2005 ORGAN FÖR KRISTIANSTADS NATION

Nr 2 / 2005

ORGAN FÖR KRISTIANSTADS NATION

Ta n

S

t is

e

ap

ril

C

om

pa c

de

m

st af

et

t

o Sk tl

iv

in

g

t

n tla

d

2 3 3 4 5 6 8 10 11 14 15 16

Ledare

Innehåll

Ledare Quratel Inspektor Bääng Tre frågor till... nya Q Rapport från Högländerna A Lund Spring Welcome Compact Living ”Krischanit, krischanit, det är bra att va´…” Vad sa du att du läser, sa du? Kalendarium Bak-sida

Vad ryms i din fyrkant? Livet i studentstaden kan tyckas både omväxlande och många gånger överraskande men tittar man på strukturen som de flesta av oss lever i så kan man se ett mönster. Inte heller vilket mönster som helst, utan ungefär en fyrkant. Krasst kan man säga att de flestas liv ryms inom hörn består av hem, plugg, affär och fritid. Är det inte så? Du går upp på morgonen, åker till skolan eller biblioteket och efteråt kan det behövas mat och annat och dessutom någon slags förströelse eller rentav fysisk träning.

Tuppluren organ för Kristianstads nation i Lund Redaktörer: Kerstin Håkansson och Jens Hansson Ansvarig utgivare: Lennart Thörnqvist Upplaga: 1800 Omslag: 2005 års Tandemstafett Redaktion: Robert Nilsson (foto), Lisa Hagman, Jens Hansson, Kristi Nilsson, Rutger Stjenström, Albert W. Tumusiime, Sven Aronsson (grafiker), Sven Gestegård Robertz (redigering), Pernilla Larsson, Kristoffer Melander, Elin Josefsson Medverkande i detta nummer: Lennart Thörnqvist, Anne Lindén, Hjalmar Arvidsson, Viktoria Söderberg, Jens Lennartsson, Catja Freiburghaus, Jörgen Sjöstrand, Olof Werngren, Anna Månsson Adress: Tuppluren, Kristianstads nation, Tornavägen 7. 223 63, Lund Telefonnummer: 046-148018, fax 046-140880 Hemsida: www.kr.lu.se Tryckeri: AM-tryck, Hässleholm

2

Under våren har många tagit en titt utanför den vanliga rutan genom exempelvis Tandem och Siste april. Man kan hävda att dessa aktiviteter ryms inom ’fritid’ men nä, nog är det lite speciellt ändå. Ungefär hur unikt det är kan Du få ett hum om Du läser vårens andra nummer av Tuppluren! Annat än detta så täcks hörnet ’hem’ upp genom artikeln ”Compact Living”. Du kan också läsa om livet för en utbytesstudent i Skottland och bekanta Dig med Krischans nya qurator Mina. Alla kan säkert hålla med om att det är det som man fyller sin fyrkant med som avgör kvaliteten på tillvaron. Men att göra besök utanför kan också påverka Dig i en positiv riktning. Det är därför sommaren är så välkommen – att ta ett rejält skutt ut från studentlivets ruta under lovet ger en ordentlig uppladdning inför nästa år. Ta vara på sommaren och skaffa en ordentlig solbränna – och var ingen fyrkant! Glad sommar önskar vi på Tuppluren! Kerstin och Jens Redaktörer

Inspektor

Q uratel Oj, vilken vår vi har haft!

Vad är en nation - egentligen?

Nu är det bara upploppet kvar av en händelserik termin, som nog kommer att läggas till handlingarna som en av de där terminerna när förmän och medlemmar har gjort sitt yttersta för att allt skall bli bra och vi skall ha roligt nästan jämnt. När vi summerar våren blir vi nästan tårögda över det engagemang som läggs ner här på nationen.

En nation, sägs det, är en organisation som förenas av gemensamma vanföreställningar om sitt ursprung. Att bestämma vad en nation betyder eller vart den är på väg är ingen trivial uppgift. Man förstår hur svårt det tedde sig när skånska nationens förste hedersledamot, professorn och biskopen Carl Adolph Agardh, satte temat för en s.k. övningsdisputation år 1831 till ”Ehuru en nation stiger i hyfsning stiger den dock inte alltid i sedlighet”.

El ninõ, även kallat spääxet, har haft återuppsättning av det bejublade spääxet Erik XIV. Det rapporteras att de illvilliga spääxarna inte lyckades bringa samma oordning på expen som vanligt, mycket beroende på att PQ blängde elakt från sitt skrivbord som han inte lämnade annat än för att gå hem och sova. Snart är det sommar och dags för Q att lämna över. Med en tår i ögat tackar hon för sig, i trygg förvissning om att den nyvalda quratorn, Mina Bengtson kommer att göra underverk för nationen. Siste april blev även i år en minnesvärd upplevelse, en sån där dag man verkligen känner att man bor i Lund, en stad med gamla traditioner och inte en av de där hålorna med universitet grundade på 1900-talet. Det var skoj att se några gamla ansikten bland jobbarna på kvällen och kanske var det närvaron av våra Proinspektorer med fruar som gjorde sittningen till en lite mer städad tillställning än de senaste årens sjöslag.

Nationslivet är ju för många studenter mer än fester, lekar, möten och pengar – det är också långa nätters läsning liksom långa nätters prat till gryning – ja för åtskilliga också ett hem. Carin Mannheimer beskriver detta i den dikt som avslutar Acta Christianstadensa III och som slutar med hyllningen till Nisse: ”inspektor dig förutan, vad hade blivit av mitt liv?”. Nationerna vid Lunds universitet har kanske inte idag som förr sin stora betydelse genom att förena studenter från samma landsdel. Tvärtom har den aspekten på nationsgemenskapen blivit allt mindre uttalad. Vilken nation man väljer styrs idag ofta av helt andra omständigheter än vad som fordom gällde. Det man som student söker är en gemenskap, en intellektuell miljö, en boendemiljö, kanske en festmiljö – men – och det skall vi inte bortse från – fortfarande kanske också en länk till hembygden.

Passa nu på att vila er under sommaren. De flesta av oss måste nog jobba, men njut av att slippa behöva umgås med böcker och att få ett avbrott från den vanliga lunken av föreläsningar och läsesalar. Sen kommer augusti som en räddande ängel och räddar dig från elaka chefer och tidiga morgnar. Det finns inget som är så bra för studiemotivationen som ett tråkigt sommarjobb!

För många studenter har säkert fortfarande den regionala samhörigheten stor betydelse. Vi skall inte heller glömma bort värdet av att en region kan se en viss nation som sin och därmed i råd och dåd söka stödja dess arbete och utveckling. Osby och Kristianstads kommuner märks i Krischans vardagsliv, men det finns fler kommuner i nationens traditionella upptagningsområde. Ni är mycket välkomna att märkas mycket mera.

Anne Lindén och Hjalmar Arvidsson Q och PQ

Lennart Thörnqvist Inspektor

3

Bääng

Bääng har denna gång varit ute på rokad och hunnit med inte mindre än tre nationsluncher på tiden av två. Inte illa pinkat för två synnerligen upptagna recensenter. Vår resa gick via mitten till botten och slutligen upp i toppen. Historien är som följer: Bakom Krischansta finns en stor betongkloss vid namn Helsing-krona nation. Efter att under lång tid ha lyssnat till det lika glada som falska helgskrålandet från kolossens balkonger tog Bääng beslutet att bedöma verksamheten inifrån. Redan långt ut i foajén var utrymmena knökfulla och trots att Micke var på plats innan klockan

4

tolv hamnade vi bakom de vesselsnabba teknologerna.Sedermera fick vi köa si så där halva dagen... Vad som uppenbarligen lockade oss alla var vattnig korvstroganoff på en bädd alternativt hög av penne toppat av sallad och kantat med bröd. Vid närmare kontakt med maten kunde vi klargöra att vi hade att göra med falukorv som simmade i mycket lättflytande tomatpuré. Bedömningen gjordes då såsen inte klibbade på pastan. Med andra ord förelåg misstänkt låg klickfaktor. Dock hade per-sonalen lyckats med konststycket att få lagom pastakonsistens, vilket är få storköks-

amatörer förunnat. Å andra sidan kunde salladen varit något mer inspirerande då den enbart repre-senterades av morötter och säll-synta majskorn. Men ett plus för mödan lagd att riva morötterna och det högre näringsinnehållet än i enbart salladsblad. Till efterrätt bjöds äppelkaka vilket bestod av sockerkaka med lite kanelstänk. Trots frånvaron av äpple var bitarna saftiga och mumsiga. Ulla fick, efter förfrågan, till och med ta del av resterna. Den sortens service-mindedness står högt i kurs i denna spalt! Lokaliteterna fann vi vara luftiga men utan vidare imponerande utsikt både

Tre frågor till... nya Q vad det gäller de yttre och de inre domänerna. Micke konstaterade besviket att den förut så ringlande kön utgjordes av övervägande manlig belägring på bekostnad av kvinnlig fägring. Med sin fingertoppskänsla för såväl garnityr som skönhets-missar fastställde Micke även det faktum att vissa dukar i själva verket var sängöverkast. Eventuellt skulle detta kunna motiveras av ökad bohemisk atmosfär men de simulerade dukarnas förflutna vill Bääng, för magens sinnesro, ovetande lämna därhän. Bääng hade där näst för avsikt att ånyo bege sig ner i en av Lunds nationers alla källarlokaler. Denna gång var målet den till Krischansta närliggande grann-nationen Sydskånska. Någon gång på 2000-talet övergick en hel del av nationerna till att skjuta fram lunchernas öppnande till kvart över tolv. Troligen skedde denna förändring som ett svar på att fler och fler fakulteter var tvungna att skära ner på antalet föreläsningstillfällen. Detta innebar att en stor del av univer-sitetets studenter inte längre hade föreläsning fram till lunch. De lyckliga få, som fortfarande fick gå på föreläsning fram till tolv, blev de olyckliga små, längst bak i nationernas matkö. I värsta fall hade de föreläsningsfria kamrat-erna redan ätit upp all mat innan de olyckliga få hunnit låsa cykeln. Bääng tycker dock att Sydskånska drivit framskjutandet lite väl långt när den hungrande kön meddelas kvart över tolv att köttet nyss anlänt och att man redan om tjugo minuter eventuellt kan börja servera mat. Då Bäängs radarpar tillhör den ringa skara som även föreläses på eftermiddagarna beslöt vi oss för att erkänna slaget förlorat och styra kosan annorstädes. Nu krävdes något riktigt upp-lyftande! Sagt och gjort. Vi

tog hissen till Lunds Nations Penthouse. Här serverades en inte helt oangenäm laxfilé med kokt skalad potatis och hollandaisesås. Vi fann att laxen var alldeles ganska perfekt stekt med en väl avvägd mängd vit- och citronpeppar. Såsen var underbart fet och smörig och salladsbuffén väl tilltagen. Där fanns rödlök, oliver, tomat, sallad, morötter, majs och två sorters dressing. Även flera sorters bröd fanns att tillgå. Som vegetariskt alternativ erbjöd köket linsrörefylld gul eller grön paprika med inslag av chili. Enligt Bäängs smaklökar kanske inte så värst spännande i jämförelse med laxen men å andra sidan kan man inte begära att det höjdbelagda köket ska ligga på topp i alla avseenden. Stämning var, vid vår sena ankomst, himmelskt avslappnad och lugn. Kanske berodde det delvis på den höga friska luften och den underbara utsikten över hela söderslätt och sundet. Flera olika typer av sittmöjligheter är något som Lunds tycks ha satsat på. Här finns höga barbord för den som gillar att sätta sig på höga stolar, ordinära bord och stolar samt soffbord med sittkuber för den kortväxte.

Vid nationsmötet den 28/4 fick Krischansta nation en ny qurator. Hon heter Mina Bengtson och är bördig från Sigtuna. Tuppluren gratulerar och ställer några frågor till den nyvalda. När kom du till Lund och vad pluggar du? Jag kom till Lund 2000 för att läsa till socionom. Nu har det till och med blivit en magisterexamen i socialt arbete.

Trevligt med Lunds är också att man serverar lunch måndag till fredag vilket gör att man aldrig behöver undra om det var i dag eller i går som det var lunch. Ett säkert kort med lika god mat som vår hitintills solklara favorit Krischansta nation.

Hur hamnade du på Krischansta? Jag har under min tid i Lund provat olika nationer men när jag kom till Kristianstad nation var det som att komma hem. Jag fick ett varmt välkomnande och visste att jag var här för att stanna.

Ulla & Micke

Vad kommer vi att få se mer av på nationen med dig som Q? Vad kommer vi att få se mindre av? Jag vill att nationen jobbar för att fler ska engagera sig. Jag vill att vi lyfter fram våra duktiga tjänstemän, lägger undan sura miner och konflikter.

5

Rapport från Högländerna Lustigt ändå hur fort man vänjer sig vid saker och ting. Efter min första dag på labbet undrade jag hur farao jag skulle kunna få något gjort överhuvudtaget utan någon av den utrustning och de resurser jag är van vid hemifrån, men vet ni, det har faktiskt gått hur bra som helst. Lite svårare har jag haft att vänja mig vid standarden på lägenheten som är långt ifrån godkänd med svenska mått mätt. När det gäller boende är Skottland faktiskt lite av ett U-land och man kan ju undra när utvecklingen har kommit så långt att varmoch kallvatten blandas i kranen och heltäckningsmattan är borta från köket. Så nu sitter jag alltså här i mitt smått klaustrofobiska studentrum, som nuförtiden faktiskt känns nästan rymligt och undrar var i all världen tiden tog vägen. Har nu bara ett fåtal veckor kvar och det känns verkligen som om tiden har flugit fram! Har fått vänner här som jag kommer att sakna enormt,

6

för även om vi håller kontakten känns det knappast troligt att jag kommer att träffa alla igen. Till alla er som funderar på att ta en termin eller ett år utomlands har jag bara en sak att säga – gör det, du kommer inte att bli besviken. Visst kan det vara lite krångligt med allt man måste fixa för att hitta rätt kurser på rätt universitet, men tro mig det är värt allt jobb! Att mitt val föll på just Skottland är väl knappast ett mysterium för alla er flickor som sett Braveheart eller som tycker att Sean Connery’s accent gör honom till den sexigaste mannen i världen. Nåja, om man letar efter pojkar i kilt, lär man inte bli besviken. Inte heller om det är whisky man är ute efter, bara i trakterna runt Aberdeen, ligger 49 whiskydestillerier, alla öppna för rundturer och ja, provsmakning. Dessutom är det sjukt roligt att vara utbytesstudent och få uppleva en helt annan studentmiljö än den

i Lund. Aberdeen är en studentstad av nästan samma kaliber som Lund och universitetsområdet ligger enormt vackert mitt i gamla stan, bland ringlande kullerstensgator och trånga gränder. Här finns dock inga nationer, något som gör att man saknar de gamla kära blåvita balkongerna än mer. I stället har de massor av olika föreningar för allt man kan tänkas vilja hitta på, det är bara att leta reda på sitt intresseområde och om det inte finns någon förening startar man en helt enkelt. Så vad du än är för typ, poet, rollspelare, fotbollsfantast eller whiskyälskare, du kommer att hitta hem. Jag hittade mitt hem i en pool, närmare bestämt tillsammans med kanotklubben. Ett underbart gäng fullständigt galna polooch forskanotister som dessutom aldrig tackar nej till en fest. Tur man tränade upp sig ett år i quratelet.

Några överlevnadstips för Skottlandsresenären: 1. Ha med dig massor av mynt, man får aldrig växel på bussarna och innan man lyckats skrapa ihop en ansenlig samling växelmynt riskerar bussfärderna att ruinera en. 2. Titta åt vänster innan du går över gatan, titta sedan åt höger och åt vänster igen. Men gå inte ännu, titta för säkerhets skull en gång till i båda riktningarna. Inte nog med att alla kör på fel sida, här skulle bilisterna aldrig drömma om att stanna för en vilsen fotgängare, de har ju faktiskt bråttom. Jag misstänker stark att de alla i hemlighet drömmer om att klippa en fotgängare, så låt dem inte få chansen!

William Wallace - killen var ingen klenis (Jörgens hand)

3. Hittar du ett ljusbevakat övergångställe så använd det, men stå inte och dröm när det slår om till grönt, för tiden för övergång är noga beräknad. Är du inte i fysisk toppform har du inte en chans att hinna över! 4. Haggisdjur finns inte! Alla historier om dem är väldigt söta, men låt dig inte luras. Haggis är och förblir ett ut- och invänt får.

Ruiner är ungefär lika vanliga här som röda stugor i Sverige.

5. Bli inte rädd om en gammal tant börjar prata med dig på bussen. Men bli inte heller förvånad om du inte förstår ett ord hon säger. 6. Får du tillfälle – gå på en ceilidh! Det är något av det roligaste jag har gjort här. Det har allt – kiltar och fart, fläkt och underbar skottsk musik! Och om man inte skulle nöja sig med det är det ett sjujäkla träningspass också! Med andra ord något för allaJ Catja Freiburghaus Utrikeskorrespondent i Aberdeen foto: Jörgen Sjöstrand

Haggis - faktiskt gott

7

A Lund Spring Welcome

The inquistions about what was going to happen and reminiscences of past holidays filled the airs of Lund with anticipation. Students made efforts to be in the right frame of mind to in order to celebrate the last day of April or Valborgsmässafton. The weather forecasts were watched with a greater zeal than usual just to ensure that nothing muddled up the festivities. Come that sunny Saturday the Swedish flags were flying on roof tops in honour of the King’s Birthday. The morning was filled with activity as many students trotted to their respective nations to have breakfast carrying green bags characteristic of Systembolaget. This was to be no ordinary breakfast. At Krischansta Nation, a few unflagging members of the nation showed up at the Gillis to celebrate Valborg the Krischan way early in the day. The nation’s Quarelet made sure that everybody was in the best mood.

8

Galloping snaps, beer and cider and singing some of the nationsvisor, the day was off to a good start. In a wonderful mood, the nation’s colours of blue, yellow and green were used as our facial cosmetics, setting the stage for the festivities with students from other nations. With the Krischansta banner at the helm of our small procession, the nation’s members marched onto AF borgen singing loudly and proudly. After a brief contest of which nation sings or shouts best, the nations were lined in order of their establishment at Lund University. The nations’ band followed by Östgöta nation, led the student procession from AF through the city centre to Idrottsplatsen on the west side of Lund. Here, one of the few competitions between Lund University’s nations was to occur, with friendly activities such as dragkampen, staffet and brännboll. After a few hits by the matching band, the formalities were put to rest and the competition

got underway. The dragkampen or rope pulling kicked off the events. Eight members for each nation stood at opposite sides of the rope and after some intense pulling and being pulled, the weaker team was eliminated. Krischansta Nation had a relatively easy ride with Sydskånska Nation in the mens’ dragkamp thanks to the unrelenting cheering of the Krischansta ladies. The brännboll (soft ball) and staffet (relay) started a while later. The relay had Lund University uniqueness to it. The boys and girls ran together. Four members of each nation stood at opposite sides of the fifty-metre track, and instead of handing the usual relay baton to the next participant, a highfive was just enough to get next participant running.However, Krischansta Nation had a different idea for the relay. The relay between Krischansta, Helsingkrona and Sydskånska started with a sibling-like holding of hands as the three nations set off to compete against each other.

After the first high-five, the other two nations continued on with the running business while Krischansta members enjoyed a peculiar coffee punched with Skånebesk snaps in the middle of the running track. By that time, the Krischansta luck in the dragkamp had run out for both the ladies and men as Helsingkrona triumphed in both cases. Helsingkrona went on to win the men’s while Kalmar Nation won the ladies’ dragkamp. The events at idrottsplatsen were capped off with a little-league rock concert by Lund’s Blommor as the crowd enjoyed noon beer. Appreciation for the various nations’ Qurators and Proqurators was through something reserved for unpopular politicians. The Qurator and Proqurator of each nation knelt down and had pies thrown at them their nation comrades. It had barely passed noon when the competitions ended. The festivities then headed to Lund’s Stadsparken were one of Lund’s biggest parties was taking place. The biggest percentage of students was in the park grilling, having picnics and intoxicating themselves with all kinds of alcohol. The party’s after-effects were fatigue and afternoon hangovers. Those who still had party energy in them prepared themselves for the evening’s festivities at the different nations.

The day’s twilight witnessed an occasion like no other in Lund at Tornavägen where Krischansta, Helsingkrona and Sydskånska nations combined forces to make one of the biggest evening parties of the day. After the sittnings at the different nations, guests gathered in the Krischansta Nation backyard for a live concert while the respective nations played different kinds of music to suit all guests. In all, four dance floors!

After three o’clock in the morning, guests were carousing there way home with little probability of remembering most of the day’s events as they nursed their hangovers on Sunday. The year’s Valborgmässafton festivities lived up to their traditional prospects in welcoming a beautiful spring to Lund without any incidents. By Sunday morning, the next mass anxiety was on everybody’s lips: Midsummer! text: Albert Tumusiime foto: Krischansta nation

9

Compact Living

Här sitter jag i min lilla 1:a på Norra Fäladen och funderar. Har läst om trenden med Compact Living, att få ut så mycket som möjligt av en liten yta. AF Bostäder har anammat den här trenden i alla fall, de försöker få ut så mycket i hyra som möjligt för sina små ytor. För 3000 kr i månaden får jag 21 m2 i Lunds Ultima Thule*, är det verkligen försvarbart? Man kan få en 2:a i centrala Malmö för ungefär samma kostnad och för bara 1700 kr i månaden kan man uppenbarligen få ett studentrum på Sandgatan här i Lund. Varför betalar jag då nästan det dubbla för min 1:a i avkroken? De moraliska rättviseaspekterna kan vi spara, jag har en annan poäng med mitt resonemang. Med tanke på den höga månadskostnaden för mitt boende (för närvarande c:a 53 % av min månatliga inkomst) så tycker jag ju att jag borde få något alldeles speciellt för pengarna. En tjusig penthousevåning, kanske, eller åtminstone en någorlunda rymlig lägenhet? Eller är det rentav så att jag redan har det, men inte inser det? Är mina 21 m2 optimalt utnyttjade? Borde jag kanske nöja mig m e d något lite mindre? Jag kontrollerar boytan för att se om det finns några tecken där på att jag lever ett liv i omedveten lyx och spatiöst överflöd. Varje kvadratmeter kostar mig circa 1286 konor** om året, hur många av dem behöver jag? Badrummet först, då. Toalett, handfat och dusch på runt 1,5m2. Toaletten får väl klassas som en del av livets nödtorft, men handfatet känns överflödigt. Varje gång jag däckar på toaletten efter en utekväll så slår jag huvudet i den vassa porslinskanten. Bort med det alltså, dessutom kan man väl

10

diskutera om jag verkligen behöver två handfat i lägenheten, det finns ju nämligen ett i köket också. Duschen är viktig ur hygiensynpunkt, men eftersom det läcker ut vatten på golvet i köket när man duschar i den, så vore det kanske bäst att skrota den helt och övergå till att sköta alla duschbehoven på Gerda i fortsättningen. Då ökar man samtidigt träningsfrekvensen med nästan 100 %. När bara toaletten är kvar har vi alltså snabbt sparat in runt 965 kr, bara i badrummet. Köket är inte så mycket att orda om. Det är visserligen rejält tilltaget, minst 2m2 varav endast 80 % utgörs av vit-

varor och förvaring. De två små kokplattorna skulle kunna slås ihop till en större så att hela stekpannan får plats, men det är oklart om det verkligen skulle spara något utrymme, kanske bättre att köpa en mindre stekpanna istället. Vasken som jag just nämnde är det antagligen klokt att behålla, dels ur disksynpunkt, men också för att det inte är ergonomiskt och hygieniskt försvarbart att ta allt sitt dricksvatten ur toalettstolen. Vad gäller resten av lägenheten så är det vid en sådan här kontroll pinsamt uppenbart att jag verkligen har mer utrymme än nöden kräver. Loftsäng Tromsö från IKEA möjliggör plats för en soffa med tillhörande soffbord. Vidare finns det plats för både matbord och skrivbord samt ett gäng stolar och ändå, vilket i sammanhanget är fullkomligt hårresande, så finns det plats (läs: faktiskt golvutrymme) att gå mellan alla dessa möbler. Det är ju bara jag som bor här, vad ska jag med tvåsitssoffa, fyra matsalsstolar OCH en skrivbordsstol till? Jag må vara storväxt, men har ju fortfarande bara en rumpa! Vad är det jag har tänkt mig; hela havet stormar, kanske? Jaja, sängen är ju svår att förhandla bort, jag tillbringar ju trots allt den mesta tiden där, men soffan är rent överflödig och likaså soffbordet, ut med skrivbordet också, när pluggade jag senast? Skjut in matbordet och en av stolarna under sängen och skrota resten, så vips har man sparat bort 10 m2 till. Totalt sett har vi nu minskat boytan med mer än 50 % och utgifterna med 13182 kr om året, för att inte tala om all städtid och dyra möbelinköp vi sparat in på.

”Krischanit, krischanit, det är bra att va´…” Den här undersökningen visar alltså med all önskvärd tydlighet att jag inte har ringaste anledning att klaga över min höga hyra, utan snarast bör se mig om efter en mer studentanpassad lägenhet på modesta 10 m2. Om man dessutom betänker att lägenheten ligger inom Lunds stadsgräns och därmed på rimligt cykelavstånd från centrum, så inser man att jag inte bara inte har anledning att klaga utan faktiskt är bortskämd. Från och med nu ska jag sluta klaga på hyran och istället klaga på AFB som inte tillhandahåller mindre lägenheter, helst minst en halvtimmes cykelväg från stan. text: Lisa Hagman illustration: Olof Werngren *(lat.) ung. yttersta norden ** Månadshyra 3000 konor på nio månader och 21m2.

Göteborg-Lund. Vem kom på den fullkomligt absurda tanken att hyra en buss och köra upp till Göteborg och sedan cykla ner till Lund igen därifrån!? På en tandemcykel! Och dessutom övertala en massa andra människor att göra det samma! Och tävla mot dem!! Måste varit en synnerligen störd person med lätt sadistisk fallenhet. För här sitter jag nu med en träningsvärk som heter duga och ett enormt sömnbehov. Och ändå skulle jag göra om det igen i kväll om någon bad mig! Ja, tandemstaffetten är en händelse utan jämförelse som återkommer varje år utom under karnevalsår. Ett 15-tal lag ställde i år upp med var sin buss och ett antal cyklister. Krischan var naturligtvis också med och det med ett fantastiskt lag. Det hela började med

att vi träffades på nationen på fredagen den 6:e maj o samlades för att packa in oss i vår för ändamålet hyrda regionbuss. Med oömma kläder, ombyte, sånghäften och stora påsar med godis och frukt invaderade vi bussen och började färden mot Göteborg. Vår fantastiska tandemgeneral Lisa, gav hela tiden instruktioner om vad som skulle komma att hända när vi väl kom fram och under resans gång hann vi även med saker som bussbowling och att utse bussens transa. Väl i Göteborg spenderade vi först dagen på Liseberg med att roa oss kungligt och drottninglikt på bästa sätt. Vissa försvann in mot stan istället men jag och mitt sällskap stannade och upplevde sådana attraktioner som rulltrappan upp till biografen och lekte lekan ”vem hittar flest BK-ställen”.

11

sprang kanske inte ut och hejade heller varje gång vi stannade för att byta cyklist under natten, men det var det å andra sidan inte många som gjorde. Framåt 6-7 på morgonen var det en ytterst liten tapper skara som kämpade på med hejaramsor och glada tillrop. Två deltagare(skall inte nämna några namn) i vår delegation gav sig själva uppdraget att pussa på någon person ur alla de konkurrerande lagen och stod för det sociala utbytet på parkeringen, annars var det mycket gruppdansande för att bygga upp krischanstämningen. Vid 23-tiden var det så dags att bege sig igen och nästa par cyklade iväg, även de ivrigt påhejade av resten av laget. Resten av oss packade in sig i bussen och började hugga in på den medhavda ölen, energidryckerna och smörgåsarna. Janne gjorde ett stabilt jobb och körde över rondeller och trottoarkanter och vi var lite rädda ett tag att vi skulle krocka med mer än bara Blekingskas buss som vi hade råkat backa in i på Götaplatsen.

Framåt kvällen träffades vi alla vid bussen igen och drog till Götaplatsen för att möte upp med alla de andra nationerna, JF, och ett antal lth-sektioner som skulle tävla i år. Denna invasion av människor som alla tävlade om att höras och synas mest och visa för alla andra att de minsann hade roligast, bäst sammanhållning och naturligtvis är bäst på alla sätt och vis, måste ha hörts över hela Göteborg! Självklart dominerade Krischan platsen och ägde totalt. Vårt första par att cykla iväg var inga mindre än Anne och Hjalmar, vår qurator, respektive proqurator. Ivrigt påhejade cyklade de första sträckan ut till Ikeas parkering där vi sedan stan-

12

nade för kvällens första utomhusdisco. I en och en halv timme dansade vi loss till tonerna av Nanne Grönvall, Britney och en massa eurodisco. Jag kommer nog aldrig att kunna höra ”Håll om mig” igen utan att känna ett skriande behov av att krama om alla jag ser och hoppa upp och ner. Plötsligt inser jag vilken euforisk känsla det måste vara att gå på ravedisco där man dansar tills svetten lackar och bara älskar alla människor omkring en för att de delar upplevelsen med en. Erkännas ska att de enda som behövde vara nyktra på bussen var vår busschaffis Janne och general Lisa. Trots detta var det inte så många som blev särskilt fulla. Inte så det störde ialf. Klart, det härliga Perstorpsgänget bak i vår buss

Under natten avlöste cyklisterna varandra och vi sprang ut ur bussen varje gång vi fick syn på dem för att hälsa dem med att göra vågen eller sjunga krischansånger, nog mycket också för att hålla oss själva vakna... I Falkenberg stötte vi på vårt första stora regnoväder med klara inslag av hagel (läs skott i pannan på alla som vågade sig ut ur bussen) och våra cyklister, Karin och Fredrik, såg inte glada ut över att vara tvungna att ha skrivit upp sig på just den sträckan. Men de klarade det med bravur och hela bussen överöste dem med glädje när de som kom fram vid nästa anhalt för byte. Våra stora hjältar annars var Johan, Micke och Finnur som tog de svåraste bitarna med uppförsbackar mot slutet. Johan och Finnur klev inte av cykeln en enda gång uppför Hallandsåsen och det är en bedrift om något som alla kan hålla med om när man

sett hur hårt de cyklande sliter och man själv sitter och försöker låta bli att somna på bussen och tittar på. Naturligtvis skall vi heller inte glömma Ile som egentligen cyklade för en konkurrerande buss men som smög över till oss och tog en sträcka hos oss också. Det t o m trots att han inte kunde gå normalt i Båstad efter att ha cyklat dit. Naturligtvis finns det fler hjältar, som Andreas och Magnus som var på väg att kräkas av trötthet och lätt bakfylla när det var dags för deras tur att cykla, och alla som överhuvudtaget höll sig vakna hela natten för att cykla är väl värda all respekt. Att cykla kl 7 på morgonen efter att ha varit vaken i 18 timmar kan ta knäcken på vem som helst. Väl framme i Lund, 17 timmar efter samlingen på Götaplatsen, satte det sista rycket igång. Nu var det min tur att nästan kräkas av en rejäl överdos koffein, men en krischanit stupar inte på mållinjen efter att ha pumpat så hårt hela natten. De sista hundra metrarna in till stan från en parkering på norr, cyklade Lisa och Emma, vår 6m. Vi andra åkte i förväg till fontänen i Lundagård för att kunna ge dem ett mottagande utav sällan skådat slag. Redan innan några deltagare från de

andra bussarna började trilla in i parken så hade vi hoppat ner i fontänen och badade så det stod härliga till, trots den något negativa temperaturen i vattnet. Vi stänkte och plaskade och lekte med partyapan Teobald som jag köpt i ett stånd på Liseberg i ett tappert försök att hitta något riktigt störigt som skulle kunna irritera folk rejält på bussen. Teobald hade nämligen en liten ljudapparat i magen som skrek utav bara helsike när man kramade honom. Min ansatts misslyckades dock ganska rejält eftersom de allra flesta verkade tycka att det var förfärligt roligt att omfamna honom, primalskrik eller inte. Och även om partypriset gick till Göteborgs nation så lovar jag att inget slog den glädje vi utstrålade över att få blöta ner våra kroppar i smutsigt fontänvatten. Det måste trots allt ha varit renare än vi var! Jag lyckades låta bli att däcka i fontänen och även om jag har stora problem med att överhuvudtaget förflytta mig som det är nu så skulle jag lätt göra om det igen, redan i morgon, om jag blev ombedd! Tack alla för att ni förgyllt mitt liv i över ett dygn i sträck. Lycka är Tandem, Tandem är Kärlek! text: Viktoria Söderberg foto: Krischansta nation

Nationen tackar sponsorerna Fotoquick Image Center Företagsfrukt AB ICA Kvantum i Kristianstad Jättekul Tunaparkens Konditori Widerbergs Kött

13

Vad sa du att du läser, sa du?

Vi är alla studenter vid Lunds Universitet, men hur mycket vet vi egentligen om vad våra medstudenter gör? Det finns hur många kurser och utbildningar som helst att välja mellan, den ena konstigare än den andra. Vad alla dessa ”konstiga” kurser handlar om och vad de leder till ter sig dessutom alldeles självklart för studenterna som läser dem. Tuppluren har gjort undersökningar och intervjuer och ska här presentera två ämnen och en utbildning: Vid institutionen för filosofi kan man läsa praktiskt filosofi. ”Vad är det?” undrar Tuppluren. Vad är det som är det praktiska med det hela? Tuppluren ställer frågan till Johannes Persson (som i och för sig är teoretisk filosof…) vid institutionen för filosofi. Johannes berättar att praktisk filosofi sysslar med normativa frågor och frågor som rör moral och etik, till skillnad från teoretisk filosofi som mer rör sig kring kunskap, sanning och vetenskapsteori. Även om det heter just praktisk filosofi, är det egentligen inte så praktiskt i vanlig bemärkelse. De flesta som läser kurserna har dem som en del i en längre utbildning. I Norge(!) finns det dock praktiska filosofer som har yrkestiteln ”filosof ” och praktiserar sin praktiska filosofi. Studentskan Sara Andersson läser till logoped. En del tror att logopeder arbetar med fötter*. Så är det inte. Sara berättar att logopeder hjälper människor som har problem med talet eller språket. Exempelvis kan det handla om stamning, heshet och eller sjukdomar som påverkar talförmågan eller språkförmågan.

hvem (altså hvor i verden og hvilken social klasse/køn/alder) der tænker og hvorfor. Men det er også et spørgsmål om hvordan natursynet var i fortiden, i det dette har formet hvad vi tænker idag. Og det er spændende, men til tider også lidt flummigt:-) Vad blir man om man läser humanekologi? Jeg har ingen aning om hvad man bliver, men vores lærere opfordrer os mycket til at forske!!! Inden jeg börjet med plugget tænkte jeg især at jobbe med ekologi eller naturbeskyttelse eller noget i den retning, men nu ved jeg faktisk ikke hvad jeg vil når jeg bliver færdig. Dog er jeg sikker på der er masser af muligheder, i hvert fald får vi en masse meget vigtig viden om hvordan verden er skruet sammen, som der findes masser af anvendelse for! Brukar folk känna till din utbildning? Det er yderst sjældent at jeg møder nogon der kender til humanekologi, og hvis de gør er det fordi de kender en anden dansker der har læst et kurs eller to.. Text: Kerstin Håkansson Foto:Robert Nilsson *Logoped är en sammansättning av grekiskans logos som betyder ord, och ped som kommer av grekiskans pais (genitiv paidos) som betyder barn. Morfemet ped är alltså inte detsamma som i t ex. pedikyr, där det istället är latin och betyder fot. Källor: NE och Internationellt morfem-lexikon av Ellegård.

Logopedutbildningen är fyraårig. Vad läser ni så länge? Vi läser språkvetenskap, psykologi och lite anatomi. Sedan läser vi självklart logopedi, vilket innebär att vi läser om språkutveckling, olika handikapp och annat som påverkar talet eller språket. Mette Lindschouw Sørensen, utbytesstudent från Danmark, läser humanekologi, men vad ÄR egentligen humanekologi undrar Tuppluren och önskar sina läsare lycka till med danskan! Jeg bliver ofte spurgt om dette, især når jeg er i Danmark hvor vi ikke har mulighd for at læse dette fag. Men det er ganske enkelt, det er om hvordan mennesker forholder sig til naturen. Altså hvordan vi tænker om naturen, hvordan vi agerer i den, og hvordan vi behandler den. Og ikke mindst

14

En humanekolog och en logoped...

”Äntligen”- ny musikal på AF i höst

Kalendarium

Vart fjärde år sätts det enligt traditionen upp en musikal i stora salen på AF. Det började redan 1980 med musikalen Hollywood och senast, 2001, satte man upp Musikalen Spel. I september är det dags igen med Musikalen Äntligen.

Maj 2005

Då som nu bygger arbetet och den slutgiltiga föreställningen på en ensemble av ideellt arbetande studenter. Målet är att projektet skall bli en smältdegel för studenter från många olika delar av Lunds studentliv. Detta är en musikal i modern romantisk pop- rock- stil. Manusarbetet har låtit sig inspireras av Shakespeares ”Mycket väsen för ingenting”, och bygger på två till tre olika kärlekshistorier, med triangeldramer, svartsjuka och ond bråd död. Alltså flera klassiska ingredienser, men även med några nya. Musikalen är förlagd till mer modern tid, där likheterna med Shakespeares drama är begränsade. Föreställningar ges helgerna 16-18 och 23-25 september. Besök gärna vår hemsida på www.af.lu.se/musikal

23 28 31

Nationsmöte KNV-möte Seniorsmöte

Ju ni 2005 3 10

Expen stänger Brooklyn

Juli 2005 15-16 Spääxföreställingar i Kristianstad

För mer information, kontakta någon av nedanstående:

Augusti 2005

Erik Sillén Projektledare & producent [email protected] 0708-984532

29

Zackarias Jerneck Ekonomi & marknadsföring [email protected] 0708-439284

Expen öppnar

Veckan på Krischansta

Gillar Du att

Tis:

Tornakören

19.00

Volleyboll och innebandy

22.00

skriva, rapportera, redigera, fota, roa, illustrera, kåsera eller informera

Ons: Lunch Pub: Snapphanen Basket

alltså helt enkelt

göra tidning? Gör det med oss!

Tors: Innebandy och volleybolll

12.00 19.00 22.00 21.30

Fre:

Sittning Klubb: Brooklyn

19.00 22.30

Sön:

Nisses café

13.00

Fotboll

19.00

Mejla till [email protected]

Tupplurenredaktionen

15

Tuppluren, Kristianstads nation Tornavägen 7, 223 63 Lund