Storumans kommun Fritids-, kultur- o utbildnings nämnden
Kvalitetsrapport
Dnr 2014-06-?
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/14 Tärnafjällens förskolors kvalitetsrapport
Jenny Andersson, förskolechef
Innehållsförteckning BEGREPP .......................................................................................................................................................... 3 FÖRKORTNINGAR ............................................................................................................................................. 3 1 INLEDNING .................................................................................................................................................... 4 2 GRUNDFAKTA- FÖRUTSÄTTNINGAR .............................................................................................................. 5 2.1 STYRNING OCH LEDNING ...................................................................................................................................... 5 2.2 BARN/ELEVER ................................................................................................................................................... 5 2.3 PERSONAL ........................................................................................................................................................ 5 2.4 MODERN TEKNIK................................................................................................................................................ 6 2.5 LOKALER .......................................................................................................................................................... 6 2.6 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR.......................................................................................................................... 6 3 UTVECKLINGOCH LÄRANDE ........................................................................................................................... 7 3.1 MÅL ................................................................................................................................................................ 7 3.2 BARNS OCH ELEVERS UTVECKLING MOT MÅLEN ........................................................................................................ 7 4 NORMER OCH VÄRDEN ................................................................................................................................. 8 4.1 LIKABEHANDLING- DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ........................................................ 8 4.2 HUVUDMÄNNENS KLAGOMÅLSHANTERING .............................................................................................................. 9 5 INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET .................................................................................................................. 10 5.1 BARNS INFLYTANDE .......................................................................................................................................... 10 5.2 FÖRSKOLA OCH HEM ......................................................................................................................................... 10 6 PEDAGOGISKT LEDARSKAP .......................................................................................................................... 11 7 ARBETSMILJÖ .............................................................................................................................................. 12 8 PLAN FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE .............................................................................................. 13
Begrepp Barn
De som går i förskola.
Förskola
Skolform som riktar sig till barn i åldern 0-5 år. Förskolan stimulerar barns utveckling och lärande samt erbjuder barnen en trygg omsorg.
Förskoleklass
Förskoleklassen är en frivillig skolform för elever som är 6 år. Den ska stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
Grundskola Obligatorisk utbildning för elever i åldern 7-15 år. Består av årskurs 1till 9. Uppföljning
Att fortlöpande samla in saklig förutsättningar, genomförande och resultat.
Utvärdering
Sker vid särskilda tillfällen och utgår från den kontinuerliga uppföljningen och analysen. Innehåller till skillnad från uppföljningen värderande moment.
Vetenskaplig grund
Beprövad erfarenhet
om
verksamhetens
Kunskap som baseras på vetenskaplig metod. Forskning är ett systematiskt utforskande vars yttersta mål är att ge perspektiv på världen och tillvaron. Att ifrågasätta och problematisera utgör vetenskapens motor.
Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet. Den är prövad, vilket innebär att den är dokumenterad och/eller kommunicerad för att delas med andra. Den ska ske i ett kollegialt sammanhang och vara granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll.
Förkortningar LpFö 11
information
Läroplan för förskolan
1 Inledning Enligt skollagen ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls.1 På enheten har rektorn eller förskolechefen ansvaret för att detta sker och personalen och eleverna ska medverka. Även barnen i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska delta i det systematiska kvalitetsarbetet. Målen för utbildningen finns i skollagen, läroplanerna, ämnes- och kursplaner och andra författningar som styr verksamheten. I Fritids-, kultur- och utbildningsnämndens ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete”, för Storumans kommuns skolor och förskolor, har huvudmannen gett riktlinjer och mål för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska genomföras för läsåret 2013/14.2 Dessutom har man en plan (tidplan) för systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 3, som anger vad kommunen/Fritid- kultur och utbildningsnämnden och skolan/enheten förväntas göra varje månad from augusti 2013 tom juni 2014. Storumans kommun har även antagit en utbildningsplan för 2013/144, med utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. Under hösten 2012 gav Skolverket ut allmänna råd och kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete, som ett underlag och stöd för att revidera rutiner och förbättra sättet att arbetet med att systematisera kvalitetsarbetet. Denna kvalitetsrapport är en sammanfattande redogörelse och analys av de olika förskoleavdelningarnas i Tärnafjällens utvärderingar av verksamhetsåret 2013/14. De som önskar ta del av en annan förskola/grundskolas kvalitetsredovisning kan gå in på www.storuman.se, utbildning och barnomsorg, grundskola och skolbarnomsorg, grundskolor. Kvalitetsrapporten sammanfattar, beskriver, förbättringsåtgärder enligt följande struktur:
analyserar,
reflekterar
och
föreslår
*mål *genomförande *resultat *analys Kvalitetsrapporten avslutas med en beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet och föreslår ett antal förbättringsåtgärder för det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet i Tärnafjällens förskolor.
1
Skollag 4 kap 3§ Fritids-, kultur- och utbildningsnämndens ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete”, för Storumans kommuns skolor och förskolor, Läsåret 2013/2014 3 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 4 Storumans skolor utbildningsplan, 2013/2014 2
2 Grundfakta- förutsättningar Utbildningsverksamheten inom förskolan i Tärnafjällen består av förskolan Björken i Hemavan med en avdelning samt förskolan Granen i Tärnaby med två avdelningar; Kotten och Barret.
2.1 Styrning och ledning Förskolans verksamheter styrs av skollag, läroplaner, internationella konventioner, kommunallag, diskrimineringslag och kommunala riktlinjer. Samtliga styrdokument ligger som grund för den dagliga verksamheten. Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för att bedriva förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola och fritidshem i Storumans kommun. Nämnden beslutar i frågor som rör fritids-, kultur och utbildningsförvaltningen och frågor som fullmäktige har delegerat till dem. För att stödja, leda och utveckla omsorgen och lärandet för alla barn och elever i förskolan och skolan finns en förvaltningsorganisation. Fritids-, kultur och utbildningsförvaltningens högste ansvariga tjänsteman är förvaltningschefen. Förskolechefen leder och samordnar det pedagogiska arbetet, samt ansvarar för ekonomi och personal i förskola och pedagogisk omsorg. Förskolechefen i Tärnafjällen ansvarar också för Slussfors skola och förskola samt Centralskolan. Förvaltningschefen är chef för förskolechefen. För den dagliga verksamheten med barnen i förskolan ansvarar förskollärare, barnskötare m.fl. och de har förskolechefen som sin närmaste ansvarige chef. Personalen och förskolechefen har möten varje månad.
2.2 Barn/elever Under verksamhetsåret 2012/13 har 73 barn varit placerade i Tärnafjällens förskolor. Antal barn födda i området har under de senaste åren sjunkit. I Hemavan har antalet barn stigit något pga av inflyttning. 2008
2009
2010
2011
2012
2013
23
13
16
9
11
6
Personresurserna beräknas utifrån barnens vistelse tid där 160 barntimmar motsvarar en heltidstjänst. På Granen har tilldelningen under året varit 8,1 tjänst och på Björken 5,0.
2.3 Personal Verksamhetsåret 2012/13 är 11,6 personal tillsvidareanställda i Tärnafjällens förskolor. Tio är förskollärartjänster och 1,6 barnskötare. Ytterligare 3,5 tjänster är visstidsanställda modersmålsstöd, barnskötare och resurser. 100 % av förskollärarna är kvinnor. Andelen tillsvidare anställd personal som har en pedagogisk högskoleexamen är 86%. Det är svårt att rekrytera legitimerade förskollärare, de
två tjänster som varit ute inför nästa verksamhetsår har tillsatts med fritidspedagog samt studerande på förskollärarprogrammet.
2.4 Modern teknik Alla avdelningar på förskolan har tillgång till egna datorer. Varje avdelning har dessutom ipads. Modern teknik används alltmer i det dagliga arbetet vid planering, uppföljning och dokumentation av verksamheten. Dexter används för schemaläggning inom barnomsorgen. Den pedagogiska användningen av modern teknik är ett utvecklingsområde och där är det otillräckliga trådlösa nätverket ett stort hinder.
2.5 Lokaler Alla enheter bedöms ha ändamålsenliga lokaler.
2.6 Ekonomiska förutsättningar Statistiken redovisar förskolans kostnader 2012 enligt Skolverkets statistik totalt, för personal och per inskrivet barn. Storumans kostnader jämförs med några jämförbara kommuner i Västerbotten. Huvudman
Västerbotten Nordmaling Robertsfors Storuman Vilhelmina Vindeln Riket
Kommunal Kommunal Kommunal Kommunal Kommunal Kommunal Kommunal
Inriktning
Geno msnittligt antal elever eller inskrivna barn
11 048 198 286 225 261 184 383 810
To tala ko stnader (tusentals kro no r)
1 507 910 28 474 35 592 24 890 38 140 24 541 48 731 460
P erso nal (tusentals kro no r)
1 146 938 22 210 27 761 21 406 26 698 17 915 35 538 510
Ko stnader per elev (kro no r) To talt Lo kaler o ch inventarier
136 500 143 800 124 700 110 600 146 400 133 700 127 000
17 600 13 400 14 000 7 400 13 400 14 000 18 200
P erso nal
103 800 112 200 97 200 95 100 102 500 97 600 92 600
De fem utvalda Västerbottenskommunerna har var och en högre totalkostnad per inskrivet barn än Storuman. Storuman ligger även under snittkostnaden i riket. När det gäller lokaler och inventarier har Storuman klart lägst kostnad, mindre än hälften av rikssnittet. När det gäller personalkostnaden per barn ligger man strax över rikssnittet och på en femte plats bland de jämförda kommunerna i Västerbotten. Analys En utmaning är att antalet barn stadigt har minskat de senaste åren. Antalet utbildade förskollärare på de olika avdelningarna varierar mellan ca 50- 100 %. För att uppnå en likvärdighet mellan förskolorna är det viktigt att tillgodose behovet av utbildade förskollärare. Den nya lagstiftningen med krav på att förskollärare ska ha legitimation innebär att det kan bli svårt att rekrytera förskollärare till små orter. Enligt forskningen är det många olika faktorer som inverkar på hur en väl fungerande förskola ska utformas. En bra förskola är en förskola där det innehåll som skapas är bra för barnens utveckling och lärande. Enligt aktuell forskning är en bra lärare den viktigaste garanten för att barnen ska utvecklas i förskolan. När det gäller kostnader ligger Storumans förskolor lågt i förhållande till jämförbara kommuner. En utökning av ledningsresursen till hösterminen har redan beslutats då en 50% förskolchefstjänst inrättats. Detta kan bidra till ökad kvalité och utveckling av verksamhetens innehåll.
3 Utveckling5och lärande 3.1 Mål Verksamheten ska stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.
3.2 Barns och elevers utveckling mot målen6 Genomförande I avdelningarnas utvecklingsplaner beskrivs hur den pedagogiska verksamheten bedrivs. Kotten arbetar utifrån Lyssnandets pedagogik och Barret har en uteprofil på sin verksamhet. Björken har under året arbetat med kroppen som tema. Utifrån målen i utvecklingsplanen som utgår från LpFö planeras, genomförs och utvärderas aktiviteter, förhållningssätt, barngruppen och miljön i den dagliga verksamheten. Förskollärarna har 6h planeringstid/vecka och barnskötarna 2h. Förskolechefen följer och stödjer verksamhetens utveckling genom att delta arbetslagens planering vid ett tillfälle varje månad samt lyfta pedagogiska diskussionsfrågor och utvecklingsområden på APT. Under detta verksamhetsår har fokus legat på pedagogisk dokumentation som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Olika metoder och arbetssätt har prövats, analyserats och delgivits varandra. Pedagogisk dokumentation är fortsatt ett utvecklingsområde då det hjälpt oss att få syn på lärande och utveckling, men behöver systematiseras för att kunna vara ett bra underlag för kvalitetsarbetet. Verksamheten kännetecknas av trygghet, goda relationer samt en kontinuitet där barnen trivs, samspelar och utvecklas. Resultat Vid verksamhetsbesök syns tydliga tecken på planerade aktiviteter som syftar mot målen i läroplanen utifrån avdelningarnas utvecklingsområden. Kottens språkutvecklingsarbete har dokumenterats och följts under året och pedagogerna bedömer att verksamhet i hög grad bidrar till barnens språkliga utveckling. Barrets arbete med att strukturera vardagssituationer för att skapa tydliga rutiner och ge barnen större möjlighet att utvecklas upplevs ha bidragit till ett större lugn i verksamheten och fler samspelsmöjligheter mellan personal och barn. Även här bedömer man att arbetet bidragit till barnens språkliga och motoriska utveckling vilket syns i den pedagogiska dokumentationen. På Björken har temaarbetet lett till att barnen utvecklat sina motoriska färdigheter och sociala samspel. Vid gemensam reflektion kring två filmklipp av dans visar analysen att rörelsetemat bidragit till att barnen blivit tryggare både i sina egna rörelser och i samspelet med andra i gruppen. I verksamheten på samtliga avdelningar syns goda exempel på relationsskapande som ger trygghet i barngruppen. Ett medvetet arbete finns med att utveckla barnens kompetenser och tillit till sin egen förmåga i olika situationer. Verksamheterna är väl organiserad, men flexibel vilket ger utrymme för att följa barnens initiativ och skapa lustfyllda situationer för lärande. Analys I anslutning till besöket lyfts goda exempel och beteenden som främjar utveckling och lärande för att uppmuntra till mer av detta. Vid resultat- och utvecklingssamtalen diskuteras vad som behöver vidareutvecklas och hur detta kan ske. Pedagogerna är erfarna och har goda kunskaper kring uppdraget. De är trygga i pedagogrollen, men efterfrågar ett 5 6
Rubrik från Läroplan för förskolan2011 Skollag 3 kap
pedagogiskt ledarskap för att fortsätta utvecklas i yrket och verksamheten. Under året har former för det systematiska kvalitetsarbetet börjat ta form, men den pedagogiska dokumentationen är ännu ingen naturlig del av detta arbete. För att få syn på vad de planerade aktiviteterna leder till och kunna utvärdera dem behöver arbetssätt utvecklas där dokumentationen är en viktig del. Små försök med löpande anteckningar och filmsekvenser med hjälp av bla iPad har prövats. Utifrån filmerna har utvärdering skett där man reflekterat kring barnens lärande och vad som bidragit till detta. Att med hjälp av pedagogisk dokumentation tillsammans reflektera kring barnens utveckling utifrån hur planering och genomförande av verksamheten sett ut ger ökad medvetenhet och underlag för nästa steg i verksamhetsutvecklingen. Områden som lyfts som utvecklingsområden är på Kotten miljön där man vill utveckla tillgängligheten samt språkutveckling där möjligheten till att använda flera språk i den dagliga verksamheten behöver utökas. Barret tänker utifrån samma arbetssätt forma ytterligare en återkommande situation. På Björken vill man fortsätta att arbeta med större teman där barnens intresse styr och läroplanens mål vävs in. Gemensamt utvecklingsområde för verksamheten är analysen av planering och aktiviteter- hur vet man vad som gett resultat och hur man går vidare?
4 Normer och värden7 Mål *Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. 8 *Skolan/ förskolan ska aktivt främja likabehandling och motverka kränkningar.9 *Alla barn och elever har lika rätt till god utbildning i en trygg miljö.10 I Storumans skolors utbildningsplan 2013- 2014 står även att ”människors olikhet ska ses som en tillgång. Ett sådant förhållningssätt har stor betydelse när det gäller att uppmuntra medarbetarskap, främja likabehandling och motverka kränkningar.” Utbildningsplanen uttrycker även att det ska vara ”En skola för alla” och att människors olikhet ska ses som en tillgång.
4.1 Likabehandling- Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Både diskrimineringslagen11 och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet.
7
Rubrik ur Lgr11, 2.1 Normer och värde Skollagen 1 kap 4§ 9 Ur Storumans skolors utbildningsplan 2013- 2014 10 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 11 Diskrimineringslagen 2008:567 8
Tärnafjällens förskolor har en upprättad likabehandlingsplan som utgår från Skolverkets krav och riktlinjer. Likabehandlingsplanen är ett stöd för arbetet med likabehandling, och mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen innehåller resultat från kartläggningar, förebyggande arbete, åtgärder under året samt en uppföljning av tidigare års plan. I avdelningarnas årsplan finns varje år kontinuerliga insatser planerade för att motverka kränkande behandling. Pedagogerna använder sig av utarbetat material som anpassas till barngruppens behov och mognad. Plan mot kränkande behandling har arbetats fram i team förskola där förskolechef, specialpedagog samt en pedagog från varje avdelning är representerade. Planen har sedan varit på remiss till övriga pedagoger samt lyfts på föräldramöte för att föräldrar ska känna till planen samt arbetssätt och få möjlighet att komma med synpunkter på innehållet. Därefter har beslut om planens utformning tagits. Personalen arbetar kontinuerligt med att främja likabehandling och att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som man arbetar med i den dagliga verksamheten och som utvärderas en gång per år av förskolechef och arbetslag. Barnintervjuer genomförs med samtliga barn, för att få en bild av hur barnen uppfattar sin vardag på förskolan. Det som framkommer kan då orsaka direkta åtgärder för att ge en högre trivsel. Resultat Kränkningar har inte förekommit under verksamhetsåret, däremot konflikter och osämja där de vuxna hjälper till genom att bekräfta barnens upplevelse och visa på alternativa lösningar. Specifika insatser under verksamhetsåret har varit riktade på grupp- och individnivå där stöd i form av extra pedagog har funnits vid femårsgrupp för att skapa bättre förutsättningar för gruppen att samspela på ett positivt sätt samt stöd-jag i vissa situationer till enskilt barn. Genom att pedagogerna följer upp och analyserar sitt förhållningssätt i olika situationer utvecklas hela tiden värdegrundsarbetet. Att hitta olika vägar, för att se, bekräfta och stötta barnen i deras sociala utveckling ger alla barn möjlighet att få utvecklas till en självständig individ med självkänsla.
4.2 Huvudmännens klagomålshantering Enligt skollagens 4 kapitel 8 § ska alla huvudmän ha rutiner för att ta emot klagomål och utreda klagomål mot utbildningen. Syftet är att den som driver verksamheten, huvudmannen, ska få reda på eventuella brister och kunna rätta till dem snabbt. På fritids-, kultur och utbildningsförvaltningens hemsida, under rubriken Synpunkter och klagomål finns de rutiner som gäller om man har synpunkter eller klagomål att framföra. Man betonar att det är viktigt att synpunkter och klagomål framförs och att detta även är en del av förvaltningens kvalitetsarbete. Under läsåret har Tärnafjällens förskolor inte hanterat några klagomål eller anmälningar till Skolinspektionen. Analys 4:1, 4:2 Barnintervjuernas underlag har under året sett olika ut vilket innebär att resultatet blir svårt att analysera. Inför nästa verksamhetsår väljs ett antal gemensamma frågor ut som alla ska genomföra som sedan kan följas upp och analyseras. .
5 Inflytande och delaktighet Mål Barn ska utveckla sin förmåga att uttrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.12
5.1 Barns inflytande Pedagogernas planering av verksamheten utgår från barnens intressen och verklighet. Genom att erbjuda olika valmöjligheter ges de minsta barnen möjlighet att få påverka sin situation. De äldre barnen tankar och åsikter lyssnas in i olika situationer och forum. Tillsammans planeras och diskuteras olika aktiviteter, samarbeten och beslut. De barn som vill fortsätta att fördjupa sig eller utforska ett område vidare ges möjlighet till detta.
5.2 Förskola och hem13 Skolan/förskolan ska aktivt agera för att ge föräldrar delaktighet i verksamheterna genom att erbjuda samverkansformer.14 Den största och viktigaste delen av samverkan med hemmen sker i den dagliga kontakten med vårdnadshavare. Där sker utbyte av information och kommunikation kring barnets behov och upplevelser av förskolan. Under verksamhetsåret genomförs föräldramöten och gemensamma aktiviter för att visa på förskolans verksamhet och ge föräldrarna inblick i det pedagogiska arbetet mot uppställda mål. Inför ett nytt verksamhetsår får vårdnadshavare möjlighet att påverka innehållet i verksamheten genom att komma med synpunkter och idéer samt uttrycka egna behov utifrån det enskilda barnet kring de områden och aktiviteter som finns i den lokala utvecklingsplanen. Resultat Vid verksamhetsbesök syns barnens delaktighet i verksamheten. Pedagogerna följer barnens initiativ och erbjuder utmanande alternativ. I den dagliga kontakten med vårdnadhavare samverkas kring det enskilda barnets bästa och vid föräldramöten är gruppen i fokus. Överlag är relationerna mellan förskola och hem goda och vid behov bokas ytterligare tillfällen för samverkan in. Analys För att ytterligare öka barnens möjlighet till inflytande kan miljön utvecklas. Föräldrars inblick i verksamheten kan fördjupas genom att de traditionella föräldramöten ersätts av aktiviteter eller workshops med pedagogiskt innehåll som tydliggör läroplanens mål. I kommunikationen med föräldrar kan fler forum användas för att förtydliga verksamheten.
12
LpFö Läroplanen 2 kap, 2.4 Skola och hem 14 Storumans skolor utbildningsplan 13
6 Pedagogiskt ledarskap15 Mål Att stärka rektor/förskolechefs pedagogiska ledarskap med fokus mot verksamhetens mål.16 Genomförande Förskolechefens viktigaste uppgift är att leda arbetet med förskolans huvuduppdrag, som det formuleras i läroplaner och i skollagen. Minst en gång per år genomför förskolechef s.k. Resultat- och utvecklingssamtal med personalen. Samtalen omfattar arbetsuppgifter, arbetsklimat, arbetsmiljö, kompetensutveckling. För att säkerställa den pedagogiska kvaliteten och att verksamheten genomförs i förhållande till målen, genomför förskolechefen verksamhetsbesök. Syftet med förskolechefens besök i verksamheten är att ” identifiera beteenden, goda exempel och framgångsfaktorer som hjälper oss att nå våra mål i den lokala utvecklingsplanen”. Det pedagogiska ledarskapet finns även i den dagliga verksamheten där morgonmöten varje vecka och avdelningsplaneringar en gång i månaden är en del av arbetet. Detta går att knyta till Michael Fullans forskning om skolutveckling där det framgår att förskolechefen måste arbeta både som lärande deltagare och pedagogisk ledare samt fokusera på ett fåtal tydliga mål. Resultat Vid verksamhetsbesöken syns tydliga tecken på planerade aktiviteter som syftar mot målen i läroplanen utifrån utvecklingsområdena. Flera goda exempel på relationsskapande som skapar trygghet i barngruppen. Ett medvetet arbete med att utveckla barnens kompetenser och tillit till barnens egna förmågor i olika situationer. Verksamheterna är väl organiserade, men flexibla vilket ger utrymme för att följa barnens initiativ och skapa lustfyllda situationer för lärande. Arbetslagen har valt olika arbetsätt för sitt systematiska kvalitetsarbete, men upplever att de hittat metoder som går att vidareutveckla. Analys Pedagogerna är erfarna och har goda kunskaper kring uppdraget. De är trygga i pedagogrollen, men efterfrågar ett pedagogiskt ledarskap för att fortsätta utvecklas i yrket och verksamheten. Under året har former för det systematiska kvalitetsarbetet börjat ta form, men den pedagogiska dokumentationen är ännu ingen naturlig del av detta arbete. För att få syn på vad de planerade aktiviteterna leder till och kunna utvärdera dem behöver arbetssätt utvecklas där dokumentationen är en naturlig del vilket är ett fortsatt utvecklingsområde.
.
15 16
Storumans plan för det systematiska arbetet Ur Plan för systematiskt kvalitetsarbete, FKU
7 Arbetsmiljö Medarbetarenkät Medarbetarenkäten är en webbenkät till samtliga anställda i förskolan och grundskolan. Den mäter medarbetarnas upplevelse av mål, kompetens och utveckling, medarbetarskap, arbetsmotivation, information, uppdrag och kvalitet, arbetsgemenskap, ledarskap, utvecklingssamtal, lön och hälsa. Förskolechef är ansvarig för genomförande, uppföljning, utvärdering och åtgärder. Skattningsskalan är 1-6 där 6 står för ”instämmer helt”.
Höga värden: Områdena arbetsgemenskap (5,6-6) och ledarskap (5,3-6) har de högsta samlade värdena. Inom området arbetsgemenskap har frågan Jag trivs och känner mig trygg i min arbetsgrupp (5,8-6) det högsta värdet av alla frågor i enkäten. Inom området ledarskap har frågan Min chef visar omtanke och bryr sig om sina medarbetare (5,6-6) högsta värdet. Låga värden: Kompetens och utveckling samt Resultat- och utvecklingssamtal samt lön, är de område som får de lägsta värdena på enkäten (5.1-5.3). Frågan Jag kan påverka min lön genom mina arbetsinsatser (4-4,4) har det lägsta värdet av alla frågor i medarbetarenkäten. Jag har goda möjligheter till lärande och utveckling i mitt arbete (4,8-5) ligger lägst inom området kompetens och utvecklig. Analys Resultaten är goda och generellt något högre än förra året. Det området som ökat mest är ledarskap där frågan Min chef inspirerar mig att tänka i nya banor har störst ökning. Området arbetsgemenskap har minskat något sedan förra enkäten, men ligger på höga värden. De frågor som sjunkit mest är På min arbetsplats bemöter vi varandra på ett respektfullt sätt och På min arbetsplats har vi tillit till varandras kompetens. Att personalen upplever att deras chef ser dem och utmanar deras tänkande i hög grad är goda förutsättningar för fortsatt utvecklingsarbete. När det gäller lärande och utveckling i arbetet samt påverka sin lön genom arbetsinsats behöver ett definitionsarbete göras för att förtydliga och skapa en gemensam bild och förståelse av processerna. De sjunkande siffrorna inom arbetsgemenskap bör lyftas i gruppen för att reflektera kring vilka orsakerna kan vara och hur vi kan utveckla arbetet med bemötande.
8 Plan för systematiskt kvalitetsarbete Enligt skollagen17 ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras.18 Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Att dokumentera kvalitetsarbetet systematiskt och kontinuerligt beskrivs i de allmänna råden med nedanstående modell:
Genomförande Utifrån förra verksamhetsårets resultat och utvärderingar görs en lokal utvecklingsplan för förskolenhetens verksamhet. Under året följs den lokala utvecklingsplanen upp i samband med avdelningsplaneringar, APT och resultat- och utvecklinssamtal. Vid verksamhetsårets slut görs en utvärdering av utvecklingsplanen där framgångsfaktorer och fortsatta utvecklingsområden identifieras. Kan dessa knytas till forskning och beprövad erfarenhet används de som underlag för fortsatt planering Analys Avdelningarnas utvecklingsplaner skiljer sig åt i både innehåll och omfång. För att kunna jämföra och reflektera tillsammans kan vissa gemensamma områden behöva identifieras. Arbetslagen har valt olika sätt för sitt systematiska kvalitetsarbete, men upplever att de hittat metoder som går att vidareutveckla. Vid utvärderingen visar arbetslagen i vilken omfattning de kan referera till forskning och beprövad erfarenhet. Eftersom vi under året inte haft fokus på detta ses behov av att medvetande göra pedagogerna på detta område. Underlaget för årets utvärdering ska följas upp och revideras.
17 18
Skollagen 4 kap Skollag 4 kap 3§
