Barn- och utbildningsnämnden
Verksamhetsplan 2016 2015-04-21 Dnr 2015/72
www.amal.se
1 Övergripande information om styrelsen/nämnden och förvaltningen Barn‐ och utbildningsnämndens verksamhetsområden utgörs av Enheten förskola (EF) Enheten grundskola (EG) Resursenhet (RE) ‐ med ett övergripande ansvar för insatser för barn/elever i behov av särskilt stöd inom enheten förskola, enheten grundskola, enheten gymnasium. Enheten särskola (ESä) – med ett övergripande ansvar för särskola på enheten grundskola och enheten gymnasium. Enheten gymnasium (EGy)
1.1 Styrelsen/nämnden Barn‐ och utbildningsnämnden består av nio ledamöter och nio ersättare. Ordinarie
Ersättare
Olof Eriksson (S)
Cajsa Branchetti Hallberg (S)
Fredrik Bengtsson (S)
Sofia Karlsson (S)
Per-Arne Andersson (V)
Christoffer Karlsson (MP)
Linda Strand (S)
Cyril Nouvel (S)
Lisa Malm (MP)
Robbin Larsson (V)
Klas Häggström (FP)
Sven Callenberg (C)
Thomas Fridlund (C)
Jörgen Eliasson (M)
Cecilia Sandén (C)
Håkan Sandberg (FP)
Ann Ottosson (M)
Charles MacWange (KD)
1.2 Förvaltning Barn‐ och utbildningsförvaltningen förvaltar barn‐ och utbildningsnämndens verksamhetsområden med uppdrag att utveckla verksamheterna utifrån barn‐ och utbildningsnämndens mål samt gällande lagstiftning.
1.3 Ekonomi Driftsammandrag 2014
2015
2016
Bokslut
Avvikelse budget
Budget
Avvikelse budget enl prognos
Budget
49 241
-648
49 265
-1 145
50 177
118 179
533
125 424
247
129 216
51 570
5 273
52 732
1703
50 414
Fritidsverksamhet
2 253
-27
2 361
117
2 375
Övriga
2 880
-470
2 452
-204
2 452
224 123
4 661
232 234
718
234 634
Förskoleverksamhet Grundskoleverksamhet Gymnasieskola
Summa, tkr
Verksamhetsplan 2016, Barn- och utbildningsnämnden
2(9)
Investeringssammandrag 2014
2015
2016
Bokslut
Avvikelse budget
Budget
Avvikelse budget
Budget
0
0
197
0
0
Grundskoleverksamhet
291
1 214
1 993
0
2 593
Gymnasieskola
599
511
958
0
2 742
Summa, tkr
890
1 725
3 148
0
5 335
Förskoleverksamhet
I investeringsbudgeten för 2014 och 2015 ingår inte IT-investeringar. I 2016 års investeringsbudget uppgår ITinvesteringar till 2 400 000 kronor.
1.4 Styrning 1.4.1 Vision 2020 Vision Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2012 om följande Vision 2020 för Åmåls kommun: Sveriges mest gästvänliga stad
Grundtankarna kring visionen är att Visionen ska vara övergripande och inte för smal Visionen ska vara lätt att förstå och komma ihåg Visionen ska ge en tydlig färdriktning och skapa mening och engagemang Visionen innehåller personlighetsord, varumärkeslöfte och samlade styrkor i form av fyra spelplaner. Konkret utmynnar visionen i fyra värdeord som beskriver personligheten i varumärket Åmål: 1. Genuin, 2. Omtänksam 3. Aktiv 4. Modig Varumärkeslöftet, det som Åmål ska stå för och lova omvärlden liksom ska fungera som en plattform för all kommunikation, lyder enligt följande; Mänskliga möten i en charmig miljö. Vision 2020 för Åmåls kommun innehållande spelplaner beskriver Åmåls konkreta egenskaper, tillgångar och styrkor samt visar vad visionen bottnar i. Spelplanerna visar vart ifrån visionen hämtar sin kraft och relevans. Planerna visar även att visionen har betydelse för de olika områdena som är värda att utvecklas än mer: 1. Kultur och evenemang 2. Den charmiga småstaden 3. Närhet till Vänern och friluftsliv 4. Näringsliv och samverkan Med Vision 2020 som stöd kan strategier, planer och verksamhetsmål utarbetas. I barn‐ och utbildningsnämndens verksamheter innebär Vision 2020 Sveriges mest gästvänliga stad att barn/elever och vårdnadshavare samt interna kontakter och besökare ska få ett vänligt, hjälpsamt och professionellt bemötande i alla sammanhang.
Värdeorden handlar för barn‐ och utbildningsnämnden om följande: 1. Genuin – en äkta, öppen och trovärdig verksamhet 2. Omtänksam – att bry sig om 3. Aktiv – ta sig för‐samhet och ta för sig‐samhet 4. Modig – att våga vara i framkant, inom samtliga områden
Verksamhetsplan 2016, Barn- och utbildningsnämnden
3(9)
Utifrån nedanstående strategiska utvecklingsområden och strategiska mål har barn‐ och utbildningsnämnden inför 2015 arbetat fram nya övergripande och styrande inriktningsmål som ska vara vägledande för förvaltningsmål och enhetsmål inom barn‐ och utbildningsförvaltningens verksamheter:
1.4.1.1
Barn och unga
Strategiska mål
Inriktningsmål
Barn och unga i Åmåls kommun ska växa upp under trygga och goda förhållanden.
Alla barn och unga ska uppmärksammas och få stöd utifrån sina individuella behov och förutsättningar med utgångspunkt i FN:s barnkonvention
1.4.1.2 Åldrande med livskvalitet Barn- och utbildningsnämnden har inte tagit beslut om ett inriktningsmål kopplat till detta strategiska utvecklingsområde. Strategiska mål
Inriktningsmål
Värdigt åldrande med god livskvalitet
1.4.1.3
Arbete och näringsliv
Strategiska mål
Inriktningsmål
Fler människor i arbete
Varje barn och elev ska utmanas i sitt lärande för att utvecklas maximalt och nå minst godkänt betyg i alla ämnen
1.4.1.4 Kultur och fritid Strategiska mål
Inriktningsmål
Åmål - det självklara turistmålet med kultur och fritid i fokus.
Förskola, grundskola, fritidshem och fritidsverksamhet ska aktivt samverka med lokala föreningar för att erbjuda barn och ungdomar ett brett utbud av fritidsaktiviteter
1.4.1.5 Samverkan och service Strategiska mål
Inriktningsmål
En effektiv verksamhet, professionellt bemötande och hög kvalitet ska prägla våra verksamheter.
Kvaliteten på och resultatet av samverkan med offentliga verksamheter ska öka
1.4.1.6 Kommunens roll i omvärlden Strategiska mål
Inriktningsmål
Vi ska ligga i framkant inom samhällsutvecklingen.
Internationellt samarbete och utveckling ska prägla barn- och utbildningsnämndens verksamheter
Verksamhetsplan 2016, Barn- och utbildningsnämnden
4(9)
1.4.1.7 Klimat och miljö Strategiska mål
Inriktningsmål
Vi planerar för ett hållbart samhälle.
Jordens begränsade resurser ställer höga krav på en miljömedveten verksamhet där alla inblandade tar sitt ansvar
1.4.1.8 Samhällsbyggande Strategiska mål
Inriktningsmål
En infrastruktur och samhällsplanering som främjar kommunens utveckling.
Åmåls kommun ska vara en attraktiv skolkommun vad gäller såväl inne- som utemiljö med en säker skolväg
1.4.2 Välfärds- och folkhälsoprogram Under 2012 antog kommunfullmäktige ett Välfärds‐ och folkhälsoprogram. Detta ska verkställas och genomsyra Åmåls kommuns verksamheter. Utifrån målsättningen ”Att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen” har följande områden prioriterats: • Jämlika och jämställda livsvillkor • Trygga och goda uppväxtvillkor • Förutsättningar för livslångt lärande • Ökad psykisk hälsa • Ökat arbetsdeltagande • Åldrande med god livskvalitet • Hälsosamma levnadsvanor
1.4.3 Budget 2014-2018 - För ett tryggare Åmål I majoritetens budgetförslag för 2014‐2018 har ett antal uppdrag och handlingsplaner beskrivits. Uppdragen och handlingsplanerna ska genomföras under denna period. Strategiskt utvecklingsområde
Mål/uppdrag
Prioritet
1. Barn och unga
Vi vill se en bredare ungdomsverksamhet, som bidrar till en lyhördhet av vad ungdomarna själva vill. Även kommunens lokalutnyttjande ska ses över. Detta ska ske tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen.
1
Grundskolan - Grundskolan i Åmåls kommun står inför stora utmaningar, pensionsavgångar och minskat elevantal. Vi vill att en handlingsplan tas fram uti från dessa mål: Handlingsplanen kommer att vara vägledande i arbetet med utformningen av den framtida grundskolan i Åmåls kommun.
1
Gymnasiet - Gymnasiet i Åmåls kommun står inför stora utmaningar, pensionsavgångar och minskat elevantal. Vi vill att en handlingsplan tas fram uti från dessa mål: Handlingsplanen kommer att vara vägledande i arbetet med det framtida gymnasiet i Åmåls kommun.
1
Verksamhetsplan 2016, Barn- och utbildningsnämnden
5(9)
1.4.4 Internationella och nationella styrdokument Andra styrdokument för barn‐ och utbildningsnämndens verksamheter Internationella styrdokument FN:s barnkonvention Salamancadeklarationen Nationella styrdokument (det statliga uppdraget) Skollag 2010:800 Läroplaner/förordningar Föreskrifter Allmänna råd Övrig lagstiftning t ex arbetsmiljölagen Enligt skollagen (2010:800) ska varje huvudman och varje förskole‐ och skolenhet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls. Under läsåret 2015/2016 och 2016/2017 kommer barn‐ och utbildningsnämndens verksamheter att fokusera det systematiska kvalitetsarbetet på: Bedömning och betygsättning (måluppfyllelse och resultat) Trygghet och studiero (likabehandling)
Verksamhetsplan 2016, Barn- och utbildningsnämnden
6(9)
2 Verksamheter/verksamhetsområden Barn‐ och utbildningsförvaltningen Barn‐ och utbildningsförvaltningen svarar för kommunens förskoleverksamhet, grundskoleverksamhet, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola och arbetar utifrån ett sociokulturellt förhållningssätt med sin grund i ICDP‐ vägledande samspel. Åmåls kommun vision; Sveriges mest gästvänliga stad I barn‐ och utbildningsförvaltningens verksamheter innebär visionen att barn/elever och vårdnadshavare samt interna kontakter och besökare ska få ett vänligt, hjälpsamt och professionellt bemötande i alla sammanhang. Värdeorden handlar för barn‐ och utbildningsnämnden om följande: Genuin‐ en äkta, öppen och trovärdig verksamhet Omtänksam‐ att bry sig om Aktiv‐ ”ta sig för”‐ samhet och ”ta för sig”‐ samhet Modig‐ att våga vara i framkant, inom samtliga områden Barn‐ och utbildningsförvaltningens vision: ”En förskola/skola där alla barn/elever vill var och växa i.” Barn‐ och utbildningsförvaltningens mål:
Att vara en attraktiv förskola/skola.
Att göra uppdraget meningsfullt, begripligt och hanterbart för vår personal och för barn/elever.
Att arbeta systematiskt med ett systematiskt förhållningssätt.
Enheten gymnasiums mål:
En elev som har gått på Karlbergsgymnasiet ska utmärkas av trygghet, ansvarstagande och kreativitet, ha en god digital kompetens och var väl förberedd för vidare studier och ett arbetsliv i ständig förändring.
Enheten förskola (EF) Enheten förskola omfattar öppen förskola och förskola 1‐5 år. Pedagogisk omsorg upphör under 2015. Enheten förskolas verksamhet i kommunal regi har en budgeterad volym om 408 barn i förskola. Samtliga barn ska erbjudas avgiftsfri förskola fr.o.m. höstterminen det år de fyller tre år (allmän förskola). Enheten förskola bedriver dessutom öppen förskola inom ramen för Familjecentralens verksamhet. Den kommunala verksamheten bedrivs i centralorten samt landsbygden; Tösse och Fengersfors. Förberedelse‐ verksamhet för nyanlända barn bedrivs på Sveaparken – Solkattens förskola. Inom kommunen kommer det att finnas sex enskilda förskolor/ pedagogisk omsorg. Totalt beräknas 140 barn i den enskilda förskoleverksamheten.
Verksamhetsplan 2016, Barn- och utbildningsnämnden
7(9)
Lagar och förordningar som styr förskoleverksamhet Internationell nivå FN:s barnkonvention Salamancadeklarationen Nationell nivå Skollag Läroplan för förskola Allmänna råd till stöd för tillämpning av lagar och författningarna Socialtjänstlagen Offentlighets‐ och sekretesslagen Framtid och omvärld Med anledning av allmän förskola för treåringar, längre vistelsetid samt tillskott av nyanlända barn har behov av förskoleverksamhet ökat.
Enheten grundskola (EG) Enheten grundskola omfattar förskoleklass, grundskola skolår 1‐9, fritidshem samt fritidverksamhet (Huset). Den kommunala verksamheten har en budgeterad volym om 1 243 elever 420 fritidsbarn Den kommunala grundskoleverksamheten bedrivs i centralorten och på landsbygden; Tösse och Fengersfors. Förberedelseverksamhet för nyanlända elever bedrivs av Område A, Södra skolan, Förskoleklass – årskurs 7. Inom kommunen finns två fristående grundskolor inklusive fristående. Budgeterad volym för fristående verksamheter inom Enheten Grundskolas verksamhetsområden omfattar 149 elever samt 106 fritidsbarn. Lagar och förordningar som styr grundskoleverksamhet Internationell nivå FN:s barnkonvention Salamancadeklarationen Nationell nivå Skollag Grundskoleförordningen Läroplan för grundskolan Kursplaner och kriterier för bedömning Allmänna råd till stöd för tillämpning av lagar och författningar Offentlighets‐ och sekretesslagen Framtid och omvärld Antalet elever ökar med anledning av ökad inflyttning. Andelen barn/elever i behov av särskilt stöd ökar utifrån ny lagstiftning, forskning och kunskap, med krav på kostnads‐ och kompetenskrävande diagnoser, insatser, åtgärder och resurser. Grundskolans lokaler står inför stora behov vad gäller renovering och anpassning för nuvarande och kommande behov och detta inom en snar framtid.
Resursenheten (RE) Resursenheten utgör delar av barnhälsan för enheten förskola (EF) samt elevhälsan för enheten grundskola (EG), enheten gymnasium (EGy) och enheten särskola (ESä).
Verksamhetsplan 2016, Barn- och utbildningsnämnden
8(9)
Resursenheten ska stödja förskolechefer/rektorer i arbetet med att utveckla verksamheten med fokus på barn/elevnyttan utifrån KASAM – känslan av begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. präglas av lyhördhet, ödmjukhet, stabilitet, tydlighet och kompetens. vara en tydlig företrädare och en ambassadör för förskolan/skolan och förvaltningen, liksom för kommunen i sin helhet med fokus på barnets/elevens bästa. Resursenheten består av (antal årsanställda): Specialpedagoger 5,5 Tal‐ och språkpedagog 1,0 Skolkuratorer 3,0 Skolsköterskor 3,35 Skolläkare ca 0,1 (5 dagar/termin) Skolpsykolog 0,5 Studie‐ och yrkesvägledning 1,5
Enheten särskola (ESä) Enheten särskola omfattar grundsärskola, vilken inkluderar träningsskola, samt gymnasiesärskola. Gymnasie‐ särskolan erbjuder handels‐ och administrationsprogram och individuellt program, vilket anpassas efter respektive förutsättningar.
Enheten gymnasium (EGy) Enheten gymnasium omfattar gymnasieskola. Enheten gymnasium bedriver förberedelseverksamhet för nyanlända elever i årskurs 8 – gymnasiet årskurs 3. Antal elever från Åmåls kommun som går i gymnasieskola/gymnasiesärskola 457 Budgeten för Enheten gymnasium bygger på 554 elever, varav 262 elever kommer från andra kommuner. 165 av kommunens gymnasieelever väljer andra skolor. 49,0 årsanställda lärare. Lagar och förordningar som styr gymnasieskoleverksamhet
Internationell nivå FN:s barnkonvention Salamancadeklarationen Nationell nivå Skollag Gymnasieförordning Kursplaner och kriterier för bedömning Allmänna råd till stöd för tillämpning av lagar och författningar Hälso‐ och sjukvårdslagen Socialtjänstlagen Offentlighets‐ och sekretesslagen Framtid och omvärld Antalet elever ökar med anledning av ökad inflyttning. Andelen elever i behov av särskilt stöd ökar utifrån ny lagstiftning, forskning och kunskap, med krav på kostnads‐ och kompetenskrävande diagnoser, insatser, åtgärder och resurser.
Verksamhetsplan 2016, Barn- och utbildningsnämnden
9(9)