REVISION SRAPPORT 1/ 200 8
Granskning av skolans särskilda undervisningsgrupper Åstorps kommun Bengt Sebring, ordf. Tord Sturesson, 1:e v ordf. Stig Andersson, 2:e v ordf Nils Persson Bengt Joehns
Augusti 2008 Carina Hart Michael Nilsson
Åstorps kommun Revisorerna INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING .................................................................................3 1
INLEDNING.........................................................................................4
1.1
Uppdrag och syfte ...............................................................................4
1.2
Genomförande......................................................................................4
2
STYRANDE DOKUMENT ...................................................................4
2.1
Lagstiftning...........................................................................................4
2.2
Kommunens styrande beslut ............................................................5
3
SU-GRUPPERNA ...............................................................................6
3.1
Definition ...............................................................................................6
3.2
Grupperna .............................................................................................6
3.3
Hemmaplan ...........................................................................................6
3.4
Lilla Klassen .........................................................................................6
3.5
Vita Villan...............................................................................................7
3.6
Kompetenser i SU-grupperna............................................................7
3.7
Sammanställning .................................................................................7
4
ANDRA RESURSER FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD ...8
4.1
Skolhälsovården och elevhälsan......................................................8
4.2
Studiegruppen......................................................................................8
4.3
Kameleonten.........................................................................................9
5
SÄRSKOLAN......................................................................................9
5.1
Bakgrund ...............................................................................................9
5.2
Särskolan i Åstorp ...............................................................................9
6
ELEVERNA.......................................................................................10
6.1
Inskrivning ..........................................................................................10
6.2
Mål och arbetssätt ............................................................................11
6.3
Utskrivning..........................................................................................11
7
KOSTNADER....................................................................................11
8
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH INTERN KONTROLL.........12
9
SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER ......................................13
BILAGA 1.................................................................................................15
Granskning av skolans SU-grupper 2008
2
Åstorps kommun Revisorerna
Sammanfattning Ernst & Young har av de förtroendevalda revisorerna i Åstorps kommun fått uppdraget att granska grundskolans särskilda undervisningsgrupper.
Efter genomförd granskning har revisionen följande kommentarer och förslag till förbättringar: De särskilda undervisningsgrupperna (SU-grupperna) är en del av det stöd som ges till elever som befaras inte kunna nå målen för skolan; barn i behov av särskilt stöd. Åstorps kommun har genom styrdokument slagit fast att arbetet med att ge barn i behov av särskilt stöd ska ha en framträdande plats i skolornas verksamheter. De från förvaltningen centralt anslagna medlen till de tre kommungemensamma SU-grupperna uppgår till knappt 5 miljoner kr under år 2008. Till detta kommer kostnader för resurser till SU-grupperna som skolorna ibland avdelar från de generella medel som avsätts till respektive skola. SU-grupperna är lokaliserade till Björnekullaskolan och Nyvångsskolan och har olika inriktning beroende på de behov som finns bland eleverna. Det finns även mellanformer mellan SU-grupper och ursprungsklassen, vilket möjliggör olika former av individanpassat stöd och ett effektivt nyttjande av resurserna. Eleverna i SU-grupperna uppges ha lägre betyg än övriga elever. I kärnuppdraget för skolan ligger att ge eleverna det stöd som behövs för att de ska kunna nå målen. Ett ständigt utvecklingsarbete bör prägla verksamheten. Det finns tydliga riktlinjer och rutiner för inskrivningen i en SU-grupp. Vidare finns rutiner och arbetssätt för planering och uppföljning på individnivå under placeringstiden. I de övre åldersgrupperna är det ovanligt att eleverna återvänder till ursprungsklassen. Verksamheterna i SU-grupperna utvärderas inte idag på ett strukturerat sätt. Att arbeta med att ta fram en modell för uppföljning av verksamheternas resultat och effekter, bör vara en fortsatt ambition för skolan. I detta arbete kan både s.k. hårda mått, t.ex. betygsresultat och behörighet till gymnasieskolan, som mjuka, t.ex. förändringar av beteenden, upplevelser av verksamheten hos elever och föräldrar m.fl. faktorer kunna vägas in. I granskningen omvittnas flera positiva effekter av verksamheterna i SUgrupperna. Vinster uppnås för den enskilde eleven, föräldrarna, skolan och samhället. Främst handlar detta om elevernas högre närvaro i skolan, högre social mognad, bättre socialt interagerande, och förebyggande och förhindrande av sociala insatser och placeringar. En samhällelig ekonomisk vinst förutsättes uppnås, men är svår att påvisa, då detta är beroende på vilka kostnader som skulle uppstå om SU-grupperna inte funnits.
Granskning av skolans SU-grupper 2008
3
Åstorps kommun Revisorerna
1 Inledning 1.1
Uppdrag och syfte
Ernst & Young har av de förtroendevalda revisorerna i Åstorps kommun fått uppdraget att granska grundskolans särskilda undervisningsgrupper (SU-grupper). Granskningens syfte är att ge revisorerna underlag för bedömning av om kommunens SU-grupper är ändamålsenliga. Frågor som ska besvaras är: · · · · · · · · 1.2
Vilket ansvar utifrån lagstiftning och författningar har kommunen? Vilka är kommunens styrande beslut? Vilka resurser har Åstorps kommun, t.ex. SU-grupper, skolhem, m.m.? Vad kostar verksamheterna? Vilka vinster, mänskliga och ekonomiska, ger verksamheterna? Har kommunen nyttjat former av externt ekonomiskt stöd för förstärkning/utveckling av verksamheten? Vilka elever deltar i verksamheterna? Vilka utvärderingar och vilken intern kontroll finns av/inom verksamheterna? Genomförande
Uppdraget har genomförts genom inventering av den lagstiftning och de förordningar som styr verksamheten. Intervjuer har genomförts med verksamhetsansvariga och handläggare. Dokument med anknytning till uppdragets frågor har granskats. Se vidare bilaga 1.
2 Styrande dokument 2.1
Lagstiftning
Enligt skollagen1 skall eleverna ges kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Vidare går det att läsa i samma paragraf att: I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Grundskoleförordningen2 behandlar ämnet stödundervisning och särskilt stöd i kapitel 5. Nedan följer paragraf 4 i sin helhet: En elev skall ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst skall ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Stödundervisning kan anordnas antingen i stället för utbildning enligt timplan eller som ett komplement till sådan utbildning. Vidare stadgas det i Grundskoleförordningen att särskilt stöd skall ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Dessa insatser skall i första hand ges inom den 1
Skollagen (1985:1100) 1 kap 2 §
2
Grundskoleförordning 1994:1194
Granskning av skolans SU-grupper 2008
4
Åstorps kommun Revisorerna klass eller grupp som eleven tillhör. Men det framhålls även att om det finns särskilda skäl kan sådant stöd ges i en särskild undervisningsgrupp. Skulle det bli aktuellt med en särskild undervisningsgrupp blir detta en fråga för styrelsen3. Beslutet ska dock tas i samråd med eleven och elevens föräldrar. I samband med att det bestäms att en elev ska erhålla särskilt stöd måste rektorn även se till att ett åtgärdsprogram tas fram. Utarbetande av åtgärdsprogrammet skall ske i samverkan med föräldrar och barn. Av förarbetena till grundskoleförordningen framgår att eleven skall ha en aktiv roll i såväl utredningen/kartläggningen som i analysen och utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Enligt förordningen är avsikten med åtgärdsprogram att stödja en medveten planering och utvärdering av de särskilda stödåtgärderna. Dessa bör utgå från elevens behov och ges en både långsiktig och kortsiktig karaktär. 2.2
Kommunens styrande beslut
2.2.1 Skolplan Bildningsförvaltningen i Åstorps kommun följer för närvarande en skolplan som ursprungligen gällde för åren 2005 till 2008, men som nyligen blivit förlängd med två år. Planen behandlar elva områden där bland annat Särskilt stöd och resurser ingår. Här står att: Barn/elev med behov av särskilt stöd för sin utveckling och sitt lärande skall så tidigt som möjligt erbjudas detta. Åtgärdsprogram skall upprättas. Vidare beskriver skolplanen vilka inriktningar och effektmål som skolorna ska följa avseende särskilt stöd och resurser. Inriktningarna som är sex stycken till antalet följer nedan: Þ Alla barn skall erbjudas likvärdiga möjligheter till utveckling i en för barnet/eleven anpassad miljö. Skolan utvecklar rutiner för samverkan mellan pedagoger och elevvårdsteam så att en helhetssyn på elevens lärande skapas. Þ På alla nivåer skall resurser till barn/elever i störst behov av särskilt stöd prioriteras. Þ Med barn/elever i behov av särskilda stödåtgärder menas barn/elever som enligt pedagogernas prognos inte kommer att nå målen i läroplanen. Þ Åtgärdsprogram skall utarbetas i samråd med elev och föräldrar i enlighet med riktlinjer upprättade centralt samt utgöra en obligatorisk bilaga vid ansökan om central stödresurs. Þ Hemskolans fortsatta ansvar för elevens utveckling kvarstår även om eleven får sin undervisning i en särskild undervisningsgrupp. Þ Samverkan med andra förvaltningar för barnens och familjens bästa är ett måste. Effektmålet består i att rektorn ansvarar för att åtgärdsprogram upprättas. Beträffande åtgärdsprogrammen skall dessa enligt skolplanen innehålla beskrivningar över elevens styrkor och områden som behöver utvecklas. Vidare skall det bland annat anges pla-
3
Med detta menas styrelsen för kommunens skolor, dvs. i Åstorp bildningsnämnden. Beslut tas enligt delegationsordningen. Granskning av skolans SU-grupper 2008
5
Åstorps kommun Revisorerna nerade åtgärder, mål och delmål, ansvarsfördelning samt hur och när uppföljning och utvärdering skall göras.
3 SU-grupperna 3.1
Definition
De särskilda verksamheter som finns för Åstorps elever som är i behov av särskilt stöd utanför den egna klassen kallas, i enlighet med terminologin i de statligt styrande dokumenten, för Särskilda Undervisningsgrupper, i dagligt tal: SU-grupper. 3.2
Grupperna
Det finns tre SU-grupper inom kommunen som har upptagningsområde från kommunens alla skolor. Det är Hemmaplan, Lilla Klassen och Vita Villan. Nedan följer en närmare beskrivning av deras respektive verksamhet. För beskrivning av de svårigheter som eleverna i SU-grupperna kan ha hänvisas till kapitel 6 nedan. 3.3
Hemmaplan
Gruppen finns på Björnekullaskolan i ett eget hus (Östra Skolan) som ligger 300 meter från de övriga skollokalerna. Hemmaplan tar emot c:a 10 elever från skolår 6-9, dvs. från de två högstadieskolor som finns i kommunen; Björnekulla och Hyllinge. Eleverna antas efter ansökan. Personalen består av två lärare och två elevassistenter. En gång i veckan har Hemmaplan även en fältsekreterare på plats för att kunna genomföra mer praktiska lektioner och för att förstärka personalen vid andra aktiviteter såsom bergsklättring, utflykter m.m. Ibland finns även en specialpedagog från Kameleonten (se under 4.3) på plats för förstärkning och i samband med inslussning. I gång i veckan kommer skolpsykolog för handledning till personal och för samtal med elever. Skolan strävar efter att skolarbetet ska upplevas så positivt som möjligt av elever och föräldrar. I första hand arbetar man med kärnämnena svenska, engelska och matematik, men har även möjlighet att erbjuda flera ämnen om eleven bedöms kunna tillgodogöra sig det. Skoldagen är tydligt strukturerad med individuellt schema. Personalen arbetar nära eleverna och exempelvis intas måltider tillsammans i gruppen. Hemmaplan strävar efter att ha en samverkan och samsyn mellan föräldrar, skola och socialtjänst. Tanken är att synen på eleverna ska präglas av ett helhetsperspektiv för att förhindra utslagning och placering utanför hemmet. 3.4
Lilla Klassen
Gruppen finns på Björnekullaskolan i ett vanligt klassrum och tar emot c:a 10 elever från skolår 6-9. Personalen består av 2 lärare; en specialpedagog med inriktning matematik, en lärare med inriktning svenska och samhällsorientering. Dessutom kommer 1 fältsekreterare 1 gång i veckan. Verksamheten är inriktad på att, förutom att förmedla ämneskunskaper, bygga upp elevernas självförtroende. Varje elev arbetar efter sin förmåga och har individanpassade läromedel. Täta och vid behov omedelbara föräldrakontakter ligger till grund för att arbetet med dessa elever skall fungera. Målet är att elever som går ut skolår 9 ska ha godkända betyg i kärnämnena. Eleverna följer ett grundschema som innehåller ämnena svenska, engelska, matematik, geografi, historia, religion och samhällskunskap. Idrott, musik, bild, slöjd samt Granskning av skolans SU-grupper 2008
6
Åstorps kommun Revisorerna hemkunskap kan eleverna ha tillsammans med sin ordinarie klass. Utslussning sker med ett ämne i taget i nära samarbete med klassläraren. 3.5
Vita Villan
Vita Villan finns i en egen byggnad bredvid Nyvångsskolan. Personalen består av 2 speciallärare, 1 fritidspedagog, 1 assistent samt 1 resursperson och gruppen tar emot 7 elever i skolår 1-5. I sitt informationsblad om verksamheten anges vad som lägges särskild vikt vid: Þ Att träna eleven att själv kunna bedöma vad som förväntas i olika sociala sammanhang, enskilt, i grupp och i samhället. Þ Att arbeta med att bekräfta positiva handlingar där eleven får möjlighet att lyckas. Þ Att träna eleven i att få insikt och förmåga att utveckla sina starka sidor. Þ Att arbeta för att nå varje elevs individuella mål. Þ Att regelbunden föräldrakontakt hålls. Þ Att varje elev ska uppnå godkända mål Verksamheten betonar struktur och konsekvens. Individuella utvecklingsplaner (IUP) och åtgärdsplaner ligger till grund för planeringen. Mycket tid läggs på konflikthantering, samarbetsövningar och samtal för att hjälpa eleverna till en social och intellektuell utveckling. 3.6
Kompetenser i SU-grupperna
SU-grupperna är bemannade med personal som har olika former av kompetenser. En specialpedagog arbetar med barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd. Utbildningen är en påbyggnadsutbildning till lärarexamen. Tre områden är centrala för den specialpedagogiska yrkesrollen: undervisning, kvalificerade samtal och skolutveckling. En speciallärare arbetar på samma sätt som en specialpedagog, men har en äldre utbildning. En elevassistent kan ha genomgått en utbildning som ger kunskaper om skolans uppdrag att erbjuda barn och ungdomar i behov av stöd en god pedagogisk verksamhet samt kunskaper om dessa barn och ungdomars behov, lärande och utveckling. Utbildningen omfattar två terminer. En fältassistent arbetar med uppsökande och förebyggande socialt arbete riktat mot ungdomar för att motverka kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa. Utbildningen kan vara socionomexamen eller liknande. En fritidspedagog arbetar oftast med barn i åldrarna 6-12 år i skolklasser, förskoleklass och fritidshem, men fritidspedagoger kan även arbeta med äldre ungdomar och vuxna. Fritidspedagogutbildningen har utvecklats från att ha varit mest inriktad på fritidshemsverksamhet till att mer inriktas på samverkan med förskoleklass och skola. 3.7
Sammanställning
På nästa sida återges en sammanställning av vilka SU-grupper som finns inom kommunen och hur många elever och vilken personal som fanns vid granskningstillfället.
Granskning av skolans SU-grupper 2008
7
Åstorps kommun Revisorerna
SU-grupperna inom Åstorps kommun Skola
Namn
Elever
Personal
Björnekulla
Hemmaplan
11 st
1 specialpedagog
Skolår 6-9
1 lärare m. inriktn. SO SV 2 elevassistenter 1 fältsekreterare 1 ggr/vecka. 1 specialpedagog från Kameleonten vid behov Skolpsykolog 1 ggr/vecka
Björnekulla
Lilla klassen (förut tysta flickor)
11 st Skolår 6-9
1 specialpedagog m. inriktn. MA 1 lärare m. inriktn. SV SO 1 fältsekreterare 1 ggr/vecka
Nyvång
Resursklass Vita Villan (förut skoldaghem)
7 st
2 speciallärare
Skolår 1-5
1 elevassistent 1 fritidspedagog
4 Andra resurser för Barn i behov av särskilt stöd 4.1
Skolhälsovården och elevhälsan
Skolhälsovården och elevhälsan är en stödenhet för Åstorps kommuns skolor. Enheten har till sitt förfogande två kuratorer, fyra skolsköterskor, två psykologer och två logopeder. Utöver dessa finns det en ungdomssekreterare och en fältsekreterare. Den förstnämnde är en del av en tjänst på socialtjänsten och fungerar som en brygga mellan skola och socialtjänst. Fältsekreteraren är däremot anställd inom skolan och har likt ungdomssekreteraren en samverkansroll mellan skolan och socialtjänsten. De primära arbetsområdena för skolhälsovården och elevhälsan är att stödja verksamheterna för barn i behov av särskilt stöd ute på skolorna. Den centrala placeringen möjliggör en överblick och möjlighet till fördelning av centrala resurser. Enheten kommer i direktkontakt med eleven i samband med att en utredning kring en elev påbörjas. I övrigt har enheten handledning för personalen i de särskilda undervisningsgrupperna samt fungerar som ett bollplank till rektorer och lärare. 4.2
Studiegruppen
Studiegruppen tillhör Björnekullaskolan. Gruppens uppgift är att ge tidsbegränsat, specialpedagogiskt stöd till elever enskilt, i liten grupp eller i ordinarie klass. Arbetet sker utifrån de åtgärdsprogram som upprättats och stödet individanpassas utifrån de enskilda elevernas behov. Granskning av skolans SU-grupper 2008
8
Åstorps kommun Revisorerna Arbetet med eleverna sker i nära samarbete med elevernas ordinarie lärare samt med elevernas vårdnadshavare. Arbetet utvärderas regelbundet på individnivå. Studiegruppens uppgift är också att ge specialpedagogiskt stöd till lärare som har elever som befinner sig i komplicerade lärandesituationer. Syftet är att utveckla specialpedagogiska arbetsmetoder och förhållningssätt bland alla lärare på skolan. 4.3
Kameleonten
Kameleonten är ingen SU-grupp utan fungerar som en hjälp- och stödenhet för elever som behöver särskilt stöd. Stödet från Kameleonten ges jämsides med, eller till delar istället för, den vanliga undervisningen. Genom verksamheten vid Kameleonten kan placering i SU-grupp i vissa fall undvikas. Kameleonten samarbetar med Hemmaplan (se ovan) kring de elever som finns där. Ett stort problem inom skolan har varit att elever som återvänt från SU-grupperna till de ordinarie klasserna ofta upplevt steget dem emellan som väldigt stort. Tanken med Kameleonten är därför att agera som en mellansluss i syfte att minska steget för eleven. Detta sker främst genom en individanpassning av schemat utifrån elevens önskemål och bedömt behov. Kameleonten består av två lärare, en specialpedagog och en SO-lärare, vilka avsätter en del av sin lärartid, ungefär hälften, åt arbetet på Kameleonten.
5 Särskolan 5.1
Bakgrund
I Sverige säger svensk lag att särskola skall finnas för elever som inte klarar den vanliga skolan på grund av utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Särskolan omfattar grundsärskola och gymnasiesärskola. Dessutom finns en träningsskola för elever med grav utvecklingsstörning. Särskolan innebär nio års skolplikt för alla barn och ungdomar mellan 7 och 16 år. Därutöver har eleverna rätt till ett tionde, frivilligt skolår för att komplettera utbildningen. I grundsärskolan går elever med lindrig utvecklingsstörning. Eleverna undervisas ungefär i samma ämnen som grundskolans elever. Ämnenas innehåll och omfattning anpassas dock till varje elevs förutsättningar. Därför upprättas också en individuell studieplan för varje elev. Elever i den obligatoriska särskolan ska få intyg om genomgången utbildning. På begäran kan eleverna också få ett studieomdöme. Om eleverna vill kan de dessutom få ett betyg år 8, 9 och 10. Betygen sätts på elevernas kunskaper i relation till de kriterier som anges i kursplanerna för särskolan. Betygsskalan är tvågradig och omfattar betygsstegen Godkänd och Väl godkänd. För mottagande i särskolan ska en utredning göras. 5.2
Särskolan i Åstorp
Kommunen har egen grundsärskola för barn i årskurs 1-6. Årskurserna 7-10 är vid tidpunkten för granskningen lokaliserade till Klippan. Åstorps kommun har avtal med Klippans kommun om dessa barn. Fr.o.m. augusti 2008 påbörjas ”hemflyttning” av de elever som går i Klippan. Det betyder att de barn som börjar i årskurs 7 i höst, kommer att göra det på Björnekullaskolan. Granskning av skolans SU-grupper 2008
9
Åstorps kommun Revisorerna
6 Eleverna 6.1 6.1.1
Inskrivning Förutsättningar för inskrivning i särskild undervisningsgrupp
De elever som kan bli aktuella för inskrivning i en SU-grupp har varierande grad av svårigheter att klara skolarbetet i sina ursprungsklasser. Svårigheterna kan vara av medicinsk och/eller social karaktär. Några har fått diagnoser såsom dyslexi, ADHD4 m.m. Någon har insatser enligt LSS5 men har inte bedömts/valt att tillhöra särskolan. I flera fall finns insatser runt eleven från socialtjänsten och vissa barn kan vara tvångsomhändertagna enligt LVU6 . Några elever har ”straffat ut sig” från den vanliga klassen pga. av utagerande beteende, medan andra har koncentrationssvårigheter och/eller har svårt att finna sig tillrätta i ursprungsklassen. 6.1.2
Rutiner för inskrivning i särskild undervisningsgrupp
Innan en elev skrivs in i en SU-grupp ska det ha skett en hel del insatser från den egna skolan/i klassen. Bildningsförvaltningen har senast 2005-07-13 fastställt rutiner för inskrivning, uppföljning och utvärdering vid de särskilda undervisningsgrupperna. Här fastställs att genomförda elevvårdsåtgärder inklusive kontakter och möten med vårdnadshavare skall vara väl dokumenterade. Ansvarig rektor kallar till elevvårdsmöte med berörd personal för att fatta beslut om vidare kontakt med vårdnadshavare i ärendet och eventuellt kallelse till elevvårdskonferens (EVK). En viktig frågeställning och viktiga överväganden är då hur den enskilde eleven påverkas av en placering i SU-grupp avseende frågan om integrering / segregering. Fördelarna med att gå i en SU-grupp måste överväga nackdelarna med eventuell stigmatisering, och de utmaningar som ligger i att återintegrera eleven i den vanliga klassen efter en tid. EVK beslutar om fortsatta förberedelser för ansökan till SU-grupp. Det är vårdnadshavarna som ansöker om plats i SU-grupp. Innan ansökan får elev och vårdnadshavare information om vad en inskrivning i en SU-grupp innebär och de erbjuds också besök i den aktuella gruppen. Ansökningsblanketten innehåller uppgifter om tidigare åtgärder på skolan, tidigare åtgärdsprogram som har upprättats, vilka stödinsatser som finns utanför skolan, vilken inställning som eleven och vårdnadshavaren har till en placering i SU-grupp samt vilken aktuell situation, pedagogiskt, socialt och hälsomässigt, som eleven befinner sig i. Ansökan lämnas till inskrivningsgruppen som har konferens7 minst en gång per termin. Gruppen avstyrker eller tillstyrker enligt de bestämmelser som finns i grundskoleförordningen och lämnas till förvaltningschefen för beslut enligt gällande delegations-
4
Attention - Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk störning som utmärks av bristande uppmärksamhet och hyper- eller hypoaktivitet. 5
Lag (1993:387) om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade
6
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
7
Vid inskrivningskonferensen medverkar rektor för skolan till vilken SU-gruppen är lokaliserad, rektor från den skola från vilken eleven kommer, lärare och personal från skolhälsovård/elevhälsan. Granskning av skolans SU-grupper 2008
10
Åstorps kommun Revisorerna ordning. De barn som bedöms vara i bäst behov av placering i SU-grupp blir inskrivna i dessa. Om ansökan beviljas tar personalen i SU-gruppen kontakt med elev och vårdnadshavare för introduktion. Ett åtgärdsprogram upprättas innehållande individuell planering och generella regler. 6.2
Mål och arbetssätt
Målet för samtliga SU-grupper är att de inskrivna eleverna så snart det är möjligt ska återgå till sin hemmaklass, i vilken de under hela inskrivningen i SU-gruppen fortsatt tillhör. De olika profilerna för SU-grupperna är utformade efter de elever som respektive grupp har inskrivna. En viktig grund för SU-grupperna är elevernas närvaro. Ibland kan detta innebära att vissa elever, under vissa perioder, får hämtas från hemmet på morgnarna. Samtliga verksamheter har även en uttalad målsättning att ha en god kontakt med vårdnadshavarna/föräldrarna och inriktningen är att dessa ska kunna utgöra en viktig resurs kring eleven. Personalen försöker så långt det är möjligt att arbeta med nätverket, både det professionella (t.ex. andra lärare, vårdpersonal, socialtjänst, polis m.fl.) och det privata (vårdnadshavare, släktingar, andra närstående) kring eleverna. 6.3
Utskrivning
Enligt rutinerna är det rektor på den skola där den SU-gruppen är placerad som föreslår utskrivning. Det sker efter beredning på en uppföljningskonferens, då målsättningen med placeringen följs upp och de förändringar t.ex. avseende skolresultat och beteenden noteras. I intervjuerna framkommer att det ofta är långa placeringar, över flera år, som SUgruppsplaceringarna sträcker sig. Ambitionen uppges alltid vara att eleven ska tillbaka till sin egen klass i stor utsträckning som möjligt. För att så ska ske är det viktigt att eleven har uppnått en mognad och är beredd på att återvända för att återvändandet ska lyckas. Det finns tidigare exempel på utskrivningar som skett för tidigt, vilket fått stora konsekvenser för den enskilde eleven som följd Utskrivningar från Lilla klassen och Hemmaplan är inte så vanliga. Från Vita Villan har dock tre barn skrivits ut under det sista året till sina respektive hemmaskolor eller till annan skola. En förklaring till att det skrivs ut fler barn från Vita Villan är att eleverna är yngre och att det är lättare att nå resultat med de yngre eleverna.
7 Kostnader Från kommunens årsredovisning för år 2007 har vi hämtat verksamhetsmått avseende kostnader för grundskoleelever.
Kostnad per elev/år, kkr År
Åstorps kommun
2005
69,1
2006
73,9
2007
77,7
Granskning av skolans SU-grupper 2008
11
Åstorps kommun Revisorerna Från förvaltningen har vi fått följande uppgifter avseende de budgeterade kostnaderna för SU-grupperna under 2008. Uppgifterna avser de centrala medel som fördelas till skolorna. De verkliga kostnaderna för SU-grupperna kan vara högre, då den enskilda skolan ibland avdelar ytterligare resurser för SU-grupperna.
Centrala medel till SU-grupperna 2008, kkr Skola
Personal och elevvård
Lokalkostnader, läromedel, övrigt
Totalt
Björnekulla
3156
410
3566
Nyvång
1342
66
1408
Totalt
4498
476
4974
De centrala kostnaderna för SU-grupperna uppgår till nästan 5 miljoner kronor. Utslaget på de 29 elever som vid granskningstillfället var inskrivna i SU-grupperna ger detta en kostnad per elev på c:a 172 kkr. Till detta kommer de eventuella resurser som skolorna ibland själva avdelar. Verksamheten i SU-grupperna mottar inte externa medel, t.ex. i form av projektanslag från stiftelser, stat eller andra bidragsgivare. Förvaltningen har ansökt om medel, 2000 kkr från myndigheten för skolutveckling för att arbeta i ett projekt mot skolk. Kommunen fick 200 kkr, vilket kommer att användas I ett samverkansprojekt mellan skolan, socialtjänsten och polisen och kommer att beröra även verksamheten vid SU-grupperna.
8 Uppföljning, utvärdering och intern kontroll Utifrån samtal med företrädare för skolan har det kunnat konstateras att det inte sker några specifika utvärderingar kring effekter och resultat av skolans SU-grupper. Detta innebär att skolan inte kan påvisa eventuella förbättringar eller försämringar som de särskilda undervisningsgrupperna kan ha gett. I intervjuerna har vi bett om uppskattningar av resultat och effekter av kommunens undervisningsgrupper. Det framkommer under intervjuerna att betygen för de elever som är placerade i de särskilda undervisningsgrupperna ligger lågt i förhållande till övriga elever. I beskrivningen av den förändringsprocess som brukar inträda hos eleverna efter placering i SU-grupperna framhålls istället den för flera elever markant ökande närvaron som en kvalitativt avgörande faktor. Grupperna erbjuder tillhörighet och trygghet vilket står i kontrast till upplevelsen av utanförskap och ensamhet från tidigare erfarenheter i skolan. Närvaron i skolan ger dessutom kontinuitet över dagen/veckan och innebär en högre grad av struktur för eleven. Samvaron inom gruppen ger förutsättningar att kunna utveckla en större social kompetens / mognad och anpassning till rådande sociala normer. Det tätare samspelet mellan elev och lärare utgör en grundläggande förutsättning. En positiv upplevelse av skolan skapas. En annan viktig effekt av SU-gruppernas existens, framhålls vara att eleverna får en fungerande social tillvaro och erbjuds en tillflykt i en kanske annars kaotisk tillvaro. Detta får som effekt att annat icke önskat beteende, som ytterligare kunnat förvärra den unges livssituation, kan undvikas och förebyggas. En stark övertygelse bland de intervjuade är att omhändertaganden och placeringar från socialtjänstens sida föreGranskning av skolans SU-grupper 2008
12
Åstorps kommun Revisorerna byggs genom SU-gruppsplaceringarna. Härigenom uppnås samhälleliga ekonomiska vinster. En sekundär vinst som framhålls är att klimatet i ursprungsklassen ibland blir lugnare och att bättre förutsättningar uppstår för övriga elever. Lärarresurserna kan nyttjas bättre för de återstående eleverna I klassen. För bildningsnämndens verksamheter har det för 2008 antagits en intern kontrollplan. De områden som valts ut för särskild kontroll är sju till antalet. Av dessa är det enbart ett som direkt kan kopplas till SU-grupperna vilket avser åtgärdsprogrammen.
9 Sammanfattning och slutsatser Åstorps kommun har genom lagstiftning och förordningar en skyldighet att tillhandahålla stöd till de elever som befaras inte kunna nå målen för skolan. Denna skyldighet möts i Åstorps kommun bl.a. genom förekomsten av särskilda undervisningsgrupper (SU-grupper). Åstorps kommun har genom styrdokument slagit fast att arbetet med att ge barn i behov av särskilt stöd ska ha en framträdande plats i skolornas verksamheter. Prioriteringarna kommer också till uttryck i de resurser som fördelats till dessa verksamheter. Förutom de övriga specialresurser som finns för barn med särskilda behov, uppgår de centralt anslagna medlen till de kommungemensamma SU-grupperna till knappt 5 miljoner kr under år 2008. Till detta kommer ytterligare kostnader för resurser till SUgrupperna som skolorna ibland avdelar från de generella medel som avsätts till respektive skola. Det finns tre SU-grupper som kan nyttjas av elever på skolorna inom kommunen, vilka är lokaliserade till Björnekullaskolan och Nyvångsskolan. De olika grupperna har olika inriktning beroende på de behov som finns bland eleverna. Utöver SU-grupperna finns mellanformer mellan SU-grupper och ursprungsklassen, vilket möjliggör olika former av individanpassat stöd och ett effektivt nyttjande av resurserna. Att eleverna i SU-grupperna har relativt lägre betyg är bekymmersamt för samtliga parter, samtidigt som lägre prestationsgrad för vissa av eleverna ligger som en av grundförutsättningarna till placeringen i SU-gruppen. I kärnuppdraget för skolan ligger att bibringa eleverna det stöd som behövs för att de ska kunna nå målen i respektive ämne. Huruvida betygen för elever som är inskrivna i SU-grupperna ytterligare skulle kunna förbättras med hjälp av metoder/ metodutveckling och kompetensutveckling hos personalen besvaras inte i denna granskning. Ett ständigt utvecklingsarbete bör prägla verksamheten. Det finns tydliga riktlinjer och rutiner för den process som ska förevara inskrivningen I en SU-grupp. Vidare finns rutiner och arbetssätt för planering och uppföljning på individnivå under placeringstiden. Frågan om utskrivning/återvändande till ursprungsklassen är en av de svårare utmaningarna för verksamheten. I de övre åldersgrupperna är det ovanligt att eleverna återvänder till ursprungsklassen. För att kunna vidmakthålla ett utvecklingsarbete bör verksamheten ha ett underlag för inom vilka områden förbättringar kan uppnås. Verksamheterna i SU-grupperna utvärderas inte idag på ett strukturerat sätt. Att arbeta med att ta fram en modell för uppföljning av verksamheternas resultat och effekter, bör vara en fortsatt ambition för skolan. I detta arbete kan både s.k. hårda mått, t.ex. betygsresultat och behörighet till gymnasiet, som mjuka, t.ex. förändringar av beteenden, upplevelser av verksamheten hos elever och föräldrar m.fl. faktorer kunna vägas in. I granskningen omvittnas flera positiva effekter av verksamheterna i SU-grupperna. Vinster uppnås för den enskilde eleven, föräldrarna, skolan och samhället. Främst handlar detta om elevernas högre närvaro i skolan, högre social mognad, bättre socialt Granskning av skolans SU-grupper 2008
13
Åstorps kommun Revisorerna interagerande, och förebyggande och förhindrande av sociala insatser och placeringar. En samhällelig ekonomisk vinst förutsättes uppnås, men är svår att påvisa, då detta är beroende på vilka kostnader som skulle uppstå om SU-grupperna inte funnits.
Åstorp den 27 augusti 2008
Carina Hart
Michael Nilsson
Granskning av skolans SU-grupper 2008
14
Åstorps kommun Revisorerna
Bilaga 1 Källor Intervjuade tjänstemän Rolf Hansson, tf förvaltningschef bildningsförvaltningen Ola Garvell, rektor Björnekullaskolan Per Rönnberg, biträdande rektor Björnekullaskolan Per-Olof Ganestam, rektor Nyvångsskolan Annlouise Eckerström, skolpsykolog Anita Sjöberg, utvecklingsledare
Granskade dokument Åstorps kommun hemsida Rutiner för inskrivning, uppföljning och utvärdering vid de särskilda undervisningsgrupperna i Åstorp samt blankett för ansökan, Utbildningsförvaltningen. Årsredovisning 2007
Referenser Skollagen (1985:1100) Grundskoleförordningen (1994:1194)
Granskning av skolans SU-grupper 2008
15
