1(113) Datum
2011-09-26 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens stab Vipul Vithlani, Ekonomichef 0171-527 16
[email protected]
Delårsbokslut 2011 Kommunfullmäktige
Vår beteckning
KS2011/159 nr 2011.2280
Innehållsförteckning 1 Förvaltningsberättelse ............................................................................4 2 Håbo kommun ........................................................................................4 2.1 Uppdrag och ansvarsområde .........................................................................................4 2.1.1
Mål och politisk viljeinriktning ................................................................................................................... 4
2.1.2
Mål för god ekonomisk hushållning .......................................................................................................... 4
2.1.3
Finansiella mål.......................................................................................................................................... 5
2.1.4
Sammanfattande bedömning av nämndernas mål................................................................................... 5
2.2 Ekonomi ..........................................................................................................................6 2.2.1
Resultat..................................................................................................................................................... 6
2.2.2
Prognos .................................................................................................................................................... 6
2.2.3
Resultaträkning......................................................................................................................................... 7
2.2.4
Resultat jämfört med budget .................................................................................................................... 7
2.2.5
Avvikelser mellan budget och resultat för nämnderna, mkr...................................................................... 7
2.2.6
Resultat år 1996-2010 och prognos år 2011 ............................................................................................ 7
2.2.7
Skatteintäkter............................................................................................................................................ 8
2.3 Kostnadstäckningsgrad ..................................................................................................9 2.3.1
Nettokostnader i förhållande till skatt och statsbidrag .............................................................................. 9
2.4 Investeringar ...................................................................................................................9 2.4.1
Investeringar i anläggningar och inventarier 1996-2010, prognos 2011 ................................................ 10
2.4.2
Betalningsflödesanalys ........................................................................................................................... 10
2.4.3
Investeringsnetto .................................................................................................................................... 10
2.4.4
Finansieringsnetto .................................................................................................................................. 10
2.4.5
Förändring av likvida medel.................................................................................................................... 10
2.5 Avskrivningar ................................................................................................................10 2.6 Finansnetto och räntekostnader ...................................................................................11 2.7 Avstämning av balanskravet.........................................................................................11 2.8 Framtiden......................................................................................................................11 2.8.1
Budgetföljsamhet .................................................................................................................................... 11
2.8.2
God ekonomisk hushållning ................................................................................................................... 11
3 Personalredovisning............................................................................. 12 3.1 Definitioner och begrepp...............................................................................................12 3.2 Åldersstruktur................................................................................................................13 3.3 Pensionsavgångar ........................................................................................................14 3.4 Arbetad tid och resursanvändning................................................................................14 3.5 Redovisning av sjukfrånvaron ......................................................................................15 3.6 Företagshälsovård ........................................................................................................15 3.7 Friskvård .......................................................................................................................16
4 Resultaträkning .................................................................................... 16 5 Balansräkning ...................................................................................... 17 Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
2(113)
6 Betalningsflödesanalys......................................................................... 18 7 Investeringsredovisning........................................................................ 19 8 Driftsredovisning................................................................................... 20 9 Redovisningsprinciper .......................................................................... 21 10 Notförteckning ...................................................................................... 23 10.1 Noter - Kommunens resultaträkning ............................................................................23 10.2 Noter - Kommunens balansräkning .............................................................................25
Kommunstyrelsen………………………………………………………………...29-38 Överförmyndarnämnden………………………………………………………...38-39 Bildningsnämnden…………………………………………………………….....40-55 Skolnämnden……………………………………………………………….........56-69 Socialnämnden………………………………………………………………......69-89 Miljö- och tekniknämnden……………………………………………………..89-113
Bilagor 1. Håbohus AB 2. Marknads AB 3. Räddningstjänsten i Enköping/Håbo
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
3(113)
1 Förvaltningsberättelse 2 Håbo kommun 2.1 Uppdrag och ansvarsområde 2.1.1
Mål och politisk viljeinriktning
Ekonomisk översikt Lagstiftningen har allmänt hållna krav på att budgeten ska innehålla mål och riktlinjer för verksamheten. Hur målen ska se ut detaljregleras inte. Det ska finnas finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunövergripande mål redovisas i det följande. Utifrån dessa har nämnderna utarbetat verksamhetsmål av betydelse för god ekonomisk hushållning. Under nämndernas avsnitt har en utvärdering/avstämning av verksamhetsmål gjorts av nämnderna för perioden. 2.1.2
Mål för god ekonomisk hushållning
Kommunfullmäktige mål 2011 I Håbo ..... är Medborgarna i fokus Invånarna skall erbjudas en bra och attraktiv service inom kommunens kärnområden barnomsorg, skola, äldre- och handikappsomsorg samt teknisk service. är Dina skattepengar vårt ansvar God ekonomisk hushållning kommer att känneteckna arbetet under mandatperioden. Kommunens ekonomi skall vara i balans, såväl på kort som på lång sikt. Nyckelord i det sammanhanget är kostnadseffektivitet, öppenhet samt ordning och reda i ekonomin. bygger vi för framtiden Kommunen skall växa i en sådan takt att en god servicenivå kan säkerställas. Håbo skall vara en attraktiv kommun att bo, verka och vistas i. är den kommunala verksamheten kvalitetssäkrad Kvaliteten i välfärdens kärna skall vara en ledstjärna inom kommunens verksamheter. kan Du välja Valfrihet har stor betydelse för kvaliteten inom alla områden. Fler alternativa driftformer möjliggör för den enskilde att välja förskola, skola, äldreboende och utförare av olika tjänster. finns en miljö för framtiden Håbo kommun tar därmed sin del av ansvaret för att nå de 16 nationella miljömålen. ska medarbetarna ha goda anställningsvillkor, meningsfulla arbetsuppgifter och kontinuerliga möjligheter till utbildning och utveckling i sitt arbete. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet. Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
4(113)
2.1.3 2.1.3.1
Finansiella mål Långsiktiga mål
Finansiella mål Skatten ska inte höjas. 2.1.3.2
Mål för planeringsperioden
Kommunens och nämndernas resultat skall innebära att ekonomin är i balans. Avstämning av mål för planeringsperioden Delmål att kommunens resultat skall innebära att ekonomin är i balans kommer att uppnås. Delmål att nämndernas resultat skall innebära att ekonomin är i balans kommer inte att uppnås. Samliga nämnder redovisar i sina prognoser ett underskott för år 2011. 2.1.4
Sammanfattande bedömning av nämndernas mål
Kommunfullmäktige har för 2011 fastställt sju kommunövergripande mål. Utifrån dessa har nämnderna tagit fram mål för sina verksamheter. Av nämndernas 58 mål bedöms 35 eller 60 % uppfyllas under 2011. För 14 (24 %) av målen har någon prognos för måluppfyllelsen inte kunnat göras. 9 av målen (16 %) bedöms inte uppfyllas under året. Nämndernas bedömning av måluppfyllelse redovisas nedan per kommunövergripande mål. I Håbo är medborgarna i fokus - 69% av nämndmålen uppfylls Invånarna ska erbjudas en bra och attraktiv service inom kommunens kärnområden barnomsorg, skola, äldre- och handikappomsorg samt teknisk service. I Håbo är dina skattepengar vårt ansvar -58% av nämndmålen uppfylls God ekonomisk hushållning kommer att känneteckna arbetet under mandatperioden. Kommunens ekonomi ska vara i balans, såväl på kort som på lång sikt. Nyckelord i det sammanhanget är kostnadseffektivitet, öppenhet samt ordning och reda i ekonomin. I Håbo bygger vi för framtiden - 63% av nämndmålen uppfylls Kommunen ska växa i en sådan takt att en god servicenivå kan säkerställas. Håbo ska vara en attraktiv kommun att bo, verka och vistas i. I Håbo är verksamheten kvalitetssäkrad - 78% av nämndmålen uppfylls Kvaliteten i välfärdens kärna ska vara en ledstjärna i kommunens verksamheter. I Håbo kan du välja - 33% av nämndmålen uppfylls Valfriheten har stor betydelse för kvaliteten inom alla områden. Fler alternativa driftformer möjliggör för den enskilde att välja förskola, skola, äldreboende och utförare av olika tjänster I Håbo finns en miljö för framtiden - 60% av nämndmålen uppfylls Håbo kommun tar sin del av ansvaret för att nå de 16 nationella miljömålen. I Håbo ska medarbetarna ha goda anställningsvillkor, meningsfulla arbetsuppgifter och kontinuerliga möjligheter till utbildning och utveckling i sitt arbete. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet - 38% av nämndmålen uppfylls. Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
5(113)
2.2 Ekonomi 2.2.1
Resultat
Kommunens resultat per den 31 augusti är periodiserat, dvs. utgifter och inkomster hänförliga till räkenskapsperiod har gjorts enligt god redovisningssed. Prognosen för helår är baserad på nämndernas egna uppskattningar om intäkts- och kostnadsutveckling för årets sista 4 månader. Kommunens resultat per den 31 augusti uppgår till 53,9 (54,4) mkr. Det är drygt 0,5 mkr sämre än motsvarande period år 2010. Resultatförändringen i utfallet för årets första 8 månader i jämförelsen med motsvarande period förra året förklaras av både positiva och negativa faktorer: Nämndernas nettokostnad har ökat med drygt 20,1 mkr eller med 3,8 procent mellan perioden 2010/2011. I jämförelsen med motsvarande period åren 2009/2010 var ökningen 14,1 mkr eller 2,75 procent. Skattenettot, d v s skillnaden mellan kommunens intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag och kommunens kostnader i form av utjämningsavgifter, har ökat med ca 19,3 mkr eller med 3,46 %. I jämförelsen med motsvarande period åren 2009/2010 var ökningen 30,3 mkr eller 5,7 % inklusive extra statsbidraget för år 2010 om 12,6 mkr. 2.2.2
Prognos
Prognosen för år 2011 ger ett överskott om 25,5 (19,4) mkr. En förbättring med 14,3 mkr jämfört med budget. Det positiva resultatet i prognosen jämfört med budget 2011 förklaras av ett antal negativa och positiva avvikelser. Nämndernas nettokostnad överstiger budget med 7,9 (9,6) mkr eller 0,96 (1,2) procent. Kostnaderna för avskrivningar och intäkter från taxefinansierade verksamheter ger ett överskott om 6,5 mkr. Minskade finansiella kostnader med ca 2,0 (3,0) mkr. Skatteintäkterna ökar med ca 15,1 (-5,2) mkr. Finansiella intäkter minskar med ca 1,0 (1,7) mkr.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
6(113)
2.2.3
Resultaträkning
Resultaträkning, tkr
Bokslut 2010
Delårsbokslut 2010-08-31
Delårsbokslut 2011-08-31
Prognos 2011
Budget 2011
Verksamhetens intäkter
176 092
109 603
145 952
180 078
171 701
-969 960
-602 153
-655 950
-1 000 986
-991 166
-20 325
-10 883
-13 252
-19 507
-20 500
-814 193
-503 433
-523 250
-840 415
-839 965
832 356
557 785
577 115
865 893
851 100
18 163
54 352
53 865
25 478
11 135
875 240
824 927
936 941
875 240
875 240
17,9 %
23,3 %
22,5 %
20,8 %
19,6 %
Verksamhetens kostnader Finansnetto Verksamhetsnetto
Skattenetto
Resultat
Omslutning Soliditet
2.2.4
Resultat jämfört med budget
Den största procentuella avvikelsen mot budgeten uppvisade miljö- och tekniknämnden, 5,1 procent, socialnämnden 1,2 procent, bildningsnämnden 0,9 procent och skolnämnden 0,3 procent. Kommungemensamma verksamheter redovisade ett överskott jämfört med budgeten. Utförligare analyser och kommentarer redovisas i nämndernas verksamhetsberättelser. 2.2.5
Avvikelser mellan budget och resultat för nämnderna, mkr
Kommungemensamma verksamheter
+1,0
Bildningsnämnd
-1,2
Skolnämnd
-1,1
Socialnämnd
-2,3
Miljö- och tekniknämnd
-4,3
Vattenverk
0
Avfallshantering
0
Summa
2.2.6
-7,9
Resultat år 1996-2010 och prognos år 2011
För åren 1996-200 uppgick de ackumulerade underskotten till 180 mkr. De senaste 10 åren har kommunen redovisat överskott om sammanlagt 171 mkr. Prognosen för år 2011 visar ett resultat om ca 25,5 mkr under förutsättningar att skatteprognosen och prognoser för nämnderna inte försämras.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
7(113)
2.2.6.1
2.2.7 2.2.7.1
Resultat åren 1996-2010
Skatteintäkter Skatteprognos år 2011 och slutavräkning år 2010
Slutavräkning år 2010 För år 2010 bedömer förbundet för Sveriges kommuner och landsting (SKL) att förbättringen av skatteintäkterna blir något högre än bedömningen som gjordes i samband med bokslut för år 2010. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december. SKL:s prognos i december visade en ökning av skatteunderlaget med 1,7 procent för 2010. Med denna bedömning av skatteunderlaget blev rekommenderad uppbokning för 2010 456 kronor per invånare den 1.11.2009. SKL:s reviderade prognos enligt cirkulär 11:34 visar en ökning av skatteunderlaget med 2,1 procent för 2010. Med denna högre uppräkning blir prognosen för avräkning 2010 600 kronor, vilket medför en korrigering på plus 144 kronor per invånare 1.11 2010 i bokslut 2011. För kommunen innebär detta att korrigeringen av skatteintäkterna för år 2010 förbättrar 2011 års resultat med ca 2,8 mkr. Slutavräkning år 2011 Regeringen fastställde i budgetpropositionen i höstas uppräkningsfaktorerna för 2010 och 2011 till 1,9 respektive 1,1 procent. Uppräkningsfaktorerna innebär en lägre uppräkning än förbundets prognos. Detta gör att SKL:s prognos på slutavräkningen 2011 blir positiv med 691 kr per invånare den 1.11.2010. Det innebär att resultatet förbättras med ytterligare 13,6 mkr.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
8(113)
Prognos på slutavräkningar sammantaget för åren 2010-2011 innebär en ökning av skatteintäkter i bokslutet för år 2011 med ca 16,4 mkr. I jämförelsen med budget 2011 blir förbättringen ca 15,0 mkr.
2.3 Kostnadstäckningsgrad Nettokostnadens andel Nettokostnadsandelen, dvs. hur stor del av skatteintäkter och de generella statsbidragen som går åt till att täcka olika typer av löpande kostnader, framgår i tabellen nedan. Verksamheten exklusive avskrivningar tog i anspråk 85,30 (82,24) % av skattenettot under perioden. Avskrivningarnas andel var 3,08 (5,06) %. Tillsammans tog de löpande kostnaderna i anspråk 90,67 (90,26) % av kommunens skattenetto under perioden. Enligt prognosen kommer 97,06 (97,61) % av skattenettot att ianspråktas. Om andelen är över 100 % innebär det att kommunen satsar mer pengar i verksamheten än vad som kommer in via skatter och bidrag. 2.3.1
Nettokostnader i förhållande till skatt och statsbidrag
Finansiella nyckeltal
Bokslut 2010
Delårsbokslut 2010
Delårsbokslut 2011
Prognos 2011
Verksamhetens andel av 89,55 % skattenetto
82,24 %
85,30 %
90,19 %
Avskrivningars andel av skattenetto
5,83 %
5,06 %
3,08 %
4,62 %
Finansnettots andel av skattenetto
2,44 %
1,95 %
2,30 %
2,25 %
Summa
97,82 %
90,26 %
90,67 %
97,06
Resultat som andel av skattenetto
2,18 %
9,74 %
9,33 %
2,94 %
2.4 Investeringar Investeringsbudgeten som Kommunfullmäktige beslutade för år 2011 uppgick till 84,7 mkr. Pågående investeringar från år 2010 som nämnderna begärde att få ombudgetera till år 2011, i samband med bokslut år 2010, uppgick till 47,7 mkr. Sammanlagt uppgår beslutad investeringsbudget för år 2011 till 132,4 mkr. Förbrukning av investeringsmedel per 31 aug uppgår till 33,6 mkr. Nämnderna prognostiserar att ca 100 mkr kommer att förbrukas under år 2011. Överskottet som kommer att uppstå enligt prognosen på 28,6 mkr kommer att begäras ombudgeteras till år 2012 för pågående investeringsprojektet.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
9(113)
2.4.1
Investeringar i anläggningar och inventarier 1996-2010, prognos 2011
2.4.2
Betalningsflödesanalys
Betalningsflödesanalysen visar förändring av likvida medel under perioden uppdelade i kategorierna löpande-, investerings- och finansieringsverksamhet. Betalningsflödesanalysen visar ett negativt inflöde från den löpande verksamheten motsvarande -2,8 (17,7) mkr. 2.4.3
Investeringsnetto
Investeringsnettot uppgår till 67,3 mkr (21,8 mkr) varav investering i anläggningstillgångar och inventarier 41,8 mkr (21,8 mkr). Under 2011 köpte kommunen mark för 25,5 mkr. I jämförelse med investeringsredovisning skiljer sig investeringsnetto i betalningsflödesanalysen med 8,2 mkr. Anledningen är att anslutningsintäkterna redovisas under avsnitt finansieringsverksamhet i betalflödesanalysen. 2.4.4
Finansieringsnetto
Nyupplåning från externa banker och kreditinstitutioner har skett enligt fullmäktigebeslut för att finansiera dels investeringar i kommunens anläggningar och inventarier (25,6 mkr) dels för att finansiera markinköp om 25,5 mkr. 2.4.5
Förändring av likvida medel
Likvida medel minskade med 11,2 mkr och uppgick vid periodens slut till 14,1 mkr. 2.5 Avskrivningar Avskrivningarna per den 31 augusti uppgår till 17,4 mkr (28,2 mkr), en minskning med 10,8 mkr jämfört med delårsrapport 31 augusti 2010. Avskrivningar på maskiner och inventarier uppgår för perioden till 1,9 (6,4) mkr. I jämförelse med motsvarande period förra året är det en minskning med 4,5 mkr. Avskrivningar på fastigheter och anläggningar uppgår till 15,8 (21,8) mkr, en minskning med 6 mkr i jämförelse med motsvarande period förra året. Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
10(113)
I prognosen beräknas den totala kostnaden för avskrivningar för år 2011 uppgå till 40,0 mkr. En minskning med 8,5 mkr jämfört med bokslut 2010. 2.6 Finansnetto och räntekostnader Skuldportföljen har en volym på ca 483,8 mkr . Den genomsnittliga räntan för hela skuldportföljen uppgår till 3,57 (3,66) %. Både den genomsnittliga räntebindningen och räntan har förändrats. Den genomsnittliga räntenivån i portföljen har minskats med ca 0,09 procent. Kommunen använder aktivt derivatinstrument för att säkra upp ränterisken på underliggande lån. Av kommunens totala skuldportfölj har ca 385 (370) mkr eller 80 (85) procent av lånen säkrats upp med derivatinstrument med olika förfallostruktur 2.7 Avstämning av balanskravet Kommunen kommer att uppfylla det lagstadgade balanskravet som innebär att årets resultat skall vara minst ett nollresultat enligt prognos. Kommunens balanskravsresultat uppgår enligt prognos till 25,5 mkr jämfört med budgeterade 11,1 mkr. Avstämning mot kommunallagens balanskrav är minimikravet och är på lång sikt inte tillräckligt för att svara mot kravet om god ekonomisk hushållning. En god följsamhet mot budget är ett uttryck för god ekonomisk hushållning. Den höga investeringsnivån och den snabba kostnadsutvecklingen är andra områden som måste hanteras i framtiden för att nå en god ekonomisk hushållning. Kommunens höga skuldsättningsgrad och den låga soliditeten gör att kommunen har svårt att möta de finansiella åtaganden som måste hanteras i framtiden, bl.a. pensionsåtagandena och kommande räntehöjningar på kommunens lån. 2.8 Framtiden 2.8.1
Budgetföljsamhet
Alla facknämnder har i prognosen för år 2011 uppvisat negativa resultat. Med ansträngd ekonomisk situation framöver krävs bättre budgetföljsamhet. 2.8.2
God ekonomisk hushållning
Många kommuner och landsting har en ansträngd ekonomisk situation, samtidigt som behoven av välfärdstjänster ökar. De måste även leva upp till lagreglerna för god ekonomisk hushållning. Grundtanken bakom god ekonomisk hushållning är att dagens kommuninvånare ska finansiera sin egen välfärd och inte förbruka vad tidigare generationer tjänat ihop. Annars skjuts betalningar upp till framtida generationer. God ekonomisk hushållning förutsätter därför överskott över tiden. Ett skäl är att investeringsnivån oftast är högre än de avskrivningar på investeringar som årligen belastar resultatet. Det behövs ett överskott för att finansiera investeringar, annars måste kommunen öka sin upplåning eller frigöra resurser exempelvis genom försäljningar av anläggningstillgångar eller minska verksamhetens kostnader.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
11(113)
Ett annat motiv är att de pensionsrättigheter som anställda tjänat in före år 1998 inte är finansierade. Dessa rättigheter måste därför finansieras nu eller i framtiden. Redovisningsmetoden (den så kallade blandmodellen) innebär att dessa åtaganden inte bokförs som skulder i balansräkningen och att värdesäkringen inte kostnadsförs. För närvarande innebär det bland annat att kommunen redovisar lägre kostnader än vad som varit fallet om alla pensionskostnader hade beaktats. Om ett antal år blir förhållandet det omvända. Ett tredje motiv för överskott är att kommunen bör ha en buffert för att kunna möta oväntade händelser eller sämre tider, utan att behöva göra drastiska nedskärningar i verksamheten. God ekonomisk hushållning handlar dock inte enbart om att få ekonomin för helheten att gå ihop. Minst lika viktigt är att organisationen arbetar effektivt och att verksamheterna utför de uppdrag som politiken och de ekonomiska ramarna ger. Det innebär ett ständigt arbete i hela organisationen så att uppdrag, resursfördelning och ansvar är tydliga.
3 Personalredovisning 3.1 Definitioner och begrepp Personalredovisningen syftar till att belysa hur den aktuella personalsituationen ser ut ur olika aspekter per den 31 augusti. Redovisningen avser tillsvidare- och tidsbegränsat anställda med månadslön enligt Allmänna bestämmelser (AB) som reglerar anställningsvillkoren, och inkluderar helt lediga anställda. Tillsvidareanställda är de som ofta i dagligt tal kallas fast anställda. Med tidsbegränsat anställda avses främst vikarier eller allmänna visstidsanställningar. När timavlönad personal redovisas anges det separat. Antal månadsavlönade totalt Nyckeltal
2011
2010
2009
Alla anställda, antal i kommunen
1 273
1 256
1 281
Andel kvinnor i %
83
83
83
Andel män i %
17
17
17
Andel tillsvidareanställda i %
90
90
91
Andel visstidsanställda i %
10
10
9
Av alla månadsavlönade den 31 augusti 2011, totalt 1 273 personer, var 1 146 personer fast anställda och 127 personer tidsbegränsat anställda. Kvinnorna utgör en klar majoritet, 83 procent av alla anställda. Antal månadsavlönade per förvaltning Nyckeltal
2011
2010
2009
50
48
44
Miljö- och teknikförvaltning
156
149
146
Bildningsförvaltning
132
129
125
Skolförvaltning
634
647
668
Socialförvaltning
301
283
304
Kommunstyrelsens förvaltning
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
12(113)
Antalet månadsavlönade, tillsvidare- och tidsbegränsat anställda, har det senaste året ökat på samtliga förvaltningar utom skolförvaltningen. Bildningsförvaltningen har under våren 2011 arbetat med att anpassa antalet anställda efter det minskade elevantalet inför höstterminsstarten. Detta kommer att avspegla sig först i årsredovisningen. Under hösten 2010 överfördes åtta personliga assistenter från landstinget till socialförvaltningens enhet för personlig assistans. En del av verksamheten på Pomona har sedan 1 september 2010 lagts ut på entreprenad till ett privat företag. Personalen, 20 anställda, är tjänstlediga från kommunen under ett år. Detta kommer att avspegla sig först i årsredovisningen. Hel- och deltidsanställda Nyckeltal
2011
2010
2009
Heltid 100%
73,1
72,7
75,5
Deltid -74%
7,8
9,4
5,9
19,1
17,9
18,5
Heltid 100%
89,8
90,9
93,1
Deltid -74%
4,3
4,3
4,3
Deltid 75-99%
5,9
4,8
2,6
Tillsvidareanställda kvinnor
Deltid 75-99%
Tillsvidareanställda män
Allmänna bestämmelser (AB) anger att vid behov av arbetskraft ska kommunen, innan nyanställning sker, pröva om man kan erbjuda höjd sysselsättningsgrad till en redan deltidsanställd arbetstagare på arbetsstället och som anmält intresse för detta. Av alla tillsvidareanställda kvinnor i kommunen har 73,1 procent heltidsanställning. Motsvarande siffra för männen är betydligt högre, 89,8 procent. Det är alltså främst kvinnor som är sysselsatta i verksamheter med många deltidsanställningar, som vårdoch omsorg samt skolmåltidsverksamhet. 3.2 Åldersstruktur Medelåldern bland kommunens alla månadsavlönade är 45,7 år. Medelåldern för den tidsbegränsat anställda personalen är betydligt lägre med 38,8 år än för de tillsvidareanställda med 46,1 år. Förändringen av medelåldern: år 2010 45,6 , år 2009 45,6, år 2008 45,4. Andelen tillsvidareanställda över 50 år utgjorde den 31 augusti 38,3 procent av alla tillsvidareanställda (år 2010 37,8 procent, 2009: 39 procent).
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
13(113)
Åldersstruktur Antal tillsvidareanställda
Kvinnor
Män
Alla
954
192
1 146
20-29
6,2
8,0
6,5
30-39
24,8
22,5
24,4
40-49
30,7
31,6
30,8
50-59
25,2
27,8
25,6
60 och över
13,1
10,2
12,6
Indelning i åldersgrupp och %
3.3 Pensionsavgångar Under 2011 har hittills 11 anställda gått i ålderspension vid 65 år och ytterligare tre anställda valde att gå i pension före 65 år. Fyra personer gick i pension efter 65 år. Totalt har således 18 personer gått i pension på heltid under året. År 2010 var motsvarande siffra 30 personer och 2009 28 personer. Man kan se en trend att fler och fler avvaktar med pensionsavgång efter 65 år. Hittills i år är det 10 personer som valt det. Motsvarande för ett år sedan var fyra stycken. Under året arbetade kommunen med EU-projektet Kompetensbron för att testa en modell för kompetensöverföring i samband med bland annat pensionsavgångar. 3.4 Arbetad tid och resursanvändning För att beskriva hur de anställdas avtalade arbetstid används, redovisas den faktiskt arbetade tiden och olika former av frånvaro. Frånvaro delas upp i semester, sjukfrånvaro samt lagstadgad och annan överenskommen ledighet. Med avtalad arbetstid avses det möjliga antalet arbetade timmar per år, men med årets helgdagar borträknade. Vid beräkning av den totala arbetade tiden tar man dessutom hänsyn till mertid och övertid, som ligger utanför den avtalade arbetstiden. Redovisningen av arbetad tid och frånvaro avser kommunens alla månadsavlönande och timavlönade enligt Allmänna bestämmelser. Den arbetade tiden för perioden 1 januari31 augusti utgör 1 130 00 timmar, vilket motsvarar 71,9 procent av den avtalade tiden. Den arbetade tiden kan omräknas till 627 årsarbetare (en årsarbetare=1800 timmar).
Arbetad tid och frånvaro, timmar i 1000-tal
2011
%
2010
%
2009
%
Arbetstid enl. avtal
1 572
100
1 581
100
1 615
100
Summa frånvaro
455
28,9
460
29,1
490
30,3
Övertid + mertid
13
0,8
11
0,7
12
0,7
1 130
71,9
1 132
71,6
1 137
70,4
Total arbetad tid
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
14(113)
3.5 Redovisning av sjukfrånvaron Hälsotal Sjukfrånvaron har ökat med 0,2 procent under årets åtta första månader i jämförelse med motsvarande period förra året. Sjukfrånvaron utgör nu totalt 5,3 procent för kommunen. Redovisningen omfattar alla arbetstagare oavsett anställningsform och avtal. Som sjukfrånvaro räknas frånvaro på grund av sjukdom, olycksfall, arbetsskada, medicinsk behandling, arbetslivsinriktad rehabilitering och sjukersättning/aktivitetsersättning. Sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda tillgängliga ordinarie arbetstid och med hänsyn tagen till frånvaro utan lön, exempelvis tjänstledighet för annat arbete, tjänstledighet för vård av barn eller övrig frånvaro utan lön. Nyckeltal sjukfrånvaro (procent)
2011
2010
2009
Total sjukfrånvaro i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden
5,3
5,1
6,0
Sjukfrånvaro för kvinnor i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden
5,9
5,6
6,6
Sjukfrånvaro för män i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden
2,7
3,2
3,7
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år och yngre
3,5
3,6
4,6
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30-49
5,4
5,1
5,4
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år och äldre
5,7
5,6
7,2
Andel i procent av total sjukfrånvaro som varat 60 dagar eller mer
47
Sjukfrånvaron per förvaltning Inom parantes anges värdet år 2010) Kommunstyrelsens förvaltning 5,4 procent (3,8) Miljö- och teknikförvaltningen 4,3 procent (4,6) Bildningsförvaltningen
4,3 procent (5,0)
Skolförvaltningen
5,9 procent (6,0)
Socialförvaltningen
5,1 procent (4,0)
Den 31 augusti 2011 var 31 anställda i kommunen långtidssjukskrivna i mer än 60 dagar, med sjukersättning alternativt sjukpenning på hel- eller deltid. År 2010 var motsvarande siffra 30 personer och år 2009 39 personer. Av dessa var 18 anställda deltidssjukskrivna, det vill säga att de var i arbete på den andra deltiden. 3.6 Företagshälsovård Anledningar till att vända sig till företagshälsovården är dels det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen, dels det rehabiliterande arbetet med enskilda anställda som drabbats eller riskerar att drabbas av ohälsa och sjukskrivning.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
15(113)
Kommunens totala kostnad för företagshälsovård hos Länshälsan per den 31 augusti 2011 var 339 tkr, vilket kan jämföras med 351 tkr 2010 och 475 tkr 2009. Antalet använda timmar hittills under året är 204 timmar för företagsläkare, beteendevetare, sjuksköterska, ergonom och arbetsmiljöingenjör. 3.7 Friskvård Totalt har kommunen 37 friskvårdsinspiratörer fördelade på olika arbetsplatser, som ett led i kommunens åtgärder för att främja de anställdas hälsa och minska sjukfrånvaron. Kommunens medarbetare har möjlighet att använda arbetstid till friskvård, den så kallade friskvårdstimmen, om verksamheten tillåter. Friskvårdsbidraget erbjuds alla anställda, för att stimulera och främja personalens förutsättningar till ökad fysisk och psykisk hälsa. Olika friskvårds- och trivselaktiviteter för medarbetarna genomfördes under året i personalklubbens regi.
4 Resultaträkning tkr
Not
Bokslut 2010
Delårsbokslut 2010-08-31
Delårsbokslut 2011-08-31
Prognos 2011
Budget 2011
Verksamhetens intäkter
1
176 093
109 603
145 952
180 078
171 701
Verksamhetens kostnader
2
-921 462
-573 913
-638 203
-960 986
-947 166
-48 499
-28 240
-17 747
-40 000
-44 000
-793 868
-492 550
-509 998
-820 908
-819 465
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnad
Skatteintäkter
3
797 243
534 760
559 681
838 155
823 100
Generella statsbidrag och utjämning
4
35 114
23 025
17 434
27 738
28 000
Finansiella intäkter
5
923
86
548
2 011
3 000
Finansiella kostnader
6
-21 249
-10 969
-13 800
-21 518
-23 500
18 163
54 352
53 865
25 478
11 135
Årets resultat
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
16(113)
5 Balansräkning tkr
Not
Bokslut 2010
Delårsbokslut 201008-31
Delårsbokslut 201108-31
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
7
711 064
708 177
755 064
Maskiner och inventarier
8
11 226
8 536
16 796
Finansiella anläggningstillgångar
9
25 954
23 213
25 954
38 000
0
38 000
786 244
739 926
835 814
Tillgångar Anläggningstillgångar
Bidrag till statlig infrastruktur Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar Förråd mm
10
166
154
95
Kortfristiga fordringar
11
63 618
55 100
86 972
Kassa och bank
12
25 212
29 747
14 060
88 996
85 001
101 127
875 240
824 927
936 941
156 642
192 185
210 507
645
0
18 163
54 352
53 865
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital och skulder Eget kapital
13
Eget kapital Varav byte av redovisningsprincip VA Varav årets resultat
Avsättningar Pensioner
14
42 500
43 637
45 314
Övriga avsättningar
15
42 840
0
43 629
85 340
43 637
88 943
Summa avsättningar
Skulder Långfristiga skulder
16
462 991
465 366
521 981
Kortfristiga skulder
17
170 267
123 739
115 510
Summa skulder
633 258
589 105
637 491
Summa eget kapital och skulder
875 240
824 927
936 941
Pensionsförpliktelser
315 163
320 442
316 378
61 531
62 561
61 768
630 491
655 662
630 491
Varav löneskatt Borgen och ansvarförbindelser
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
17(113)
6 Betalningsflödesanalys tkr
Bokslut 2010
Delårsbokslut 201008-31
Delårsbokslut 201108-31
Årets resultat
18 163
54 352
53 865
Justering för av- och nedskrivningar
48 499
28 240
17 747
6 755
3 051
3 602
74 062
85 643
75 214
-33 110
-24 591
-23 353
126
138
71
2 651
-43 517
-54 757
43 729
17 673
-2 825
Investeringar i materiella anläggnnigstillgångar
-47 639
-21 803
-67 317
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
0
Investeringsbidrag materiella anläggningstillgångar
0
-21 803
-67 317
Den löpande verksamheten
Justering för gjorda avsättningar Justeringar för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten för förändring av förelsekapital
645
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av förråd Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Investeringar i finansiella anläggningstillgångar
-2 740
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
0
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-50 379
Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån
0
51 100
Anslutningsintäkter
8 198
Återföring anslutningsintäkter
-308
Amortering av skuld
-22 015
Kortfristig upplåning
0
Amortering kortfristiga lån
0
-20 000
0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-22 015
-20 000
58 990
Förändring av likvida medel
-28 665
-24 130
-11 152
Årets kassaflöde
-28 665
-24 130
-11 152
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
18(113)
tkr
Bokslut 2010
Delårsbokslut 201008-31
Delårsbokslut 201108-31
Likvida medel vid årets början
53 877
53 877
25 212
Likvida medel vid årets slut
25 212
29 747
14 060
Räntebärande nettoskuld vid årets början
458 675
456 443
436 443
Räntebärande nettoskuld vid årets slut
435 675
436 443
521 981
Förändring av räntebärande nettoskuld
-23 000
-20 000
85 538
Räntebärande nettoskuld
7 Investeringsredovisning Investeringsredovisning tkr Nämnder
Budget 2011
Prognos 2011 Netto Intäkter kostnader
Kostnader
Netto kostnader
Budget avvikelse
0
-13 584
-13 584
0
-915
0
-921
-921
-6
-5 471
-5 471
0
-5 295
-5 295
176
0
-900
-900
0
-900
-900
0
916
-78 795
-77 879
916
-60 590
-59 674
18 205
Avfallshantering
0
-50
-50
0
-25
-25
25
Vattenverket
0
-33 561
-33 561
0
-23 396
-23 396
10 165
916
-133 276
-132 360
916
-104 711
-103 795
28 565
Intäkter
Kostnader
Kommunstyrelsen
0
-13 584
-13 584
Bildningsnämnd
0
-915
Skolnämnd
0
Socialnämnd
Miljö- och tekniknämnd
Summa
Investeringsutfall per 31 aug 2011 Nämnder, tkr
Budget 2011
Utfall jan-aug 2011
Nettoavvikelse
-13 584
-4 544
-9 040
-915
-449
-466
-5 471
-1 556
-3 915
-900
-605
-295
Miljö- och tekniknämnd
-77 879
-19 281
-58 598
Vattenverk
-33 561
-7 180
-26 381
-50
-3
-47
-132 360
-33 618
-98 742
Gemensam verksamhet Bildningsnämnd Skolnämnd Socialnämnd
Avfallsverket Summa
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
19(113)
8 Driftsredovisning Sammanställning Verksamhetsnivå netto, tkr
Bokslut 2010
Delårsbokslut 2010-08-31
Delårsbokslut 2011-08-31
Prognos 2011
Budget 2011
Avvikelse budget
Kommunfullmäktige
-816
-498
-488
-777
-777
0
Kommunfullmäktiges förfogande
-104
-2 000
0
0
0
0
Stöd till politiska partier
-789
-526
-828
-828
-800
-28
Valnämnden
-154
195
-4
-20
-20
0
Revision
-842
-116
-126
-900
-900
0
Överförmyndare
-436
-390
-358
-500
-500
0
-62 907
-34 008
-41 024
-66 888
-67 844
956
Bildningsnämnd
-133 895
-87 440
-90 663
-133 256 -132 071
-1 185
Skolnämnd
-326 329
-215 866
-221 640
-336 634 -335 583
-1 051
Socialnämnd
-191 832
-125 244
-133 913
-201 977 -199 661
-2 316
Miljö- o tekniknämnd
-87 521
-59 199
-56 128
Summa skattefinansierade verksamheter
-805 625
-525 092
-545 172
-1 138
-383
-293
0
0
0
942
2 039
94
0
0
0
-196
1 656
-199
0
0
0
891
19 061
12 460
-11 500
-11 500
0
1 740
0
0
0
0
0
-48 499
-28 240
-17 746
-40 000
-44 000
4 000
Kapitaltjänst va-verket och övrigt
11 297
7 491
8 528
12 384
10 000
2 384
Kapitaltjänst internhyra
48 061
32 040
32 040
48 060
48 060
0
-435
534
90
90
0
90
13 055
30 886
35 372
9 034
2 560
6 474
Skatteintäkter
787 886
534 760
559 681
821 800
823 100
-1 300
Slutavräkning
9 357
0
Skattefinansierade verksamheter
Kommunstyrelsen
-88 162
-83 869
-4 293
-829 942 -822 025
-7 917
Taxefinansierade verksamheter Avfallshantering Vattenverket Summa taxefinansierade verksamheter
Finansförvaltning Pensions- och upplupna lönekostnader Återbetalning sjukförsäkringsavgift Avskrivningar
Exploatering och reavinster Summa finansförvaltning
Finanskonton
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
16 355
16 355
20(113)
Verksamhetsnivå netto, tkr
Bokslut 2010
Delårsbokslut 2010-08-31
Delårsbokslut 2011-08-31
Prognos 2011
Budget 2011
Avvikelse budget
35 114
23 025
17 435
27 738
28 000
-262
923
86
548
2 011
3 000
-989
Finansiella kostnader
-22 351
-10 969
-13 800
-21 518
-23 500
1 982
Summa finansiering
810 929
546 902
563 864
846 386
830 600
15 786
18 163
54 352
53 865
25 478
11 135
14 343
Statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter
Årets resultat
9 Redovisningsprinciper Allmänt Från och med 1 januari 1998 ersätter den kommunala redovisningslagen kommunens redovisningsreglemente. Detta innebär att den kommunala redovisningen anpassas till det regelverk som gäller för övriga sektorer. Redovisningen bygger också på rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Sammantaget innebär detta att redovisningen i kommunen sker i enlighet med god redovisningssed - i huvudsaklig överensstämmelse med bokföringslagen och årsredovisningslagen. Redovisningsmodellens dokument Den externa resultat- och balansräkningen är upprättad enligt den kommunala redovisningslagen. Betalflödesanalys är upprättad enligt rekommendationer från Svenska Kommunförbundet och Rådet för kommunalredovisning. Drift- och investeringsredovisningen uppfyller kraven på avstämningsmöjlighet mellan budget och utfall. Tillgångar och skulder Överordnad princip för värdering av tillgångar och skulder är försiktighetsprincipen som innebär att skulder ej undervärderas och tillgångar ej övervärderas. Anläggningstillgångar Byggnader och markanläggningar, inklusive pågående arbeten, värderas på balansdagen till anskaffningsvärde med avdrag för planenliga och bokföringsmässiga avskrivningar. Mark skrivs ej av. Eventuella stats- och investeringsbidrag reducerar investeringsbeloppen. Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier har värderats till anskaffningsvärde. Eventuella stats- och investeringsbidrag reducerar investeringsbeloppen. Avskrivning av anläggningstillgångar Planenlig avskrivning baseras på ursprungligt anskaffningsvärde och sker utifrån förväntad ekonomisk livslängd. I kommunen påbörjas avskrivningar av anläggningar
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
21(113)
månaden efter då utgiften uppstår. Avskrivningar av pågående investeringar påbörjas då investeringen färdigställs. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas till det lägsta av anskaffnings- eller verkligt värde. Skulder Kommande års amortering av långfristig skuld redovisas som kortfristig skuld. Avsättningar för pensioner Från och med år 1998 redovisar kommunen sina pensionsåtaganden enligt redovisningslagens blandade modell. Den innebär att pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och att pensionsförmåner som intjänats fr.o.m. 1998 ingår i verksamhetens kostnader och redovisas som skuld. Ränta på pensionslöften intjänade fr.o.m. 1998 redovisas i posten finansiella kostnader. Redovisning av särskild löneskatt Enligt en rekommendation från Rådet för kommunal redovisning ska även löneskatten för samtliga pensionsavsättningar, pensionsförpliktelser samt pensionsutbetalningar periodiseras. Övergången till denna nya redovisningsprincip har skett under år 1999. Redovisning av den individuella delen av PFA 98 Den del av pensionskostnaden som hänförs till det individuella valet har särredovisats. I balansräkningen har belopp som hänförs till det individuella valet klassificerats som en upplupen kostnad (kortfristig skuld) för år 2009. Övriga kortfristiga löneskulder Semester-, ferielöne-, uppehålls-, och övertidslöneskuld redovisas som kortfristiga skulder. Sociala avgifter ingår i beräkningar. Periodens förändring kostnadsförs i resultaträkningen. Periodisering av utgifter och inkomster Periodisering av utgifter och inkomster hänförliga till räkenskapsåret har gjorts enligt god redovisningssed. Leverantörs- och kundfakturering efter balansdagen som är hänförliga till räkenskapsåret, har tagits upp som skuld respektive fordran. Utgiftsräntor har periodiserats. Skatteintäkter Enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning skall prognostiserad slutavräkning för år 2010 resultatföras i bokslutet för år 2010. Enligt samma rekommendation ska slutavräkning för år 2009 korrigeras mot den slutliga taxeringsutfallet och resultatföras år 2010.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
22(113)
10 Notförteckning 10.1 Noter - Kommunens resultaträkning Not 1 Verksamhetens intäkter, tkr Enligt driftredovisning
Delårsbokslut 201008-31
Delårsbokslut 201108-31
Prognos
Budget
354 286
357 967
526 078
517 701
-244 683
-212 015
-346 000
-346 000
109 603
145 952
180 078
171 701
Internränta anslutningsavgifter Interna intäkter Summa
Not 2 Verksamhetens kostnader, tkr
Delårsbokslut 2010-08-31
Delårsbokslut 2011-08-31
Prognos
Budget
-877 189
-903 249
-1 355 930
-1 339 726
244 683
212 015
346 000
346 000
Kalkylerad kapitalkostnad
7 492
8 529
12 384
10 000
Kapitalkostnad internhyra
32 041
32 041
48 060
48 060
Kalkylerad pensionskostnad
26 138
20 626
30 939
34 287
Pensionskostnad
-7 911
-8 629
-16 209
-15 647
-98
-69
-200
-200
Förändring pensionsskuld
-2 439
-1 349
-3 007
-2 449
Löneskatt pensioner
-1 919
-327
-416
-370
Semesterlöneskuld
8 149
6 829
-651
-5 893
Ferielöneskuld
9 759
8 204
0
0
242
50
0
0
Uppehållslöneskuld
1 587
2 048
0
0
Upplupen löneskuld timanställda
0
0
0
0
-11 556
-11 930
-17 609
-17 017
Avgångsvederlag
0
0
0
0
Pensionsskuld räddningstjänsten
0
0
0
0
-2 803
-2 894
-4 272
-4 128
Återbetalning avtalsförsäkringar
0
0
0
0
Övriga ersättningar
0
-46
0
0
-89
-51
-75
-83
-573 913
-638 202
-960 986
-947 166
Enligt driftredovisning Interna kostnader
Förvaltningsavgift KPA
Övertidsskuld
Upplupen pension individuell del
Upplupna löneskatter pensioner
Kapital- och pensionsförsäkringar Summa
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
23(113)
Not 3 Skatteintäkter, tkr
Delårsbokslut 201008-31
Delårsbokslut 201108-31
Prognos
Budget
Kommunalskatt
525 257
547 869
821 800
821 800
Avräkningsskatt innevarande år
8 995
9 041
13 561
1 300
508
2 771
2 794
0
534 760
559 681
838 155
823 100
Avräkningsskatt justering förgående år Summa
Not 4 Generella statsbidrag och utjämning, tkr Fastighetsavgift Kostnadsutjämning Inkomstutjämning Nivåjustering Konjunkturstöd Mellankommunal utjämning Summa
Delårsbokslut 201008-31
Delårsbokslut 201108-31
Prognos
Budget
18 907
18 775
29 757
30 100
-28 928
-25 172
-37 800
-37 800
37 492
32 120
48 200
48 200
3 320
13 391
20 100
20 100
12 616
0
0
0
-20 382
-21 679
-32 519
-32 600
23 025
17 435
27 738
28 000
Not 5 Finansiella intäkter, tkr
Delårsbokslut 2010-08- Delårsbokslut 2011-0831 31
Ränteintäkter
86
Övrigt Summa
86
Prognos
Budget
475
1 800
3 000
73
210
0
548
2 010
3 000
Not 6 Finansiella kostnader, tkr Räntekostnader Räntekostnader statlig infrastruktur
Delårsbokslut 201008-31
Delårsbokslut 201108-31
Prognos
Budget
-10 339
-11 892
-18 556
-21 700
0
-789
-1 183
-612
-1 138
-1 715
-1 700
-18
19
-64
-100
-10 969
-13 800
-21 518
-23 500
Internränta anslutning VA Ränta på pensioner Bankkostnader Checkkredit Summa
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
24(113)
10.2 Noter - Kommunens balansräkning Not 7 Fastigheter och anläggningar, tkr
Delårsbokslut 2010-08-31
Delårsbokslut 2010-08-31
1 126 779
1 180 494
-418 602
-475 824
Bokfört värde 1/1
714 629
711 064
Årets anskaffning
15 374
59 832
-21 826
-15 832
Investeringsbidrag
0
0
Försäljning
0
0
708 177
755 064
29 481
52 781
Verksamhetsfastigheter
440 213
438 223
Fastigheter för affärsverksamhet
152 726
174 559
85 659
89 408
98
93
708 177
755 064
Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar
Avskrivning
Bokfört värde 31/8
Varav Fastigheter och anläggningar Markreserv
Publika fastigheter Fastigheter för övrigt verksamhet Bokfört värde 31/8
Not 8 Maskiner och inventarier, tkr
Delårsbokslut 2010-08-31
Delårsbokslut 2011-08-31
49 811
63 770
-41 275
-47 022
Bokfört värde 1/1
8 521
11 226
Årets anskaffning
6 429
7 500
Försäljning
0
0
Avskrivning
-6 414
-1 915
8 536
16 811
Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar
Bokfört värde 31/8
Not 9 Finansiella anläggningstillgångar, tkr
Delårsbokslut 2010-08-31
Delårsbokslut 2011-08-31
0,6
0,6
Håbo fastighets AB 1 300 st
1 300
1 300
Håbo hus AB 1 789 st
1 789
1 789
Håbo marknadsbolag
100
0
Upplands lokaltrafik
90
90
Mälarbanan 90 st
90
90
0,4
0,4
Aktier Kommunaktiebolaget 6 st
Andelar HSB
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
25(113)
Finansiella anläggningstillgångar, tkr
Delårsbokslut 2010-08-31
Delårsbokslut 2011-08-31
BRF Väppeby
64
64
Äpplet
56
56
Bålstavägen
5,5
6
Kommuninvest
450
450
768
820
18 500
17 500
Försäkringar Kapital- och pensionsförsäkringar Långfristiga fordringar Håbo fastighets AB Förlagslån kommuninvest
3 788
Bålsta 1:615 Summa
23 213,5
25 954,0
Not 10 Förråd, tkr
Delårsbokslut 2010-08-31
Delårsbokslut 2011-08-31
0
0
32
32
Oljelager
121
63
Summa
153
95
Webshopen 10 -års smycke
Not 11 Kortfristiga fordringar, tkr
Delårsbokslut 2010-08-31
Delårsbokslut 2011-08-31
Eget kapital VA
0
645
Fakturafordran
12 178
16 014
Balans fakturering
-77
11
Moms
506
720
Interimsfordringar
19 877
16 067
Upplupna skatteintäkter
12 658
27 565
Fordran avtalsförsäkring
667
0
Projekt
1 212
14 374
Avräkning skattekontot
8 079
11 576
55 100
86 972
Summa
Not 12 Kassa och bank, tkr Kassa Postgiro Bank Summa
Delårsbokslut 2010-08-31
Delårsbokslut 2011-08-31
42
31
29 243
13 343
463
686
29 748
14 060
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
26(113)
Not 13 Eget kapital, tkr Ingående eget kapital enligt balansräkning
Delårsbokslut 2010-08-31
Delårsbokslut 2011-08-31
137 833
156 642
54 352
53 865
192 185
210 507
Byte av redovisningsprincip VA 1) Årets resultat Summa
Not 14 Avsättningar pensioner, tkr Avsättningar för pensioner ingående balans
Delårsbokslut 2010-08-31
Delårsbokslut 2011-08-31
40 586
42 500
2 950
2 369
-495
-105
596
550
43 637
45 314
Årets pensionkostnad Avsättning garanti- och visstidspension Löneskatt på pensioner Summa
Pensionsförpliktelser Ingående balans Pensionsutbetalningar Ränte- och basbeloppsuppräkningar Aktualisering Bromsen Förändring av löneskatt Övrigt Summa
Not 15 Övriga avsättningar, tkr
Delårsbokslut 2010-08-31
Delårsbokslut 2011-08-31
Avsättning för bygge av citybanan
0
42 840
Indexuppräkning
0
789
Summa
0
43 629
Not 16 Långfristiga skulder, tkr Långfristiga låneskulder 1/1
Delårsbokslut 2010-08-31
Delårsbokslut 2011-08-31
455 675
432 675
Nya upptagna lån under året
51 100
Amorteringar under året
-20 000
0
Summa skuld
435 675
483 775
Amorteringar nästkommande år. Bokförda som kortfristiga skulder
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
27(113)
Långfristiga skulder, tkr Utgående långfristig låneskuld
Förutbetalda anslutningsinkomster
Delårsbokslut 2010-08-31
Delårsbokslut 2011-08-31
435 675
483 775
28 923
37 386
768
820
465 366
521 981
Kapital- och pensionsförsäkringar Summa
Not 17 Kortfristiga skulder, tkr
Delårsbokslut 2010-08-31
Delårsbokslut 2011-08-31
22 790
27 155
Anställdas skatter
7 577
8 254
Arbetsgivaravgifter
9 167
9 700
0
0
Skatteskuld
27 514
0
Interimskulder
15 089
19 701
Skulder projekt
6 101
9 797
Amortering lån
750
750
2 923
1 966
834
837
13 212
18 682
Löneskuld timanställda
3 864
4 442
Semesterlöneskuld
9 352
10 404
Övertidslöneskuld
1 882
2 107
Ferielöneskuld
1 936
1 946
Uppehållslöneskuld
221
-195
Avgångsvederlag
340
0
Övrigt
187
-36
123 739
115 510
Leverantörsskulder
Avräkning skattekonto
Räntor lån Skol- och socialsamfond Upplupen pensionskostnad inkl.lönesk Upplupna löneskatter
Summa
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
28(113)
11 Kommunstyrelsen 11.1 Sammanfattning 11.2 Uppdrag och ansvarsområde Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har uppsikts plikt över nämnderna. Kommunstyrelsens leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Vidare har kommunstyrelsen uppsikt över verksamhet som bedrivs av de kommunala bolagen. Kommunstyrelsen bereder också samtliga ärenden som ska tas upp i fullmäktige. I verksamheten återfinns kommunens centrala funktioner för sekretariat, planering, upphandling, samhällsplanering, samordning av information, ekonomi, löneadministration, personal och IT. 11.3 Årets händelser 11.3.1 Kommundirektörens stab
Kommunstyrelsens stab bildades 2011-01-01 och består av kommunstyrelsens sekretariat, informationsfunktion, en barn- och ungdomskoordinator samt det EU finansierade projektet Kompetensbron. Den tidigare utvecklingsstrategen blev stabschef. Under 2011 har styr- och uppföljningssystemet Stratsys införts. Fortsatt arbete består i att ytterligare föra ut verktyget i verksamheterna. Utveckling av målstyrningsmodellen pågår. Två seminarier för kommunens politiker har genomförts. Ökade satsningar på information har genomförts. Vår närvaro i lokalmedia; tryck, radio och TV, har ökat. Två utvecklingstillfällen för samtliga kommunens chefer har genomförts på temat varumärke och bemötande. Webbplatsen har utvecklats. Det är nu möjligt att via webbsidan prenumerera på olika typer av information. Hemsidans struktur har förenklats och gjorts mer användarvänlig. I ungdomsverksamheten har vi i samverkan med polis, nattvandrare, hälsoäventyr och Bålsta vårdcentral, arbetat med ANTD (alkohol, narkotika, tobak och dopning) relaterade frågor. I det brott- och hälsoförebyggande arbetet har aktiviteter för ökad ungdomsdelaktighet genomförts. Arbetet syftar mot social hållbarhet, ett gott, hälsosamt och likvärdigt liv för alla invånare. Kompetensbron har under våren möjliggjort för kommunen att påbörja ett arbete kring frågor som rör framtida yrkeskrav för medarbetare och chefer samt hur arbetsgivaren uppfattas av de anställda. Genom Kompetensbron har kommunen även fått möjlighet att utbilda 30 pedagoger i digital kompetens. Under hösten genomförs fortsatta satsningar på kompetensutveckling inom modern teknik, sociala medier, omvärldsbevakning och rutiner för introduktion och avslut. 11.3.2 Ekonomiavdelningen
Ekonomiavdelningen har under året lagt ut skanningen av leverantörsfakturor till en extern leverantör. Övriga projekt som ekonomiavdelningen arbetar med är att fortsätta utveckla inrapportering av budget och prognos från verksamheterna, effektivisera inrapportering och uttag av ekonomiinformation från olika verksamhetssystem. Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
29(113)
11.3.2.1
It-enheten
Arbetet tillsammans med skolförvaltningen att införa en ny IT-infrastruktur på kommunens skolor och förskolor har fortsatt. De flesta lärare har en egen dator. Införandet av trådlöst nätverk på skolorna är nästan slutfört. I Gransäters rektorsområde (inkl Skokloster) och Gröna Dalen har datorer delats ut till elever på valda enheter. Itenheten har även installerat gymnasiets nätverk i samband med anskaffningen av datorer till gymnasiets elever. 11.3.3 Personalavdelningen
Ett förlängt avtal om lönesamverkan med Trosa kommun har överenskommits. Håbo kommuns löneadministration handlägger fortsatt även Trosa kommuns samtliga löner. Utbildningsinsatser till verksamheterna i självrapporteringsverktyget Rapportera har genomförts. Löneöversyn 2011 för kommunens samtliga medarbetare har genomförts. Personalavdelningen deltar aktivt i styrgruppen och arbetsgruppen för EFS-projektet kompetensbron. En kompetensinventering av kommunens medarbetare har genomförts under våren 2011 och kommunen ska erhålla en egen kompetensdatabas som kontinuerligt ska uppdateras av ansvariga chefer. Personalavdelningen har medverkat i den arbetsrättsliga processen med anledning av personalneddragningar på Bildningsförvaltningen. Nya rekryteringsriktlinjer för kommunens chefer och medarbetare har utarbetats. Ledarskapsprogrammet Klart ledarskap, har genomförts tillsammans med Tierps och Älvkarleby kommuner. Nya lönekriterier och en ny mall för medarbetarsamtal gällande från och med september 2011 har utarbetats. 11.3.4 Upphandlingsavdelningen
E-handelssystem anskaffades och de första beställningarna genomfördes elektroniskt. Upphandlare och ekonomer arbetade tillsammans med superanvändare från andra förvaltningar med införandet av systemet. Omkring 300 medarbetare utbildades i ehandelssystemet. När det nya systemet är helt i drift kommer inköpen att bli lättare att styra och följa upp. Cirka en fjärdedel av de giltiga 400 avtalen förlängdes. Över trettiotal nya upphandlingar genomfördes. 11.4 Mål och måluppfyllelse Här redovisas måluppfyllelse för de politiskt beslutade målen. Om det finns mätbara nyckelindikatorer, som stöd för bedömningen av måluppfyllelsen, redovisas även de. Om nyckelindikatorn mäts årligen kan utfall saknas i delårsrapporten.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
30(113)
11.4.1 I Håbo är Medborgarna i fokus 11.4.1.1
Medborgarnas kunskap om och förtroende för de kommunala verksamheterna ska öka.
Kan ej bedömas Under året kommer samtliga kommunens chefer att utbildas i hur de kan arbeta med att öka förtroendet. Två halvdagsseminarier har genomförts och ytterligare tre kommer att genomföras under hösten. 11.4.2 I Håbo är Dina skattepengar vårt ansvar 11.4.2.1
Inköpen effektiviseras
Kommer ej att uppfyllas/Är ej uppfyllt Avsikten var att inköp görs elektronisk. Systemstöden är inte i drift i sådan omfattning att målet kommer att uppnås under 2011. Nyckelindikatorer
Utfall Augusti
Måltal
2
minst 20
Minst 20% av kommunens beställningar görs elektroniskt
11.4.2.2
Kommunens attraktionskraft bland företagare ska öka.
Kommer ej att uppfyllas/Är ej uppfyllt Enligt Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat kvarstår Håbo på 68 plats av 290 ingående kommuner. Nyckelindikatorer *Svenskt näringslivs undersökning av lokalt näringslivsklimat
11.4.2.3
Utfall Augusti
Måltal
68
minst 69
Budget- och verksamhetplaneringen förbättras och blir mer långsiktig.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt En översyn av målstyrningsmodellen har genomförts i samband med införandet av ett nytt IT-stöd för styrning och uppföljning kallat Stratsys. Samtliga politiker har erbjudits utbildning i målstyrning. Kommunövergripande mål och förslag till nämndmål har utarbetats under två dagar i maj respektive augusti. 11.4.2.4
Håbos kommuns varumärke ska stärkas.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Se avsnitt 4.1.1 Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
31(113)
11.4.3 I Håbo bygger vi för framtiden 11.4.3.1
Bostadsplaneringen förbättras
Kan ej bedömas Kommunstyrelsen beslutade 2010-10-18 att uppdra till förvaltningen att upprätta ett förslag till bostadsförsörjningsplan efter styrgruppens uppsatta mål. Styrelsen beslutade att styrgrupp för arbetet ska vara samma styrgrupp som för centrumprojektet det vill säga att varje parti som sitter i fullmäktige inbjuds till styrgruppen. Enligt lagen (2000:1383) om kommuners bostadsförsörjningsansvar ansvarar kommunen för att planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Utvecklingsavdelningen har inlett arbetet med att formulera en projektplan. 11.4.4 I Håbo är den kommunala verksamheten kvalitetssäkrad 11.4.4.1
Förutsättningar för ett utvecklat och säkert nyttjande av IT i verksamheterna skapas.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Ombyggnad av IT infrastrukturen pågår. Elever och lärare i skolan får möjligheter att arbeta med modern IT teknik. I övriga verksamheter införs bland trådlösa nätverk. 11.4.4.2
Kommunens medarbetare ska ha god kännedom om verksamheternas mål.
Kan ej bedömas Bättre förutsättningar för att kommunicera verksamhetsmål och verksamhetsplaner skapas genom införandet av Stratsys. Verksamhetsplaner kommer att göras i verktyget inför 2012. Kommunen gör under 2012 ingen medarbetarundersökning för att belysa om medarbetarna har god kännedom om målen. 11.4.5 I Håbo kan Du välja 11.4.6 I Håbo finns en miljö för framtiden 11.4.6.1
Pappersförbrukningen inom kommunstyrelsens förvaltning ska minska
Kommer ej att uppfyllas/Är ej uppfyllt Kommunstyrelsens förvaltning har utrett möjligheten att minska pappersförbrukningen genom ökad användning av elektroniska dokument. Några andra aktiviteter har inte genomförts.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
32(113)
11.4.7 I Håbo ska medarbetarna ha goda anställningsvillkor, meningsfulla arbetsuppgifter och kontinuerliga möjligheter till utbildning och utveckling i sitt arbete. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet. 11.4.7.1
På varje arbetsplats ska medarbetarna ha goda möjligheter att påverka och utveckla verksamheten.
Kan ej bedömas Kommunens satsningar på den externa och interna informationen gynnar medarbetarnas möjligheter att påverka/utveckla den egna verksamheten. Arbetsplatsträffarna är ett viktigt medel att uppnå delaktighet på arbetsplatserna. Riktlinjer för arbetsplatsträffarnas utformande har utarbetats. 11.4.7.2
Andelen medarbetare som har önskad sysselsättningsgrad ska öka.
Kan ej bedömas Andelen medarbetare som arbetar heltid eller arbetar med en sysselsättningsgrad mellan 75 - 99 % har ökat något under året jämfört med 2010. En kartläggning och förfrågan om medarbetarnas önskemål om höjda sysselsättningsgrader har genomförts under våren 2011. 11.4.7.3
Kompetensförsörjningen för framtiden ska säkerställas.
Kommer ej att uppfyllas/Är ej uppfyllt I EFS- projektsamarbetet "Kompetensbron" med sju andra kommuner har aktiviteter och metoder för kompetensöverföring, introduktion och avslut av anställningar samt metoder för kompetensförsörjning prövats under året och arbetet fortgår tom mars 2012. 11.4.7.4
Medarbetarna ska ha den kompetens som krävs för att kunna bidra till verksamhetens resultat och effektivitet
Kan ej bedömas En kompetensinventering av samtliga anställdas nuvarande kompetenser har genomförts under 2011. Resultatet av inventeringen kommer att redovisas och analyseras under hösten 2011. En kontinuerlig uppdatering av kompetenser och utvecklingsbehov ska framledes göras i medarbetarsamtalet mellan chef och anställd.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
33(113)
11.5 Viktiga förändringar och trender 11.5.1 Kommundirektörens stab
En viktig trend är att möjligheterna till och behoven av dialog mellan kommunen och medborgarna ökar. En växande del elektroniska tjänster i form av IT och telefoni i samhället i stort skapar ökade förväntningar på kommunen. Att kunna utföra ärenden på distans är ofta effektiv lösning för kommunerna, liksom för föräldrar, anhöriga, företagare, politiskt intresserade med flera. Att utveckla nya former för denna kommunikation är viktig, men det är lika viktig att fortsätta utveckla och förbättra de traditionella kontakterna mellan kommunens verksamheter och dess intressenter 11.5.2 Ekonomiavdelningen 11.5.2.1
It-enheten
Två viktiga trender inom IT är utvecklingen mot mobilitet och s.k. molntjänster, vilket gör att informationstekniken blir tillgänglig för nya tjänster och i nya sammanhang. Utvecklingen av mobila accessenheter i form av bärbara datorer, surfplattor (iPad) samt ”smarta telefoner” är snabb. Genom den pågående uppbyggnaden av en ny itinfrastruktur i skolorna blir nya pedagogiska och administrativa verktyg tillgänglig för elever, lärare, personal och föräldrar. Molntjänster kan sägas vara ett brett samlingsbegrepp företeelsen att allt fler ITfunktioner erbjuds som internetbaserade tjänster. Redan idag finns flera olika system i Håbo kommun som körs i ”molnet” och trenden lär fortsätta. 11.5.3 Personalavdelningen
Kompetensförsörjningsfrågorna, inklusive chefsförsörjning, är en aktuell fråga för många av landets kommuner. Satsningar på kommunens varumärke och arbetsgivarmärke kommer att vara ett medel för att klara de framtida rekryteringsbehoven. Sveriges kommuner och landsting genomför en fyraårig kommunikationssatsning kallad "Sveriges viktigaste jobb". Utvecklande av strategier och metoder i kommunen för att i framtiden kunna rekrytera, introducera, behålla och avveckla medarbetare på bästa sätt är avgörande för att klara generationsskiftet och en ökad konkurrens om den unga arbetskraften. Att kunna erbjuda medarbetarna önskade sysselsättningsgrader förutspås bli en viktig del i konkurrensen om arbetskraften. Förmågan att anpassa och utveckla verksamheten efter nya förändrade förutsättningar är en fortsatt stor utmaning för kommunen. 11.5.4 Upphandlingsavdelningen
Tjänster från de nyskapade inköpscentralerna inom SKL och inom staten utnyttjas av kommunen. Upphandlingsavdelningen samarbetar även med kommunerna i Stockholms och Uppsala län. Trenden är att ansvarsfördelningen mellan kommuner respektive inköpscentraler blir tydligare och administrationen i samordnade upphandlingar enklare. Det kommer på sikt att underlätta och förenkla upphandlingsarbetet och avtalshanteringen. Statens har rätt att kräva en kommun på böter vid felaktig upphandling. Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet, har fått ökade resurser för att kontrollera att kommuner följer upphandlingsreglerna. Det innebär att vid felaktig upphandling
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
34(113)
eller när en kommun inte upphandlar alls, ökar risken för ekonomiska ersättningar i form av böter. 11.5.5 Plan- och utvecklingsavdelningen
11.6 Plan för valfrihet och konkurrens Inga aktiviteter för ökad valfrihet och konkurrens har planerats eller genomförts. 11.7 Intern kontroll Granskningsområdena i kommunstyrelsens plan för intern kontroll valdes ut efter en risk- och väsentlighetsbedömning. Kommunstyrelsen beslutade att den interna kontrollen 2011 skulle bestå av sex kontrollområden. Resultaten av kontrollerna redovisas nedan. 1. Analys av delegationsbeslut som rapporteras Inga felaktiga beslut har rapporterats till styrelsen. Däremot bör delegaterna uppmärksammas på nödvändigheten att rapportera till styrelsen. 2. Justering av protokoll sker i tid Den rekommenderade tidsgränsen har för KS och FM överskridits vid tre tillfällen. Åtgärdas genom viss omdisponering i arbetsuppgifter. 3. Följsamhet till rehabriktlinjer - har ännu ej granskats. 4. Ramavtalstrohet vid inköp De avtal som är tecknade bedöms följas i tillräcklig utsträckning. Bättre rutin för uppföljning ska tas fram. 5. säkerheten i skalskydd IT - har ännu ej granskats. 6. kartläggning av att lagringsrutinerna är säkra - har ännu ej granskats.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
35(113)
11.8 Drifts- och investeringsredovisning 11.8.1 Driftsredovisning Tkr
Utfall 2010
Budget 2011
Utfall aug 2011
Prognos helår
Avvikelse
Not
Övergripande verksamheter Kommunfullmäktige
-816
-777
-488
-777
0
KS förfogande
-104
-950
0
0
950
Valnämnd
-154
-20
-4
-20
0
Stöd till politiska partier
-789
-800
-828
-828
-28
Revision
-843
-900
-126
-900
0
-2 706
-3 447
-1 446
-2 525
922
-1 867
-1 817
-1 301
-1 842
-25
Kommunstyrelsens arbetsutskott
-78
-134
-72
-109
25
Personal och förhandlingsutskott
-9
-16
-5
-8
8
-1 954
-1 967
-1 378
-1 959
8
KD-stab
-6 460
-5 604
-3 760 -5 604
0
Projekt ungdomssatsning
-2 510
-2 528
-1 467
-2 528
0
23
20
8
20
0
-2 321
-2 600
-1 487
-2 200
400
-865
-1 210
-579
-1 210
0
-14 910
-15 400
-10 163
-15 400
0
-1 190
-1 405
-656
-1 405
0
-1 300
-498
-1 485
-185
-9 342
-9 561
-6 351
-10 800
-1 239
S:a Kommundirektörs stab
-37 575
-39 588
-24 953
-40 612
-1 024
Upphandlingsavdelningen
-2 190
-2 493
-1 479
-2 385
108
S:a övergripande verksamheter
1.
Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen
S:a kommunstyrelsen
Kommundirektörs stab
Vigselavgift Medlemsavgifter Kommunal information Räddningstjänst Planavdelning Detaljplan, områdesbestäm Buss, bil och spårbunden trafik
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
2.
36(113)
Tkr
Utfall 2010
Utfall aug 2011
Budget 2011
Prognos helår
Avvikelse
Not
Personalavdelning Personalavdelning
-3 487
-3 707
-1 924
-3 117
590
Löneenheten
-2 099
-2 261
-1 414
-2 398
-137
Växeln/reception
-2 975
-2 737
-1 755
-2 849
-112
Vaktmästeri/tryckeri
-1 078
-1 310
-564
-1 199
111
0
0
1
1
1
-9 639
-10 015
-5 656
-9 562
453
Ekonomiavdelning
-4 831
-5 133
-2 976
-4 833
300
IT-enheten
-5 622
-6 387
-3 901
-6 395
-8
Försäkringar
-1 667
-1 911
-1 118
-1 742
169
629
600
452
600
0
S:a ekonomi- och IT-avdelningen
-11 491
-12 831
-7 543
-12 370
461
Summa
-65 555
-70 341
-42 455
-69 413
928
-435
0
90
90
90
-65 990
-70 341
-42 365
-69 323
1 018
Lokalbokning S:a personalavdelning
Ekonomi- och IT avdelning
Bostadsverksamhet
Exploatering och reavinst
Totalt
Kommentarer driftsredovisning Kommunstyrelsen och kommunövergripande verksamheterna redovisar ett nettoöverskott om ca 1,0 mkr. Överskottet hänförs delvis till att vissa tjänster finansieras till delar av bidraget från EFS (kompensbron) som Håbo kommun administrerar bl. a avseende projektledning, ekonomi etc. 1. Kommungemensamma verksamheter redovisar ett överskott om 922 tkr. Överskottet beror på att anslag för oförutsedda händelser om 950 tkr ej fördelats ut till verksamheterna. Anslaget täcker delvis ett underskott inom verksamhet kollektivtrafik om 1,2 mkr. 2. Verksamhet kommundirektörs stab redovisar ett underskott om totalt ca 1,0 mkr. Underskottet hänförs huvudsakligen till verksamhet kollektivtrafik. Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
37(113)
11.8.2 Investeringsredovisning Tkr
Utfall 2010
Budget 2011
Utfall aug 2011
Prognos helår
Avvikelse
Not
Inventarier avskrivning 10 år
-94
0
0
0
0
Inventarier avskrivning 5 år
-4
-700
0
-700
0
Inventarier avskrivning 3 år
-5 879
-12 884
-4 544
-12 884
0
Summa
-5 977
-13 584
-4 544
-13 584
0
1
Kommentarer investeringsredovisning 1. Arbetet tillsammans med skolförvaltningen att införa en ny IT-infrastruktur på kommunens skolor och förskolor har fortsatt. De flesta lärare har en egen dator. Införandet av trådlöst nätverk på skolorna är nästan slutfört. I Gransäters rektorsområde ( inkl Skokloster) och Gröna Dalen har datorer delats ut till elever på valda enheter. Itenheten har även installerat gymnasiets nätverk i samband med anskaffningen av datorer till gymnasietselever.
12 Överförmyndarnämnden 12.1 Sammanfattning 12.2 Uppdrag och ansvarsområde De uppgifter som ligger under överförmyndarnämnden kan inte läggas under en annan nämnd. Enligt föräldrabalkens bestämmelser ska varje kommun ha en överförmyndare, eller överförmyndarnämnd om kommunfullmäktige väljer den formen. 12.2.1 Tillsynsmyndighet
Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Genom sin tillsyn ska överförmyndarnämnden motverka rättsförluster för de svagaste i samhället som underåriga och de som på grund av sjukdom eller annan anledning har en god man eller förvaltare förordnad. De viktigaste bestämmelserna för hur överförmyndarnämnden ska utöva sin tillsyn finns i föräldrabalken. Följande lagar är de som överförmyndarnämnden vanligast kommer i kontakt med och som ställföreträdare bör ha kännedom om; föräldrabalken, förmyndarskapsförordningen, kommunallagen, förvaltningslagen, sekretesslagen, skadeståndslagen, äktenskapsbalken, sambolagen, ärvdabalken och lag (1924:323) om verkan av avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning. 12.3 Årets händelser Håbo Kommun har under året 2010 varit representerad i utredningen kring överförmyndarsamverkan i Uppsala län och diskuterat förutsättningarna för en gemensam nämnd i Uppsala som värdkommun. Med hänsyn till målgruppens svaga sociala ställning och dess behov för en lokalförankrad och snabbtillgänglig överförmyndarverksamhet, har Kommunstyrelsen i Håbo Kommun den 2010-11-22 beslutat att inte delta i den föreslagna samordningen med Uppsala kommun som
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
38(113)
värdkommun. Därmed fortsätter kommunen att ha egen överförmyndarnämnd som framöver bedriver egen verksamhet inom kommungränserna. 12.4 Viktiga förändringar och trender Antalet äldre blir fler i samhället, men också alt fler visar sig få sociala/psykiska problem, vilket får sina konsekvenser även i överförmyndarverksamheten. Ärendeflödet har nämligen visat en fortsatt uppåtgående trend under året 2011. Den förbättrade kommunikationen med allmänheten ger fortsatt goda resultat i rekrytering av ställföreträdare, men den ökade frekvensen i både antal och variationen i ärendeflödet ställer krav på fler personal och mer utbildning i verksamheten. 12.5 Drifts- och investeringsredovisning 12.5.1 Driftsredovisning Tkr Överförmyndare
Utfall 2010 -436
Budget 2011 -500
Utfall Prognos helår aug 2011 -358 -500
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
Avvikelse
Not 0
39(113)
13 Bildningsnämnden 13.1 Sammanfattning Förvaltningen har upprättat prognos för årets ekonomiska utfall. Prognosen har förbättrats till 1,186 mkr i underskott från föregående månads - 1,8 mkr och tidigare 3,0 mkr. Främst är det Fridegårdsgymnasiet som nu har konkretiserat åtgärder för att få balans i ekonomin. Kostnadsminskningen är cirka 6 mkr med start från höstterminen 2011. Cirka 11 årsarbetare berörs. Programutbudet minskas från nio till sex nationella program. Gymnasiet har en plan för hur en ekonomi i balans kan nås men den får full effekt först efter två år när program med få elever fasats ut och när alla tre åren i den nya gymnasieskolan bedrivs. Förvaltningen föreslår ytterligare sparåtgärder innevarande verksamhetsår för att uppnå ett balanserat resultat. Förslagen är inte samverkade med de fackliga representanterna. Besparingarna har en direkt koppling till att Fridegårdsgymnasiet ännu inte har en nivå för sina kostnader som motsvarar elevpengsintäkten men att arbetet, på grund av att elever måste få slutföra sin utbildning, pågår mot balans med en treårsplan. Till verksamhetsåret 2012 har fullmäktige därför beviljat nämnden 2 200 tkr i omställningskostnader för gymnasiet. Under innevarande år 2011 har gymnasiet däremot ingen beviljad omställningsbudget. Fridegårdsgymnasiet förslås en ytterligare besparing av gemensamma läromedel på 200 tkr. Det motsvarar 9 % av den totala läromedelsbudgeten. Inför starten av GY 11 har många kurser tillkommet eller förändrats och därav så är kravet på nya läromedel stort. Samtidigt så får alla elever tillgång till en egen dator. Kämpe/Särskolan föreslås ytterligare en allmän besparing på 300 tkr. I skrivande stund finns det inget riktat sparmål men givetvis så kommer minskande resurser motsvarande en tjänst som elevassistent eller nästan en hel lärartjänst få konsekvenser. Alternativt skulle vara att försäljningen av IKE (interkommunala ersättningar) blir lyckosam så att högre intäkter täcker sparkravet. Sämre kvalitet i verksamheten kan leda till minskat intresse från andra kommuner och därmed sänkta intäkter. Övriga sparåtgärder kommer att diskuteras fram inom ramen för samverkan. Utanför förvaltningens möjlighet att påverka kostnaderna, men som ingår i elevpengen, är miljö och teknikförvaltningens kostenhet och städenhet. Eftersom deras kostnader ersätts av gymnasiets elevpeng borde dessa kostnader också kunna vara föremål för besparingar. Bildningsförvaltningen ser fram emot ett samarbete med berörda förvaltningar i syfte att se över kostnaderna.
13.2 Uppdrag och ansvarsområde Bildningsnämnden bildades den 1 januari 2009 och ansvarar för gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, svenska för invandrare (sfi), särskola för vuxna, allmän kulturverksamhet, folkbibliotek, musikskola och fritidsverksamhet, som
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
40(113)
inkluderar fritidsgårdarna. Ansvaret för verksamhetens skolmåltider, elevvård och lokalvård ligger på andra förvaltningar. Förvaltningschefen leder organisationen där tre rektorer ansvarar för utbildningsverksamheten, en rektor för musikskolan, en bibliotekschef, en fritidskonsulent och en kultursekreterare ingår. Förvaltningen har även ett bildningskontor med två medarbetare. Bildningsförvaltningen omfattar cirka 130 medarbetare och har cirka 1 200 elever inom sina verksamheter. Bildningsförvaltningen administrerar också de drygt 500 elever som är folkbokförda i Håbo men har valt skolor i andra kommuner (via interkommunal ersättning, IKE). Bildningsförvaltningens verksamhet, gymnasieskolan, finansieras till övervägande del genom en så kallad elevpeng, där antal elever, deras val av nationellt program och studietid är avgörande för förvaltningens kostnader som också är skolornas intäkter. Övriga enheter inom bildningsförvaltningen finansieras genom anslag och till viss del intäkter genom avgifter. Bildningsförvaltningen utökade ytterligare sin samverkan med kommunens andra förvaltningar och närliggande kommuner under året. 13.3 Årets händelser 13.3.1 Förvaltningsledning
Förvaltningen är nu samlad på Bildningscentrum Jan Fridegård. 13.3.2 Utbildning
Det har under året tagits krafttag för att komma tillrätta med gymnasieskolans årligen återkommande underskott. Låga elevval till kommunens gymnasium har inneburit att program måste läggas ned. Samtidigt fasas tidigare stoppade program ut ur verksamheten. Under tiden bär gymnasiet på höga kostnader då dessa elever genererar få intäkter. En treårig plan har utarbetats med målsättningen att nå balans mellan intäkter och kostnader. Samtliga elever inom Fridegårdsgymnasiet/Kämpe får under höstterminen 2011 tillgång till en egen dator. Verksamheterna inom Kämpe och Särgym har under året förändrats och effektiviserats för att bättre ta till vara på utrymmen och personalresurser. Särgym har också utökats med nya program och inhämtande av pedagogisk kompetens för att verkställa utbildningen. 13.3.3 Kultur och fritid
Biblioteket utvecklas Utbyggnad av entré ger fler studieplatser. Belysningen har förbättrats. Kommuninvånarnas tillgång till bibliotekets tjänster och utbud på nätet utvecklas i länssamarbete. Ett gemensamt bibliotek på nätet skapas. Låneköerna till efterfrågade böcker kortas. Kommunen har fått statligt bidrag(KUR) för inköp av litteratur för barn och unga. Inköpsstödet fördelas i enlighet med upprättad läsfrämjandeplan.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
41(113)
Musikskolan Musiklek steg 1-3 fortsätter att expandera. Målet med att hitta olika ensembleformer för framför allt elever som spelar kompinstrument fortskrider och målet med 6 nya ensembler under året kommer att införlivas. Dramaundervisning i form av teaterlek för 6-åringar startar under ht -11 vilket blir ett komplement till musik- och dansundervisningen. Allmänkultur Kultur & Fritids flytt till Bildningscentrum genererar nya möjligheter för utveckling, samverkan och effektivisering. 13.4 Mål och måluppfyllelse Här redovisas måluppfyllelse för de politiskt beslutade målen. Om det finns mätbara nyckelindikatorer, som stöd för bedömningen av måluppfyllelsen, redovisas även de. Om nyckelindikatorn mäts årligen kan utfall saknas i delårsrapporten. 13.4.1 I Håbo är Medborgarna i fokus 13.4.1.1
Håbo kommun ska ha en uppdaterad och modern biblioteksplan
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Med ledning av nedanstående nyckelindikator tillsammans med den politiskt tillsatta styrgruppen, görs bedömningen att målet kommer att uppfyllas i sin helhet. Biblioteksplanen är en gemensam angelägenhet för förvaltningsområden som utbildning, omsorg, fritid, näringsliv och kultur och ska förankras i de fem förvaltningsområdena. Målet utvärderas i slutet av verksamhetsåret. Nyckelindikatorer
Utfall Augusti
Måltal
5
5
Antal förvaltningsområden som den nya biblioteksplanen är förankrad i. Målet är fem områden.
13.4.1.2
Håbo kommuns elever ska erbjudas det urval av studier som motsvarar deras utbildningsbehov inom ramen för elevpeng respektive tilldelade ekonomiska resurser.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Samtliga elever från Håbo kommun är förstahandssökande till samtliga gymnasieprogram inom Stockholms län och Håbo kommun. 13.4.2 I Håbo är Dina skattepengar vårt ansvar 13.4.2.1
Bildningscentrum Jan Fridegårds skolenheter ska vara organiserade så att bästa möjliga studieresultat uppnås utifrån den givna ekonomiska resurstilldelningen.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
42(113)
Kan ej bedömas Gymnasieskolan är intäktsfinansierad och måste anpassa sitt programutbud efter dessa intäkter. En gymnasieskola med en god ekonomi kan ge sina elever de resurser som behövs för att nå goda studieresultat. 13.4.2.2
Bildningsförvaltningens personal ska kombinera ämneskompetens med medborgarperspektiv.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Målet är nått. Nyckelindikatorer
Utfall Augusti
Måltal
85%
80%
Antal medarbetare som deltar i årets satsning på att vidareutveckla den digitala kompetensen inom Kultur & Fritid. Målet är åtta av tio. .
13.4.3 I Håbo bygger vi för framtiden 13.4.3.1
Konst och kultur medverkar till att tydliggöra Håbo kommuns attraktionskraft.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Beslut har tagits att inte genomföra evenemanget IN/MOTION 2011 samt uppföljande enkät. Avsatta medel omdisponeras för insatser med fortsatt fokus på ökat synliggörande, aktiviteter presenteras i separat plan. Dessa insatser syftar till att långsiktigt verka för IN/MOTION/2012 - då med Bildningscentrum och huset som gemensam scen och mötesplats. Bedömningen är att det specifika årsmålet att konst & kultur medverkar till att tydliggöra kommunens attraktionskraft kommer att uppföljas. Nyckelindikatorer
Utfall Augusti
Måltal
0%
minst 50%
Antal tillfrågade medborgare som upplever att arrangemanget in/motion har positiv betydelse (svar 3-5) för livskvaliteten i Håbo. Målet är fem av tio i en enkätundersökning.
13.4.4 I Håbo är den kommunala verksamheten kvalitetssäkrad 13.4.4.1
Bildningscentrum Jan Fridegårds skolenheters undervisning ska ge eleverna så goda resultat att anställningsbarhet och vidare studier tillgodoses.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Under vårterminen 2011 nådde 121 av 139 avgångselever ett slutbetyg. Detta motsvarar 87 %, vilket kan jämföras med motsvarande siffror för 2010; 76%, 2009; 74,4 % och 2008; 74,5 %. Andelen med slutbetyg är jämfört med föregående år mycket högre och den preliminära medelpoängen 12,8 är bättre vid jämförelser med föregående läsårs 11,8 poäng. Målet är att höja dessa resultat årligen.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
43(113)
13.4.4.2
Håbo kommun ska vara ledande i arbetet med neuropsykiatriska elevgrupper.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Kämpe bedöms kunna uppnå målet att vara ledande i sitt arbete med neuropsykiatriska elevgrupper. 13.4.4.3
Håbo kommuns musikskolas elever i kompinstrument ska få ökad kvalitet i undervisningen genom spel i ensembler.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Under vårterminen -11 har musikskolan undersökt behovet av nya ensembleformer som framför allt prioriterar de elever som spelar kompinstrument. Inför hösten startas ensembler i denna nya form. Målet att starta dessa ensembler under året kommer att kunna genomföras. Nyckelindikatorer
Utfall Augusti
Måltal
Antal nya ensembler som inkluderar elever på kompinstrument. Målet är 6 ensembler.
6
13.4.5 I Håbo kan Du välja 13.4.5.1
Håbo kommuns elever väljer utbildning och skola utifrån en säkerställd och likvärdig vägledning och information om samtliga utbildningsanordnare.
Kan ej bedömas Detta arbete ska inledas inför elevernas val av skola 2012. Nyckelindikatorer
Utfall Augusti
Måltal
Resultat på enkäter till samtliga elever boende i kommunen
13.4.6 I Håbo finns en miljö för framtiden 13.4.6.1
Bildningsförvaltningens verksamheter arbetar och verkar för en hållbar miljöutveckling.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt All verksamhet inom förvaltningen arbetar för en hållbar miljöutveckling.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
44(113)
13.4.7 I Håbo ska medarbetarna ha goda anställningsvillkor, meningsfulla arbetsuppgifter och kontinuerliga möjligheter till utbildning och utveckling i sitt arbete. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet. 13.4.7.1
Delaktighet och kompetensutveckling ska känneteckna verksamheterna inom Bildningsförvaltningen.
Kan ej bedömas Målet kommer att mätas under höstens medarbetarsamtal. Nyckelindikatorer
Utfall Augusti
Måltal
Medarbetarsamtal och -enkät
13.5 Viktiga förändringar och trender 13.5.1 Förvaltningsledning
Elevpeng och interkommunala kostnader. Att ge kommunens elever möjlighet att konkurrera på lika villkor om elevplatser är en viktig åtgärd om Håbo vill fortsätta att växa. Med ett samverkansavtal och ett elevprissamarbete med Stockholms län säkerställs en fortsatt möjlighet för kommunens ungdomar att välja sin utbildning på lika villkor. Rektors ansvar är att bedriva skolan för att nå de mål som kommunen och staten fastställer inom den ram som elevintäkterna medger. Detta ansvar förtydligas under 2011 då en ny skollag införs. Samtidigt stärks rektors roll i skolan. Att Håbo kommun och Bålsta behöver en egen gymnasieskola är ställt utom allt tvivel, men den måste ses som en av många gymnasier på ”skolmarknaden”. Rektor ansvarar för att Fridegårdsgymnasiet levererar en bra verksamhet inom ramen för elevpengen. Bildningskontoret ansvarar för att alla Håboungdomar kan få tillgång till en bra utbildning som förstahandssökande. Fridegårdsgymnasiet kommer aldrig att attrahera alla Håboelever. Ett urval av program som lockar elever, kompletterat med program för de elever som inte vill resa från Bålsta, blir Fridegårdsgymnasiets utbildningsmix. Tillsammans med en hög nivå på digitala verktyg inom informations- och kommunikationstekniken (IKT) kan Fridegårdsgymnasiets mjuka värden bidra till en stark skola på lång sikt. Hemmaplanslösning och förvaltningsövergripande samverkan Att placera elever med funktionshinder hos andra huvudmän orsakar inte bara höga kostnader utan innebär också påtagliga olägenheter och påfrestningar för eleverna och deras familjer. I slutet av 2009 startade ett samarbete med socialtjänsten med sikte på att erbjuda en hemmaplanslösning. Förvaltningens Kämpeenhet och socialförvaltningen etablerade under 2010 en utbildningslösning med internat i samarbete med föreningen Nordens folkhögskola Biskops-Arnö. Kämpe har utifrån en hemmaplanslösning byggt upp en mottagning av egna elever med hela eller delar av diagnosen Aspergers syndrom. Att placera dessa elever Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
45(113)
interkommunalt innebär höga kostnader för såväl bildningsförvaltningen som för socialförvaltningen. För att utbildningens kvalitet ska vara hög räcker inte nämndens ram, utan förvaltningen måste göra en aktiv försäljning av interkommunala utbildningsplatser. Idag har Kämpe många interkommunala elever från närliggande kommuner. Kämpes höga utbildningskvalitet gör kommunens utbildning eftertraktad. Särgymnasiet organiseras numera också som en hemmaplanslösning med mottagande av interkommunala elever. Här är det viktigt att utbildningens kvalitet motsvarar andra huvudmäns krav. Verksamheten har ökat kvaliteten på lokaler och läromedel. Denna utveckling fortsätter kommande år för att undvika dyrare interkommunala lösningar för kommunens egna elever då val av skola införs. Sammanfattningsvis är sambandet att en hemmaplanslösning fungerar ekonomiskt om man samtidigt kan sälja elevplatser interkommunalt, eftersom det ger intäkter som bidrar till att täcka de fasta och gemensamma kostnaderna. De interkommunala huvudmännen ställer höga krav på utbildningens kvalitet som i sin tur innebär en verksamhet med hög pedagogisk nivå för Håbos egna elever. Denna nivå hade inte varit möjlig att nå om det inte funnits en samverkan mellan förvaltningarna och de kommunala huvudmännen. Personalens pedagogiska kompetens och ledning innebär en nära koppling till en hög utbildningskvalitet. Personalen blir därmed viktiga medarbetare som genom sitt arbete garanterar utbildningens kvalitet och fortsättning.
13.5.2 Utbildning
En ökad konkurrens om gymnasieeleverna och därmed ett fortsatt tryck på kommunens egen gymnasieskola att attrahera elever kvarstår. Samverkan och samarbete med andra aktörer blir en nödvändighet för att dela på det utbud som kommunens elever efterfrågar. Från att ha tecknat ett samverkansavtal med Upplands-Bro och Järfälla för 2010 utvidgas samverkan med hela Stockholms län för 2011. Här har kommunikationsvägarna ett avgörande inflytande. Järnvägen, med pendeltrafik in mot Stockholm, gör det enkelt för elever att välja skolor i och närmare Stockholm. Införandet av ny skollag, nya kursplaner och nya läroplaner är viktiga förändringar som påverkar skolverksamheterna de närmaste åren. Dessutom har riksdagen beslutat om en ny betygsskala. Elevgrupperna med diagnoser väntas fortsätta att öka. Håbo kommun har koncentrerat sina resurser inom bildningsförvaltningen till ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder, Kämpe, och till elever inom särgymnasiet. Behovet av utbildningsplatser för gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionshinder inom kommunen beräknas överstiga det antal elever, 60 platser, som kan få del av kommunens tilläggsbelopp. För särgymnasiet beräknas ett trettiotal platser täcka behovet över tiden. Dessa siffror beräknas gälla framöver men med reservation för årliga variationer. Intresset för bra verksamhet riktad mot dessa elevgrupper ökar i takt med att fler föräldrar får kunskap om de fördelar en anpassad verksamhet kan ge eleven. Även närliggande kommuner visar intresse då egna verksamheter tar stora resurser i anspråk och söker därför samarbete. Vi kommer att få se hur mindre kommuner specialiserar sig på en specifik elevgrupp för att i samarbete med andra mindre kommuner dela på ansvar och kostnader.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
46(113)
Trycket på Kämpe är stort och idag har verksamheten vuxit ur sin kostym. Om trenden fortsätter så kommer de lokaler som idag står till verksamhetens förfogande inte att räcka till. Särgym har ökat sin attraktivitet genom utökade program och anpassade lokaler. Idag finns Kämpe med särskolan till för alla elever inom neuropsyk vilket gör att underlaget för verksamheten växer, speciellt med den nya skollagen som också stimulerar till ytterligare diagnostiserande. Kämpes framgång beror i mångt och mycket på den personal som idag arbetar i verksamheten och deras brinnande engagemang för verksamheten och elevgruppen. Viktigt för en fortsatt progression inom verksamheten är att personalen tillsammans tillåts att utvecklas och utveckla verksamheten utifrån de nya erfarenheter som sker varje dag. 13.5.3 Kultur och fritid
Det digitala utanförskapet. Enligt det lagstadgade demokratiuppdraget har biblioteket som uppgift att säkerställa att alla fritt kan ta del av information och söka kunskap. Ca 1,7 miljoner invånare står idag utanför den digitaliserade samhället. Biblioteket har en roll som lärmiljö. Strategier för samverkan och kompetensutveckling behövs. Digitala medier- upphovsrätt och betalningsmodeller: Ersättning till upphovsmännen och nya betalningsmodeller för bibliotekensabonnemang på digitalt material behöver lösas så att e-medier kan komma alla medborgare till del på samma villkor som för det tryckta materialet. Läsförmågan sjunker Läsförmågan hos svenska barn sjunker enligt internationella undersökningar liksom biblioteksanvändningen hos lågutbildade, män och pojkar, vilket speglar de ökande klyftorna i samhället. Utveckling av former för lässtimulans och förmedling av bibliotekens medier och utbud behövs. Kultur och fritid som utvecklingsfaktor Kultur och fritid har tillsammans med kommunens övriga förvaltningsområden en gemensam uppgift att på lång sikt skapa ett hållbart samhälle i Håbo. I detta arbete finns en viss konkurrens mellan kommuner och regioner. Runt om i Sverige arbetar kommuner och regioner för att skapa en mer attraktiv livsmiljö för boende och besökare. På flera håll använder man Cultural Planning-metoden för att finna utvecklingsområden i kommunen, länet och regionen. Håbos närhet till Stockholm och kommunens höga befolkningstillväxt är gynnsamma faktorer men ställer samtidigt höga krav på kommunens alla verksamheter att skapa en god närmiljö för människor i vardagen. Medskaparperspektivet och sociala medier påverkar vårt arbete med att nå huvudmålgrupp: barn & unga. Unga medskapar och kommunicerar på nätet, ofta i globala, intresseorienterade ”communities”, man är inte "lojal" genom medlemskap som tidigare. Detta sker ofta utanför föreningslivet som av tradition och vana är den förväntade organisationsformen. Vi bör vara öppna för nya metoder och kommunikationsarenor som ger plats för denna, många gånger flyktiga, otåliga kreativitet. Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
47(113)
Natur och kultur är avgörande faktorer när människor väljer bostadsort. Platsens attraktivitet och upplevelsen av den närliggande livsmiljön väger tyngre för människor än avståndet till arbetsplatsen. Samverkansmodellen Regeringen har beslutat om en ny samverkansmodell för hur de statliga regionala kulturmedlen ska fördelas. Modellen beskriver hur samverkan ska ske mellan kommunal, regional och statlig nivå. För att få ett större inflytande ska länet formulera en regional kulturplan i samarbete med länets kommuner, kulturinstitutioner och civilsamhälle. Planen, som antas av landstingsfullmäktige, ska beskriva prioriteringar och strategier fram till 2018 och därmed utgöra underlaget för förhandlingen med Statens kulturråd. Håbo kommun ingår, via Kultur och fritid, i en särskild arbetsgrupp för kartläggning och situationsanalys. Kommunernas politiker har möjlighet att påverka den framtida inriktningen genom arbetet via den politiska Kilen, landstingets kulturnämnd och landstingsstyrelsen. Skapande skola Regeringens har sedan 2008 stärkt kommunerna i arbetet med att etablera en skapande skola. Med en bred politisk enighet har skapande skola nu utvidgats till att gälla år 1–9. Statens kulturråd fördelar 150 mkr till de kommuner som dels har en strategisk handlingsplan för hur man långsiktigt stärker kulturens betydelse i lärandet, dels ansöker om projekt där konst och kultur integreras i skolarbetet i samarbete med det professionella kulturlivet. Musikskola Den största trenden inom musikområdet är användandet av IT. Helt nya sätt att kommunicera inom musiken dyker ständigt upp, även bland våra yngre elever. Musikskolan satsar därför extra resurser till fortbildning under året samt har möjliggjort att varje lärare har tillgång till bärbar dator med anpassad programvara. Fritid Den trend som är klart tydligast inom detta område är den förändring som håller på att ske inom föreningslivet. Det blir allt svårare för föreningar att få medlemmar att ställa upp, både som styrelseledamöter och även som verksamhetsledare. Det blir också svårare att få ungdomar att bli engagerade i föreningarna. Det verkar vara en trend som håller i sig och växer. Ungdomar av idag vill göra många saker och byter ofta. Detta gör att det traditionella föreningslivet får svårt att möta upp de behoven. För kommunens del gäller det att följa med i denna förändring och så småningom se över bidrags- och hyressystemet som är helt uppbyggt på föreningstillhörighet. 13.6 Plan för valfrihet och konkurrens Nämnden följer den plan som föreligger. 13.7 Intern kontroll Bildningsnämnden beslutade den 24 februari 2010 (§ 16) att anta en internkontrollplan för 2010. Bildningsnämnden beslutade att internkontrollplanen för 2011 skulle bestå av följande sex kontrollområden: 1.
Rutin för uppdatering och revidering av dokumenthanteringsplanen
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
48(113)
2.
Process för ramavtalstrohet
3.
Medieplanering på biblioteket
4.
Att verksamheten följer personuppgiftslagen
5.
Process för interkommunala kostnader
6.
Rutin för uppdatering och revidering av arbetsmiljöarbetet
13.8 Volymer och nyckeltal 13.8.1 Gymnasieskola Volym/nyckeltal
Antal elever Fridegård
Utfall 2010
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Prognos helår
450
456
354
385
44
74
74
71
Antal elever Fridegård, sälj
25
26
26
Antal elever Kämpe, sälj
18
23
20
561
541
Antal elever Kämpe
Antal elever köp
481
Kostnad per elev Fridegård, kr
500
502
68 200
82 200
171 400
163 400
93 729
81 983
96 700
Årsarbetare undervisning
47,8
47,4
47,2
44,3
44,4
Årsarbetare undervisning Fridegård
38,5
35,6
34,6
32
33,3
Årsarbetare undervisning Kämpe
9,32
11,7
12,6
12,3
11
Antal lärare per 100 elever
9,7
11,1
9,6
10,1
10,5
Antal lärare per 100 elever Fridegård
8,6
7,8
7,8
9
8,7
Antal lärare per 100 elever Kämpe
21,4
16,6
24,6
16,6
15,6
Kostnad per elev Kämpe, kr Kostnad per elev snitt egen regi, kr
Kr per såld plats Fridegård Kr per såld plats Kämpe
73 400
84 200
234 100
221 000
Kr per såld plats snitt
116 193
140 700
144 200
Kr per köpt plats (interkommunal ersättning)
102 839
104 000
100 100
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
49(113)
Antal elever Fridegård Antalet elever på Fridegård har minskat från vårterminens 416 till 354 elever. Det stoppade intaget på fyra program har påverkat samt att det Individuella programmet har minskat från vårens 32 elever till höstens 13 elever. Antal elever köp Prognosen för antalet interkommunala elever ser inte ut att bli lika högt som tidigare befarats, men fortfarande cirka 40 elever fler än budgeterat. Kostnad per elev Fridegård, kr Kostnaden per elev ökar betydligt eftersom kostnaderna inte anpassas i samma takt som elevtalet minskar. Årsarbetare undervisning Fridegård Antalet årsarbetare har minskat från vårens 34,6 till höstens 32,0. I slutet av året när avvecklingarna är klara, minskar antalet ytterligare. Kr per köpt plats (interkommunal ersättning) Kostnaden beräknas sjunka från förra året utifrån den elevlista som har upprättats för hösten. Analysen är inte klar men en orsak är att det inte finns elever med neuropsykiatriska funktionshinder i andra skolor. Alla går på Kämpe. 13.8.2 Gymnasiesärskola Volym/nyckeltal
Utfall 2010
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Prognos helår
Antal elever egen regi
30
30
30
24
28
Antal elever sälj
12
11
12
9
11
Antal elever köp
6
8
8
7
8
292 200
283 300
8,5
9
10,9
9
9,1
28,2
30,5
30
37,5
33,1
Kr per såld plats
324 000
303 600
318 100
Kr per köpt plats
274 900
303 600
277 300
Kostnad per elev egen regi Årsarbetare undervisning Lärare per 100 elever
348 500
Antal elever egen regi Elevtalet i det egna särgymnasiet sjunker detta läsår eftersom behovet har minskat. Antalet väntas ökas igen till nästa läsår, vilket försvårar åtgärder. Kostnad per elev egen regi Kostnaden per elev har ökat kraftigt då satsningar har gjorts för att attrahera andra kommuners elever. Det minskade elevtalet gör att kostnaderna fördelas på färre elever.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
50(113)
Kr per köpt plats Kostnaden sjunker betydligt när det endast är elever med något mindre behov som valt externa skolor.
13.8.3 Kultur och fritid Volym/nyckeltal
Utfall 2010
Musikskola nettokostnad per invånare 6-15 år, kr
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Prognos helår
1 421
1 415
1 423
Bibliotek nettokostnad per invånare, kr
281
285
289
Fritidsgårdar nettokostnad per invånare 13-19 år, kr
632
996
993
Musikskola nettokostnad per invånare 6-15 år, kr Bibliotek nettokostnad per invånare, kr Fritidsgårdar nettokostnad per invånare 13-19 år, kr Kostanden ökar med nästan 60 % från föregående år till följd av satsningen på Verkstan. 13.9 Drifts- och investeringsredovisning 13.9.1 Driftsredovisning Tkr Bildningsnämnd
Utfall 2010
Budget 2011
Utfall aug 2011
Prognos helår
Avvikelse
Not
-225
-219
-190
-265
-46
1
Förvaltningsledning
-2 429
-2 363
-1 801
-2 463
-100
2
Summa Ledning
-2 654
-2 582
-1 991
-2 728
-146
-41 481
-39 107
-22 672
-34 216
4 891
3
-2 174
-4 227
-4 227
4
252
1 014
1 014
5 6
Gymnasieskola Fridegård Kämpe Interkom ers/köp av platser
-52 858
-52 000
-36 053
-54 100
-2 100
Summa Gymnasieskola
-94 339
-91 107
-60 647
-91 529
-422
-4 716
-5 017
-4 826
-5 774
-757
Egen regi
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
7
51(113)
Tkr
Utfall 2010
Budget 2011
Utfall aug 2011
Prognos helår
Avvikelse
Not
Köp av platser
-1 777
-1 944
-1 085
-1 941
3
Summa Gymnasiesärskola
-6 493
-6 961
-5 911
-7 715
-754
SFI särvux, grundvux
-3 318
-3 188
-2 296
-3 479
-291
8
Gymnasial vuxenutbildning
-2 969
-2 501
-1 609
-2 364
137
9
Summa Vuxenutbildning
-6 287
-5 689
-3 905
-5 843
-154
-100
-102
-100
0
Uppföljningsansvar 16-20 år
Allmän fritidsverksamhet
-12 363
-13 401
-9 916
-13 316
85
10
Allmän kulturverksamhet
-1 239
-1 312
-932
-1 387
-75
11
Folkbibliotek
-5 467
-5 648
-3 743
-5 648
0
12
Musikskola
-3 744
-3 846
-2 703
-3 846
0
-24
-50
-13
-20
30
Kultur i skolan
-432
-464
-241
-464
0
Kultur- och fritidskontor
-854
-910
-559
-660
250
-24 123
-25 631
-18 107
-25 341
290
-133 896
-132 070
-90 663
-133 256
-1 186
Vänortsverksamhet
Summa Kultur- och fritid Summa
13
Kommentarer driftsredovisning 1. Bildningsnämnd (-46 tkr) Nämnden har haft dagar med utbildning och målarbete vilket ökat kostnaderna. 2. Förvaltningsledning (- 100 tkr) Kostnaden för förvaltningens sommarjobbare 200 tkr, är inte budgeterat. För att finansiera det har förvaltningsledningens bemanning minskats under tiden en tjänstledighet pågår. Från 1 juli planeras flytt av förvaltningen till gymnasiets lokaler på BCJF och hyreskostnader överförs från förvaltningen med 400 tkr på helårsbasis. För att minska underskottet kommer förvaltningens reserv på 108 tkr inte att förbrukas och minimala förvaltningsutgifter planeras. 3. Gymnasieskola (+4 891 tkr) Här återfinns budgeten för internt köp av gymnasieplatser och skolskjutsar till elever i den egna gymnasieskolan.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
52(113)
Förvaltningsledningen har beslutat att Fordonsprogrammet fortsätter med nytt intag av elever till hösten som en följd av ökat antal sökande och översyn av kostnadsbilden. Elevtalet vid Fridegård är dock totalt sett mindre än prognostiserat vid höstens mätning och nämndens kostnad för internt köp av platser minskar, se Fridegård nedan. Elevpengen för Kämpe blir som förväntat. Skolskjutskostnaderna beräknas bli cirka 300 tkr högre än budget.
4. Fridegård (-4 227 tkr) Fridegårdsgymnasiet gick in i budgetåret med krav att minska kostnaderna med 1,1 mkr. Nu har ett antal åtgärder genomförts inför hösten för att sänka kostnaderna och prognosen visar att kostnaderna sänks med totalt 1,9 mkr. Under vårterminen 2011 har skolan anpassat sin organisation utifrån elevantalet och en rad lärartjänster har avslutats. Ett antal av dessa lärare har dock sex månaders uppsägningstid, vilket leder till att kostnaderna finns kvar en tid. Effekten av uppsägningar visar sig fullt ut först år 2012. Efter första halvåret 2012 har de ovan nämnda klasserna slutat och därmed ska det vara möjligt att anpassa organisationen efter skolpeng. Fler kostnadsminskande åtgärder har gjorts inför hösten 2011. Förvaltningen har övertagit gymnasielokaler och andra personalgrupper än lärare har setts över och minskats. Nu räcker inte dessa åtgärder eftersom höstens elevtal blev 354 elever vilket är betydligt lägre än budgeterat och tidigare prognostiserat. Främst är det elevtalet på Introduktionsprogrammet som är betydligt lägre än beräknat, en effekt av att fler årskurs 9-elever avslutade sin grundskoleutbildning med behörighet till gymnasieskolan. Fridehäll har haft en plan för hur nollresultat kan nås inom tre år när program med få elever har fasats ut och kostnaderna kan minskas ytterligare. Planen måste nu revideras utifrån höstens elevsiffror, samband med budgetarbetet inför år 2012. En stor del av underskottet är hänförligt till gymnasieprogram som avslutas under innevarande läsår och där elevantalet/klass är mycket lågt. Elevernas skolpeng täcker inte lärarkostnaden för de kurser som återstår i deras utbildning. Arbetet fortsätter även med att hitta åtgärder för att minska kostnaderna innevarande år. 5. Kämpe (+1014 tkr) Kämpes elevtal och intäkter följer budgeten för våren. Inför hösten bedömer rektor att elevtalet ökar till totalt cirka 80 varav cirka 20 från andra kommuner, och intäkterna följer därmed budget. Kostnaderna bedöms bli lägre än budget, bl a på grund av vakanser bland personalen och återhållsamhet på grund av att kostnader för särgymnasiet och särvux blir högre än beräknat. Överskottet beräknas till 1 014 tkr. 6. Gymnasieskola, interkommunal ersättning/köp av platser (- 2 100 tkr) Vårens kostnader för interkommunala ersättningar var 26 mkr och elevtalet 520. Prognosen för höstens elevtal har nedreviderats från 580 till 562. Antalet baseras på Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
53(113)
antagningskansliets uppgifter som har kompletteras med uppgifter från skolor som antagit elever. Fram till årsskiftet kan elever byta skola, sluta skolan eller flytta så uppgifterna är preliminära. Kostnadsprognosen har därmed räknats ner något. 7. Gymnasiesärskola (-754 tkr) Gymnasiesärskolan hade krav på sig att minska kostnaderna med 700 tkr för att klara budget 2011, detta på grund av beräknat färre elever. Satsningar har dock gjorts för att attrahera elever från andra kommuner, vilket har finansierats genom lägre kostnader på Kämpe.
8 SFI, särvux, grundvux (-291 tkr) Underskottet kan direkt hänföras till ökade personalkostnader i samband med undervisning (alfabetisering) för flyktingar inom SFI. Fler flyktingar än beräknat har kommit under året. Deras varierande utbildning- och kunskapsnivå kräver ökade insatser. För att lösa detta behov har en lärare anställts för att ge stöd utöver ordinarie SFI-undervisning. . Statsbidraget som fördelas från socialförvaltningen täcker inte hela kostnadsökningen utan underskott uppstår med -290 tkr för SFI. Underskottet har ökat sedan föregående prognos. 9. Gymnasial vuxenutbildning (+137 tkr) Den gymnasiala vuxenutbildningen skulle kostnaderna minska med 325 tkr för att klara budgeten för år 2011 och det målet överträffas eftersom överskott uppstår. I höstens kurser på vux har utbudet minskats till ett minimum - endast ett fåtal kurser erbjuds såsom kärnämnen och behörighetskurser. 10. Allmän fritidsverksamhet (+85 tkr) Överskott uppstår då bidrag till kulturföreningar budgeteras här men bokförs på kulturverksamhet. 11. Allmän kulturverksamhet (-78 tkr) Se punkt 10. 12. Folkbibliotek (+-0 kr) På grund av krav från Arbetsmiljöverket har belysningen i bibliotekslokalen förstärkts. AMV ställde även krav på åtgärder av akustiken i biblioteksrummet varför extra konsultkostnader uppkommit. Dessutom har extra kostnader tillkommit i samband med ombyggnation, arkitekt. Lönekostnader utfall lägre än beräknat pga sjukfrånvaro, ej ersatt med vikarie fullt ut för att minska underskottet. 13. Kultur och fritidskontor (+250 tkr) Vakans uppstår efter kultur- och fritidschefens avgång.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
54(113)
13.9.2 Investeringsredovisning Tkr
Utfall 2010
Budget 2011
Utfall aug 2011
Prognos helår
Avvikelse
Not
Bildningskontoret adm invest
-30
-75
-119
-181
-106
1
Gymnasiet avser hela
-617
-400
-171
-357
43
2
Gymnasiet, HR-progr
-255 -143
-143
-143
2
Gymnasiesär Bibliotek Musikskola instrument
-428
-190
-17
-190
0
-33
-50
0
-50
0
-200
0
0
200
-915
-450
-921
-6
Musikskola slagverksrum
-174
Fritidsgårdar
-115
Kultur- och fritid, inventarier
-32
Gem lokaler BCJF, inventarier Summa
-1 684
4
Kommentarer investeringsredovisning 1 Bildningskontoret administrativa investeringar Bildningsförvaltningen flyttar till BCJF vilket medför utgifter för möbler och mobiltelefonstäckning. 2. Gymnasiet Investering i Fordonsprogrammet har tillkommit och tillsammans med investeringar i Gymnasiesärskolan överskrids budgeten med 100 tkr. 3. Gemensamma lokaler Budgeten används detta år till förvaltningens flytt och fordonsprogrammets investering.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
55(113)
14 Skolnämnden 14.1 Sammanfattning Skolförvaltningen redovisar delårsbokslut per 31 augusti 2011 med helårsprognos, där driftredovisningen visar ett underskott om 1 084 tkr och investeringsredovisningen ett överskott om 176 tkr. Inom driftredovisningen är det framförallt verksamheterna förskola egen regi och grundskola egen regi som redovisar underskott, samtidigt som förskola köp och sälj samt grundskola köp och sälj visar överskott. Det praktiska arbetet med skolornas strategiska inriktning påbörjades under sensommaren, men det är ännu för tidigt att se några ekonomiska effekter av detta. De åtgärder som vidtagits hittills har givit effekt, dock inte fullt ut varför förvaltningen redovisar ett underskott på 1 084 tkr eller 0,3 % av budget. Inom förvaltningen pågår analys och diskussioner om lämpliga åtgärder för att nå ett nollresultat vid årsbokslutet. 14.2 Uppdrag och ansvarsområde Skolnämnden ansvarar för grundskola, grundsärskola och barnomsorg i Håbo kommun. Inom skolnämndens kommunala verksamhet finns fyra rektorsområden, en grundsärskola, en resursskola samt en övergripande elevhälsoenhet. En utredning pågår med förslag om att de fyra rektorsområdena ska bli tre skolområden från 2012. I kommunen finns det även fem fristående förskolor, två fristående dagbarnvårdare samt tre friskolor, varav två har fritidshem. Beslut finns om att ny förskola i enskild regi får öppna 2012. Inom de fyra rektorsområdena, Futurum, Gransäter/Skokloster, Gröna Dalen och Västerängen, finns förskola 1-5 år, annan pedagogisk verksamhet (dagbarnvårdare) 1-5 år, öppen förskola, fritidshem 6-12 år, förskoleklass 6 år samt grundskola. Även språkklasser, förberedelseklasser och särskilda undervisningsgrupper är organiserade inom rektorsområden. Inom grundskolan Gröna Dalen finns grundsärskolan, som har eget fritidshem. Resursskolan är en skolenhet för elever i behov av särskilt stöd. Elevhälsoenhetens verksamhetsområde spänner över det specialpedagogiska, medicinska, sociala, psykologiska och det omvårdande arbetet. Enheten verkar i nära samarbete med samtliga kommunala förskolor och grundskolor samt gymnasieskolan. Det centrala skolkontoret administrerar placeringar, vårdnadsbidrag, skolpliktsbevakning, skolskjutsar, tillsyn, lagstiftningsfrågor, lokalfrågor, fakturering och kravverksamhet, med mera. Inom kontoret finns även enheter för utveckling och ekonomi. Skolförvaltningens totala kostnader finansieras dels genom anslag från kommunfullmäktige och dels genom intäkter, framförallt reglerade föräldraavgifter och statsbidrag. Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
56(113)
14.3 Årets händelser 14.3.1 Förskoleverksamhet
Från och med 1 juli 2011 infördes en ny skollag och en reviderad läroplan för förskolan. I och med dessa kan man säga att förskolan pedagogiska uppdrag förstärks. Under året har arbete med att implementera dessa nya styrdokument pågått. Vi kan se att i och med att möjligheterna för vårdnadshavare att välja förskola i annan kommun ökat efter införandet av de nya styrdokumenten, så ökar antalet barn som är skrivna i Håbo kommun men går i förskola i en annan kommun. I Håbo kommun är vi i full gång med att leverera datorer och programvaror till förskolor och skolor. I förskolan är målsättningen att det ska finnas en dator per förskola samt en dator per avdelning. 14.3.2 Grundskola
Från och med 1 juli 2011 infördes en ny skollag och ny läroplan för grundskolan inkl särskola. Under året pågår ett intensivt arbete med att implementera dessa styrdokument. En händelse under året som är värd att lyfta fram är att betygsresultatet från årets nior är det bästa sedan det nuvarande betygssystemet infördes med ett preliminärt genomsnittligt meritvärde för de kommunala skolorna på 214 poäng. Från ht -11 startas ett försök med att låta Gröna Dalens rektorsområde och Västerängens rektorsområde bli ett skolområde med en skolområdeschef och rektorer och förskolechefer underställda skolområdeschefen. Under året har de fristående skolorna i kommunen utökat sin verksamhet och vi kan se att färre elever söker till fristående skolor i andra kommuner. I Håbo kommun är vi i full gång med att leverera datorer och programvaror till skolor. I skolan är målsättningen att det ska finnas en dator per 5 elever i åk 1-3 , i åk 4-5 en dator per 3 elever samt i åk 6-9 en dator per elev. 14.4 Mål och måluppfyllelse Här redovisas måluppfyllelse för de politiskt beslutade målen. Om det finns mätbara nyckelindikatorer, som stöd för bedömningen av måluppfyllelsen, redovisas även de. Om nyckelindikatorn mäts årligen kan utfall saknas i delårsrapporten. 14.4.1 I Håbo är Medborgarna i fokus 14.4.1.1
Föräldrars tillfredställelse med barns/elevers skolgång ska öka med 0,5 enheter jämfört med 2009.
Kan ej bedömas Resultaten från de nya föräldraenkäter som genomfördes våren 2011 går inte att jämföra direkt med resultaten från tidigare "Cockpitmätningar".
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
57(113)
Ur föräldraenkäten för skolan kan man utläsa att 85,2% av de som svarat tycker att deras barns resultat ligger på förväntat nivå (de har svarat stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra på frågan). Ur föräldraenkäten för förskolan kam man utläsa att ca 90% av de som svarat är tillfreds med hur lyhörd man är för föräldrarnas och barnens tankar och synpunkter. Dock är svarsfrekvenserna på föräldraenkäterna så låga att man egentligen inte kan dra några säkra slutsatser från resultaten. Nyckelindikatorer
Utfall Augusti
Måltal
Föräldratillfredställelse i förskolan Föräldratillfredsställelse med elevens skolgång
14.4.1.2
Andelen barn/elever som upplever att de är delaktiga i verksamheten ska öka med 0,5 enheter jämfört med 2010.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Ur de nya enkäter som genomfördes våren 2011 kan man utläsa att barn/elever i mycket större utsträckning än tidigare känner sig delaktiga i verksamheterna. Frågeställningarna är dock inte helt jämförbara med tidigare, men omgjort till gamla Cockpitvärden har värdet för skolan ökat från 6,2 till 7,4 och värdet för förskolan ökat från 6,4 till 8,4.
Nyckelindikatorer
Utfall Augusti
Måltal
Barn/elevinflytande Elevinflytande
14.4.1.3
Flickor respektive pojkar ska uppleva skolan som trygg och meningsfull.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Den elevenkät som genomfördes i åk 3, 5 och 8 i maj 2011 och som besvarades av drygt 70% av eleverna är källan för bedömningen av måluppfyllelsen. På frågan om de känner trygghet och trivsel i skolan svarade 91,6% av eleverna att det stämmer helt och hållet eller att det stämmer ganska bra. För pojkarna är siffrorna något högre än för flickorna. 94,1% av pojkarna svarade att det stämmer helt och hållet eller att det stämmer ganska bra, medan motsvarande siffra för flickorna var 89,3%. Förvaltningen bedömmer att detta är en betydande förbättring jämfört med tidigare resultat i s.k. Cockpitmätningar, varför målet bedöms som uppfyllt. Nyckelindikatorer
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
Utfall Augusti
Måltal
58(113)
Nyckelindikatorer
Utfall Augusti
Måltal
Upplevd trygghet
14.4.2 I Håbo är Dina skattepengar vårt ansvar 14.4.2.1
Andelen barn/elever som går ut grundskolan med godkända betyg ska öka med 10 % jämfört med 2010.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Andelen elever som gick ut grundskolan våren 2011 med minst godkända betyg i alla ämnen har ökat till preliminärt ca 81%, vilket innebär att målet är nått.
Nyckelindikatorer
Utfall Augusti
Måltal
Andel elever med minst godkännt i alla ämnen
14.4.2.2
79%
Fler befintliga verksamheter ska delfinansieras med EU-bidrag.
Kan ej bedömas Under 2011 har Håbo kommun och därmed också skolförvaltningen deltagit i projektet "Kompetensbron", som är finansierat med EU-bidrag. Detta har medfört att flera kompetensutvecklingsinsatser, på olika områden, kunnat genomföras under året. Om detta inneburit att fler "verksamheter" delfinansierats med EU-bidrag är svårt att bedömma, men säkert är att mätt i pengar så har en större del av verksamheternas kompetensutveckling finansierats med EU-bidrag än tidigare. 14.4.3 I Håbo bygger vi för framtiden 14.4.3.1
Andelen elever vars närvaro är mindre än 80 % ska minska med 10 %.
Kan ej bedömas Arbetet med att implementera ett centralt schemaläggningsprogram, vilket är en förutsättning för att föra elevers närvaro i elevregistreringssystemet, har tagit längre tid än beräknat. Detta är nödvändigt för att uppföljning på central nivå av elevnärvaron ska kunna fungera. Systemen verkar nu fungera och så gott som alla undervisningsgruppers närvaro kan avläsas i systemet, vilket innebär att den första avläsningen i förhållande till målet kan göras under hösten. Nyckelindikatorer
Utfall Augusti
Måltal
Elevnärvaro
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
59(113)
14.4.3.2
Andelen elever som går ut grundskolan med minst väl godkänt i matematik ska öka med 5 %.
Kommer ej att uppfyllas/Är ej uppfyllt Om andelen elever med minst väl godkännt i matematik skulle ha ökat med 5% skulle andelen elever med betyget VG eller MVG hamnat på 36,1% våren 2011. Nu blev andelen elever med dessa betyg 35,5%, vilket ger en måluppfyllelsen på 98%, dvs målet är inte helt uppfyllt. Nyckelindikatorer
Utfall Augusti
Måltal
35,53%
36,12%
Andel elever med minst väl godkännt i matematik
14.4.3.3
Minst 10 % fler elever ska välja skola i kommunen 2011 jämfört med 2010.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Om andelen elever som väljer skola i kommunen skall öka med 10% jämfört med 2010 skulle det inneburit att 96,4% av eleverna skrivna i Håbo skulle gå i skola i kommunen. Antingen i kommunal skola eller i fristående skola. Om vårterminen 2011 jämförs med vårterminen 2010 är andelen elever som valt skola i Håbo 95,8%. Det innebär en måluppfyllnad på 99,4% vilket föranleder bedömningen att målet kommer att vara uppfyllt när hela 2011 jämförs med 2010. Nyckelindikatorer
Utfall Augusti
Måltal
95,81%
96,23%
Andel elever som väljer skola i Håbo kommun
14.4.4 I Håbo är den kommunala verksamheten kvalitetssäkrad 14.4.4.1
Andelen behöriga förskollärare och lärare ska öka med 5 % jämfört med 2010.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Utfallen till och med augusti tyder på att målet att öka andelen behöriga lärare i skolan och förskollärare i förskolan kommer att uppfyllas. Nyckelindikatorer
Utfall Augusti
Måltal
Andel av förskolepersonal som har högskoleutbildning
38%
36,75%
Andel lärare som har relevant utbildning för sin anställning
83%
81,9%
14.4.4.2
Forskningsbaserad undervisning ska öka.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
60(113)
Detta mål har varit svårt att mäta. Förvaltningen har försökt följa hur ofta lärare tar del av information om aktuell forskning på Skolporten, vilket alla lärare i Håbos kommunala skolor har tillgång till. Om ökningen av antalet lärare som tar del av denna information är ett tecken på att forskningsbaserad undervisning ökar så är målet uppfyllt. 14.4.5 I Håbo kan Du välja 14.4.6 I Håbo finns en miljö för framtiden 14.4.6.1
Pappersförbrukningen ska minska med 10 % jämfört med 2010.
Kan ej bedömas Definitionen om hur pappersförbrukning skall mätas utreds fortfarande, varför måluppfyllelsen inte kan bedömmas. 14.4.7 I Håbo ska medarbetarna ha goda anställningsvillkor, meningsfulla arbetsuppgifter och kontinuerliga möjligheter till utbildning och utveckling i sitt arbete. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet. 14.4.7.1
I Håbo ska medarbetarna ha goda anställningsvillkor, meningsfulla arbetsuppgifter och kontinuerliga möjligheter till utbildning och utveckling i sitt arbete.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Inom skolförvaltningen är bedömningen att de anställda har goda anställningsvillkor, meningsfulla arbetsuppgifter och möjligheter till att utvecklas i sitt arbete. 14.4.7.2
Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Inom skolförvaltningen är ambitionen att så långt det är möjligt erbjuda heltidstjänster ”som en rättighet” och diskutera deltidstjänster med våra medarbetare, som önskar det, ”som en möjlighet”. Dock kan det ta litet tid innan den medarbetare som vill ändra sin tjänstgöringsgrad kan få förändringen genomförd. Bedömningen är att en stor majoritet av förvaltningens anställda arbetar med en sysselsättningsgrad som uppfyller målet. 14.5 Viktiga förändringar och trender Under året är trenden sådan att det föds/flyttar in färre barn än tidigare. Detta kommer att synas i att behovet av förskoleplatser kommer att minska till årsskiftet 12/13. Samtidigt är det en försiktig trend till att fler vårdnadshavare väljer förskola i annan kommun. Efterfrågan på vårdnadsbidraget visar en minskande trend. Av avgörande betydelse för hur antalet platser i förskolan skall dimensioneras är hur de planerade exploateringarna av nya bostadsområden kommer igång. De fristående skolorna i kommunen fortsätter att utöka sin verksamhet. Antalet barn i fristående skolor utanför kommunen ser ut att minska. De kommunala skolorna måste därför fortsätta att ställa om sin verksamhet utifrån att det försvinner elever från den Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
61(113)
organisation man har. Antalet elever i F - 9 folkbokförda i Håbo kommun ökar vilket leder till att fler skolplatser måste planers inom en 4 - 5 års period. Även här är frågan om när de planerade nya bostadsområdena kommer att bebyggas av stor betydelse. Det finns åtminstone ett par trender som kommer att påverka vår verksamhet på ITområdet. Den första är s.k. "cloud computing". Med molnet-tjänster behöver skolor inte längre vara inlåsta i en plattform. Den andra trenden är att marknadsandelen för s.k. surfplattor, eller portabla pekdatorer ökar. Pekplattorna har på ett dramatiskt sätt ändrat pc-marknadens dynamik och kan för skolans del innebära att framtiden delvis handlar om pekdatorer i stället för stationära eller bärbara datorer. En intressekonflikt som börjar märkas inom skolans område är å ena sidan att attrahera föräldrar att välja skola, behålla nöjda föräldrar och elever och å andra sidan skolans uppdrag att ge barn optimala förutsättningar för sitt framtida liv i ett framtida samhälle. Två intressen som inte alltid är förenliga. 14.6 Plan för valfrihet och konkurrens Den översyn av planen som ska ske i samband med bokslut och delårsbokslut har genomförts i enlighet med gällande lagstiftning och "Kundvalssystem/profilering" som är huvudinriktningen i förvaltningens arbete med valfrihet och konkurrens. Förvaltningen har under planperioden 2008-2011 arbetat med målsättningen att skapa en större mångfald och ökad valmöjlighet. Förvaltningen har verkat för att fristående aktörer fått möjlighet att starta eller överta verksamheter inom förvaltningens ansvarsområde. Detta har skett både inom förskola och grundskola. Skolförvaltningen anser därmed att målen i den 3-åriga planen för valfrihet och konkurrens uppnåtts. Ärendet är överlämnat för beslut i Skolnämnden den 28 september 2011. 14.7 Intern kontroll Skolnämnden beslutade den 21 februari 2011 (§ 6) att anta plan för intern kontroll 2011. Granskningsområdena valdes ut efter en risk- och väsentlighetsbedömning som gjorts på skolnämndens mål. Skolnämnden beslutade att kontrollplanen för den interna kontrollen för 2011 skulle bestå av följande sex kontrollområden: Undervisningsprocessen (Andelen elever som går ut grundskolan med godkända betyg ska öka med 10 % jämfört med 2009.) Elevstödsprocessen (Andelen elever vars närvaro är mindre än 80 % ska minska med 10 %.) Rutin för hantering av fritidshemsbarn med behov av särskilt stöd. Undervisningsprocessen (Andelen barn/elever som upplever att de är delaktiga i verksamheten ska öka med 0,5 enheter.) Undervisningsprocessen (Andelen elever som går ut grundskolan med minst väl godkänt i matematik ska öka med 5 %.) Rutin för uppföljning (Pappersförbrukningen ska minska med 10 % jämfört med 2010.) Det är svårt att dra några slutsatser från kontrollerna eftersom alla rektorsområden inte har lämnat någon redovisning på vissa av kontrollområdena. Resultatet från kontrollen av hur skolorna arbetar för att minska mängden elever som saknar betyg i ett eller flera ämnen kan dock särskilt lyftas fram. Kontrollen visar att en satsning har gjorts för dessa Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
62(113)
elever i form av individinriktade åtgärder av motiverande karaktär (coachning av enskilda elever) och extraundervisning på loven under läsåret. Även insatser där två lärare deltar på ordinarie lektioner för att kunna ge stöd åt de elever som risker att inte få betyg har genomförts. Detta har lett till att andelen elever med betyg i samtliga ämnen aldrig varit bättre. Den brist som har upptäckts i en kontroll är att rutin inte finns för att mäta, läsa av, antal utskrivna papper per förvaltning. Någon åtgärd för att komma till rätta med den rutinen har ännu inte utarbetats. Förvaltningen har under våren genomfört en översyn av över reglementen, riktlinjer och arbetsrutiner inom olika områden, utifrån att den nya skollagstiftningen som trädde ikraft 1 juli 2011. I översynen sågs även information på hemsidan över och blanketter och delegationsordning reviderades. En verksamhetsuppföljning har genomförts under våren i form av att förvaltningschef tillsammans med utvecklingsledarna/kvalitetscontrollers har besökt varje rektorsområde och träffat respektive ledningsgrupp. Vid varje besök har kunskapsresultat, skolnärvaro, förekomsten av åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner, brukarenkäter, behörigheten hos dem som undervisar och andelen förskollärare i förskoleverksamheten samt tillgång och efterfrågan på förskoleplatser, diskuterats.
14.8 Volymer och nyckeltal 14.8.1 Personal volymer egen regi Volym/nyckeltal
Utfall 2010
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Pedagogisk omsorg. Antal barn/ dagbarnvårdare
4,2
5,3
Förskola, Antal barn/ årsarbetare
5,7
5,6
24,7
22,9
Förskoleklass, Antal lärare/ 100 elever
4,5
5,3
Grundskola, Antal lärare/ 100 elever
8,7
9,2
Fritidshem, Antal barn/ årsarbetare
Prognos helår
Pedagogisk omsorg. Antal barn/ dagbarnvårdare Förskola, Antal barn/ årsarbetare De särskilt tilldelade medel från Kommunsstyrelsen har använts till personalförstärkning. Fritidshem, Antal barn/ årsarbetare De särskilt tilldelade medel från Kommunsstyrelsen har använts till personalförstärkning.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
63(113)
Förskoleklass, Antal lärare/ 100 elever Grundskola, Antal lärare/ 100 elever Alla särskilda undervisningsgrupper är medräknade, inklusive Resursskolan som saknades i utfallet för helår 2010. Eftersom Resursskolan har fler lärare per elever än övrig verksamhet, redovisas nu utfall 2011 högre än tidigare. Obligatorisk grundsärskola är ej medräknad då det är en egen skolform. 14.8.2 Ekonomi kr/barn-elev/år, netto. Egen regi Volym/nyckeltal
Utfall 2010
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Prognos helår
Pedagogisk omsorg
77 408
74 727
Förskola
68 694
61 192
Fritidshem
11 163
11 610
Förskoleklass
21 822
26 469
Grundskola
61 336
65 385
14.8.3 Volymer, antal barn per verksamhet Volym/nyckeltal
Utfall 2010
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Pedagogisk omsorg, egen regi
36
25
Pedagogisk omsorg, fristående Håbo kommun
10
10
1 071
991
156
156
Förskola, egen regi Förskola, fristående Håbo kommun Förskola, annan kommun. Netto av köp & sälj Fritidshem, egen regi
33
-2
Prognos helår
16
21
14
16
964
992
1 033
142
152
160
-1
962
1 054
1 052
879
990
Fritidshem, fristående Håbo kommun
97
99
108
125
122
Fritidshem, annan kommun. Netto av köp & sälj
3
8
4
273
258
269
241
267
Förskoleklass, fristående Håbo Kommun
31
32
33
36
36
Förskoleklass, annan kommun. Netto av köp & sälj
3
3
1
2 028
1 996
1 965
1 923
1 958
295
344
360
398
398
Förskoleklass, egen regi
Grundskola, egen regi Grundskola, fristående Håbo kommun
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
64(113)
Volym/nyckeltal
Grundskola, annan kommun. Netto av köp & sälj
Utfall 2010
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
115
Grundsärskola, egen regi
115
24
Prognos helår
101
23
23
Pedagogisk omsorg, fristående Håbo kommun Verksamheten startade i oktober 2010 Förskola, annan kommun. Netto av köp & sälj På grund av ändrat datum för avläsning av antal barn/elever kan varken budget, utfall eller prognos per 31 augusti inte redovisas. Fritidshem, egen regi Elever på fritidshem Grundsär ingår här. Fritidshem, annan kommun. Netto av köp & sälj På grund av ändrat datum för avläsning av antal barn/elever kan varken budget, utfall eller prognos per 31 augusti inte redovisas. Förskoleklass, annan kommun. Netto av köp & sälj På grund av ändrat datum för avläsning av antal barn/elever kan varken budget, utfall eller prognos per 31 augusti inte redovisas. Grundskola, annan kommun. Netto av köp & sälj På grund av ändrat datum för avläsning av antal barn/elever kan varken budget, utfall eller prognos per 31 augusti inte redovisas.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
65(113)
14.9 Drifts- och investeringsredovisning 14.9.1 Driftsredovisning Tkr Skolnämnd
Utfall 2010
Budget 2011
Utfall aug 2011
Prognos helår
Avvikelse
Not
-273
-240
-218
-310
-70
-10 688
-12 575
-7 941
-12 133
442
Elevhälsoenhet, övergripande
-2 614
-1 764
-695
-1 491
273
Öppen förskola
-1 074
-887
-697
-1 123
-236
Pedagogisk omsorg, egen regi
-2 787
-1 799
-1 166
-1 479
320
Pedagogisk omsorg, köp och sälj
0
-790
-840
-1 253
-463
2
Förskola, egen regi
-73 840
-72 637
-50 035
-73 993
-1 356
3
Förskola, köp och sälj
-12 418
-14 088
-8 470
-12 894
1 194
4
-703
-1 283
-431
-604
679
5
-177 023
-177 897
-118 707
-180 219
-2 322
6
Grundskola, köp och sälj
-31 072
-38 183
-23 602
-37 576
607
7
Grundsärskola, egen regi
-12 751
-12 384
-7 806
-12 090
294
0
0
-227
-340
-340
-1 086
-1 056
-805
-1 162
-106
-326 329
-335 583
-221 640
-336 667
-1 084
Övergripande och skolkontor
Vårdnadsbidrag Grundskola, egen regi
Grundsärskola, köp och sälj Elevhälsoenhet, gymnasieskola Summa
1
Kommentarer driftsredovisning 1. Övergripande och skolkontor (+442) Inom övergripande och skolkontor är det framförallt ej tillsatta tjänster och lägre kostnader för facklig tid som leder till överskott. 2. Pedagogisk omsorg, köp och sälj (-463) Antal inskrivna barn överstiger budgeterat antal. 3. Förskola, egen regi (-1 356) Förskola egen regi kommer under året att ha tomma platser, men att säga upp förskolepersonal för att få kortsiktig ekonomisk effekt bedöms inte realistiskt, då efterfrågan på förskoleplatser beräknas öka under vintern.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
66(113)
Även ökade insatser för förskolebarn, såsom resurspersoner, leder till underskott. Redovisat underskott om -1 356 tkr inkluderar de centralt avsatta medel om 3 000 tkr för omställningskostnader och volymökningar, och som ännu inte utdelats till förskoleverksamheterna. Medlen avser att fördelas då förvaltningens totala ekonomi tillåter. Av särredovisad tabell framgår att förskoleverksamheten i egen regi, exklusive centralt avsatta medel, därmed uppgår till -4 356 tkr. 4. Förskola, köp och sälj (+1 194) Förväntat överskott beror på färre barn i förskola köp och sälj. 5. Vårdnadsbidrag (+679) Flera föräldrar som erhållit vårdnadsbidrag har fått plats inom förskolan och därför kommer överskott att redovisas. 6. Grundskola, egen regi (-2 322) Det finns ett flertal orsaker till förväntat underskott, bl.a. färre elever än budgeterat, att planerad personalminskning inte har kunnat genomföras, en hög andel elever med behov av resurspersoner, ojämna gruppstorlekar, ökade implementeringskostnader för införande av skolans styrdokument samt ökade personalkostnader, flyttkostnader m.m. i samband med saneringsarbetet vid Futurum. Dock visar kostnaderna för skolskjutsar överskott då färre elever än tidigare är berättigade till skolskjuts enligt nya skollagen. 7. Grundskola, köp och sälj (+ 607) Färre elever än budgeterat inom köp och sälj kommer tillsammans med färre dyra placeringar av socialtjänsten att visa överskott. 14.9.1.1
I ovanstående driftsredovisning ingår följande särredovisningar
14.9.1.1.1
Särredovisning av äskade medel disponerade av Kommunstyrelsen
Tkr Fritidshem, anslag
Budget 2011 -49
Fritidshem, peng
-1 151
Förskola, anslag
-19
Utfall aug 2011
Prognos helår
0
Avvikelse
Not
-49
0
-1 151
0
-19
0
-1 081
0
0
Förskola, peng
-1 081
Skollyftet, anslag
-1 000
368
-1 000
0
Barn i behov av särskilt stöd, anslag
-624
0
-624
0
Barn i behov av särskilt stöd, peng
-126
-126
0
-4 050
0
Summa
-4 050
368
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
1
1
1
67(113)
Skolnämnden har äskat och erhållit 4 050 tkr av kommunstyrelsen i avsikt att minska barngruppernas storlek inom fritids- och förskoleverksamheten, leda projektet "Skollyftet" samt att stärka insatser för barn i behov av stöd. Medel har därför avsatts, både som anslag och som peng, till verksamheter i egen och annan regi. Eftersom ökningen av peng ingår i utfallet av ordinarie peng, blir utfallet ej möjligt att redovisa. Fotnot: 1. Fritidshem, förskola och barn i behov av särskilt stöd, peng Peng är utbetald retroaktivt från januari och ingår i grundbeloppet. Den ökning av antal årsarbetare som de äskade medlen kommer att leda till redovisas i samband med årsbokslutet. 14.9.1.1.2
Särredovisning av verksamheter där centrala medel för omställningskostnader och volymökningar ingår.
Tkr
Utfall aug 2011
Budget 2011
Prognos helår
Avvikelse
Not
Pedagogisk omsorg, egen regi
-1 649
-1 166
-1 479
170
Pedagogisk omsorg, centrala reserver
-150
0
0
150
-69 637
-49 669
-73 343
-3 706
-3 000
-366
-650
2 350
-174 397
-117 716
-178 357
-3 960
-3 500
-991
-1 862
1 638
Förskola, egen regi Förskola, centrala reserver Grundskola, egen regi Grundskola, centrala reserver
Skolnämnden har beslutat om särredovisning av de centralt avsatta medlen för volymökningar samt för de omställningskostnader som kan uppstå då barn och elever går från verksamhet i egen regi till i annan regi och då förvaltningen inte hinner anpassa organisationen. Förvaltningen menar att medlen ska komma respektive verksamhet till del. Då ekonomiskt utrymme för närvarande saknas avvaktar förvaltningen med extra utbetalning och att medlen tills vidare täcker de verksamhetsunderskott som prognostiseras. 14.9.2 Investeringsredovisning Tkr Skolnämnd
Utfall 2010
Budget 2011
Utfall Prognos helår aug 2011
Avvikelse
Not
0
0
0
0
0
-356
-340
0
-230
110
0
-161
-60
-161
0
Öppen förskola
-20
-10
0
-10
0
Pedagogisk omsorg, egen regi
-14
0
0
Övergripande och skolkontor Elevhälsoenhet, övergripande
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
0
68(113)
Tkr
Utfall 2010
Förskola, egen regi Grundskola, egen regi Grundsärskola, egen regi
Utfall Prognos helår aug 2011
Avvikelse
Not
-522
-567
-67
-567
0
-2 310
-4 250
-1 423
-4 184
66
-107
-143
-6
-143
0
0
0
0
0
0
-3 329
-5 471
-1 556
-5 295
176
Elevhälsoenhet, gymnasieskola Summa
Budget 2011
Kommentarer investeringsredovisning Även om vissa investeringsköp pågår och planeras öka under hösten, kommer troligen investeringsbudgeten visa visst överskott. Detta bl. a. beroende på ett minskat behov av datorer. Om IT-satsning för förskola och skola inte hinner slutföras under 2011 avser förvaltningen begära att medel överförs till 2012.
15 Socialnämnden 15.1 Sammanfattning Förvaltningen prognostiserar ett underskott vid årets slut om 2 316 tkr. Inom myndighetsenheten finns ett överskott om ca 2 800 tkr medan hemtjänst och personlig assistans visar ett underskott. 15.2 Uppdrag och ansvarsområde Socialförvaltningens verksamhet bygger på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Vård och behandling ska så långt som möjligt genomföras i frivilliga former. Utgångspunkt för allt arbete är den enskildes behov, lagstiftningen och de ekonomiska resurserna. Socialförvaltningen bedriver sin verksamhet i nära samverkan med brukarna, dialogen säkerställs bland annat genom förvaltningens medverkan i det kommunala handikapprådet och det kommunala pensionärsrådet. Inom socialförvaltningen finns socialchefens kansli, stöd- och behandlingsenheten, myndighetsenheten samt vård- och omsorgsenheten. Daglig verksamhet och stöd till arbetslösa bedrivs från den 1 juli 2009 på entreprenad av Svensk Kommuntjänst AB Socialnämnden, som består av nio ledamöter och fem ersättare fullgör kommunens lagstiftade uppgifter inom socialförvaltningens verksamhetsområden såsom rätt till bistånd, åtgärder vid missbruk, omsorger om barn och ungdom, omsorger om äldre människor och stöd till människor med funktionshinder. Socialchefens kansli omfattar ansvarsområdena ekonomi, administration, kvalitets- och utvecklingsarbete, handläggning av serveringstillstånd, äldre- och handikappombudsman, anhörigkonsulent, budget- och skuldrådgivning, överförmyndarfrågor samt MAS-funktionen (medicinskt ansvarig sjuksköterska). 15.3 Årets händelser Kvalitetsdeklarationer är på väg att färdigställas för samtliga verksamheter. Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
69(113)
Arbetet med det nya äldreboendet pågår och samarbetet med entreprenören fungerar mycket väl. En översyn har genomförts av regelverket för färdtjänst/riksfärdtjänst och materialet är för närvarande ute på remiss. För att förbättra servicen till de äldre medborgarna har nämnden beslutat att den tidigare "förenklade biståndsbedömningen" ska utökas till "service utan behovsprövning". Det senare inkluderar flera serviceinsatser inom hemtjänsten, samt trygghetslarm, vilket från och med oktober kommer att kunna beställas av kommuninvånare över 75 år, utan föregående biståndsbedömning. Efter att ett nytt avtal om mottagande av ensamkommande flyktingbarn tecknats med Migrationsverket har en upphandling av ett HVB-hem genomförts, för mottagande och vård av barnen. Kommunen kommer från och med slutet av oktober att ha tre platser för asylsökande barn och fyra platser för barn med permanent uppehållstillstånd. För tiden efter HVB-hemmet kommer individuella planeringar att göras upp med den enskilde, men så länge kommunen inte har ett HVB-hem i egen regi finns inga garantier för att barnen kommer att bo och vistas inom Håbo kommun. Bålstapolarna är nominerade till Götapriset, ett pris som ges till bästa utvecklingsprojekt i offentlig sektor. I konkurrens med knappt 400 stycken bidrag, valdes Bålstapolarna ut som ett av de 51 mest värdefulla utvecklingsprojekten. Efter en senare nominering är nu Bålstapolarna ett av fyra återstående projekt kvar i tävlingen om Götapriset. Utnämningen på vem som vinner Götapriset sker i Göteborg på Svenska mässan den 15 november där Bålstapolarna kommer att delta. Kommunen har nu själva hand om medlarverksamheten, vilken Svenska kyrkan tidigare hade hand om. Kommunens verksamhet ingår i ett nätverk med medlare från hela Uppsala län. Samarbetet med polisen kring medlingsverksamheten för äldre ungdomar fungerar bra. All personal inom äldreomsorgen har gått demensutbildning. Personalen har även påbörjat utbildningar inom taktil massage. Förändringar i organisationen inom hemsjukvården har skett då alla sjuksköterskor tidigare gått på rullande schema men nu istället är renodlade kvällssjuksköterskor och dagsjuksköterskor. Detta medför en ökad kontinuitet för patienterna, samt en bättre arbetsmiljö för personalen som får färre patienter att vara inblandade i. Äldreomsorgen inklusive särskilt boende Pomona påbörjar under året en satsning där all personal erbjuds utbildning i taktil massage. På så sätt kommer brukarna inom äldreomsorgen att få möjlighet till massage för ro och ökat välbefinnande. Dagverksamheten har under hösten startat projekt" Hotellfrukost på Pomona" De som bor på Pomona får en dag i veckan möjlighet att bli serverade "lyxfrukost" med ägg, bacon, juicer och annat gott i rofylld miljö med vackert dukat bord. Projektet kommer att utvärderas och kan bli en permanent guldkant i tillvaron om utfallet blir gott. Ett projekt med Svensk Kommuntjänst AB pågår sedan 1 mars gällande personer med svår psykisk funktionsnedsättning. Syftet med projektet är att få dessa personer intresserade av att delta i sysselsättning/arbete. Elva personer ingår i projektet, och under sammankomsterna har närvaroantalet stigit från två personer per gång till nio personer per gång. Projektet utvärderas i december. Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
70(113)
Ett utvecklingsarbete pågår inom LSS-bostäderna att ge brukaren möjlighet att välja HUR han/hon vill ta sig till jobbet. Delaktighet och självbestämmande är ledorden. Utbildningssatsning inom boendestöd med integrerad psykiatri samt kurs i motiverande samtal ges vilket gör att man fått bra verktyg att använda. Även denna satsning bygger i stor utsträckning på delaktighet. Sjövägen har fått klart med att nya lägenheter och gemensamma lokaler ska byggas på befintlig tomt. Brukarna kommer under byggnationen att bo i paviljonger bredvid och kommer att kunna se den nya bostaden växa fram. Byggnationen beräknas vara klar 2013. Inom LSS görs semesterresor med så gott som alla brukare som vill. Personalen anpassar arbetstiderna under sommaren för att möjliggöra detta. Så gott som alla brukare i LSS bostäderna har varit iväg på kortare eller längre resor. 15.4 Mål och måluppfyllelse Här redovisas måluppfyllelse för de politiskt beslutade målen. Om det finns mätbara nyckelindikatorer, som stöd för bedömningen av måluppfyllelsen, redovisas även de. Om nyckelindikatorn mäts årligen kan utfall saknas i delårsrapporten. 15.4.1 I Håbo är Medborgarna i fokus 15.4.1.1
85 % av de med hemtjänstinsatser ska uppleva att de har stora eller mycket stora möjligheter att påverka när man får hjälp.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Mäts i enkätundersökning i december månad 2011. Prognosen är att målet kommer att uppfyllas. Nyckelindikatorer
Utfall Augusti
Måltal
Andelen av de med hemtjänstinsatser som upplever att de har stora eller mycket stora möjligheter att påverka när man får hjälp.
15.4.1.2
Andelen av de boende på Pomona och Dalängen som upplever att behovet av aktiviteter blir bra eller mycket bra tillgodosett ska vara minst 70 %.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Mäts i enkät. Förvaltningens bedömning är att målet blir uppfyllt. Nyckelindikatorer
Utfall Augusti
Måltal
Andelen av de boende på Pomona och Dalängen som upplever att behovet av aktiviteter blir bra eller mycket bra tillgodosett.
15.4.1.3
Fel i läkemedelshanteringen ska minska med minst 50 % jämfört med 2009.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
71(113)
Kommer ej att uppfyllas/Är ej uppfyllt Målet kommer inte att uppfyllas eftersom avvikelserna är i nivå med 2010. 15.4.1.4
Den genomsnittliga hjälptiden för försörjningsstöd ska vara högst fyra månader.
Kommer ej att uppfyllas/Är ej uppfyllt Hjälptiden för försörjningsstöd kommer att bli högre än fyra månader och målet uppfylls således inte. Nyckelindikatorer
Utfall Augusti
Måltal
4,8
minst 4
Antal bidragsmånader per hushåll inom försörjningsstöd
15.4.2 I Håbo är Dina skattepengar vårt ansvar 15.4.2.1
Socialförvaltningen ska fortsätta arbetet med att utveckla stödinsatser på hemmaplan
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Arbetet med detta pågår kontinuerligt. Målet kommer att uppfyllas. 15.4.2.2
Kostnaderna för institutionsplaceringar på grund av missbruk ska minska jämfört med den genomsnittliga kostnaden för perioden 2006-2010
Kommer ej att uppfyllas/Är ej uppfyllt Kostnaderna har varit höga under 2011 och målet uppfylls inte. 15.4.3 I Håbo bygger vi för framtiden 15.4.4 I Håbo är den kommunala verksamheten kvalitetssäkrad 15.4.4.1
Genom en fortsatt utökad samverkan mellan de enskilda skolorna och socialtjänsten ska stödet till barn med särskilda behov utvecklas och möjligheterna till stöd och behandling inom kommunen förbättras.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Detta är ett pågående arbete och under året har bland annat ett projekt kring skolfrånvaro påbörjats vilket också är en del i att komma till rätta med barn och ungas psykiska ohälsa. 15.4.5 I Håbo kan Du välja 15.4.5.1
Socialförvaltningen ska utveckla arbetssätt som ger den enskilde stöd att så långt möjligt göra egna val i vardagen.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
72(113)
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Fler utförare har tillkommit inom hemtjänsten och inom bland annat omsorgen om funktionshindrade och äldre är detta ett viktigt inslag i den vardagliga omsorgen. 15.4.6 I Håbo finns en miljö för framtiden 15.4.6.1
Vid utbyte eller eventuell nyanskaffning av fordon till socialförvaltningen ska miljövänligt alternativ inköpas.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt De bilar som nyanskafftas under året har varit miljövänliga. 15.4.7 I Håbo ska medarbetarna ha goda anställningsvillkor, meningsfulla arbetsuppgifter och kontinuerliga möjligheter till utbildning och utveckling i sitt arbete. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet. 15.4.7.1
Samtliga medarbetare ska ges möjlighet till vidareutbildning vid minst två tillfällen under verksamhetsåret
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Möjlighet till vidareutbildning vid minst två tillfällen under året har funnits för samtliga medarbetare. 15.5 Viktiga förändringar och trender Inom försörjningsstöd har utmaningen från förra året att hjälp arbetslösa ut i egen försörjning fortsatt. Trots att Uppsala län under första halvåret 2011 uppvisade landets lägsta arbetslöshet - och Håbo den näst lägsta inom länet - har nämligen andelen av de arbetslösa som behövt försörjningsstöd fortsatt att vara hög. Eftersom cirka en fjärdedel av de arbetslösa med försörjningsstöd är under 24 år kommer förvaltningen dessutom att särskilt inrikta arbetet på denna grupp framöver. Under sommaren noterades en stor ökning av antalet inkomna anmälningar enligt Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), vilket genererat betydligt fler placeringar (de flesta dock frivilliga enligt SoL) än beräknat. Sedan ungefär ett år tillbaka används numera alltid utredningsverktyget ASI för fastställande av brukarens behov inom många skiftande livsområden, innan beslut om placering fattas, vilket förväntas öka såväl insikt och motivation hos brukaren, som träffsäkerhet i socialsekreterarens bedömning. Samarbetet mellan förvaltningarna i kommunen och med Landstinget har ökat och fördjupats. Familjecentralen arbetar bland annat med föräldrautbildningar, med nätverksmöten i kommunen som nu har fått ett lokalt namn Kraftmötet, i modellområdesarbetet, fortsatt arbete i RIM-projektet, i Kämpe och med demokratidagarna i ungdomsarbetet. Efterfrågan på platserna på Biskops-Arnö, Kämpeverksamheten, är stor. Föräldrarna önskar också att verksamheten ska utökas så att ungdomarna även kan vistas där över helgerna.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
73(113)
Trenden visar att stöd och behandlingsenhetens ärenden blir mer och mer komplexa, med djupare social problematik och sämre psykiskt mående. 40- talisterna kommer i allt större utsträckning att behöva hjälpinsatser. Det är rimligt att anta att detta kommer att ställa andra krav på hemtjänsten vad gäller service och individualiserad vård och omsorg. Inom Rehab ökar behovet av kognitiva hjälpmedel. Detta medför en kostnadsökning för kommunen. Håbo kommuns hjälpmedelsriktlinjer är under omarbetning för att följa behoven i samhället. Mer avancerad hemsjukvård flyttas från slutenvården till ordinärt boende. Detta medför ökade kostnader både för personal , utrusning och förbrukningsmaterial. Behovet av att utbilda personalen ökar också på grund av detta. Möjlighet att införa lokala värdighetsgarantier och nya riktlinjer för demenssjuka ställer ökade krav på verksamheterna att leverera en god och säker vård. För att möta detta har vi startat ett lokalt arbete med att skapa och införa lokala riktlinjer för demenssjuka i Håbo Kommun. Vårt arbete med att förbättra och öka inflytandet för varje individ boendes på Pomona sker genom att stärka kontaktmannaskapet och öka tiden för varje enskild brukare med dennes kontaktman. Detta sker genom mindre personalgrupper kring varje brukare än tidigare. Antalet unga vuxna som behöver boendestöd ökar hela tiden, vilket påverkar verksamheten enormt. Att föräldrar till barn med funktionsnedsättning vet sina rättigheter märks klart och tydligt inom Ekans verksamhetsområde. Alla (nästan) unga vuxna med funktionsnedsättning vill flytta hemifrån så snart de slutat skolan. Detta är tydligt utifrån den boendekö vi idag ser där behovet omfattar både gruppbostadsplats samt serviceboende. Efterfrågan på boendestöd för personer tillhörande LSS är stor. Därför planeras ett LSSspår att startas upp under hösten för att tillgodose delar av behovet. Trenden inom samtliga verksamheter är delaktighet och medbestämmande, vilket kräver utbildningssatsningar. 15.6 Plan för valfrihet och konkurrens Socialnämndens plan för valfrihet och konkurrens gäller till och med 2011. Privata aktörer finns inom särskilt boende för äldre, daglig verksamhet, arbetsmarknadsinsatser och hemtjänst. Det har under året inte varit aktuellt att konkurrensutsätta ytterligare verksamheter. 15.7 Intern kontroll En reviderad plan för internkontroll antogs av socialnämnden i februari 2011. Ett arbete med att hitta rutiner för att förhindra långvariga datastopp pågår. En fördjupad undersökning av matkvalitet på Pomona har genomförts. Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
74(113)
Avvikelser inom hälso- och sjukvården har kvartalsvis redovisats till socialnämnden och är ett pågående förbättringsarbete. Dialogmöten med privata utförare förs regelbundet. 15.8 Volymer och nyckeltal 15.8.1 Hemtjänst Volym/nyckeltal
Utfall 2010
Antal kunder
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
262
Prognos helår
350
350
Personaltäthet inkl natt
0,11
0,11
Andel årsarbetare med utbildning, %
90
90
15.8.2 Hemsjukvård Volym/nyckeltal
Utfall 2010
Antal ärenden Kostnad per kund, kr
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Prognos helår
364
350
346
360
20 262
22 540
0
21 910
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Prognos helår
15.8.3 Korttidsboende, äldre Volym/nyckeltal
Antal platser
Utfall 2010
12
12
12
327 031
343 600
352 000
Personaltäthet exkl natt
0,45
0,53
Andel årsarbetare med utbildning, %
85
5,98
Kostnad per plats, kr
15.8.4 Särskilt boende Pomona hus 4 Volym/nyckeltal
Antal boenden
Utfall 2010
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Prognos helår
32
32
32
32
Antal omvårdnadspers (exkl lönebidr)
21,5
22,45
22,65
22,65
Personaltäthet (exkl natt)
0,67
0,67
72
85
85
85
300 370
354 310
Andel årsarb med utbildning, % Kostn per boende, kr (exkl natt)
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
346 500
75(113)
Antal omvårdnadspers (exkl lönebidr) Förändrade tjänstgöringsgrader på grund av återgång av medarbetare från Attendo till kommunen har resulterat i en ökning av tjänstgöringsgrad med 0,2 årsarbetare. 15.8.5 Särskilt boende Dalängen Volym/nyckeltal
Utfall 2010 Budget helår
Antal boenden
Utfall Aug 2010
Utfall Aug
Prognos helår
18
18
18
18
13,16
13,16
13,16
Personaltäthet (exkl natt)
0,73
0,73
0,73
0,73
Andel årsarbetare med utbildning, %
100
100
100
100
525 000
586 722
586 722
586 722
Utfall Aug
Prognos helår
Antal omvårdnadspers (exkl lönebidr)
Kostnad per boende, kr (inkl natt)
15.8.6 Socialpsykiatri Volym/nyckeltal
Utfall 2010 Budget helår
Antal kunder, dagtid
Utfall Aug 2010
32
32
36
38
11,92
12,85
14,38
14,38
Antal beslut, boendestödstimmar
10 660
10 660
9 450
14 175
Antal besök, Källans verksamhet
1 717
1 770
1 417
2 125
100
100
100
100
Antal årsarbetare inkl natt
Andel årsarbetare med utbildning, %
Antal årsarbetare inkl natt Ytterligare 1,0 årsarbetare från och med 1 juni, samt ytterligare 0,53 årsarbetares utökning som kompensation på Källan utifrån projektet med Svensk kommuntjänst AB. Antal besök, Källans verksamhet Genom en satsning på verksamheten under året har antalet besök ökat kraftigt.
15.8.7 Personlig assistans Volym/nyckeltal
Beviljade timmar LASS Beviljade timmar LSS
Utfall 2010 Budget helår Utfall Aug 2010 70 630
Utfall Aug
Prognos helår
87 588
76 976
78 203
8 076
6 301
10 162
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
76(113)
Beviljade timmar LASS Utökning av befintliga beslut under året. Budgeterade timmar för ett beslut påverkar prognosen. Beviljade timmar LSS Beviljade timmar LSS avser både personlig assistans enligt LSS, avlösarservice enligt LSS och ledsagare. Utfall augusti: Avslutat ett ärende i januari om 50 timmar per år. Nya och utökade beslut har tillkommit och under perioden januari-augusti har antalet beviljade timmar LSS ökat med 995 timmar. Främst är det ett ärende avseende personlig assistans som har utökats med 18 timmar per vecka som påverkar. Från 1 september tillkommer ett nytt ärende om 36 timmar i veckan vilket gör att antalet beviljade timmar kommer att öka ytterligare. Prognos helår: Verksamheten LSS har fått utökade beslut om 2068 timmar. Antalet nya och utökade beslut under året är sju stycken. Möjligt att två av besluten kan prövas av försäkringskassan om rätten till assistansersättning. Om detta sker kan intäkter tillfalla verksamheten personlig assistans med assistansersättning. 15.8.8 Sjövägen gruppboende Volym/nyckeltal
Antal boenden Antal årsarbetare Personaltäthet (exkl natt)
Utfall 2010
Budget helår
6 8,5
Utfall Aug 2010
Utfall Aug
Prognos helår
6
6
6
11,4
11,4
11,4
1,46
Andel årsarbetare med utbildning, %
82
80
Kostnad per boende, kr
1 372 167
1 402 833
1 390 330
Kostnad per boende, kr 15.8.9 Lindegårdsvägen gruppboende Volym/nyckeltal
Antal boenden
Utfall 2010
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Prognos helår
6
6
6
6
6,5
7,27
7,27
7,27
Personaltäthet (exkl natt)
1,08
1,17
1,2
1,2
Andel årsarbetare med utbildning %
100
100
100
100
Kostnad per boende, kr
722 167
684 330
Antal årsarbetare
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
694 000
77(113)
15.8.10 Ekans korttidsboende Volym/nyckeltal
Utfall 2010
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Prognos helår
Antal brukare
19
23
20
22
Antal årsarbetare
6,5
6,5
6,9
8,4
Antal boendedygn
943
943
668
1 025
Kostnad per brukare, kr
188 263
176 000
Andel årsarbetare med utbildning %
100
100
193 910 100
100
Antal brukare Två nya ärenden är på väg in där verkställighet kommer att påbörjas under oktober månad. Antal årsarbetare Prognosen är svår att lägga då ett nytt ärende kommer att kräva mycket resurser. Brukare med personlig assistans tas över till verksamheten. 1,5 årsarbetare kan det röra sig om. 15.8.11 Daglig verksamhet LSS Volym/nyckeltal
Utfall 2010
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Prognos helår
Antal deltagare
30
35
33
38
- varav företagsplatser
12
14
10
14
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Prognos helår
15.8.12 Institutionsvård vuxna Volym/nyckeltal
Antal placerade personer Antal placeringar Antal vårddygn
Utfall 2010
9
10
15
17
13
10
17
19
977
1 700
917
1 330
Antal placerade personer Behovet av institutionsplaceringar inom missbruksvården har ökat under året, men inte mer än två ytterligare placeringar beräknas komma att påbörjas innan årets slut. Antal placeringar Två av verksamhetens brukare har nyligen påbörjat sin andra placering för 2011. För en av dem har båda placeringarna skett med stöd av tvångslagstiftning LVM.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
78(113)
Antal vårddygn Det antal placeringsdygn som nu prognostiseras är färre än budgeterat - trots att verksamheten i driften visar på ett underskott. Detta beror bland annat på att fler placeringar än beräknat varit som tvångsvård inom Statens institutionsstyrelse, vilket är en betydligt högre dygnskostnad är övriga HVB-hem. 15.8.13 Institutionsvård barn och unga Volym/nyckeltal
Utfall 2010
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Prognos helår
Antal placerade personer
8
8
13
14
Antal placeringar
9
8
12
13
1 394
1 800
976
1 434
Antal vårddygn
Antal placerade personer Fler, men kortare, placeringar än beräknat har behövt genomföras under framför allt sommarmånaderna. Prognosen för helåret inkluderar dock max ytterligare en påbörjad placeringen.
15.8.14 Familjehem 0-20 år (exkl jourhem och familjehem LSS) Volym/nyckeltal
Utfall 2010
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Prognos helår
13
14
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Prognos helår
Antal placerade personer
15.8.15 Barnavårdsutredningar Volym/nyckeltal
Utfall 2010
Aktualiseringar
506
550
329
494
Inledda utredningar
152
160
103
155
Avslutade utredningar
144
165
86
129
Aktualiseringar Inkomna anmälningar och ansökningar har hittills under året varit färre än de senaste åren. Om trenden håller i sig är utfallet vid årets slut totalt 10 % lägre jämfört med budget. Avslutade utredningar Några färre utredningar än beräknat har inletts under året, varför också färre avslutats. Samtidigt ligger de kvar som icke avslutade på grund av svårigheter i verksamhetssystemet.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
79(113)
15.8.16 Familjeteamet Volym/nyckeltal
Utfall Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010 2010
Prognos helår
Behandlingsinsatser
255
274
179
220
- varav individuella behandlingsinsatser för familj
143
144
125
150
- varav behandlingsinsatser i grupp
112
130
54
70
64
55
27
55
Avslutade ärenden
15.8.17 Försörjningsstöd Volym/nyckeltal
Utfall 2010
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Prognos helår
Antal hushåll
370
375
300
375
- varav antal arbetslösa
295
250
216
280
1 890
1 700
1 198
1 815
283
200
183
270
Antal bidragsmånader Avslutade ärenden
Antal hushåll Förvaltningen arbetar aktivt med täta besök på kontoret, hembesök, samt individuella planeringar för att hjälpa den enskilde ut i egen försörjning. Antalet hushåll beräknas dock inte minska, men däremot summa utbetalt försörjningsstöd per hushåll. - varav antal arbetslösa Uppsala län har under första halvåret uppvisat den lägsta arbetslösheten i landet (summan av öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd.) Och i länet har Håbo kommun den näst lägsta arbetslösheten. Under förra året visade dock trenden inom försörjningsstöd att av en allt mer krympande grupp arbetslösa i kommunen var det en allt högre andel som behövde försörjningsstöd. Detta förhållande har legat kvar under 2011, vilket innebär en stor utmaning att få ut denna grupp i egen försörjning. Cirka en fjärdedel av de arbetslösa som går på försörjningsstöd är dessutom under 24 år, vilket är en målgrupp förvaltningen kommer att särskilt inrikta arbetet på framöver. Antal bidragsmånader Antal bidragsmånader per hushåll ligger något lägre än vid delårsbokslut för år 2010. Trots att målet med 4 månader per hushåll inte kommer att uppnås i år beräknas därmed ändå utfallet för helåret 2011 att förbättras något jämfört med 2010.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
80(113)
15.9 Drifts- och investeringsredovisning 15.9.1 Driftsredovisning Tkr Socialnämnd
Utfall 2010
Budget 2011
Utfall aug 2011
Prognos helår
Avvikelse
Not
-305
-420
-249
-370
50
Pensionärsråd
-57
-65
-23
-50
15
Biståndsutskott
-106
-128
-96
-160
-32
Biståndsutskott jourverksamhet
-116
-121
-39
-71
50
Summa Nämnd o styrelseverksamhet
-584
-734
-407
-651
83
Alkoholtillstånd
-40
9
14
35
26
Summa Miljö- o hälsoskydd
-40
9
14
35
26
Socialchefens kansli
-6 456
-7 143
-5 465
-7 888
-745
Summa övergripande socialtjänst
-6 456
-7 143
-5 465
-7 888
-745
0
0
-1 742
-2 794
-2 794
2
-750
-1 100
-433
-800
300
3
-7 376
-7 889
-5 215
-7 889
0
-15 891
-15 920
-12 477
-18 270
-2 350
4
Hemtjänst natt
-2 201
-3 266
-1 541
-2 329
937
5
Trygghetslarm
78
10
51
10
0
Dagverksamhet äldre
-990
-1 637
-1 123
-1 862
-225
6
Korttidsboende äldre
-3 924
-4 124
-2 911
-4 224
-100
7
Rehabilitering
-5 088
-4 849
-3 306
-4 990
-141
8
-596
-800
-114
-290
510
9
-1 350
-1 094
-674
-1 024
70
Äldreboende – Hus 2
-12 122
-12 600
-8 371
-11 898
702
10
Äldreboende – Hus 4
-9 612
-11 338
-7 247
-11 088
250
11
Natten
-2 910
-2 286
-1 488
-2 236
50
12
Intraprenad Äldreboende Dalängen (inkl natt)
-9 448
-10 562
-7 075
-10 562
0
Hemtjänst Kärnhuset Westerlunds rehab Hemsjukvård Hemtjänst
Utskrivningsklara Handläggning äldreomsorg
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
1
81(113)
Tkr
Utfall 2010
Budget 2011
Utfall aug 2011
Prognos helår
Avvikelse
Not
Äldreboende – Dalängen (avgifter och hyror)
-475
-507
-347
-560
-53
13
Lägenhetshyror servicelägenheter
0
-35
59
82
117
14
-780
-1 465
-881
-1 465
0
Köpt korttidsvård äldre
-2 818
-2 750
-467
-900
1 850
15
Socialpsykiatri, dag
-3 757
-4 295
-3 191
-4 646
-351
16
Socialpsykiatri, natt
-2 143
-2 132
-1 420
-2 132
0
Summa äldreomsorg och boendestöd
-82 153
-88 639
-59 913
-89 867
-1 228
Personliga assistenter LSS
-3 094
-3 068
-2 233
-3 489
-421
17
Personliga assistenter LASS
-6 340
-5 609
-3 892
-6 243
-634
18
Sjövägen
-8 233
-8 417
-5 625
-8 342
75
Lindegårdsvägen
-4 333
-4 106
-2 794
-4 164
-58
Handläggning handikappomsorg
-1 038
-1 314
-785
-1 214
100
Boende m särskild service, externt
-7 330
-5 410
-3 182
-4 310
1 100
19
Korttidsboende Ekan
-3 577
-4 048
-2 903
-4 266
-218
20
-515
-555
-353
-480
75
-3 432
-3 335
-2 528
-3 415
-80
Avlösarservice i hemmet LSS
-200
-388
-202
-338
50
Förlängd skolbarnomsorg LSS
-458
-550
-281
-530
20
Kontaktpersoner LSS
-799
-801
-637
-1 000
-199
0
0
0
0
0
-39 349
-37 601
-25 415
-37 791
-190
-1 921
-1 678
-1 070
-1 928
-250
23
-760
-610
-499
-800
-190
24
-2 681
-2 288
-1 569
-2 728
-440
78
-5
86
69
74
-377
-454
-403
-454
0
-33
0
0
0
0
Institutionsvård äldre
Korttidsboende tjänsteköp LSS Daglig verksamhet LSS
Kontaktfamilj LSS Summa Insatser enligt LSS
Färdtjänst Riksfärdtjänst Summa Färdtjänst/riksfärdtjänst
Fotvård Restaurang Pomona Anhörigstöd, äldre
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
21
22
25
82(113)
Tkr Reception/vaktmästeri Pomona
Utfall 2010
Budget 2011
Utfall aug 2011
Prognos helår
Avvikelse
Not
-6 045
-6 398
-4 206
-6 398
0
-253
-303
-35
-35
268
Summa Förebyggande äldreomsorg
-6 630
-7 160
-4 558
-6 818
342
Myndighetsenhetens kansli
-2 177
-2 500
-1 485
-2 400
100
Kansli stöd och behandling
-502
-534
-413
-654
-120
Handläggning vuxenstöd
-1 577
-1 929
-1 197
-1 810
119
27
Institutionsvård vuxna
-1 375
-1 600
-1 384
-2 600
-1 000
28
Öppen missbruksvård
-1 100
-1 180
-706
-1 079
101
-434
-420
-515
-770
-350
-19
0
0
0
0
Handläggning stöd och bistånd BoU
-5 151
-5 096
-3 253
-4 656
440
30
Institutionsvård BoU
-4 514
-5 800
-3 109
-4 800
1 000
31
-858
-1 194
-649
-994
200
32
-3 667
-3 805
-2 313
-3 600
205
33
-250
-510
-229
-410
100
-2 168
-2 000
-1 179
-2 150
-150
34
-718
-1 100
-1 014
-1 300
-200
35
-1 008
-1 200
-902
-1 450
-250
36
Kontaktfamilj BoU SoL
-648
-674
-564
-874
-200
37
Handläggning kontaktpersoner SoL
-223
-259
-171
-229
30
Individuellt behovsprövad öppenvård (Biskops-Arnö)
-2 259
-2 071
-1 612
-2 316
-245
38
Familjebehandling
-2 760
-2 971
-1 682
-2 791
180
39
Ungdomscoaching
-1 134
-1 213
-728
-1 087
126
40
Familjerätt
-1 030
-1 181
-682
-1 131
50
41
-635
-600
-358
-600
0
-34 207
-37 837
-24 145
-37 701
136
Pool
Kontaktpersoner vuxna SoL Familjehem vuxna SoL
Handläggning familjehem 0-20 år Familjehem 0-20 år Kontrakterat jourhem Familjehem 0-20 år, extern regi Behandlingsaktiviteter öppen vård unga Kontaktpersoner BoU SoL
Familjerådgivning Summa Individ och familjeomsorg
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
26
29
83(113)
Tkr Handläggning försörjningsstöd
Utfall 2010
Budget 2011
Utfall aug 2011
Prognos helår
Avvikelse
Not
-2 048
-2 196
-1 507
-2 196
0
-13 815
-12 350
-8 482
-12 800
-450
-1 121
-661
-184
-761
-100
-16 984
-15 207
-10 173
-15 757
-550
Arbetsmarknadsåtgärder
-2 748
-3 061
-2 282
-2 811
250
Summa Arbetsmarknadsåtgärder
-2 748
-3 061
-2 282
-2 811
250
-191 832
-199 661
-133 913
-201 977
-2 316
Försörjningsstöd Sociala jourboenden Summa Ekonomiskt bistånd
Totalt
42
43
Kommentarer driftsredovisning 1. Socialchefens kansli (-745 tkr) Underskottet beror på att tjänsten som medicinskt ansvarig sjuksköterska inte finns budgeterad samt på högre kostnader för IT-stöd än beräknat. 2. Hemtjänst Kärnhuset (-2 794 tkr) Underskottet beror på att timpenningen inte täcker personalkostnaderna och övriga driftskostnader. 3. Westerlunds rehab (+300 tkr) Överskottet är orsakat av att den palliativa enheten på närvårdsavdelningen startat något senare än beräknat. 4. Hemtjänst (-2 350 tkr) Underskottet orsakas av betydligt fler tyngre ärenden än beräknat, vilket i sin tur beror på bristen på platser i särskilt boende. En utredning som gjorts av KomRev visar också på att kundtiden inom den kommunala hemtjänsten kan ökas. En av de privata utförarna har fått fler kunder än vad som beräknats vilket ökar kostnaderna. 5. Hemtjänst natt (+937 tkr) Verksamhetens överskott beror på schemaändringar samt att socialpsykiatrin tar en del av nattillsynsbesöken. 6. Dagverksamhet - Pomona och Dalängen (-225 tkr) Pomonas dagverksamhet prognostiserar ett underskott om 167 tkr. Underskottet beror på ej budgeterade medel för en tjänst i 4 månader som tidigare gått under ett projekt med stimulansmedel. Dagverksamheten på Dalängen redovisar ett underskott om 58 tkr. Detta beroende på att verksamheten har haft besökare från Skokloster vilket inte tidigare förekommit. Detta Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
84(113)
medför väsentligt ökade kostnader för taxiresor. För att minska effekten har neddragning gjorts med 25 % av en heltidstjänst från september - december. Detta har varit möjligt eftersom en person gått i pension i augusti. 7. Korttidsboende äldre (-100 tkr) Belastningen på korttidsboendet har varit hög, vilket medfört att extra personal har tagits in. 8. Rehab (-140 tkr) Prognosen visar ett underskott på grund av att en halv tjänst inte budgeterats. Det har tidigare sett ut som att detta kunde kompenseras genom lägre hjälpmedelskostnader. Men denna kostnad ökar nu och kompenserar inte detta full ut. 9. Utskrivningsklara (+510 tkr) Snabba vårdplaneringar och verkställigheter av insatser på hemmaplan har medfört lägre kostnader för utskrivningsklara än tidigare beräknat. Överskottet på verksamheten beräknas uppgå till 510 tkr. 10. Äldreboende Hus 2, extern regi (+702 tkr) Överskottet beror i huvudsak på högre intäkter för försäljning av plats till annan kommun. 11. Äldreboendet Hus 4 (+250 tkr) Äldreboendet, i egen regi på Pomona, prognostiserar ett överskott. Överskottet beror på högre intäkter och lägre kostnader för fordringar. 12. Natten (+50 tkr) Verksamheten beräknas visa ett överskott om 50 tkr vilket beror på lägre kostnader för sjukfrånvaro 13. Avgifter och hyror - Dalängens äldreboende (-53 tkr) Högre reduceringar än beräknat av omvårdnadsavgiften medför ett underskott. 14. Lägenhetshyror servicelägenheter (+117 tkr) Överskottet beror på högre intäkter än beräknat. 15. Köpt korttidsvård äldre (+1 850 tkr) Fler vårdbehov än budgeterat har kunnat tillgodosetts genom korttidsvård på hemmaplan eller utökad hemtjänst, varför verksamheten redovisar ett prognostiserat överskott med 1 850 tkr. 16. Socialpsykiatri (-351 tkr) Verksamheten redovisar ett underskott på grund av ytterligare 0,53 årsarbetare på Källan samt dubbla hyror på grund av byte av lokaler.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
85(113)
17. Personlig assistans LSS (-421 tkr) Underskottet beror på utökning av en tjänst som gruppledare. Under en månad var gruppledartjänsten dubbel under upplärning. Avser att täcka delar av kostnaden med utlån till verksamheten under året. Utlån av gruppledare främst vid korttidsvakanser har varit i snitt 60 timmar i månaden under perioden april till augusti. Utökning av ett befintligt LSS beslut med 18 timmar/vecka från januari. Kostnad 266 tkr. Ett helt nytt beslut påbörjas från hösten och är i omfattning 37 timmar per vecka. 18. Personlig assistans med assistansersättning (-634 tkr) Ett ärende som kräver specifik kompetens med lång inskolning belastar verksamheten då Försäkringskassans assistansersättning inte täcker inskolningskostnader. Under 2011 har två nya medarbetare skolats in på arbetsplatsen. Lägre intäkter än budgeterat för samma ärende. Svårigheter att rekrytera vikarier med rätt kompetens medför höga lönekostnader vid frånvaro hos ordinarie personal. Ytterligare ett ärende där specifik kompetens krävs samt lång inskolning har höga lönekostnader då rekrytering har skett i två omgångar under 2011. Svårigheter att hålla vikarier uppdaterade och att hitta vikarier med rätt kompetens medför höga lönekostnader vid frånvaro hos ordinarie personal. Försäkringskassans assistansersättning täcker inte inskolning. En medarbetare i verksamheten har sedan mars i uppdrag att arbeta fackligt med 12 timmar i veckan. Vilket verksamheten saknar täckning för, detta medför ökade personalkostnader då frånvaron måste täckas på arbetsstället. 19. Boende med särskild service externt (+1 100 tkr) Verksamheten beräknas redovisa ett överskott med 1 100 tkr med anledning av en avslutad insats som följts av socialt jourboende och boendestöd. 20. Ekan (-218 tkr) Verksamheten redovisar ett underskott framför allt på grund av flytt till större lokaler i januari 2011 samt högre personalkostnader cirka 60 timmar per månad på grund av våldsam brukare, samt nytt brandlarm och en del övriga inventarier. Verksamheten säljer från maj två dygn per månad till Upplands Bro kommun vilket medför högre intäkter ca 6 400 kronor varje månad. 21. Avlösarservice i hemmet LSS och Ledsagare (+50 tkr) Under året har antalet beviljade timmar ledsagare och avlösare ökat. Nya beslut har tillkommit och redan befintliga beslut har utökats. Vissa beslut har varit tillfälliga under sommarmånaderna medan andra är under längre tid. 22. Kontaktpersoner vuxna LSS (-199 tkr) Trenden med fler insatser i form av kontaktperson LSS har fortsatt under året, varför ett underskott förväntas.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
86(113)
23. Färdtjänst (-250 tkr) Verksamheten har visat sig vara för lågt budgeterad med ca 250 tkr. 24. Riksfärdtjänst (-190 tkr) Kostnad för resande med riksfärdtjänst har ökat mer än förväntat vilket ger ett underskott på ca 190 tkr. 25. Fotvården (+70 tkr) Prognostiseras att gå med ett överskott på ca 70 tkr då sjukskrivningtalen är låga vilket medför högre intäkter. 26. Pool (+268 tkr) Pooltjänsten har inte tillsatts vid föräldraledighet efter juni. Vakanserna som poolen täcker kommer istället att täckas av gruppledare och timvikarier i verksamheterna personlig assistans, avlösarservice och ledsagare. Verksamheten redovisar därmed ett överskott om 268 tkr. 27. Handläggning stöd och bistånd vuxen (+119 tkr) Verksamheten redovisar ett överskott på 119 tkr med anledning av personals föräldraledighet samt tillsättning av ny personal. 28. Institutionsvård vuxna (-1000 tkr) Under sommaren har fler institutionsplaceringar än förväntat krävts inom missbruksvården. Vid slutet av augusti överstiger antalet placeringsdygn samma period för 2010 med drygt 400 dygn. Situationen har lugnat sig något, men verksamheten förväntas redovisa ett underskott med upp emot 1 000 tkr. I utfallet inkluderas tre månaders buffert för eventuell kommande LVM-placering. 29. Kontaktpersoner vuxna SoL (-350 tkr) Verksamheten visar ett underskott på 350 tkr då flera nya ärenden med kontaktperson, främst till vuxna missbrukare men även inom socialpsykiatri, har tillkommit och tidigare insatser inte har avslutats. 30. Handläggning stöd och bistånd BoU (+440 tkr) Verksamheten belastas av avveckling av personal samt beräknas att belastas av konsultkostnader för en vakant chefstjänst. En socialsekreterartjänst hålls dock vakant under hösten och en annan tjänst finansieras från och med september inom projekt för ensamkommande flyktingbarn. Verksamhetens överskott beräknas därmed bli ca 440 tkr. 31. Institutionsvård 0-20 år (+1000 tkr) En förälder-barn-placering har inneburit att överskottet minskat jämfört med tidigare prognos. Verksamheten beräknas dock fortsatt redovisa ett överskott om ca 1 000 tkr, vilket inkluderar en buffert på totalt tre månaders eventuellt kommande placering.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
87(113)
32. Handläggning familjehem 0-20 år (+200 tkr) Resurshandläggarna har under året inte påbörjat ny extern handledning, vilket varit budgeterat. Tidigare extern utbildning för familjehemmen sköts nu av handläggarna själva, varför verksamheten förväntas redovisa ett överskott om ca 200 tkr. 33. Familjehem 0-20 år (+205 tkr) Verksamheten redovisar ett litet överskott på grund av färre placeringar än budgeterat. 34. Köp av familjehem (-150 tkr) Utfallet inkluderar ett bistånd i form av skoldaghem för ett familjehemsplacerat barn. 35. Behandlingsaktiviteter öppenvård unga (-200 tkr) En stor extern insats i form av intensiv familjebehandling förväntas avslutas om en månad. Verksamheten kommer dock att visa ett underskott om ca 200 tkr. 36. Kontaktperson Barn och unga SoL (-250 tkr) Kontaktperson är en viktig del av hemmaplanslösningar. Utfallet för kontaktpersoner ska därför ses mot bakgrund av överskottet gällande institutionsplaceringar för samma målgrupp. 37. Kontaktfamilj 0-20 år SoL (-200 tkr) Få kontaktfamiljinsatser har beviljats på senare år, varför verksamheten hade budgeterats relativt lågt. På grund av nya insatser förväntas ett underskott om 200 tkr. 38. Individuellt behovsprövad öppenvård (-245 tkr) Individuellt behovsprövad öppenvård visar ett ytterligare ökat underskott. Underskottet på 245 tkr beror på full beläggning, 10 elever, vilket medför att kostnaderna för personal ökar. 39. Familjebehandling (+180 tkr) Familjebehandlig visar på överskott med anledning av att enhetschefstjänsten är överflyttad med 25 % till kansli stöd och behandling, samt att en budgeterad familjebahandlartjänst från och med 1 mars inte tillsattes förrän 1 augusti. 40. Ungdomscoaching (+126 tkr) Ungdomscoaching visar ett överskott om 126 tkr som beror på tjänstledighet i arbetsgruppen som hålls vakant. 41. Familjerätt (+50 tkr) En kommande vårdnadsutredning kommer att läggas ut på konsult, vilket kompenseras av viss tjänstledighet på verksamheten.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
88(113)
42. Försörjningsstöd (-450 tkr) Det prognostiserade utfallet är beräknat utifrån genomsnitt hittills under året plus en julmånad. 43. Arbetsstöd extern regi (+250 tkr) Det prognostiserade utfallet inkluderar intäkter med ca 550 tkr för återsökning av statliga stimulansmedel för sysselsättning inom socialpsykiatri hos externt socialt företag. Om återsökning inte möjliggörs i år kommer därmed beräknat utfall att förändras. 15.9.2 Investeringsredovisning Tkr
Utfall 2010
Budget 2011
Utfall Prognos helår aug 2011
Avvikelse
Not
Vård och omsorg
-464
-305
-138
-305
0
Rehab
-405
-500
-118
-500
0
Individ och familjeomsorg
-109
-95
-13
-95
0
Summa
-978
-900
-269
-900
0
16 Miljö- och tekniknämnden 16.1 Sammanfattning På samma sätt som snö, vatten och fukt påverkat resultatet för miljö- och tekniknämnden de senaste åren kommer detta även att påverka 2011. Prognosen för i stort sett samtliga verksamheter är att budget kommer att hållas, men kostnaderna för snöröjning, halkbekämpning, snötransport och sandupptagning kommer att överstiga budget med 4,4 mkr. Den prognostiserade kostnader för att hantera snön kommer med andra ord att uppgå till 8,4 mkr, 4,4 mkr mer än de budgeterade 4,0 mkr. Under hösten kommer en ny upphandlingen av vinterväghållning att genomföras och förvaltningens uppfattning är att prisnivån kommer att höjas och detta har beaktats i denna prognos. Under sommaren har proganisationsförändring genomförts i och med att Utvecklingsavdelningen och delar av Planavdelningen nu ligger under Kommunstyrelsen. På driftssidan är därför prognosen ett underskott på 4,4 mkr för miljö- och tekniknämnden exklusive VA- och Avfallsavdelningen. Det prognostiserade underskottet kommer enligt fullmäktiges tidigare beslut att påverka kommunens resultat. I samband med delårsbokslutet kommer Handikaprådet att flyttas till Kommunstyrelsen. Prognosen för VA- och Avfallsavdelningen är att budget kommer att hållas.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
89(113)
16.2 Uppdrag och ansvarsområde Mycket av det som Miljö- och teknikförvaltningen arbetar med är sådant som de flesta av oss använder dagligen utan att reflektera över det. Vi ser till att du har vatten i kranen, att dina sopor blir omhändertagna och att de allmänna platserna har belysning. Vi ser också till att våra naturreservat, stränder och parker sköts och att kommunala gator, gång- och cykelvägar och busshållplatser fungerar och är säkra att vistas på. Vi bygger, underhåller, städar och lagar maten till skolorna och förskolorna. Vi kontrollerar att restaurangerna arbetar på rätt sätt och att företag och industrier inte förorenar vår mark. Om du ska bygga nytt eller renovera ditt hus kontaktar du oss. Vi arbetar också med att planera var och hur kommunen ska bebyggas. Vi som arbetar här har vitt skilda utbildningar och arbetsområden och det gör vår arbetsplats dynamisk och rolig att arbeta på. Vårt arbete styrs av de beslut som fattas av politikerna i miljö- och tekniknämnden och tillståndsnämnden. 16.3 Årets händelser 16.3.1 Fastighetsavdelningen
Årets snöfall har bidragit till inläckage och fukskador i flera byggnader. I flera fall har detta bidragit till att verksamheten i lokalen har påverkats och man har tvingats byta lokal under tiden för renovering. Åtgärder för tak kommer att pågå under ett par år framöver för att komma till rätta med problem och få en långsiktigt hållbar lösning. Renovering av Futurum nedre pågår för att komma till rätta med inläckage och problem med inomhusmiljön. Ersättningslokaler används av verksamheten under tiden för renoveringen. Gransäterskolan byggs ut med soprum för att möjliggöra källsortering, lastkaj för att kunna ta emot varutransporter och ett nytt trapphus för att komma ner till slöjdlokalen utan att behöva gå utomhus. Totalt ger åtgärderna en säkrare skolgård för barnen då gården inte behöver trafikeras. På Räddningsstationen tas oljepannan bort och ersätts med bergvärme och solpaneler i ett steg mot en fossilbränslefri kommun. Lokalvården har organisterat sig i arbetslag bland annat för att undvika ensamarbete och kunna planera verksamheten mer effektivt när det gäller städning och materialförsörjning. Fyra personer på avdelningen har utbildats till gruppledare och genomgått SRY utbildning med mycket gott resultat. Samtlig personal har fått utbildning i städmetoder. 16.3.2 Gatuavdelningen
Under våren färdigställdes byggnationen av skateparken, Bålsta SK8 Plaza. Den invigdes den 10 juni med bl a tävlingar och uppvisningar. Utveckling och upprustning av området runt skateparken har fortsatt under året. Beläggningsarbeten har utförts på bland annat Slottsskogsleden, Stockholmsvägen, Kraftleden och Kalmarvägen.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
90(113)
En ny stadsdelslekplats har anlagts i anslutning till Åbergs Museum. Invigning var den 12 augusti. Lekplatsen har fått namnet Buseum. Upprustning av utemiljön på skolor och förskolor har fortsatt under året. Berörda enheter är bland annat Gransäterskolan, Slottsskolan, Futurum, Vibyskolan, Viby förskola, Ellensborgs förskola och Mansängens förskola. Upphandlling av drift och underhåll av gatubelysning har skett i samarbete med Upplands-Bro kommun och upphandling av trafiklinjemålning har skett i samarbete med Enköpings kommun. 16.3.3 Kostavdelningen
Jan 2011 börjar med att ombyggnationen av Grönadalens kök förlängs till februari 2011. Kostavdelningen fortsatte med att förändra på skol och förskolematsedel vad gäller vegetariska rätter och förbättra utbudet på salladsbuffé. Utredning av pedagogisk måltid påbörjas ett gemensamt projekt tillsammans med personal, skol, bildning och miljö och teknikförvaltningar. BcJF kök renoveras med början juni 2011 räknas att bli klart oktober 2011. Lunchmaten tillagas på Grönadalenskolan och eleverna äter på engångsmaterial. 16.3.4 Miljöavdelningen
Dominerande myndighetsutövning under 2011 har varit hälsoskyddsrelaterat. Främst inomomhusmiljö där brister i skolornas och förskolornas fastigheter samt egenkontroller lett till ökade insatser. Vidare har klagomålen ökat främst med ströning på vedeldning såsom bastutunnor, kaminer och badtunnor inom tätbebyggda områden. De ökade hälsoskyddsinsatserna har inneburit att miljöavdelningen inte kommit lika långt med den planerade tillsynen. Bla har inte samtliga skolor och förskolor, tatuerare och andra miljörelaterade objekt, inte kunnat få tillsyn. Anmälningsärendena har minskat något jämfört med föregående år, avseende enskilda avlopp och värmepumpar. Deponierna dominerar fortfarande miljöskyddet. Dessa ärenden är tidskrävande och resultaten låter väntar på sig. Vidare har insatser till säkrare hantering av drivmedel gjorts på bensinstationerna samt säkrare kemikaliehantering inom jordbruken. 16.3.5 Byggavdelningen
Byggavdelningen har fortfarande höga NKI värden i de undersökningar som hittintills låtits göras. Avdelningen har haft omfattande personalomsättningar. Hela avdelningen har bytts ut. Ny PBL började gälla under våren 2011 vilket lett till ökade administrativa insatser, rekryteringar och nya taxa. 16.3.6 Planavdelningen
Hantering av bland annat detaljplaner flyttades den 1 juli till Kommunstyrelsen, medans GIS-, mät- och kartverksamheten finns kvar inom miljö- och tekniknämnden.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
91(113)
16.3.7 Miljöstrategiska enheten
Under 2011 har arbetet med energieffektiviseringsstrategin fortlöpt. För att uppmärksamma och lyfta miljöfrågorna samt Håbo kommuns målsättning om att bli en fossilbränslefri kommun anordnades en miljövecka samt Earth Hour uppmärksammades. Under våren fortsatte arbetet med LONA-projektet Natur för alla i Håbo. Arbetet med provtagning av de gamla kommunala deponierna, Kalmarsand och Skörby, har fortlöpt. Arbetet med att ta fram en miljöplan för kommunen har påbörjats under hösten. 16.3.8 VA och avfallsavdelningen
På VA-avdelningen är införande av kväverening på reningsverket i Bålsta ett projekt som fortfarande pågår och ett flertal upphandlingar i projektet har gjorts. Byggstart är planerat till december i år. Införandet av en ny VA-taxa inklusive dagvattentaxa har varit ett stort projekt både för handläggare och kundtjänstpersonal. Omvandlingsområdena Övergran, Brunnsta och Ekillaby har färdigställts och de boende får nu kommunalt vatten och avlopp. En tryckstegringsstation har byggts vid Grans gård vilket kommer att ge de boende från Grans gård till Kivinge bättre vattentryck. Ramdirektivet för vatten är ett EU-direktiv som syftar till att etablera enhetliga regler på EU-nivå för skydd av europeiska vatten vilket innebär många åtgärder på avdelningen, bl a har ett förslag till en dagvattenpolicy tagits fram som nu är ute på remiss, ett förslag till vattenskyddsområde för Skokloster har påbörjats och förarbetet inför framtagandet av en VA-plan har påbörjats. Kommunens alla pumpstationer har inventerats och rustas nu upp för att klara ökade miljö- och arbetsmiljökrav. På avfallsavdelningen har vi utökat öppettiderna dagtid på återvinningscentralen vilket har gett nöjda kommuninvånare och ett ökat besökarantal. Kundtjänst arbetar aktivt med att informera kommuninvånarna om sopsortering, och deltog på Håbo festdag för att informera om sopsortering och farligt avfall genom sopsorteringsspel och ”vad får man kasta i toaletten”-spel. En plockanalys av hushållsavfallet har genomförts tillsammans med Upplands-Bro kommun. Ett stort arbete har gjorts för att få en tydligare uppföljning och en bättre kommunikation med kommunens avfallsentreprenör vilket har resulterat i ett bättre samarbete. 16.4 Mål och måluppfyllelse Här redovisas måluppfyllelse för de politiskt beslutade målen. Om det finns mätbara nyckelindikatorer, som stöd för bedömningen av måluppfyllelsen, redovisas även de. Om nyckelindikatorn mäts årligen kan utfall saknas i delårsrapporten.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
92(113)
16.4.1 I Håbo är Medborgarna i fokus 16.4.1.1
Förbättra rättsäkerheten
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Miljö- och tekniknämndens bedömning är att målet kommer att uppfyllas under året, eftersom 7 av 8 aktiviteter pågår enligt plan och kommer att avslutas under året. Aktiviteter såsom att mallar för ärendehantering och arkivering ska tas fram på VA/Avfalls-sidan, digitalisering av byggarkivet och översyn av beslutsmallar på byggsidan. 16.4.1.2
Förbättra former för att möjliggöra delaktighet och inflytande för medborgarna
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Miljö- och tekniknämndens bedömning är att målet kommer att uppfyllas under året, eftersom 7 av 8 aktiviteter pågår enligt plan och kommer att avslutas under året. Aktiviteter såsom att ta fram informationsbroschyr avseende bostadsanpassning, skolköken ska erbjuda barnen en möjlighet att medverka i matråd och att VA/Avfall ska ta fram rutiner för hur kommunikationen mellan drift och kundtjänst ska ske. 16.4.1.3
Förbätta kontaktvägarna för medborgarna
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Miljö- och tekniknämndens bedömning är att målet kommer att uppfyllas under året, eftersom 5 av 6 aktiviteter pågår enligt plan och kommer att avslutas under året. Aktiviteter såsom att gatuavdelningen ska verka för att inrätta en kundtjänst, fastighetsavdelningen ska uppdatera organisationsplan samt att kostavdelningen ska informera rektorer och biträdande rektorer om avdelningens verksamheter och aktiviteter. 16.4.2 I Håbo är Dina skattepengar vårt ansvar 16.4.2.1
Öka samverkan med andra kommuner inom miljö- och teknikförvaltningens verksamhetsområden
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Miljö- och tekniknämndens bedömning är att målet kommer att uppfyllas under året, eftersom 5 av 5 aktiviteter pågår enligt plan och kommer att avslutas under året. Aktiviteter såsom att aktivt delta i Sveriges Kommuner och Landstings arbetsgrupp "Internpris i kommuner", projektanställa en upphandlare på VA-sidan och bjuda in Knivsta för att prata om frågor kring hälso- och miljöskydd eller livsmedelskontroll. 16.4.2.2
Öka kvaliteten i samarbetet och uppföljningen av entreprenader / inköp av tjänster
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
93(113)
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Miljö- och tekniknämndens bedömning är att målet kommer att uppfyllas under året, eftersom 5 av 6 aktiviteter pågår enligt plan och kommer att avslutas under året. Aktiviteter såsom att gatuavdelningen kommer att genomföra uppföljningsmöten med entreprenörer och att kostavdelningen genomföra uppföljning av aktuell livsmedelsupphandling. 16.4.3 I Håbo bygger vi för framtiden 16.4.3.1
Främja en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Miljö- och tekniknämndens bedömning är att målet kommer att uppfyllas under året, eftersom 2 av 2 aktiviteter pågår enligt plan och kommer att avslutas under året. Aktiviteter såsom att ta fram underhållsplan för två rektorsområden, Gröna Dalen och Futurum samt att gautavdelningei ska byta ljuskällor med kvicksilver mot ljuskällor med natriumhalogen. 16.4.3.2
Stärka varumärket "Håbo kommun"
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Miljö- och tekniknämndens bedömning är att målet kommer att uppfyllas under året, eftersom 9 av 9 aktiviteter pågår enligt plan och kommer att avslutas under året. Aktiviteter såsom att enhetliga arbetskläder med kommunloggan ska bäras vid externa möten och inspektioner, översyn av handläggandet av värmepumpar samt att gatuavdelningen ska plantera blomsterlök vid Kalmarrondellen/Kalmarleden. 16.4.3.3
Hållbart byggande med god tillgänglighet
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Miljö- och tekniknämndens bedömning är att målet kommer att uppfyllas under året, eftersom 3 av 3 aktiviteter pågår enligt plan och kommer att avslutas under året. Aktiviteter såsom att åtgärdsplan för tillgänglighet kommer att tas fram för kommunhuset, gatuavdelningen kommer att genomföra samråd med kommunens tillgänglighetssamordnare inför start av varje byggprojekt och att byggavdelningen kommer att ta fram riktilinjer för handläggningen av tillgänglighet i alla ärenden. 16.4.4 I Håbo är den kommunala verksamheten kvalitetssäkrad 16.4.4.1
Alla verksamheter processkartläggs, så att tillgängligheten för medborgare och företag är god i alla sammanhang som Håbo kommun erbjuder
Kan ej bedömas Miljö- och tekniknämndens bedömning är att det är tveksamt att målet kommer att uppfyllas till 100 %. Nämnden består av många verksamheter och i dagsläget ser det Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
94(113)
inte ut som om alla processer hinner kartläggas under året. Däremot ser det ut som om alla avdelningar i alla fall hinner processkartlägga minst en process under 2011. 16.4.5 I Håbo kan Du välja 16.4.5.1
Öka valfriheten för kommunmedborgarna att välja bland tjänster som miljöoch tekniknämnden erbjuder
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Miljö- och tekniknämndens bedömning är att målet kommer att uppfyllas under året, eftersom 3 av 3 aktiviteter pågår enligt plan och kommer att avslutas under året. Aktiviteter såsom att öka möjligheten för källsortering på minst två kommunala objekt, gatuavdelningen kommer att förändra öppettiderna i simhallen om medborgarna så önskar samt att kostavdelningen ska erbjuda alternativrätt på grund- och gymnasieskolan. 16.4.6 I Håbo finns en miljö för framtiden 16.4.6.1
Utifrån de 16 nationella miljömålen verka för en miljö för framtiden i Håbo kommun, där det prioriterade områdena är:
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Miljö- och tekniknämndens bedömning är att målet kommer att uppfyllas under året, eftersom 15 av 17 aktiviteter pågår enligt plan och kommer att avslutas under året. Aktiviteter såsom att installera bergvärme och solpaneler som ersätter oljepannan på räddningsstationen, genomföra utbildning i eco-driving, ta fram förslag på dagvattenpolicy. 16.4.7 I Håbo ska medarbetarna ha goda anställningsvillkor, meningsfulla arbetsuppgifter och kontinuerliga möjligheter till utbildning och utveckling i sitt arbete. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet.
16.5 Viktiga förändringar och trender 16.5.1 Fastighetsavdelningen
En tydlig trend är att fastighetsavdelningen får allt större krav från sina hyresgäster. Kraven innebär bland annat fler åtgärder med snabbare hantering och mer dialog. Åtgärderna kan vara allt från kontraktsfrågor och felanmälan till om- och tillbyggnationer. För avdelningen innebär det en ökad belastning som är svår att bemöta. En viktig förändring är att planerat underhåll som inte har kunnat utföras enligt plan kommer ikapp allt mer. Det visar sig bland annat genom ökade kostnader för fukt- och vattenskador. Arbete pågår med att inventera och ta fram en mer detaljerad underhållsplan för kommunens byggnader. Fastighetsdokumentation är ett stort område som behöver utvecklas och medför en ökad belastning på avdelningen. Dokumentationen sker till största del i verksamhetsstödet Landlord där utveckling i första hand gäller nya moduler för lokalvård och ritningshantering. Detta ger oss verktyg för att effektivare kunna följa upp verksamheten, samtidigt som det ger hyresgästen större möjlighet att påverka. Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
95(113)
16.5.2 Gatuavdelningen
En tydlig trend är en ökad oro hos kommuninvånarna. Det gäller allt från oro för barns trygghet och säkerhet i den offentliga miljön till trafiksäkerhet generellt. Samverkan med olika aktörer i samhället såsom föräldraråd, företagare och föreningar fortsätter. Detta ger positiva resultat och stärker varumärket Håbo kommun men kräver mer tid av personalen inom avdelningen. Kommuninvånarnas vilja att åka kollektivt ökar. För att underlätta för de som vill åka kollektivt måste pendlarparkeringarna utökas, cykelvägarna förbättras och fler cykelparkeringar byggas vid busshållplatser och stationen. Miljö- och klimatfrågorna påverkar alla medborgare. Allt fler efterfrågar lokala lösningar. I framtiden kommer vi att se stadsodlingar inne i tätorten och lokalt omhändertagande av dagvatten i attraktiva parklösningar med kulturella aspekter integrerade. Ett behov som behöver mötas i framtiden är efterfrågan på spontanidrottsplatser och lekplatser, ytor och anläggningar med plats för spontana möten för alla generationer. Denna typ av anläggningar är också viktiga ur ett folkhälsoperspektiv. Drift- och underhållsbehovet på våra anläggningar ökar på grund av att merparten av vägarna inom våra bostadsområden anlades för 30-40 år sedan och idag är bland annat sättningar vanligt förekommande. Detta gäller även kommunens gång- och cykelvägar, skogar och lekplatser. Vi ser ett ökat inflöde av synpunkter och önskemål i dessa frågor. Efterfrågan på hundrastgårdar och hundbadplatser ökar. 16.5.3 Kostavdelningen
Grossister har ett större utbud av ekologiska livsmedel. Föräldrar, barn, elever och pedagoger är mer intresserade av kostavdelningens förändringsarbete vad gäller ekologiska livsmedel och att välja av grönsaksutbudet. Större utbud av utbildningar för branschen vad gäller ekologisk mat, hur ekologi möter ekonomi. 16.5.4 Miljöavdelningen
Ökat intresse för både globala och lokala miljöfrågor leder till självmedvetenhet bland enskilda och företagare. Återvinning, kretslopp och närodlat samt rätt miljöval är viktiga frågor. Man börjar bli medveten om långsiktighet och ett hållbart samhälle. Innehåll i mat, produkter med kemikalier som köps i detaljhandeln, inomhus- och utomhusmiljö avseende på allergier och olägenheter ökar. Konsekvensen av ökad medvetenhet är att förväningarna på avdelningens resultat och kunskapsområden ökar. Många av dessa frågor rör både miljö och hälsa men även till viss del livsmedel, områden som avdelningen tvingas nedprioritera i dag pga den ekonomiska situationen och valda prioriteringar. Det finns ett start engagemang till förbättring bland medarbetarna på avdelningen, kunderna och inte minst företagarna avseende miljöfrågor. Avdelningen har med ökad dialog och tätare kundkontakt hjälpt kunden till ökad medvetenhet och förbättringar.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
96(113)
Miljöavdelningen ser stora möjligheter till förbättringar inom områdena miljö, hälsa, och livsmedel. Den typ av myndighetsutövning som detta kräver är förebyggande arbete vilket fordrar tidskrävande insatser inom avgränsade områden. 16.5.5 Byggavdelningen
Ärendemängden på avdelningen är ungefär densamma som föregående år. Andelen stora ärenden, såsom industrier och nybyggnationer, har dock varit lägre än budgeterat. Trots en höjd plan- och bygglovtaxa blir intäkterna därför längre än budgeterat. Brister i budgetunderlaget för 2011 har lett till att avdelningen saknat medel för att täcka resursbehovet under året som föranleddes av den nya plan- och bygglagen. En oförändrad ram till 2012 har lett till att byggavdelningen varit tvungen att öka planoch bygglovstaxan för nästa år för att klara resursbehovet.
16.5.6 Planavdelningen
Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd har antagit Inspire-direktivet Infrastructure for spatial information in Europé. Syftet med Inspire är bland annat att ge bättre tillgång till geodata genom olika tjänster på Internet samt att myndigheter på ett effektivare sätt ska kunna utbyta data med varandra. I förlängningen kommer detta att appliceras på samtliga EU länder. Under 2011 kommer det att vara möjligt att utbyta och köpa data och tjänster via Geodataportalen som är en Internetbaserad tjänst. Håbo kommun kommer på sikt att vara en del av systemet då vi är både producenter och även konsumenter av geografisk data. Inspire-direktivet innebär att planavdelningen måste ändra och anpassa sina arbetsrutiner vad gäller nyttjande och utbyte av data. Sverige har påbörjat övergången till ett nyare och modernare referenssystem. Detta kommer att påverka Håbo kommuns stomnät, geodetiska mätningar samt geografisk data som slutprodukt. Planavdelningen har förberett övergången som kommer att ske 2011. 16.5.7 Miljöstrategiska enheten
För att nå målsättningen om en fossilbränslefri kommun kommer arbetet med att nå målsättingen att behöva öka. En handlingsplan för hur målsättningen ska nås kommer att arbetas fram som ett led i arbetet med kommmunens miljöplan. I denna kommer även kommunens interna miljöarbete att struktureras upp. Om arbetet fortlöper med att ta fram ett miljöledningssystem kan externkonsultation som medför ökade kostnader behövas. Kostnader rörande de föredetta deponierna Kalmarsand och Skörbytippen är osäkra. De geotekniska undersökningen av deponierna projektleds av miljöstrategiska enheten. Beroende på föroreningarnas omfattning samt den framtida markavändningen kan kostnaderna för att åtgärda föroreningarna variera stort. 16.5.8 VA och avfallsavdelningen
EU:s vattendirektiv är något som kommer att påverka hela va-verksamheten i kommunen. Vattenmyndigheten har tagit fram ett åtgärdsprogram för att alla sjöar och vattendrag samt grundvatten ska uppnå god kemisk och ekologisk status. Senast december 2012 ska kommuner och myndigheter ha vidtagit de åtgärder som beslutats i åtgärdsprogrammet. I flera fall är det krav på utredningar som sedan ska leda till
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
97(113)
faktiska åtgärder, exempel på sådana är en dagvattenpolicy, va-plan vattenskyddsområden. Avfallsavdelningen har påbörjat arbetet med att ta fram en ny avfallsplan och mycket av innehållet kommer att präglas av att se över olika alternativ för insamling av hushållsavfall, exempelvis fyrfackskärl eller separata kärl för insamling av matavfall. Ett annat stort fokus kommer att riktas på att förebygga uppkomsten av avfall. "Det finns inget avfall", vilket är den långsiktiga visionen för Avfall Sveriges, där Håbo kommun är medlem. Avtalet för insamlig av hushållsavfall kommer att löpa ut och en ny upphandling ska göras i samarbete med Upplands-Bro kommun. 16.6 Plan för valfrihet och konkurrens Återrapportering av verksamheter som blivit utredda inom ramen för valfrihet och konkurrens presenteras separat i ärendet "Uppföljning av plan för valfrihet och konkurrens i samband med delårsbokslut år 2011". 16.7 Intern kontroll Nämnden har inte beslutat om internkontrollplan för 2011 och därmed har inga åtgärder utförts. 16.8 Volymer och nyckeltal 16.8.1 Fastighetsavdelningen Volym/nyckeltal
Fastighetsdrift, kr/m2
Utfall Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010 2010
Prognos helår
495
866
612
871
30
66
17
60
157
87
70
97
Bostadsanpassning, beviljade bidrag mellan 0 kr - 4 999 kr, st
82
75
52
75
Bostadsanpassning, beviljade bidrag mellan 5 000 kr - 99 999 kr, st
46
55
33
48
3
4
4
5
Planerat underhåll, kr/m2 Lokalvård, kr/m2
Bostadsanpassning, beviljade bidrag över 100 000 kr, st
Fastighetsdrift, kr/m2 Under året har avdelningen haft oförutsedda kostnader för snöröjning där utfallet är 621 tkr per augusti. Åtgärder för tak pågår och några byggnader blir färdigställda inför vintern -11/-12. De tak som inte hinner åtgärdas måste snöröjas enligt en rutin för att förhindra ytterligare skador i byggnaderna. Prognosen behöver höjas då snöröjning troligen kommer behöva genomföras under december. Planerat underhåll, kr/m2 Prognosen för helår hålls tillbaka delvis för att balansera del av de ökade kostnaderna för lokalvård. Delvis för att avdelningen inte har möjlighet att hantera stora Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
98(113)
underhållsprojekt i och med stor belastning med ett flertal stora investeringsprojekt som pågår. Lokalvård, kr/m2 Det prognostiserade underskottet beror i första hand på att det saknas ramar för vad övriga verksamheter kan önska/begära. Lokalvård är en fri nyttighet där de flesta idag önskar daglig städning eller mer. Underskottet beror även på att vi saknar ett verktyg för att beräkna behovet av lokalvård. Verktyget som är planerat att tas i bruk under 2012 är en ny modul i Landlord, som redan används på fastighetsavdelningen. Bostadsanpassning, beviljade bidrag mellan 0 kr - 4 999 kr, st Bostadsanpassning, beviljade bidrag mellan 5 000 kr - 99 999 kr, st Bostadsanpassning, beviljade bidrag över 100 000 kr, st 16.8.2 Gatuavdelningen Volym/nyckeltal
Utfall Budget helår Utfall 2010 Aug 2010
Utfall Aug
Prognos helår
Ljuspunkt, kr/inv
202
208
180
202
Vinterväghållning, kr per inv/år
503
204
365
395
Beläggningsunderhåll, kr per inv/år
40
245
118
178
Gräsklippning, kr per inv/år
70
70
41
70
Ljuspunkt, kr/inv Vinterväghållning, kr per inv/år Vinterväghållningen inkluderar snöröjning, halkbekämpning, snötransport och sandupptagning. Beläggningsunderhåll, kr per inv/år Beläggning utförs inte fullt ut enligt beläggningsplanen för 2011 på grund av höga kostnader för vinterväghållningen. Gräsklippning, kr per inv/år Gräsklippning inkluderar all klippning av parkytor, vägslänter, skol- och förskolegårdar samt puts. En ny upphandling har skett under året för perioden 2011-2014.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
99(113)
16.8.3 Miljöavdelningen Volym/nyckeltal
Utfall 2010
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Rättssäkerhet, klagomålsärenden (%)
0,12
Effektivitet, Livsmedel riskklass 2 (%)
0,11
Effektivitet, B-objekt (%)
0,28
Produktivitet, totalt
0,72
Produktivitet, enskilda avlopp
0,67
Produktivitet, värmepumpar
0,94
Resurser, totalt
0,77
Resurser, Miljöskydd
0,48
Resurser, Hälsoskydd
0,74
Resurser, Livsmedel
0,88
1,5
Resurser, Miljöövervakning
0,33
0
Delegationsbeslut, Miljö och Hälsa, st
290
177
Prognos helår
0,68
0,58
Produktivitet, totalt Augusti: antal avslutade ärenden totalt f.o.m 2010-01-01 Produktivitet, värmepumpar Antal avslutade värmepumpar sedan 2010-01-01 Resurser, totalt Uppgifter för mars saknas Augusti Resurser, Livsmedel Tillfällig överlappning med vikarie Resurser, Miljöövervakning Ansvarig handläggare har tagit över andra uppgifter. Ersättare tillträder i oktober
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
100(113)
Delegationsbeslut, Miljö och Hälsa, st 16.8.4 Byggavdelningen Volym/nyckeltal
Utfall Budget helår Utfall 2010 Aug 2010
Utfall Aug
Produktivitet (ärenden/årsarbetare)
111
78
Produktivitet (beslut/årsarbetare)
108
26
Rättssäkerheten (%)
84
Handläggningstid (medelvärde, antal veckor)
3,4
Kundnöjdhet (%)
84
"Nöjd Kund Index" (NKI) (%)
80
Prognos helår
Antal beslutade bygglov, st Antal överklagade beslut, st
Produktivitet (ärenden/årsarbetare) Augusti: antalet ärenden 351/årsarbetare 4,5 Produktivitet (beslut/årsarbetare) Augusti 4,5 helårsarbetare Mars 3 helårsarbetare 16.8.5 Kostavdelningen Volym/nyckeltal
Utfall 2010
Måltidskostnad, kr/elev
7 370
Portionskostnad, kr/elev
41,4
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Prognos helår
16.8.6 VA-avdelningen Volym/nyckeltal
Utfall 2010
Budget helår
Utfall Aug 2010
Utfall Aug Prognos helår
Producerad mängd dricksvatten, m3/år
1 689 156
1 116 307
Renad mängd avloppsvatten, m3/år
2 303 564
1 499 174
5 591
5 706
Antal abonnenter, st
Producerad mängd dricksvatten, m3/år Mängderna ligger på ungefär samma nivå som föregående år men förväntas öka något då fler abonnenter anslutit sig till kommunalt VA. Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
101(113)
Renad mängd avloppsvatten, m3/år Mängderna ligger på ungefär samma nivå som föregående år men förväntas öka något då fler abonnenter anslutit sig till kommunalt VA. Antal abonnenter, st Antal abonnenter har ökat i takt med att fler fastigheter har fått kommunalt VA och att fler fastigheter inom verksamhetsområdet har bebyggts. 16.8.7 Avfallsavdelningen Volym/nyckeltal
Hushållsavfall, ton/år
Utfall 2010
Budget helår
Utfall Aug 2010
Utfall Aug Prognos helår
4 515
2 747
4 500
66 041
51 628
67 000
4 690
4 032
4 900
Hushållsavfall, kg/invånare
230
141
240
Grovavfall, kg/invånare
239
207
251
16
19,46
20
Antal besök vid återvinningscentralen, st Antal ton avfall på återvinningscentralen
Andel kunder som är anslutna till efaktura (%)
Hushållsavfall, ton/år Mängden hushållsavfall antas minska som i övriga Sverige. Fler har blivit bättre på att sortera sitt avfall. Antal besök vid återvinningscentralen, st Antalet besök på ÅVC Västerskog antas öka då vi utökat öppettiderna. Antal ton avfall på återvinningscentralen Ökade öppettider på ÅVC Västerskog gör att fler kommuninvånare sorterar och kastar sitt grovavfall på rätt plats. Hushållsavfall, kg/invånare Kommuninvånarna har blivit bättre på att sortera sitt avfall vilket gör att mängden hushållsavfall minskar, grovavfall kastas på ÅVC Västerskog och förpackningar på återvinningsstationerna. Grovavfall, kg/invånare Kommuninvånarna har blivit bättre på att sortera sitt avfall vilket gör att mängden grovavfall ökar och hushållsavfallet minskar. Många renoverar och bygger om och till sina fastigheter vilket också bidrar till en ökad mängd grovavfall. Andel kunder som är anslutna till e-faktura (%) Fler kunder har upptäckt fördelarna med e-faktura, det ger både en ekonomiskt och miljömässig vinst. Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
102(113)
16.8.8 Övriga nyckeltal Volym/nyckeltal
Utfall 2010
Skadegörelse, tkr
1 291
1 639
794
632
900
61
165
36
40
70
274
150
118
171
225
1 777
430
1 694
781
900
Klotter, tkr Trafikskada, tkr Fukt och vattenskador, tkr
Budget helår Utfall Aug Utfall Aug 2010
Prognos helår
Skadegörelse, tkr En glädjande iakttagelse är att skadegörelsen verkar att fortsatta att minska, vilket kan bero på kommunens kameraövervakning på vissa objekt, ronderande vakter samt Bålstapolarnas aktiva arbete. Utfallet för skadegörelse under 2008 var 1 910 tkr, utfallet för 2009 var 1 705 tkr, utfallet för 2010 var 1291 och trenden ser ut att hålla i sig. Tyvärr gäller inte minskningen alla objekt. Skadegörelsen har istället ökat markant på järnvägsstationen som vid flera tillfällen blivit vandaliserad och står för en stor del av de kostnader som kommunen tvingas lägga på reparationer efter skadegörelse under året. Klotter, tkr Även saneringen av klotter har under flera år gått ned, vilket kan ha att göra med den nolltolerans som kommunen har för klotter. Utfallet för klottersanering under 2008 var 228 tkr, utfallet för 2009 var 179 tkr, utfallet för 2010 var 61 och trenden ser ut att hålla i sig. Fukt och vattenskador, tkr I statistiken ovan ser det ut som om saneringen efter fukt- och vattenskador har minskat. Tyvärr är så inte fallet. Kostnaderna är så pass stora att nämnden har valt att omfördela investeringsbudgeten för att hantera den takproblematik som finns på flera skolor och förskolor samt för att kunna hantera kostnaderna för innemiljöåtgärder på Futurum nedre. De budgeterade investeringskostnaderna under 2011 för dessa två aktiviteter är 7,2 mkr (takåtgärder skolor) och 7,0 mkr (Futurum renovering). Dessa två projekt kommer även att fortsätta under 2012.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
103(113)
16.9 Drifts- och investeringsredovisning 16.9.1 Driftsredovisning Tkr Handikappråd
Utfall 2010
Budget 2011
Utfall aug 2011
Prognos helår
Avvikelse
Not
-45
-40
-40
-50
-10
Miljö- o tekniknämnden
-176
-240
-223
-325
-85
Tillståndsnämnden
-173
-190
-99
-190
0
-1 123
-1 200
-889
-1 200
0
-773
-700
-766
-1 250
-550
1
-7 100
-5 300
-4 879
-7 300
-2 000
2
-129
-250
-163
-300
-50
-4 285
-4 765
-2 368
-6 165
-1 400
-56
-265
-18
-165
100
-360
-300
-16
-300
0
-3 958
-4 080
-2 134
-3 980
100
Trafiksäkerhetsrådet
-15
-20
-17
-20
0
Parkeringar
-11
-50
-114
-140
-90
Gatu/park drift o underh
-3 907
-4 260
-3 279
-4 810
-550
4
Parkverksamhet
-1 433
-1 730
-1 172
-1 430
300
5
Gårdsanläggningar
-2 478
-2 165
-1 662
-2 565
-400
6
Miljöavdelning, stab
-1 208
-1 287
-923
-1 087
200
7
Miljöskydd
-463
-90
-271
-552
-462
8
Hälsoskydd
-328
-450
-64
-459
-9
-39
-133
248
-80
53
Utomhusanläggningar
-1 369
-1 570
-1 138
-1 490
80
Ishall
-2 568
-2 100
-1 550
-2 470
-370
Simhall
-2 532
-2 550
-1 669
-2 450
100
2 627
0
985
925
925
10
-8 210
-7 756
-5 317
-7 583
173
11
-14 907
-15 016
-9 702
-14 674
342
12
Skolmåltider, gymn. skola
-1 649
-1 728
-903
-1 519
209
13
Bostadsanpassning
-1 743
-2 500
-1 423
-2 500
0
196
0
217
676
676
Mät, kart o GIS Bygg Kommunvägar Gång o cykelväg, kommunv. Statskommunala vägar Gång o cykelväg, statskom Stöd t enskild väghållnin Gatu- o gångvägsbelysning
Livsmedel
Föreningslokaler Skolmåltider, förskola Skolmåltider, skola
Arbetsområde o lokaler
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
3
9
14
104(113)
Tkr
Utfall 2010
Bostadsverksamhet
Budget 2011
Utfall aug 2011
Prognos helår
Avvikelse
Not
1 210
0
358
547
547
Buss, bil, spårbund trafi
-1 446
-595
-556
-695
-100
MTF-ledning
-1 761
-1 409
-583
-1 316
93
Energirådgivning
0
0
115
0
0
Ofördelade medel
0
-1 500
-200
-1 200
300
-244
-280
-131
-280
0
-1 229
-950
-972
-1 378
-428
0
0
-18
0
0
Fastighetsdrift
-11 850
-2 362
-4 460
-3 500
-1 138
19
Lokalvård
-10 062
-9 100
-7 241
-10 796
-1 696
20
Underhåll
-3 151
-6 938
-1 805
-6 248
690
21
-87 521
-83 869
-54 842
-88 319
-4 450
Information Miljöstrategiska enheten Konsumentvägledare
Totaler
15
16
18
Kommentarer driftsredovisning 1. Bygg (- 550 tkr) Grova brister i budgetunderlaget för 2011 dels pga missbedömd prognos, resurbehov samt intäktsförändingar pga ny PBL lagstiftning. Vidare har omfattande personalomsättning och minskade ansökningar bidragit till underskottet. Under 2011 tillsätts inte vakant tjänst. Rekrytering påbörjas under året med tillsättning först 2012 då ny PBL-taxa börar gälla. 2. Kommunvägar (- 2 000 tkr) Det prognostiserade underskottet beror på ökade kostnader för vinterväghållning. Ett eventuellt underskott kommer att belasta kommunens resultat. Under hösten kommer en ny upphandlingen av vinterväghållning att genomföras och förvaltningens uppfattning är att prisnivån kommer att höjas och detta har beaktats i denna prognos. 3. Statskommunala vägar (- 1 400 tkr) Det prognostiserade underskottet beror på ökade kostnader för vinterväghållning. Ett eventuellt underskott kommer att belasta kommunens resultat. Under hösten kommer en ny upphandlingen av vinterväghållning att genomföras och förvaltningens uppfattning är att prisnivån kommer att höjas och detta har beaktats i denna prognos. 4. Gatu/park, drift och underhåll (- 550 tkr)
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
105(113)
Det prognostiserade underskottet beror bland annat på nyanställning samt ökade kostnader för leasing av fordon och maskiner. 5. Parkverksamhet (+ 300 tkr) Planerade underhållsåtgärder kommer inte att genomföras under hösten för att minska ett prognostiserat underskott på avdelningen. 6. Gårdsanläggningar (- 400 tkr) Det prognostiserade underskottet beror på ökade kostnader för vinterväghållning. Ett eventuellt underskott kommer att belasta kommunens resultat. 7. Miljöavdelningen, stab (+ 200 tkr) Halv tjänst försvann i samband med att den personen tog över ansvaret för byggavdelningen. 8. Miljöskydd (- 462 tkr) Personalomsättning är del av ökade kostnader samt mindre intäkter än beräknat. De prognostiserade intäkterna utgjordes bla av anmälningsärenden som varit färre än beräknat. 9. Ishall (- 370 tkr) Under sommaren 2010 undertecknades ett nytt hyresavtal mellan kommunen och Bålsta HC. Det nya avtalet gällde även retroaktivt från 2007 och sänkte hyresbeloppet/säsong för klubben. Under 2011 har fortsatta diskussioner genomförts med klubben och den skuld som föreningen tidigare hade till kommunen har nu anpassats till den nya lägre nivå. Denna avskrivning på fordran har gjort att ett prognosiserat underskott redovisas för ishallen. 10. Föreningslokaler (+ 925 tkr) Drift och underhålls kostnader hålls igen för att minska ett prognostiserat underskott på avdelningen. 11. Skolmåltider, förskola (+ 173 tkr)
12. Skolmåltider, skola (+ 342 tkr)
13. Skolmåltider, gymnasieskola (+ 209 tkr)
14. Arbetsområde och lokaler (+ 676 tkr) Drift och underhålls kostnader hålls igen för att minska ett prognostiserat underskott på avdelningen.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
106(113)
15. Bostadsverksamhet (+ 547 tkr) Drift och underhålls kostnader hålls igen för att minska ett prognostiserat underskott på avdelningen. 16. Ofördelade medel (+ 300 tkr) För att minimera det prognostiserade underskottet för nämnden kommer inte alla ofördelade medel att förbrukas, vilket leder till ett överskott för verksamheten. Det som medlen idag bland annat är uppbokde att användas för är: provtagning vid Kalmarsandsdeponin, kostnader för vikare på Miljöavdelningen och kostnader för en ny miljöstrateg under perioden september - december. 17. Miljöstrategiska enheten (- 428 tkr) Underskottet beror på kostnader kopplade till provtagningen av Kalmarsandsdeponin, föranlett av ett föreläggande mot kommunen att utreda vilken föroreningssituation den föredetta deponin gett upphov till. Utökning under hösten med en ytterligare heltidstjänst har också bidragit till avvikelsen. 18. Fastighetsdrift (- 1 138 tkr) De prognostiserade underskottet beror bland annat på obudgeterade kostnader för snöröjning på tak. Ett eventuellt underskott kommer att belasta kommunens resultat. 19. Lokalvård (- 1 696 tkr) Det prognostiserade underskottet beror i första hand på att det saknas ramar för vad övriga verksamheter kan önska/begära. Lokalvård är en fri nyttighet där de flesta idag önskar daglig städning eller mer trots att behovet varierar stort från verksamhet till verksamhet, från lokal till lokal. Underskottet beror även på att vi saknar ett verktyg för att beräkna tidsåtgång för behovet av lokalvård. Verktyget som är planerat att tas i bruk under 2012 är en ny modul i Landlord (där fastighetsavdelningen redan idag använder sig av ett flertal moduler). 20. Underhåll (+ 690 tkr) Prognos hålls tillbaka för att minska ett prognostiserat underskott på avdelningen. Avdelningen har heller inte möjlighet att hantera större underhållsprojekt i och med en stor belastning med de flertal större investeringprojekt som pågår.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
107(113)
Särredovisning av snöröjning inom miljö- och tekniknämnden Tkr Snöröjning, Gatuavd Snöröjning, Fastighetsavd
Totaler
Utfall 2010
Budget 2011
Utfall Prognos helår aug 2011
Avvikelse
Not
-7 079
-4 000
-7 160
-7 750
-3 750
21
-986
0
-621
-700
-700
22
-8 065
-4 000
-7 781
-8 450
-4 450
Kommentarer till särredovning av snöröjning inom miljö- och tekniknämnden Nämnden gör månadsvisa prognoser på verksamhetsnivå, men inte på så detaljerad nivå som "aktivitetsnivå". Denna särredovisning är därför att ses som ett komplement till den ordinarie redovisningen på verksamhetsnivå. Prognosen förutsätter en relativt "normal" snömängd under nov och dec 2011. 22. Snöröjning, Gatuavdelningen (- 3 750 tkr) Gatuavdelningen har lagt en budget på 4,0 mkr för snöröjning och dessa pengar är av Kommunfullmäktige öronmärkta för detta ändamål. Prognosen för gatuavdelningen är att avdelningen kommer att göra ett underskott på 3,7 mkr avseende snöröjning, halkbekämpning, snötransport och sandupptagning. Under hösten kommer en ny upphandlingen av vinterväghållning att genomföras och förvaltningens uppfattning är att prisnivån kommer att höjas och detta har beaktats i denna prognos. 23. Snöröjning, Fastighetsavdelningen (- 700 tkr) Under normalår behöver fastighetsavdelningen inte skotta kommunens tak och detta är även anledningen till att avdelningen inte har budgeterar för detta. Prognos för fastighetsavdelningen är ett underskott på 700 tkr avseende snöröjning. VA-avdelningen Tkr
Utfall 2010
Budget 2011
Utfall aug Prognos helår 2011
Avvikelse
Not
VA-avdelningen
941
0
-293
0
0
Totaler
941
0
-293
0
0
VA-avdelningen Kommentarer driftsredovisning Prognosen tyder på att budget kommer att hållas.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
108(113)
Avfallsavdelningen Tkr
Utfall 2010
Utfall aug 2011
Budget 2011
Prognos helår
Avvikelse
Not
Avfallsavdelningen
-1 138
0
-95
0
0
Totaler
-1 138
0
-95
0
0
Avfallsavdelningen Kommentarer driftsredovisning Prognosen tyder på att budget kommer att hållas. 16.9.2 Investeringsredovisning Tkr
Utfall 2010
Budget 2011
Utfall aug 2011
Prognos helår
Avvikelse
Not
Inventarier avskr 10 år
-66
-10
-5
-5
5
Inventarier avskr 5 år
-605
-180
-164
-180
0
Inventarier avskr 3 år
-157
-60
-43
-60
0
Lundby ridanläggning
-118
0
0
0
0
Energieffektivisering
-97
0
0
0
0
-1 137
-928
-572
-928
0
Miljöåtg. kretsloppsanp
-162
0
0
0
0
Styr- o regler
-259
-1 000
-455
-1 000
0
Gröna Dalens kök Åters.
-899
-417
-417
200
617
Verks. förändr skol/bildn
-3 026
0
0
0
0
Verks. förändr Skolnämnd
0
-600
-331
-600
0
Verks. förändr Bildningsnämnd
0
-1 700
-1 315
-1 700
0
-249
-1 727
-507
-1 727
0
-66
0
0
0
0
-3 853
0
0
0
0
Brand och inbrottslarm
-322
-800
-677
-800
0
Äldreboende Solängen
-875
-39 126
-3 383
-22 000
17 126
Nytt LSS-boende (Oktavia)
0
-350
-7
-350
0
Takåtgärder Skolor
0
-7 250
-2 110
-7 250
0
-143
-2 457
0
-2 000
457
0
-7 000
-3 862
-7 000
0
Medborgarkontor, kommunhu
Konv. el o olja Solskyddsåtg. BCJF mfl Ombyggnation kök
Reservkraft, Kommunhuset Futurum renovering
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
23
24
25
109(113)
Tkr Slottsskolan, byte oljep.
Utfall 2010
Budget 2011
Utfall aug 2011
Prognos helår
Avvikelse
Not
-1 203
0
0
0
0
Ospecificerat, MTF
-4
0
0
0
0
Viby fsk, ventilation
-315
0
0
0
0
-73
-64
-64
-64
0
-1 638
0
0
0
0
0
-200
-43
-200
0
Bulleråtg., skola
-79
0
0
0
0
Ekillabadet
-57
0
0
0
0
0
-2 500
-524
-2 500
0
Tillgänglighet Kommunhus
-169
-137
0
-137
0
Trafiksäkerhetshöj. åtg
-269
-631
-271
-631
0
-32
-368
-155
-368
0
0
-1 136
-800
-1 136
0
Hantering av lokala trafi
-70
-150
0
-150
0
Div. belysningspunkter
-520
-1 230
-549
-1 230
0
-1 432
-1 568
-317
-1 568
0
Centrumutveckling
-91
-2 159
-451
-2 159
0
Lekplats
-54
-2 298
-1 939
-2 298
0
Gatu/Park i bostadsomr
0
-500
-140
-500
0
Ullevivägen
0
-50
0
-50
0
-321
1 832
0
1 832
0
-1 491
-2 000
0
-2 000
0
-333
0
0
0
0
0
-365
-180
-365
0
-63
0
0
0
0
Trafiksäkerhetsåtgärder, Kollektivtrafik
0
-250
0
-250
0
Skokloster upprustning
0
-200
0
-200
0
Nya planteringar vid infarter
0
-200
0
-200
0
Järnvägsparken
0
-100
0
-100
0
-20 248
-77 879
-19 281
-59 674
18 205
Skade.föreb.åtg.fastighet Simhall, ytsk./konstr. Tillgänglighet
Utbyggn Gransäterskolan
Skadegörelsef. åtg N Västerskog vägar
Utemiljö, utrustn. skolor
Dalvägen, gc-väg Byte kvicksilverarmaturer Bevattning Fridegård gräs Kommunala bad bryggor Kalmarvägen, gc-väg
Summa
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
110(113)
Kommentarer investeringsredovisning 23. Gröna Dalens kök Åters. Försäkringsärende med en förväntad återbetalning på 600 tkr. Renoveringen färdigställdes februari 2011. 24. Äldreboende Solängen Nybyggnation av äldreboende med 40 lägenheter. Projektet försenades några månader vilket innebär en förskjutning av kostnaderna. Resterande budget förs över till 2012. Projektet kommer avslutas 2013. 25. Reservkraft kommunhuset Kommunen har tidigare beslutat att genomföra åtgärder i kommunhuset för att förstärka kommunens krisledningsförmåga, med syfte att skapa förutsättningar för en effektiv och säker ledning. Detta arbete sker i samarbete med Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Kommunen har av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansökt om bidrag på 50 procent av kostnaden för ombyggnationen. Bidraget betalas ut efter avslutat projekt. Projektet har under året påbörjats och kommer att slutföras under 2012.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
111(113)
VA-avdelningen Tkr
Övergran, Tallbacka, Kivinge
Utfall 2010
Budget 2011
Utfall aug 2011
Prognos helår
Avvikelse
Not
-9 474
-10 651
-4 575
-5 576
5 075
Larm o kommunikation
-47
-553
-127
-553
0
Inventarier, data - VA-avd
-65
-100
-14
-100
0
-570
-1 430
-320
-1 430
0
-38
-4 962
0
-2 000
2 962
27
Processförbättring RV
-476
-1 524
-222
-1 000
524
28
Omläggning ledningar
-892
-4 608
-836
-6 724
-2 116
29
Exploatering tätort
492
-492
1 625
3 000
3 492
30
Exploatering Viby Äng
-15
-385
700
1 085
1 470
31
Upprustning pumpstation
-255
-745
-6
-745
0
Luktreduktion, Bålsta RV
-947
547
-77
547
0
-1 742
-5 858
-3 328
-7 100
-1 242
PLC Byte, Bålsta ARV
0
-1 500
0
-1 500
0
Personaldel, Bålsta ARV
0
-500
0
-500
0
Ombyggn, Bålsta RV, nytt tak
0
-800
0
-800
0
-14 029
-33 561
-7 180
-23 396
10 165
Processförbättring VV Kapacitetsökn Bålsta VV
Kväverening, Bålsta RV
Summa
26
32
VA-avdelningen Kommentarer investeringsredovisning 26. Övergran, Tallbacka, Kivinge Anbudssummorna på upphandlingarna av de tre omvandlingsområdena var lägre en projekterat. 27. Kapacitetsökning Bålsta Vattenverk På grund av personalbrist på upphandlingsavdelningen har detta projekt minskats ner. Fokus har lagts på kväveprojektet. 28. Processförbättring reningsverk På grund av personalbrist på upphandlingsavdelningen har detta projekt minskats ner. 29. Omläggning ledningar Anbudssummorna på upphandlade projekt har varit högre än beräknat.
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
112(113)
30. Exploatering tätort Intäkter från omvandlingsområdena var inte budgeterade. 31. Exploatering Viby Äng Projektet avslutades 2010. 32. Kväverening, Bålsta Reningsverk Projektet beräknas vara mer kostsamt än beräknat. Avfallsavdelningen Tkr
Utfall 2010
Budget 2011
Utfall Prognos helår aug 2011
Avvikelse
Not
Kommunägd krettsloppscentr
-53
0
0
0
0
Inventarier o data, Avfallsavd
-13
-50
-3
-25
25
Summa
-66
-50
-3
-25
25
Avfallsavdelningen Kommentarer investeringsredovisning
Kommunfullmäktige, Förvaltningsberättelse delårsbokslut 2011
113(113)
