A rsredovisning 2008

˚ rsredovisning 2008 A

Leksands Sparbank Org nr 583201-2529

˚ rsredovisning A 2008

Leksands Sparbank i topp med nöjda kunder Alla ryms inte på topp-tio-listan. Men när Svensk Kvalitetsindex mätte nöjdheten hos de svenska bankkunderna under augusti och september hamnade många sparbanker riktigt långt upp. Vi må vara små, men vi är naggande goda.

Leksands Sparbank hävdar sig, precis som många andra sparbanker, mycket väl i en rikstäckande undersökning av hur nöjda kunderna är. Privatkunderna placerar banken på femteplats och företagskunderna på tredje. Företagskunder

Privatkunder 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.

Sparbanken Nord Westra Wermlands Sparbank Markaryds Sparbank Länsförsäkringar Bank Leksands Sparbank Varbergs Sparbank Sparbanken i Karlshamn Sala Sparbank Ölands Sparbank Danske Bank

80,0 79,9 78,4 77,9 77,1 76,5 75,8 75,6 75,6 75,6

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.

Westra Wermlands Sparbank Häradssparbanken Mönsterås Leksands Sparbank Hudiksvalls Sparbank Bergslagens Sparbank Varbergs Sparbank Sala Sparbank Vimmerby Sparbank Sparbanken 1826 Sparbanken Nord

Leksands Sparbank - enda bank i världen med huvudkontor i Leksand

Vår vision är att vi ska vara en sparbank och det starkaste och bästa lokala bankalternativet för alla kundkategorier i Siljansbygden.

79,5 78,5 78,3 76,2 74,8 74,6 73,8 73,1 72,8 72,6

VD:s kommentar

Den ¢nansiella oron Under slutet av 2008 har vi sett en turbulens pa˚ finansmarknaderna va¨rlden o¨ver som a¨r av historisk karakta¨r. Fo¨ra¨ndringarna pa˚ bo¨rs och ra¨ntemarknad ka¨nnetecknas av stora ro¨relser som go¨r det sva˚rt att go¨ra en normal analys av a˚ret som ligger framfo¨r. Samtidigt ga˚r vi, enligt de flesta bedo¨mare, in i en djup la˚gkonjunktur. Ma˚nga varsel a¨r redan lagda i svenska storfo¨retag och husha˚llen har o¨verlag en pessimistisk syn pa˚ den ekonomiska framtiden. Den finansiella oron har hittills pa˚verkat Leksands Sparbank relativt lite. Info¨r 2009 ser vi redan nu att ra¨ntenetto och provisionsnetto kommer att minska. Kapitalma¨ssigt sta˚r Leksands Sparbank mycket va¨l rustad fo¨r att mo¨ta 2009 och framtiden.

Swedbank

Foto: Anders Tull

Leksands Sparbank a¨r tillsammans med o¨vriga sparbanker en stor a¨gare i Swedbank. Aktiea¨gandet har ett la˚ngt historiskt fo¨rflutet och va˚r avsikt har aldrig varit att inneha dessa aktier fo¨r spekulation, utan fo¨r att sa¨kersta¨lla inflytandet fo¨r va˚rt djupa samarbete med Swedbank. Aktiernas va¨rde, som minskat kraftigt, pa˚verkar naturligtvis Leksands Sparbanks tillga˚ngar negativt. Aktiernas va¨rde har dock inte medra¨knats i det kapital som anva¨nds fo¨r att driva en sa¨ker och trygg bankverksamhet. Detta go¨r att Leksands Sparbank har en kapitalta¨ckningskvot pa˚ 2,19, vilket a¨r 119 % mer kapital a¨n vad som kra¨vs fo¨r att bedriva bankverksamhet i Sverige.

Vad st
r vi f˛r? Va˚r vision a¨r att vi ska vara den ledande banken, det starkaste och ba¨sta regionala bankalternativet fo¨r alla kundkategorier. Genom va˚ra samarbetspartners kan vi tillgodose va˚ra kunders behov. Vi har ett bra samarbetsavtal och goda relationer med Swedbank och sparbankerna i landet. Genom allianser med bra varuma¨rken skapar vi styrka fo¨r Leksands Sparbank och va˚ra kunder. Vi ska pa˚ bankens initiativ o¨ka den personliga bearbetningen av Leksands Sparbanks kunder fo¨r att skapa la˚ngsiktiga relationer med banken.

F˛r v
ra kunders skull Va˚ra kunder har givit oss som arbetar pa˚ Leksands Sparbank fo¨ljande uppdrag: att bidra till en stabil och trygg ekonomisk tillvaro fo¨r den breda allma¨nheten att vara med och ta ansvar fo¨r det lokala na¨ringslivets tillva¨xt att aktivt medverka till utvecklingen av va˚r bygd. Dessa uppdrag har vi med oss varje dag, oavsett arbetsuppgift pa˚ banken.

N˛jda kunder Va˚ra kunder ka¨nner fortsatt fo¨rtroende fo¨r oss. Enligt Svenskt Kvalitetsindex senaste ma¨tning o¨ver kundno¨jdhet fa˚r Leksands Sparbank ho¨gt betyg i Sverige bland fo¨retagskunder. Privatkunderna placerar Leksands Sparbank pa˚ femte plats. Vi tackar fo¨r betyget och lovar att go¨ra allt fo¨r att ni ska bli a¨nnu no¨jdare 2009.

Samhllsbyggare Vi arbetar brett och la˚ngsiktigt fo¨r en ekonomisk utveckling som gynnar ba˚de privatkunder och na¨ringsliv. Vi vill medverka till samha¨llsbyggandet och vara folkbildare na¨r det ga¨ller ma¨nniskors ekonomi. Ett av va˚ra viktigaste syften och ma˚l a¨r att o¨ka kundno¨jdheten. Vi ka¨nner oss ansvarsfulla, satsar pa˚ framtiden och va˚ra vinster stannar i bygden. Det beho¨vs friskt kapital i Siljansomra˚det till investeringar och sparbanken bidrar med detta. Vi medverkar i allra ho¨gsta grad till lokal tillva¨xt och skapar merva¨rde fo¨r va˚ra kunder och samha¨llet. Leksands Sparbank ska genom affa¨rsma¨ssiga, aktiva och synliga insatser na˚ breda grupper i bygden och sta¨rka bilden av banken.

Det r vad man g˛r som rknas I en va¨rld stadd i sta¨ndig fo¨ra¨ndring blir vinnarna de som har fo¨rma˚gan att fa˚nga signaler i omva¨rlden och omforma dessa insikter till handling. Behovet finns av sta¨ndig reflektion och utveckling fo¨r att kunna ga˚ i takt med omva¨rldsfo¨ra¨ndringen. Leksands Sparbanks stora utmaning ligger i att mo¨ta dessa utmaningar och samtidigt beha˚lla den kultur- och va¨rdema¨ssiga grund som bidragit till bankens framga˚ngar under 138 a˚r.

Christer Lundgren Verksta¨llande direkto¨r

3

¨ RLDSANALYS OMVA

Vrldsekonomin r p
vg mot en djup l
gkonjunktur.

Svensk ekonomi Svensk ekonomi har sedan1990-talets b˛rjan blivit allt mer internationaliserad och konkurrensutsatt. Det innebr att Sverige p
verkas mer av internationella faktorer n tidigare, vilket r den frmsta f˛rklaringen till att svensk ekonomi nu be¢nner sig i en recession. Svensk ekonomi vilar dock idag p
en stabilare grund jmf˛rt med 1990-talskrisen. Stora ˛verskott i bytesbalansen visar att svenskt nringsliv r konkurrenskraftigt.

Den amerikanska bol
nekrisen, som synliggjordes redan under andra halv
ret 2007, blev startskottet till en vrldsomspnnande ¢nanskris. Efter investmentbanken Lehman Brothers fall i september 2008 ˛vergick oron p
de ¢nansiella marknaderna i en akut f˛rtroendekris med akuta likviditets- och solvensproblem i det ¢nansiella systemet och stora globala b˛rsfall. Ett stort antal banker och kreditinstitut har antingen blivit uppk˛pta eller f˛rstatligade.

Inf˛randet av ˛verskottsm
l och det ¢nanspolitiska ramverket har bidragit till att strka de svenska o¡entliga ¢nanserna. Statsskulden har sjunkit till omkring 40 % av BNP, vilket r bland de lgsta i EU. En expansiv ¢nans- och penningpolitik och l
g in£ationstakt bidrar till att hush
llens reala disponibla inkomst kommer att vxa i en relativt god takt under det nrmaste
ret trots den f˛rsmrade arbetsmarknaden.

Den ¢nansiella krisen p
verkar alltmer den reala ekonomin genom h˛gre riskpremier, stramare kreditvillkor och fallande tillg
ngspriser, vilket h
ller tillbaka investeringarna och hush
llens konsumtion. Samtidigt har framtidstron bland hush
ll och f˛retag f˛rsvagats. Det har bidragit till en f˛rdjupad global konjunkturnedg
ng och som f˛rutses l
ngsamt vnda upp tidigast under 2010. Kredit
tstramning och fallande tillg
ngspriser bidrar till att
terhmtningen blir mer utdragen.Tillvxten i vrldsekonomin under 2009 f˛rvntas bli den svagaste sedan b˛rjan av1980-talet. Nedg
ngen blir tydligast i OECD-lnderna dr ekonomierna krymper. Det st
r ocks
klart att tillvxtekonomierna kommer att p
verkas mer n vad som tidigare f˛rvntades, inte minst p
grund av fallande r
varupriser. Omslaget i konjunkturen har p
kort tid lett till en vsentligt lgre in£ationstakt i omvrlden. Samtidigt har risken f˛r de£ation ˛kat p
grund av ¢nanskrisen och nedg
ngen i tillg
ngspriserna.

Trygghetssparandet ˛kar i orostider En ˛kad oro om den framtida arbetsmarknaden och krympande f˛rm˛genhetsvrden r bidragande faktorer till att hush
llen blivit allt mer pessimistiska om framtiden b
de om svensk ekonomi och om sin egen ekonomi. Snkta skatter och lgre in£ation g˛r dock att hush
llens disponibla inkomster vxer i en relativt hygglig takt, vilket kan h
lla uppe den privata konsumtionen. Men fortstter arbetsmarknaden att f˛rsmras i lika snabb takt som tidigare ˛kar det dock sannolikheten f˛r ett h˛gre hush
llssparande.

F˛r att motverka en de£ationistisk utveckling har omfattande ekonomisk-politiska stimulanspaket aviserats b
de i USA, EU och i Asien.

Lgre rntor och minskad in£ationstakt

Recession i svensk ekonomi under 2008

Kraftigt fallande globala r
varupriser, lgre rntor och en allt svagare arbetsmarknad pressar ned det inhemska pristrycket i snabb takt. In£ationen var i december 0,9% jmf˛rt med 4,4 % s
sent som i september 2008. Samtidigt har regeringen beslutat om ytterligare stimulans
tgrder ut˛ver de 30 miljarder som l
g till grund i h˛stbudgeten 2008. Det sker bland annat genom att f˛rstrka arbetsmarknadspolitiken och stimulera byggaktiviteten via ROT-avdrag. De ¢nanspolitiska stimulans
tgrderna och en vikande arbetsmarknad kommer att belasta de o¡entliga ¢nanserna med stigande underskott som f˛ljd.

Finanskrisen och en svag omvrldskonjunktur har satt allt st˛rre avtryck p
svenska ekonomin. Riksbanken b˛rjade i oktober 2008 att genomf˛ra ett £ertal likviditetsoperationer genom att l
na ut till svenska banker f˛r att undvika en allvarligare kredit
tstramning. Samtidigt beslutade regeringen om en stabilitetsplan f˛r ¢nansiell stabilitet. I denna plan lanserades ett program f˛r att garantera svenska bankers
ter¢nansiering. Nationalrkenskaperna f˛r tredje kvartalet 2008 visar att ekonomin be¢nner sig i en recession, dvs. negativ BNP-tillvxt tv
kvartal i rad. Det r f˛rsta g
ngen sedan b˛rjan av1990-talet som ekonomin krymper.

4

¨ R VERKSAMHETSA ˚ RET 2008 REDOVISNING FO Styrelsen f˛r Leksands Sparbank, 583201-2529, f
r hrmed avge —rsredovisning f˛r sparbankens verksamhet 2008, sparbankens 138:e verksamhets
r. Sparbanksstmman ger rum tisdagen den 21 april, kl 18:30, p
Ejendals Arena.

¨ RVALTNINGSBERA ¨ TTELSE FO Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och stllning Allmnt om verksamheten

Personal

Leksands Sparbank har Leksands-, Rttviks- och Gagnefs kommuner som verksamhetsomr
de. Sparbankens huvudkontor ¢nns i Leksand och drut˛ver ¢nns kontor i Rttvik, Insj˛n, Siljansns och Furudal.

Sparbankens anstllda engagerar sig f˛r att bem˛ta kunden p
bsta stt. Kunden ska uppleva att vi har bra villkor och att vi skapar bra relationer med b
de privatoch f˛retagskunder. F˛r att utveckla sparbanken ytterligare har ett f˛rbttringsarbete genomf˛rts. Genom att inf˛ra yrkesroller och ett strukturerat arbetsstt kommer kunderna att betjnas p
ett bttre stt, av rtt tjnsteman med rtt kompetens f˛r kundens behov.Vi utbildar och fortbildar v
r personal f˛r att p
bsta stt tillm˛tesg
kundernas krav.

Sparbanken bedriver in- och utl
ningsverksamhet.Vidare tillhandh
ller sparbanken bl.a f˛ljande tjnster: ekonomisk och juridisk r
dgivning, betalningsf˛rmedling, stllande av borgen och garantier, uthyrning av bank- och servicefack, f˛rskringsf˛rmedling, pensionsparr˛relse efter tillst
nd samt vrdepappersr˛relse efter tillst
nd. Nr det gller tillst
nd f˛r vrdepappersr˛relse har banken f˛ljande tillst
nd enligt lagen (2007:528) om vrdepappersmarknaden (VML); a ^ mottagande och vidarebefordran av order i fr
ga om ¢nansiella instrument, b ^ utf˛rande av order avseende ¢nansiella instrument p
kunders uppdrag, c ^ handel med ¢nansiella instrument f˛r egen rkning, samt d ^ investeringsr
dgivning till kund avseende ¢nansiella instrument. Bakom vrdepapperslagen ligger ett EU-direktiv som heter MiFID (Markets in Financial Instrument Directives). Lagen gller i hela EU och skapar p
s
stt samma kundskydd och f˛rutsttningar i ˛vrigt f˛r vrdepappershandel i hela Europa.

F˛r att skerstlla fortsatt god service p
g
r ett omfattande arbete f˛r rekrytering av nya medarbetare. I slutet av
ret anstlldes en HR-chef till banken och en ny kontorschef till v
rt kontor i Rttvik. Antalet anstllda r nu 69 personer motsvarande 54
rsarbetare.

Kontorsr˛relsen I oktober £yttade vi kontoret i Insj˛n till Hjultorget. Genom denna satsning kommer vi att p
ett bttre stt ge service till v
ra kunder.Vi ut˛kar bemanningen i ett modernt kontor. Kontoren i Furudal och Siljansns ska avvecklas under 2009. Kunderna kommer att erbjudas fortsatt kassaservice via butiker p
dessa orter.

Sparbankens stllning Balansomslutningen vid
rets slut var 2 437 583 tkr, en ˛kning med 86 950 tkr (3,7%) under
ret. A¡rsvolymen, f˛rvaltade och f˛rmedlade volymer, uppgick till 7 185 316 tkr (0,0%). Inl
ningen vid
rets slut uppgick till 2 018 046 tkr, en ˛kning med 241741tkr (13,6 %). Sparbankens kunder har f˛rmedlade placeringar i Robur Fonder (inkl. PPM) och Robur F˛rskring med ett marknadsvrde p
1468 099 tkr, en minskning under
ret med 558 143 tkr (-27,5%).

N˛jda kunder Enligt Svenskt Kvalitetsindex senaste mtning ˛ver kundn˛jdhet f
r Leksands Sparbank h˛gt betyg. F˛retagskunderna placerar Leksands Sparbank p
tredje plats och privatkunderna placerar Leksands Sparbank p
femte plats bland Sveriges banker.

Utl
ningen uppgick vid
rets slut till 1966 773 tkr, en ˛kning med 380 532 tkr (24,0%). Sparbankens kunder har i Swedbank Hypotek f˛rmedlade krediter p
1110 961tkr, en minskning med 43 817 tkr (-3,8 %). Sparbankenhade vid
rsskiftet placerat 135 099 tkr i rntebrande vrdepapper, 92 433 tkr i aktier och andelar samt 206 785 tkr i likvida medel . Likviditetsberedskapen r god.

F˛rh
llanden som inte redovisats i balans-, resultatrkningen eller noterna men som r viktiga f˛r bed˛mning av sparbankens resultat och stllning

Det primra kapitalet vid
rets slut uppgick till 380 283 tkr och det supplementra kapitalet till 0 tkr. Efter avrkning med 87 316 tkr, f˛r aktieinnehav i Swedbank AB, ger det en kapitalbas p
292 967 tkr. Kapitalbasen i f˛rh
llande till totalt kapitalkrav, 133 593 tkr, ger en kapitaltckningskvot p
2,19. Sparbankens stllning r mycket god.

Leksands Sparbank har avtal och ett omfattande samarbete med Swedbank AB och dess dotterbolag Swedbank Hypotek AB, Swedbank RoburAB och Swedbank Finans AB. Avtalet med Swedbank AB bygger p
samverkan i partnerskap och innebr ett i huvudsak gemensamt produktutbud, ett gemensamt upptrdande p
marknaden under gemensamt anvnd symbol och pro¢l. Kostnader och resurser delas med sjlvkostnad som grundprincip och ersttning som innebr bra a¡rer f˛r b
da parter. Avtalet inneh
ller ven gemensam rikstckande service f˛r alla v
ra kunder. Samarbetsavtalet gller tom 2011och ger god trygghet i ett l
ngsiktigt samarbete. Under
ret har beslut fattats om byte av vrdehanteringsbolag. Loomis AB har ˛vertagit ansvaret f˛r vrdehanteringen.

Sparbankens resultat R˛relseresultatet f˛r
r 2008 blev 20 527 tkr, en minskning jmf˛rt med 2007 p
15 646 tkr (-43,3 %). Rntenettot ˛kade med 13,8 % till 59 931tkr, bl a beroende p
h˛gre marknadsrntor och ˛kade volymer. Provisionsnettot minskade med18,9% till 25 211tkr, frmst beroende av minskade vrdepappersprovisioner p
grund av den kraftiga b˛rsnedg
ngen under
ret.

Aktieinnehav i Swedbank AB

Erh
llna utdelningar ˛kade med 1499 tkr och Nettoresultatet av ¢nansiella transaktioner var of˛rndrat.

I december 2008 deltog Leksands Sparbank tillsammans med £ertalet andra sparbanker i nyemissionen i Swedbank AB. Leksands sparbank tecknade totalt 696 573 st preferensaktier till kurs 48:-, vilket motsvarar ett vrde p
33 436 tkr. Leksands Sparbank ger sedan tidigare 1270 000 st stamaktier i Swedbank.Vid bokslutsdatum var kursen 44:40 p
b
de stam- och preferensaktier. Under
ret har innehavet haft en orealiserad negativ p
verkan p
det egna kapitalet med 178 502 tkr. Det egna kapitalet i bokslutet uppg
r till 380 283 tkr. Aktieinnehavet i Swedbank AB r kapitaltckt till 100%.

R˛relsekostnader exklusive kreditf˛rluster och avskrivningar uppgick till 62 559 tkr, en ˛kning med10,6%. Det r frmst personalrelaterade kostnader och kostnader i samband med etablering av ny kontorslokal p
Hjultorget i Insj˛n som st
r f˛r ˛kningen. ven IT-relaterade kostnader har ˛kat under 2008. Kreditf˛rluster netto under
ret r historiskt h˛ga och uppg
r till12 688 tkr, se not12 f˛r mer information.

Vid dagen f˛r styrelsens p
skrift, 25/2-09, av —rsredovisning 2008 var kursen p
stamaktien 24,20 och kursen p
preferensaktien 25,40, vilket innebr en ytterligare orealiserad negativ p
verkan p
eget kapital med 45 485 tkr.

Nyckeltal som beskriver sparbankens utveckling, stllning och resultat ¢nns under ’’Fem
r i sammandrag’’.

5

Riskhantering

Hndelser av vsentlig betydelse som intr¡at under rkenskaps
ret eller efter dess slut

I sparbankens verksamhet uppst
r olika typer av risker som kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. F˛r att begrnsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse faststllt policies och riktlinjer f˛r de olika risktyperna. Sparbanken g˛r kontinuerligt en bed˛mning av riskniv
n i f˛rh
llande till det egna kapitalet i den process som kallas intern kapitalutvrdering (IKU).

Den 18/2-09 snkte Riksbanken reporntan till en historiskt l
g niv
p
1procent. Den l
ga rnteniv
n p
verkar Leksands Sparbanks rntenetto negativt. I skrivande stund ¢nns ven f˛rvntningar i marknaden att reporntan ska hamna p
0 procent i en ganska snar framtid.

En mer omfattande skrivning om sparbankens risker ¢nns i not 3.

Insatser f˛r bygden I syfte att frmja regional utveckling, som leder till ekonomisk och mnsklig tillvxt har sparbankens styrelse beslutat att medverka och st˛dja f˛ljande projekt med tkr: k Stiftelsen Hantverk o Utbildning ^ Lrlingsutbildning 300 k M/S Gustaf Wasa ^ upprustning av b
ten Gustaf Wasa 300 k Ridled Siljan 150 k Nringslivsdagen 2008 150 k Siljan-Japanstiftelsen 2008-2010 3x35 tkr 105 k Svenska basebollf˛rbundet ^ Basebollgymnasiet 100 k Leksands konstmuseum ^ Konstpedagogisk verksamhet 100 k Sparbanksparken 100 k Leksands Kulturhus ^ Leksands¢lmen 64 k Leksands B
tklubb ^ B
thamn Rossaviken 50 k F˛reningen Konst Runt Siljan ^ Jubileums
r 2009 50 k vrigt 38 k Rttviks scoutk
r ^ f˛rr
dsbyggnad 36 k Friluftsfrmjandet Rttvik ^ Barnomr
de/Skicart 25 k Summa 1 568 tkr

Redovisningsprinciper Fr
n och med den1januari 2007 tillmpar sparbanken sk lagbegrnsad IFRS, vilket innebr att International Financial Reporting Standards (IFRS) r tillmpliga med de begrnsningar som f˛ljer av RR 32:06 Redovisning f˛r juridiska personer eller FFFS 2008:25 Finansinspektionens f˛reskrifter och allmnna r
d om
rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag.

F˛rvntningar avseende den framtida utvecklingen Efter omvrldsanalys och bed˛mning av framtiden bl a vid styrelse- och ledningsseminarier samt verksamhetsplanering med personalen har sparbanken lagt en verksamhetsplan f˛r kommande
r. Utvecklingen i vrldsekonomin och BNP-tillvxten f˛rutses bli svag. Finanskrisens e¡ekter p
den reala ekonomin kom snabbare och starkare n vntat. Stor oskerhet r
der hur ekonomin kommer att utvecklas under 2009.

Av 2008
rs resultat f˛resl
r styrelsen att ingen avsttning sker till Insatser f˛r bygden.

Leksands Sparbanks Na¨ringslivsdag Leksands Sparbanks Nringslivsdag gde rum den 28 februari 2008 i Ejendals Arena. —rets tema var ’’S
utvecklar vi f˛retagandet i Siljansbygden’’. V
ra f˛relsare var; Antonia Ax:son Johnson gare avAxel Johnsongruppen, Maria Norrfalk Landsh˛vding i Dalarna, Boris LennerhovVD GeK
s i Ullared samt Klas BalkowVD Clas Ohlson. Det blev en mycket uppskattad och lyckad dag med ca 400 deltagare.

6

˚ REN ILLUSTRATION AV SENASTE FEM A

Rntenetto, mkr

Provisonsnetto, mkr

60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0

33 30 27 24 21 18 15 12 9 6 3 0 2004

2005

2006

2007

2008

2004

Kreditf˛rluster, mkr netto

2005

2006

2007

2008

R˛relseresultat, mkr

8

40

6

36

4

32

2

28

0

24

”2

20

”4

16

”6 ”8

12

”10

8

”12

4 0

”14 2004

2005

2006

2007

2004 2005 F˛re kreditf˛rluster

2008

Eget kapital, mkr

2006 2007 2008 Efter kreditf˛rluster

Affrsvolym, mkr

390

7500

350

6750

310

6000

270

5250

230

4500

190

3750

150

3000

110

2250

70

1500

30

750

”10

0

2004

2005

2006

Reservfond + obeskattade reserver

2007

2008

2004

Fond f˛r verkligt vrde

7

2005

2006

2007

2008

˚ R I SAMMANDRAG -- NYCKELTAL FEM A 20081

20071

20062

2005

2004

7 185 0,03

7 183 8,93

6 594 12,60

5 856 15,30

5 079 8,00

15,63

23,18

19,71

19,78

19,75

2,19

2,96

3,03

3,03

3,22

24,36

32,10

28,39

28,83

31,06

2,49

2,42

2,68

2,95

3,25

1,36

1,35

1,41

1,49

1,60

0,29

0,52

0,54

0,54

0,62

3,19

5,84

7,22

6,85

7,59

0,66

0,62

0,60

0,64

0,64

0,79

0,62

0,62

0,64

0,61

58,05

12,30

74,64

65,33

40,15

0,62

1,73

0,11

0,12

0,67

0,78

” 0,02

0,12

” 0,01

” 0,19

56 54 5

53 51 5

50 48 5

51 49 5

52 50 5

VOLYM Affrsvolym ultimo, Mkr¯ f˛rndring under
ret, % Av sparbanken f˛rvaltade och f˛rmedlade kundvolymer

KAPITAL Soliditet Beskattat eget kapital +72% av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav Primrkapitalrelation Primrkapital i % av riskvgda placeringar

RESULTAT Placeringsmarginal Rntenetto i % av MO R˛relseintkter/affrsvolym Rntnetto + r˛relseintkter i % av genomsnittlig affrsvolym R˛relseresultat/affrsvolym R˛relseresultat i % av genomsnittlig affrsvolym Rntabilitet p
eget kapital R˛relseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal f˛re kreditf˛rluster Summa kostnader exkl kreditf˛rluster och vrdef˛rndringar p
˛vertagen egendom i relation till rntenetto + r˛relseintkter K/I-tal efter kreditf˛rluster Summa kostnader inkl kreditf˛rluster och vrdef˛rndringar p
˛vertagen egendom i relation till rntenetto + r˛relseintkter

¨ KRA FORDRINGAR OSA ¨ RLUSTER OCH KREDITFO Reserveringsgrad f˛r oskra fordringar Nedskrivning f˛r sannolika f˛rluster i % av oskra fordringar brutto Andel oskra fordringar Oskra fordringar netto i % av total utl
ning till allmnheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditf˛rlustniv
Kreditf˛rluster i % av ing
ende balans f˛r utl
ning till allmnheten, kreditinstitut (exkl banker)

¨ VRIGA UPPGIFTER O Medelantal anstllda varav i banktjnst Antal kontor

1) 2) 3)

Enligt lagbegrnsad IFRS Enligt lagbegrnsad IFRS med undantag f˛r IAS39 och IFRS7 A¡rsvolymen omfattar f˛ljande poster: Inl
ning, Robur Fond, Robur F˛rskring, dep
er, spaxar och kapitalmarknadskonton samt utl
ning, f˛rmedlad utl
ning till Swedbank Hypotek och Swedbank Finans, garantier, kortkrediter och beviljade ej utnyttjade krediter.

8

¨ KNINGAR RESULTAT- OCH BALANSRA ¨ KNING, tkr RESULTATRA 2008 1

2007 1

2006 2

2005

2004

Rntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner vriga intkter

59 931 25 211 ”361 12 892

52 652 31 088 ” 408 10 946

45 068 26 799 863 14 910

45 790 24 432 2 192 9 568

48 137 21 423 1 095 8 148

Summa intkter

97 673

94 278

87 640

81 982

78 803

Allmnna administrationskostnader vriga kostnader¯ Kreditf˛rluster

” 54 270 ” 10 188 ” 12 688

” 48 770 ” 9 704 368

” 44 585 ” 7 950 ” 1 607

” 44 595 ” 8 041 157

” 42 869 ” 7 438 1 895

Summa kostnader

” 77 146

” 58 106

” 54 142

” 52 479

” 48 412

R˛relseresultat

20 527

36 172

33 498

29 503

30 391

Bokslutsdispositioner Skatter —rets resultat

45 ” 4 419 16 153

62 ” 7 828 28 406

62 ” 6 107 27 453

29 158 ” 14 550 44 111

” 3 303 ” 5 528 21 560

2005

2004

¨ KNING, tkr BALANSRA 2008 1

2007 1

2006 2

Kassa Utl
ning till kreditinstitut Utl
ning till allmnheten Rntebrande vrdepapper Aktier och andelar Materiella tillg
ngar vriga tillg
ngar

18 739 193 326 1 966 773 135 099 92 433 14 704 16 509

10 971 374 139 1 586 241 113 840 234 938 13 696 16 808

13 455 157 766 1 447 634 60 177 53 767 14 024 16 217

9 856 102 239 1 280 562 141 827 56 869 13 967 17 728

11 462 83 342 1 065 448 265 929 55 794 14 350 16 809

Summa tillg
ngar

2 437 583

2 350 633

1 763 040

1 623 048

1 513 134

Skulder till kreditinstitut Inl
ning fr
n allmnheten vriga skulder Avsttningar f˛r pensioner mm

5 280 2 018 046 28 168 4 650

1 398 1 776 305 25 393 2 294

1 016 1 397 797 14 960 1 574

636 1 278 513 21 492 958

655 1 190 925 13 539 630

Summa skulder och avsttningar

2 056 144

1 805 390

1 415 347

1 301 599

1 205 749

1 155 380 284

1 200 544 043

1 262 346 431

1 325 320 124

30 482 276 903

2 437 583

2 350 633

1 763 040

1 623 048

1 513 134

Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsttningar och eget kapital 1) 2) 3)

Enligt lagbegrnsad IFRS Enligt lagbegrnsad IFRS med undantag f˛r IAS39 och IFRS7 inkl avskrivningar p
materiella anlggningstillg
ngar

Fo¨rslag till disposition betra¨ffande bankens vinst —rets resultat enligt balansrkningen utg˛r, tkr

16 153

2,96). Kapitalbasen uppg
r efter f˛reslagen vinstdisposition till 293 mkr (313 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 134 mkr (106 mkr). Speci¢kation av posterna framg
r av not om kapitaltckning.

Styrelsen f˛resl
r att detta belopp disponeras enligt f˛ljande: ^ ˛verf˛ring till reservfonden

16 153 Sparbankens ekonomiska stllning ger inte upphov till annan bed˛mning n att sparbanken kan f˛rvntas fullg˛ra sina f˛rpliktelser p
s
vl kort som l
ng sikt.

Gllande regelverk f˛r kapitaltckning och stora exponeringar innebr att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven f˛r kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom berknat kapitalkrav f˛r ytterligare identi¢erade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvrderingspolicy. Sparbankens kapitaltckningskvot efter f˛reslagen vinstdisposition uppg
r till 2,19 (f˛reg
ende
rs kapitaltckningskvot

Styrelsens bed˛mning r att sparbankens egna kapital s
som det redovisas i
rsredovisningen r tillrckligt stort i f˛rh
llande till verksamhetens omfattning och risk. Vad betr¡ar sparbankens resultat och stllning i ˛vrigt, hnvisas till efterf˛ljande resultat- och balansrkningar med tillh˛rande bokslutskommentarer.

9

¨ KNING, tkr RESULTATRA Not Rnteintkter Rntekostnader

¨ KNING, tkr BALANSRA

2008

2007

120 214

91 260

” 60 283

” 38 608

Utl
ning till kreditinstitut

TILLG—NGAR

2008

2007

18 739

10 971

15

193 326

374 139

Not

Kassa

Rntenetto

4

59 931

52 652

Utl
ning till allmnheten

16

1 966 773

1 586 241

Erh
llna utdelningar

5

11 689

10 190

Obligationer, rntebrande vrdepapper

17

135 099

113 840

Provisionsintkter

6

30 346

36 557

Aktier och andelar

18

92 433

234 938

Provisionskostnader

7

” 5 135

” 5 469

Nettoresultat av finansiella transaktioner

19

8

” 361

” 408

Materiella tillg
ngar ^ Inventarier ^ Byggnader och mark

4 124 10 580

2 745 10 951

vriga r˛relseintkter

9

1 203

756

2 102

0

97 673

94 278

SUMMA RRELSEINTKTER Allmnna administrationskostnader

10

” 54 270

” 48 770

Avskrivningar p
materiella anlggningstillg
ngar

19

” 1 899

” 1 886

vriga r˛relsekostnader

11

” 8 289

” 7 818

” 64 458

” 58 474

33 215

35 804

” 12 688

368

20 527

36 172

RESULTAT FRE KREDITFRLUSTER 12

RRELSERESULTAT Bokslutsdispositioner

13

45

62

Skatt p

rets resultat

14

” 4 419

” 7 828

16 153

28 406

—RETS RESULTAT

vriga tillg
ngar

20

339

76

F˛rutbetalda kostnader och upplupna intkter

21

14 068

16 732

2 437 583

2 350 633

SUMMA TILLG—NGAR

SUMMA KOSTNADER FRE KREDITFRLUSTER

Kreditf˛rluster, netto

Aktuell skattefordran

SKULDER, AVSTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut

22

5 280

1 398

Inl
ning fr
n allmnheten

23

2 018 046

1 776 305

0

3 279

Aktuell skatteskuld vriga skulder

24

21 473

15 401

Upplupna kostnader och f˛rutbetalda intkter

25

6 695

6 713

4 650

2 294

2 056 144

1 805 390

Avsttningar ^ Avsttningar f˛r pensioner och liknande f˛rpliktelser

26

SUMMA SKULDER OCH AVSTTNINGAR OBESKATTADE RESERVER

27

1 155

1 200

EGET KAPITAL

28

380 284

544 043

Reservfond

370 727

343 731

Fond f˛r verkligt vrde

” 6 596

171 906

16 153

28 406

380 284

544 043

2 437 583

2 350 633

0 43 885 318 315

0 49 361 246 733

—rets resultat SUMMA EGET KAPITAL SUMMA SKULDER, AVSTTNINGAR OCH EGET KAPITAL POSTER INOM LINJEN Stllda skerheter f˛r egna skulder Ansvarsf˛rbindelser 29 —taganden 30

10

Sammandrag avseende fo¨ra¨ndringar i SPARBANKENS EGET KAPITAL, tkr Reservfond Ing
ende eget kapital 2007-01-01 Justering f˛r ndrad redovisningsprincip

Verkligt —rets Totalt eget vrde reserv resultat kapital 318 978 0 27 453 346 431 0 251 457 0 251 457 ççççççççççççççççççççççççççççççç 318 978 251 457 27 453 597 888 24 753 0 ” 24 753 0

Justerat eget kapital 2007-01-01 Vinstdisposition Finansiella tillg
ngar som kan sljas: Omvrderingar redovisade direkt mot eget kapital 0 ” 79 551 0 ” 79 551 Anslag till allmnnyttiga ndam
l 0 0 ” 2 700 ” 2 700 —rets resultat 0 0 28 406 28 406 ççççççççççççççççççççççççççççççç Utg
ende eget kapital 2007-12-31 343 731 171 906 28 406 544 043 ççççççççççççççççççççççççççççççç Ing
ende eget kapital 2008-01-01 343 731 171 906 28 406 544 043 Vinstdisposition Finansiella tillg
ngar som kan sljas: Omvrd. redov. direkt mot eget kapital Anslag till allmnnyttiga ndam
l —rets resultat Utg
ende eget kapital 2008-12-31

26 996

0

” 26 996

0

0 ” 178 502 0 ” 178 502 0 0 ” 1 410 ” 1 410 0 0 16 153 16 153 ççççççççççççççççççççççççççççççç 370 726 ” 6 596 16 153 380 283 ççççççççççççççççççççççççççççççç

¨ DESANALYS, tkr KASSAFLO ¨ PANDE VERKSAMHETEN DEN LO R˛relseresultat Justering f˛r poster som inte ing
r i kassafl˛det. Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner Avskrivningar Kreditf˛rluster Influtet tidigare
rs konstaterade kreditf˛rluster Inkomstskatt Kassafl˛de fr
n den l˛pande verksamheten f˛re f˛rndringar av r˛relsekapital Kassafl˛de fr
n f˛rndringar i r˛relsekapital kning av utl
ning till allmnheten kning av vrdepapper kning av inl
ning fr
n allmnheten F˛rndring av ˛vriga tillg
ngar F˛rndring av ˛vriga skulder Kassafl˛de fr
n den l˛pande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i finansiella tillg
ngar F˛rvrv av materiella tillg
ngar Kassafl˛de fr
n investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Anslag Insatser f˛r bygden Kassafl˛de fr
n finansieringsverksamheten —rets kassafl˛de Likvida medel vid
rets b˛rjan Likvida medel vid
rets slut ¨ LJANDE KOMPONENTER INGA ˚ R I LIKVIDA MEDEL FO Kassa Utl
ning och skulder till kreditinstitut, not 15 och 22 Summa enligt balansrkningen Drtill finns en beviljad, ej utnyttjad, kredit hos Swedbank AB. Summa enligt kassafl˛desanalysen

11

2008

2007

20 527

36 172

986 1 899 12 688 672 ” 4 419 çççç

728 1 886 ” 368 361 ” 7 828 çççç

32 353

30 951

” 393 892 ” 11 081 241 741 300 5 130 çççç ” 125 449

” 138 600 ” 2 705 378 508 ” 591 11 154 çççç 278 717

” 47 161 ” 2 907 çççç ” 50 068

” 60 953 ” 1 558 çççç ” 62 511

” 1 410 çççç ” 1 410 ” 176 927 383 712 206 785

” 2 700 çççç ” 2 700 213 506 170 206 383 712

18 739 188 046 çççç 206 785 100 000 çççç 306 785

10 971 372 741 çççç 383 712 80 000 çççç 463 712

NOTER, tkr 1

UPPGIFTER OM SPARBANKEN

(f) Nya IFRS och tolkningar som nnu inte b˛rjat tillmpas

—rsredovisningen avges per 31december 2008 och avser Leksands Sparbank, organisationsnummer 583201-2529. Leksands Sparbank har sitt ste i Leksand. Adressen till huvudkontoret r Sparbanksgatan 1, 793 31Leksand.

2

Ett antal nya eller ndrade standarder och tolkningsuttalanden trder ikraft f˛rst under kommande rkenskaps
r och har inte f˛rtidstillmpats vid upprttandet av dessa ¢nansiella rapporter. Nyheter eller ndringar som blir tillmpliga fr.o.m. rkenskaps
r efter 2009 planeras inte att f˛rtidstillmpas. I den m
n f˛rvntade e¡ekter p
de ¢nansiella rapporterna av tillmpningen av nedanst
ende nya eller ndrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har sparbanken nnu inte gjort en bed˛mning av dessa e¡ekter.

REDOVISNINGSPRINCIPER

(a) verensstmmelse med normgivning och lag (g) Utlndsk valuta Transaktioner i utlndsk valuta

Sparbankens
rsredovisning r upprttad enligt Lag om
rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag (—RKL) samt Finansinspektionens f˛reskrifter och allmnna r
d om —rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) och R
det f˛r ¢nansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning f˛r juridiska personer. Sparbankerna tillmpar drigenom s k lagbegrnsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits f˛r tillmpning med de begrnsningar som f˛ljer av RFR 2.2 och FFFS 2008:25. Detta innebr att samtliga av EU godknda IFRS och uttalanden s
l
ngt detta r m˛jligt inom ramen f˛r
rsredovisningslagen och med hnsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillmpas.

Sparbankens funktionella valuta r svenska kronor. Transaktioner i utlndsk valuta omrknas till den funktionella valutan till den valutakurs som f˛religger p
transaktionsdagen. Monetra tillg
ngar och skulder i utlndsk valuta rknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som f˛religger p
balansdagen.Valutakursdi¡erenser som uppst
r vid omrkningarna redovisas i resultatrkningen.

(h) Rnteintkter och rntekostnader, samt utdelning

—rsredovisningen har godknts f˛r utfrdande av styrelsen den 25/2 2009. Resultatoch balansrkning blir f˛rem
l f˛r faststllelse p
sparbanksstmman den 21/4 2009.

Rnteintkter p
fordringar och rntekostnader p
skulder berknas och redovisas med tillmpning av e¡ektivrntemetoden. E¡ektivrntan r den rnta som g˛r att nuvrdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den f˛rvntade rntebindningstiden blir lika med det redovisade vrdet av fordran eller skulden. Rnteintkter och rntekostnader inkluderar i f˛rekommande fall periodiserade belopp av erh
llna avgifter som medrknas i e¡ektivrntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga vrdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid f˛rfall.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillmpats konsekvent p
samtliga perioder som presenteras i de ¢nansiella rapporterna, om inte annat framg
r. (b) Vrderingsgrunder vid upprttande av sparbankens ¢nansiella rapporter Tillg
ngar och skulder r redovisade till historiska anska¡ningsvrden. Finansiella tillg
ngar och skulder r redovisade till upplupet anska¡ningsvrde, f˛rutom vissa ¢nansiella tillg
ngar och skulder som vrderas till verkligt vrde (se not 31) eller nr skringsredovisning till verkligt tillmpas. Finansiella tillg
ngar och skulder som vrderas till verkligt vrde best
r av derivatinstrument, ¢nansiella instrument klassi¢cerade som ¢nansiella tillg
ngar eller ¢nansiella skulder vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen eller som ¢nansiella tillg
ngar som kan sljas.

Rnteintkter och rntekostnader som presenteras i resultatrkningen best
r av: ^ Rntor p
¢nansiella tillg
ngar och skulder som vrderas till upplupet anska¡ningsvrde enligt e¡ektivrntemetoden inklusive rnta p
oskra fordringar ^ Rntor fr
n ¢nansiella tillg
ngar som klassi¢cerats som tillgngliga f˛r f˛rsljning ^ Rntor fr
n ¢nansiella tillg
ngar och skulder som vrderas till verkligt vrde ˛ver resultatrkningen. ^ Rntor fr
n ¢nansiella tillg
ngar som klassi¢cerats som att innehas till f˛rfall.

(c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Utdelning fr
n aktier och andelar redovisas nr rtten att erh
lla betalning faststllts.

Sparbankens funktionella valuta r svenska kronor och de ¢nansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, r avrundade till nrmaste tusental.

(i) Provisions- och avgiftsintkter (d) Bed˛mningar och uppskattningar i de ¢nansiella rapporterna

En provisions- och avgiftsintkt redovisas nr (i) inkomsten kan berknas p
ett tillf˛rlitligt stt, (ii) det r sannolikt att de ekonomiska f˛rdelar som r f˛rknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, (iii) frdigstllandegraden p
balansdagen kan berknas p
ett tillf˛rlitligt stt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som
terst
r f˛r att slutf˛ra tjnsteuppdraget kan berknas p
ett tillf˛rlitligt stt. Intkterna vrderas till det verkliga vrdet av vad som erh
llits eller kommer att erh
llas. Intktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavrkning vilket innebr att intkterna som redovisas baseras p
uppdragets eller tjnstens frdigstllandegrad p
balansdagen.

Att upprtta de ¢nansiella rapporterna i enlighet med lagbegrnsad IFRS krver att sparbankens ledning g˛r bed˛mningar och uppskattningar samt g˛r antaganden som p
verkar tillmpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillg
ngar, skulder, intkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena r baserade p
historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under r
dande f˛rh
llanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden anvnds sedan f˛r att bed˛ma de redovisade vrdena p
tillg
ngar och skulder som inte annars framg
r tydligt fr
n andra kllor.Verkliga utfall kan avvika fr
n dessa uppskattningar och bed˛mningar.

Sparbankerna erh
ller avgifter och provisioner f˛r utf˛rda tjnster som intktsredovisas p
tre olika stt enligt nedan:

Uppskattningar och antaganden ses ˛ver regelbundet. ndringar av uppskattningar redovisas i den period ndringen g˛rs om ndringen endast p
verkat denna period, eller i den period ndringen g˛rs och framtida perioder om ndringen p
verkar b
de aktuell period och framtida perioder.

(i) Provisioner och avgifter som inr
knas i den e¡ektiva r
ntan

Bed˛mningar gjorda av sparbankens ledning vid tillmpningen av lagbegrnsad IFRS som har en betydande inverkan p
de ¢nansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medf˛ra vsentliga justeringar i p
f˛ljande
rs ¢nansiella rapporter beskrivs nrmare i not.

Provisioner och avgifter som r en integrerad del av e¡ektivrntan, redovisas inte som provisionsintkt utan som justering av e¡ektivrntan p
resultatraden rnteintkter. S
dana avgifter utg˛rs frmst av; upplggningsavgifter f˛r l
n samt avgifter f˛r tillhandah
llande av kreditfacilitet eller annan typ av l
nel˛fte i det fall som det r sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

(e) ndrade redovisningsprinciper

(ii) Provisioner och avgifter som
r intj
nade i takt med att tj
nsterna l˛pande utf˛rs

IASB gjorde under h˛sten ndringar i IAS 39 och IFRS 7, som ocks
godknts f˛r tillmpning i EU, som medger att ¢nansiella tillg
ngar under vissa f˛rutsttningar till
ts omklassi¢ceras fr
n innehav f˛r handelsndam
l om tillg
ngen inte lngre innehas med avsikten att slja eller
terk˛pa den i en nra framtid.Vidare till
ts numera ocks
omklassi¢cering fr
n ¢nansiella tillg
ngar som kan sljas om tillg
ngen uppfyllde de¢nitionen ’’L
nefordringar och kundfordringar’’om den inte hade klassi¢cerats som Finansiella tillg
ngar som kan sljas, om sparbanken avser och har f˛rm
ga att beh
lla den ¢nansiella tillg
ngen under f˛rutsebar framtid eller till f˛rfall. Sparbanken har ej omklassi¢cerat n
gra ¢nansiella tillg
ngar.

Till dessa avgifter h˛r frmst avgifter f˛r kreditfaciliteter eller annan typ av l
nel˛fte nr det inte r sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner f˛r stllande av ¢nansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intkt ˛ver den period som tjnsten utf˛rs.Till dessa avgifter h˛r ocks
de ersttningar som sparbanken erh
ller vid f˛rmedling av l
n till annan bank.Vid f˛rmedling av l
n till annan bank som ocks
inbegriper ett ansvar f˛r kreditf˛rluster p
de f˛rmedlade l
nen (dock maximerat till en viss andel av under
ret intjnad f˛rmedlingsprovision) redovisas intkten l˛pande netto efter avrkning f˛r kreditf˛rlust.

12

NOTER, tkr (iii) Provisioner och avgifter som
r intj
nade n
r en viss tj
nst utf˛rts

(i) Redovisning i och borttagande frn balansr
kningen

Till dessa avgifter och provisioner h˛r olika typer av provisioner f˛r k˛p av vrdepapper f˛r kunds rkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjnsten utf˛rs ˛ver en period som inte strcker sig ˛ver ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmnhet r relaterad till en utf˛rd transaktion redovisas omedelbart som intkt.

En ¢nansiell tillg
ng eller ¢nansiell skuld tas upp i balansrkningen nr sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmssiga villkor.

(j) Provisionskostnader

En ¢nansiell tillg
ng tas bort fr
n balansrkningennr rttigheterna i avtalet realiseras, f˛rfaller eller sparbanken f˛rlorar kontrollen ˛ver dem. Detsamma gller f˛r del av en ¢nansiell tillg
ng. En ¢nansiell skuld tas bort fr
n balansrkningen nr f˛rpliktelsen i avtalet fullg˛rs eller p
annat stt utslcks. Detsamma gller f˛r del av en ¢nansiell skuld.

Hr redovisas kostnader f˛r mottagna tjnster i den m
n de inte r att betrakta som rnta, t ex kostnader f˛r clearing och bankgiro, dep
avgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid berkning av den e¡ektiva rntan redovisas ej hr.

En ¢nansiell tillg
ng och en ¢nansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansrkningen endast nr det f˛religger en legal rtt att kvitta beloppen samt att det f˛religger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillg
ngen och reglera skulden.

(k) Nettoresultat av ¢nansiella transaktioner

F˛rvrv och avyttring av ¢nansiella tillg
ngar redovisas p
a¡rsdagen, som utg˛r den dag d
bolaget f˛rbinder sig att f˛rvrva eller avyttra tillg
ngen. L
nel˛ften redovisas inte i balansrkningen. L
nefordringar redovisas i balansrkningen i samband med att l
nebelopp utbetalas till l
ntagaren. En avsttning f˛r lmnat l
nel˛fte g˛rs om l˛ftet r o
terkallerligt och lmnas till en l
ntagare dr ett nedskrivningsbehov identi¢eras redan innan l
net betalats ut eller nr utl
ningsrntan inte tcker sparbankens uppl
ningskostnader f˛r att ¢nansiera l
net.

Posten Nettoresultat av ¢nansiella transaktioner inneh
ller de realiserade och orealiserade vrdef˛rndringar som uppst
tt med anledning av ¢nansiella transaktioner. Nettoresultat av ¢nansiella transaktioner best
r av: ^ Realiserade och orealiserade f˛rndringar i verkligt vrde p
de tillg
ngar och skulder som redovisas enligt fair value option. ^ Realisationsresultat fr
n avyttring av ¢nansiella tillg
ngar och skulder (inklusive rnteskillnadsersttning som erh
llits vid kunders l˛sen av l
n i f˛rtid) ^ Realisationsresultat fr
n sllsynta fall vid f˛rsljning innan f˛rfall av tillg
ngar som avses att h
llas till f˛rfall ^ Realisationsresultat fr
n ¢nansiella tillg
ngar som kan sljas ^ Valutakursf˛rndringar

(ii) Klassi¢cering och v
rdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga vrde med tillgg f˛r transaktionskostnader f˛rutom f˛r derivat och de instrument som tillh˛r kategorin ¢nansiell tillg
ng som redovisas till verkligt vrde via resultatrkningen, vilka redovisas till verkligt vrde exklusive transaktionskostnader. Ett ¢nansiellt instrument klassi¢ceras vid f˛rsta redovisningen delvis utifr
n i vilket syfte instrumentet f˛rvrvades, men ocks
utifr
n de valm˛jligheter som ¢nns i IAS 39. Klassi¢ceringen avg˛r hur det ¢nansiella instrumentet vrderas efter f˛rsta redovisningstillfllet s
som beskrivs nedan.

(l) Allmnna administrationskostnader Allmnna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive l˛ner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Hr redovisas ocks
lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, reseoch representationskostnader samt kassadi¡erenser.

Inb
ddade derivat Huvudregeln r att inbddade derivat separeras fr
n vrdkontraktet och redovisas p
motsvarande stt som ˛vriga derivat som inte ing
r i skringsf˛rh
llanden. Inbddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker r nra f˛rknippade med vrdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det ¢nansiella instrumentet i sin helhet vrderas till verkligt vrde.Vissa sammansatta kontrakt, det vill sga kontrakt som inneh
ller ett eller £era inbddade derivat, klassi¢ceras som en ¢nansiell tillg
ng eller en ¢nansiell skuld vrderad till verkligt vrde via resultatrkningen. Detta val innebr att hela det kombinerade avtalet vrderas till verkligt vrde och att vrdef˛rndringarna l˛pande redovisas i resultatrkningen.

(m) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsttningar till och uppl˛sningar av obeskattade reserver. (n) Avsttningar En avsttning skiljer sig fr
n andra skulder genom att det r
der ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek f˛r att reglera avsttningen. En avsttning redovisas i balansrkningen nr det ¢nns en be¢ntlig legal eller informell f˛rpliktelse som en f˛ljd av en intr¡ad hndelse, och det r troligt att ett ut£˛de av ekonomiska resurser kommer att krvas f˛r att reglera f˛rpliktelsen samt en tillf˛rlitlig uppskattning av beloppet kan g˛ras.

Finansiella tillg
ngar vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen Denna kategori best
r av tv
undergrupper: dels ¢nansiella tillg
ngar som utg˛r innehav f˛r handelsndam
l , dels andra ¢nansiella tillg
ngar som sparbanken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k FairValue Option). Finansiella instrument i denna kategori vrderas l˛pande till verkligt vrde med vrdef˛rndringar redovisade i resultatrkningen. I den f˛rsta undergruppen ing
r derivat med positivt verkligt vrde med undantag f˛r derivat som r ett identi¢erat och e¡ektivt skringsinstrument. F˛r ¢nansiella instrument som innehas f˛r handelsndam
l redovisas s
vl realiserade som orealiserade vrdef˛rndringar i resultatposten Nettoresultat av ¢nansiella transaktioner.

Avsttningar g˛rs med det belopp som r den bsta uppskattningen av det som krvs f˛r att reglera den be¢ntliga f˛rpliktelsen p
balansdagen. Dr e¡ekten av nr i tiden betalning sker r vsentlig, berknas avsttningar genom diskontering av det f˛rvntade framtida kassa£˛det till en rntesats f˛re skatt som
terspeglar aktuella marknadsbed˛mningar av pengars tidsvrde och, om det r tillmpligt, de risker som r f˛rknippade med skulden. (o) Skatter

Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som inneh
ller b
de en rntebrande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassi¢cera aktieindexobligationer till verkligt vrde via resultatrkningen med hnvisning till att de inneh
ller inbddade derivat. Detta val innebr att hela instrumentet vrderas till verkligt vrde och att vrdef˛rndringarna l˛pande redovisas i resultatrkningen.

Inkomstskatter utg˛rs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultatrkningen utom d
underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillh˛rande skattee¡ekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt r skatt som ska betalas eller erh
llas avseende aktuellt
r, med tillmpning av de skattesatser som r beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit h˛r ven justering av aktuell skatt hnf˛rlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt berknas enligt balansrkningsmetoden med utg
ngspunkt i temporra skillnader mellan redovisade och skattemssiga vrden p
tillg
ngar och skulder. Sparbanken redovisar inte n
gon uppskjuten skatt.

L
nefordringar och kundfordringar L
nefordringar och kundfordringar r ¢nansiella tillg
ngar som inte r derivat, som har faststllda eller faststllbara betalningar och som inte r noterade p
en aktiv marknad. I balansrkningen representeras dessa av balansposterna Utl
ning till kreditinstitut, Utl
ning till allmnheten samt vriga tillg
ngar. Dessa tillg
ngar vrderas till upplupet anska¡ningsvrde. Upplupet anska¡ningsvrde bestms utifr
n den e¡ektivrnta som berknades vid anska¡ningstidpunkten. Kund- och l
nefordran redovisas till det belopp som berknas in£yta, dvs. efter avdrag f˛r oskra fordringar.

Under Skatt p

rets resultat redovisas aktuell skatt och skatt avseende tidigare
r. (p) Finansiella instrument Finansiella instrument vrderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och —RKL. Finansiella instrument som redovisas i balansrkningen inkluderar p
tillg
ngssidan l
nefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital
ter¢nns leverant˛rsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, l
neskulder samt derivat.

Investeringar som h
lles till f˛rfall Investeringar som h
lles till f˛rfall r ¢nansiella tillg
ngar som omfattar rntebrande vrdepapper med fasta eller faststllbara betalningar och faststlld l˛ptid som

13

NOTER, tkr sparbanken har en uttrycklig avsikt och f˛rm
ga att inneha till f˛rfall.Tillg
ngar i denna kategori vrderas till upplupet anska¡ningsvrde.

b) ett avtalsbrott, s
som uteblivna eller f˛rsenade betalningar av rntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av l
ngivaren, av ekonomiska eller juridiska skl som sammanhnger med l
ntagarens ekonomiska sv
righeter, av en eftergift som l
ngivaren annars inte hade ˛vervgt, d) det blir sannolikt att l
ntagaren kommer att g
i konkurs eller annan ¢nansiell rekonstruktion, e) upph˛rande av en aktiv marknad f˛r tillg
ngen i fr
ga p
grund av ¢nansiella sv
righeter, eller f) observerbara uppgifter som tyder p
att det ¢nns en mtbar minskning av de uppskattade framtida kassa£˛dena fr
n en grupp av ¢nansiella tillg
ngar sedan dessa tillg
ngar redovisades f˛rsta g
ngen, trots att minskningen nnu inte kan identi¢eras som h˛rande till n
gon av de enskilda ¢nansiella tillg
ngarna i gruppen, inklusive i. negativa f˛rndringar i betalningsstatus f˛r l
ntagare i gruppen (exempelvis ett ˛kat antal f˛rsenade betalningar eller ett ˛kat antal kreditkortsinnehavare som n
tt sin kreditgrns och som betalar lgsta till
tna m
nadsbelopp), eller ii. inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillg
ngarna i gruppen (exempelvis en ˛kning av arbetsl˛sheten i l
ntagarnas geogra¢ska omr
de, en minskning av fastighetspriserna avseende hypoteksl
n i ber˛rt omr
de, en nedg
ng i oljepriserna vid l
n till oljeproducenter, eller ogynnsamma f˛rndringar av branschvillkor som p
verkar l
ntagarna i gruppen).

Finansiella tillg
ngar som kan sljas I kategorin ¢nansiella tillg
ngar som kan sljas ing
r ¢nansiella tillg
ngar som inte klassi¢cerats i n
gon annan kategori eller ¢nansiella tillg
ngar som sparbanken initialt valt att klassi¢cera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterf˛retag, intressef˛retag eller joint ventures redovisas hr.Tillg
ngar i denna kategori vrderas l˛pande till verkligt vrde med vrdef˛rndringar redovisade mot eget kapital, dock ej vrdef˛rndringar som beror p
nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller p
valutakursdi¡erenser p
monetra poster vilka redovisas i resultatrkningen.Vidare redovisas rnta p
rntebrande instrument i enlighet med e¡ektivrntemetoden i resultatrkningen likas
utdelning p
aktier. F˛r dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ing
i anska¡ningsvrdet vid redovisningen f˛r f˛rsta tillfllet och drefter ing
vid l˛pande vrdering till verkligt vrde att ing
i fond f˛r verkligt vrde till dess att instrumentet f˛rfaller eller avyttras.Vid avyttring av tillg
ngen redovisas ackumulerad vinst/f˛rlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultatrkningen. Andra ¢nansiella skulder Uppl
ning, inl
ning samt ˛vriga ¢nansiella skulder, t ex leverant˛rsskulder, ing
r i denna kategori. Skulderna vrderas till upplupet anska¡ningsvrde.

Objektiva bevis utg˛rs dels av observerbara f˛rh
llanden som intr¡at och som har en negativ inverkan p
m˛jligheten att
tervinna anska¡ningsvrdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga vrdet f˛r en investering i en ¢nansiell placering klassi¢cerad som en ¢nansiell tillg
ng som kan sljas.

(iii) Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebr att sparbanken har ett
tagande att erstta innehavaren nr innehavaren g˛r en f˛rlust p
grund av att speci¢k gldenr inte fullgjort sina betalningar vid f˛rfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ndrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt vrde, dvs i normalfallet det belopp som utstllaren erh
llit i ersttning f˛r den utstllda garantin.Vid den efterf˛ljande vrderingen redovisas skulden f˛r den ¢nansiella garantin till det h˛gre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsttningar, eventualf˛rpliktelser och eventualtillg
ngar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillmpliga fall, f˛r ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS18, Intkter.

Finansiella tillg
ngar som redovisas till upplupet anska¡ningsvrde Sparbanken utvrderar om ett nedskrivningsbehov ¢nns och om en kreditf˛rlust ska redovisas p
individuell basis f˛r alla l
n som r vsentliga. Sparbankens grns f˛r vsentlighet har f˛r detta ndam
l satts till 50 tkr. F˛r l
n som inte bed˛mts vara individuellt vsentliga till belopp tillmpar sparbanken en
rlig individuell pr˛vning med eventuell nedskrivning. N
gon gruppreservering g˛rs ej i sparbanken.

(q) L
nel˛ften

En nedskrivning (kreditf˛rlust) berknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvrdet av f˛rvntade framtida kassa£˛den (inklusive kassa£˛den fr
n eventuellt i anspr
kstagande av pant, ven nr i anspr
kstagande inte r sannolikt), diskonterade med l
nets ursprungliga e¡ektivrnta och l
nets redovisade vrde. Nedskrivningen redovisas som en kreditf˛rlust i resultatrkningen.

Med l
nel˛fte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfstelse fr
n sparbanken att ge ut ett l
n med p
f˛rhand bestmda villkor (t ex rnta) dr l
ntagaren kan vlja om han/hon vill ha l
net eller inte och dels (ii) ett avtal dr b
de sparbanken och l
ntagaren r bundna vid avtalsvillkoren i ett l
neavtal som b˛rjar l˛pa vid en tidpunkt i framtiden. F˛r av sparbanken lmnade l
nel˛ften gller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) sparbankenhar inte som praxis att slja l
nen nr de lmnats enligt l
nel˛ften och (c) l
nerntan r inte lgre n marknadsrntan d
l
nel˛ftet lmnas. I det fall som l
nel˛ftet lmnas till en l
ntagare dr ett nedskrivningsbehov identi¢eras redan innan l
net betalats ut eller dr utl
ningsrntan inte tcker l
ngivarens uppl
ningskostnader redovisar sparbanken en avsttning berknad som det diskonterade vrdet av framtida f˛rvntade betalningar om detta belopp r st˛rre n det periodiserade vrdet av eventuellt mottagna avgifter f˛r det lmnade l
nel˛ftet.

F˛r oskra l
nefordringar dr det redovisade vrdet efter nedskrivningar berknas som det sammanlagda diskonterade vrdet av framtida kassa£˛den, redovisas f˛rndringen av det nedskrivna beloppet som rnta till den del som ˛kningen inte beror p
om ny bed˛mning av de f˛rvntade kassa£˛dena.Vid en f˛rndrad bed˛mning av f˛rvntade framtida kassa£˛den fr
n ett oskert l
n mellan tv
bed˛mningstillfllen skall dremot denna f˛rndring redovisas som kreditf˛rlust eller
tervinning. F˛r l
n dr en omf˛rhandling av de ursprungliga l
nevillkoren g˛rs till f˛ljd att l
ntagaren har ¢nansiella sv
righeter redovisas som en kreditf˛rlust om det diskonterade nuvrdet av kassa£˛dena enligt de omf˛rhandlade l
nevillkoren diskonterade med l
nets ursprungliga e¡ektivrnta r lgre n redovisat vrde p
l
net. Om l
net efter omstrukturering f˛rvntas
terbetalas i enlighet med de omf˛rhandlade villkoren s
klassi¢ceras l
net inte lngre som oskert.

(r) Derivat Fordringar och skulder i utl
ndsk valuta F˛r ekonomisk skring av fordran eller skuld mot valutakursrisk anvnds valutaterminer. F˛r skydd mot valutarisk tillmpas inte skringsredovisning eftersom en ekonomisk skring avspeglas i redovisningen genom att b
de den underliggande fordran eller skulden och skringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser och valutakursf˛rndringarna redovisas ˛ver resultatrkningen.

Som objektiva belgg p
att nedskrivningsbehov f˛religger och att l
net r klassat som oskert rknar sparbanken i allmnhet betalningar som r mer n 60 dagar f˛rsenade. Andra objektiva belgg kan vara information om betydande ¢nansiella sv
righeter som kommit sparbanken till knnedom genom analys av ¢nansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller p
annat stt i den l˛pande utvrderingen av kundens kreditvrdighet som ing
r som en integrerad del i sparbankens system och rutiner f˛r att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens l
ntagare som g˛rs p
grund av att l
ntagaren har ¢nansiella sv
righeter kan ocks
utg˛ra objektiva belgg om att l
net r oskert.

(s) Kreditf˛rluster och nedskrivningar p
¢nansiella instrument (i) Nedskrivningspr˛vning f˛r ¢nansiella tillgngar Vid varje rapporttillflle utvrderar sparbanken om det ¢nns objektiva belgg som tyder p
att en ¢nansiell tillg
ng r i behov av nedskrivning till f˛ljd av att en eller £era hndelser (f˛rlusthndelser) intr¡at efter det att tillg
ngen redovisas f˛r f˛rsta g
ngen och att dessa f˛rlusthndelser har en inverkan p
de uppskattade framtida kassa£˛dena fr
n tillg
ngen. Objektiva belgg f˛r att en ¢nansiell tillg
ng eller grupp av tillg
ngar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillg
ngens innehavare till del ang
ende f˛ljande f˛rlusthndelser: a) betydande ¢nansiella sv
righeter hos emittenten eller gldenr,

Det redovisade vrdet efter nedskrivningar p
tillg
ngar tillh˛rande kategorierna investeringar som h
lles till f˛rfall och l
nefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anska¡ningsvrde berknas som nuvrdet av framtida kassa£˛den diskonterade med den e¡ektiva rnta som gllde d
tillg
ngen redovisades f˛rsta g
ngen.Tillg
ngar med en kort l˛ptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultatrkningen.

14

NOTER, tkr Kategorin ¢nansiella tillg
ngar som kan sljas

lggs utgiften till anska¡ningsvrdet. Eventuella oavskrivna redovisade vrden p
utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsf˛res i samband med utbytet. Reparationer kostnadsf˛res l˛pande.

Egetkapitalinstrument som klassi¢cerats som en ¢nansiell tillg
ng som kan sljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga vrdet understiger anska¡ningsvrdet med ett betydande belopp, eller nr vrdenedg
ngen varit utdragen. Sparbanken betraktar en vrdenedg
ng st˛rre n 20% som betydande, och en period om minst 9 m
nader som utdragen.Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som r klassi¢cerat som en ¢nansiell tillg
ng som kan sljas omf˛res tidigare redovisad ackumulerad vinst eller f˛rlust i eget kapital till resultatrkningen.

(iii) Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjrt ˛ver tillg
ngens berknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Berknade nyttjandeperioder; ^ byggnader, r˛relsefastigheter ^ maskiner och andra tekniska anlggningar ^ inventarier, verktyg och installationer

(ii) —terf˛ring av nedskrivningar En nedskrivning
terf˛rs om det b
de ¢nns bevis p
att nedskrivningsbehovet inte lngre f˛religger och det har skett en f˛rndring i de antaganden som l
g till grund f˛r berkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning p
en l
nefordran
terf˛rs om l
ntagaren f˛rvntas fullf˛lja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade l
nevillkor. —terf˛ring av nedskrivningar p
l
n (kreditf˛rluster) redovisas som en minskning av kreditf˛rluster och speci¢ceras srskilt i not.

se nedan 5 -10
r 5 -10
r

R˛relsefastigheterna best
r av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bed˛mts variera mellan10-100
r p
dessa komponenter. Den redovisningsmssiga skillnaden mellan att tillmpa olika avskrivningsperioder f˛r fastigheternas best
ndsdelar i f˛rh
llande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler r emellertid f˛rsumbar. Sparbanken har drf˛r valt att tillmpa avskrivning av fastigheten p
50
r, vilket ˛verensstmmer med det skatterttsliga avdraget.

Nedskrivningar av investeringar som h
lles till f˛rfall eller l
nefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anska¡ningsvrde
terf˛rs om en senare ˛kning av
tervinningsvrdet objektivt kan hnf˛ras till en hndelse som intr¡at efter det att nedskrivningen gjordes.

Anvnda avskrivningsmetoder och tillg
ngarnas restvrden och nyttjandeperioder ompr˛vas vid varje
rs slut.

Kategorin ¢nansiella tillgngar som kan s
ljas

(u) Nedskrivningar av materiella tillg
ngar

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som r klassi¢cerade som ¢nansiella tillg
ngar som kan sljas, vilka tidigare redovisats i resultatrkningen
terf˛rs ej via resultatrkningen. Det nedskrivna vrdet r det vrde fr
n vilket efterf˛ljande omvrderingar g˛rs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar av rntebrande instrument, klassi¢cerade som ¢nansiella tillg
ngar som kan sljas,
terf˛rs ˛ver resultatrkningen om det verkliga vrdet ˛kar och ˛kningen objektivt kan hnf˛ras till en hndelse som intr¡ade efter det att nedskrivningen gjordes.

(i) Nedskrivningspr˛vning De redovisade vrdena f˛r sparbankens tillg
ngar pr˛vas vid varje balansdag f˛r att bed˛ma om det ¢nns indikation p
nedskrivningsbehov. Om indikation p
nedskrivningsbehov ¢nns, berknas enligt IAS 36 tillg
ngens
tervinningsvrde (se nedan). Om det inte g
r att faststlla vsentligen oberoende kassa£˛den till en enskild tillg
ng ska tillg
ngarna vid pr˛vning av nedskrivningsbehov grupperas till den lgsta niv
dr det g
r att identi¢era vsentligen oberoende kassa£˛den ^ en s
kallad kassagenererande enhet.

Finansiella tillgngar som redovisas till anska¡ningsv
rde

(iii) Bortskrivningar av lnefordringar

En nedskrivning redovisas nr en tillg
ngs eller kassagenererande enhets redovisade vrde ˛verstiger
tervinningsvrdet. En nedskrivning belastar resultatrkningen. Nedskrivning av tillg
ngar hnf˛rliga till en kassagenererande enhet f˛rdelas i f˛rsta hand till goodwill. Drefter g˛rs en proportionell nedskrivning av ˛vriga tillg
ngar som ing
r i enheten.

L
nefordringar som klassi¢cerats som oskra skrivs bort fr
n balansrkningen nr kreditf˛rlusten anses vara konstaterad vilket r nr konkursf˛rvaltare lmnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsf˛rslag antagits eller fordran eftergivits p
annat stt.

—tervinningsvrdet r det h˛gsta av verkligt vrde minus f˛rsljningskostnader och nyttjandevrde.Vid berkning av nyttjandevrdet diskonteras framtida kassa£˛den med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri rnta och den risk som r f˛rknippad med den speci¢ka tillg
ngen.

Efter bortskrivning redovisas l
nefordringarna inte lngre i balansrkningen. —tervinning p
tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditf˛rluster p
resultatraden Kreditf˛rluster netto.

(ii) —terf˛ring av nedskrivningar

En nedskrivning av en ¢nansiell tillg
ng som redovisats till anska¡ningsvrde
terf˛rs inte f˛rrn instrumentet avyttras ven om ett nedskrivningsbehov inte lngre f˛religger.

En nedskrivning reverseras om det b
de ¢nns indikation p
att nedskrivningsbehovet inte lngre f˛religger och det har skett en f˛rndring i de antaganden som l
g till grund f˛r berkningen av
tervinningsvrdet. Nedskrivning av goodwill
terf˛rs dock aldrig. En reversering g˛rs endast i denutstrckning som tillg
ngens redovisade vrde efter
terf˛ring inte ˛verstiger det redovisade vrde som skulle ha redovisats, med avdrag f˛r avskrivning dr s
r aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

(t) Materiella tillg
ngar (i) gda tillgngar Materiella anlggningstillg
ngar redovisas som tillg
ng i balansrkningen om det r sannolikt att framtida ekonomiska f˛rdelar kommer att komma sparbanken till del och anska¡ningsvrdet f˛r tillg
ngen kan berknas p
ett tillf˛rlitligt stt.

(v) Ersttningar till anstllda (i) Ers
ttningar efter avslutad anst
llning Pensionering genom f˛rskring

Materiella anlggningstillg
ngar redovisas till anska¡ningsvrde efter avdrag f˛r ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillgg f˛r eventuella uppskrivningar.

Sparbankens pensionsplaner f˛r kollektivavtalade tjnstepensioner r tryggade genom f˛rskringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 r en avgiftsbestmd plan, en plan f˛r ersttningar efter avslutad anstllning enligt vilka sparbanken betalar faststllda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har n
gon rttslig eller informell f˛rpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillrckliga tillg
ngar f˛r att betala alla ersttningar till anstllda som hnf˛r sig till anstlldas tjnstg˛ring under innevarande period och tidigare.

Det redovisade vrdet f˛r en materiell anlggningstillg
ng tas bort ur balansrkningen vid utrangering eller avyttring eller nr inga framtida ekonomiska f˛rdelar vntas fr
n anvndning eller utrangering/avyttring av tillg
ngen.Vinst eller f˛rlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillg
ng utg˛rs av skillnaden mellan f˛rsljningspriset och tillg
ngens redovisade vrde med avdrag f˛r direkta f˛rsljningskostnader.Vinst och f˛rlust redovisas som ˛vrig r˛relseintkt/kostnad.

En f˛rm
nsbestmd pensionsplan de¢nieras som annan plan f˛r ersttningar efter avslutad anstllning n avgiftsbestmd plan. Pensionsplanen f˛r sparbankens anstllda har bed˛mts vara en f˛rm
nsbestmd plan som omfattar £era arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bed˛mningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar £era arbetsgivare r tillmplig ven f˛r sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillrcklig information f˛r att m˛jligg˛ra en redovisning i enlighet med IAS19, och redovisar drf˛r dessa pensionsplaner som avgiftsbestmda. Sparbankens f˛rpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestmda planer redovisas som en kostnad i resultatrkningen i den takt de intjnas genom att de anstllda

(ii) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter lggs till anska¡ningsvrdet endast om det r sannolikt att de framtida ekonomiska f˛rdelar som r f˛rknippade med tillg
ngen kommer att komma sparbanken till del och anska¡ningsvrdet kan berknas p
ett tillf˛rlitligt stt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avg˛rande f˛r bed˛mningen nr en tillkommande utgift lggs till anska¡ningsvrdet r om utgiften avser utbyten av identi¢erade komponenter, eller delar drav, varvid s
dana utgifter aktiveras. ven i de fall ny komponent tillskapats

15

NOTER, tkr utf˛rt tjnster
t sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat p
aktuell l˛n. —rets kostnader f˛r dessa f˛rskringspremier framg
r av not 10.

gllande marknadsvillkor samt produkter och tjnster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken f˛rutsttningar f˛r en god riskkontroll, dr varje anstlld f˛rst
r sin roll och sitt ansvar.

(ii) Ers
ttningar vid upps
gning

I sparbanken ¢nns en samlad funktion f˛r sjlvstndig riskkontroll direkt understlld styrelsen vars uppgift r att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov f˛resl
ndringar i styrdokument och processer.

En kostnad f˛r ersttningar i samband med uppsgningar av personal redovisas endast om sparbanken r bevisligen f˛rpliktigat, utan realistisk m˛jlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anstllning f˛re den normala tidpunkten. Nr ersttningar lmnas som ett erbjudande f˛r att uppmuntra frivillig avg
ng, redovisas en kostnad om det r sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anstllda som kommer att acceptera erbjudandet tillf˛rlitligt kan uppskattas.

Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erh
ller betalning enligt ˛verenskommelse och/eller kommer att g˛ra en f˛rlust p
grund av motpartens of˛rm
ga att infria sina f˛rpliktelser. Detta omfattar ocks
den risk som sparbanken tar p
sig nr sparbanken stller ut ¢nansiella garantier f˛r att garantera en tredje parts betalningsfullg˛rande till innehavaren av den ¢nansiella garantin.Till denna risk rknas ocks
den risk som sparbanken har i f˛rmedlade l
n till Swedbank Hypotek. I detta sistnmnda fall r emellertid f˛rlustrisken begrnsad till under
ret intjnad f˛rmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett vrdepapper eller ett derivatinstrument.

(iii) Kortfristiga ers
ttningar Kortfristiga ersttningar till anstllda berknas utan diskontering och redovisas som kostnad nr de relaterade tjnsterna erh
lls. En avsttning redovisas f˛r den f˛rvntade kostnaden f˛r vinstandels- och bonusbetalningar nr sparbanken har en gllande rttslig eller informell f˛rpliktelse att g˛ra s
dana betalningar till f˛ljd av att tjnster erh
llits fr
n anstllda och f˛rpliktelsen kan berknas tillf˛rlitligt.

Styrelsen har det ˛vergripande ansvaret f˛r sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i srskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditdelegationerna rapporterar regelbundet till styrelsen.

(x) Avsttningar En avsttning redovisas i balansrkningen nr sparbanken har en be¢ntlig juridisk eller informell f˛rpliktelse som en f˛ljd av en intr¡ad hndelse, och det r troligt att ett ut£˛de av ekonomiska resurser kommer att krvas f˛r att reglera f˛rpliktelsen samt en tillf˛rlitlig uppskattning av beloppet kan g˛ras.

Sparbankens kreditgivning prglas av h˛gt uppstllda m
l med avseende p
etik, kvalitet och kontroll. En genomg
ende princip r bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst tv
personer. Kreditrisken utg˛r sparbankens st˛rsta riskexponering.

(y) Ansvarsf˛rbindelser (eventualf˛rpliktelser)

Den avg˛rande bed˛mningsgrunden f˛r sparbankens kreditgivning, som utifr
n l
ntagarnas hemvist r geogra¢skt hnf˛rliga till sparbankens verksamhetsomr
de, r l
ntagarnas
terbetalningsf˛rm
ga. F˛r att ytterligare minska risken r merparten av sparbankens krediter dessutom skerstllda med pantbrev i fastigheter och andra bankmssiga skerheter. Sparbanken strvar efter en god riskspridning. F˛r att begrnsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens vrdepappersportf˛lj till
ts endast placeringar inom vissa beloppsmssiga ramar och endast i vrdepapper med h˛g kreditvrdighet.

En eventualf˛rpliktelse redovisas nr det ¢nns ett m˛jligt
tagande som hrr˛r fr
n intr¡ade hndelser och vars f˛rekomst bekrftas endast av en eller £era oskra framtida hndelser eller nr det ¢nns ett
tagande som inte redovisas som en skuld eller avsttning p
grund av det inte r troligt att ett ut£˛de av resurser kommer att krvas. 3

FINANSIELLA RISKER

St˛rre kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna f˛rbindelser och ansvarsf˛rbindelser) ompr˛vas minst en g
ng
rligen i beh˛rig kreditbeviljande instans. F˛r st˛rre f˛retagsengagemang tillmpas riskklassi¢cering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den
rliga ompr˛vningen. Riskklassi¢ceringssystemet innebr att krediterna klassi¢ceras i olika riskklasser beroende p
risken f˛r obest
nd och risken vid ett eventuellt obest
nd.

I sparbankens verksamhet uppst
r olika typer av ¢nansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begrnsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig f˛r den interna kontrollen i sparbanken, faststllt policies och instruktioner f˛r kreditgivningen och den ˛vriga ¢nansverksamheten. Sparbankens styrelse har det ˛vergripande ansvaret f˛r sparbankens riskhantering. Styrelsen har i srskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens rutiner f˛r ˛vervakning av f˛rfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditf˛rlusterna genom en tidig upptckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en
tf˛ljande snabb handlggning av f˛rekommande kravrenden. vervakningen sker med st˛d av ett srskilt kravsystem som med automatik bevakar och p
minner om nr krav
tgrd r erforderlig.

Sparbankens riskhantering syftar till att identi¢era och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att f˛r dessa stta lmpliga begrnsningar (limiter) och f˛rskra att det ¢nns kontroll p
plats. Riskerna bevakas och kontroller g˛rs l˛pande att limiter inte ˛verskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem g
s igenom regelbundet f˛r att kontrollera att dessa r korrekta och t ex
terspeglar

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende p
motparter samt l
nefordringar per kategori av l
ntagare visas i tabeller nedan.

16

NOTER, tkr Kreditriskexponering, brutto och netto 2008

Total kreditriskexponering (f˛re nedskrivning)

Nedskrivning/ Avsttning

Redovisat vrde

Vrde av skerheter avseende poster i balansrkningen

Total kreditriskexponering efter avdrag skerheter

1

Krediter mot skerhet av: Statlig och kommunal borgen2 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 Pantbrev i £erfamiljsfastigheter4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra nringsfastigheter F˛retagsinteckning vriga5 varav: kreditinstitut Summa Vrdepapper Andra emittenter ^ A6 ^ BBB eller lgre ^ utan rating Summa —taganden Utstllda l
nel˛ften Utstllda ¢nansiella garantier Summa Total kreditriskexponering

Kreditriskexponering, brutto och netto 2007

26 982 791982 121933 112 062 409 817 222 980 749 615 194 216 2 435 371

0 0 0 0 4 800 4 103 8 152 0 17 055

26 982 791982 121933 112 062 405 017 218 877 741463 194 216 2 418 316

26 982 754 795 110 590 107 997 339 500 206 627 8 872 890 1 555 363

0 37 187 11343 4 065 65 517 12 250 732 591 193 326 862 953

85 108 10 000 39 991 135 099

0 0 0 0

85 108 10 000 39 991 135 099

0 0 0 0

85 108 10 000 39 991 135 099

60 098 43 885 103 983 2 674 453

0 0 0 17 055

60 098 43 885 103 983 2 657 398

0 28 859 28 859 1 584 222

60 098 15 026 75 124 1 073 176

Total kreditriskexponering (f˛re nedskrivning)

Nedskrivning/ Avsttning

Redovisat vrde

Vrde av skerheter avseende poster i balansrkningen

Total kreditriskexponering efter avdrag skerheter

1

Krediter mot skerhet av: Statlig och kommunal borgen2 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 Pantbrev i £erfamiljsfastigheter4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra nringsfastigheter F˛retagsinteckning vriga5 varav: kreditinstitut Summa Vrdepapper Andra emittenter ^ AA6 ^ A ^ BBB eller lgre ^ utan rating Summa —taganden Utstllda l
nel˛ften Utstllda ¢nansiella garantier Summa Total kreditriskexponering

40 292 646 372 95 334 95 033 262 332 167 779 850 196 376 048 2 157 338

0 110 0 0 0 2 201 1550 0 3 861

40 292 646 262 95 334 95 033 262 332 165 578 848 646 376 048 2 153 477

40 292 624 277 95 114 90 314 207 756 153 578 10 829 1909 1 222 160

0 21985 220 4 719 54 576 12 000 837 817 374 139 931 317

19 834 69 017 19 989 5 000 113 840

0 0 0 0 0

19 834 69 017 19 989 5 000 113 840

0 0 0 0 0

19 834 69 017 19 989 5 000 113 840

53 636 49 361 102 997 2 374 175

0 0 0 3 861

53 636 49 361 102 997 2 370 314

0 31783 31783 1 253 943

53 636 17 578 71214 1116 371

Kreditkvalitet Sparbanken f˛ljer
rligen upp och rapporterar kreditgivningen p
f˛retagsengagemang enligt srskilda riktlinjer f˛r att skerstlla kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat scoringverktyg r inbyggt i kreditberedningssystemet f˛r att bed˛ma kvaliteten i engagemangen. Med hjlp av scoringverktyget r bankens f˛retagsutl
ning f˛rdelad enligt parametrarna Risk f˛r obest
nd och Risk vid obest
nd. Scoringverktyget tar hnsyn till f˛retagens nyckeltal, extern sk˛tsamhet (UC) samt intern sk˛tsamhet. F˛r privata engagemang anvnds ett scoringsystem anpassat f˛r att skerstlla kvaliteten p
nybeviljade krediter till privatpersoner. B
de internt samt externt beteende vgs ihop f˛r att f
fram ett risktal. Scoringsystemet f˛r b
de privat och f˛retag anvnds ven av Swedbank samt andra sparbanker.

1)

2) 3) 4) 5) 6)

17

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i vrdepapper, dock ej aktier, i balansrkningen samt kredit
taganden utanf˛r balansrkningen, exempelvis, garantier och borgens
taganden. Skerheterna r upptagna till bed˛mda marknadsvrden vid utl
ningstillfllet eller senare uppdatering. inklusive krediter till stat och kommun inklusive bostadsrtter inklusive bostadsrttsf˛reningar inklusive krediter utan skerhet samt ej utnyttjade krediter i rkning I detta exempel utg
r vi fr
n Standard and Poor’s rating

NOTER, tkr Oreglerade och oskra fordringar —ldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna l
nefordringar Fordringar f˛rfallna 60 dgr eller mindre Fordringar f˛rfallna > 60 dgr - 90 dgr Fordringar f˛rfallna > 90 dgr -180 dgr Fordringar f˛rfallna > 180 dgr - 360 dgr Fordringar f˛rfallna > 360 dgr Summa L
nefordringar per kategori av l
ntagare L
nefordringar, brutto ^ o¡entlig sektor ^ f˛retagssektor ^ hush
llssektor varav enskilda f˛retagare ^ ˛vriga Summa

2008

2007

100 3 727 101 1 637 133 5 698

24 078 0 0 0 864 24 942

3 732 967 674 1 011284 337 422 1138 1 983 828

3 732 768 919 815 447 271788 2 004 1 590 102

varav: Oreglerade l
nefordringar som ing
r i oskra l
nefordringar ^ f˛retagssektor ^ hush
llssektor Oskra l
nefordringar ^ f˛retagssektor ^ hush
llssektor Avg
r: Speci¢ka nedskrivningar f˛r individuellt vrderade fordringar ^ f˛retagssektor ^ hush
llssektor L
nefordringar, nettoredovisat vrde ^ o¡entlig sektor ^ f˛retagssektor ^ hush
llssektor varav enskilda f˛retagare ^ ˛vriga Summa

5 698 4 611 1 087 29 381 28 985 396

25 149 24 561 588 31354 30 315 1 039

17 055 17 045 10

3 861 3 305 556

3 732 950 629 1 011274 337 222 1138 1 966 773

3 732 765 614 814 891 271476 2 004 1 586 241

De¢nitioner: Oreglerad fordran r fordran f˛r vilken rntor, amorteringar och ˛vertrasseringar r f˛rfallna till betalning sedan mer n 60 dagar. Osker fordran r en fordran f˛r vilken det r sannolikt att betalningarna inte fullf˛ljs enligt kontraktsvillkoren och f˛r vilken skerhetens vrde ej med betryggande marginal tcker b
de kapitalbelopp och rntor, inklusive ersttning f˛r eventuella f˛rseningar.

Likviditetsrisk

vrdepapper som handlas p
en fungerande marknad. Likviditeten bevakas l˛pande och stresstester utf˛rs f˛r olika scenarios.

Likviditetsrisk r risken f˛r att sparbanken f
r sv
righeter att fullg˛ra
taganden som r f˛renade med sina ¢nansiella skulder. Likviditetsrisk kan ven uttryckas som risken f˛r f˛rlust eller f˛rsmrad intjningsf˛rm
ga till f˛ljd av att sparbankens betalnings
taganden inte kan fullg˛ras i rtt tid. Likviditetsrisker uppst
r d
tillg
ngar och skulder inklusive derivatinstrument har olika l˛ptider.

Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagsl
nerkning, vrdepappersportf˛lj och kreditlimiter hos Swedbank f
r lgst uppg
till 10% av inl
ningen fr
n allmnheten. Likviditetskravet har inte underskridits vid n
got tillflle under
ret. Sparbankens likviditetsexponering med avseende p

terst
ende l˛ptider p
tillg
ngar och skulder framg
r av tabellen nedan. ven den kassa£˛desanalys, som ¢nns intagen p
annat stlle i
rsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.

Sparbankens riskhantering fokuserar hr p
att skapa likviditetsresurser och p
portf˛ljstrukturer. Det innebr att placeringar endast g˛rs i likvida vrdepapper, d v s

Likviditetsexponering, 2008 Kontraktuellt
terst
ende l˛ptid (redovisat vrde) TILLG—NGAR Kassa Utl
ning till kreditinstitut Utl
ning till allmnheten Obligationer och andra rntebrande vrdepapper vriga tillg
ngar

P
anfordran

Nominella kassa£˛den - Kontraktuellt
terst
ende l˛ptid Lngre n 3 m
n men Lngre n 1
r H˛gst 3 m
n h˛gst 1
r men h˛gst 5
r Lngre n 5
r Utan l˛ptid

—terst
ende l˛ptid i genomsnitt

Totalt Redovisat vrde

18 739 156 326 259 438

0 30 000 49 873

0 7 000 122 177

0 0 433 183

0 0 1102 102

0 0 0

0 1 67

18 739 193 326 1966 773

0 0

24 991 0

69 677 0

40 431 0

0 0

0 123 646

15 0

135 099 123 646

SUMMA TILLG—NGAR

434 503

104 864

198 854

473 614

1102 102

123 646

SKULDER Skulder till kreditinstitut Inl
ning fr
n allmnheten vriga skulder

5 280 1 885 415 0

0 14 823 0

0 115 682 0

0 2 126 0

0 0 0

0 0 414 257

1 890 695

14 823

115 682

2 126

0

414 257

2 437 583

”1 456 192

90 041

83 172

471 488

1102 102

”290 611

0

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Total skillnad

18

2 437 583

0 1 0

5 280 2 018 046 414 257

NOTER, tkr Likviditetsexponering, 2007 Kontraktuellt
terst
ende l˛ptid (redovisat vrde) TILLG—NGAR Kassa Utl
ning till kreditinstitut Utl
ning till allmnheten Obligationer och andra rntebrande vrdepapper vriga tillg
ngar

P
anfordran

Nominella kassa£˛den - Kontraktuellt
terst
ende l˛ptid Lngre n 3 m
n men Lngre n 1
r H˛gst 3 m
n h˛gst 1
r men h˛gst 5
r Lngre n 5
r Utan l˛ptid

—terst
ende l˛ptid i genomsnitt

Totalt Redovisat vrde

10 971 374 139 211327

0 0 85 536

0 0 92 622

0 0 365 859

0 0 830 897

0 0 0

0 0 62

10 971 374 139 1586 241

0 0

54 710 0

10 015 0

49 115 0

0 0

0 265 442

17 0

113 840 265 442

SUMMA TILLG—NGAR

596 437

140 246

102 637

414 974

830 897

265 442

SKULDER Skulder till kreditinstitut Inl
ning fr
n allmnheten vriga skulder

1398 1776 305 0

0 0 0

0 0 0

0 0 0

0 0 0

0 0 572 930

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

1 777 703

0

0

0

0

572 930

2 350 633

”1181 266

140 246

102 637

414 974

830 897

”307 488

0

Total skillnad

2 350 633

0 0 0

1398 1776 305 572 930

Marknadsrisk

Aktiekursrisk

Marknadsrisk r att risken f˛r att verkligt vrde p
eller framtida kassa£˛den fr
n ett ¢nansiellt instrument varierar p
grund av f˛rndringar i marknadspriser. Det ¢nns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, rnterisk och andra prisrisker. I ¢nansiell verksamhet utg˛rs de viktigaste marknadsriskerna rnterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utg˛r rnterisken och aktiekursrisken den ˛vervgande marknadsrisken.

Aktiekursrisk r risken f˛r att risken f˛r att verkligt vrde p
eller framtida kassa£˛den fr
n en aktie varierar p
grund av f˛rndringar i marknadspriser (oavsett om f˛rndringarna orsakas av faktorer relaterade speci¢kt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som p
verkar alla liknande ¢nansiella instrument som handlas med p
marknaden). F˛r sparbanken r innehavet i Swedbank den st˛rsta aktiekursrisken dr vrdef˛rndringar p
aktien bokf˛rs mot eget kapital/fond f˛r verkligt vrde (se ven redovisningsprinciper). En kursf˛rndring p
Swedbankaktien med1krona p
verkar eget kapital med1967 tkr. Sparbanken har dessutom en aktieportf˛lj dr vrdef˛rndringar bokas mot resultatrkningen. En f˛rndring med 20% av anska¡ningsvrdet p
aktieportf˛ljen motsvarar ett resultat p
ca 1 000 tkr.

Rnterisk de¢nieras som risken f˛r att marknadsvrdet p
sparbankens fastf˛rrntande tillg
ngar sjunker d
marknadsrntan stiger. Graden av rnterisk, eller prisrisk, ˛kar med
tagandets l˛ptid. En annan form av rnterisk r inkomstrisken, d v s risken f˛r att rntenettot f˛rsmras i ett f˛rndrat rntelge genom att rntebindningstiden r olika f˛r tillg
ngar och skulder.

Operativa risker

Valutarisk uppst
r till f˛ljd av att tillg
ngar och skulder i samma utlndska valuta storleksmssigt inte ˛verensstmmer.

Med operativ risk avses risken f˛r att fel eller brister i administrativa rutiner leder till ovntade ekonomiska eller f˛rtroendemssiga f˛rluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristflliga system eller teknisk utrustning. ven risken f˛r oegentligheter, internt eller externt, ing
r i den operativa risken.

Aktiekursrisk r risken f˛r att marknadsvrdet p
en aktieplacering sjunker till f˛ljd av samhllsekonomiska faktorer.

De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprtth
llandet av en god intern kontroll r en stndigt p
g
ende process i sparbanken, som bl a omfattar ^ kravet p
att det skall ¢nnas ndam
lsenliga rutiner och instruktioner, ^ klart de¢nierad ansvars- och arbetsf˛rdelning f˛r medarbetarna, ^ IT-st˛d i form av ekonomi-, kredit och inl
ningssystem med inbyggda maskinella avstmningar och kontroller, ^ beh˛righetssystem, ^ interna informations- och rapporteringssystem f˛r att bl a tillgodose ledningens krav p
information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt ^ informationsskerhet och fysisk skerhet f˛r att skydda sparbankens och kundernas tillg
ngar.

Valutarisk Valutarisk r risken f˛r att verkligt vrde p
eller framtida kassa£˛den fr
n ett ¢nansiellt instrument varierar p
grund av f˛rndringar i valutakurser. Sparbankens valutarisk r hnf˛rlig till resevalutalagret, dr risken r liten. vriga valutaexponeringar i bankens verksamhet hanteras i LUS-systemet dr valutarisken tas bort.

19

NOTER, tkr 2008 Rntebindningstider f˛r tillg
ngar och skulder ^ Rnteexponering TILLG—NGAR Kassa Utl
ning till kreditinstitut Utl
ning till allmnheten Obligationer och andra rntebrande vrdepapper vriga tillg
ngar SUMMA

H˛gst 1m
n

Lngre n 1m
n men h˛gst 3 m
n

Lngre n 3 m
n men h˛gst 6 m
n

Lngre n 6 m
n men h˛gst 1
r

Lngre n 1
r men h˛gst 3
r

Lngre n 3
r men h˛gst 5
r Lngre n 5
r

0 186 326 1 865 069

0 0 54 704

0 0 15 500

0 7 000 9 500

0 0 12 000

0 0 10 000

19 990 0

85 000 0

0 0

19 858 0

10 251 0

2 071 385

139 704

15 500

36 358

Utan rnta

Totalt

0 0 0

18 739 0 0

18 739 193 326 1966 773

0 0

0 0

0 123 646

135 099 123 646

22 251

10 000

0

142 385

2 437 583

SKULDER Skulder till kreditinstitut Inl
ning fr
n allmnheten vriga skulder Eget kapital

5 280

0

0

0

0

0

0

0

5 280

1 880 472 0 0

9 074 0 0

9 381 0 0

106 301 0 0

2 126 0 0

0 0 0

0 0 0

10 692 32 818 381439

2 018 046 32 818 381439

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

1 885 752

9 074

9 381

106 301

2 126

0

0

424 949

2 437 583

Di¡erens tillg
ngar och skulder

185 633

130 630

6 119

”69 943

20 125

10 000

0

”282 564

0

Kumulativ exponering

185 633

316 263

322 382

252 439

272 564

282 564

282 564

0

0

H˛gst 1m
n

Lngre n 1m
n men h˛gst 3 m
n

Lngre n 3 m
n men h˛gst 6 m
n

Lngre n 6 m
n men h˛gst 1
r

Lngre n 1
r men h˛gst 3
r

Lngre n 3
r men h˛gst 5
r Lngre n 5
r

Utan rnta

Totalt

0 374 139 1457 121

0 0 56 320

0 0 0

0 0 20 000

0 0 40 800

0 0 12 000

0 0 0

10 971 0 0

10 971 374 139 1586 241

29 976 0

64 734 0

5 000 0

14 130 0

0 0

0 0

0 0

0 265 442

113 840 265 442

1 861 236

121 054

5 000

34 130

40 800

12 000

0

276 413

2 350 633

2007 Rntebindningstider f˛r tillg
ngar och skulder ^ Rnteexponering TILLG—NGAR Kassa Utl
ning till kreditinstitut Utl
ning till allmnheten Obligationer och andra rntebrande vrdepapper vriga tillg
ngar SUMMA SKULDER Skulder till kreditinstitut Inl
ning fr
n allmnheten vriga skulder Eget kapital

1398

0

0

0

0

0

0

0

1398

1761456 0 0

0 0 0

0 0 0

0 0 0

0 0 0

0 0 0

0 0 0

14 849 27 687 545 243

1776 305 27 687 545 243

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

1 762 854

0

0

0

0

0

0

587 779

2 350 633

Di¡erens tillg
ngar och skulder

98 382

121 054

5 000

34 130

40 800

12 000

0

”311366

0

Kumulativ exponering

98 382

219 436

224 436

258 566

299 366

311 366

311 366

0

Rntenettorisk; genomslag p
rntenettot under kommande tolvm
nadersperiod vid en rnteuppg
ng eller nedg
ng p
1procentenhet p
balansdagen utg˛r 2 731tkr (2 068), givet de rntebrande tillg
ngar och skulder som ¢nns per balansdagen. prisrisken. Kortare rntebindningstider motverkar prisrisken men ˛kar kassa£˛desrisken.

Rnterisk Rnterisk r risken f˛r att verkligt vrde p
eller framtida kassa£˛den fr
n ett ¢nansiellt instrument varierar p
grund av f˛rndringar i marknadsrntor. Rnterisk kan s
ledes dels best
av f˛rndring i verkligt vrde, prisrisk, dels f˛rndringar i kassa£˛de, kassa£˛desrisk. En betydande faktor som p
verkar rnterisken r rntebindningstiden. L
nga rntebindningstider motverkar kassa£˛desrisken men ˛kar

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de ¢nansiella riskerna i verksamheten med limiter. Betr¡ande rnteriskerna innebr detta t ex att rntebindningstiderna p
sparbankens rntebrande placeringar m
ste h
lla sig inom vissa tidsoch beloppsmssiga ramar.

20

NOTER, tkr Ett stt indikativt mta rnterisken r den s k gap-analys, som
ter¢nns ovan, som visar rntebindningstiderna f˛r sparbankens tillg
ngar och skulder i balansrkningen samt poster utanf˛r balansrkningen. Analysen visar att vid en f˛rndring av marknadsrntan med en procentenhet minskar/˛kar rntenettot f˛r kommande 12-m
nadersperiod med 2 731tkr.

8

Aktier/andelar Rntebrande vrdepapper Andra ¢nansiella instrument Valutakursf˛rndringar Summa

Hantering av sparbankens rnteexponering r centraliserad, vilket innebr att den centrala ¢nansfunktionen ansvarar f˛r att identi¢era och hantera denna exponering. Enligt ¢nanspolicyn r m
lsttningen f˛r sparbankens rntebundna exponeringar att den genomsnittliga rntebindningstiden/durationen i eget kapital f
r vara max 3
r. Per den 31december 2008 var rntebindningstiden 0,1
r.

4

¨ NTENETTO RA

Rnteintkter Utl
ning till kreditinstitut Utl
ning till allmnheten Rntebrande vrdepapper vriga Summa Varav: rnteintkt fr
n ¢nansiella poster ej vrderade till verkligt vrde via RR Rntekostnader Skulder till kreditinstitut Inl
ning fr
n allmnheten varav: kostnad f˛r insttningsgaranti vriga Summa SUMMA RNTENETTO

Rntemarginal (Totala rnteintkter i % av medelomslutning (MO) minus totala rntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Rntenetto i % av MO) Medelrnta utl
ningen % Medelrnta inl
ningen % (Inkl. kostnad f˛r insttningsgarantin)

5

8 029

2 186

”53 ”59 813 ”1001 ”417 ”60 283

0 ”38 291 ”991 ”317 ”38 608

59 931

52 652

1,90 2,49 5,74

1,96 2,42 5,22

3,20

2,49

11430 259 11 689

10 024 166 10 190

Nettovinst/ nettof˛rlust uppdelat per vrderingskategori Finansiella tillg
ngar till verkligt vrde via resultatrkningen Nedskrivning av ¢nansiella tillg
ngar som kan sljas Valutakursf˛rndringar Summa Nettovinst eller f˛rlust p
¢nansiella tillg
ngar som kan sljas som redovisats direkt mot eget kapital (fond f˛r verkligt vrde)

9

”2 283 1453 0 469 ”361

118 ”913 0 387 ”408

Via resultatrkning

2007 Via eget kapital

Via resultatrkning

Via eget kapital

”830

0

”795

0

0 469 ”361

”178 502 0 ”178 502

0 387 ”408

”79 551 0 ”79 551

”178 502

¨ VRIGA RO ¨ RELSEINTA ¨ KTER O

Intkter fr
n r˛relsefastigheter vriga r˛relseintkter Summa

10

”79 551

2008

2007

612 591 1 203

619 137 756

”20 411 ”7 431 ”2 776 ”2 358

”18 503 ”6 751 ”2 553 ”723

4 717 4 926 1 691

4 704 6 106 1461

0 ”1917 ”34 893

”2 650 ”1415 ”32 595

193 11796 2 477 4 546 30 346

164 16 584 2 376 5 162 36 557

”3 554 ”1055 ”526 ”5 135

”4 163 ”997 ”309 ”5 469

PROVISIONSKOSTNADER

Betalningsf˛rmedlingsprovisioner Vrdepappersprovisioner vriga provisioner Summa

¨ NNA ALLMA ADMINISTRATIONSKOSTNADER

Personalkostnader ^ l˛ner och arvoden ^ sociala avgifter ^ kostnad f˛r pensionspremier ^ andra pensionskostnader ^ avsttning till vinstandelsstiftelse, inkl. l˛neskatt ^ ˛vriga personalkostnader Summa personalkostnader

¨ KTER PROVISIONSINTA

Betalningsf˛rmedlingsprovisioner Utl
ningsprovisioner Inl
ningsprovisioner Provisioner avseende utstllda ¢nansiella garantier Vrdepappersprovisioner Avgifter fr
n kredit- och betalkort vriga provisioner Summa

7

8 642 80 432 2 186 0 91 260

2007

2008

2007

9 619 102 133 8 421 41 120 214

2008

˚ LLNA UTDELNINGAR ERHA

Aktier Swedbank AB Aktieportf˛lj Summa

6

2008

NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER

21

vriga allmnna administrationskostnader ^ porto och telefon ^ IT-kostnader ^ konsulttjnster ^ revision ^ hyror och andra lokalkostnader ^ fastighetskostnader ^ ˛vriga Summa ˛vriga allmnna administrationskostnader

”656 ”8 489 ”1287 ”1063 ”3 089 ”1602 ”3 191

”791 ”7 734 ”1292 ”887 ”1163 ”1618 ”2 690

”19 377

”16 175

Summa

”54 270

”48 770

NOTER, tkr 2008

L˛ner, andra ersttningar och sociala kostnader

L˛ner Tantiem Sociala kostnader Summa

Sparbankens ledning ”1484 0 ”540 ”2 024

Ledande befattningshavares ersttningar Berednings- och beslutsprocess

2007

vriga anstllda ”18 927 0 ”6 891 ”25 818

Sparbankens ledning ”1398 0 ”509 ”1 907

Ersttning till verkstllande direkt˛r beslutas av styrelsen. Ersttning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkstllande direkt˛r, i vissa fall efter samr
d med styrelsens ordf˛rande.

vriga anstllda ”17 105 0 ”6 242 ”23 347

L˛n och arvoden Till styrelsens ordf˛rande och ledam˛ter utg
r fast arvode och sammantrdesarvode enligt sparbanksstmmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erh
ller styrelsearvode. Ersttning till verkstllande direkt˛ren och andra ledande befattningshavare utg˛rs av grundl˛n, r˛rlig ersttning, ˛vriga f˛rm
ner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de10 personer som tillsammans med verkstllande direkt˛ren utg˛r bankledningen. Ersttning till verkstllande direkt˛ren f˛r 2008 har beslutats av styrelsen.

Av de l˛ner och ersttningar som lmnats till ˛vriga anstllda avser 3 740 tkr (3 306 tkr) andra ledande befattningshavare n styrelse ochVD.

2008

Ersttningar och ˛vriga f˛rm
ner under
ret till ledande befattningshavare

Styrelsens ordf. L-R Johansson Styrelseledamot LarsWalle¤n Styrelseledamot Michael Stenback Styrelseledamot Cecilia sterlind Styrelseledamot Anna Franzon Styrelseledamot Birgitta Dalin Styrelseledamot Anders Nyg
rdh Styrelseledamot Berit Helgesson Styrelseledamot Lena Dahlgren Verkst. direkt˛ren Andra ledande befattningshavare (10 personer) Summa

Grundl˛n / styrelsearvode 60 10 10 10 10 10 20 0 0 1 055

R˛rlig ersttning 104 26 36 8 16 33 40 10 10 0

vriga f˛rm
ner 0 0 0 0 0 0 0 0 0 6

Pensionskostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 448

Vinstandels stiftelse 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

vriga ersttningar 9 0 0 0 0 0 0 0 0 6

Summa 173 36 46 18 26 43 60 10 10 3 515

3 734 4 919

0 283

162 168

672 3 120

0 0

6 21

4 574 8 511

2007

Ersttningar och ˛vriga f˛rm
ner under
ret till ledande befattningshavare

Styrelsens ordf. L-R Johansson Styrelseledamot Berit Helgesson Styrelseledamot LarsWalle¤n Styrelseledamot Michael Stenback Styrelseledamot Lena Dahlgren Styrelseledamot Birgitta Dalin Styrelseledamot Anders Nyg
rdh Styrelseledamot Bengt Larsson Verkst. direkt˛ren Andra ledande befattningshavare (9 personer) Summa

Grundl˛n / styrelsearvode 50 16 8 8 8 8 8 0 1 018

R˛rlig ersttning 105 38 10 25 31 27 15 11 0

vriga f˛rm
ner 0 0 0 0 0 0 0 0 10

Pensionskostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 1220

Vinstandels stiftelse 0 0 0 0 0 0 0 0 41

vriga ersttningar 10 1 0 0 0 0 0 1 6

Summa 165 55 18 33 39 35 23 12 2 295

3 301 4 425

0 262

154 164

589 1 809

318 359

5 23

4 367 7 042

R˛rlig ersttning Avsttning till vinstandelsstiftelse (r˛rlig ersttning) sker p
samma villkor f˛rVD och ˛vrig bankledning som f˛r ˛vriga medarbetare.

L
n till ledande befattningshavare Verkstllande direkt˛r Styrelseledam˛ter och styrelsesuppleanter Summa

Pensioner VDhar rtt att avg
med pension vid 61
rs
lder. Pensionen r f˛rm
nsbestmd till 72 % av l˛n enligt ‰ 7 i pensionsavtalet mellan BAO och Finansf˛rbundet. Avsttningen r berknad p
ett bed˛mt
tagande och redovisas som avsttning i balansrkningen. Efterlevandepension berknas enligt ‰ 7 i pensionsavtalet mellan BAO och Finansf˛rbundet.

2008

2007

578 3 072 3 650

523 1577 2 100

Samtliga l
n avser l
n med fullgod pantskerhet eller borgen bortsett fr
n 191tkr (65) i krediter utan skerhet.

Medelantalet anstllda Sparbanken ^ varav kvinnor ^ varav mn Totalt

Avg
ngsvederlag Vid uppsgning fr
n bankens sida har verkstllande direkt˛r rtt till l˛n under uppsgningstiden, som r tolv m
nader.Vid egen uppsgning har den verkstllande direkt˛ren och andra ledande befattningshavare sex m
naders uppsgningstid.

22

2008

2007

31 23 54

31 20 51

NOTER, tkr K˛nsf˛rdelning i ledningen Styrelsen ^ antal kvinnor ^ antal mn vriga ledande befattningshavare inkl. verkstllande direkt˛ren ^ antal kvinnor ^ antal mn Sjukfr
nvaro Total sjukfr
nvaro som en andel av ordinarie arbetstid Andel av den totala sjukfr
nvaron som avser sammanhngande sjukfr
nvaro p
60 dagar eller mer (andel l
ngtidssjukfr
nvaro, samtliga timmar i sjukfr
nvaron p
minst 60 dagar, i relation till den sammanlagda sjukfr
nvaron) Sjukfr
nvaron som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid Sjukfrnvaron f˛rdelad efter k˛n: Mn

2008

2007

4 6

5 5

6 5

5 5

2,70

3,80

38,00

39,60

1,70

3,40

3,40

4,00

13

Skillnad mellan bokf˛rd avskrivning och avskrivning enligt plan Summa

14

4,60 2,50 2,30

et 3,30 4,70

Ernst & Young AB Revisionsuppdrag

186

143

hrlings PWC AB Revisionsuppdrag

278

207

¨ VRIGA RO¨RELSEKOSTNADER O

Avgifter till centrala organisationer F˛rskringskostnader Skerhetskostnader Marknadsf˛ringskostnader vriga r˛relsekostnader Summa

12

2008

2007

”909 ”405 ”2 868 ”3 984 ”123 ”8 289

”1015 ”301 ”2 539 ”3 876 ”87 ”7 818

”168

”731

125 ”13 955 672

701 ”1171 361

638 ”12 688

1208 368

”7 828 0 ”7 828

2007 % 20 572 5 760 1 021 ”3 267

28,0% 1,5% ”7,9%

10 146 541 ”2 859

4,4% 21,5%

905 4 419

0,0% 21,6%

0 7 828

˚ NING TILL UTLA KREDITINSTITUT

189 368 3 958 193 326

345 938 28 201 374 139

Utest
ende fordringar, brutto ^ svensk valuta Summa

1983 828 1 983 828

1590 102 1 590 102

Varav: oskra individuell nedskrivning (speci¢kation se nedan) Redovisat vrde, netto

29 381 17 055 1 966 773

31354 3 861 1 586 241

Individuellt vrderade oskra l
nefordringar 3 861

Individuellt vrderade oskra l
nefordringar 4 599

13 955

1171

”637

”1208

”124 17 055

”701 3 861

16

˚ NING TILL UTLA ¨ NHETEN ALLMA

F˛rndring av nedskrivningar Ing
ende balans 1 januari 2008 —rets nedskrivning f˛r kreditf˛rluster —terf˛rda ej lngre erforderliga nedskrivningar f˛r kreditf˛rluster —terf˛rda tidigare gjorda nedskrivningar f˛r kreditf˛rluster som i
rets bokslut redovisas som konstaterade f˛rluster Utg
ende balans 31 december 2008

23

36 234

28,0% 5,0% ”15,9%

Swedbank AB ^ svensk valuta ^ utlndsk valuta Summa

¨ RLUSTER, NETTO KREDITFO

Speci¢k nedskrivning f˛r individuellt vrderade l
nefordringar —rets bortskrivning f˛r konstaterade kreditf˛rluster —terf˛rda tidigare gjorda nedskrivningar f˛r kreditf˛rluster som i
rets bokslut redovisas som konstaterade f˛rluster —rets nedskrivning f˛r kreditf˛rluster Inbetalt p
tidigare konstaterade kreditf˛rluster —terf˛rda ej lngre erforderliga nedskrivningar f˛r kreditf˛rluster —rets nettokostnad f˛r kreditf˛rluster

”3 514 ”905 ”4 419

2007

537

Med revisionsuppdrag avses granskning av
rsredovisningen och bokf˛ringen samt styrelsens och verkstllande direkt˛rens f˛rvaltning, ˛vriga arbetsuppgifter som det ankommer p
sparbankens revisor att utf˛ra samt r
dgivning eller annat bitrde som f˛ranleds av iakttagelser vid s
dan granskning eller genomf˛randet av s
dana ˛vriga arbetsuppgifter. Allt annat r andra uppdrag.

11

62 62

2008

15 599

45 45

% Resultat f˛re skatt Skatt enligt gllande skattesats Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intkter Skatt hnf˛rlig till tidigare
r Redovisad e¡ektiv skatt

Arvode och kostnadsersttning till revisorer

KPMG AB Andra uppdrag, intern revision

2007

2008

Avstmning av e¡ektiv skatt

(Sammanlagda sjukfr
nvaron f˛r kvinnor)*100/sammanlagda ordinarie arbetstid f˛r kvinnor=x%)

Sjukfrnvaron f˛rdelad efter lderskategori: 29
r eller yngre 30”49
r 50
r eller ldre

2008

SKATTER

Redovisat i resultatrkningen Periodens skattekostnad Justering av skatt hnf˛rlig till tidigare
r Totalt redovisad skattekostnad

(Sammanlagda sjukfr
nvaron f˛r mn)*100/sammanlagda ordinarie arbetstid f˛r mn=x%)

Kvinnor

BOKSLUTSDISPOSITIONER

NOTER, tkr 17

2008

OBLIGATIONER OCH ANDRA ¨ NTEBA ¨ RANDE VA ¨ RDEPAPPER RA

Verkligt vrde

Redovisat vrde

Verkligt vrde

Redovisat vrde

0 88 839 44 999 133 838

0 89 919 45 180 135 099

24 914 49 937 39 076 113 927

24 877 49 885 39 078 113 840

133 838

135 099 135 099

113 927

113 840 113 840

Obligationer och andra rntebrande vrdepapper ^ svenska bostadsinstitut ^ icke ¢nansiella f˛retag ^ ¢nansiella f˛retag Summa emitterade av andra l
ntagare Summa obligationer och andra rntebrande vrdepapper varav: Noterade vrdepapper p
b˛rs Positiv skillnad till f˛ljd av att bokf˛rda vrden ˛verstiger nominella vrden Negativ skillnad till f˛ljd av att bokf˛rda vrden understiger nominella vrden

18

AKTIER OCH ANDELAR

vriga Summa aktier och andelar varav: Noterade vrdepapper p
b˛rs Onoterade vrdepapper

F˛retag Aktier ^ Swedbank AB stamaktierA ^ Swedbank AB preferensaktier ^ Sparbankernas Kort AB ^ Dalafondens Kreditgarantif˛rening ^ Aktieportf˛lj Summa

19

Antal

2008

2007

92 433 92 433 92 162 271

234 938 234 938 234 667 271

B˛rsvrde

2007

20

56 388

56 388

696 573 151

30 928 0

30 928 151

240 0

0 4 846

120 4 846 92 433

0

0

1160

¨ VRIGA TILLGA ˚ NGAR O

F˛rfallna rntefordringar vriga tillg
ngar Summa

Redovisat vrde

1270 000

99

21

3 336 339

6 70 76

1 687 5 057 2 118 3 827 1379 14 068

1964 4 347 3 204 5 040 2 177 16 732

5 280 5 280

1398 1 398

110 000 100 000

110 000 80 000

SKULDER TILL KREDITINSTITUT

Swedbank AB ^ svensk valuta Summa

˚ NGAR MATERIELLA TILLGA

2007

FO¨RUTBETALDA KOSTNADER ¨ KTER OCH UPPLUPNA INTA

F˛rutbetalda kostnader Upplupna rnteintkter Swedbank Robur Fond Swedbank Hypotek vriga upplupna intkter Summa

22

2008

Beviljad limit hos Swedbank Varav: kontokredit

Inventarier

Byggn. och mark

Totalt

19 741 1558 ”182 21117

18 696 0 0 18 696

38 437 1558 ”182 39 813

23

21117 2 907 24 024

18 696 0 18 696

39 813 2 907 42 720

Allmnheten ^ svensk valuta ^ utlndsk valuta Summa

2 014 138 3 908 2 018 046

1748 181 28 124 1 776 305

”17 039 ”1515 182 ”18 372 ”18 372 ”1528 ”19 900

”7 374 ”371 0 ”7 745 ”7 745 ”371 ”8 116

”24 413 ”1886 182 ”26 117 ”26 117 ”1899 ”28 016

Inl
ningen per kategori av kunder O¡entlig sektor F˛retagssektor Hush
llssektor Varav: enskilda f˛retagare vriga Summa

1737 358 794 1 629 115 414 927 28 400 2 018 046

1 838 321425 1396 018 383 698 57 024 1 776 305

Redovisade vrden Per 2007-01-01 Per 2007-12-31

2 702 2 745

11322 10 951

14 024 13 696

Per 2008-01-01 Per 2008-12-31

2 745 4 124

10 951 10 580

13 696 14 704

2008-12-31 10 575

2007-12-31 10 575

13 494 690 1 852 5 437 21 473

8 832 582 2 345 3 642 15 401

Anska¡ningsvrde Ing
ende balans 2007-01-01 F˛rvrv Avyttringar Utg
ende balans 2007-12-31

Ing
ende balans 2008-01-01 F˛rvrv Utg
ende balans 2008-12-31

Avskrivningar Ing
ende balans 2007-01-01 —rets avskrivningar Avyttringar Utg
ende balans 2007-12-31

Ing
ende balans 2008-01-01 —rets avskrivningar Utg
ende balans 2008-12-31

Taxeringsvrden Taxeringsvrden, byggnader

24

˚ NING FRA ˚N INLA ¨ NHETEN ALLMA

¨ VRIGA SKULDER O

Preliminrskatt rntor Anstlldas kllskattemedel Insatser f˛r bygden vriga skulder Summa

24

NOTER, tkr 25

UPPLUPNA KOSTNADER OCH ¨ KTER FO¨RUTBETALDA INTA

Upplupna rntekostnader vriga upplupna kostnader F˛rutbetalda intkter Summa

26

2008

2007

2 511 3 962 222 6 695

184 6 148 381 6 713

4 650

2 294

27

OBESKATTADE RESERVER

2008

2007

1200 ”45 1155

1262 ”62 1 200

2008

2007

60 098 258 217 318 315

53 636 193 097 246 733

Ackumulerade avskrivningar ut˛ver plan: Inventarier Ing
ende balans 1januari —rets avskrivningar ut˛ver plan Summa obeskattade reserver

¨ TTNING FO¨R AVSA PENSIONER OCH LIKNANDE FO¨RPLIKTELER

Avsttning f˛r pensioner utanf˛r tryggandelagens regelverk inkl srskild l˛neskatt Jmf˛r not 10

28

EGET KAPITAL

Reservfond

Fond f˛r verkligt vrde

—rets resultat

Eget kapital

Ing
ende eget kapital 2007-01-01 Justering f˛r ndrad redovisningsprincip

318 978 0

0 251457

27 453 0

346 431 251457

Justerat eget kapital 2007-01-01 Vinstdisposition Omvrderingar redovisade direkt mot eget kapital Anslag till allmnnyttiga ndam
l —rets resultat Utg
ende eget kapital 2007-12-31

318 978 24 753 0 0 0 343 731

251457 0 ”79 551 0 0 171 906

27 453 ”24 753 0 ”2 700 28 406 28 406

597 888 0 ”79 551 ”2 700 28 406 544 043

Reservfond

Fond f˛r verkligt vrde

—rets resultat

Eget kapital

343 731 26 996 0 0 0 370 727

171906 0 ”178 502 0 0 ”6 596

28 406 ”26 996 0 ”1410 16 153 16 153

544 043 0 ”178 502 ”1410 16 153 380 284

Ing
ende eget kapital 2008-01-01 Vinstdisposition Omvrderingar redovisade direkt mot eget kapital Anslag till allmnnyttiga ndam
l —rets resultat Utg
ende eget kapital 2008-12-31

Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte g
r
t f˛r tckning av balanserad f˛rlust. I reservfonden ing
r ven belopp som f˛re 1januari 2006 tillf˛rts ˛verkursfonden. Fond f˛r verkligt vrde Fond f˛r verkligt vrde inkluderar den ackumulerade nettof˛rndringen av verkligt vrde p
¢nansiella tillg
ngar som kan sljas fram till dess att tillg
ngen bokas bort fr
n balansrkningen.

29

¨ RBINDELSER ANSVARSFO

tkr (nom belopp) Garantier ^ Garantif˛rbindelser - krediter ^ Garantif˛rbindelser - ˛vriga Summa

2008

32 141 11744 43 885

2007

30

˚ TAGANDEN A

tkr (nom belopp) vriga
taganden ^ Kreditl˛ften ^ Outnyttjad del av beviljade rkningskrediter Summa

36 915 12 446 49 361

25

NOTER, tkr 31

˚ NGAR OCH SKULDER FINANSIELLA TILLGA

2008

Kassa Utl
ning till kreditinstitut Utl
ning till allmnheten Obligationer och andra rntebrande vrdepapper Aktier och andelar Upplupna intkter vriga ¢nansiella tillg
ngar

Finansiella tillg
ngar L
nefordringar vrderade till verkligt vrde och kundvia resultatrkningen fordringar Fin tillg som bestms Innehav f˛r tillh˛ra denna handelskategori ndam
l 0 0 18 739 0 0 193 326 0 0 1966 773

Investeringar som h
lles till f˛rfall

Finansiella tillg
ngar som kan sljas

Summa redovisat vrde

vriga skulder

0 0 0

0 0 0

0 0 0

18 739 193 326 1966 773

18 739 193 326 1966 773

Verkligt vrde

20 431 4 846 0 0

0 0 0 0

0 0 14 068 0

114 668 0 0 17 145

0 87 587 0 0

0 0 0 0

135 099 92 433 14 068 17 145

133 838 92 433 14 068 17 145

25 277

0

2 192 906

131 813

87 587

0

2 437 583

2 436 322

Skulder till kreditinstitut In- och uppl
ning fr
n allmnheten vriga skulder Upplupna kostnader

0

0

0

0

0

5 280

5 280

5 280

0 0 0

0 0 0

0 0 0

0 0 0

0 0 0

2 018 046 26 124 6 695

2 018 046 26 124 6 695

2 018 046 26 124 6 695

Summa

0

0

0

0

0

2 056 145

2 056 145

2 056 145

Summa

2007

Kassa Utl
ning till kreditinstitut Utl
ning till allmnheten Obligationer och andra rntebrande vrdepapper Aktier och andelar Upplupna intkter vriga ¢nansiella tillg
ngar

Finansiella tillg
ngar L
nefordringar vrderade till verkligt vrde och kundvia resultatrkningen fordringar Fin tillg som bestms Innehav f˛r tillh˛ra denna handelskategori ndam
l 0 0 10 971 0 0 374 139 0 0 1586 241

Investeringar som h
lles till f˛rfall

Finansiella tillg
ngar som kan sljas

Summa redovisat vrde

vriga skulder

0 0 0

0 0 0

0 0 0

10 971 374 139 1586 241

10 971 374 139 1586 241

Verkligt vrde

14 088 5 002 0 0

0 0 0 0

0 0 16 732 0

99 752 0 0 13 772

0 229 936 0 0

0 0 0 0

113 840 234 938 16 732 13 772

113 927 234 938 16 732 13 772

19 090

0

1 988 083

113 524

229 936

0

2 350 633

2 350 720

Skulder till kreditinstitut Inl
ning fr
n allmnheten vriga skulder Upplupna kostnader

0 0 0 0

0 0 0 0

0 0 0 0

0 0 0 0

0 0 0 0

1398 1776 305 20 974 6 713

1398 1776 305 20 974 6 713

1398 1776 305 20 974 6 713

Summa

0

0

0

0

0

1 805 390

1 805 390

1 805 390

Summa

Berkning av verkligt vrde

noterade sljkurs. Instrument som r noterade p
en aktiv marknad
ter¢nns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra rntebrande vrdepapper. Den st˛rsta delen av f˛retagets ¢nansiella instrument
stts ett verkligt vrde med priser som r kvoterade p
en aktiv marknad.

F˛ljande sammanfattar de metoder och antaganden som frmst anvnts f˛r att faststlla verkligt vrde p
de ¢nansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade p
en aktiv marknad

Finansiella instrument som inte r noterade p
en aktiv marknad

F˛r ¢nansiella instrument som r noterade p
en aktiv marknad bestms verkligt vrde med utg
ngspunkt fr
n tillg
ngens noterade k˛pkurs p
balansdagen utan tillgg f˛r transaktionskostnader (t ex courtage) vid anska¡ningstillfllet. Ett ¢nansiellt instrument betraktas som noterat p
en aktiv marknad om noterade priser med ltthet ¢nns tillgngliga p
en b˛rs, hos en handlare, mklare, branschorganisation, f˛retag som tillhandah
ller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet f˛rekommande marknadstransaktioner p
a¡rsmssiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. F˛r ¢nansiella skulder bestms verkligt vrde utifr
n

Aktieindexobligationer vrderas till verkligt vrde via resultatrkningen. De r inte f˛rem
l f˛r daglig handel p
en aktiv marknad s
d
har det verkliga vrdet hittills berknats fr
n utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen f˛r respektive instrument. Innehavet i Sparbankernas Kort AB och Dalafonden KGF redovisas till anska¡ningsvrde d
ett tillf˛rlitligt verkligt vrde ej kan faststllas. F˛r kundfordringar och leverant˛rsskulder anses det redovisade vrdet re£ektera verkligt vrde.

26

NOTER, tkr 32

¨ NDELSER EFTER BALANSDAGEN HA

versynen av kapitalplanen r en integrerad del av arbetet med sparbankens
rliga verksamhetsplan. Planen f˛ljs upp vid behov och en
rlig ˛versyn g˛rs f˛r att skerstlla att riskerna r korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskpro¢l och kapitalbehov.

Efter balansdagen har kursen p
Swedbanks aktier fortsatt att falla. Sparbanken f˛ljer noggrant utvecklingen i Swedbank AB. Kursen den 25/2-09 var p
stamaktien 24,20 och p
preferensaktien 25,40.Vid denna kurs p
verkas det egna kapitalet negativt med ytterligare 45 485 tkr.

Varje ndring/komplettering i av styrelsen faststllda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Sparbankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under
ret har inga f˛rndringar skett.

Den 11februari meddelade Riksbanken att reporntan snks med 1procentenhet till 1 %. Den historiskt l
ga niv
n p
reporntan kommer att p
verka sparbankens intjningsf˛rm
ga, i hur stor utstrckning f
r framtiden utvisa.

33

Information om sparbankens riskhantering lmnas i not 3. Sparbanken har valt att i denna
rsredovisning endast lmna de upplysningar som krvs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 ‰‰ och 4 kap. Finansinspektionens f˛reskrifter och allmnna r
d om o¡entligg˛rande av information om kapitaltckning och riskhantering FFFS 2007:5. vriga upplysningar som krvs enligt dessa f˛reskrifter lmnas p
sparbankens hemsida www.leksandssparbank.se.

¨ MNINGAR VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDO

Sparbankens ledning har diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende sparbankens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillmpningen av dessa principer och uppskattningar.

Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltckningsreglerna kan summeras p
f˛ljande stt med speci¢kationer enligt nedan f˛ljande avsnitt;

Viktiga bed˛mningar vid tillmpning av sparbankens redovisningsprinciper

Kapitalbas

Viktiga bed˛mningar vid tillmpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

I kapitalbasen ing
r styrelsens f˛rslag till vinstdisposition.

Klassi¢cering av ¢nansiella tillg
ngar och skulder Sparbankens redovisningsprinciper de¢nierar nrmare hur tillg
ngar och skulder ska klassi¢ceras i olika kategorier:

Primrt kapital Redovisat eget kapital i balansrkningen ^ Orealiserade vrdef˛rndringar redovisade i Fond f˛r verkligt vrde Avrkning av aktier och andra tillskott Summa primrt kapital

Klassi¢cering av ¢nansiella tillg
ngar och skulder f˛r ’’handel’’ f˛rutstter att dessa motsvarar beskrivningen av ¢nansiella tillg
ngar och skulder som innehas f˛r handel under redovisningsprinciper. Finansiella tillg
ngar och skulder som sparbanken initialt valt att vrdera till verkligt vrde via resultatrkningen f˛rutstter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.

Supplementrt kapital Orealiserade vrdef˛rndringar redovisade i Fond f˛r verkligt vrde Avrkning av aktier och andra tillskott Summa supplementrt kapital

Klassi¢cering av ¢nansiella tillg
ngar som investering som h
lles till f˛rfall f˛rutstter att sparbankenhar en uttrycklig avsikt och f˛rm
ga att inne ha tillg
ngarna till f˛rfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper.

Total kapitalbas

2008

2007

386 879

370 727

”6 596 ”87 316 292 967

0 ”114 833 255 894

0 0 0

171906 ”114 833 57 073

292 967

312 967

Viktiga kllor till oskerhet i uppskattningar Det ¢nns inga p
g
ende eller f˛rutsedda materiella eller rttsliga hinder f˛r en snabb ˛verf˛ring av medel ur kapitalbasen.

Nedskrivningar f˛r kreditf˛rluster Nedskrivning f˛r kreditf˛rluster sker normalt utifr
n en individuell bed˛mning och baseras p
ledningens bsta uppskattning av nuvrdet av kassa£˛den som f˛rvntas erh
llas.Vid uppskattning av dessa kassa£˛den g˛rs en bed˛mning av motpartens ¢nansiella situation och realisationsvrdet p
varje underliggande skerhet.Varje osker fordran bed˛ms p
dess meriter och strategin med avseende p
uppskattade kassa£˛den som bed˛ms
tervinningsbara godknns av den oberoende riskkontrollen.

34

2008

2007

Kreditrisk enligt schablonmetoden Institutsexponeringar F˛retagsexponeringar Hush
llsexponeringar Exponeringar med skerhet i fastighet Oreglerade poster vriga poster Summa kapitalkrav f˛r kreditrisker

5 480 50 783 34 790 26 032 688 1 840 119 613

9 017 31793 29 963 19 673 247 1 680 92 373

Operativa risker Basmetoden Summa kapitalkrav f˛r operativa risker

13 980 13 980

13 195 13 195

133 593

105 568

2,19

2,96

Kapitalkrav

¨ CKNING KAPITALTA

Kapitaltckning F˛r faststllande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gller lagen (2006:1371) om kapitaltckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens f˛reskrifter och allmnna r
d (FFFS 2007:1) om kapitaltckning och stora exponeringar.

Totalt minimikapitalkrav

F˛r sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att strka sparbankens motst
ndskraft mot ¢nansiella f˛rluster och drigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebr att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna f˛rlagsl
n etc.) med marginal ska tcka dels de f˛reskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven f˛r kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta berknat kapitalkrav f˛r ytterligare identi¢erade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvrderingspolicy.

Sparbanken uppfyller miniminiv
n f˛r kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppg
r till det totala minimikapitalkravet.

Sparbanken har en faststlld plan f˛r storleken p
kapitalbasen p
n
gra
rs sikt (kapitalplan) som baseras p
^ sparbankens riskpro¢l, ^ identi¢erade risker med avseende p
sannolikhet och ekonomisk p
verkan, ^ s k stresstester och scenarioanalyser, ^ f˛rvntad utl
ningsexpansion och ¢nansieringsm˛jligheter, samt ^ ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvrldsf˛rndringar.

F˛r att bed˛ma om det interna kapitalet r tillrckligt f˛r att ligga till grund f˛r aktuell och framtida verksamhet har sparbanken en egen process f˛r Intern kapitalutvrdering (IKU). Processen r ett verktyg som skerstller att f˛retaget p
ett tydligt och korrekt stt identi¢erar, vrderar och hanterar alla de risker f˛retaget r exponerat f˛r samt g˛r en bed˛mning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ing
r att f˛retaget ska ha ndam
lsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvrderingen genomf˛rs
tminstone
rligen.

Kapitaltckningskvot (kapitalbas/kapitalkrav)

Kapitalplanering

27

¨ RSA ¨ KRAN STYRELSENS FO

Hrmed f˛rskras att
rsredovisningen r upprttad i ˛verensstmmelse med god redovisningssed f˛r sparbank. De lmnade uppgifterna stmmer med de faktiska f˛rh
llandena i verksamheten och ingenting av vsentlig betydelse har utelmnats som skulle kunna p
verka den bild av sparbanken som skapats av
rsredovisningen. —rsredovisningen har, som framg
r ovan, godknts f˛r utfrdande av styrelsen den 25/2 2009. Sparbankens resultat- och balansrkning blir f˛rem
l f˛r faststllelse p

rsstmman den 21/4 2009.

Lars-Ryno Johansson

Anders Nyg
rdh

Ordf˛rande

Vice ordf˛rande

Birgitta Dalin

Cecilia sterlind

Michael Stenback

Lars Walle¤n

Anny Sundkvist Personalrepr.

Martin Sund

Anna Franzon

Personalrepr.

Christer Lundgren VD

˚ TECKNING REVISORSPA V
r revisionsberttelse har avgivits den 5 mars 2009

Lars —ke Larsson

Stefan Persson

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Originalet till Resultat- och Balansrkningen har p
tecknats av revisorerna.

28

¨ TTELSE REVISIONSBERA Till sparbankssta¨mman i Leksands Sparbank Orgnr 583201-2529

Vi har granskat
rsredovisningen och bokf˛ringen samt styrelsens f˛rvaltning i Leksands Sparbank f˛r
r 2008. Det r styrelsen som har ansvaret f˛r rkenskapshandlingarna och f˛rvaltningen och f˛r att lag om
rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag tilllmpas vid upprttandet av
rsredovisningen.V
rt ansvar r att uttala oss om
rsredovisningen och f˛rvaltningen p
grundval av v
r revision. Revisionen har utf˛rts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebr att vi planerat och genomf˛rt revisionen f˛r att med h˛g men inte absolut skerhet f˛rskra oss om att
rsredovisningen inte inneh
ller vsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen f˛r belopp och annan information i rkenskapshandlingarna. I en revision ing
r ocks
att pr˛va redovisningsprinciperna och styrelsens tillmpning av dem samt att bed˛ma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort nr de upprttat
rsredovisningen samt att utvrdera den samlade informationen i
rsredovisningen. Som underlag f˛r v
rt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat vsentliga beslut,
tgrder och f˛rh
llanden i sparbanken f˛r att kunna bed˛ma om n
gon styrelseledamot r ersttningsskyldig mot sparbanken.Vi har ven granskat om n
gon styrelseledamot p
annat stt har handlat i strid med sparbankslagen, lag om bank- och ¢nansieringsr˛relse, lagen om
rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Vi anser att v
r revision ger oss rimlig grund f˛r v
ra uttalanden nedan. —rsredovisningen har upprttats i enlighet med lagen om
rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag och ger en rttvisande bild av sparbankens resultat och stllning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. F˛rvaltningsberttelsen r f˛renlig med
rsredovisningens ˛vriga delar. Vi tillstyrker att sparbanksstmman faststller resultatrkningen och balansrkningen, disponerar vinsten enligt f˛rslaget i f˛rvaltningsberttelsen och beviljar styrelsens ledam˛ter ansvarsfrihet f˛r rkenskaps
ret.

Leksand den 5 mars 2009

Lars —ke Larsson

Stefan Persson

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

29

BOLAGSSTYRNING Sparbank som associationsform knnetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga gare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ndam
let f˛r sparbankens verksamhet r ’’att, utan rtt f˛r dess stiftare eller andra att f
ta del av den vinst som kan uppkomma i r˛relsen, frmja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestmmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och ¢nansieringsr˛relse’’. F˛r sparbank f˛religger ingen skyldighet att tillmpa den svenska koden f˛r bolagsstyrning. Med hnsyn till sparbankens karaktr av publikt f˛retag och med en verksamhet som i stor utstrckning bygger p
f˛rtroende har utformningen av sparbankens rutiner f˛r styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som f˛rebild i tillmpliga delar.

Tillsttning av huvudmn, styrelse, revisorer och verkstllande direkt˛r

Styrelsens ordf˛rande har en srstllning inom styrelsen med srskilt ansvar f˛r att styrelsens arbete r vl organiserat och bedrivs e¡ektivt och att styrelsen fullg˛r sina uppgifter. Ordf˛randen ser bl a till att styrelsen erh
ller tillfredstllande information och beslutsunderlag f˛r sitt arbete, samt att styrelsen
rligen g˛r en utvrdering av sitt ochVD:s arbete.

Som representanter f˛r insttarna har sparbanken 32 huvudmn. Hlften av dessa vljs av Leksands, Rttviks och Gagnefs kommun medan
terst
ende 16 vljs av huvudmnnen sjlva. Huvudmnnen ut˛var sitt in£ytande p
sparbanksstmman, som r sparbankens h˛gsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmn i sparbanken och om mandattider f˛r dessa
ter¢nns i slutet av
rsredovisningen.

Ordf˛randen g˛r ven en egen utvrdering genom samtal med ˛vriga styrelseledam˛ter. De renden som behandlas i styrelsen f˛ljer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens frmsta uppgifter, f˛rutom att utseVD, r att faststlla sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, f˛lja den ekonomiska utvecklingen, faststlla
rs-/del
rsbokslut, faststlla/ompr˛va policies/instruktioner f˛r verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar f˛r den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter hrom.

Sparbanksstmman beslutar om tillsttning av styrelse och revisorer f˛r sparbanken med ledning av f˛rslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen r sparbanksstmmans organ f˛r beredning av stmmans beslut i tillsttningsfr
gor.Valberedningen utg˛rs av Lasse Nyg
rd som ordf˛rande samt ledam˛terna Kristina Haag-Larsen, Hele¤ne Rocking, Jan Skarner och Marianne Dahlin. Det r valberedningens uppgift att komma med f˛rslag till ledam˛ter i styrelsen samt f˛rslag till arvode uppdelat mellan ordf˛rande och ˛vriga ledam˛ter.

Under 2008 har styrelsen sammantrtt vid 18 tillfllen. Kontakt och m˛ten har ven skett med andra sparbanker.Vid styrelsesammantrdena har bl a behandlats strategi- och strukturfr
gor,
rsoch del
rsbokslut, riskanalys och intern kapitalutvrdering, verksamhetsplan inklusive kapitalbehov, prognos f˛r kommande
r, policies inom olika riskomr
den, framtidsfr
gor, delegeringsinstruktioner, st˛rre kreditengagemang, revisionsrapporter. Sparbankens kreditkontroller har varit sekreterare i styrelsen.

Det ankommer p
sparbanksstmman att vlja styrelseordf˛rande. Styrelsen utser verkstllande direkt˛r som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken.

Styrelsens sammansttning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstmma, best
r av 7 ledam˛ter. Drut˛ver ing
r 2 personalrepresentanter och 2 suppleanter f˛r dessa samtVD.

Styrelsens kommitte¤er och internrevision Kreditkommitte¤n fattar beslut i kreditfr
gor i enlighet med i delegeringsinstruktion faststllda beslutsramar. Besluten ska protokollf˛ras och rapporteras till styrelsen vid nstkommande styrelsem˛te. I kommitte¤n ing
r styrelsens ordf˛rande, ledamot i styrelsen,VD och kreditchef.

Av styrelsens ledam˛ter r 4 kvinnor. Uppgifter om de personer som ing
r i sparbankens styrelse och mandattider f˛r dessa
ter¢nns i slutet av
rsredovisningen. Upplysningar om ersttningar, ˛vriga f˛rm
ner och pensionskostnader inklusive principerna hrf˛r avseende styrelsen ochVD lmnas i not 10 till posten Allm
nna administrationskostnader i resultatrkningen.

Revisionskommitte¤n behandlar internrevisorernas rapportering och granskning. Revisionskommitte¤n best
r av styrelsens ordf˛rande, vice ordf˛rande,VD samt ansvarig f˛r internrevisionen.

Styrelsen faststller
rligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollf˛rdelningen mellan styrelseordf˛randen och verkstllande direkt˛ren, frekvensen och formerna f˛r styrelsens sammantrden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvrdering av styrelsens och verkstllande direkt˛rens arbete.

Internrevisionen arbetar p
styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar ven att verksamhetens omfattning och inriktning ˛verensstmmer med interna regler samt utvrderar sparbankens organisation och arbetsprocesser.

30

Mandatperioder fo¨r sparbankens huvudma¨n, styrelseledamo¨ter och revisorer Huvudma¨n Vald f˛rsta g
ngen

Mandatperiod tom
rsstmma

Valda av Leksands kommun Vakant Hedberg Per Ingenj˛r Leksand Jansson BirgittaT
gvrd Leksand Linders Arne K˛pman Siljansns LundkvistTorbj˛rn Direkt˛rTllberg L
ng Berit Undersk˛terska Leksand Mathiasson Stefan FastighetschefTllberg Sandberg Per-Erik Hotelldirekt˛rTllberg Swedhs ChristerTekniker Insj˛n Vigren AlfVD Leksand

1994 2007 1994 1997 2003 1994 1986 1998 2007

2011 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2011

Vald av Gagnefs kommun Daniels Bertil Hemmansgare Gagnef

2007

2011

Valda av Rttviks kommun Bihl Lisa Affrsinnehavare Rttvik Blom Arne mneslrare Rttvik Haag-Larsen Kristina F˛rskollrare Rttvik Hansson Solveig Fru Rttvik Karlsson Christer Handledare Rttvik

1999 1977 1999 2007 2003

2011 2011 2011 2011 2011

Vald f˛rsta g
ngen Valda av huvudmnnen Forssell Lena Socialchef Leksand Hagman Lena Butikschef Leksand Rocking Hele¤ne Lrare Rttvik SkarnerJan Civilekonom Leksand Kallur Mrta Kulturchef Rttvik Nyg
rd Lasse Lrare Leksand Persson Mrta Lantbrukare Djura Sommarstr˛m Monica Sjuksk˛terska Rttvik Ljunggren Ingegerd Fotterapeut Rttvik Marits Kerstin Distriktslkare Leksand OlssonTorbj˛rnVerksamhetsledare Leksand —slund Margareta Samhllsbyggn.chef Leksand Dahlin Marianne Hemmansgare Leksand Hasselberg Anette Husmor Leksand Henriksson Pr Ekonomichef Furudal Werpers Andreas —kerigare Rttvik

Styrelse Vald av huvudma¨nnen

Johansson Lars-Ryno ordf Dalin Birgitta Stenback Michael Walle¤n Lars Nyg
rdh Anders vice ordf sterlind Cecilia Franzon Anna Lundgren Christer Sundkvist Anny ˆ Sund Martin ˆ

Skogsinspekt˛r Lrare Direkt˛r ViceVD Hotelldirekt˛r VD Skolchef Bankdirekt˛r Banktjnsteman Banktjnsteman

Vald f˛rsta g
ngen Vikarbyn 1998 Siljansns 2006 Leksand 1998 Leksand 1992 Leksand 2007 Vikarbyn 2008 Leksand 2008 Leksand Tllberg 1993 Leksand 2008

Suppleanter Gudmundsson Eva ˆ Skenvall Carina ˆ

Banktjnsteman Banktjnsteman

Rttvik Leksand

1)

Mandatperiod tom
rsstmma 2009 2009 2009 2009 2010 2010 2010 2009 2010

1998 2006

2009 2010

Personalrepresentanter

Revisorer Valda av huvudma¨nnen Ordinarie Persson Stefan Larsson Lars —ke Suppleant LindThomas

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

G˛teborg Leksand

2007 1985

2011 2012

Auktoriserad revisor

Leksand

1987

2012

31

1997 1997 2005 1998 2006 1984 1999 1999 2006 1983 2003 2006 1982 2004 2002 2007

Mandatperiod tom
rsstmma 2009 2009 2009 2009 2010 2010 2010 2010 2011 2011 2011 2011 2012 2012 2012 2012

Banken flyttade Insjo¨kontoret till Hjultorget

LEKSANDS SPARBANKS KONTOR Kontoret Leksand Sparbanksgatan 1

Kontoret Ra¨ttvik Torget

Kontoret Insjo¨n Hjultorget 34

Postadress

Postadress

Postadress

Box 77, 79322 Leksand

Box 44, 795 21 Ra¨ttvik

Box 45, 79311 Insjo¨n

Telefon 0247-88600 Telefax 0247-886 02

Telefon 0248-797070 Telefax 0248-797088

Telefon 0247-405 00 Telefax 0247-409 00

E-mail adress [email protected]

Hemsida www.leksandssparbank.se

Producerad avTrycksaksTorget i Leksand/Prinfo Avesta O¡set 2009/04

ANTECKNINGAR