovisar relativt stora positiva budgetavvikelser är kollektivtrafiken, telefonväxeln och särskilda utredningar.

De skattefinansierade verksamheterna visar en negativ budgetavvikelse, -24 mnkr.

Socialnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse på 3,9 mnkr där den största delen beror på ökade kostnader för placeringar av barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Utbildningsnämnden redovisar en avvikelse på –4,1 mnkr. Avvikelsen beror huvudsakligen ökade interkommunala kostnader för Alströmergymnasiet. Barn- och ungdomsnämnden redovisar en avvikelse på –10,3 mnkr. Avvikelsen

Räddningstjänstens budgetavvikelse redovisas till –1,3 mnkr vilket förklaras med ökad semesterlöneskuld samt startkostnader för förbundsbildningen. Serviceenheten redovisar en negativ budgetavvikelse på –1,2 mnkr. Största delen ligger i kostnader för kostutredningen.

Negativ budgetavvikelse för den avgiftsfinansierade verksamheten

Tekniska nämndens avgiftsfinansierade verksamheter redovisar en negativ budgetavvikelse på –4,1 mnkr. Den negativa avvikelsen ligger på exploateringen vilket främst förklaras med tidsförskjutna tomtförsäljningar.

Finansiering – positiv avvikelse +8,6 mnkr Orsaken till den positiva avvikelsen ligger på intäktssidan i form av inkomsträntor samt på pensioner i form av högre överskott på löneskatten än beräknat.

För övriga ansvarsenheter, alla med mindre avvikelse än 1 mnkr, hänvisas till respektive ansvarsenhet i årsredovisningen.



ekonomisk sammanfatning > UTFALL - INVESTERINGSBUDGET

UTFALL - INVESTERINGSBUDGET (mnkr)

Budget 1

Redovisat

2008 2008 Vård och äldreomsorgsnämnd 6,3 5,9 Socialnämnd 3,9 1,4 Utbildningsnämnd 4,0 3,0 Barn- och ungdomsnämnd 5,5 5,6 Kultur- och fritidsnämnd 1,7 0,9 Miljöskyddsnämnd 0,2 0,2 Byggnadsnämnd 0,5 0,3 Kommunstyrelse 9,2 5,4 Räddningstjänst 3,7 3,7 Överförmyndarnämnd 0,0 0,0 Teknisk förvaltning 63,3 18,6 Serviceenhet 0,4 0,1 Summa 98,7 45,0 Avfall 10,5 1,7 Exploatering 1,4 1,8 Va-verk 17,8 9,2 Summa 29,7 12,7 Finansiell leasing 4,0 -1,5 Summa investeringar 132,4 56,2 1) I nklusive ombudgeteringar och revideringar under året

Budgeterade investeringar på 132,4 mnkr Investeringsbudgeten fastställdes av kommunfullmäktige till 113,3 mnkr. Därefter har framförallt ombudgeteringar från 2007 skett. Kommunstyrelsen erhöll, i februari månad, ett tilläggsanslag på 2 mnkr för byte av ärendehanteringssystem. Vårdoch äldreomsorgsnämndens budget utökades under april månad med 1 mnkr för tidigareläggning avseende omstruktureringar inom de särskilda boendeformerna. Under september månad minskades tekniska förvaltningens budget med –25,5 mnkr pg. a felbudgeteringar. Samma månad beviljades exploateringen 0,5 mnkr

10

för förköp av Tuvebo 1:65 och 0,5 mnkr för förköp av Tuvebo 1:67.

Investeringar – stor positiv avvikelse +76,2 mnkr Orsakerna till avvikelserna går att finna hos tekniska nämnden. Teknisk förvaltning redovisar ett överskott på 44,7 mnkr och detta beror till stor del på att en del investeringsprojekt blivit försenade. Avfallsverksamhetens (8,8 mnkr) och vaverkets (8,6 mnkr) överskott beror också, till största del, på tidsförskjutningar av investeringsprojekt.

Avvikelse

0,4 2,5 1,0 -0,1 0,8 0,0 0,2 3,7 0,0 0,0 44,7 0,3 53,6 8,8 -0,4 8,6 17,0 5,5 76,2

SAMHÄLLET ALINGSÅS

SAMHÄLLET ALINGSÅS Den moderna mötesplatsen

Bostadsbyggande

Under året har kommunen antagit en ny vision vilkens huvudprincip är att vara den moderna mötesplatsen, med hållbarhet och livskvalitet. Planeringsmålet är att gå mot 42 000 invånare år 2019. Det strategiska arbetet för att skapa denna vision pågår med full kraft. Kort kan sägas att tillväxten, vilket varit ett av huvudmålen i visionsarbetet, har ökat markant.

Bostadsbyggandet låg på en hög nivå under 2008. Sedan år 2000 har mer än 1 200 nya bostäder producerats. Av dessa är mer än hälften i hyresrätt, vilket är en ovanligt stor andel. Under senaste åren är det nyproduktion främst i stadskärnan och nya utbyggnadsområdet Stadsskogen.

Statens infrastrukturplanering är inne i ett intensivt skede. En översyn av Investeringsplan 2010-21 skall läggas fast hösten 2009. Kommunen deltar i ett underslagsarbete inom GR:s ram. Huvudprincipen för kommunen är att Västra stambanan och väg E20 skall stärkas som nationella kommunikationsstråk.

Näringslivsklimatet mycket bra

E20 kommer att byggas ut till motor-

Folkmängden ökar Folkmängden har ökat mer än någonsin under året. Ökningen sedan föregående årsskifte är ca 1,4 % (508 personer). Över hälften av ökningen ligger i åldersintervallet 65 år och äldre. Attraktionskraften för Alingsås är stor och kommunen är en populär inflyttningskommun. Den naturliga folkökningen, födda minus döda, är också positiv.

Vägar och järnvägen

Näringslivsklimatet är en värdemätare på vad lokala företag anser om tillväxtmöjligheter och övrig lokal utveckling. Vid mätning som Svenskt Näringsliv gör årligen hamnade kommunen på 24:e plats i landet. Det är den småföretagarprägel som kommunen har, tillsammans med ett omfattande utvecklings- och klimatarbete via Alingsås Futurum, som skapat dessa goda förutsättningar. Dessutom har företagarsluss och kommunens arbete med s.k. 100 företagsbesök gett resultat.

Inflyttning Utflyttning Födda Döda

2006 1 898 1 502 437 364

2007 1 737 1 482 402 395

2008 1 919 1 499 457 361

Folkmängd Ålder 0 - 6 7-12 13-19 20-64 65- Totalt

2006 2 856 2 488 3 788 20 807 6 542 36 481

2007 2 916 2 457 3 773 20 927 6 666 36 739

2008 3 079 2 382 3 773 21 084 6 929 37 247

Bostäder Färdigställda

2004 140

2005 148

2006 279

2007 141

vägsstandard från Tollered till Alingsås, med start 2009. Norr om Alingsås pågår Vägverkets vägutredning om var en framtida motorväg mellan Alingsås och Vårgårda skall lokaliseras. Kommunen har starkt förordat det s.k. skogsalternativet.

Utbildning Vår lokala högskoleutbildning, Campus Alingsås, har över 600 studerande. Här hålls både kortkurser i olika ämnen, som juridik, IT, mm. Dessutom pågår fyra högskoleprogram. Sammantaget har Campus Alingsås samarbete med 26 olika högskolor/Universitet. Sammantaget ligger verksamheten väl i fas med målbilden om att nå 700 studenter år 2010.

2008 130

11

samhällsekonomin

SAMHÄLLSEKONOMIN BNP för världsekonomin stadigt nedreviderad (källa: SCB) Under sensommaren 2008 spred sig oron på finansmarknaden till att i oktober ha utvecklats till en finansiell kris av betydande storlek. Problemen började i USA med osäkra bostadslån till att snabbt sprida sig in i hela den finansiella sektorn. Detta i samklang med en snabbt avtagande konjunktur ledde till att världsekonomins utveckling skrevs ned fortlöpande under hösten. I slutet av året sjönk inflationen och räntorna i världen till mycket låga nivåer. Den internationella efterfrågan bromsades upp och slog mycket hårt mot de svenska exportföretagen. Orderingångar minskar och det samma gör industriproduktionen. Stockholmsbörsen tappade drygt 42 % av sitt värde och kronan var rekordsvag mot euron vid årsskiftet. Inom EU området var bilden densamma och den finansiella krisen drabbade några länder speciellt hårt. Nedgången för Sverige var vid årsskiftet klart lägre än för EU som helhet. Prognoserna för 2009 har även justerats ned fortlöpande. Den totala BNP förändringen i världen förväntas stanna på 0,5 % för 2009. Där de klassiska industriländernas bidrag är negativt.

Kraftigt fall i inflationstakten (källa: SCB) Inflationstakten räknat som förändringen under de senaste tolv månaderna var i december 0,9 % (3,5 %). Så sent som i oktober var inflationstakten 4,0 %. Det enskilt största bidraget till den sjunkande inflationstakten under slutet av året har varit räntekostnader för egna hem. Även prissänkningarna på bensin, kläder och el har haft stor betydelse. På helårsbasis har dock ökade boendekostnader och högre elpriser samt högre priser på livsmedel påverkat inflationen uppåt. Dessa ökningar har motverkats av prissänkningar på

12

bland annat transporter, teletjänster och tandvård.

Snabb försvagning av arbetsmarknaden (källa: SCB) Antalet varsel var väldigt högt i slutet av året. Det var inom uppdragsverksamhet som antalet varsel ökade mest. Arbetslösheten gick upp med 0,8 procentenheter till 6,4 %. Det är bland männen i alla åldersgrupper som arbetslösheten har ökat. När det gäller sysselsättningen finns ingen statistisk säkerställd förändring mellan december –07 och december –08. De fast anställda ökar och de tidsbegränsade minskar. I genomsnitt var de arbetade timmarna 133,0 miljoner per vecka vilket är samma som för ett år sedan.

Sveriges folkmängd (källa: SCB) Vid årsskiftet uppgick Sveriges folkmängd till 9 256 347 personer. Detta är en ökning med 73 420 personer sedan förra årsskiftet. En så stor folkökning har inte Sverige haft sedan 1970. Invandringen som slagit nya rekord de senaste åren var återigen den högsta någonsin, 101 171 personer. Utvandringen uppgick till 45 294 vilket ger ett invandringsöverskott på 55 877 personer. Största invandrargruppen är återvändande svenska medborgare följt av irakier och polacker. Största utvandrar gruppen är svenska medborgare. Födelseöverskottet uppgår till 17 852 vilket är ett resultat av både högre födelsetal och lägre dödstal. Födelsetalen ökar stadigt från bottennoteringarna i slutet av –90 talet och dödstalen varierar betydligt mindre. Trenden att små kommuner minskar och större kommuner ökar sitt invånarantal har hållit i sig.

Kommunsektorns ekonomi (källa: Sveriges kommuner och landsting, SCB) Efter ett par år med stark skatteunderlagstillväxt får vi nu räkna med några år då ökningen blir betydligt mindre. År 2007 redovisade kommunerna sammantaget ett resultat motsvarande 2,7 % av skatter och bidrag. Under 2008 väntas resultatet sjunka något men bör fortfarande vara positivt. Kommunernas resultat försämrades i samband med lågkonjunkturen 2002 – 2004 och hamnade nära noll. Därefter har resultatet förbättrats avsevärt och åren 2005- 2007 var sammantaget mycket goda för kommunerna i detta avseende. Första halvåret 2008 var fortsatt mycket starkt men utvecklingen gick snabbt neråt under andra halvåret. Även för 2009 kan det sammanlagda resultatet bli positivt. Detta beroende på att i flertalet kommuner finns det marginaler sedan åren dessförinnan. Detta innebär att kostnadsökningarna inte behöver få fullt genomslag i besparingar detta år. Det blir dock ingalunda något bekymmersfritt år. Flera kommuner dras med underskott eller saknar marginaler. För åren 2010 – 2012 väntar ytterligare resultatförsvagningar. Detta trots att skatteunderlaget förväntas öka snabbare och volymutvecklingen bromsats in. Orsaken till detta är att det generella statsbidraget antas vara nominellt oförändrat och därför krymper realt. I februari 2009 kom nya prognoser för skatteunderlagets utveckling som tyder på att tidigare antaganden om perioden 2009-2011 är alltför positiva. Konjunkturförsvagningen blir djupare än vad som tidigare antagits. Detta gör med stor sannolikhet att antalet kommuner som inte klarar balanskravet 2009 ökar

samhällsekonomin

markant. Någon samlad bild av kommunernas åtgärder finns ännu inte. Konjunkturnedgången innebär att expansionsutrymmet för de kommunala verksamheterna begränsas påtagligt. Som en konsekvens kommer kommunerna att dra ner på kostnadsutvecklingen. I praktiken kommer kostnaderna endast att öka med demografi och LSS. Den sammantagna demografiska volymutvecklingen är mycket liten under de närmast åren men innehåller stora förskjutningar mellan verksamheter. Inför 2009 höjs kommunalskatten i 91

kommuner. Höjningen beror till största delen på ökad landstingsskatt. Sett till enbart den primärkommunala skattesatsen höjer 32 kommuner skatten inför 2009. Totalt sänks skatten i 18 kommuner. Den genomsnittliga kommunala skattesatsen i riket ökar till 31:52 att jämföra med Alingsås 32:24. Samtliga kommuner utom en inom GRområdet visar ett positivt resultat för 2008. Skattesatserna i GR, exkl. Göteborg, spänner mellan 20,49 och 22,80 med ett genomsnitt på 21,55.

13

koncernen alingsås kommun > ekonomiska rapporter

koncernresultaträkning Redovisning, mnkr

2006

2007

2008

Verksamhetens intäkter 744,0 740,0 Verksamhetens kostnader -1 993,0 -2 077,2 Avskrivningar (not 1) -94,9 -100,3 Verksamhetens nettokostnader -1 343,9 -1 437,5 Skatteintäkter (not 2) 1 222,0 1 284,7 Generella statsbidrag (not 2) 268,8 279,0 Finansiella intäkter (not 3) 8,0 11,3 Finansiella kostnader (not 4) -38,7 -47,4 Resultat före skatt 116,2 90,1 Skatt -12,9 -7,4 Årets resultat (not 5) 103,3 82,7

761,2 -2 202,6 -104,4 -1 545,8 1 348,6 293,6 10,2 -52,9 53,7 -6,9 46,8

KONCERNFINANSIERINGSANALYS Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likvidpåverkande poster (not 6) Utbetalning av FÅP till Skandia Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar (not 7) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld Utbetalning av nya och garantipensioner Ökning långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

14

2006

2007

103,3 94,9 21,4 12,9 -3,4 229,1

82,7 100,3 27,1 12,4 - 222,5 -7,4 -32,9 -14,1 -4,3 -41,1 36,7 166,5 222,0 -222,2 -231,5 26,8 3,4 -195,4 -228,1 181,4 38,9 -128,1 -2,7 -3,4 -3,4 -2,8 -32,2 47,1 0,6 18,2 -5,5 147,9 166,1 166,1 160,6

2008 46,8 104,4 18,3 15,4 184,9 -34,7 -5,0 46,4 191,6

-265,1 1,9 -263,2

57,4 -0,4 -3,4 -12,3 41,3 -30,3 160,6 130,3

koncernen alingsås kommun > ekonomiska rapporter

KONCERNBALANSRÄKNING Belopp i mnkr

2006

2007

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 8) 2 142,5 2 266,9 - Maskiner och inventarier 90,9 93,8 Finansiella anläggningstillgångar (not 9) 26,3 58,5 Summa anläggningstillgångar 2 259,7 2 419,2 Omsättningstillgångar Förråd mm (not 10) 48,0 52,3 Fordringar 161,1 154,0 Kortfristiga placeringar 50,0 90,0 Kassa och bank 166,1 160,6 Summa omsättningstillgångar 425,2 456,9 Summa tillgångar 2 684,9 2 876,1 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 11) 983,6 1 066,3 - därav årets resultat 103,3 82,7 - därav 2005 års avsättning till pensionsfond -10,0 Avsättningar (not 12) 125,2 160,9 Skulder Långfristiga skulder (not 13) 1 182,8 1 218,9 Kortfristiga skulder 393,3 430,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 684,9 2 876,1 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 668,8 803,5 Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser (not 14) 53,7 48,7 Ställda panter Företagsinteckningar 6,0 6,0

2008

2 419,4 97,2 70,7 2 587,3

57,3 173,7 105,0 130,3 466,3 3 053,6

1 112,9 46,8

188,3

1 276,0 476,4

3 053,6

811,7 49,6

6,0

15

koncernen alingsås kommun > noter

NOTER till koncernredovisningen För specifikation under rubriken ”Kommunen”, se respektive not under kommunens redovisning. Not 1 Avskrivningar Företagens avskrivningsprinciper har inte anpassats till kommunens. Det är framför allt AB Alingsåshem som har skillnader i avskrivningstid för sitt fastighetsbestånd jämfört med kommunen. Not 2 Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter Slutavräkningar Summa

2006 1 206,7 15,3 1 222,0

2007 1 268,1 16,6 1 284,7

2008 1 359,9 -11,4 1 348,6

Av slutavräkningar som bokförs 2008 avser –8,9 mnkr innevarande år medan resterande –2,5 mnkr består av korrigering av slutavräkning för 2007. I den skatteprognos som kommunledningskontoret erhöll i slutet av februari 2009 framgick att slutavräkningen 2008 försämrats ytterligare med 3,8 mnkr. Försämringen belastar 2009. Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Införande avdr/regl.avg LSS-utjämning Kom. fastighetsavgift Sysselsättningsstöd Summa

2006 201,6 3,1 -0,6 44,2 - 20,5 268,8

2007 207,9 -7,0 33,3 44,9 - - 279,1

2008 230,7 -16,0 -16,8 47,5 48,2 293,6

Sysselsättningsstödet var ett tvåårigt bidrag som fr.o.m. 2007 ingår i den sk. ”påsen”. Kommunal fastighetsavgift är ett nytt bidrag fr o m 2008. Not 3 Finansiella intäkter, mnkr Ränteintäkter Räntebidrag Summa

2006 5,1 2,9 8,0

2007 9,4 1,9 11,3

2008 8,7 1,5 10,2

Not 4 Finansiella kostnader, mnkr Räntekostnader Ränta på pensionsavsättning Summa

2006 37,4 1,3 38,7

2007 45,6 1,8 47,7

2008 50,8 2,1 52,9

Räntekostnaderna har ökat, framförallt hos Alingsåshem men också hos Alingsås Energi Nät AB.

16

koncernen alingsås kommun > noter

Not 5 Årets resultat Årets resultat redovisas efter justeringar för koncerninterna poster och bokslutsdispositioner. Not 6 Övriga ej likvidpåverkande poster, mnkr Ej likvidpåverkande Pensioner Löneskatt skuldförändring Exploatering slutredov. gammal modell Restpost från koncernen Summa

2006 8,6 0,5 - 3,8 12,9

2007 8,8 1,2 1,0 1,4 12,4

2008 6,9 0,9

Not 7 Försäljning av anläggningstillgångar, mnkr Kommunen AB Alingsås Rådhus Summa

2006 18,1 8,7 26,8

2007 1,5 1,9 3,4

2008 1,1 0,8 1,9

2006 293,1 1 849,4 2 142,5

2007 304,5 1 962,4 2 266,9

2008 313,9 2 105,5 2 419,4

2006 3,6 13,8 8,9 26,3

2007 3,6 46,1 8,8 58,5

2008 3,6 58,3 8,8 70,7

Not 8 Mark, byggnader, tekn. anläggningar, mnkr Kommunen AB Alingsås Rådhus Summa Not 9 Finansiella anläggningstillgångar, mnkr Värdepapper och andelar Långfristiga fordringar Balanspost enligt lag Summa

7,6 15,4

Värdepappren avser: SABO Byggnadsförsäkring AB; 0,1 mnkr. Västtrafik AB; 2,3 mnkr, Kommuninvest; 1,0 mnkr samt övrigt 0,2 mnkr. Balanspost enligt lag avser AB Alingsåshems ersättningslånepost som tillgångsförts enligt SFS 1991:13. Ökningen av långfristiga fordringar beror på placering av pensionsmedel som redovisas hos kommunen. Not 10 Förråd, mnkr Förråd Exploateringsmark Pågående arb för annan Summa

2006 3,0 45,0 - 48,0

2007 3,0 49,3 - 52,3

2008 3,8 53,5 0,4 57,3

Ökningen på exploateringsmark 2008 ligger huvudsakligen i norra stadsskogen

17

koncernen alingsås kommun > noter

Not 11 Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Justering Summa

2006 890,3 103,3 -10,0 983,6

2007 983,6 82,7 - 1 066,3

2008 1 066,3 46,8 -0,2 1 112,9

Förändring av eget kapital redovisas efter justeringar för koncerninterna poster och bokslutsdispositioner. År 2006 minskar kommunens egna kapital med 10 mnkr. Det är 2005 års avsättning till pensionsfond som flyttas från eget kapital till avsättningar. Not 12 Avsättningar mnkr Pensioner Återställningsfond Bälinge Pensionsfond Uppskjuten skatt GC-väg västra bodarne Summa

2006 42,7 6,2 30,3 46,0 - 125,2

2007 48,6 7,3 51,3 47,7 6,0 160,9

2008 53,0 7,8 69,1 52,4 6,0 188,3

Pensionsfond är avsättning hos kommunen. Läs not 18 på sid 30. Not 13 Långfristiga skulder, mnkr Förfallotid Inom ett år två till fem år Längre än fem år Minoritetsintressen Summa

2006 408,8 602,2 166,0 5,8 1 182,8

2007 358,0 590,4 265,6 4,9 1 218,9

2008 304,0 676,9 289,8 5,3 1 276,0

Not 14 Borgensförbindelser, mnkr Kommunen AB Alingsåshem, Fastigo Summa

2006 53,5 0,2 53,7

2007 48,7 0,2 48,9

2008 49,6 0,2 49,8

18

koncernen alingsås kommun > kommunala bolag

kommunala bolag Moderbolag

Dotterbolagen

AB Alingsås Rådhus

Fabs Alingsås

Ordf: Ingegerd Löfqvist (m) VD: Lars Eklund Årets resultat: -13,0 mnkr

Ordf: Bo Lundbladh (c) Vd: Peter Jakobson Nettoomsättning: 127,4 mnkr Årets resultat: 6,2 mnkr

Enligt bolagsordningen skall AB Alingsås Rådhus äga och förvalta aktier i Alingsås kommuns hel- eller delägda bolag samt initiera och driva särskilda projekt i syfte att utveckla kommunens bolagsverksamhet, som en integrerad del i det kommunala utvecklingsarbetet. Bolaget skall samordna och tillsammans med dotterbolagen utveckla bolagens verksamhet på ett för kommunen och bolagen värdeskapande sätt. AB Alingsås Rådhus har inte haft några rörelseintäkter. Ränta på förlagslånet till kommunen har erlagts med 18,1 mnkr (17,6 mnkr). Årets resultat uppgick till –13,0 mnkr (-12,7 mnkr). AB Alingsås Rådhus har erhållit koncernbidrag på sammanlagt 18,6 mnkr (18,1 mnkr) från dotterbolagen. Aktiekapitalet i AB Alingsåshem har under året höjts med 11,2 mnkr genom nyemission på bolagsstämma den 14 mars 2008. Ökningen av aktiekapitalet finansierades genom att kommunen lämnade ett förlagslån på 11,2 mnkr till AB Alingsås Rådhus.

Bolagets verksamhet skall medverka till en positiv näringslivsutveckling i Alingsås kommun och till att kommunens olika verksamheter har ändamålsenliga lokaler som används effektivt. Omsättningen i Fabs AB för 2008 uppgick till 128,4 mnkr (122,4 mnkr). Av omsättningen avsåg 127,3 mnkr (121,7 mnkr) fastighetsförvaltningen och 0,9 mnkr (0,7 mnkr) tomtförsäljningen. Rörelseresultatet för Fabs AB uppgick till 27,1 mnkr (24,0 mnkr) före finansiella poster. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 8,8 mnkr (8,1 mnkr). Fabs AB har lämnat ett koncernbidrag på 5,5 mnkr till AB Alingsås Rådhus. Fabs fastigheter innehåller sammanlagt 171 422 m2 lokalyta. Vakansgraden är 1 %. En fastighet och en tomt såldes under året och tre fastigheter köptes.

Alingsås Energi Ordf: Gunnar Henriksson (m) Vd: Jan Olofzon Nettoomsättning. 217,9 mnkr Årets resultat 15,8 mnkr

Koncernen Alingsås Energi driver verksamheterna elhandel, elnät, värmenät, stadsnät och tjänster närliggande kärnverksamheten. Nettoomsättningen uppgick 2008 till 217,9 mnkr (213,2 mnkr). Årets omsättning hänförs framförallt till en högre omsättning för försäljning av fjärrvärme och stadsnät men minskad omsättning på elförsäljning. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 22,7 mnkr (17,2 mnkr). Årets resultat blev 15,8 mnkr (13,1 mnkr). Alingsås Energi Nät AB har lämnat ett koncernbidrag på 9,6 mnkr till AB Alingsås Rådhus. Omsättningen försåld el 2008 blev 236 GWh (251 GWh) som levererades till ca 13 700 kunder. Omsättningen försåld värme blev 109 GWh (105 GWh).

Alingsåshem Ordförande: Maja-Stina Jacobsson (m) VD: Ing-Marie Odegren Nettoomsättning: 194,1 mnkr Årets resultat: 11,1 mnkr

AB Alingsåshems nettoomsättning uppgick 2008 till 194,1 mnkr (184,2 mnkr). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 14,0 mnkr (19,2 mnkr). Årets resultat blev 11,1 mnkr (14,8 mnkr). Den jämförelsestörande posten ”avyttring av radhus Odengatan” har påverkat årets resultat positivt med 0,7 mnkr (2,8 mnkr). AB Alingsåshem har lämnat koncernbidrag på 3,5 mnkr (2,9 mnkr) till AB Alingsås Rådhus. Alingsåshems lägenhetsbestånd uppgick vid årets slut till 3 296 bostadslägenheter. Av beståndet utgör bostäder inom äldrebo-

19

koncernen alingsås kommun > kommunala bolag

endet 432 lägenheter och omsorgsbostäder 65 lägenheter. Efterfrågan på bostäder i Alingsås tätort är fortsatt hög. Totalt antal anmälda i intressebanken var i slutet av året 6 076 (5 055). Totalt har 337 (402) omoch avflyttningar skett under året, motsvarande 12 % (15 %) av hela beståndet. Antalet outhyrda lägenheter har under året uppgått till 34 (21), i sammanlagt 50 (27) månader. I kv. Eksluttningen i Stadsskogen har Alingsåshem strax före årsskiftet fär-

digställt 32 energieffektiva lägenheter med passivhusteknik. Sex lägenheter för LSSboende har integrerats i de tre husen. På Hagagården har två avdelningar byggts om till demensboende och personalutrymmen. Kvarnbackenskolan har byggts om till rehabcentrum och korttidsboende för vårdtagarna. Om- och tillbyggnationen påbörjades under 2007 och färdigställdes sommaren 2008. Ombyggnationen och energieffektiviseringen, enligt passivhuskonceptet, av miljonprogramsområdet Brogården har påbörjats under året, med byggstart av den första etappen, omfattande 18 lägenheter. Färdigställandet har skett i januari 2009. Hyrorna har förhandlats med Hyresgästföreningen, varvid hyresutvecklingen t o m 2013 har fastställts, vilket bedöms positivt för såväl hyresgästernas som bolagets trygghet. Alingsåshem utför nu, efter en partneringupphandling, alla nybyggnadsprojekt och renoveringsprojekt enligt partneringmodell. Partneringsamarbetet innebär att alla byggnadsprojekt under en femårsperiod kommer att utföras av samma entreprenör, Skanska.

20

Alingsås Futurum Ordf: Ragnar Udin Vd: Lennart Anderberg Nettoomsättning: 7,6 mnkr Årets resultat: 0,0 mnkr

Alingsås Futurum är en ideell förening som ägs av kommunen och näringslivet tillsammans. Totalt finns 424 andelar varav kommunen äger 100, Fabs 10, Alingsås Energi Nät AB 3 och AB Alingsåshem 1 andel. Målen med verksamheten är att samordna de lokala insatserna för att främja en positiv utveckling av det lokala näringslivet, skapa kontakter för att öka antalet sysselsättningstillfällen, öka kommunens attraktionskraft för företag, turister och besökare samt att bevaka regionens behov av högskoleutbildning. Föreningen har tecknat avtal med Alingsås kommun för turistbyråverksamhet och näringslivsservice. Futurums nettoomsättning uppgick 2008 till 7,6 mnkr (13,4 mnkr). Resultatet efter finansiella poster uppgick till –0,1 mnkr (0,3 mnkr). Årets resultat blev +/-0 mnkr (0,2 mnkr).

Övriga företag Följande företag ingår ej i kommunens koncernredovisning: Kommunen innehar poster i Västtrafik AB, Bjärke elförening och Kommuninvest. AB Alingsåshem innehar poster i SABO Byggnadsförsäkrings AB och Husbyggnadsvaror. Alingsås Energi Nät AB innehar poster i Värmeverkens Ekonomiska förening.

koncernen alingsås kommun > koncernredovisning

koncernredovisning Syftet med koncernredovisningen är att visa koncernens totala ekonomiska ställning, utveckling och åtaganden. Koncernen utgörs av kommunen, koncernmoderbolaget AB Alingsås Rådhus och dess dotterbolag samt ägd andel av Futurum. För ytterligare information om de i koncernen ingående bolagen, hänvisas till respektive bolags årsredovisning.

Redovisningsprinciper Koncernredovisningen är ett sammandrag av kommunens och bolagens resultat-, balansräkningar och finansieringsanalyser. Med dotterföretag avses företag där moderbolaget innehar en röstandel om minst 20 %. Som dotterföretag räknas inte enbart aktiebolag utan även stiftelser, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och handelsbolag. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mel-

lan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. Moderbolaget äger Fabs AB, AB Alingsåshem och Alingsås Energi Nät AB till 100 %. Koncernen äger 114 av 424 andelar (26,9 %) i den ideella föreningen Alingsås Futurum. Interna poster av väsentlig betydelse har eliminerats. Obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt har klassats som eget kapital. Dotterföretagens principer för avskrivningar är inte anpassade till kommunens. Det är framför allt AB Alingsåshem som har skillnader i avskrivningstid för sitt fastighetsbestånd jämfört med kommunen. Bostadsbolaget har en genomsnittlig avskrivningstid på byggnader motsvarande 2 % på anskaffningsvärdet. Äldreboendet är undantaget. Pensionsskulden hanteras olika i koncernen. Kommunen och Alingsås Energi Nät AB är med i KPA och redovisar således skulden i balansräkningen. I energibolaget, har för dem som ej gått i pension, pensionsskulden lösts från KPA och placerats i SPP LIV AB. Fabs och AB Alingsåshem avsätter också medel till SPP i ett s.k.

premiesystem. Rådet för kommunal redovisning meddelade i sin rekommendation nr 8 2001 att den uppskjutna skatteskulden som utgör en del av förvärvade eller genererade obeskattade reserver skall redovisas och klassificeras som en avsättning. Detta sker från och med 2001 i Alingsås kommuns koncernredovisning.

Koncernstrukturen Kommunfullmäktige beslutade 200310-29 om att bilda AB Alingsås Rådhus. Aktiekapitalet uppgick till 5 mnkr och kommunen överlät i januari 2004 aktierna i Alingsås Energi Nät AB, AB Alingsåshem och Fabs AB till AB Alingsås Rådhus. Priset uppgick till 294 mnkr. AB Alingsås Rådhus är ett helägt dotterbolag till kommunen.

Ekonomisk översikt Stora värden i koncernen De kommunala bolagens omsättning är liten i förhållande till kommunens. Dock finns ett betydande innehav av anläggningstillgångar (till största delen fastighe-

21

koncernen alingsås kommun > koncernredovisning

ter) i bolagen. Någon värdering av bolagen har inte gjorts men delar av affärsverksamheten och infrastrukturen har med stor sannolikhet ett högt marknadsvärde som inte syns i koncernredovisningen. Årets resultat är positivt Av koncernens totala resultat på 46,8 mnkr svarar kommunen för ca 57 % och AB Alingsås Rådhus för 43 %. Moderbolaget redovisar ett negativt resultat medan samtliga dotterbolag redovisar positiva resultat (se sid 19-20). Den kortsiktiga betalningsförmågan

Den kortsiktiga betalningsförmågan för hela koncernen kan mätas i måttet kassalikviditet (likvida medel + kortfristiga fordringar/kortfristiga skulder). Detta mått bör vara över 100 % för att betalningsförmågan skall hållas på en godtagbar nivå. Koncernens kassalikviditet var 86 % exklusive övertrasseringsrätten (kredit på

22

50 mnkr genom koncernkontoavtal med sparbanken) och 96 % inklusive denna. Utbetalningarna är dock inte jämnt fördelade över året. En stor utbetalning sker på våren, då föregående års intjänade pensioner betalas ut. Resterande del av året byggs likviditeten upp för att klara denna utbetalning. Över en enskild månad varierar också likviditeten. Kommunens skatteintäkter betalas in i slutet av månaden och då är likviditeten hög i några dagar tills löneutbetalning sker. Det är en medveten strategi att inte ha mer direkt tillgängliga medel än vad som behövs. Om de direkt tillgängliga medlen relateras till nettokostnaderna exklusive avskrivningarna är betalningsberedskapen 46 dagar. Betalningsberedskapen är således god. Den långsiktiga betalningsberedskapen Precis som i kommunens redovisning ställer den sk. blandmodellen i redovisningen av pensionsskulden till det i jämförel-

serna. Vid en enkel eliminering av denna (hela pensionsskulden räknas som skuld) fås ett eget kapital på 301 mnkr för 2008. Detta ger en soliditet på ca 10 % vilket är något högre jämfört med 2007 och innebär att den långsiktiga betalningsförmågan hos koncernen förbättrats något.

Soliditetsutveckling Med resultatutveckling menas här förändringen av eget kapital (årets resultat)

plus uppskjutna skatter ställt i relation till eget kapital. Tillgångsförändringen avser procentuell förändring mellan åren. Av tabellen kan utläsas att resultatutvecklingen för perioden varit fullt tillräcklig för att möta tillgångsökningen.

2006

2007

2008

Soliditet %

12

9

10

Resultatutv. %

15

12

9

6

7

6

Tillg.förändr. %

koncernen alingsås kommun > koncernredovisning

Skuldsättningsgrad

Nyckeltal

Med skuldsättningsgrad menas här andelen tillgångar som finansierats med lån. I pensionsskuldsättningsgrad har hela skulden inräknats även den del som redovisas inom linjen. Den totala skuldsättningsgraden är något högre jämfört med år 2007.

Kr/invånare

2006

2007

2008

Anl.tillg.

61 942

65 848

69 466

Tot. tillg.

73 597

78 285

81 886

Tot. skulder

46 635

49 261

52 012

Eget kapital

26 962

29 024

29 874

Personal Anställda

(Procent)

2006

2007

2008

Kommunen 1

M

Kv

Tot

610

2 532

3 142

Kortfr.skulds.gr

12

9

10

Fabs AB

24

4

28

Långfr.skulds.gr

15

12

9

AB Alingsåshem

20

12

32

Alingsås Energi

39

9

48

1

7

8

Summa koncernen 694

2 564

3 258

Pensionskulds.gr. Total skulds.gr.

6

7

6

87

88

89

Alingsås Futurum

Invester ingsvolymen Under 2006 uppgick investeringsvolymen till 222 mnkr. År 2007 ökar investeringsvolymen med 9 mnkr. Ökningen ligger på bolagen. För år 2008 ökar investeringsvolymen ytterligare med 33,6 mnkr till 265,1 mnkr. Ökningen ligger till största del på bolagen (93 %).

Uthyrningssituationen fortsätter att vara god I koncernen är andelen outhyrda lokaler och bostadslägenheter låg. Någon risk för att uthyrningssituationen skulle försämras i större omfattning under de närmaste åren synes inte föreligga.

1) Endast tillsvidareanställningar. Inklusive visstidsanställningar har kommunen totalt 3 550 fördelat på 3 524 personer.

Tabellen visar att de kommunala företagens andel av det totala antalet anställda i koncernen är mycket lågt. Alingsås kommun svarar för 96 % av totalt antal anställda. Andelen män är betydligt högre i bolagen än i koncernen som helhet. I samtliga bolags ägardirektiv finns inskrivet att bolagen skall följa den personal- och lönepolitik som gäller för kommunen.

23

kommunen alingsås > ekonomiska rapporter

resultaträkning Redovisning, mnkr 2004 2005 2006 Verksamhetens intäkter (not 1) 458,3 422,9 431,4 Verksamhetens kostnader (not 2) -1 690,0 -1 754,3 -1 839,1 Avskrivningar (not 3) -49,4 -33,8 -36,3 Verksamhetens nettokostnader -1 281,1 -1 365,2 -1 444,0 Skatteintäkter (not 4) 1 102,3 1 150,8 1 222,0 Generella statsbidrag och utjämning (not 5) 199,5 261,3 268,8 Finansiella intäkter (not 6) 14,7 26,7 29,3 Finansiella kostnader (not 7) -7,1 -1,7 -1,7 Resultat före extraordinära poster 28,3 71,9 74,4 Extraordinära intäkter (not 8) 229,0 - - Årets resultat 257,3 71,9 74,4

2007 422,7 -1 917,7 -37,3 -1 532,3 1 284,7 279,0 33,1 -2,3 62,2 - 62,2





2008 438,2 -2 049,3 -39,0 -1 650,1 1 348,6 293,6 37,1 -2,4 26,8

26,8

finansieringsanalys 2004 Den löpande verksamheten Årets resultat 257,3 Justering för av- och nedskrivningar 49,4 Justering för gjorda avsättningar 1,1 Utbetalning av FÅP till Skandia Justering för övriga ej likvidpåverkande poster (not 9) 4,4 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 3 12,2 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 196,6 Ökning/minskning förråd och varulager 30,9 Ökning/minskning kortfristiga skulder -4,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten 535,1 Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar -61,3 Försäljning av anläggningstillgångar 66,5 Kassaflöde från investeringsverksamheten 5,2 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0 Amortering av skuld -182,5 Utbetalning av nya och garantipensioner -3,4 Ökning långfristiga fordringar -344 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -529,9 Årets kassaflöde 10,4 Likvida medel vid årets början 102,4 Likvida medel vid årets slut 112,8

24

2005

2006

71,9 33,8 1,2 13,4 120,3 -59,7 -0,1 -147,7 -87,2

-55,3 358,3 303

3,5 -0,9 -2,9 -181,6 -181,9 33,9 112,8 146,7











2007

74,4 36,3 21,4 -3,4 9,1 137,8 -12,5 -13 -10,4 101,9

-76,8 18,1 -58,7

1,7 -1,7 -3,4 -22,4 -25,8 17,3 146,7 164,0









2008

62,2 37,3 27,1 0,0 11,0 137,6 -28,9 -4,5 -7,3 96,9

-53,8 1,5 -52,3

-0,3 -1,3 -3,4 -44,8 -49,8 -5,2 164,0 158,8









26,8 39,0 18,3 0,0 7,8 91,9 -46,8 -6,7 5,2 43,6

-56,1 7,2 -48,9

-3,0 1,1 -3,4 -23,0 -28,3 -33,6 158,8 125,2

kommunen alingsås > ekonomiska rapporter

balansräkning Belopp i mnkr

2004

2005

2006

2007

Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 10) 6 14,5 278,4 293,1 304,5 - Maskiner och inventarier (not 11) 80,6 77,0 84,7 87,7 Finansiella anläggningstillgångar (not 12) 380,8 562,3 584,7 629,5 Summa anläggningstillgångar 1 075,9 917,7 962,5 1021,7 Omsättningstillgångar Förråd m m (not 13) 16,5 16,6 29,6 34,0 Fordringar (not 14) 89,8 119,4 141,9 130,9 Kortfristig placering i bank (not 15) 30,0 60,0 50,0 90,0 Kassa och bank (not 16) 112,7 146,7 164,0 158,8 Summa omsättningstillgångar 249,0 342,7 385,5 413,7 SUMMA TILLGÅNGAR 1 324,9 1 260,4 1 348,0 1 435,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 17) 778,0 849,9 914,3 976,6 - därav årets resultat 257,3 71,9 74,4 62,2 Avsättningar Avsättningar till pensioner m.m. (not 18) 35,9 44,6 78,3 112,3 Skulder Långfristiga skulder (not 19) 2,5 5,1 5,1 3,5 Kortfristiga skulder (not 20) 508,5 360,8 350,3 343,0 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 324,9 1 260,4 1 348,0 1 435,4 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser (not 21) 591,9 599,1 668,8 803,5 Borgensförbindelser och övr. ansvarsförbind. (not 22) 1 035,6 1 178,3 1 225,3 1 259,1 Anställningsavtal (not 23)

2008

313,9 88,2 652,5 1054,6

40,7 162,6 105,0 125,2 433,5 1 488,1

1 003,3 26,8

135,0

1,6 348,2

1 488,1

811,7 1 318,6

25

kommunen alingsås > noter

noter Not 1 Verksamhetens intäkter, mnkr Försäljning Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av v-het Reavinster Summa

2006 26,8 122,8 35,5 169,4 53,9 23,0 431,4

2007 27,0 129,3 36,0 161,2 53,8 15,4 422,7

2008 27,4 134,6 36,5 175,0 50,9 13,8 438,2

Verksamhetens intäkter är rensade från interna poster. Ökningen av bidrag beror till stor del på bidrag från

Migrationsverket för ökat antal mottagande av flyktingar och numera ensamkommande asylsökande ungdomar samt från intäkter från försäkringskassan. Not 2 Pensionskostnader, mnkr Nyintjänade pensionsförmåner fr.o.m. 1998 Ränta på pensionsskuld Utbetaln av förmåner intjänade före 1998 Individuell del Löneskatt på utbetald ansvarsförbindelse Löneskatt på individuell del Löneskatt på nyintjänad pensionsskuld Löneskatt pensionsförsäkring Summa

2006 7,3 1,3 17,7 32,3 6,2 7,9 1,3 0,9 74,9

2007 6,4 1,8 19,8 36,3 6,7 8,8 1,7 0,1 81,6

2008 4,9 2,1 20,0 38,9 5,7 9,4 1,2 0,1 82,3

Not 3 Avskrivningar, mnkr Byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa

2006 11,6 24,7 36,3

2007 11,7 25,6 37,3

2008 13,1 25,9 39,0

Syftet med avskrivningar är att fördela anskaffningsvärdet över den beräknade brukningstiden (ekonomisk livslängd). Avskrivningar sker linjärt baserat på anskaffningsvärdena. Avskrivning sker månaden efter att investeringsutgiften bokförts. Not 4 Skatteintäkter, mnkr Skatteintäkter Slutavräkningar Summa

2006 1 206,7 15,3 1 222,0

2007 1 268,1 16,6 1 284,7

2008 1 359,9 -11,4 1 348,6

Av slutavräkningar som bokförs 2008 avser –8,9 mnkr innevarande år medan resterande –2,5 mnkr består av korrigering av slutavräkning för 2007. I den skatteprognos som kommunledningskontoret erhöll i slutet av februari 2009 framgick att slutavräkningen 2008 försämrats ytterligare med 3,8 mnkr. Försämringen belastar 2009.

26

kommunen alingsås > noter

Not 5 Generella statsbidrag och utjämning, mnkr 2006 Inkomstutjämning 201,6 Kostnadsutjämning 3,1 Regleringsbidrag -0,6 LSS-utjämning 44,2 Kom. fastighetsavgift - Sysselsättningsstöd 20,5 Summa 268,8

2007 207,9 -7,0 33,3 44,9 - - 279,1

2008 230,7 -16,0 -16,8 47,5 48,2 293,6

Sysselsättningsstödet var ett tvåårigt bidrag som fr.o.m. 2007 ingår i den sk. ”påsen”. Kommunal fastighetsavgift är ett nytt bidrag fr o m 2008. Not 6 Finansiella intäkter, mnkr Ränteintäkter Borgensavgifter Summa

2006 26,4 2,9 29,3

2007 30,2 2,9 33,1

2008 34,0 3,1 37,1

Att ränteintäkterna ökar beror huvudsakligen på att förlagslånen till AB Alingsås Rådhus ökar samt på ränteintäkter från bank. Not 7 Finansiella kostnader, mnkr Räntekostnader Ränta på pensionslöften Summa

2006 0,4 1,3 1,7

2007 0,5 1,8 2,3

2008 0,3 2,1 2,4

Not 8 Extra ordinära intäkter, mnkr Reavinst 2004 genom försäljning av kommunens aktier i de kommunala bolagen till AB Alingsås Rådhus. Not 9 Övriga ej likvidpåverkande poster Pensioner som ej är likvidpåverkande Löneskatt skuldförändring Exploatering slutredov. gammal modell Summa

2006 8,6 0,4 - 9,0

2007 8,8 1,2 1,0 11,0

2008 6,9 0,9 7,8

27

kommunen alingsås > noter

Not 10 Mark, byggnader och tekniska anläggningar, mnkr 2006 Markreserv 4,4 Verksamhetsfastigh. 17,7 VA-verk 85,5 Avfallshantering 4,8 Publika fastigheter 165,8 Hyresfastigheter 2,9 Övriga fastigheter 12,0 Summa 293,1

2007 3,1 16,0 87,7 5,0 176,6 3,8 12,3 304,5

2008 3,1 17,6 93,2 6,0 179,4 2,6 12,1 314,0

Verksamhetsfastigheter avser sådana fastigheter som kommunen använder i sin ordinarie verksamhet, t ex förvaltningshus, skolor och daghem. Publika fastigheter avser gator, vägar och parker. Publika fastigheter ökar 2007 och 2008 som en effekt av anläggning av vägar mm ute i stadsskogen. Not 11 Maskiner och inventarier, mnkr Fordon och maskiner Inventarier Summa

2006 26,9 57,8 84,7

2007 28,6 59,1 87,7

2008 26,8 61,4 88,2

Varav finansiell leasing 2006 2007 2008 Ack anskaffningsvärden Vid årets början 7,7 9,8 8,8 Nyanskaffningar 2,1 0,0 0,0 Utlösta bilar - -1,0 -3,7 Ack avskrivningar Vid årets början -1,3 -2,9 -4,1 Årets avskrivningar -1,6 -1,2 -1,0 Redovisat värde 6,9 4,7 0,0 Nyanskaffningar bokförs ej längre som finansiell leasing. Not 12 Finansiella anläggningstillgångar, mnkr 2006 Långfristiga fordringar AB Alingsåshem 28,3 Kommunala tilläggslån 0,1 AB Alingsås Rådhus 374,7 Fabs AB 160,0 Summa 563,1

2007

2008

28,3 - 386,8 160,0 575,1

28,3 0,0 398,0 160,0 586,3

Fordringarna på AB Alingsås Rådhus ökar under perioden på grund av nya förlagslån i samband med att aktiekapitalet i, framför allt, Alingsåshem har höjts. Fordran på Fabs AB består av ett förlagslån.

28

kommunen alingsås > noter

Värdepapper, andelar mm 2006 Aktier i helägda bolag AB Alingsås Rådhus 5,0 Övriga aktier och andelar Västtrafik AB 2,3 Kommuninvest 1,0 Övr andelar och bostadsrätter 0,1 Långsiktig placering (pensionsfond) 13,3 Summa 21,7 Total summa

584,7

2007 5,0 2,3 1,0 0,1 46,0 54,4 629,5

2008

5,0 2,4 1,0 0,1 57,7 66,2 652,5

Långsiktig placering består av placering inför kommande pensionsutbetalningar. Marknadsvärdet på placeringarna 200812-31 var 61 445 116 kronor. Läs mer under not 24. Not 13 Förråd m m, mnkr 2006 2007 Förråd 1,1 1,2 Exploateringsverksamhet Industrimark 7,2 8,0 Bostadsmark 20,5 24,1 Osålda marker 0,7 0,7 Summa 29,5 34,0

2008 1,9 8,9 29,2 0,7 40,7

Ökningen på bostadsmark 2008 ligger huvudsakligen i norra stadsskogen. Not 14 Fordringar, mnkr Statsbidrag Kundfordringar Interimsfordringar Övriga fordringar

2006 7,9 32,9 83,8 17,3

2007 4,5 17,7 90,9 17,8

2008 5,1 21,4 97,6 38,6

Summa 141,9 130,9 162,7 Ökningen av interimsfordringar 2007 beror på upplupna skatteintäkter. För 2008 beror det på ökade förutbetalda kostnader. Övriga fordringar ökar huvudsakligen pg. a att AB Alingsåshem har en skuld till koncernkontot. Not 15 Kortfristig placering Aktiv placering av tillfällig överlikviditet. 50 mnkr i Nordea. Bindningstid 1 månad. 25 mnkr i Alingsås Energi Nät AB, 20 mnkr i AB Alingsåshem och 10 mnkr i Fabs AB.

29

kommunen alingsås > noter

Not 16 Kassa och bank, mnkr Alingsås Energi Nät AB Alingsås Energi AB AB Alingsåshem Fabs AB Alingsås kommun AB Alingsås Rådhus Summa

2006 -3,7 28,5 6,3 10,4 119,1 3,4 164,0

2007 -5,6 14,3 -6,8 13,5 137,4 6,0 158,8

2008 3,1 5,6 -16,4 -3,4 129,8 6,5 125,2

Not 17 Eget kapital, mnkr Ingående eget kapital Årets resultat Justering av avsättningar Summa

2006 849,9 74,4 -10,0 914,3

2007 914,3 62,2

2008 976,6 26,8

976,6



1 003,3

År 2006 minskar kommunens egna kapital med 10 mnkr. Det är 2005 års avsättning till pensionsfond som flyttas från eget kapital till avsättningar. Not 18 Avsättningar, mnkr Avsättningar till pensioner IB garanti och visstidspens. Räntor Utbetalningar Intjänade Löneskatt på skuldförändr. Engångsbelopp pensionsförsäkring Summa

2006 39,5 1,3 -3,4 7,2 1,3 -4,2 41,7

2007 41,7 1,8 -3,4 6,4 1,2 - 47,7

2008 47,7 2,1 -3,4 4,9 0,9 52,1

2006 6,2 30,3 - 36,5

2007 7,3 51,3 6,0 64,6

2008 7,8 69,1 6,0 82,9

Löneskatt (24,26 %) ingår i avsättning Övriga avsättningar Återställn.fond ”Bälinge”* Pensionsfond** GC-väg västra bodarne Summa

En avsättning är en ekonomisk förpliktelse där storleken eller förfallotiden inte är helt bestämd. En skuld däremot kan klart definieras både till belopp och förfallotidpunkt. *Från och med 2000 görs avsättning till en återställningsfond för Bälinge avfallsdeponi. Kostnaden för täckning av deponien beräknas till ca 35 mnkr. Till detta kommer krav på kontroll och omhändertagande av lakvatten under minst 30 år efter avslutad deponering. **Avsättningarna görs för att minska de negativa effekter som kommer att uppstå när stora utbetalningar av ansvarsförbindelsen görs.

30

kommunen alingsås > noter

Not 19 Långfristiga skulder – finansiell leasing, mnkr 2006 2007 2008 Ackumulerade låneskulder Vid årets början 6,3 8,0 7,7 Ökade skulder under året 1,7 -0,3 -3,1 Ackumulerade amorteringar Vid årets början -1,2 -2,9 -4,2 Årets amorteringar -1,7 -1,3 1,1 Redovisat värde vid årets slut 5,1 3,5 1,5 Den del av låneskulden som ska amorteras redovisas under kortfristiga skulder. Att skulderna minskar beror på att bilar har sålts eller lösts ut under året och den långfristiga skulden har återförts.

Not 20 Kortfristiga skulder, mnkr Skulder till kom. bolag Källskatt + soc. avg. dec 07 Interimsskulder Leverantörsskulder Semester- och övertidsskuld Skulder till staten Övriga skulder Summa

2006 44,8 43,1 77,4 87,5 73,9 3,8 19,8 350,3

2007 21,3 46,3 76,7 90,7 73,0 6,6 28,4 343,0

2008 15,2 44,5 84,7 90,5 74,4 9,6 29,3 348,2

Not 21 Pensionsförpliktelser, mnkr

2006 668,8

2007 803,5

2008 811,7

Den första oktober 2006 fattades det beslut om att sänka diskonteringsräntan med en halv procentenhet. Detta medför en uppvärdering av pensionsskulden vilket visar sig i ökningen av kommunens pensionsförpliktelser. Not 22 Borgensåtaganden, mnkr Kom. stiftelser och bolag Riksbyggen brf Kaptenen Kom. förlustansv. Egnhem Övriga förbindelser Summa

2006 1 171,8 15,7 5,9 31,9 1 225,3

2007 1 210,4 14,5 5,1 29,1 1 259,1

2008 1 269,0 14,4 4,5 30,7 1 318,6

Alingsås kommun har i maj 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB: s samtliga förpliktelser. Samtliga 223 kommuner som per 2008-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Alingsås kommun hade vid årsskiftet 2008/2009 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,52 procent.

31

kommunen alingsås > noter

Not 23 Övrigt Anställningsavtal Kommunen har pensionsutfästelser i samband med visstidsförordnanden och liknande till 1 chefstjänsteman. Det innebär att han, under vissa förutsättningar, har rätt till visstidspension om han avgår före ordinarie pensionsålder. Sedan 1996 ingås inga sådana avtal längre. En politiker har pensionsavtal enligt tidigare gällande regler. Not 24 Alingsås kommuns pensionsfond, mnkr I samband med budgeten för 2005 beslutade kommunfullmäktige att påbörja avsättning till en pensionsfond med målsättningen att minska de negativa effekterna som kommer att uppstå på kommunens likviditet när de pensionsförpliktelser som redovisas under ansvarsförbindelser börjar betalas ut. Avsättningen som sker inom egen balansräkning är beslutad till 10 mnkr 2005 och 20 mnkr/år för åren därefter. Svenska statens obl 3102 11,3 HSH Nordbank AG 3,1 Barclays 20 ZCP 110105 5,0 Svenska statens obl 3104 27,9 SPP Aktieindexfon Global 1,1 Handelsbanken Sverige Index etisk 2,1 Skagen Global 1,0 Bayerische Landesbank 6,3 Avkastning 3,4 Ännu ej placerade medel 8,0 Summa 69,1 Fondens räntesida består av Svenska statens obl 3102, HSH Nordbank AG, Svenska statens obl 3104 och Bayerische Landesbank. Resterande placeringar ligger på aktiesidan och därtill skall läggas avkastning på aktuella placeringar samt ännu ej placerade medel.

32

kommunen alingsås > finansiell analys

FINANSIELL ANALYS Syftet med den finansiella analysen är att beskriva orsaker till utvecklingen av kommunens resultat och ställning samt att klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning, som föreskrivs i kommunallagen, eller inte. Viktiga aspekter är också kommunens styrka inför framtiden, riskförhållande samt förmåga att styra och kontrollera den ekonomiska utvecklingen. Först i analysen presenteras och analyseras ett antal nyckeltal som mäter olika perspektiv såsom resultat, kapacitet inför framtiden, kontroll av den ekonomiska utvecklingen och framtida risker. Sedan gör vi en utblick i omvärlden och en avstämning mot uppsatta mål. Därefter besvaras frågan om Alingsås kommun har god ekonomisk hushållning eller inte. Sist med inte minst blickar vi mot framtiden!

Resultatutveckling

Balanskravsresultat

Årets resultat för Alingsås kommun uppgår till +27 mnkr. Kommunen har redovisat positiva resultat under hela 2000-talet, med goda resultat den senas-te perioden. Resultatet för 2008 är dock inte lika starkt. Av resultatet kommer också +13 mnkr från försäljning av exploateringsfastigheter.

Kommunen klarar det lagstadgade balanskravet (intäkterna måste överstiga kostnaderna) samtliga år under femårsperioden. I balanskravsresultatet är realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar borträknade från resultatet. Realisationsvinster från exploateringsverksamhet är dock medräknade då detta är en del av den verksamhet som bedrivs. Realisationsförluster medger endast i

Justerat resultat för jämförelse i nyckeltalen Avsättning till pensionsfond gjordes första gången 2005, denna belastade dock inte resultatet detta år. För 2006 ändrade kommunen redovisningsprincip vilket innebar att avsättningen som görs till pensionsfonden kostnadsförs. För jämförelse i nedan redovisade nyckeltal är avsättningen som gjordes 2005 justerad från resultatet.

Resultat Utveckling, mnkr 2004 Årets resultat* 257 -varav försäljning av exploateringsfastigheter 1 Justerat resultat Balanskravs resultat 11 Skatteintäkter och generella statsbidrag, förändring i %** 1 Verksamh nettokostn, inkl. finansnetto, förändr. i %** 0 Nettokostnadsandel, %*** 98

Intäkter och kostnader 2005 72

2006 74

2007 62

2008 27

7 62 72

19

11

13

92

78

47

8

6

5

5

5 95

4 94

6 95

8 97

*av resultatet 2004 kommer 229 tkr av reavinst vid försäljning av kommunens aktier i de kommunala bolagen till AB Alingsås Rådhus, posten redovisas som extraordinär intäkt i resultaträkningen. 17 tkr kommer från reavinst vid försäljning av kommunala fastigheter till Fabs AB. **nyckeltalet är ej jämförbart mellan 2004 och 2005. Från 2005 gäller ett nytt kommunalekonomiska utjämningssystem bl.a. vad gäller LSS-utjämning. ***Avsättningen till pensionsfonden med 20 mnkr per år 2006-2008 är exkluderat från nettokostnaderna.

undantagsfall avsteg från balanskravet, dessa ingår därför balanskravsresultatet. Undantaget är 2005 då ett antal fastigheter såldes, vissa med vinst andra med förlust, varför det anses motiverat att ta med båda sidorna. Avsättningen som görs till pensionsfonden som kostnadssförts åren 2006-2008 (20 mnkr per år) återförs i balanskravsresultatet och förbättrar resultatet eftersom denna kostnadsföring inte stämmer överens med gällande bestämmelser (blandmodellen).

År 2008 användes 97 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidraget till att finansiera kostnaderna (vilket nyckeltalet nettokostnadsandel visar), resterande 3 procent redovisas därmed i positivt resultat. Nettokostnadsandelen understiger de 98 procent som brukar betraktas som god ekonomisk hushållning, och har så gjort under hela femårsperioden. För 2008 har dock nettokostnadsandelen ökat från att ha varit på låga nivåer under några år. För andra året i rad har verksamhetens kostnader ökat mer än vad skatteintäkter och statsbidrag ökat. För att kommunen skall kunna bibehålla en god ekonomi och upprätthålla en tillfredsställande handlingsfrihet måste kostnadernas ökningstakt begränsas till en nivå som ligger inom ramen för ökningen av skatteintäkter och statsbidrag.

33

kommunen alingsås > finansiell analys

Alingsåsaren Den genomsnittliga alingsåsaren har under 2008 bidragit med 36 207 kronor i form av skatteintäkter, dessutom har staten bidragit med 7 883 kronor per alingsåsare i form av utjämning m.m. Genomsnittsalingsåsaren fick i gengäld verksamhet för 44 302 kronor. Så fördelades pengarna:

4% 3%

8% Barnomsorg och grundskola

33%

Gymnasie- och vuxenutbildning Vård- och äldreomsorg Socialomsorg

19%

Kultur- och fritidsverksamhet Tekniska verksamheter

10%

Övrigt

23%

Investeringar Under samtliga år den senaste femårsperioden har resultaten varit tillräckligt stora för att klara att skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket nyckeltalet skattefinansieringsgrad visar. Överstiger nyckeltalet 100 % innebär det att kommunen har klarat att skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året och har således sluppit låna till investeringar. Under hela femårsperioden har investeringsvolymen överstigit avskrivningarna, vilket gör att kapital bundet i anläggningstillgångar ökar. Detta innebär att kommunen klarat att täcka reinvesteringar i befintliga anläggningar men också gjort nyinvesteringar i samband med volymtillväxt.

Kontroll - Budgetföljsamhet och prognossäkerhet Att ha god följsamhet mot budget och en god prognossäkerhet är ett mått på vilken kontroll kommunen har. I första hand är negativ budgetavvikelse en belastning men även för stora positiva avvikelser och för stora avvikelser mot prognoser visar på dålig kontroll. På sidan 8 visas budgetutfallet per ansvarsenhet. Avvikelsen gentemot budget är negativ med –19,8 mnkr. Av avvikelserna står verksamheterna för –28,4 mnkr, men räddas till viss del av finansieringen som gör ett överskott på 8,6 mnkr. Detta är lite av ett trendbrott

34

Investeringar 2004

2005

2006

2007

Investeringar, mnkr



56

51

75

56

56

Avskrivningar, mnkr

49

34

36

37

39

127

191

144

185

117

2004

2005

2006

2007

2008

19

37

46

24

-28

1,5%

2,7%

3,2%

1,6%

-1,7%

Skattefinansieringsgrad %

2008

Budgetavvikelse, mnkr Verksamheternas budgetavvikelse -i % av verksamh. nettokostn.

då verksamheterna resterande år under jämförelseperioden gjort större positiva budgetavvikelser. Verksamheternas budgetavvikelse i förhållande till nettokostnaderna var för 2008 -1,7 %. Ungefär samma siffra som för 2007 fast denna gång med negativ budgetavvikelse istället för positiv. Under året har flera nämnder, av kommunstyrelsen, blivit beviljade att ta i anspråk av eget kapital, om totalt 17,2 mnkr. Räknas dessa godkända underskott bort från budgetavvikelsen blir siffran för verksamheternas budgetavvikelse istället –11,2 mnkr och i procent av verksamhetens nettokostnader motsvarar detta –0,7 %. Redovisats resultat är 11,7 mnkr bättre än vid prognos 3 per den 30 september, här återfinns 3,6 mnkr hos verksamheterna

och 8,1 mnkr hos finansiering. Jämfört med prognos 2 per den 30 juni är resultatet 4,1 mnkr bättre, här återfinns –1,4 mnkr hos verksamheterna och 5,5 mnkr hos finansiering. Investeringarna visar en stor avvikelse mot budget med ett överskott på +76 mnkr år 2008. För 2007 och 2006 uppgick överskottet till +48 mnkr, för 2005 till +60 mnkr och för 2004 till +18 mnkr.

kommunen alingsås > finansiell analys

Kapacitet och risk - Betalningsförmåga Kommunens betalningsförmåga stärktes successivt under hela perioden fram till och med 2007. För 2008 minskades den långsiktigbetalningsförmågan exklusive pensionsförpliktelser (mäts av soliditet enligt balansräkningen) något medan den medellång- (mäts av finansiella nettotillgångar) och den kortsiktigbetalningsförmågan (mäts av kassalikviditeten) fortsatte att stärkas.

Långsiktig (kapacitet inför framtiden) Soliditeten visar hur stor del av kommunens totala tillgångar som finansierats med eget kapital. Soliditeten (enligt balansräkningen) stärktes successivt fram till och med 2007, för 2008 har dock soliditeten minskat något (-0,6 %). Årets resultat var inte tillräckligt stort för att öka det egna kapitalet i samma utsträckning som det totala kapitalet ökade. Skuldsättningsgraden är soliditetens motsats och visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats med främmande kapital (lån). Tittar vi närmare på skuldsättningsgradens fördelning så kan vi se att skulderna utgörs av kortfristiga skulder och avsättningar till pensioner m.m. Kommunen har ingen långfristig skuldsättning (förutom finansiell leasing 1,5 mnkr). För 2008 är det skuldsättningsgraden i form av avsättningar till pensioner m.m. som ökat. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser (ansvarsförbindelsen utanför balansräkningen ingår) stärktes dock 2008 och uppgår till 13 %. Detta eftersom som eget kapital borträknat pensionsförpliktelsen har ökat mer procentuellt än vad totala tillgångar har gjort. Pensionsförpliktelsen ökar numera enbart med ränte- och basbeloppsuppräkningar. Under 2007 kom nya riktlinjer för beräkning av pensionsskulden varför skulden

Procent

2004

2005

2006

2007

2008

Långsiktig % 59

67

68

68

Soliditet inkl. pensionsförpliktelser 14

Soliditet enligt balansräkningen

19

18

12



67 13

Total skuldsättningsgrad 41

33

32

32

varav långfristig skuldsättn.grad

enligt balansräkningen

0

0

0

0

33 0

varav kortfristig skuldsättn.grad

38

29

26

24

24

varav avsättn. till pensioner m.m.

3

4

6

8

9

86

81

82

88

87

Total skuldsättningsgrad, inkl. pensionsförpliktelser



Medellång % Finansiella nettotillgångar

114

534

610

692

Kortfristig % Kassalikviditet,

731

46

90

102

111

158

53

114

129

141

226

65

131

147

159

255

Kassalikviditet borträknat semesterlöneskuld, Kassalikv. exkl. semesterlöneskuld inkl. övertrasseringsrätt,

uppvärderades, vilket syns i att soliditeten faller detta år. Medellång (risk) I nyckeltalet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder som beräknas omsättas på medellång sikt (ca 10 år). Den medellånga betalningsberedskapen har överstigit 100 % samtliga åren, dvs. de tillgångar som är likviderbara på medellångsikt överstiger skulderna. Nyckeltalet har successivt förbättras för varje år. Kortsiktig (risk) Understiger kassalikviditet 100 procent innebär det att samtliga kortfristiga skulder inte kan betalas om de förfaller till betalning. Kassalikviditeten har successivt stärkts och överstiger 100 procent för åren 2006-2008. Semester- och övertidslöneskulden redovisas i balansräkningen

som kortfristig skuld, denna skuld förändras eller omsätts dock inte i någon större utsträckning under året. Exkluderas denna post överstiger måttet 100 % de fyra senaste åren. Inkluderas kommunens övertrasseringsrätt på 50 mnkr överstiger måttet 100 % samtliga år förutom år 2004. 2004 var dock ett undantagsår då långfristiga skulder tillfälligt klassificerats om till kortfristiga, eftersom Fabs AB skulle ta över kommunens banklån i början av 2005 vid förvärv av kommunens fastigheter. Att kassalikviditeten förbättrats beror på de goda resultaten. Efter att resultatet har finansierat investeringar har det fortfarande funnits en del kvar som ökat de likvida medlen.

35

kommunen alingsås > finansiell analys

Risk - Åtaganden Ur risk synpunkt är pensionsskulden viktig att beakta eftersom skulden skall finansieras de kommande 50 åren. Det totala pensionsåtagandet uppgår vid årets slut till 864 mnkr. 812 mnkr återfinns utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse, detta avser pensioner intjänade till och med 1997. Från och med 2005 avsätts medel för framtida utbetalningar av denna skuld, 10 mnkr avsattes 2005 och ytterligare 20 mnkr per år 2006-2008. Ytterligare 20 mnkr är planerat att avsättas för 2009. Avsättningarna som nu görs kommer att minska de negativa effekterna som kommer att uppstå när stora utbetalningar av denna ansvarsförbindelse görs. Kommunens borgensåtagande uppgick vid årets slut till 1 319 mnkr. 96 procent av borgensåtagandena består av åtagande gentemot de kommunala bolagen, de kommunala bolagens ekonomi är god, vilket reducerar risken betydligt. Koncernen redovisade 2008 ett positivt resultat på 46,6 mnkr. Ingen större risk bedöms i dagsläget heller för övriga borgensåtaganden. Kommunen erhåller ett utjämningsbidrag för LSS-kostnader (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), för 2008 uppgick detta bidrag till 47,5 mnkr. Utjämningssystemet har under flera år varit föremål för utredningar och diskussioner. Systemet innebär också att bidrag erhålles baserat på kommunernas genomsnittliga kostnader för LSS. Detta innebär att kostnadsökningar inom andra kommuner kan leda till lägre bidrag i Alingsås. Eftersom Alingsås är så stor bidragstagare kan förändringar av LSS-utjämningssystemet få stora konsekvenser för kommunens intäktssida.

36

mnkr

2004

2005

2006

2007

2008

Pensionsåtaganden Avsättning till pensioner Ansvarsförbindelse*

Summa

Borgensåtaganden

32

40

42

48

52

592

599

669

804

812

624

639

711

851

864

1 036

1 178

1 225

1 259

1 319

*Ökningen 2006 och 2007 beror på förändrade riktlinjer för beräkning av pensionsskulden.

Kännslighetsanalys



mnkr

Nya invånare skatteintäkter

1000 st

Nya invånare inkomstutjämning m.m.

1000 st

6,3

1 kr

62,4

Lönehöjning

1%

12,9

Bruttokostnadsförändring

1%

20,9

Skattehöjning

37,1

Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av ett flertal faktorer. En del av dessa är direkt påverkbara genom beslut, andra händelser ligger helt utanför kommunens kontroll. Känslighetsanalysens syfte är att beskriva hur olika händelser i kommunen och omvärlden påverkar kommunens ekonomiska situation.

Omvärlden - En jämförelse med andra kommuner Kommunens utdebitering av kommunalskatt uppgick för 2008 till 21,79 kronor per hundralapp. Utdebiteringen överstiger den genomsnittliga kommunalskatten för landet med 1,08 kronor (1,01 kronor 2007) och med 28 öre (24 öre 2007) jämfört med genomsnittet i GR kommunerna. Skillnaden har blivit större än föregående år på grund av att flera kommuner har sänkt sina skattesatser. I GR har 4 kommuner sänkt sin skattesats 2008. Kommunforskning i Västsverige (KFi) genomför årligen en jämförelse mellan de 49 kommunerna i Västra Götaland.

(Kommunen utveckling i förhållande till rikets utveckling är snarlik). Den finansiella profilen beskriver var kommunen befinner sig finansiellt och har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Västra Götaland. Profilen som presenteras här är Alingsås kommuns profil för 2007, 2008 års profil presenteras först hösten 2009. Poängen är fördelade enligt en normalfördelningskurva, värden utanför den streckade ringen innebär starkare värde än genomsnittet, och värden innanför den streckade linjen innebär ett svagare värde

kommunen alingsås > finansiell analys

än genomsnittet. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Alingsås kommun visar bättre värden än genomsnittet för samtliga av de fyra perspektiven: långsiktig handlingsberedskap/kapacitet, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. För de åtta nyckeltal som presenteras har kom-

munen värden som är bättre än genomsnittet på fem stycken, finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, resultat, genomsnittligt resultat (3 år) och skattefinansiering av investeringarna. För resterande tre nyckeltal, skattesats, soliditet och budgetföljsamhet ligger kommunen på genomsnittsvärdet. I förhållande till 2006 har Alingsås förbättrat sin ställning avseende perspektivet långsiktig handlingsberedskap/kapacitet vilket beror av den högre graden av skattefinansiering av investeringarna till följd av ett högt resultat jämte en relativt låg investeringsnivå. Hur vi står oss i 2008 års jämförelse är svårt att säga, årets resultat är sämre än tidigare år. Det finns dock anledning att tro att flera kommuner redovisar en sämre utveckling för 2008 än tidigare år, se Kommunsektorns ekonomi sidan 12.

Avstämning mot uppsatta mål Övergripande mål för ekonomi och finansiering Kommunen ska: - ej höja utdebiteringen. - ha en god ekonomisk hushållning. - ha full kostnadstäckning för avgiftsfinansierad verksamhet. - bibehålla en god soliditet. - i större grad konkurrensutsätta de kommunala verksamheterna.

- successivt kunna sälja kommunala bolag, mark, fastigheter samt anläggningar som ej behövs för att driva den kommunala kärnverksamheten: skola, vård, omsorg och samhällsbyggnad. - erbjuda större valfrihet och inflytande inom hemtjänst, äldreboende, barnomsorg och skola. Alingsås kommun har inte höjt utdebiteringen sedan 1988, med undantag för skat-

teväxlingar med landstinget. Kommunen har god ekonomisk hushållning, vilket besvaras och resoneras kring i nästa avsnitt, dock med viss tvekan för 2008. Den avgiftsfinansierade verksamheten har full kostnadstäckning. Samtliga avgiftsfinansierade verksamheter redovisar positiva resultat för 2008. Soliditeten sjönk något för 2008 (-0,6 %), dock stärktes soliditeten inklusive pensionsförpliktelser (+0,8 %). Soliditeten får anses vara bibehållet god, sett under den senaste fyra års perioden har soliditeten (enligt balansräkningen) legat på en nivå av 67-68 % varje år. Arbetet med högre grad av konkurrensutsättning och ökad valfrihet och inflytande är en pågående process i kommunen. Kommunens städning har lagts ut på entreprenad under 2008 och serviceenhetens städverksamhet har därmed avvecklats. Under året fattades också beslut att avveckla serviceenhetens kostverksamhet och lägga ut denna verksamhet på entreprenad från och med 2010. Kundvalssytem inom hemtjänst och hemsjukvård är infört genom att de personer som beviljats hemtjänst erbjuds att välja fritt bland auktoriserade utförare. En översyn har nu inletts med mål om att ge de äldre en ökad valfrihet över innehållet i beviljad hjälp. Totalt har ca 65 personer valt annan utförare än kommunen vilket motsvarar drygt 10 % av brukarna. Ett arbete med att tillskapa trygga bostäder för äldre i såväl kommunal som privat regi pågår också. Inom

gymnasieskolan infördes frisök i hela landet från och med läsåret 2008/2009. I barnomsorgen och grundskola ökar andelen barn/elever som väljer enskildverksamhet/friskola. 2004 såldes övervägande del av kommunens fastighetsbestånd till Fabs AB. Fastigheter som skulle avyttras och strategiska fastigheter som skulle finnas kvar i kommunens ägo fördes över till

ansvarsenhet exploatering. Under 2008 har försäljningar och förberedelse till försäljningar skett av bland annat Björkekärrs skola, Bjärke kommunalhus, Mellby förskola, Nolby kyrkogård, Lars Hansgården, Ryd 2:13, bostadsrätter på Mångatan, Jungmansgatan och Hallbovägen. En utredning pågår också om överlåtelser av de fastigheter som finns kvar i kommunen, och som inte bör säljas på den öppna marknaden, till AB Alingsåshem eller Fabs AB.

Mål för god ekonomisk hushållning - Kommunens förvaltningar och bolag ska samverka för att uppnå ett effektivt resursutnyttjande och en god utveckling. - Varje verksamhetsårs kommuninvånare skall bära kostnaderna för den service de själva beslutar om och själva konsumerar. - Driftkostnader får inte finansieras med lån eller förmögenhetsminskning. - Medel från försäljning av anläggningstillgångar skall användas till nyinvesteringar eller amortering av lån. - Resultatet bör vara så stort att det täcker en egenfinansiering av investeringar på ca 70 mnkr/år. Samverkan har skett både inom bolagskoncernen och mellan kommunens förvaltningar, så väl som med externa aktörer. Några exempel på samverkansprojekt under året är framtagandet av Vision 2019, där samtliga kommunens nämnder och

37

kommunen alingsås > finansiell analys

bolagsstyrelser, kommunfullmäktige och chefstjänstemän beretts tillfälle att delta samt Stadsskogen och Nolhagaprojektet, som bedrivs enligt projektmodellen under kommunstyrelsen. En lokalsamordnare anställdes under året på kommunledningskontoret i syfte att samordna, planera och effektivisera kommunens lokalanvändning. Även en städsamordnare anställdes, för att vara en beställarkompetens för städning inom kommunens samtliga verksamheter. Flera nämnder har också gemensamma inriktningsmål där en samverkan skett för att uppnå bästa resultat, se vidare under nämndernas beskrivning av måluppfyllelse. Genom att positiva resultat redovisats varje år under femårsperioden så har inte mer service konsumerats än vad det funnits resurser till, varje verksamhetsårs kommuninvånare har därmed burit kostnaderna för den service de själva har konsumerat. Inga driftskostnaderna har därmed heller behövts finansieras med lån eller förmögenhetsminskningar. Tvärtom har tillgångarna ökat bland annat till följd av att investeringsnivån varit högre än avskrivningarna. Sedan Fabs AB övertog kommunens fastigheter har kommunen inga långfristiga lån. Kommunen har klarat att skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under hela femårsperioden. En investeringsnivå på 70 mnkr hade dock inte klarats under 2008, resultatet hade inte räckt för att finansiera denna nivå, skattefinansiering av investeringarna klaras nu på grund av den lägre investeringsnivån (56 mnkr).

Alingsås Kommun har god ekonomisk hushållning, med viss tvekan… Minimikravet i form av balanskravet har klarats samtliga år. Nettokostnadsandelen har understigit 98 % för samtliga år, vilket brukar betraktas som god ekonomisk

38

hushållning. Kommunen har klarat de uppsatta finansiella målen och fyra av fem uppsatta målen för god ekonomisk hushållning. De flesta analyserade nyckeltalen visar bra värden, även om utvecklingen inte varit lika god för 2008 som för tidigare år. Kommunens risker bedöms också som låga, det finns en bra beredskap och den avsättning som görs till pensionsfonden minskar riskerna ytterligare. Även i en jämförelse med andra kommuner ligger Alingsås bra till. Svaret på frågan om Alingsås kommun har god ekonomisk hushållning är därmed ja, fast med viss tvekan, ett av våra mål för god ekonomisk hushållning klaras inte. Resultatet är svagare än tidigare och vi räddas till viss del av intäkter från försäljning av exploateringsfastigheter, utan dessa hade vi till exempel inte klarat att skattefinansiera samtliga våra investeringar som genomförts under 2008. Vi hade inte heller klarat att skattefinansiera samtliga budgeterade investeringar under 2008 utan klarar oss på grund av det stora överskottet mot investeringsbudgeten (+76 mnkr). Hade samtliga budgeterade investeringar genomförts hade skattefinansieringsgraden varit kraftigt försämrad med en sjunkande soliditet som följd. Ett varningstecken inför kommande år är också den höga kostnadsökningstakten vi sett under 2008, som överstiger ökningen av skatteintäkterna och statsbidrag. Detta förhållande gäller för andra året i rad. Denna utveckling måste stävjas om Alingsås även i framtiden skall kunna svara ja på frågan om vi har god ekonomisk hushållning. En bedömning av god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv borde också vara att skattemedlen används till rätt saker och utnyttjas effektivt. Ett sätt att mäta detta kan vara att titta på nämndernas uppfyllelse av inriktningsmålen (bör vara uppnådda inom en treårspe-

riod), där de flesta nämnder redovisar goda uppfyllelsegrader. Se vidare under respektive ansvarsenhet. Den genomsnittliga uppfyllelsegraden för de 55 inriktningsmål nämnderna har är 2,8 på en 4: a gradig skala.

En blick mot framtiden Kommunen har under de senaste åren stärkt sin finansiella ställning, vilket ger ett bra utgångsläge inför framtiden. Dock har det senaste årets utveckling varit något sämre. Vi vet också att den kommande perioden kommer att bli tuffare för Sveriges kommuner. Under andra halva av 2008 har det pratats i termer av finanskris och stundande lågkonjunktur. Sveriges kommuner och landsting spår också resultatförsvagningar för kommunerna under den kommande perioden, se Kommunsektorns ekonomi sidan 12. Skatteunderlaget försvagas främst genom en försvagad arbetsmarknad, vilket innebär en uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Dessutom förväntas det generella statsbidraget vara nominellt oförändrat och krymper därför realt. Vår potential att förstärka intäktssidan via skattehöjningar är också begränsad då skattesatsen överstiger den genomsnittliga både i riket och bland GR kommunerna. Kommunens kostnadsutveckling har varit hög och under de senaste två åren har den överstigit ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. För 2008 ökade kostnaderna med hela 3 procent mer än vad skatteintäkterna och statsbidragen ökade. Kostnadsökningstakten måste bromsas in och begränsas till ökningen av skatteintäkter och stadsbidrag. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla en god ekonomi och ha en tillfredställande handlingsfrihet även i framtiden. Detta förutsätter en fortsatt aktiv styrning, där ekonomin hela tiden ställs mot de ökade verksamhetsbehoven.

kommunen alingsås > finansiell analys

Den negativa budgetavvikelse som nämnderna haft under 2008 oroar också. Nämndernas budgetföljsamhet blir av stor vikt när ekonomin försvagas. Kommunbudgeten som kommunfullmäktige beslutade i november 2008 avseende perioden 2009-2011 visar dock på goda budgeterade resultat för perioden (52 mnkr, 64 mnkr, 65 mnkr), samtidigt fortsätter avsättningen till pensionsfonden under 2009 med 20 mnkr. Konjunkturnedgången kan dock komma att bli djupare än vad som antogs när budgeten beslutades i november, varför skatteintäkterna och statsbidragen kan bli lägre. Detta betyder att nämndernas följsamhet mot budget blir ytterst viktig för att kommunen skall kunna upprätthålla en god ekonomisk hushållning på längre sikt.

De förändringar som är nödvändiga att genomföra av verksamheterna måste ske inom givna resursramar, eftersom expansionsutrymmet är påtagligt begränsat de kommande åren. Ett fortsatt effektiviseringsarbete och en fortsatt aktiv planering och anpassning till rådande och kommande förhållanden krävs av verksamheterna för att klara de förändringskrav som kommunen står inför.

ansvarsförbindelse. Utvecklingen av LSSutjämningen är också ett orosmoln för Alingsås då vi i dagens system är en stor bidragstagare, förändringar av systemet kan därför komma att påverka vår intäktssida påtagligt.

Även på lite längre sikt väntas problem med välfärdens finansiering. Detta då demografin medför att färre i yrkesaktiva åldrar skall försörja allt fler utanför de yrkesaktiva åldrarna, samtidigt som kraven på de offentliga tjänsterna kan förväntas öka. Samtidigt skall stora pensionsutbetalningar göras av den skuld som återfinns utanför balansräkningen som en

påfrestningar som väntar Sveriges kommuner i framtiden.

Alingsås kommun har vid utgången av 2008 fortfarande ett gott långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Det är viktigt att bevara det goda utgångsläget inför de

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Sven Stengard, Ekonomichef Jesper Hederström, Ekonom Charlotte Karlsson, Controller

39

kommunen alingsås > redovisningsprinciper

redovisningsprinciper Alingsås kommun följer Lag om kommunal redovisning och Rådet för kommunal redovisnings utgivna rekommendationer, med några få undantag. De avsteg som görs från gällande redovisningsprinciper redovisas under särskild rubrik nedan.

Gr undlägg ande pr inciper Syftet med den finansiella redovisningen är att den skall förmedla en rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och utveckling. Kommunens redovisning utgår ifrån de sju grundläggande redovisningsprinciperna som framhålls i lagmotiven: Fortlevnadsprincipen - verksamheten skall fortsätta i all evighet. Försiktighetsprincipen - balansräkningens poster värderas med restriktiv hållning. Öppenhetsprincipen - alla förändringar i redovisningsprinciper skall redovisas öppet för att kunna ge en korrektare bild av redovisningen. Öppenhetsprincipen utesluter också att intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder/avsättningar kvittas mot varandra, det s.k. kvittningsförbudet. Periodisering - intäkter och kostnader skall hänföras till rätt år oavsett tidpunkt för betalning. Konsekvens - enhetliga redovisningsprinciper används så att det lätt går att följa ekonomisk utveckling. Kontinuitetsprincipen - ingående balans måste stämma med utgående balans för närmast föregående år.

Periodisering Principen om periodisering har tillämpats i möjligaste mån och för poster av väsentligt belopp.

40

Tillgångar Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för verkställda avskrivningar. Anskaffningsvärdet är lika med utgiften minus eventuella investeringsbidrag från staten. Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens anskaffningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt, d v s med ett belopp som är lika stort under objektets beräknade ekonomiska livslängd. Avskrivningstiderna görs efter en bedömning av tillgångens nyttjande period, viss vägledning finns i Sveriges Kommuner och Landsting förslag till avskrivningstider. Avskrivningen påbörjas månaden efter investeringsutgiften bokförts. Internränta beräknas på bokförda värdet av anläggningstillgångarna och uppgick 2008 till 5 %. Exempel på avskrivningstider:

Förvaltningsbyggnader, bostadshus av sten: 50 år Skolbyggnader, gymnastiklokaler, institutioner av bättre kvalitet, sim- och sporthallar, valedningar, gator, vägar, broar, trafikleder och parkanläggningar: 33 år. Förrådsbyggnader, verkstäder, avloppsreningsverk, pumpstationer, markanläggningar t ex körplaner, parkeringsplatser och planteringar: 20 år Transportmedel t ex traktorer, truckar, personbilar, skåp- och mindre lastbilar släpkärror: 5-10 år Hushållsmaskiner t ex spisar, tvättmaskiner: 10 år Kontorsmöbler och inredningsartiklar. Utrustning till lekplatser: 10 år Datorer och kringutrustning. Radio- och TVapparater: 3 år Nedskrivningar Nedskrivning till marknadsvärde har gjorts för aktiefonderna i pensionsfonden.

Reserveringar Reservering av medel för osäkra kundfordringar har skett. En bedömning av respektive kundfordran har gjorts individuellt, huvudprincipen är dock att skulder äldre än 6 månader har reserverats. Likvida medel Koncernens tillgångar placerade på koncernkonto redovisas som likvida medel i kommunen. De kommunala bolagens andel redovisas som kortfristig skuld/fordran i kommunen beroende på om de har positivt eller negativt saldo på koncernkontot.

Pensioner, avsättning ar ansvarsförbindelse

och

Pensioner Från och med 1998 redovisas avtalspensionerna enligt den s.k. ”blandmodellen”. Det innebär att samtliga pensioner intjänade till och med den 31 december 1997 har lyfts ur balansräkningen och redovisas som en ansvarsförbindelse. Utbetalning av ansvarsförbindelse redovisas som en kostnad i resultaträkningen. De pensioner som intjänats från och med den 1 januari 1998 redovisas som en verksamhetskostnad under intjänandeåret och som en avsättning i balansräkningen. Från och med 2001 ingår även löneskatten. Utbetalningen av den individuella delen av pensionerna sker året efter intjänandet. Den individuella delen redovisas därför inte som en del av avsättningen utan återfinns bland de kortfristiga skulderna. Garantipensioner redovisas som en avsättning i balansräkningen det år de blir kända. Pensionsförpliktelserna är beräknade av KPA Pension. Återställningsfond Återställningsfonden för Bälinge deponi redovisas som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen har skett enligt den

kommunen alingsås > redovisningsprinciper

prognos för nyttjande som finns för deponien. I avsättningen ingår även ränta på tidigare avsättning.

2006 ändrade kommunen redovisningsprincip innebärande att den avsättning som görs varje år kostnadsförs över resultaträkningen.

Förändrade redovisningsprinciper Skatteintäkter Från och med 2007 bygger slutavräkningen av kommunalskatt på Sveriges kommuner och landstings prognos, enligt rekommendation nr 4.2 från Rådet för kommunal redovisning. Tidigare år byggde slutavräkningen på Ekonomistyrningsverkets prognos, enligt då gällande rekommendation 4.1.

Leasingavtal Kommunen följer rekommendation nr 13.1 från Rådet för kommunal redovisning. Samtliga leasingavtal gällande fordon som tecknats under 2007 och 2008 har klassificerats som operationell leasing, efter att rekommendationen uppdaterats. Mellan 2005 och 2006 klassificerades kommunens nytecknade leasingavtal av fordon som finansiell leasing och redovisades i balansräkningen som materiell anläggningstillgång och långfristig skuld. Exploateringstillgångar En anpassning gjordes under 2005 till Rådet för kommunalredovisnings idéskrift om redovisning av kommunal markexploatering. Nya markexploateringsområden redovisas enligt principerna i idéskriften, vilket innebär att försäljning av tomter löpande tillgodogörs/belastar resultatet medan osålda tomter redovisas som omsättningstillgångar. Ingen anpassning har ännu gjorts för de exploateringsområden som innan 2005 redovisades enligt den gamla modellen, en översyn av detta pågår. Pensionsfond Avsättning till den pensionsskuld som redovisas inom linje påbörjades 2005. För

Avsteg från redovisningsprinciperna Anslutnings- och anläggningsavgifter Anvisningen gällande anslutnings- och anläggningsavgifter efterföljs inte till fullo utan avgiften bokförs som en inkomst i investeringsredovisningen. Om kommunen skulle välja att följa referensgruppens anvisning nr 11, kan det komma att påverka avgifterna. Kommunen har därför valt att följa tidigare kommunal praxis.

Blandmodellen Avsteg från lagen om kommunalredovisning görs då den avsättning som görs till pensionsfonden kostnadsförs över resultaträkningen. Detta är ett avsteg från den så kallade blandmodellen. Redovisning av Va-verksamhet Under 2006 antog riksdagen en ny lag om allmänna vattentjänster (2006:412). Lagstiftningen ställer bland annat krav på att Va-verksamheten från och med redovisningsåret 2007 skall särredovisas från annan verksamhet. Detta innebär bland annat att resultat- och balansräkningar skall redovisas särskilt för verksamheten. För närvarande finns det inga särskilda rekommendationer från normgivande organ som tolkar eller förtydligar vad god redovisningssed kopplat till denna lagtext innebär. Alingsås kommun har inte lyckats leva upp till lagens krav, vilket bland annat innebär att någon separat balansräkning för Va-verksamheten inte finns uppställd. För kommande år får Alingsås kommun följa den praxis som utvecklas på området.

Så här styrs Alingsås Styrmodell för Alingsås kommun (KF 2004-11-24, § 148) utgör det viktigaste dokumentet för styrning av den kommunala nämndorganisationen. Kommunen är, sedan 2004, uppdelad i ansvarsenheter. Varje ansvarsenhet lyder under en politisk nämnd. En ansvarsenhet har ansvaret för verksamheten och dess finansiering över tiden. Det resultat som uppkommer förs som en förändring av det egna kapitalet, överskott förs över under förutsättning att nämnden fullgjort fullmäktiges beställning. Det egna kapitalet får användas till att täcka omställningskostnader och/eller projektkostnader. Med avsteg från styrmodellen har eget kapital under 2007 och 2008 endast fått ianspråktas efter medgivande från kommunstyrelsen. Varje ansvarsenhets verksamhetsredovisning presenteras i årsredovisningen under fem huvudrubriker: ekonomisk sammanfattning, måluppfyllelse, året i övrigt, styrtal samt slutsatser och åt-gärder. Under rubriken måluppfyllelse återfinns inriktningsmålen, vilket är politiskt prioriterade förändringsmål, (bör vara uppnåbara inom en treårsperiod). Dessa graderas med en uppfyllelsegrad mellan 1-4 där respektive siffra har följande innebörd: 1. Arbetet med att uppfylla målet har ej påbörjats. 2. Arbetet med att uppfylla målet pågår. 3. Arbetet pågår och målet är till stora delar uppfyllt, beräknas vara helt uppfyllt inom 12 månader. 4. Nämnden anser att målet är uppfyllt.

41

skattefinansierad verksamhet > vård- och äldreomsorgsnämnd

skattefinansierad verksamhet Vård- och äldreomsorgsnämnd Resultat –8,5 mnkr Ekonomisk sammanfattning Resultatet på -8,5 mnkr beror delvis på oförutsedda faktorer som ökade kostnader för hyror. Underskottet beror också på en snävare budgettilldelning som minskat nämndens möjligheter att klara oförutsedda kostnader. Den snävare budgetramen har sammanfallit med volymökningar inom hemtjänsten och omställningar i delar av den kommunala hemtjänsten sedan bl.a. kundvalet minskat vissa kommunala utförares volymer. Därtill har det varit ett generellt högt tryck på demensplatser.

En rad åtgärder har initierats under 2008 för att stävja underskottet samt anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna framöver. Personalminskningar för vårdavdelningar, sjuksköterskor, chefer, central administration. Hyreshöjningar för vårdtagare på särskilt boende, avveckling av service- och grupp fysplatser, minskad dagrehabilitering och översyn av utökad konkurrensutsättning. Investeringar Investeringsbudgeten visar 443 tkr i överskott

Måluppfyllelse Nämnden skall utveckla och bedriva verksamheten så att var och en får en värdig vård efter sina behov ända till livets slut. Uppfyllelsegrad 3 Under året har alla som beviljats särskilt boende erbjudits plats inom angiven tid samtidigt som beviljad hjälp i hemmet verkställts omgående. För att möta det ökade behovet av kvalificerad korttidsvård har nämnden öppnat Kvarnbackens Rehabcentrum där personer med behov

42

erbjuds relevant träning. För att möta behovet av nya boendeformer har nämnden fortsatt sitt arbete med att omvandla äldre servicebostäder till trygga bostäder samtidigt som stora investeringar har skett i att tillskapa ca 27 nya demensbostäder. Stödet till närståendevårdare har prioriterats och fler personer kan idag erbjudas personligt stöd i form av deltagande i anhörigcirklar, utbildningar mm. Avgiftsfri avlösning för närståendevårdare har införts. Nämnden skall verka för fortsatt ökad valfrihet för de äldre i vården. Uppfyllelsegrad 3 Nämnden har fortsatt sitt arbete med att utveckla kundvalssystemet inom hemtjänst. Nämnden har på egen hand men även tillsammans med kommunstyrelsen och andra aktörer fortsatt sitt arbete med att tillskapa trygga bostäder för äldre i såväl kommunal som privat regi. En översyn har inletts med mål om att ge de äldre en ökad valfrihet över innehållet i beviljad hjälp. Nämnden skall arbeta för att förebygga skador och arbeta hälsobefrämjande bland de äldre. Uppfyllelsegrad 2 Nämnden har under året utvecklat en uppsökande verksamhet för kommunens 80-åringar. Verksamheten har en klar förebyggande karaktär men syftar även till att belysa äldresäkerhetsfrågorna. I övrigt genomför nämnden äldremässor i samarbete med pensionärsorganisationerna samt ger stöd till frivilligverksamhet. Träffpunkter för närståendevårdare och möjlighet att erhålla avgiftsfri avlösning har införts under året. Såväl lång- som korttidssjukskrivningarna har minskat under året och ett aktivt hälsoarbete har bedrivits inom ramen för AG-hälsa.

Året i övr igt Hemtjänstverksamheten har under året ökat med ca 4,5 % och totalt erbjöds drygt 600 personer över 225 000 timmar hemtjänst. Totalt har ca 65 personer valtannan utförare än kommunen vilket motsvarar drygt 10 % av brukarna. Anmärkningsvärt är att de privata hemtjänstutförarna ökat sin andel av utförda timmarna från 2,8 % 2007 till 6,4 % 2008. I takt med de demografiska förändringarna med en allt mer åldrande befolkning förändras vårdbehovet successivt. Våra gamla servicebostäder motsvarar inte alltid behovet hos de äldre vilket medfört att nämnden varit tvungna att bygga om och konvertera äldre servicebostäder till fungerande demensboenden. Närståendestöd är under uppbyggnad genom en rad olika aktiviteter. Närståendevårdare som är i behov av avlösning i hemmet för att kunna ta del av närståendestöd erbjuds, sedan februari 2008, kostnadsfritt 12 timmar/mån. Stödet behöver utvecklas ytterligare vilket nämnden har ambition att genomföra under kommande år. Även den förebyggande verksamheten har utvecklats under året, den uppsökande verksamheten är främst riktad till alla personer som är 80 år. Syftet är att förebygga ohälsa, skapa trygghet och informera om kommunens verksamheter och på så sätt bland annat minska risken för fallskador, stödja till fortsatt aktivitet, skapa möjlighet till kvarboende i det egna hemmet och att öka vård och äldreomsorgens kunskap om vilket behov av stöd som finns. Under året har ett unikt samarbete mellan kommunen och högskolan i Borås resulterat i inrättandet av en utbildningsenhet för sjuksköterskestudenter. Syftet med utbildningsenheten är i första hand att främja

skattefinansierad verksamhet > vård- och äldreomsorgsnämnd

integrationen mellan teori och praktik. 24 studenter har genomfört sin verksamhetsförlagda utbildning i Alingsås kommun.

Styrtal

Nämnden har invigt Kvarnbackens Rehabiliteringscentrum där den som är äldre och i behov av rehabilitering kan erbjudas såväl vistelse i korttidsboende som träning. Kvarnbackens Rehabcentrum har tre korttidsavdelningar med sammanlagt 30 platser.

SOL/HSL i särkilt och ordinärt boende

Slutsatser och åtgärder Nämndens ekonomiska resultat är ett negativt trendbrott jämfört med utfallet de senaste fem åren. 2009 kommer att innebära ytterligare ekonomisk åtstramning samtidigt som vi i takt med den demografiska utvecklingen ser ett ökat behov av insatser inom äldreomsorgen. För att hantera situationen och samtidigt behålla en hög kvalitet i verksamheten krävs en aktiv personalplanering, ekonomisk återhållsamhet samt en anpassning av organisationen till omvärldens krav.



2006

2007

2008

Budget

Vårdtagare/Platser Antal vårdtagare med insatser enligt 1040

1089

1073

1061

- varav antal i ordinärt boende

555

583

601

566

Antal platser inkl. köpta fasta platser

528

529

535

545

12795

13484

11484

11335

671

723

735

695

Antal köpta vårddygn Antal vårdtagare med trygghetslarm i ordinärt boende

Ekonomi Hemtjänsttimmar tusental

208

216

225

212

-andel privat utförda timmar %

0,6

2,8

6,4

2,5

Förebyggande verksamhet Antal vårdtagare med

19

21

71

50

hemrehabiliteringsinsats Antal vårdtagare med fallpreventionsinsats Antal besök i regelbunden aktivitet Frivilligverksamhet antal frivilliga

46

50

54

60

18347

19602

18605

17300

134

125

149

125

43

skattefinansierad verksamhet > SOCIALNÄMND

SOCIALNÄMND Resultat –9,3 mnkr Ekonomisk sammanfattning Socialnämnden redovisar ett resultat på –9,3 mnkr. Under året har nämnden, av kommunstyrelsen, blivit beviljad att ta i anspråk 5,0 mnkr av eget kapital för ökade kostnader avseende placeringar av barn och ungdomar med neuropsykiatrisk

problematik samt 0,4 mnkr för projektet ”barns behov i centrum” (BBiC) och 0,5 mnkr för projekten ”barn i fokus”, det sistnämnda projektet har dock enbart nyttjat 0,2 mnkr under året. Resterande underskott, dvs. –3,7 mnkr, beror på flera faktorer. Den främsta anledningen till underskottet är höga kostnader för placeringar av barn, ungdomar och vuxna. Under andra halvan av året ökade kostnaderna för försörjningsstöd till följd av finanskrisen. Flera förändringar inom personlig assistans (LASS) har också inneburit en negativ budgetavvikelse. Även personalens deltagande i kommunens medarbetardagar har medfört en merkostnad för vikarier. Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 1,4 mnkr att jämföra med budget på 3,9 mnkr. Orsakerna till den lägre investeringsnivån är främst tidsmässiga förskjutningar av utbyggnader av verksamheten.

Måluppfyllelse

Nämnden skall genom systematiskt kvalitetsarbete säkerställa och utveckla kvalitén inom nämndens ansvarsområden. Uppfyllelsegrad 3 Utveckling har skett av den sociala dokumentationen, arbetet med tydliga arbetsplaner och kravprofiler samt genomförandeplaner och arbetsmetodik. Stödbehovsmätningar och framtagning av

44

informationsmaterial inom insatser och verksamheter har påbörjats. Flera kvalitetsdeklarationer har arbetats fram och antagits. Särskilda tjänster, som metodstöd i verksamheternas kvalitetsarbete har tillskapats inom LSS-verksamheten (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) och daglig sysselsättning. Enkätundersökning till anhöriga som har sina närstående på korttidshem samt till de som erhåller insats/bistånd via utförarenheten har genomförs. Nämnden skall genom samverkan internt samt externt med andra myndigheter och aktörer utveckla och förbättra det stöd och den service som ges till kommuninvånare. Uppfyllelsegrad 3 En ny arbetsmodell barn/ungdom 0-21 år med sammansatt problematik har antagits inom förvaltningen. Olika nätverk med näringsliv m.fl. skapar möjligheter till sysselsättning för arbetslösa. Samverkan mellan korttidshem och skola har påbörjats. Nytt psykiatriråd med primärvård, psykiatri och brukarorganisation har skapats. Utbildning kring autism har genomförts tillsammans med skola. I samverkan med kommunledningskontoret har även ett arbete påbörjats med policyn för människor med funktionshinder i Alingsås kommun. I kommunen har en lokal Västbusgrupp bildats i syfte att förbättra samverkan. Inom SARA (samverkan i arbets- och rehabiliteringsfrågor i Alingsås) fortsätter samverkan kring gruppen med försörjningsstöd liksom arbetet med aktivt försörjningsstöd (AFS). Nämnden skall arbeta aktivt med personalförsörjningsfrågor och tillsammans med andra aktörer bidra till att öka intresset för arbete inom nämndens verksamhetsområden. Uppfyllelsegrad 3 Ett kontinuerligt arbete pågår för att förstärka intresset för nämndens verksamhetsområden. Representanter från förvalt-

ningen deltar i olika yrkesråd. Praktikanter från olika utbildningar tas emot inom olika verksamheter. En information kring yrket personlig assistans har ägt rum på arbetsförmedlingen. Nämnden skall, utifrån den förändring som sker i samhället, utveckla och anpassa sin verksamhet till de nya behoven. Uppfyllelsegrad 3 Inom förvaltningen pågår översyn och förändringar av olika verksamheter i syfte att bättre anpassa verksamhetens innehåll till målgruppernas aktuella behov. Ett nytt korttidshem har startas för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättning och ett nytt psykiatriboende har startats samt ett boende har ändrat inriktning mot psykiatri. Från hösten erbjuds insatser som serviceinsatser utan att föregås av biståndsbedömning inom individoch familjeomsorgsavdelningen (IFO). Förvaltningen samverkar med flertalet aktörer för att aktivt följa och offensivt möta förändringar i arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringssystemet. Nämnden skall tillsammans med barnoch ungdomsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och utbildningsnämnden intensifiera arbetet mot alkohol- och droganvändning bland barn och ungdomar. Uppfyllelsegrad 3 Ett fortsatt arbete har genomförts för att förankra Örebro Preventionsprogram mot ungdomsdrickande (ÖPP) på kommunens skolor. Ett nytt alkohol- och drogpolitiskt program har arbetas fram som kommer att föreslås och antas i början av 2009 vilket innebär ett nytt handlingsprogram mot langning av alkohol.

Året i övr igt Allt fler barn får någon form av neuropsykiatrisk diagnos. Kraven höjs i samhället och de barn som har behov av ”särskilt

skattefinansierad verksamhet > SOCIALNÄMND

stöd” får allt svårare att fungera i dagens samhälle/skola. Under hösten har beroendemottagningen avvecklats till förmån för förändringar av stöd- och vårdinsatser. År 2008 var det år då förvaltningen även fick en ny målgrupp i och med socialnämndens nya reglemente, dessa har behov av korttidsplatser enligt Socialtjänstlagen.

Styrtal

2006

2007

2008

Stöd- och försörjningsstöd Kostnad/invånare, kr

413

406

470

460

Bidragshushåll snitt/månad

218

209

224

240

33

27

30

25

Andel % till personer 18-24 år

Barn och ungdom Uppväxtplaceringar 0-12 år, antal

27

21

15

0

0

6

1

Uppväxtplaceringar 13,-20 år, antal

27

17

23

15

Övriga köpta placeringar 13-20 år, antal

14

15

44

18

7

7

15

7

Övriga köpta placeringar 0-12 år, antal

Slutsatser och åtgärder

Vintergatans HVB, antal platser

Bedömningen som görs i dagsläget är att kostnaderna för barn och ungdomar som har någon form av neuropsykiatrisk diagnos till viss del bör gå ner under kommande åren genom att socialförvaltningen påbörjat ett nytt arbetssätt när det gäller barn och unga som har en sammansatt problematik. Under kommande år bör man också kunna se effekterna av en förbättrad samverkan inom förvaltningen.

Vuxen

Den diskussion som förvaltningen i flera år framfört angående situationen kring förändringen av LSS och LASS har nu under år 2008 kommit ikapp Alingsås kommun. Det innebär att den ekonomiska situationen blivit mer ansträngd, vilket förvaltningen även spår kommer att fortsätta under kommande år.

1) Tillfälliga beslut som ej är aktiva är inte med i siffrorna 2008, tidigare år har dock dessa tillfälli-ga beslut varit med i siffrorna. 2) Felräknade i bokslut 2007, rätt antal är 786. 3) Ingick fram till 2006 under punkten övriga. Budget ej fördelad på de olika grupperna.

Budget

Individ- och familjeomsorg

13

Behandling missburk köpta platser, antal beslut

32

34

23

17

Grindgatans HVB, antal platser

18

20

21

20

Boende psykiskt funktionshindrade

27

10

12

40

Boende för funktionshinder Boende vuxna LSS

141

158

159

147

Stöd för funktionshindrade Personlig assistans kommunen 1

73

76

68

76

37

40

42

40

Ledsagning 1

8

7

12

10

28

35

15

34

Kontaktpersoner

Avlösare i hemmet 1

91

115

96

110

16

16

11

15

Korttidsvistelse

61

77

65

80

Korttidstillsyn barn

20

20

26

24

5

5

4

3

Personlig assistans annan anordnare 1 Personlig assistans enligt LSS 1

Boende, barn och ungdom

Arbetsmarknadsavdelningen Antal inskrivna 2

763

744

784

732

Feriearbete

285

269

265

270

Daglig verksamhet enligt LSS

148

157

167

167

Daglig sysselsättning

69

82

102

85

Övriga

79

-

-

210

-

42

25

-

-

93

75

-

-

21

50

-

-

80

100

-

Aktivt försörjningsstöd (AFS) 3 Ungdomsprogrammet 3

ACTUS-arbetsutredningar 3 Extern praktik LSS, arbetsträning, sysselsättning, tillfällig kommunal anställning för flyktningar (TKA), ungdomstjänst 3

45

skattefinansierad verksamhet > utbildningsnämnd

UTBILDNINGSNÄMND Resultat –4,1 mnkr Ekonomisk sammanfattning Nämnden redovisar ett negativt resultat på –4,1 mnkr. Underskottet beror i huvudskak på ökade interkommunala kostnader på Alströmergymnasiet. Kommunstyrelsen har beviljat att nämnden utnyttjar 3,3 mnkr av eget kapital. Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 3,0 mnkr att jämföra med en budget på 4,0 mnkr.

Måluppfyllelse

Nämnden skall verka för att lärandet utvecklas i samverkan med andra parter i samhället. Uppfyllelsegrad 3 På Alströmergymnasiet erbjöds 19 lärlingsplatser inför läsåret 2008/2009. Yrkesråden på Alströmergymnasiet har genomfört eller planerar utvecklingsinriktade aktiviteter i samverkan med arbetsliv och/eller högskola. Campus Alingsås arbetar med att hitta samverkansformer för att erbjuda utbildning som motsvarar näringslivets och arbetsmarknadens behov. Vidareutveckling av arbetsformer för ordförandeträffar samt kompetensråd pågår. Intensifierad omvärldsbevakning av utbildnings- och kompetensbehov pågår. Andelen elever på nationella program skall öka. Uppfyllelsegrad 4 Andelen elever på nationella program var 93,3 % vårterminen 2008 och 92,1 % vårterminen 2007. All verksamhet skall genomsyras av hållbar utveckling. Uppfyllelsegrad 2 Arbete pågår med att i lokala arbetsplaner/verksamhetsplaner synliggöra hur

46

hållbar utveckling beaktas i verksamheten. Vuxenutbildning skall ses som en del av det livslånga lärandet och bygga på validering, elevens behov och efterfrågan på arbetsmarknaden. Uppfyllelsegrad 3 Vuxenutbildningen genomför ”Kompetensstegen” – utbildning för yrkesverksam vård- och omsorgspersonal. I samarbete med GR undersöks förutsättningarna för att starta utbildningar inom vård- och omsorgscollege. Integrationsarbetet skall stödjas genom en utvecklad invandrarservice och undervisningen i svenska för invandrare skall ske med en snar självförsörjning som mål. Uppfyllelsegrad 3 Samverkansprojekt för strukturella insatser i samband med flyktingmottagandet i Alingsås, Lerums och Partilles kommuner startades upp i början av året och pågår. En anställning har gjorts på Integrationsavdelningen för att genomföra informationsinsatser. Campus Alingsås skall arbeta för att nationellt sökbara högskoleplatser lokaliseras till Alingsås. Uppfyllelsegrad 4 Campus Alingsås har startat export- och importprogrammet (120 hp). Nämnden skall tillsammans med socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden och barn- och ungdomsnämnden intensifiera arbetet mot alkohol och droganvändning bland barn och ungdomar. Uppfyllelsegrad 3 Alkohol- och drogvaneundersökningen har analyserats och en handlingsstrategi för arbetet mot langning och försäljning till underåriga har tagits fram. Nämnden skall vidareutveckla en attraktiv vårdutbildning. Uppfyllelsegrad 3. Söktrycket på vuxenutbildningens vård-

utbildning har ökat med 6 % inför höstterminen 2008 jämfört med föregående läsår. Vuxenutbildningen startade Under hösten en demensutbildning i samverkan med GR. Andelen som sökt omvårdnadsprogrammet på Alströmergymnasiet, som förstahandsval, har ökat med drygt 5 % inför läsåret jämfört med föregående läsår. Resultatet av genomförd elevenkät på Alströmergymnasiet, visar 3,92, på omvårdnadsprogrammet på frågan ”Jag är nöjd med min utbildning”. Skalan är femgradig och medelvärdet på samma fråga på skolan var 3,60.

Året i övr igt Läsåret 2008/2009 har Alströmergymnasiet 1490 elever. Det är 24 färre än vårterminen. Drygt 200 elever kommer från andra kommuner. Alingsåsungdomarna är trogna sin skola och antalet elever in-tagna till hemkommunen uppgår till närmare 81 % vilket är högst inom GR. Ett samverkansprojekt mellan Lerum, Partille och Alingsås kommuner pågår för att genomföra strukturella insatser i samband med flyktingmottagandet i kommunerna. Migrationsverket har beviljat en mnkr för att kommunerna ska finna snabbare väg till arbete och egenförsörjning för flyktingar. Samverkansprojektet genomförs av vuxenutbildning-en i Alingsås. Migrationsverket har beviljat ytterligare medel och projektet fortsätter under 2009. En tillfällig överenskommelse med Migrationsverket, om att ta emot 80 flyktingar under åren 2008-2009 innebär en ökning med sa 40 flyktingar per år, gentemot grundavtalet.

Slutsatser och åtgärder Antalet gymnasieungdomar folkbokförda i Alingsås kommun kommer att minska de närmaste åren. Andelen utresande kom-

skattefinansierad verksamhet > utbildningsnämnd

mer troligen att öka. Antalet inresande kan komma att minska. Sammantaget gör detta att elevtalet på Alströmergymnasiet sjunker de närmaste åren.

Styrtal

1633

1652

1 657

1603

varav utresande

340

362

377

358

Minskat antal elever på Alströmergymnasiet kommer att innebära anpassningar i utbudet. Förvaltningen fick ett antal uppdrag vid utbildningsnämndens sammanträde i december. Vid en jämförelse av programkostnader på Alströmergym-

Inresande

220

221

222

220

nasiet i förhållande till GR:s prislista, kan konstateras att flera program på Alströmergymnasiet har en hög kostnad per elev pg a låg fyllnadsgrad på inriktningar, profiler och valbara kurser samt att det finns outnyttjade lokaler. Förvaltningen fick även i uppdrag att till utbildningsnämndens sammanträde i februari 2009 ge förslag på besparingar, dess konsekvenser och ange olika handlingsvägar vad gäller program, inriktningar och profiler. Förvaltningen fick också i uppdrag att intensifiera arbetet med lokalöversyn med fortlöpande återrapportering till utbildningsnämnden. Inom samtliga verksamheter kommer besparingar att genomföras.



2006

2007

2008

Budget

Alströmergymnasiet Folkbokförda i Alingsås

Farkostens gymnasium Folkbokförda i Alingsås varav utresande Inresande

31

32

31

4

4

3

34 3

17

22

27

27

Vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

90

87

110

88

Gymnasial vuxenutbildning

638

579

432

550

(SFI) inskrivna

182

187

240

100

40

37

39

40

Särvux

Campus Alingsås Lokala högskoleplatser

310

530

556

550

Flyktingar Antal flyktingar varav mottagna under året

239

340

326

300

89

98

74

80

47

skattefinansierad verksamhet > barn- och ungdomsnämnd

barn- och ungdomsnämnd Resultat -10,3 mnkr Ekonomisk sammanfattning

Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett negativtresultat på –10,3 mnkr. Under året har nämnden av kommunstyrelsen blivit beviljad att ta i anspråk eget kapital med 6,7 mnkr avseende engångskostnader i samband med etablering och nystart

av förskolor. Resterande underskott, dvs. –3,6 mnkr, beror till största delen på att dessa engångskostnader blev högre än beräknat (-2,7). Även grundskoleverksamheten visar underskott. En anpassning till sjunkande elevantal har inte skett i tillfredsställande omfattning, antalet elever folkbokförda i Alingsås kommun, vilka finansieras av barn- och ungdomsnämnden, översteg också budgeterat antal. Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 5,6 mnkr vilket skall jämföras med en budget på 5,5 mnkr. Avvikelsen beror på investeringar i samband med nyetablering av förskolor.

Måluppfyllelse

Nämnden skall påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till sitt uttryck i praktisk vardaglig handling. Uppfyllelsegrad 2 Enligt den kommunövergripande enkäten har trivseln i skolan ökat hos eleverna. Frånvaron på 7-9-skolorna har minskat något. 5 förskolor och en F-6 skola har under 2008 uppnått Grön flagg (miljöcertifiering), en 7-9 skola är på väg och hoppas uppnå detta under 2009. Andel elever som äter skollunch varje dag i 7-9 skolorna: Nolhaga: 34 % Sollebrunn: 31 % Östlyckan: 75 %

48

GA:Elevernas upplevelse av arbetsro i klassrummet, skala 1-5: Åk 3: 3,65 Åk 5: 3,21 Åk 8: 3,03 Andel elever som upplever sig blivit mobbad: Åk 3: 1,35 Åk 5: 1,48 Åk 8: 1,33 Antal genomförda COPE-utbildningar (föräldrautbildning): 2 Psykiskt välbefinnande: Åk 4: 4 % känner sig ofta ledsna Åk 8: 5 % känner sig ofta ledsna De enheter som deltar i Systematisk skolutveckling upplever att en positiv kulturförändring äger rum. Nämnden ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar goda kunskaper för möjlighet till fortsatt utbildning och som stimulerar till livslångt lärande. Uppfyllelsegrad 2 Förvaltningen har en långsiktig handlingsplan för det ständigt pågående arbetet med bedömning och betyg. Nya krav på skriftliga omdömen, nya kursplanemål för åk 3 samt nya nationella prov för åk 3 ställer stora krav på pedagogerna. Syftet med reformerna är att öka måluppfyllelsen hos eleverna. Andelen elever i åk 9 som ej når målen i basämnena har utvecklats enligt följande: Sv 06: 2,1% 07: 2,8% 08: 3,8 Eng 06: 4,6% 07: 5,4% 08: 4,2 Ma 06: 5,0% 07: 7,8% 08: 8,0 Nämnden skall tillse att förskolans verksamhet är ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Uppfyllelsegrad 4 Enligt den kommunövergripande enkäten framgår att förskolans verksamhet upplevs som ett stöd till familjerna i derasansvar för barnens fostran, utveckling och växande.

Året i övr igt Förskoleutbyggnaden har präglat året och 11 nya avdelningar har tillkommit. Full behovstäckning har uppnåtts. Invigningen av Stadsskogen förskola rönte stor uppmärksamhet. Ett arbete påbörjades med syfte att minska behovet av nybyggnation till förmån för förändring av användning av befintlig lokalkapacitet. Vårdnadsbidraget infördes under året.

Slutsatser och åtgärder Grundskolan har arbetat fortlöpande med att anpassa personalstat efter elevantal. Samtidigt har personaltäthet i grundskolan kunnat öka under de senaste åren. Grundskolans verksamhet har inför hösten 2008 inte anpassats i tillfredsställande omfattning. Arbetet med att anpassa personalstat till sjunkande elevantal har intensifierats under hösten 2008. Arbetet fortsätter under 2009, särskilt med anledning av de förändrade ekonomiska förutsättningarna. Förskolan står även under 2009 inför en ökad efterfrågan av platser och nya ekonomiska förutsättningar. Viss utbyggnad sker, men större delen av anpassning sker genom lägre personaltäthet. Kartläggning av framtida elevströmmar och möjligheter att effektivisera lokalanvändningen är påbörjad. Förändring av elevströmmar bedöms skapa förutsättningar för förändrad förskoleverksamhet med minskat behov av nybyggnation till förmån för lägre minskning av personaltäthet.

skattefinansierad verksamhet > barn- och ungdomsnämnd

Styrtal

2006

2007

2008

Budget

Antal barn/elever Kommunal verksamhet Förskola

1 331

1 406

1 543

1 510

Fritidshem

1 247

1 254

1 199

1 220

170

163

110

180

6-12 år undervisning

2 565

2 459

2 406

2 428

13-16 år undervisning

1 368

1 304

1 279

1 232

57

58

56

55

Familjedaghem

Särskola

Enskild vht/friskolor Förskola

199

227

273

250

Fritidshem

188

198

216

185

8

6

6

5

6-12 år undervisning

390

397

405

380

13-16 år undervisning

255

273

270

285

Familjekooperativ

49

skattefinansierad verksamhet > kultur- och fritidsnämnd

kultur- och fritidsnämnd Resultat -0,8 mnkr Ekonomisk sammanfattning Årets resultat på –0,8 mnkr består till största delen av bidragssatsningar av engångskaraktär. Nämnden har beviljats av kommunstyrelsen att använda 0,6 mnkr av eget kapital Resterande –0,2 mnkr beror på mindre extra kostnader på samtliga avdelningar.

Investeringar Under året har investeringar genomförts för 0,9 mnkr av budgeterade 1,8 mnkr. Den främsta anledningen till detta är bortprioriterade förskjuta investeringssatsningar.

Måluppfyllelse

Nämnden skall, i samverkan med tekniska nämnden, öka attraktionskraften för Gräfsnäs slottspark. Uppfyllelsegrad 4 En arbetsmodell är skapad mellan kommunala förvaltningar och de aktiva föreningarna i Gräfsnäs. Omfattningen av satsningarna sker i det årliga budgetarbetet och i de regelbundna träffarna i Gräfsnäsgruppen.

är gjord och översänd till KS. Förslag finns att utveckla Alströmerska magasinet. Kabom ungdomcenter samarbetar mer med Kulturhuset och Sport & rekreation. Vidare ökar Kabom sin marknadsförening mot kommuninvånaren.

Förvaltningen har under året följt upp kravmärkningen hos föreningslivet. Av den totala bidragssumman på 5 740 tkr har 3 003 tkr utbetalats för verksamhet och anläggningar till föreningar med ungdomsverksamhet.

Nämnden skall tillsammans med socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden intensifiera arbetet mot alkohol och droger. Uppfyllelsegrad 3 ”Den magiska biodagen” med temat Science Fiction blev en succé med många besökare. Skolavslutningskvällen blev en stor satsning för ungdomarna.

Evenemang har bedrivit verksamhet genom att arrangera ett varierat utbud av kulturprogram. Arrangemangen har ofta gjorts i samarbete med andra arrangörer

Nämnden skall skapa en mångfald som är en tillgång och ger en delaktighet, för att motverka social, ekonomisk och kulturell segregation i samhället. Uppfyllelsegrad 3 En stor internationell dansföreställning arrangerades för ungdomar. I samband med skolanslutningen skedde en samverkan med kyrkor och föreningar. Rockkolloverksamhet genomfördes i samverkan med studieförbund. Flera olika arrangemang har genomförts i samverkan med näringslivet. Förvaltningen samverkar med sina externa hyresgäster.

Nämnden skall utveckla Nolhagaområdets verksamhet. Uppfyllelsegrad 4 Inriktningålet har uppfyllts. Utvecklingen av Nolhagaområdet verksamhet leds av kommunstyrelsen. Ansvaret för den dagliga driften ligger bl.a. på kultur- och fritidsnämnden, tillsammans med tekniska kontoret, miljöskyddskontoret och futurum.

Nämnden skall utveckla den pedagogiska verksamheten. Uppfyllelsegrad 2 Med anledning av personalbyte i djurparken, blev det inte så många pedagogiska grupper som var planerat. Biblioteksvärdskap på huvudbiblioteket infördes hösten 2008.

Nämnden skall utveckla verksamheterna i Kulturhuset och Kaboms ungdomscenter. Uppfyllelsegrad 4 Nya utställningar visas i museet och i konsthallen. En ny utredning om museet

”Kravmärkning” ingår som en förutsättning för bidrag, d.v.s. att föreningen aktivt verkar mot alkohol och andra droger, mot främlingsfientlighet, för jämställdhet, för mångfald och för demokrati.

50

Året i övr igt

Arbetet med EU-projektet Stepping Stones avslutades under året. Det var ett två-årigt projekt kring vuxenutbildning i datakunskap/digital kompetens, där deltagarna kom från Finland, Norge, Danmark, Lettland, Tyskland, Italien, Portugal och Sverige. Alingsås var projektägare. Året i konsthallen inleddes med utställningen A History of Sex av Andres Serrano, en utställning som blev debatterad även på nationell nivå. Utställningen blev en publiksuccé med 8000 besök. Även påföljande utställning, Borderline av Pål Hollender och Bo Melin, väckte debatt. Besöken ökade med 78 %. Under året fyllde Alingsås museum 80 år. Detta firades med en jubileumsutställning i fyra delar, där föremål ur museets samlingar visades. Verksamheten i ”Alingsås Event & Ungdomscenter” har under året genomgått en stor förändring. Tre nya ungdomskonsulenter har rekryterats. Under året har öppna aktivitetskvällar bedrivits i de tre aktivitetshusen Kabom, Sollebrunns gamla kommunalhus och Ingareds skola. Ett av Kulturskolans absolut mest populära evenemang var Dans-daglägret som gick av stapeln i maj. Nolhagahallens simskolor ökade jämfört med 2007 med ca 1400 simskolebad. På

skattefinansierad verksamhet > kultur- och fritidsnämnd

våren och försommaren genomförs flera sk snabbsimskolor med undervisning varje dag. Under denna period genomförs även simskolor riktade till barn och vuxna (främst kvinnor) med annan etnisk bakgrund.

Styrtal

2006

2007

2008

Budget

Bidrag Medlemmar 7-20 år Antal aktiviteter

6 419

6 900

5 958

6 500

28 565

28 327

25 351

29 000

Bibliotek

Slutsatser och åtgärder

Mediautlån

316 400

319 971

327 021

370 000

Nämnden konstaterar att flera av förvaltningens styrtal har ökat. Det innebär ändå

Besök, huvudbiblioteket

252 808

234 000

241 080

275 000

att förvaltningen måste fortsätta sitt förändringsarbete, med focus på vad besökaren eller kunden önskar. Samtidigt konstateras att flera av nämndens verksamheter genomgår en utvecklingsprocess.

Museet Totalt antal besök

24 838

29 192

46 253

28 000

6 998

6 348

9 056

15 000

486

818

519

1 000

- varav besök i Gräfsnäs

5 700

13 000

20 000

- varav besök, Konsthall

varav Alströmerska magasinet - varav skolbarn

11 463

9 427

16 752

12 000

- varav skolbarn

937

1 349

611

1 200

- varav besök, Faktarum

637

417

445

Fritidsgårdar Antal besök

12 053

6 785*

8 310

Nolhagahallen 131 501

123 112

126 124

134 500

varav trimhallsbesök

Antal besök

28 437

24 531

22 895

28 500

varav ungdomsbad

22 312

22 430

23 764

25 500

varav vuxenbad

35 121

34 183

35 097

37 000

Film, musik och teater Antal besök Antal tillfällen

19 638

16 555

17 372

234

265

168

Kulturskola - Läsår

05/06

06/07

07/08

07/08

Antal elevtillfällen

35 000

37 497

37 265

36 000

Projekt, framträdande, elevtillfällen

10 630

2 217

2 110

10 500

51

skattefinansierad verksamhet > miljöskyddsnämnd

miljöskyddsnämnd Resultat –0,2 mnkr Budgetavvikelse +/- 0 Ekonomisk sammanfattning Nämnden redovisar ett negativt resultat med -0,2 mnkr. Visserligen var ett underskott på –0,2 mnkr budgeterat, detta avsåg dock omprövning av alla befintliga livsmedelsanläggningar. I samband

med budget 2009 beslutades att denna användning av eget kapital istället skulle ske under 2009. Underskottet 2008 härrör istället främst till lägre intäkter än budgeterat för tillsyn. Detta beror dels på minskad tillsyn till följd av vakanser, dels på förändringar i tillsynen av miljöfarliga verksamheter och dels på förberedelserna av djurskyddstillsynens överflyttning till länsstyrelsen. Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 0,2 mnkr enligt budget.

Nämnden skall tillsammans med byggnadsnämnden och tekniska nämnden verka för att minska energianvändningen för uppvärmning. Uppfyllelsegrad 2 Nämnden ansvarar för kommunens energirådgivning genom en energirådgivare på 50% tjänst. Uppfyllelsegrad 2 eftersom arbetet är långsiktigt och ej enkelt mätbart. Insatser för att minska riskerna med radon i inomhusmiljön skall prioriteras. Uppfyllelsegrad 4 Arbetet har prioriterats. En del uppföljning återstår.

Slutsatser och åtgärder Året i övr igt Arbete i samverkansgrupper med barnoch ungdomsförvaltningen har fortsatt. Under året har arbetet handlat om att komma tillrätta med bullret i kommunens förskolor och finna lämpliga platser för uppställning av förskolepaviljonger. Arbetet med radonspårning har fortsatt,

Måluppfyllelse

Nämnden skall medverka till att utveckla Alingsås till en långsiktigt hållbar kommun inom miljöområdet. Uppfyllelsegrad 4 Nämnden har aktivt deltagit i miljöredovisningen. Nämnden har bildat ett miljöforum för politiker, som har möten två gånger per år. Att arbeta för en hållbar utveckling genomsyrar nämndens arbete. Nämnden skall utveckla tillsyn och service med utgångspunkt från de nationella och lokala miljömålen. Uppfyllelsegrad 3 Nämnden arbetar miljömålsinriktat, men tillräckliga resurser som krävs för ett fullständigt uppfyllande av inriktningsmålet saknas.

52

dock på en lägre nivå på grund av vakanser på kontoret. På grund av vakanser har även såväl djurskydds- som jordbrukstillsynen varit mindre än planerat. Miljöskyddskontoret har medverkat i ett stort antal planfrågor. Samsynsgrupper har bildats med bland annat tekniska kontoret. Projekten NaturligtVis och NaturligtVisare fortskrider. Mycket arbete har lagts på bildandet av naturreservatet Hjortmarka. Inom NaturligtVisare har förstudier för Lillån och Brobacka genomförts och en utredning för bildande av kulturreservat i Gräfsnäs slottspark pågår. Ny naturvårdsorganisation har antagits i kommunen.

Kontorets flytt har påverkat resultatet negativt. Under 2009 kommer den nya taxan för tillsyn inom Miljöbalkens område att träda i kraft. Denna beräknas ge högre intäkter. Djurskyddstillsynen har haft låg självfinansieringsgrad, djurskyddet förs över till länsstyrelsen, från och med 1 januari 2009, vilket bör ha positiv effekt på nämndens ekonomi.

Styrtal

2006

2007

2008

Budget

Nettokostnad/invånare, kr

186

199

216

29

31

30

37

Handläggare per 10 000 invånare

3,1

3,1

3,3

3,9

Registrerade tillsynsbesök

693

775

720

800

Självfinansieringsgrad, %

201

skattefinansierad verksamhet > byggnadsnämnd

byggnadsnämnden Resultat –1,6 mnkr Budgetavvikelse -0,3 mnkr

energieffektivt byggande och dels pröva mindre avvikelser från plan om de beror på energieffektivt byggande.

Nämnden redovisar ett resultat på –1,6 mnkr vilket innebär en negativ budgetavvikelse på –0,3 mnkr. Orsakerna går att finna i lägre intäkter pg a mindre avgifter och i lägre kostnader som beror på bespa-

Nämnden skall verka för möjligheter till samvaro för alla åldrar i bostadsområden Uppfyllelsegrad 3 Samlingsplatser och aktivitetsytor för alla åldrar skall redovisas i alla detaljplaneoch bygglovsprojekt som gäller flerbostadshus och grupphus med undantag av

ringar avseende konsulttjänster.

stadskärnan.

Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 326 tkr mot budgeterat 548 tkr. Orsaken till överskottet beror på att nämnden avvaktar den kommande flytten av kontorslokalerna.

Nämnden skall gemensamt med tekniska nämnden verka för en trygg miljö i det offentliga rummet. Uppfyllelsegrad 2 Arbetet har påbörjats och inriktningsmålet är till mindre del uppfyllt.

Ekonomisk sammanfattning

Måluppfyllelse

Nämnden skall gemensamt med miljöskyddsnämnden och tekniska nämnden verka för att minska energianvändning för uppvärmning. Uppfyllelsegrad 3 Byggnadsnämnden har tre resultatmål knutna till målet. Dels handlar det om att snabbt handlägga bygglov som redovisar

Nämnden skall verka för ett ökat miljöanpassat byggande. Uppfyllelsegrad 2 Arbetet har påbörjats och inriktningsmålet är till mindre del uppfyllt.

Året i övr igt Nämnden har under året samverkat med kommunstyrelsen, övriga nämnder, de

kommunala bolagen och Alingsås Futurum med syfte att uppnå god planberedskap. Planerna enligt kommunens detaljplanebeställning har till övervägande del klarats inom angivna tidsramar. Den kart- och mätningstekniska servicen (MBK) med bl a ajourhållning av stomnät och primärkartor utförs fr o m 2006 så att kartverksamheten klaras med egen personal medan ramavtal finns med Metria för mätning mm. Från baskartan har framställts grundkartor och annat planeringsunderlag för aktuella projekt.

Slutsatser och åtgärder För 2009 bedöms inga större förändringar ske i verksamhetens omfattning vad gäller ärendebehandling och allmän service. En viktig förändring under året är dock att en ombyggnad av lokalerna på Sveagatan kommer att färdigställas. Avsikten är bland annat att lokalerna ska bli mer tillgängliga och välkomnande för allmänheten, vilket möjliggörs genom öppnare planlösning och en gemensam reception på bottenvåningen för de kommunala förvaltningarna i huset.

Styrtal

2006

2007

2008

1) Antalet detaljplaner som vunnit laga kraft är lägre



än tidigare år pg. a stora projekt under 2008 samt

Antal behandlade ärenden

omsättning och utlåning av personal.

Antal nämndbeslut Antal delegationsbeslut Antal detaljplaner (laga kraft) Antal nya bostadslgh (bygglov) Antal årsarbetare Främ tjänster, ej MBK (tkr)

1 352

1 210

1 156

301

276

245

1 039

922

900

3) Antalet lägenheter är missvisande lågt jmf 2006

10

10

tion som medfört tidigareläggning av bygglovgivning

71

374 2

126 3

73

20

20,5

20,5

935

1 779

757

2) Varav 26 rum, korttidsboende i Kvarnbackenskolan. beroende på regler för statlig bostadsbyggnassubvenför många projekt.

53

skattefinansierad verksamhet > kommunstyrelse

kommunstyrelse Resultat +11,3 mnkr Budgetavvikelse +11,4 mnkr Ekonomisk sammanfattning

Kommunstyrelsen redovisar ett positivt resultat på 11,3 mnkr, att jämföras med en budget på –0,1 mnkr. Av resultatet avser 3,9 mnkr tomtförsäljningar i Stadsskogen och 7,4 mnkr övrig verksamhet hos kom-

munstyrelsen. Stadsskogens positiva resultat beror på att tomtförsäljningar genomförts under 2008 som var budgeterade 2007. Det positiva resultatet för övrig verksamhet hos kommunstyrelsen beror på flera faktorer. Telefonväxeln har lyckats sänka kostnaderna för externa samtal genom nya avtal samtidigt som intäkterna ökat genom flera anknytningar till växeln, kollektivtrafiken har haft lägre kostnader än budgeterat, vissa projekt har uteblivit eller skjutits upp främst inom verksamheten särskilda utredningar, arbetet med arbetsmiljö och hälsa har blivit försenat på grund av att planeringsprocessen för AGhälsa (arbetsgrupp hälsa) försenats och det har även funnits vakanser under året. Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 5,4 mnkr vilket kan jämföras med budget på 9,2 mnkr. Den lägre investeringsnivån beror på att investeringen i nytt ärendehanteringssystem blivit försenad och kommer att ske under 2009. Dessutom har IT- och inventarieinvesteringarna varit lägre än beräknat då lokalomflyttningarna på Rådhuset ännu inte skett.

Måluppfyllelse

Kommunstyrelsen skall vidareutveckla sin roll som styr- och ledningsorgan mot ett ökat kommunkoncerntänkande där samarbete genererar effektivitet för ett hållbart samhälle. Uppfyllelsegrad 3

54

Arbetet med kommunkoncerntänkandet pågår, exempelvis genom arbetet inom bolagskoncernen och dess utveckling, lokalsamordning, städsamordning och bildande av räddningstjänstförbundet mellan Vårgårda och Alingsås från och med 1 januari, 2009. Kommunstyrelsen skall utveckla varumärket Alingsås med en stark miljöprofil. Uppfyllelsegrad 3 Varumärkesbyggandet har tagit ett stort steg mot en starkare profil genom bland annat EU-projektet REBECEE (Renewable Energy and Building Exhibitions in Cities of the Enlarged Europe), kommande Bomässa (april 2009) och genom projektet en hållbar kommun. Kommunstyrelsen skall medverka i näringspolitiska aktiviteter så att flera jobb och företag förverkligas. Uppfyllelsegrad 2 Ett ständigt arbete pågår med att skapa så positiva förutsättningar som möjligt för företagsutveckling, etablering och nyföretagande bland annat genom det nya avtalet med Futurum och planarbetet för ytterligare verksamhetsområden. En ny policy för näringslivsarbetet kommer att utarbetas under kommande år i anslutning till pågående arbete med Vision 2019.

Försäkringskassan i Borås genomförts. Därutöver har AG-hälsa (arbetsgrupp hälsa) genomfört ett omfattande analysarbete av kommunens hälsoläge och framställt handlingsplaner för att sänka ohälsotalen. Under hösten påbörjades arbetet med att omsätta handlingsplanerna i konkreta åtgärder för att minska ohälsotalen. Kommunstyrelsen skall aktivt leda arbetet med att uppnå de mål som finns fastställda för jämställdhets- och mångfaldsarbetet i kommunen. Uppfyllelsegrad 2 Kommunens gemensamma jämställdhetsoch mångfaldsgrupp har arbetat med att ta ett samlat grepp i dessa frågor. Målet är att framställa gemensamma arbetssätt och riktlinjer för detta arbete och att dessa skall kompletteras med förvaltningsspecifika handlingsplaner. Under hösten genomförde kommunledningskontoret en för kommunen gemensam lönekartläggning. 3,96 mnkr fördelades för att utjämna löneskillnader som bedömdes vara könsrelaterade. Därutöver har delar av kommunstyrelsen deltagit i projektet ”Jämställdhet inifrån” som bedrivs i Göteborgs universitets regi.

Året i övr igt

Interkommunal samverkan, främst inom GR, skall utvecklas. Uppfyllelsegrad 2 Arbetet bedrivs i ett stort antal nätverk på förtroendemanna- och tjänstemannanivå samt i olika benchmarking projekt.

I Stadsskogen såldes under 2008 flera av de kvarvarande kvarteren i etapp ett, bland annat förskoletomten och mark till Derome och Alingsås Trähus. Detaljplanearbete och arkitektarbete har genomförts för centrum i etapp två, liksom ett omfattande planarbete för västersluttningen i etapp två. Arbete har pågått med att färdigställa gatorna inom etapp ett.

Kommunstyrelsen skall verka för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Uppfyllelsegrad 2 Under 2008 har det kontinuerliga arbetet med att genomföra liggande arbetsmiljöoch hälsoplaner, fortsatt utbildning av skyddsombud och fortsatt utveckling av samarbetet med företagshälsovården och

Kommunens Vision 2010 ersattes under året med den nya Vision 2019. Huvudtexten förändrades från Trivsamma trästaden till den Moderna mötesplatsen. Ett antal olika aktiviteter har genomförts för att stärka Alingsås attraktivitet såsom BoDagar, potatisfestivalen, och Ljus i Alingsås som i år hade mer än 55 000 besökare. Dessutom

skattefinansierad verksamhet > kommunstyrelse

startades ett stort förankringsarbete för företag och organisationer: En resa för Alingsås, där 200 speciellt inbjudna personer, i omfattande grupparbeten formar sina aspekter på visonsutvecklingen. Organisationen har förändrats som ett resultat av de utredningar som gjorts av kommunstyrelsens och kommunledningskontorets verksamhet. Avdelningarnas uppgifter har renodlats och en ny utvecklingsavdelning har bildats. Under hösten flyttade personalavdelningen in i nyrenoverade lokaler i ”Telia-huset” där även en konferensavdelning stod klar att ta emot 50 personer i fyra konferensrum samt en utställningshall.

Slutsatser och åtgärder Den snabba nedgången i konjunkturen har gjort att kommunledningskontoret kommer att rikta sina utredningsresurser tydligare mot kommunens besparings- och effektiviseringsarbete. Även de uppdrag som faller av de genomförda genomlysningarna som har som målsättning att effektivisera verksamheten kommer att prioriteras under året. Genomlysningen av socialnämnden har också en hög prio-

ritet. Förändringar i samhället till följd av konjunkturen bevakas kontinuerligt av kommunledningskontoret både vad avser finansiella som verksamhetsmässiga effekter för kommunen.

Kommunfullmäktige i Alingsås kommun respektive Vårgårda kommun beslutade under året att bilda Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund. Beslutet föregicks av ett omfattande utredningsarbete där kommunledningskontoret var delaktig. Under hösten har även ett omfattande planerings- och förberedelsearbete genomförts för att Räddningstjänstförbundet skulle kunna starta den 1 januari 2009. Kommunledningskontoret har under året genomfört två stycken större genomlysningar. De genomlysta nämnderna är barn- och ungdomsnämnden där genomlysningen skett genom konsultstöd och utbildningsnämnden där genomlysningen skett med egna resurser. En förstudie kring genomlysning av socialnämndens verksamhet har påbörjats. Passivhuscentrum startades upp strax före årsskiftet 2007/2008 och har nu haft sitt första verksamhetsår. I lokaler i Utbildningens Hus finns expertis som driverutbildningar, visar upp en utställning, ordnar studiebesök, m.m. runt den nya tekniken.

55

skattefinansierad verksamhet > räddningstjänstänst

räddningstjänst Resultat –1,3 mnkr Ekonomisk sammanfattning

Det ekonomiska resultatet visar ett underskott på -1,3 mnkr. Orsaken går att finna i ökade personalkostnader där bl. a skogsbrand i Vårgårda och startkostnader för förbundsbildningen är förklaringar. Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 3,7 mnkr vilket är enligt budget.

Måluppfyllelse

Kommunstyrelsen skall genom strukturförändringar och samverkan långsiktigt utveckla räddningstjänsten till en kostnadseffektiv verksamhet med bibehållen kvalité. Uppfyllelsegrad 2 Strukturförändring av egen verksamhet är klar. Förbundsbildning med Vårgårda är klar. Utveckling av ledningssamverkan med RSG (räddningstjänsten storgöteborg) pågår.

Året i övr igt Arbetet har i allt väsentligt följt den av KS antagna verksamhetsplanen för 2008 men målen har inte nåtts fullt ut vad gäller tillsynsverksamhet pg a tidskrävande insatser vid förbundsbildningen. Formerna för tillsynsarbetet har utvecklats och samtliga personalkategorier har under året deltagit i det olycksförebyggande arbetet. Arbetssättet är mycket positivt och leder såväl till en högre trygghet och säkerhet för invånarna som till kompetensutveckling och stimulans för personalen.

Implementering av brandskyddskontrollverksamheten i kommunens regi har skett. Sotningsverksamheten är utlagd på entreprenad till Luft- och skorstensteknik AB. Samverkan har fördjupats inom GR och kvalitetssäkring har skett av bl a insatsrutiner och framförande av tunga fordon vid utryckning. Räddningstjänstens personal har - utöver ordinarie interna utbildnings- och övningsprogram - deltagit i förberedande utbildning inför sammanslagningen med Vårgårda räddningstjänst.

Styrtal

Budget

2006

2007

2008

Räddningstjänstinsatser

473

486

496

650

Tillsynsobjekt m dok.krav

188

58

64

195

Tillsynsobjekt brandfarlig vara

122

35

35

125

Ärenden enligt PBL

67

35

51

80

Remisser till polisen

5

5

10

10

Utbildningsuppdrag

710

1 619

1 890

3 000

0

0

1 279

2 200

Brandskyddskontroller

56

Efter att fullmäktige i Alingsås och Vårgårda kommuner, beslutat att fr o m 2009-01-01 bilda ett räddningstjänstförbund, har ett intensivt arbete pågått med förberedelser för ett sådant genomförande.

Slutsatser och åtgärder Året har varit ett svårplanerat verksamhetsår med hög grad av förändringsarbete och exceptionella kostnader. Eftersom organisationen Alingsås kommuns räddningstjänst upphör och går över i Alingsås och Vårgårda räddningstjänstförbund avslutas räddningstjänsten i förvaltningsform i 2008. Det politiska ansvarstagandet för framtidens räddningstjänstverksamhet i Alingsås, sköts genom medlemskommunernas representantskap i förbundets direktion och genom antagandet av Handlingsprogram till skydd mot olyckor varje mandatperiod samt årlig budgetavstämning mellan Alingsås kommun och förbundet.

skattefinansierad verksamhet > överförmyndarnämnd

överförmyndarnämnd Resultat +0,2 mnkr Ekonomisk sammanfattning

Nämnden redovisar ett positivt resultat med +0,2 mnkr. Överskottet är hänförbart till lägre kostnader för arvoden till ställföreträdare. Nämnden har antagit nya principer för arvodering av ställföreträdare som är nära anhöriga, samt genomfört en

särskild översyn av arvoden till gode män med flera uppdrag. Investeringar Inga investeringar har gjorts under året.

Måluppfyllelse

Nämnden skall verka för ökad service och rättssäkerhet. Uppfyllelsegrad 2 En kvalitetsdeklaration för tjänsten God man har tagits fram tillsammans med kommunala rådet för funktionshindrade, kommunala pensionärsrådet och godmansföreningen. En förbättring av infor-

mationsmaterial och blanketter pågår. Dokumentationen i ärendeprocessen har förbättrats.

Året i övr igt Nämnden har haft två träffar med godemansföreningen. Den ena hade temat ensamkommande asylsökande barn och på den andra träffen presenterade bankerna sina lösningar för att underlätta arbetet för gode män och förvaltare. Utbildningen för äldreomsorgens personal har fortsatt under året. Antalet överklaganden har ökat, vilket har en direkt koppling till den särskilda översyn av gode män med flera uppdrag som genomförts under året. 19 av överklagandena avser arvodesbeslut. I samtliga fall har tingsrätten avslagit överklagandena.

Slutsatser och åtgärder Årets resultat föranleder inga särskilda åtgärder. Ekonomin är i balans och måluppfyllelsen är god.

Styrtal

Budget

2006

2007

2008

Ant. granskade årsräkningar

332

327

321

350

Ant. godmanskap, 11:4 FB

384

379

370

400

Ant. hela förvaltarskap, 11:7 FB

18

19

24

20

Ant. förmynderskap, FB 10 & 13

112

93

74

90

Ant. aktiviteter för ställföreträdare

2

2

3

2

Ant. överklaganden

2

3

21

0

25

25

30

10

Ärendebalans, ansökan om GM

57

skattefinansierad verksamhet > teknisk förvaltning

teknisk förvaltning Resultat +4,6 mnkr Budgetavvikelse +/- 0

Ekonomisk sammanfattning Resultatet visar ett överskott på 4,6 mnkr vilket överensstämmer med budget. Mindre differenser finns inom respektive verksamhetsområde. Minskad storlek på administrationen har bidragit med ett överskott och ökade kapitalkostnader samt parkskötsel har bidragit med underskott.

Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 18,6 mnkr vilket skall jämföras med en budget på 64,3 mnkr. Differensen beror till stor del på att investeringsprojekt blivit försenade. Den största enskilda posten som lämnar överskott är parkeringshuset i stadskärnan som nu ligger planerat runt 2010.

Måluppfyllelse

Nämnden skall, i samverkan med kultur- och fritidsnämnden, öka attraktionskraften för Gräfsnäs slottspark. Uppfyllelsegrad 3 Förvaltningen deltar tillsammans med kultur och fritidsförvaltningen, miljöskyddskontoret och föreningslivet i Gräfsnäs i arbetet att öka attraktionskraften för Gräfsnäsparken. Samverkan med intresseföreningar har etablerats för dialog kring behov och förbättringsåtgärder för senare beslut hos respektive förvaltning. En ökad attraktionskraft förutsätter en fungerande serveringsverksamhet En utredning om befintlig lokal är genomförd våren 2008. Nämnden skall verka för att andelen cykelåkande i förhållande till bilåkande skall öka varje år. Uppfyllelsegrad 3. Ett stort antal gång och cykelvägar har fär-

58

digställts och tagits i bruk under 2008. Totalt 7200 m2, vilket ger en längd på ca 2620 m, fördelat på Stadsskogen, Bolltorp, Gamla Vänersborgsvägen samt i kvarteret Klockan-Ljuset. Detta innebär att andelen gång och cykelvägar av den totala trafikytan har ökat något under året. Längden cykelvägar i m/invånare har därmed stigit med 0,72 m trots ökat invånarantal. Därmed har förutsättningar till ett ökat cykelåkande skapats. Någon mätning av cykeltrafiken har inte utförts. Nämnden skall verka för att minska CO2utsläppen från kommunens transportarbeten. Uppfyllelsegrad 3 Målsättningen är att samtliga fordon som införskaffas i kommunen skall vara bästa miljöval i respektive storleksklass med Vägverkets definition av miljöbilar som mall. 2008-12-31 var 35 % av kommunens personbilar miljöbilar vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2006. Nämnden skall verka för minskning av energianvändningen i kommunens verksamheter. Uppfyllelsegrad 2 Försök med energibesparing i kommunens belysningsanläggningar genomförs och kommer utvärderas 2008. Under 2008 överläts kommunens belysningsanläggningar till Alingsås energi och ett samarbete för att minska energiåtgången har inletts med målsättningen att minska energiåtgången 60 000 kWh/år under 10 år vilket motsvarar 25 % reduktion. Under 2008 miljöutbildades hela tekniska kontorets personal i syfte att öka förståelsen och om vår negativa påverkan på miljön och våra möjligheter till ändrat beteende i syfte att minska miljöpåverkan. För de bebyggda fastigheter som kommunen äger har inventering av nuvarande energianvändning gjorts under våren 2008 med 2007 som basår. Åtgärderkommer att vidtas under de kommande åren för att nå målet.

Året i övr igt Flera större förvaltningsövergripande utredningar och projekt har bedrivits och bedrivs. Satsningar på att höja kontorets kompetens i att driva och delta i projekt har därför genomförts under året. Underhållsbeläggningar har genomförts enligt det program som upprättas årligen. Dessutom utförs underhållsbeläggningar i samband med mer omfattande åtgärder inom programmet för planerat underhåll och investeringsarbeten. Kostnaden för brounderhåll har varit något lägre än planerat då årets besiktningar inte har visat på något behov av större åtgärder. Alingsås Energi Nät AB tog över samtlig gatubelysning inom större delen av kommunen den 1 januari. Arbetet med att byta ut gamla armaturer mot nya energisnåla fortgår. I Nolhaga har nämnden fortsatt ett nära samarbete med framförallt kultur & fritid för att ta igen det eftersatta underhållet. Hagar, staket, grusgångar mm har rustats upp. Efter beslut att vänerkorna och gutefåren skall behållas i kommunal ägo har förberedelser för en upphandling av vinteruppehälle för djuren påbörjats.

Slutsatser och åtgärder Under 2008 har flera verksamheter genomlyst och verksamheterna och dess rutiner har anpassats till uppdraget. Fokus har legat på förbättrad ekonomisk styrning och kontroll vilket lett till effektivare verksamhet. Under 2009 kommer arbetet att fokusera på processkartläggning, kvalitetssäkring och förbättrad arbetsmiljö.

skattefinansierad verksamhet > teknisk förvaltning

Styrtal

2006

2007

2008

Budget

Verksamhet

2006

2007

2008

Budget

107

105

106

105

22

28

32

40

Barmarksunderhåll

2,94

3,67

3,69

3,05

Vinterväghållning

4,11

3,26

4,20

3,10

Underhållsbeläggningar

4,01

3,26

4,20

4,20

Planerat underhåll

2,69

2,93

2,95

3,00

5527

6030

6045

6303

634

451

450

620

Antal torghandelsdagar Genomsnittl. Beläggn.grad% Väghållning (kr/m 2 )

Gatubelysning * Antal ljuspunkter Kostnad per ljuspunkt(kr)

*exkl belysning enskilda vägar samt vägar ingående i Vägverkets vägnät Gator/vägar * Gatu- och vägbelysning Antal belysningspunkter Kostnad per ljuspunkt (kr)

1834

1826

1831

1835

644

482

480

650

Vägföreningar Beräknat bidrag per meter kr Bedömd bidragsnivå %

14,33

14,33

14,33

17,20

40

40

40

50

Ensk vägar med kom.bidr Beräknat bidrag/m.väg kr Bedömd bidragsnivå %

2,45

2,45

2,45

3,07

40

40

40

50

*utan kommunalt väghållningsansvar (enskilda vägar, allmänna vägar samt vägar för föreningar och samfälligheter) Parker och naturomr. Anlagd park tm 2

1064

1064

1064

1110

10940

10940

10940

11110

Nyplanterade träd

12

84

60

90

Ungträd/småträd

45

18

36

75

Vårblommor

28500

30331

27260

35000

Sommarblommor

16150

16100

11537

20000

Kommunägd naturmark * tm 2

*exkl jordbruksmark

59

skattefinansierad verksamhet > serviceenhet

Resultat –4,6 mnkr Budgetavvikelse –1,2 mnkr

köks- och städutrustning har hållits på en minimal nivå dels för att invänta avvecklingen på städverksamheten och dels för att invänta resultatet av kostutredningen.

den 1 januari 2010. Under andra halvåret påbörjades arbetet med att ta fram förfrågningsunderlaget baserat på vård- och äldreomsorgsförvaltningens och barn och ungdomsförvaltningens behov.

Ekonomisk sammanfattning

Måluppfyllelse

Kostverksamheten har under 2008 fortsatt arbetet med att få godkända kök. Alla 10 tillagningsköken är nu godkända och så även huvuddelen av mottagningsköken.

serviceenhet

Serviceenheten redovisar ett negativt resultat på –4,6 mnkr, vilket skall jämföras med ett budgeterat underskott på –3,4 mnkr. -0,7 mnkr av underskottet beror dock på kommunstyrelsebeslut om ianspråktagande av eget kapital avseende kostprojektet under året. Resterande underskott, dvs. -0,5 mnkr, beror på att full kostnadstäckning för livsmedel inte funnits. Avtalet med vård- och äldreomsorgsförvaltningen skrevs aldrig om och 2008 utdebiterades 2007 års livsmedelspriser (-0,3 mnkr). Samt att alla kostnader rörande avvecklingen av städverksamheten har periodiserats till 2008, tidigare budgeterades även kostnader för avveckling 2009 (-0,1 mnkr). Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 0,1 mnkr vilket kan jämföras med en budget på 0,6 mnkr. Investeringarna i

Nämnden skall tillsammans med barn och ungdomsnämnden verka för att öka ätandefrekvensen. Uppfyllelsegrad 1 Arbetet med detta mål har nedprioriterats på grund av kostutredningen. Nämnden skall tillsammans med övriga nämnder verka för att användningen av ekologiska produkter ökar. Uppfyllelsegrad 2 Arbetet med att öka andelen och antalet ekologiska livsmedel pågår kontinuerligt men har på grund av brist på ekologiska produkter hos vissa av våra leverantörer ej skett i den omfattning som planerat.

Året i övr igt

Slutsatser och åtgärder

Under första halvan av året låg huvudfokus på kostutredningen vilket ledde till ett beslut i kommunfullmäktige den 18 juni 2008, § 121, om att verksamheten skulle läggas ut på entreprenad med start

Städverksamheten är avvecklad. Under 2009 fortgår arbetet med planering inför verksamhetsövergång av kostverksamheten 2010.

Styrtal

2006

2007

2008

Budget

Totalt antal kök

47

51

48

48

Varav tillagningskök

10

10

10

10

Varav mottagningskök

37

41

38

38

Avverkningsgrad* städning samtliga ytor

302

313

313

313

Därav skolor

277

277

277

277

Därav förskolor

209

169

169

169

Därav äldregårdar, endast gem ytor

685

685

685

685

Därav förvaltningslokaler

310

387

387

387

Därav städning gymnasieskola, och komvux

499

465

465

465

Avverkningsgrad städning lasarettet

289

299

299

299

* antal städade m 2 /timme

60

Kommunen städverksamhet bytte huvudman den 16 juni till V-städ. 76 % av personalen följde med till den nya huvudmannen. För att säkerställa att kommunen bibehåller en hög beställarkompetens har en av de nuvarande städkonsulenterna överförts till kommunledningskontoret under våren 2008. All övrig serviceverksamhet överfördes samtidigt till ansvarsenhet teknisk förvaltning.

avgiftsfinansierad verksamhet > avfall

avgiftsfinansierad verksamhet AVFALL Resultat +2,8 mnkr Budgetavvikelse +1,4 mnkr

Ekonomisk sammanfattning

Måluppfyllelse

Andelen nöjda abonnenter skall öka. Uppfyllelsegrad 2 Ingen enkät är genomförd som är statistiskt säkerställd. Arbetet med kundnöjdheten pågår kontinuerligt.

Årets resultat redovisas till +2,8 mnkr, vilket skall jämföras med budgeterade +1,4 mnkr. Det positiva utfallet beror främst på ökade intäkter från industri- och

Återvinning och källsortering skall öka så att mängden hushållsavfall som går till förbränning minskar. Uppfyllelsegrad 4 Statistiken för 2008 visar på en minskning

Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 1,7 mnkr vilket skall jämföras med en budget på 10,5 mnkr. Flera planerade investeringar har ej genomförts. Bl. a blev leveransen av lastbilen försenad och investeringar kopplade till Bälinges ombyggnad avvaktar också tills beslut fattats.

Året i övr igt

verksamhetsavfall men även på minskade kapitalkostnader till följd av senarelagda investeringar.

av avfall till förbränning, arbetet fortgår kontinuerligt med att öka källsorteringen

I budgeten för avfallsavdelningen antogs att avfallsvolymerna från hushållen skulle fortsätta ligga på en hög nivå. Målet är att stoppa trenden med ökande avfallsvolymer men en fortsatt befolkningsökning i Alingsås bidrar till ökande mängder trots att vi skapar fler möjligheter att återvinna material. Vi har bl.a. skapat nya möjligheter att återvinna hårdplast, tegel och beton-

gavfall till konstruktionsmaterial och har på detta sätt minskat mängderna avfall till förbränning respektive till deponi.

Slutsatser och åtgärder

På grund av de förändrade villkoren i miljötillståndet för verksamheten på Bälinge avfallsanläggning har vi under två plus ett år upphandlat en entreprenad på matavfall och fettavskiljarslam för

att utreda möjligheterna för lokal biogasproduktion i Alingsås. Arbete bedrivs i projektform med Alingsås Energi, kommunledningskontoret och miljöskyddskontoret. För att få en större inblick i biogastvecklingen i vårt närområde och hur regionen arbetar med biogasfrågorna har vi fr.o.m. 2009 ingått medlemskap i Biogas Väst. Som en konsekvens av KF:s beslut om att tekniska kontorets verksamheter vid kv Fodret skall flytta pågår utredningar med förslag om att flytta avfallshämtningen till Bälinge avfallsanläggning.

Styrtal

2006

2007

2008

Budget

Deponerat avfall

2645

Tot till förbränning

8498

2480

7514

3500

8501

Ej tillg

8500

Brännbart från hämtn

5754

Ej tillg

Ton/år

Organiskt hushållsavf. Summa

1350

1808

1894

Ej tillg

12493

12789

15162

13700

Kg/invånare och år Deponerat avfall

73

67

202

95

233

230

Ej tillg

233

Brännbart från hämtn.

Övr avfall till förbränning Organiskt hushållsavf Summa

154

Ej tillg

37

49

51

Ej tillg

343

346

407

374

61

avgiftsfinansierad verksamhet > exploatering

exploatering Resultat +6,8 mnkr Budgetavvikelse –7,0 mnkr

Ekonomisk sammanfattning

Verksamheten redovisar ett resultat på +6,8 mnkr vilket motsvarar en budgetavvikelse på –7,0 mnkr. Den negativa budgetavvikelsen beror främst på att budgeterad försäljning av bostadsmark endast gjorts till vissa delar på grund av att tomtförsäljningar har försenats (-5,7 mnkr). De tomter som sålts under 2008 är kvarteret Bryggaren och Åkanten samt Snölyktan 1. Försäljningar som budgeterats enligt bostadsprogram och planprogram, men inte genomförts på grund av förseningar är kvarteret Hasseln, Lövekulle etapp 1, Klinten, Ljuset, Skolgatan och Ingared. Resterande underskott beror på högre drifts- och underhållskostnader för kommunens fastigheter, då främst campingplatserna i Lövekulle och Lygnared samt lägre administrationsersättning än budgeterat.

Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 1,8 mnkr vilket skall jämföras med en budget på 1,4 mnkr. Den högre investeringsnivån beror på projektering för Actus nya lokaler på Lars Hansgården, kommer att regleras i samband med fastighetsförsäljning.

Måluppfyllelse

Tekniska nämnden skall kraftigt prioritera arbetet med att skapa nya bostadsoch verksamhetsområden. Uppfyllelsegrad 4 Organisationen har anpassats så att framtagandet av nya bostads- och verksamhetsområdet prioriteras. Investeringarna har anpassats så att alla planerade områ-

62

den kan byggas ut. I många fall sker dock senareläggningar, bland annat beroende på överklaganden men också beroende på att detaljplanebeställningarna revideras. Nämnden skall tillsammans med byggnadsnämnden och miljöskyddsnämnden verka för att minska energianvändningen för uppvärmning. Uppfyllelsegrad 2 Vid försäljning ställs speciella krav på energianvändning i de byggnader som skall uppföras och möjligheterna att följa upp besluten diskuteras med byggnadsnämnden.

Året i övr igt Ett stort intresse av att bygga nytt märks tydligt hos olika bostadsaktörer och behovet av att tillskapa nya kommunala tomter är mycket stort. Tyvärr blir många detaljplaner försenade genom att de överklagas. Exploateringsenheten förhandlar om förvärv av ytterligare mark inom det planerade kommunala naturreservatet för Hjortmarka. Under året har också arbete lagts ner på försäljningar och förberedelser för försäljningar av bland annat Björkerärrs skola, Bjärke kommunalhus, Mellby förskola, Nolby kyrkogård, Lars Hansgården, Ryd 2:13, bostadsrätter på Mångatan, Jungmansgatan och Hallbovägen. En utredning pågår också om överlåtelser av de fastigheter som finns kvar i kommunen, och som inte bör säljas på den öppna marknaden, till Alingsåshem eller Fabs. Förvaltningen har identifierat ett antal byggnader som skall eller bör rivas. Dessa har listats och omfattar ett 15-tal objekt. För flertalet finns politiskt beslut fattat om rivning och för de resterande pågår arbetet med beslutsunderlag. En gemensam målbild för de turistiska fastigheterna, Lygnareds camping, Lövekulle

camping och vandrarhemmet har under året arbetats fram tillsammans med kultur och fritid, Futurum samt de entreprenörer som hyr respektive fastighet. Målbilden för Gräfsnäs slottsservering kommer att kompletteras efter det att nya beslut fattats kring den framtida serveringsbyggnaden. För Gräfsnäs slottsruin har en vård- och underhållsplan arbetets fram under året. Planen syftar till att belysa förutsättningarna för förvaltning och vård av en fast fornlämning samt ge anvisningar till nödvändiga reparations- och underhållsåtgärder. Den innehåller också en beskrivning av fornlämningens konstruktion och historia. Stadsskogen: Arbetet med detaljplanen för centrumdelen har pågått parallellt med planarbetet för ”Västersluttningen”. Exploateringsavdelningen arbetar enligt projektmodellen med exploateringsarbeten och försäljningar för kommunstyrelsens räkning. Kv Bryggaren och kv Kämpen: Under 2008 har den sista detaljplanen antagits, och ett markanvisningsavtal har undertecknats. Mark inom kvarteret Kämpen har sålts till Riksbyggen och mark inom kvarteret Åkanten har sålts till Tommy Byggare. Kv Ljuset: Detaljplanen för kvarteret Ljuset har vunnit laga kraft under våren 2008. Saneringsarbetena påbörjas inte förrän beslut om eventuella statliga bidrag till saneringskostnaderna fattats. Klinten: Utbyggnaden av gator och ledningar har utförts under andra halvåret med Skanska som entreprenör. Området innehåller 21 tomter för småhus, vilka har erbjudits till tomtkön under hösten 2008. Norra Borgen: Exploateringsavdelningen påbörjade under våren utbyggnad av till-

avgiftsfinansierad verksamhet > exploatering

fart och förberedde försäljning genom beslut av kommunfullmäktige. Arbetet avbröts i april i avvakta på vägverkets beslut om vägkorridor för väg E20.

Styrtal

Afzeliitomten: Under hösten har tävling och utvärderingen av tävlingsförslag för ”trygghetsboende” genomförts.

byggrätter till försäljning

Ant sålda småhustomter

2006

2007

2008

Budget

4

0

21

31

2 000

0

5 000

17 400

Sammanlagd bruttoarea* för * En lägenhet motsvarar ca 80-100 m 2 bruttoarea.

Kvarteret Fodret:Exploateringsavdelningen har medverkat i arbetet med program, tävlingsinbjudan och utvärdering av den ändrade användningen av kvarteret Fodret.

Slutsatser och åtgärder En stor efterfrågan på mark för bostäder medför att exploateringsenheten prioriterar arbetet med att öppna upp nya områden för bostadsbyggnation och att fortsätta utbyggnaden och försäljningen i befintliga områden. De årliga resultaten är mycket beroende av svängningar i efterfrågan på exploateringsmark samt av antalet detaljplaner eller dylikt som blir överklagade. I samband med budgetarbetet görs en bedömning av sannolikheten att specifika enskilda projekt kommer igång. En samlad ekonomisk bedömning av utgifter och inkomster görs, där hänsyn tas till denna sannolikhet. Bedömningarna har varit för optimistiska. Inför kommande budgetarbete kommer ytterligare ansträngningar att läggas på att få mer realistiska bedömningar av detaljplaneprocessen.

63

avgiftsfinansierad verksamhet > vatten- och avloppsverk

Vatten- och avloppsverk Resultat +0,1 mnkr Budgetavvikelse +1,5 mnkr

Ekonomisk sammanfattning

Resultatet visar överskott på 0,1 mnkr vilket skall jämföras med ett budgeterat underskott på -1,4 mnkr. Den positiva budgetavvikelsen beror i huvudsak på att budgeten för särskilt underhåll inte nyttjats fullt ut. Intäktssidan ger ett underskott beroende på minskad vattenförbrukningen.

Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 9,2 mnkr vilket skall jämföras med en budget på 17,8 mnkr. Den lägre investeringsnivån beror i huvudsak på tidsförskjutningar. Av de stora exploateringsåtgärder som planerades i budget har endast Norra Stadsskogen och Klintenområdet genomförts.

Måluppfyllelse

Tekniska nämnden skall verka för att andelen debiterbart vatten skall öka väsentligt. Uppfyllelsegrad 4 Målet är redan uppfyllt! 2007 var andelen odebiterbart vatten 18,4 % jämfört med 24 % år 2005. Tekniska nämnden skall svara för att alla VA-abonnenter har tillgång till reservvatten. Uppfyllelsegrad 2 93,5 % av VA-abonnenterna har tillgång till reservvatten. Endast Sollebrunn saknar reservvatten. Tekniska nämnden skall verka för att minska miljöpåverkan från dagvatten. Uppfyllelsegrad 2 Arbete pågår i samarbete med gatuavdelningen. Det har visat sig att föreslagna

64

åtgärder enligt gällande dagvattenplan är svåra att genomföra. Dagvattenplanen kommer därför att omarbetas med start under våren 2009 med en åtgärdsplan för perioden 2009 – 2013.

föras. Arbetet fortsätter under 2009.

Tekniska nämnden skall medverka till att va-situationen i omvandlingsområden förbättras. Uppfyllelsegrad 2. Utbyggnad av huvudledningar NorsesundIngared har genomförts under året. Utredning om va-situationen i ErskaLunde är klar. Arbetet med utredning VV Hjälmared-Hemvägen pågår.

Utredning av VA-situationen i ErskaLunde har genomförts. Utredningen visar att ingen risk för påverkan av kommunens vattentäkt i Sollebrunn finns.

Året i övr igt Ny VA-lag, Lagen om allmänna vattentjänster, gäller från och med den 1 januari 2007. Enligt den nya lagen skall VA-taxan och ABVA vara anpassade till lagen den 1 januari 2009. Anpassningen innebär bland annat att brukninsavgift för dagvatten kommer att tas ut. Arbetet med att ta fram ny VA-taxa och ABVA har pågått hela 2008. För att få nytta av andras erfarenheter och få likartade principer har arbetet skett i samarbete med Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, och Partille kommuner. Den totala debiterade vattenförbrukningen blev 2 018 tm3 mot budgeterat 2 080 tm3. Jämfört med budget har den stora industrins vattenförbrukning minskat med 30 tm3. Den övriga förbrukningen har minskat med 32 tm3. Vattenförbrukningen 2008 är knappt 120 tm3 lägre än förbrukningen 2007. Orsaken till minskningen är i huvudsak att Arla Foods ABs verksamhet upphörde under första kvartalet 2008. På grund av kvalitetsproblem med råvattnet och hög aluminiumhalt i utgående vatten har processförändringar och ombyggnader genomförts vid vattenverket i Hjälmared. Åtgärderna har lett till goda förbättringar av vattenkvaliteten, men ytterligare förbättringar behöver genom-

Dammluckorna som reglerar Färgensjöarnas vattennivå har bytts ut 2008.

Översyn av vattenskyddsområdena i Gräfsnäs och Magra har genomförts. Egenkontrollprogram för Magra har tagits fram. Ansökan om nytt tillstånd för verksamheten vid Avloppsreningsverket Nolhaga lämnades in till Länsstyrelsen under juni 2008. Beslut väntas under 2009. VA-verkets saneringsarbeten av ledningssystemet har fortsatt. Behovet av VA-saneringen är dels ledningarnas ålder och dels problem med att stora dagvattenmängder (kombinerade ledningar) belastar nedströms liggande spillvattensystem. Under 2008 har större saneringsarbeten utförts i Köpmansgatan och Bolltorps gärde. Stora ledningsarbeten inom exploateringsområden har utförts i Norra Stadsskogen och Klintenområdet. Ett samarbetsprojekt mellan VA-verket och avfallsavdelningen, som syftar till att konvertera biogas från slam- och avfallsrötning till drivmedel, pågår.

Slutsatser och åtgärder Under 2008 har driftkostnaden för produktion av vatten och rening av avloppsvatten givit ett litet överskott beroende på lägre personalkostnader än budgeterat. Anledningen är en långtidssjukskrivning samt att en budgeterad rekrytering inte

avgiftsfinansierad verksamhet > vatten- och avloppsverk

gjorts. Verksamhetens intäkter för 2008 understiger budget trots taxehöjningen som gjordes den 1 januari. Anledningen till detta är fortsatt minskning av vattenförbrukningen. Ny taxa som tar hänsyn till dagvattenanslutning har införts från och med 1 januari 2009. För att verksamheten skall vara i balans 2009 har brukningstaxan höjts med 4,5 % i genomsnitt för VA-kollektivet.

Styrtal

2006

2007

2008

Vattenförbrukning (1000 m3 ) Debiterad vattenförbrukning

2188

2137

2018

Spolvatten vattenverk

238

329

245

Ospecifikt

653

556

538

3079

3022

2801

Producerad mängd vatten Andel odebiterbart vatten i förhållande till producerad mängd %

21,2

18,4*

19,2

Antal vattenläckor

44

20

17

Antal avloppsstopp

8

2

9

*skillnaden mellan 2007 och 2008 beror på felaktig vattenmätare under 2007. Det faktiska värdet torde vara högre detta år.

65

övrig redovisning > personalredovisning

övrig redovisning personalredovisning Personalpolitik

I kommunens personalpolicy tar kommunen ställning för hur kommunen skall förhålla sig till sex strategiska områden och hur dessa skall utvecklas i ett långsiktigt perspektiv. Hur dessa områden har utvecklats under 2008 redovisas kortfattat nedan; Medarbetarskap Kommunens förvaltningar har kompletterat kommunens gemensamma samverkansavtal med lokala avtal. Samtidigt har kommunen under året identifierat områden som kan förbättras för att ytterligare utveckla samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det innebär bl.a. att förvaltningarnas samverkansgrupper kommer att utbildas i systematiskt arbetsmiljöarbete samt att samverkansavtalet utvärderas under 2009. Genomförande av en ”medarbetardag” för all personal har i allt väsentligt kunnat slutföras under 2008. Personalförsörjning De löneavtal som ingåtts på central nivå under 2007 och i något fall under 2008 innebär relativt sett ökande personalkostnader fram till 2010. Samtidigt har inflationen och arbetsmarknaden bromsat in under senare delen av 2008. Det innebär att löneökningarna under 2008 och 2009 ställs mot minskade skatteintäkter samtidigt som kommunens medarbetare kan se fram emot inte obetydliga reallöneökningar under samma period. Arbetsmiljö och hälsa Alingsås Kommun har sedan många år arbetat medvetet för att utveckla en god arbetsmiljö och för att sänka ohälsotalen. Kommunen har under senare år kunnat konstatera att ohälsotalen är i sjunkande.

66

Detta torde vara ett resultat av den ökade uppmärksamheten på området från såväl omvärlden som kommunens eget arbete. Detta arbete stöds sedan 2006 av en kommunövergripande arbetsgrupp - ”AGhälsa”. AG-hälsa har genomfört ett omfattande analysarbete av kommunens ohälsotal och kompletterat detta med information från hälsoenkät och fördjupade studier av grupperna ”långtidssjuka” och ”personal med många sjuktillfällen”. Analysen har under 2008 omsatts i handlingsplaner för respektive förvaltning. Konkreta åtgärder för att ytterligare minska ohälsotalen har påbörjats men inte i den omfattning som inledningsvis var avsikten. Avsikten är att fullfölja detta arbete under 2009 och att mäta resultatet i en ny medarbetarenkät under senare delen av 2009. Mångfald och jämställdhet Kommunen har under året bedrivit ett förvaltningsövergripande arbete med att samordna och omforma de gemensamma styrdokumenten inom området. Målet är att under 2009 kunna presentera kommungemensamma riktlinjer kompletterat med förvaltningsvisa handlingsplaner. Kommunen har vidare utrett förutsättningarna för att arbeta med en s.k. jämtegrerad budget och fattat beslut om att arbeta med en lokalt anpassad modell. Därutöver har en grupp politiker ur kommunstyrelsen under året deltagit i projektet ”Jämställdhet inifrån” som bedrivits i Göteborgs universitets regi. För att öka jämställdheten i kommunens lönepolitik har de 3,96 miljoner kronor som avdelats härför under 2008 års löneöversyn fördelats främst till de kvinnodominerade grupper som identifierats och som prioriterats i kommunens lönekartläggning.

Ledarskap Drygt 30 av kommunens ledare har under året deltagit i något av de obligatoriska stegen i kommunens gemensamma ledarutvecklingsprogram. Därutöver har de öppna föreläsningar som personalavdelningen anordnar för kommunens ledare intresserat totalt ca 130 deltagare uppdelat på tre olika tillfällen. Dessa har berört områden som medarbetar- och lönesamtal, KASAM och Kaizen. Kompetensutveckling Enligt kommunens personalpolitiska åtgärdsplan är ansvaret för kompetensutvecklingen uppdelat mellan personalavdelningen som ansvarar för kommunövergripande ledarutveckling, kompetensutveckling inom samverkansområdet (FAS 05), utbildning inom arbets- och avtalsrättsområdet samt arbetsmiljö- och hälsoområdet och kommungemensam introduktionsutbildning för nyanställda. Personalavdelningen har under året genomfört verksamhet inom samtliga områden. Övrig kompetensutveckling tillhör förvaltningarnas ansvarsområde. Genom ett politiskt beslut har under 2008 en kommunövergripande arbetsgrupp för att samordna och utveckla arbetet inom kompetensutvecklingsområdet bildats. Arbetet bedrivs i projektform och skall slutredovisas 2010-12-31.

Per sonalekonomi Semesterlöne- och övertidsskuld Semester- och övertidsskulden som består av ej uttagen semester och övertid hos personalen uppgick vid årsskiftet till 74,4 mnkr. Det är en marginell minskning jämfört med föregående år.

övrig redovisning > personalredovisning

Personalekonomi

Per sonalstr uktur

Personalkostnader i förhållande till övriga kostnader Mnkr

2006

2007

2008

Personalkostnader

1 167

1 216

1 283

674

704

768

1 841

1 920

2 051

Övriga kostnader Totalt

*Här ingår lön, sjuklön, övertidsersättning, fyllnadslön, traktamenten, pensionskostnader, sociala avgifter, friskvård och företagshälsovård mm. Arvoden till politiker eller övriga arvoden ingår inte. Löneutveckling för tillsvidareanställd personal Medellön, kr

2006

2007

2008

Kvinnor

20 717

21 157

22 570

Män

23 339

23 823

24 948

Kvinnor och män

21 227

21 677

23 030

Pensioner Pensionsavtalet Från och med 2006 ersatte KAP-KL som står för Kollektiv Avtal Pension det tidigare avtalet PFA-98. På inkomster upp till 30 inkomstbasbelopp betalar arbetsgivaren in 4% av inkomsten för 2007. Därefter höjs avgiften successivt för att bli 4,5 % år 2010. KAP-KL består av avgiftsbestämd ålderspension, förmånsbestämnd ålderspension, livränta, särskild avtalspension och pension till efterlevande. Pensionen betalas ut livslångt efter det att den anställda gått i pension, tidigast från 61 års ålder och senast från 67 års ålder. Särskild löneskatt På pensionsutbetalningar utgår ingen arbetsgivaravgift. I stället utgår en så kallad särskild löneskatt. Denna skatt uppgår till 24,26 %. Individuell del Kommunfullmäktige har beslutat att årligen utbetala samtliga avtalsenliga pensionsavgifter till de anställda i form av sk individuell del fr o m år 2000 och tillsvidare.

Kvarvarande pensionsskuld Kommunen redovisar under avsättningar ett belopp på 52,1 mnkr som avsättningar till pensioner. Detta är de pensioner som inte omfattas av beslutet om individuell del. Till största delen är det garanti- och visstidspensioner och kompletterande ålderspension. Pensioner intjänade innan 1998 Under en lång tid framöver kommer kommunen ha en stor ”skuld” avseende pensioner intjänade före 1998. För år 2008 uppgår denna till 811,7 mnkr inklusive löneskatt. Denna skuld redovisas som en ansvarsförbindelse i balansräkningen. Kommunfullmäktige beslutade fr o m budget 2005 att 10 mnkr skall avsättas för att möta denna skuld. Ytterligare 20 mnkr per år avsätts därefter fram t o m år 2009 (enligt budget 2009). Pensionsavgångar Under året avgick 102 personer med tjänstepension och en med visstidspension. Därutöver betalades det ut 11 livräntor och 11 efterlevandepensioner.

Redovisningen avser månadsavlönade d v s tillsvidareanställda och visstidsanställda (grupp 1) enligt Allmänna Bestämmelser (AB), timavlönad personal ingår inte. Antalet tillsvidareanställningar var den 1 november 2008, 3 142 fördelat på 3 120 personer. Antalet visstidsanställningar var 408 fördelat på 404 personer. En ökning har skett med 62 årsarbetare till 2835 den 1 november 2008. Årsarbetarna är beräknade på tillsvidareanställningarna, genom att sysselsättningsgraderna summeras till heltidstjänster. Även de som är tjänstlediga räknas med i antalet årsarbetare. Den 1 november 2008 arbetade 35,5 % av de tillsvidareanställda deltid, det är en minskning med 0,4 % jämfört med föregående år. Av totalt antal anställda låg kvinnornas deltidsanställningar på 33 % medan männens deltidsanställningar låg på 2,6 %. Bland tillsvidareanställd personal var kvinnornas medelålder 46,2 år och männens 47,1 år, medelåldern totalt minskade med 0,3 % till 46,4 år. Andelen kvinnor var 80,6 % och andelen män 19,4 %. Andelen 60 år och äldre ökade med 3,2 % jämfört med 2007, medan andelen 40-49 år minskade med 2,4 %. Ser man på medelåldern i de olika förvaltningarna, så har socialförvaltningen lägst medelålder på 42,7 år medan plan- och byggkontoret har den högsta medelåldern på 51,9 år.

Sjukstatistik Under 2008 har kommunens arbetsgrupp för sänkt sjukfrånvaro, AG hälsa, koncentrerat arbetet kring lång- och korttidssjukfrånvaro samt insatser för att sänka sjukfrånvaron hos de hårdast drabbade

67

övrig redovisning > personalredovisning

grupperna – personal inom barn- och äldreomsorg. Pilotprojekten som dragits igång slutförs och utvärderas under första kvartalet 2009. Intressant att notera är att andelen korttidssjuka och långtidssjuka under denna undersökningsperiod markant har minskat jämfört med tidigare år.

Upprepad sjukfrånvaro - "ofta sjuk"

Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron i förhållande till ordinarie arbetstid1 (%) Redovisningen omfattar månadsavlönad personal. Uppdragstagare och förtroendevalda ingår inte. I sjukfrånvarosiffrorna ingår frånvaro med sjukersättning.

2006

2007

2008

Diff 07-08

Diff

i % Total sjukfrånvaro Långtidssjukskrivna (>60 dagar)

8,0

7,3

6,5

-0,8

-11,0

57,4

53,7

50,4

-3,3

-6,2

Total sjukfrånvaro, kön Kvinnor

8,9

8,1

7,2

-0,9

-11,1

Män

4,6

4,4

4,1

-0,3

-6,8

Total sjukfrånvaro, åldersindelad 29 år och yngre

5,5

5,0

4,7

-0,3

-6,0

30-49 år

8,1

7,0

6,1

-0,9

-12,9

50 år och äldre

8,3

8,0

7,2

-0,8

-10,0

1) Ordinarie arbetstid avser arbetstid enligt kollektiv- eller annat avtal mellan arbetsgivaren och den anställde. I ordinarie arbetstid räknas inte övertid, mertid, ledig tid under lördag eller

Sjuklönekostnad i % av löner arbetad tid för samtliga anställda

Antal långtidssjukskrivna tillsvidareanställda

68

helgdagar och ledig tid som infaller under den anställdes ordinarie arbetstid. Frånvaroorsaker som saknar ekonomiska värden under ledighetstiden räknas ej som ordinarie arbetstid.

övrig redovisning > barnkonventionen

Barnkonventionen Uppföljning av hur nämnderna arbetar med barnkonventionen i Alingsås kommun. Samtliga nämnder utom vård- och äldreomsorgsnämnden har följt upp hur de arbetar med barnkonventionen. Nedan följer en sammanfattning av uppföljningen som i sin helhet finns i respektive nämnds årsredovisning.

Barnkonventionen, FN:s konvention om barnens rättigheter, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och utgör en del av folkrätten. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter barn har, och stipulerar vad som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen skall gälla i alla samhällen. Varje människa under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagen. Konventionen består av 54 artiklar och kan delas in i fyra huvudprinciper. Dessa huvudprinciper är: Artikel 2 som slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 som anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Artikel 6 som säger att varje barn har tätt att överleva, leva och utvecklas. Artikel 12 som anger barnens rätt att föra fram sina åsikter och få dem beaktade.

ta en ständig hänsyn till konventionens innebörd. Exempel på det senare är tekniska nämndens beslut att kräva intyg från leverantörer av gatsten att denna inte är tillverkad av minderårig arbetskraft och miljö- och hälsoskyddsnämndens mål om ekologisk hållbar utveckling. Artikel 2 behandlas mycket inom utbildningsverksamheten i form av likabehandlingsplaner och utbildningar på skolorna

inom detta område. Artikel 3 lyfts fram i skolplaner och utvecklingssamtal samt vid elevvårdskonferenser mm. Denna artikel är också vägledande för en del av verksamheten inom socialnämndens IFOverksamhet och överförmyndarnämndens verksamhet. Artikel 6 kommer till utryck i skolans kostnadsfria mat och fysiska träning. Därutöver erbjuds samt-liga nyanlända barn en plats i integra-tionsavdelningens ungdomsverksamhet. Artikel 12 får också ett stort utrymme på skolorna i skolplanerna anges barnens möjlighet att direkt påverka. I högre års-kurser uppmanas eleverna alltmer att ta ansvar och utöva inflytande över sin skol-gång antingen direkt eller indirekt.

Samtliga nämnder utom en arbetar med barnkonventionen och följer upp detta arbete. Beroende på verksamheternas olika inriktning blir också arbetet väldigt olika. Det rör sig om ett mer långtgående och planerat arbete inom utbildningsnämnden och barn- och ungdomsnämnden till ett arbete som mer bygger på att

69

bilaga > stadsskogen

bilaga Stadsskogen Utbyggnaden av Stadsskogen är det största samhällsbyggnadsprojektet i Alingsås på 20 år. Det drivs i form av ett organiserat partnerskap mellan kommunen och tio partners. Målsättningen är ca 1 000 nya bostäder i olika upplåtelseformer. Arbetet startade hösten 2003. Under 2004 redovisades ett program för utbyggnad. Under 2005 utarbetades ett kvalitetsprogram med inriktningskarta. Därefter har en första detaljplan upprättats, vilken vann laga kraft i juni 2006. Hösten 2006 påbörjades byggnationen inom etapp 1 och under hösten 2007 skedde inflyttning i de första husen i området. Under 2008 färdigställdes ca 180 bostäder i olika former. Det var bostadsrätter, radhus, villor och hyresrätter. Dessutom öppnades en ny förskola, byggd i passivhusteknik, med fem avdelningar. Vid årsskiftet 2008/09 bodde det ca 250 personer i denna nya stadsdel.

Projektet Arbetet med Stadsskogen bedrivs från 1 januari, 2007 enligt projektmodellen. Det innebär att kommunstyrelsen är totalansvarig för projektet, såväl programarbete som detaljplanering, exploatering och markförsäljning. Kommunstyrelsen har också ansvar för själva partnerskapsformen, dvs. att arbeta ihop med de tio partners som har en gemensam överenskommelse om stadsskogens framtida utbyggnad.

70

Kommunala investeringar i Stadsskogen

2003

2004

2005

2006

2007

2008

Summa

0,2

0,4

8,1

30,5

4,6

4,8

48,6

mnrkr Väg, järnvägstunnel, gc-tunnel 1.

Planarbetet Detaljplanearbetet med etapp 2 pågår. Etappen skall bestå av dels centrumområdet, dels västersluttningen. Under 2008 upprättades ett planförslag för Västersluttningen, ett område med ca 150 nya bostäder, de flesta i form av villatomter. Förslaget var ute på samråd under hösten.

Exploatering Sedan start har 10 olika kvarter kapats och sålts i Stadsskogen. Köpare är företrädare för partnerskap Stadsskogen i form av: Trollängen Bostads AB, TB-Gruppen, Alingsås Trähus, Peab, Myresjöhus, Alingsåshem, HSB, Derome AB, Fabs AB samt kommunala tomtkön. Den totala exploateringskalkylen ligger i dagsläget på 147 mkr, varav ca en fjärdedel har genomförts hittills.

71

Idermark och Lagerwall Reklam • www.idermarkochlagerwall.se

72

Alingsås kommun • 441 81 ALINGSÅS • Tel: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • www.alingsas.se